Befolkningsprognos 2015-2025
Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga till strategisk plan Dokumentägare Kommundirektören Dokumentansvarig Sektorschef Samhällsbyggnadssektorn Publicering Författningssamling, Insidan Bör revideras senast 2016-06-02 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Omfattar Kommunen Författningsstöd Beslutad 2015-06-02 Diarienummer 2015/36130 2 Innehåll 1 Borlängeborna fortsätter att öka .............................................................................. 4 2 Prognosmodell .......................................................................................................... 5 3 Prognos 2015-2025 .................................................................................................. 20 4 Befolkningen och de kommunala intäkterna ......................................................... 32 1.1 Befolkningsprognos och kommunal planering .................................................................. 5 2.1 2.2 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.3.5 2.3.6 2.3.7 Åldersstrukturer ................................................................................................................. 6 Prognosgrupp .................................................................................................................... 6 Antaganden ....................................................................................................................... 6 Fruktsamhet ...................................................................................................................... 7 Dödlighet ........................................................................................................................... 8 Flyttningar.......................................................................................................................... 9 Utflyttning ........................................................................................................................ 11 Inflyttning ......................................................................................................................... 12 Utveckling i riket .............................................................................................................. 19 Osäkerhet i prognosen .................................................................................................... 19 3.1 3.2 3.3 3.4 3.4.1 3.4.2 3.4.3 3.4.4 3.4.5 3.4.6 Framtida befolkningen i Borlänge kommun 2015-2025 .................................................. 21 Prognos 2014-2019 ......................................................................................................... 22 Prognos 2020-2025 ......................................................................................................... 22 Demografisk utveckling ................................................................................................... 23 Nyfödda och barn i förskoleålder .................................................................................... 23 Grundskolebarn ............................................................................................................... 25 Gymnasieungdomar ........................................................................................................ 28 De yrkesverksamma ....................................................................................................... 29 De äldre ........................................................................................................................... 30 Försörjningskvoten .......................................................................................................... 31 4.1 4.1.1 Marginaleffekter .............................................................................................................. 32 Befolkningen och de kommunala intäkterna ................................................................... 32 3 1 Borlängeborna fortsätter att öka Folkmängden i Borlänge kommun fortsätter att växa och det bor idag över 50 000 invånare i kommunen. De senaste fem åren ökade befolkningen med 2034 personer. Senast folkmängden ökade lika snabbt som den gör i dagsläget var under sent 60- tal och tidigt 70-tal. 2014 ökade Borlänge kommuns folkmängd med 692 personer och invånarantalet är idag 50 715 personer. Befolkningsökningen under året var den största i kommunen sedan 1959. Idag bor det fler personer i kommunen än det någonsin har gjort tidigare. Befolkningstillväxten i Borlänge kommun förväntas att vara fortsatt positiv under de kommande åren. Folkmängd i Borlänge kommun 2008-2025 56000 54000 Antal personer 52000 50000 48000 46000 44000 Den historiska befolkningsutvecklingen i kommunen visar på tendenser över tid och ger viktig information för att kunna sia om den framtida utvecklingen. Idag ser vi exempelvis effekter av de stora barnakullarna som föddes på 40- och 90-talet. 