Verksamhetsuppföljning - Räddningstjänsten Storgöteborg
Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december 2014 2015-02-02 Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben 0001/15 Bilaga 2 INNEHÅLL INLEDNING............................................................................................................................................ 3 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN ........................................................................................... 4 1.1 Förebyggande brandskydd .......................................................................................................... 4 1.1.1 Information och utbildning .............................................................................................................. 4 1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd .................................................................................................... 6 1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser ................................................................................................. 6 1.1.4 Tillsyn .............................................................................................................................................. 7 1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor ............................................................ 8 1.1.6 Remisshantering .............................................................................................................................. 9 1.1.7 Myndighetsärenden och stabsresurs, MoS .................................................................................... 12 1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll .................................................................................................. 12 1.2 Brandskydd i bostad ................................................................................................................. 13 1.3 Sociala risker............................................................................................................................. 15 1.4 Förbereda.................................................................................................................................. 18 1.4.1 Intern övning och utbildning under 2014 ...................................................................................... 18 1.4.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga ........................................................................................ 18 1.4.3 Utbildning för ledningsnivåerna .................................................................................................... 19 1.4.4 Utveckling och förbättring............................................................................................................. 19 1.5 Genomföra och följa upp ........................................................................................................... 19 1.5.1 Olycksutredning och analys........................................................................................................... 19 1.5.2 Automatiska brandlarm ................................................................................................................. 20 1.5.3 Larmhantering ............................................................................................................................... 20 1.5.4 Beredskap ...................................................................................................................................... 21 1.5.5 Resursdatabasen............................................................................................................................. 21 1.5.6 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande ..................................................................... 21 2 STÖDJANDE VERKSAMHET .......................................................................................................... 21 2.1 Värdegrund och likabehandling ................................................................................................ 21 2.2 Planering och uppföljning ......................................................................................................... 21 2.3 Kommunikation ........................................................................................................................ 22 2.4 Miljö och hållbarhet .................................................................................................................. 23 3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT....................................................... 23 4 RSGs INTERNKONTROLLER 2014 AVSEENDE VERKSAMHET ................................................. 25 4.1 Avslut av räddningsinsats.......................................................................................................... 25 4.2 Hantering av selar ..................................................................................................................... 25 4.3 Kontroll av grunddata i ekonomisystemen ................................................................................ 26 5 MEDARBETARE ............................................................................................................................... 26 6 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING ........................................................ 26 2 INLEDNING Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag som bygger på att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. RSGs uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att ”bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess. Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSGs handlingsprogram. Det övergripande målet i handlingsprogrammet är att ”antalet döda och svårt skadade vid bränder ska minska”. Det ska uppnås genom att tiden från larm till påbörjad insats ska minska, effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka, allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt att antalet skolbränder ska minska. Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som bidrar till måluppfyllelse. Genom avtal med till exempel grannkommuner, sjukvård, Göteborgs Hamn och staten har RSG särskilda åtaganden. RSGs uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys. RSGs vision är att allmänheten ska känna trygghet, säkerhet och omtanke. Värdegrunden bygger på följande meningar: Vi ska visa öppenhet och finnas nära medborgaren. Vi tror på allas lika värde. Vi visar empati, omtanke och respekt. Vi ser inga ”Dom” eller ”Vi”. Vi ser och hör varandra. Vi känner stolthet över vårt arbete. Genom att ta ansvar får vi inflytande och stimulans. Genom att vi är olika skapar vi möjligheter. 3 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN 1.1 Förebyggande brandskydd Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar ständigt formerna. Det visar sig att samverkan över organisatoriska gränser och uppdrag ofta är nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSGs tidiga roll i samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten, eventet eller olyckan. 