1. No category

Årsredovisning
2014
Innehållsförteckning
Inledning
Kommunens vision Kommunstyrelsens ordförande
Organisation 3
4-5
6
Femårsöversikt7
Förvaltningsberättelse
Översikt över 2014
8
God ekonomisk hushållning
9
Balanserad styrning
10 - 15
Driftsredovisning 16 - 17
Investeringsredovisning
18 - 19
Personalredovisning
20 - 22
Folkhälsa
23 - 24
Miljö25
Intern kontroll
26
Sandvikens
Kommun och
Kommunkoncern
Finansiell analys
27 -35
Redovisningsmodell36
Sammanställd redovisning
37
Redovisningsprinciper
38- 39
Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys
40 - 42
Noter
43 - 59
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse
60 - 61
Kunskapsnämnd
62 - 72
Omsorgsnämnd
73 - 83
Individ- och familjeomsorgsnämnd
84 - 92
Kultur- och fritidsnämnd
93 - 99
Bygg- och miljönämnd
100 - 107
Arbetsmarknad- och trafiknämnd
108 - 116
Kommunstyrelsens förvaltning
117 - 126
Gemensam finansiering
127 - 128
Bolagen i kommunkoncernen
129 - 137
Revisionsberättelse
138 - 139
Inledning
3
Kommunens vision
Kommunens vision
Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, § 21.
I Sandviken är världen alltid närvarande
I Sandviken
världen
alltid närvarande
Här
kännerärvi
oss hemma
och gör varandra bättre
Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre
Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar
Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som
växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer.
Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle
I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer
lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt.
Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana
och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov.
Ett delat ansvar – ett enat samhälle
Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter
och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande.
I Sandviken är världen alltid närvarande
Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella
företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle.
Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår
språngbräda till framtiden.
Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse
Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor
och platser.
Vi lär för livet
Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande
framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom
teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv.
Vår miljö – vårt ansvar
I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom
naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.
Vi mår bra till kropp och själ
Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö
för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.
Inledning
4
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande
”I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss
hemma och gör varandra bättre”. Så lyder vår vision och
i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och
servicen till kommunens invånare. Därför är arbetet med
medborgarservice viktigt. Meningen med funktionen är att
den ska underlätta för medborgarna att hitta, lätt och rätt,
inom kommunens tjänsteutbud och den beräknas starta till
sommaren 2015.
Vi ser en fortsatt befolkningsökning under år 2014.
Kommunens invånarantal ökade med hela 581 personer.
Antalet invånare uppgick den 31 december 2014 till 37 883.
En ökande befolkning är också en utmaning. Det behövs och
kommer att behövas såväl lägenheter som ytterligare lokaler
för förskola och skola.
Sandvikens kommun redovisar för perioden ett resultat
på 15,3 mkr. Några av nämnderna har under år 2014 haft
problem, och jobbar hårt för att klara sig inom givna
ekonomiska ramar. De flesta har lyckats. Totalt redovisar
nämnderna ett överskott på 24,3 mkr.
Hela kommunkoncernen redovisar ett resultat för år 2014,
efter finansiella poster, på 89,2 mkr.
Under år 2012 tillsatte fullmäktige en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att se över den politiska
nämndsorganisationen. Under 2014 fastställdes den
organisation som gäller från och med 1 januari 2015. Den
nya organisationen innebär i korthet att kommunstyrelsen har
fått två nya utskott, serviceutskottet och utvecklingsutskottet.
Därtill byter arbetsmarknads- och trafiknämnden namn
till arbetslivsnämnden och bygg- och miljönämnden till
samhällsbyggnadsnämnden och ett antal verksamheter flyttar
mellan nämnderna.
Från och med den 1 januari 2014 inrättades en gemensam
nämnd för verksamhetsstöd, med Gävle som hemvist.
Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner avser att
samverka inom olika områden i större utsträckning än idag.
Genom att samverka kan kommunerna använda resurser mer
kostnadseffektivt.
Från och med den 1 januari 2015 finns en gemensam nämnd
för överförmyndarverksamheten. Här samverkar Sandviken,
Hofors och Ockelbo kommuner, med Sandviken som
värdkommun. Även här är ambitionen att tillsammans bedriva
en för medborgarna effektivare och mer ändamålsenlig
verksamhet.
Vi diskuterar nu också en gemensam nämnd
för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands
samhällsbyggnadsnämnd. Den är tänkt att starta den 1 januari
2016 och blir i så fall ett samarbete mellan Hofors, Ockelbo
och Sandvikens kommuner, med Sandvikens kommun
som värdkommun. Syfte med samverkan är att skapa en
organisation som säkerställer
en effektiv och rättssäker
kommunal service för
medborgare och näringsliv.
Glädjeämnen under år
2014 är att det första
trygghetsboendet växer fram
i Sandviken. I augusti 2013
ställde sig kommunstyrelsen
positiv till att bevilja
bidrag till trygghetsboende
Kanalgården.
Riktlinjerna för denna
boendeform fastställdes
av kommunfullmäktige
under hösten 2014. Vi är
övertygade om att denna typ
av boende för äldre fyller
en stor funktion och ser
redan idag efterfrågan efter lägenheterna. Det är Kanalkyrkan
i Sandviken som bygger det första trygghetsboendet inom
Sandvikens kommun.
I samband med detta arbete gjordes också en inventering av
fysisk tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet. Rapporten
har godkänts av kommunstyrelsen och ska ligga till grund
för att bedöma framtida inriktning och omfattning av olika
boendeformer. Tillgång på tillgängliga bostäder ger enligt
forskning minskade kostnader för äldreomsorg, både i form
av hemtjänst och vid flytt till särskilt boende. Ett samarbete
med olika fastighetsägare är därför av stor vikt!
Det vi också kan konstatera är att alla elever och lärare nu har
tillgång till egen dator. De sista datorerna levererades under
höstterminen 2014, och nu finns cirka 6 500 datorer inom
utbildningsverksamheten. Ett av uppdragen som skolan har är
att utjämna skillnader mellan elever i detta avseende är målet
uppnått. Det ska bli spännande att följa nästa steg med nästa
generations lärande.
Antalet användare av kommunens e-tjänster ökar. Totalt har
under året drygt 22 000 inloggningar gjorts. Mest används
idag e-tjänsterna inom skola- och barnomsorg, men även
e-tjänsten för vigsel är populär.
Vi arbetar vidare för att möta efterfrågan på e-tjänster för att
underlätta för våra medborgare att den vägen ha kontakt med
kommunen. Här kommer även medborgarservice att vara ett
viktigt verktyg när vi under år
2015 kan starta den verksamheten på allvar.
Satsningen på centrumutveckling som vi beslutat om är
viktig. En levande stadskärna är en förutsättning för hela
kommunens attraktionskraft. Många människor i centrum
genererar omsättning och tillväxt. Vi startade under hösten
2014 projektet Plussa Centrum. Målet är att skapa ett
Inledning
5
Kommunstyrelsens ordförande
centrum där människor trivs. När vi nu ska rusta centrum vill
vi veta vad Sandvikens invånare tycker skulle plussa centrum.
Vi har nu startat dialogen och ber om idéer.
Arbetslösheten i Sandviken är fortsatt hög och förväntas
fortsätta ligga på en hög nivå även under 2015. Inom
kommunen har vi fortfarande anledning att oroa oss
över arbetslösheten bland ungdomar och kostnaderna för
försörjningsstöd. Kommunens resurser inom området
försörjning, arbetsmarknadsåtgärder och integration måste
fortsätta fördjupa sitt samarbete, för att på ett effektivt sätt
kunna möta de människor som står utanför arbetsmarknaden.
Detta gäller såväl internt inom kommunen som mot
arbetsförmedlingen.
Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har
ökat. Under 2014 trädde en lagändring i kraft som bland annat
innebär utökat mottagande för alla kommuner. Detta arbete är
nu påbörjat och den 1 april öppnar vi ett nytt boende för att på
ett bra sätt kunna ta emot dessa barn och ungdomar.
Det nya serviceboendet vid Ängsbacken fortskrider. Arbetet
ligger sju veckor före tidsplan, och boendet ska därmed kunna
tas i bruk vid årsskiftet 2015/2016.
Under året beslutade vi att avsätta medel för ytterligare
förskoleavdelningar. Vi beslutade bygga om tomställda
lokaler i Hammarskolan till två förskoleavdelningar.
Ombyggnationen är i klar, och verksamheten har startat
i början av 2015. De nya avdelningar ligger i anslutning
till Flygande drakens förskola som därmed inrymmer sju
avdelningar. Vi beslutade också att bygga om tomställda
lokaler i Norrsätraskolan till två nya förskoleavdelningar.
Även dessa har tagits i bruk i början av 2015.
När det gäller Drottningen så har en utredning avseende
ombyggnationen i samarbete med hyresgästen pågått
under 2014. Området kring Drottningen har gestaltats och
presentation av förslaget kommer att ske under 2015.
För Sandviken Energi AB och Sandvikenhus AB, med
koncerner, Sandvikens Stadshus AB och Sandviken
Specialfastigheter AB, är nu bolagsordningar fastställda.
För Sandviken Energi AB och Sandvikenhus AB har
dessutom avkastningskrav fastställts. Arbetet med att ta
fram ägardirektiv och bolagsordningar för resterande bolag
fortsätter under 2015.
Sandviken Energi AB med dotterbolag kan för
fjärrvärmeverksamheten under 2014 konstatera relativt
ogynnsamma klimatförhållandena. Året var varmare än
normalt vilket minskat energiförsäljningen.
Under året har kampanjer utförts för Fiber Till Hemmetanslutningar i nya samt inom befintliga områden. Vi
konstaterar med tillfredsställelse att ytterligare områden
erbjudits anslutning.
Beslut har tagits att lägga ner reningsverket i Kungsberg
och istället pumpa det orenade spillvattnet till Järbo där ett
nytt verk ska byggas. Arbetet med att minska beroendet av
Öjaren som ytvattentäkt genom ett ökat grundvattenuttag
har också fortsatt under året. Genom ökat grundvattenuttag
i Rökebo och Årsunda kommer vi, vid normalförbrukning,
förhoppningsvis att kunna leverara grundvatten till hela
Sandviken behov av dricksvatten. Detta medför sänkta
produktionskostnader och en betydligt ökad leveranssäkerhet.
Sandvikenhus har färdigställt kvarteret Dalslänningen under
år 2014. Barrsätragatan 31 är numera påbyggd med två
våningar vilket skapat 30 nya lägenheter i centrala Sandviken.
Sandvikenhus planerar att under de närmaste åren
att nyproducera 30-50 lägenheter per år. Det är
glädjande eftersom bolaget har en viktig roll i att skapa
boendeförutsättningar för den inflyttning som sker till
kommunen och som vi ser kommer att fortsätta inom de
kommande åren. Vi kan också konstatera att uthyrningsgraden
inom Sandvikenhus ökat markant under perioden som en följd
av inflyttningen till kommunen. Sandvikenhus redovisar en
genomsnittlig uthyrningsgrad på 98,5 %.
Högbo Bruk AB fortsätter det lyckosamma samarbetet med
kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Idag är så mycket
som 100 personer sysselsatta inom bruket, utöver fast anställd
personal.
Högbo Bruk AB har också under året sålt ett antal tomter i
Rossnäs till kommunen. Vi vill med detta samla lediga tomter
på ett och samma ställe inom koncernen, för att underlätta för
intresserade köpare.
Det är också glädjande att bolaget kan redovisa ett ökat antal
besökare till de olika arrangemangen som arrangeras. Också
Pay & Ski-spåret, som öppnade i slutet av november, kunde
konstatera rekord i antalet besökare.
Evenemang på Göransson Arena fortsätter. Under året
har bland annat Landsbygdsriksdagen, Worldcup i bandy,
Göransson Cup, konsert med Deep Purple, Trollkaren från
Oz och Jesus Christ Super Star genomförts. Arbetet med att
fylla arenan med ett varierat innehåll visar sig i form av en
välfylld arenakalender för 2015. Detta är viktigt, då vi ser
en allt hårdare konkurrens på arenamarknaden. Det är också
viktigt att utveckla vidare en modell för hur riskexponeringen
ska minska.
Specialfastigheter redovisar ett stort negativt resultat för år
2014. Det beror på att vi, efter flera års diskussion gjort en
nedskrivning av grundinvesteringen i bygganden, eller gåvan
som vi fick av Göranssonska stiftelserna.
Peter Kärnström / Kommunstyrelsens ordförande
Inledning
6
Organisation
Organisation
Kommunen
Överförmyndarnämnd
Bygg- och
miljönämnd
Kunskapsförvaltning
Revision
Arbetsmarknadsoch trafiknämnd
Kommunstyrelse
Kultur- och
fritidsnämnd
Omsorgsnämnd
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Arbetsmarknadsoch trafikförvaltning
Kommunstyrelseförvaltning
Kultur- och fritidsförvaltning
Omsorgsförvaltning
Individ- och familjeomsorgsförvaltning
Kunskapsnämnd
Bygg-och miljöförvaltning
Valnämnd
Kommunfullmäktige
Personalkontoret
Tekniska kontoret
Kommunledningskontoret
Inköpskontoret
Ekonomikontoret
Servicekontoret
IT-kontoret
Informationskontoret
Näringslivskontoret
Sandbacka Park Utvecklingskontoret
Kommunkoncernen
Gästrike Räddningstjänstförbund
27%
Gästrike Återvinnare
24%
Kommunfullmäktige
Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri
100%
100%
Sandvikens Stadshus AB
100%
Sandvikens
Specialfastigheter AB
100%
100%
100%
Högbo Bruks AB
Sandviken Energi AB
Göransson Arena AB
100%
Sandviken
Energi Elnät AB
Sandviken Energi
Vatten AB
Bångbro Kraft AB
100%
Sandvikenhus AB
1%
Mekkab AB
99%
Knuten
Fastigheter HB
100%
Sandvikens Nyttofastigheter AB
Inledning
7
Femårsöversikt
Femårsöversikt
Kommunen
Ekonomi
Verksamhetens nettokostnader (mkr)
Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr)
Årets resultat (mkr)
Årets resultat/invånare (kr)
Bruttoinvesteringsvolym (mkr)
Total pensionsskuld (mkr)
Soliditet (%)
Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%)
2014
-1 826,7
-48 284
15,3
404
152,7
1 130,3
46,3
-1,4
2013
-1 771,3
-47 552
40,4
1 085
99,0
1 162,6
44,9
-4,3
2012
-1 733,5
-46 739
21,3
574
169,7
1 079,7
41,7
-3,3
2011
-1 720,5
-46 506
5,7
154
120,0
1 071,6
42,9
-4,5
2010
-1 682,3
-45 571
14,2
385
87,5
933,5
46,6
1,1
Skatteintäkter
Skattesats till kommun (kr)
Skattesats till kommun och landsting (kr)
Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr)
Skatteintäkter per invånare (kr)
2014
21,61
33,12
1 843,7
48 733
2013
21,61
33,12
1 826,8
49 042
2012
21,39
32,82
1 763,7
47 553
2011
21,65
32,82
1 739,9
47 031
2010
21,65
32,82
1 700,5
46 064
Personal
Antal årsarbetare
Antal anställda
Personalkostnader exklusive pension (mkr)
Sjukfrånvaro samtliga anställda (%)
2014
2 911
3 030
1 324,0
6,9
2013
2 897
3 029
1 286,2
6,6
2012
2 881
3 009
1 236,4
5,6
2011
2 859
3 012
1 203,9
5,0
2010
2 895
3 062
1 171,0
5,3
Befolkning
Antal invånare totalt
varav 0-6 år
varav 7-17 år
varav 18-24 år
varav 25-44 år
varav 45-64 år
varav 65-79
varav 80+
2014
37 833
2 708
4 535
3 201
8 332
10 071
6 781
2 205
2013
37 250
2 615
4 385
3 298
8 150
10 039
6 594
2 169
2012
37 089
2 540
4 354
3 384
8 180
10 036
6 400
2 195
2011
36 995
2 519
4 440
3 351
8 209
10 078
6 176
2 222
2010
36 916
2 545
4 497
3 247
8 283
10 162
5 948
2 234
2014
-1 701,7
77,4
502,7
33,8
9,8
2013
-1 715,0
47,3
312,0
32,1
6,6
2012
-1 679,4
39,5
454,6
32,1
7,2
2011
-1 667,1
4,7
299,1
33,2
6,6
2010
-1 591,2
51,6
234,1
34,4
10,0
Kommunkoncernen
Ekonomi
Verksamhetens nettokostnader (mkr)
Årets resultat (mkr)
Investeringsvolym (mkr)
Soliditet (%)
Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%)
8
Förvaltningsberättelse
Översikt över 2014
Översikt över 2014
Under år 2014 ökade antalet invånare med 581 stycken.
Invånarantalet uppgår den 31 december 2014 till 37 833
stycken. Antalet invånare är en viktig faktor i det
skatteutjämningssystem som gäller för Sveriges kommuner
och påverkar kommunens intäktssida positivt. Varje
ny invånare genererar knappt 50 000 kr per år i ökade
skatteintäkter.
Införandet av digitala trygghetslarm har skett i ett samarbete
mellan kommunen och Sandvikenhus AB. Tekniska kontoret
har dessutom tillsammans med omsorgsnämnden kartlagt
tillgängligheten av bostäder i Sandviken. Utredningen
ger underlag för vilka insatser som bör göras i olika
bostadsområden för att höja tillgängligheten och ger förslag
till enklare åtgärder som kan undanröja hinder.
Arbetslösheten är fortsatt hög i kommunen. I december
2014 var 2 417 personer arbetslösa. I andel av arbetskraften
uppgår arbetslösheten i Sandviken till 13,2 procent medan
procentsatsen för Gävleborgs län ligger på 11,8 procent och
för riket på 8,1 procent.
Inom utbildningsverksamheten pågår anpassningen till
den verklighet som råder i kommunen. Antalet elever har
ökat kraftigt under året, framförallt inom grundskolan
och förskolan. Detta har medfört behov av ytterligare
förskoleavdelningar, och andra utbildningslokaler.
Räntenivåerna i Sverige är fortsatt låga. Kommunen lånar till
räntenivåer som är historiskt mycket låga. Ökade räntenivåer
förutspås först under år 2016.
Datoriseringen inom skolan har fortsatt och alla lärare samt
elever inom grund- och gymnasieskolan har nu tillgång till
egen dator. Den långsiktiga satsningen på IT-stöd för lärande
ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska
material och metoder samt förbättrad kommunikation mellan
hem och skola.
Kommunfullmäktige tillsatte i början av år
2012 en parlamentarisk kommitté för att se över
nämndsorganisationen. Ny nämndsorganisationen gäller från
och med den 1 januari 2015. Den nya organisationen innebär
att kommunstyrelsen har fått två nya utskott, serviceutskottet
och utvecklingsutskottet samt att arbetsmarknads- och
trafiknämnden bytt namn till arbetslivsnämnden och byggoch miljönämnden bytt till samhällsbyggnadsnämnden och att
ett antal verksamheter flyttat mellan nämnderna.
Till detta kommer samverkan med olika kommuner från
1 januari 2014, i gemensam nämnd för verksamhetsstöd
och från den 1 januari 2015, gemensam nämnd för
överförmyndarverksamheten. Dessutom planeras
från halvårsskiftet 2015 gemensam nämnd för
hjälpmedelsverksamheten, FOU-Välfärd, RegNet och
HelGe mellan Gävleborgsläns landsting och kommunerna i
länet. Inför nästa år, 1 januari 2016, planeras en gemensam
nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands
samhällsbyggnadsnämnd. Antalet gemensamma nämnder ökar
snabbt.
Arbetet med att införa medborgarservice inom Sandvikens
kommun fortgår. Verksamheten startas upp under sommaren
2015. Syftet med medborgarservice är att förstärka
kommunens kundperspektiv. De förväntade effekterna är
ett ännu bättre bemötande, effektivare ärendehantering och
utveckling av den kommunala verksamheten.
Försörjningsstödskostnaderna ligger på en fortsatt
hög nivå under 2014, även om beloppet för utbetalt
försörjningsstöd inte ökat ytterligare sedan föregående år.
Många försörjningsstödstagare är långtidsberoende och
behöver mycket stöd och vägledning för att kunna etablera
sig på arbetsmarknaden. Samverkan mellan individ- och
familjeomsorgsnämnden, arbetsmarknads- och trafiknämnden
och arbetsförmedlingen har dock lett till fler insatser för
arbetslösa, som helt eller delvis fått annan försörjning. Denna
samverkan fortsätter.
Inom Sandvikens kulturcentrum invigdes under året;
Trampolinen, Sveriges första litteraturhus för barn och unga.
I samverkan mellan kommunen och Folkets Hus skapas
successivt nya mötesplatser för invånarna.
Förutom investeringar i en tillbyggnad av Ängsbackens
äldreboende, som står klart till årsskiftet 2015/2016, och
ytterligare fem nya förskoleavdelningar har arbete pågått
under året med en utredning om Drottningen. I samarbete
med tilltänkt hyresgäst har ombyggnationen planerats.
Området kring Drottningen har gestaltats och en presentation
kommer att ske under 2015.
Sandvikens kommun redovisar för året ett resultat på 15,3
mkr. I jämförelse med år 2013 är det en minskning, men
likväl över det budgeterade resultatet för året, på 7 mkr.
Noteras bör att en återbetalning av AFA-premier på 35,5
mkr, inbetalda under åren 2005 och 2006, ingick i 2013 års
resultat. Under år 2014 skedde ingen återbetalning av AFApremier.
Det som påverkat 2014 års resultat är att kommunkoncernen,
i enlighet med nya redovisningsregler, övergått till
komponentavskrivning. För Sandvikens kommuns del har
det inneburit lägre kostnader för avskrivningar på fastigheter
motsvarande omkring 10 mkr.
Nämnderna och kommunstyrelsen har, tillsammans med
sina förvaltningar, jobbat hårt för att klara sig inom givna
ekonomiska ramar under 2014. Viss justering skedde under
året av kunskapsnämndens ram, med anledning av den stora
ökningen av antalet elever under året. Dessutom justerades
internhyran för berörda nämnder, på grund av effekterna av
komponentavskrivningen.
Förvaltningsberättelse
9
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning
Kommunen
Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla mål och
riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk
hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för
verksamheten anges verksamhetsmål.
Finansiella mål
Inför år 2014 har fullmäktige angivit att resultatet för året ska
budgeteras till 7 mkr. De definitiva ekonomiska ramarna för
respektive nämnd har fastställts liksom en investeringsplan
för kommunen totalt på 144,4 mkr. Investeringsplanen har
senare justerats av fullmäktige i beslut dels den 14 april 2014,
§ 48, till 185,9 mkr och dels i beslut den 17 november 2014,
§ 164, till 203,2 mkr.
Sandvikens kommuns resultat för år 2014 uppgår till 15,3
mkr. Målet är därmed uppfyllt. Under året har kommunen
ändrat avskrivningsreglerna för sina fastigheter. Nu används
komponentavskrivning. Detta har påverkat resultatet positivt,
med cirka 10 mkr.
Det andra målet som anges är att respektive nämnd ska
bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar.
Totalt för nämnderna uppfylls målet, då nämnderna
tillsammans redovisar ett resultat på 24,3 mkr. Två enskilda
nämnder redovisar dock mindre underskott, individ
och familjeomsorgsnämnden -4,3 mkr och bygg- och
miljönämnden -1,9 mkr. Mål två är därmed inte uppfyllt på
nämndsnivå, men uppfylls totalt för nämnderna. Nämnder
och förvaltningar har under hösten 2014 arbetat aktivt för att
försöka klara att redovisa plusresultat, vilket inte lyckades
fullt ut.
Investeringsvolymen för året uppgår till 151,8 mkr. Beloppet
ligger under ramen för vad fullmäktige beslutat. Målet måste
därför anses vara uppfyllt.
Verksamhetsmål
Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning
fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk
hushållning med ett effektivt resursutnyttjande inom
nämndernas verksamheter. Tre mål har fastställts. Det första
målet är att kommunen ska ha en ekonomi i balans år 2014.
Resultatet för året ska vara positivt. Det andra målet är att
samtliga nämnder och kommunstyrelsen ska ha en beredskap
för oförutsedda händelser, genom att avsätta en buffert inom
sina egna ekonomiska ramar. Det tredje, och sista målet är att
den kommunägda totala lokalytan ska minskas samtidigt som
antalet kvadratmeter i externt hyrda lokaler minskas.
Sandvikens kommun redovisar för året ett positivt resultat, på
15,3 mkr. Målet är därmed uppfyllt.
När det gäller att avsätta till buffert inom nämndernas ramar
så har fem av sju nämnder budgeterat för en buffert år 2014.
Den budgeterade bufferten uppgår totalt till 0,3 procent av
kommunbidraget år 2014. Målet är därmed inte uppfyllt till
fullo för året.
Det tredje och sista målet är att den kommunägda
totala lokalytan skall minskas samtidigt som antalet
kvadratmeter i externt hyrda lokaler minskas. Under året
har den kommunägda lokalytan minskat med totalt 11 975
kvadratmeter och uppgår den 31 december till 266 450
kvadratmeter. Det medför en minskning på med 4 procent
av ytan i förhållande till 2013, och 12 procent av ytan, i
förhållande till 2010. Antalet kvadratmeter i externt hyrda
lokaler är oförändrat mellan år 2013 och 2014, och ligger kvar
på omkring 40 000 kvadratmeter. Målet anses vara uppfyllt,
framför allt med tanke på att invånarantalet ökat under året
och behovet av lokaler för såväl boende som utbildning ökat.
Förvaltningsberättelse
10
Balanserad styrning
Balanserad styrning
Kommunfullmäktiges måluppfyllelse
Balanserad styrning – måluppföljning
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2014. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2014. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
Mått
Analys
Medborgarna i Sandviken
upplever att verksamheterna
har god kvalité.
Mätmetod: SCB: s
medborgarundersökning för
Nöjd – Medborgar- Index, NMI.
Målnivå: NMI index 55
Värde 2013: NMI 51
Värde 2012: NMI 52
Värde 2011: NMI 53
Värde 2010: NMI 51
Medborgarnas bedömning av kommunens
verksamheter ökade i årets enkät jämförelse
med tidigare år till ett NMI-värde på 56. Detta
är lika som genomsnittsindex för deltagande
kommuner. Förvaltningarnas egna brukar-/
kundundersökningar visar fortfarande på en mer
positiv uppfattning av verksamheterna.
Medborgarna i Sandviken
upplever att de har inflytande
och möjlighet att påverka
kommunens verksamheter.
Mätmetod: SCB: s
medborgarundersökning för
Nöjd – Inflytande - Index, NII.
Målnivå: NII index 43
Alla nämnder för dialog med
medborgarna om kommunens
verksamheter.
Målnivå: Antal dialoger ökar
årligen.
U
Värde 2013: NII 37
Värde 2012: NII 38
Värde 2011: NII 41
Värde 2010: NII 37
Mätmetod: Antalet dialoger.
Värde 2013: Tre nämnder har
genomfört medborgardialoger.
Värde 2012: Fem nämnder har
genomfört medborgardialoger.
Även medborgarnas bedömning av inflytande
och påverkan, NII, ökade till 41. Sveriges
kommuner och landsting, SKL, har gjort
en uppföljande granskning bland landets
kommuners webbplatser. Sandvikens kommun
placerade sig på en sjunde plats. Allmänhetens
frågor till kommunfullmäktige uppgick till fyra
stycken. Antalet inkomna synpunkter inom
kommunstyrelseförvaltningen uppgick till 132
stycken.
Antalet dialoger bedöms ha ökat. Politiker och
tjänstemän har tillsammans och var för sig mött
medborgarna och brukare i ett stort antal frågor
som rör den egna verksamheten. Fyra nämnder
har genomfört medborgardialoger, bland annat
spontanidrott, Plussa centrum, samråd med
företagare/fastighetsägare och matråd med
skolelever.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Trots att full måluppfyllelse inte har uppnåtts är bedömningen att Sandvikens kommuns medborgare är nöjda med den
kommunala servicen. Dessutom har de möjlighet till delaktighet och inflytande, som i sin tur visar att vi tillsammans skapar
ett öppet och demokratiskt samhälle. De mål som inte har uppnåtts går att åtgärda med mer information, kommunikation
och dialog om vad verksamheterna har för kvalité och tjänster att erbjuda. Ett led i informationsspridandet är de
servicedeklarationer som finns på kommunens webbplats. Vid brukarundersökningarna fortsätter bedömningarna att vara än
Förvaltningsberättelse
11
Balanserad styrning
mer positiva. Nämndernas målmedvetna arbete med att utveckla verksamheterna med fokus på brukarinflytande och kvalité
har gett resultat. Brukarundersökningar inom förskola, fritidshem, grundskolan och gymnasieskola har ett varierande resultat,
men slutsatsen är att en hög andel brukare är nöjda med inflytandet och är nöjda med verksamheterna. Resultatet, 96 %, från
individ- och familjeomsorgsverksamheternas brukarundersökningar är ett resultat som visar på en minskad nöjdhet jämfört med
föregående år. Bygg- och miljönämndens enkät gällande handläggning och beslut visar att 98 % är nöjda. Skillnaden mellan de
medborgare som har svarat på SCB:s attitydundersökning och de personer som svarat på brukarenkäterna i verksamheterna är
stor.
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Chefer upplever ledarskapet
tydligt och utvecklingsinriktat.
Målnivå: Förbättring utifrån
index 2012.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Medarbetarundersökning 20122014.
Resultatet från Motiverad-medarbetar-index,
MMI, för ledare blev 74, vilket är samma resultat
som 2013. Resultatet innebär att tre av fyra
chefer är nöjda med sin arbetssituation.
Värde 2013: MMI 74
Värde 2012: MMI 73
Medarbetare upplever att de har
inflytande och är motiverade i
sitt arbete.
Mätmetod:
Medarbetarundersökning 20122014.
Målnivå: Förbättring utifrån
index 2012.
Värde 2013: MMI 70
Värde 2012: MMI 67
Mångfald och jämställdhet
förbättras i verksamheterna.
Mätmetod: Mäta antalet av det
underrepresenterade könet
i kommunen.
Målnivå: Öka andelen av det
underrepresenterade könet i
kommunens organisation.
Värde 2013: Andelen män utgör
15 % av totala antalet anställda.
Värde 2012: Andelen män utgör
14 % av totala antalet anställda.
Värde 2011: Andelen män utgör
15 % av totala antalet anställda.
Motiverad-medarbetar-index för medarbetarna
blev 69, en minskning jämfört med föregående
år. Även om index sjunkit något ligger på en hög
nivå. Området ’Arbetsuppgifter’ får även i år
högst andel positivt svar, där 93 % anger att de
trivs med sina arbetsuppgifter.
Mångfald och jämställdhetsarbete är ett pågående
arbete i verksamheterna.
Andelen män i kommunen är oförändrad jämfört
med föregående år, 15 %.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Då samtliga mål har uppfyllts bidrar det till att Sandvikens kommun har nöjda medarbetare och är en attraktiv arbetsgivare.
Även det målmedvetna arbetet för god arbetsmiljö bidrar till att uppfylla den övergripande målsättningen. Resultatet av
medarbetarenkäten blev något sämre jämfört med 2013, men fortfarande bättre än 2012 och det ligger på en hög nivå.
Ledarenkätens resultat är oförändrat jämfört med 2014. Varje enhet får återkoppling på enkäten avseende förbättringsområden,
och upprättar handlingsplaner utifrån detta. Handlingsplanerna är värdefulla verktyg i förbättringsarbetet av arbetsmiljö.
Nämnder och förvaltningar behöver fortsätta sitt arbete med förbättring av mångfald och jämställdhet.
Förvaltningsberättelse
12
Perspektiv
Balanserad styrning
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Medborgarna upplever
Sandviken som en trygg
kommun att bo och leva i.
Målnivå: NRI index 54
Medborgarna i Sandviken
upplever att de har en god
fysisk, psykisk och social hälsa.
Målnivå: Förbättringar av
resultaten utifrån Nationella
folkhälsoenkäten.
U
Mått
Analys
Mätmetod: SCB:s
medborgarundersökning, ”NöjdRegion-Index (NRI)”, för faktorn
Trygghet.
NRI för delfaktorn trygghet har stadigt ökat
sedan 2006. För år 2014 redovisas ett NRI
på 55. Det ligger fortfarande något lägre än
genomsnittskommunen där index är 61. Män
fortsätter att känna att de är mer trygga än
kvinnor, gruppen 35-44 år är mest trygga
medan grupperna 25-34 och 45-64 år är mest
otrygga. Kommunen och polisen har upprättat
en gemensam överenskommelse om samverkan
kring trygghetsfrågor. Polismyndigheten
beställde en trygghetsmätning som skickades ut
till ett urval hushåll i Sandviken. Resultatet av
mätningen visar på att 68 % känner sig trygga
att vistas ensamma utomhus på kvällarna. Det är
fortsatt låg brottslighet i kommunen och särskilt
gäller detta för våld på offentliga miljöer. Även
om index för trygghet har ökat behöver arbetet
fortsätta framförallt för äldre ensamma kvinnor
och ungdomar. Trygghetsarbetet kommer att utgå
ifrån tio medborgarlöften, bland annat tryggare
Resecentrum och Stadspark.
Värde 2013: 52
Värde 2012: 51
Värde 2010: 49
Mätmetod: Folkhälsoinstitutets
Nationella folkhälsoenkät.
Värde 2010: Folkhälsoinstitutets
Nationella folkhälsoenkät
Vid mätningen som gjordes 2010 hade män i
Sandviken statistiskt sett sämre hälsa jämfört
med riket. Årets mätning visar på en stor
förbättring för både kvinnor och män. Resultatet
av den nationella folkhälsoenkäten 2014 är ett
självrapporterat allmänt hälsotillstånd. Den
upplevda goda fysiska, psykiska och sociala
hälsan för män 71 % och kvinnor 70 % är
en klar förbättring jämfört med föregående
folkhälsoenkät. (2010: män 66 %; kvinnor 65 %).
Förvaltningsberättelse
13
Balanserad styrning
Mätmetod: Statistik över
energiförbrukning i kWh/
m2 i form av fjärrvärme och
elförbrukning.
Värde 2013: 223 kWh/m2
Värde 2012: 237 kWh/m2
Värde 2011: 226 kWh/m2
Värde 2010: 230 kWh/m2
År 2014 förbrukades totalt 213 kWh/m2. Den
totala energiförbrukningen minskade med 10
kWh/m2 motsvarande 4,5 % år 2014 jämfört med
2013. Fjärrvärmeförbrukningen minskade med
5,83 % och elförbrukningen minskade med 1,56
%. Arbetet pågår att minska energiförbrukningen
ytterligare i kommunens lokaler.
Målnivå: Andelen miljöbilar
ökar.
Mätmetod: Statistik över
kommunens miljöbilar.
Värde 2013: 41 % miljöbilar.
Värde 2011: 52 % miljöbilar.
Värde 2011: 52 % miljöbilar.
45 % av det totala fordonsinnehavet är klassat
som miljöbilar. Av klassningsbara fordon i
bilpoolen är 60 % miljöklassade.
Målnivå: Miljöledningssystem
infört till år 2014.
Mätmetod: Inventera genomförda I februari beslutades det att projektet
aktiviteter vid införandet av
Miljöledningssystem skulle avslutas eftersom
miljöledningssystemet.
effektmålen uppnåtts. Fem av sju nämnder har
formulerat ett specifikt miljömål inom ramen
för balanserad styrning. Inom skolan ingår det i
uppdraget att arbeta med miljöfrågor tillsammans
med eleverna. Omsorgen har arbetat med att
minska miljöbelastningen vad gäller transporter,
ÅNYO arbetar med miljöarbete genom att
finnas på plats vid återvinningsstationer.
Integrationsenheten samarbetar med Gästrike
återvinnares miljöpedagoger för att informera
nyanlända.
Energieffektiviseringar och
användningen av förnyelsebara
energislag ökar.
Målnivå: Energiförbrukning
per kW/ m2 minskar med 2 %
årligen.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Då samtliga mål har uppfyllts bidrar det till att Sandvikens kommun verkar för hållbar utveckling och på sikt även komma
närmare VISION 2025. Dessutom är Sandviken en trygg kommun att bo och vistas i, med låg förekomst av kriminalitet i
offentliga miljöer. Upplevelsen av otrygghet är dock större än för jämförbara kommuner. Särskilt kvinnor och äldre personer
upplever otrygghet. Under sommaren 2014 sommarjobbade fem Sandvikenungdomar som kommunutvecklare. De arbetade
med frågor om hur Sandviken ska bli en bättre kommun för unga. Deras rapport ”Vi är nu!” innehåller 33 förslag på hur ungas
röst ska stärkas. Energiförbrukningen i kommunens lokaler, per kWh/m2, har minskat under året. Miljöledningssystemet
har satt fokus på miljöfrågorna och flera utbildningar har höjt medvetenheten om miljöaspekterna. Andelen miljöbilar ökar
successivt, men arbetet måste fortsätta dels för att miljöbilsdefinitionen förändras och dels för att användandet behöver
effektiviseras.
Förvaltningsberättelse
14
Balanserad styrning
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Sandvikens kommun har en
ekonomi i balans.
Målnivå: Ett positivt resultat
vid kommunens bokslut.
Alla nämnder och
kommunstyrelsen avsätter
en buffert för oförutsedda
händelser inom sin budgetram.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Uppföljning sker
månatligen samt vid delårsrapport
och årsredovisning.
Sandvikens kommun redovisade ett positivt
resultat för 2014, 15,3 mkr. Alla nämnder,
förutom individ- och familjeomsorgs- samt
bygg- och miljönämnden, redovisar positiva
resultat. Samtliga nämnder rapporterar
månatligen ekonomisk uppföljning och prognos
till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige
får ks-rapporter för kännedom och rapport via
delårsrapport och årsredovisning.
Värde 2013: Positivt resultat
Värde 2012: Positivt resultat har
uppnåtts för åren 2007 till 2012.
Mätmetod: Budgeterad buffert.
Värde 2013: 0,55 %
Värde 2012: 0,23 %.
Fem av sju nämnder har budgeterat
en buffert, varav fyra har uppnått 1,0 %. Detta
ger ett resultat på 0,3 % av kommunbidraget för
år 2014.
Målnivå: 1,0 % av
kommunbidraget.
Effektiv användning av den
kommunägda lokalytan.
Mätmetod: Totala lokalytan samt
externt hyrda lokaler.
Målnivå: Minskning med 2 %
av lokalytan.
Värde 2013: Lokalytan är
278 245 m2.
Värde 2012: Lokalytan är
293 105 m2.
Värde 2011: Lokalytan är
286 000 m2.
Värde 2010: Lokalytan är
303 000 m2.
Minska antalet kvm i externt
hyrda lokaler.
Värde 2012: Externt hyrda
lokaler är 40 760 kvm.
Värde 2011: Externt hyrda
lokaler är 37 000 kvm.
Sandvikens kommuns lokalinnehav den 31
december var 266 450 m2. Det är en minskning
med 11 795 m2, 4 % av ytan. I förhållande till
2010 har lokalytan minskat med 12 %.
Sandvikens kommun hyr in lokaler om ca 40 000
m2 från Sandvikenhus och privata aktörer.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Trots att full måluppfyllelse inte har uppnåtts anses kommunen ha tagit ett steg mot en god ekonomisk hushållning och ett
effektivt resursutnyttjande. Sandvikens kommun redovisar ett positivt resultat på 15,3 mkr. Alla nämnder utom individ- och
familjeomsorgs- samt bygg och miljönämnden redovisar ett positivt resultat. Den kommunägda lokalytan har minskat.
Förvaltningsberättelse
15
Balanserad styrning
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna
och företag.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Genom regionalt - nationellt och
internationellt utbyte fördjupar
och stärker verksamheter och
individer sin kunskap och
kompetens.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antalet pågående
projekt tillgängliga på Intranätet.
Bedömningen är att antalet utvärderade projekt
är oförändrade. Vid utgången av 2014 finns
det 15 tillgängliga projekt. Projekten är av
varierande omfattning och är både interna och
externa. Dessa projekt pågår under varierande
tidsperioder. Temadagar, föreläsningar, utbyten
med andra kommuner och studiebesök är andra
sätt som bidrar till att öka kunskaperna i hela
kommunen.
Värde 2011: Saknas.
Målnivå: Antal utvärderade
projekt ska öka.
Bred mångkulturell kunskap i
kommunen.
Mätmetod: Antalet
dokumenterade insatser.
Målnivå: Öka antalet
informationsinsatser.
Värde 2011: Saknas.
Språkpraktikplatser finns i
verksamheterna.
Mätmetod: Mäta antalet
språkpraktikplatser.
Målnivå: Minst 40
språkpraktikplatser i
kommunen.
Värde 2011: Saknas.
Bedömningen är att antalet informationsinsatser
ökat. Inom skolans område pågår ett arbete
med att öka den mångkulturella kunskapen som
en del i undervisningen. Biblioteket erbjuder
en språkcirkel med utgångspunkt från lättlästa
böcker. Föreningsenheten har tillsammans
med studieförbunden arrangerat kurser i
föreningskunskap för invandrarföreningar.
Individ- och familjeomsorgsnämnden har satsat
på utbildningar om bland annat hederskultur,
hedersrelaterat våld, kultur och tradition,
integrationsfrågor samt asylprocessen.
Resultatet per sista december visar att 55
språkpraktikplatser var tillsatta varav 34 stycken
inom kommunen och 21 stycken inom privata
näringslivet. Totalt under året har många fler
personer haft språkpraktikplatser, omfattning i
tid ser dock olika ut. På så vis går det bedöma att
antalet språkpraktikplatser ha ökat. Det finns fler
lediga språkpraktikplatser än de som är tillsatta.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Då målen delvis har uppfyllts anses det bidra till att Sandvikens kommun lär av många kulturer och på så vis utvecklar
verksamheterna och dess medarbetare. Betydligt fler personer fick under år 2014 språkpraktik inom kommunen än tidigare,
dock inte inom alla nämnder. Tillsammans deltar nämnder och förvaltningar i olika nätverk och projekt. Kontinuerligt
genomförs olika utbildningsinsatser. Antalet aktiviteter har totalt ökat under året. Arbetet fortsätter för att lära av många
kulturer och trots att mycket arbete återstår måste kommunen anses ha tagit ett steg närmare de internationella relationer och
den samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen.