40talisterna har idag uppnått en pensionsålder, medan 90talisterna nu befinner sig i en barnafödande ålder. Det stora antalet personer födda på 90-talet är en av huvudorsakerna till att födelsetalen för Borlänge kommun även fortsättningsvis förväntas att vara höga. 4 Ålderssammansättningen är betydelsefull av flera olika anledningar och är en viktig faktor för kommunens resursfördelning. Befolkningsprognosen fungerar här som ett stöd för de olika kommunala verksamheterna. Större stad En kommun med mellan 50 000- 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Källa: SKL 1.1 Befolkningsprognos och kommunal planering De finansiella förutsättningarna för kommunen påverkas i hög grad av hur invånarantalet och ålderssammansättningen förändras. Befolkningsprognosen är således av en central betydelse i planeringsarbetet. Vid fördelningen av kommunens ekonomiska resurser till de olika verksamheterna och vid uppföljningen av dessa används befolkningsprognosen som utgångspunkt. Befolkningsutvecklingen har en stor påverkan på Borlänges näringsliv när det gäller uthyrning av lokaler och lägenheter, handel och service samt inte minst för kommunens skatteintäkter. Den statliga utjämningen av inkomst- och kostnadsskillnader mellan kommunerna bygger på befolkningsuppgifter. Eftersom Borlängebornas egen skattekraft är lägre än den genomsnittliga i riket, får kommunen ett tillskott per invånare i inkomstutjämningen. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall generellt till hela befolkningen i kommunen. 2 Prognosmodell Prognosen beställs från Statistiska Centralbyrån (SCB) en gång per år. Baserat på de senaste åren fruktsamhet, utflyttning, inrikes inflyttning och dödlighet i kommunen, görs en prognos över den framtida befolkningsutvecklingen. Det har även gjorts egna justeringar för framtida fruktsamhet och immigration utifrån lokalkänndedom i kommunen. 5 Befolkningsutveckling 1990-2014 115 Index 100 = 1990 110 105 Borlänge 100 Dalarna 95 Riket 90 85 2.1 Åldersstrukturer De åldersindelningar som finns med i prognosen används enligt de strukturella mönster som finns i samhället i dag. I detta mönster ingår förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasieskola, yrkesverksamhet samt verksamheter för äldre personer som befinner sig i övre pensionsålder. Åldersindelningarna som finns med i prognosen är sådana som efterfrågas av de olika kommunala verksamheterna. 2.2 Prognosgrupp För att få en så tillförlitlig prognos som möjligt sammankallas en prognosgrupp med representanter från de olika sektorerna inom kommunen. Dessa representanter stämmer av de nya förutsättningarna för prognosen. De som deltar i prognosgruppen är ekonomikontoret som tillhör verksamhetsstöd, för- och grundskola, sociala sektorn, bildningssektorn samt plan- och markkontoret på samhällsbyggnadssektorn. 2.3 Antaganden Folkmängden i en kommun förändras i invånarantal utifrån hur många som föds och avlider samt flyttar in och ut från kommunen. Borlänge kommun följer i stora drag rikets utveckling, med lokala variationer över tid för ålder och kön. Fruktsamheten och immigrationen har varit hög i Borlänge under de 6 senaste åren. Därför har vi valt att göra egna antaganden för kommunen. Dessa antaganden är främst baserade på de senaste årens utfall i kommunen gällande immigration, inrikes inflyttning och fruktsamhet. Med i diskussionen finns även andra påverkande faktorer som det ekonomiska konjunkturläget, familj- och flyktingpolitik, befintlig planberedskap i kommunen samt situationen på kommunens arbets- och bostadsmarknad. Nedan förklaras varje antagande för befolkningsprognosen mera utförligt. 2.3.1 Fruktsamhet Förväntningarna på antalet födda barn är baserad på antalet personer i barnafödande ålder utifrån den befintliga åldersstrukturen i Borlänge. De stora barnakullarna från 90-talet befinner sig under prognosperioden i en barnafödande ålder. Detta faktum kombinerat med en fortsatt stor invandring gör att barnafödandet förväntas att vara högt under de kommande åren. Det höga födelsetalet som Borlänge kommun har visat till de senaste tio åren förväntas därför att vara fortsatt högt under prognosperioden. Födda och döda 2008-2025 750 Födda Antal personer 700 650 600 550 Döda 500 450 400 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Summerad fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är en uppskattning av den aktuella fruktsamheten, det vill säga det genomsnittliga antal barn en kvinna beräknas att föda under sin livstid. Den summerade fruktsamheten har ökat i snabbare takt i Borlänge kommun än i riket under 2000-talet. Kommunen har under vissa år legat över reproduktionsnivån, som är den nivå då befolkningen reproducerar sig själv, minst 2,1 barn per kvinna. 7 Diagrammet nedan visar på att trenden i Borlänge kommun för den summerade fruktsamheten följer utvecklingen i riket. Kommunen urskiljer sig genom att ha en högre fruktsamhetsnivå under större delen av 2000-talet än riksgenomsnittet. Den summerade fruktsamheten En uppskattning om antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Källa: SCB Summerad fruktsamhet 1979-2013 Antal barn per kvinna 2,5 2 1,5 1 Borlänge Reproduktionsnivå 2,1 0,5 Riket 0 Följande antaganden för fruktsamheten i Borlänge gäller: • 2.3.2 Fruktsamheten antas följa trenden enligt SCB:s riksprognos med en justering på 8 procent högre än i riket. Justeringen är grundad på den genomsnittliga utvecklingen för perioden 2009-2014, samt egna antaganden utifrån lokalkännedom Dödlighet I dag lever vi allt längre och förutsättningarna i det svenska välfärdssamhället har förbättrats. Dödligheten och dödsorsakerna speglar i allmänhet ett samhälles välstånd. Medellivslängden har ökat i Sverige från att på 70-talet varit 72 år för män och 77 år för kvinnor, till att idag vara 80 år för män och 84 år för kvinnor. De främsta orsakerna till den ökande medellivslängden i Sverige är förbättrade levnadsförhållanden. 