1. Sjöbacka såg - EBH
Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 1 av 7 Siffran före objektsnamnet visar Länsstyrelsens rangordning. 1. Sjöbacka såg Objekts Id EBH-stödet 143122 Länsstyrelens ansöker om 450 000 kr i utredningsbidrag för en huvudstudie på objektet Sjöbacka Såg. Tidigare undersökningsrapporter och kommunens ansvarsutredning finns i EBH-stödet. Objektet är placerat på 16:e plats i länets prioriteringslista. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det finns ett åtgärdsbehov för objektet och att en huvudstudie behöver utföras. Länsstyrelsen har också granskat kommunens ansvarsutredning och delar kommunens bedömning av att ansvarig saknas för objektet. Nedan bifogas Linköpings kommuns, d.v.s. huvudmannens ansökan om utredningsbidrag för huvudstudie på Sjöbacka Såg: HUVUDUPPGIFTER Sökande Linköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 581 81 LINKÖPING Kontaktpersoner: Bill Eriksson, kontorschef Teknik- och samhällsbyggnadskontoret E-post: bill.eriksson@linkoping.se Tfn: 013-20 61 53 Typ av projekt Malin Johansson Teknik- och samhällsbyggnadskontoret E-post: malin.johansson2@linkoping.se Tfn. 013-20 62 95 Huvudstudie Objekt Sjöbacka såg Föroreningssituation och riskklassning Under hösten 2007 genomförde WSP Environmental en översiktlig miljöteknisk markundersökning motsvarande MIFO fas 2. Undersökningen omfattade provtagning och analys av jord, grundvatten och sediment. Fyra jordprover analyserades med avseende på klorfenoler. I tre av dessa prover låg den uppmätta halten pentaklorfenoler under rapporteringsgränsen, medan halten i det fjärde provet låg över rapporteringsgränsen. Samtliga prover som analyserades på klorfenoler underskred tillämpliga riktvärden. Ett jordprov analyserades på dioxin. Halten dioxin överskred riktvärdet för känslig markanvändning med faktor fyra, men underskred riktvärdet för mindre känslig markanvändning. Två jordprover analyserades med avseende på metaller, i dessa prov detekterades halter under tillämpliga riktvärden. I det sedimentprov som analyserades på dioxin uppmättes en halt tre gånger det holländska riktvärdet för sediment i sjöar. 1 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 2 av 7 Sökt belopp Den översiktliga miljötekniska markundersökningen följdes av ytterligare undersökningar motsvarande en förstudie som genomfördes under 2011 till 2012. Undersökningarna visar på förorening av dioxin på fastigheterna Ljungs-Sjöbacka 5:1 och på Kanaljorden 1:1. Föroreningsnivån i mark anses som mycket hög och överskrider vid en punkt i dikesbotten Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning med 50 gånger. Föroreningar har inte påvisats i dricksvatten, grundvatten eller ytvatten. Halter i sedimenten uppvisar motstridiga data mellan denna förstudie och de översiktliga undersökningarna som genomfördes 2007. Sågverket har utifrån den huvudstudien tilldelats rikklass 1, enligt MIFO fas 2, vilket innebär mycket stor risk för negativ miljöpåverkan. Området bör prioriteras utifrån att det används som fritids- och rekreationsområde; att platsen ligger i anslutning till bryggor och badplats, vilket innebär stora hälsorisker för direktexponering för människor som vistas på området. Platsen ligger inom skyddsområde för Linköpings dricksvattentäkt. 450 000 kr (exkl. moms) för genomförandet av huvudstudie. Tider Huvudstudien beräknas pågå under 2015. Prioriteringsgrund BAKGRUND Verksamhet Fastigheter Utförda undersökningar, utredningar Utlagda kostnader Utförda åtgärder Sågverksamheten startade 1907 och bedrevs fram till 1957. Virket behandlades med blånadsskyddsmedel under senare delen av verksamhetsperioden. Virket transporterades från Göta Kanal eller med timmersläp över sjön och lagrades i Norrbysjön. Obehandlat och rent timmer lagrades i sjön. Transport av timmer till såghuset skedde från sjön väster om udden och behandlingen mot blånad och svampangrepp skedde i såghuset; efter det att virket tagits in i såghuset passerade det genom en sprutanordning inne i såghuset innan det gick ut till brädgården. När virket kom ut ur såghuset var det, enligt uppgift, fortfarande vått. Från såghusets övervåning kördes virket på trallor som gick på en upphöjd räls ut till brädgården, där det lades i travar. Det fanns ingen speciell anvisad plats för behandlat virke, utan det lades där det fanns plats. Transport av virke har därefter skett med trallor till lagringsområdet. Sågverksområdet omfattar främst fastigheterna Ljungs-Sjöbacka 5:1 och Ljungs-Sjöbacka 5:3. Se ovanstående stycke ”Föroreningssituation och riskklassning”. Extern projektledning: 61 225 kr Konsultkostnader huvudstudie, Kemakta konsult: 262 698 kr Totalt: 323 923 kr Inga åtgärder är hittills utförda på området. 