Förvaltningsberättelse
16
Driftsredovisning
Driftsredovisning
Kommunen
mkr
2014
2013
2012
0,7
0,7
1,4
0,1
0,7
0,8
0,5
0,7
1,2
Kunskapsnämnd
Förskola
Grundskola
Grund- och gymnasiesärskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Övrig verksamhet
Summa Kunskapsnämnd
0,1
2,8
-2,0
2,2
3,8
0,9
1,8
9,6
0,1
3,8
-6,2
2,6
5,3
0,2
0,4
6,2
0,1
-1,0
-17,6
5,5
-7,7
-1,9
0,6
-22,1
Omsorgsnämnd
Administration och ledning
Ordinärt boende ÄO
Vård- och omsorgsboende ÄO
Dagl o öppen verksamhet ÄO
Hemsjukvård
Ordinärt boende HO
Vård- och omsorgsboende HO
Dagl o öppen verksamhet HO
Personlig assistans
Övriga insatser enl LSS
Summa Omsorgsnämnd
0,1
1,4
0,7
0,4
-0,2
0,1
3,2
-2,9
0,4
-3,2
4,5
4,5
0,1
0,2
-0,5
3,1
0,0
0,0
1,0
-0,7
0,9
-3,1
0,6
1,6
-*
Äldreomsorgsnämnd
Vård- och omsorgsboende
Ordinärt boende
Dagverksamhet
Övrig verksamhet
Summa Äldreomsorgsnämnd
-*
-*
0,1
-3,4
9,5
-1,4
1,0
5,9
0,1
-7,9
-1,1
4,8
-0,2
-4,3
0,2
-4,0
1,5
1,4
1,9
1,0
0,2
-4,0
-3,5
-3,1
2,2
-8,3
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Summa Politik
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Missbruksvård för vuxna
Barn- och ungdomsvård
Försörjningsstöd
Övrig verksamhet
Summa Individ- och familjeomsorgsnämnd
Förvaltningsberättelse
17
Driftsredovisning
Handikappomsorgsnämnd
LSS, LASS
Summa Handikappomsorgsnämnd
-*
-*
0,1
-1,7
-1,6
Kultur- och fritidsnämnd
Kulturverksamhet
Fritidsverksamhet
Övrig verksamhet
Summa Kultur- och fritidsnämnd
-0,1
0,1
1,1
0,8
1,9
-0,1
0,4
0,6
0,8
1,7
-0,0
0,3
0,7
0,2
1,1
Bygg- och miljönämnd
Miljö- och hälsoskydd
Fysisk planering
Bostadsanpassning
Övrig verksamhet
Summa Bygg- och miljönämnd
0,1
1,1
-0,4
-1,7
-1,0
-1,9
0,1
0,3
- **
- **
-0,5
-0,1
0,1
-0,1
- **
- **
0,0
0,0
0,1
0,1
1,6
0,3
2,1
0,1
0,9
0,3
-0,3
-0,1
0,9
0,1
1,3
0,7
0,3
0,3
2,7
Kommunledningsverksamhet
Teknisk verksamhet
Summa Kommunstyrelsens förvaltning
4,0
7,0
11,0
4,6
8,7
13,3
3,2
-8,8
-5,6
Summa nämnder
24,3
25,4
-26,7
-10,4
1,6
-10,5
10,3
-9,0
12,1
-3,1
-11,7
17,7
15,0
4,3
8,1
-2,5
38,1
48,0
15,3
40,4
21,3
Arbetsmarknads- o trafiknämnd
Kommunikation
Kompetensförsörjning
Utveckling/EU
Övrig verksamhet
Summa Arbetsmarknads- o trafiknämnd
Skatter
Finansiell verksamhet
Pensioner
Övrigt
Summa Gemensam finansiering
Totalt
* Från och med 2013 har äldre- och handkappomsorgsnämnderna slagits ihop
till nya omsorgsnämnden.
** 2012 och 2013 ingick fysisk planering och bostadsanspassning i
verksamhetsområdet för övrig verksamhet.
Förvaltningsberättelse
18
Investeringsredovisning
Investeringsredovisning
Kommunen
Investeringvolym (mkr)
Kunskapsverksamhet
Omsorgsverksamhet
Individ- och familjeomsorgsverksamhet
2014
13,5
11,2
-
2013
6,2
2,5
0,3
2012
2,6
2,6
0,0
Kultur- och fritidsverksamhet
Bygg- och miljöverksamhet
Arbetsmarknad- och trafikverksamhet
Kommunlednings-, service- och teknisk verksamhet
Bruttoinvesteringsutgift
Investeringsinkomster
Summa
2,1
0,0
0,1
125,8
152,7
-0,9
151,8
1,8
0,1
88,1
99,0
-2,9
96,1
2,8
0,5
0,1
161,1
169,7
-10,5
159,2
Förändrad redovisningsprincip: from 2010 skall investeringsinkomster hanteras separat från investeringsutgiften och klassificeras som förutbetald intäkt. Detta
medför att investeringsutgifterna redovisas under anläggningstillgångar (not 7 och 8) och investeringsinkomsterna redovisas under långfristiga skulder (not 15).
Investeringsredovisning - kommunen
Nettoinvesteringarna för 2014 uppgick till 151,8 mkr.
I investeringsplanen för 2014 var nettoinvesteringarna
efter höstjusteringen 203,2 mkr, att jämföra med 144,4
mkr när planen togs i december 2013. Ökningen beror på
dels flytt av ej förbrukade investeringsanslag från 2013 på
10,2 mkr och dels en utökning med 48,7 mkr. Utökningen
inrymmer bland annat ombyggnation av lokaler till fyra
nya förskoleavdelningar, 22 mkr, samt ytterligare medel till
Utveckling centrum som nu även inrymmer en ombyggnation
av Drottningen. Kommunen har fått investeringsbidrag under
året på 0,9 mkr.
Komponentavskrivning har införts på byggnader från och
med 2014. Detta innebär att en byggnad delas upp i olika
komponenter. Fördelning är möjlig på upp till åtta olika
komponenter av byggnadens värde på olika beståndsdelar, till
exempel stomme eller tak/fasad. Planerat underhåll ska från
och med 2014 redovisas som en investering och inte som en
driftskostnad.
Tillbyggnad Ängsbackens servicehus (tkr)
Total investeringsplan (under hela löptiden)
Utgift
85 000
Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet
58 000
Vår/höstrevidering investeringsplan 2014 för
investeringsprojektet (efter justering)
50 000
Utfall 2014 för investeringsprojektet
38 732
Totalt investeringsutfall
42 918
Tillbyggnad Ängsbackens servicehus
I projektet sker en tillbyggnad av en flygel med 44 rum för
vårdtagare. Projektet bedrivs som ett partneringsamarbete.
Markberedning och byggnation startade våren 2014. I
dagsläget är i princip allt klart på byggnaden utvändigt.
Färdigställande av inomhusmiljön pågår med bland annat
installationer. Målningsarbeten planeras till mars 2015.
Förberedelser pågår inför installation av solfångare på
taket till befintlig huskropp. Projektet ligger 7 veckor före
tidplanen. Projektet följer budget och hittills har 42,9 mkr
förbrukats. Den totala investeringen beräknas uppgå till 85
mkr.
Förvaltningsberättelse
19
Investeringsredovisning
2 nya förskoleavdelningar, Hammarskolan (tkr)
Total investeringsplan (under hela löptiden)
Utgift
8 000
Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet
-
Utveckling centrum inkl Drottningen (tkr)
Total investeringsplan (under hela löptiden)
Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet
Utgift
67 000
10 500
Vår/höstrevidering investeringsplan 2014 för
investeringsprojektet (efter justering)
8 000
Vår/höstrevidering investeringsplan 2014 för
investeringsprojektet (efter justering)
Utfall 2014 för investeringsprojektet
Totalt investeringsutfall hittills
4 797
4 797
Utfall 2014 för investeringsprojektet
1 757
Totalt investeringsutfall hittills
1 907
2 nya förskoleavdelningar Hammarskolan
I vårjusteringen av investeringsplanen för 2014 avsattes
medel för att bygga om tomställda lokaler i Hammarskolan
till 2 förskoleavdelningar. Ombyggnationen är i princip
klar. Arbete pågår med vissa inredningsdetaljer och den
nya trapphissen. Inflyttning är planerad till början på 2015.
Dessa nya avdelningar ligger i anslutning till Flygande
drakens förskola och totalt kommer förskolan att inrymma 7
avdelningar när projektet är klart. Investeringsplanen är på 8
mkr och hittills har 4,8 mkr förbrukats.
2 nya förskoleavdelningar, Norrsätraskolan
(tkr)
Total investeringsplan (under hela löptiden)
Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet
Utgift
14 000
-
Vår/höstrevidering investeringsplan 2014 för
investeringsprojektet (efter justering)
14 000
Utfall 2014 för investeringsprojektet
10 424
Totalt investeringsutfall hittills
10 424
2 nya förskoleavdelningar Norrsätraskolan
I vårjusteringen av investeringsplanen för 2014 avsattes
medel till att bygga om tomställda lokaler i Norrsätraskolan
till 2 förskoleavdelningar. Ombyggnationen är nästan klar och
inflyttning planeras i januari 2015. Investeringen beräknas
totalt uppgå till 14 mkr och hittills har 10,4 mkr förbrukats.
Utveckling centrum inkl Drottningen
I samband med att va- och fjärrvärmeledningar byts i
gågatorna i centrala Sandviken gör kommunen en satsning
på att utveckla centrum. Kommunen har medverkat vid
företagarforum i Göranssons arena med information
angående projektet samt haft workshops med butiksägare och
fastighetsägare under 2013. Vid ”Stora träffen” 2014 skedde
ett informationsutbyte där man pratade med invånarna och tog
emot deras åsikter. Under september till oktober har ”Plussa
centrum” bedrivits där allmänheten beretts tillfälle att lämna
sina åsikter. I januari 2015 genomfördes en workshop med
politiker, tjänstemän och deltagare från näringslivet. Dessa
synpunkter ska sammanställas och bli en gestaltning av
utformningen av projektet.
När det gäller Drottningen så har en utredning gällande
ombyggnationen i samarbete med hyresgästen pågått och
upphandling påbörjats genom att förfrågningsunderlag har
gått ut under december och anbud ska vara lämnat i slutet av
januari 2015. Området kring Drottningen har gestaltats och
presentation kommer att ske under 2015.
Förvaltningsberättelse
20
Personalredovisning
Personalredovisning
Kommunen
Personal
Personalstruktur – tillsvidareanställda
Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med
personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket
skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta
förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget
synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens
personal.
Åldersgruppen 40 år och äldre uppgick till 80 procent vilket
är lika som föregående år. Medelåldern var 49 år, vilket är
detsamma som året innan. Andelen kvinnor var 86 procent i
jämförelse med förra året där den var 85 procent.
Antal medarbetare
Redovisning av personal efter anställningstyp syftar
till att visa med vilken sammansättning och bemanning
arbetet utförs. Det synliggör bemanningens stabilitet och
långsiktighet. Redovisat antal utgör fysiska personer.
Begreppet årsanställningar är däremot ett ekonomiskt och
administrativt redovisningsmått av fysiska personer.
Antalet personer med tillsvidareanställning uppgick vid årets
slut till 2 811och externa visstidsanställningar till 219.
Antalet timavlönade personer varierar under året. Den
faktiskt arbetade tiden för timavlönad personal omräknad till
årsanställningar uppgick till 186.
Samtliga anställningstyper motsvarar 3 097 årsanställningar.
1400
Antal tillsvidareanställda inom olika
åldersintervall
952
1000
829
800
600
476
435
400
119
200
0
Ålder 18-29 30-39 40-49 50-59
Antal tillsvidareanställningar
60-
1 206
1200
1039
1000
Bygg- och miljö
Arbetsmarkn- o
trafik
Kultur- och fritid
800
600
400
285
200
37
46
88
114
0
Nämnder
Kvinnor;
2405
Könsfördelning
Individ- och
familjeomsorg
Kommunstyrelse
Kunskap
Omsorg
Män;
406
Förvaltningsberättelse
21
Personalredovisning
Andelen deltidsanställda minskar
Sjukfrånvaro
Heltidsbeslutet som togs 2002 har bidragit till att sänka
andelen deltidsanställningar från 28 procent år 2002 till 17
procent år 2012. För 2014 har deltidsanställningarna stannat
på 16 procent.
Sjukfrånvaron har visat en minskad trend sedan 2003, för att
nå en lägsta nivå 2011. Både år 2013 och 2014 har inneburit
en måttlig höjning. Årets sjukfrånvaro slutade på 6,9 procent.
Av de tillsvidareanställda var det 36,0 procent som inte hade
någon sjukfrånvaro alls under år 2014.
Andel deltidsanställda
Procent
20
19
19
19
18
17
17
17
16
16
15
14
2010
2011
2012
2013
2014
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 96,1
procent vilket i princip är samma nivå som föregående år.
Av kvinnorna var det 17,9 procent som arbetade deltid.
Motsvarande siffra för männen var 5,7 procent.
Personalkostnader
Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent
av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 60,5
procent år 2014. Det är 0,3 procent högre i förhållande till
föregående år.
I december 2014 var medellönen, uppräknad till heltid, för
tillsvidareanställda 26 818 kr. Kvinnornas medellön var
26 295 kr och männens 29 889 kr. Kvinnornas medellön
motsvarade 89,7 procent av männens, att jämföras med 87,8
procent föregående år.
Sjukdomsrelaterad frånvaro (%)
Mätperiod jan-dec
2014 2013 2012 2011 2010
Samtliga anställda
6,9 6,6 5,6 5,0 5,3
Kvinnor
7,4 7,0 6,0 5,4 5,7
Män
4,3 4,2 3,8 3,1 3,4
29 år och yngre
5,9 6,2 4,4 3,2 3,9
30-49 år
6,3 5,9 5,4 5,0 5,4
50 år och äldre
7,6 7,2 6,0 5,4 5,4
Långtidsfrånvaro mer än 60
dagar
39,3 36,7 31,5 31,7 41,4
Samtliga anställdas sjukfrånvaro i procent av arbetstid
Procent
8
6,6
7
6
5,3
5
5,0
6,9
5,6
4
3
2
1
0
2010
2011
2012
2013
2014
Personalrörlighet
Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg
under hela 2000-talet. År 2014 uppgick den till 4,4 procent att
jämföra med föregående års 4,3 procent.
Förvaltningsberättelse
22
Personalredovisning
Pensionsavgångar
Det är svårt att bedöma hur många personer som kommer att
avgå på grund av pensionering då det finns möjlighet att välja
pensionstillfälle mellan åldern 61-67 år. Under året har 84
personer slutat på grund av pensionering. År 2015 kommer
81 personer att uppnå åldern 65 år. Fram till år 2024 uppnår
892 personer åldern 65 år. Dessa utgör cirka en tredjedel av
nuvarande personalstyrka.
Uppnår 65 års ålder inom 10 år
Nämnd
Kunskapsnämnd
Omsorgsnämnd
Kommunledningsverksamhet
Arbetslivsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Samhällsbyggnadsnämnd
Totalt
Antal
330
340
111
40
31
31
9
892
Pensioner
Sandvikens kommun har förpliktelser att i framtiden
utbetala pension. För att möta dessa utbetalningar har
placeringar gjorts. Nedanstående tabell redogör för
pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen.
Enligt kommunens finanspolicy skall risker minimeras vid
placeringar. Därför har placeringar till största delen skett i
värdepapper som garanterar kommunen minst det nominella
värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Under året har tre
placeringar förfallit till ett värde av 28,2 mkr. En ny placering
har gjorts inom, företagsobligationer till ett värde av 10,1 mkr.
De återstående 18,1 kommer att placeras under 2015. Totalt
uppgick placeringarna vid årsskiftet till 57,1 mkr och årets
avkastning av placeringarna gav 4,6 mkr (vilka redovisas som
finansiella intäkter i resultaträkningen).
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (mkr)
2014 2013 2012
Avsättningar för pensioner
141,8 127,5 104,6
Ansvarsförbindelser
988,5 1 035,1 975,1
Totala pensionsförpliktelser
1 130,3 1 162,6 1 079,7
Placeringar bokfört värde
Placeringar marknadsvärde
Återlånade medel
57,1
75,2
72,3
59,7
79,2
78,1
1 070,6 1 083,4 1 001,6
Typ av instrument
- Aktieindexobligationer
- Aktiefonder
- Nollkupongsobligationer
- Företagsobligationer
Totalt
18,0
4,0
0,0
35,1
57,1
18,0
4,0
11,7
41,5
75,2
24,2
11,7
36,4
72,3
Avkastning placeringar
- Aktieindexobligationer
- Nollkupongsobligationer
- Företagsobligationer
Total avkastning
0,4
3,4
0,8
4,6
1,2
0,2
3,6
5,0
0,2
1,3
1,5
Förvaltningsberättelse
23
Folkhälsa
Folkhälsa
Kommunen
I Sandvikens kommun tillämpas styr- och
ledningsmodellen Balanserad styrning som innebär att
kommunens verksamheter styrs utifrån fem perspektiv.
Folkhälsoarbetet knyter framförallt an till två perspektiv
inom folkhälsoområdet - Medborgare och Hållbar
samhällsutveckling.
Delaktighet och inflytande
Via omsorgsnämndens minimässor har det bedrivits riktad
information och dialog om hälsofrågor i kommunen till
personer över 65 år. Vid sex tillfällen har kommunens
80 åringar informerats om förebyggande hälsofrågor och
trygghet.
Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en
hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande.
Folkhälsa påverkas av allt från individens egna val och
levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer
och demokratiska rättigheter i samhället och av många
samhällsområden. Det övergripande nationella målet
för folkhälsoarbetet i Sverige är ”att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen”.
En genomförandeplan för alla brukare som ger möjlighet
att påverka när och hur insatser ska utföras är en viktig
del i omsorgsförvaltningens arbete. Det finns brukarråd
inom enheter och samverkan sker regelbundet med
intresseorganisationer.
Rådet för folkhälsa och trygghet
I Rådet för folkhälsa och trygghet ingår ordföranden
från de sex facknämnderna och en representant från
kommunstyrelsen. Rådet har som uppgift att föra in
frågor om folkhälsa och trygghet som en naturlig del i den
löpande verksamheten i kommunen och följa utvecklingen.
Verksamheten omfattar folkhälsofrågor på övergripande nivå
samt drog- och brottsförebyggande verksamhet. Rådet har
under året hållit fem sammanträden.
Rådet för folkhälsa och trygghet genomförde
medborgardialoger med ungdomar vid Sandvikens
fritidsgårdar under hösten 2014. Syftet med dialogerna var att
ta del av ungas tankar och funderingar kring hur det är att bo
och leva i Sandviken ur ett trygghetsperspektiv. Rådet har för
avsikt att inför kommande verksamhetsår fortsätta dialogerna
och också följa upp det som framkommit i tidigare dialoger.
Trygga uppväxtvillkor
Arbetet med normer och värderingar är omfattande och
levande inom samtliga skolformer. Ett stort antal aktiviteter
genomförs för att skapa ett tryggt klimat och en positiv
arbetsmiljö. Såväl förskolor/skolor som fritidshem har
integrerat området med likabehandlingsarbetets främjande
och förebyggande delar och på ett strukturerat sätt arbetat
med social samvaro, vi-känsla, språkbruk och attityder.
Integrationsenheten och arbetsmarknads- och
trafikförvaltningen, har ett särskilt ansvar för att sköta om
trygga och goda sociala samt boende- och fritidsmässiga
förhållanden för de inflyttade flyktingarna i Sandviken.
Familjecentralernas verksamhet bidrar till en positiv
utveckling kring små barn och deras föräldrar och
verksamheten sker i samverkan mellan kommun och
landsting.
Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat med temat
barnkonventionen på Kulturcentrum. De har utbildat barn,
ungdomar och personal i barnkonventionen samt anordnat
seminarier i samma ämne. Vidare har ungdomarnas egna
projekt, Drömprojekt, fått ekonomiskt stöd och handledning.
Läroplanens intentioner om att planera verksamheten med
utgångspunkt i barnens intressen och förmågor har stort
genomslag och processen utvecklas ständigt. Förskolornas
personal har flertalet metoder för att ta reda på barns intressen.
Dessa används som underlag för att utforma verksamheten,
vilket bidrar till barnens utveckling och lärande. Att träna att
ta ansvar och få inflytande ger i förlängningen att barnen lär
sig begreppet demokrati, som är en del av detta.
Kommunstyrelsen har under 2014 genomfört ett antal
medborgardialoger bland annat ”Plussa Centrum”.
Kommunstyrelsen har även lagt extra vikt vid att följa upp
synpunktshanteringen det vill säga medborgarnas möjlighet
att tycka till om verksamheten.
Utbildning och arbete
Det ingår i förskolans/skolans nationella uppdrag att stödja/
stimulera varje barn/elev så att de, utifrån sina förutsättningar,
når så långt som möjligt. Gymnasieskolans utbud är brett i
förhållande till kommunens storlek vilket gynnar ett varierat
arbetsliv i kommunen. När det gäller vuxenutbildningen anser
ledningen i kunskapsförvaltningen att utbudet inte motsvarar
behovet. Eftersom kunskapsresultaten är relativt låga krävs
det att den kommunala organisationen kraftsamlar för en mera
positiv inställning till bildning och studier.
Kommunstyrelsen har avsatt medel för ”extra-projektet”, som
stöder och motiverar ungdomar och unga vuxna till studier
och arbete.
Hälsofrämjande miljö
Förskolorna genomför många aktiviteter med inriktning
på utevistelse, kost, rörelse, motorik och hygien. Detta
syns i resultatet för förskolans föräldraenkät, där samtliga
24
värden som angetts som mått för området hållbar
samhällsutveckling, nämligen kunskap om motion, kost
och vikten av ett ekologiskt hållbart samhälle, förbättrats.
Resultat på elevenkäter indikerar att det hälsofrämjande
arbetet fungerar bra, liksom medvetenheten om vikten av
ett ekologiskt hållbart samhälle. Skolornas arbete redovisas
i form av aktiviteter som syftar till att eleverna ska röra på
sig samt förstå sambandet mellan hälsa, kost och motion.
Simundervisning organiseras och temaveckor och samarbete
med idrottsföreningar är vanligt förekommande. På ett
flertal förskolor och skolor har det under året uppdagats
miljöproblem och åtgärder har vidtagits.
Under 2014 deltog omkring 500 barn och 600 vuxna i olika
hälsofrämjande aktiviteter inom ramen för arbetsmarknadsoch trafiknämndens finansierade arbetsmarknads- och
integrationsinsatser.
Kommunstyrelsen har i sitt årliga uppdrag till berörda bolag
prioriterat snöröjning och sandning av gång/cykelväg framför
vägar för att underlätta för medborgarna att promenera och
cykla framför att ta bilen.
En tillgänglighetsanalys, som omfattar såväl kommunala som
privata fastigheter, har gjorts. Den visar på hur det går att
förbättra den fysiska tillgängligheten.
Drogförebyggaren och alkoholhandläggaren har även
under 2014 arbetat med att utveckla ansvarsfull folköl- och
tobakshantering enligt modell X. Modellen är framtagen
i samverkan med Länsstyrelsen Gävleborg, Hudiksvallsoch Sandvikens kommun. Genom att minska alkohol- och
tobaksbruket hos ungdomar i Gävleborgs län syftar modellen
även till att skapa bättre folkhälsa.
Överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
arbetet mellan Sandvikens kommun och Polismyndigheten
i Gävleborgs län har funnits sedan 2010.
Samverkansöverenskommelsen har genom åren strukturerats
och prioriterade områden har valts ut och kring dessa
områden har arbetsgrupper bildats. I arbetsgrupperna finns
representanter från kommunens förvaltningar och bolag,
polismyndigheten andra myndigheter som berörs av området.
Under hösten 2014 har ett nationellt pilotprojekt genomförts
i Sandvikens kommun tillsammans med polismyndigheten
som har syftat till att utveckla samverkansöverenskommelsen
och dess handlingsplaner med utlovade aktiviteter, så kallade
”Medborgarlöften”.
Det drogpolitiska programmet har reviderats. Rådet för
folkhälsa och trygghet har arbetat fram och ansvarar för
programmets innehåll. Programmet syftar till att verka för att
förbättra folkhälsan för Sandvikens kommuns invånare. Den
utgår från de nationella folkhälsomålen och den nationella
ANDT-strategin (Alkohol, narkotika, dopning och Tobak)
Förvaltningsberättelse
Folkhälsa
samt kommunens folkhälsopolicy. Programmet har antagits
av individ- och familjeomsorgsnämnden och kommer att
behandlas av kommunfullmäktige under våren 2015.
Under 2014 har arbetet med konceptet ”Krogar mot
knark” startat, ett nationellt nätverk där polismyndigheten,
kommunen och krögaren samverkar för att förhindra
droganvändning i krogmiljö. Fyra restauranger i Sandviken
har anmält att de vill vara delaktiga i konceptet. En del i
”Krogar mot knark” handlar om utbildning för krögare
och restaurangpersonal. Två utbildningar har genomförts
under hösten 2014, ytterligare utbildningarna kommer att
genomföras i början av 2015.
Samtal om hälsa, livsstil och motion har erbjudits vid ett
flertal tillfällen på Folkbiblioteket. Föreläsningar är andra
inslag under året. Vid den nationella ”Riskbruksveckan”
gästade Gordin och Hemlin ett fullsatt Kulturcentrum med
sin förställning, ”Fragment från två liv”. Under den nationella
”Tobaksfriaveckan” tillhandahölls information och en
utställning vid biblioteket.
Omsorgsförvaltningen arbetar med åtgärder/insatser som
bidrar till bättre folkhälsa, som fri avlösning för anhöriga,
bistånd för social samvaro och öppna träffpunkter för alla.
Kultur- och fritidsförvaltningen har genomfört
medborgardialoger om spontanidrott. De har erbjudit en
förläsning av forskaren Johan Faskunger om spontanidrott.
Det har gjorts en satsning tillsammans med Sandvikenhus AB
på näridrottsplatser. Det kommunala gymmet på Parkbadet
ingår i nätverket mot dopning.
Förvaltningsberättelse
25
Miljö
Miljö
Miljöledningssystem
I arbetet med fortsatt implementeringen av
miljöledningssystemet har nämnder, bolagsstyrelser och
chefer informerats om hur systemet är en del i balanserad
styrning. Under 2014 hade majoriteten av nämnderna
miljömål. På sikt ska samtliga nämnder ha miljömål i
sin balanserade styrning. Utbildningen i grundläggande
miljökunskap har hållits vid ett flertal tillfällen under året med
stöd av medel ur verksamhetsutrymmet.
Energieffektiviseringsstrategin (EES)
Projektet EES 2010 - 2014 leds och samordnas av
kommunens miljösamordning. Strategin syftar till minskad
energiförbrukning och medfinansieras av Energimyndigheten.
Projektet avslutas 2014 och sista rapporteringen av
resultatet sker till Energimyndigheten i mars 2015. Några av
aktiviteterna som genomförts med hjälp av strategin under
projektperioden är:
-
-
Utredning avseende hur kommunens tjänstebilar
nyttjas. Arbetet har bidragit till ökad kännedom
om kostnader för bilar som nyttjas lite, ökad
medvetenheten ute i verksamheterna, och en
sammanställning av fakta inför kommande
fordonsupphandling.
Utbildning i sparsam körning för medarbetare.
Utåtriktade aktiviteter 2014
Under året har kommunen deltagit i Earth Hour-kampanjen
den 29 mars, där det bland annat delades ut stearinljus till
allmänheten.
I april anordnades ett offentligt möte om Storsjöns tillstånd
tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborgs län. Det var
många intresserade som lyssnade på hur Sandvikens kommun
och länsstyrelsen arbetar med att förbättra miljön i och
omkring sjön bland annat genom tillsynsinsatser mot enskilda
avlopp och jordbruk.
Sandvik AB och Sandvikens kommun hade under året
ett intressant och framåtsyftande miljöprojekt ihop kring
användningen av bränsleceller. Från mitten av september
till mitten av oktober provade kommunen hur det fungerar
att använda bränslecelldrivna fordon i olika verksamheter.
Bygg- och miljöförvaltningen använde bilen under den
regionala miljömålsdagen i Bollnäs för att visa upp tekniken.
Intresset bland deltagarna, som kom ifrån olika håll i länet,
var stort. Projektgruppen från Sandvik AB tilldelades 2014 års
miljöpris av kommunfullmäktige.
Sandvikens kommun är sedan flera år tillbaka en framstående
deltagare i skräpplockardagarna, en kampanj som anordnas av
Håll Sverige Rent. Ett trettiotal skolor och förskolor deltog i
kampanjen under året.
Kommunen deltog i den Europeiska Trafikantveckan där
cykelsadelskydd delades ut till cyklisterna.
Energi- och klimatrådgivningen
Energi- och klimatrådgivningen har under året haft ett projekt
riktat till små handelsföretagare där energirådgivaren varit ute
och besökt ett flertal av kommunens mindre matvaruhandlare
för att prata om energieffektivisering. Rådgivningen har också
medverkat på mässor och besvarat frågor från allmänheten.
Samarbeten och nätverk
Via medlemskapet i Klimatkommunerna, en förening där
kommuner och landsting är medlemmar, har kommunen
deltagit i miljödiskussioner på nationell nivå och utbytt
erfarenheter.
Sandvikens kommun deltar i länsstyrelsens arbete med
framtagande av nya miljömål samt länsnätverket för ”Hållbart
resande” under mobiltetskontoret på Region Gävleborg.
Förvaltningsberättelse
26
Intern kontroll
Intern kontroll
Intern kontroll
Enligt kommunallagen skall kommunstyrelsen ”leda och
samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och
ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet”. Nämnderna
å sin sida skall ”var och en inom sitt område se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer
som fullmäktige har bestämt” och se till att den ”interna
kontrollen är tillräcklig”.
Sandvikens kommunfullmäktige fastställde i december år
2007, § 162, reglemente för intern kontroll inom Sandvikens
kommun.
Syftet med reglementet är att säkerställa att en
tillfredsställande intern kontroll upprätthålls. Detta innebär att
det med rimlig grad av säkerhet ska säkerställas att följande
mål uppnås:
•
•
•
Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
Tillförlitlig finansiell rapportering och information
om verksamheten
Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter,
riktlinjer mm.
År 2014
I enlighet med reglementet beslutade kommunstyrelsen den
28 januari 2014, § 11, att uppdra åt samtliga nämnder att
genomföra internkontroll 2014 avseende
1. Rutiner för avregistrering av behörigheter till IT-system
och låssystem när anställda/förtroendevalda slutat.
2. Förtäring, gåvor och representation. Kontroll av syfte och
deltagare.
3. Genomgång av oattesterade poster i lönesystemet.
Dessutom skulle respektive nämnd fastställda egna
kontrollpunkter.
Rutiner för avregistrering av behörigheter till ITsystem låssystem när anställda/förtroendevalda
slutat.
Skall ske genom stickprov av rutinen för denna avregistrering
inom respektive nämnd.
•
Förtäring, gåvor och representation. Kontroll av
syfte och deltagare.
Genom stickprov av verifikat skall respektive nämnd
säkerställa att syfte och deltagare finns angivet.
•
• Genomgång av oattesterade poster i lönesystemet
Respektive nämnd skall säkerställa att en rutin finns för att
fånga upp oattesterade poster i PersonecP.
Till kommunstyrelsens sammanträde i december 2014, §
268, presenterades en uppföljning av den interna kontrollen
för år 2014. Samtliga nämnder har genomfört intern
kontroll efter respektive kontrollplan och även godkänt de
inkomna rapporterna. I vissa fall rapporterar nämnderna
att uppföljning av genomförda rutinförändringar alternativt
utveckling av befintliga rutiner kvarstår.
Kommunstyrelsen har godkänt inkomna rapporter samt gett
i uppdrag åt de nämnder där rutiner inte följs eller behöver
utvecklas, att till 2015-03-31 rapportera om vidtagna åtgärder.
Kommunstyrelsen anser att det är av stor vikt att den interna
kontrollen utövas och fungerar samt att rapportering sker i
enlighet med fastställt reglemente.
Under år 2014 har internkontrollen utvidgats genom att
Sandviken Stadshus AB beslutat att samma kontrollmoment
skall gälla för de kommunala bolagen som för nämnderna.
Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i december
också att uppdra åt kommunledningskontoret i samarbete
med VD för Sandvikens Stadshus AB att göra en översyn av
reglementet för Intern kontroll.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
27
Finansiell analys
Finansiell analys
Modell för finansiell analys
Kapacitet
Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk
analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av
Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att
tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter
avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar
även med information som kan användas vid en bedömning
av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god
ekonomisk hushållning.
Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig
betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell
motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare
kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för
konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i
ekonomin.
Fyra perspektiv
Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter;
det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen,
riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska
utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett
antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och
utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva
läget och trenden för varje nyckeltal används följande
symboler.
Resultat
Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En
eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger
intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som
varnar för att en urholkning sker av den finansiella
motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån
på investeringskostnaderna och dess utveckling.
Risk
Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är
exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär
att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver
vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här
diskuteras även kommunens pensionsskuld.
Kontroll
Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade
ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet
mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god
ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på
så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska
situationer.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
28
Finansiell analys
Resultat – Kapacitet
mkr
Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader
1900
mkr
Intäkter
2014
2013
2012
2011
2010
442,6
450,6
426,7
412,5
422,2
Kostnader
-2 269,3 -2 221,9 -2 160,2 -2 133,0 -2 104,5
Nettokostnader
-1 826,7 -1 771,3 -1 733,5 -1 720,5 -1 682,3
Skatteintäkter
1 843,7
1 826,8
1 763,7
1 739,9
1 700,5
Finansnetto
-1,7
-15,1
-8,9
-13,7
-4,0
Periodens resultat
15,3
40,4
21,3
5,7
14,2
37 833
37 250
37 089
36 995
36 916
Nettokostnader/invånare
(kr)
-48 284
-47 552
-46 739 -46 506
-45 571
Skatteintäkter/invånare
(kr)
48 733
49 042
Antal invånare 31/12
47 553
47 031
Ne ttokostnads- och skatte utve ckling
1800
1700
1600
1500
2010
46 064
2011
Skatteintäkter
2012
2013
2014
Nettokostnad + Finansnetto
Nettokostnader/
invånare 2014
Skatteintäkter/
invånare 2014
2101 Ockelbo
-53 097
55 264
2104 Hofors
-57 206
56 119
%
2014 2013 2012 2011 2010
2121 Ovanåker
-49 672
50 210
Nettokostnad exkl avskrivningar
94,8
92,2
93,7
94,6
94,7
2132 Nordanstig
-51 404
52 837
Avskrivningar
4,3
4,8
4,6
4,3
4,2
2161 Ljusdal
-54 877
54 205
Finansnetto
0,1
0,8
0,5
0,8
0,3
2180 Gävle
-48 186
49 261
Totalt
99,2
97,8
98,8
99,7
99,2
2181 Sandviken
-48 284
48 733
2182 Söderhamn
-51 862
51 682
2183 Bollnäs
-52 124
51 478
2184 Hudiksvall
-51 551
51 226
Gävleborgs län (kr)
Källa: SCB
Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att
skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna.
Totalt sett ökade skatteintäkterna med 16,9 mkr eller 0,9
procent under 2014. För 2013 var motsvarande ökning
3,6 procent (63,1 mkr). Skatteintäkterna består av två
komponenter, skatteintäkter och generella statsbidrag. För
2014 minskade de generella statsbidragen med 14,8 mkr
medan skatteintäkterna ökade med 31,7 mkr. Verksamhetens
nettokostnad ökade med 55,4 mkr eller 3,1 procent under
2014. För år 2013 var motsvarande ökning 2,2 procent
(37,8 mkr). För 2014 innebär det att kommunen har
haft en nettokostnadsökning som överstiger ökningen
av skatteintäkterna. Det är viktigt att följa ökningen
i nettokostnader, så att den årliga kostnadsökningen
fortsättningsvis är lägre än ökningen i skatteintäkter.
Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter
Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens
intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika
återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna.
Av tabell 2 framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar
tog i anspråk 94,8 procent av skatteintäkterna under 2014.
Avskrivningarnas andel var 4,3 procent och finansnettot 0,1
procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 99,2 procent av
kommunens skatteintäkter. De återstående 0,8 procenten
utgör årets resultat (se även tabell 5). Förhållandet mellan
kommunens kostnader och intäkter har försämrats jämfört
mot året innan då andelen var 97,8 procent. Ett allmänt
vedertaget mått på god ekonomisk hushållning är ett resultat
motsvarande minst två procent av skatteintäkterna.
Tabell 3: Investeringsvolym
mkr
2014 2013 2012 2011 2010
Investeringsvolym (mkr)
152,7
Avskrivningar (mkr)
Investeringar/
Avskrivningar (%)
79,3
99,0 169,7 120,0 87,5
86,6
81,6
75,2 71,6
192,6 114,3 208,0 159,6 122,2
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
29
Finansiell analys
Kommunen har under 2014 investerat för 152,7 mkr.
Föregående års siffra var 99 mkr. Det är en ökning mellan
åren på 53,7 mkr. Avskrivningskostnaden uppgick till 79,3
mkr, vilket är en minskning med 7,3 mkr mot föregående år.
Anledningen till förändringen av avskrivningskostnaderna är
till största delen att kommunen från och med 2014 tillämpar
komponentavskrivning enligt de nya redovisningsreglerna
(se avsnittet investeringsredovisning för närmare detaljer).
Kommunens samlade investeringsutgifter i förhållande till
avskrivningar har för perioden uppmätts till 192,6 procent.
Årets investeringsbelopp innehåller både reinvesteringar och
nyinvesteringar.
mkr
Inve ste ringar och avskrivningar
169,7
200
87,5
150
152,7
120
99
100
50
71,6
75,2
81,6
86,6
0
79,3
Investeringar
Avskrivningar
2010 2011
2012 2013
2014
Medel från den löpande verksamheten
Investeringsvolym
Självfinansieringsgrad (%)
2014
120
100
80
2013
60
2012
2011
2010
62,1 186,4 115,9
3,5
48,8
99,0 169,7 120,0
87,5
20
55,8
0
152,7
Självfinansie ringsgrad
Procent
100
Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar
mkr
Den löpande verksamheten i kommunen har för år 2014
resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel på 62,1 mkr,
vilket framgår av kassaflödesanalysen. Till exempel har de
kortfristiga fordringarna ökat, vilket i kassaflödet ger en
negativ påverkan i och med att likviditeten minskas, det vill
säga kommunen binder upp kapital istället för frigör. Det
här leder till att medel från den löpande verksamheten inte
räcker för att täcka årets bruttoinvesteringar på 152,7 mkr och
självfinansieringsgraden når därmed endast 40,7 procent. För
att finansiera investeringarna har kommun använt sig av sina
likvida medel i form av banktillgodohavanden som vid årets
ingång uppgick till 145,8 mkr och vid året utgång 37,5 mkr.
Genererade likvida medel påverkas delvis av storleken
på leverantörsskulder och kundfordringar vid årsskiftet.
Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen.
För att bortse från effekterna av denna variation kan den
genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna
uppgår för Sandvikens kommun under åren 2010-2014 till
53,5 procent.
40,7 100,0
68,3
2,9
40,7
40
2,9
2010
Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken
utsträckning de likvida medel som genereras av den
löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda
investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som
investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden
100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att
kommunen får inbetalningar i form av skattemedel eller
betalar leverantörsfakturor.
68,3
55,8
2011
Självfinansieringsgrad
2012
2013
2014
Glidande medelvärde
Tabell 5: Årets resultat
mkr
2014 2013 2012 2011 2010
Årets resultat
15,3 40,4 21,3
5,7 14,2
Årets resultat/eget kapital (%)
1,6
4,3
2,4
0,6
1,6
Årets resultat/skatteintäkter (%)
0,8
2,2
1,2
0,3
0,8
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
30
Finansiell analys
Årets resultat för Sandvikens kommun uppgår till 15,3
mkr. Enligt tabellens femårsperiod har kommunens resultat
samtliga år varit positiva. Måttet årets resultat i förhållande
till eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är
högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat
av att inflationsskydda det egna kapitalet. För år 2014 var
inflationen, baserat på konsumentprisindex 0,0 procent, och
måttet årets resultat i förhållande till eget kapital 1,6 procent.
Detta innebär att det egna kapitalet har förstärkts under
perioden, vilket är positivt. Nyckeltalet har i genomsnitt de
fem senaste åren varit 2,1 procent, vilket kan jämföras med en
årlig inflation på 1,0 -1,5 procent. Årets resultat i förhållande
till skatteintäkter uppgick till 0,8 procent.
Åre ts re sultat
mkr
45,0
40,4
40,0
2014 2013 2012 2011 2010
Soliditet
46,3
44,9
41,7
42,9
46,6
Soliditet inkl pensionsskuld
-1,4
-4,3
-3,3
-4,5
1,1
Gävleborgs län
2014 2013 2012 2011 2010
2101 Ockelbo
30,2
29,1
27,3
23,6
21,8
2104 Hofors
65,8
59,9
62,4
60,2
67,4
2121 Ovanåker
69,1
63,0
62,6
65,8
62,6
2132 Nordanstig
43,9
45,3
37,3
38,1
39,5
2161 Ljusdal
68,2
67,7
66,7
63,7
57,3
2181 Gävle
35,5
33,8
35,2
33,9
34,6
2181 Sandviken
46,3
44,9
41,7
42,9
46,6
2182 Söderhamn
32,7
32,4
31,7
31,3
30,6
2183 Bollnäs
66,8
70,8
70,7
67,0
74,6
2184 Hudiksvall
63,9
67,9
68,5
69,7
69,8
21,3
25,0
15,0
10,0
%
Källa: SCB, preliminära
bosklutsuppgifter 2014
35,0
30,0
20,0
Tabell 7: Soliditet
15,3
14,2
5,7
5,0
0,0
2010
2011
2012
2013
2014
Tabell 6: Balanskravsutredning
Utfall
mkr
2014
Årets resultat
15,3
Samtliga realisationsvinster
-2,5
Årets balanskravsresultat
12,8
Balanskravsunderskott från tidigare år
-
Balanskravsresultat att reglera
-
I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk
hushållning och balanskrav. Balanskravets definition är att
intäkterna ska överstiga kostnaderna - resultatet ska vara
minst noll. Uppkomna realisationsvinster i samband med
försäljning av anläggningstillgångar ska frånräknas resultatet.
