KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-01-20 1 (3) Miljö
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) 2015-01-20 Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 27 januari 2015, kl. 17.00 Plats Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Kallas Anita Persson (V) Karl-Eric Nilsson (C) Lasse Jutemar (MP) Katrine Andersson (M) Jan-Åke Carlsson (S) Inga-Britt Olsson (M) Andreas Bäckman (SD) Cristina Nichta (S) Marcus Nilsen (FP) Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Magnus Persson (S) Per Månsson (M) Cecilia Kochan (S) Christian Ekström (M) Märta Edin (V) Alexander Andersson (C) Peter Carlsson (SD) Bim Olsson (MP) Olle Engström (KD) Miljöchef Leif Schöndell Avdelningschef Jonas Edin Avdelningschef Zygmunt Cieslak Avdelningschef Niclas Björkström Johan Linderstad-Mirjam Keskifrantti (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Anita Persson (V) Ordförande Siw Parhagen Nämndsekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-01-20 3. 4. Information Presentation av nämnden Information om nämndens verksamhet Handläggare: Leif Schöndell 5. Föredragning av ärenden 6. Administration Förslag till Budget 2015:2 Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell och Niclas Björkström 7. Attesträtt 2015-2016 Handläggare: Leif Schöndell 8. Förslag till Sammanträdesdagar 2015 Handläggare: Siw Parhagen 9. Policy; Vårt förhållningssätt – hur vi motverkar oegentligheter Yttrande till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell 10. Förslag på åtgärder för att motverka barnfattigdom i Borås Stad Yttrande till Stadsdelsnämnden Väster Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Sonja Carlsson Livsmedelskontroll Miljötillsyn 11. Ny återvinningscentral i Sandared! Motion av Joakim Malmberg (FP) och Alexander Andersson (C) Yttrande till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Linda Björnberg Miljökommunikation 12. Ny detaljplan för del av Nordskogen (Torpa-Sjöbo 2:2 m.fl.). Motion av Morgan Hjalmarsson (FP) Yttrande till Kommunstyrelsen Handläggare: Johanna Johansson 13. Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 m.fl. - granskning Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden Justeras omedelbart Handläggare: Johanna Thorén 2 (3) KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) 2015-01-20 14. Detaljplan för Hulta, del av Hulta 4:1 m.fl. – samråd Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden Justeras omedelbart Handläggare: Pia Aspegren 15. Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan 2015, Planavdelningen Synpunkter till Samhällsbyggnadsnämnden Justeras omedelbart Handläggare: Monica Hellström Kurser och konferenser 16. Sveriges Kommuner och Landsting, inbjudan till presidiedagar för miljö-, planoch byggnämnder i Stockholm den 21-22 april 2015 17. Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, inbjudan till BUS-dagarna i Uddevalla den 23-24 april 2015 Skrivelser och meddelanden 18. Västra Götalandsregionen, miljösekretariatet, skrivelse om återrapportering, uppföljning av Klimatstrategi för Västra Götaland 19. Länsstyrelsen, beslut om nya strandskyddsgränser i Borås kommun 20. Kommunfullmäktige, beslut om Personalpolitiskt program 21. Stadskansliet, Delårsrapport januari-augusti 2014 22. Delegationsbeslut under tiden 1 – 31 december 2014 23. Information från förvaltningen - Personalärenden - Övrig information från förvaltningen 24. Övrigt Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2015-01-21 2014-2391 Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Niclas Björkström, 033-35 31 77 niclas.bjorkstrom@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Förslag till budget 2015:2 Sammanfattning Nämndernas budgetförslag för 2015 ska lämnas till Kommunstyrelsen senast den 27 januari. Miljöförvaltningen har utarbetat ett budgetförslag enligt givna förutsättningar och den ekonomiska ramen på 21 000 tkr. Därutöver lämnas förslag om ett uppdrag att ta fram en kemikalieplan för Borås Stad samt att Kommunstyrelsen godkänner att nämnden under 2015 använder 400 tkr av det ackumulerade resultatet för detta arbete. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden godkänner förvaltningens förslag till nämndbudget och verksamhetsinriktning. Nämndbudgeten överlämnas Kommunstyrelsen. Miljö- och konsumentnämnden föreslår att Kommunstyrelsen ger nämnden i uppdrag att ta fram en kemikalieplan för Borås Stad samt godkänner att nämnden 2015 använder 400 tkr av det ackumulerade resultatet för detta arbete. Ärendet Miljöförvaltningen har upprättat ett förslag till nämndbudget och verksamhetsinriktning för 2015. Det bygger på nämndens förslag till Budget 2015:1 samt Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2015. Budgeten är utformad så att den också fungerar som nämndens övergripande verksamhetsplan, vilket innebär att den innehåller mer information än vad som krävs av det material som ska lämnas till Kommunstyrelsen. För myndighetsuppgifterna finns formella krav på behovsutredningar samt tillsyns- och kontrollplaner. Dessa kommer att redovisas för nämnden senare under 2015. Vidare finns på avdelningsnivå inom förvaltningen en mer detaljerad verksamhetsplanering. Miljöförvaltningens synpunkter Verksamhetens kostnader enligt budgetförslaget uppgår till 33 351 tkr och intäkterna till 11 951 tkr. Förslaget är utarbetat enligt de givna förutsättningarna och anpassat till den fastställda ekonomiska ramen på 21 000 tkr, förutom att användning av 400 tkr Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(2) Datum Dnr 2015-01-21 2014-2391 av ackumulerade överskott föreslås bli ianspråktaget för att ta fram en kemikalieplan för Borås Stad. I förhållande till Budget 2015:1 innebär fullmäktiges budgetbeslut att nämndens ram har utökats med 900 tkr avseende drift av Orangeriet med Rådrum i Stadsparken. Detta belopp avser delårsdrift 2015 och måste därför justeras till helårseffekt 2016. I ramen ingår även ett ytterligare effektiviseringskrav på 1,25%, vilket motsvarar 250 tkr. Detta har inarbetats i nämndbudgeten. Nämndens investeringar för inredning och utrustning till Orangeriet, 1 800 tkr enligt tidigare beslut, har utökats med 250 tkr avseende ljud- och ljusutrustning i Kommunfullmäktiges budgetbeslut. I syfte att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver Borås Stad ta ett helhetsgrepp på kemikaliearbetet Arbetet ryms även som åtgärd inom Borås Stads lokala miljömål. En förstudie behöver göras som klargör i vilken omfattning Borås Stads verksamheter arbetar för minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen och vilket stöd som behövs för fortsatt arbete. Flera andra kommuner har tagit fram en kemikalieplan som beskriver hur kommunen ska arbeta samt åtgärder. Miljöförvaltningen anser att Borås Stad bör följa dessa exempel och föreslår att Miljö- och konsumentnämnden hemställer om ett sådant uppdrag. Vidare föreslås att 400 tkr av tidigare överskottsmedel tas i anspråk för att genomföra en förstudie samt att ta fram en gemensam plan för kemikaliehantering i Borås Stad. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Budget facknämnder 2015 – Miljö- och konsumentnämnden Beslut skickas till Kommunstyrelsen Budget facknämnder 2015:2 Miljö- och konsumentnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................3 2 Omvärldsanalys ........................................................................................3 3 Strategiska målområden - indikatorer .....................................................5 3.1 Människor möts i Borås .......................................................................................... 5 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga........................................................... 6 3.3 Företagandet växer genom samverkan .................................................................. 7 3.4 Livskraftig stadskärna ............................................................................................. 7 3.5 Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande .............................................. 8 3.6 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer ..................................................... 9 3.7 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................... 9 3.8 Ekonomi och egen organisation ........................................................................... 11 4 Strategiska målområden - Uppdrag från Kommunfullmäktige och Nämnd ......................................................................................................12 4.1 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer ................................................... 12 4.2 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................. 12 5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden ...............................13 6 Nämndens verksamhet 1 ........................................................................14 6.1 Ekonomiskt sammandrag ..................................................................................... 14 6.2 Nämndens uppgift ................................................................................................ 14 6.3 Ekonomiska förutsättningar .................................................................................. 16 6.4 Verksamhet 2015 ................................................................................................. 16 7 Verksamhetsmått ....................................................................................31 7.1 Miljöförvaltningen gemensamt .............................................................................. 31 7.2 Livsmedelskontroll ................................................................................................ 32 7.3 Miljötillsyn ............................................................................................................. 32 7.4 Miljökommunikation .............................................................................................. 33 7.5 Administration....................................................................................................... 33 7.6 Egen organisation ................................................................................................ 34 Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 2(34) 1 Inledning Miljö- och konsumentnämnden har en central roll i arbetet för att Borås ska vara en ledande miljökommun – att vi når stadens miljömål och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom tillsyn och prövning, övervakning av miljösituationen samt kommunikation och samverkan stödjer nämnden det hållbarhetsarbete som sker hos företag, organisationer och enskilda. De övergripande målen för nämndens verksamhet är: • Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter. • Värdefulla natur- och kulturmiljöer samt den biologiska mångfalden ska skyddas och bevaras. • Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. • Återanvändning och återvinning av och annan hushållning med material och råvaror ska främjas så att ett kretslopp uppnås. • Hushållning med energi samt minskad användning av fossila bränslen ska främjas. • Konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet och kunna lita på märkningen av matvaror. • Konsumentintressena ska stödjas genom konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning. • Borås Stad ska leva upp till de kriterier som gäller för etisk upphandling och Fairtradediplomering. Budgeten är framtagen utifrån den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för 2015. I denna ingår delårsdrift av Orangeri/Rådrum i Stadsparken, en slutlig ramjustering till helårsdrift måste ske fr.o.m. 2016. Vidare ingår i budgeten ett förslag om att använda 400 tkr av tidigare överskott för att ta fram en kemikalieplan för Borås Stad. 2 Omvärldsanalys Borås som ledande miljökommun Borås har sedan länge varit i framkant i delar av miljöarbetet, t.ex. när det gäller kretsloppstänkande och avveckling av fossila bränslen. Positivt är att vi nu kan börja kalla oss ledande även i ett bredare miljöperspektiv, kvitto på detta har vi fått genom allt bättre placeringar i några av de "rankinglistor" över kommunernas miljöarbete som publicerats under året. Vi har en bra grund att stå på. Borås 2025 Vision och strategi som bygger på tanken om hållbar utveckling, liksom miljömålen för åren 2013 - 2016. Avfallsplanen är relativt ny och arbete pågår med bl.a. VA-plan samt energi- och klimatstrategi. Ett system för klimatkompensation av resor har införts. Orangeriet i Stadsparken kommer att bli ett forum för dialog, information och rådgivning kring en hållbar livsstil, en verksamhet som har förutsättningar att bli helt unik i landet. Miljö- och konsumentnämnden har en viktig roll som samordnare, pådrivare och inspiratör för att utveckla miljöarbetet. Men om Borås ska ta ytterligare steg mot att tydligt bli en av de ledande miljökommunerna i Sverige krävs att intentionerna i vision och miljömål verkligen genomsyrar hela organisationen. Det handlar om det interna miljöarbetet i kommunen - att Borås Stads verksamheter är förebilder i miljöarbetet. Här visar den senaste uppföljningen av Borås Stads miljömål 2013-2016 att vi tagit många kliv framåt. Arbete pågår på de flesta håll i organisationen med bl.a. miljöutbildning av all personal, införande av miljöledningssystem, miljökrav vid upphandlingar samt åtgärder för att minska matsvinnet och klimatanpassa menyer. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 3(34) En växande stad Borås växer och det finns en ambition att utveckla stadskärnan med både verksamheter och fler bostäder. På många sätt positivt ur miljösynpunkt - befintlig infrastruktur kan utnyttjas bättre, underlaget för en effektiv kollektivtrafik ökar och bilberoendet kan minska. Men det finns också problemområden som måste hanteras. Buller är ett sådant när det gäller förtätning med nya bostäder i befintlig stadsmiljö. Ett annat är förorenad mark. Exploatering sker idag oftast på mark som tidigare använts för andra ändamål, i centrala Borås ofta för industri eller annan miljöpåverkande verksamhet. Både när det gäller buller och markföroreningar finns oftast lösningar på problemen om de uppmärksammas tidigt i plan- och byggprocesserna och samverkan sker mellan berörda aktörer. Även om fler bostäder och verksamheter i centrum skapar ett bättre underlag för kollektivtrafik så kommer mer biltrafik att genereras. För att öka andelen hållbara resor behövs ett kontinuerligt, samlat och tydligt arbete med mobilitet och påverkansåtgärder. Miljö- och konsumentnämnden ser positivt på att Tekniska nämnden har fått uppdraget att driva mobilitetsfrågorna. Minskad förekomst av skadliga ämnen Giftfri miljö är ett av de nationella miljömål som Riksdagen har fattat beslut om. Ämnen i miljön som skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Idag sprids kemiska ämnen vid råvaruutvinning, tillverkning och förädling av produkter, vid användningen av många varor, liksom i avfallsströmmar och vid olyckor. Den årliga kemikalieanvändningen i världen har ökat från 10 miljoner ton till drygt 400 miljoner ton de senaste 50 åren. Ämnen som är långlivade sprids över stora geografiska områden och tas upp i organismer. Giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt miljö- eller hälsofarliga kemikalier förekommer snart sagt överallt. Människor och andra organismer exponeras fortlöpande för en i allt väsentligt okänd cocktail av tusentals ämnen. Situationen är mycket komplex och kunskaperna ringa. Tyvärr visar dock historien att många ämnen medfört stor skada på miljö, hälsa och samhällsekonomi. För att undvika ytterligare skador och hindra spridningen av kemikalier i kretsloppen måste vi alla, på alla nivåer, arbeta med att minska förekomsten av skadliga kemikalier. Kemikaliefrågan kommer därför att vara prioriterad i nämndens verksamhet 2015, både i tillsynen och i det miljöstrategiska arbetet. Påverkansarbete för en hållbar konsumtion är en där kemikalieförekomsten i produkter kommer att uppmärksammas. Vidare finns i miljömålen (4c De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar) en åtgärd som handlar om att nämnden ska bistå Tekniska nämnden med att utarbeta kemikaliekrav vid upphandling. Men om vi ska nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver Borås Stad ta ett helhetsgrepp på kemikaliearbetet. En förstudie behöver göras som klargör i vilken omfattning Borås Stads verksamheter arbetar för minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen och vilket stöd som behövs för fortsatt arbete. Flera andra kommuner har tagit fram en kemikalieplan som beskriver hur kommunen ska arbeta samt åtgärder. Miljö- och konsumentnämnden ser positivt på att få ett uppdrag att genomföra en förstudie samt ta fram en kemikalieplan under förutsättning att finansieringen kan lösas. De senaste åren har samarbetet stärkts mellan Miljöförvaltningen och Tekniska förvaltningens upphandlingsavdelning när det gäller medverkan med miljökompetens vid upphandlingar och som ett resultat av det har skarpare och mer relevanta miljökrav kunnat ställas. Nämnden ser det som ett viktigt arbete som är en förutsättning för att övriga nämnder och bolag ska kunna göra miljöriktiga inköp och det skulle vinna på att utvecklas än mer. Miljöförvaltningens resurser räcker dock inte till för ytterligare insatser, utan en kanske bättre lösning vore att Tekniska nämnden förstärks med egen miljökompetens. Något som är rimligt i en organisation av Borås Stads storlek. God vattenstatus Som ett led i genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten och den nya svenska vattenförvaltningen fastställde Vattenmyndigheten för Västerhavet i december 2009 för första gången åtgärdsplan, miljökvalitetsnormer samt förvaltningsplan för vattenförekomsterna i västra Sverige. Syftet är att nå god status för ett antal utpekade områden. Besluten grundar sig på en kartläggning av vattenförekomsternas nuvarande status. För närvarande arbetar vattenmyndigheterna med nya planer Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 4(34) för nästa sexåriga förvaltningscykel som inleds 2016. Vattenfrågorna har hög prioritet på nationell nivå. Ett ytterligare uttryck för detta är bildandet av Havs- och vattenmyndigheten som startade sin verksamhet den 1 juli 2011 med uppdrag att genomföra en sammanhållen svensk politik för hav och vatten. En bärande tanke i vattenförvaltningen är att den ska involvera alla som berörs av vattenfrågor. Kommuner, näringsliv, markägare och intresseorganisationer är några av aktörerna. En kommun har många roller, bl.a. ska man tillhandahålla rekreationsmiljöer och bra dricksvatten samtidigt som man är utförare av vattentjänster med vattenuttag och förorenande utsläpp. Vidare har kommunen ett planerings- och tillsynsansvar för vattenresurserna. Kommunen är alltså en viktig part i vattenförvaltningen. I Borås Stad är det Miljö- och konsumentnämnden som har tillsynsansvaret när det gäller miljöfarliga verksamheter och deras utsläpp till och påverkan på vatten. Vattenmyndighetens åtgärdsplan och kunskapen om vattenförekomsternas status kommer de kommande åren att utgöra en viktig grund för nämndens prioriteringar när det gäller miljötillsyn, enskilda avlopp och andra insatser som rör vattenkvalitet. 3 Strategiska målområden - indikatorer 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Antal genomförda medborgardialoger. Målvärde 2014 Utfall T2 2014 Målvärde 2015 4 2 Med medborgardialog avses när förtroendevalda tagit initiativ till och medverkar vid en dialog med medborgare enligt handboken för medborgardialog. Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Kommunikation och samverkan i många olika former med medborgare, föetag och organisationer är en självklar del i förvaltningens löpande arbete. Med medborgardialog avses dock här när förtroendevalda tar initiativ till och medverkar i en dialog. Förtroendevalda från Miljö- och konsumentnämnden har våren 2014 deltagit i medborgardialogen kring översiktsplanen och i början av december genomfördes en dialog om aktiviteter i Orangeriet. Med tanke på nämndens uppgift, med stora inslag av myndighetsfrågor, bedöms detta vara en rimlig omfattning av medborgardialoger även för 2015. Vidare kommer Orangeriet med Rådrummet att bli en ny arena som samtliga verksamheter inom Borås Stad kan använda sig av för medborgardialoger. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 5(34) Nämndens prioriteringar inom målområdet Orangeriet med Rådrummet Orangeriet med Rådrummet i Stadsparken ska bli ett forum för dialog, information och rådgivning kring en hållbar livsstil. Byggnadsarbetena startade i maj 2014 och huset beräknas vara klart för inflyttning i maj/juni 2015. Verksamhetsidén är att Orangeriet ska • vara en mötesplats för boråsarna i linje med Borås 2025 inkl. café/restaurang, • innehålla ett ”Rådrum” med hållbar utveckling som bärande tema, • vara ett forum för Borås Stads verksamheter att kommunicera frågor om hållbar konsumtion och stadsutveckling, • samarbeta med externa aktörer för medborgarengagemang, • vara en mötesplats mellan politik och medborgare – en arena för medborgardialog, • byggas kring Miljöförvaltningens rådgivning inom konsument, energi och miljö kompletterad med projektledare och generalistkompetens inom kommunikation, • vara en verksamhet med ett ”hela staden-perspektiv” – samverkan mellan samtliga förvaltningar och bolag liksom Boråssamhället i övrigt. Kretsloppsveckan och andra publika aktiviteter Kretsloppsveckan kommer även 2015 att genomföras under september månad, vilket kräver stort engagemang både för planering och arbete under själva veckan. Förutom kommunikation avseende hållbar livsstil - hur vi reser, vår energianvändning och vår konsumtion ur ett ekologiskt och etiskt perspektiv, ger aktiviteterna under såväl Kretsloppsveckan som övriga arrangemang möjligheter till nya och berikande möten mellan människor. Miljödiplomerade event Under 2014 har Miljöförvaltningen medverkat till att SM-veckan som genomfördes i Borås under sommaren miljödiplomerades enligt Håll Sverige Rents system. Inom mötesindustrin är möjligheten att erbjuda hållbara arrangemang idag en konkurrensfördel. Tillsammans med berörda aktörer kommer förvaltningen även under 2015 att arbeta med miljödiplomering av event, ett led i att profilera Borås som en attraktiv plats för möten och event. 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Nämndens prioriteringar inom målområdet Barn- och ungdomsperspektiv i förebyggande arbete och kommunikation Barn- och ungdomsperspektivet kommer att lyftas fram ytterligare i förebyggande arbete och kommunikation av hållbarhetsfrågor. Det handlar om såväl konsumenträtt och ekonomisk rådgivning som miljöarbete. Inom Fairtrade City-arbetet är barns och ungas levnadsvillkor i ett globalt perspektiv en viktig ledstjärna. Stöd till skolornas hållbarhetsarbete Miljöförvaltningen kommer att samverka med andra aktörer i kommunen när det gäller åtgärder utifrån Borås Stads miljömål 2013 - 2016. Mål 2 handlar om att barn och ungdomar ska få en grund för miljöengagemang genom att hållbar utveckling integreras i undervisningen så att elevernas förståelse för sin egen påverkan på miljön ökar. Miljöförvaltningen har tillsammans med stadsdelsnämnderna drivit arbetet med att ta fram ett årskursstyrt aktivitetsschema för förskolor och skolor som stöd för att öka elevernas kunskapsbas. En första version finns framme för läsåret 2014/15 och arbetet kommer att fortsätta. Förvaltningen kommer även att delta i arbetet med att öka andelen skolor med Grön Flagg. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 6(34) Också Mål 3, Borås är en matsmart kommun, har en tydlig inriktning mot barn och unga med etappmål om ekologiska livsmedel, klimatanpassade menyer och minskat matsvinn i de offentliga köken. Miljöförvaltningen deltar i arbetet tillsammans med Tekniska förvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Utbildningsförvaltningen. Tillsyn på förskolor och skolor Tillsynen enligt miljöbalken på förskolor och skolor kommer att fortsätta med sedan tidigare fastställda intervall som innebär besök vart tredje år. Fokus ligger på inomhusmiljön, t.ex. buller, men kemikaliefrågorna kommer att lyftas fram i kommande tillsyn. I Borås Stads miljömål finns ett etappmål om att en handlingsplan för begränsning av buller i förskolor ska tas fram. Miljöförvaltningen kommer att delta i arbetet med att ta fram denna plan. Vid tillsynen av skolorna kommer även tillsyn enligt tobakslagen att bedrivas. 3.3 Företagandet växer genom samverkan Nämndens prioriteringar inom målområdet Tillsyn - en resurs för företagen Utgångspunkten för den tillsyn och kontroll som Miljö- och konsumentnämnden bedriver inom miljöoch livsmedelsområdena är att verksamhetsutövarnas egen förmåga att följa lagstiftningen och att arbeta utifrån dess syften ska stärkas. Bildligt kan tillsynsuppdraget ses som en bro mellan lagstiftningen och verksamhetsutövaren. Tillsynen ska vara effektiv och riskbaserad, dvs. att förvaltningens processer ska vara optimerade och de insatser som gör störst nytta ska väljas. Inom ramen för Sveriges Kommuners och Landstings utbildning "Förenkla helt enkelt" har ett arbete skett inom kommunen för att tydliggöra de olika förvaltningarnas roller inom organisationen och därmed kunna ge en bättre service i ett Borås Stad-perspektiv. I projektet "Tillsynsutveckling i Väst" (TUV), som drivits av kommunerna och länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, har en omfattande utbildningsinsats skett under 2012 och 2013, bl.a. när det gäller kommunikation och bemötande. Vidare har brukarenkäter genomförts med några andra större kommuner. För att följa upp enkäter och synpunktshantering planerar förvaltningen att under 2015 genomföra fokusgrupper med företag i några olika branscher för att få deras bild av tillsynen och hur den kan utvecklas. Under 2015 kommer Borås Stad att delta i den riksomfattande kundundersökningen "Insikt" som mäter kundnöjdhet hos de företagare som varit i kontakt med kommunen. Miljöförvaltningen står för en stor del av de ärenden som utgör urvalet för undersökningen. Målet är att förbättra resultatet jämfört med föregående mätning 2011 och att nå över riksgenomsnittet. Energi- och klimatrådgivning I uppdraget för förvaltningens energi- och klimatrådgivning ingår inte bara rådgivning till privatpersoner, utan även företag är en målgrupp. Under 2013 och 2014 har arbete påbörjats gentemot företag och detta kommer att fortsätta under 2015. Vidare kommer samverkan här att ske med miljötillsynen och livsmedelskontrollen. 3.4 Livskraftig stadskärna Nämndens prioriteringar inom målområdet Hållbar förtätning - kunskap Borås växer och det finns en ambition att utveckla stadskärnan med både verksamheter och fler bostäder. På många sätt positivt ur miljösynpunkt - befintlig infrastruktur kan utnyttjas bättre, underlaget för en effektiv kollektivtrafik ökar och bilberoendet kan minska. Men det finns också Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 7(34) problemområden som måste hanteras. Buller är ett sådant när det gäller förtätning med nya bostäder i befintlig stadsmiljö. Ett annat är förorenad mark. Exploatering sker idag oftast på mark som tidigare använts för andra ändamål, i centrala Borås ofta industri eller annan miljöpåverkande verksamhet. Vidare kan en förtätning av staden innebära ökat resande och fler transporter, vilket kan påverka luftkvaliteten negativt. Miljöförvaltningen deltar i plan- och byggprocesserna i kommunen och bidrar med kunskap om dessa frågor. Förvaltningen har även ett uppdrag från nämnden att initiera ett seminarium om hållbar förtätning för att öka den gemensamma kunskapen om dessa frågor i kommunen. I samarbete med övriga berörda förvaltningar planeras därför två halvdagar under 2015 med rubriken "Livet i den täta staden". Målgrupp är presidier och tjänstemän inom Borås Stad som arbetar med stadsutvecklingsfrågor. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Borås Stad har beslutat att delta i Sweden Green Building Councils arbete med att utveckla en svensk standard för hållbarhetscertifiering av stadsdelar och Miljöförvaltningen samordnar stadens del i detta. Standardens manual används dessutom i ett stadsutvecklingsprojekt på Norrby. Såväl arbetet med den svenska standarden som tillämpningen i projektet "Norrby växer" kommer att fortsätta under 2015. Åtgärdsprogram för omgivningsbuller Borås Stad har i juni 2013 lämnat en rapport om åtgärder mot buller 2013-2017 till Naturvårdsverket enligt Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Kravet på åtgärdsprogram är en följd av ett EU-direktiv om omgivningsbuller och gäller för kommuner med mer än 100 000 invånare. För Miljöförvaltningens del handlar åtgärderna om revidering av bullersaneringsplanen och kartläggning av bullersituationen vid lokaler för brukare som själva inte har möjlighet att välja var de vill vistas, t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Arbetet med att ta fram en åtgärdsplan baserad på den genomförda kartläggningen är ett uppdrag till Miljö- och konsumentnämnden i budget 2015. 