2 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 3 av 7 GENOMFÖRANDE Projektplan / Planerade aktiviteter Planen är att genomföra en huvudstudie för att avgränsa föroreningen i detalj i plan och djupled på fastigheterna LjungsSjöbacka 5:1, där halten av dioxin i ett prov uppmättes till mer än 50 gånger riktvärdet. Ljungs-Sjöbacka 5:3 har använts som brädupplag och därför bedöms ytterligare provtagning krävas. Fastigheten Kanaljorden 1:1 (utlastningsplatsen vid Göta Kanal) ingick ursprungligen inte i förstudien och endast översiktliga undersökningar har därför genomförts. Ytterligare undersökningar krävs därmed för att avgöra om ett saneringsbehov föreligger även här. Med anledning av att det råder ovisshet kring sedimentens halter bedöms även sedimenten behöva undersökas ytterligare. Fältarbeten för att avgränsa utbredningen med avseende på dioxin innebär ca 15 provpunkter från vägen längs diket till sjön, 8 provpunkter på Ljungs-Sjöbacka 5:1, 4 provpunkter på LjungsSjöbacka 5:3, 6 provpunkter på Kanaljorden 1:1 och 6 provpunkter i sediment Målbeskrivning Kvalitetssäkring Organisation Målsättningen är att huvudstudien ska vara färdig under 2015. Målsättningen är att genomföra undersökningar motsvarande en huvudstudie för att kunna bedöma behov, omfattning och kostnader för sanering av de föroreningar som påträffats. Den planerade åtgärdsutredningen kommer att utföras enligt senast tillgänglig upplaga av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual och upphandlingar genomförs enligt Lagen om offentlig upphandling. Genomförandeansvar och ekonomiskt ansvar: Linköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 581 81 LINKÖPING 3 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 4 av 7 FINANSIERING OCH ANSVAR Finansiering Ansvar Statliga medel, 450 000 kr, exkl. moms, söks för undersökningar motsvarande en huvudstudie. Budget: Fältarbete: 200 000 kr Analyser: 195 000 kr Konsultation, utvärdering, möten: 55 000 kr Totalt: 450 000 kr Sågverksamheten lades ned 1957. Grundat på detta bedömer Linköpings kommun att verksamhetsutövare saknas för vilken ansvar kan utkrävas enligt miljöbalken för utrednings- och efterbehandlingskostnaderna rörande fastigheterna Ljungs-Sjöbacka 5:1 och Ljungs-Sjöbacka 5:3 i Linköpings kommun. Det bör härmed finnas förutsättningar för att betala ut bidrag för kompletterande undersökningar av fastigheterna enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador. 4 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 5 av 7 2A. Floraborgs handelsträdgård Floraborgs handelsträdgård Objekts-ID EBH-stödet (nr) 178735 Förorenande verksamhet: Plantskola och handelsträdgård 1898-1962. (Enligt uppgift ska 28st växthus ha funnits på platsen. På friland odlas dahlior samt ett 100-tal fruktträd. Under glas odlas som specialitet snittgrönt. Rosor, sparris, sprengeri, phamosus, adiantum (ormbunke) och cypripedium (orkidé). Skyddsobjekt: Generellt sett var användningen av bekämpningsmedel av mycket hög farlighet vid handelsträdgårdar utbredd mellan 1945-1975. Det är högst troligt att medel av mycket hög farlighet använts vid Floraborgs handelsträdgård. Eldning med olja har förekommit vilket kan ha orsakat spill och oljeföroreningar i mark och grundvatten. PAH kan även vara en förorening från oljeeldningen. Boende på området, förskola, grönområden Riskklass: Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Den mycket höga känsligheten inom området samt den troligt stora föroreningen av bekämpningsmedel med mycket hög farlighet motiverar att området ändå ska prioriteras och undersökas. Genom att flera objekt inom samma kommun och samma bransch med liknande föroreningsproblematik, genomgår undersökningar i MIFO fas 2 kommer en del samordningsvinster vid exempelvis information, fältundersökningar och rapportskrivning. Det är troligt att undersökningarna även leder till en ökad kunskapsnivå inom branschen som i sin tur leder till en förenkling av bedömningarna för objekt inom samma bransch i fas 1. Ansvar saknas. En ansvarsutredning har tagits fram daterad 2012-10-15. Då verksamheten upphörde före år 1969 kan inte tidigare verksamhetsutövare göras ansvariga för utredningar och undersökningar av föroreningssituationen inom de aktuella fastigheterna. Länsstyrelsen kommer att vara huvudman för MIFO-fas 2 undersökningen. Kommunen tar över objektet om det går vidare till förstudie. MIFO fas 2-undersökning Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Användningen av ämnen med mycket hög farlighet kombinerat med den nuvarande markanvändningen motiverar den höga riskklassen. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade Förbrukat Kvarvarande Följande utredningsmedel till per den medel per den belopp söks för objektet (kr) samt till 2014-12-31 2014-12-31 2015 vilken typ av utredning (kr) (kr) (kr) 150 000 kr 5 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 6 av 7 2B. Cederborgs handelsträdgård Cedersborgs handelsträdgård Objekts-ID EBH-stödet (nr) 178736 Förorenande verksamhet: Plantskola, handelsträdgård 1914-1958. Enligt uppgift fanns 20 Skyddsobjekt: växthus, på friland odlas blommor. Under glas odlas tomater, snittgrönt, rosor, krysantemum, cyclamen och begonio Användningen av kemiska medel inom området saknas det till stor del uppgifter om. Generellt sett var användningen av bekämpningsmedel av mycket hög farlighet vid handelsträdgårdar utbredd mellan 19451975. Okänt i vilken mån bekämpningsmedel användes. Rosor är kända för att generellt sett ha besprutats hårt, så det är troligt att bekämpningsmedel har använts inom området även om inga konkreta uppgifter finns. Boende på området, lekplatser, grönytor. Riskklass: Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Den höga riskklassen motiveras av att verksamheten bedöms ha varit relativt stor och bland annat bestått av odling av rosor som generellt sett besprutats hårt. Handelsträdgården har också varit verksam under en period då bekämpningsmedelsanvändningen generellt sett var utbredd. Den mycket höga känsligheten inom området motiverar också riskklass 2. Genom att flera objekt inom samma kommun och samma bransch med liknande föroreningsproblematik, genomgår undersökningar i MIFO fas 2 kommer en del samordningsvinster vid exempelvis information, fältundersökningar och rapportskrivning. Det är troligt att undersökningarna även leder till en ökad kunskapsnivå inom branschen som i sin tur leder till en förenkling av bedömningarna för objekt inom samma bransch i fas 1. Ansvar saknas. En ansvarsutredning har tagits fram daterad 2012-1015. Då verksamheten upphörde före år 1969 kan inte tidigare verksamhetsutövare göras ansvariga för utredningar och undersökningar av föroreningssituationen inom de aktuella fastigheterna. Länsstyrelsen kommer att vara huvudman för MIFO-fas 2 undersökningen. Kommunen tar över objektet om det går vidare till förstudie. MIFO fas 2-undersökning Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Användningen av ämnen med mycket hög farlighet kombinerat med den nuvarande markanvändningen motiverar den höga riskklassen. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade Förbrukat Kvarvarande Följande utredningsmedel till per den medel per den belopp söks för objektet (kr) samt till 2014-12-31 2014-12-31 2015 vilken typ av utredning (kr) (kr) (kr) 150 000 kr 6 Bilaga 1 Beskrivning av respektive undersökning/utredning, Sida 7 av 7 2C. Plantskola, Stora strömstad Plantskola, Stora strömstad Objekts-ID EBH-stödet (nr) 180977 Förorenande verksamhet: Plantskola 1939-1960/1970-tal. Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Skyddsobjekt: Riskklass: Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: 1939 fanns 8 000 fruktträd och 30 000 rosor. Inga växthus. Under en period från 1945 och framåt var användningen av kemiska bekämpningsmedel av mycket hög farlighet generellt sett utbredd i trädgårdsverksamhet. Rosor har i stort sett till 100% besprutats. Det är troligt att plantskoleverksamheten vid Stora strömstad har använt sig av kemiska bekämpningsmedel av mycket hög farlighet. Grönyta och fotbollsplaner på objektet. Boende och förskola i anslutning till området. Även grönområde, naturklassvärde 4 i anslutning till objektet. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Den höga riskklassen motiveras av att odling av rosor som generellt sett besprutats hårt. Handelsträdgården har också varit verksam under en period då det är rimligt att anta att man använt sig av kemiska medel med mycket hög farlighet under sin verksamhet. Känsligheten på området bedöms som mycket stor eftersom barn troligtvis vistas på området i relativt stor utsträckning. Genom att flera objekt inom samma kommun och samma bransch med liknande föroreningsproblematik, genomgår undersökningar i MIFO fas 2 kommer en del samordningsvinster vid exempelvis information, fältundersökningar och rapportskrivning. Det är troligt att undersökningarna även leder till en ökad kunskapsnivå inom branschen som i sin tur leder till en förenkling av bedömningarna för objekt inom samma bransch i fas 1. Ansvar saknas. En ansvarsutredning har tagits fram daterad 2013-06-19. Mot bakgrund av att Stora Strömstad enligt uppgift revs år 1978 efter några års förfall är det enligt Länsstyrelsens bedömning osäkert om verksamhetens faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969. Det är därför enligt Länsstyrelsens uppfattning inte aktuellt att utkräva något verksamhetsutövaransvar eller fastighetsägaransvar. Länsstyrelsen kommer att vara huvudman för MIFO-fas 2 undersökningen. Kommunen tar över objektet om det går vidare till förstudie. MIFO fas 2-undersökning Användningen av ämnen med mycket hög farlighet kombinerat med den nuvarande markanvändningen motiverar den höga riskklassen. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade Förbrukat Kvarvarande Följande utredningsmedel till per den medel per den belopp söks för objektet (kr) samt till 2014-12-31 2014-12-31 2015 vilken typ av utredning (kr) (kr) (kr) 150 000 kr 7 Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 1 av 8 Ansökan om bidragsmedel Totalt sökt belopp: 120 000 kr Budget för projektet: Aktivitet Eget arbete med projektledning, resekostnader, information, utredningsinsatser rapportskrivning¹ Steg 1-4 samt steg 6-7 Totalt Kostnad (kr) 120 000 120 000 1) Arbetskostnaden delas jämt mellan Östergötland och Jönköping. Ca 10 kkr avsätts för omkostnader i samband med workshopen. Kortfattad beskrivning av projektet Projektet omfattar att utvärdera genomfört arbete med att upprätta och skriva in markrestriktioner i fastighetsregistret. Utifrån erhållna slutsatser och erfarenheter kommer en handledning och/eller lathund upprättas med målsättningen att effektivisera och utöka arbetet med markrestriktioner. Utvärderingen syftar till att förbättra kunskapen om: - I vilken omfattning som markrestriktioner tillämpas. - Hur följer TM upp att nya markägare uppmärksammar markrestriktionerna efter fastighetsöverlåtelser och ändrad fastighetsindelning? - Översiktligt undersöka om och hur restriktionerna efterföljs? - Är det ett effektivt tillsynsverktyg idag? - I vilka situationer och vid vilka problemställningar som det är lämpligt och motiverat att förelägga om förbud eller försiktighetsåtgärder och när är det inte lämpligt - Hur man geografiskt avgränsar ett område som omfattas av markrestriktionen - Vilka objektspecifika förbud och försiktighetsåtgärder som anges och vad restriktionerna i praktiken leder till. - Vilka arbetsmoment som ingår samt vilka aspekter som behöver vägas in vid bedömningen av behovet av restriktioner - Belysa svårigheter som kan uppkomma - Om och hur man ska bedriva tillsyn av beslutade förbud/försiktighetsåtgärder - Tidsåtgången för tillsynsmyndighetens arbete? - Hur förbättrar vi effektiviteten i detta arbete? Syftet med utvärderingsarbetet är att utifrån de slutsatser som dras utarbeta en handledning som effektiviserar det framtida arbetet. Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 2 av 8 Bakgrund och syfte Vid ett stort antal förorenade områden har undersökningar och/eller delsaneringar utförts. Utredningar och delsaneringar har tillkommit med statlig finansiering, i samband med tillsynsinsatser, exploateringar eller genom frivilliga initiativ av fastighetsägare, problemägare. Vid en stor andel av de förorenade områdena så kommer det inte bli aktuellt att vidta efterbehandlingsåtgärder inom överskådlig tid pga olika anledningar t ex oklarheter i ansvarsfrågan, oskäligt dyrt, resursbrist eller att föroreningssituationen inte är så allvarlig att objektet kan prioriteras. I andra fall vidtas saneringsåtgärder som innebär att föroreningar lämnas kvar. Det som också är typiskt för objekten är att tillsynsmyndigheten delvis känner till föroreningssituationen och i viss mån inser att föroreningen kan utgöra en betydande risk för människors hälsa eller miljön alternativt riskerar att medföra föroreningsspridning vid ingrepp i mark, vatten, byggnader och anläggningar t ex vid schaktning, ledningsdragning och installation av energi- eller dricksvattenbrunnar. Vår bedömning är att tillsynsmyndigheten behöver ta ett större ansvar för att begränsa risken för att olämpliga ingrepp görs i förorenade områden som riskerar att förvärra miljö- och hälsopåverkan eller föroreningsspridningen. Att förelägga om förbud eller försiktighetsåtgärder som sedan skrivs in