1.1.1 Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildningen sker dels via utbildningsavdelningen och dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer. För att stärka den enskildes förmåga att hantera och förebygga risker, främst i hemmet, arbetar RSG med riktad information inom detta område. Information ges av såväl de förebyggande enheterna och kommunikationsenheten, som av personal vid brandstationerna. Under 2014 var det totala antalet nådda medborgare cirka 36 600. Styrkornas arbete för information och utbildning Styrkorna har nått cirka 26 100 personer via riktad information. Större delen av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare i avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre brandskydd. Under avsnittet 1.3 Sociala risker beskrivs de lokala projekt med riktade aktiviteter som döljs bakom rubrikerna ”Info/utbildning skola” och ”Info/utb annat”. ” Info/utb bostad” beskrivs i punkten 1.2 Brandskydd i bostad. ”Info/utb HÄFA” behandlas under punkten 1.3 Sociala risker. 4 Styrkornas information och utbildning Info/utbildning HÄFA 7 060 Info/utb skola 7 346 Info/utb bostad 8 500 Info/utb annat 7 269 Utrymningsövningar 1 664 Konsekvenslektioner/samtal 980 Återkoppling efter brand 512 3% 2% 5% 21% 22% 22% 25% Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning Extern utbildning vid förbundets utbildningsavdelning Räddningstjänstens utbildningsavdelning utbildar årligen tusentals människor inom brandskyddsområdet. I år deltog cirka 10 500 personer i olika utbildningar. Cirka 1 000 av dessa har utbildats på övningsanläggningen, Karholmen. Heta Arbeten har genomförs av RSGs externa utbildningsenhet på uppdrag av Brandskyddsföreningen. Samtliga utbildningar som beställts av externa kunder har genomförts under året. De kurser och utbildningar som utbildningsavdelningen bedrivit under 2014 visas i diagram 2. Antal deltagare i RSGs externa utbildning Heta arbeten 599 Brandutb 4 894 SBA 265 Utrymningsövn 1491 HLR och L-ABC 1 340 Karholmen 979 10% 6% 14% 16% 51% 3% Diagram 2 Fördelning av deltagare i Utbildningsavdelningens kurser och utbildningar 5 Utbildningsavdelningen har också genomfört utbildningar för RSGs egen personal. Antalet som deltagit vid dessa utbildningar är cirka 400 personer. Utbildningar som hållits är bland annat hjärt- och lungräddning och systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Riktad information till personer med utländsk bakgrund RSG har sedan några år tillbaka satsat på att informera elever som läser svenska för invandrare (SFI) i grundläggande brandkunskap. Under 2014 har RSG vid fyra tillfällen informerat cirka 130 SFI-studerande. Samma utbildning ges även till nyanlända flyktingar som en del av deras samhällsutbildning. Vid tretton utbildningstillfällen har förbundet nått drygt 470 personer. Övriga riktade informationsaktiviteter Utöver ovan beskrivna utbildningar och informationsinsatser genomfördes enligt beslutad plan en mängd aktiviteter, där RSG nådde medborgarna med brandskyddsinformation. Exempel på aktiviteter är sommar- och julkampanjer, Hammarkullekarnevalen, den nationella kampanjen Peppar Peppar och andra aktiviteter vid köpcentra och torg. En återkommande aktivitet är också stationernas årliga öppet hus-dagar, som äger rum under sportlovsveckan. I november deltog RSG i Göteborg stads kampanj 72 timmar, som bland annat innehöll frågan om individens ansvar vid en händelse och om att vara förberedd. RSG deltog även i MSBs nationella arbete i informationskampanjen Aktiv mot brand och medverkade även på mässan Kunskap och framtid, där MSB stod som huvudarrangör. 1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor som rör RSGs kompetensområde. I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget. RSGs handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några ämnesområden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för fördjupad kunskapsinhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden. 1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser Cirka 3 270 verksamheter inom förbundets område omfattas av krav på att lämna in en skriftlig brandskyddsredogörelse (BSR). Redogörelserna bedöms utifrån ett brandskyddsperspektiv och jämförs med förbundets värdering av verksamhetens brandskyddsnivå. Resultatet av denna analys används sedan som underlag både för prioritering och genomförande av tillsyn, men också för behovet av andra förebyggande insatser, exempelvis rådgivning. 6 Sedan 2004, då lagkravet om BSR i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft, har över 9 900 redogörelser inklusive revideringar kommit in. Under 2014 inkom cirka 900 redogörelser, vilket är en ökning med 7,5 procent sedan föregående år. Förbundet saknar i nuläget redogörelse från 200 fastighetsägare, som ska lämna sådana. Accepterat värde för saknade redogörelser är 10 procent och detta har successivt överträffats år från år och är nu nere på 6,3 procent. Denna förbättring är ett resultat av de punktinsatser med föreläggande som gjordes 2009-2010 samt arbetet med att varje år lägga in saknade redogörelser som en tillsynskategori i tillsynsplaneringen. 1.1.4 Tillsyn RSG utövar tillsyn enligt LSO samt LBE, det vill säga kontroll av att dessa lagar och deras förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där brister i brandskyddsnivån påvisas. Tillsyn LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av efterlevnad av andra föreskrivna krav för skydd mot brand. När det gäller tillsyn inom området brandfarliga och explosiva varor kontrolleras främst efterlevnaden av de omfattande förvarings- och hanteringsreglerna så att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt. Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. Tillsynsplanen Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets risktopografi. RSG som myndighet riktar tillsynen mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Cirka 77 procent av de tillsyner som genomfördes 2014 innebar anmärkningar på verksamhetens eller fastighetens brandskydd. Ju högre procentsats desto bättre har RSG lyckats träffa rätt i val av tillsynsobjekt. Plan för tillsyn 2014 omfattade ett genomförande av 1 300 stycken tillsyner, vilket bedöms motsvara cirka 6 500 arbetstimmar. Totalt genomfördes 1 334 tillsyner under 2014, vilket innebär en genomförandegrad på nästan 103 procent av planerad årsvolym. 7 Område Genomförandegrad av tillsyn Tillsyner riktade mot bostadssektorn Tillsyner efter räddningsinsats eller uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse men ej lämnat in denna Inkomna svarskort Mål 2014 100 % > 10 % > 11 % Utfall 2014 103 % 13 % 11 % < 10 % 6% > 75 % 75 % Tabell 1 Procentuellt utfall i förhållande till mål för RSGs tillsynsverksamhet RSG har nått en hög genomförandegrad och måluppfyllelsen är god. Tillsynsarbetet har på många sätt prioriterats framför andra uppgifter under året, för att RSG som tillsynsmyndighet ska kunna tillgodose det behov som tillsynsplanen anger. Tillsyner riktade mot bostadssektorn Bostaden är den miljö där bränder med dödlig utgång oftast inträffar. Hela 86 procent av tillsynerna inom bostadssektorn resulterade i anmärkningar på brandskyddet. RSG har under 2014 utfört 170 stycken tillsyner riktade mot bostadssektorn. 