3.5 Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande Nämndens prioriteringar inom målområdet Kulturlandskap Borås Projektet Kulturlandskap Borås har genomförts under ca 2,5 år under 2012-2014. Syftet var att i samverkan med andra aktörer genomföra åtgärder och skapa nätverk som förbättrar möjligheterna att bevara och utveckla förutsättningarna för det småskaliga odlingslandskapet så att arter och naturvärden kan bestå. En stor del av naturvärdena i kommunen är knutna till odlingslandskapet, men detta måste skötas för att värdena ska bestå. En tanke var också att projektet skulle ge incitament till ökad samverkan och att främja näringsverksamhet på landsbygden. Inom projektet har byträffar genomförts på landsbygden för att skapa dialog, gemenskap och information om naturvärden, stöd och bidrag. Det har även genomförts flera naturvårdsprojekt såsom inventering av skyddsvärda träd, rik- och slåtterkärr, ängssvamp, vildbin och fjärilar. I utvärderingen av projektet, som redovisades i december 2014, konstaterades att det inom förvaltningen inte finns resurser att fortsätta projektet i samma omfattning fr.o.m. 2015. Inriktningen blir att i projektets anda fortsätta med ett mindre antal byträffar samt att fortsätta de inom Kulturlandskap påbörjade LONAprojekten. Naturvårdsfonden Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för Borås Stads naturvårdsfond där företag, föreningar och enskilda kan söka bidrag för naturvårdande åtgärder utifrån vissa fastställda kriterier. Fonden kan även användas för projekt som initieras av kommunen. Bl.a. genom bymöten och andra informationsinsatser inom projektet Kulturlandskap Borås har kännedomen om naturvårdsfonden ökat och under 2014 har Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 8(34) antalet ansökningar ökat, men det kan ändå finnas skäl att se över inriktningen av fonden under 2015. 3.6 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Nämndens prioriteringar inom målområdet Trafik och hållbar mobilitet Trafiken har stora miljöeffekter, det handlar om såväl lokala effekter i form av buller och försämrad luftkvalitet som utsläpp av klimatgaser som har en global påverkan. För att öka andelen hållbara resor och transporter i Borås krävs att staden bedriver ett kontinuerligt, samlat och tydligt arbete med mobilitet och påverkansåtgärder. Det är därför positivt att Tekniska nämnden nu har fått ett tydligt uppdrag att ansvara för Mobility Management. Under 2015 blir Miljöförvaltningens roll att fungera som "processdrivare" för att åtgärder enligt Borås Stads miljömål kommer till stånd. Till viss del kommer arbete även att bedrivas inom ramen för energioch klimatrådgivningen. Det kan handla om aktiviteter eller utmaningar om att resa hållbart i samband med Europeiska Trafikantveckan eller vid dialogtillfällen om hållbara vardagsvanor. Fler bilpooler Miljö- och konsumentnämnden har tillsammans med Tekniska nämnden i uppdrag att verka för att fler bilpooler kommer till stånd i Borås, främst har fokus legat på möjligheterna att öppna upp kommunens bilpool för allmänheten. En utredning om förutsättningarna har genomförts och under 2015 ska förslag till åtgärder finnas framme. 3.7 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Målvärde 2014 0 Utfall T2 2014 Målvärde 2015 0 Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av Fairtrade-produkter i butiker, på kaféer, restauranger och arbetsplatser. Samtliga politiska partier i kommunen är överens om att Borås skall vara en Fairtrade City. För att vi ska kunna fortsätta vara en Fairtrade City krävs ett gemensamt engagemang mellan kommun och näringsliv så att utbudet av Fairtrade-märkta produkter ökar varje år. Ytterligare kriterier innebär bland annat att: • Fler aktörer inom näringslivet erbjuder Fairtrade-märkta produkter. • Fler arbetsplatser i Borås väljer Fairtrade till fikat. • Det lokala informationsarbetet fortgår genom att höja kunskapen och medvetenheten kring etisk konsumtion bland kommunens invånare. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 9(34) Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Så når nämnden målet för indikatorn Konsument Borås har sedan 2008 ansvarat för att samordna arbetet med Fairtrade City. Stor vikt läggs vid att informera om vad Fairtrade står för till såväl allmänhet som anställda och förtroendevalda i Borås Stad genom ett antal aktiviteter under året. För att utveckla konceptet och nå ut på bredare front kommer dock ytterligare initiativ att krävas. Fr.o.m. 2015 kommer Fairtrade-arbetet att integreras i verksamheten i Orangeri/Rådrum, vilket ger nya möjligheter att kommunicera frågorna med boråsarna. Förvaltningen använder sig för egen del av cafeteriorna i Stadshuskvarteret, vilka rapporteras av Servicekontoret. Nämndens prioriteringar inom målområdet Energi- och klimatstrategi Arbetet med ett förslag till ny energi- och klimatstrategi för Borås Stad slutfördes under 2014. Förslaget är under början av 2015 ute på remiss och förhoppningsvis kan beslut tas i Kommunfullmäktige innan halvårsskiftet 2015. Strategin kommer att omfatta åtgärder där ansvaret för genomförande kommer att ligga på flera olika verksamheter inom kommunens organisation. Arbetet med energi- och klimatstrategin har samordnats med pågående revidering av kommunens översiktsplan. Miljöförvaltningens roll blir att driva på, samordna och följa upp åtgärderna. Hållbar konsumtion - ekonomiskt, miljömässigt och etiskt Vår konsumtion av varor och tjänster, hur vi använder energi och hur vi reser är starkt kopplat till vår miljöpåverkan. Vilka val vi gör som konsumenter är avgörande för om vi ska gå i en hållbar riktning eller inte, även i ett ekonomiskt perspektiv. Våra val har även en global påverkan på arbetsvillkor och levnadsförhållanden i andra länder. Att kommunicera hållbar utveckling och öka kunskapen och förståelsen hos boråsarna om hur vår livsstil påverkar möjligheterna att gå i denna riktning är en viktig fråga för Miljö- och konsumentnämnden. Orangeriet med Rådrummet kommer att bli ett nytt forum för dialog, information och rådgivning kring en hållbar livsstil. Under 2014 har ett arbete bedrivits tillsammans med Borås Energi och Miljö AB för att samordna och skapa en gemensam syn på aktiviteter med inriktning på hållbar konsumtion. Sanering av förorenade sediment Viskan Borås Stad har ställt sig positiv till att under vissa förutsättningar vara huvudman för en sanering av de förorenade sedimenten i Viskan nedströms Borås. Miljöförvaltningen kommer att i nära samverkan med Stadskansliet och Länsstyrelsen fortsätta det under 2013 påbörjade arbetet med en statsbidragsansökan. Vatten som tema i miljötillsynen Som ett led i genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten och den nya svenska vattenförvaltningen fastställde Vattenmyndigheten för Västerhavet i december 2009 för första gången åtgärdsplan, miljökvalitetsnormer samt förvaltningsplan för vattenförekomsterna i västra Sverige. I Borås Stad är det Miljö- och konsumentnämnden som har tillsynsansvaret när det gäller miljöfarliga verksamheter och deras utsläpp till och påverkan på vatten. Vattenmyndighetens åtgärdsplan och kunskapen om vattenförekomsternas status kommer de kommande åren att utgöra en viktig grund för nämndens prioriteringar när det gäller miljötillsyn, enskilda avlopp och andra insatser som rör vattenkvalitet. För närvarande arbetar vattenmyndigheten med nya planer för nästa sexåriga förvaltningscykel som inleds 2016. Vid tillsynen av miljöfarliga verksamheter kommer de som är belägna inom vattenskyddsområden och då särskilt den primära zonen för Öresjö vattenskyddsområde att prioriteras även under 2015. Utgångspunkten är säkerheten för dricksvattentäkter och tanken är att arbeta områdesvis med alla typer av verksamheter, allt från bilverkstäder till lantbruk. Utöver detta ska tillsyn också ske i de områden där Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 10(34) vi inventerar enskilda avlopp. Arbetet med inventering och åtgärder avseende enskilda avlopp som inte uppfyller gällande krav ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt kommer att fortsätta under 2015. Inventeringen syftar till att gå igenom ur miljösynpunkt känsliga områden med enskilda avlopp och med resultaten som grund ställa krav på åtgärder. Under 2015 kommer vidare åtgärdskraven från de tidigare inventeringarna att följas upp. 3.8 Ekonomi och egen organisation Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T2 2014 Målvärde 2015 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5 2 3,8 2 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 0 0 0,2 0 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 35 50 42,2 50 Kommunfullmäktiges indikatorer Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Jämfört med 2013 så har den totala sjukfrånvaron minskat något. Andra tertialet 2014 var den 3,8% för den senaste tolvmånadersperioden (jämfört med 6,4% för Borås Stad totalt). Under resten av året har sjukfrånvaron legat på samma nivå. Målet 2% är satt utifrån ambitionen att vi bara ska ha "normal" korttidsfrånvaro utan några längre sjukskrivningar. I en relativt liten organisation som Miljöförvaltningen får dock enstaka långa sjukfall stort genomslag i statistiken, varför sjukfrånvarosiffrorna kan variera kraftigt. Det bör även understrykas att förvaltningen inte har full rådighet över sjukfrånvaron, den är till stora delar inte arbetsrelaterad. För att förebygga sjukfrånvaro bedriver vi ett medvetet arbete för en god arbetsmiljö. I de fall det är relevant arbetar vi också aktivt med rehabiliteringsåtgärder. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Miljöförvaltningen använder endast i undantagsfall timanställningar. Exempel kan vara arrangemang av olika slag eller tillfälliga resursförstärkningar. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Indikatorn avser antal anställda utan sjukfrånvaro i relation till totalt antal anställda under den senaste 12-månadsperioden. Indikatorn var ny i budgeten för 2014 och målet sattes till 50%. Utfallet 2014 har varierat kraftigt under året, från 31,0% till 47,7%, vilket indikerar att personalstatistik för en relativt liten organisation som Miljöförvaltningen påverkas karftigt av enstaka sjukfall. Trenden under 2014 har varit negativ, i november låg siffran på 34,7%. Målet på 50% bedöms ändå vara realistiskt och bibehålls för 2015. Förvaltningen bedriver ett medvetet arbete för en god arbetsmiljö inkl. hälsofrämjande insatser. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 11(34) 4 Strategiska målområden - Uppdrag från Kommunfullmäktige och Nämnd 4.1 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer 4.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget Nämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Under 2014 har dialogen fortsatt med Tekniska nämnden om hur den befintliga bilpoolen kan utvecklas så att allmänheten kan erbjudas att boka bil under kvällar och helger, dvs. under den tid som bilpoolen normalt inte används av Borås Stads anställda. En utredning om förutsättningarna för detta har genomförts och under 2015 ska förslag till åtgärder finnas framme. 4.2 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt 4.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av "Hållbara stadsdelar" Arbetet med att delta i ett nationellt projekt som syftar till att ta fram en svenskanpassad manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar har fortsatt under 2014. 2013 genomfördes en ”betatest” där manualen utvärderades för Norrby. Arbetet leds av Sweden Green Building Council, som under 2014 dock bestämde sig för att ändra inriktning på projektet. Målet är nu att, istället för att anpassa den engelska standarden Breeam Communities till svenska förhållanden, ta fram ett nytt ramverk och en ny svensk standard för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Förvaltningens bedömning är att detta kommer att bli väl så intressant som det tidigare upplägget och att Borås Stad kommer att ha nytta av att delta i arbetet. I mars 2015 kommer en workshop att genomföras i Borås som ett led i arbetet med det nya ramverket. Norrby, både den befintliga stadsdelen och den planerade nybyggnationen, ska hållbarhetscertifieras enligt den nya standarden. Miljö- och konsumentnämnden har fått i uppdrag att samordna certifieringen. I arbetet ingår att samordna och planera arbetsinsatserna som krävs enligt ledningssystemet samt handha och samla in den dokumentation som krävs. Under 2014 har arbetet fokuserats på lokal anpassning av de krav Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 12(34) Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget som finns i standarden utifrån Norrbys förutsättningar samt utarbetande av mål och strategier för området. Det handlar bl.a. om dialogstrategi, ekonomisk strategi och ekologisk strategi som är påbörjade. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 i samverkan med övriga pågående aktiviteter kring utvecklingen av Norrby. En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under 2015. En rapport om åtgärdsplan mot buller 2013-2017 i enlighet med EU-direktivet 2002/49/EG och förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller redovisades till Naturvårdsverket i juni 2013. För Miljöförvaltningens del handlar åtgärdsplanen om revidering av bullersaneringsplanen och kartläggning av bullersituationen vid lokaler för brukare som själva inte har möjlighet att välja var de vill vistas, t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Arbetet påbörjades under 2014 och kommer att fortsätta 2015 i samverkan med övriga berörda förvaltningar. En Energi- och klimatplan ska utarbetas, där arbetet för att nå lokala och nationella mål på energiområdet konkretiseras. Ett förslag till ny Energi- och klimatstrategi för Borås har tagis fram och är i början av 2015 föremål för en bred remissrunda. Förhoppningsvis kan det fastställas av Kommunfullmäktige under första halvåret. Arbetet med strategin har bedrivits i nära samarbete med Stadskansliet som en del i översiktsplanearbetet. 5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden Orangeri med Rådrum i Stadsparken Orangeriet med Rådrummet i Stadsparken ska bli ett forum för dialog, information och rådgivning kring en hållbar livsstil. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 om en investering på 31 250 tkr för byggnationen. I maj startade byggnadsarbetena och huset beräknas vara klart för inflyttning i maj/juni 2015. I budgeten för 2015 har Miljö- och konsumentnämnden tillförts ytterligare 900 tkr i kommunbidrag för drift av verksamheten under 2015. 2016 kommer en ytterligare justering av kommunbidraget att krävas för helårsdrift. I nämndens förslag till Budget 2015:1 i augusti fanns ett behov beskrivet av ytterligare en tjänst som kommunikatör för att klara öppettiderna i Rådrummet. Enligt Miljöförvaltningens bedömning finns det inte något utrymme för detta i den av Kommunfullmäktiges antagna budgeten. Orangeriet kommer att innehålla café/restaurang, en viktig del i syftet att huset ska fungera som en mötesplats. Lokalförsörjningsförvaltningen har träffat avtal med en operatör, vilket kommer att ge en intäkt som påverkar Miljöförvaltningens hyreskostnad. I dagsläget görs en preliminär uppskattning av denna. I investeringsbudgeten fanns 2014 1,8 Mkr för inventarier och utrustning. Delar av detta som ingår i byggnationen har fallit ut under 2014, men i övrigt först under 2015. I budget 2015 har investeringsmedlen utökats med ytterligare 250 tkr avseende ljud och ljus (strålkastare) för att få en acceptabel funktion. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 13(34) Kemikalieplan I syfte att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver Borås Stad ta ett helhetsgrepp på kemikaliearbetet. Arbetet ryms som åtgärd inom Borås Stads lokala miljömål (Mål 4c De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar). En förstudie behöver göras som klargör i vilken omfattning Borås Stads verksamheter arbetar för minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen och vilket stöd som behövs för fortsatt arbete. En gemensam kemikaliedatabas är ett exempel på en önskad åtgärd som lyfts i tidigare sammanhang. Vissa förvaltningar arbetar redan idag aktivt med kemikalieinventering och bedömning, medan andra inte har kontroll över vilka varor och produkter som används. En databas (kemikaliehanteringssystem) skulle bl.a. underlätta för verksamheterna att ha kontroll på inköp, användning samt utfasning av olika ämnen. Miljöförvaltningen bedömer att det behöver tas ett samlat grepp kring kemikaliefrågorna inom Borås Stad, inte minst skulle detta underlätta i arbetet med miljöledningssystem. Flera andra kommuner har tagit fram en kemikalieplan som beskriver hur kommunen ska arbeta samt åtgärder. Miljöförvaltningen anser att Borås Stad bör följa dessa exempel och föreslår att Miljö- och konsumentnämnden hemställer om ett sådant uppdrag. Nämnden föreslår att 400 tkr av tidigare överskottsmedel tas i anspråk för att genomföra en förstudie samt att ta fram en gemensam plan för kemikaliehantering i Borås Stad. 6 Nämndens verksamhet 1 6.1 Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkter Kostnader Buffert Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring 10 468 10 802 11 276 11 951 675 -30 568 -30 465 -31 426 -33 151 -1 725 -200 -200 0 -200 Nettokostnader -20 300 -19 663 -20 350 -21 400 -1 050 Kommunbidrag 19 900 19 900 20 350 21 000 650 -400 237 0 -400 -400 451 1 088 1 088 688 -400 -1 800 -1 000 -250 -250 Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar 6.2 Nämndens uppgift Processer Nämndens verksamhet bedrivs i tre huvudprocesser: Tillsyn och prövning, Miljöövervakning samt Kommunikation och samverkan vilka beskrivs närmare nedan. Tillsyn och prövning Nämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att kontrollera att miljölagstiftningen efterlevs. Tillsynsansvaret omfattar miljöbalken samt livsmedels-, smittskydds-, tobaks- och strålskyddslagstiftningarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte. Utgångspunkten för tillsynen är att stärka verksamhetsutövarens egen förmåga att följa lagstiftningen. Tillsynen omfattar såväl direkt kontroll av att lagar och regler efterlevs som förebyggande åtgärder för Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 14(34) att undvika lagöverträdelser. Ofta sker tillsynen på plats hos verksamhetsutövaren, men en allt större del av arbetet genomförs idag via muntliga och skriftliga kontakter. Miljöövervakning Kunskap om miljösituationen i staden är en förutsättning för hållbara beslut och prioriteringar inom olika samhällssektorer. Olika typer av gröna nyckeltal och indikatorer är nödvändiga verktyg för att vi ska kunna se om utvecklingen går åt rätt håll när det gäller stadens miljömål. Miljö- och konsumentnämnden har genom sitt tillsynsarbete en god överblick över miljön i staden, men svarar också för kunskapsuppbyggnad genom provtagningar, inventeringar samt mätningar och beräkningar. Den kontinuerliga övervakningen av luftkvaliteten, kartläggningen av trafikbuller, miljörapporten för Borås samt naturdatabasen är några exempel på nämndens uppgifter inom miljöövervakningen. Kommunikation och samverkan Miljö- och konsumentnämnden arbetar med att utifrån sitt ansvarsområde bidra till en levande dialog om en hållbar samhällsutveckling. Kunskap och medvetenhet om miljö- och energifrågor är en förutsättning för att såväl företag och organisationer som enskilda boråsare ska kunna fatta miljöriktiga beslut i sin vardag. Kommunikation, nätverksbyggande och samverkan är därför viktiga verktyg i hållbarhetsarbetet. Oavsett om det handlar om att se till att lagarna följs eller att inspirera till och stödja frivilliga insatser är nyckeln till framgång att skapa förståelse och insikt hos dem vi möter. Ansvaret för att informera framgår i lagstiftningen, men finns också formulerat i uppdrag från centrala myndigheter och från kommunledningen. Deltagandet i stadens samhällsplanering, samordningen av stadens miljöstrategiska arbete och miljömålsarbetet, Fairtrade City, olika former av remissarbete samt konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning är andra exempel på kommunikations- och samverkansinsatser för att nå en hållbar samhällsutveckling. I den ekonomiska rådgivningen ingår även en skyldighet för kommunen att enligt 2 § skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Organisation Fr.o.m. den 1 januari 2015 har Miljöförvaltningen nedanstående organisationsstruktur. Förändringarna jämfört med 2014 är att Avdelningen för miljökommunikation delas i två enheter, Hållbar konsumtion och livsstil respektive Stadsmiljö och natur. Den förstnämnda utgörs av verksamheten som utgår från Orangeriet/Rådrummet i Stadsparken. I denna ingår den konsumenträttsliga rådgivningen, varför den ekonomiska rådgivningen bildar en egen enhet under en administrativ avdelning. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 15(34) 6.3 Ekonomiska förutsättningar Budgetförslaget är anpassat till den givna ramen på 21 000 tkr. I denna har kommunbidraget utökats med 900 tkr för drift av Orangeri/Rådrum i Stadsparken för del av året. Fr.o.m. 2016 måste en justering ske av kommunbidraget för effekterna av helårsdrift. Vidare har kommunbidraget beräknats utifrån att nämnden tilldelats ett ytterligare effektiviseringskrav på 1,25%, vilket motsvarar 250 tkr. Verksamhetens kostnader uppgår till 33 351 tkr och intäkterna till 11 951 tkr. I kostnaderna ingår ett förslag till satsning på att utveckla arbetet inom kemikalieområdet - en kemikaliehanteringsplan för Borås Stad. För detta ändamål föreslås att nämnden får använda 400 tkr av tidigare överskottsmedel, vilket innebär att ett resultat på -400 tkr redovisas i budgeten. Kommunstyrelsen har uppmanat nämnderna att i sina budgetar avsätta ca 1 % av kommunbidraget som en buffert för oplanerade verksamhetskostnader. En sådan post på 200 tkr finns med i budgetförslaget under rubriken Miljöförvaltningen gemensamt. Kompensation för löne- och prisökningar, 2,5 respektive 1,3%, sker enbart på nämndens nettokostnad (kommunbidraget). Då nämnden har en relativt sett stor andel övriga intäkter måste även dessa öka i takt med löne- och prisökningarna om inte ett underskott ska uppkomma i befintlig verksamhet. P.g.a. detta finns sedan 2013 en bestämmelse om årlig indexuppräkning av beloppen i nämndens taxor så att avgiftsintäkterna i princip kommer att följa löne- och kostnadsutvecklingen. Vid en avstämning av intäkter och kostnader för befintlig verksamhet utifrån utfallet för 2014 uppkommer likväl en avvikelse. Till detta kommer det ytterligare effektiviseringskravet på 250 tkr. Detta har delvis kunnat mötas genom bl.a. intäkter för nya uppdragsverksamheter för Viskans vattenråd, Stadskansliet och Borås Energi och Miljö AB. 6.4 Verksamhet 2015 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring Kostnad -884 -868 -895 -895 0 Nettokostnad -884 -868 -895 -895 0 228 251 231 231 0 Kostnad -7 646 -7 904 -7 619 -7 405 214 Nettokostnad -7 418 -7 653 -7 388 -7 174 214 3 570 3 635 3 795 3 940 145 -3 240 -3 670 -3 380 -3 414 -34 330 -35 415 526 111 5 420 5 345 5 580 5 710 130 Kostnad -6 458 -6 951 -6 830 -6 788 42 Nettokostnad -1 038 -1 606 -1 250 -1 078 172 Tkr Miljö- och konsumentnämnden Intäkt Miljöförvaltningen gemensamt Intäkt Livsmedelskontroll Intäkt Kostnad Nettokostnad Miljötillsyn Intäkt Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 16(34) Budget 2014 Prognos 2014 775 1 039 Kostnad -7 912 -6 689 Nettokostnad -7 137 -5 650 Tkr Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring 400 400 Miljökommunikation Intäkt Miljökommunikation - Hållbar konsumtion och livsstil Intäkt Kostnad -4 285 -5 804 -1 519 Nettokostnad -4 285 -5 404 -1 119 1 195 1 195 0 Kostnad -5 336 -5 781 -445 Nettokostnad -4 141 -4 586 -445 475 475 0 Kostnad -3 281 -3 264 17 Nettokostnad -2 806 -2 789 17 Miljökommunikation - Stadsmiljö och natur Intäkt Konsument Borås Intäkt 475 532 Kostnad -4 628 -4 383 Nettokostnad -4 153 -3 851 Ekonomisk rådgivning Intäkt Totalt Intäkt 10 468 10 802 11 276 11 951 675 Kostnad -30 768 -30 465 -31 626 -33 351 -1 725 Nettokostnad -20 300 -19 663 -20 350 -21 400 -1 050 Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter 6.4.1 Miljö- och konsumentnämnden I budgeten för Miljö- och konsumentnämnden ingår arvoden och utbildningskostnader för ledamöterna samt 40 procent av nämndsekreterarens tjänst. 6.4.2 Miljöförvaltningen gemensamt Gemensamma funktioner I budgeten ingår intäkter och kostnader som avser hela förvaltningens verksamhet och som det inte bedömts meningsfullt att fördela per verksamhetsområde. Det handlar om kostnader för Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 17(34) förvaltningschef och administration, inventarier, kontorsmaterial och kopiering, telefon, porto, vissa IT-kostnader, lokalhyra m.m. Här finns också 200 tkr avseende den "buffert" för oförutsedda kostnader som nämnderna uppmanas att budgetera. Miljö- och kvalitetsledning Förvaltningen driver ett arbete med att utveckla ledningssystemet för miljö och kvalitet. Sedan tidigare finns en miljöcertifiering enligt ISO 14001 och målet är att även klara en kvalitetscertifiering. Under 2014 har ledningssystemet lagts över i en ny webbmiljö som är tydligare och mer lättillgänglig än den tidigare versionen i Lotus Notes. Arbetet bygger på Borås Stads kvalitetspolicy och modellen för ständiga förbättringar enligt LEAN-metodiken, dvs. att kartlägga och förbättra verksamhetens processer. Detta arbete kommer att fortgå under 2015. Klimatkompensation av resor I februari 2013 beslutade Kommunstyrelsen om ett system för klimatkompensation för resor med bil och flyg inom Borås Stad. Inför budget 2015 har nämnder och bolag fått uppgift om en klimatavgift baserad på faktiska resor under 2013. I budgeten ska åtgärdsförslag redovisas för att minska koldioxidutsläppen. Åtgärdsförslagens kostnader ska uppgå till ett belopp motsvarande minst klimatavgiften. För Miljöförvaltningens del uppgår klimatavgiften 2015 till 9 295 kronor. Miljöförvaltningens åtgärder 2015 planeras bli kompetensurveckling av personalen inom hållbarhetsfrågor med fokus på resor och transporter. Bl.a. kommer utbildningsinsatser att ske i samband med förvaltningsmötena. Kostnaderna finns inte preciserade i dagsläget, men kommer att överstiga klimatavgiften. Ärendehanteringssystem Miljöförvaltningen använder för diarieföring och dokumentation av tillyn och kontroll ärendehanteringssystemet ECOS som är särskilt anpassat till kommunernas miljö- och hälsoskyddsarbete. En ny version av systemet är under utveckling. Under 2015 kommer därför arbetet med att förbereda Ecos för en konvertering till det nya ECOS 2 att fortsätta. Behovet av att rensa bort felaktigheter och annat som är ointressant att konvertera är stort och kommer att ta tid i anspråk för många på förvaltningen, bl.a. kommer Miljötillsyn och Livsmedelskontroll att behöva se över sina objekt. Ecos-gruppen, med representanter från avdelningarna, fungerar som bollplank om vad som kan rensas ut. Dokumenthanteringsplan Förvaltningens dokumenthanteirngsplan behöver ses över under 2015, bl.a. för att inkludera den tidigare Konsumentnämndens verksamhet samt att införliva en del förbättringsförslag från Stadsarkivet på den gällande planen. 6.4.3 Livsmedelskontroll Miljö- och konsumentnämndens kontrollansvar Miljö- och konsumentnämnden har kontrollansvar för ca 770 livsmedelsverksamheter i staden. Alla livsmedelsverksamheter ska vara registrerade hos nämnden. Fr.o.m. 2006 har vi en EU-gemensam livsmedelslagstiftning där EG-förordningar om livsmedelshygien och offentlig kontroll gäller för såväl livsmedelsföretagare som kontrollmyndigheter. Syftet är att ta ett helhetsgrepp på hela livsmedelskedjan ”från jord till bord” för att ge konsumenterna säkra livsmedel. Det är verksamhetsutövarna som har huvudansvaret för livsmedelssäkerheten. Den offentliga kontrollen ska bygga på systemtillsyn, vilket innebär att det är kontrollmyndighetens uppgift att följa upp och bedöma om livsmedelsföretagarnas system för egenkontroll samt kunskapsnivå säkerställer att kraven i lagstiftningen uppfylls. En annan grundläggande princip är att den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad, dvs. att kontrollerna ska inriktas på de verksamheter som är förknippade med de största riskerna ur hygienisk synvinkel. I Sverige har EU-lagstiftningen kompletterats med Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 18(34) bestämmelser om att kontrollmyndigheterna även har ansvar för allmän rådgivning och information. Livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedel är tillräcklig och enkel att förstå. Genomförande av kontrollen Kontrollverksamheten bygger på att en årlig kontrolltid fastställs för varje livsmedelsverksamhet beroende på omfattning och risk. Kontrollerna genomförs i form av såväl revisioner som inspektioner och provtagningar. Revision innebär en fullständig genomgång av verksamheten enligt Livsmedelsverkets handböcker, medan en inspektion endast omfattar vissa moment. För 2015 är inriktningen att bedriva en planerad kontrollverksamhet med de fastställda kontrolltiderna som utgångspunkt. För de verksamheter som har ett lågt antal kontrolltimmar sker inte inspektioner varje år. Redlighet och märkning av livsmedel kommer att vara fokusområden i kontrollen under 2015. Redlighet innebär att märkning, reklam och presentation inte får vilseleda konsumenten. Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att konsumenten inte blir lurad. Märkning av exempelvis näringsinnehåll, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste alltså stämma. Från 13 december 2014 har Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 kompletteras med följande: • krav på viss teckenstorlek, • ursprungsmärkning för kött från fler djurslag, • att allergener ska anges tydligare, • infrysningsdatum för kött och fisk, • obligatorisk näringsdeklaration i märkningen för de allra flesta livsmedel, • information om oförpackade livsmedel, • information vid distansförsäljning innan köpet avslutas. Det innebär att kontrollen av redlighet och märkning kommer att utökas med ovanstående kontrollområden. Vidare är ambitionen att fortsätta utveckla formerna för information och rådgivning. Det är ett faktum att många verksamhetsutövare har bristande kunskaper om livsmedelshantering och vilka krav som gäller, vilket gör att många ärenden kräver avsevärt mer tid än förvaltningens planering. Det är inte ovanligt med tidskrävande information i ärenden som senare inte resulterar i att någon verksamhet etableras. Hållbar konsumtion Livsmedelskontrollen medverkar i förvaltningens övergripande arbete med att verka för en hållbar konsumtion. Ett inslag i detta är den ovan nämnda inriktningen på redlighet och märkning. En viktig del i arbetet är samverkan med andra aktörer. Vi har en stödjande, rådgivande och kontrollerande funktion och vår utgångspunkt bör vara att förenkla för verksamhetsutövaren eller medborgaren att göra rätt. 6.4.4 Miljötillsyn Miljö- och konsumentnämndens tillsynsansvar Miljö- och konsumentnämndens tillsynsansvar enligt miljöbalken omfattar miljöfarliga verksamheter, hälsoskydd, förorenade områden, kemiska produkter, avfall samt i begränsad utsträckning tobakstillsyn och smittskydd. Nämnden har tillsynsansvar för i princip samtliga miljöfarliga verksamheter i staden. Länsstyrelsen ansvarar för Ryaverket samt ett fåtal objekt inom textilindustrin. Det finns för närvarande ca 180 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter samt omkring 2 000 övriga verksamheter som på något sätt kan medföra risker för människors hälsa eller miljön. Prövning och tillsyn av enskilda avloppsanläggningar samt handläggning av anmälningar om bl.a. värmepumpar och cisterner är Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 19(34) ytterligare uppgifter. Inom hälsoskyddsområdet omfattar tillsynsansvaret inomhusmiljön i både bostäder och offentliga lokaler. Det handlar om att t.ex. skolor, förskolor, lokaler för vård och omsorg och samlingslokaler ska vara fria från hälsorisker i form av fukt, mögel, dålig ventilation, bullerstörningar m.m. En annan viktig uppgift är att förebygga hälsorisker till följd av förhöjda radonhalter i byggnader. Till hälsoskyddet hör vidare tillsyn av lokaler för hygienisk behandling samt bassäng- och strandbad. Nämndens uppgift inom smittskyddet är att bistå smittskyddsläkaren med att spåra smittkällor och förhindra ytterligare smittspridning vid s.k. objektsbunden smitta, det kan t.ex. gälla livsmedel eller förekomst av Legionella i tappvarmvatten. Tobakstillsynen omfattar de lokaler där det inte sker tobaksförsäljning (Fritids- och folkhälsonämndens ansvar), men där det kan förekomma rökning. Fokusområdet för tillsynen under 2015 är hållbar konsumtion. För miljötillsynsavdelningen innebär det att en betydande del av tillsynen ägnas åt hantering och användning av kemikalier inklusive bekämpningsmedel. Miljöbalkens produktvalsprincip kommer att ges stor vikt. Till begreppet hållbar konsumtion kan man naturligtvis också lägga till uppkomsten av avfall och hur vi hanterar detta på ett bra sätt. Vi kommer att medverka i både nationella tillsynsprojekt och de tillsynsprojekt som bedrivs inom ramen för Miljösamverkan. Avfall – Animaliska biprodukter Miljötillsyn kommer, i samverkan med livsmedelskontrollen, att bedriva tillsyn på animaliska biprodukter hos livsmedelsverksamheter. Detta är ett tillsynsprojekt inom ramen för Miljösamverkan. Målet med projektet är att ta fram underlag samt bedriva tillsyn i butiker, bidra med underlag för en ökad tillsynsvägledning från centrala myndigheter samt försöka utreda ansvarsfördelningen inom detta område. Avlopp - enskilda och kommunala Arbetet med inventering och åtgärder avseende enskilda avlopp som inte uppfyller gällande krav ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt kommer att fortsätta under 2015. Inventeringen syftar till att gå igenom ur miljösynpunkt känsliga områden med enskilda avlopp och med resultaten som grund ställa krav på åtgärder. Under 2015 kommer vidare åtgärdskraven från de tidigare inventeringarna att följas upp. En väsentlig del av tillsynen av de enskilda avloppen är de s.k. nivårörsinspektionerna. Nya enskilda avlopp förses med nivårör, som gör det möjligt att kontrollera om avloppet har anlagts på ett korrekt sätt. Anläggningen får inte ligga dränkt i grundvatten under någon del av året. Vår tillsyn, som sker 1-2 år efter färdigställt avlopp är en efterkontroll, som både gagnar miljön och den enskilde fastighetsägaren som får ett kvitto på att anlitad entreprenör har gjort ett bra jobb. Bräddningar från Borås Energi & Miljö:s avloppsledningsnät är fortfarande ett problem. Detta gäller särskilt bräddningar till dricksvattentäkten Öresjö. Bräddningarna följs upp fortlöpande i dialog med Borås Energi och Miljö AB. Bostäder Under året kommer bostadsklagomål att utredas fortlöpande och krav kommer att ställas på hyresvärdar i de fall där det är motiverat. Vi kommer även att följa upp hur ägare till flerbostadshus har levt upp till kraven på radonundersökningar och åtgärder i förekommande fall. Köldmedia Hantering av köldmediarapporter (ca 300) kommer att bedrivas i projektform under 2015. Under en intensiv period på våren registreras och granskas rapporterna. I arbetet ingår även sanktioner i de fallen där anmälnings- och/eller rapporteringsskyldigheten inte har efterlevts. Masshantering Massor från exploatering har under ett antal decennier hanterats och hanteras på ett sätt som orsakar Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 20(34) miljöproblem. Massorna är ofta mer eller mindre förorenade och de har dessutom flyttats runt i kommunen och blandats upp med andra massor. Under 2014 har en informationsinsats genomförts för att öka kunskaperna hos entreprenörer och andra intressenter. Under 2015 kommer tillsynsarbete inom detta område att fortsätta. Miljöskadade områden Inom kommunen finns flera hundra kända eller misstänkta miljöskadade områden, som behöver undersökas och åtgärdas. Miljöförvaltningen kommer att fortsätta att arbeta aktivt med Viskan nedströms Borås i samarbete med Länsstyrelsen och andra förvaltningar i kommunen. Vår målsättning är att minst ett område med högsta riskklassning (enligt Naturvårdsverkets klassning) ska utredas per år. Övriga ärenden som kommer att prioriteras uppkommer i samband med planutredningar, bygglov och vid exploatering. Förvaltningen måste även snabbt kunna hantera utsläpp, olyckor och föroreningar som varit okända, men som påträffas i samband med grävning eller exploatering av områden. Under året ska samtliga kända plantskolor registreras i ECOS. Plantskolor använder och har använt bekämpningsmedel under längre eller kortare tid och det kan innebära att marken är förorenad. Detta är särskilt intressant då mark där det tidigare legat plantskolor ska nyttjas för andra ändamål, exempelvis bostäder. Tandläkarmottagningar och kvicksilver i byggnader I förvånansvärt många fastigheter har det historiskt bedrivits tandläkarmottagning. Tidigare användning av amalgam har orsakat kvicksilverförorening i avloppsledningsrören. Rören läcker kvicksilver till Gässlösa avloppsreningsverk. Under 2015 kommer tillsyn att bedrivas på tandläkarmottagningar. Strandskydd Under året kommer inkomna klagomål att utredas. Tillsynen omfattar även uppföljning av lämnade strandskyddsdispenser, som är förenade med villkor eller krav på återställande. Miljöfarliga verksamheter – tillsyn av mindre verksamheter Under 2013-2014 genomfördes tillsyn av mindre bilvårdsanläggningar. Tillsynsprojektet fortsätter 2015 med fler besök och uppföljning. Getängens industriområde kommer att ägnas särskild uppmärksamhet under året på grund av utsläpp till avloppsledningsnätet av tungmetaller, oljor m.m., som uppmärksammats av Borås Energi & Miljö AB. Under 2014 inspekterades ett antal medelstora jordbruksverksamheter. Tillsynen av mindre verksamheter fortsätter under 2015. Tillsynen kan vara relativt bred och bland annat omfatta bekämpningsmedel, kemikaliehantering samt gödselhantering. Det finns ett stort antal hästgårdar av varierande storlek i kommunen. Hästgårdar producerar en mängd gödsel som kan vara ett problem vid läckage av närsalter till sjöar och vattendrag. Kvittblivningen av gödsel är också ett problem för de gårdar som saknar egen mark för spridning. Vi avser att bedriva tillsyn av hästgårdar under 2015 parallellt med vår samverkan i projektet Hästgödsel i kretslopp. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har beviljats bidrag till projektet som finansieras av Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Vår medverkan består främst i att bistå med specialistkunskap om situationen i kommunen och andra erfarenheter samt sprida information om projektet till målgruppen hästföretagare och lantbrukare. Miljöfarliga verksamheter - tillsyn av större verksamheter Tillsynen av de större, miljöfarliga verksamheterna (verksamheter som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken) kommer att bedrivas inom fokusområdet hållbar konsumtion. Vid tillsynen kommer hållbar konsumtion att konkretiseras när det gäller kemikaliehantering och verksamheternas arbete med produktvalsprincipen. Under andra kvartalet granskas alla miljörapporter som lämnats in av de tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheterna. Vår målsättning under 2015 är att initiera tre släckvattenplaner hos utvalda miljöfarliga verksamheter inom vattenskyddsområdet för Öresjö och/eller verksamheter där släckvatten kan avledas via det Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 21(34) kommunala avloppsledningsnätet. Vid brand kan det uppkomma stora volymer släckvatten, som innehåller höga halter toxiska ämnen. Släckvatten innehåller en blandning av akuttoxiska ämnen som kan påverka ytvattentäkten eller, vid avledning till avloppsreningsverk, ha så stor negativ inverkan att reningsverket helt eller delvis slås ut med betydande miljöskador som följdeffekt. Undervisningslokaler Tillsynen av undervisningslokaler under 2014 kommer att fullföljas under 2015. Tillsynen kommer att omfatta egenkontroll, ventilation och efterlevnad av gällande förbud mot rökning. Tillsynen sker samordnat med det nationella tillsynsprojektet Inomhusmiljö skolor (Folkhälsomyndigheten). Vid tillsynen av förskolor kommer även kemikaliefrågorna att uppmärksammas. Miljötillsyn och miljökommunikation kommer att samarbeta i denna del. Uppdragsverksamhet Badvattenprovtagning, kalkningsuppföljning och beredning av bygglovsärenden kommer att fortsätta under 2015. Badvattenprovtagningen är en del i arbetet med att trygga hygieniskt säkra badplatser. Kalkningsuppföljningen är ett uppdrag inom området miljöövervakning för att följa upp effekterna av kalkning för att motverka försurningen. Beredningen av bygglovsärenden syftar till att tillgodose de miljö- och hälsoskyddskrav som ställs i den nya plan- och bygglagen och där vår kompetens är ett viktigt komplement vid prövningen av bygglov. Under senare delen av 2014 tillkom även utlåning av personal till Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning. Detta kommer att fortsätta även under 2015. Syftet med detta är att stärka planavdelningens egen förmåga att utreda planärenden i den del som omfattar förorenade områden. En viktig bieffekt av utlåningen är att det även effektiviserar vårt eget arbete gentemot Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning. Vattenskyddsområden Vid tillsynen av miljöfarliga verksamheter kommer de som är belägna inom vattenskyddsområden och då särskilt den primära zonen för Öresjö vattenskyddsområde att prioriteras under 2015. Utgångspunkten är säkerheten för dricksvattentäkten och tanken är att arbeta områdesvis med alla typer av verksamheter, allt från bilverkstäder till lantbruk. Utöver detta ska tillsyn också ske i de områden där vi inventerar enskilda avlopp. Det finns även ett löpande arbete med tillsyn inom vattenskyddsområdet som handlar om att hantera ansökningar, anmälningar och dispenser enligt skyddsföreskrifterna. Värmepumpar Anmälningar av värmepumpar (exklusive luftvärme) handläggs fortlöpande under året. Antalet anmälningar har minskat under senare år, men ligger fortfarande på ca 200 per år. Växtskyddsmedel I samband med vår ordinarie tillsyn av jordbruksverksamheter kommer vi att medverka i ett nationellt bekämpningsmedelsprojekt med inriktning på integrerat växtskydd, preparat och sprutjournaler (Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen). 6.4.5 Miljökommunikation I uppdraget ingår övervakning av miljösituationen i Borås samt samordning och uppföljning av kommunens miljöarbete. Att leda och delta i miljöstrategiska projekt och bistå med expertkompetens till Borås Stads verksamheter hör också till arbetsuppgifterna, liksom att arbeta med kommunikation för ökad kunskap och engagemang kring miljö- och livsstilsfrågor. Under 2015 kommer Orangeriet i Stadsparken att invigas. Avdelningen för Miljökommunikation delas upp i två enheter, där den ena enheten, Hållbar konsumtion och livsstil, kommer att vara placerad i Orangeriet och ansvara för arbetet med hållbar konsumtion och kommunikation kring hållbar Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 22(34) utveckling. Den andra enheten, Stadsmiljö och natur, är fortsatt placerad i Fullmäktigehuset och arbetar med miljöövervakning, miljösamordning och kunskapsstöd till organisationen Borås Stad. Ambitionen är att verka för att Borås ska vara en ledande miljökommun. Det innebär att arbeta för att minimera organisationen Borås Stads negativa miljöpåverkan, men även att genom samverkan med boråsare, näringsliv, organisationer och andra aktörer verka för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. En viktig del i det strategiska miljöarbetet är de olika nätverk som avdelningen deltar i. Nätverkandet bidrar till att få kunskap om hur andra organisationer och kommuner arbetar med miljö ur olika perspektiv, dessa arenor utgör också bra plattformar att sprida Borås Stads goda miljöexempel. Viktiga nätverks- och arbetsgrupper som avdelningen deltar i är bl.a. Hållbar Utveckling Väst, Klimatkommunerna, Sveriges Ekokommuner, Fairtrade City, Luft i Väst, GR Hållbart resande och Regionala miljömål samt projektgrupper inom Västra Götalandsregionens projekt Smart Energi. Avdelningen har huvudansvaret för kontinuerlig uppdatering av Miljöförvaltningens webbplatser extern och internt. Det nya intranätet, som lanserades hösten 2014, kommer att vidareutvecklas och under 2015 planerar Stadskansliet även en översyn av Borås Stads externa webbplats, vilket kommer att kräva insatser även från Miljöförvaltningen. Avdelningen svarar även för samordningen av Miljöförvaltningens Facebook-sida. Förvaltningen har under 2014 tagit på sig uppdragsverksamhet avseende dels kanslifunktionen för Viskans vattenråd, dels handläggning av strandskyddsdispenser på uppdrag av Stadskansliet. I båda fallen ger detta mervärden för verksamheten, men även viktiga intäkter. 6.4.5.1 Hållbar konsumtion och livsstil (Orangeri/Rådrum) Uppdrag Enheten för Hållbar konsumtion och livsstil arbetar med Miljöförvaltningens huvudprocess Kommunikation och samverkan, för ökad kunskap och ökat engagemang kring miljö-, konsument- och livsstilsfrågor. Enheten arbetar också med projektledning och är en del av det miljöstrategiska arbetet internt i Borås Stad. Vidare ansvarar enheten för samordningen av verksamheten i Orangeriet/Rådrummet. I och med organisationsförändringen, som innebär en ny arbetsgrupp samt flytt till Orangeriet och därmed nya arbetssätt, kommer enheten att fokusera på organisationsutveckling under 2015. Vi kommer också att lägga stor vikt vid att utveckla relationen till boråsarna, Boråssamhället och externa aktörer i syfte att finna formerna för Orangeriets verksamhet. Att bygga upp och utveckla bilden av Orangeriet som en arena för hållbar utveckling är prioriterat i informationsarbetet. Därmed kommer mycket arbete att läggas på att bygga upp en hållbarhetsportal - det virtuella Rådrummet. Som en del i att utveckla verksamheten i Orangeriet deltar enheten under en tvåårsperiod från december 2014 till dember 2016 i EU projektet ESCAR (European Strategic partnership on Awareness Raising and Consumption). Det är ett projekt beviljat inom programmet Erasmus+ strategiskt partnerskap. Syftet är att utveckla metoder och utbyta erfarenheter med aktörer i Europa på temat hållbar konsumtion. Övriga deltagande partners är Santorso (kommun i norra Italien), Skanderborg (kommun i Danmark), Columbares (idell organisation i Spanien) samt Navet i Borås. Under 2015 kommer två utbyten/studiebesök att genomföras. Enhetens verksamhetsinriktning 2015 kan sammanfattas i följande punkter: • • • • • Kampanj och engagemang (Mat, textil, energi, återbruk, budbärare) Informationsspridning och media Rådgivning Relation till aktörer i Boråssamhället och omvärlden Organisationsutveckling Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 23(34) Orangeriet Orangeriet med Rådrummet i Stadsparken ska bli ett forum för dialog, information och rådgivning kring en hållbar livsstil. Byggnadsarbetena startade i maj 2014 och huset beräknas vara klart för inflyttning i maj 2015. Verksamhetsidén är att Orangeriet ska • vara en mötesplats för boråsarna i linje med Borås 2025 inkl. café/restaurang, • innehålla ett ”Rådrum” med hållbar utveckling som bärande tema, • vara ett forum för Borås Stads verksamheter att kommunicera frågor om hållbar konsumtion och stadsutveckling, • samarbeta med externa aktörer för medborgarengagemang, • vara en mötesplats mellan politik och medborgare – en arena för medborgardialog, • byggas kring Miljöförvaltningens rådgivning inom konsument, energi och miljö kompletterad med projektledare och generalistkompetens inom kommunikation, • vara en verksamhet med ett ”hela staden-perspektiv” – samverkan mellan samtliga förvaltningar och bolag liksom Boråssamhället i övrigt. Miljöförvaltningen kommer att ha den samordnande funktionen för verksamheten, men det är angeläget att understryka att Orangeriet är en angelägenhet – och möjlighet – för alla Borås Stads verksamheter. Miljöförvaltningens roll blir att svara för en grundverksamhet i Rådrummet samt att planera, organisera och samordna alla de aktiviteter som Orangeriet ger möjligheter till. Enligt ”Borås 2025 Vision och strategi” ska Borås stad verka för fler mötesplatser mellan generationer och kulturer. Orangeriet är en sådan plats. Orangeriet bidrar också till en livskraftig stadskärna och till ekologisk hållbarhet lokalt och globalt - Borås ska vara en ledande miljökommun. Invigningen av Orangeriet planeras till mitten av juni. Eftersom Orangeriets målgrupp är alla Boråsare kommer invigningen att förläggas under flera dagar för att kunna innehålla aktiviteter som attraherar många. För att t.ex. locka barn med familjer till invigningen kommer en tävling att genomföras under våren. Tävlingen går ut på att barn hittar användningsområden för gamla saker med prisutdelning och vernissage under en av invigningsdagarna. Dessutom planeras konserter, föredrag, invigningsceremoni och familjeaktiviteter. Arbetet med programgruppen pågår. Gruppens syfte är att ansvara för att aktiviteterna i Rådrummet görs till hela stadens angelägenhet. Gruppen identifierar och projektleder teman som tillsammans avspeglar hela stadens bidrag till det hållbara samhället. Ett visualiseringsbord, innehållande stadsutvecklingsprojekt planeras att ingå som en del av grundverksamheten i huset. Arbetet med detta drivs av Samhällsbyggnadsförvaltningen genom programgruppen. Kommunikation kring vad Orangeriet är kommer att prioriteras under första halvåret 2015. Reklaminsatser, redaktionella artiklar och mediebearbetning m.m. är planerat. Som en del av kommunikationen och formandet av verksamheten ingår arbete med en Medborgarpanel som kommer att startas under hösten 2015. Miljömålsarbete Miljöförvaltningen är etappsmålsansvarig för miljömål 1a, vilket innebär att alla förvaltningar och bolag ska ha ett miljöledningssystem. Enheten leder en miljögrupp som syftar till att ge stöd, ledning och synergier i arbetet för att nå miljömålet. Under 2015 kommer arbetet att fortsätta med stöd i hur implementering och integrering av miljöarbetet ska ske i de olika verksamheterna. Arbetet fokuserar på att möta kraven i miljöledningssystemet Miljödiplomering. Det är viktigt att arbetet går hand i hand med övriga miljömålsarbetet så som miljöutbildning, klimatkompensering för resor samt uppföljning i Stratsys. Samverkan med kostverksamheten kommer att fortgå för att uppnå miljömålet Borås är en matsmart Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 24(34) kommun. Utöver det kommer arbete för att minska matsvinnet i butiker, restauranger och hushåll påbörjas. I arbetet ingår även att medverka med miljökompetens i Borås Stads upphandlingsarbete. Hållbara evenemang Miljöförvaltningen deltog under 2014 i miljömärkningen av SM-veckan samt framtagande av Handbok för möten och evenemang. Detta arbete ska fortsätta under 2015 då bl.a. projektgrupp och funktionärer till Gina Tricot Grand Prix Borås kommer att miljöutbildas. Borås Stad vill profilera sig som attraktiv plats för möten och event samt vara en ledande miljökommun. Därför är det givet att KLIV-enheten ska stimulera och bidra till kompetens när olika arrangemang ska anordnas så att dessa ska bli så miljöbra som möjligt. Inom mötesindustrin innebär hållbara arrangemang idag en konkurrensfördel. Riktlinjer för hur miljömässigt hållbara möten arrangeras ska utarbetas för att utgöra stöd för alla möten och events som anordnas i Borås Stad. Detta arbete kan förslagsvis integreras i kommunens övriga arbete med den så kallade Säkerhetsnålen. Tema Hållbar konsumtion Rådrummet i Orangeriet kommer att arbeta med olika temaområden som bestäms av programgruppen. Första temaområdet kommer att vara hållbar konsumtion. Projektledningen för temat kommer att drivas av KLIV-enheten. Syftet med temat är att göra KLIVs verksamhet med de olika rådgivande funktionerna känd, samt inspirera och öka kunskap om hållbar konsumtion hos boråsaren. Temaområdet kommer sträcka sig från mitten av maj till och med slutet av september och inkludera invigning av Orangeriet, utställning om bin under sommaren samt Kretsloppsveckan och Europeiska Trafikantveckan. Kretsloppsveckan Kretsloppsveckan infaller under vecka 37, 7-13 september. Veckan syftar till att öka kunskapen om miljöfrågor men också skapa möjligheter att konkret göra något för en god miljö och en hållbar livsstil. Ambitionen är att nå boråsaren och inspirera med lustfyllda miljöevenemang, så som föreläsningar, kretsloppis, swoppingar och workshops. Under veckan fortsätter vi att utveckla och stärka vårt samarbete med Borås Energi och Miljö AB. Hållbarhetsambassadörer För att nå en bred skara boråsare är det viktigt att det byggs ett starkt nätverk av människor som tror på idén om hållbar konsumtion samt att Orangeriet kan vara en arena för att uppnå en hållbar utveckling. KLIV-enheten ska under 2015 stötta och utbilda så kallade budbärare/hållbarhetsambassadörer som kan vara en del i detta arbete. Miljöförvaltningen håller tillsammans med Borås Energi och Miljö AB på att ta fram en Viljeyttring för hållbar konsumtion. Denna ska vara vägledande för hur utbildningsinsatserna sätts in. Konsumenträttslig rådgivning Konsumentrådgivningen ger enskild rådgivning till konsumenter och arbetar utåtriktat för att sprida kunskap om konsumenträttigheter. Den enskilda rådgivningen ger konsumenter möjlighet att få råd före köp eller avtal och i samband med reklamation eller tvist med anledning av ett köp. Konsumenten upplyses om gällande rätt samt ges vägledning om hur denne kan gå tillväga för att tillvarata ta sin rätt. När så är påkallat bistår konsumentrådgivningen även med medling och tvistlösning. Genom det utåtriktade arbetet är ambitionen att sprida kunskap hos konsumenter för att stärka konsumentens möjligheter att göra medvetna och aktiva val. Förhoppningen är att detta ska bidra till att förebygga att tvister uppstår. Det utåtriktade arbetet anpassas efter målgrupp utifrån behov och intresseområden. Under 2015 kommer den konsumenträttsliga rådgivningen att vara en del av verksamheten i Orangeriet. Detta kommer att innebära nya arbetssätt och förmodligen kommer antalet besök gradvis att öka. Därför kommer det att bli stort fokus på att hitta former för detta nya arbetssätt. Den konsumenträttsliga rådgivningen kommer att ha en aktiv del i enhetens utåtriktade projekt. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 25(34) Fairtrade City En av hörnpelarna i Fairtrade City-arbetet rör informationsspridning och opinionsbildning. En ständig vidareutveckling av etisk konsumtion kräver en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter. Information och kunskapsöverföring kommer att vara en del av arbetet i Orangeriet i form av utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter under året. Alla Hjärtans dag, World Fair Trade Day, Fairtrade Fokus-veckorna samt kretsloppsveckan är viktiga tillfällen där Fairtrade kommer att lyftas och kommuniceras. Ett mål under 2015 är att öka framförallt inköpen av Fairtrade-märkt kaffe, te, bananer, svart och vitpeppar internt i Borås Stad. Ett annat mål är att kaféer och restauranger samt butiker i kommunen ökar sitt utbud av Fairtrade-märkta produkter. Detta kommer att ske inom ramen för enhetens projekt ”smarta handlare och krögare”. Syftet med detta projekt är att öka utbudet av ekologiskt och Fairtrademärkt, minska matsvinnet och effektivisera energianvändningen. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen syftar till att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi samt minska energianvändningens klimatpåverkan. Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt anpassad kunskap om energianvändning, klimatpåverkan och möjligheter att minska denna. Rådgivningens målgrupper är privatpersoner, företag och organisationer. Området energi och klimat är brett och spänner över områden som uppvärmning och belysning, transporter och mat, en hållbar konsumtion och livsstil. Uppföljning av verksamheten sker främst genom ”Kontakten” som är energimyndighetens verktyg för uppföljning av energi- och klimatrådgivning. Trafikantveckan Sedan 2002 arrangeras Europeiska Trafikantveckan runt om i Europa mellan 16-22 september, Antalet deltagande städer ökar från år till år. Kampanjen syftar till att ge medborgarna möjlighet att upptäcka andra sätt att förflytta sig än genom att använda personbil. Vinsterna är minskad klimatpåverkan, renare luft, bättre tillgänglighet för alla trafikanter, bättre hälsa, minskat buller och bättre trafiksäkerhet. Borås Stad kommer att delta i Trafikantveckan igen 2015 och fokusera på att åstadkomma bestående beteendeförändringar när det gäller val av transporter. Earth Hour Earth Hour är en internationell kampanj som drivs av WWF i syfte att öka medvetenheten kring energianvändning och vår klimatpåverkan, Earth Hour infaller alltid sista lördagen i mars. Kampanjen har drivits i många år och gått från att fokusera på att släcka lampan en timme till att lyfta bilen, biffen, bostaden och börsen som de viktigaste områdena där privatpersoner genom aktiva val kan göra stor skillnad. Borås kommer att delta i Earth Hour 2015 och utvidga från en kvällsaktivitet till ett antal aktiviteter under veckan fram till Earth Hour. I samverkan med bl.a. Borås Energi och Miljö AB, Miljöonline och Klimatnätverket i Borås genomförs aktiviteter för företag, allmänhet och för Borås stads anställda. Genom aktiviteter som föreläsningar, kulturevenemang och studiebesök vill vi ta tillfället i akt och använda Earth Hour för att sätta fokus på alla de möjligheter vi har att minska vår klimatpåverkan! 6.4.5.2 Stadsmiljö och natur Uppdrag Enheten för Stadsmiljö och Natur ansvarar för Miljöförvaltningens medverkan i den fysiska planeringen, övervakning och uppföljning av miljösituationen samt naturvård. Vidare ingår arbete med Borås Stads miljömål, samordning av miljöstrategiskt arbete och samordning av energifrågor. Fysisk planering Enheten har en viktig uppgift i att medverka med miljökompetens i stadens fysiska planering. Det kanske viktigaste projektet under 2015 är Trafikverkets utredning om Götalandsbanans sträckning Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 26(34) genom Borås. Borås Stad har skapat en projektorganisation för att kunna möta de frågeställningar som kommer från Trafikverket. Ytterligare ett stort arbete handlar om att medverka i arbetet med att ta fram den nya översiktsplanen – ÖP 16. Den nya energi- och klimatstrategi som nämnden ansvarar för att ta fram är en viktig del i översiktsplaneringen. Vidare pågår arbete med att ta fram strategiska planer för bl.a. Gässlösa, Knalleland och Sjöbo. Flera detaljplaner är aktuella under året. Det handlar om förtätning i stadskärnan, som t. ex. kvarteret Eolus och Norrby Ytterligare detaljplaner under 2015 avser Regementet samt områden i Sjömarken. En prioriterad uppgift under 2015 blir att, i linje med energi- och klimatstrategin, integrera energifrågorna på ett tydligare sätt i den fysiska planeringen. Arbetet med Hållbarhetscertifiering av stadsdelar kommer att fortsätta. Borås deltar i ett nationellt projekt att utarbeta en nationell standard för hållbarhetscertifiering, ett projekt som leds av Sweden Green Building Council. Metodiken används dessutom i det pågående stadsutvecklingsprojekt på Norrby där Miljöförvaltningen svarar för den del som avser hållbarhetscertifieringen. Borås Stad har i juni 2013 lämnat en rapport om åtgärder mot buller 2013-2017 till Naturvårdsverket enligt Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Kravet på åtgärdsprogram är en följd av ett EU-direktiv om omgivningsbuller och gäller för kommuner med mer än 100 000 invånare. För Miljöförvaltningens del handlar åtgärderna om revidering av bullersaneringsplanen och kartläggning av bullersituationen vid lokaler för brukare som själva inte har möjlighet att välja var de vill vistas, t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Under 2015 kommer arbetet med att ta fram en VA-plan för Borås Stad att fortsätta. Tanken är att den ska kunna fastställas av Kommunfullmäktige under året. Stadskansliet har huvudansvaret, Borås Energi och Miljö AB är projektansvarig och Miljöförvaltningen deltar i arbetsgruppen. Under 2014 var Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning på remiss och remissyttrandena ska behandlas under 2015. Riktlinjerna är en del av VA-planen. En uppföljning av Vattenresursprogrammet kommer att göras under hösten. Programmet upphör att gälla efter 2015. Strategisk samhällsplanering på Stadskansliet har huvudansvaret, men Miljöförvaltningen är i hög grad involverad. Revidering av programmet kommer att ske efter att Vattenmyndigheten i december 2015 fastställt de nya miljökvalitetsnormerna för vatten och förslag till åtgärder för kommande förvaltningsperiod. Miljöövervakning och uppföljning Syftet med miljöövervakningen är att följa miljösituationen och skapa underlag för ställningstaganden i såväl tillsyn som fysisk planering, vilket ger förutsättningar för väl underbyggda beslut. Miljöövervakning sker avseende luft, vatten, mark, buller, energi och naturvärden. Det handlar dels om egna mätningar och inventeringar (t.ex. luftkvalitet, buller och naturvärden), dels sammanställning och bearbetning av uppgifter från andra källor (t.ex. vattenkvalitet, energi- och resestatistik). När det gäller vatten genomförs provtagning inom ramen för kalkningsuppföljningen i sjöar och vattendrag på uppdrag av Tekniska förvaltningen. Recipientkontrollen genomförs i regi av vattenråden, där även Borås Stad är medlem. Ytterligare uppföljningsuppgifter avser genomförandet av Borås Stads miljömål 2013-2016 samt hanteringen av Borås Stads system för klimatkompensation av resor. Uppföljning och analys av miljösituationen görs löpande och presenteras i den årliga miljörapporten, och även i miljöbarometern på webben. Grunden för arbetet utgörs av Borås Stads miljömål, som följs upp tre gånger årligen. I Miljörapport 2014 för Borås Stad kommer utfallet från de två första åren med nuvarande miljömål att presenteras. Under 2015 kommer det pågående arbetet med kvalitetssäkring av miljöövervakningen att fortsätta. Ett miljöövervakningsprogram, som tydliggör hur miljösituationen i kommunen följs, kommer att tas fram. En viktig fråga under 2015 blir att ta ställning till hur luftmätningarna ska organiseras i framtiden. Miljömålsarbete Borås Stad har ambitiösa miljömål som gäller från 2013 till 2016. Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för att följa upp och rapportera hur miljöarbetet fortskrider inom kommunkoncernen. Målen Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 27(34) gäller t.o.m. 2016 och under 2015 kommer arbetet med att revidera dem att initieras. I samband med revideringen ska också, enligt beslut i Kommunstyrelsen, en översyn ske av intervallerna för rapporteringen. Miljö- och konsumentnämnden är samordnare och åtgärdsansvarig, helt eller delvis, för att ett antal miljömål ska bli förverkligade. Ett pågående arbete är t.ex. miljöutbildningar för alla anställda i Borås Stad och implementeringen av att alla förvaltningar och bolag ska ha ett miljöledningssystem. En del av enhetens arbete ligger i att bistå andra förvaltningar med kunskap och expertis, bl.a. gäller det miljökompetens vid upphandling där kunskap om kemikalier är ett exempel. Genom att ställa krav vid upphandling kan Borås Stad bidra till att minska förekomsten och spridningen av skadliga ämnen lokalt och globalt. Konceptet ”Giftbanta förskolan” kommer att introduceras hos stadsdelsförvaltningarna och Lokalförsörjningsförvaltningen under året. Ett fokusområde kommer att vara arbete för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som också ryms inom Borås lokala miljömål. Ett helhetsgrepp behöver tas på Borås kemikaliearbete i form av en kemikaliehanteringsplan. I ett första steg krävs en förstudie som klargör i vilken omfattning Borås Stads verksamheter arbetar för minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen och vilket stöd som behövs för fortsatt arbete, såsom exempelvis kunskapsstöd och gemensam kemikaliedatabas/registerverktyg. I steg två beskrivs sedan den fortsatta inriktningen på arbetet i form av mål och åtgärder. Detta kräver dock ytterligare resurser, vilket föreslås ske genom ianspråktagande av tidigare överskott. Om en upphandling av bilpool öppen för allmänheten blir av kommer fortsatt arbete att behöva ske kring marknadsföring och informationsinsatser kring denna under 2015. Enheten medverkar också i det kommungemensamma arbetet med målområdesanalys avseende Vision Borås 2025 - var är vi och vart är vi på väg. Miljöstrategiskt arbete Ett viktigt led i ett effektivt och accepterat miljöarbete i och omkring Borås Stads verksamheter är nätverket av miljökoordinatorer. Varje förvaltning och bolag inom kommunkoncernen Borås Stad har en kontaktperson, miljökoordinator, som har till uppgift att samordna miljöarbetet inom sin organisation. Koordinatorer träffas fyra gånger årligen för att inspireras och få kunskap om det pågående miljöarbetet i Borås. Enheten leder och samordnar dessa träffar och håller nätverket rullandes. En utvärdering av nätverket kommer ske under första tertialet 2015. I samverkan med enheten för Hållbar konsumtion och livsstil, ofta även med andra aktörer, genomförs regelbundet utåtriktade evenemang. Syftet är att för boråsarna lyfta fram aktuella miljöfrågor med avsikten att skapa dialog och öka kunskapen om frågor som har betydelse för en hållbar framtid. Exempel på utåtriktade evenemang som enheten samordnar eller deltar i är Skräpplockardagarna (riktar sig till förskole- och skolbarn), Kretsloppsveckan (samordnas mellan Miljöförvaltningen och Borås Energi och Miljö AB), Earth Hour (en årligt återkommande klimatmanifestation), Skördefesten (lyfter matens betydelse för biologisk mångfald och hållbar matproduktion). Därutöver genomförs miljöföreläsningar för boråsare vid tre till fyra tillfällen årligen, under Miljöförvaltningens flagga, med inbjudna talare som tar upp aktuella miljöfrågor. Ett förslag till ny Energi- och klimatstrategi för Borås Stad har tagits fram och är i början av 2015 föremål för en bred remissrunda. Förhoppningsvis kan den fastställas av Kommunfullmäktige under första halvåret. Arbetet med strategin har bedrivits i samarbete med Stadskansliet som en del i översiktsplanearbetet. Under 2015 kommer även styrdokumentet Riktlinjer för resor att revideras, det upphör att gälla den 31 december. Sinfonia är ett 5-årigt EU-projekt där Bolzano i Italien och Innsbruck i Österrike ska energieffektivisera hela stadsdelar. Borås Stad tillsammans med Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder är en ”early adaptor” och vi ska testa om de verktyg och metoder som används i Bolzano och Innsbruck kan användas i Borås. Vi ska inte göra några investeringar utan utvärdera om det som genomförs kan användas här hos oss. SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) är projektledare för hela Sinfonia Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 28(34) projektet, vars totala budget är på 25 miljoner euro. Borås Stad inklusive AB Bostäder och Borås Energi och Miljö AB har en total budget på 194 400 euro, varav bidragsdelen är 181 400 euro. Bidragsdelen är därmed över 90 %, vilket beror på att vår arbetsinsats i projektet anses vara forskning och utveckling. De andra ”early adaptor cities” är Pafos på Cypern, La Rochelle i Frankrike, Rosenheim i Tyskland och Sevilla i Spanien. Den stora arbetsinsatsen för Borås Stad blir under åren 2016 och 2017. Naturvård Naturvårdsfrågorna är viktiga aspekter i förvaltningens medverkan i den fysiska planeringen samt i miljömålsarbetet och i miljöövervakningen. Arbetet med att hantera bidrag ur Naturvårdsfonden samt information om naturvärden i många olika sammanhang, som t.ex. telefonförfrågningar, exkursioner och föredrag, är andra exempel på händelsestyrda uppgifter. Utöver de ovan beskrivna arbetsuppgifterna av löpande karaktär planeras för 2015 följande aktiviteter i projektform. För flera av dem har LONA-bidrag (Lokala naturvårdsbidrag från Länsstyrelsen) sökts och beviljats, för ytterligare några kommer beslut om eventuella bidrag under våren 2015. Statsbidragen samt uppdragsverksamheten avseende handläggning av strandskyddsärenden och Viskans vattenråd har möjliggjort en viss utökning av förvaltningens biologresurser under 2015. Miljöövervakningsprogram Uppföljning och sammanställning av befintlig miljöövervakning. Kulturlandskap Borås Projektet Kulturlandskap Borås har pågått under ca 2,5 år 2012-2014. Syftet med projektet var att bevara kontinuiteten hos den levande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden genom att skapa delaktighet och gemenskap mellan olika aktörer. Markägare, boende, föreningar och entreprenörer skulle knytas samman för att skapa möjligheter till samarbete för brukande och skötsel av odlingslandskapet. Projektet skulle bidra till folkbildning och hälsa. Inom projektet har byträffar genomförts på landsbygden för att skapa dialog, gemenskap och information om naturvärden, stöd och bidrag. Det har även genomförts flera naturvårdsprojekt såsom inventering av skyddsvärda träd, rik- och slåtterkärr, ängssvamp, vildbin och fjärilar. En utvärdering av projektet redovisades i december 2014. I utvärderingen konstaterades att det inom förvaltningen inte finns resurser att fortsätta projektet i samma omfattning fr.o.m. 2015. Inriktningen blir att i projektets anda fortsätta med ett mindre antal byträffar samt att fortsätta de inom Kulturlandskap påbörjade LONA-projekten. Naturvårdsprogram Uppdatering av Naturvårdsprogrammet genom framtagande av en rapport och aktualisering av naturdatabasen. Områden och artfakta ska kontrolleras genom översyn av avgränsningar, fältinventeringar och komplettering av nya artfynd. LONA-projekt 2014-2016, bidrag beviljat. Naturdatabasen Uppdatering äldre uppgifter, digitalisering av områden och strukturer, koordinatsättning av äldre artfynd och skapandet av en fungerande GIS-koppling och koppling till Artportalen. LONA-projekt 2015-2017, ansökan inlämnad, besked väntas i april 2015. Plan för biologisk mångfald Inriktningen är att ta fram en plan som ger en förbättrad och samlad kunskapsbild om biologisk mångfald i Borås samt en önskad framtidsbild med mål, åtgärder och riktlinjer för långsiktig hållbarhet. Planen är en åtgärd inom etappmål 12b i Borås Stads miljömål 2013-2016. LONA-projekt 2015-2017, ansökan, besked väntas i april 2015. Större vattensalamander Kartläggning av förekomsten av den enligt Artskyddsförordningen strikt skyddade arten större Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 29(34) vattensalamander. Under åren 2012-2014 har 250 dammar inventerats. Det återstår 160 dammar att inventera. Inventeringen är en åtgärd inom etappmålet 12a i Borås Stads miljömål 2013-2016. LONAprojekt 2015-2017, ansökan, besked väntas i april 2015. Ängssvampar Inventering av ängssvampar på 32 lokaler i samarbete med Häxringen, Kinnarumma naturskyddsförening och en privatperson. Projektet är en del av Kulturlandskap Borås. LONA-projekt 2013-2015, bidrag beviljat. Vildbin och fjärilar Inventering av vildbin och fjärilar på 29 lokaler. Projektet är en del av Kulturlandskap Borås. LONAprojekt 2013-2015, bidrag beviljat. Skyddsvärda träd Handlar om att ta fram en rapport om de skyddsvärda träd som finns i kommunensamt att lägga ut träden på kommunens Intramap. Vidare ska allmänhet samt markägare som har skyddsvärda träd på sin mark informeras. LONA-projekt 2014-2016, bidrag beviljat. Vildbiutställning Urbanbees, en internationell utställning om vildbin och pollinering, tas till Borås och anpassas till svenska förhållanden. Utställningen kommer att visas i Orangeriet. LONA-projekt 2014-2015, bidrag beviljat. Vildbin på Bråt Inventering av vildbin på Osdal-Bråt. Under 2015 blir det en exkursion i fält för allmänheten, informationsskyltar om bin på Osdal och vildbiutställning om bin i Borås på Orangeriet. LONAprojekt 2014-2015, bidrag beviljat. 6.4.6 Ekonomisk rådgivning De ekonomiska rådgivningen ger allmänheten vägledning i ekonomiska frågor med utgångspunkt i kommunens skyldighet enligt 2 § skuldsaneringslagen att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Det övergripande målet för verksamheten är att konsumenterna ska ha makt och möjlighet att göra aktiva val och få kontroll över sin ekonomiska situation samt bli medvetna och säkra konsumenter. Den ekonomiska rådgivningen fortsätter att öka, framförallt de ärenden som bedöms som akuta. En tydligt ökande grupp är pensionärer. De flesta skuldsatta uppfyller inte skuldsaneringslagens villkor för att få skuldsanering. Majoriteten av dem som vänder sig till rådgivningen behöver annan hjälp och andra lösningar än skuldsanering enligt lag. De får hjälp att nå olika former av frivilliga uppgörelser med sina fordringsägare för att få balans i ekonomin. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. Samarbete sker därför med bl.a. personliga ombuden, vräkningsförebyggande gruppen och diakonin. Det förebyggande arbetet innebär även att vi erbjuder gymnasie- och folkhögskolor, studieförbund m.fl. information om hushållsekonomi med tyngdpunkt på budget, dvs. vikten av kontroll på inkomster och utgifter för att inte hamna på obestånd. Utöver detta fyller kontakterna med media en stor roll för att nå ut med information. Till det förebyggande arbetet räknar vi även vårt arbete med akuta ärenden. Vi bokar in besök inom några veckor för att försöka förhindra att personer hamnar hos Kronofogden med betalningsanmärkning som följd. En betalningsanmärkning får i sin tur ofta konsekvenser för dessa personer, varför det är viktigt att försöka förhindra detta. Att enskilda har problem med att betala sina skulder kan bero på allt från oförutsedda händelser i livet, såsom arbetslöshet, separation, konkurs, sjukdom eller dödsfall i familjen, till svagt socialt skyddsnät och bristande kunskaper om ekonomiska frågor. Många personer lever under så ansträngda Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 30(34) ekonomiska förhållanden att de har återkommande svårigheter att betala sina räkningar. Detta leder i en hel del fall till en allvarlig skuldsättning som är besvärlig för den enskilde att ta sig ur och som kan medföra även andra negativa konsekvenser i form av sociala och hälsorelaterade problem och utanförskap. Inte sällan drabbas även anhöriga, bl.a. barn och unga. Vårt mål är att tiden för att få hjälp av rådgivarna ska minska, att skuldsatta ska få hjälp snabbare för att inte hamna i ett ännu sämre läge samt att det blir möjligt att öka det förebyggande arbetet. Genom prioritering av inkomna ärenden kan vi hjälpa fler att få hjälp tidigare. De ärenden som bedöms som akuta, bokas in inom några veckor. De ärenden som av olika anledningar inte är akuta eller prioriteras lägre av annan orsak läggs i vår kö. Dessa bokas in på ett besök alternativt får de brev med information om vad de behöver göra, innan arbetet med ärendet kan påbörjas. Denna kö är nu ca sex månader. En målsättning är att minska väntetiden till ca tre månader och långsiktigt till två månader. För akuta och prioriterade ärenden är målet att det första besöket ska bokas inom två - fyra veckor. På nationell nivå finns diskussioner om en förändrad skuldsaneringslag som kan påverka målsättningen negativt. Dessutom kommer enheten att ha två pensionsavgångar med därav följande rekryteringar och introduktionsfaser, vilket naturligtvis under en övergångsperiod kommer att påverka antalet ärenden som kan hanteras negativt. Det finns alltså svårigheter med att infria målsättningen att minska väntetiderna i kön. Eftersom ärendemängden fortsatt att öka det senaste året och behov finns att öka informationsaktiviteterna och det förebyggande arbetet, bör på sikt en förstärkning med ytterligare en rådgivare övervägas. Fokus skulle då ligga på ungdomar (en grupp som ökar kraftig hos Kronofogden) samt familjer där barn och ungdomar drabbas av föräldrarnas ekonomiska problem. Förvaltningen svarar även för ekonomisk rådgivning till invånarna i Ulricehamns och Tranemo kommuner genom uppdragsverksamhet. Bostad Borås Inom enheten för Ekonomisk rådgivning finns även bostadsinformationen, Bostad Borås, som har till uppgift att lämna information till allmänheten om hur och var man kan söka lägenhet i Borås. Inför terminsstarterna är studenterna vid Högskolan en särskilt viktig målgrupp. Informationen sker genom många kanaler: webbplats, besök, brev, e-post och telefon. En halvtidstjänst finns för denna verksamhet. Under 2012 redovisade nämnden uppdraget från Kommunstyrelsen att utreda förutsättningar för att bilda en kommunal bostadsförmedling. Utredningens slutsats var att en bostadsförmedling i traditionell mening inte är något rimligt alternativ med dagens bostadsmarknad. Däremot föreslogs en marknadsplats för lediga lägenheter – Boplats Borås – i samarbete med Boplats Göteborg, vilket Miljöoch konsumentnämnden fick i uppdrag att utreda. Arbetet med detta pågår, men har försenats p.g.a. att Boplats Göteborgs nya IT-stöd inte kunnat presenteras förrän i januari 2015. 7 Verksamhetsmått 7.1 Miljöförvaltningen gemensamt Verksamhetsmått Antal ärenden Antal händelser (Ecos) Antal delegationsbeslut. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 3 455 16 173 947 31(34) För dessa verksamhetsmått redovisas enbart utfall. 7.2 Livsmedelskontroll Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal livsmedelsverksamheter 824 800 800 Antal inspektioner 789 700 800 82 70 100 227 180 200 49 45 45 103 95 100 Antal revisioner Antal delegationsbeslut Klagomål Registrering Antalet livsmedelsverksamheter var hösten 2014 770, men för 2015 bedöms 800 som en rimlig nivå för planeringen. Revisioner, dvs. en genomgång av hela verksamheten, görs på nya tillkommande anläggningar samt verksamheter som bytt ägare. I övrigt bygger kontrollen på inspektioner där ett mindre antal moment gås igenom. Med hänsyn till utfallet under 2014 bedöms såväl antalet inspektioner som revisioner öka något. Antalet delegationsbeslut är svårbedömbart, det beror i hög grad av vad som händer i kontrollen. Även antalet klagomål är händelsestyrt liksom registreringarna. Om trenden för registreringarna under 2014 håller i sig bedöms antalet öka något under 2015. 7.3 Miljötillsyn Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter 183 180 180 Antal inspektioner miljötillsyn 199 300 300 Antal inspektioner enskilda avlopp 176 300 200 Antal inspektioner hälsoskydd 129 100 100 Antal delegationsbeslut miljötillsyn 401 150 300 Antal delegationsbeslut enskilda avlopp 201 300 200 73 100 100 239 250 150 2 000 5 000 Antal kundkontakter enskilda avlopp 900 2 500 Antal kundkontakter hälsoskydd 400 1 500 Antal delegationsbeslut hälsoskydd Antal delegationsbeslut värmepumpar Antal kundkontakter miljötillsyn Verksamhetsmåtten för kundkontakter infördes 2014. Den fortlöpande uppföljningen av verksamheten har visat att antalet kundkontakter underskattades i budget 2014. Antalet inkomna anmälningar av värmepumpar har minskat väsentligt under de senaste åren och trenden fortsätter troligen under 2015. Inventeringsarbetet med de enskilda avloppen bromsas något för att verksamheten ska hinna handlägga en förväntad ökning av tillståndsprövningar till följd av tidigare inventeringsarbete. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 32(34) 7.4 Miljökommunikation 7.4.1 Konsumenträttslig rådgivning Verksamhetsmått Konsumentkontakter Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 3 434 5 000 5 000 86 200 200 Informationsaktiviteter. Antalet konsumentkontakter har lagts på samma nivå som 2014. Den i sin tur var baserad på att konsumentverksamheten skulle exponeras tydligare i samband med att Orangeriet med Rådrummet skulle stå klart under 2014. Nu beräknas det stå klart under våren 2015, varför budgeten ligger kvar på samma nivå som föregående år. Vi tror även på en ökning av informationsaktiviteter till gymnasieskolorna då vi under ett flertal år bearbetat dessa, vilket nu börjar ge effekt. Trots det bedömer vi att det inte finns utrymme att öka det totala antalet informationsaktiviteter med nuvarande bemanning och ligger därför kvar på samma nivå som för 2014. 7.4.2 Energi- och klimatrådgivning Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 - 300 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 1 574 2 500 2 500 Förhandlingsärenden 341 400 400 Informationsaktiviteter 42 50 60 Rådgivningskontakter Verksamhetsmåttet är nytt för 2015, varför ingen historik redovisas. 7.5 Administration 7.5.1 Ekonomisk rådgivning Verksamhetsmått Klientkontakter Antalet klientkontakter och förhandlingsärenden har fortsatt öka, men vårt mål ligger kvar på samma nivå som föregående år. En förändrad skuldsaneringslag kan förändra antalet kontakter väsentligt. Vi vill på sikt öka informationsaktiviteterna och målet höjs något mot föregående år. Till följd av pensionsavgångar och därtill kopplade nyrekryteringar kan det bli vissa svårigheter att nå målen, eftersom det tar en viss tid innan nyanställda rådgivare kommer in i arbetet och självständigt kan driva ärenden. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 33(34) 7.6 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Andel personer som har heltidsanställningar. Budget 2015 95 Måttet avser andel personer (%) av de tillsvidareanställda som har heltidsanställning den sista dagen i varje månad. Miljö- och konsumentnämnden, Budget facknämnder 2015:2 34(34) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2015-01-19 2015-114 Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Attesträtt 2015 - 2016 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden utser beslutsattestanter för år 2015 – 2016 enligt följande: Befattning Befattningshavare Begränsning Ordförande Anita Persson Samtliga ansvar (18) 1:e vice ordförande Karl-Eric Nilsson Ersättare samtliga ansvar (18) 2:e vice ordförande Lasse Jutemar Ersättare samtliga ansvar (18) Miljöchef Leif Schöndell Samtliga ansvar (18) Avdelningschef Niclas Björkström Ansvar 1820 Förvaltningsgemensamt Ersättare samtliga ansvar (18) Avdelningschef Zygmunt Cieslak Ansvar 1821 Livsmedelskontroll Ersättare samtliga ansvar (18) Avdelningschef Jonas Edin Ansvar 1822 Miljötillsyn Ersättare samtliga ansvar (18) Avdelningschef Anna Säfsten Ansvar 1824 Miljökommunikation Ersättare samtliga ansvar (18) Enhetschef Anastazia Kronberg Ansvar 182410 Enheten för Hållbar konsumtion och livsstil Enhetschef Malika Petré Ansvar 1825 Enheten för Ekonomisk rådgivning Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(2) Datum Dnr 2015-01-19 2015-114 Ärendet Enligt stadens attestreglemente ska respektive nämnd utse beslutsattestanter samt eventuella ersättare för dessa. Attesträtten knyts till person eller befattning med angivande av eventuella begränsningar. Nämnden svarar också för att det finns aktuella förteckningar över beslutsattestanter. Reglementet ger nämnden möjlighet att till förvaltningschef delegera rätten att utse beslutsattestanter. Sådana beslut ska anmälas till nämnden. Miljöförvaltningens synpunkter Tidigare beslut om attesträtt gällde fram till 31 december 2014, varför ett nytt beslut måste fattas. Den nya mandatperioden innebär personförändringar och eftersom nämnden är vald på två år begränsas beslutet om attesträtt till åren 2015 – 2016. Vidare har förändringar skett av förvaltningens organisation fr.o.m. 2015 liksom förändringar i bemanningen på chefstjänsterna. Förslaget är anpassat till dessa förändringar. Med tanke på att det för Miljöförvaltningens del handlar om relativt få personer som är berörda av budgetansvar så föreslås även att nämnden direkt beslutar om attesträtten på befattnings- och individnivå. Möjligheten att delegera detta till förvaltningschefen utnyttjas därför inte. Som förklaring till ansvarsbegreppen i förslaget kan nämnas att koderna för nämnd och förvaltning är uppbyggda enligt följande: 18 1810 1820 1821 1822 1824 182410 1825 Miljö- och konsumentnämnden Miljö- och konsumentnämnden förtroendevalda Miljöförvaltningen gemensamt inkl. förvaltningschef och enheten för Verksamhetsstöd Livsmedelskontroll Miljötillsyn Miljökommunikation Enheten för Hållbar konsumtion och livsstil (Orangeri/Rådrum) Enheten för Ekonomisk rådgivning Leif Schöndell Miljöchef Beslut skickas till Stadsrevisionen 1(2) Datum Dnr 2015-01-09 2014-3397 Siw Parhagen 033-35 31 80 siw.parhagen@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Förslag till sammanträdesdagar år 2015 Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens förslag till sammanträdesdagar år 2015. Med hänsyn till inlämningstider för årsredovisning, budget och ekonomisk uppföljning föreslår förvaltningen följande sammanträdesdagar för år 2015. Månad Datum Kommunfullmäktige Anmärkning Januari 27 15 januari Nämndbudget 2015 senast 27 januari till Kommunstyrelsen Februari 24 19 februari Årsredovisning 2014 senast 25 februari till Kommunstyrelsen Mars 31 26 mars April 21 16 april FAH 16-17 april i Stockholm Maj 19 28 maj Budgetuppföljning t.o.m. april senast 20 maj till Kommunstyrelsen Juni 23 17 juni Augusti 25 20 augusti Budget 2016 senast 23 augusti till Kommunstyrelsen September 22 17 september Budgetuppföljning t.o.m. augusti senast 24 september till Kommunstyrelsen FAH höstmöte ? Oktober 20 15 oktober M I L J Ö F Ö R V A L TN I N G E N - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TEL FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 2 (2) Datum Dnr 2015-01-09 2014-3397 November 24 18-19 november December 15 10 december Tid: Tisdagar kl. 16.00 Leif Schöndell Miljöchef Beslut skickas till Stadskansliet Siw Parhagen Nämndsekreterare Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2015-01-19 2014-3484 Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Policy ”Vårt förhållningssätt – hur vi motverkar oegentligheter” Yttrande till Kommunstyrelsen (2014/KS0806) Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker förslaget till policy. Ärendet Borås Stads styrdokument "Etiska regler" har upphört att gälla. Kommunstyrelsen har därför tagit fram ett förslag till ny policy för dessa frågor. Vid framtagandet har en viktig del varit att fokusera på att skapa ett förhållningssätt som motverkar risken för oegentligheter och korruption. I det centrala styrdokumentet fastställs och klargörs vilka etiska värdegrunder och vilken ”kultur” som ska råda inom Borås Stad. Därför föreslås en policy, ”Vårt förhållningssätt – hur vi motverkar oegentligheter”, att gälla för såväl anställda som förtroendevalda inom hela kommunkoncernen. Förslaget till policy har tagits fram av en arbetsgrupp, som Kommunstyrelsen tillsatt för att ta fram förslag för att arbeta mot oegentligheter och mot organiserad brottslighet. Gruppen kommer i sitt åtgärdsförslag till Kommunstyrelsen att inkludera hur dessa frågor ska levandegöras i organisationen. Miljöförvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen ser positivt på att ett förslag till ny policy har tagits fram kring dessa frågor som är av central betydelse i vår verksamhet som har stora inslag av myndighetsutövning. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till ny policy ”Vårt förhållningssätt – hur vi motverkar oegentligheter”. Leif Schöndell Miljöchef Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(2) Bilaga Förslag till policy Beslut skickas till Kommunstyrelsen Datum Dnr 2015-01-19 2014-3484 Strategi Program Plan » Policy Riktlinjer Regler G A L S R Ö F 03 1409 Borås Stad Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Vårt förhållningssätt 1 Borås Stads styrdokument » Aktiverande – avgörande vägval för att nå målen för Borås program – verksamheter och metoder i riktning mot målen plan – aktiviteter, tidsram och ansvar strategi » Normerande – Borås Stads hållning riktlinjer – rekommenderade sätt att agera regler – absoluta gränser och ska-krav policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar:Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: 2017 2 Vårt förhållningssätt Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Alla anställda och förtroendevalda i Borås Stad och dess bolag har ansvar för att motverka oegentligheter. Arbetet med detta ska ingå i det interna kontrollarbetet. I Vårt förhållningssätt har vi en gemensam syn. Arbetsledningen, stadsjuristerna och revisionen kan ge råd i enskilda fall. Relation till allmänheten Anställda och förtroendevalda i kommunkoncernen verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska vara sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning. Vi handlar alltid på ett sätt som vi kan försvara både inför allmänheten och inom vår egen organisation. Vi företräder inte bara vår egen verksamhet, utan är också ambassadörer för hela Borås Stad. Våra kontakter med allmänheten, massmedia och andra ska präglas av öppenhet, korrekthet, serviceanda och respekt. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Vår tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Den får inte påverkas av privata relationer. Anställda eller förtroendevalda får inte komma i beroendeställning till någon vi möter i tjänsten. Var och en måste självfallet vara noga med att inte missbruka sin position. Särskilda krav på integritet finns till exempel vid myndighetsutövning och upphandling. Vi ska alltid förhålla oss så att vi motverkar risk för mutbrott. Anställda får inte ha bisysslor som sätter trovärdigheten på spel. Interna relationer Ansvar, korrekthet, rättvisa, konsekvens och respekt är ledord för alla. Chefen är ett föredöme för sina medarbetare och ansvarar för att arbetsklimatet präglas av öppenhet och arbetsglädje. Vi har respekt och förtroende för koncernens verksamheter. Givetvis misskrediterar vi inte en annan förvaltning eller verksamhet, även om åsikterna går isär. Vårt förhållningssätt 3 Relation till beslut Det är både en rättighet och en skyldighet för de anställda att före beslut framföra en tydlig mening, grundad på erfarenhet och sakkunskap. Fattade beslut respekterar vi och arbetar för att genomföra dem, även om vi personligen har en avvikande åsikt. Vi varken deltar eller påverkar i ärenden där vi är personligt berörda. Representation Representation ska ske med omdöme och med tanke på kommunens bästa. För alkohol vid representation har fullmäktige fastställt regler. Betalningsmedel Vi är ytterst försiktiga med allmänna medel. Kommunens betalningsmedel används med omdöme och enbart för tjänstebruk. Vid misstanke Vi accepterar inga tecken på oegentligheter utan agerar direkt. Vid misstanke informerar vi närmaste chef eller övrig arbetsledning, som gör polisanmälan eller annan lämplig åtgärd. 