8 Ändrade tobaksvanor och lägre blodfetter har minskat dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Samtidigt har den medicinska utvecklingen utvecklats vad det gäller läkemedel och behandlingsmetoder. Eftersom de stora barnkullarna på 40-talet blir äldre kommer även dödstalen att stiga mot slutet av prognosperioden. Se diagram sidan 6. Följande antaganden för dödlighet i Borlänge gäller: • 2.3.3 Dödligheten förväntas att följa den antagna utvecklingen i riket enligt SCB:s riksprognos. Justering efter kön och ålder baserad på observerad dödlighet för Borlänge kommun under åren 2005–2014, enligt nedan: o dödlighetsrisken för personer i åldern 20-64 år antas för män vara 2 procent lägre än i riket och för kvinnor 9 procent högre än i riket o dödlighetsrisken för personer i åldern 65-90 år antas för män vara 2 procent högre än i riket och för kvinnor 5 procent högre än i riket. o Ingen regional justering har gjorts för personer under 20 år eller över 90 år. Flyttningar Sammanlagt flyttar det årligen cirka 5 000 personer till och från kommunen. Med undantag för år 2011 har kommunen haft fler inflyttare än utflyttare varje år sedan 2006. Borlänge kommun är tillsammans med Falu kommun de kommunerna i länet som har högst antal in- och utflyttare. 9 Diagrammet nedan visar på att det finns variationer i flyttningarna över tiden. Under 2000-talet har antalet flyttningar ökat. De ökade flyttströmmarna till och från kommunen innebär att rörligheten bland befolkningen har ökat. Flyttningar till och från Borlänge 1970-2014 5500 Antal personer 5000 4500 4000 3500 3000 Summa totalt antal flyttare 2500 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Flyttningsöverskott Mellan år 2009-2014 flyttade i genomsnitt 297 fler personer per år in till kommunen än ut ifrån den. År 2011 var det enda året under perioden som fler personer flyttade ut i större omfattning än in till kommunen. År 2014 hade kommunen ett positivt flyttningsnetto på hela 530 personer, varav 2 856 stycken inflyttare och 2 326 stycken utflyttare. 10 Inflyttning och utflyttning 2008-2025 3 000 Antal personer 2 800 Inflyttning 2 600 Utflyttning 2 400 2 200 2 000 2008 2.3.4 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Utflyttning Majoriteten av utflyttningen från Borlänge kommun sker till län i Sverige utanför Dalarnas län. I genomsnitt flyttade cirka 1200 personer från kommunen till andra län i landet årligen mellan åren 2008-2013. Något färre, cirka 900 personer i snitt per år flyttade årligen under samma period till andra kommuner i Dalarnas län. 185 personer emigrerade under samma period i genomsnitt per år från Borlänge till utlandet. Sedan 1970 har utflyttningen från kommunen varit som störst år 1998 då 2 095 personer flyttade ut och som lägst år 1993 då 1 818 personer flyttade ut. Följande antaganden för utflyttning i Borlänge gäller: • De antaganden som ligger till grund för den förväntade utflyttningen från Borlänge kommun baseras på kommunens utflyttning inrikes, samt emigration till andra länder under perioden 2009–2014. 11 Utflyttningar från Borlänge 1970-2014 3000 Antal personer 2500 2000 1500 1000 500 Utflyttare 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2.3.5 Inflyttning Den bidragande orsaken till att folkmängden har ökat i så stor omfattning i Borlänge kommun de senaste åren är att inflyttningen till kommunen har varit större än utflyttningen. Sedan 2009 har i snitt 1002 personer per år flyttat till Borlänge från andra kommuner i Dalarna. Under samma period har 1030 årligen i snitt flyttat in till kommunen från övriga Sverige. I genomsnitt har 573 immigranter från andra länder flyttat till kommunen varje år under perioden 2009-2014. Mellan åren 1970 och 2014 var den totala inflyttningen i kommunen som högst år 2014 då 2 856 personer valde att flytta in till kommunen och som lägst år 1983 då 1 287 personer flyttade till Borlänge. 12 Inflyttningar till Borlänge kommun 1970-2014 3000 Antal personer 2500 2000 1500 1000 500 Inflyttare 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Inflyttningen till kommunen har varit stor de senaste åren och den skiljer sig beroende på varifrån den sker. Därför är inflyttningen indelad i två olika kategorier, inrikes inflyttning och immigration. Immigrationen är i sin tur indelad i tre stycken olika kategorier. Dessa tre är nyanlända flyktingar, anhöriginvandrare samt övriga inflyttade från andra länder. För att kunna göra en godtycklig bedömning av statistiken är denna form av indelning nödvändig. Inrikes inflyttning I genomsnitt flyttade 2042 personer årligen från andra kommuner i landet till Borlänge kommun under perioden 2009-2014. År 2014 så flyttade 2 354 personer till Borlänge från andra delar av landet, vilket var en ökning på 335 personer jämfört med året innan. Den genomgående trenden sedan 2000 är att inflyttningen inrikes har ökat. Följande antaganden för inrikes inflyttning i Borlänge gäller: • Inflyttningen från inrikes har som utgångspunkt i den genomsnittliga inflyttningen för åren 2012–2014 det vill säga 2 134 personer. 