140 stycken av dessa har varit planerade tillsyner gentemot flerbostadshus. Resterande tillsyner har skett till följd av uppmärksammat förhållande. Förelägganden Under 2014 beslutades om tolv förelägganden varav ett med vite och två förbud. Inom förbundet pågår en utvecklingsprocess avseende både bedömningsarbetet för att uppnå skälig brandskyddsnivå och juridiska formkraven på RSGs beslut. Reaktiva tillsyner Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel. Dessa tillsyner benämns som reaktiva tillsyner. De kan exempelvis ske i direkt anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid uppmärksammanden från allmänheten. Denna tillsynskategori bestod 2014 av drygt 27 procent av tillsynerna, vilket är högre än vad som planerades i tillsynsplanen för 2014. Det är främst det ökade antalet reaktiva tillsyner som gör att utförandegraden passerar 100 procent. 1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor Sedan 3 april 2013 har RSG ansvaret för det som åligger medlemskommunerna enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och är således såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet för LBE. Under 2014 var antalet inkomna tillståndsansökningar 326 stycken, antalet avslutade tillståndsärenden 221 stycken och antalet utfärdade tillståndsbevis 246 stycken. Åtta ansökningar har återkallats av sökanden. 8 1.1.6 Remisshantering RSG erbjuder myndigheter råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn. En viktig arbetsform är att besvara remisser, vilket ska ske inom utsatt remisstid eller inom 14 dagar. Totalt hanterades 1 441 remisser under 2014. Jämfört med 2013 har antalet ökat med 12 procent. Jämfört med 2008 innebär detta ungefär en fördubbling av totala antalet ärenden, då antalet remisser det året var 754. Antal 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övriga specialistförfrågningar 5 2 2 1 0 1 4 Förändringar i lagstiftning och föreskrifter 2 0 2 0 2 4 10 Andra myndigheters tillsynsfrågor 2 27 17 23 20 8 7 Samhällsbyggnadsfrågor 285 386 392 425 506 634 703 Tillståndsprövning 284 385 415 438 497 549 716 Diagram 3 Antal remisser per år 2008-2014 Plan- och byggprocess RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker med byggnadsnämnder, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i planprocessen och kan vara byggnadsnämndernas sakkunnig i byggprocessen när det gäller byggregler. Antalet remisser som besvarats under de senaste åren har mer än fördubblats jämfört med 2008. Planprocessen är relativt oförändrad, medan ökningen sker i byggprocessen, se diagram 4. Anledningar till detta kan härledas till ny Planoch bygglag (2010:900) (PBL) från 2010, omfattande revidering av byggreglerna samt utveckling av relationerna med stadsbyggnadskontoren i förbundsområdet. 9 800 700 600 Antal 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 4 8 19 22 17 23 Byggprocess 171 235 217 293 339 486 521 Planprocess 105 147 167 113 145 131 159 Övriga samhällsbyggnadsfrågor Diagram 4 Antal besvarade PBL-remisser under 2008-2014 Handläggningstiden för PBL-ärenden har ökat markant under de senaste åren, men med en nedgång under 2014, se diagram 5. Ett ökat antal ärenden är den avgörande faktorn för nedlagd tid, men även ärendens komplexitet spelar in och medför att tiden varierar. 2000 1800 1600 Antal timmar 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 5 Handläggningstid för PBL-ärenden, jämförelse 2010-2014 Tillståndsprövning Med rubriken tillståndsprövning avses när RSG verkar som remissinstans inför andra myndigheters tillståndsgivning. Remisserna omfattar bland annat tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst, uppskjutning av fyrverkeri, alkoholservering, miljöbalksärenden och hotellverksamhet. Remissinstanserna är då exempelvis Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Socialförvaltningens tillståndsenhet. Fördelningen framgår av diagram 6. 10 Under tidsperioden som tas upp nedan ses en betydande ökning av antalet lämnade remissvar. Med år 2008 som referens så har totala antalet remisser inom området ökat från knappt 300 till över 700 ärenden. Under den senaste femårsperioden har även handläggningstiden ökat med ungefär 50 procent. 800 700 600 Antal 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övriga tillstånd 5 7 0 1 10 8 10 Tillstånd enligt miljöbalken 20 12 16 15 19 26 26 Tillstånd hotellverksamhet 2 0 0 0 0 0 0 Tillstånd alkoholservering 137 150 157 183 173 186 200 Tillstånd allmän sammankomst 28 29 25 42 45 75 110 Tillstånd offentlig tillställning 82 139 154 143 192 191 298 Tillstånd uppskjutning fyrverkeri utomhus 8 40 48 48 44 46 57 Tillstånd uppskjutning fyrverkeri inomhus 2 8 15 6 14 17 15 Diagram 6 Tillståndsprövning antal lämnade remissvar 2008-2014 1600 1400 Antal timmar 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 7 Handläggningstid för tillståndsprövning 2010-2014 Övriga remisser Räddningstjänsten svarar även på remisser kring andra myndigheters tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika specialistförfrågningar. Remitterande instans för dessa frågor kan vara Boverket, MSB, Länsstyrelsen, SvBF med flera. 11 35 30 25 Antal 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Övriga specialistförfrågningar 5 2 2 1 0 1 2014 4 Förändringar i lagstiftning och föreskrifter 2 0 2 0 2 4 10 Andra myndigheters tillsynsfrågor 2 27 17 23 20 8 7 Diagram 8 Antal lämnade remissvar för övriga remisser 2008-2014 Handläggningstiden för dessa ärenden kan skifta stort från år till år beroende på förändringar i lagstiftningar och regelverk samt andra myndigheters tillsynsarbete. Svarstider RSGs mål är att besvara alla remisser inom utsatt remisstid eller inom 14 dagar. Andelen remisser som fått för långa svarstider har minskat något från 13,4 procent under 2013 till 12,5 procent under 2014. Den huvudsakliga förklaringen till att inte alla remisser besvarats inom utsatt tid är att remisserna inte varit kompletta när de har kommit in till RSG, vilket har förlängt handläggningstiden, samt resursbrist. 1.1.7 Myndighetsärenden och stabsresurs, MoS I december 2013 införde RSG beredskapsfunktionen Myndighetsärenden och stabsresurs (MoS). MoS-funktionen skall med sin förebyggande sakkunskap vara ett beslutsstöd för räddningsledaren ute på skadeplats och för RCB-stab vid brand eller olyckshändelser i komplexa objekt. Funktionen ger även RSG möjlighet till snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete såsom reaktiva tillsyner/Tillsyn direkt och riktad information. Under 2014 skedde 79 aktiveringar motsvarande drygt 100 timmar. De mest frekventa orsakerna har varit stöd till insatschefer vid inkomna akuta förebyggande frågeställningar samt stabsarbete och/eller stöd till staben vid framtagande av uppgifter. Även kontroll och uppföljning av förebyggande frågeställningar har ingått i uppgifterna. 