4 Vårt förhållningssätt BILAGA Tolkningar och exempel om gåvor, förmåner och representation Denna bilaga ger en närmare tolkning av hur vi ska förhålla oss i olika situationer och till eventuella erbjudanden om förmåner. Varje förmån som kan misstänkas påverka tjänsteutövningen är otillbörlig. Klart otillbörliga förmåner är till exempel • • • • • • • Alla penninggåvor, kontanter, värdepapper Lån med gynnsamma villkor Borgensåtaganden eller skuldtäckning Efterskänkande av fordran, ränta, etc Att förfoga över fritidshus, fordon, båt för privat bruk Tjänster som byggnadsarbeten och bilreparationer Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor Brottet tagande av muta sker inte enbart när man tar emot en otillbörlig belöning, utan även om man begär den, eller låter någon utlova den åt sig. Givande av muta blir brottsligt inte bara när man lämnar den utan redan om man erbjuder eller utlovar den. För både tagande och givande är straffet böter eller fängelse. Vid tveksamhet om en förmån är det rimligt att utgå från att den inte är tillåten. Ett sätt att undvika problem med gränsdragning är att helt avstå från att ta emot gåvor och förmåner. Enklare förmåner som inte rimligen kan påverka en persons handlande är tillåtna, till exempel mindre varuprover, prydnadsföremål, och enkel uppvaktning på födelsedag eller vid sjukdom. Vårt förhållningssätt 5 Måltider Enstaka, vardagliga arbetsmåltider är tillåtna. Maten får dock inte vara huvudsyftet med mötet. Måltiden bör vara en i sammanhanget sedvanlig gästfrihet, till exempel värdskap vid avslutning av förhandlingar. Under upphandling gäller särskild restriktivitet med att låta sig bjudas av möjlig leverantör. Särskild försiktighet gäller ofta återkommande representation, eller om partner är medbjuden. Resor och kurser Studieresor, kurser och konferenser ska normalt betalas av arbetsgivaren. Det är sällan tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på studieresa över mer än en dag. En sådan resa måste vara seriöst upplagd och inte ha ovidkommande nöjesinslag. Inbjudan ska vara till arbetsgivaren, som väljer ut deltagare. Gåvor Gåvor vid jul, högtidsdagar och avtackningar är normalt acceptabla inom Skatte verkets gränser för skattefrihet. En gåva kan vara otillbörlig även om värdet är ringa. Den får inte kopplas till en viss prestation. Rabatter och bonusar Anställda och förtroendevalda ska i sin roll inte ta emot rabatter eller andra förmåner som inte alla i verksamheten kan ta del av. Erbjudanden om att fritt eller subventionerat delta i evenemang på fritiden ska betraktas restriktivt och alltid godkännas av överordnad. Bonuspoäng, för exempelvis tjänsteresor eller hotellnätter, ska förstås användas endast i tjänsten. 6 Vårt förhållningssätt Relation mellan personal och vårdtagare Arbetet i äldreomsorgen skapar ibland en relation av tacksamhet från vårdtagaren. Personalen får dock inte av sina vårdtagare eller anhöriga ta emot drickspengar eller andra penninggåvor; inte heller säljbara saker som smycken eller konstverk annat än till ringa värde. Om en medarbetare inom äldrevården får veta att någon vårdtagare tänker testamentera något till arbetstagaren, ska denne klargöra att det inte är tillåtet. Personal ska inte heller vara med och upprätta eller bevittna testamenten eller fullmakter. Om en vårdtagare eller anhörig vill visa uppskattning med till exempel blommor eller choklad kan detta accepteras. Representation När en anställd eller förtroendevald representerar kommunkoncernen i formella sammanhang, nationellt eller internationellt, kan det ibland av artighetsskäl vara nödvändigt med en öppnare inställning till förmåner och erbjudanden. Avstämning ska vid sådana tillfällen ske med närmaste chef. Vårt förhållningssätt 7 POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 8 Vårt förhållningssätt Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Dnr 2015-01-22 2014-3344 Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Förslag till arbete för att minska barnfattigdomen i Borås Yttrande till Stadsdelsnämnden Väster (2014/SDNV0001) Sammanfattning I november 2013 fick alla nämnder, bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen att besvara frågorna ”Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra?” Stadsdelsnämnden Väster fick därefter i december 2013 uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Stadsdelsnämnden Väster föreslår mot bakgrund av den utredning man gjort att arbetet för att minska barnfattigdom integreras i budgetarbetet och förslagen på inledande åtgärder är förslag på uppdrag som kan läggas i budget. Målet är att medvetet arbeta för ett minskat antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Ett av förslagen till inledande åtgärder är att komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning. Som framhölls i nämndens tidigare yttrande till Kommunstyrelsen skulle den ekonomiska rådgivningen kunna hjälpa fler barnfamiljer än idag med råd och stöd. Genom riktad information om rådgivning till utsatta familjer genom exempelvis annonsering, via stadsdelskontoren och kommunens övriga förvaltningar skulle vi kunna nå fler familjer. Förslaget om ekonomisk rådgivning via familjecentralerna ligger i linje med detta och är positivt, men det förutsätter att verksamheten tillförs ytterligare resurser eftersom den redan idag är hårt belastad. En möjlighet skulle kunna vara en riktad satsning på rådgivning till barnfamiljer under en försöksperiod där resultaten sedan utvärderas. Miljö- och konsumentnämnden får återkomma om resurser för detta i budgetsammanhang. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker utredningens förslag till inledande åtgärder för att minska antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt lämnar kompletterande synpunkter i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(4) Datum Dnr 2015-01-22 2014-3344 Ärendet I november 2013 fick alla nämnder, bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen att besvara frågorna ”Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra?” Stadsdelsnämnden Väster fick därefter i december 2013 uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Stadsdelsnämnden Väster föreslår mot bakgrund av den utredning man gjort att arbetet för att minska barnfattigdom integreras i budgetarbetet och förslagen på inledande åtgärder är förslag på uppdrag som kan läggas i budget. Målet är att medvetet arbeta för ett minskat antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Förslag från Stadsdelsnämnden Väster • Arbetet mot barnfattigdom knyts till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. Förslag till inledande åtgärder • • • • • • • • • Säkerställa kostnadsfri förskola och skola Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut Öka kunskap om barnkonventionen Ta fram informationsmaterial, på olika språk, för hela staden om var det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och arrangemang Skapa forum för dialog och samarbete med och mellan föreningar och förvaltningar Rikta delar av föreningsbidraget till föreningar som samarbetar med varandra i arbetet för barn och ungdom Komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning Stöd till barn som lever i socialt utsatta situationer Vid revision av riktlinjer inom ekonomiskt bistånd stärka barnperspektivet Miljöförvaltningens synpunkter I förslag till inledande åtgärder har SDN Väster föreslagit att man ska komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning. Om tanken är att den ekonomiska rådgivningen på familjecentralerna ska hanteras via Miljöförvaltningens ekonomiska rådgivning vill vi lämna följande synpunkter. Den ekonomiska rådgivningen svarar för ekonomisk rådgivning ur olika perspektiv. I detta ingår även att enligt 2§ skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Sida 3(4) Datum Dnr 2015-01-22 2014-3344 Verksamheten har som mål att prioritera förebyggande arbete, eftersom detta syftar till att undanröja kommande problem. Ekonomisk planering är en förutsättning för en fungerande hushållsekonomi. I samband med budget- och skuldsaneringsverksamheten är det oerhört viktigt att ge människor kunskap i ekonomisk planering eftersom denna syftar till att stödja hushållen i deras strävan att så effektivt som möjligt utnyttja sina resurser. En stor del av det förebyggande arbetet sker i samband med att ärenden inkommer. Genom prioritering kan vi hjälpa fler att få hjälp tidigare. I de ärenden som bedöms som akuta bokas möte in inom två-tre veckor. Till akuta ärenden räknas bl.a. de som har ett akut vräkningshot och de som ännu inte hamnat hos Kronofogdens indrivning med utmätning som följd. Vissa ärenden prioriteras av annan orsak och övriga läggs i kö. Vi har idag en kö av personer som är i stort behov av en ekonomisk rehabilitering som bl.a. innebär hjälp med att lösa sin skuldproblematik. Som ett led i den information den ekonomiska rådgivningen ger i samband med olika typer av informationsinsatser brukar vi komplettera med konsumentrådgivning. Det är en viktig del och avser att öka kunskapen om rättigheter och skyldigheter hos allmänheten. Rådgivningens målsättning är att nå så många som möjligt genom förebyggande arbete och individuell rådgivning. På så vis ökar kunskaperna hos allmänheten vilket i förlängningen bidrar till att minska problem och tvister på konsumentområdet. En samverkan mellan konsumentrådgivningen och den ekonomiska rådgivningen bidrar till att konsumenter inte blir skuldsatta. För att förhindra att barnfattigdomen ökar i kommunen är det viktigt att så tidigt som möjligt se behovet av stödinsatser. Här kan vi se utvecklingsmöjligheter om ett bredare samarbete mellan kommunens olika verksamheter kan skapas för att få en helhetsbild kring en familjs situation. Det handlar också om att flytta resurser till främjande insatser istället för att ta hand om problemen i efterhand, dvs. att stärka människors egen förmåga att hantera t.ex. sin ekonomi. Som framhölls i nämndens tidigare yttrande till Kommunstyrelsen skulle den ekonomiska rådgivningen kunna hjälpa fler barnfamiljer än idag med råd och stöd. Genom riktad information om rådgivning till utsatta familjer genom exempelvis annonsering, via stadsdelskontoren och kommunens övriga förvaltningar skulle vi kunna nå fler familjer. Förslaget om ekonomisk rådgivning via familjecentralerna ligger i linje med detta och är positivt, men det förutsätter att verksamheten tillförs ytterligare resurser eftersom den redan idag är hårt belastad. En möjlighet skulle kunna vara en riktad satsning på rådgivning till barnfamiljer under en försöksperiod där resultaten sedan utvärderas. Miljö- och konsumentnämnden får återkomma om resurser för detta i budgetsammanhang. Leif Schöndell Miljöchef Sida 4(4) Datum Dnr 2015-01-22 2014-3344 Bilaga Remisshandlingen Miljö- och konsumentnämndens yttrande 2014-01-22, § 22 Beslut skickas till Stadsdelsnämnden Väster 1 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Förslag på åtgärder för att motverka barnfattigdom i Borås Stad Ärendet i sammanfattning I november 2013 fick alla nämnder bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen (KS) att besvara frågorna ”Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra?” Stadsdelsnämnden Väster (SDN Väster) fick därefter i december 2013 uppdrag av KS att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Materialet som använts i utredningen bygger på remissvaren som KS fått in på sin remiss till alla nämnder och bolag, möte med ideella föreningar, kartläggning av dokument, planer och beslut inom ämnesområdet i Borås Stad, samt omvärldsbevakning av kommuner, organisationer samt forskning. Denna utredning om barnfattigdom visar att barns och deras familjers ekonomiska utsatthet är ett sammansatt fenomen, bakomliggande orsaker, uttrycksformer och konsekvenser är inte entydiga. Barns ekonomiska utsatthet i uppväxtåren måste relateras till föräldrars försörjningsförmåga och då oftast till deras arbetslivsanknytning och hälsotillstånd. Det som försvårar åtgärdsperspektivet i ett kommunalt perspektiv är också vetskapen om att barnfattigdomen är ett brett fenomen som påverkas av såväl internationella som nationella, regionala och lokala förhållanden. Oavsett orsaker och omfattning har alla kommuner en utmaning i att hitta de rätta lösningarna för att motverka barnfattigdomen, och att inte bara rikta insatser direkt till barn utan till hela familjer. Mot bakgrund av det underlag som tagits fram i denna utredning ges följande förslag till att integrera barnfattigdom i budgetarbetet och förslagen på inledande åtgärder är förslag på uppdrag som kan läggas i budget. 2 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Målet är att medvetet arbeta för ett minskat antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Förslag • Arbetet mot barnfattigdom knyts till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. Inledande åtgärder • Säkerställa kostnadsfri förskola och skola • Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut • Öka kunskap om barnkonventionen • Ta fram informationsmaterial, på olika språk, för hela staden om var det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och arrangemang. • Skapa forum för dialog och samarbete med och mellan föreningar och förvaltningar • Rikta delar av föreningsbidraget till föreningar som samarbetar med varandra i arbetet för barn och ungdom • Komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning • Stöd till barn som lever i socialt utsatta situationer • Vid revision av riktlinjer inom ekonomiskt bistånd stärka barnperspektivet Ärendet i sin helhet Uppdrag I november 2013 fick alla nämnder bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen (KS) att besvara frågorna ”Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra?” Stadsdelsnämnden Väster (SDN Väster) fick därefter i december 2013 uppdrag av KS att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Med remissvaren som underlag, i bred samverkan 3 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 externt och internt samt med omvärldsbevakning var SDN Västers uppdrag att ta fram ett förslag på handlingsplan som efter en remissomgång och beslut i SDN Väster skulle tillställas Kommunstyrelsen för beslut. Arbetsprocess I Stadsdelsförvaltningen Väster (SDF Väster) fick Anita Gyllensten utredningssekreterare samt Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare inom kommungemensam Individ och familjeomsorg (IFO) i uppdrag att ta fram ett förslag. Då uppdraget handlade om barn och unga togs tidigt kontakt med Stadskansliet för att knyta an arbetet till Vision 2025. Sakiba Ekic ungdomsstrateg på Stadskansliet knöts då till arbetet, dessutom har Louise Carlsson, mastersstudent från programmet Mänskliga rättigheter deltagit i utredningsarbetet. Arbetet för att motverka barnfattigdom är sektorsövergripande och en komplex fråga, där flera nämnder har och kan ha ansvar i frågan. Det är påtagligt hur starkt denna fråga är kopplad till andra styrdokument, uppdrag och pågående arbete. Det var därför betydelsefullt att skapa en struktur för hur arbetet mot barnfattigdom kan integreras och länkas ihop med visionen, styrdokument, beslut, budget och andra pågående arbeten inom området. Arbetet inleddes med en genomgång och analys av remissvaren som inkommit till Kommunstyrelsen. Remissvaren innehöll i huvudsak beskrivning av vad som görs och med inriktning på god utveckling utifrån olika styrdokument och uppdrag. I utredningens förslag har hänsyn tagits till nämnderna och bolagens remissvar till KS. Därefter gjordes en kartläggning av vad som fanns inom ämnesområdet inom Borås Stad i aktuella styrdokument och uppdrag och det visade sig finnas många beröringspunkter. Det har skrivits, forskats och diskuterats mycket om barnfattigdom de senaste åren- det finns således mycket information att hämta. I arbetet har det därför tagits del av material från myndigheter, organisationer, forskning samt exempel från andra kommuner. 4 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Det var viktigt att gå vidare till föreningar och andra organisationer. För att kartlägga föreningslivets syn på barnfattigdom, deras arbete med frågan och deras förslag till utveckling av det arbetet, bjöds ideella organisationer i Borås in till dialog den 27 maj, 2014. Rubriken var Hur ska vi minska barnfattigdomen i Borås. Se sammanställning av dialogen i avsnittet Ideella organisationer. Denna utredning om barnfattigdom, inleds med en allmän diskussion om barnfattigdom ur olika perspektiv och därefter beskrivs det material som samlats in. I den sista delen finns diskussion, slutsatser och kommentarer kring vad kommunen kan och bör göra. Utredningen gör inte anspråk på att kunna ge en heltäckande bild av allt material och allt som sker i frågan i Sverige. Däremot så är syftet att den ska ge kunskap, tillräcklig bakgrund och motivering till vikten av att arbeta mot barnfattigdom i Borås Stad och att utveckla arbetet i samverkan med ideella organisationer. Dessutom ska sammanställningen ge tips om var man kan söka ytterligare information. Begreppet barnfattigdom beskriver inte problemet på rätt sätt, eftersom det inte handlar om det enskilda barnet utan om barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. I rapporten har dock valet gjorts att använda begreppet barnfattigdom då det är ett vedertaget begrepp, och det betyder här barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Varför är det viktigt att lyfta frågan om barn i ekonomiskt utsatt hushåll? Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till social trygghet, en skälig levnadsstandard, lek, vila och fritid. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. Barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll får inte samma möjligheter och villkor som andra. De hamnar oftare utanför sociala sammanhang och kan tvingas avstå från fritidsintressen och aktiviteter. Det leder även till att barn kan känna skam och utanförskap. De vill inte berätta för kompisar och/eller lärare att de inte har råd och de vill inte ta hem kamrater till en trång bostad. 5 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 ”Att leva under villkor som skiljer sig drastiskt från majoritetssamhället bidrar till att forma ett barns förväntningar på framtiden och dess uppfattning om sin egen tillhörighet till samhället.” 1 Allt detta påverkar självkänslan och hur de agerar och presterar när det gäller skola och fritid. Hur vardagen ser ut för varje barn går naturligtvis inte att veta. Orsaker och förhållanden skiljer sig åt och konsekvenserna blir olika. I Rädda Barnens skrift På Marginalen från 2013, får man ta del av hur några barn och unga som lever i familjer som har det dåligt ställt, upplever och hanterar sin vardag. I den skriften har barnen bland annat beskrivit situationer då det blir extra tydligt att man har ont om pengar. Här är några exempel av vad de tar upp. Runt jul och nyår och när folk fyller år. När man inte har en vinterjacka När vi alltid är hemma på loven När man inte kan följa med på bio När familjen har ett tomt kylskåp I Sverige har väl de flesta gott ställt? Alla borde väl ha råd med en tia till mellanmål, en bussbiljett eller 100 kr till skolavslutningen? Det stämmer att de flesta har det gott ställt men tyvärr så ser det annorlunda ut för barn i de familjer som lever på marginalen.2 I Borås var det 2 537 barn (12,1%) som 2011 levde i ekonomiskt utsatta hushåll. För att leva upp till Barnkonventionen men även Borås Stads vision 2025 är det viktigt att Borås Stad på ett målmedvetet och strategiskt sätt arbetar för att minska barnfattigdomen i Borås. Borås Stads Vision 2025 I Borås Stads Vision 2025 finns sju strategiska målområden varav ett är ”Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga.” Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för fler barn och unga 1 2 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2013 sid17 På Marginalen, Vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken, 2013 6 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. I visionen lyfts barn och unga fram som en av de viktigaste strategiska frågorna för Borås Stad. En av målområdets största utmaningar är att arbetet bedrivs av många aktörer och att frågorna ibland saknar mottagare. Detta leder till att barn- och ungdomsfrågor kan hamna mellan stolarna. I Borås finns ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att skapa bra förutsättningar för barn och unga. Arbetet mot barnfattigdom ligger i linje med Borås Stads vision. I stadens styrdokument, budget och i pågående arbete finns uppdrag som innebär arbete mot barnfattigdom. Det behövs långsiktiga åtgärder för att på sikt minska antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll men det behövs även kompletterande, direkta insatser som gör skillnad i barns vardag. Det är inte bara Borås Stads arbete som är viktigt utan även ideella organisationers insatser är betydelsefulla och Borås Stads samarbete med dem behöver stödjas och utvecklas. Barnfattigdom Barnfattigdom kan inte ses enskilt som en individuell fråga utan måste ses i ett sammanhang. Fattiga barn lever i familjer som är fattiga. Det är svårt att minska barnfattigdom utan att även se till de vuxna i hushållet, eftersom barn inte själva ansvarar för sin försörjning. Med barnfattigdom menas i den här rapporten barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Barn till arbetslösa, ensamstående och till invandrare har mycket högre fattigdomstal än andra barn. Föräldrars arbetslöshet är en viktig orsak till ekonomisk fattigdom. Att skapa sysselsättning som leder till att människor kan försörja sig själva är en väsentlig del i att minska barnfattigdom. Det behöver finnas stödjande miljöer och levnadsvillkor och arbetet behöver ha en inriktning på att arbeta långsiktigt och i samverkan. Ansvaret för att minska barnfattigdom ligger på såväl stat som landsting och kommun. Den nationella politiken sätter de välfärdspolitiska ramarna i form av socialförsäkringar och ekonomisk familjepolitik i form av exempelvis barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning. På nationell nivå finns även de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kommunerna har ett tydligt ansvar för samhällsområden som direkt berör barnfamiljernas vardagsvillkor som 7 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 förskola, skola, fritids- och kulturverksamheter, och även till viss del föräldrars möjligheter till försörjning.3 Kommunens ansvar För kommunen innebär det insatser på olika nivåer. Alla barn och unga ska ha en bra barndom och en trygg utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser för att förebygga- såväl fysisk som social och psykisk ohälsa- kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Skolan behöver ha en hög kvalitet och kunna ge alla elever det stöd de behöver för att lyckas i och få godkända betyg. Kommunen ska ha en högkvalitativ förskola, skapa meningsfull fritid för barn och unga genom främjande och förebyggande arbete samt ha ett särskilt ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Det handlar även om ett generellt arbete mot arbetslöshet, att skapa sysselsättning, att ta fram praktikplatser och att anordna feriearbeten. Kommunen ska ha verksamheter som är bra för alla, men det ska finnas ett skyddsnät som vid behov kan ge riktade insatser till utsatta. Det är viktigt att dessa insatser kommer med och integreras i den strategiska planeringen. Omvärld Det finns mycket material avseende barnfattigdom. En Googlesökning på svenska sidor ger t.ex. 171 000 träffar. Vid beredningen av ärendet har information hämtats från ett antal myndigheter, organisationer, forskning och kommuner. Här nedan följer kortare en beskrivning av vilket material som i huvudsak tagits del av i arbetet och som bedömts ge en tillräckligt bra bild av problematiken kring barnfattigdom. Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en internationell överenskommelse som gäller inom de stater som undertecknat den. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. Sverige har ratificerat barnkonventionen men den gäller inte direkt som lag. Sverige har valt att anpassa den svenska lagstiftningen så att den stämmer med barnkonventionens regler. FN:s barnrättskommitté i Genève övervakar och 3 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2013, Rädda Barnen. 8 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 granskar att alla konventionsstater aktivt arbetar med förändringar för att leva upp till barnkonventionen. Kommunerna är en av de viktigaste aktörerna när det gäller förverkligandet av barns rättigheter. Målområdet gemensamt ansvar för barn och unga i Borås Stads vision Borås 2025 relaterar till artiklarna i barnkonventionen. Även andra styrdokument som ungdomspolitiskt program och skolans styrdokument tydliggör ansvaret för förverkligandet av barns rättigheter. Här nedan följer fyra grundläggande principer ur konventionen. Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras Artikel 3. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet Artikel 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet att komma till lek. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten är en sammanslagning av f.d.Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälsorapportering. De tillhandahåller bl a statistik med faktablad för alla kommuner. Rädda Barnen Rädda Barnen arbetar på många olika plan för att barn som lever i fattigdom ska få det bättre. En stor del av arbetet handlar om att diskutera och påverka beslutsfattare på lokal och nationell nivå för att få till förändringar. En återkommande aktivitet är rapporten Barnfattigdomen i Sverige, där den senaste är Årsrapport 2013. Den och ett antal andra rapporter om barnfattigdom finns att ta del av på deras hemsida. Det är ett omfattande, gediget och informativt material. En av rapporterna som publicerats 2014 är Ung Röst. Det är nästan 25 000 barn från 75 kommuner som har svarat på frågor om sina rättigheter. Rapporten visar att i Sverige får inte alla barn sina rättigheter tillgodosedda. 9 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Rädda Barnen har sammanställt krav som de ställer på stat, kommun och landsting. De krav de ställer på kommunen är: - Ta fram en kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status. - Barnperspektiv i försörjningsstödet. Säkerställ att barnen kommer till tals, att kunna gå över riksnorm vid behov, att kostnader för glasögon, fritidsaktiviteter, dator och internetuppkoppling ingår. - Säkerställ en helt kostnadsfri skola, med ett förbud mot uttag av avgifter. - Minst två timmars lärarledd läxhjälp i veckan för alla elever. - Inför avgiftsfria fritidsaktiviteter samt säkerställ att informationen om dessa når ut till alla barn och ungdomar i kommunen - Säkerställ meningsfulla och kostnadsfria aktiviteter för barn och ungdomar under skolloven - Satsa på förebyggande åtgärder för att säkerställa att inga barn vräks - Förskola på obekväm arbetstid - Gör barnkonsekvensanalyser inför varje beslut Rädda Barnen i Borås kartlade 2013 kommunens åtgärder mot barnfattigdom gentemot de krav de ställer. Sammanställningen av kartläggningen är en del av underlaget till denna rapport. Majblommans Riksförbund Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation. Majblommans årliga kommunundersökning presenterar viktiga insatser för att ge alla barn goda livschanser. De konstaterar att det krävs förändringar på både kort och lång sikt. I det längre perspektivet behövs arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska lösningar som förbättrar för stora grupper av människor. Men det behövs också satsningar direkt, barn kan inte vänta på att de långsiktiga lösningarna ska komma till stånd. 10 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Majblommans riksförbund utser årets bästa barnkommun. Då undersöker de främst fyra områden som de identifierat som särskilt viktiga genom alla de bidragsansökningar som kommer till dem. Det är: - om kommunen arbetar med planer och kunskap om barnfattigdom – om skolorna tar ut avgifter i sin verksamhet – hur socialtjänsten hanterar olika frågor runt barn i sina bidragssökande familjer samt- hur kommunens omsorg om barn ser ut på fritid och skollov. De ställer också frågor om tillgången på datorer i skolan och genom socialtjänsten. De har skrivet ett flertal rapporter inom ämnet, som finns att hämta på deras hemsida exempelvis ”Det som är bra för barnen är bra för kommunen” 2013-06-11. Nordens Välfärdscenter- en institution under Nordiska ministerrådet. Nordens Välfärdscenter arbetar för att belysa olika aspekter och stimulera utvecklingen av den nordiska välfärdsmodellen. Arbetet syftar till att främja inkludering av utsatta grupper, likabehandling, social solidaritet samt tillgänglighet och kvalité i fråga om samhällets tjänster. I december 2013 utgav de temahäftet Fokus på Barnfattigdom. I det tar de upp barnfattigdom i de nordiska länderna. De slår fast att insatser mot barnfattigdom kräver kontinuerlig diskussion av hur politik och åtgärder kan utformas så att de i största möjliga grad tar hänsyn till barns situation. Regeringens skrivelse - 2013/14:91Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige - Regeringsbeslut från 20 februari 2014 där Länsstyrelserna i Skåne och Västerbotten fått i uppdrag att göra en försöksverksamhet i arbetet med att stötta kommuner med att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. Socialstyrelsen Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968 – 2010 Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. 