13 600 Nettoförändring per år 500 Födelse och flyttningsnetto 2000-2014 2014: Födelsenetto: 162 Flyttningsnetto: 530 Totalt netto: +692 400 300 200 Födelsenetto 100 Flyttningsnetto 0 -100 -200 Diagrammet ovan visar att både födelsenettot och flyttningsnettot varit positivt nästan samtliga år under de senaste tio åren. Definitionen av födelsenettot är antalet födda minus antalet döda, medan definitionen av flyttningsnettot är det totala antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Sedan år 2004 har födelsenettot totalt varit +1053 och flyttningsnettot har totalt varit +2726. Även om det genom ett positivt födelsenetto finns en naturlig befolkningstillväxt i Borlänge, är det framförallt det positiva flyttningsnettot som gjort att befolkningen i kommunen har ökat i så stor omfattning under de senaste 10 åren. Immigration Inflyttningen från andra länder har varit hög i kommunen sedan 2006. 2009 var denna inflyttning som störst, då 815 personer flyttade till Borlänge från utlandet. Mellan 2008 och 2014 flyttade i genomsnitt 580 personer till Borlänge kommun från andra länder. Under 2014 minskade antalet immigranter något jämfört med året innan, till 502 stycken. I diagrammet på nästa sida går det att se utvecklingen av in- och utflyttare i kommunen till och från ett annat land 2008-2014, samt en prognos fram till 2025. 14 Flyttning till och från utlandet 2008-2025 1000 Antal personer 800 600 Immigranter 400 Emigranter 200 0 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Under de senaste åren har flyktingar och anhöriginvandrare från Somalia utgjort den största andelen av immigranterna. De kommande åren förväntas immigrationen i Borlänge att vara fortsatt hög, för att sedan minska något. (se även 2.3.7 Osäkerhet i prognosen). De närmaste fem åren 2015-2019 förväntas i genomsnitt cirka 530 personer flytta till Borlänge från andra länder. I den senare delen av prognosen 2020-2025 förväntas immigrationen i kommunen att följa trenden i riket. Under dessa år beräknas antalet immigranter därför att minska och vara cirka 380 per år. Antalet flyktingar förväntas att vara fortsatt stort under 2015 och 2016. Den totala flyktinginvandringen beräknas att vara 520 personer år 2015 och 570 personer år 2016. Eftersom det råder en stor osäkerhet om vad som händer i omvärlden framöver omfattar prognosen över antalet flyktingar endast 2 år framåt i tiden. Därför har prognosgruppen under framställandet av kommunens befolkningsprognos valt att bestämma antalet framtida immigranter utifrån de trender i riket som SCB:s riksprognos prognostiserar. Vidareflyttande flyktingar som flyttar från andra kommuner till Borlänge återfinns i statistiken inom kategorin inrikes inflyttning. Antalet flyktinginvandrare i kommunen behöver därför nödvändigtvis inte överensstämma med antalet immigranter. Prognosår 2015 2016 Flytinginvandring Vuxna totalt 520 278 570 319 15 Barn 242 251 Nyanlända flyktingar En stor andel av invandringen i Borlänge de senaste åren har bestått av flyktinginvandring. År 2014 flyttade 522 flyktingar till Borlänge varav 232 stycken barn och 290 stycken vuxna. Under året var antalet nymottagna flyktingar(522) högre än antalet utrikes inflyttade immigranter totalt(502) i Borlänge kommun. Anledningen är att flyktingarna även omfattas av vidareflyttare som varit bosatta en kort period i en annan kommun i Sverige innan de flyttat till Borlänge. Diagrammet Inrikes omflyttning av utländska medborgare i Borlänge kommun på sidan 16 visar med all tydlighet, att denna grupp ökade stort under 2014. Den största andelen vidareflyttare till kommunen år 2014 var flyktingar från Syrien. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 297 368 346 114 204 557 522 134 175 240 98 25 156 290 varav barn 163 193 93 16 142 398 232 Immigranter (totalt) 625 815 648 395 405 673 502 48% 45% 53% 29% 50% Nymottagna flyktingar varav vuxna Andel flyktingar 83% 104% Anhöriginvandring Antalet personer som har flyttat till Borlänge från ett annat land för att kunna återförenas med sina familjer har varit hög de senaste åren. Denna anhöriginvandring har i kommunen främst skett från Somalia. Den somaliska anhöriginvandringen förväntas att vara lägre under de kommande åren. Istället beräknas både flyktinginvandringen och anhöriginvandringen från Syrien att vara fortsatt hög, på grund av oroligheterna i området. Övrig immigration: invandring av andra skäl som arbetskraftsinvandring, hemvändare, anknytning eller annat Arbetskraftsinvandringen har minskat sedan 80-talet och det är idag främst flyktingoch anhöriginvandring som påverkar immigrationen både i riket och i Borlänge. Efter EU-utvidgningen 2004 som innefattade tio stycken nya medlemsländer och arbetskraftsreformen 2009, har det underlättat för personer både utanför och inom EU/EFTA att arbeta i Sverige. De som inte invandrar av flykting- eller anhörigskäl, går under kategorin övrig invandring. Denna kategori kan vara alltifrån arbetskraftsinvandrare, personer som tidigare varit bosatta i Sverige som flyttar tillbaka, utbytesstudenter, kärleksinvandrare eller bero på andra orsaker. Det är viktigt att komma ihåg att antalet immigranter till kommunen även omfattas av personer som flyttar in från utlandet på grund av dessa skäl. 16 Inrikes omflyttning av utländska medborgare Antalet inflyttade utländska medborgare från övriga Sverige till Borlänge kommun ökade kraftigt år 2014 till 617 inflyttade personer. Under perioden 2008-2013 var det i snitt 269 utländska medborgare årligen som flyttade till Borlänge från andra kommuner i landet. Samtidigt flyttade cirka 300 utländska medborgare i snitt varje år från Borlänge till andra kommuner. Detta skapade ett negativt flyttningsnetto mellan 2008-2013 på i snitt -31 personer per år. Den kraftiga ökningen av inrikes inflyttade utländska medborgare under 2014 skapade ett positivt flyttningsnetto 2014 bland dessa på 305 personer under året. Största anledningen till denna ökning var det stora antalet syriska medborgare som flyttade in från övriga Sverige. Inrikes omflyttning av utländska medborgare i Borlänge kommun 700 600 500 400 Inflyttare 300 Utflyttare 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2 014 Utländsk bakgrund Av Borlänges 50 715 invånare har 10 337 personer utländsk bakgrund, vilket motsvarar 20 procent av befolkningen. Av dessa är 7 849 födda utomlands och 2 488 födda i Sverige. De flesta med utländsk bakgrund kommer från Asien, Afrika, Norden och övriga Europa. 