1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 4 § ansvarar kommunen för att sotning, rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Denna uppgift fullgör RSG åt medlemskommunerna. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt SRVFS 2005:9. 12 Under 2014 gjordes en översyn av verksamheten och RSG har nu beslutat att från och med 2016 utföra brandskyddskontroll i egen regi. Detta innebär ett ansvar för att organisera och följa upp verksamhet för sotning/rengöring och brandskyddskontroll. Tillsynen förs därmed över från sex privata sotningsföretag till RSG. Under året har även en upphandling av sotningstjänster påbörjats eftersom avtalen med befintliga leverantörer löper ut den 31 december 2015. Inom RSGs område finns cirka 90 000 rensningspliktiga objekt med olika sotningsintervall. Under 2014 utfördes drygt 18 000 brandskyddskontroller varav 252 kontroller medförde beslut om föreläggande. Kommunen får medge en fastighetsägare att själv sota eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten. RSG har totalt 662 egensotare. Under 2014 inkom 74 ansökningar om att få sota själv. Av dessa beviljades 70 ansökningar. Under 2014 har genomförts 38 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal varit inblandad på något sätt. 1.2 Brandskydd i bostad Den övergripande målsättningen med arbetet för brandskydd i bostad är att öka medvetenheten och kunskapsnivån hos den enskilde när det gäller att förebygga bränder. Ett sätt att uppnå detta är att möta enskilda och olika grupper i samhället. Stationerna har utvecklat och förbättrat sitt förebyggande arbete vad gäller riktat stöd mot brandskydd i bostad och arbetet har blivit allt mer samordnat. Stationerna anpassar sina insatser kopplat till sina olika distrikt där såväl boendeformer som typ av målgrupper varierar. Informationen riktar sig inte alltid direkt till den boende utan kan ske genom mellankanaler, exempelvis via fastighetsägare. Bokat bostadsmöte De bokade bostadsmötena syftar till att öka fastighetsägarnas kunskap kring den egna fastighetens byggnadstekniska brandskydd och skapa bra förutsättningar för dem att arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete. Samtidigt förbättras personalens kunskap om fastigheterna. Under 2014 genomförde RSG 86 bokade bostadsmöten och mötte då 431 personer. Ett nytt koncept utarbetades under året. Detta koncept är mer tidskrävande och ingående, men förväntas ge en högre kvalitet och bättre information. Information och utbildning Informationsträffar sker antingen på brandstationer eller hos de boende. Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad hos de boende. RSG har arrangerat 96 aktiviteter och mött närmare 1 500 personer. Utöver detta har RSG uppskattningsvis träffat ytterligare drygt 7 000 personer i samband med kampanjer och event. 13 Utrymningsövningar Styrkorna planerar och genomför utrymningsövningar i samverkan med fastighetsägaren och får vid dessa tillfällen samtidigt en möjlighet att kontrollera tillgänglighet för stegbilar samt öva rökdykning. Under 2014 har RSG genomfört två utrymningsövningar riktade mot bostadssektorn, där cirka 40 personer berördes. Återkoppling efter brand i bostad En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under 2014 genomfördes 33 återkopplingar och 361 personer deltog. Förbundet har sedan några år tillbaka haft som mål att de operativa styrkorna ska genomföra minst 200 förebyggande insatser riktade mot bostadssektorn. Under 2014 genomfördes 215 aktiviteter och RSG uppnår därmed målet. Fördelningen mellan olika typer av aktiviteter visas i diagram 9. För att få en så bra effekt som möjligt har RSG utöver de aktiviteter som redovisas här påbörjat ett arbete med individanpassat brandskydd till riskutsatta personer, mestadels äldre. Under 2015 inriktas insatserna även mot riskkonstruktioner i radhus. Även de förebyggande enheterna bidrar i det riktade arbetet med brandskydd i bostad i såväl utbildning som rådgivning. För uppgifter om tillsyner kopplade till bostäder, se avsnitt 1.1.4. 350 300 250 Återkoppling/uppföljning 200 Utrymningsövning 150 Information/utbildning 100 Bokat bostadsmöte 50 0 2012 2013 2014 Diagram 9 Antal aktiviteter med riktat stöd mot bostad 14 1.3 Sociala risker Under 2007 och 2008 antogs, i samarbete med Försäkrings AB Göta Lejon och Göteborgs stads lokalförsörjningsförvaltning, ett koncept för arbetet med skolorna. Detta sätt att arbeta har mottagits positivt både i skolorna och av förbundets medarbetare. Verksamheten har varit i drift sedan höstterminen 2010 i samtliga medlemskommuner. HÄFA i 5:an/Du Behövs! HÄFA i 5:an/Du behövs! är en omfattande satsning på elever i skolår 5. Alla elever i klass 5 i förbundets grundskolor bjuds in till närmsta brandstation. Där får de träffa brandmän under en 2-timmarslektion med teori, övningar och samtal. Eleverna får lära sig hur de på egen hand kan agera brandförebyggande och hur de ska bete sig i en olyckssituation. 2014 träffade RSG 353 av totalt 389 klasser, vilket innebär ett deltagande av 91 % procent. De klasser som inte medverkade avböjde på grund av praktiska omständigheter. Konsekvenslektioner Konsekvenslektion innebär att räddningstjänsten, efter ett brandtillbud på en skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en brand. Insatsen planeras i samverkan med skolans rektor. Under 2014 har 49 konsekvenslektioner genomförts inom förbundet. Konsekvenssamtal Konsekvenssamtal betyder att speciellt utbildade medarbetare i förbundet genomför ett samtal med barn eller ungdomar som anlagt brand. Dessa samtal sker i samverkan med andra viktiga personer i barnets nätverk, till exempel föräldrar, socialsekreterare, skolpersonal och polis. 21 konsekvenssamtal genomfördes under 2014. Anlagda skolbränder är ett svårlöst samhällsproblem som har flera olika orsaker. Utryckningsstatistiken för 2014 visar att antalet bränder i och omkring skola ligger kvar på en relativt låg nivå. Det är en liten ökning jämfört med 2013, men ändå ungefär en halvering jämfört med för åtta år sedan. Samverkan, regionalt och nationellt Den positiva trenden för anlagda skolbränder beror med säkerhet på flertalet åtgärder från olika aktörer i samhället. Den stora satsningen på att utbilda samtliga femteklassare via ”HÄFA i 5:an/Du behövs!” har pågått sedan 2008 och det är troligt att det är en bidragande faktor. Ytterligare en anledning är sannolikt kommunernas sociala och brottsförebyggande arbete, som bedrivs i olika samverkansformer. 