Även underskott som uppstått under tidigare år ska regleras
senast efter tre år.
Balanskravet för år 2014 gav ett resultat på 12,8 mkr efter
justering av realisationsvinsterna. Balanskravet har därmed
uppnåtts för året.
Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på
lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som
finansierats med egna medel.
Soliditeten uppgick för 2014 till 46,3 procent, vilket är en
ökning med 1,4 procent sedan föregående år. Ökningen
beror bland annat på kommunens positiva resultat på 15,3
mkr för året. Sandvikens kommuns soliditet ligger under
riksgenomsnittet, på 47,7 procent.
Om hänsyn även tas till de pensionsförpliktelser som
redovisas som ansvarsförbindelse, 988,5 mkr, blir soliditeten
-1,4 procent. Soliditeten i det hänseendet har förbättrats
mellan åren. Det beror på att ansvarsförbindelsen har minskat
i förhållande till 2013 (se även tabell 12, nedan).
Solidite t 2010-2014
Procent
60
46,6
42,9
41,7
44,9
46,3
40
20
0
1,1
-4,5
-20
-3,3
-4,3
-1,4
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
31
Finansiell analys
Tabell 8: Skuldsättningsgrad
%
2014 2013 2012
2011 2010
Total skuldsättningsgrad
53,7
55,1
58,3
57,1
7,0
6,2
4,8
4,7
4,1
Varav kortfr skuldsättningsgrad
22,9
23,9
15,7
15,7
20,3
Varav långfr skuldsättningsgrad
23,8
25,0
37,8
36,7
28,9
Varav avsättningsgrad
53,4
Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med
eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga
genom nytecknande av lån. När ett lån upptas ökar likvida
medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som
har finansierats med främmande kapital brukar benämnas
skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas
ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig
skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder
för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när
de ska betalas, till exempel pensioner intjänade från och med
1998.
Kommunens totala skuldsättningsgrad var 53,7 procent. Detta
är en minskning med 1,4 procent sedan föregående år. Under
året har amortering skett med 157,7 mkr och nyupplåning
med 79,5 mkr.
Under 2014 steg avsättningarna med 0,8 procent. Den del
som avser avsättning för pensioner ökade från 127,5 till 141,8
mkr. Den övriga avsättningen från år 2013 på 3,1 mkr är
oförändrad.
En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell
7 är soliditeten 46,3 procent. Summan av soliditeten och
skuldsättningsgraden är alltid 100 procent.
Risk – Kontroll
Tabell 10: Likviditet
%
2014
2013
2012
2011
2010
Likviditet
55,9
72,7
66,7
75,6
54,9
Likviditet är ett mått på kommunens kortfristiga
betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer tillgångar som
lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga
skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om
kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag, finns
inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, utan
pengar måste lånas upp för att klara av betalningarna.
Likviditeten uppgick till 55,9 procent och har varierat i
storlek under den gångna femårsperioden. Ju högre andelen
är desto bättre kortfristig betalningsförmåga. Tillsammans
med de kommunala bolagen används ett koncernkonto för
att kommunkoncernen gemensamt ska kunna nyttja likviditet
så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 100
mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga
belastningar till följd av svängningar i penningflödet.
Tabell 11: Borgensåtagande
mkr
Tabell 9: Kommunalskatt
Sandvikens Gävleborg Riket
Kr
Kommun
Primärkommunalskatt
21,61
22,03
20,65
exklusive kyrkoavgift
33,12
33,54
31,86
Kommun
Totalt
Kommun
Landsting
2101 Ockelbo
34,27
22,76
11,51
2104 Hofors
34,37
22,86
11,51
2121 Ovanåker
33,37
21,86
11,51
2132 Nordanstig
34,12
22,61
11,51
2161 Ljusdal
33,87
22,36
11,51
2180 Gävle
33,77
22,26
11,51
2181 Sandviken
33,12
21,61
11,51
2182 Söderhamn
33,17
21,66
11,51
2183 Bollnäs
33,37
21,86
11,51
2184 Hudiksvall
33,12
21,61
11,51
Total kommunalskatt
Källa: SCB
Sandvikens kommun hade år 2014 en primärkommunal
skattesats på 21,61 kr. Detta är 42 öre lägre än den
genomsnittliga skattesatsen i länet och 96 öre högre än
riksgenomsnittet. Jämfört med 2013 har den genomsnittliga
skattesatsen i riket ökat med fyra öre och i länet ökat med 36
öre.
Kommunala bolag
Övriga
Totalt borgensåtagande
2014
2013
2012
2011
2010
1 332,7 1 332,7 1 098,0 1 008,0 1 029,0
117,6
120,6
127,7
129,8
132,9
1 450,3 1 453,3 1 225,7 1 137,8 1 161,9
Sandvikens kommun har valt att driva vissa delar av sin
verksamhet i bolagsform. Investeringar som gjorts inom
bolagskoncernen har till betydande del finansierats genom
lån med kommunal borgen. Ambitionen är att hålla det
kommunala borgensåtagandet så lågt som möjligt.
Under år 2014 har det totala borgensåtagandet minskat
med 3,0 mkr. Minskningen återfinns bland de övriga
borgensåtagandena.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
32
Finansiell analys
Tabell 13: Budgetföljsamhet
Tabell 12: Pensionsskuld
mkr
2014
2013
2012
Avsättningar för pensioner
141,8
127,5
104,6
Ansvarsförbindelser för pensioner
988,5 1 035,1
975,1
Total pensionsskuld
2011 2010
mkr
2014
2013
2012
2011
2010
96,0
Resultat
15,3
40,4
21,3
5,7
14,2
Budget
7,0
6,0
5,0
0,0
0,0
Budgetavvikelse
8,3
34,4
16,3
5,7
14,2
78,0
975,6 855,5
1 130,3 1 162,6 1 079,7 1 071,6 933,5
Soliditet inkl pensionsskuld (%)
-1,4
-4,3
-3,3
-4,5
1,1
Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala
ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade
”blandmodellen”. De pensionsförpliktelser som har uppstått
från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under
intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och
som en avsättning i balansräkningen.
Avsättningen för året uppgick till 141,8 mkr, vilket är en
ökning med 14,3 mkr jämfört med 2013. I takt med att
denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta
kommunen, eftersom kostnaden redan har redovisats vid
tidpunkten för intjänandet.
De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte
löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del
uppgick till 988,5 mkr, vilket är en minskning med 46,6
mkr. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har
kostnadsförts tidigare, innebär detta att 988,5 mkr kommer
att belasta kommunen i form av kostnader, i takt med att de
betalas ut.
Kommunens totala pensionsskuld uppgår därmed till 1 130,3
mkr. För att möta kommande pensionsutbetalningar gör
kommunen placeringar som vid årsskiftet uppgick till ett
värde av 57,1 mkr.
mkr
Pe nsionsskuld
1 200
En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning
är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. År
2014 redovisade nämnderna ett överskott på 24,3 mkr och
kommunen som helhet ett överskott på 15,3 mkr. Gemensam
finansiering, såsom skatter, pensioner och finansiell
verksamhet redovisade för perioden ett resultat på -9,0 mkr.
Skatteintäkterna redovisade ett resultat på -10,4 mkr, utifrån
Sveriges kommuner och landstings cirkulär, den finansiella
verksamheten 1,6 mkr, kostnader för pensioner -10,5 mkr
och övrigt 10,3 mkr. Nämnderna har tillsammans med
förvaltningarna under 2014 arbetat hårt för att klara sig inom
givna ekonomiska ramar. Resultatet måste anses lyckat, och
många små insatser tillsammans har lett till bra resultat.
Tabell 14: Prognossäkerhet
mkr
2014
2013
2012
2011
2010
Resultat helår nämnder
Prognos i augusti nämnder
24,3
25,4
-26,7
-24,6
-12,0
-6,5
-24,0
-31,2
-19,6
-21,7
Prognosavvikelse nämnder
30,8
49,4
4,5
-5,0
9,7
Resultat helår finansiering
-9,0
15,0
48,0
30,3
26,2
Prognos i augusti
finansiering
1,2
44,2
60,3
17,2
42,3
Prognosavvikelse
finansiering
-10,2
-29,2
-12,3
13,1
-16,1
15,3
40,4
21,3
5,7
14,2
Prognos i augusti totalt
-5,3
20,2
29,1
-2,4
20,6
Prognosavvikelse totalt
20,6
20,2
-7,8
8,1
-6,4
Resultat helår totalt
1 000
800
600
400
200
0
2010
2011
2012
2013
2014
Ansvarsförbindelser för pensioner
Avsättningar för pensioner
Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att
mäta prognossäkerhet. Tillförlitliga prognoser skapar
förutsättningar för nämnderna att fatta rätt beslut och
genomföra nödvändiga korrigeringar till följd av eventuella
ekonomiska förändringar. Prognossäkerhet kan sedan
exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos
som görs i samband med delårsrapporten i augusti och
helårsresultatet. För åren 2010-2014 har utfallet per helår
avvikit från augustiprognosen med i snitt 6,9 mkr. En
iakttagelse är att det faktiska utfallet i Sandvikens kommun
under 2000-talet ofta har blivit bättre än det prognostiserade
utfallet per sista augusti. Även 2014 redovisar nämnderna
och deras verksamhet tillsammans ett bättre resultat än vad
som prognostiserades per sista augusti. Det beror delvis på
att kommunstyrelsen i november 2014, § 249,beslutade att
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
33
Finansiell analys
justera kunskapsnämndens ram för året med 4,5 mkr för den
stora ökningen av elevantalet under året, samt att justera
berörda nämnder internhyra för året, på totalt 8,6 mkr, på
grund av effekterna av den gemomförda förändringen till
komponentavskrivningar. Endast två nämnder redovisar ett
underskott på sammanlagt 6,2 mkr.
Tabell 15: Känslighetsanalys
Händelse
Årlig
resultateffekt
Befolkningsförändring med 100 personer
(+/-) 4,9 mkr
Förändrad utdebitering med 1 krona
(+/-) 72 mkr
Intäktsförändring med 1 procent
Bruttokostnadsförändring med 1 procent
finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att
klara utbetalningarna. Den del av pensionsskulden som
redovisas som ansvarsförbindelse har minskat under perioden.
Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten
och redovisar ett positivt resultat för perioden. Det
egna kapitalet har inflationsskyddats, vilket förbättrar
handlingsutrymmet inför framtiden. Resultatet uppgår till
15,3 mkr. Prognossäkerheten är relativt god och bidrar till
att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder. I den
ekonomiska situation som kommunen står inför de närmaste
åren kommer det att fortsatt krävas omfattande arbete från
samtliga nämnder för att upprätthålla en ekonomi i balans.
(+/-) 4,4 mkr
(+/-) 21,9 mkr
Inlösen av borgensåtagande med 1 procent
(+) 14,5 mkr
Ränteförändring med 1 procent
(+/-) 4,9 mkr
En kommun påverkas många gånger av händelser utanför
dess egen kontroll. I tabellen känslighetsanalys åskådliggörs
på vilket sätt en förändring av ett antal faktorer hade kunnat
påverka Sandvikens kommuns årsresultat 2014. Tabellen visar
att förändrade in- och omvärldsfaktorer kan få en avgörande
betydelse för kommunens ekonomi. Det är därför viktigt att
upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång
sikt.
Identifierade styrkor och svagheter
Den finansiella analysens syfte är tydliggöra ekonomiska
styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några
områden som är viktiga att lyfta fram.
Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt
utvecklingen av dessa per sista december har under en
femårsperiod varit i balans. För 2010-2011 var marginalen
under en procent. 2012-2013 gav, tack vare återbetalningarna
av AFA-premierna, marginalen en ökning upp över en
respektive två procent. För 2014 gav resultatet en marginal
på under en procent. Det är viktigt att fortsätta arbeta för
en god ekonomisk hushållning. Därför är det önskvärt att
kommunfullmäktiges tidigare mål, på ett budgeterat resultat
kring 20-30 mkr, kan återskapas. För åren 2015-2017 ligger
budgeterade resultat på 8, 9 respektive 10 mkr.
Över åren har kommunens investeringsvolym med marginal
överstigit avskrivningarna. Under den gångna perioden har i
och med införandet av komponentavskrivning resulterat i en
sänkning av avskrivningskostnaderna mellan perioderna på
7,3 mkr, till 79,3 mkr. Det är angeläget att på sikt få en bättre
balans mellan investerings- och avskrivningsnivåer.
Kommunens pensionsutbetalningar under kommande år är
fortsatt höga. Det ställer krav, dels på att kostnaderna kan
Kerstin Ryding
Ekonomichef
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
34
Finansiell analys
Kommunkoncernen
RESULTAT- OCH BALANSDATA FÖR KOMMUNKONCERNEN 2014
Organisation
Andel VerksamResultat
hetens
efter
intäkter finansnetto
%
(mkr)
(mkr)
Sandvikens kommun
100
442,6
15,3
Sandvikens Stadshus AB
100
2,7
-5,8
Högbo Bruks AB
100
34,0
3,8
Göransson Arena AB
100
62,7
-12,0
Sandviken Energi AB
100
240,2
22,8
Sandviken Energi Elnät AB
100
100,8
23,6
Bångbro Kraft AB
100
6,6
0,1
Sandviken Energi Vatten AB
100
91,4
0,0
Mekkab AB
100
0,0
-0,1
Sandvikenhus AB
100
494,8
44,2
Knuten Fastigheter HB
100
0,1
0,0
Sandvikens Nyttofastigheter AB
100
28,7
3,9
Sandvikens Specialfastigheter AB
100
1,3
-216,0
Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri
100
0,0
-0,0
Gästrike Räddn.tjänstförbund
27
112,2
2,5
Gästrike Återvinnare (koncernen)
23
175,4
2,8
Kommunkoncernen totalt ***
1 081,2
89,2
* endast heltidsanställda
** med pensionsskuld
Resultat
efter
skatt
(mkr)
15,3
-0,1
3,9
0,1
6,4
0,2
0,0
0,0
-0,1
37,3
0,0
2,6
-170,3
-0,0
2,5
2,8
77,4
Justerat Soliditet
eget
kapital
(mkr)
%
-28,7
**-1,4
85,8
24,8
10,8
9,4
9,4
16,0
207,8
37,0
96,1
57,9
6,1
26,8
0,1
0,0
0,2
100,0
384,1
27,3
13,2
99,9
27,2
11,2
82,3
88,1
0,4
97,5
-0,5
**-0,5
77,1
35,9
404,7
**9,8
InvesAntal
terings- anställda
volym
(mkr) Års/medel
152,7
2 911
0,0
0
2,9
36
1,0
35
44,0
93
18,3
36
0,8
0
41,5
33
0,0
0
89,8
134
0,0
0
34,8
0
0,5
0
0,0
0
11,5
*97
104,9
104
502,7
3 479
*** efter eliminering av interna poster
Justerat eget kapital inkluderar 78 % av obeskattade reserver hos bolagen samt har reducerats med pensionsförpliktelser
i aktuella fall, det vill säga hos hos kommunen, Gästrike Räddningstjänstförbund samt för koncernen totalt.
Antal anställda i kommunen visar samtliga anställningar omräknade till heltidstjänster per 31/12, exkl. timanställda.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Finansiell analys
Sammanfattande finansiell analys
Totalt redovisar kommunkoncernen ett resultat efter skatt
på 77,4 mkr, vilket är 30,1 mkr högre än föregående år.
Förvaltnings- och nämndsorganisationen redovisar ett
resultat på 15,3 mkr, vilket är 25,1 mkr lägre än förra året.
Stadshuskoncernen har i år ett resultat på 63,7 mkr efter
skatt, att jämföra mot 20,8 mkr föregående år. Det härrör
framför allt från resultatet i Energikoncernen, 17,9 mkr
efter bokslutsdispositioner och skatt, och från bolagen i
Sandvikenhuskoncernen som redovisar ett totalt resultat på
41,9 mkr. Sandvikenhuskoncernens resultat beror främst på
de förändrade redovisningsregler som trätt i kraft under 2014,
de så kallade K3-reglerna, och som bland annat medfört att
en del av det som tidigare räknats som underhållskostnader
nu redovisas som investeringar, framför allt i byggnader.
Underskottet i Sandvikens Specialfastigheter härrör från
avskrivningar samt en nedskrivning på arenan, belöpande
på den del som utgjorde en gåva till kommunen. Dessa avoch nedskrivningar har återlagts i koncernen och påverkar
därför inte det sammanställda resultatet. Gästrike Återvinnare
har påverkat med 0,6 mkr i årets resultat, vilket motsvarar
Sandviken kommuns andel. Motsvarande resultatandel i
Gästrike Räddningstjänst är 0,7 mkr. Företaget Stiftelsen
Rosenlöfs Tryckerimuseum redovisar ett resultat på 0,0 mkr.
Investeringsvolymen har varit hög under senare år och
uppgick under 2014 till 502,7 mkr (312,0 mkr förra året).
35
Under de senaste fem åren har bruttoinvesteringar gjorts i
materiella anläggningstillgångar för drygt 1,8 miljarder kr.
Skuldsättningsgraden uppgår till 66,1 procent och har sänkts
något från förra året (67,9 procent) men har legat tämligen
konstant under femårsperioden. Ett bra likviditetsflöde av
medel från den löpande verksamheten har bidragit till att
finansiera investeringarna.
Koncernens långsiktiga betalningsförmåga, soliditeten, har
ökat under 2014 till närmare 34 procent. Sett under ett längre
tidsperspektiv har den sänkts, från att ha legat runt 37 procent
i början av 2000-talet till cirka 32 procent 2013. Då soliditeten
mäts med hänsyn till pensionsförpliktelser som redovisats
som ansvarsförbindelser, uppgår den nu till 9,8 procent (6,6
procent år 2013). Det goda resultatet i koncernen men också
en sänkning av de totala pensionsförpliktelserna under 2014
bidrar till detta. Soliditetsförsämringen, sett ur ett längre
tidsperspektiv, beror delvis på den höga investeringsvolymen
som varit i koncernen i kombination med en ökad upplåning,
men också på att pensionsförpliktelserna tidigare har ökat
mer än det egna kapitalet. Pensionsförpliktelser, som
redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser,
finns hos kommunen och Gästrike Räddningstjänst. I båda
organisationerna överstiger pensionsförpliktelserna det egna
kapitalet, vilket således blir negativt när det redovisas som
justerat eget kapital.
36
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Redovisningsmodell
Redovisningsmodell
Redovisningsmodellen tillämps för kommunen och i
förekommande fall för kommunkoncernen.
Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas
redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla
resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
(numera kallad kassaflödesanalys) för kommunen och
kommunkoncernen. För att komplettera analysunderlaget
används även tabellen driftredovisning för kommunen och
tabellen resultat- och balansdata för kommunkoncernen.
Resultaträkningen
Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter
och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär
det att ett överskott tillförs det egna kapitalet. Detta i sin
tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats.
Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen
benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat
erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med
verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden
är den del av verksamhetens kostnader som återstår att
finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas
kommunens inkomstkällor: skatter och generella statsbidrag.
Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och
kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med
skatteintäkterna och finansnettot, vilket resulterar i resultat
efter finansiella poster. För koncernen tillkommer sedan
årets skattekostnader och förändring av latent skatt. Därefter
framkommer årets resultat. Det är detta resultat som
överförs till balansräkningen och utgör posten årets resultat
i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs
över till balansräkningen så ”nollställs” resultaträkningen och
nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas.
Balansräkningen
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid
bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre
delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital.
I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är
bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen
sker antingen genom externt kapital (skulder) eller
internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i
anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med
anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att
stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter
och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar
som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar
och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade
i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar.
Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år
medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år.
Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta
beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget
kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs
av det samlade ackumulerade resultatet. Eget kapital är alltså
länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en
balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som
värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans.
Kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel
till och från kommunen under året. In- och utflödet av
likvida medel påverkas exempelvis av inbetalningar av
skattepengar, betalningar av leverantörsfakturor eller
upptagande av ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i
sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och
finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den
löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för
att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden
”Årets kassaflöde”.
Driftredovisningen (kommunen)
För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens
kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt
det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att
stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar
resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken
mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade
utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement
till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är
skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen
att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från
resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
37
Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning
Syftet med den kommunala koncernredovisningen
(sammanställda redovisningen) är att ge en sammanfattande
bild av kommunens totala ekonomiska ställning och
åtaganden. Den omfattar verksamheter där kommunen har ett
väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande, oavsett om
den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.
I koncernbokslutet ingår Sandvikens kommun och de bolag,
kommunalförbund och stiftelser i vilka kommunen direkt eller
indirekt har ett inflytande på minst 20 procent.
I redovisningen ingår koncernen Sandviken Stadshus AB
vilken ägs av kommunen till 100 procent. Vidare ingår
Gästrike Räddningstjänst (27 procent), koncernen Gästrike
Återvinnare (23 procent) och Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri
(100 procent).
Övriga delägda bolag, eller förbund, som inte ingår i den
ekonomiska redovisningen är kommunalförbundet Region
Gävleborg (7 procent) och Sandviken Utbildnings AB (9
procent).
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
38
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Kommunen
Allmänt
Sandvikens kommun följer den kommunala
redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7
§, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik.
Stora delar av den systemdokumentation som avses i KRL
2:7 är färdigställda och återstående delar beräknas bli
avslutade under kommande år. Sandvikens kommun följer
de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal
redovisning (RKR) med undantag för de avvikelser som
kommenteras nedan.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits
till anskaffningsvärde med tillägg för utgifter som höjer
tillgångens standard och/eller förbättrar dess servicepotential
och med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag hanteras från och
med 2010 i enlighet med RKR 18, men omräkning har ej skett
av historiska värden utan de reducerar anskaffningsvärdet
i enligt den tidigare redovisningsprincipen. Lånekostnader
aktiveras ej. Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig
att tas i bruk. De av RKR föreslagna avskrivningstiderna
i intervall, används för maskiner och inventarier.
Komponentavskrivning har införts på byggnader från och
med 2014. Detta innebär att en byggnad delas upp i olika
komponenter. Fördelning är möjlig på upp till åtta olika
komponenter av byggnadens värde på olika beståndsdelar,
till exempel stomme eller tak/fasad. Respektive komponent
har sedan en bedömd nyttjandeperiod, till exempel 80 år för
stomme eller 40 år för tak/fasad. Omräkning har ej skett av
historiska värden. Inventarier vars anskaffningsvärde uppgår
till mindre än 20 000 kr anses vara inventarier av mindre
värde och aktiveras därför inte. För att en utgift ska redovisas
som en anläggningstillgång krävs dessutom att tillgången har
en nyttjandeperiod på minst tre år.
Finansiella anläggningstillgångar
Enligt rekommendation RKR 20 är klassificeringen av
en finansiell tillgång beroende av syftet med innehavet.
Om syftet är att den finansiella tillgången ska innehas
och brukas stadigvarande ska den klassificeras som en
anläggningstillgång.
Från och med år 2014 uppfyller kommunen
rekommendationen. Omräkning av 2013 års värden har därför
skett. Utöver detta har i avsnittet Finansiell analys, Tabell 4
åren 2010-2012, omräknats.
Exploateringstillgångar
Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar
och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och
verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar
redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med
matchningsprincipen redovisas då även kostnader för
anskaffande och iordningställande av tomten.
Osäkra fordringar
Osäkra fordringar tas upp till det belopp varmed de
beräknas inflyta. Befarade kundförluster skrivs ned löpande.
Kortfristiga fordringar som har förfallit till betalning för mer
än ett år sedan betraktas regelmässigt som osäkra och skrivs
ner.
Pensioner och särskild löneskatt på pensioner
Vid beräkning av pensionsförpliktelser har SKL:s riktlinjer
för beräkning av pensionsskuld (RIPS07) tillämpats.
Pensionsförmåner intjänade före år 1998 och därtill hörande
löneskatt redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen.
Motsvarande utbetalningar redovisas som en kostnad i
resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och
med år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas vid
tidpunkten för intjänandet som en kostnad i resultaträkningen
och en avsättning i balansräkningen. Större delen av årets
intjänade pension avser individuell del. Denna redovisas
som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig
skuld i balansräkningen, tills den betalas ut året efter
intjänandet. I avsättningen ingår även ränteuppräkning på
pensionsskulden. Denna del redovisas i resultaträkningen
som en räntekostnad. I enligt rekommendation RKR 2.1
sker redovisning av pensionsförpliktelse till anställda som
har ett visstidsförordnande och till förtroendevalda enligt
pensionsreglemente i ansvarsförbindelsen.
Finansiella skulder
Enligt rekommendation RKR 20 ska finansiella skulder delas
in i kortfristiga respektive långfristiga skulder. En finansiell
skuld ska klassificeras som kortfristig om den förfaller till
betalning inom tolv månader räknat från balansdagen. Alla
övriga finansiella skulder ska klassificeras som långfristiga.
Från och med år 2014 uppfyller kommunen
rekommendationen. Omräkning av 2013 års värden har därför
skett.
Övriga skulder
Övriga skulder redovisas till nominellt belopp.
Avsättningar
Avsättningar tas upp till det belopp som motsvarar
uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera
åtagandet på balansdagen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
39
Redovisningsprinciper
Leasing
Enligt rekommendation RKR 13.2 ska bland annat
vissa upplysningar om framtida minimileaseavgifter för
operationella leasingavtal lämnas. Kommunen kan i dagsläget
inte ta fram efterfrågade uppgifter avseende lokalhyror. En
arbetsplan för att till fullo uppnå rekommendationen kommer
att tas fram under 2015.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster, enligt RKR 3.1, är resultat av
händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men
som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med
andra perioder. I kommunens årsbokslut återfinns sådana
jämförelsestörande poster. För att en post skall betraktas
som jämförelsestörande, skall posten uppgå till ett väsentligt
belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa
ofta eller regelbundet.
Koncernen
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den
kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god
redovisningssed. I bokslutet ingår Sandvikens kommun och
de bolag, kommunalförbund och stiftelser i vilka kommunen
direkt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 procent.
För år 2014 innebär detta att koncernen Sandviken Stadshus
AB (100 procent), Gästrike Räddningstjänst (27 procent),
Gästrike Återvinnare (23 procent) samt Stiftelsen Rosenlöfs
Tryckeri (100 procent) har medtagits. Andelen i Gästrike
Återvinnare har justerats från 24 procent 2013 till 23 procent
för 2014, och har beräknats i enlighet med förbundets
stadgar. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt
förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Bokslutet
baseras på Sandviken kommuns redovisningsprinciper.
I något fall, bland annat avseende redovisning av
pensionsåtaganden avviker principerna från varandra i
kommun och bolag. I dessa fall justeras inte bolagens
räkenskaper före sammanställningen.
Från och med 2014 gäller nya redovisningsregler för
bolagen, det så kallade K3-regelverket, vilket bland annat
innebär att också bolagen tillämpar komponentavskrivningar
på materiella anläggningstillgångar, framför allt på
fastigheter. Från och med 2014 redovisar också bolagen de
långfristiga fordringar och skulder som förfaller inom ett år
som kortfristiga. Jämförelseåret 2013 har inte räknats om
med anledning av detta. Koncernens kassaflödesanalys är
justerad avseende den förändring mellan långfristiga och
kortfristiga skulder som uppstått på grund av ändringen
av redovisningsprincip från och med 2014. De tekniska
anläggningar som tidigare ingick i posten ”maskiner och
inventarier” för bolagen, har nu brutits ur och ingår i posten
”mark, byggnader och tekniska anläggningar” i enlighet med
kommunens uppställning i balansräkningen. Obeskattade
reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till
eget kapital. Bolagsskatt har i resultaträkningen brutits ut ur
verksamhetens kostnader.
Enligt RKR 8.2 ska de sammanställda räkenskaperna, som
omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport och
tilläggsupplysningar (noter), för den kommunala koncernens
räkenskaper ställas upp jämte kommunens och jämföras
med föregående års siffror. Samma räkenskapsscheman
som kommunen använder ska tillämpas även för koncernen,
med tilläggsposter för sådant som inte täcks av den
kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman.
Enligt de nya redovisningsreglerna (K3) som gäller för
bolagen ska jämförelseåret 2013 räknas om, vilket också
har gjorts i bolagens och bolagskoncernens räkenskaper.
Enligt RKR´s rekommendation från mars 2015 ska däremot
inte jämförelseåret i den sammanställda redovisningen
räknas om, utan de effekter som uppstår ska redovisas mot
eget kapital 2014. Det innebär att koncernens balans- och
resultaträkning för 2013 inte har räknats om, i enlighet
med rekommendationen. Från och med 2014 redovisas de
sammanställda räkenskaperna jämte kommunens, och även
tilläggsupplysningarna har gjorts om och ställts upp enligt
kommunens räkenskapsscheman. Då kommunkoncernens
räkenskaper för 2013 har behållits opåverkade av de ändrade
redovisningsprinciperna för bolagen har även vissa av de
tidigare tilläggsupplysningarna för jämförelseåret bibehållits.
För ytterligare information om bolagens redovisningsprinciper
och tillämpningar av K3-regelverket hänvisas till
årsredovisning för koncernen Sandvikens Stadshus AB eller
årsredovisning för respektive bolag.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
40
Resultaträkning
Resultaträkning
Kommunen
(mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Jämförelsestörande poster
Avskrivningar och nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
not 1, 23
not 2, 24
not 3
not 4, 25
442,6
-2 190,0
-79,3
-1 826,7
415,1
-2 130,2
30,4
-86,6
-1 771,3
1 081,2
-2 590,7
0,9
-193,0
-1 701,7
1 027,4
-2 569,5
17,5
-190,4
-1 715,0
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter finansiella poster
not 5
not 5
not 6, 26
not 6, 27
1 556,9
286,8
18,6
-20,3
15,3
1 525,2
301,6
19,5
-34,6
40,4
1 556,9
286,8
7,2
-60,1
89,2
1 525,2
301,6
9,6
-75,2
46,2
Bolagsskatt
Årets resultat
not 7
15,3
40,4
-11,9
77,4
1,1
47,3
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
41
Balansräkning
Balansräkning
Kommunen
(mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
1 428,1
1 285,4
142,7
360,0
1 788,1
1 366,2
1 238,7
127,5
363,7
1 729,9
4,5
3 714,6
3 454,4
260,2
36,6
3 755,6
4,2
3 515,4
3 295,6
219,8
31,2
3 550,8
18,9
165,8
62,1
37,5
284,3
9,1
139,6
80,2
145,8
374,7
22,9
207,9
62,1
92,3
385,2
21,6
214,0
80,2
210,2
526,0
2 072,4
2 104,6
4 140,9
4 076,8
944,5
15,3
959,8
904,1
40,4
944,5
1 320,7
77,4
1 398,0
1 260,5
47,3
1 307,8
141,8
3,1
144,9
127,5
3,1
130,6
165,2
3,1
98,8
267,1
151,7
3,1
89,9
244,7
492,7
475,0
967,7
527,0
502,6
1 029,6
1 614,1
861,7
2 475,8
1 889,9
634,4
2 524,3
2 072,4
2 104,6
4 140,9
4 076,8
2 438,8
2 488,4
1 146,0
1 195,5
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgånar
Materiella anläggningstillgångar
- varav mark, byggnader och tekniska anläggningar
- varav maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd mm
Fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
not 8, 28
not 9, 29
not 10, 30
not 11, 31
not 12, 32
not 13, 33
not 14
not 15
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pension och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Uppskjuten skatteskuld
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
not 16
not 17, 34
not 18, 35
not 19, 36
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Panter och ansvarsförbindelser
not 20, 37
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
42
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
Kommunen
mkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändring av förråd m.m.
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga placeringar
Förändring av kortfristiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
not 4
not 21
not 12
not 13
not 14
not 19
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
not 9, 10
not 22
not 8
not 8
Finansieringsverksamheten
Minskning av långfristiga skulder (kreditinstitut)
Ökning av övriga långfristiga skulder
Minskning av övriga långfristiga skulder
Ökning av långfristiga förutbetalda intäkter
Minskning av långfristiga förutbetalda intäkter
Ökning långfristiga fordringar
Minskning långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten
not 18
not 18
not 18
not 18
not 18
not 11
not 11
Årets kassaflöde
Likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Förändring likvida medel
Koncernen
2014
2013
2014
2013
15,3
79,3
13,0
107,6
40,4
86,6
25,3
152,3
77,4
193,0
23,8
294,2
47,3
190,4
35,5
273,2
-9,8
-26,2
18,1
-27,6
62,1
-0,3
33,5
-2,9
3,8
186,4
-1,3
6,1
18,1
-22,7
294,4
-1,5
38,6
-2,9
123,1
430,5
-152,7
12,8
-139,9
-99,0
2,9
-96,1
-414,1
35,1
-1,1
0,1
-380,0
-312,0
17,9
-1,7
-295,8
-33,0
-1,1
-0,1
3,7
-30,5
-136,0
1,0
2,0
134,1
1,1
-33,0
4,3
2,9
-6,5
-32,3
-59,0
11,9
3,2
-1,7
-45,6
-108,3
91,4
-117,9
89,1
145,8
37,5
54,4
145,8
210,2
92,3
121,1
210,2
-108,3
91,4
-117,9
89,1
not 15
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
43
Noter
Noter
1. VERKSAMHETENS INTÄKTER
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
Försäljningsintäkter
29,7
29,6
282,7
Taxor och avgifter
54,7
53,0
149,1
Hyror och arrenden
93,1
97,4
349,3
197,7
170,8
228,0
64,8
61,7
64,8
Reavinster försäljning av exploateringsfastigheter
0,1
1,8
0,1
Reavinster försäljning av anläggningstillgångar
2,5
0,8
2,7
Bidrag
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
Aktiverat arbete för egen räkning
-
-
4,5
SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER
442,6
415,1
1 081,2
2. VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
Lämnade bidrag
-94,6
-99,7
-94,5
Köp av huvudverksamhet
-367,1
-359,0
-193,9
Kostnader för arbetskraft
-1 454,4
-1 412,6
-1 691,4
-56,4
-56,0
-31,9
-216,4
-202,9
-577,9
-
0,0
-
-1,1
0,0
-1,1
-2 190,0
-2 130,2
-2 590,7
Lokalkostnader
Övriga verksamhetskostnader
Reaförluster från försäljning av exploateringsfastigheter
Reaförluster från försäljning av anläggningstillgångar
SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER
44
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
3. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Återbetalning av AFA-premier
-
35,5
1,4
36,0
Realisationsresultat på fastigheter
-
-
0,6
6,5
Förändring av avsättning: Nedskrivning av borgensförbindelse avseende BRF Ås
i Österfärnebo
-
-3,1
-
-3,1
Elkostnad avseende 2012
-
-2,0
-
-2,0
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
-
-
-1,1
-16,9
Realisationsresultat övriga anläggningstillgångar
-
-
-0,0
-0,1
Rivningskostnader
-
-
-
-1,1
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avgångskostnader
SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
(mkr)
-
-
-
-1,8
0,0
30,4
0,9
17,5
Kommunen
2014
Koncernen
2013
2014
Avskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar
-0,7
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
-48,0
-57,2
-139,3
Maskiner och inventarier
-31,2
-29,4
-52,9
Summa avskrivningar
-79,2
-86,6
-192,9
-0,1
-
-0,1
Maskiner och inventarier
0,0
0,0
-0,0
Summa nedskrivningar
-0,1
0,0
-0,1
-79,3
-86,6
-193,0
Nedskrivningar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
SUMMA AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
45
Noter
5. SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG
Kommunen
Koncernen
OCH UTJÄMNING
(mkr)
2014
2013
2014
2013
Kommunalskatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
1 560,8
1 533,9
1 560,8
1 533,9
Slutavräkning
-4,0
0,9
-4,0
0,9
Mellankommunalkostnadsutjämning
-0,1
-0,5
-0,1
-0,5
0,2
-9,1
0,2
-9,1
1 556,9
1 525,2
1 556,9
1 525,2
Preliminär slutavräkning
SUMMA KOMMUNALSKATTEINTÄKTER
Generella statsbidrag och utjämningar
Inkomstutjämning
231,3
224,9
231,3
224,9
Strukturbidrag
3,9
2,0
3,9
2,0
Regleringsbidrag
8,6
16,9
8,6
16,9
64,5
64,4
64,5
64,4
0,1
0,3
0,1
0,3
Kostnadsutjämningsavgift
-11,4
-0,9
-11,4
-0,9
Utjämningsavgift LSS
-10,2
-6,0
-10,2
-6,0
SUMMA GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING
286,8
301,6
286,8
301,6
Kommunal fastighetsavgift, prognos
Kommunal fastighetsavgift, slutavräkn
6. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
15,1
16,1
6,6
3,5
3,4
0,6
18,6
19,5
7,2
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Övriga finansiella intäkter
SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER
Finansiella kostnader
Räntekostnader
-18,6
-22,6
-58,3
Ränta på pensionsavsättningar
-1,4
-11,6
-1,4
Övriga finansiella kostnader
-0,3
-0,4
-0,3
-20,3
-34,6
-60,1
SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER
7. BOLAGSSKATT
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Aktuell skatt
-
-
-4,5
-0,2
Förändring uppskjuten skatt
-
-
-7,4
1,3
0,0
0,0
-11,9
1,1
SUMMA BOLAGSSKATT
46
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
8. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILGÅNGAR
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
Ingående anskaffningsvärden
-
-
6,2
Anskaffningar
-
-
1,1
Försäljningar
-
-
-0,1
0,0
0,0
7,3
0,0
0,0
-2,0
-0,7
-2,8
0,0
0,0
4,2
4,5
Anskaffningsvärden
Utgående ack anskaffningsvärden
Avskrivningar och nedskrivningar
Ingående av- och nedskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ack av och nedskrivningar
Ingående planenligt restvärde
Utgående planenligt restvärde
9. MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
(mkr)
Kommunen
Anläggningstyper
Koncernen
2014
2013
2014
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden
2 114,1
2059,2
5 289,6
Anskaffningar
100,2
58,8
331,4
Försäljningar
-16,8
-3,7
-40,7
-0,7
-0,1
-0,7
5,1
0
4,6
Utrangering/nedskrivning
Överföring från eller till annat slag av tillgång
Övriga omklassificeringar
Utgående ack ansk värden
0,0
0
-0,9
2 201,9
2 114,2
5 583,2
-875,4
-821
-2 000,1
7,0
2,8
10,6
Avskrivningar och nedskrivningar
Ingående av- och nedskrivningar
Försäljningar
Utrangering/nedskrivning
0,6
0
0,6
Omklassificeringar
-0,5
0
-0,5
Årets avskrivningar
-48,2
-57,2
-139,4
-916,4
-875,4
-2 128,8
Ingående planenligt restvärde
1 238,7
1 238,2
3 289,5
Utgående planenligt restvärde
1 285,4
1 238,7
3 454,4
Utgående ack av- och nedskrivningar
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
47
Noter
Kategori
2014
2013
2014
Markreserv
32,1
49,5
32,1
2,2
2,5
2,2
745,6
716,7
774,6
5,0
4,9
5,0
163,9
160,2
164,0
11,4
11,8
11,4
Regl- och saneringsfastigheter
Verksamhetsfastigheter
Parker
Gator och vägar
Kulturreservat
Mark
123,7
Markanläggningar
Hyresfastigheter
70,1
239,0
253,7
1 164,9
Industrifastigheter
3,5
11,2
32,0
Övriga fastigheter
17,1
23,4
244,2
65,6
4,9
147,8
1 285,4
1 238,7
3 454,4
Tekniska anläggningar
Pågående arbeten
Summa planenligt restvärde mark,
682,5
byggnader och tekniska anläggningar
Komponentavskrivning har införts på fastigheter från och med 2014. För koncernen har ingående värden justerats på grund av
detta. Justering av ingående värden har även justerats med på grund av förändring ägd andel i förbund.
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar.
Avskrivningstider
Antal år
Mark
oändlig nyttjandeperiod-ingen
avskrivning
Markreserv
10-50
Markanläggningar
20
Byggnadsinventarier
15
Stomme
50 alt 80
Tak, fasad
40
Installationer (el, rör, ventilation, kyla)
30-50
Badrum (stam)
40
Installationer maskindel (hiss, ledningsystem)
25-40
Installationer (larm, passage, brand)
10
Inre ytskikt
10
Hyresgästanpassningar
kontraktets
löptid
Restpost, övrigt
20-50
Tillvalsprodukter lägenheter
12
Bredband
15
Tekniska anläggningar
5-50
Pågående arbeten
ingen
avskrivning
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
48
Noter
10. MASKINER OCH INVENTARIER
(mkr)
Kommunen
Anläggningstyper
Koncernen
2014
2013
2014
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden
382,9
346,4
675,5
Anskaffningar
52,4
40,2
82,7
Försäljningar
-4,4
-3,1
-8,3
0,0
-0,6
-1,9
-5,1
0,0
-5,0
Utrangering/nedskrivning
Överföring från eller till annat slag av tillgång
Övriga omklassificeringar
Utgående ack anskaffningsvärden
0,0
0,0
0,0
425,8
382,9
743,0
Avskrivningar och nedskrivningar
-255,5
-228,4
-437,9
Försäljningar
2,8
1,9
7,2
Utrangering/nedskrivning
0,0
0,4
0,0
Ingående av- och nedskrivningar
0,5
0
0,5
-31,0
-29,4
-52,7
-283,2
-255,5
-482,9
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Utgående ack av och nedskrivningar
Ingående planenligt restvärde
127,4
118,0
237,6
Utgående planenligt restvärde
142,7
127,4
260,2
Kategori
2014
2013
2014
Maskiner
7,1
6,3
16,6
Inventarier
78,1
63,7
138,2
Byggnadsinventarier
40,9
43,9
43,0
Transportmedel
11,0
11,8
48,6
Förbättringsutg ej kommunägda fastigheter
4,1
0,0
4,1
Konst
0,9
0,9
0,9
Övrigt
0,6
0,8
0,7
Pågående arbeten
0,0
0,0
8,0
142,7
127,4
260,2
Summa planenligt restvärde
maskiner och inventarier
Avskrivningstider
Antal år
Maskiner
5-20
Inventarier
3-33
Byggnadsinventarier
5-33
Transportmedel
5-10
Förbättringsutgifter ej kommunägda fastigheter
20
Konst
10-32
Övrigt
5-10
Pågående arbeten
ingen avskrivning
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar
Komponentavskrivning har införts på fastigheter från och med 2014. För koncernen har ingående värden justerats på grund av
detta. Justering av ingående värden har även justerats med på grund av förändring ägd andel i förbund.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
49
Noter
11. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
Sandviken Stadshus AB
45,6
45,6
-
Sandvik Utbildnings AB
2,5
2,5
2,5
Bixia AB
-
-
19,2
Bixia Pro Win AB
-
-
3,7
48,1
48,1
25,4
Sandvikens Folketshusförening
0,3
0,3
0,3
Kommuninvest*
1,0
1,0
1,0
Norrsken AB
-
-
0,6
SABO:s Försäkringsbolag
-
-
0,2
Övriga andelar
0,0
0,0
0,2
Summa andelar
1,3
1,3
2,2
310,5
314,3
-
-
-
4,5
Aktier
Summa aktier
Andelar
Långfristiga fordringar
Koncernbolag
Uppskjuten skattefordran
Andra långfristiga fordringar
-
-
4,4
Summa långfristiga fordringar
310,5
314,3
9,0
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
360,0
363,7
36,6
* Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt insatskapital.
Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt
14.348.785 kronor för Sandvikens kommun. Sandviken kommuns totala andelskapital i
Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2014-12-31 till 2.053.604.058 kronor.
50
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
12. FÖRRÅD MM
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
Tomtmark för försäljning
18,9
9,1
16,0
Bränslelager
-
-
5,0
Övrigt
-
-
1,9
18,9
9,1
22,9
SUMMA FÖRRÅD MM
13. FORDRINGAR
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
Kundfordringar
26,1
17,6
95,3
Övriga fordringar
96,2
54,7
72,3
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
43,5
67,3
40,4
SUMMA FORDRINGAR
165,8
139,6
207,9
14. KORTFRISTIGA PLACERINGAR
Kommunen
(mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
57,1
75,2
57,1
75,2
5,0
5,0
5,0
5,0
62,1
80,2
62,1
80,2
Obligationer mm
59,7
79,2
59,7
79,2
SUMMA MARKNADSVÄRDE
59,7
79,2
59,7
79,2
Värde vid årets slut
Obligationer mm
Förlagslån, Kommuninvest
SUMMA VÄRDE VID ÅRETS SLUT
Marknadsvärde
15. KASSA OCH BANK
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
2013
Koncernkonto
30,2
145,8
62,9
187,5
7,3
0,0
29,4
22,6
37,5
145,8
92,3
210,2
Övrig kassa och bank
SUMMA KASSA OCH BANK
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
51
Noter
16. EGET KAPITAL
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
2013
IB Eget kapital
944,5
904,1
1 307,8
1 260,5
Effekter av ny redovisningsprincip K3
-
-
13,6
-
Förändring andel i kommunalförbund
-
-
-0,7
-
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
15,3
40,4
77,4
47,3
959,8
944,5
1 398,0
1 307,8
Pensionsreserv
Sandvikens kommun har sedan år 2005 anvisat en del av årets resultat till uppbyggnad
av pensionsreserv. Då kommunen under kommande år förväntas belastas med
kostnader för pensionsåtaganden, till följd av en temporär ökning av pensionsavgångar,
avser kommunen ianspråkta ovan nämnda reserv för att avräkna mot balanskravet
under åren i fråga.
Årets uppbyggnad baseras på justerat resultat enligt balanskravsutredningen; se
Finansiell analys, tabell 6.
Ackumulerad pensionsreserv
Årets uppbyggnad
(årets resultat efter balanskravsjusteringar, se tabell 6 i Finansiell analys)
Summa pensionsreserv
94,8
55,2
12,8
39,6
107,6
94,8
52
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
17. AVSÄTTNINGAR
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
110,2
99,7
130,1
-
0,1
-
Avsättning för pension och liknande förpliktelser
Avsättningar ålderspension
Avsättningar garanti/avtalspension
Avsättningar visstidspension
3,9
2,8
3,9
114,1
102,6
134,0
27,7
24,9
31,2
141,8
127,5
165,2
Hänförlig till skattemässig justering av bokfört värde på grund av
temporär skillnad mellan skattemässigt och bokfört värde på materiella
anläggningstillgångar
-
-
19,0
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver
-
-
77,0
Delsumma avsättning pensioner exkl löneskatt
Avsättning löneskatt
Summa avsättning för pensioner och likande förplikterser
Avsättning uppskjuten skatt
Övrig uppskjuten skatt
-
-
2,8
0,0
0,0
98,8
Nedskrivning av borgensförbindelse mot BRF Ås Österfärnebo
3,1
3,1
3,1
Summa övriga avsättningar
3,1
3,1
3,1
SUMMA AVSÄTTNINGAR
144,9
130,6
267,1
102,6
84,2
123,4
1,4
11,6
1,4
Utbetalt belopp
-3,7
-3,7
-4,0
Nyintjänad pensionsrätt
13,9
8,6
13,9
Övrig förändring
-0,1
1,9
-0,6
114,1
102,6
134,0
Summa avsättning uppskjuten skatt
Övriga avsättningar
Avsättning borgensförbindelse:
Analys av avsättning för pension och liknande förpliktelser (exkl. löneskatt)
Ingående skuld
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Summa utgående skuld
Akutaliseringsgraden i Sandvikens kommun är 95 procent.
Den kalkylränta som används för beräkningar av pensionsåtaganden är 1,75 procent enligt RIPS 07.
Antalet personer till vilka kommunen vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande
eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente, och som redovisas som avsättning, uppgår till två. Därutöver ingår
förtroendevaldas avsättning till ålderspension som beräknas i samband med pensionsskuldsberäkning för förtroendevalda
(ansvarsförbindelse).
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
53
Noter
18. LÅNGFRISTIGA SKULDER
Kommunen
(mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
Ingående låneskuld
496,5
599,2
1 829,2
Återläggning (kort del)
157,7
191,0
157,7
Långfristiga skulder kreditinstitut
Nyupplåning under året
79,5
55,0
109,5
Årets amorteringar
-157,7
-191,0
-187,7
Omklassificering (kort del)
-112,5
-157,7
-362,5
Summa långfristiga skulder kreditinstitut
463,5
496,5
1 546,2
443,5
476,5
1 303,2
20,0
20,0
53,0
Övriga kreditinstitut
-
-
190,0
Summa kreditgivare
463,5
496,5
1 546,2
92,5%
69,7%
74,1%
7,5%
30,2%
25,9%
-
-
-
100%
100%
100%
23,0
21,0
27,8
0,9
2,4
0,9
Pågående investeringsbidrag
-
0,5
-
Förutbetalda anläggningsavgifter
-
-
3,2
0,8
0,7
0,8
Årets intäksföring
-0,9
-0,8
-1,0
Omklassificering (kort del)
-1,0
-0,8
-1,1
Summa förutbetalda intäkter som regleras över flera år
22,8
23,0
30,7
Antal nyttjandeår (vägt snitt totalt)
23,2
22,4
6,4
7,5
37,2
492,7
527,0
1 614,1
Kreditgivare
Kommuninvest
Nordea
Kreditförfall
Andel lån med kreditförfall inom 1-4 år
Andel lån med kreditförfall inom > 4 år < 10 år
Andel lån med kreditförfall på > 10 år
Summa kreditförfall
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Ingående skuld
Investeringsbidrag
Återläggning (kort del)
Övriga långfristiga skulder
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER
Leasingavtal som ingår i Övriga långfristiga skulder för kommunen
Variabla avgifter för finansiell leasing år 2014 är 81 tkr mindre än plan (59 tkr mindre f.år).
Totala minimileaseavgifter förfaller enligt följande:
Förfallotidpunkt (nominellt värde mkr)
2014
2015
2,5
2016-2019
1,7
2020 och senare
Totalt
4,2
54
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
19. KORTFRISTIGA SKULDER
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
Kortfristig skuld till kreditinstitut (kortfr del av långfr skuld)
112,5
157,7
362,5
Leverantörsskulder
83,7
84,7
144,0
Personalens skatter och avgifter
47,0
45,1
55,1
Förutbetalda intäkter
53,1
35,1
64,3
Upplupna kostnader
169,0
169,1
197,3
Övriga kortfristiga skulder
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
9,7
10,9
38,4
475,0
502,6
861,7
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
55
Noter
20. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
(mkr)
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
1332,7
1 332,7
-
3,4
3,9
-
Småhus och bostadsrättsföreningar
86,3
88,3
86,3
Föreningar och företag
25,2
25,7
63,7
2,7
2,7
2,7
1 450,3
1 453,3
152,7
IB Pensionsförpliktelser
833,0
784,7
837,2
Utbetalt under året
-40,2
-40,2
-40,2
Borgensförbindelser
Kommunala bolag
Pensionsutfästelser kommunala bolag
Regionförbundet Gävleborg*
Summa borgensförbindelser
Pensionsförpliktelser
Ränte och basbelopp
8,3
85,4
8,3
-5,6
3,1
-5,9
UB Pensionsförpliktelser
795,5
833,0
799,4
Löneskatt på pensionsförpliktelser
193,0
202,1
193,9
Summa pensionsförpliktelser
inkl löneskatt
988,5
1 035,1
993,3
2 438,8
2 488,4
1 146,0
Övrig
SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
* Solidarisk borgen har tecknats för Regionförbundet Gävleborg på 40 mkr. Sandvikens andel utgör 2,7 mkr.
Sandvikens kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat
av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i
Kommuninvests ekonomiska förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sandvikens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan
noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299.065.476.978 kronor och totala
tillgången till 290.729.650.160 kronor. Kommunens andel av det totala förpliktelserna uppgick till 2.049.793.828 kronor och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1.992.848.199 kronor.
Sandvikens kommun är en av fem medlemskommuner i kommunalförbundet Gästrike Återvinnare, som äger bolaget Gästrike
Återvinnare Utvecklings AB. Enligt avtal med SITA Sverige AB har Gästrike Återvinnare Utveckling AB 70 procent av
ansvaret för de miljörisker i omgivningen och direkta kostnader, som är förknippade med befintlig deponi i Forsbacka.
Aktualiseringsgraden för pensionsberäkningen i Sandvikens kommun är 95 procent. Antalet personer till vilka kommunen
vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt
pensionsreglemente, och som redovisas som ansvarsförbindelse, uppgår till tio: sju nämndsordföranden och tre kommunalråd
och oppositionsråd.
56
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Noter
21. ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER
Kommunen
Koncernen
(mkr)
2014
2013
2014
2013
Förändring av pensionsskuld
12,9
11,3
12,1
13,8
Ränta på årets avsättning för pensioner
1,4
11,6
1,4
11,6
Förändring avsättning uppskjuten skatt
-
-
8,9
-1,3
Förändring övrig avsättning
-
3,1
-
3,1
-2,5
-0,8
-3,1
-8,1
Reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar
Reaförlust vid försäljning av anläggningstillgångar
1,1
0,0
1,1
-
Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
-
-
1,1
16,9
Värdeförändring av immateriella anläggningstillgångar
-
-
0,0
-0,7
Omklassificering av anläggnngstillgångar
-
-
1,3
-
Förändring av ägd andel i eget kapital kommunalförbund
-
-
0,7
-
0,1
0,1
0,3
0,2
13,0
25,3
23,8
35,5
Övrigt
SUMMA ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER
22. FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA
Kommunen
Koncernen
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
(mkr)
2014
2013
Försäljningspris mark, byggnader och tekniska anläggningar
11,1
1,7
1,7
1,2
Försäljningspris maskiner och inventarier
Försäljningspris materiella anläggningstillgångar
SUMMA NETTOINBETALNINGAR
12,8
2,9
2014
2013
35,1
17,9
35,1
17,9
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
57
Noter
23. VERKSAMHETENS INTÄKTER
27. FINANSIELLA KOSTNADER
(mkr)
2013
(mkr)
2013
Sandvikens kommun
373,8
Sandvikens kommun
-34,4
Fastighetsbolag
264,2
Fastighetsbolag
-27,3
Energibolag
284,2
Energibolag
-8,2
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
45,6
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
-4,8
Övriga kommunalförbund mm
59,6
Övriga kommunalförbund mm
-0,5
1 027,4
Summa finansiella kostnader
-75,2
Summa verksamhetens intäkter
Interna intäkter har eliminerats med totalt 456,5 mkr.
Interna räntekostnader har eliminerats med totalt 19,6 mkr.
24. VERKSAMHETENS KOSTNADER
28. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
(mkr)
Sandvikens kommun
2013
-1 844,9
(mkr)
2013
Energibolag
3,2
Fastighetsbolag
-291,5
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
0,1
Energibolag
-297,8
Övriga kommunalförbund mm
0,9
Summa immateriella anläggningstillgångar
4,2
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
-70,6
Övriga kommunalförbund mm
-64,6
Summa verksamhetens kostnader
-2 569,5
Interna kostnader har eliminerats med totalt 456,5 mkr.
29. MARK, BYGGNADER, TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
(mkr)
25. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
2013
Sandvikens kommun
1 238,7
Fastighetsbolag
1 187,5
(mkr)
2013
Energibolag
Sandvikens kommun
-86,6
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
54,4
Fastighetsbolag
-40,0
Övriga kommunalförbund mm
23,4
Energibolag
-51,8
Summa byggnader, mark och markanläggningar
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
-7,2
Övriga kommunalförbund mm
-5,0
Summa avskrivningar och nedskrivningar
791,6
3 295,6
-190,4
30. MASKINER OCH INVENTARIER
(mkr)
2013
Sandvikens kommun
127,4
26. FINANSIELLA INTÄKTER
Fastighetsbolag
33,5
(mkr)
Energibolag
13,0
30,0
2013
Sandvikens kommun
7,3
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
Fastighetsbolag
0,9
Övriga kommunalförbund mm
Energibolag
0,8
Summa maskiner och inventarier
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
0,0
Övriga kommunalförbund mm
0,6
Summa finansiella intäkter
9,6
Interna ränteintäkter har eliminerats med totalt 19,7 mkr.
15,8
219,8
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
58
Noter
31. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
(mkr)
34. AVSÄTTNINGAR
2013
Aktier, andelar och övriga värdepapper
(mkr)
2013
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Sandvikens kommun
3,8
Sandvikens kommun
Fastighetsbolag
0,2
Fastighetsbolag
2,8
Energibolag
1,1
Energibolag
24,6
Övriga kommunalförbund mm
0,1
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
Övriga kommunalförbund mm
Långfristiga fordringar
Fastighetsbolag
0,8
Energibolag
1,7
Summa finansiella anläggningstillgångar
31,2
Summa avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Energibolag
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
Övriga kommunalförbund mm
Summa uppskjuten skatteskuld
2013
Sandvikens kommun
9,1
Fastighetsbolag
0,0
Energibolag
8,5
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
Summa förråd och lager m.m.
151,7
0,3
83,9
5,7
0
89,9
Övriga avsättningar
32. FÖRRÅD OCH LAGER M.M.
(mkr)
2,8
17,5
Uppskjuten skatteskuld
Fastighetsbolag
Aktier och andelar inom koncernen har eliminerats med 451,6
mkr. Interna långfristiga fordringar hos Sandvikens kommun har
eliminerats med 314,3 mkr och hos övriga bolag med 326,8 mkr.
127,5
Sandvikens kommun
3,1
Summa övriga avsättningar
3,1
Summa avsättningar
244,7
4,0
21,6
35. LÅNGFRISTIGA SKULDER
33. KORTFRISTIGA FORDRINGAR
(mkr)
2013
Sandvikens kommun
121,5
Fastighetsbolag
7,8
Energibolag
65,5
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
13,9
Övriga kommunalförbund mm
Summa kortfristiga fordringar
5,3
214,0
Interna kortfristiga fordringar har eliminerats med totalt 170,3 mkr.
(mkr)
2013
Sandvikens kommun
527,0
Fastighetsbolag
938,2
Energibolag
244,5
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
161,0
Övriga kommunalförbund mm
Summa långfristiga skulder
19,2
1 889,9
Interna långfristiga skulder har eliminerats med 314,3 mkr avseende
skulder till Sandvikens kommun och med 326,7 mkr avseende
skulder mellan bolagen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
59
Noter
36. KORTFRISTIGA SKULDER
38. ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER
(mkr)
2013
Sandvikens kommun
453,7
-0,7
80,7
Förändring av pensionsskuld inkl. ränta
25,4
20,1
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar
-8,1
Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
16,9
Förändring uppskjuten skatt
-1,3
70,4
Energibolag
Övriga bolag i Stadshuskoncernen
Summa kortfristiga skulder
9,5
634,4
Förändring övriga avsättningar
Interna kortfristiga skulder har eliminerats med totalt 170,3 mkr.
Omklassificering anläggningstillgångar
Övrigt
Summa övriga ej likviditetspåverkande poster
37. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
(mkr)
Sandvikens kommun
Fastighetsbolag
Energibolag
Övriga kommunalförbund mm
Summa panter och ansvarförbindelser
2013
Värdeförändring av immateriella anläggningstillgångar
Fastighetsbolag
Övriga kommunalförbund mm
(mkr)
2013
1 151,8
0,9
37,6
5,2
1 195,5
Borgensförbindelser
155,2
Pensionsförpliktelser
1 040,3
Summa panter och ansvarförbindelser
1 195,5
3,1
0,2
35,5
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
60
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse
Verksamhetsområde
Intäkter Kostnader
Netto- Kommunkostnad
bidrag
Resultat
Kommunfullmäktige
Överförmyndarnämnd
Kommunfullmäktige och Överförmyndarnämnd
1,2
1,2
-6,9
-0,1
-7,0
-5,7
-0,1
-5,8
6,3
0,1
6,4
0,7
0,0
0,7
Kommunstyrelse
Kommunstyrelse
0,0
0,0
-5,1
-5,1
-5,1
-5,1
5,8
5,8
0,7
0,7
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Målgruppen är primärt kommunens invånare.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande
organ. Kommunfullmäktige tillsätter en kommunstyrelse
och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra
kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och
inbördes förhållande beslutas av fullmäktige.
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell betydelse eller
av annan större vikt för kommun, främst mål och riktlinjer för
verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska
frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer,
val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
val av revisorer och revisorsersättare, grunderna för
ekonomiska förmåner till förtroendevalda, årsredovisning
och ansvarsfrihet, samt folkomröstning i kommunen.
Fullmäktige beslutar också i ärenden av principiell betydelse
eller av annan större vikt när det gäller bolagen inom
kommunkoncernen.
Kommunens överförmyndarnämnd är den myndighet som
har till uppgift att utöva tillsyn över gode mäns, förvaltares
och förmyndares förvaltning. Tillsynen ska förhindra
rättsförluster för de personer som inte kan ta hand om sig
själva, förvalta sin egendom eller på annat sätt tillvarata
sina rättigheter. Det är främst Föräldrabalken som styr
överförmyndarverksamheten.
De förtroendevalda revisorerna är kommunfullmäktiges organ
för beredning av ärendet om ansvarsfrihet för styrelsen och
nämnderna samt de enskilda ledamöterna i dessa. Revisorerna
ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att
räkenskaperna är rättvisande och att den kontroll som görs
inom nämnderna är tillräcklig. Det sker en samordnad
revision av kommunens nämnder och bolag. Syftet är att
skapa ett redskap för ägarens kontroll och uppföljning av den
totala kommunala verksamheten.
Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen
av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över
nämndernas och bolagens verksamhet. Styrelsen bevakar
de frågor som kan inverka på kommunens utveckling
och ekonomiska ställning. Det åligger styrelsen särskilt
att bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av
fullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut, ha hand om
den ekonomiska förvaltningen och i övrigt fullgöra de
uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen. I
kommunstyrelsens uppdrag ingår även ansvaret för mark- och
exploateringsfrågor, beställning av verksamhet förlagda till de
kommunala bolagen samt strategiska näringslivsfrågor.
Den verksamhet som kommunstyrelsen har ett eget direkt
ansvar för presenteras under rubriken Kommunstyrelsens
förvaltning.
Ekonomiskt utfall
Tillsammans redovisar kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen och överförmyndarnämnd ett positivt
resultat på 1,4 mkr för året. Resultatet beror bland annat på
lägre kostnader än budgeterat för genomförda val, allmänna
val och EU-val, partistöd till ungdomsorganisationer, arvoden
och köp av tjänster.
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Under året har val till europaparlamentet genomförts
och under september månad genomfördes val till
Sveriges riksdag, landstig och kommuner. Resultatet av
kommunalvalet återspeglas i det fullmäktige som startade sin
nya mandatperiod i och med sammanträdet i oktober månad.
Under år 2012 tillsatte fullmäktige en parlamentarisk
kommitté med uppdraget att se över den politiska
nämndsorganisationen samt arvodesbestämmelser och villkor.
Under 2014 fastställde fullmäktige den organisation som
ska gälla för den nya mandatperioden, 1 januari 2015. Den
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
61
Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse
nya organisationen innebär i korthet att kommunstyrelsen
får två nya utskott, serviceutskottet och utvecklingsutskottet.
Därtill byter arbetsmarknads- och trafiknämnden namn
till arbetslivsnämnden och bygg- och miljönämnden till
samhällsbyggnadsnämnden. Ett antal verksamheter flyttar
mellan olika nämnder.
Från och med den 1 januari 2014 inrättades den gemensamma
nämnden för verksamhetsstöd. Gävle, Sandviken, Hofors och
Ockelbo kommuner avser att samverka inom olika områden
i större utsträckning än idag. Gävle kommun är värdkommun
för nämnden. Genom att samverka i en gemensam nämnd
kan kommunerna använda befintliga resurser på ett mer
kostnadseffektivt sätt. Det första som är aktuellt för
Sandvikens kommun är ett förslag om att upphandla och
införa en gemensam plattform för framtagande och drift
av eTjänster. Det görs för att minimera kostnaderna och
sårbarheten för användandet av eTjänster.
Från och med den 1 januari 2015 finns en gemensam nämnd
för överförmyndarverksamheten. Här samverkar Sandviken,
Hofors och Ockelbo kommuner, med Sandviken som
värdkommun.
I skrivande stund diskuteras också dels en gemensam
nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands
samhällsbyggnadsnämnd och dels en gemensam nämnd för
hjälpmedelsverksamheten, FOU-Välfärd, RegNet och HelGe
mellan Gävleborgsläns landsting och kommunerna i länet.
Samhällsbyggnadsnämnden är tänkt att starta den 1
januari 2016 och blir i så fall ett samarbete mellan Hofors,
Ockelbo och Sandvikens kommuner, med Sandvikens
kommun som värdkommun. Syfte med samverkan är att
skapa en organisation som säkerställer en effektiv och
rättssäker kommunal service för medborgare och näringsliv.
Samverkan möjliggör ett bredare utbud av tjänster med ökad
tillgänglighet.
När det gäller den gemensamma nämnden, för
hjälpmedelsverksamheten med mera, planeras för start under
2015. Denna nämnd har landstinget som värdkommun.
Kommunfullmäktige fattade i september 2013 beslut om
att införa medborgarservice. Under år 2014 har arbetet
intensifierats och medborgarservice kommer att starta sin
verksamhet under sommaren 2015.
Kommunfullmäktige har under året bland annat antagit
ny vattentaxa, handikapplan och bredbandsstrategi för
Sandvikens kommun, beslutat om köp av tomter i Rossnäs,
från Högbo Bruk AB och antagit ny färdtjänsttaxa för
Gävleborgs län. Under 2013 ställde sig kommunstyrelsen
positiv till att bevilja bidrag till trygghetsboende Kanalgården.
Riktlinjer för trygghetsboenden inom Sandvikens kommun
antogs av fullmäktige under hösten 2014.
Kommunfullmäktige ställde sig i april 2014 positiva till att
utreda frågan om att bereda en hotad kulturpersonlighet en
fristad i Sandviken. Förslaget har varit på intern remiss och
beslut i ärendet kommer att fattas under våren 2015.
Under året fick fullmäktige information kring resultatet
från LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. LUPPrapporten ger förvaltningar och nämnder ett bra underlag
när de ska fatta beslut som rör barn och unga och är
ett viktigt dokument för att förverkliga den ”Barn- och
ungdomspolitiska policyn”.
Arbetet med att ta fram nya bolagsordningar och ägardirektiv
för de kommunala bolagen pågår. Under år 2015 kommer
detta arbete att kunna avslutas.
I januari 2014 gav kommunstyrelsen uppdraget, att ta fram
ny Översiktsplan för Sandvikens kommun, till bygg- och
miljöförvaltningen. Arbetet fortsätter även under 2015.
På investeringssidan har ett antal stora investeringsprojekt
följts extra noga av kommunstyrelsen under året. I 2014
års investeringsbudget har följande projekt valts ut och
följs under året, tillbyggnad av vård- och omsorgsboendet
Ängsbacken, förskoleavdelningar vid Hammar- och
Norrsätraskolan, utveckling Centrum inkl Drottningen,
trygghetslarm och telefoner samt IT-utrustning.
Gällande Ängsbacken ligger arbetet cirka sju veckor före
plan, och boendet kommer att kunna starta i nya lokaler i
samband med årsskiftet 2015/2016.
I de nya förskoleavdelningarna vid Hammar- och
Norrsätraskolan har verksamheten startat under januari och
februari 2015.
När det gäller Drottningen har en utredning avseende
ombyggnationen i samarbete med hyresgästen pågått
under 2014. Området kring Drottningen har gestaltats och
presentation av förslaget kommer att ske under 2015.
Digitala trygghetslarm är installerade och ianspråktagna under
2014.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
62
Kunskapsnämnd
Kunskapsnämnd
Verksamhetsområde
Kunskapsnämnd
Förskola
Grundskola
Grund- och gymnasiesärskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Övrig verksamhet
Kunskapsnämnd
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Målgruppen utgörs av barn, ungdomar samt vuxna och kunskapsnämndens verksamhet ska på kommunal nivå tillgodose
behov av grundläggande utbildning i enlighet med nationella
styrdokument. Detta innebär att ansvara för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola*, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning
och därtill hörande stödfunktioner.
* där ingår grundsärskola, träningsskola, gymnasiesärskola, verksamhetsträning och särskild undervisning för vuxna
Ekonomiskt utfall
Kunskapsnämnden redovisar ett resultat på 9,6 mkr. Resultatet avviker med 1,1 % mot prognosen i november och budget.
Detta förklaras med att kunskapsnämndens alla ansvar enskilt
redovisar små avvikelser som sammantaget ackumulerats till
betydande belopp samt att prognosen gjordes med försiktighet.
Under hösten har nämnden tilldelats extra medel från Migrationsverket och från kommunstyrelsen med totalt 15,1 mkr.
Inför budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om riktade
medel till nämnderna. Kunskapsnämnden beslutade att prioritera utökningar till flerspråkiga barn och elever, personalförstärkning i förskolan för barn med rätt till särskilt stöd, genomföra sista etappen av en-till-en datorer samt att utöka med
lärarresurs för matematikundervisning i årskurs 1-3. De riktade
medlen har använts till nämndens beslutade prioriteringar dock
har inte utökningarna till flerspråkiga barn och elever i helhet
kunnat genomföras då det har saknats behöriga sökanden till
de utannonserade tjänsterna.
Förskolans positiva resultat beror på tilldelning av extra medel samt minskade lokalkostnader av engångskaraktär. Det har
varit svårt att rekrytera utbildad personal varför vikarier med
lägre lön har anlitats. Det är färre barn vars vårdnadshavare har
valt fristående förskolor, varför även den kostnaden har blivit
lägre än budgeterat. Förskolorna har under hela året arbetat aktivt med personalplanering vid frånvaro. Stor restriktivitet har
rått gällande inköp.
Intäkter Kostnader
-0,8
26,4
26,2
6,7
34,5
19,7
3,7
117,2
-205,9
-361,3
-30,6
-190,0
-44,2
-38,0
-870,8
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-0,8
0,9
-179,5
-335,1
-23,9
-155,5
-24,5
-34,3
-753,6
182,2
333,1
26,1
159,4
25,3
36,2
763,2
Resultat
0,1
2,7
-2,0
2,2
3,9
0,8
1,9
9,6
Grundskolans negativa reslutat beror på fler elever än prognostiserat vid 2014 års budgetplanering. Under året har elevantalet ökat successivt med lokalbrist och personalökning
till följd. Nya Landningar har öppnats på Jernvallsskolan och
i Österfärnebo. För att tillgodose elevernas rätt till undervisning har Landningarna på skolorna i Björksätra och Norrsätra
utökats samt att klasser har delats. Behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet har ökat
kraftigt. Grundskolan redovisar en negativ avvikelse mot budget på 0,6 %.
Särskolans positiva resultat beror på att verksamheten erhållit högre ersättning från Migrationsverket. Skolformen har ett
överskott inom interkommunala ersättningar till följd av att
färre elever än budgeterat valde annan utbildningsanordnare
och fler elever än budgeterat från andra kommuner valde Sandvikens särskola.
Gymnasieskolan har haft delvis vakanta tjänster på grund
av partiella tjänstledigheter inom ett flertal program. Detta
har balanserat upp ett ökat antal tjänster inom introduktionsprogrammet där den största elevökningen har skett. Då
även gymnasieskolan fått ökat antal nyanlända elever har
skolformen fått mer i bidrag från Migrationsverket. Samtliga
chefer inom gymnasieskolan har arbetat målmedvetet för att
hålla nere kostnaderna och utgått från försiktighetsprincipen
vid prognossättande.
Centrum för vuxnas lärande avvikelse beror på extra prestationsersättning från Migrationsverket i december.
Övrig verksamhet, Flerspråkighetsenheten redovisar ett
positivt resultat som beror på att verksamheten tilldelats extra
medel från Migrationsverket samt erhållit högre projektmedel
från Länsstyrelsen. Verksamheten har inte kunnat rekrytera
i förhållande till avsatt budget och behov då sökanden har
saknats varför personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Att
verksamheten inte lyckats rekrytera personal till de vakanta
tjänsterna har inte varit önskvärt men bidrar det till ekonomiskt
positivt resultatet. En ekonomisk medvetenhet samt en tydligt
kommunicerad restriktivitet vid inköp har bidragit till det
positiva resultatet.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
63
Kunskapsnämnd
Balanserad styrning - måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
Mått
Analys
Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för
fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv
och personlig utveckling.
Mätmetod: Statistik från Skolverket: brukarenkäter, behörighet till gymnasieskolan åk 9,
andel slutbetyg från gymnasieskolan.
Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och
lärorik.
Trygghet
20122014
Fsk3,6 3,7
Gr 3,53,4
Sbo3,5 3,6
Gy3,43,5
Gysär3,9 3,9
CVL3,6 3,6
Sfi
3,9
3,8
Förskolan arbetar systematiskt med kompetensutveckling inom prioriterade områden ur läroplanen,
vilket har gett gott resultat. Utgångspunkt i verksamheten är barnens intressen och förmågor och värdegrundsarbetet är centralt, något som skapar en trygg
miljö.
Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd
och stimulans att utvecklas så
långt som möjligt utifrån sina
förutsättningar.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning
U
Trivsel
20122014
Fsk3,7
3,8
Gr 3,43,4
Sbo3,5 3,6
Gy3,23,4
Gysär3,8 3,7
CVL3,6 3,6
Sfi
3,8
3,7
Stöd och hjälp
20122014
Fsk3,6
3,7
Gr 3,43,5
Gy3,33,3
Gysär3,9 3,7
CVL3,4 3,4
Positiva förväntningar
20122014
Gr 3,63,5
Gy3,43,5
Gysär4,0 3,7
Eleverna i åk 3 är fortsatt positiva i sina omdömen om
skolan. Åk 5 har 2014 gjort Skolinspektionens enkät
och värdena ligger något under inspektionsgruppen.
Eleverna i åk 8 är generellt nöjda även om värdena
ligger strax under föregående års nivå. Lågt värde har
att skolarbetet är roligt, ett utvecklingsområde.
Skolbarnsomsorgens enkät hade låg svarsfrekvens
2014, varför slutsatserna är något osäkra. Resultatet
indikerar dock att vårdnadshavarna är relativt nöjda
med verksamheten.
Eleverna i gymnasiesärskolan är genomgående nöjda
med sin utbildning. Arbetet bedrivs processinriktat,
vilket ger tydlighet och trygghet i organisationen och
skapar delaktighet för eleverna.
I gymnasieskolans åk 2 är enkätresultatet förbättrat.
Lågt värde har dock att skolarbetet ger lust att lära sig
mera, ett utvecklingsområde.
Mätningar visar att CVL och Sfi är bra på att bemöta
elever med respekt samt stödja och tillmötesgå elevernas behov vilket skapar både trivsel och trygghet.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
64
Kunskapsnämnd
Roligt, lustfyllt
20122014
Fsk3,8 3,8
Gr 2,72,7
Gy2,52,6
Lärande, genomsnittlig
betygspoäng åk 6
20122014
Fsk3,6 3,7
Sbo3,4 3,5
Gr åk 6
-
12,0
Andel behöriga åk 9, andel
slutbetyg gy
20122014
Gr
80 %
75 %
Gy
85 %
94
%*
*gymnasieexamen
Slutfört kurs
20112013
CVL
73 %
80 %
Sfi
65 %
82
%*
Betyg i åk 6 infördes 2013 och nivån är något lägre
detta år. Det är dock för kort tid för att iaktta trender.
Behörigheten från åk 9 till nationellt program i gymnasieskolan är på samma nivå som föregående år, så
någon vändning uppåt kan ännu inte ses.
Gymnasieskolan mäter från 2014 andel som uppnått
gymnasieexamen, varför jämförelse över tid inte är
relevant.
Inom CVL har resultaten förbättrats både när det
gäller andelen som slutfört gymnasiekurser liksom
andelen godkända elever i Sfi. Bidragande orsaker är
bland annat framgångsrika satsningar på elever i behov av särskilt stöd liksom pedagogiska diskussioner
i ämneslag.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
65
Kunskapsnämnd
Barns och elevers inflytande
över arbetsformer och innehåll
i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning.
Mätmetod: Brukarenkäter
Barns/elevers informella inflytande
20122014
Fsk3,2
3,4
Gr2,8
2,8
Sbo3,3 3,5
Gy3,03,1
Gysär3,7 3,5
CVL3,0 2,8
Sfi
3,7
3,6
Formellt inflytande
20122014
Gr 3,03,0
Gy2,72,7
Gysär3,7 3,3
CVL2,7 2,6
Sfi
2,7
2,9
Kunskap om kunskapsmål
20122014
Gr 3,33,2
Gy3,13,1
Gysär3,5 3,1
CVL3,6 3,6
Sfi
3,9
3,6
Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva
och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att
begränsas av diskriminerande
strukturer.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning.
Mätmetod: Brukarenkäter,
fokusområde i pedagogisk revision.
Likvärdig behandling
20122014
Fsk3,6
3,7
Gr 3,13,1
Sbo3,4 3,5
Gy3,23,1
Gysär3,7 3,5
CVL3,7 3,7
Sfi
4,0
3,9
Utgångspunkt i förskolans verksamhet är barnens intressen och man har utvecklat många arbetssätt för att
involvera barnen. Däremot anger vårdnadshavarna att
de inte kan påverka verksamheten så mycket, även om
trenden är positiv.
Yngre elever upplever i större utsträckning att lärarna
tar hänsyn till deras åsikter. En orsak kan vara att när
utbildningen är mera sammanhållen med färre vuxna
är det lättare att skapa ett förtroendefullt klimat.
Uppfattningen om att kunna påverka via klass- och
elevråd avtar med stigande ålder.
Arbetet i gymnasiesärskolan bedrivs processinriktat,
vilket innebär delaktighet för eleverna.
Vuxenutbildningen arbetar med formellt elevinflytande, men eftersom många studerar deltid parallellt med
arbete kan det vara svårt att prioritera elevrådsarbete.
En förutsättning för att kunna ha inflytande över sina
studier är att ha kunskap om kunskapsmålen. Generellt anser eleverna att de har det, även om det finns
skillnader mellan enheterna.
Enligt enkätresultat tycks barn och yngre elever i
större utsträckning uppleva att flickor och pojkar behandlas likvärdigt. Genomgående är att flickor i större
utsträckning än pojkar anser att alla behandlas likvärdigt. Vuxenutbildningen har goda resultat för området.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Bemötande i samtliga verksamhetsformer anses vara gott enligt brukarundersökningar. Barn och elever upplever i varierande
grad att de har inflytande över vardagsarbetet, medan så gott som alla enheter har system för formellt inflytande.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
66
Kunskapsnämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Medarbetarna har en hälsosam
arbetssituation.
Målnivå: Behålla eller förbättra resultat jämfört med
föregående mätning
U
Mått
Analys
Mätmetod: Sjukfrånvarostatistik per skolform.
Resultat från medarbetarundersökningen på förvaltningsnivå.
Sjukfrånvaron har ökat inom förvaltningen men ligger relativt sett på en låg nivå. Orsaker till ökningen
kan bland annat bero på att många statliga reformer
implementerats på kort tid samt att antal barn/elever
med behov av särskilt stöd har ökat liksom antal
barn per årsarbetare inom förskolan.
Motiverad medarbetar index (MMI) ligger på samma
nivå som kommunen som helhet.
Andel sjukfrånvarotimmar i
procent av ordinarie arbetstid 20122014
20122014
Kun totalt 3,46
4,68
Fsk 5,127,16
Gr- 3,13
Gy/CVL2,41
4,05
Andel som instämmer helt eller till stor del i påståendena
om god arbetsmiljö och hälsa
2014
20122014
79 %
80 %
Medarbetarna har kompetens
för att stödja alla barn och
elever så att de når kunskapskraven.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning.
Mätmetod:
Medarbetarenkät, betygsstatistik
Andel som anser sig ha tillräcklig kompetens för att
kunna utföra sina arbetsuppgifter
2014
20122014
97 %
98 %
Medarbetarna anser i mycket stor utsträckning att
de har den kompetens som behövs för att stödja alla
barn och elever så att de når kunskapskraven. Trots
det ligger kommunen fortfarande under rikssnittet
både avseende behörighet till gymnasiet och andel
slutbetyg inom fyra år.
Andel behöriga åk 9, andel
slutbetyg gy
20122014
Gr
80 %
75 %
Gy
85 %
94
%*
*gymnasieexamen
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Arbetsplatserna inom förvaltningen präglas, enligt medarbetarenkäter 2014, generellt av trivsel, motivation och nöjdhet med
arbetssituationen, men arbetsbelastningen anses vara hög. Resultaten på medarbetarenkäterna analyseras på alla nivåer och åtgärdsplaner utformas. Medarbetarna anser sig ha tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
67
Kunskapsnämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
•
•
Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam
livsstil och för att bidra till ett
ekologiskt hållbart samhälle.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Brukarenkäter
Att arbeta för hållbar utveckling ingår i uppdraget för
samtliga skolformer.
Kunskap om kost
20122014
Fsk3,5
3,6
Gr
87 %
88 %
Gy
69 %
63 %
Gysär
100 %
86 %
Kunskap om motion
20122014
Fsk* 3,6
3,7
Gr
89 %
90 %
Sbo*3,6 3,7
Gy
77 %
76 %
Gysär
100 %
93
*möjlighet att röra på sig
Resultaten på föräldraenkäten visar att förskolan
fortsatt har goda resultat när det gäller att göra barnen medvetna om betydelsen av en hälsosam livsstil
och att ta hänsyn till miljön. Detta ingår också i förskolans uppdrag och är en del i det vardagliga arbetet
på alla kommunala förskolor.
Elever i grundskolan anser i större utsträckning än
gymnasieelever att de får kunskap om kostens och
motionens betydelse för hälsan samt vikten av att ta
hänsyn till miljön. En bidragande orsak till detta kan
vara undervisningen i hem- och konsumentkunskap
samt att alla elever har idrott och hälsa. Miljöfrågor
ingår i både grundskolans och gymnasieskolans uppdrag enligt läroplanen, ofta i natur- samt samhällsorienterande ämnen.
Kunskap om vikten av miljöhänsyn
20122014
Fsk3,3
3,5
Gr
89 %
88 %
Sbo3,3 3,4
Gy
53 %
66 %
Gysär
100 %
82 %
Centrum för vuxnas lärande har
ett utbud som
- motsvarar de studerandes behov av utveckling och arbete,
- motsvarar arbetsmarknadens
behov av kompetens.
Målnivå: Behålla hög nivå
eller förbättra resultat jämfört
med föregående mätning.
Mätmetod: Brukarenkät, uppföljning före detta elever
Värde 2012:
Utbildningsutbud enligt studerandes behov: 2,90.
53 % av de 19 som avslutade
CNC-utbildning i juni ute i
arbetslivet.
90 % av de 40 som avslutade
Omvårdnadsutbildning i juni
ute i arbetslivet.
Centrum för vuxnas lärande har för få kurser för att
möta efterfrågan och behov. Detta beror på ekonomiska begränsningar. Efterfrågan på utbildning överstiger utbudet.
Samtliga elever som slutfört sin vårdutbildning under
första halvåret 2014 går ut i arbete, de flesta i kortare
anställningar. Dessa brukar därefter arbeta timtid
samt i kortare och längre perioder som vikarier, och
på sikt konverteras in i tillsvidareanställning enligt
LAS, vilket numer är den gängse anställningsgången
i offentlig vård och omsorg.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
68
Kunskapsnämnd
Kunskapsförvaltningen erbjuder och tar emot språkpraktikanter, främst i förskolan. Rutiner för detta
finns.
Mätmetod: Statistik
Erbjuda minst tio språkpraktikplatser inom kunskapsförvaltningen
Värde 2012: Saknas
Målnivå: Tio språkpraktikplatser
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Förskolor och skolor arbetar hälsofrämjande, dels med värdegrund och dels med fysisk hälsa och livsstil, och brukarundersökningar visar att arbetet är på god väg. Detta, tillsammans med kunskap om ett ekologiskt hållbart samhälle, ingår i läroplansuppdraget. Stödresurserna, vars uppgift är att jämna ut skillnader i barns och elevers förutsättningar, ses över för att effektivare
kunna bidra till ökad måluppfyllelse. Ekonomiska förutsättningar har begränsat vuxenutbildningens möjligheter att uppfylla
målen.