11 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Statistiska centralbyrån Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard, nyhetsartikel 2014-01-28 angående barnfamiljers inkomststandard. Den genomsnittliga barnfamiljen har fått högre inkomststandard under 2000-talet, och andelen barn i familjer med låg inkomststandard har sedan 1997 minskat från 18 till 8 procent. Samtidigt har skillnaderna mellan barnfamiljer i olika grupper ökat. Utvecklingen har varit att barn i familjer med låg inkomststandard i större utsträckning består av barn med ensamstående eller utrikes födda föräldrar. Sveriges Kommuner och Landsting SKL arbetar aktivt för att stödja medlemmarna i arbetet med att stärka barnets rättigheter. Arbetet bedrivs genom intressebevakning, omvärldsbevakning, metodstöd och kunskapsutveckling. Dessutom bidrar SKL till erfarenhetsutbyte mellan dem som arbetar med frågan lokalt och regionalt. Det finns mycket material bl a kan nämnas ”Stödstrukturer för arbetet med barnets rättigheter” och ”Gör barn starkare, vägledning” I SKL:s rapport ”Gör jämlikt – gör skillnad” beskrivs att det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blivit allt bättre. Trots den positiva utvecklingen står Sverige inför utmaningen att hälsoskillnader ökar mellan olika grupper i samhället avseende kön, socioekonomiska faktorer, etnisk tillhörighet etc. Rapporten ”Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa” presenterar rekommendationer och åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa. En av rekommendationerna är en bra start i livet för alla barn och ungdomar och ett skolsystem som ser till att barn och unga går ut grund- och gymnasieskola med fullständiga betyg. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen arbetar aktivt med att genomföra barnets rättigheter i organisationen, med fokus på kunskapsutveckling om rättigheter och koppling mellan teori och praktik. Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter erbjuder utbildningar i FN:s konvention om barns rättigheter. I september 2013 antog Västra Götalandsregionen dokumentet ”Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i 12 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Västra Götaland ”. En av de utmaningar som identifierats är att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor. Kommuner Forshaga Forshaga kommun blev 2013 utsedd till årets bästa barnkommun av Majblommans Riksförbund. De antog 2012 en handlingsplan för minskad barnfattigdom med insatser av såväl långsiktig som mer direkt karaktär. Den kommer att följas upp genom kommunens målstyrningssystem. Majoriteten av åtgärderna handlar om att mildra effekterna av barnfattigdom, ex. att i princip ha avgiftsförbud inom förskola och skola, att ha stor tillgång till kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter, samt att se till att barn äter sig mätta i skolan. De satsar särskilt på maten i skolan måndagar och fredagar. Göteborgs Stad Lundby I Lundby genomfördes 2011 en workshop för att öka kunskapen om barnfattigdom i Lundby. Syftet var även att kartlägga vad som görs och vad som mer skulle kunna göras för att minska barnfattigdom. De gjorde inte någon handlingsplan. Strategin blev att arbeta vidare genom ett projekt finansierat av EU. De genomför nu en förstudie för ett fattigdomsprojekt som omfattar hela Hisingen. Lerum I Lundbys rapport lyfte man bland annat fram Lerums kommun. De har inte någon handlingsplan men däremot vägledande avsnitt inom ekonomiskt bistånd. Där har de riktade insatser till barnfamiljer som avser spädbarnsutrustning, barns tillgångar, bistånd till skolfoto, bistånd till ungdomar som tar studenten, extra försörjningsstöd till jul, extra försörjningsstöd till sommaraktivitet, födelsedagspeng och fritidsaktivitet för barn med långvarigt försörjningsstöd. Malmö Malmös ambition är att vara en hållbar stad ekonomiskt, ekologiskt och socialt. En utveckling med ökade sociala skillnader går rakt emot ambitionen om en hållbar stadsutveckling ur alla perspektiv. 13 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Malmökommissionens arbete påbörjades 2010 och har varit politiskt oberoende. Den ålades i direktiv från Kommunstyrelsen att särskilt prioritera tre områden: barn och ungas uppväxtvillkor, demokrati och inflytande samt sociala och ekonomiska förutsättningar. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har efter ett mycket omfattande arbete i februari 2014 lämnat sin slutrapport. Under kommissionens arbete har 32 vetenskapligt underbyggda rapporter tagits fram. De finns på Malmö Stads hemsida. De lyfter behovet av att det på nationell nivå ska finnas arbetsmarknadspolitiska och fördelningspolitiska insatser i tillräcklig omfattning. Fattigdomsbekämpning är i huvudsak en statlig angelägenhet, men lokalt kan man mildra effekten av fattigdom. Kommunen genomför kompensatoriska åtgärder på bred front genom en inkluderande kommunal verksamhet. Kommunen skapar åtgärder som erbjuds alla, men anpassas både i omfattning och i utformning till de med störst behov. I Malmökommissionens slutrapport finns två övergripande rekommendationer: 1 att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika samt 2 att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisk styrning. Ett exempel på mål/förslag är: Med målsättningen att halvera barnfattigdomen fram till år 2020 för att på sikt eliminera den rekommenderas ta fram och implementera en handlingsplan för att minska barnfattigdom, inrätta ett kommunalt familjestöd, öka tillgången på datorer och internet i hemmet hos barnfamiljer i Malmö, höj det kommunala försörjningsstödet och inför tillägg för barns fritids- och kulturaktiviteter för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd samt ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. I Malmö Stad planerar man 2014 att inleda arbete med de förslag som tagits upp i Malmökommissionens rapport. Malmökommissionens lokala handlingsstrategi mot barnfattigdom 4 4 Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom 14 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Rapporten, Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom, togs fram av två forskare under Malmökommissionens arbete.5 Där finns ett avsnitt som diskuterar kommunens roll i arbetet mot barnfattigdom, de vill uppmärksamma faktorer som är möjliga att påverka på kommunal nivå. Nedanstående avsnitt är utdrag av och ett sammandrag av ett kapitel i rapporten, sid 33- 35 Barn- och familjepolitiken hänger tätt samman och det politiska ansvaret faller både på den kommunala och statliga nivån. De socialförsäkringssystem som ska utgöra skydd mot fattigdom vid inkomstbortfall som arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet m.m. är statligt styrda, dock påverkas kommunen starkt av förändringar och åtstramningar i dessa. I rapporten tar man upp att trots att kommunerna har den största delen av det socialpolitiska ansvaret för barn har de bristande möjligheter att påverka aktuella politikområden. Att kommunerna inte kan påverka dessa yttre villkor, innebär dock inte att kommunerna inte kan påverka och bekämpa barnfattigdom. Skolan är kanske det främsta exemplet på en kommunalt styrd organisation som är av avgörande betydelse för barns dagliga välfärd. Likaså har kommunernas konkreta eller förebyggande arbete avsevärd betydelse för utsatta barns vardagliga och långsiktiga levnadsvillkor. Barn från resurssvaga familjer kan delvis kompenseras genom en väl utbyggd kommunal välfärd. Kommunernas arbete har behov av att strategiskt samordnas då de spänner över ett brett spektrum av politikerområden. En kommun kan förhålla sig till insatser mot barnfattigdom på ett flertal olika sätt. De rent lagstadgade åtagandena som t.ex ansvar för försörjningsstöd och skolor är givna, men i hur stor utsträckning de fokuserar och agerar i relation till förbättringar riktat mot ekonomiskt utsatta barn kan variera. Kommunala satsningar kan även vara långsiktiga investeringsstrategier för att ex minska arbetslöshet och öka 5 Anna Angelin Doktor i socialt arbete, Lunds universitet samt Tapio Salonen Professor i socialt arbete, Malmö högskola 15 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 anställningsbarhet hos personer med försörjningsstöd. Kommunens insatser kan vara kollektiva (till alla barn) eller selektiva endast riktat mot de med ett specifikt behov. De kan även vara insatser som utgår vid ett uppenbart akut hjälpbehov eller vara mer långsiktigt förebyggande riktat med de som riskerar eller befinner sig i fattigdom. Insatserna kan vara främst proaktivt inriktade, för att förebygga inträde i fattigdom eller gynna utflöde. En annan mer reaktiv strategi kan vara att inte angripa själva orsakerna utan agera mer kompensatoriskt genom skadereducering, t.ex sponsrade fritidsaktiviteter. Detta är en förenklad kategorisering av barnfattigdomsreducerande handlingsmöjligheter för kommuner. I realiteten agerar kommuner såväl strukturellt som individinriktat likaså implementeras både akut och långsiktigt arbete. Forskarna konstaterar att det finns ett mycket begränsat vetenskapligt underlag för att dra slutsatser om vilka insatser som bäst kan reducera barnfattigdom i Sverige, med reservationen att det skulle kunna finnas svensk forskning som de inte kunnat finna. Rapporten visar att barns och deras familjers ekonomiska utsatthet är ett komplext och sammansatt fenomen. Bakomliggande orsaker, uttrycksformer och konsekvenser är inte entydiga. Barns ekonomiska utsatthet i uppväxtåren måste relateras till föräldrars försörjningsförmåga och då oftast till deras arbetslivsanknytning och hälsotillstånd. Det som förvårar åtgärdsperspektivet i ett kommunalt perspektiv är också vetskapen om att barnfattigdomen är ett brett fenomen som påverkas av såväl internationella, nationella, regionala och lokala förhållanden. Sammantaget innebär det att nyckeln till barns trygga uppväxtvillkor ligger i föräldrarnas situation. Det är genom att bekämpa föräldrars arbetslöshet, hälsoproblem, bristande försäkringsskydd och delaktighet i samhället som långsiktigt hållbara förutsättningar för de utsatta barnen skapas. Örebro Örebro antog 2013 en handlingsplan mot barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Handlingsplanen föreslår insatser som kan leda till en halvering av andelen 16 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll till år 2020. Handlingsplanen vänder sig till, och ska användas som vägledning för, samtliga programområden och driftsnämnder i Örebro kommun och är till för att tydliggöra de områden som är prioriterade för att minska andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro kommun. Varje område ska aktivt arbeta med frågan på det sätt som är relevant inom respektive verksamhet. Det innebär samverkan mellan olika kommunala verksamheter kombinerat med direkta kommunala stödåtgärder för att påverka familjers ekonomiska situation. Handlingsplanen ligger i linje med arbetet med en hållbar utveckling och vilar på tre ben: ett aktivt arbete för fler jobb, tydligt fokus på att förbättra möjligheterna till en aktiv och utvecklande fritid för barn och unga samt att utarbeta en handlingsplan som ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Borås Stads nuvarande arbete inom ämnesområdet Nedan följer en genomgång av styrdokument, planer tidigare beslut mm. beskrivningarna är med citat och i vissa fall kommentarer. Borås Stads vision 2025, strategi. Visionen arbetar för en hållbar utveckling där de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna samverkar. I visionen finns sju strategiska målområden. Det andra målområdet är: ”Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga” Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna.” Att minska barnfattigdom inryms i den strategin. Arbetet med visionen och strategiska målområden som grund för styrning och uppföljning ger en styrka i ett sektorsövergripande arbete med barn och unga. Möjligheter för samverkan över förvaltningsgränser öppnas upp ytterligare och nya samarbeten uppstår. Barnkonsekvensanalyser Kommunfullmäktige i Borås beslutade 2011-08-18 att när beslut tas i Kommunfullmäktige, nämnder, bolag och förvaltningar skall det göras barnkonsekvensanalyser enligt barnombudsmannens modell för barnkonsekvensanalyser. 17 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Barnkonsekvensanalyser är ett sätt att säkerställa att barns och ungas rätt har beaktats vid beslut. Barnkonsekvensanalyserna är till för att: - fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning - ett sätt att införliva barns och ungdomars perspektiv i samtliga verksamheter- nå bättre beslut - analys- och uppföljningsverktyg inför beslutsfattande Arbetet med användningen av barnkonsekvensanalyser påbörjades 2012. Sociala investeringsfonder Borås Stad har satt av medel till en social investeringsfond. Primär målgrupp är barn och unga med bakgrund i Vision 2025 ”Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga.” Sociala investeringar ska syfta till att motverka långsiktigt ekonomiska och mänskliga negativa händelseförlopp genom att tidigt identifiera riskgrupper och påbörja ett förebyggande arbete i god tid. En av samhällets viktiga uppgifter är att ge varje barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Rätt form av tidiga insatser och synkroniserade insatser från samhället kan i många fall förhindra framtida psykisk ohälsa. Den förväntade effekten är att flytta resurser från anpassning till främjande, flytta resurser från mänskligt lidande till framtidstro och självständighet samt att flytta resurser från passivitet till deltagande i samhällslivet. Bildningsstaden Borås, strategi. Lust att lära, möjlighet att utvecklas-Alla barn och elever ska ha möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund. Alla har rätt till goda kunskaper och en god utbildning. Utvecklingsområden i strategin är bl. a, ”barn med behov av särskilt stöd” och ”barn med utländsk bakgrund.” Bostadsbyggnadsprogram Ny bostadsbebyggelse ska vara långsiktigt hållbart ekonomiskt, ekologiskt och bostadssocialt. Ekonomiskt bistånd, riktlinje 18 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 -Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § SoL. Barnets bästa ska särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. 1 kap 2§ SoL Försörjningsstödet är till stor del schabloniserat men biståndsbehovet ska prövas individuellt. - För ungdomar som ingår i familjens norm och har lön för sommarjobb ska lönen inte medräknas. Ungdomen har möjlighet att begära jämkning hos skattemyndigheten. - Utifrån ett barnperspektiv ska hänsyn tas till barnets förankring i närmiljön och eventuell risk för problem eller anpassningssvårigheter vid bostadsbyte. Vid risk för vräkning ska vid bedömningen särskild hänsyn tas till om det finns barn i hushållet. - I försörjningsstödet ingår belopp för lek och fritid. Vid särskilt behov kan i syfte att stimulera sociala kontakter och kulturella aktiviteter ytterligare bidrag beviljas till kostnader för deltagande i organiserad fritidsaktivitet. - Efter särskild prövning kan vid behov ekonomiskt bistånd för lek- och fritidsresor beviljas. Ekonomiskt bistånd kan beviljas för resor som gäller regelbunden aktivitet som ingår i arbetsplan. -Lek och fritid ingår i försörjningsstödet. Vid särskilda behov kan bidrag till inköp av dyrare sport- och lekutrustning beviljas för barn och ungdom i familjer som mer varaktigt tvingas leva på försörjningsstöd. Exempel på sådan utrustning är cykel, inklusive hjälm, och skidor. - Den 1 juli 2014 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, om fritidspeng för barn, 4 a kap Ersättning för barns kostnader och fritidsaktiviteter. Den innebär att hushåll med barn i årskurs 4-9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter.6 Riktlinjerna inom ekonomiskt bistånd gäller t.o.m. 2015 och kommer att vara föremål för revidering. För att utveckla arbetet med barnperspektiv bl a i bedömningar och handläggning har man inom enheten för ekonomiskt bistånd tillsatt en särskild arbetsgrupp. De kommer att bidra till arbetet med revidering av riktlinjerna. 6 Socialstyrelsens Meddelandeblad nr3/2014 19 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Elevhälsoplanen Det är skolans uppdrag att utifrån varje elevs förutsättningar ge de redskap som eleven behöver för att nå de nationella kunskapsmålen. En god pedagogisk verksamhet främjar hälsa och förebygger problem. Ett syfte med elevhälsa är att ge alla elever möjlighet att nå de nationella kunskapskraven och målen. Föräldrastöd , program Borås Stad ska genom att skapa goda uppväxtvillkor för barn verka för att barn och unga mår bra. Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv och påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa. Föräldrastöd som bidrar till att utveckla ett gott samspel mellan barn och föräldrar gynnar en positiv utveckling hos barn. Därför ska alla föräldrar erbjudas stöd, som ett led i att skapa goda uppväxtvillkor för barn. Detta program handlar om generellt föräldrastöd. Program för integrerat samhälle Programmet är föremål för revidering och är nu ute på remiss. Syftet med detta program är att Borås Stad vill konkretisera den politiska viljeinriktningen för att motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Människor ska kunna vara delaktiga i det samhälle de lever i, utan att ge avkall på sin identitet. Ett demokratiskt samhälle som värnar mänskliga rättigheter och människors lika värde tillåter alla att leva sitt eget liv, så länge svenska lagar och regler följs. Kulturprogram Barns och ungas rätt till kultur innebär både att få uppleva kultur av hög kvalitet och ha goda möjligheter för att utveckla sitt eget skapande. Skolan ska i samverkan med kulturverksamheterna ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många uttrycksformer så som språk, bild, musik, drama och dans, samt ha utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Ungdomspolitiskt program med handlingsplan Det ungdomspolitiska programmet ger en samlad bild av kommunens viljeriktningar och ambitioner när det gäller ungdomspolitiken och bygger 20 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 på ungas egna uppfattningar. Ett sektorsövergripande program med tidsatta åtgärder ska underlätta Borås strävan om att ta ett gemensamt ansvar för unga. Programmet ger Borås Stads viljeinriktning för barn och unga inom utbildning, försörjning, hälsa och trygghet, kultur och fritid samt delaktighet och inflytande. Alla barn och unga ska få en bra start i livet, en trygg uppväxt samt goda och jämlika möjligheter att utvecklas fysiskt, socialt och intellektuellt. Det ungdomspolitiska arbetet i kommunen bygger på ungas egna uppfattningar och nationella utgångspunkter. Syftet med ett ungdomspolitiskt program är att skapa grundförutsättningar för en kunskapsbaserad, sektorsövergripande och långsiktig kommunal ungdomspolitik. Uppföljning av kvalitet Borås Stad arbetar med ett antal modeller för att följa upp kvalitet och verksamhet när det gäller barn- och ungdomsfrågor. Fritids- och folkhälsoförvaltningen (FoF) har sedan tretton är tillbaka gjort en sammanställning av folkhälsan i kommunen. FoF har i samverkan med en kommunövergripande arbetsgrupp tagit fram en åtgärdsplan 2014, utifrån resultaten i Välfärdsbokslut 2012. Åtgärdsplanen har fokuserat på fem områden: arbete (praktik eller studier för ungdomar) demokratifrågor ungdomar, psykosomatisk hälsa, föreningsanknytning allmänt och med genusperspektiv. I förslaget redogörs för omfattning, hälsomässiga konsekvenser, pågående verksamheter och förslag på ytterligare åtgärder. Borås Stad arbetar också med Lupp- Lokal Uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät för att kommunen på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut. Enkäten innehåller frågor till unga om arbete, skola, hälsa, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Resultaten har använts som underlag till Borås Stads ungdomspolitiska program. Utöver dessa arbetar man även med brukarundersökningar, exempelvis skolklimatsundersökningen. Det finns därmed ett omfattande kunskapsunderlag kring barns och ungas livsvillkor i Borås. 21 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Ekonomisk rådgivning Konsument Borås svarar bland annat för ekonomisk rådgivning. Målsättningen är att prioritera förebyggande arbete. Barn och ungdom är den främsta målgruppen för den utåtriktade verksamheten. Urban 15 Hässleholmen är en av 15 stadsdelar i Sverige, som har fått statliga medel för att bedriva projekt med fokus på den egna stadsdelen. Syftet är att minska arbetslösheten och samtidigt minska försörjningsstödet. Inom projektet knyts utbildningsinsatser till arbete, ett exempel är ett samarbete med AB Bostäder. Där läser personer till fastighetsskötare samtidigt som de har arbete hos AB Bostäder. Arbetet finansieras genom omvandling av bidrag. Det innebär att individerna stärks och ges förutsättningar att komma ur bidragsberoende. Inom Urban 15 ingår också arbete med att öka gymnasiebehörighet. Budget 2014 Uppdrag i budget 2014 inom de strategiska målområdena i visionen, som bedöms ha koppling till arbete mot barnfattigdom Människor möts i Borås - Fritids- och folkhälsonämnden, ska genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås - Arbetslivsnämnden ska pröva modellen med fadderfamiljer för invandrare, som är en hjälp att möta och förstå det svenska samhället. - Arbetslivsnämnden är övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete och fungerar som ett kunskapscenter som sprider information om integrations- och mångfaldsfrågor. - Utbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnd Öster bedriva arbetet inom stadsdelen Hässleholmen inom ramen för det särskilda statsbidraget för utveckling av vissa utvalda stadsdelar i landet. Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga 22 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 - Fritids- och folkhälsonämnden. Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden, bl a genom information på föräldramöten och samarbete med stadsdelar och föreningar. - Fritid och folkhälsonämnden. Permanent, sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd, ett varierat utbud som erbjuds generellt oavsett barnets ålder. - Utbildningsnämnden. Ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. - Utbildningsnämnden. Alla elever ska ha tillgång till egen dator, oavsett vilket program som eleven går. - Utbildningsnämnden. Tillsammans med skolorna ta fram studieupplägg så att det blir lättare för eleverna på de yrkesförberedande programmen att läsa in högskolebehörighet. - Arbetslivsnämnden. Ska erbjuda alla ungdomar som gått ut grundskolan och gymnasiets årskurser 1 och 2 feriearbete eller för dem som så önskar sommarlovsentreprenör. - Arbetslivsnämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden fortsätta arbetet med det lokala kunskapslyftet. - Stadsdelsnämnderna. Skolenheterna ska ge möjlighet till sommarskola och lovskola där det behövs. - Stadsdelsnämnderna. Rutiner för läxhjälp ska finnas. - Stadsdelsnämnderna. Rutiner för att säkerställa att skollagens bestämmelser följs vad gäller barn i behov av särskilt stöd. - Stadsdelsnämnden Norr. Ska utreda förutsättningar för att starta en fritidsgård på Norrmalm - Stadsdelsnämnderna. Inriktningen är att alla elever i årskurserna fem till nio i kommunens skolor skall ha tillgång till en dator/läsplatta(”en till en”). Stadsdelsnämnden Norr får uppdrag att inför läsåret 2014/15 lägga fram ett förslag hur detta skall utformas. Företagande växer genom samverkan 23 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 - Arbetslivsnämnden och Utbildningsnämnden. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden ska samverka om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. - Arbetslivsnämnden. Hanterar försörjningsstödet på ett aktivt sätt bl a genom att arbeta med att växla bidrag mot lön. För att möta individen med rätt insatser skapas ett Jobbtorg som ger en samlad ingång till kommunens arbetsmarknadsinsatser. Livskraftig stadskärna - Sociala omsorgsnämnden Det vräkningsförebyggande arbetet är en viktig del i arbetet mot hemlöshet. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolag måste intensifieras. - Sociala omsorgsnämnden. Det vräkningsförebyggande arbetet ska prioriteras. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Goda resvanor och attraktiva kommunikationer - Kommunstyrelsen. Under 2014 ska förutsättningarna för att införa skolkort till samtliga skolungdomar utredas. Sammanställning av remissvar från nämnder och bolag på Kommunstyrelsens remiss 2013 I november 2013 fick alla nämnder, bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen att besvara frågorna ”vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra?.” Av dem har 24 tagit upp remissen i sin nämnd varav 9 då beslutat att avstå från att svara. I remissvaren nämns åtgärder som är både kort- och långsiktiga. Bland de långsiktiga är att se till att människor får en bra utbildning och arbete samt att samverkan är viktigt, både inom kommunens nämnder och mellan Borås Stad och ideella organisationer. 24 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 De kortsiktiga åtgärderna är: verklig kostnadsfrihet överallt där det är relevant, resurser för bra undervisning, förutsättningar för alla, generell inriktning inom försörjningsstöd och samverkan. I de kort- och långsiktiga insatserna finns det både generella, selektiva, akuta och förebyggande inslag. Remissvaren redovisar till stor del det som redan görs och det har en inriktning på god utveckling utifrån styrdokument och uppdrag och det mesta kan inledas inom nuvarande uppdrag. Verksamhet Vad görs Vill utveckla Arbetslivsnämnden Borås Energi o miljö Fritids- och Folkhälsonämnden Kulturnämnden Lokalförsörjnings Nämnden Miljö- och konsumentnämnden Samhällsbyggnads nämnden Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster Växla bidrag mot lön Revidering riktlinjer försörjningsstöd Samarbete Återbruk, Brygghus Anläggning, aktivitets-platser tillgänglighet (sprida info om) Låga avgifter Avgiftsfria simskolor Utrustning att låna ut Riktat stöd till föreningar Generösa bidragsregler Kulturskolefilialer Biblioteksutbudet Avgiftsfria arrangemang Samverka med ALF för att ge sysselsättning och öka anställnings Barhet Ekonomisk rådgivning Uppdrag att ta fram förslag till barnkonsekvensanalyser i planprocessen Vräkningsförebyggande Uppmärksamma riskbarn i grundskolan Samverkan skola- IFO Förskola arbetslösa Badresor Sommarkoloni Avgiftsbefrielse Stöd i grundskolan Ge förening goda ex Feriearbete året om Önskvärt med fler kostnadsfria arrangemang Önskvärt att kunna mer riktat stöd till utsatta Önskvärt att det i 25 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Stadsdelsnämnden Öster Sociala Omsorgsnämnden Praktikplatser och feriearbetsplatser Stödja jobbsökande Ungdomsledarutbildning Avgiftsfri förskola och skola Tillgängliga mötesplatser Kulturplaneter Samverkan IFO Grundskolan öka de fullföljer skolgång får behörighet gy. Samverkan skola och IFO Avgiftsfri skola Förskola obekväm tid Förhindra vräkning uppmärksamma barn i osäkra boendeförhållanden Samarbete SDN ALN Urban 15 FC Ibra Vräkningsförebyggande, ansvarar, samordnar o utvecklar Barnperspektiv inom IFO Vuxen Soc.psyk Lägenheter till barnfamiljer Tekniska nämnden Bereda sysselsättning till personer anvisade från AF, sikte på reguljära arbetsmarknaden Gröna Vägen Utbildningsnämnden Hög utbildnings standard Fokus på fullfölja utbildningar I princip kostnadsfritt Ungdomsrådet öster Skolan ska vara gratis Fria alternativ Satsa på skola o fritids gårdar med kostnads fria aktiviteter Låneutrustning Anställa ungdomar som ledare Ökat samarbete med frivilligorg. Arrangera insamlingar försörjnings-stödet ingick kostnad för dator Utveckla samverkansformer, boendelösningar förebyggande, stärka vuxenstöd till barn 26 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Ungdomsrådet central Önskemål Skapa kostnadsfria aktiviteter utanför skoltid Informera föräldrar om utbudet Upplys om stipendier Höj försörjningsstöd Skolan gratis på riktigt Ingen avgift gårdskort Kan bidra Alla aktiviteter kostnadsfria Skapa fler event Ordna studiegrupper och läxhjälp Marknadsföra utbud Statistik barnfattigdom för Borås Rädda barnens statistik7 Rädda barnens definition av barnfattigdom har utarbetats tillsammans med Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Det är sammansatt av två delmått, barn i familjer med så kallad låg inkomststandard och barn i familjer som beviljats försörjningsstöd. Det kan kallas ett absolut fattigdomsmått och mäter hur många barn och familjer som hamnar under en absolut fattigdomsgräns. För mer information se Rädda Barnens årsrapport. EU:s fattigdomsdefinition är ett mått på relativ fattigdom- hur stor andel av hushållen har lägre inkomst än 60 % av medianinkomsten i landet- den fångar därför inkomstskillnader. Inkomstskillnaderna har ökat i Sverige genom att värdena för absolut och relativ fattigdom närmat sig varandra. År 2011 levde 13,5 procent av alla barn i Sverige i familjer med inkomster under 60 % av medianinkomsten. Den relativa fattigdomen har främst ökat bland ensamstående. Barnfattigdomen 2011 på nationell nivå var 12,1% med Rädda Barnens absoluta fattigdomsmått. Resultat för Borås 2011 i Rädda Barnens rapport. Andel av samtliga barn i hushåll med. Varken låg Enbart Enbart inkomst låg försörjnings standard el inkomst stöd försörjnings standard 7 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2013, Rädda Barnen. Både låg inkomst standard och Totalt andel barn i ekonomiskt 27 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 stöd Borås var 87;9 nr 186 av 290 kommuner 4,9 3,9 utsatta försörj ningsstöd hushåll 3,4 12,1 Totalt antal barn 0-17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd, för 2010-2011 i Borås. Totalt antal barn 2011 20 861 Totalt antal barn 2010 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 Antal 20 924 2 700 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2011 Antal 2 537 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel 2010 12,9 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel 2011 12,1 Barnfattigdomen i riket 2012 var 12 % och i Borås 11,7% i Rädda Barnens statistik. Borås Stads statistik Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte erhållit socialbidrag. Statistik från Välfärdsbokslutet i Borås Stad. 2006 96 2007 96 2008 98 2009 97 2010 97 2011 98 2012 97 2013 99 Statistiken från Borås Stads och Rädda Barnens är inte samstämmiga beträffande uppgiften för 2011. Statistiken har sannolikt tagits fram på olika sätt, bakgrunden till skillnaden har inte utretts här. Arbetslivsnämnden arbetar med olika insatser bland annat den alternativa arbetsmarknaden. Det handlar om att växla bidrag mot lön för att minska andelen barn och unga som lever i hushåll med försörjningsstöd. 