15 Bränder i och omkring skola 140 120 100 80 Antal bränder 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 10 Statistik för bränder i och omkring utbildningslokaler, 2007-2014. I begreppet utbildningslokaler ingår objektstyperna skola, förskola och fritidsgård. Socialt risktagande beteende samt frågan om hot och våld I samverkan med lokal polis har personal på brandstationerna Mölndal, Lindome och Gårda 2014 genomgått utbildningen Kommunikativt förhållningssätt. Under en vecka har varje arbetslag samt chefer fått en heldags utbildning som varvar teori med samtal och rollspel med syfte att förebygga konflikter och social oro. I det kommunikativa förhållningssättet ingår att skapa medvetenhet kring hur räddningstjänstens agerande kan påverka en konfliktsituation på kort och lång sikt. Genom att aktivt söka relation och bemöta människor respektfullt, skapas förtroende för RSG som en hjälpande organisation. Representanter från förbundets brandstationer samverkar med andra stödjande samhällsfunktioner. Samverkan sker i syfte att förebygga social oro och anlagda bränder, men även för att förbereda för trygga räddningsinsatser. På en brandstation sker samverkan med polis varje vecka och på andra sitter representanter med i de lokala brottsförebyggande råden, Brå. Vid behov medverkar RSG på SSPF-möten (Skola, socialtjänst, polis och fritid) i områden drabbade av sociala oroligheter på. Samverkan sker även med särskilt riskutsatta skolor. Under 2014 har representanter från RSG föreläst för andra räddningstjänster och stöttat gällande kunskap, erfarenheter och strategier för att hantera sociala risker som organisation och under räddningsinsats. 16 Lokala aktiviteter för dialog och förståelse Människan bakom uniformen är ett initiativ som syftar till att skapa bättre relationer mellan ungdomar och anställda i uniformsyrken, bland annat brandmän. Fyra brandstationer har under 2014 medverkat som en del i den kommunalt drivna verksamheten. Brandmän tar emot och utbildar ungdomarna och bland annat får de lära sig hjärt- och lungräddning och brandkunskap samt att de får göra brandmannatester. Utbildningen vänder sig till 15-20-åringar och består av 10 tillfällen. Ansvarig brandman deltar även i en arbetsgrupp med övriga samverkansparter såsom polis, ambulans och Västtrafik. 75 ungdomar har gått MBU-utbildningen under 2014. Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds ungdomarna att bli så kallade MBUambassadörer. I dagsläget är det cirka 40 aktiva ungdomar i gruppen. Det är ungdomar som visat ett stort intresse av att vara delaktiga i arbetet för ökad trygghet i sitt lokalsamhälle. Under 2014 har RSG deltagit på ambassadörsträffar tolv gånger. På en trygghetsmässa i Hjällboskolan i november 2014 medverkade ambassadörer från MBU tillsammans med personal från räddningstjänsten. Tillsammans informerade de om MBU och presenterade verksamhetens olika delar. Trygghetsmässan anordnades av Angereds stadsdelsförvaltning i samarbete med bland andra räddningstjänsten, polisen och Bostads AB Poseidon. Det övergripande syftet med mässan var att ge boende möjlighet att träffas och prata om olika trygghetsrelaterade frågor i bostadsområdet. Samverkansprojektet Tänk efter före är ett lektionskoncept som vänder sig till niondeklassare i Torslanda. Räddningstjänsten träffar ungdomarna tillsammans med polis och socialarbetare i dialogbaserade lektioner om socialt risktagande och konsekvenser, vad gäller bland annat alkohol, droger och trafikvett. RSG har inom ramen för detta projekt träffat 13 klasser motsvarande 390 personer inklusive lärare. SDF Västra Hisingen har tillsammans med RSG tagit fram ett läromedel, vid namn Vänskapsband. Det syftar till att stärka vänskap, empati och konsekvenstänkande. Målgruppen är elever i skolår 5. RSG har också varit delaktig i att handleda lärarna och träffa eleverna. 20 tillfällen varav 10 är handledning och 10 lektioner med klasser. Varje år får alla elever som går i sjunde klass på distriktet besöka Angered och Torslanda brandstation för att få kunskap om brandskydd och brandmannens yrkesroll. Utbildningen syftar även till att främja gruppklimatet i klassen genom att de får göra samarbetsövningar på brandstationen. Torslanda har träffat 17 klasser och Angered har träffat 10 klasser. Under året har RSG nått cirka 15 500 ungdomar med förebyggande arbete. 17 1.4 Förbereda 1.4.1 Intern övning och utbildning under 2014 Under året har Utbildningsavdelningen genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Den innefattade bland annat årets enhetsövningar för samtlig heltids- och RIB-personal, så kallad deltidspersonal. 2014 planerades dessa övningar med utgångspunkt från förmågebeskrivningarna, se punkten 1.4.2. Cirka 2 300 elevdagar har genomförts vid Utbildningsavdelningen, varav enhetsövningarna omfattade cirka 750 elevdagar. Ytterligare 500 elevdagar har genomförts på övningsanläggningen Karholmen. Totalt har drygt 1 000 elever utbildats. Intern utbildning och övning Enhetsövningar 636 RIB enhetsövningar 118 Nyanställda 150 Sommarvik 780 Intro RIB 330 Trafik 256, övriga utb 327 Övn/utb på Karholmen 500 4% 16% 20% 19% 11% 5% 25% Diagram 11 Antal personer i intern utbildning och övning Utöver centralt arrangerade övningar pågår ständigt aktiviteter och övningar hos styrkorna. De största områdena är räddning, brand, objektsorientering och fordon. I Räddning ingår bland annat höjdräddning, standardrutiner vid trafikolyckor, spårvagns- och busslyft, RITS och skyddsjordning. Området Brand innefattar rökdykning, standardrutiner, motorsågning samt hantering av olika typer av brandmateriel. Rökdykningarna följs upp specifikt då dessa är kopplade till lagstiftning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Objektsorientering innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom och vara väl förtrogna med objekten på det egna distriktet och handlar framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader. Området Fordon betyder övning och kontroll av fordon. 1.4.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga Under 2013 sjösattes Enheternas förmåga, en beslutad standardisering av förväntad förmåga hos en utryckande enhet. Enheternas förmåga handlar om att kvalitetssäkra och säkerställa förmågan hos de utryckande styrkorna. Med förmåga menas den kompetens som en styrka förväntas ha inom ett visst kunskapsområde. Beslut om nio områden finns nu och till varje område kopplas övningar. Under 2014 har arbetet fortsatt. Fler övningar till övningsbanken har tagits fram och Enheternas förmåga används nu i full drift vid övningsplanering och uppföljning. 18 1.4.3 Utbildning för ledningsnivåerna Styrkeledare, insatsledare, insatschefer och stabschefer fortbildas kontinuerligt i operativ ledning. Under året har två styrkeledarträffar och nio så kallade Mötesplats Ledning genomförts. Under hösten genomfördes det så kallade Befälslyftet. Räddningsledare på alla nivåer utbildades i ny taktik i samband med att nya räddningsenheter introducerades. Befälslyftet behandlade också införandet av Enheternas förmåga och kunskap om hur bränder utvecklar sig i olika byggnadskonstruktioner. Syftet var att koppla dessa kunskapsområden till varandra för effektiva räddningsinsatser. 1.4.4 Utveckling och förbättring Inom metodutvecklingsområdet har arbetet fortgått i de stående metodutvecklingsgrupperna Trafik, Metoder för invändiga släckmetoder, Arbete på hög höjd samt Skogsbrand och terrängtransport. Metodutveckling har också skett i fristående projekt. Ytterligare två fasta metodutvecklingsgrupper har under 2014 påbörjats, nämligen Farliga ämnen, samt Brandfarlig vätska och gas. Några grupper har under året arrangerat utbildningar och en studieresa till Köpenhamn genomfördes. Det analoga radiokommunikationssystemet R3, som RSG tidigare har använt, har under 2014 avvecklats. För talkommunikation är nu RAKEL infört och i drift. Rakel är ett digitalt nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning inom räddningstjänst, polis samt hälso- och sjukvård. En förstudie för statushantering med RAKEL-teknik mellan yttre enheter och ledningscentral har under 2014 genomförts. Införande planeras under 2015. 