17 De tio vanligaste ursprungsländerna i Borlänge kommun 2014 var: Somalia Finland Irak Turkiet Syrien Thailand Iran Jugoslavien 2 800 personer 1 630 890 885 570 320 235 200 Utländsk bakgrund: Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Källa: SCB Utrikes och inrikes flyttningsnetto 2004-2014 800 Flyttningsnetto antal personer 600 400 200 0 -200 -400 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Inrikes omflyttning av utländska medborgare flyttnetto -600 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flyttningsnettot gentemot andra länder har varit positivt med i snitt 360 personer per år mellan år 2004 och 2014. Under samma period var flyttningsnettot inrikes negativt med i snitt -117 personer årligen. Diagrammet ovan visar att immigrationen är huvudorsaken till det positiva flyttningsnettot i Borlänge de senaste åren, och därmed även till den stora befolkningstillväxten i kommunen. Utan invandringen är det troligt att vi skulle haft en negativ befolkningstillväxt. Ett trendbrott skedde år 2014 och flyttningsnettot inrikes var för första gången positivt under de senaste tio åren på +217 18 personer. Anledningen till denna förändring var att nettoflyttningen mot övriga Sverige av utländska medborgare till och från kommunen ökade kraftigt. 2.3.6 Utveckling i riket Sveriges befolkning beräknas att öka varje år under prognosperioden 2014–2060. Folkmängden i landet passerade nio miljoner under år 2004 och år 2017 beräknas folkmängden att nå tio miljoner. Befolkningstillväxten är mycket ojämnt fördelad geografiskt, både i Dalarna och i landet som helhet. Av befolkningsökningen i riket år 2014 på ca 102 000 personer valde 27 000 (26 %) att bosätta sig i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö. Ser man till ökningen i länen som dessa tre storstäder tillhör, blir den ojämna fördelningen över landet ännu tydligare. 67 000 (65 %) av befolkningsökningen år 2014 var fördelade över dessa tre län. Denna fördelningstrend har varit på samma höga nivå under många år. I Sverige är fruktsamheten hög jämfört med andra länder i Europa. Detta beror till viss del på en hög invandring. På grund av de stora barnkullarna på 90-talet förväntas fruktsamheten i Sverige att vara fortsatt hög under de kommande åren. 2.3.7 Osäkerhet i prognosen Utgångspunkten för en prognos är att den är baserad både på den tidigare utvecklingen samt på andra faktorer vi har kunskap om, som kan påverka utfallet. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är en framskrivning av befolkningsutvecklingen som aldrig kan säkerhetsställas med 100 %. Skillnader mellan prognoser och faktiskta utfall kan bero på antaganden som sedan slår fel. Ju längre fram i tiden i prognosen avser desto svårare blir det att göra en korrekt bedömning. Det finns en allmän osäkerhet, som inte enbart gäller för Borlänge, när det gäller bedömningen av framtida födelsetal och medellivslängd. Likaså är ovissheten stor när det gäller flyttrörelser. Detta gäller framför allt åldersgruppen 20-30 år där flyttbenägenheten är störst. En befolkningsprognos omfattar även flera andra faktorer som på olika sätt påverkar utvecklingen. Stora förändringar på viktiga samhällsfunktioner som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, ekonomiska konjunkturer, familjepolitik, invandring, högskolans utveckling och förändrade serviceförutsättningar, påverkar i sin tur fruktsamheten, dödligheten och flyttmönstret i kommunen. Under varje höst jämförs befolkningsprognosen mot det faktiska utfallet av befolkningsutvecklingen. En revidering av befolkningsprognosen föreslås till hösten om befolkningen ökar eller minskar med fler än 200 invånare jämfört med utfallet i 19 prognosen. Ett förslag om revidering föreslås även om en ökning eller minskning med över 100 personer sker inom någon av de olika åldersgrupperna. Det gäller att vara uppmärksam på att förändringar som sker under en kortare tidsperiod senare kan jämna ut sig på utvecklingen över året som helhet. Oroligheter i andra länder 2014 var det en fortsatt hög invandring till Sverige ifrån omvärlden, och antalet immigranter var cirka 127 000. De ökade flyktingströmmarna från kriget i Syrien förklarade en stor del av denna stora invandring. Invandringen var även stor från Eritrea, Polen och Somalia. Även i Borlänge var invandringen under 2014 fortsatt hög. Den största gruppen nyanlända i kommunen utgjordes utav syrier som var 234 stycken, följt av somalier som var 163 stycken. Efter ett domsbeslut i Migrationsöverdomstolen år 2010 blev det ett ökat krav på att styrka sin identifikation för immigranter till Sverige. På grund av en mycket svag och bristfällig myndighetsstruktur i Somalia, innebar ett krav på id-papper att i princip ingen därifrån