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Verksamheterna anpassas till
givna ekonomiska ramar.
Målnivå: Budget i balans
U
Mått
Analys
Mätmetod: Ekonomisk uppföljning samt följa personaltäthet
och kostnader i jämförelse med
kommungruppen.
Värde enligt Skolverkets kommunblad 2011 och 2013(kommungruppen inom parentes):
Barn per årsarbetare
20112013
Fsk
5,2 (5,4) 5,6 (5,4)
Elever per lärare
Gr
10,4 (11,3)
Elever per årsarbetare
Sbo
22,4 (20,2)
Elever per lärare
Gy
11,3 (10,2)
Kostnad per heltidsstuderande Grundläggande vux-utbildning
2011
62,5 tkr (58,0 tkr)
2013
31,8 tkr (49,5 tkr)
Gymnasial vuxenutbildning
2011
57,0 tkr (49,0 tkr)
2013
25,6 tkr (47,0 tkr)
Sfi
2011
2013
25,2 tkr (36,8 tkr)
27,0 tkr (32,0 tkr)
Medel har tillskjutits under året varför utfallet som
helhet utgör ett plusresultat, då alla verksamheter
utom grundskolan redovisar positivt. Det innebär
dock inte en budget i balans på grund av ovan
nämnda tillskott. Regelbunden och förbättrad
budgetuppföljning har minskat budgetavvikelsen
jämfört med föregående år.
Förvaltningen har följt personaltäthet och kostnader i jämförelse med kommungruppen och där
framkommer att kommunen har sänkt kostnaderna
i denna jämförelse.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
69
Kunskapsnämnd
Andelen elever som går vidare
till ett nationellt program.
Mätmetod: Statistik från Skolverket (SCB)
Behörigheten till yrkesprogram har en nedåtgående trend.
Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ökar
jämfört med närmast föregående mätning.
Andel behöriga åk 9
20122014
Gr
80 %
75 %
Skolverkets kommunblad visar att andelen elever
som fullföljt gymnasieskolan inom 4 år exkl IV/
IM ligger på en tämligen konstant nivå över åren.
Fullföljt inom 4 år
20112013
Gy
86 %
88 %
Andelen elever på CVL som slutfört kurs har ökat
markant.
Andelen som slutfört kurs inom
Centrum för vuxnas lärande
ökar jämfört med närmast föregående mätning.
Målnivå: Högre än föregående
år.
Samverkan över nämnds-/
förvaltningsgränser samt med
andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling
hos barn och ungdomar vilket
även syftar till god ekonomisk
hushållning.
Slutfört kurs
20112013
CVL
73 %
80 %
Mätmetod: Årlig utvärdering i
samverkansmöte förvaltningschefer
Regelbundna möten genomförs, skriftliga rutiner
finns, uppföljningar
görs.
Värde 2012: Saknas
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Förvaltningens budget kan inte anses vara i balans eftersom den varit underfinansierad för 2014 och medel tillskjutits i slutet
av året. Detta resulterade i ett plusresultat. Genom förbättrade och kommunicerade budgetuppföljningar under året har förvaltningen bidragit till att nå den övergripande målsättningen om god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
70
Kunskapsnämnd
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen.
• Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för
alla människors lika värde.
Målnivå: Behålla höga värden
eller förbättra resultat från brukarenkäter.
Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet
genom att samarbeta med regionens högskolor.
Målnivå: Minst 10 projekt
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen utvecklar samarbetet med arbetsmarknadens
parter och samhällsinstitutioner
och ökar elevernas möjligheter
till vidare studier och arbete.
Målnivå: Minst 3
U
Mått
Mätmetod: Brukarenkäter
Respekt för allas lika värde
20132014
Gr3,4
3,3
Gy2,83,0
Gysär3,6 3,7
Mätmetod: Antal pågående
samt avslutade samarbets- och
forskningsprojekt
Analys
I samtliga skolformers uppdrag ingår att arbeta såväl
främjande som förebyggande för att motverka alla
former av kränkningar. Varje enhet upprättar likabehandlingsplaner som granskas årligen, resultatet
återkopplas och planerna förbättras. Trots detta anser
äldre elever att respekt för alla människors lika värde
inte alltid präglar vardagen.
Ett antal projekt pågår och nya är beviljade. Eftersom projekt inom förskola/skola är integrerade i
arbetssätten går det inte att räkna dem som isolerade
företeelser.
Värde 2012:
Förskola: 2
Grundskola: 4
Gymnasieskola: 4
CVL: 1
Mätmetod: Antal aktiviteter
per program och läsår
Värde 2012:
Saknas
Samarbete sker inom gymnasieskolan t ex genom
teknikcollege, vård- och omsorgscollege, diplomerad
gymnasieingenjör/gymnasieekonom samt programråd. Ung företagsamhet (UF) i gymnasieskolan, där
man utbildar unga inom entreprenörskap, har under
2014 åter varit framgångsrik. Vuxenutbildningen
samverkar bland annat med kompetenscentrum,
omsorgsförvaltningarna i Sandviken och Hofors/
vård- och omsorgscollege, Arbetsförmedlingen,
Länsstyrelsen samt nätverk för nyanlända. I och med
samarbetet med vård- och omsorgscollege har CVL
fått fler platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) i
Sandviken och Hofors. Omsorgsförvaltningarna har
också köpt uppdragsutbildning av CVL.
Samarbetet i kompetenscentrum har inneburit att
det varit lättare att göra en utbildningssatsning på
Sandbacka Park.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Ett forsknings- och skolutvecklingsarbete har genomförts om språk - och kunskapsutvecklande arbetssätt. En 7-9-skola har
deltagit men någon sammanställning av erfarenheter och lärdomar finns ännu inte. Dock kan man se en ökad medvetenhet och
prioritering av frågor om nyanländas lärande. Gymnasieskolan har ett målinriktat arbete för att höja utbildningens kvalitet genom satsningar på diplomeringar och utveckling av collegetanken. Även verksamheten inom Ung företagsamhet bidrar till att
stimulera utvecklingsarbetet. Inom vuxenutbildningens samverkansområden finns regelbundna möten och tydligt ledarskap.
Konstruktivt samarbete och kontaktskapande har fört oss närmare varandra. Eftersom det finns en länssamordnare stärks samarbetet och förståelsen för helheten. Samtliga enheter visar engagemang och förstår vinsten. Medborgaren får ett enhetligt sammanhang och snabbare hjälp med vägledning.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
71
Kunskapsnämnd
Volymer/Verksamhetsmått
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Antal barn/elever
2014 2013 2012
Förskola
Kommunal och pedagogisk
omsorg
Fristående / Utom
kommunen
1 668 1 639 1 634
Totalt
1 757 1 734 1 744
Grundskola (F-9)
Kommun
Fristående / Utom
kommunen
Fristående inom kommun
Särskola
Grundsärskola1-9
Gymnasiesärskola 1-4
Fristående / Utom
kommunen
Från andra kommuner
Gymnasieskola
Kommun
Fristående / Utom
kommunen
Från andra kommuner
Vuxenutbildning
CVL (utom SFI heltid)
SFI (antal kursdeltagare)
Särvux (antal kursdeltagare)
89
95
110
3 719 3 619 3 522
154
218
140
207
145
217
33
41
32
40
35
34
8
14
12
8
16
4
1 043 1 089 1 185
441
233
388
237
467
241
496
655
25
470
572
21
444
405
27
Källa: Procapita, barnantal inom förskola är från 1 juni, elevantal inom grund-, sär- och gymnasieskola är snitt från 15 mars
och 15 oktober. CVL grund- och gymnasiekurser är omräknade
till heltidsstuderande. Sfi och särvux är antal studerande.
Enligt brukarenkäter ansåg en stor andel av respondenterna
att bemötandet varit gott och medarbetarenkäten gav också
en positiv bild av den psykosociala miljön, även om arbetsbelastningen ansågs vara fortsatt hög. I kvalitetsredovisningen
beskrivs system för att göra barn, elever och vårdnadshavare
delaktiga.
Skolinspektionen genomförde under året en granskning av
samtliga verksamheter inom förvaltningens ansvarsområde
hösten 2014 och det tydligaste generella resultatet är att samtliga skolformer behöver förbättra analys av resultat, dokumentation samt att använda slutsatser i kommande års utvecklingsarbete.
Detta överensstämmer också med förvaltningen pedagogiska
revision för 2014. Huvudmannen har också fått förelägganden
utifrån granskningen om att ge alla elever en likvärdig utbildning. Det innebär bland annat att se till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet får det, att samtliga
elever har tillgång till skolbibliotek samt att elevhälsans arbete
ska vara mera inriktat på att främja och förebygga ohälsa och
utsatthet. Arbetet har påbörjats och kommer att kräva resurser
och omstruktureringar. EU-medel kommer även att sökas tillsammans myndigheter och organisationer i regionen för att
starta utbildning av studiehandledare i regi av Högskolan Gävle. Elevhälsans organisation struktureras om med målet att uppnå en mera verkningsfull resursanvändning. En förutsättning
för att skapa goda möjligheter till ett bättre resultat i elevhälsoarbetet är att ha en organisation som är väl förankrad i
verksamheten och med ett tydligt uppdrag att arbeta främjande
och förebyggande i enlighet med Skolinspektionens föreläggande.
Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger fortsatt betydligt under riksgenomsnittet, något som också gäller genomsnittligt meritvärde. Gymnasieskolan mäter numera resultat i
andel som uppnått gymnasieexamen, så jämförelser över tid
är inte möjliga. Siffran är dock hög. Arbetet med att definiera
och utveckla processer har fördjupats i gymnasieskolan då
skolledning, förstelärare samt representanter för elevhälsa
och administration gemensamt genomgår en utbildning. Detta
bedöms vara avgörande för fortsatt kvalitetsutveckling. Högskolan i Gävle kommer följa satsningen.
Arbetet med att utveckla teknik- samt vård- och omsorgscollege
har fortsatt och kommunen deltar i ett treårigt projekt, College
Gävleborg, vars främsta syfte är att säkra dessa verksamheters
överlevnad efter projekttidens slut. Teknikcollege fungerar bra
med många aktiviteter såsom kompetensutveckling för lärare
och skolledare. Vård- och omsorgscollege har under 2014 återcertifierats och det pågår också ett arbete med att diplomera
utbildningen på Handelsprogrammet. I collegekonceptet ingår
att eleverna ska erbjudas 300 extrapoäng för att ges allmän
högskolebehörighet vilket medför en kostnadsökning för dessa
program.
72
Ytterligare ett utvecklingsarbete i form av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet är initierat med inriktning
på IT-användning på Bessermerskolan.
Trots att det skett ett regeringsskifte är det fortfarande svårt
att bedöma vilka krav som kommer att ställas på skolan innevarande mandatperiod. Riksdagspartierna är inte eniga i exempelvis frågan om betyg i åk 4.
Sandviken ska vara en attraktiv kommun och det är viktigt att
satsa på kompetensutveckling, då goda lärare enligt forskning
är den viktigaste framgångsfaktorn för ökad måluppfyllelse.
Oberoende av en skolas storlek ska det finnas legitimerade
lärare, varierat socialt samspel och mångfald. Behov av hjälp
och stöd för barn och ungdomar, såväl i den sociala som i den
kunskapsmässiga utvecklingen, kräver även fortsättningsvis
resurser för att kommunen ska ge barn och elever den undervisning de har rätt till. Fler lärare behöver specialpedagogisk
kompetens och stora krav ställs på att anpassa organisation och
pedagogik i förskola, skola och fritidsverksamhet vad gäller
utveckling av ett språkutvecklande arbetssätt.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Kunskapsnämnd
Den förvaltningsövergripande organisationen för stöd till
flerspråkiga barn och elever kommer att öka möjligheterna till
samutnyttjande av olika kompetenser samt att arbeta för samordning och samverkan, mellan Kunskapsförvaltningens skolformer och med andra förvaltningar och myndigheter i kommunen. Förvaltningen uppfyller idag inte de krav som uttrycks
i styrdokumenten gällande bland annat språkstöd och studiehandledning på modersmålet. Ämnet svenska som andraspråk
kommer att behöva utökas när eleverna lämnar Landningarna
och går in i ordinarie skolverksamhet och det innebär dubblering av svenskundervisningen, alltså en ökad kostnad för kommunen.
Generellt är tiden på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram för nyanlända ungdomar för kort för att eleverna ska
hinna få sin grundskolebehörighet innan de fyller 20 år. Språkoch samhällsträning skulle behöva utökas för dessa elever, liksom verksamhet på sommarlovet för att ge dem möjlighet att
knyta kontakter utanför skolan.
Eftersom befolkningen ökar, bland annat genom att fler barn
föds än tidigare år, och kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla förskoleplats inom fyra månader från ansökningsdatum behövs ytterligare lokaler för att klara efterfrågan från
vårdnadshavarna. På samma sätt påverkas grundskolan, varför
Norrsätraskolan kommer att bli en F-9-skola på sikt. Även
gymnasieskolan står inför samma utmaningar
I och med utgången av 2014 har alla grundskole- och gymnasieelever/lärare en-till-en-datorer. Förskolan har inte ingått i
en-till-en-satsningen, men bör framgent ges förutsättningar för
att utveckla verksamheten utifrån dagens digitala lärmiljöer.
Ett förslag på strategi för nästa generations lärande förskola till
gymnasieskola har tagits fram och kommer att integreras i ett
långsiktigt skolutvecklingsprogram som utarbetas under 2015.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
73
Omsorgsnämnd
Omsorgsnämnd
Verksamhetsområde
Omsorgsnämnd
Administration och ledning
Ordinärt boende ÄO (äldreomsorg)
Vård- och omsorgsboende ÄO
Dagl o öppen verksamhet ÄO
Hemsjukvård
Ordinärt boende HO (handikappomsorg)
Vård- och omsorgsboende HO
Dagl o öppen verksamhet HO
Personlig assistans
Övriga insatser enl LSS (lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade)
Omsorgsnämnd
Intäkter Kostnader
-0,8
10,9
-75,1
20,7
-141,1
42,8
-247,6
2,5
-10,8
0,3
-18,6
1,0
-11,8
6,5
-79,2
0,5
-14,1
39,1
-71,3
0,2
124,5
-14,4
-684,8
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-0,8
1,0
-64,2
67,6
-120,4
121,1
-204,8
205,2
-8,3
8,1
-18,3
18,4
-10,8
13,9
-72,7
69,7
-13,6
14,0
-32,2
29,0
-14,2
-560,3
16,7
564,8
Resultat
0,2
3,4
0,7
0,4
-0,2
0,1
3,2
-2,9
0,4
-3,2
2,5
4,5
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Ekonomiskt utfall
Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg till äldre personer
och personer med funktionshinder, enligt socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, insatser till personer med funktionshinder.
De lagar som gäller är lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade(1993:387), LSS, för assistansersättning
enligt 51 kap. social-försäkringsbalken (2010:110)
samt för insatser enligt SoL till personer med psykiska
funktionsnedsättningar som är 18 år eller äldre och insatser
för personer med neuropsykiatriska funktionshinder som inte
omfattas av LSS, men som har omfattande svårigheter med
den dagliga livsföringen. Ansvaret omfattar även hälso- och
sjukvårdsansvar som vårdgivare enligt §§ 18-18 d hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763), HSL.
Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på 4,5 mkr för 2014
vilket motsvarar en avvikelse på 0,7 % jämfört med budget.
Ett antal händelser av engångskaraktär bidrar till årets
resultat. Bland annat har sänkning av hyreskostnad gjorts med
ca 2,1 mkr och retroaktiv ersättning från försäkringskassan
på ca 1,0 mkr erhållits. Samtliga enheter har arbetat för en
effektivare personalplanering vilket också bidragit till årets
resultat.
Omsorgsnämnden samverkar med Kommunala
pensionärsrådet (KPR) och Kommunala handikapprådet
(KHR).
Kommunfullmäktiges vision och övergripande målsättningar
styr nämndens arbete på en strategisk nivå. Nämnden har
formulerat en värdegrund för allt arbete inom organisationen.
Nämnden formulerar mål som styr den operativa
verksamheten.
Nämndens utgångspunkt är att alla insatser så långt som
möjligt ska kunna ges i den enskildes ordinära boende.
Nämnden har arbetsgivaransvar för förvaltningens personal
med undantag för förvaltningschefen. Nämnden ansvarar
för att verksamheten inom nämndens verksamhetsområde
bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160), AmL.
Nämndens arbetsmiljöansvar omfattar även förvaltningschef
inom nämndens verksamhetsområde.
Verksamhetsområde administration och ledning visar positivt
resultat. Den främsta orsaken är en orörd buffert med 2,0 mkr
enligt balanserad styrning. Dessutom har budgeterade medel
för utbildning knappt använts då nämnden kunnat utnyttja
projekt- och stimulansmedel till detta.
Trots volymökning och förstärkning kring enskilt ärende visar
verksamhetsområde ordinärt boende ÄO ett positivt resultat
vid årets slut. Ett bättre utfall på intäktssidan än budgeterat
och ett senare införande av återrapporteringssystemet
beroende på försenad leverans bidrar till det positiva
resultatet.
En enskild brukare har krävt omfattande extra
personalresurser under året. Dessutom var inte alla enheter
i fas i början av året med den sänkta snittbemanningen som
gällde från 2014. Trots detta visar verksamhetsområde vårdoch omsorgsboende ÄO ett positivt resultat. Detta kan till stor
del förklaras med en justerad internhyra med anledning av
ändrad avskrivning samt ökade intäkter jämfört med budget.
Det negativa resultatet inom verksamhetsområde daglig och
öppen verksamhet ÄO beror till stor del på att den planerade
neddragningen inom träffpunkterna inte kunde verkställas
74
från årets början. Det har även varit ökade kostnader för resor
till dagverksamhet.
Verksamhetsområde hemsjukvård visar i det närmaste ett
nollresultat. Delegeringar till hemtjänsten har ökat vilket
medfört ett ökat resursbehov inom hemtjänsten.
En överbudgeterad OB-ersättning inom verksamhet
boendestöd bidrar till ett positivt resultat inom
verksamhetsområde ordinärt boende HO. Dessutom har
verksamheten Hjälp i hemmet minskat då ett antal ärenden
har gått över till hemtjänst och personlig assistans.
Enskilda brukare har krävt stora resurser i form av
platsköp och utökning av personalresurser vilket medfört
ett negativt resultat för verksamhetsområde vård- och
omsorgsboende HO. Under året övertog omsorgsnämnden
ansvaret för verksamheten Boende enlig LSS, barn/unga
(elevhemsboende). Efter övertagandet har elevhemsboende
ökat i omfattning vilket också bidragit till det negativa
resultatet.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Omsorgsnämnd
Flytt av daglig verksamhet har medfört att möjligheten
till samarbete ökat vilket har bidragit till en effektivare
personalplanering. Detta har medfört ett positivt resultat inom
verksamhetsområde daglig öppen verksamhet HO.
Verksamhetsområdena personlig assistans och övriga insatser
enligt LSS bör ses tillsammans eftersom personal delas
mellan olika brukare och insatser. Det negativa resultatet
beror delvis på ökning av beviljade timmar för såväl interna
som externa utförare. Dessutom har höga kostnader uppstått
på grund av övertalig personal i samband med att brukare
med omfattande insatser avslutades.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
75
Omsorgsnämnd
Balanserad styrning - måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2014. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2014. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
Brukare/omsorgstagare
ska känna inflytande och
delaktighet.
Målnivå:
- Överstiga rikssnittet/enhet
(äldre).
- Överstiga föregående års
mätning (funktionshindrade).
- 100 % av de granskade
akterna ska ha en
genomförandeplan enligt rutin.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
- Resultat enligt öppna
jämförelser på äldreområdet.
För området funktionshindrade
sker egen mätning enligt
samma modell.
- Granskning av ett urval
genomförandeplaner.
Inom område äldre uppgick värdet avseende
”påverka tider” till:
- Ordinärt boende, 61 % (53 %).
Riket 61 %
- Vård- och omsorgsboende, 55 %
(51 %). Riket 60 %
Värde 2012:
Påverka tider, värde enligt
öppna jämförelser;
- Ordinärt boende, 54 %
- Vård- och
omsorgsboende, 49 %
Hänsyn till åsikter och
önskemål, värde enligt öppna
jämförelser;
- Ordinärt boende, 82 %
- Vård- och
omsorgsboende, 77 %
Värde på området för
funktionshindrade saknas 2012.
Jämförelse sker mot 2013 års
resultat.
Värdet för ”Hänsyn till åsikter och önskemål”:
- Ordinärt boende, 84 % (81 %).
Riket 88 %
- Vård- och omsorgsboende 78 %
(74 %). Riket 81 %.
Område funktionsnedsättning:
- Personalen tar hänsyn till
brukarnas åsikter 77 % (70 %)
- Omsorgstagarens nöjdhet över
inflytande över beviljade insatser
78 % (71 %)
Värdena inom parentes avser 2013 års resultat.
Ett slumpmässigt urval av genomförandeplaner är
granskade mot 6 kriterier för sådan plan. Det var
endast en genomförandeplan som uppfyllde alla
kriterier, övriga 29 granskade hade varierande antal
uppfyllda kriterier.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
76
Brukare/omsorgstagare ska
känna sig trygg och uppleva ett
gott bemötande.
Målnivå:
- Överstiga rikssnittet (äldre).
- Överstiga föregående års
mätning (funktionshindrade).
Brukare/omsorgstagare ska
uppleva att information om
insatser och kontaktvägar är
god.
Målnivå:
90 % av de tillfrågade ska
uppleva att information om
insatser och kontaktvägar är
god.
Hälso- och sjukvårdsinsatser
som erbjuds av förvaltningen
ska hålla en hög kvalitet och
säkerhet
Målnivå:
- Antalet gånger som ordinerade
läkemedel ej distribuerats till
patient ska minska jämfört med
föregående år.
- Andel funna risker i Senior
Alert där även åtgärder satts in
ska öka jämfört med föregående
år.
- Antal utförda, validerade
smärtskattningar hos individer
vid livets slut ska öka jämfört
med föregående år.
Omsorgsnämnd
Mätmetod:
- Resultat enligt öppna
jämförelser på äldreområdet.
- För området
funktionshindrade sker egen
mätning enligt samma modell.
Äldres upplevelse av trygghet vid
utförandet av hjälpinsatser i:
- Ordinärt boende 41 % (37 %).
Riket 45 %.
- Vård och omsorgsboende 50 %
(47 %). Riket 51 %.
Värde 2012:
Trygghet, värde enligt öppna
jämförelser;
- Ordinärt boende, 36 %
- Vård- och
omsorgsboende, 53 %
Bemötande, värde enligt öppna
jämförelser;
- Ordinärt boende, 66 %
- Vård- och
omsorgsboende, 52 %
Värde på området för
funktionshindrade saknas 2012.
Jmf sker mot 2013 års resultat.
Personalen bemöter på ett bra sätt i:
- Ordinärt boende 73 % (71 %).
Riket 78 %.
- Vård och omsorgsboende 50 %
(52 %). Riket 59 %.
Mätmetod:
Egen mätning om
upplevelsen av innehållet
i informationsbroschyrer,
muntlig information samt
information via hemsidan.
Äldres upplevelse av information via webb;
91 % (93 %) anser den vara bra. Riket 87 %.
Inom område funktionsnedsättning:
- Upplevelse av trygghet vid
utförandet av hjälpinsatser 89 %
(80 %).
- Personalen bemöter på ett bra sätt
88 % (85 %).
Värdena inom parentes avser 2013 års resultat.
Inom området funktionsnedsättning; 43 % (43 %)
anser att det är ganska/mycket enkelt att kontakta
handläggare och för personal som utför hjälpen är
motsvarande siffra 78 % (74 %).
Värde 2012:
Värde på området saknas 2012, Värdena inom parentes avser 2013 års resultat.
jämförelse sker mot 2013 års
resultat.
Mätmetod:
Statistik (intern, Senior Alert,
palliativa registret)
Värde 2012:
- Läkemedel har ej distribuerats
vid 208 tillfällen.
- Andel av identifierade risker
där även åtgärder satts in
var; fall 87 %, trycksår 86 %,
undernäring 86 %.
- Antal utförda validerade
smärtskattningar var 34,2 %.
Antalet gånger som ordinerade läkemedel ej
distribuerats till patient uppgick under 2014 till 157,
jämfört med 173 år 2013, dvs en minskning med 9 %
jämfört med 2013.
Antal av identifierade risker där åtgärder satts in var
2014, 2013 års resultat inom parentes.
Fall 92 % (82 %)
Trycksår 92 % (83 %)
Nutrition 92 % (82 %)
Munhälsa 88 % (75 %)
Antalet validerade smärtskattningar uppgick år 2014
till 49 % jämfört med 34,2 % år 2013.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Nämndens mål har bidragit till ett arbete som strävar mot de övergripande målsättningarna. Tyvärr kan vi av de nationella
mätningarna inte se resultat av det arbete som sker för att nå måluppfyllelsen. Inom Hälso- och sjukvårdsområdet kan vi dock
se att arbetet gett viss framgång.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
77
Omsorgsnämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Mått
Analys
Medarbetarna ska känna
delaktighet och inflytande över
sin arbetssituation.
Mätmetod:
Resultat enligt kommunens
medarbetarenkät.
Målnivå:
90 % av dem som besvarar
enkäten ska instämma helt eller
delvis.
Värde 2012:
Delaktighet:
Mätvärde saknas för 2012.
Inflytande:
Tidigare handikappomsorgsförvaltningen, 77 %.
Tidigare äldreomsorgsförvaltningen, 74 %.
På frågan ”Jag kan påverka min arbetssituation”
uppgår resultatet till 74 % positiva svar. Motsvarande
värde för frågan ”Jag sätter mål för mitt arbete
tillsammans med min närmaste
chef vid utvecklingssamtal” är 82 %. Medelvärdet
har ökat från 76 % (2013) till 78 %.
Medarbetarna ska känna att de
har ett tydligt uppdrag.
Mätmetod:
Resultat enligt kommunens
medarbetarenkät.
Målnivå:
90 % av dem som besvarar
enkäten ska instämma helt.
Medarbetarna vid enheterna
ska ha en adekvat utbildning
kopplat till uppdraget samt
känna att de har tillräcklig
kompetens för att klara sina
uppgifter.
Målnivå:
90 % av dem som besvarar
enkäten ska instämma helt.
U
91 % av medarbetarna upplever att de har ett tydligt
uppdrag.
Värde 2012:
Tidigare handikappomsorgsförvaltningen, 60 %.
Tidigare äldreomsorgsförvaltningen, 59 %.
Mätmetod:
Resultat enligt kommunens
medarbetarenkät.
Värde 2012:
Tidigare handikappomsorgsförvaltningen, 67 %.
Tidigare äldreomsorgsförvaltningen, 73 %.
76 % av omsorgspersonalen har adekvat utbildning.
99 % av medarbetarna känner att de har tillräcklig
kompetens för att klara sina uppgifter.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
78
Förvaltningen ska aktivt arbeta
för att öka antalet språk- och
kommunikations-kompetenser
samt öka antalet medarbetare
inom respektive kompetens.
Målnivå:
Antalet tillsvidareanställda
omsorgspersonal med andra
modersmål än svenska, ska öka.
Omsorgsnämnd
Mätmetod:
Intern statistik
Värde 2013 (september):
Drygt 60 tillsvidareanställda
omsorgspersonal har andra
modersmål än svenska. Språk
som dessa representerar,
förutom svenska och/eller
engelska; Norska, Finska,
Danska, Thailändska,
Filippinska (+Filipin dialekten
Visaya), Polska, Bosniska,
Portugisiska, Franska, Serbiska,
Swahili, Indiska, Singalesiska,
Kroatiska, Armeniska, Persiska,
Arabiska (med flera dialekter).
Arbetet med språkcaféer, tillhandahållande av
praktikplatser bidrar till måluppfyllelsen. Dock
kan ingen komplett redovisning göras pga brister i
statistikunderlaget.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Genom att erbjuda kompetensutveckling och genom att värdera och prioritera anställningar utifrån bl a utbildningsnivå ökar
engagemanget bland medarbetarna vilket i sin tur leder till bättre resultat.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
79
Omsorgsnämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Förvaltningen ska arbeta med
insatser för att förebygga
ohälsa.
Målnivå:
- Resultatet i öppna jämförelser
ska överstiga rikssnittet vid
planperiodens slut.
- Antalet personer som upplever
trygghet, ska öka, jämfört med
2013.
Minska miljöbelastningen inom
omsorgsförvaltningen vad
gäller transporter.
Målnivå:
- Beslutas till september
(kartläggning sker 2013).
- Öka andelen miljöbilar i
enlighet med kommunens
övergripande mål, det vill säga
70 % till 2016.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
- Resultat från öppna
jämförelser
- Intern statistik
- Enkät
Resultatet för hur nöjd omsorgstagare i vård- och
omsorgsboende är, uppgår 2014 till 53 % att jämföra
med 52 % för 2013. Riket 63 %.
Värde 2012:
- Nöjda med social aktivitet,
vård- och omsorgsboende: 47
%.
- För ordinärt boende
generellt samt för vård- och
omsorgsboende inom området
funktionshinder, saknas värde
för 2012.
Mätmetod:
Statistik
Värde 2013:
- Av omsorgsförvaltningens 20
bilar som använts helår är snitt
mil/bil 1 741. Vid en beräkning
på förvaltningens nya bilar kan
vi se att hemsjukvårdens bilar
beräknas gå 550-700 mil/bil/
helår.
- Av omsorgsförvaltningens 55
fordon är 32 miljöbilar,
det vill säga 58 %.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Nämndens mål har bidragit till en utveckling inom området.
Resultatet för ordinärt boende 2013-14 är 45 %
nöjda. Det finns inga motsvarande uppgifter för 2014
och ej heller uppgifter för området funktionshinder.
Åtgärder sker inom förvaltningen för att identifiera,
förebygga och åtgärda risker, t ex fall, undernäring,
trycksår och nedsatt munhälsa.
- Snittmil på 20 fordon
(som används i
centrala Sandviken
helår) har ökat från
1741mil till 1803 mil
- Miljöbilarna har ökat
Från 32 till 37 fordon.
- Totalt antal fordon i
omsorgen är 54
varav 37 Miljöfordon
som då gör 68,5 %
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
80
Omsorgsnämnd
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Kunskap om ekonomiska
sammanhang och effektivt
resursutnyttjande ska förmedlas
till medarbetare, arbetsgrupper
och goda exempel ska
synliggöras och lyftas fram.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Intern statistik
Det har skett en riktad fortbildningsinsats vid en
enhet. Utöver detta har majoriteten av enhetschefen
regelbundet haft dialog om ekonomin vid
arbetsplatsträffar.
Värde 2012: Saknas
Målnivå:
90 % av förvaltningens
medarbetare ska ha fått
del av fortbildningsinsats i
ekonomiskt sammanhang,
medvetenhet, ansvarstagande.
Verksamhetsområdena ska hålla
sig inom tilldelad ekonomisk
ram.
Målnivå:
Alla tre verksamhetsområden
håller sig inom tilldelad
ekonomisk ram.
Höja verkningsgraden inom
området för äldre samt utarbeta
en metod för resurstilldelning
inom området funktionshinder.
Målnivå:
Verkningsgraden ska uppgå till:
67 % för hemtjänst,
70 % för trygghetsboende.
Förvaltningen har utarbetat
en metod för resurstilldelning
inom området funktionshinder.
Mätmetod:
Statistik
Värde 2012: Saknas
Mätmetod:
Intern statistik
Värde 2012:
- 58,1 %, hemtjänst
- 69,1 %, trygghetsboende
Ett av de tre verksamhetsområdena har hållit sig
inom tilldelad ekonomisk ram.
Ordinärt boende - 3 606 tkr
Vård- och omsorgsboende + 2 167 tkr
Specialenheter - 1 511 tkr
Den genomsnittliga verkningsgraden för hemtjänst
uppgick till 70,6 % och för trygghetsboende till 70
% förutom Vallgatan som hade ett genomsnitt på 55
%.
Det finns ännu ingen resurstilldelningsmodell för
området funktionshinder. Dock har en genomgång
gjorts vid ett antal LSS-boenden, som lett till
justeringar i bemanningen.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Nämndens verksamheter har i stor utsträckning bidragit till ett effektivt resursutnyttjande genom att öka sina kunskaper om de
ekonomiska relationerna samt genom genomtänkta överväganden vid t ex inköp och anställningar.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
81
Omsorgsnämnd
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna
och företagen.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Personer med insatser från
nämnden ska ges möjlighet
att använda sitt språk/
kommunikationssätt i
kontakter med förvaltningens
medarbetare.
Målnivå:
100 % av de som har behov
av att kommunicera på sitt
språk/kommunikationssätt
ska ha erbjudits personal som
kommunicerar på/med aktuellt
språk.
Inleda arbete så att utbyte
med omvärlden i form av
kontakter blir en naturlig del av
förvaltningens arbete.
Målnivå:
Att följa och utvärderar den
utomregionala samverkan.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Andel personer som har
erbjudits möjlighet att använda
sitt språk/kommunikationssätt
i kontakter med förvaltningens
medarbetare, i förhållande till
det antal som har behov av
detta.
12 enheter har svarat att totalt 24 omsorgstagare
har behov av att kommunicera på sitt språk/
kommunikationssätt. Av dessa har samtliga personer
erbjudits personal som kommunicerar på det aktuella
språket.
Värde 2012:
13 av 22 enheter har svarat att
totalt 13 omsorgstagare har
behov av att kommunicera på
sitt hemspråk. Av dessa har
nio personer erbjudits personal
som talar det aktuella språket.
Mätmetod:
Intern statistik
Värde 2012:
Under 2012 genomfördes ingen
sådan strukturerad aktivitet.
Kunskaper om olika kulturer
ska erbjudas till allmänheten.
Mätmetod:
Intern statistik
Målnivå:
Förvaltningen ska erbjuda en
aktivitet riktad till allmänheten.
Värde 2012:
Ingen organiserad aktivitet
genomfördes under 2012.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Jämfört 2013 kan en ökad måluppfyllelse ses för perspektivet.
Ledningsgruppen har deltagit i en nationell
utbildning arrangerad av SKL. Regional samverkan
sker inom flera områden.
Den planerade aktiviteten genomfördes inte under
2014.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
82
Omsorgsnämnd
Volymer/Verksamhetsmått
Insatser och beslut
2013
2014
18 844
19 905
1 089
1 140
Hemtjänst
- Omfattning av insatser
(schablontimmar per månad)
- Omfattning, antal omsorgstagare
Personlig assistans
- SFB, antal brukare
57
57
33
33
23
24
11
13
- Omfattning, antal brukare
123
121
Hemsjukvård (antal inskrivna)
245
265
- Äldreboende
277
277
- Demensboende
139
139
- Servicebostad
38
38
- Gruppbostad
35
35
- Boende för socialpsykiatri
16
16
- Boende för neuropsykiatri
24
24
- Korttidsvistelse (SoL)
56
56
- Korttidsvistelse (LSS)
6
6
46
0
1 136
1 130
varav med privat utförare
- LSS, antal brukare
varav med privat utförare
Socialpsykiatri (boendestöd)
Lägenheter i vård- och omsorgsboende
Antal dagar med betalningsansvar, hela året
Antal årsarbetare (tillvidareanställda)
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Utveckling och effektivisering inom förvaltningen har pågått
och fortsätter även under verksamhetsåret 2015.
I samverkan med Tekniska kontoret har en utredning gjorts
av tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Den utmynnar i
slutsatser om i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver
höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja
tillgänglighetshinder. Utredningens helhetsanalys av
bostadsbehovet för äldre ger underlag till förslag för framtida
inriktning och olika boendeformer. Här behöver även hänsyn
tas till behovet av boende för personer med särskilda behov,
som av olika skäl mår bäst av att bo enskilt.
Nybyggnation av Ängsbacken fortgår enligt planerna och
beräknas vara klart för inflyttning hösten 2015.
Beslut är fattat om att insatser i vård- och omsorgsboende ska
bedömas och beslutas likvärdigt med ordinärt boende, dvs ett
beslut för boendet och ett separat för insatser.
En utvärdering av hemsjukvårdsavtalet har skett inom länet
under hösten 2014 och resultatet väntas i början av 2015.
Behovet av resurser i hemsjukvård och hemtjänst har ökat,
delegeringar till hemtjänsten har ökat vilket medför behov av
ökade personalresurser.
Andra viktiga händelser under året är övertagande av ansvaret
för verkställighet av korttidstillsyn för skolungdom över 12
år och elevhem enligt LSS §§ 9:7, 9:8 från kunskapsnämnden
och verksamhetsresor för personer med beslut om
dagligverksamhet enligt LSS § 9:10 från arbetsmarknads- och
trafiknämnden.
Införandet av digitala trygghetslarm har skett i ett nära
samarbete med Sandvikenhus AB.
Det har påbörjats förarbete inför en eventuell länsgemensam
upphandling verksamhetssystem. Arbete med att införa
återrapportering i hemtjänsten via digital teknik har startat.
Den tekniska utvecklingen är positiv och medför att
ytterligare förändringar kan och bör ske av verksamheten, till
exempel avseende e-hälsa, e-tjänster, hantering av lås utan
nycklar, teknik som komplement till exempel tillsyn, med
mera.
Möjligheten att bo kvar hemma så länge som möjligt med
rätt insatser framförs av enskilda och intresseorganisationer
som en viktig fråga. En sådan satsning är även
samhällsekonomiskt riktig. Personer med demenssjukdom
och personer med någon form av funktionsnedsättning
förväntas öka. Nya grupper brukare/omsorgstagare
tillkommer med andra krav på verksamheten och nya former
av insatser utvecklas. Antalet personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar ökar. Vi ser även en ökning av
ansökningar från personer med dubbeldiagnoser i form
av psykiatri och missbruk. Sammantaget förutsätter detta
välutbildade och engagerade medarbetare som kan ge
insatser som den enskilde behöver och som skapar trygghet.
Omsorgsförvaltningen har även inlett ett projekt för att finna
nya vägar och stärka organisationen inom området neuro- och
socialpsykiatri. Dialog inom kommunen, främst individ- och
familjeomsorgen har lett till utvecklade samverkansformer
och överenskommelser. Dialogen med landstinget pågår för
att tydliggöra ansvarsfördelningen. Inom områdena stöd
till personer med funktionsnedsättning respektive psykisk
ohälsa sker ett länsgemensamt arbete med stöd från Sveriges
kommuner och landsting (SKL).
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Omsorgsnämnd
Arbetet med att utveckla daglig verksamhet, dagverksamhet
och anhörigstöd är områden som nämnden funnit viktiga att
prioritera under kommande period.
Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör
den enskilde själv, samverkan, stöd och behandling är aktuellt
på alla nivåer. Detta tydliggörs också alltmer i lagstiftning
och nationella riktlinjer. Brukarorganisationer och närstående
ska ha möjlighet att medverka i och bidra till verksamhetens
utveckling. Det ger förutsättningar för kontinuerlig förbättring
och utveckling.
En utbildningssatsning sker under hela 2015 där arbetsgivare
och fackliga organisationer tillsammans skapar en gemensam
grund avseende ansvar och uppdrag, brukarfokus, roller,
förhållningssätt mm i syfte att sätta brukarens behov i
centrum.
Överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting
samt regeringen, om en Sammanhållen vård och omsorg för
de mest sjuka äldre (S/2011/11027/FST) förutsätter bland
annat att det i länen ska finnas en struktur för ledning och
styrning i samverkan, en gemensam och politiskt förankrad
handlingsplan för förbättringar riktade till målgruppen samt
beslut tagna om införande av Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Omsorgsförvaltningen arbetar systematiskt med uppföljning
och förbättring. Som underlag för detta arbete används
enkätunderökningar, granskningar, intern kontroll, öppna
jämförelser, synpunktshantering och avvikelsehantering.
Ytterligare underlag är uppgifter i kvalitetsregister som t ex
Senior alert, palliativa registret och BPSD (Beteendemässiga
och Psykiska Symtom vid Demens). Det är av vikt att dessa
underlag analyseras för att ge underlag till förbättringar i
ett helhetsperspektiv. Kvalitetssäkring för insamlandet av
statistikuppgifter som lämnas till olika instanser sker.
Mellankommunala och regionala nätverket för samverkan
skapar den gemensamma struktur som efterfrågas. I
den upprättade handlingsplanen beskrivs bland annat
förbättringsområdena styrning, ledning och implementering
av styrdokument för vårdkedjan mellan myndigheter.
Socialstyrelsen har i de allmänna råden om grundläggande
kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg
om äldre (SOSFS 2011:12) gett rekommendationer till stöd
för tillämpningen av bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket
SoL om lämplig utbildning och erfarenhet för den personal
som i sin yrkesutövning ger äldre personer stöd och hjälp
efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 §§ SoL. Nämnden avser
att förhålla sig till de allmänna råden i framtida rekrytering.
Mer komplicerade målgrupper kräver ny kunskap och
handledning. En viktig faktor för kompetensutveckling är en
god samverkan med gymnasieskolan, högskolor och andra
myndigheter.
83
De förväntade pensionsavgångarna inom förvaltningen
i kombination med befolkningsutvecklingen medför att
Sandvikens kommun står inför en utmaning de närmaste tio
åren när det kommer till att rekrytera utbildade medarbetare
motsvarande antalet anställda som går i pension samt för att
möta det ökande antalet äldre äldre. Det behövs fler än de som
väntas gå ut från gymnasieskolans och vuxenutbildningens
omvårdnadsprogram för att täcka behovet av bl a
omsorgspersonal och sjuksköterskor i kommunen. Det finns
behov av en ökad andel medarbetare som har annan språklig
eller kulturell bakgrund.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
84
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Verksamhetsområde
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Missbruksvård för vuxna
Barn- och ungdomsvård
Försörjningsstöd
Övrig verksamhet
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens
grund främja människornas
• ekonomiska och sociala trygghet
• jämlikhet i levnadsvillkor och
• aktiva deltagande i samhällslivet
Socialtjänsten skall med hänsynstagande till människans
ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att
frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet i enlighet med
Socialtjänstlagens 1 kap 1 §, den så kallade portalparagrafen.
Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att
bistå individer och familjer som av olika anledningar inte
klarar sin sociala situation. Lagstiftningen som utgör grunden
för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen
är socialtjänstlagen (SoL), föräldrabalken (FB), lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om
vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Myndighetsutövning
är en speciell uppgift för nämnden, som sätter både enskilda
tjänstemäns som individ- och familjeomsorgsnämndens
värderingar i fokus.
Individ- och familjeomsorgsnämndens främsta grundläggande
värdering är respekt, vilket i synnerhet gäller för de
utsatta personer som kommer i kontakt med nämndens
verksamheter. Respekt är även av avgörande betydelse när
det gäller rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän
och även till andra aktörer. En annan grundläggande
värdering är samverkan, som är en förutsättning för
samhällsnytta, bättre resursutnyttjande, kompetensöverföring
och helhetsperspektiv. Samverkan som värdering och
framgångsfaktor berör klienter, tjänstemän och politiker.
Individ- och familjeomsorgen skall svara för service,
upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras
familjer, vård och behandling till personer med
missbruksproblematik, ekonomisk hjälp och annat bistånd
till familjer samt enskilda som vistas i Sandvikens kommun.
Individ- och familjeomsorgen ansvarar även för tillstånd
Intäkter Kostnader
-0,8
1,7
-29,2
22,2
-82,4
1,9
-61,9
1,7
-9,8
27,5
-184,1
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-0,8
0,9
-27,5
19,5
-60,2
59,1
-60,0
64,8
-8,1
7,9
-156,6
152,2
Resultat
0,1
-8,0
-1,1
4,8
-0,2
-4,4
gällande alkoholservering, samordning av det drog- och
brottsförebyggande arbetet samt folkhälsofrågor på en
kommunövergripande nivå.
Ekonomiskt utfall
Individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett resultat om
totalt -4,4 mkr. Nämnden har månatligen följt det ekonomiska
resultatet, och diskuterat möjliga åtgärder för att komma
till rätta med underskottet. Restriktivitet råder för inköp,
kompetensutveckling och återbesättning av vissa tjänster.
Nämnden har gjort bedömningen att ytterligare neddragningar
skulle få långtgående konsekvenser både vad gäller att
säkerställa kvalitet och rättssäkerhet i verksamheten samt
beträffande personalens arbetsmiljö. De verksamhetsområden
som visar störst negativt resultat är missbruksvård för vuxna
samt barn- och ungdomsvård.
Verksamhet försörjningsstöd har ett resultat om 4,8 mkr.
Totalt utbetalades 49 mkr i försörjningsstöd under 2014,
vilket kan jämföras med utbetalningarna föregående år
som uppgick till 52 mkr. Ärendemängden ligger dock kvar
på hög nivå. En utökning av antalet handläggare inom
ekonomienheten och samverkan med arbetsmarknads- och
trafikförvaltningen och Arbetsförmedlingen har medfört att
kostnaderna för försörjningsstöd inte ökat. De utrikesfödda
hushållen utgör 40 procent av hushåll med försörjningsstöd,
och många av dessa har överförts till kommunen från
Arbetsförmedlingen efter etableringstidens slut. Många
hushåll erhåller även aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen,
vilket bidrar till att kostnaderna hålls nere.
Verksamhetsområde missbruksvård har ett negativt utfall
med -8,0 mkr vilket avser institutionsplaceringar av vuxna.
Personer med omfattande och sammansatta vårdbehov
utgör en stor målgrupp vilket påverkar all verksamhet
inom vuxenenheten. Personer med psykiatriska diagnoser i
kombination med missbruk kräver speciella insatser, vilket
genererar höga vårdkostnader.
Verksamhetsområde barn- och ungdomsvård redovisar ett
underskott om -1,1 mkr. Behovet av familjehemsplaceringar
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Individ- och familjeomsorgsnämnd
har ökat under året och det finns inget som tyder på att denna
trend kommer att förändras. Jämfört med 2013 är det en
kostnadsökning om ca 20 procent eller 3,6 mkr där den totala
kostnaden var 23,5 mkr. Kostnadsökningen beror, liksom
tidigare år, främst på den ökade problematiken när det gäller
att rekrytera familjehem, vilket innebär att rekryteringen i hög
utsträckning sker via företag där kostnaderna är högre. Utöver
barn och ungdomars komplicerade behov leder svårigheterna
att rekrytera familjehem till ökade arvoden, ersättning för
inkomstbortfall, resurser i form av avlastning, handledning
och andra särskilda lösningar för familjehemmen.
Intäkterna från Migrationsverket gällande ensamkommande
barn har under verksamhetsåret varit högre än budgeterat.
Utifrån överbeläggningar inom verksamheten har även
kostnader avseende personal samt övriga inköp varit högre
än budgeterat, dock inte i proportion till intäktsökningen.
Enheten uppvisar ett årsresultat om 6,0 mkr.
Övriga verksamhet har ett underskott om -0,2 mkr vilket beror
på lägre intäkter vad gäller alkoholtillstånd än budgeterat
samt utbildningsinsatser inom familjerätten.
85
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
86
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Balanserad styrning - måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2014. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2014. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
•
•
Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.
Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
Alla brukare ska känna
sig respektfullt bemötta av
personalen inom individoch familjeomsorgen.
Målnivå: 100 %
Alla brukare ska uppleva
delaktighet i kontakten
med individ- och
familjeomsorgen.
Målnivå: 100 %
Medborgarna ska uppleva
tydlighet gällande service
och kvalitet inom individoch familjeomsorgens
verksamheter.
Målnivå: Sju
servicedeklarationer
Målnivå: 100 %
U
Mått
Analys
Mätmetod: Andelen brukare
som är nöjda med personalens
bemötande ska vara högre
jämfört med föregående
verksamhetsår. Mäts via årlig
brukarenkät.
Värde 2012: 94 %
Värde 2013: 97 %
Värde 2014: 96 %
I jämförelse mellan brukarenkät 2013 och 2014
har andelen brukare som är nöjda med personalens
bemötande minskat något från 97 till 96 %.
Mätmetod: Andelen
brukare som är nöjda med
delaktigheten ska vara högre
jämfört med föregående
verksamhetsår. Mäts via årlig
brukarenkät.
Värde 2012: 89 %
Värde 2013: 93 %
Värde 2014: 92 %
I jämförelse mellan brukarenkät 2013 och 2014 har
andelen brukare som är nöjda med delaktigheten
minskat något från 93 till 92 %.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Mätmetod: Upprättade
Individ- och familjeomsorgen har upprättat fem
servicedeklarationer i
servicedeklarationer i verksamheten under 2014.
verksamheten kring de
viktigaste tjänsterna – minst en
service-deklaration per enhet
under verksamhetsåret.
Värde 2012: Två
Värde 2013: Sju
Värde 2014: Fem
Enligt SKLs webbplatsundersökning 2014 erhåller
Mätmetod: Mätning via SKL individ- och familje-omsorgen ett informationsindex
årliga webbplatsundersökning. på
92 %, vilket är samma värde som 2013.
Värde 2012: 85 %
Värde 2013: 92 %
Värde 2014: 92 %
Målet är delvis uppfyllt.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Resultatet av förvaltningens brukarenkät visar att brukarna är nöjda med personalens bemötande och delaktigheten i kontakten
med verksamheten. Enligt SKL webbplatsundersökning 2014 erhåller IFO s hemsida ett högt informationsindex, dock
kvarstår vissa förbättringar för att uppnå till målnivån. Arbetet fortsätter med att synliggöra verksamhetens tjänster i form
av servicedeklarationer. Nämndens måluppfyllelse har delvis bidragit till att de övergripande målsättningarna i perspektivet
medborgare uppfyllts, vad gäller bemötande och delaktighet hos medborgarna och förbättrad information om förvaltningens
verksamhet.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
87
Individ- och familjeomsorgsnämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
•
•
Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Medarbetare upplever att de har
inflytande och är motiverade i
sitt arbete.
Målnivå: Förbättring utifrån
index 2013
Medarbetare ska uppleva
ledarskapet tydligt och
utvecklingsinriktat.
Målnivå: Förbättring utifrån
index 2013
Medarbetare ska uppleva att
man deltar i utvecklingen av
verksamheten.
Målnivå: Förbättring utifrån
index 2013
U
Mått
Analys
Mätmetod: MMI – Motiverad
Medarbetarindex ska vara
högre jämfört med föregående
verksamhetsår. Mäts via
kommunens medarbetarundersökning.
Enligt resultatet av medarbetarenkät 2014 har MMI
– Motiverad Medarbetar index minskat något från
72 till 68 % i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Värde 2012: 70 %
Värde 2013: 72 %
Värde 2014: 68 %
Mätmetod: Index för
ledarskap ska vara högre
jämfört föregående år.
Mäts via kommunens
medarbetarundersökning.
Värde 2012: 82 %
Värde 2013: 84 %
Värde 2014: 69 %
Mätmetod: Index för
verksamhetsutveckling
ska vara högre jämfört
föregående år. Mäts via
medarbetarundersökningen.
Målet är delvis uppfyllt.
Enligt resultatet av medarbetarenkät 2014 har
andelen medarbetare som upplever ledarskapet
tydligt och utvecklingsinriktat minskat från 84 till
69 % i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Målet ej uppfyllt.
Enligt resultatet av medarbetarenkät 2014 har
andelen medarbetare som upplever att man deltar
utveckling av verksamheten ökat från 78 till
81 % i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Målet är uppfyllt.
Värde 2012: 79 %
Värde 2013: 78 %
Värde 2014: 81 %
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Resultatet av medarbetarenkäten visar att MMI – index för medarbetare och andelen som upplever ledarskapet tydligt
och utvecklingsinriktat har minskat mellan 2013 och 2014. Andelen medarbetare som upplever sig i delaktiga i
verksamhetsutvecklingen har ökat. Förvaltningen fortsätter med utbildningssatsningar i metoder i socialt arbete för all personal
och grupphandledning för all nyanställd personal.
Nämndens måluppfyllelse har delvis bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, vad gäller nöjda medarbetare,
en attraktiv arbetsgivare som arbetar med att utveckla medarbetarnas kompetens.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
88
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
•
•
Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Samverkan med andra
verksamheter, kring barn
som far illa och vuxna som
riskerar utanförskap.
Målnivå: Handlingsplan
samsjuka
Målnivå: Överenskommelse
med landstinget.
Målnivå: Andelen brukare
som varit i åtgärd och som
gått ut i egen försörjning ska
uppgå till minst 62 % under
året.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Handlingsplan för
helhetssyn och samordning
kring målgruppen personer
med missbruksproblem
och samtidig psykisk
funktionsnedsättning i
kommunen (samsjuka).
Värde 2014: Saknas
Individ och familjeomsorgs- och
Omsorgsförvaltningen har under året utvecklat
samverkan kring målgruppen personer med
missbruksproblem och samtidig psykisk
funktionsnedsättning (samsjuka). Arbetet pågår med
handlingsplan.
Mätmetod: Måluppfyllelse
i Socialstyrelsens öppna
jämförelser vad gäller
helhetssyn och samordning
rörande barn- och
ungdomsvård samt missbruksoch beroendevård. Mäts via
Socialstyrelsens årliga öppna
jämförelser.
Värde 2012: Saknas överenskommelse kring barn och
vuxna
Värde 2013: Saknas överenskommelse kring vuxna.
Värde 2014: Saknas överenskommelse kring vuxna.
Mätmetod: Andelen brukare
mäts via verksamhetsstatistik.
Värde 2012: 62 %
Värde 2013: 63 %
Värde 2014: 56 %
Strategi för ANDT (Alkhol,
narkotika, dopning, tobak) i
kommunen.
Målnivå: Handlingsplan
ANDT – strategin.
Kommuner och landsting i länet har upprättat
överenskommelse rörande barn- och ungdomsvården.
Arbetet pågår i länet om överenskommelse
missbruks- och beroendevården.
Uppföljningar av de brukare som varit aktuella i
åtgärd 2014, visar att 56 % har en egen försörjning
efter avslut. En viss minskning i jämförelse med
2013.
Målet är delvis uppfyllt.
Mätmetod: Handlingsplan för En handlingsplan för ANDT – strategin har arbetats
ANDT – strategin i kommunen. fram under 2014.
Värde 2014: Handlingsplan
för ANDT - strategin
Målet är uppfyllt.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Förvaltningen har under året utvecklat samverkan kring målgruppen samsjuka med Omsorgsförvaltningen. Kommuner
och landsting i länet har tidigare upprättat en överenskommelse kring barn med psykisk ohälsa och arbetet pågår med en
länsöverenskommelse kring vuxna. Samverkan med andra verksamheter kring brukare med försörjningsstöd skapar goda
förutsättningar för brukare att bli självförsörjande. En handlingsplan för ANDT – strategin har arbetats fram i samverkan med
berörda förvaltningar i kommunen.
Nämndens måluppfyllelse har delvis bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, i den gemensamma strävan att
skapa goda livsbetingelser för alla medborgare och ge medborgare förutsättningar för ett självständigt liv.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
89
Individ- och familjeomsorgsnämnd
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Öppenvården samt hem för
vård eller boende (hvb) i egen
regi för barn, ungdom och
vuxna ska alltid prövas före
externa placeringar.
Målnivå: 30 %
Målnivå: 70 %
Målnivå: 30 %
De arbetssätt och metoder som
individ- och familjeomsorgen
använder ska vara
kunskapsbaserade.
Målnivå: Samlad analys av
arbetssätt och metoder.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Andelen vårddygn
på hvb i egen regi för ungdom
och vuxna, ska uppgå till
minst 30 procent av de totala
vårddygnen under året. Mäts
via verksamhetsstatistik.
Värde 2012: 27 %
Värde 2013: 29 %
Värde 2014: 33 %
Mätmetod: Andelen
öppenvårds-insatser för barn
och ungdom ska uppgå till
minst 70 procent av de totala
insatserna under året. Mäts via
verksamhetsstatistik barn och
unga.
Värde 2012: 71 %
Värde 2013: 69 %
Värde 2014: 64 %
Mätmetod: Andelen
öppenvårds-insatser för vuxna
ska uppgå till minst 30 procent
av de totala insatserna under
året. Mäts via Socialstyrelsen.
Värde 2012: 26 %
Värde 2013: 24 %
Värde 2014: 29 %
Andelen vårddygn på hvb i egen regi för ungdom
och vuxna har ökat från
29 till 33 % i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Mätmetod: De arbetssätt
och metoder som används
i verksamheten ska en
gång per år utvärderas
och jämföras med aktuell
forskning och socialstyrelsens
rekommendationer.
Enligt verksamhetsstatistik barn och unga 2014, har
andelen öppenvårds-insatser minskat från 69 till 64
% i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Andelen öppenvårdsinsatser för vuxna har ökat från
24 till 29 % i jämförelse mellan 2013 och 2014.
Målet är delvis uppfyllt.
En samlad analys för 2014 visar att förvaltningen
har kunskap och erfarenhet om hälften (50 %)
av de metoder samt 48 % av de insatser som
nämns i Socialstyrelsens metodguide. Vilket är en
förbättring i jämförelse med 2013 då förvaltningen
hade kunskap om 48 % av metoderna och 42 % av
insatserna.
Värde 2012: Saknas
Målet är uppfyllt.
Värde 2013: Samlad analys av
arbetssätt och metoder.
Värde 2014: Samlad analys
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Jämförelser mellan 2013 och 2014 visar att andelen vårddygn på hvb i egen regi för ungdom och vuxna samt insatser i
öppenvård för vuxna ökar. Vidare noteras att andelen insatser i öppenvård för barn och ungdom minskar något.
I analys rörande förekomsten av arbetssätt och metoder inom individ- och familjeomsorgens verksamheter noteras att
förvaltningen har en god kunskap om rekommenderade metoder och insatser inom socialt arbete för barn, unga och vuxna.
Nämndens måluppfyllelse har delvis bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, vad gäller god ekonomisk
hushållning, effektivt resursutnyttjande samt ökad kvalitet i tjänsterna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
90
Individ- och familjeomsorgsnämnd
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna
och företagen.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Personalen ska ha kunskap
om många kulturer i syfte att
öka kvaliteten i de sociala
tjänsterna.
Målnivå: Två
utbildningsinsatser
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antalet
Utbildningsinsatserna under året har omfattat bl.a.
genomförda utbildningsinsatser hederskultur och hedersrelaterat våld, kultur och
rörande kunskap om många
tradition, integrationsfrågor samt asylprocessen.
kulturer under verksamhetsåret.
Målet är uppfyllt.
Värde 2012: Fyra utbildningsinsatser
Värde 2013: Fyra utbildningsinsatser
Värde 2014: Fyra utbildningsinsatser
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Förvaltningen har fortsatta utbildningssatsningar om många kulturer i syfte att bättre kunna möta vuxna och barns behov.
Personalen har kunskapsutvecklats i områden om hederskultur och hedersrelaterat våld samt i områden med koppling till
integration och nyanländas situation.
Nämndens måluppfyllelse har bidragit till att de övergripande målsättningarna uppfyllts, i arbetet med att lära av många
kulturer och utveckla verksamheten i arbetet med familjer av annan bakgrund.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
91
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Volymer/Verksamhetsmått
2014 2013 2012
Antal aktualiseringar
Barn och ungdom
Vuxna
Familjehem
Antal barn
782
235
742
253
691
218
98
90
79
HVB 0-12 år
Antal vårddygn
1 095
HVB 13-20 år
Antal vårddygn
2 762 1 793 3 626
HVB vuxna
Antal vårddygn
6 900 6 099 4 955
Inkl föräldrar
Sandvikens Familjecenter
Antal barn
Försörjningsstöd
Antal hushåll
Årsarbetare
Antal
317
922 1 250
279
275
1 160 1 220 1 143
115
113
107
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga
på en hög nivå. De senaste åren har präglats av hög
arbetsbelastning inom ekonomienheten, vilket har fortsatt
under år 2014. Insatser och hushåll ligger kvar på höga
nivåer, trots att försörjningsstödskostnaderna för 2014
är lägre än föregående år. De stora utmaningarna för
ekonomienheten under kommande år är att möta de
utrikesfödda hushållen som överförs från Arbetsförmedlingen
när etableringstiden tar slut efter två år. Detta medför fortsatt
höga försörjningsstödskostnader samt fortsatt höga kostnader
avseende personal, då en utökad personalstyrka är en
förutsättning för att klara handläggningen.
Många försörjningsstödstagare är långtidsberoende av
försörjningsstöd och behöver mycket stöd och vägledning
för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Enheten
samverkar aktivt med interna och externa samverkanspartners
för att bättre kunna möta människors behov. Tillsammans
med Arbetsförmedlingen och arbetslivsförvaltningen kommer
en utredning göras för att utarbeta riktade arbetsträningsoch språkträningsplatser för att påskynda integration och
etablering på arbetsmarknaden.
Inom vuxenenheten har antalet ärenden fortsatt ligga på en
hög nivå. De ärenden som aktualiseras är mer komplexa
och svårhanterliga än tidigare då personerna ofta har mer
sammansatta problem, bestående av både ett missbruk samt
någon form av psykisk funktionsnedsättning.
En ny målgrupp som uppmärksammats är personer som
uppnått pensionsålder och som inte tidigare varit kända
inom vuxenenheten. När de aktualiserats har ofta ett långt
gånget och mycket omfattande alkoholmissbruk framträtt.
Personerna har i flera fall varit i mycket dålig fysisk status
och har förutom missbruksvård varit i behov av omfattande
medicinska insatser och omvårdnad. Det har gjort det svårt
att erbjuda insatser på hemmaplan då de egna verksamheterna
saknar den medicinska kompetens som behövs.
Samarbetet med Beroendecentrum fortgår och ett nytt
samverkansavtal har arbetats fram. Arbete i Socialstyrelsens
projekt ”Samordnat stöd till föräldrar och barn i familjer med
missbruk” har pågått under året. Projektet avslutades 2014
och arbetssättet håller på att införas inom förvaltningen.
Samverkan med omsorgsförvaltningen har intensifierats
och olika grupperingar för samverkan har tillsatts. En
utvecklingsgrupp inom vuxenenheten har tillsatts för att dels
utveckla verksamheten, dels tillse att de olika delarna inom
enheten samverkar på bästa sätt. I uppdraget ingår även att
tydliggöra och fördjupa samverkan med andra huvudmän och
förvaltningar.
Nya nationella riktlinjer gällande missbruks- och
beroendevård kommer att publiceras av Socialstyrelsen
våren 2015 och ska därefter implementeras. Mycket av det
som förespråkas i riktlinjerna tillämpas redan idag, men det
kommer att ta en del tid i anspråk att anpassa utbudet av
insatser utifrån Socialstyrelsens krav. Riktlinjerna bedöms
vara till hjälp för att skapa tydlighet i arbetet.
Inom den målgrupp som omfattas av ungdomsenhetens
verksamhet, går det att se vissa förändringar framför allt på
några års sikt. Storleken av inflödet till ungdomsenheten
är i stort sett lika, men problembilderna har förändrats och
kommer sannolikt att fortsätta förändras. Minskningen
av ungdomskriminalitet och drogmissbruk fortsätter, och
ökningen av psykisk ohälsa förefaller fortsätta öka. Det blir
vanligare med introverta ungdomar som ibland uppvisar
ett tydligt självskadebeteende, och mindre vanligt med
utagerande ungdomar som i grupp ägnar sig åt störande
aktiviteter och skadegörelse.
92
All verksamhet inom barnavårdsområdet präglas av ökade
krav från lagstiftaren med bland annat begränsad tid för
inledande bedömningar av anmälningar och krav på att
inleda utredning i alla anmälningar där det finns misstankar
om att barn utsatts för eller bevittnat våld. Mer omfattande
uppföljning av familjehemsplacerade barn är ett annat
utökat krav. I arbetet med att höja nivån av inflytande och
delaktighet kring barnet, dess föräldrar och nätverk samt
samverkanspartners bedöms ett nätverksorienterade arbete
med en tydligare metodik inriktad på risk- och skyddsfaktorer
få större utrymme i handläggningen av utsatt barn.
Familjehemsrekryteringen står inför stora utmaningar
då det blivit allt svårare att rekrytera och behålla
kompetenta familjehem. Ett led i att höja kvaliteten på
familjehem är att anordna handledning och utbildning där
familjehemssekreterarna har en aktiv roll. Sådana aktiviteter
är påbörjade och kommer att stå alltmer i fokus.
En av de största utmaningarna inför framtiden är att minska
personalomsättningen av socionomer och därmed även
behovet av nyrekrytering. Verksamheterna präglades även
2014 av hög personalomsättning framför allt inom barnoch ungdomsvården. Att rekrytera och behålla kompetent
personal blir i detta sammanhang av avgörande betydelse
för att upprätthålla tillräcklig kompetens och kvalitet i
verksamheten. En av förutsättningarna för att lyckas är att
bemanningen av socialsekreterare utökas eftersom en alltför
hög arbetsbelastning påverkar personalen och kvaliteten i
handläggningen negativt.
Det stora antalet ensamkommande barn som söker asyl i
Sverige har ökat trycket på landets kommuner. Från och
med 1 januari 2014 har en lagändring trätt i kraft som bland
annat innebär att alla kommuner måste ha ett mottagande av
ensamkommande barn och att kommuner med mottagande
måste utöka detta. För Sandvikens del har det inneburit att
överenskommelsen med Migrationsverket har reviderats och
en utökning av verksamheten har påbörjats.
Det finns i dagsläget inga tecken som tyder på att antalet
ensamkommande barn som söker asyl i Sverige kommer att
minska inom de närmaste åren. Den stora ökningen av antalet
asylsökande kommer att ställa högre krav på resurser som
finns runtomkring barnen. Det är redan nu svårt att få platser i
skolan, framför allt inom grundskolan. Handläggningstiderna
vid Migrationsverket förväntas bli längre under kommande
år, vilket i den direkta verksamheten kommer att leda till ett
något lägre genomflöde av ungdomar, men också svårigheter
för ungdomar som under längre tid får leva i ovisshet och
under svårare ekonomiska förutsättningar.
Med anledning av den ökade inströmningen av
ensamkommande barn samt det faktum att Sandvikens
kommun från den 1 jan 2015 har skrivit ett nytt avtal med
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Individ- och familjeomsorgsnämnd
Migrationsverket står verksamheten inför stora förändringar
och tillika utmaningar. Den 1 april öppnar ytterligare ett
boende. På sikt kommer det nya avtalet innebära en stor
ökning av mottagandet av antalet ensamkommande barn i
kommunen, och bedömningen är att verksamheten inom en
relativt snar framtid behöver utökas med ytterligare ett tredje
boende.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
93
Kultur- och fritidsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Verksamhetsområde
Kultur- och fritidsnämnd
Kulturverksamhet
Fritidsverksamhet
Övrig verksamhet
Kultur- och fritidsnämnd
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Kultur- och fritidsnämndens målgrupp är kommunens alla
invånare, föreningar och organisationer samt besökare i
kommunen. Sandvikens kommuns ambition är att nu och
i framtiden vara en attraktiv kommun att vara bosatt i.
Med ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter kan
kommunen bidra till hög livskvalitet och framtidstro hos alla
medborgare. Det rika kultur- och fritidslivet ökar kommunens
attraktionskraft när det gäller inflyttning, turism och
lokalisering av nya verksamheter. Kommunen ska vara fylld
av möjligheter till aktivt kultur- och fritidsliv som ger god
livskvalitet och därmed förutsättningar att bidra till utveckling
av samhället. Barn- och ungdomsverksamhet ska prioriteras
och satsningar på barns och ungdomars eget skapande ska
uppmuntras.
Ekonomiskt utfall
Kultur- och fritidsnämnden redovisar totalt ett resultat på 1,9
mkr för år 2014. I november månad fick nämnden tillbaka
1,36 mkr av kommunstyrelsen till följd av ändrad metod för
avskrivning av byggnader som genomförts under 2014 vilket
återförts till verksamheterna som sänkt internhyra.
Kulturverksamheten redovisar totalt ett positivt resultat.
Kulturskolan har ett mindre överskott vilket är resultatet
av den sänkta hyran. Föreningsverksamheten bidrar med
ett överskott inom kulturverksamheten vilket beror på att
föreningsstödet har ett överskott inom verksamhetsområdet
samt sänkt internhyra. Biblioteksverksamheterna redovisar ett
underskott vilket till stor del är kopplat till ombyggnationen
som gjorts på huvudbiblioteket.
Fritidsverksamheten redovisar ett större överskott, inom
verksamhetsområdet finns de största hyressänkningarna
som förklarar stor del av överskottet. Parkbadet har ett
positivt resultat i verksamheten som följd av försäljning
men även en stor del förklaras av den sänkta hyran.
Föreningsverksamheten har ett resultat enligt budget,
utan sänkta lokalkostnader hade verksamheten haft ett
underskott motsvarande överskottet för föreningsstödet inom
kulturverksamheten.
Intäkter Kostnader
-1,0
4,2
-53,3
21,5
-78,7
0,1
-7,3
25,8
-140,3
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-1,0
0,9
-49,1
49,2
-57,2
58,3
-7,2
8,0
-114,5
116,4
Resultat
-0,1
0,1
1,1
0,8
1,9
Övrig verksamhet har ett positivt resultat som är del av den
planerade bufferten för oförutsedda händelser. Den nyttjade
delen av bufferten om 0,3 mkr har använts till verksamhet
inom Kulturcentrum.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
94
Kultur- och fritidsnämnd
Balanserad styrning - måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
U
Mått
Öka medborgarnas delaktighet
och inflytande i nämndens
verksamhet.
Mätmetod: Antalet
genomförda medborgardialoger
per år.
Målnivå: Nämnden genomför
minst två medborgardialoger
per år.
Värde 2012: Mer än två
stycken.
Göra servicedeklarationerna
kända.
Mätmetod: Egen mätning.
Målnivå: Alla besökare
känner till verksamheternas
servicedeklarationer.
Medborgarna blir mer nöjda
med nämndens verksamhet.
Målnivå:
• NMI kultur ska vara
oförändrat eller öka jämfört
med tidigare år.
• NMI fritid ska öka jämfört
med tidigare år.
Värde 2012: Saknas
Mätmetod: Statistiska
centralbyråns
medborgarundersökning
(Nöjd-Medborgar-Index).
Värde 2012:
NMI kultur 68
NMI fritid 59 (idrotts- och
motionsanläggningar)
Analys
Kultur och Fritidsnämnden genomförde en
medborgardialog om spontanidrott 2014 i samarbete
med Sandviken Hus. Kontinuerliga dialoger sker
dagligen i de olika verksamheterna samt genom
olika inkluderande arrangemang, till exempel
Öppna boksamtal, Vem gör varandra bättre och
Skriv- konst- och poesiklubben. Elevers inflytande
stod i fokus i projektet Om vi fick bestämma på
Kulturskolan och har lett till bildandet av nya
elevforum. Vandra Gästrikland bygger på brukarnas
delaktighet och de har stort inflytande på utformning
av projektet.
Alla servicedeklarationer finns på hemsidan. I
samband med visningar så informerar biblioteket
för olika målgrupper. Kulturskolan skickar brev
till alla nya elever. Föreningsenheten informerar
alla föreningar under höstens föreningssamtal om
servicedeklarationen.
Totalt sett är NMI för kultur respektive fritid
oförändrat. Verksamheterna arbetar kontinuerligt
med att öka och förbättra utbudet till medborgarna.
Genom förbättrade samarbetsformer inom
Kulturcentrum och gemensam marknadsföring nås
en större publik. Parkbadet arbetar strategiskt för att
vara ett bra friskvårdsalternativ. Föreningsenheten
har ett brett perspektiv mot ungdomar och
föreningslivet med olika stöd samt ett förbättrat
friluftsliv.
Värde 2014:
NMI kultur: 68
NMI fritid: 61
Värde 2013:
NMI kultur: 69
NMI fritid: 60
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Sandvikenborna är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv, men det finns potential att öka nöjdheten vilket skulle påverka den
totala nöjdheten positivt i kommunen visar SCB:s undersökning. En genomgång av årets inkomna synpunkter och förslag
visar att relativt små insatser för ökad kvalitet och nyttjande kan ge stor effekt på nöjdheten. Till exempel genom förbättrat
underhåll och anpassningar av befintliga anläggningar. Under året har fokus på Kulturcentrum varit på att öka ungdomars
delaktighet, bland annat genom kulturskolans projekt ”Om vi fick bestämma”. Arbetet har skett inom ramen för årets tema som
var barnkonventionen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
95
Kultur- och fritidsnämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Alla medarbetare ska känna
delaktighet i utvecklingen av
verksamheten.
Målnivå: Förbättrat resultat
jämfört med föregående års
medarbetarenkät.
U
Mått
Analys
Arbetsplatsträffar är viktigt forum för medarbetarnas
delaktighet. Kulturcentrum arbetade i början
på året fram sin första gemensamma arbetsplan
Värde 2012: MMI 74
enligt balanserad styrning. Arbetet präglades av
(Motiverad Medarbetarindex), hög delaktighet och inleddes med två visions- och
område verksamhetsutveckling planeringsdagar för alla medarbetare. Kulturcentrum
82 %.
är en komplex organisation med många interna
delar och flera externa parter. En utmaning
är att hitta effektiva och relevanta former för
delaktighet. Parkbadet har utvecklat formerna för
sina arbetsplatsträffar för ökad kvalitet och högre
delaktighet.
Mätmetod: Medarbetarenkät
Medarbetarna har den
kompetens som krävs för att
kunna utföra sitt arbete på ett
bra sätt.
Mätmetod: Andelen
tillsvidareanställd
personal som har en
kompetensutvecklingsplan.
Målnivå: En
kompetensutvecklingsplan finns
för samtliga tillsvidareanställd
personal.
Värde 2012: Saknas
Språkpraktikanter finns i
verksamheterna.
Mätmetod: Antalet
språkpraktikanter.
Målnivå: Minst två
språkpraktikanter inom
förvaltningens verksamheter.
Värde 2012: En
språkpraktikant
Värde 2014:
MMI: 79 %
Verksamhetsutveckling: 88 %
Värde 2013:
MMI 74
Verksamhetsutveckling: 83 %
All tillsvidareanställd personal har en
kompetensutvecklingsplan som uppdateras i
samband med medarbetarsamtalen varje år.
Värde 2013: All tillsvidareanställd personal
Totalt har Kultur och Fritidsnämnden haft tre
språkpraktikanter. Samarbete med Arbetsmarknad
och Trafik inleddes under året och en intern
koordinator utseddes för att underlätta arbetet.
Värde 2013: två språkpraktikanter
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Kultur och fritidsförvaltningen har relativt sett låg sjukfrånvaro samt nöjda och motiverade medarbetare. Stor vikt läggs vid
kontinuerlig kompetensutveckling, inspiration och omvärldsspaning. En omorganisation har genomförts för att skapa ökad
tydlighet samt ökat kompetens- och utvecklingsfokus.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
96
Kultur- och fritidsnämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
U
Mått
Öka antalet personer som tar del
av nämndens utbud.
Mätmetod: Egen mätning av
antal besökare, elever m m.
Målnivå: Öka antalet personer
som tar del av nämndens utbud
jämfört med föregående år.
Värde 2012:
- Antal lån bibliotek:
295 500
- Antal besök
konsthallen: 10 000
- Antal besök Parkbadet:
179 275
- Antal elever
kulturskolan: 915
Utveckla gemensamma
mötesplatser i alla
kommundelar.
Mätmetod: Antal aktiviteter
på gemensamma mötesplatser.
Målnivå: Utveckla minst
2 stycken gemensamma
mötesplatser.
Förbättra barn och ungdomars
levnadsvanor.
Målnivå: Bibehållen eller ökad
nivå av antal idrottsaktiviteter.
Värde 2012: Saknas
Mätmetod Mätning statligt
lokalt aktivitetsstöd (LOKstöd).
Antal deltagartillfällen i
idrottsföreningar med LOKstöd.
Värde 2012: 188 373 tillfällen
Analys
Värde 2014: se tabell.
Under året hade vi något färre bibliotekslån, men fler
besökare på Konsthallen. Förändringarna bedöms
vara inom ramen för normala fluktuationer. Det totala
antalet besök på Kulturcentrum har däremot ökat till
följd av en utökad programverksamhet med både
fler arrangemang och fler besökare på varje enskilt
arrangemang.
Antalet besökare på Parkbadet sjönk något, men är
fortfarande på en bra nivå. Nedgången bedöms bero
på en ovanligt varm och solig sommar, vilket gör att
färre väljer att bada inomhus.
Litteraturhuset Trampolin invigdes under året på
Kulturcentrum och har utvecklats till mötesplats
för barn, ungdomar och föräldrar. Trampolin
uppmärksammades mycket och har haft många
studiebesök från olika delar av landet. Hela
Kulturcentrum har utvecklats som mötesplats genom
att öppna nya scener och skapa kringliggande
mötesplatser. Parkbadet har genom sina projekt
och olika aktiviteter utvecklats som mötesplats och
breddat sitt besökarunderlag och sin målgrupp.
Extra fokus har under året har lagts på
barnkonventionen. Syfte har varit att öka kunskap
och medvetenhet om barnets rättigheter enligt
konventionen. Målgrupp har varit såväl barn
och ungdomar som intern och extern personal
som arbetar med ungdomsfrågor. Ekonomiskt
stöd till och vägledning av ungdomars egna
projekt, ”Drömprojekt” syftar till att stärka deras
initiativförmåga, självständighet och egna drivkrafter
Värde 2014: saknas
Värde 2013: 185 072 tillfällen
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Kultur och fritidslivet i kommunen bidrar i hög utsträckning till en trygg och attraktiv livsmiljö. Det gäller såväl interna som
externa verksamheter. Detta framgår bland annat av SCB:s mätning. Kulturcentrum är en strategisk satsning och även en
viktig del i det långsiktiga arbetet med att stärka centrums attraktivitet som behöver höjas. Fokus behöver i högre utsträckning
läggas på insatser som strategiskt bidrar till kommunens attraktivitet och livsmiljö, inte minst bland ungdomar. Förbättrad
marknadsföring och utvecklad kvalitet på mötesplatser för ungdomar är exempel på det.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
97
Kultur- och fritidsnämnd
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
U
Ett mer effektivt nyttjande av
lokaler.
Målnivå: Höjd nyttjandegrad.
Mått
Analys
Mätmetod: Bokad tid/
bokningsbar tid, statistik från
FRI bokningssystem.
Under 2014 har nyttjandegraden av våra idrottshallar
varit 30,8% vilket är en liten förbättring jämfört med
året innan.
Värde 2012: 32,0%
Värde 2011: 32,5%
Värde 2014: 30,8%
Värde 2013: 30,3%
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Många av kommunens idrottslokaler är för små, slitna och i behov av underhåll. Strukturella förändringar i lokalbeståndet för
en ökad nyttjandegrad är svåra att genomföra.
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna
och företagen.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Delta i internationella nätverk
eller projekt inom kultur- och
fritidsområdet.
Målnivå: Delta i minst två
internationella nätverk eller
projekt inom kultur- och
fritidsområdet.
Höjd kunskap i förvaltningen
om andra kulturer.
Målnivå: Öka antalet
informations-insatser till
personalen om andra kulturer.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antalet
internationella nätverk eller
projekt som förvaltningen
deltar i.
Frivillig Gävleborg genomförde nätverksmöten
”Möte mellan kulturer” i samarbete med
Kulturcentrum. Ett positivt initiativ som kommer att
öka mångfalden och delaktigheten på Kulturcentrum.
Arbetet har fortsatt med att stärka utbudet av finsk
kultur och kultur på finska inom ramen för det
finska förvaltningsområdet. Språk och musikcaféer
och guidningar på olika språk av Kulturcentrum
och kulturskolan har genomförts. Projekt kring
romska och kurdiska minoriteter har genomförts av
konsthallen och biblioteket.
Värde 2013: 3 st nätverk
Utbildning i föreningskunskap och styrelsearbete
har genomförts för åtta invandrarföreningar.
Parkbadet har deltagit i konferens om mångfald.
Kulturskolan och biblioteket arbetar dagligen med
möten med andra kulturer och genomför regelbundet
bemötandearbete.
Värde 2012: Noll
Mätmetod: Antalet
informationsinsatser till
personalen i bemötandefrågor
och mångfald.
Värde 2012: Saknas
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Kultur och fritidsförvaltningen har en omfattande samverkan med olika parter. Detta sker framförallt med det kommunala
föreningslivet och studieförbund, men även med regionen, andra kommuner och övriga externa parter. Arbetet med
litteraturhuset Trampolin är ett bra exempel på det. Samverkan är mest utvecklad inom kultursektorn, men utvecklingen är
positiv även inom fritidssektorn. Nya initiativ för friluftslivet, som Vandra Gästrikland är exempel på det. Inom ungdomssidan
finns ungdomscoachernas ökade samarbete med Gävle Kommun.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
98
Kultur- och fritidsnämnd
Volymer/Verksamhetsmått
2014
2013
2012
Huvudbibliotek
Antal lån
298 000 310 437 295 000
- andel barn- och
ungdomsmedier
Antal besökare
50%
50%
50%
320 645309 210* 309 210
Konsthallen
Antal besök
Parkbadet
Antal besök
11 000
10 000
10 000
173 000 184 143 179 275
Föreningsstöd
Idrottsföreningar kr/
invånare
Idéburna föreningar kr/
invånare
Kulturföreningar kr/
invånare
Sociala föreningar kr/
invånare
Ungdomsgårdar kr/
invånare
Studieförbund kr/invånare
Kulturskolan
Antal elever i frivillig
verksamhet
Antal barn i
grundskoleverksamhet
Årsarbetare
Antal
204**
182
164
15
11,5
14
56
44
51
26
27,5
26
118
34
118
34
117
34
890
870
915
2 4004 000***4 000***
84
79
78
* Ingen statistik 2013 pga ombyggnation, 2012 års statistik används.
** Extra kostnad för investeringsstöd under
*** Inkluderar Jubileumskonserten
Viktiga händelser och framtidsbedömning
På Kulturcentrum invigdes Trampolin, Sveriges första
litteraturhus för barn och unga. Trampolin är en plats för barn,
föräldrar och pedagoger att besöka och utvecklas på. Alla
ska känna sig välkomna och verksamheten är kostnadsfri för
barn och ungdomar. Här får barn och ungas berättelser liv
genom olika estetiska uttrycksformer. Miljön i Trampolin har
tagits fram i en flerårig designprocess under ledning av en
barnkulturdesigner och personal från Kulturcentrum. Barn och
unga i Sandviken har deltagit i processen genom workshops
där deras perspektiv och förutsättningar sedan legat till
grund för de lösningar som tagits fram. Trampolins tematiska
arbetssätt och metod har inspirerat övriga verksamheter. Ett
exempel Bokomotivet där samtliga bibliotek tillsammans med
förskolor arbetat med olika skapande uttryck utifrån Tove
Janssons bok ”Hur gick det sen”.
Kulturcentrum lanserade sitt första generalprogram med över
200 programpunkter under hösten. Lanseringen fick stort
genomslag i media och Kulturcentrum börjar etablera sig som
begrepp och företeelse. Programverksamheten utvecklades
väl och flera större arrangemang genomfördes. Bland årets
alla hundratals arrangemang märks till exempel Kulturnatta,
ungdomsfestivalen Right och Jul på Kulturcentrum. På
Kulturcentrums konsthall arrangerades också 11 utställningar.
Huvudbiblioteket på Kulturcentrum renoverades och
omgestaltades utifrån målgruppernas nya behov. Nya
arbetssätt infördes och personalens tjänsterum flyttades till de
publika ytorna med syfte att skapa större tillgänglighet och
dialog med besökarna.
Under hela året arbetade Kulturcentrum med
Barnkonventionen som tema, bland annat fick alla
medarbetare utbildning. Kulturskolan genomförde med
utgångspunkt i Barnkonventionen ett projekt ”Om vi fick
bestämma” för ökad delaktighet. Som ett resultat av projektet
bildades ”Hjärngänget” ett elevforum för inflytande och
utveckling. Under året har arkitekten Ralph Erskines 100-års
jubileum uppmärksammats. En nationell mobilapp togs fram
och Sandvikens kommun var partner i det arbetet. Ralph
Erskines betydelse för Sandviken lyftes fram på en temadag
som arrangerades på Kulturcentrum tillsammans med
Sandviken Hus och bygg och miljöförvaltningen.