1.5 Genomföra och följa upp 1.5.1 Olycksutredning och analys Under året genomfördes totalt 8 563 räddningsuppdrag av RSG. Detta är en liten ökning jämfört med 2013, men ändå inte någon markant skillnad jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Som vanligt är det framför allt väderrelaterade händelser, till exempel översvämningar och brand i terräng, som påverkar det totala antalet räddningsuppdrag som redovisas för året. År 2014 konstateras ett fortsatt relativt lågt antal bränder i och omkring utbildningslokaler. De senaste åtta åren har antalet bränder minskat med cirka 50 procent. Minskningen beror bland annat på kontinuerligt förebyggande arbete från olika samhällsaktörer. Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant. I år har två människor omkommit i bränder, båda i sin bostad. Både lokalt och nationellt är siffran för 2014 dock lägre än genomsnittet senaste fem åren. Med fortsatt utveckling av det förebyggande arbetet, tillsammans med den satsning på nationell nivå som görs av MSB, genom till exempel forskningsarbete och projektet Lärande från bostadsbränder, hoppas RSG kunna påbörja en positiv trend. 19 Antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor har ökat under 2014 jämfört med den senaste femårsperioden. Som konstaterades förra året så har trängselskattens införande över tid, inte minskat antalet trafikolyckor varken i de centrala delarna av Göteborg eller i förbundet i stort. Några exempel på omfattande händelser under 2014 är branden i Kungsbacka trästad i april och industribranden på Ringön i början av december. Under augusti inträffade en mycket omfattande skogsbrand i Västmanland, där bland annat RSG hjälpte till med resurser under släckningsarbetet. Året har också innehållit flera fall av extrema vädersituationer, vilket genererat ett mycket stort antal räddningsuppdrag att hantera inom en begränsad tidsperiod. Sammanställningen av 2014 års statistik visar i övrigt inte på några större avvikelser jämfört med de senaste åren. Löpande analysarbete görs kontinuerligt ihop med berörda funktioner och ansvariga inom RSG för att ytterligare utveckla verksamheten. En av olycksutredningarna från 2014 beskriver hur ett radhus troligen räddades från en totalskada genom en ombyggnation några år tidigare. Denna initierades efter rekommendation i en utredning från 2010. Den första utredningen gällde en brand som inträffade i ett radhus i samma område. Det är viktigt att erfarenheter tas tillvara och omsätts i genomförbara åtgärder och därigenom skapar ett förbättrat byggnadstekniskt brandskydd. Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014 återfinns i bilaga 3. 1.5.2 Automatiska brandlarm Under året har det inkommit totalt 2 576 automatiska brand- och sprinklerlarm i förbundet. Av det totala antalet larm har 260 stycken varit befogade (cirka 10 procent), vilket är ungefär samma nivå som föregående år. De obefogade utryckningarna till automatlarmsobjekt har minskat med cirka 100 larm jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är matlagning och hantverkare. Under året har antalet anläggningar ökat med cirka 200 stycken och totalt i förbundet finns det nu drygt 4 000 anslutna brand- och sprinklerlarm. 1.5.3 Larmhantering Larmbehandlingstiden ska enligt RSGs målsättning understiga 90 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. 2014 låg larmbehandlingstiden på cirka 43 sekunder. Förklaringen till det goda resultatet är till stor del att larm aktiveras under samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart att utryckning blir aktuellt. 20 1.5.4 Beredskap Teknisk beredskap finns dygnet runt och de tre olika beredskaperna har fungerat väl över året. Vidare har under året gjorts en översyn av beredskapen när det gäller kompetens och bemanning. 1.5.5 Resursdatabasen En uppbyggnad och uppdatering av resursdatabasen har pågått under året. Brandmaterielenhetens ansvar inom detta område finns dokumenterat i enhetens uppdragsbeskrivning och arbetet sker kontinuerligt. 1.5.6 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande Rapportering sker vid varje insats. Rapporterna läses och följs upp på lämpligt sätt. Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter genomförs en olycksutredning. Nio utredningar har genomförts under året. Dessa specificeras i bilagan 3, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014. Utredningarna har redovisats internt via mail och interna hemsidan samt presenterats för berörda i olika mötesforum. Samtliga utredningar skickas till MSB för publikation. Under året genomfördes även ett presentationsmöte på temat Räddningsinsatser i samband med suicid. På mötet redovisades statistik och juridik kopplat till räddningsinsatser och föreläsare från organisationen Suicidprevention i Väst utbildade i Psykisk livräddning. 2 STÖDJANDE VERKSAMHET 2.1 Värdegrund och likabehandling Likabehandlingsplanen för 2014-2016 är framtagen i samverkan med samtliga fackliga organisationer för att motverka diskriminering och främja lika rättligheter och möjligheter för alla. I handlingsplanen beskrivs de långsiktiga mål och konkreta åtgärder som förbundet avser att arbeta med under perioden. Ett likabehandlingsråd planeras att bildas under 2015, chefer och arbetsledare ska genomgå utbildning samt en nulägeskartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ska genomföras. 2.2 Planering och uppföljning Verksamhetsplanen för 2014 var RSGs första gemensamma plan. Under 2014 har arbetet fortsatt med att ytterligare utveckla arbetssätt och strukturer för organisationens planering och uppföljning. Arbetet koordineras med utvecklingen av intern styrning och kontroll. Ett nytt ekonomisystem har anskaffats och kommer att tas i full drift enligt plan. Systemet för budget, uppföljning och analys, det så kallade Navet, har utvecklats vad gäller budget och personaluppföljning. Utvecklingen när det gäller intern styrning och kontroll beskrivs nedan i avsnitt 4. 21 2.3 Kommunikation Sociala media och kommunikationsstrategi Under året har RSG fortsatt att utveckla konceptet för kommunikation med allmänheten och medarbetarna. Arbetet med att revidera styrdokumenten för kommunikation har framskridit och fortsätter även under våren 2015. En tjänsteföreskrift för användande av sociala medier är framtagen och utbildning i användningen av sociala medier har skett löpande. RSG har under året fortsatt att utveckla kanalerna på sociala medier, såsom Facebook och Twitter. De digitala kanalerna för information och kommunikation är särskilt viktiga vid kriskommunikation. Under 2014 har RSG haft drygt 100 000 besök på hemsidan www.rsgbg.se, en siffra i samma nivå som 2013. 