fick uppehållstillstånd under 2011 av anhörighetsskäl. Detta genspeglade sig i lägre immigrationssiffror till Borlänge kommun under 2011 och 2012. Först under 2012 blev det möjligt att via DNA-analys fastställa identiteter. Av denna anledning ökade återigen immigrationen i Borlänge. Mellan år 2012-2014 flyttade 628 stycken personer från Somalia till Borlänge av anhörighetsskäl. Läget i Somalia är fortfarande instabilt, med en viss positiv utveckling i området. Därför är förväntningarna att något färre flyktingar från Somalia kommer att flytta till Borlänge under de kommande åren. Oroligheterna är idag stora i Syrien, vilket gör att mottagandet av nyanlända syrier beräknas att vara fortsatt högt i Borlänge under de närmaste åren. 3 Prognos 2015-2025 Befolkningsprognosen baseras på den faktiska befolkningsutvecklingen för åren 20092014. Beräkningen sker utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, utflyttningsoch inflyttningsrisker. Hela prognosperioden omfattar de kommande tio åren 20152025. Prognos ”en realistisk och acceptabel trolighet” 20 Prognos 2014-2025 År FolkMängd Förändring Födda Döda 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 50 715 51 234 51 728 52 157 52 556 52 925 53 269 53 579 53 857 54 112 54 349 54 575 +692 +519 +494 +429 +399 +369 +344 +310 +279 +255 +237 +225 667 648 661 672 681 688 692 694 696 695 693 691 505 480 479 480 480 481 481 483 484 487 490 493 Födelseöverskot +162 +168 +182 +193 +201 +207 +211 +212 +211 +208 +204 +198 Flyttning In Ut 2856 2336 2743 2392 2716 2404 2653 2417 2621 2423 2592 2431 2569 2437 2543 2445 2522 2454 2510 2462 2503 2470 2502 2475 Flyttöverskott +530 +351 +312 +236 +198 +161 +133 +98 +68 +47 +33 +27 3.1 Framtida befolkningen i Borlänge kommun 20152025 Enligt prognosen beräknas antalet Borlängebor att öka med nästan 4 000 invånare under den kommande tioårsperioden. Detta innebär en ökning på cirka 8 % fram tills 2025. Folkmängden förväntas att öka från 50 715 personer år 2014 till 54 575 personer år 2025. En ökning i kommunen med totalt 3860 invånare fram till 2025. Ålderssammansättning 2014 och 2025 1,8% 1,4% 1,2% 1,0% 2014 0,8% 2025 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Andel av befolkningen 1,6% 21 3.2 Prognos 2014-2019 Fram tills år 2019 väntas befolkningen i Borlänge kommun att öka med totalt 2 210 personer, en ökning av befolkningsandelen på cirka 4 %. Ålderssammansättningen fem år framåt i tiden visar på att antalet 0-5 åringar förväntas att öka med 4 %, vilket motsvarar 308 stycken. Antalet barn i grundskoleålder (7-15 år) beräknas under de kommande fem åren att öka och bli 648 stycken fler. Detta motsvarar en ökning på 12 % under perioden 2015-2019. Enligt prognosen kommer gymnasieungdomarna (16-19 år) att öka de tre kommande åren (2014-2019) med sammanlagt 167 personer(7%). För befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år) förväntas det ske en ökning med ca 1 %, vilket motsvarar 409 fler personer i kommunen. De yngre pensionärerna mellan 65-79 år ökar enligt prognosen med 8 % vilket motsvarar 552 fler. De äldre som är mellan 80-89 år förväntas att öka med 112 personer, en ökning på 5 %. Befolkningen som är 90 år eller äldre ökar enligt prognosen med 5 personer eller cirka 1 %. Ålderssammansättning prognos 2014-2019 (referensår: 2014) Förändring kommande fem åren 2014-2019 0-5 år 308 4% 6-15 år 658 11% 16-19 år 167 7% 20-64 år 409 1% 65-79 år 552 8% 80-89 år 112 5% 90-w 5 1% 3.3 Prognos 2020-2025 I den senare delen av prognosen väntas folkmängden att öka med 2,5 % eller 1306 personer. Åldersfördelningen visar att antalet 0-5 åringar ökar med 75 personer, cirka 2 %. Barnen i grundskoleålder 6-15 år förväntas att öka med 3 %, vilket motsvarar 225 stycken. Gymnasieungdomarna mellan 16-19 år ökar enligt prognosen med 8 % vilket motsvarar 203 personer. Befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år) ökar med 217 personer, en ökning på cirka 1 %. Den grupp äldre som ökar mest är 80-89 åringarna som förväntas att bli 24 % eller 555 personer fler fram tills 2025. Antalet yngre pensionärer 65-79 år minskar enligt prognosen med 0,05 % eller 4 personer. De äldsta som är 90 år och äldre förväntas att öka med 35 personer, motsvarande 7 %. 22 Ålderssammansättning prognos 2020-2025 (Referensår: 2020) Förändring sista fem åren av prognosen 2020-2025 0-5 år 75 2% 6-15 år 225 3% 16-19 år 203 8% 20-64 år 217 0,75% 65-79 år -4 -0,05% 80-89 år 555 24% 90-w 35 7% Demografi = befolkningslära Den vetenskap som ägnas åt studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning. 3.4 Demografisk utveckling Borlängebornas ålderssammansättning delas in i förhållande till dagens samhällsstrukturer som skolålder, arbetsför ålder och pensionsålder. Nedan görs en mera utförlig beskrivning av utvecklingen inom olika åldersgrupperingar av nyfödda och förskolebarn, grundskolebarn, gymnasieungdomar, personer i yrkesverksam ålder och de äldre. 3.4.1 Nyfödda och barn i förskoleålder I slutet av 80-talet och i början på 90-talet föddes det precis som i riket många barn i Borlänge, i genomsnitt 610 barn per år. Andra hälften av 90-talet följdes av låga födelsetal på 450 barn i snitt årligen. Under 2005 så vände utvecklingen och nu föds det allt fler barn i kommunen. År 2000 var antalet 0-åringar 430 stycken. De senaste åren har barnafödandet åter ökat och vid årsskiftet 2014/2015 fanns hela 664 0-åringar i kommunen. 