Inom fritidssektorn invigdes en skridskoisbana på Storsjön.
Skridskoisbanan drivs på ideell basis av Årsunda IF
med stöd av kultur och fritidsnämnden. Satsningen blev
lyckad och uppskattad med hundratals dagliga besökare.
Skridskoisbanan är del i arbetet med att lyfta fram
Sandviken som vinterturiststad. Kommunens friluftsliv
innehåller bland annat många vandringsleder. Gästrikeledens
sträckning genom kommunen är vacker och uppskattad,
men i behov av upprustning. Genom samarbete med
övriga Gästrikekommuner, ideella krafter och EU-stöd
(Leader) genomfördes projektet Vandra Gästrikland med en
välbehövlig upprustning av leden. Under året påbörjades
arbetet med att successivt byta ut och renovera badbryggor på
kommunens badplatser. Ridhuset i Storvik renoverades med
nytt tak och nytt ridunderlag, något som var efterlängtat av
Storvik Ovansjö Ridklubb.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
99
Kultur- och fritidsnämnd
Ett nytt integrerat inpasserings- och bokningssystem
på Parkbadet upphandlades och togs i drift. Parkbadet
genomförde ett projekt för förskolebarn kring hälsa,
vattenvana och simning på Parkbadet. I samarbete
med Kunskapsförvaltningen reviderades skolans
simundervisning. Ökade marknadsföringsinsatser resulterade
i ökad medieexponering. Verksamhetsutveckling för
funktionshindrade och äldre besökare genomfördes.
Kultur och fritidsnämnden arrangerade i samarbete med
Sandviken Hus en medborgardialog kring spontanidrott
på Kulturcentrum. Medborgardialogen inleddes med en
föreläsning kring vad spontanidrott är, dess betydelse och
utmaningar av forskaren Johan Faskunger.
Nämnden gav Göransson Arena AB i årligt uppdrag att
driva och förvalta Jernvallen inklusive skateparken samt
idrottsanläggningarna Parkhallen och Sportcentrum, Storvik,
Åshammarshallen, Åshammar, Sollidens IP, Österfärnebo,
Idrottshall i Österfärnebo, Järbo IP, Järbo, Svibackaplanen,
Svibacka samt BJ Arena, Björksätra. I uppdraget ingår även
att sköta gräsklippning på fem olika fotbollsplaner. För detta
betalade nämnden 28,7 mkr. Nämnden köpte av Göransson
Arena AB tjänsten att tillhandahålla isgaranti från och med
oktober. För detta betalade nämnden 9 mkr varav 8 mkr är ett
riktat driftsbidrag från kommunstyrelsen.
Inför kommande år bedömer kultur och fritidsnämnden
att idrotts- och föreningslivets behov av stöd kommer att
öka, bland annat på grund av att flera idrottsanläggningar
är i behov av underhåll. Utmaningen är att genomföra
underhåll och uppdatera anläggningsbeståndet för bibehållen
aktualitet och attraktivitet, samtidigt som nämnden genomför
avvecklingar i syfte att kostnadseffektivisera och frigöra
resurser för nya satsningar. Nämnden ser behov och
möjligheter att utveckla kommunens friluftsliv. Standard och
kvalitet på befintliga anläggningar, spår och leder behöver ses
över. Tillgängligheten behöver förbättras och nyttjandet öka
genom förbättrade marknadsföringsinsatser.
Ungdomsverksamheten i kommunen, fritidsgårdar och
ungdomscoacher är en viktig framtidsfråga för nämnden.
Förnyade inriktningsmål och fastställda ambitionsnivåer
för kommunala mötesplatser för ungdomar behöver tas
fram. Som inledning på detta arbete har en nulägesanalys
genomförts.
Nämnden ser att kommunens rika kultur och fritidsliv i högre
utsträckning kan bidra till bilden av Sandviken. Både för
de som bor här, för tillresande och potentiella inflyttande.
För detta krävs ökade marknadsföringsinsatser, förbättrad
tillgänglighet och mer attraktiv skyltning och markering av
verksamheter och anläggningar.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
100
Bygg- och miljönämnd
Bygg- och miljönämnd
Verksamhetsområde
Bygg- och miljönämnd
Miljö- och hälsoskydd
Fysisk planering
Bostadsanpassning
Övrig verksamhet
Bygg- och miljönämnd
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Målgruppen utgörs av kommunens invånare, fysiska och
juridiska personer, fastighetsägare inom kommunens
geografiska område samt särskilda intressegrupper såsom
företagare, verksamhetsutövare, samfällighetsföreningar
med flera, som söker olika typer av tillstånd och
fastighetsbildningsåtgärder. Tillståndsprövning och
tillsyn sker huvudsakligen enligt miljöbalken, plan- och
bygglagen samt livsmedelslagstiftningen. Fastighetsbildning
sker huvudsakligen enligt fastighetsbildningslagen,
anläggningslagen samt ledningsrättslagen. För
lantmäterimyndighetens verksamhet krävs ett ajourhållet
fastighetsregister, såväl den skrivna delen som den tillhörande
registerkartan.
Ekonomiskt utfall
Bygg- och miljönämnden redovisar ett underskott på -1,9 mkr.
I april beslutade nämnden att förvaltningens budgetansvariga
skulle göra sitt yttersta för att det prognostiserade
underskottet ska bli lägre. Utvecklingen har följts upp varje
månad och verksamheterna har varit restriktiva. Däremot har
en rad åtgärder för att driva igenom organisationsförändringen
lett till att underskottet inte har kunnat minskas i den
omfattningen som nämnd och förvaltningsledning hade
hoppats på. Bygg- och miljönämnden erhöll i januari ett
utökat kommunbidrag om 225 tkr vilket avsåg arbetet
med ÖP (översiktsplanen). Utökningen har finansierat
ett utredningsarbete av bostadsförsörjningsplanen samt
ortsanalyser för kommundelarna som är en del i ÖP-arbetet.
Överskottet inom verksamhetsområdet miljö- och hälsoskydd
beror på lägre personalkostnader samt att den planerade
uppgraderingen av dess ärendehanteringssystem har skjutits
upp kommer att genomföras under 2015. Avdelningen har haft
fyra vakanser september-december, i och med omorganisation
har förvaltningen avvaktat med att tillsätta samtliga vakanser.
Arbetet med rekryteringen av vakanserna har påbörjats och de
kommer att tillsättas i början av 2015. Tillsynsplanen kommer
att följas upp och utvärderas i början av 2015.
Verksamhetsområdet fysisk planering redovisar ett
underskott vilket beror på 32 % lägre intäkter för den
kommunala lantmäterimyndigheten (KLM) och 39 %
Intäkter Kostnader
-0,7
3,9
-5,8
8,4
-15,0
-6,0
0,1
-4,3
12,4
-31,8
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-0,7
0,8
-1,9
3,0
-6,6
6,2
-6,0
4,3
-4,3
3,3
-19,5
17,6
Resultat
0,1
1,1
-0,4
-1,7
-1,0
-1,9
lägre intäkter för detaljplaneverksamheten. Under året
har KLM varit pilotkommun för införande av en digital
arkivering av förrättningshandlingar, vilket är ett krav från
Lantmäteriet 2015. Bland annat har detta har medfört lägre
debiterbar tid för den enskilda verksamhetens handläggare.
Detaljplaneverksamhetens lägre intäkter beror på färre
planuppdrag och att det ligger ett stort fokus på ÖP-arbetet.
Antalet ärenden inom bostadsanpassning ökar särskilt de
ärendena av större karaktär. Det stora underskottet beror på ett
beslutat ärende av större karaktär på 1,6 mkr från 2011/2012
som nu avslutats och betalats ut. Ärendet togs över från
en annan nämnd då verksamheten flyttade till bygg- och
miljönämnden 2013. Utöver det har kostnaden för utbetalade
bidrag blivit något högre på grund av att antalet ärenden ökar.
Det övriga verksamhetsområdet vilket består av
administration och nämndens buffert redovisar ett underskott
vid utgången av 2014. 50 tkr av nämndens buffert har
använts till stödåtgärder till skyltbeståndet. Buffertmedlen
har även nyttjats till konsultkostnader i arbetet med
omorganisation som resulterar i en ny nämnd/förvaltning
1/1 2015. Underskottet här beror på stora kostnader för
organisationsförändringen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
101
Bygg- och miljönämnd
Balanserad styrning – måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
För ökad användning av
hemsidan och dess e-tjänster
ska medborgarna tillhandahållas
lättförståelig information.
Målnivå 1:
Hemsidebesökarindex 2014
ökar.
Målnivå 2: Två e-tjänster.
Såväl politiker som tjänstemän
för dialoger med medborgarna
om bygg- och miljönämndens
verksamheter.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antalet besökare
på hemsidan, antal e-tjänster
samt enkät som skickas ut vid
meddelande av beslut/ärendets
avslut.
Besökarantalet på hemsidan säger inget om
huruvida målet är uppfyllt eller inte, därmed fyller
det inte någon funktion att följa upp för tillfället.
Däremot sker regelbundna uppdateringar och
nyhetspubliceringar på hemsidan. En e-tjänst,
”anmälan om störning”, har tagits fram och
publicerats på hemsidan. Ytterligare en e-tjänst,
”anmälan om installation av eldstad”, är påbörjad.
Utifrån SKL’s granskning av kommunernas
information på webben får bygg- och miljönämndens
verksamheter bra betyg. På så vis går det att dra
slutsatsen att målet till viss del uppfylls.
Värde 2013:
Bygglov: 4 465
Detaljplaner: 1 933
Lantmäteri: 10 13
Miljö- och hälsoskydd: 2 895
Nyhetsarkiv bygga, bo,
miljö: 5 950
Mätmetod: Antal träffar
Värde 2013: 11 träffar
Värde 2012: Två träffar
Målnivå: Minst två träffar/
enhet
Andelen nöjda medborgare
ska ligga på en hög nivå
(medborgarna ska vara nöjda
med service, bemötande, dialog
och tillgänglighet).
Målnivå 1: Mer än 90 % nöjda
bygglovskunder.
Målnivå 2: Mer än 80 % nöjda
kunder vid förrättningar.
Målnivå 3: Förbättring utifrån
index 2012 inom miljö-, hälsaoch livsmedelsverksamheterna.
Mätmetod: Enkät som skickas
ut vid meddelande av beslut/
ärendets avslut.
Värde 2013: Bygglov 90 %
Värde 2012: Bygglov 93 %
nöjda
Förrättningar 80 %
Miljö-, hälsa- o livsmedel 92
%.
En informationsträff för mäklare har hållits
om plan- och bygglagen. Det har diskuterats
samarbetsmetoder för att minska arbetsbördan för
såväl handläggare som mäklare i frågan. Deltagande
i projektet Plussa Centrum där det inhämtats
synpunkter i syfte att skapa den stadskärna som
invånarna själva vill ha.
Svarsfrekvensen på den enkät som skickades ut
april-juni var 74,33 % och av dessa var 98 % nöjda
handläggningen av ärendet. 96 % tycker att de har
fått ett bra bemötande, 81 % tycker att det var lätt
att få kontakt med handläggare via telefon och 64
% av de svarande har fått återkoppling efter lämnat
meddelande. Ett led i att få mer nöjda medborgare
är att bli effektivare och skriva inspektionsrapporter
inom 15 dagar, detta görs i medel på 5,29 dagar.
Genom att skriva rapporter snabbt undviker
medarbetarna att tappa viktig information.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Bygg- och miljönämnden är till stor del en myndighetsutövande nämnd i vars verksamheter det pågår ett stort arbete med
att utveckla, förbättra och effektivisera processer och rutiner för att medborgarna ska bli mer nöjda och känna att de får ett
respektfullt bemötande. I syfte att uppfylla de övergripande målsättningarna har nämndens verksamheter även arbetat med
att göra medborgarna delaktiga och ge dem inflytande i att lämna synpunkter i bland annat projektet Plussa Centrum. Även i
Översiktsplanearbetet ges medborgarna möjlighet att lämna synpunkter.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
102
Bygg- och miljönämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Förvaltningen ska se till att
medarbetarna får regelbunden
kompetensutveckling/
fortbildning.
Målnivå: Genomsnitt
3 % av lönekostnad till
kompetensutveckling/
fortbildning under perioden
2014-2016.
Medarbetarna ska vara
delaktiga i de övergripande
processer som rör bygg- och
miljöförvaltningen.
Målnivå 1: Två stycken
förvaltningsträffar.
Målnivå 2: Två stycken
planeringsträffar på enhetsnivå.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Procentuellt utfall
av utbildningskostnader/
lönekostnad.
Kompetensutvecklingsplaner upprättas
och följs upp i samband med medarbetaroch lönesamtalen. Respektive enhetschef
sammanställer för sina grupper. Däremot görs
ingen förvaltningsövergripande sammanställning
över planerna. Tre procent av lönekostnad är avsatt
i budget till kompetensutveckling. Av dessa tre
procent är 71,10 % nyttjat – vilket är ett utfall på
2,12 %. Att titta på avsatt tid för utbildning är dock
en bättre mätmetod på målet. Medarbetarenkäten
visar ett resultat på 87 % som anser sig få den
kompetensutveckling som de behöver.
Värde 2012: 2,11 %
(budgeterat 2 %)
Värde 2012: 1,5 % (budgeterat
2 %)
Mätmetod: Antal träffar
Värde 2013: En
förvaltningsträff Värde 2012:
En förvaltningsträff.
Två förvaltningsdagar är genomförda. Planeringsoch förvaltningsdagarna leder till att medarbetarna
blir mer delaktiga och medvetna om förvaltningens
olika processer.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Bygg- och miljönämnden bidrar till att Sandvikens kommun har nöjda medarbetare och är en attraktiv arbetsgivare genom att
ge medarbetarna kompetensutveckling och arbeta med delaktiga medarbetare. Bygg- och miljönämndens bidrag till utveckling
av medarbetarnas kompetens syns i resultatet av medarbetarenkäten. Däremot behöver medarbetarna ges utrymme till större
inflytande och delaktighet för bättre och effektivare verksamhetsutveckling. Detta är även en viktig del som bidrar till att de
övergripande målsättningarna under medborgarperspektivet uppfylls.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
103
Bygg- och miljönämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Energibesparingar och hållbart
byggande ska aktualiseras
för såväl näringslivet som
privatpersoner.
Målnivå: Minst tre stycken
informationsaktiviteter.
Projekt/informationskampanjer
som minskar miljöpåverkan
och höjer miljökunskaperna
hos kommunens förvaltningar,
nämnder och allmänheten ska
genomföras.
Målnivå: Minst två projekt/
informationsaktiviteter.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antal
informationsaktiviteter
Energirådgivaren och miljösamordnaren anordnade
och deltog i ett par aktiviteter i samband med
Earth hour. Under 2013 gjordes tillsynsbesök
på miljöfarliga verksamheter med fokus på
energifrågor. Tillsammans med energirådgivaren
har en uppföljning på dessa besök gjorts.
Energieffektiviseringsstrategin är färdig och kommer
att sammanställas och avrapporteras under första
kvartalet 2015.
Värde 2013: Fyra aktiviteter.
Värde 2012: Inga värden.
Mätmetod: Antal projekt/
informationsaktiviteter
Värde 2013: Två projekt/
informationskampanjer
Värde 2012: Tre projekt/
informationskampanjer
I samband med handläggning av bygglov informerar
handläggarna löpande om energieffektivt byggande.
Ett flertal projekt/ informationskampanjer
har genomförts med bland annat riktad
egenkontrolltillsyn mot miljöfarliga verksamheter
och hälsoskyddslokaler.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Nämnden arbetar med många små aktiviteter som är en del i det stora hela och på sikt bidrar till att de övergripande
målsättningarna uppfylls.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
104
Bygg- och miljönämnd
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Kostnadstäckningsgraden
ska öka genomsnittligt
i de intäktsfinansierade
verksamheterna.
Målnivå: 65 %
Ekonomiska redovisningar
ska göras regelbundet på
arbetsplatsträffar.
Målnivå: 10 stycken/avdelning
Verksamheterna ska
effektiviseras för att klara
kostnadsökningar inom ram.
Målnivå: Nollresultat vid
bokslutet 31/12 2014.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Procentuell
kostnadstäckning
Den genomsnittliga kostnadstäckningsgraden
är 65,64 % för perioden. Ett annat sätt att räkna
på kostnadstäckningsgraden är att titta på
standardintäkter och standardkostnader Detta speglar
verksamheternas intäkter och kostnader utifrån dess
huvuduppdrag. Detta kommer att tillämpas från och
med 2015.
Värde 2013: 62,24 %
Värde 2012: 60,04 %
Mätmetod: Antal ekonomiska
redovisningar
Värde 2013: Administration:
12 stycken
Stadsarkitektavdelningen: 6
stycken
Stadsingenjörsavdelningen: 9
stycken
Miljö- och
hälsoskyddsavdelningen: 10
stycken
Mätmetod: Uppföljning
sker månatligen samt
vid delårsrapport och
årsredovisning
Värde 2013: -75 tkr
Värde 2012: -98 tkr
Enhetschefer och förvaltningsekonom har genomfört
ekonomiska redovisningar på arbetsplatsträffarna.
En av effekterna på denna typ av redovisningar och
informationer är ökat engagemang och delaktighet
hos medarbetarna. Detta bidrar till att resurserna
utnyttjas mer effektivt i längden.
Resultatet för perioden är -1 890 tkr. Underskottet
i prognosen beror på ett beslutat ärende på 1 643
tkr från 2011/2012 inom bostadsanpassningen.
Respektive verksamhet har haft i uppdrag göra sitt
yttersta att detta underskott ska minskas. Rutiner
och modeller kring hur ärendestatistik ska användas
och följas upp ses över. Med tydlig och lättillgänglig
ärendestatistik blir det lättare att analysera och
lämna bättre prognoser. Verksamheterna arbetar
med att bli effektivare genom att belysa flöden
och processer. Genom att medarbetarna blir mer
medvetna om dessa delar uppstår det en vinst för
både medborgarna och kommunen på sikt.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Genom den regelbundna uppföljningen av ekonomin som görs på respektive avdelning samt det arbete som pågår
med belysning av flöden och processer bidrar bygg- och miljönämnden till god ekonomisk hushållning och effektivt
resursutnyttjande.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
105
Bygg- och miljönämnd
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgare
och företag.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Bygg- och miljöförvaltningen
ska delta i internationella
kontakter, utbyten eller nätverk.
Målnivå 1: Minst två
kontakter, utbyten eller nätverk.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Antal kontakter,
utbyten eller nätverk
Bygg- och miljöförvaltningen har haft ett flertal
kontakter, utbyten och/eller nätverk. Bland
annat har det kommunala lantmäteriet diskuterat
samarbetsfrågor med Gävle kommun. Kommunala
lantmäterimyndigheten har även deltagit på
Högskolan i Gävles utbildningsråd för lantmätar- och
samhällsbyggnadsprogram. Det har även anordnats
och deltagits i nätverksträffar för inom verksamheter
för bygglov och bostadsanpassningsbidrag.
Nätverkande blir enklare för medarbetarna när de
gått en kurs tillsammans med kollegor från andra
kommuner eller organisationer. Detta ger positiva
effekter i framtiden.
Värde 2013: Två utbyte
Värde 2012: Ett utbyte
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Bygg- och miljönämndens medarbetare har flera relationer, kontakter och utbyten samt ingår i olika nätverk på såväl
internationell, nationell och regional nivå. Dess verksamheter kommer i kontakt med många kulturer dagligen. Detta utvecklar
både verksamheterna och medarbetarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
106
Bygg- och miljönämnd
Volymer/Verksamhetsmått
Antal inkomna ärenden
2014 2013
2012
Antal årsarbetare
Miljö- och hälsoskydd
Miljö- och hälsoskydd
Livsmedel
Stadsarkitekt
416
394
0
1
Hälsoskydd
411
489
306
Övrig verksamhet*
Miljöskydd
947 1 035
692
Totalt
Agenda 21
Kansli
6
474
Bostadsanpassning
2013
2012
11
10
11
9
-
-
11,5
-
-
1,5
-
-
4
27
27
37
37
38
4
Totalt
1 780 1 922
Antal avslutade ärenden
1 460
*
*
292
*
*
Detaljplaner
3
3
8
Planbesked
2
8
2
521
538
603
Ärendebalans/öppna ärenden
Stadsingenjör
2014
1 473
* 2012 och 2013 ingick stadsarkitekt,
stadsingenjör och bostadsanpassning i det övriga
verksamhetsområdet.
Stadsarkitektavdelning
Bygglov
Övrigt**
0
8
0
422
*
*
15
*
*
3
9
8
Nybyggnadskartor
14
13
19
Fastighetsbildning
79
92
73
Övrigt
255
209
249
Antal avslutade ärenden
196
*
*
74
*
*
Bostadsanpassning
271
257
265
Andel avslutade ärenden
254
*
*
66
*
*
Antal avslutade ärenden
Ärendebalans/öppna ärenden
Stadsingenjörsavdelning
Grundkartor
Ärendebalans/öppna ärenden
Ärendebalans/öppna ärenden
Övrig verksamhet
Allmänna ärenden
58
39
Totalt
3 006 3 117
2 739
Antal avslutade ärenden
2 332
*
*
447
*
*
Ärendebalans/öppna ärenden
78
* Antal avslutade ärenden och ärendebalans/
öppna ärenden är nytt för 2014. Rutin för att
ta fram alla delar av ärendestatistiken i alla
ärendehanteringssystem saknas. Detta är under
utveckling.
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Under 2014 har det pågått en översyn av organisationen
med anledning av den nya nämndsorganisationen som träder
i kraft vid årsskiftet. I arbetet med att skapa framtidens
samhällsbyggnadsförvaltning har både medarbetare och
chefer varit delaktiga. Det innebär att det tar resurser
från övrig verksamhet inom förvaltningen. Arbetet med
organisationsöversynen intensifierades under hösten och
bemanning av de nya enheterna kommer att vara klart i mitten
av november. Den nya organisationen kommer att börja gälla
från och med 1 januari 2015. Det finns även ett förslag att
införa en gemensam nämnd och förvaltning med Hofors,
Ockelbo och Sandviken för samhällsbyggnadsfrågor från och
med 1 januari 2016.
En ny riskbaserad miljöbalkstaxa för hälsoskyddstillsyn
har trätt i kraft och det har varit ett stort arbete att göra
riskvärderingarna på verksamheterna enligt den nya modellen.
Några små justeringar på taxor och tillsynens omfattning
gjordes vilket medförde att verksamheten delvis utökades
med personalresurser.
Under sommaren har projekt kring miljötillsyn av hästgårdar
utförts i kommunen. Alla mindre gårdar har fått besök av
miljöinspektör som besiktigat kemikalie- och gödselhantering.
Ett betydande antal av de besökta gårdarna har haft brister i
denna hantering och fått föreläggande om åtgärd.
Stadsarkitekten och dess medarbetare har en rad viktiga
uppdrag som påbörjats under året. Arbetet med att ta fram
en heltäckande översiktsplan har hög prioritet, parallellt med
den pågår arbetet med att ta fram en bostadsförsörjningsplan
samt ett par strategiska viktiga detaljplaner. Bland andra
antogs detaljplanen för Kanalgårdens trygghetsboende. Fokus
kommer att ligga på att främja ett ökat bostadsbyggande i
kommunen då det råder bostadsbrist idag.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
107
Bygg- och miljönämnd
Inom bostadsanpassningsområdet ses en konstant efterfrågan
inom den del som hanterar bidragen för de som är över 65
år. Bygg- och miljönämnden har tagit över ett ärende där ett
beslut om en omfattande anpassning av ett boende ändrats
till ett beviljat bidrag för nyproduktion. Bidraget betalades ut
under hösten 2014 vilket påverkat hela nämndens ekonomi
negativt. Fler ärenden av denna typ har aviserats vilket kan
påverka ekonomin under 2015.
Antalet ärenden som berör bygglov ligger på en normal
nivå och inflödet fortsätter. Den 1 juli 2014 trädde
ändringar i plan- och bygglagen i kraft. Ändringarna
resulterade i ett Attefallshus, vilka skulle kunna medföra
ökade bygganmälningar. Attefallhusen har varit relativt
få, men antalet förfrågningar om reglerna har ökat.
Bygglovsinspektörerna får också många frågor kring vad som
gäller för asylboenden från entreprenörer som vill vara med
och konkurrera om Migrationsverkets avtal.
Pilotprojektet i Sverige för digital arkivering av akter
framställda av de kommunala lantmäterimyndigheterna,
KLM, har avslutats i september 2014. KLM i Sandviken
och Södertälje var piloter. Nu ska övriga 38 KLM i
Sverige påbörja sitt arbete med att införa den digitala
arkiveringsprocessen i sina verksamheter, med fortsatt stöd
från Sandviken-modellen. Det nya arbetssättet innebär en
betydande effektivisering av KLM’s verksamheter.
Arbetet med att tillhandahålla en uppdaterad kartdatabas
är av stor vikt då en betydande del av tjänster och beslut
i förvaltningen bygger på kartunderlag. Inmätning av
betydelsefulla objekt som underlättar förståelsen för beslut
behöver fortsätta. Mätinsatserna ska koordineras väl med
planerade infrastrukturförändringar och byggnationer i övrigt
i Sandviken.
Det behövs kompetens för att ta fram beställda kartprodukter.
Den geografiska information som finns på förvaltningen
behöver göras tillgänglig. Vi bör omvärldsbevaka och bland
annat följa vad som händer i det nationella projektet ”Öppna
geodata”.
Verksamheterna inom stadsingenjörsavdelningen kommer
att påverkas vid ett genomförande av gemensam nämnd för
Hofors, Ockelbo. Utredningar kommer att visa vilka tjänster
och vilken service som kommunerna kan samverka inom.
Den kommunala lantmäterimyndighetens organisatoriska
tillhörighet inom Sandvikens kommun påverkas inte av
en fusion. Arbetet som ska göras inför ett genomförande
kommer att påverka dagens linjeverksamhet både vad gäller
effektivitet och ekonomi.
Under året har det tagits fram en rapport ”Lantmäteriservice
på hemmaplan - om den kommunala lantmäterimyndigheten
i Sandviken”. Syftet med rapporten har varit att belysa
nyttan och kostnaderna med en KLM samt myndighetens
organisatoriska tillhörighet vid en eventuell fusion av
samhällsbyggnadsverksamheterna i Hofors, Ockelbo
och Sandviken. Resultatet visar att Sandvikens
lantmäterimyndighet fungerar bra i jämförelse med övriga
lantmäterimyndigheter i landet.
Av rapporten framgår det att KLM-kompetensen
genererar nyttor utöver själva förrättningsverksamheten.
Det handlar om så kallad myndighetsservice i
plan- och bygglovverksamheterna liksom service
i fastighetsbildningsfrågor till medborgare och
näringsliv. KLM svarar även för uppdateringen av
fastighetsdatasystemets olika delregister. Dessa nyttor
skulle i lika hög grad komma att gälla Hofors och Ockelbo
kommuner vid en sammanslagning av de tre kommunernas
samhällsbyggnadsorganisationer.
Slutligen konstateras att en gemensam
samhällsbyggnadsorganisation inte utgör hinder mot att i
denna inrymma en KLM med enbart Sandvikens kommun
som verksamhetsområde. Verksamheten måste dock liksom
nu hållas åtskild från kommunens fastighetsförvaltande
funktioner.
108
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Verksamhetsområde
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Kommunikation
Kompetensförsörjning
Utveckling/EU
Övrig verksamhet
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Arbetsmarknads- och trafiknämndens övergripande
uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för
kommunikationerna inom och till och från kommunen, samt
att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad genom jobb och
studier för olika målgrupper i kommunen. Dessutom ansvarar
nämnden för kommunens övergripande EU-arbete med syfte
att bland annat finansiera forsknings- och utvecklingsarbete
som leder till metod- och verksamhetsutveckling samt stärker
företagsamhet och tillväxt i kommunen.
Nämnden ansvarar för följande insatser och målgrupper;
• Nya invandrande och inflyttande kommunmedlemmar som
söker skydd i Sverige samt bostadsort
och arbete i kommunen.
• Ungdomar, långtidsarbetslösa och sjukskrivna som behöver
olika former av stöd och träning samt
praktik för att komma i arbete.
• Kompetensförsörjningsinsatser till företag och offentlig
sektor bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen.
• Arbets- och studiependlare, buss- och tågresenärer som
pendlar till och från samt inom kommunen.
• Färdtjänstresenärer.
• Kommunala verksamheter som bedriver metod- och
verksamhetsutveckling med stöd av EU-medel.
Ekonomiskt utfall
Utfallet för arbetsmarknads- och trafikförvaltningen blev ett
överskott vilket till största delen härrör sig till verksamheten
arbetsmarknadsåtgärder inom verksamhetsområde
kompetensförsörjning. Nära hälften av överskottet kommer
från Extraprojektet beroende på att flera anställningar
avslutats efter 6 månader, vilket inte hade förväntats. För
förlängning av anställning ställdes krav på att börja studera
del av tid vilket flera ungdomar tackade nej till. I övrigt kan
överskottet förklaras av fler uppdrag från Arbetsförmedlingen
samt statliga bidrag från Migrationsverket. Tillsammans
gav dessa externa intäkter möjligheten att bibehålla en hög
ambitionsnivå och antalet deltagare har ökat i jämförelse
med år 2013, detta trots avsaknad av nya EU-projekt och
finansiering därigenom. För verksamhetsområde övrigt har ett
mindre underskott i EU-enheten, beroende på intäktsbortfall,
Intäkter Kostnader
-0,7
2,3
-26,2
60,4
-74,3
1,0
-5,3
63,7
-106,5
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-0,7
0,8
-23,9
24,0
-13,8
15,4
0,0
0,0
-4,3
4,6
-42,7
44,8
Resultat
0,1
0,1
1,6
0,0
0,3
2,1
kunnat balanseras med ett större överskott inom
administrationen. Administrationens överskott är den avsatta
bufferten som ej nyttjats. Verksamhetsområdena nämnd och
kommunikation har ett mindre överskott, och följer därmed i
stort sett budget.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
109
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Balanserad styrning – måluppföljning
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
U
Mått
Genomföra medborgar-/
dialogmöten och/eller
informationsinsatser.
Mätmetod: Räkna antalet
medborgar- /dialogmöten /
informationsinsatser.
Målnivå: Minst fyra
dialogmöten där nämnden
deltar samt löpande minst tio
informationsinsatser.
Värden 2012: Tre dialogmöten,
månadsvisa informationsinsatser.
Säkra mångfald och
jämställdhet bland arbetslösa
deltagare i aktiviteter.
Mätmetod: Statistik från
verksamheterna
Målnivå: Utrikesfödda
deltagare inom verksamheten
ska motsvara dess andel av
arbetslösheten. Jämställt
resursnyttjande inom
förvaltningens aktiviteter.
Deltagarnas/brukarnas nöjdhet
med förvaltningens tjänster ska
vara god.
Målnivå: Att genomföra
enkäter och därmed fastställa
nivå på kundnöjdhet under
2014.
Analys
Nämnden har deltagit i 4 medborgar/
dialogmöten. Förvaltningen har deltagit i
olika samrådsmöten och informations-träffar.
Vidare har informationsinsatser gjorts via
press, hemsidor, egen tidning, intranät – med
tidsintervall minst en gång per månad
Av deltagarna är 48,3% utlandsfödda och 51,7%
svenskfödda
Värden 2012: Andel utrikesfödda 49,8% av deltagarna är kvinnor och 50,2% är
av arbetslösheten ca 37 %.
män.
Genomförd analys gjord under
2012 visar en relativt jämställd
Siffrorna belägger förvaltningens mångfald samt
resursfördelning.
en jämställd resursfördelning.
Mätmetod: Enkäter
Värden 2012: Kundnöjdhet
för färdtjänst uppgår till 91 %
(86 % medel i riket) Saknas
värde för övriga tjänster inom
förvaltningen.
Kundnöjdhet för färdtjänst kvartal 3, år 2014 är
93%. (90% medel i riket).Ingen enkät genomförd
för skolskjuts.
I de olika arbetsmarknadsaktiviteterna varierar
värdet med nöjdheten mellan 65% (projekt
Arbetslust) till 100% (projekt Första steget).
Arbetsmarknadscentrum och Integrationsenheten
påbörjar mätning under år 2015
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Nämndens medborgar/dialogmöten har handlat om bostadspolitik, riksdagsbesök, nationaldagsfirande och samråd
kring färdtjänsttaxan. Informationsinsatser av olika slag har genomförts regelbundet inom förvaltningen. I slutet av året
projektanställdes en person för att arbeta med förvaltningens informationsbehov. Det bör resultera i en intensifiering av
informationsinsatserna under år 2015. När det gäller mångfald och jämställt resursutnyttjande är förvaltningen beroende av
de uppdrag och anvisade deltagare som Arbetsförmedlingen ger. Under 2014 kan dock konstateras att både mångfaldsmål och
jämställdhetsmål är uppfyllda. När det gäller kundnöjdhet varierar graden i de olika arbetsmarknadsåtgärderna, en nivå är dock
fastställd inom de flesta verksamheterna. Arbetet fortskrider för de enheter som ännu inte påbörjat mätning.
Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
110
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Medarbetare inom
förvaltningen ska vara nöjd
med sin arbetssituation.
Målnivå: Medarbetarindex
över 75 % samt sjukfrånvaro
under 3 %.
Mångfald och jämställdhet
inom förvaltningen.
Målnivå: Andelen utrikesfödda
medarbetare i förvaltningen ska
minst motsvara dess andel av
kommunens befolkning (cirka
11 %).
U
Mått
Analys
Mätmetod: Statistik
Medarbetarindex 72 (medel i kommunen 69)
Värden 2012: Medarbetarindex:
78 (medel i kommunen 67).
Sjukfrånvaro: 2,98 %.
Sjukfrånvaro 4,0%
Mätmetod: Räkna andelen
utrikesfödda i förvaltningen
Värde 2012: 23 %
Mätmetod: Enkät
Värde 2012: Genomförd enkät
med utfall 92 (andel positiva svar
ur jämställdhetssynpunkt).
Andelen utrikesfödda i förvaltningen är 24%.
Ingen enkät gällande jämställdhet genomförd
eftersom detta är ett område som ingår i
medarbetarenkäten.
Bibehålla eller
förbättra förvaltningens
jämställdhetsindex.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Medarbetarindex har försämrats men är ändå över kommunens medel. I jämförelse med 2012 har förvaltningens värde minskat
medan kommunens medel har ökat. Enkätresultatet har delgivits enhetscheferna att hanteras. En tänkbar orsak till försämring är
den oro som uppstått bland medarbetarna inför omorganisationen 2015. Sjukfrånvaron är högre än målnivån men ligger relativt
lågt jämförelsevis med övriga kommunen. Frånvarostatistiken följs upp månad för månad. Andelen utrikesfödda medarbetare
inom förvaltningen överstiger andelen utrikesfödda i kommunen. Detta gäller, förutom inom integrationsverksamheten där det
kan anses naturligt, även inom arbetsmarknadsverksamheten. Ingen egen jämställdhetsenkät genomförd eftersom det ingår i
kommunens medarbetarundersökning.
Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
111
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Perspektiv
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Arbeta för god integration
av våra invandrande
kommunmedborgare,
samt motverka rasism och
främlingsfientlighet.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Focus
integrationsindex
Ingen ny mätning genomförd av Focus.
Kontinuerligt samarbete internt med kommunens
olika förvaltningar och externt med bl.a.
bostadsbolag, idrottsföreningar, Frivillig
Gävleborg, Länsstyrelsen, Lions, Rotary, och
övriga kommuner i länet. Alltid med syfte om
god integration.
Värde 2012: Plats 100 av 290
kommuner
Målnivå: Förbättra
kommunens placering i
Focus integrationsindex
(andel utrikesfödda,
flyktingmottagning,
sysselsättning, hälsa och
inkomst).
Stärka arbetslösas möjligheter
till arbete, utbildning eller starta
eget.
Mätmetod: Antal deltagare i
arbetsmarknadsprogram och
projekt.
Målnivå: Erbjuda
arbetsmarknadsaktiviteter
för minst 850 arbetslösa
kommuninvånare under året.
Minst 50 % av ungdomarna i
program och projekt ska gå till
arbete eller utbildning.
Minst 5 % av deltagarna i JOB
fas 3 ska gå till arbete eller
utbildning.
För övriga program och
projekt, där placeringsresultaten
ligger på mellan 20 % och
40 %, ska andelen till arbete
eller utbildning öka med 5 %
-enheter i jämförelse med året
före.
Värde 2012: 934 deltagare
Mätmetod: Antal/andel deltagare
i program och projekt som går till
arbete, utbildning eller starta eget.
Värde 2012: Coachingprojektet
65,9%. För JOB fas 3 samt övriga
program och projekt saknas värde
2012.
1.224 deltagare i arbetsmarknadsverksamhet.
Andel som gått till arbete, utbildning eller
företagande:
Extraprojektet 54%
Aktivitetscenter för unga 40%
Arbetsmarknadscentrum 27%
Integrationsenheten 16%
LOK-center: SYV-program o Första steget 0%
Aktivitetscenter för språk och före-tagande,
Arbetslivsprogrammet 23%
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
112
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Förvaltningens verksamhet
ska vara klimatsmart och
miljöanpassad.
Mätmetod: Antal klimatsmarta
lösningar och miljöanpassade
insatser.
Målnivå: Med stöd av
miljöledningssystemet ska
varje enhet göra en analys av
sin verksamhet för att se vilka
miljöförbättringsåtgärder som
kan göras.
Värde 2012: Saknas
Inom arbetsmarknadsverksamheten bedrivs
ett aktivt miljöarbete via ÅNYO som handhar
insamling och försäljning av begagnade varor,
såsom ex kläder och möbler. Ånyos personal finns
på plats vid återvinningsstationen och tar reda på
saker som folk har för avsikt att annars slänga.
Integrationsenheten har påbörjat ett samarbete
med Gästrike återvinnares miljöpedagoger inför
2015 med syfte att informera alla nyanlända.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Ingen mätning av integrationsindex har genomförts av Fokus sedan 2012. Integrationsenheten arbetar dock kontinuerligt med
att upprätthålla en god nivå på mottagandet och har bra kontakt med både interna och externa intressenter. Mycket samarbete
med idrottsklubbar med tanken att idrott förenar. Målnivån för antalet deltagare i arbetsmarknadsverksamheter har överstigits
med råge. Däremot har inte målet kunnat uppfyllas om andelen deltagare som vid avslut ska gå till arbete, studier eller eget
företagande. En förklaring till detta kan förklaras av regionens besvärliga arbetsmarknadsläge. Återvinningsarbetet vid Ånyo
fortsätter att utvecklas, både som arbetsmarknadsaktivitet och som miljöåtgärd.
Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
113
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Förvaltningen ska samarbeta
med andra samhällsorgan/
myndigheter för att stärka
arbetslösas möjligheter till egen
försörjning.
Målnivå: Minst 100 arbetslösa
ska gå från försörjningsstöd till
egen försörjning.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Statistik från
verksamheten
126 personer har gått från försörjningsstöd till
egen försörjning.
Värde 2012: Saknas totalvärde.
Inom Coachingprojektet gick
56 personer av 85 avslutade till
arbete eller studier.
Effektivt nyttjande av
förvaltningens resurser.
Mätmetod: Statistik från
verksamheterna.
Målnivå: Verksamhetens
nettokostnader per invånare/
brukare ska minska i jämförelse
med året innan.
Värden 2012:
Arbetsmarknadsåtgärder: 575kr/
invånare
Flyktingmottagande: -45 kr/
invånare
Skolskjuts grundskola: 3.727 kr/
elev
Färd- och riksfärdtjänst: 154 kr/
invånare
Förvaltningens ekonomi i
balans.
Mätmetod: Månatlig
budgetuppföljning.
Målnivå: Förvaltningen ska
hålla sig inom budgetram.
Värde 2012: 2,7 mkr
Officiella siffror för 2014 är ännu ej färdigställda.
Förvaltningens bokförda nettokostnader:
Arbetsmarknadsverksamhet:
13.832 tkr år 2014 (14.524 tkr år 2013)
Integrationsverksamhet:
0 kr år 2014 ( 0 tkr år 2013)
Skolskjutsverksamhet
17.546 tkr år 2014 (17.343 tkr år 2013)
Färd- och riksfärdtjänstverksamhet
4.334 tkr år 2014 (5.356 tkr år 2013)
Verksamhetsresor överförda till omsorgen under
året. Överfört KB 1.250 tkr
Förvaltningen har hållit sin budgetram dock med
variation mellan verksamhetsområdena.
Resultat + 2,1 mkr
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Målen inom ekonomi ses som uppfyllda – att 126 personer har kunnat gå från försörjningsstöd till en egen försörjning är
en vinst för kommunen, men framför allt en vinst för personerna ifråga. Förvaltningens nettokostnader totalt har minskat,
dock med differens mellan de olika verksamheterna. Detta förklaras av externa intäkter, dels EU-intäkter för första halvåret
i projekt Arbetslust, men även intäkter tack vare uppdrag om aktiviteter från Arbetsförmedlingen. Tack vare intäkter även
från Migrationsverket har målgruppen invandrare kunnat ingå i olika arbetsmarknadsåtgärder. Den externa finansieringen har
medfört att förvaltningen har kunnat upprätthålla en hög ambitionsnivå när det gäller arbetsmarknadsåtgärder, trots att den nya
EU-programperioden försenat ansökan och start av nya EU-projekt.
Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
114
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna
och företagen.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Förvaltningen ska ha inslag av EUfinansiering och/eller utbyte i sin
verksamhet.
Målnivå: Bibehålla omfattning av
EU-/utbytesprojekt som under år
2013.
U
Mått
Analys
Mätmetod: Beräkna omfattning
av EU-/utbytesprojekt
Inga nya utlysningar som väntat under
2014, försening med över 1 år. Kvarvarande stora EU-projekt, projekt
Arbetslust, avslutades juni 2014.
Värde 2012: 8.891 tkr
Erbjuda möjligheter till möten mellan
olika människor och olika kulturer.