2012 var antalet besök på hemsidan 85 000. Arbetet med att utbilda medarbetare inom kommunikation har fortsatt under 2014. Operatörerna på ledningscentralen samt delar av stabsmedarbetarna har genomgått en utbildning med fokus på media och händelseinformation. Ett flertal stabsövningar har också genomförts. För information om genomförandet av kampanjer se avsnitt 1.1.1. Säkring av IT-system Under 2014 har flera åtgärder och förbättringar vidtagits för att säkerställa drift och underhåll. Det gäller framför allt tekniska lösningar och förbättrade rutiner för ökad kontroll och säkerhet inom nätverk, kommunikationssystem och datasystem. RSG har även bedrivit ett arbete för att möta de regler och krav som gäller för IT-säkerhet. Helpdeskfunktionen ger service till organisationen vad gäller felanmälningar och beställningar. Funktionen är också ett arbetsordersystem, där leverantörskostnader matchas mot utförda arbeten. Genom att ärenden som inte är akuta kommer in skriftligen och inte via telefon frigörs teknikernas tid för att utföra arbete som beställts. Systemet säkerställer att beställningar görs av behörig person. Helpdeskfunktionen har under 2014 utvecklats enligt plan. För att öka servicen för användarna behöver man vid akuta felanmälningar och beställningar numera endast slå ett nummer för att nå samtliga enheter på Tekniska avdelningen. Detta innebär att man vid akut situation får prata med en tekniker direkt. Vidare har även webbformuläret för användarna förbättrats. 22 2.4 Miljö och hållbarhet Under 2014 genomfördes en förstudie av RSGs miljöarbete med syfte att presentera förslag till en framtida miljöstrategi. Förstudien visade att det genomförs en hel del aktiviteter inom förbundet för att minska negativ miljöpåverkan, men att det saknas ett helhetsperspektiv, tydliga mål samt uppföljning. Förslaget för RSGs framtida miljöstrategi är därför att anställa en miljöstrateg och införa någon form av miljöledningssystem. All utrustning som kommer i kontakt med brandrök kontamineras av den hälsovådliga brandröken vid insatser. Det ställer krav på frekvent tvätt och rengöring av larmställ och materiel, vilket i sig framtvingar en annan ordning för hantering och logistik. På Frölunda brandstation har tvätt- och torkutrustning installerats och testats under en period, när brandpersonalen själva har tvättat sina larmställ och rengjort materiel. Avloppsvattnet har analyserats med avseende på giftiga ämnen och det har visat sig finnas risk för otillåtna utsläpp. Miljöförvaltningen har förbjudit fortsatt tvätt innan reningsanläggning installerats och ny provtagning genomförts. Förbundet undersöker nu vilken typ av reningsutrustning som kan installeras innan projektet utvidgas att gälla fler brandstationer. Larmställen skickas för närvarande till ett tvätteriföretag efter nedsmutsning. 3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT Nedan beskrivs några utvecklingsområden och projekt. Flera av dessa löper över flera år. RSG arbetar på olika sätt för att hantera och förebygga sociala risker. Syftet med det sociala brandförebyggande arbetet är att skapa trygghet, förtroende och ökad närvaro i samhället samt skapa en god arbetsmiljö för den operativa personalen. Under året har en samordnande funktion för området Sociala risker utsetts och en sammanslagning av flera verksamhetsområden kommer att ske. Det gäller bland annat förebyggande mot anlagda bränder, stationsspecifika projekt riktat mot ungdomar och arbetet för att förbereda för räddningsinsatser i situationer av social oro. Angående suicidala risker har RSG deltagit i ett samverkansprojekt med SOS och Ambulanssjukvården. RSG har bidragit med att beskriva arbetet vid suicidhändelser, till exempel hopp från hög bro. Även Missing People har startat ett samverkanprojekt där RSG också har deltagit, med syfte att utröna hur de kan samverka med berörda myndigheter och organisationer vid suicidhändelser. Ett utvecklingsarbete har skett internt framför allt vad gäller utvärdering av kompetensbehov hos räddningsstyrkorna och hur utbildningen kan genomföras. Angående RSGs roll i samhällets krishantering har under året ett antal möten med säkerhetssamordnarna genomförts. Syftet har varit att följa upp erfarenheter från inträffade händelser och identifiering av olika utvecklingsbehov. Under året genomfördes en gemensam utbildning för övergripande operativa ledningsfunktioner och tjänstemän i beredskap från kommunerna. Under hösten bjöds samtliga medlemskommuners 23 kommunchefer in till dialog med RSGs ledning. Avsikten var att inleda dialogen om RSGs uppdrag och roll med utgångspunkt i kommunernas behov. Även behov av gemensam utveckling inom krisberedskapsområdet identifierades och under 2015 kommer dialog samt utvecklingsarbete att fortsätta. Ett projekt avseende hur RSG skall arbeta med Farliga verksamheter enligt LSO 2:4 § har avslutats under 2014. Projektet har ur ett bredare perspektiv belyst relationerna mellan dimensionerande scenario, RSGs insatsförmåga, övningsverksamhet och behov av beslutstöd. Resultatet kommer att implementerats i RSGs arbetsformer under 2015. En statusrapportering avseende tillsynsläget genomfördes också under hösten 2014 och kommer att ligga till grund för planeringen av kommande tillsynsarbete. Utvecklingen vad gäller Koncept för den operativa övningsverksamheten fortsatte under 2014. Detta har bland annat inneburit arbete med att ytterligare utveckla utbildningsportalen och övningsbanken innehållande exempelvis idébank och utbildningsmaterial. Fältstabsprojektet är ett metodikutvecklingsprojekt i tre faser. Den första fasen innebar en behovsinventering av metodikutvecklingen och denna fas genomfördes under 2013. Den andra fasen innebar att behovet av teknik identifieras inför införskaffandet av nytt ledningsfordon, vilket har genomförts under 2014. Upphandlingsfasen av fordonet är avslutad och byggnation har påbörjats. Preliminär leverans av fordonet och leveransutbildning på funktionalitet sker under 2015. 2013 beslutades det om en utvärdering och översyn av RSGs organisation. Detta ledde fram till ett beslut om en ny organisationsstruktur, som presenterades innan sommaren. Under hösten tillsattes nya tjänster och utvecklingsarbetet fortsätter under kommande år. Den nya organisationen trädde i kraft 1 januari 2015. Tidigare organiserades räddningstjänst i beredskap (RIB), även kallat deltidsverksamhet, geografiskt under flera stationschefer. Utredning visade att det fanns stora fördelar att samordna deltidsstationerna och värnen. Under våren 2014 sammanfördes hela RIB- och värnverksamheten under en chef med ansvar för ekonomi, verksamhet och kvalitet. Under denna korta tid har ett samlat fokus på RIB- och värnfrågorna bland annat lett till förbättrad rekrytering, ökade möjligheter till stöd och kommunikation med deltidsstationerna samt kvalitetskontroll av utbildningsplanering och uppföljning. I RSGs nya organisation ingår RIB/Värnenheten under Insatsavdelningen. En översyn av verksamhetshandboken är påbörjad och en plan för arbetet är framtagen. Fortsatt arbete sker under 2015. Under 2014 har en modell tagits fram för hur RSG ska förvalta sina IT-system. Arbetet med att utse ägare, förvaltare och tydliggöra övriga roller kommer att ske under kommande år. 24 4 RSGs INTERNKONTROLLER 2014 AVSEENDE VERKSAMHET Inom ramen för intern styrning och kontroll har ett koncept för riskhantering vad gäller verksamhetens måluppfyllelse tagits fram. Detta koncept omfattar arbetssätt för riskinventering och värdering av risker, vilket kopplas till verksamhetsplanering, åtgärdsplanering, uppföljning och internkontroll. Implementeringen skedde under hösten. En internkontrollplan utarbetades och 3 december 2014 fattade förbundsstyrelsen beslut om den. Vidare har tre internkontroller genomförts: Avslut av räddningsinsats, hantering av selar och kontroll av grunddata i ekonomisystem. RSG har därmed agerat enligt rekommendationerna i tidigare revisioner. 