i fastighetsregistret bedöms vara ett relativt enkelt och effektivt administrativt verktyg. I Östergötland och Jönköpings län används verktyget regelbundet av ett fåtal kommuner medan andra inte använder det alls. Länsstyrelserna i Östergötland och Jönköping använder själva verktyget i begränsad omfattning. Aktuell utvärdering och framtagande av handledning syftar till att öka och effektivisera användningen av verktyget. Syftet är dels att beskriva hur TM använt sig av instrumentet och dels så långt möjligt beskriva hur man borde göra alternativt synliggöra problemställningar/svårigheter som behöver ses över. Genom att TM utvärderar och tar ställning till behovet av markrestriktioner (förbud eller försiktighetsåtgärder) utifrån tänkbara ingrepp så tydliggörs tillsynsmyndighetens inställning till känd föroreningssituation, riskbilden etc gentemot berörda intressenter såsom fastighetsägare och exploatörer. Juristgruppen har tagit fram en vägledning gällande fastighetsanknutna förelägganden. I den vägledningen beskrivs t ex rättsliga grunder för och exempel på formuleringar av förelägganden eller förbud. Denna vägledning är ett viktigt underlagsmaterial för detta projekt. I Jönköping och Östergötlands län så har detta verktyg enbart använts i ett fåtal projekt. Därför är ett viktigt syfte med detta projekt att få igång arbetet med detta verktyg i aktuella län för att sedan även kunna främja användandet i länens kommuner. Målsättning Den övergripande målsättningen är att öka och effektivisera användandet av fastighetsanknutna förelägganden. Fastighetsanknutna förelägganden bedöms vara ett effektivt verktyg för att motverka att negativa effekter på människors hälsa och miljön uppkommer genom olämpliga fysiska ingrepp. Det detaljerade målet är att: - Utifrån erhållna erfarenheter och genomförd utvärdering upprätta en enklare handledning som kompletterar befintlig vägledning som juristgruppen tagit fram. Handledningen Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 3 av 8 - syftar till att förbättra förutsättningarna för tillsynsmyndigheter att jobba mer effektivt och likartat med frågan. Öka kunskap om hur verktyget används och fungerar idag. Öka kunskapen om och hur man bedriver tillsyn för att följa upp fastighetsanknutna förelägganden Deltagare och målgrupper Länsstyrelsen Östergötland och Länsstyrelsen Jönköping. Länsstyrelsen juristgrupp kommer att involveras som bollplank/referensgrupp till projektet. Jönköpings och Östergötlands län utvecklar succesivt sitt samarbete inom arbetsområdet förorenade områden. Genom att samverka i detta projekt så är vår bedömning att vi uppnår en bättre slutprodukt, ett mer likriktat framtida arbetssätt samtidigt som vi vidareutvecklar utbytet mellan våra län. Tidsplan Fas 1 Framtagande av handledning/lathund (steg 1-4) ca 3 månader, preliminärt feb-apr Steg 1 Uppstartsskede - Mha av lantmäteriet göra ett utdrag av registrerade förelägganden/förbud i fastighetsregistret - Välja ut tiotal tillsynsmyndigheter i landet som frekvent använder verktyget - Inhämta förelägganden/förbud från tre-fem objekt vid utvalda tillsynsmyndigheter - Bestämma vad vi ska dokumentera och utvärdera, vilka uppgifter behöver vi samla in om respektive objekt, skissa på en arbetsgång (vad är viktigt att tänka på) som vi testar att jobba utifrån. - Kontakta utvalda TM för att fråga om de har möjlighet att medverka i utvärderingen Steg 2 Insamling av underlag/utredningsskede - Identifiera och formulera frågeställningar att ställa vid de fördjupade intervjuerna - Upprätta och skicka webbenkät till utvalda TM samt genomföra uppföljande intervjuer - Sammanställa enkät- och intervjusvar Steg 3 Utvärdering - Utifrån enkät- och intervjusvar, egna erfarenheter, juridiska förutsättningar, utdrag ur fastighetsregistret besvaras redovisade frågeställningar ovan (frågorna kan behöva justeras). Steg 4 Framtagande av handledning/lathund En handledning/lathund för arbete med markrestriktioner tas fram. Fas 2 Test av handledning/lathund (steg 5) - Finansieras ej med tillsynsprojektsmedel ca 6 månader, preliminärt maj-okt Steg 5 Test handledning/lathund Handledningen/lathunden som tagits fram testas genom att båda länsstyrelserna fastställer markrestriktioner för ett tiotal förorenade områden där det i nuläget inte är prioriterat att genomföra ytterligare undersökningar eller åtgärder. Vid behov kommer fastighetsanknutna förelägganden om förbud eller försiktighetsåtgärder upprättas och föras in i fastighetsregistret med stöd av MB 26:15. Om möjligt testas