23 Antal barn i ålder 0-6 år för åren 2008-2025 Befolkningsunderlaget till förskola och pedagogisk omsorg förväntas att öka med 285 barn fram tills 2019. 2-åringarna förväntas att stå för den största ökningen med 9 % eller 78 fler barn. I den senare perioden av prognosen (2019-2024) förväntas antalet barn i förskoleålder att öka i en lägre takt med totalt cirka 1,4 %, vilket motsvarar 49 fler barn. 5-åringar ökar under denna period mest och blir 3 % fler. Skillnaderna inom åldersgruppen 1 år till 5 år kan ses i tabellen nedan. Barn 1-6 år (2014-2019) 2015 2016 2017 2018 Totalt 3 104 3 193 3220 3270 3339 3389 +285 9% 1 åringar 621 669 655 666 676 683 +62 10 % 2 åringar 602 630 675 661 671 680 +78 13 % 3 åringar 623 610 636 679 665 674 +51 8 % 4 åringar 646 628 615 639 680 666 +20 3 % 5 åringar 612 656 638 624 647 686 +74 12 % 6-åringar 645 625 667 648 634 655 +10 2 % 24 2019 Förändring 2014-2019 2014 Antal barn i åldern 0-6 år 2008-2025 2 200 2 000 1 800 1-2-åringar Antal barn 1 600 3-5-åringar 1 400 1 200 1 000 800 600 400 0-åringar 200 6-åringar 0 2008 3.4.2 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Grundskolebarn Från millennieskiftet fram tills 2014 har antalet elever i förskoleklass och grundskola minskat med 407 stycken (ålder 6-15 år). 2009 ökade antalet grundskolebarn för första gången sedan år 2000, utfallet blev då 5 399 barn. En ökning med 81 personer i jämförelse med året innan. Vid årsskiftet 2014/2015 var antalet 6-15 åringar i kommunen 5 950. I slutet av prognosperioden år 2025 förväntas antalet grundskolebarn att bli 965 fler än år 2014, en ökning som motsvarar 16 %. 25 Antal barn i åldern 7-15 år 2008-2025 Lågstadium 7-9 år 2 200 Antal barn Mellanstadium 10-12 år 1 950 1 700 Högstadium 13-15 år 1 450 1 200 2008 2011 2014 2017 2020 2023 De kommande fem åren 2014-2019 förväntas antalet grundskolebarn att öka med drygt 658 stycken eller cirka 11 %. Under prognosens senare del under åren 20202025 återfinns en något svagare ökning med 225 barn eller cirka 3 %. Det är högstadieeleverna som förväntas att öka mest under hela prognosperioden (2015-2025) och förväntas att bli 365 stycken fler. Antalet barn i mellanstadiet ökar med 263 stycken och antalet barn i lågstadieålder beräknas att bli 236 stycken fler. Barn som befinner sig i förskoleålder förväntas att bli 17 stycken fler under åren 20152025. 26 Barn i högstadieålder förväntas att öka mest under den första delen av prognosperioden mellan åren 2015-2019 med 306 stycken, efterföljt av antalet mellanstadieelever som ökar med 221 stycken. Lågstadieeleverna ökar med 120 stycken, medan antalet förskoleelever beräknas att minska med 10 stycken. Se tabell nedan. Elevunderlag grundskolan 2014-2019 Elevunderlag totalt 2014 5 950 2015 6 117 2016 6 308 2017 6 447 2018 6 535 2019 6 608 Förändring per år +243 +167 +191 +438 +60 +73 Förskoleklass 6 år 645 625 667 648 634 655 Lågstadiet 7-9 år 1 855 1 914 1 946 1 975 1 973 1 975 Mellanstadiet 10-12 år 1 793 1 862 1 899 1 945 1 991 2 014 Högstadiet 13-15 år 1 657 1 716 1 795 1 880 1 937 1 963 Nettoförändring Förskoleklass 6 år +12 -20 +42 -19 -14 +21 Lågstadiet 7-9 år +70 +59 +33 +29 -2 +3 +114 +69 +37 +45 +47 +23 +47 +59 +79 +84 +57 +27 Mellanstadiet 10-12 år Högstadiet 13-15 år 27 3.4.3 Gymnasieungdomar De som befinner sig i åldern mellan 16-19 år ökar totalt med 604 personer under åren 2014 till 2025. Denna åldersgrupp har minskat med 579 personer sedan 2008. På grund av större ålderskullar vänder utvecklingen under 2015 och antalet gymnasieungdomar kommer istället att börja öka varje år under prognosperioden. Antal ungdomar i åldern 15-19 år 2008-2025 2 500 16-18-åringar Antal personer 2 000 1 500 19-åringar 1 000 500 15-åringar 0 2008 2010 2012 2014 2016 28 2018 2020 2022 2024 3.4.4 De yrkesverksamma Befolkningen som är mellan 20-64 år, befinner sig i den ålder då de förväntas att kunna vara yrkesverksamma. Den demografiska utvecklingen visar generellt i Sverige på att allt färre personer ska försörja allt fler i framtiden. Precis som i många andra länder kommer andelen äldre i landet att öka påtagligt under de kommande åren. Det ökade antalet personer i icke-yrkesaktiv ålder är redan i dag en utmaning för ekonomin inom den offentliga sektorn. De kommande tio åren fram tills 2025 förväntas en minskning ske av andelen 20-64 åringar både i Borlänge och i riket. Även om de i yrkesverksam ålder förväntas att öka något i Borlänge så ökar befolkningen under 20 år och över 65 år i betydligt snabbare takt. Detta gör att andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska i Borlänge med ungefär 4 %, vilket är en andelsminskning i ungefärlig nivå med riket. Andel i yrkesaktiv ålder 20-64 år (2008-2025) Andel 20-64 år 70% 60% Borlänge Riket 50% 40% 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 29 3.4.5 De äldre Den äldre befolkningen ökar och vi lever allt längre. Dagens äldre motionerar betydligt mer än tidigare generationer. Andelen som ägnar sig åt trädgårdsarbete, promenader och annan form av vardagsmotion har ökat. Sedan 1980-talet har äldre personer generellt fått en bättre funktionsförmåga och upplever själva att hälsan har förbättrats. Samtidigt är det fler som lever med långvariga sjukdomar idag. Antalet yngre äldre (65-69 år) minskar de kommande fem åren med 317 personer eller 10 %. En av orsakerna till detta är att de stora barnkullarna från 40-talet blir äldre och kommer att tillhöra åldersgruppen 70-79 år i prognosen. Denna grupp beräknas att öka med 869 personer och därmed bli 21 % större fram tills 2019. De äldre mellan 80-89 år ökar med 112 personer eller 5 %. Personer som är 90 år och äldre förväntas öka med 1 % vilket motsvarar 5 personer. I den senare delen av prognosen 2020-2025 ökar antalet äldre mellan 80-89 år med 24 % eller 555 personer. De yngre äldre mellan 65-69 år ökar med knappa 38 personer. 