28 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Dialog med ideella organisationer För att lyckas i arbetet mot barnfattigdom är ideella organisationers roll viktig. För att kartlägga deras syn på barnfattigdom, arbete med frågan och förslag till utveckling av det arbetet, bjöds ideella föreningar i Borås in till en dialog den 27 maj. Rubriken var Hur ska vi minska barnfattigdomen i Borås? Inledningsvis gavs en kort information om barnfattigdom och uppdraget att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom. Frågeställningar som därefter samtalades omkring var:” vad är barnfattigdom?” ” vad gör föreningslivet för att motverka barnfattigdom och vad skulle man kunna göra ytterligare för att hjälpa barn i utsatta situationer?” och ”vad kan göras i samverkan med andra föreningar och tillsammans med Borås Stad?” Här nedan följer en sammanfattning av vad som togs upp vid dialogen den 27 maj. Vad är barnfattigdom? • • • • • • • • • • • • Vi lever i ett konsumtionssamhälle. Alla kan drabbas Vi behöver minska utanförskap och skapa delaktighet Barnen behöver tillsyn, inte lämnas vind för våg. Behöver ha förmåga och ork att ta sig an sin situation Finns en hel del som är gratis, men information och kunskap om det måste öka. Alla barn kan inte vara med i idrottsrörelsen, kostnaderna för vissa idrotter är höga. Föreningar inför träningsavgifter. Föräldrar med många barn, har svårt att hinna med att stödja barnens idrott. Ledare behöver vara ekonomiskt starka, de får stå för en del kostnader själva. Familjer vänder sig till föreningar och kyrkan för att på bidrag till kläder, skor madrasser m.m. Familjer skuldsätter sig, barnen drabbas hårdast. Barn vräks. Lyssnar inte på barnen då det gäller försörjningsstöd 29 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 • • Behövs ett förhållningssätt/tänkande att alla kanske inte har pengar, inte ens små summor. Det är mycket som kostar frukt, matsäck, en bussbiljett m.m. Kort varsel och flera barn kan göra det svårt. Det finns fattiga människor i Sverige. Barn tar inte hem kompisar, då det finns madrasser i hela lägenheten. Soppkök har 70 besökare varje gång. Vad gör föreningslivet för att motverka barnfattigdom? • • • • • • • • • Har duktiga ledare. Familjelägret för ensamstående med barn, som Lutherska Missionskyrkan anordnar har 15 ideella krafter som satsar en vecka av sin semester. Lägret är mycket uppskattat och det har även inneburit ett nätverk för en del av deltagarna. Kyrkorna möter många barn i utsatta situationer, bl a asylsökande och gömda. Föreningar skulle kunna vara med i arbetet med asylsökande. Elfsborg har ett samarbete med boendet för ensamkommande barn på Moldegatan. SISU arbetar med Idrottslyftet. Allas rätt att var med. RF har medel som kan ansökas via SISU SISU arbetar med projektet Jämlik hälsa på Norrby och Hässleholmen. Rädda Barnen startar en föräldrautbildning hösten 2014 Rädda Barnen har kulturplaneter som har aktiviteter under sommarlovet. Rädda Barnen har läxhjälp Majblomman, kan söka stöd direkt till barnets kostnader, blanketter finns på organisationens hemsida. Vad skulle man kunna göra ytterligare för att hjälpa barn i utsatta situationer och vad kan göras i samverkan med andra föreningar och tillsammans med Borås Stad? 30 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 • • • • • • • • • • • • • • • • • • Borås Stad kan bjuda in föreningar till dialog/workshop om olika ämnen för att skapa forum för samarbete mellan föreningar och med förvaltningarna i Borås Stad. Föreningarna kan samarbeta och vända sig till varandra för att få hjälp Kan Rädda Barnens studiestöd kombineras med en idrottsaktivitet? Invandrare vill vara med, men de måste få lära och förstå hur föreningslivet fungerar. Föreningar måste ha tålamod och släppa in. Ändra på bidragsregler, ge mer stöd om det är samverkan mellan föreningar och om aktiviteten är i utsatta områden. Aktiviteter med barnvakt för yngre syskon så att föräldrarna kan vara mer delaktiga. Snabbare lösningar och punktinsatser med medel som föreningar kan ansöka om. Behöver finnas en bättre information på olika språk om vad de olika föreningarna gör samt information om vilka gratisaktiviteter som finns i Borås med närområden. Öka kunskapen om barnkonventionen hos vuxna så att de kan tänka och agera utifrån barnets bästa. ALLTID Öka samverkan mellan förvaltningarna inom Borås Stad. Barnperspektiv när det gäller alla beslut Kostnadsfri musikskola Fritidsgårdar på alla områden Gratis fritidsaktiviteter på lov. Extra stöd/resurser för ensamstående. Lånemöjlighet för idrotts- och musikutrustning. Fadderverksamhet. 31 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Sammanfattande kommentarer/slutsatser Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till social trygghet, en skälig levnadsstandard, lek, vila och fritid. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. Det är i detta ljus som man kan se de problem som det enskilda barnet upplever genom att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Det påverkar vardagslivet och gör att barn i ekonomiskt utsatta hushåll blir begränsade och får en sämre levnadsstandard vilket kan hämma barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Kan kommunen som ensam organisation förhindra att barn växer upp i ekonomiskt och kulturellt fattiga miljöer? Svaret är som nämnts och beskrivits, kommunen kan inte som ensam aktör förhindra att barn växer upp i fattigdom. Kommunen, staten, organisations- och föreningslivet har ett delat ansvar. Främst ligger ansvaret på kommunen och staten. Denna rapport om barnfattigdom visar att barns och deras familjers ekonomiska utsatthet är ett komplext och sammansatt fenomen. Bakomliggande orsaker, uttrycksformer och konsekvenser är inte entydiga. Barns ekonomiska utsatthet i uppväxtåren måste relateras till föräldrars försörjningsförmåga och då oftast till deras arbetslivsanknytning och hälsotillstånd. Det som försvårar åtgärdsperspektivet i ett kommunalt perspektiv är också vetskapen om att barnfattigdomen är ett brett fenomen som påverkas av såväl internationella, nationella, regionala och lokala förhållanden. Oavsett orsaker och omfattning har alla kommuner en utmaning i att hitta de rätta lösningarna för att motverka barnfattigdomen, och att inte bara rikta insatser direkt till barn utan till hela familjer. Det finns anledning att i det långsiktiga perspektivet lyfta fram två faktorer, minska arbetslöshet samt att ha hög kvalitet i skolan. Att minska arbetslöshet är ett av de främsta medlen mot barnfattigdom. Arbetslivsnämnden i Borås har som mål att minska antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd. Det är ett arbete där personer får arbetsträning, arbetsmarknadsanställningar eller egen försörjning genom studier eller 32 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 arbete. Att växla från bidrag till lön innebär att gå från försörjningsstöd till egen försörjning i form av arbetsmarknadsanställning. Det möjliggör bl a för föräldrar att snabbast möjligt gå från en socialt utsatt situation till egenförsörjning och därmed ökad materiell standard. Skolan ska inte ses som kompensatorisk utan är den största investerande insatsen som kommunen arbetar med, inte bara ”lust att lära” utan ”lära för framtiden”. Det är viktigt att ställa sig frågan hur föräldrar, andra vuxna, näringslivet och ideella organisationer kan göras delaktiga i barnens lärande. Barn som uppnår målen i skolan har större möjlighet att gå vidare i arbete eller fortsatta studier. I det kompensatoriska perspektivet gör Borås Stad redan idag många aktiviteter men arbetet kan utvecklas ytterligare. Det är inte bara kommunen som kan bidra till att minska barnfattigdomen utan även ideella organisationer kan och vill göra en insats. Vid mötet med föreningarna i maj 2014 kom det fram flera bra idéer och tankar på hur man kan arbeta för minskad barnfattigdom. Bland många intressanta förslag kan nämnas 1 Borås Stad skapar forum för dialog och samarbete mellan föreningar, 2. Ändra bidragsregler och ge mer stöd för samverkan mellan föreningar, 3 Aktiviteter med barnvakt för yngre syskon så att föräldrar kan vara mer delaktiga, 4. Bättre information på olika språk om vilka gratisaktiviteter som finns idag. Förslagen behöver inte vara så ekonomiskt betungande, det som behövs är någon som kan samordna arbetet. Arbetet mot barnfattigdom är sektorsövergripande och flera nämnder har ansvar i frågan. Frågan är kopplad till andra kommunala styrdokument, uppdrag och pågående arbete. Kartläggningen visar att det sker mycket insatser och det finns uppdrag på olika nivåer och att det finns många goda idéer och exempel över hur arbetet för att minska barnfattigdom kan utvecklas. Det visar tydligt att det finns politiska ambitioner att förverkliga rättigheter och att motverka konsekvenserna av ekonomisk utsatthet. Hur ska då Borås Stad på bästa sätt vidareutveckla arbetet? Ska arbetet vara kompensatoriskt eller vara långsiktiga investeringar? Det finns exempel på 33 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 både och idag och en kombination är både nödvändig och lämplig. Det långsiktiga arbetet handlar om att minska barnfattigdomen på sikt och det kompensatoriska att idag ge stöd åt barnen som lever i ekonomisk utsatthet. En hel del av det som kan göras behöver det inte fattas ytterligare beslut om, utan det ingår i lagar, styrdokument, grunduppdrag och det utvecklingsarbete som pågår. Det man vill göra kan nämnderna i flera fall själva besluta om. Det är viktigt att på en övergripande nivå inspirera och stödja fortsatt utveckling av arbetet. En aktuell fråga att ställa till alla i budget skulle därför kunna vara ”Vad kan ni göra ytterligare för att minska ekonomisk utsatthet bland barn?” Flertalet förvaltningar har fått utbildning i barnkonventionen, det finns mallar för checklistor och konsekvensanalyser har tagits fram. Ett antal förvaltningar prövar olika modeller. Ett arbete är påbörjat. Att införliva barnkonventionen i alla verksamheter och beslutsprocesser förutsätter ett långsiktig och målinriktat arbete. Insatser för att nå målet berör många nämnder och bolag - inte bara de inom de traditionellt sociala områdena. Arbetet med visionen och strategiska målområden som grund för uppföljning och styrning ger en styrka i ett sektorsövergripande arbete med barn och unga. Möjligheter för samverkan över förvaltningsgränser öppnas upp ytterligare och nya samarbeten uppstår. I Borås saknas beslut om vem som har ansvar för frågan, ansvar för samordning, ansvar för att inspirera och att stödja fortsatt utveckling. Om det är allas ansvar finns det en risk att ingen tar sitt ansvar. Det är även viktigt att se helheten och vara medveten om vilken inriktning som de beslut som fattas har för att säkerställa att både det kompenserande och det investerande perspektivet finns med. En särskild separat handlingsplan mot barnfattigdom som inte är integrerad i budgetarbetet riskerar att bli en plan som inte har tillräcklig koppling till verksamhetsplaner och prioriteringar. De planer som inte knyts till budgetarbete riskerar att inte förverkligas. 34 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Utifrån remissvaren som KS fått in, mötet med ideella föreningar samt det underlag som tagits fram i denna utredning om barnfattigdom ges förslag på uppdrag inför politiskt beslut. Målet är att medvetet arbeta för ett minskat antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Förslag • Arbetet mot barnfattigdom knyts till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. Det blir tydligt att det är ett prioriterat område inom kommunen. Årligen styr den politiska budgetprocessen vilka uppdrag och indikatorer som nämnder och bolag ska arbeta med och följa upp. Inledande åtgärder • Säkerställa kostnadsfri förskola och skola Enligt fullmäktigebeslut och skollagen ska förskolan och skolan vara kostnadsfri. Ändå är detta ett av Rädda Barnens krav på kommuner, då de får berättelser till sig om att det inte alltid efterlevs. Bristen på efterlevnad har även tagits upp av det centrala ungdomsrådet. • Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut Arbetet med barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor inför beslut är påbörjat i Borås. För att arbetet med barnkonsekvensanalyser ska bli framgångsrikt och hållbart är det viktigt att en strategi för implementeringen av arbetet tas fram. Det är viktigt att se arbetet som en långsiktig process som i grunden handlar om att införliva barnkonventionen i alla verksamheter och arbeta in barns perspektiv som en naturlig del i befintliga beslutsprocesser. För att ta nästa steg i arbetet med barnkonsekvensanalyser krävs långsiktig planering, resurser och utbildningsinsatser. • Öka kunskap om barnkonventionen 35 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 En kartläggning om hur Borås Stad arbetar med barnkonventionen gjord 2011 av Stadskansliet visar att det finns förståelse för barnkonventionens artiklar men att kunskapen om barnkonventionen i helhet är ytlig. Det framgår också att mycket arbete i verksamheten sker utifrån barnkonventionens artiklar, men att man ofta saknar kunskap så att arbetet inte kopplas till barnkonventionen direkt. En ökad kunskap om barnkonventionen och barns rättigheter ger ökade förutsättningar att agera och fatta beslut i enlighet med barns bästa. • Ta fram informationsmaterial, på olika språk, för hela staden om vart det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och arrangemang. För att säkerställa att så många som möjligt kan få kännedom om att det finns gratis fritidsaktiviteter så att fler kan delta. • Skapa forum för dialog och samarbete med och mellan föreningar och förvaltningar Att skapa ett forum för dialog och samarbete är inte bara ett önskemål från de ideella organisationerna utan är också ett sätt att uppmuntra och stödja ideella organisationer som bidrar till ungas utveckling och lärande (se vision 2025) Det kan också bidra till utveckling genom att bredare samarbeten kan skapas mellan olika verksamheter och föreningar • Rikta delar av föreningsbidraget till föreningar som samarbetar med varandra i arbetet för barn och ungdom Samverkan mellan föreningar kan göra att nya aktiviteter skapas som ex läxläsning före idrottsaktivitet, barnvakt åt syskon, lära ut föreningskunskap • Komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning Miljö och konsumentnämnden menar att om de kan erbjuda mer riktad och lätt tillgänglig rådgivning kan det stärka ekonomiskt utsatta hushåll. Familjecentralerna kan vara en arena. • Stöd till barn som lever i socialt utsatta situationer 36 (36) 2014-10-26 2014/SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare 033-35 38 54 Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF 033 35 82 60 Barn vars föräldrar missbrukar alkohol droger lever med psykisk sjukdom eller allvarlig psykisk ohälsa är en särskilt utsatt grupp både socialt och ekonomiskt • Vid revision av riktlinjer inom ekonomiskt bistånd stärka barnperspektivet Barnens situation ska alltid vara i fokus i beslut för hushåll med barn. Riktlinjerna inom försörjningsstöd kommer att revideras under 2015. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3482 Linda Björnberg, 033-35 30 26 linda.bjornberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Ny återvinningscentral i Sandared! Motion av Joakim Malmberg (FP) och Alexander Andersson (C) Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2014/KS0499) Sammanfattning Joakim Malmberg (FP) och Alexander Andersson (C) har i en motion med rubriken ”Ny återvinningscentral i Sandared” föreslagit att Borås Energi & Miljö AB får i uppdrag att starta en återvinningscentral i Sandared. Detta för att öka tillgängligheten till en återvinningscentral i området. Miljöförvaltningen ser positivt på förslaget, då det ligger i linje med avfallsplanens intentioner. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att tillstyrka motionen. Ärendet Joakim Malmberg (FP) och Alexander Andersson (C) har i en motion med rubriken ”Ny återvinningscentral i Sandared” föreslagit att Borås Energi & Miljö AB får i uppdrag att starta en återvinningscentral i Sandared. Malmberg och Andersson menar att Sandared, Sjömarken och Sandhult behöver en återvinningscentral (ÅVC) då återvinning är en av de viktigaste miljöinsatserna som vi gör, eller kan göra, dagligen. Men om det ska ske frekvent så krävs att det är hög tillgänglighet till återvinningscentralerna. Det måste vara enkelt att göra en miljöinsats, även om man bor i något av nämnda områden. Då Sandared med sina drygt 3000 invånare tillsammans med de knappt 3000 i Sjömarken och de drygt 600 i Sandhult inte har någon återvinningscentral så föreslås att det ska finnas en i Sandared. Miljöförvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen ser positivt på förslaget, då det ligger i linje med avfallsplanens intentioner med att öka återbruk och återvinning. Förvaltningen ser att det är ett högt Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(2) Datum Dnr 2015-01-16 2014-1785 expansionstryck i området och då är det naturligt att utreda möjligheterna till att även starta en ny återvinningscentral. En ny ÅVC i Sandared kan även minska trycket på den idag närmsta återvinningscentralen, Lusharpan. Miljöförvaltningen anser att ett utredningsuppdrag till Borås Energi & Miljö AB kan tillstyrkas. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Motionen Beslut skickas till Kommunstyrelsen Linda Björnberg Miljöinspektör MOTION Joakim Malmberg, Alexander Andersson 2014-06-03 Kommunfullmäktige Ny återvinningscentral i Sandared! Sandared, Sjömarken och Sandhult behöver en återvinningscentral (ÅVC). Återvinning är en av de viktigaste miljöinsatserna som vi gör, eller kan göra, dagligen. Men om det ska ske så frekvent som vi önskar så krävs att det är hög tillgänglighet till återvinningscentralerna. Det måste vara enkelt att göra en miljöinsats, även om man bor i något av nämnda områden. Återvinningscentralerna ingår i priset för avfallsabonnemanget, och där kan man utöver diverse förpackningar också lämna in grovsopor och farligt avfall. Tyvärr är det alltför ofta som grovsopor inte hamnar där de ska, utan istället dumpas i diken eller i skogen. För det farliga avfallet gäller att detta kanske slängs med ordinarie sopor om det inte är enkelt och tydligt var konsumenten ska göra sig av med det. Då Sandared med sina drygt 3000 invånare tillsammans med de knappt 3000 i Sjömarken och de drygt 600 i Sandhult inte har någon återvinningscentral så föreslår vi att det ska finnas en i Sandared. Den återvinningsstation som finns i Sandared räcker inte till mot de behov som finns och därför behövs en återvinningscentral. Mot bakgrund av ovan yrkar vi att Kommunfullmäktige beslutar att – Uppdra åt Borås Stadshus AB att uppdra åt Borås Energi och Miljö AB att starta en återvinningscentral i Sandared För Folkpartiet Liberalerna Joakim Malmberg För Centerpartiet Alexander Andersson Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3511 Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Ny detaljplan för del av Nordskogen (Torpa-Sjöbo 2:2 m.fl.) Motion av Morgan Hjalmarsson (FP) Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2014/KS0644) Sammanfattning Morgan Hjalmarsson (FP) föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i enlighet med motionens intentioner ta fram en ny detaljplan för del av Nordskogen (Torpa-Sjöbo 2:2 m.fl.) för bostadsändamål. I motionen redogörs för att säkerhetsavstånd och bullerskyddsåtgärder krävs till Stena Recycling, den gamla däckfabriken och riksväg 42. Den sammantagna bedömningen är att Miljöförvaltningen intresserat följer fortsatta diskussioner om områdets utveckling. Markens lämplighet för bostadsbebyggelse avgörs till stor del av om dagens förutsättningar på något sätt kommer att förändras inom en snar framtid. Andra frågeställningar att ta hänsyn till är om det finns någon möjlighet att skapa en attraktiv boendemiljö där bullerproblematiken klaras. Ska dagens förutsättningar kvarstå är skyddsavstånd till miljöfarlig verksamhet inom det utpekade området något att förhålla sig till, liksom de höga naturvärdena och den gröna korridoren för djurlivet som avgränsar ytan lämplig för exploatering. Hänsyn får även tas till att området ligger inom primär skyddszon för vattentäkt. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att som eget yttrande till Kommunstyrelsen översända förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Morgan Hjalmarsson (FP) föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i enlighet med motionens intentioner ta fram en ny detaljplan för del av Nordskogen (Torpa-Sjöbo 2:2 m.fl.) för bostadsändamål. I motionen redogörs för att säkerhetsavstånd och bullerskyddsåtgärder krävs till Stena Recycling, den gamla däckfabriken och riksväg 42. Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3511 Miljöförvaltningens synpunkter Intention att utveckla Nordskogen för bostadsändamål, med närheten till staden, Knalleland med dess stora utbud och rekreationsområden som Kypeterrängen, är intressant och viktigt att diskutera i ett större sammanhang. Att förtäta utmed våra befintliga fungerande kollektivtrafikstråk blir viktigare och viktigare när vi ska nå ambitionerna om en fossilbränslefri stad. Med dagens förutsättningar i det utpekade området finns dock ett antal problemområden att hantera. Bild: Nordskogen (Torpa-Sjöbo 2:2 m.fl.) med området motionen utpekar önskar bebygga med bostäder. Riksväg 42 har dragits om för att minska störningen från trafiken för de boende på Sjöbo. Därför är det inte lämpligt att skapa nya bostäder som störs av vägen och, som motionen också anger, Stena Recycling på västra sidan riksväg 42. Enligt Boverkets Bättre plats för arbete rekommenderas ett skyddsavstånd på 500 meter till bostäder från den typen av verksamhet. Det innebär att ytan är begränsad där bostäder skulle kunna byggas. Miljöförvaltningen har fått in bullerklagomål från boende som bor cirka 300 meter från anläggningen, mellan Stena och Fristadsvägen. Förvaltningen bedömer att klagomålen troligtvis kommer att bli mer frekventa om det även byggs bostäder på andra sidan Stena, med betydligt kortare avstånd till verksamheten. Stena kommer troligtvis inom kort att få ett utökat tillstånd för sin verksamhet, vilket innebär att de kommer att utöka verksamheten med bland annat bilskrot. Den gamla däckfabriken blir troligtvis hemvist åt ett nytt företag framöver. Beroende på vilken verksamhet det kommer att röra sig om kan det eventuellt bli aktuellt med krav på skyddsavstånd även dit. Ett skyddsavstånd kommer också att krävas till riksväg 42, då denna är en led för farligt gods. Sida 3(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3511 Öster om tänkt område för bostäder ligger naturområdet Kype, som i Grönområdesplanen har pekats ut att ha högsta naturvärde, klass 1. I norra delen av planområdet finns grönstråk. I motionen hänvisas till att bostäderna skulle hamna nära det planerade bostadsområdet vid Tosseryd (Torpa-Sjöbo 2:10). Dessa två områden skulle dock inte kunna växa ihop, då stråket utgör en viktig korridor för djurlivet. Möjligen skulle de kunna förbindas av icke-asfalterade skogsstigar. En ny näringslivsstrategi för Borås Stad ska tas fram. Vilka områden i kommunen vill man exploatera? Vad säger strategin om Nordskogen kontra andra områden? Finns det andra mer centralt belägna industriområden som när det gäller läge och kvalitéer är lämpligare att omvandla till bostadsområden. Eller är en flytt av industri aktuell till Viared från Nordskogen? Den sammantagna bedömningen är att Miljöförvaltningen intresserat följer fortsatta diskussioner om områdets utveckling. Markens lämplighet för bostadsbebyggelse avgörs till stor del av om dagens förutsättningar på något sätt kommer att förändras inom en snar framtid. Andra frågeställningar att ta hänsyn till är om det finns någon möjlighet att skapa en attraktiv boendemiljö där bullerproblematiken klaras. Ska dagens förutsättningar kvarstå är skyddsavstånd till miljöfarlig verksamhet inom det utpekade området något att förhålla sig till, liksom de höga naturvärdena och den gröna korridoren för djurlivet som avgränsar ytan lämplig för exploatering. Hänsyn får även tas till att området ligger inom primär skyddszon för vattentäkt. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Motionen Beslut skickas till Kommunstyrelsen Johanna Johansson Miljöutredare MOTION MORGAN HJALMARSSON 2014-09-10 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ny detaljplan för del av Nordskogen (Torpa Sjöbo 2:2 m.fl.) Området just öster om nya Förbifart Sjöbo är planlagt som ett industriområde. Folkpartiet vill ha en ny detaljplan och skapa bostäder på platsen. Skälen för en bostadsetablering är flera: - Bostadsbrist i Borås. Här finns möjlighet till en samlad större exploatering Utmärkt geografiskt läge med möjlighet till goda kommunikationer till centrum Ett fint läge med absolut närhet till vackra natur- och rekreationsområden Högt läge och god utsikt över nejden och Öresjö Kan ske snabbt eftersom området är förberett. Endast ny detaljplan krävs. Dock ska ORingens arrangemang använda området sommaren 2015 Hamnar nära det planerade bostadsområdet vid Tossseryd Samtidigt som skälen talar för ett bostadsområde finns det skäl som talar emot ett industriområde: - Skapar ökat trafikflöde genom centrala Borås med tunga transporter Finns industrimark längs RV 40 och nya 27:an tillgänglig Dåligt geografiskt läge för sällanköpshandel och mindre företag. Dessa vill vi istället koncentrera till Viared och området vid 27:an På västra sidan RV 42 ligger Stena Recycling. Dessutom finns den gamla däckfabriken kvar, med begränsad verksamhet. Till de verksamheterna krävs ett säkerhetsavstånd. Området behöver avgränsas så att störningar från verksamheten i möjligaste mån minimeras. Det går att bygga bullervall eller liknande, utöver de naturliga skydd som finns. Vid en samlad bedömning landar Folkpartiet i att det är betydligt klokare att använda Nordskogen till bostäder istället för industriändamål. Vi behöver områden som vi i närtid kan exploatera för en större, samlad, bostadsbebyggelse. Då passar Nordskogen utmärkt. Med närheten till både staden, Knalleland med dess stora utbud och till rekreationsområden som Kypeterrängen är vi övertygade om att det skulle bli ett bra bostadsområde. Till detta kan vi föra en ny förskola och en centrumanläggning med utrymme för exempelvis en livsmedelsaffär. Mot bakgrund av ovan föreslås Kommunfullmäktige besluta att Uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att i enlighet med motionens intentioner ta fram en ny detaljplan för rubricerat område med bostadsändamål Morgan Hjalmarsson Folkpartiet Liberalerna Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3692 Johanna Thorén, 033-35 35 64 johanna.thoren@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 m.fl. granskning Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden (BN 2014-0848) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra flerbostadshus ovan en parkeringsanläggning i två våningar, varav en våning under marknivå. Även centrumändamål ska medges i planen. Miljöförvaltningen ser positivt på förtätning av stadskärnan eftersom det kan innebära möjligheter för en hållbar livsstil. Planbeskrivningen för Kamelian 2 fokuserar dock i stort sett bara på att uppfylla visionen Borås 2025:s mål om förtätning och inte övriga mål som bl.a. handlar om minskad biltrafik och ökat hållbart resande. Under samrådet avstyrkte Miljö- och konsumentnämnden detaljplanen för att området ligger för nära screentryckeriet, Stema Specialtryck AB. Utsläppen har utretts vidare sedan samrådet. Utredningen visar att med nuvarande förhållanden utgör verksamheten inget hinder för bebyggelse enligt förslaget till detaljplan. Markföroreningar och andra miljöskador måste vara tillräckligt utredda innan markarbeten och byggnation får påbörjas. Föroreningshalterna i området ska underskrida riktvärdet för känslig markanvändning eller motsvarande platsspecifika riktvärden som kan godtas av tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om detta ska införas på plankartan. Miljöförvaltningens bedömning är att detaljplanen kan tillstyrkas under förutsättning att Stema Specialtryck AB är fullt införstådda med att den planerade nybyggnationen kan komma att begränsa deras verksamhet samt möjligheterna till framtida expansion av denna, samt att föreslagna åtgärder vidtas med sammanhängande, sluten fasad mot norr och öster och att inga balkonger eller uteplatser anordnas längs sidan mot tryckeriet. Ytterligare en förutsättning är att bestämmelser om riktvärden m.m. för markföroreningar införs på plankartan. Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3692 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker detaljplanen under följande förutsättningar: 1. Stema Specialtryck AB ska vara fullt införstådda med att detaljplan och kommande bebyggelse kan begränsa möjligheten till framtida expansion av deras verksamhet. 