handledningen av handläggare som inte varit med i Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 4 av 8 steg 1-3. Tillsynsmyndigheter som deltagit i steg 1.3 erbjuds även att testa handledningen/lathunden. Fas 3 Erfarenhetsutbyte och fastställande av handledning/lathund (steg 6-7) Preliminärt nov-dec Steg 6 Workshop I november anordnas en workshop där vi diskuterar utfallet av handledningen/lathunden. Vid workshopen deltar berörda handläggare från Jönköping och Östergötland. Till workshopen inbjuds även andra TM som deltagit i steg 1-3 och/eller som aktivt jobbar med markrestriktioner. Steg 7 Slutredovisning Eventuella revideringar och tillägg till handledningen/lathunden görs i december. Projektet färdigställs 2015 och slutredovisas till Naturvårdsverket senast sista februari 2016. Redovisningen omfattar: - Slutrapport (PM) Beskriver projekt, sammanställningen av enkätsvaren (bilaga), diskussion, slutsatser, rekommendationer t ex Problemställningar/svårigheter som behöver ses över - Handledning/Lathund läggs upp på EBH-portalen (enklare handläggarstöd som kompletterar juristgruppens PM) - OH-bilder Presentation av projektet och handledningen Redovisning av resultat på lämplig handläggarträff/alternativt lync-möte Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 5 av 8 Ansökan om bidragsmedel Totalt sökt belopp: 100 000 kr Budget för projektet: Aktivitet Eget arbete med projektledning, undersökning, utvärdering, rapportskrivning och information Totalt Kostnad (kr) 100 000 100 000 Bakgrund och syfte Idag utförs majoriteten av alla efterbehandlingsarbeten genom schaktning och deponering på annan plats. Detta tillvägagångsätt är kostsamt och ger relativt stor miljöpåverkan t ex i form av många lastbilstransporter med tillhörande koldioxidutsläpp. Generellt sätt finns ett önskemål att öka användningen av alternativ åtgärdsteknik. I många situationer är det dock så att schaktning och deponering är det enda alternativet eller det bästa alternativet. Vår uppfattning är att dagens åtgärdsmål och åtgärdskrav leder till goda saneringsresultat men också översanering som medför onödiga masstransporter av rena och måttligt kontaminerade massor. Vidare tror vi att stora stenar och annat grovt material i alltför stor omfattning transporteras till mottagningsanläggningar. Studier visar att transporterna ger den största klimatpåverkan vid en schaktsanering. Vid diskussioner med SGI har framkommit att det effektivaste sättet att minska transportbehovet vid en schaktsanering är att minska mängden massor som behöver transporteras bort från saneringsplatsen. Projektets syfte passar väl in i SGIs ansvar för kunskapsuppbyggnad och SIG medverkar i projektet med egen finansiering under förutsättning att projektet i sin helhet beviljas medel från Naturvårdsvereket. Länsstyrelens har identifierat några aspekter som har stor inverkan på mängden massor och där förbättrat tillsynsarbete kan bidra till klimatsmartare schaktsaneringar - Effektivare åtgärdsmål och åtgärdskrav (ger önskad riskreduktion men begränsad översanering) - Ökad utsortering och kvarlämning av grövre fraktioner (Kan kvarlämnas pga lägre föroreningsnivå) - Mindre borttransport av rena massor - Effektivare urgrävningstekniker Vi bedömer att tillsynsmyndigheten genom ökad kunskap samt information och relevanta krav i undersöknings-, förberedelse- och åtgärdsskedet kan bidra till minskade mängder massor och transporter. Detta projekt omfattar att utredda och ta fram förslag till hur tillsynsmyndigheter kan bedriva ett tillsynsarbete som bidrar till klimat smartare schaktsaneringar. Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 6 av 8 Kortfattad beskrivning av projektet En arbetsgrupp kommer att bildas och inledningsvis behöver arbetsgruppen skaffa sig en gemensam bild av vad vi menar med klimatsmartare schaktsaneringar. Vi kommer att identifiera pågående och genomförda efterbehandlingsprojekt som bedöms ha utförts på ett klimatsmart sätt, utifrån de aspekter som bestäms i projektet. Vi har för avsikt att dra lärdom av lyckade projekt och kommer därför intervjua huvudmän/tillsynsmyndigheter eller andra viktiga aktörer för att ta reda på hur man gått tillväga för att göra projektet klimatsmart (fokus på undersökningsskedet till åtgärdsskedet) och vilka erfarenheter som vunnits. Utifrån resultatet av genomförda intervjuer, egna erfarenheter och andra kunskapskällor så kommer vi sedan i arbetsgruppen jobba vidare med att klarlägga vad som behöver göras i olika projektskeden samt bedöma hur