4.1 Avslut av räddningsinsats Enligt uppdrag från förbundsstyrelsen har genomförts en internrevision avseende RSGs sätt att hantera avslut av räddningsinsats när det gäller formalia. Revisionen genomfördes med hjälp av en enkät till räddningsledare samt stickprovsgranskning av insatsrapporter. Resultatet visar att kriterierna för räddningsinsats är kända för samtliga tillfrågade och att kriterierna tillämpas vid beslut om avslut av räddningsinsats, samtidigt som man tar särskild hänsyn till behoven av hjälp hos den drabbade. När det gäller dokumentation arbetar räddningsledarna något olika och vissa uppgifter som enligt instruktion ska nedtecknas framgår inte alltid i insatsrapporterna. En rekommendation är att se över systematiken i dokumentationen och utreda om den är tillräcklig. Särskilt fokus bör ägnas motiv för beslut och ensning av sätt att dokumentera. Ytterligare en rekommendation är att i den kontinuerliga fortbildningen fortsätta att diskutera frågan om avslut av räddningsinsats för att upprätthålla kompetensen. 4.2 Hantering av selar Ytterligare en internrevision genomfördes när det gäller skötsel och ansvar avseende selar som används vid höjdarbete. Revisionen genomfördes genom intervjuer, platsbesök och studie av gällande Instruktion för höjdarbete. Det kan konstateras att en skriftlig instruktion för skötsel och ansvar finns genom dokumentet Instruktion för höjdarbete 2011-05-04. Det kan också konstateras att en organisation finns etablerad för genomförande av de krav som instruktionen ställer upp. Rekommendation lämnas avseende att tydliggöra det övergripande ansvaret för processen vad avser skötsel och ansvar för selar och vilka krav och mandat som följer med funktionsansvaret för höjdarbete. Rekommendation lämnas också om att se till att dokumentation och uppföljning av utrustningens användning sker genom loggbokföring. 25 4.3 Kontroll av grunddata i ekonomisystemen Uppgifterna i förbundets ekonomiska redovisning och ekonomisystem ska vara korrekta. För att säkerställa att grunduppgifter stämmer med beslutsunderlag och att underlag i redovisningen är kompletta har kontroller genomförts. Resultaten visar att avstämningar har genomförts och att uppgifter inlagda i ekonomisystemet stämmer. Bedömningen är att det råder god ordning inom de tre områden kontrollerna avser. En rekommendation är att det upprättas tydligare prislistor för de tjänster som förbundet tillhandahåller, där både artikelnummer och pris anges i samma dokument. Lokalt upprättade avkortade versioner av prislistan, så kallade lathundar, måste kvalitetsgranskas så att inte överföringsfel uppstår. Ytterligare en rekommendation gäller att utveckla arbetssättet inom förbundet för att säkerställa att ekonomiavdelningen nås av beslut om förändringar avseende chefsbefattningar då det påverkar behörigheterna i systemen. 5 MEDARBETARE Utkast till arbetsmiljöpolicy är framtaget och beslut avvaktas. Medarbetarenkät har under året inte genomförts. Ett förslag till förbundsövergripande rekryteringsprocess har tagits fram och även här avvaktas beslut. Likaså har ett övergripande förslag på ledarskapsutveckling presenterats. Dialog kring samverkansavtalets struktur har genomförts under året. Med detta som grund kommer ett reviderat avtal att tas fram. Det lönepolitiska arbetet kopplat till löneöversyn fortskrider och dialog har inletts gällande modell för utvecklings- och lönesamtal inklusive förbundsövergripande lönekriterier. Övrig redovisning av detta avsnitt återfinns i Årsredovisning 2014, bilaga 1. 6 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING RSG är engagerad i flera regionala och nationella områden för forskning och utveckling i samverkan med MSB, andra räddningstjänster och universitet. RSG samverkar och arbetar i nätverk med andra räddningstjänstförbund i flera frågor. RSG sitter med i styrelsen för Brandforsk samt är även så kallad andelstecknare. RSG representeras också i SOS Alarms nationella Räddningstjänstråd, som till exempel fokuserar på nationell kvalitetsutveckling i ett framtidsperspektiv. Förbundet deltar vidare i en grupp hos MSB vid namn Rådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar. Ur detta rådsarbete ska bland annat olika projekt startas upp, exempelvis modernisering och vidareutveckling av insatsrapporten. 26 RSG deltar i referensgruppsarbete för MSB avseende arbete med skriftlig redogörelse för brandskyddet (LSO 2:3) samt om utveckling av MSBs årsuppföljning. RSG deltar i såväl referensgrupp som arbetsgrupp inom BRG i syfte att förbättra företagsklimatet. RSG leder ett samarbete med Länsstyrelsen med syfte att utveckla regionalt samordnat arbetsätt vad gäller farliga ämnen och ledning i både agerande, kompetens och kvalitetssäkring. Ytterligare ett projekt där RSG medverkar är Lärande från brand i bostad. Detta är ett arbete som leds av MSB och där flera räddningstjänster i Sverige samt Brandforsk deltar. Syftet med projektet är att kartlägga varför, hur och hos vem det brinner samt vad som kan göras för att förebygga bostadsbränder. RSG har under året deltagit i Länsstyrelsen i Västra Götalands projekt Regional samordning och inriktning, krisberedskap. Arbetet avser utveckla den regionala förmågan att hantera samhällsstörningar och kriser samt att utforma ett regionalt råd för samhällsskydd och beredskap. Det regionala rådet i Västra Götaland har startat under året och RSGs förbundsdirektör representerar räddningstjänsterna inom GRs området. I ett samarbete mellan MSB och RSG har riktlinjer för utveckling av ledning och samverkansförmågan utvecklats för det svenska krisberedskapssystemet på nationell, regional och lokal nivå. MSB har under året publicerat resultatet i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB (2014). RSG deltar också i implementeringsaktiviteter som Länsstyrelsen genomför för att omsätta dessa riktlinjer till regional och lokal nivå. RSG har haft en till MSB knuten regional samordnare, som ger stöd i kommunernas arbete och utveckling av olycksundersökning och uppföljning i Västra Götaland. Detta treåriga MSB-projekt avslutades 31 december 2014. RSG agerar kemkoordinator åt MSB i Västra Götaland. RSG deltar även i MSBs nationella projekt Effektiva räddningsinsatser. Vidare sker en ständig omvärldsbevakning, såväl nationellt som internationellt. 27
© Copyright 2024