2. De åtgärder som föreslås enligt planbeskrivningen ska vidtas, vilket innebär en sammanhängande, sluten fasad mot norr och öster samt att inga balkonger eller uteplatser anordnas längs sidan mot Stema Specialtryck AB. 3. Inom fastigheten ska markföroreningar och andra miljöskador vara tillräckligt utredda innan markarbeten och byggnation får påbörjas. 4. Föroreningshalterna i området ska underskrida riktvärdet för känslig markanvändning eller motsvarande platsspecifika riktvärden som kan godtas av tillsynsmyndigheten. 5. På plankartan ska bestämmelser införas som motsvarar punkterna 3 och 4 ovan. Ärendet Detaljplanen syftar till att möjliggöra flerbostadshus ovan en parkeringsanläggning i två våningar, varav en våning under marknivå. Även centrumändamål ska medges i planen. Miljöförvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen ser positivt på att förtätning av stadskärnan sker för att få en levande och attraktiv stad. Förtätning kan innebära möjligheter för en hållbar livsstil för boråsaren, med till exempel energieffektiva boenden och hållbart resande. Det är dock viktigt att förtätningen sker på ett sådant sätt att människors boendemiljö inte försämras med ökade luftföroreningar, höga bullernivåer och minskade grönytor som följd. Det innebär att förhållningssättet till planering och exploatering behöver förändras, till exempel genom att ökat fokus läggs på att möjliggöra hållbara resor istället för att uppfylla en parkeringsnorm som får ses som föråldrad om vi vill bygga en tätare stad. Planbeskrivningen för Kamelian 2 fokuserar i stort sett bara på att uppfylla visionen Borås 2025:s mål om förtätning och inte övriga mål som bl.a. handlar om minskad biltrafik och ökat hållbart resande. Under samrådet avstyrkte Miljö- och konsumentnämnden detaljplanen för att området ligger för nära screentryckeriet, Stema Specialtryck AB. Enligt Boverkets rapport Bättre plats för arbete rekommenderas ett skyddsavstånd på 200 meter från ett tryckeri. Nuvarande avstånd är 30 meter. Sedan samrådet har ytterligare utredningar gjorts för att klargöra att byggnation kan fungera i området. Utredningen om tryckeriets utsläpp av lösningsmedel visar att dessa ligger på en sådan nivå att de inte utgör något hinder för bebyggelse enligt förslaget till detaljplan. Tyvärr belyser utredningen enbart nuvarande förhållanden och inte vad som händer vid en eventuellt utökad eller på annat sätt förändrad verksamhet. Bolaget kan öka sina lösningsmedelsutsläpp i betydande omfattning utan att verksamheten kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Trenden inom branschen är dock att användningen av organiska lösningsmedel minskar, varför en sådan utveckling bedöms som mindre sannolik. Sida 3(3) Datum Dnr 2015-01-16 2014-3692 Nuvarande utsläpp utgör alltså inget hinder för planen, men när bostäderna väl är på plats utgör de en begränsande faktor för bolagets verksamhet, såväl den befintliga som möjligheterna att expandera på platsen om expansionen innebär exempelvis ökade lösningsmedelsutsläpp eller förhöjda bullernivåer. Klagomål från de boende kan initiera tillsyn från Miljö- och konsumentnämnden, som i slutändan kan innebära beslut om förbud eller begränsningar av verksamheten. Att placera bostadsbebyggelse så nära en industriverksamhet är alltså förenat med en viss risk för denna. Det bör också noteras att Stema Specialtryck AB saknar rättsligt skydd för sin verksamhet i form av ett tillstånd enligt miljöbalken. För att säkerställa markens lämplighet för bostadsbyggnation ska markföroreningar och andra miljöskador vara tillräckligt utredda innan markarbeten och byggnation får påbörjas. Föroreningshalterna i området ska underskrida riktvärdet för känslig markanvändning eller motsvarande platsspecifika riktvärden som kan godtas av tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om detta ska införas på plankartan. Miljöförvaltningens bedömning är att detaljplanen kan tillstyrkas under förutsättning att Stema Specialtryck AB är fullt införstådda med att den planerade nybyggnationen kan komma att begränsa deras verksamhet samt möjligheterna till framtida expansion av denna, samt att föreslagna åtgärder vidtas med sammanhängande, sluten fasad mot norr och öster och att inga balkonger eller uteplatser anordnas längs sidan mot tryckeriet. Ytterligare en förutsättning är att bestämmelser om riktvärden m.m. för markföroreningar införs på plankartan. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Detaljplan Utredning tryckeri Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Thorén Miljöutredare Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2015-01-19 2014-3698 Pia Aspegren 033-35 30 07 Pia.aspegren@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Detaljplan för Hulta, del av Hulta 4:1 m.fl. - samråd Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden (BN 2014-1403) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utökning av den befintliga postorderverksamheten på Hulta invid riksväg 40. Det framgår inte hur mycket trafikmängden kommer att öka på grund av verksamhetsutökningen. Plangränsen bör justeras så att skyddszonen till allén kan hållas under anläggningsarbeten. Kommunen äger idag marken och man har genom detta möjlighet att säkerställa att ett funktionellt grönt stråk bibehålls längs allén och gångväg till bron genom att minska planområdet så att minst 20 meters korridor kan bibehållas. Att behålla ett värdefullt funktionellt grönstråk garanterar inte bara värden för människor utan minskar också risken för viltolyckor på riksväg 40. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker fortsatt planarbete med de synpunkter som framgår av förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utökning av den befintliga postorderverksamheten på Hulta invid riksväg 40. Kommunens mark planeras att säljas och förvärvas av verksamheten. Planområdet har tidigare varit detaljplanelagt för industri och odlingslotter, medan aktuellt förslag till detaljplan medger industri med användningen postorderverksamhet och lagerverksamhet. Slutsatsen för behovsbedömningen avseende betydande miljöpåverkan är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning inte erfordras. Miljöförvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen har efterfrågat hur mycket trafiken kommer att öka till följd av den utökade verksamheten. Detta framgår inte av planbeskrivningen, vilket är en brist eftersom det är avgörande för hur mycket verksamheten kan komma att störa i form av buller och luftutsläpp. Planbeskrivningen anger att området avgränsats för att minimera påverkan på intilliggande naturvärdesområde och allé med lövträd vilken omfattas av biotopskydd. Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(2) Datum Dnr 2015-01-19 2014-3698 Till lövträden i allén bör ett skyddsavstånd på minst 2 meter utanför kronans bredd hållas för att skydda träden. Inom denna zon ska man inte köra, gräva eller lägga upplag för att undvika skada på rotsystem och möjlighet till fortsatt tillväxt. I detta fall innebär det ett avstånd på minst 10-12 meter från stammen. Det innebär också att skyddszonen inte kan upprätthållas inom planområdet där anläggningsarbeten kan vara aktuella. Plangränsen bör justeras så att detta uppnås och med fysiska skydd markera gränsen för skyddszonen under anläggningsarbeten. Grönområdesplanen tas i planbeskrivningen endast upp under avsnitt 2 Tidigare ställningstaganden. Passagen över gångvägen och gångbro är där upptagna som värdefulla stråk till viktiga strövområden för människor, djur- och växtliv. Dock finns sedan ingen beskrivning av förändringar eller konsekvenser av hur det gröna stråket påverkas. I Borås Stads Grönområdesplan anges att stråk för djur- och växtliv och stråk för människor ska vara minst 20 meter breda. Kvalitet och funktioner som ska eftersträvas i gröna stråk är sammanhängande vegetation, kontinuitet och spridningsväg. Kommunen äger idag marken och man har genom detta möjlighet att säkerställa att ett funktionellt grönt stråk bibehålls längs allén och gångväg till bron genom att minska planområdet så att minst 20 meters korridor kan bibehållas. Att behålla ett värdefullt funktionellt grönstråk garanterar inte bara värden för människor utan minskar också risken för viltolyckor på riksväg 40. På plankartan är marken belägen närmast gångvägen markerad som prickmark, ej parkering. Det finns inget som reglerar hur marken anläggs i övrigt eller som hindrar markägaren att sätta upp stängsel kring tomten. Man kan därför inte räkna in den delen som naturmark eller ett funktionellt tillgängligt stråk för vilt. För storvilt är detta en av de mycket få viktiga bropassager som finns över riksväg 40. Försämring av grönstråket kan också öka risken för viltolyckor. Byggnationen medför att tidigare grön mark i området kommer att ersättas med hårdgjorda ytor. Enligt tidigare geoteknikutredning bör området inte dräneras i onödan. Gröna tak kan vara ett tänkbart sätt att hantera dagvattnet på. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Detaljplan Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Pia Aspegren Miljöutredare Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Dnr 2015-01-14 2014-3693 Monica Hellström, 033-35 30 12 monica.hellstrom@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan för 2015, Planavdelningen Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden (Dnr 2014/SBF0150) Sammanfattning Planavdelningens verksamhetsplan för 2015 är på remiss för synpunkter. Miljöförvaltningen anser att verksamhetsplanen bör kompletteras med planprogram för odlingslandskapet Brämhult för att fastställa om ytterligare exploateringar kan göras utan att naturvärdena försämras. Området Kvarbo-Hästhagen i Fristad är i stort behov av VA-sanering, Ebbared är inte aktuellt för VA-sanering och området Kullasand i Fristad bör inventeras för att utreda eventuellt behov av VA-sanering. Bosnäsområdet har ökat antalet permanentboende till nära 100 procent. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att som eget yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden översända Miljöförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Verksamhetsplan 2015 för planavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen är på samråd till den 2 februari 2015 för synpunkter. Miljöförvaltningens synpunkter Arbetsformer Planarbetet sker i förvaltningsövergripande projektgrupper som träffas under processen. Förvaltningens del i arbetet berör både avdelningen för Miljökommunikation och Miljötillsyn. Miljökommunikation deltar i planarbetsgrupperna och svarar på planremisser. Miljötillsyn bidrar med kompetens om markföroreningar, skyddsavstånd och övriga tillsynsfrågor. Förvaltningens roll i samhällsplaneringen är att särskilt bevaka buller, luft, markföroreningar, naturvärden, vatten och klimataspekter. Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sida 2(3) Datum Dnr 2015-01-14 2014-3693 Miljökommunikations uppdrag är även att bevaka att planarbetet går i linje med Borås Stads miljömål. Vi ska även arbeta för att planeringen tar hänsyn till att samhället klarar framtida klimatutmaningar genom att exempelvis bygga så att hållbara resor underlättas, bygga energieffektivt, grönt, tätt och att områden klarar av att hantera översvämningar. Prioriteringar Detaljplanerna har delats upp i prioritet 1 och 2, planer som inväntar beslut innan planarbetet kan fortsätta och planer som ska avslutas Förvaltningen har inga synpunkter på prioritering 1 och 2 men vill lämna synpunkter på några av de övriga områdena. 53. Bosnäs, Bosnäs 3:1 m.fl., PO2/06 (Väster) Enligt de kontakter förvaltningen haft med Bosnäs Samfällighetsförening vid tillsynsbesök under hösten var det då bara sex fastigheter som inte var bebodda permanent. Två fastigheter var inte anslutna till vattenverket men hade för avsikt att ansluta. 60. Ebbared, Ebbared 2:48, P04/07 (Väster) Avloppsanläggningarna inom området har inventerats och åtgärdats. Anläggningarna är dimensionerade för permanentboende. Ur VA-synpunkt är inte området aktuellt för planläggning. 63. Fristad, Kvarbo-Hästhagen, P28/05 (Väster) Området är det som är mest angeläget att ansluta till kommunalt vatten och avlopp. Markförhållandena är sådana att enskilda avloppsanläggningar inte fungerar. Grundvattnet är högt och det finns risk att vattentäkter förorenas. Området ligger inom vattenskyddsområdet för Öresjö och Ärtingen. Planarbetet bör därför prioriteras upp för att påskynda VA-anslutning. 81. Fristad, Kullasand, P29/07 (Norr) VA-förhållandena i området behöver inventeras innan en bedömning av behovet av kommunal anslutning görs. Området ligger nära Ärtingen, som är reservvattentäkt. Planarbetet föreslås avslutas men kan komma att bli aktuellt igen. Exploatering inom Brämhult Ett stort område inom Brämhult har höga naturvärden, klass 3 i naturvårdsprogrammet. Delar av området har bebyggts med ett flertal bostadshus och även ett större villaområde. Det innebär att området splittras upp och det höga naturvärdet riskerar då att försvinna. Hela området bör studeras översiktligt för att få ett helhetsgrepp istället för små utredningar i varje tillkommande detaljplan. Detta för att fastställa om ytterligare exploateringar kan göras utan att naturvärdena försämras eller om landskapet ska bevaras enligt naturvårdsprogrammet. Frågan aktualiseras i samband med varje kommande plan på ytterligare bebyggelse inom området. Sida 3(3) Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Verksamhetsplan 2015 Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Datum Dnr 2015-01-14 2014-3693 Monica Hellström 1:e miljöinspektör Torsdag 23 april 08.30 – 10.00 Registrering och fika 10.00 – 10.15 Vart är vi på väg? i kommunal tjänst, och moderator Thomas Fridén 10.15 – 10.45 Dåtid, nutid, framtid - 20 år som förening 10.50 – 11.00 Välkommen till Uddevalla! 11.00 – 11.30 Konsumentpolitiken i framtiden 11.30 – 12.00 Aktuellt från Konsumentverket Ingvor Fahlén, ordförande Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare BUS-föreningens styrelse informerar om åren som gått och vad som är på gång Vi hälsas välkomna av Alf Gillberg, kommunfullmäktiges ordförande i Uddevalla Statssekreterare Ulf Holm, Finansdepartementet Generaldirektör Gunnar Larsson 12.00 – 13.45 Lunch + årsmöte + tid för utställare Årsmötet börjar kl 13.00 i föreläsningssalen. 13.45 – 14.15 Varför ansöker inte överskuldsatta om skuldsanering? Drygt 20 år efter skuldsaneringslagens tillkomst är den ständigt återkommande frågan varför överskuldsatta inte ansöker om skuldsanering. Detta tema ingår i ett pågående forskningsprojekt som bedrivs av Lisbeth Sandvall, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hon kommer att ge en glimt av projektet tillsammans med ett uppdaterat forskningsläge och trend- spaning kring hur skuldproblem kan ta sig uttryck både nu och i framtiden. 14.15 – 14.45 Är skuldsanering rehabiliterande? Aldrig har så många människor hamnat hos Kronofogden. Överskuldsättningen får ofta allvarliga konsekvenser i form av ökad ohälsa. Det visar aktuell forskning av Richard Ahlström, docent i psykologi vid Malmö högskola. Han undersöker skuldsaneringens rehabiliterande verkan och ställer bland annat frågan om möjligheten till skuldsanering kommer för sent för den skuldsatte? 14.45 – 15.15 Överskuldsättning i ett internationellt perspektiv heim Tyskland, har bland annat studerat socialpolitik och socialt arbete i ett internationellt perspektiv. Han har speciellt inriktat sig på Tyskland, USA och Sverige, och visar på olikheter men också likheter i de olika ländernas sätt att hantera överskuldsättning. 15.15 – 16.00 Tid för utställare samt kaffe Prof. Dr. Uwe Schwarze, fakulteten för socialt arbete och hälsa vid HAWK universitetet, Hildes 16.00 – 17.00 Konsumentkreditmarknaden förändras hur påverkas konsumenterna? Johan Terfelt, Finansinspektionen, berättar om nya regler på konsumentkreditmarknaden samt om Finansinspektionens arbete med att stärka konsumentskyddet. Magnus Sjögren, styrelseordförande i branschföreningen SKEF (Svenska Konsumentkreditföretagen Ek För) samt Vice VD för Folkia ger sin syn på framtiden när det gäller konsumentkrediterna. 19.00 – Kvällsaktivitet Middag Underhållning Fredag 24 april 08.30 - 09.30 Kronofogdens nyhetstimme Kronofogden berättar om vad som är på gång inom bland annat skuldsaneringsområdet. 09.35 - 10.05 Verkställighet i vardagen Kronoinspektörerna Leif Bäckström och Monica Fransson från Kronofogden Uddevalla berättar om sitt arbete och ger sin syn på framtiden inom området. 10.05 – 10.30 Fika 10.30 – 11.30 Konsumentverkets nyhetstimme Aktuell information från Konsumentverket om t ex BOSS, statistik, dokumentation, arbets material, domar och rättsfall. 11.35 - 12.35 Vem råkar illa ut? Gunnar Wetterberg har en bakgrund som utredare på Finansdepartementet och som direktör i Svenska Kommunförbundet. Idag verkar han som historiker och författare, och har bland annat skrivit Pengarna och makten samt Riksbankens historia. Gunnar Wetterberg resonerar kring sambandet mellan makroekonomi och skuldsättning. Han utgår från avregleringen under 1980-talet och finanskriserna i början av 1990-talet och 2008-2009 för att svara på frågan ”Vad kan man göra för att minska riskerna för utslagning och personliga katastrofer?” 12.35 – 13.45 Lunch 13.45 – 15.30 Hur olik är du? Mångfald och öppenhet är en viktig fråga i vårt samhälle. Jan-Olov Madeleine Ågren, utbildare vid Rättighetscentrum Norrbotten. pratar om diskrimineringens faror och mångfaldens möjlig- heter, samt vikten av att inte sätta etiketter eller placera in människor i olika kategorier. 15.30 – 15.45 Avslutning BUS-föreningens ordförande avrundar årets utbildningsdagar. 15.45 – Fika Praktisk information Konferensen Utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivare äger rum på Bohusgården 23 - 24 april 2015. Deltagare Konferensen vänder sig till budget- och skuldrådgivare, chefer och politiker i kommunerna. Konferensen vänder sig även till rikspolitiker, organsationsföreträdare och myndigheter. Kostnader Konferensavgift inkl boende i enkelrum Konferensavgift inkl boende i dubbelrum Konferensavgift exkl boende 4 570 kr 3 845 kr 2 995 kr På Bohusgården finns 220 rum (500 bäddar). När rummen tar slut kan vi endast erbjuda konferensplats, vilket innebär att du får ordna boende på egen hand. Det är alltså ”först till kvarn” som gäller. Observera att det finns möjlighet att dela rum om så önskas. Anmälan Anmälan görs på www.busforeningen.se. Sista anmälningsdag är 20 februari 2015. För frågor gällande din anmälan kontakta Bokningsbolaget på 08-506 285 00 alt congress@bokningsbolaget.se, kontaktperson är Anna Kilström. Avbokning Vid avbokning senare än 20 februari 2015 debiteras en avgift på 75% av konferensavgiften. Vid avbokning senare än 1 april debiteras 100% av konferensavgiften. Övrigt Arrangörerna reserverar sig mot eventuella ändringar. Upplysningar Ytterligare information lämnas av: Ingvor Fahlén, ordförande070-299 16 82 Karin Källén, region Väst 070-238 43 50 www.busforeningen.se info@busforeningen.se i samarbete med © BUS-föreningen Januari 2015 Arrangör: Delegationslista december 2014 Diarienummer Datum Beslut Ärende Fastighet Handläggare 2014-000753 2014-12-10 Avgift för timdebiterad tillsyn Hälsoskydd, klagomål på låg temperatur m.m Lyran 4 Anthoula Papakosta 2014-002899 2014-12-10 Avgift för timdebiterad tillsyn Hälsoskydd, klagomål på cigrettrök Musseronen 7 Anthoula Papakosta 2012-002887 2014-12-02 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på buller m.m Öd 1:33 Jennie Schürer von Waldheim 2013-000184 2014-12-18 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på buller Steglitsen 4 Jennie Schürer von Waldheim 2014-001102 2014-12-22 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på buller Halleberg 13 Jennie Schürer von Waldheim 2014-002972 2014-12-19 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på fukt och mögel Stjärtmesen 17 Jennie Schürer von Waldheim 2014-003280 2014-12-01 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på hundskall Arkturus 1 Anthoula Papakosta 2014-003319 2014-12-02 Beslut om att avsluta ärende Hälsoskydd, klagomål på mögel Praktnejlikan 3 Anthoula Papakosta 2014-003456 2014-12-03 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Brämhult 11:171 Roger Johansson 2014-003487 2014-12-11 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Björken 1 Roger Johansson 2014-003508 2014-003532 2014-003550 2014-003553 2014-12-08 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Rydboholm 1:420 Roger Johansson 2014-12-08 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Bytorp 1:60 Roger Johansson 2014-12-08 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Räveskalla 1:634 Roger Johansson 2014-12-11 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Skänstad 7:81 Roger Johansson 2014-003558 2014-12-08 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Skänstad 7:206 Roger Johansson 2014-003588 2014-12-12 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Rångedala-Bredared 3:10 Roger Johansson 2014-003589 2014-12-12 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Tämta-Kil 2:1 Roger Johansson 2014-003617 2014-12-15 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Brämhult 8:77 Roger Johansson 2014-003667 2014-12-18 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Gingri-Kil 1:127 Roger Johansson 2014-003677 2014-12-18 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Värmepump, installation Gingri-Kil 1:128 Roger Johansson 2012-001195 2014-12-04 Förbud mot utsläpp av avloppsvatten Avlopp, tillsyn inventering 2012 Vängtorp 1:11 Jennie Schürer von Waldheim 2014-002512 2014-12-22 Föreläggande om att stänga vägen Hälsoskydd, klagomål på trafik Rydboholm 1:171 Anneli Kylén 2014-003468 2014-12-02 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Dalshestre 1:12 Roger Johansson 2014-003552 2014-12-10 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Seglora-Näs 2:11 Roger Johansson 2014-003557 2014-12-09 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Rydboholm 2:63 Roger Johansson 2014-003573 2014-12-09 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Asklanda 4:13 Roger Johansson 2014-003604 2014-12-12 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Hulta 4:2 Roger Johansson 2014-003665 2014-12-18 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Lövaskog 3:16 Roger Johansson 2014-003703 2014-12-29 Föreläggande om skyddsåtgärder Värmepump, installation Viken 1:39 Josefin Wilén 2014-003507 2014-12-01 Tillstånd inom vattenskyddsområde för gödsel Miljötillsyn, ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - gödsel Rångedala-Bredared 7:1 Teresia Persson 2014-003222 2014-002501 2014-12-08 2014-12-11 Tillstånd till avloppsanordning för Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Avlopp, ansökan WC Bredareds-Fagerhult 1:43 Jennie Schürer von Waldheim Seglora 1:3 Mirjam Keskifrantti 2014-003146 2014-12-22 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Hedared 7:14 Mirjam Keskifrantti 2014-003150 2014-12-02 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Hällered 1:18 Jennie Schürer von Waldheim Sökande/objekt Sune Anderssons Bil & Motor Lokalförsörjningsförvaltningen Diarienummer Datum Beslut Ärende Fastighet Handläggare 2014-003192 2014-12-04 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Sökande/objekt Hallagärde 1:29 Mirjam Keskifrantti 2014-003193 2014-12-22 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Hallagärde 1:34 Mirjam Keskifrantti 2014-003197 2014-12-22 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Hallagärde 1:33 Mirjam Keskifrantti 2014-003258 2014-12-05 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Vänga 1:24 Mirjam Keskifrantti 2014-003274 2014-12-15 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Arta 3:11 Mirjam Keskifrantti 2014-003325 2014-12-02 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Tomta 1:10 Mirjam Keskifrantti 2014-003422 2014-12-03 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Uddetorp 1:5 Jennie Schürer von Waldheim 2014-003546 2014-12-10 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Osdal 2:1 Jennie Schürer von Waldheim 2014-003566 2014-12-22 Tillstånd till avloppsanordning med WC Avlopp, ansökan WC Öd 1:66 Mirjam Keskifrantti 2014-003565 2014-12-23 Ebbared 2:24 Jennie Schürer von Waldheim 2014-12-11 Tillstånd till avloppsanordning med WC (i fil för i extra ) Avgift offentlig kontroll Avlopp, ansökan WC 2014-000536 Livsmedelskontroll, revision Los Brothers polska delikatesser Semele 5 Thomas Vidholm 2014-002967 2014-12-01 Avgift för extra offentlig kontroll Livsmedelskontroll, inspektion Pinya Konditori Mjölskivlingen 12 Christina Källberg 2014-003035 2014-12-01 Avgift för extra offentlig kontroll Livsmedelskontroll, inspektion KB-Butiken Pegasus 3 Christina Källberg 2014-002967 2014-12-01 Föreläggande om skadedjurskontroll Livsmedelskontroll, inspektion Pinya Konditori Mjölskivlingen 12 Christina Källberg 2014-003295 2014-12-01 Registrering av livsmedelsanläggning Livsmedelskontroll, registrering av anläggning Lunchesset Getängen 23 2014-003445 2014-12-01 Registrering av livsmedelsanläggning Livsmedelskontroll, registrering av anläggning Elsas Streetfood Annelie Gustafsson 2014-003541 2014-12-15 Registrering av livsmedelsanläggning , tillfällig Livsmedelskontroll, registrering av tillfällig verksamhet på Stora Torget Stures Frukt & Grönt Annelie Gustafsson 2010-002582 2014-12-12 Avgift för timdebiterad tillsyn Förorenade områden, undersökning Akzo Nobel Pulp and Performance Jössagärdet 12 Anneli Kylén 2010-002582 2014-12-17 Avgift för timdebiterad tillsyn Förorenade områden, undersökning Akzo Nobel Pulp and Performance Jössagärdet 12 Anneli Kylén 2013-003420 2014-12-11 2014-000211, 2014-12-18 259, 2440, 3598, 3577 Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, klagomål på buller Samhällsbyggnadsförvaltningen Viared 8:110 Linda Björnberg Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, årsrapport 2013 m.fl. Guttasjöns Brandövningsplats Bockaryd 1 Nina Wennström 2014-002287 2014-12-15 Avgift för timdebiterad tillsyn Förorenade områden Evedan AB Stuart Kile 4 Anneli Kylén 2014-002428 2014-12-16 Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, anmälan Vindkraft Hallabron Äspered 4:3 Anneli Kylén 2014-002494 2014-12-16 Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, anmälan om uppförande av vindkraftverk Vindkraftspark Lövaskog Lövaskog7:1 Anneli Kylén 2014-002526 2014-12-02 Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, beslut om öppna mindre fordonstvätt BM Bil AB Viskarhult 17:1 Ilse Nierstrasz-Postma 2014-002581 2014-12-15 Avgift för timdebiterad tillsyn Miljötillsyn, utsläpp av släckvatten Nijme Keyrous Längjum 4:16 Anneli Kylén 2014-003015 2014-12-10 Avgift för timdebiterad tillsyn Avfall, nedskräpning vid Viskan Dynamic Bilvård Dahlian 1 Anthoula Papakosta 2014-003513 2014-12-04 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd Miljötillsyn, anmälan HVC Fristad Fristads Hed 1:4 Anneli Kylén 2014-003244 2014-12-03 Beslut om miljösanktionsavgift Köldmedia, årsrapport 2013 Borås Simarena Lundby 1:7 Teresia Persson 2014-003643 2014-12-15 Fastställande av årsavgift Miljötillsyn, beslut om årlig avgift Lerbäck Avloppsreningsverk Lerbäck 1:32 Therese Jönsson 2014-003659 2014-12-18 Föreläggande om provtagningsplan Hökerum Bygg AB Kamelian 2 Anneli Kylén 2013-003317 2014-12-03 Föreläggande om skyddsåtgärder Förorenade områden, information om miljöteknisk markundersökning Miljötillsyn, anmälan om krossanläggning Borås Krossen AB Torpa-Sjöbo 2:2 Linda Björnberg 2014-002526 2014-12-02 Föreläggande om skyddsåtgärder Miljötillsyn, beslut om öppna mindre fordonstvätt BM Bil AB Viskarhult 17:1 Ilse Nierstrasz-Postma NCC Construction Sverige Annelie Gustafsson Diarienummer Datum Beslut Ärende Sökande/objekt Fastighet Handläggare 2014-002915 2014-12-08 Föreläggande om skyddsåtgärder Miljötillsyn, provtagning Järngrinden Produktuveckling AB Hugin 1, 11, del av Heimdal 5, 10 Anneli Kylén 2014-003127 2014-12-03 Föreläggande om skyddsåtgärder Miljötillsyn, anmälan om ny uppställning av krossanläggning Borås Krossen AB Viared 5:1 Linda Björnberg 2014-003246 2014-003449 2014-12-02 Föreläggande om skyddsåtgärder Miljötillsyn, anmälan Tranemo Trädgårdstjänst AB Ventilen 3 Linda Björnberg 2014-12-16 Föreläggande om skyddsåtgärder Miljötillsyn, information om anmälan om avfall Viared Industrimark AB Viared 8:110 Anneli Kylén 2014-001018 2014-12-16 Tillstånd inom vattenskyddsområde Miljötillsyn ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde Tåbacken AB Tärby 19:2 Teresia Persson 2014-003441 2014-12-15 Tillstånd inom vattenskyddsområde för gödsel Miljötillsyn, ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - gödsel Håkan Augustsson Annestorp 5:1 Teresia Persson 2014-003509 2014-12-18 Tillstånd till spridning av kemiska bekämpningsmedel Miljötillsyn, ansökan om spridning av kemiska bekämpningsmedel Borås Golfklubb Kråkered 2:11 Teresia Persson 2014-003554 2014-12-18 Tillstånd till spridning av kemiska bekämpningsmedel Miljötillsyn, ansökan om tillstånd om spridning av kemiska bekämpningsmedel Bredareds Golfklubb Bredared 2:30 Teresia Persson 2014-003418 2014-12-02 Yttrande till Länsstyrelsen Naturvård, vattenverksamhet Självvik 1:1 Jenny Pleym 2014-002236 2014-12-17 Yttrande över detaljplan, granskning Planering, detaljplan för Sandared 1:77 och 1:591 Monica Hellström 2014-003470 2014-12-15 Yttrande över detaljplan, granskning Planering, detaljplan för Viared, del av Viared 14:19 Johanna Thorén 2014-003349 2014-12-02 Yttrande över strandskyddsdispens Naturvård, strandskyddsdispens Viared 9:48 Jenny Pleym 2014-003351 2014-12-02 Yttrande över strandskyddsdispens Naturvård, strandskyddsdispens Kinnarumma-Näs 1:20 Emma Nevander 2014-003365 2014-12-02 Yttrande över strandskyddsdispens Naturvård, strandskyddsdispens Halla 1:52 Jenny Pleym 2014-003483 2014-12-02 Yttrande över strandskyddsdispens Naturvård, strandskyddsdispens Äspenäs 1:9 Jenny Pleym Fristads Missionskyrka
© Copyright 2024