tillsynsmyndigheten kan agera för att bidra till att det som behöver utföras genomförs. Vi kommer även kartlägga kompetensbehovet och ta fram en checklista/lathund till stöd för tillsynsmyndighetens arbete. Vår EBH-jurist får översiktligt bedöma om krav som vi förordar kan anses skäliga. Därefter skickas checklista/lathund och bedömt kompetensbehov på intern remiss till några utvalda län och kommuner. Dokumenten revideras utifrån inkomna synpunkter. Om tiden medger kommer vi ta fram ett förslag till upplägg av ett kombinerat seminarium och workshop (utbildningsdag) för tillsynsmyndigheter. Målsättningen är en skräddarsydd utbildningsinsats för tillsynsmyndigheter kombinerat med en workshop kring checklistan/lathunden och hur man kan vidareutveckla arbetet. Syftet är öka kunskapen hos tillsynshandläggare samt ge tillsynsmyndigheten ett enkelt tillsynsverktyg som bidrar till klimatsmartare schaktsaneringar. Nedan redovisas exempel på frågeställningar projektet kommer att diskutera. Det är även värdefullt att få ökad kunskap om de problemställningar där tillsynsmyndigheten har väldigt liten påverkansmöjlighet och då kan vi påtala behovet till berörda intressenter och SGI kan använda resultatet i sin roll. Att ställa frågor är ett verktyg vi kommer använda under projektet för att hitta lösningar. Exempel på frågor - Vilken typ av åtgärdsmål och åtgärdskrav bör förorda respektive ifrågasätta? - Vilka utredningar och tester ska vi kräva i olika skeden för att skapa förutsättningar för ökad utsortering av grövre fraktioner? - Hur mycket finmaterial/föroreningar kan man acceptera i kvarlämnat material? - Hur formulerar man åtgärdskrav som främjar sortering med tillräcklig riskreducering - Vad är bästa tillgängliga teknik när det gäller sortering? - Är det rimligt och skäligt kräva efterföljande tvättning? - Vilka avsättningsmöjligheter kan tillsynsmyndigheten acceptera/inte acceptera? Hur kommunicerar vi detta? - Vad kan vi kräva med stöd av allmänna hänsynreglerna? - Vilka faktorer påverkar mängden uppkomna rena massor – kan vi påverka detta? - Vilka urgrävnings/schaktningstekniker finns att tillgå? Vad är bästa urgrävnings/schaktningsteknik? Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 7 av 8 Målsättning Den övergripande målsättningen är att utveckla tillsynsarbetet så att det bidrar till klimatsmartare schaktsaneringar De detaljerade målen är att: - Ta fram exempel på effektivare åtgärdsmål som kan accepteras av tillsynsmyndigheter. - Checklista/lathund med tillsynsinsatser (information, krav) som kan tillämpas i undersöknings-, förberedelse och åtgärdsskedet för att bidra till klimatsmartare schaktsaneringar. Deltagare och målgrupper Länsstyrelsen Östergötland fungerar som projektledare och utför tillsammans med Länsstyrelsen Jönköping en stor del av arbetsinsatserna i projektet såsom intervjuer, arbete med checklista/lathund, slutredovisning, ev seminarieupplägg m.m. Deltagare SGI medverkar i projektgruppen t ex vid projektmöten (eller vid urval av möten) och bidrar med god kännedom om aktuell kunskapsnivå i branschen vilket är en viktig faktor i detta projekt. SGU kommer också erbjudas möjlighet att delta i projektet. Det vore värdefullt att få del av deras synpunkter och erfarenheter utifrån rollen som huvudman för statligt finansierade efterbehandlingsprojekt. Målgruppen för resultatet av projektet är främst tillsynsmyndigheter och SGI i rollen som kunskaps- och forskningsansvariga. Resultatet kan även vara värdefullt för huvudmän för efterbehandlingsåtgärder och andra aktörer. Tidsplan Projektet startas upp senvåren 2015 och slutförs innan årsskiftet Steg 1: Bilda projektgrupp (Jan-Mars) Gruppen kommer preliminärt bestå av deltagare från Lst Östergötland, Lst Jönköping och SGI. Vi kommer även fråga om SGU har möjlighet att medverka samt ev. ytterligare deltagare. Steg 2: Uppstartsskede (Mars-April) - Ett projektmöte - Definiera vad som menas med klimatsmart schaktsanering (ta fram kriterier) - Identifiera pågående och avslutade efterbehandlingsprojekt (företrädevis bidragsprojekt) som bedöms vara klimatssmarta - Välja ut ca 5-10 st ”lyckade projekt” - Identifiera och formulera frågeställningar att ställa vid de intervjuerna samt bedöma vilka som ska intervjuas Steg 3: Intervjuer genomförs av Länsstyrelserna (innan semestern) - Genomföra intervjuer och sammanställa och utvärdera svaren Steg 4 Genomförande (Augusti-Oktober) - Välja ut ett antal aspekter att jobba vidare med och kartlägga vad som behöver göras/tas fram i respektive projektskeden (3-4 projektmöten (via lync) och arbetsinsatser däremellan. Bilaga 2 Projektbeskrivning av tillsynsprojekten. Sida 8 av 8 - Utreda vem/vilka som äger frågan och på vilket sätt som tillsynsmyndigheten bidra i respektive skede (information, rådgivning, krav etc), samt se om det finns behov av kompetenshöjande insatser. - Utarbeta checklista/lathund - Översiktligt bedöma om krav som vi förordar kan anses skäliga. - Sammanställa kompetensbehovet - Skicka ut checklista/lathund och kompetensbehov på remiss till några utvalda kommuner och länsstyrelser, ev andra intressenter Steg 5 Slutredovisning och projektavslut (Oktober-December) - Revidera checklista/lathund samt kompetensbehov utifrån inkomna synpunkter - Besluta om vi avser gå vidare söka pengar för att genomföra seminarium och workshop - I mån av tid skissa på ett upplägg av ett kombinerat seminarium och workshop (utbildningsdag) för tillsynsmyndigheter. - Färdigställa skriftlig slutrapport 2015 och slutredovisa denna till Naturvårdsverket senast sista februari 2016. - Lägga ut checklista/lathund på EBH-portalen och redovisa resultatet från projektet på lämplig handläggarträff/lync-möte om önskemål finns. Upprättad 2014-09-11 Bilaga 3 Prioriteringslista över förorenade områden i Östergötlands län Samtliga objekt tillhör riskklass 1. För mer information om de 20 högst rankade objekten se kapitel 2.3 "Prioriterade objekt i Östergötland" i Regionala programmet. Prioriteringsordning Bransch Primär förorening Status 143168 Sågverk med doppning Dioxin Huvudstudie Boxholm 141659 Träimpregnering Arsenik (As) Huvudstudie Gusumsån Valdemarsvik 142498 Sediment BKL 1 PCB Huvudstudie 4 Norrköpings Gasverk Norrköping 143200 Gasverk 5 Reijmyre Glasbruk AB Finspång 141955 Glasindustri PAH (Antracen, Naftalen, Förstudie Benso(a)pyren) Arsenik (As) Inventering 6 Skutbosjön, Dovern Finspång 142046 Sediment BKL 1 PCB Huvudstudie 7 Brenäs Såg Gusums bruk AB, gamla delen Fd. Loddby AB Finspång 141971 Träimpregnering Arsenik (As) Huvudstudie Valdemarsvik 142301 Sekundära metallverk Koppar (Cu) Åtgärd Norrköping 143176 Massa och pappersindustri Bly (Pb) Huvudstudie Klorerade alifatiska (Trioch Tetrakloretylen, Dikloretan) Förstudie Objektsnamn Kommun 1 Bestorp fd sågverk Linköping 2 Boxholms sågverk 3 8 9 ID-nummer 10 Electrolux AB Motalafabriken (Dometic Motala m fl) 144350 Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel 11 AB Motala Pressverkstad Motala 144378 Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel 12 Finspångs Centraltvätt 142048 Kemtvätt - med lösningsmedel 13 Qvarnshammars Jernbruk Motala (DeGeersfors) 144382 Järn-, stål- och manufaktur Finspång Klorerade alifatiska (Trioch Tetrakloretylen, Dikloretan) Klorerade alifatiska (Trioch Tetrakloretylen, Dikloretan) Krom (Cr) Huvudstudie Huvudstudie Inventering 14 Fiskeby Bruk Norrköping 143214 Massa och pappersindustri PAH (Antracen, Naftalen, Åtgärd Benso(a)pyren) 15 Per Blomquist AB Kinda 141429 Sågverk med doppning Dioxin Förstudie 16 Sjöbacka såg Linköping 143122 Sågverk med doppning Dioxin Förstudie 17 Brandsnäs såg Ydre 183866 Sågverk med doppning Dioxin Inventering 18 Opphems såg Kinda 141434 Sågverk med doppning Dioxin Förstudie 19 Bersbo gruvor Åtvidaberg 141710 Gruva och upplag - Sulfidmalm, Koppar (Cu) rödfyr Åtgärd 20 Boxholms bruksområde Boxholm 141660 141662 Primära metallverk, Järn-, ståloch manufaktur Bly (Pb) Förstudie 21 fd Gustavsson & Co Skrot Boxholm AB 141684 Skrothantering och skrothandel Bly (Pb) Inventering 22 Skärblacka Bruk, Billerud Norrköping Skärblacka AB 143521 Massa och pappersindustri Arsenik (As) Förstudie 23 FFV Aerotech 142645 Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel Ej valt Delåtgärd 142455 Sekundära metallverk PCB Förstudie 143444 Övrig oorganisk kemisk industri Annan Förstudie Norrköping 143215 Varv med halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger Ej valt Inventering Mjölby 145059 Träimpregnering Ej valt Inventering Finspång 141961 Träimpregnering Dioxin Huvudstudie Koppar (Cu) Huvudstudie 24 25 26 Linköping Nordic Brass Gusum AB, Valdemarsvik Gräsdalen Freudenberg Household Norrköping Products RagnSells, Karlsro Marin mm 28 Önnebo Såg och Hyvleri AB Hyttsjö sågverk 29 Televerket, Björkhult Kinda 141426 Träimpregnering 30 31 Österbymo Trävaru AB Håcklasjön Ydre Åtvidaberg 141312 141709 32 Malmviksgruvan Åtvidaberg 141719 Sågverk med doppning Ej valt Sediment BKL 1 Koppar (Cu) Gruva och upplag - Sulfidmalm, Koppar (Cu) rödfyr 27 Inventering Förstudie Inventering
© Copyright 2024