70-79 åringarna minskar med 41 personer (-1 %) och de allra äldsta som är över 90 år ökar med 35 personer (7 %). 65 år och äldre 2008-2025 6 000 Pensionärer 70-79 år Antal personer 5 000 Pensionärer 65-69 år 4 000 3 000 2 000 Pensionärer 90 år och äldre Pensionärer 80-89 år 1 000 0 2008 2010 2012 2014 2016 30 2018 2020 2022 2024 3.4.6 Försörjningskvoten Försörjningskvoten har de senaste åren ökat i Borlänge kommun och den förväntas att fortsätta göra det under prognosperioden. Anledningarna är att det finns en allt större andel barn och unga mellan 0-19 år, samtidigt som det även har skett en ökning av andelen äldre personer över som är 65 år. Försörjningskvoten kan kort förklaras som skillnaden mellan den ekonomisk aktiva befolkningen och den som inte är ekonomiskt aktiv. Närmare förklarat så avses skillnaden mellan antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år), jämfört med den yngre (0-19 år) och äldre befolkningen (65 år och äldre) som inte kan förväntas att ta ett arbete. För kommunen är detta ett viktigt mått i relation till skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Under den prognostiserade tioårsperioden kommer antalet yngre och äldre i kommunen att öka stort. Samtidigt så förväntas även antalet personer i yrkesverksam ålder att öka, men till en betydligt mindre andel. Detta gör att försörjningsbördan i Borlänge kommun kommer att öka under de kommande åren. Andel av yrkesverksam ålder (20-64 år) 50% Försörjningskvotens utveckling i Borlänge 2008-2025 40% 0-19 år 65 år och äldre 30% 20% 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 31 4 Befolkningen och de kommunala intäkterna De finansiella förutsättningarna i kommunen påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen. Vid den statliga bidragsgivningen fördelas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget i förhållande till antalet invånare i varje kommun vid en viss tidpunkt. Den 1 november är mätdatum för befolkningsrelaterade tillägg eller avdrag under det kommande budgetåret. Ca 70-80 % av kommunernas verksamhet är demografiskt betingad, dvs kostnadernas storlek är beroende av åldersstrukturen. För den enskilda kommunen betyder skillnader i åldersstrukturer att kostnaderna för verksamheten, allt annat lika, blir olika utslaget per invånare. Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas mellan kommunerna ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. I inkomstutjämningen får kommunen ett tillskott eller ett avdrag per invånare relaterat till kommunens egen skattekraft, jämfört med den garanterade genomsnittliga skattekraften i riket. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall rent generellt till hela befolkningen i kommunen. 4.1 Marginaleffekter 4.1.1 Befolkningen och de kommunala intäkterna De finansiella förutsättningarna i kommunen påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen. Vid den statliga bidragsgivningen fördelas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget i förhållande till antalet invånare i varje kommun vid en viss tidpunkt. Den 1 november är mätdatum för befolkningsrelaterade tillägg eller avdrag under det kommande budgetåret. Ca 70-80 % av kommunernas verksamhet är demografiskt betingad, dvs kostnadernas storlek är beroende av åldersstrukturen. För den enskilda kommunen betyder skillnader i åldersstrukturer att kostnaderna för verksamheten, allt annat lika, blir olika utslaget per invånare. Grundtanken med det kommunala utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas mellan kommunerna ska 32 motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. I inkomstutjämningen får kommunen ett tillskott eller ett avdrag per invånare relaterat till kommunens egen skattekraft, jämfört med den garanterade genomsnittliga skattekraften i riket. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall rent generellt till hela befolkningen i kommunen. Utgångspunkten för inkomstutjämningen är att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 % av genomsnittet i landet. De kommuner som ligger under den garanterade nivån kompenseras mellan den egna skattekraften och nivån på 115 %. Eftersom kommunens skattekraft ökar när en person med inkomst flyttar in, minskar inkomstutjämningen. Har inflyttaren ingen inkomst ökar kommunens inkomstutjämning. Borlänge har en egen skattekraft på 91 % av rikssnittet och får ett bidrag på i 9 262 kronor per invånare 2014. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader och bidraget eller avdraget betalas som ett enhetligt belopp per invånare. Generellt går det att säga att om det flyttar in en person i åldern 19-64 år minskar andelen barn, ungdomar, äldre och personer i andra socioekonomiska grupper av den totala befolkningen. Därför kommer kostnadsutjämningen för dessa verksamheter att försämras. Sett ur utjämningsperspektiv, har Borlänge en något ogynnsam struktur när det gäller befolkningens sammansättning, geografiskt läge, social struktur mm. Avdraget är på 80 kronor per invånare 2014. 33
© Copyright 2025