Mätmetod: Antal
språkpraktikplatser
Målnivå: Ökat antal språkpraktikanter
inom kommunens verksamheter.
Värde 2012: 56
språkpraktikanter.
55 språkpraktikanter under år 2014
varav 34 inom kommunen och 21 inom
privata sektorn
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Inför budgetarbetet 2014 var informationen att den nya programperioden med nya EU-projekt skulle starta 2014. Ett helt års
försening har inneburit att målet inte kunnat nås. När det gäller språkpraktikanter så har många arbetsgivare kontaktats och
en hel del praktikplatser har också anskaffats. Det är dock viktigt att praktikplatserna är lämpliga för de praktikanter som ska
placeras. En stor del av arbetet är att se till att rätt person hamnar på rätt plats för att ge en god erfarenhet för både praktikanten
och för arbetsgivaren.
Aktiviteterna bedöms ha bidragit till att uppnå de övergripande målsättningarna.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
115
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Volymer/Verksamhetsmått
Antal
2012
2013
2014
Elever med skolskjuts
1 416
1 440
1 444
Färdtjänstberättigade
1 463
1 421
1 374
34 194
36 153
22 781
183
391
474
54
60
65
Färdtjänstresor *
Mottagna invandrare
Antal årsarbetare
och för riket 8,1 procent. Det innebär att arbetslösheten har
minskat i riket med 0,6 procentenheter, och i länet med 0,2
procentenheter medan Sandviken står kvar på samma nivå
som under 2013. Diagrammet nedan visar utvecklingen av
arbetslösheten mellan åren 2007 – 2014. Jämfört med 2013
har ungdomarnas del av arbetslösheten minskat med 2,7%
medan vuxna över 25 år ligger på samma nivå.
* Verksamhetsresornas
överflyttning till
omsorgen minskar 2014
års färdtjänstresor.
Totalt antal arbetslösa i Sandvikens kommun i december
2014 var 2 417 personer. I andel av arbetskraften uppgår
arbetslösheten i Sandviken till 13,2 procent medan
procentsatsen för Gävleborgs län ligger på 11,8 procent
Arbetslösa i Sandvikens kommun
(avläsning gjord i december
respektive år)
3000
2500
Antal
2000
1750
1500
1000
500
0
1791
1799
1799
542
616
635
618
2011
2012
2013
2014
1627
1632
681
584
2009
2010
1066
882
221
2007
382
2008
År
Arbetslösa över 25 år
Arbetslösa upp till 24 år
116
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Arbetsmarknads- och trafiknämnd
Viktiga händelser och framtidsbedömning
Arbetslösheten under 2014 var i stort sett lika hög som
föregående år och ligger därmed kvar på en nivå som inte
tidigare setts på sjutton år. Dessutom ökade volymen av
inflyttade flyktingar markant. Tack vare olika program och
projekt kunde nämnden genomföra omfattande insatser inom
arbetsmarknads – och integrationsverksamheten. Dessa
åtgärder har, förutom att gagna personerna, kunnat bidra
till att förebygga och begränsa kommunens kostnader för
försörjningsstöd.
1 224 arbetslösa har deltagit i olika aktiviteter inom
nämndens verksamheter under 2014. Arbetsmarknadsoch trafikförvaltningen har tillsammans med individ- och
familjeomsorgen fortsatt arbetat med ett av kommunstyrelsens
uppdrag gällande sysselsättning för ungdomar, det så
kallade Extraprojektet där även Göranssonska fonderna och
arbetsförmedlingen är samarbetspartners och delfinansiärer.
Under 2014 har 79 ungdomar deltagit i projektet.
Även under 2015 förväntas arbetslösheten ligga på hög
nivå vilket innebär att behovet av arbetsmarknads- och
integrationsinsatser kommer att vara oförändrat stort. Arbetet
fortskrider med inriktning på olika program och projekt som
kan bidra till både kvantitet och kvalitet, i samarbete med
regionala aktörer samt med olika berörda nämnder inom
kommunen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
117
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunstyrelsens förvaltning
Verksamhetsområde
Kommunledningsverksamhet
Teknisk verksamhet
Kommunstyrelsens förvaltning
Målgrupp och verksamhetsuppdrag
Målgruppen är främst kommunens egen organisation, där
kommunledningsverksamheten står för stöd och service till
förtroendevalda samt till kommunens övriga verksamheter.
Teknisk verksamhet ska dels erbjuda kommunens
invånare och besökare en väl fungerande utomhusmiljö
samt bra gator, vägar och trafikmiljö dels tillhandahålla
ändamålsenliga lokaler för kommunens egen verksamhet.
Näringslivsverksamhet ska erbjuda service till företag på
orten och turism riktar sig till besöksnäringen i kommunen.
Ekonomiskt utfall
Året redovisar ett positivt resultat på 11 mkr. Det positiva
resultatet är dels hänförbart till förändrade avskrivningsregler
på gjorda fastighetsinvesteringar som påverkat resultatet för
teknisk verksamhet positivt.
Intäkter Kostnader
184,4
-280,6
220,9
-275,0
405,3
-555,6
Netto- Kommunkostnad
bidrag
-96,2
100,2
-54,1
61,1
-150,3
161,3
Resultat
4,0
7,0
11,0
Dessutom har Sandvikenhus AB betalt tillbaka 5 mkr
till kommunen för uteblivna snöröjningskostnader,
värmekostnader och elkostnader. Inom
kommunledningsverksamheten redovisas dessutom ett
totalt positivt resultat beroende på exempelvis vakanthållna
tjänster, sjukfrånvaro och föräldraledigheter, senareläggning
av projektet Beställning/E-handel samt överskott inom
omställningsverksamheten.
De extra anslag som erhållits under år 2014 för Sponsring
0,45 mkr, FindIT 0,5 mkr, Storvik Logistiknav 0,35 mkr,
Strategiarbete Sandbacka Park 0,15 mkr, Profilering
varumärket Sandviken, 0,15 mkr, E-arkiv 0,21 mkr samt
kommunens kostnader på 0,067 mkr för Samordningsförbund
Gävleborg rehabiliteringsfrågor, har oavkortat används för
avsedda ändamål i de fall de inte är oförbrukade.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
118
Kommunstyrelsens förvaltning
Balanserad styrning - måluppfyllelse
För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2013. Graden av uppfyllelse
grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2013. Mätningens resultat åskådliggörs med
följande färgmarkering:
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
PerspektivMEDBORGARE
Övergripande målsättning:
• Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande.
• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.
Mål
Kommunstyrelseförvaltningens
tjänster håller en god
servicenivå.
Målnivå:
Tre servicedeklarationer
upprättas inom
kommunstyrelseförvaltningen.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Egen statistik
Enbart en servicedeklaration är upprättad.
Ytterligare servicedeklarationer kommer att tas
fram nästa år när Medborgarservice är infört.
För att veta vilka e-tjänster som medborgarna/
företagarna önskar har en undersökning inom
området påbörjats.
Värde 2013: Tre
servicedeklarationer.
Värde 2012: Ingen
servicedeklaration publicerad.
Målnivå: Medborgarservice
startar sin verksamhet.
Mätmetod:
Egen statistik. Pdf-filer med
sökbart innehåll publiceras på
Sandviken.se.
Telefonimätning av svarsfrekvens.
Svarsfrekvensen för
inkommande telefonisamtal
förbättras.
Värde 2012:
Sökbara pdf-filer finns till viss
del.
Kommunstyrelsen och
förvaltningen utvecklar sin
information, kommunikation
och öppenhet mot medborgarna.
Mätmetod:
Egen statistik
Medborgardialog
Målnivå: Antalet medborgar-/
brukar-/kunddialoger ökar.
Värde 2012:
Ett 20-tal medborgardialoger
genomfördes.
Förbättrad tillgänglighet till
kommunstyrelseförvaltningen.
Införandeprojektet av medborgarservice är
påbörjad och kommer att träda i kraft under
2015. Handlingar som publiceras på hemsidan
görs kontinuerligt om till läsbara pdf -filer. Nya
riktlinjer för telefoni har kommunicerats till
förvaltningarna och finns tillgänglig via animerad
film på Intranätet. Mätning av antal telefonsamtal
via växeln och direktsamtal är genomförd för
införandet av medborgarservice.
Förvaltningen har genomfört över 20 brukar/
kunddialoger, som matråd med elever, samråd
med företagare/ fastighetsägare mm. Arbete
pågår med att ta fram material/stöd till de
förtroendevaldas medborgardialoger.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Arbetet med att utveckla och utforma såväl servicedeklarationer och e-tjänster har fortsatt under året. Detta bidrar i hög
grad till uppfyllelse av den övergripande målsättningen. Dialoger med brukare har förekommit i allt större utsträckning.
Måluppfyllelsen kan bli ännu bättre om medborgardialogerna utvecklas ytterligare med större tydlighet för roller och uppdrag.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
119
Kommunstyrelsens förvaltning
PerspektivMEDARBETARE
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.
• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar
för ökad jämställdhet och mångfald.
Mål
Kommunstyrelseförvaltningens
medarbetare ska känna sig
motiverade.
Målnivå: Andelen motiverade
medarbetare ökar i förhållande
till tidigare mätningar.
Kommunstyrelseförvaltningens
medarbetare ska känna att
de deltar i verksamhetens
utveckling.
Målnivå: Andelen medarbetare
som känner sig delaktiga ökar.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Medarbetarenkät
Resultatet på medarbetarenkäten visar på ett
motiverat medarbetarindex på 69 vilket är ett
resultat som stämmer överens med kommunens
totala genomsnitt. Även om index sjunkit något
jämfört med föregående år ligger det på en bra
nivå.
Värde 2013: MMI 72
Värde 2012: MMI 68
Mätmetod:
Medarbetarenkät
Värde 2013: 84 %
Värde 2012: 73 %
Utvecklingsfrågor är en del av respektive
enheters arbetsplatsträffar, detta bidrar självklart
till en högre delaktighet bland medarbetarna.
Resultatet på medarbetarenkäten visar på att
80 % av medarbetarna känner sig delaktiga av
verksamheternas utveckling.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Resultatet av medarbetarenkäten visar på en försämring men är ändå på en fortsatt bra nivå. Det visar att medarbetarna är
fortsatt motiverade samt att de känner sig delaktiga i verksamheternas utveckling. Ett målmedvetet arbete för god arbetsmiljö
bidrar till att uppfylla den övergripande målsättningen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
120
Perspektiv
Kommunstyrelsens förvaltning
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.
• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.
Mål
Skapa förutsättningar för
expansion och nyetableringar av
företag.
Målnivå:
Antalet företag ökar i
Sandvikens kommun i
förhållande till 2013 och
i samma takt som riket i
genomsnitt.
Lönesummans storlek
(dagbefolkning) i Sandvikens
kommun ökar i förhållande till
2013.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Statistik ur UC:s Företagsregister
WebSelect online, SCB:s
Företagsregister och SCB:s
Arbetsmarknadsstatistik online.
Antalet registrerade företag har år 2014 ökat till
3 460, och daglönesumman har ökat till 5 713
mkr.
Översyn av Forum Sandviken pågår tillsammans
med bygg- och miljöförvaltningen och tekniska
Värde 2013:
kontoret. Bredbandsstrategin är klar. Strategin
Antal registrerade företag 3 450 st för Sandbacka Science park ligger i en
genomförandefas. Sandbacka Park arbetar för
Daglönesummans storlek 2013:
att utveckla samarbetet med företagsstödjande
5 694 mkr
organisationer. Direkt busslinje mellan Sandbacka
Park och Gävle har införts. Arbete pågår med
Värde 2012:
nyetableringar i centrum och Sandbacka.
Antal registrerade företag 2 808 st
Tillväxttakten börjar mätas mot
riket 2013.
Lönesummans storlek 2011 är
5 693 mkr
Tillväxttakt 2011 är 10,6 %
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
121
Kommunstyrelsens förvaltning
Minskad negativ
miljöpåverkan inom
kommunstyrelseförvaltningen.
Mätmetod:
Egen statistik
Målnivå:
Andelen nyanskaffade bilar år
2014 uppgår till 70 % enligt
miljöbilsdefinition 2013.
Värde 2013: Andel miljöbilar i
bilpoolen 41 %.
Minska antalet körda km/
årsarbetare med 10 % genom
mer samordning inom
bilpoolen.
Värde 2013: 79,08 km/
årsarbetare körda med
kommunens bilar (ägda och
leasade), hyrbilar och privata
bilar.
Värde 2012: 59,3 km/årsarbetare
körda med kommunens bilar
(ägda och leasade). Värde saknas
för körda km/årsarbetare med
hyrbilar och privata bilar.
Antalet körda km/ årsarbetare landar på totalt
97,5 (ägda och leasade bilar), hyrbilar och privata
bilar. Som en del i att minska bilanvändningen
förespråkar förvaltningen att medarbetarna ska
välja resfria möten enligt ”Resfritt Gävleborg”.
En annan del är att det går att hålla distansmöten
på Lärcentrum, Sandbacka Park.
Minska förbrukningen av
kontorspapper.
Saknas
Upphandlingen av utskrift som tjänst är
genomförd. Införandeprojektet drar igång under
2015.
Andel ekologiska livsmedel
ska uppgå till 25 % inom
kommunen.
22 % ekologiska livsmedel.
Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna
har ökat från 21 till 26 %. Mejeriprodukter och
fisk är de två största livsmedelsgrupperna, men
antalet produkter ökar ständigt. Nu fortsätter
arbetet med att hitta ännu fler prisvärda
ekologiska livsmedel.
Mängden slängd mat ska
minska.
Värde 2013: Matsvinn 19,7 gram/ Mängden slängd mat uppgick till 19 gram per
elev
elev.
Värde 2012: Mängden
tallrikssvinn var 25 gram per elev.
Under 2014 anskaffades 17 nya bilar till
fordonsflottan, varav 12 stycken var miljöbilar,
70,6 % av nyanskaffade bilar är miljöbilar.
Av klassningsbara fordon i bilpoolen är 60 %
miljöklassade. Totalt för hela fordonsflottan är det
45 % som är miljöklassade.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
122
Utveckla formerna för barns
och ungdomars delaktighet och
inflytande.
Målnivå:
Ett antal aktiviteter bedrivs
under året inom kommunen.
Utveckla distributionscentralen
för ytterligare minskad
miljöpåverkan och säkrare
transporter.
Målnivå:
Ökat antalet beställande enheter.
Kommunstyrelsens förvaltning
Mätmetod:
Egen statistik.
Värde 2012:
Saknas
Mätmetod:
Egen statistik
Värde 2013: Beställande enheter
253
Värde 2012: Beställande enheter
243.
Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn
och unga rätt att säga vad de tycker i frågor
som de tycker berör dem. Fem ungdomar
fick sommarjobb som kommunutvecklare.
Kommunutvecklarna arbetade med frågor om hur
Sandviken ska bli en bättre kommun för unga.
Detta resulterade i rapporten ’Vi är nu!’ vilken
innehåller 33 konkreta förslag inom 14 olika
områden. Matråd med elever hålls regelbundet.
En aktivitetsplan finns nu för det barn- och
ungdomspolitiska arbetet.
Ett centrumutvecklingsarbete med ett barn- och
ungdomsperspektiv pågår.
Information om den lokala ungdomsenkäten,
LUPP, har genomförts i fullmäktige och
nämnderna under våren. Sandbacka Park
utvecklar samarbetet med Ung Företagsamhet,
UF.
Nytt leveransställe för Norrsätraområdet har
tillkommit för att öka säkerheten. Numera
förekommer ingen tung trafik på skolgården.
Under 2014 har antalet beställande enheter ökat
till 261 stycken
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Flera projekt har bedrivits för att skapa förutsättningar för etablering av nya företag. Arbetet med minskad negativ
miljöpåverkan har resulterat i flera bra insatser. Ett medvetet arbete har bedrivits om miljönyttan av mindre slängd mat och
högre andel miljöbilar. Skolmiljöerna blir tryggare i och med utvecklingen av distributionscentralen. Detta har bidragit till
den övergripande målsättningen om en hållbar utveckling. Arbetet tillsammans med unga och barn boendes i kommunen är en
viktig pusselbit och ett stort bidrag till att nå övergripande målsättning och på sikt även komma närmare VISION 2025.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
123
Kommunstyrelsens förvaltning
PerspektivEKONOMI
Övergripande målsättning:
• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.
Mål
Ökad koncernsamverkan.
Målnivå: Utökat antal
koncerngemensamma
funktioner.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Egen statistik över tillkommande
samverkansområden.
Arbete med koncerngemensam finansfunktion har
påbörjats. Samverkan kring informationssäkerhet
pågår. Utredning om samverkan kring hantering
av allmänna handlingar, har påbörjats. Förstudie
om central posthantering är slutförd men kan
ej genomföras förrän det finns ett e-arkiv
finns installerat. Det pågår en utveckling om
ökad samverkan kring vuxenutbildningar och
entreprenörskapssatsningar.
Värde 2013: Tio
koncerngemensamma funktioner
och rutiner.
Samtliga kontor redovisar
en ekonomi i balans för
verksamhetsåret.
Mätmetod:
Egen statistik, månatlig
uppföljning.
Målnivå:
Samtliga kontor redovisar lägst
nollresultat.
Värde 2013: Nio av tio kontor
redovisade ett positivt resultat.
Värde 2012:
Åtta av tio kontor redovisade
positivt resultat.
Förbättrad inköpsrutin börjar
tas i bruk.
Mätmetod:
Förstudien för IT-baserad e-handel med
Egen uppföljning och rapportering beställningsrutin var klar i april. Införandet av
e- handelsprojektet påbörjades i augusti. Den nya
Värde 2012:
beställnings- och betalningsrutinen tas i bruk under
IT-baserad beställningsrutin finns år 2015.
ej.
Målnivå:
Införandet av ny
beställningsrutin påbörjas.
Nio av tio kontor redovisar ett positivt resultat för
perioden, totalt resultat +11 mkr.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Ökad koncernsamverkan, en ekonomi i balans och förbättrad inköpsrutin är tre viktiga komponenter som bidrar till effektivt
resursutnyttjande.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
124
Kommunstyrelsens förvaltning
PerspektivOMVÄRLD
Övergripande målsättning:
•
Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för
medborgarna och företagen.
•
Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.
Mål
Öka
kommunstyrelseförvaltningens
kompetens om många kulturer.
U
Mått
Analys
Mätmetod:
Egen statistik.
Inom delar av förvaltningen sker information om
andra kulturer på arbetsplatsträffar. Sandbacka
Park har ökat sin kunskap om en motsvarande
internationell Science Park.
Målnivå: Genomföra
två utbildnings- och
informationsinsatser inom
förvaltningen.
Värde 2013: Två temadagar
Värde 2012: Temaföreläsning på
ämnet mångfald har genomförts
för förvaltnings- och enhetschefer
i hela kommunen.
Anbud tillåts på andra språk än
svenska.
Mätmetod:
Egen statistik
Målnivå: Anbud godkänns
på minst två språk, förutom
svenska.
Värde 2013: Enbart svenska
Värde 2012: Svenska och finska.
Öka mångfalden inom
kommunstyrelsens förvaltning.
Mätmetod:
Egen statistik
Målnivå:
Bereda plats för ytterligare
språkpraktikanter.
Värde 2012:
Språkpraktikanter under perioder.
Inget anbud har inkommit på andra språk än
svenska. Däremot har det kommit in ett antal
förfrågningar har under året.
En aktivitetsplan för det finska
förvaltningsområdet är klart. Två språkpraktikanter
finns inom servicekontorets olika kök. Platser
finns för att ta emot fler språkpraktikanter men för
närvarande finns inga personer aktuella.
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
De språkpraktikanter som kommunstyrelseförvaltningen tar emot bidrar till en positiv utveckling för både medarbetare och
verksamheter. Med fortsatt medvetet arbete finns det möjligheter att ytterligare öka mångfalden och kunskapen om många
kulturer i förvaltningen.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
125
Kommunstyrelsens förvaltning
Viktiga händelser och framtidsbedömning
2014
2013
2012
1,3
1,3
1,4
Löneutbetalningar per månad
(genomsnitt)
4 183
4 330
4 400
Persondatorer i nätverk
7 700
6 800
4 200
509
650
645
Belagd yta av körbanor och gångoch cykelvägar (tusental kvm)
1 156
1 156
1 150
Förvaltad lokalyta (tusental kvm)
283
278
285
3 460
3 353
2 808
Antal årsarbetare,
kommunstyrelseförvaltning
279
280
286
-varav Servicekontor
165
169
182
Matportioner per år (miljoner)
Antal ärenden överförmyndaren
Antal företag
Under året har val genomförts såväl till EU, som till
Sveriges Riksdag, landsting och kommuner. I båda valen har
kommunledningskontorets personal engagerats.
Samordning av koncerninterna resurser sker bland annat
genom viss ekonomiadministration, upphandlingsoch inköpsfrågor, vissa IT-relaterade frågor samt
personaladministration. Dessutom ansvarar kommunen för
Sandviken Energis IT-support, från och med 1 maj 2014.
En koncerngemensam finansfunktion införs från och med år
2015.
Resurser har under året sålts till såväl Region Gävleborg, som
till individ- och familjeomsorgsnämnden.
Totalt har nio personer lämnat
kommunledningsadministrationen på grund av pensionering
under året. Ytterligare tre personer beräknas gå i pension
under kommande 12-månadersperiod.
Från och med den 1 januari 2014 finns en gemensam nämnd
för verksamhetsstöd. De deltagande kommunerna är Gävle,
Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby, med Gävle som
värdkommun för nämnden. Nämnden har bland annat under
perioden tagit initiativ till upphandling och genomförande av
en Gemensam eTjänsteplattform. Upphandlingen pågår för
närvarande och genomförs av Sandvikens kommun.
Från och med år 2015 startar Överförmyndarnämnden
i Västra Gästrikland, med Sandvikens kommun som
värdkommun. De deltagande kommunerna är här Sandviken,
Hofors och Ockelbo.
I september 2013 fattade fullmäktige beslut om att införa
Medborgarservice. Syftet med Medborgarservice är att
underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med
kommunen och göra hela organisationen mer tillgänglig.
Arbetet påbörjades under våren 2014 och intensifierades
under hösten genom utannonsering av tjänster. Enligt
tidplanen ska funktionen börja tas i bruk till sommaren 2015.
Ungdomsstrateg finns anställd sedan år 2012. Hösten 2013
genomfördes LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken)
en enkät som mäter ungas livssituation i Sandviken.
Svarande var samtliga elever i årskurs åtta och årskurs
två på gymnasiet. Resultatet är publicerat i en rapport
som under 2014 presenterats för fullmäktige och samtliga
nämnder. Rapporten ska ligga till grund för det fortsatta
ungdomspolitiska arbetet i förvaltningarna. Nästa LUPP är
planerad att genomföras hösten 2016.
Arbetet med hållbar samhällsutveckling fortsätter. För
kommunstyrelsens förvaltnings del fortsätter arbetet med
att ytterligare öka andelen miljövänliga fordon och andelen
ekologiska livsmedel.
Bilpoolen kommer att utvecklas vidare, med bland annat
bokningsbara fordon för kortare perioder. Kommunstyrelsen
har fastställt att miljöbilskravet ska gälla vid nyanskaffning
av fordon, samt att elektronisk körjournal ska installeras i
samtliga fordon. Antalet miljöbilar har under året ökat med
omkring 9 procent till cirka 59 procent av fordonsparken.
I augusti levererades första elbilen till kommunen. Elbilen
nyttjas av IT-kontoret med stor nöjdhet. Bilen är tydligt märkt
med ’Vår miljö vårt ansvar’, Sandvikens kommun samt
med ’elbil’. Förvaltningen har även drivit och samordnat
kommunens medverkan i ett projekt med bränslecellsbilar
tillsammans med Sandvik AB.
Andelen ekologiska livsmedel uppgick under året till 26
procent. Målet för året var 25 procent.
Distributionscentralen har under år 2015 utökats med fler
varugrupper. Miljömässigt är samdistribution av varor en stor
vinst både vad gäller miljö och trafiksäkerhet. Mängden körda
mil har reducerats med cirka 43 procent jämfört med tidigare
distributionssystem.
Arbetet med att införa E-handel inom kommunen påbörjades
under 2014. De första stegen mot implementering av
processen ”från beställning till betalning” sker under våren
2015. Syftet med arbetet är att organisationen ska få stöd
i att beställa rätt produkt/tjänst hos upphandlad leverantör.
Samtidigt skapas en ny och effektivare administrativ
126
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Kommunstyrelsens förvaltning
process vilket berör samtliga förvaltningar. För att klara
bland annat E-handelsprojektet moderniseras kommunens
ekonomiadministrativa verktyg. Detta arbete ska vara
färdigställt under våren 2015.
Det femtonde interna ledarutvecklingsprogrammet startades
under år 2014. Programmet vänder sig till alla enhetschefer
inom kommunkoncernen. Sedan starten år 2004 har drygt 270
chefer genomgått programmet.
Arbetet med att utveckla och standardisera
ärendehanteringsprocessen pågår sedan några år tillbaka.
Under 2013 och 2014 har kommunfullmäktiges och
kommunstyrelsens kallelser och protokoll helt digitaliserats.
Idag skickas så gott som inga handlingar ut på papper. Arbetet
fortsätter nu med övriga nämnder.
De extra resurser som för året avsattes till Lärcentrum och
Forskarskolan och har oavkortat använts för ändamålet.
Lärcentrum är från och med januari 2015 överflyttad till
Arbetslivsnämnden.
Dagens IT-system kräver möjligheten att arkivera handlingar
digitalt. I samverkan mellan kommunerna i länet har beslut
fattats om gemensam upphandling av ett e-arkiv.
Inom ramen för arbetet med e-hälsa i länet, tog kommunerna
tillsammans fram en informationssäkerhetspolicy under
hösten 2014. Denna fastställdes av fullmäktige i oktober. I
detta arbete har också tagits fram styrande principer för digital
samverkan, som blir den minsta nivå som kommunerna i länet
ska uppnå för att kunna samverka digitalt.
I juni 2014 antog kommunfullmäktige kommunens nya
bredbandsstrategi. I den finns bland annat målet att 90 procent
av hushållen och företagen år 2020 ska ha tillgång till 100mb.
Kommunledningskontoret ansvarar för att hålla ihop arbetet.
Sandviken Energi AB via Sandnet ansvarar för det praktiska
arbetet.
Utrullning av 1-1 datorer inom skolan är, i och med
skolstarten hösten 2014, genomförd. Alla elever och lärare
har nu tillgång till egen dator. Skolan använder en gemensam
plattform som möjliggör kommunikation mellan skola, elever
och föräldrar. Totalt finns det nu cirka 6 500 datorer inom
utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun.
Antalet användare av kommunens e-tjänster ökar hela tiden.
Totalt har under året drygt 22 000 inloggningar gjorts. Mest
används e-tjänsterna inom skola och barnomsorg. Även
e-tjänsten för vigsel är populär.
En kommunövergripande medarbetar- och ledarenkät
har genomförts under 2012, 2013 och år 2014. Årets
resultat är i storts oförändrat från 2013 års undersökning.
Kort visar resultatet att medarbetare och chefer trivs med
sina arbetsuppgifter och att man upplever att den egna
erfarenheten och kompetensen tas tillvara i arbetet, men
arbetsbelastning uppleva som hög . Enkäten kommer
fortsättningsvis att genomföras vartannat år, hösten 2016
och hösten 2018, nu också i samverkan med de kommunala
bolagen.
Arbetet med ett hälsofrämjande synsätt fortsätter
med fortbildning för såväl samtliga enhetschefer som
förvaltningschefer.
Arbetet med FindIT som grund kommer att fortsätta in på
2015. Syftet med FindIT är att utifrån behov medverka till
att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. Detta
genom att bättre utnyttja IT-stöd och stödja framväxten av nya
företag, produkter och metoder inom industriell IT.
Ett omfattande strategiarbete har inletts för Sandbacka Park
för att till fullo ta steget till Science Park och fortsätta arbeta
på ett ändamålsenligt på en nationellt konkurrenskraftig nivå.
Utökade utredningsresurser avsattes under år 2014
för tekniska kontorets verksamhet. Dessa resurser har
framför allt använts för utredning och rådgivning gällande
fastighetsförvaltning, utredning gällande skred vid kanalen
samt ”Plussa centrum”-kampanjen. Totalt har 574 tkr
förbrukats under 2014, vilket är 74 tkr mer än de avsatta
medlen.
Tekniska kontoret har under året utrett frågan om
trygghetsboende i kommunen. En tillgänglighetsutredning
över det befintliga bostadsbeståndet inom kommunen
gjordes i steg ett. Utredningen används som underlag för en
inventering av befintliga och planerade alternativa boenden
för äldre. De totala kostnaderna för utredningen är 544 tkr,
varav 500 tkr har erhållits som bidrag från Boverket.
Arbetet med lokalförsörjningsplan är påbörjat tillsammans
med några nämnder och förvaltningar. Arbetet har dock fått
stått tillbaka under året för det stora antalet akuta behov
av lokaler. Önskemålet är att en tjänst som lokalstrateg
ska kunna tillsättas under 2015, så att arbetet med
lokalförsörjningsplanen fortskrider. Lokalförsörjningsplanen
är en viktig strategisk plan, avseende kommunens
fastighetsinnehav.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
127
Gemensam finansiering
Gemensam finansiering
Verksamhetsområde
Skatter
Finansiell verksamhet
Pensioner
Övrigt
Finansiering
Ekonomiskt utfall
Totalt redovisar gemensam finansiering ett resultat på -9 mkr
för år 2014.
Under verksamheten ”Gemensam finansiering” redovisas
kommunens skatteintäkter och effekterna av såväl gällande
skatteutjämningssystem som också utjämningssystemet
för LSS-kostnader (lagen om stöd och service för vissa
funktionshindrade). Dessutom redovisas kostnader för
pensioner och regleringar av personalomkostnadspålägg samt
resultatet av kommunens finansiella verksamhet.
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Skatteintäkterna samt bidrag och avgifter i det
kommunalekonomiska utjämningssystemet (generella
statsbidrag) är kommunens största inkomstkälla och svarar
för 80 procent av kommunens samtliga driftintäkter.
Resultatet för årets skatteintäkter innehåller en slutreglering
av 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Från det
kommunalekonomiska utjämningssystemet har Sandviken
mottagit 286,8 mkr att lägga till skatteintäkterna på 1 556,9
mkr. Kommunens skatteunderlag ökade under inkomståret
2013 (taxering 2014) med 1,39 procent att jämföra med rikets
som ökade med 3,4 procent. Det slutliga totala utfallet blev ett
underskott på -10,4 mkr att jämföra med budgeterat överskott
på 7 mkr.
Finansiell verksamhet
Finansiell verksamhet redovisar ett resultat på 1,6 mkr för
år 2014. De kommunala bolagen har ökat sin upplåning
via kommunen samtidigt som kommunen själv minskat sin
upplåning. Båda faktorerna har påverkat resultatet positivt.
Tack vare att bolagens amortering av lån till kommunen under
år 2013, hade kommunen god likviditet vid ingången till
2014. Kommunen har under året succesivt minskat sin egen
lånevolym med drygt 100 mkr, trots nettoinvesteringar på
knappt 152 mkr.
Räntenivåerna i Sverige har under året varit fortsatt mycket
låga. En ökning förutspås på längre sikt, men i dagsläget först
under år 2016.
Intäkter Kostnader
1 865,3
-21,6
51,1
-20,0
67,2
-128,7
10,2
1 983,6
-160,1
Netto- Kommunkostnad
bidrag Resultat
1 843,7 -1 854,1
-10,4
31,1
-29,5
1,6
-61,5
51,0
-10,5
10,2
0,1
10,3
1 823,5 -1 832,5
-9,0
Sandvikens kommun hade totalt 75,2 mkr placerade vid
årets början, för att möta kommande pensionsutbetalningar.
Placeringar förföll under året och 28,2 mkr återbetaldes
till kommunen. Av dessa placerades 10,1 mkr placerats på
nytt. Avsikten var att resterande 17,8 mkr skulle placeras
under hösten 2014. Denna placering är dock skjuten på
framtiden beroende bland annat på den låga avkastningen som
erbjudits från marknaden avseende obligationer och andra
kapitalsäkrade papper.
Pensioner
Kostnader för pensioner består av direkta utbetalningar till
kommunens pensionärer, individuell pensionsavgift för
anställda, avsättning till framtida pensionsutbetalningar
avseende intjänade pensioner från och med 1998, samt
särskild löneskatt på pensionskostnader. Förändringar av
pensionsrätter intjänade till och med 1997 redovisas som
ansvarsförbindelse i enligt med den så kallade blandmodellen.
Pensionskostnaderna för 2014 uppgick till 128,7 mkr.
Intäkterna från PO-pålägget som påförs förvaltningarna med
6,83 procent av de utbetalda lönerna ska spegla den kostnad
som dagens anställningar genererar i pensionskostnad och
har inte som syfte att fördela den aktuella kostnaden för
pensioner. Utfallet för 2014 blev ett underskott med -10,5
mkr.
Sandvikens kommun hade totalt 57,1 mkr placerade vid
periodens slut, för att möta kommande pensionsutbetalningar.
Övrigt
Resultatet för året under övrigt uppgår till 10,3 mkr. Det
beror på att slutreglering av preliminära arbetsgivaravgifter,
arbetsmarknadsförsäkringar, semesterlöneskuldens och
den okompenserade övertidens värdeförändring, påverkat
resultatet positivt. Kommunstyrelsens projektmedel och
medel för oförutsedda kostnader har däremot förbrukats under
året, så när som på 54 tkr.
Framtidsbedömning
I budgeten för år 2014 var årets resultat satt till 7 kr. Det för
år 2014 redovisade resultatet uppgick till 15,3 mkr. Under
128
år 2015 är resultatet budgeterat till 8 mkr, och åren 2016 och
2017, 9 respektive 10 mkr.
År 2015 ser ut att bli ett fortsatt besvärligt ekonomiskt år
för kommunen. Den faktor som är mest betydelsefull och
påverkar skatteintäkterna är utvecklingen och tillväxten i
landet. Att Sveriges befolkning har arbete och betalar skatt är
basen för kommunernas intäkter och det gällande kommunala
skatteutjämningssystemet. Svårigheterna är fortfarande stora
och många. Arbetslösheten är fortsatt hög framförallt i vår
region.
Invånarantalet är dock en viktig faktor när det gäller
skatteintäkternas utveckling. Ökat antal invånare innebär
högre skatteintäkter. Sandvikens kommun har under senare år
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Gemensam finansiering
kunnat konstatera en ökning av befolkningen med 94 invånare
år 2012, 161 invånare år 2013 och hela 581 invånare under år
2014.
Den planerade investeringsvolymen för åren 2015 2017 uppgår enligt budget 2015 till 492 mkr. En hög
investeringsvolym innebär ökad upplåning, med högre
räntekostnader som följd. En diskussion pågår fortlöpande
kring investeringsvolymen för åren framöver, och fullmäktige
har rutinmässigt möjlighet att revidering investeringsplanen
två gånger per år.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
129
Bolagen i kommunkoncernen
Bolagen i kommunkoncernen
Bolagskoncernen Sandviken Stadshus AB
Ägarförhållanden och verksamhetsuppdrag
Moderbolaget Sandvikens Stadshus AB är Sandviken
kommuns holdingbolag för hel- och delägda företag.
Bolaget ägs till 100 procent av Sandvikens kommun. I
koncernen ingår de helägda dotterbolagen Högbo Bruks
AB, Göransson Arena AB, Sandvikens Specialfastigheter
AB och energikoncernen Sandviken Energi AB med dess
helägda dotterbolag Sandviken Energi Elnät AB, Sandviken
Energi Vatten AB, Bångbro Kraft AB samt Marknad Energi
Klimatkontroll MEKKAB AB (nedan kallat Mekkab AB).
Vidare ingår fastighetsbolaget Sandvikenhus AB med det
helägda dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter AB samt
dotterbolaget Knuten Fastigheter HB, ägd till 99 procent.
Resterande andel i Knuten Fastigheter HB, 1 procent, ägs
direkt av Sandvikens Stadshus AB.
Högbo Bruks AB är ägare till bruks- och fritidsområdet
Högbo Bruk och förvaltar dess mark och anläggningar.
Sandvikens kommun har till bolaget överlämnat uppgifterna
att förvalta kommunens samlade skogsinnehav, bedriva
kultur- och fritidsverksamhet i Högbo, leda och genomföra
arbetsmarknadsinsatser i bolaget och i kommunens skogar
samt att förvalta och utveckla den kulturhistoriska miljön i
Högbo med dess herrgårdar, ekonomibyggnader och stugor.
Göransson Arena AB förvaltar och driver kommunens
fritids- och idrottsanläggningar på Jernvallen, inkluderande
Göransson Arena, men även andra anläggningar i kommunen
såsom BJ Arena i Björksätra och anläggningar i Storvik,
Åshammar, Järbo och Österfärnebo.
Sandvikens Specialfastigheter AB är ägare av byggnaden
”Göransson Arena” och ansvarar för planerat underhåll och
investeringar i densamma. Arenan hyrs ut till systerbolaget
Göransson Arena AB, som ansvarar för verksamheten som
bedrivs där samt utför drift och löpande underhåll.
Sandviken Energi AB är moderbolag i energikoncernen som
består av de helägda dotterföretagen Sandviken Energi Elnät
AB, Sandviken Energi Vatten AB, Mekkab AB och Bångbro
Kraft AB. Där bedrivs bland annat produktion, distribution,
köp och försäljning av elektricitet och fjärrvärme.
Moderbolaget ansvarar för fjärrvärmeverksamheten,
för skötsel och underhåll av gaturummet i kommunen
samt för drift och utbyggnad av ett stadsnät för dataoch telekommunikation baserat på optisk fiberkabel i
bredbandsverksamheten (Sandnet). Sandviken Energi Vatten
AB ansvarar för vattenförsörjning och avloppshantering
i kommunen. I dotterbolaget Sandviken Energi Elnät AB
bedrivs elnätsverksamhet och i Bångbro Kraft AB sker
elproduktion med vattenkraft. Dotterbolaget Mekkab AB är
under avveckling.
Sandvikenhus AB är ett allmännyttigt bostadsföretag
och moderbolag till Knuten HB och det helägda
Sandviken Nyttofastigheter AB. Affärsidén är “att erbjuda
kundanpassade bostäder och lokaler samt service inom
Sandvikens kommun”. Sandvikenhus AB äger och förvaltar
4 083 lägenheter. Bolagen förvaltar även kommunens
lokal- och bostadsbestånd. Därtill sköter man kommunens
parker och grönområden. Koncernen är, med en omsättning
på omkring 516 mkr, kommunens största aktör på
fastighetsmarknaden.
Dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter AB ansvarar för
alla specialfastigheter. Dessa består främst av olika typer av
vårdboenden. Avsikten med dotterbolaget är att tydliggöra
Sandvikenhus roll som ett allmännyttigt bostadsbolag.
Måluppfyllelse och viktiga händelser
Högbo Bruks AB
Projektet Sigrids Hage som möjliggjorts efter bidrag från
Göranssonska fonderna och som är en lekpark/djurpark med
vanliga och handikappanpassade leksaker samt djur har
verkligen blivit en besökssuccé. Sigrids Hage invigdes under
år 2013 och hade under 2014 ungefär 30 000 besökare.
Andra arrangemang som slagit besöksrekord under 2014
är Barnens Dag, Midsommar, Högbodagen, Eldkvällar
och Julmarknaden. I augusti månad hade Björn Skifs en
konsert och även den var oerhört välbesökt med cirka 5 000
besökande och konserten var mycket uppskattad.
Satsningen på nya mountainbikeleder tillsammans med
Högbo Brukshotell fortsätter och de har anställt en
projektledare som kommer att utveckla spåren ytterligare.
Under 2015 planeras en större mountainbiketävling äga rum
på Högbo Bruk.
Under året har delar av hotellets källare byggts om till ett
kök och bageri och under 2015 har projektet med en ny
restaurang och öppet kök på övervåningen påbörjats. Högbo
Bruk är övertygade om att det kommer att ge ett gott resultat
med nöjda hyresgäster.
De växthus som uppfördes med hjälp av projektet ”EKOföretagande” har under våren 2014 tagits i bruk och har
genomförts helt enligt plan. Syftet med projektet är att
minska arbetslöshet och segregation i samhället genom att
skapa arbetstillfällen där mångfald ger styrka. Projektet är
ett led i satsningen på härproducerade varor, där vaktelägg,
brödbakning och osttillverkning ingår. Under 2014 har
sortimentet utökats med förädlade charkuterivaror.
Under 2014 har siffran 100 passerat i antalet arbetstagare
vilket medför att Högbo Bruk är den största arbetsplatsen i
kommunen för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Under juli månad öppnade Gårdhandelsbutiken i Högbo
Bruk. I butiken säljs varor bland annat från aktörer som är
verksamma på bruket. En Gårdshandelsförening har startats
130
som skall hantera all försäljning av de varor som Högbo Bruk
idag producerar och förädlar.
Tomterna på Rossnäs har avyttrats till Sandvikens kommun
till en betydande reavinst.
Högbo Bruk har fortsatt att utveckla det rörliga friluftslivet
med bland annat nya vindskydd i Öjaren och Storsjön.
Antalet betalande skidåkare i Högbo Bruks Pay & Ski-spår
har slagit rekord. Skidspåren öppnade i slutet av november
och då var snötillgången väldigt dålig vilket medförde att Pay
& Ski-spåret lockade besökare från större delen av landet.
Många väljer att övernatta i Högbo, antingen på hotellet eller
på vandrarhemmet vilket även det bidrar till ökad omsättning
för bolaget. Högbo Bruk arbetar kontinuerligt med att höja
servicegraden för alla åkare.
Företagarföreningen Destination Högbo Bruk arbetar vidare
med att marknadsföra hela Högbo Bruk tillsammans som
en destination. Under 2014 har en app utvecklats vilken
fungerar som en karta där information finns om samtliga
besökspunkter på Högbo Bruk.
En organisationsförändring som medfört att ledningsgruppen
som tidigare uppgick till fyra personer nu består av tre
personer har bidragit till kostnadsbesparing samt ett förändrat
arbetssätt vad gäller styrning av verksamheten.
Göransson Arena AB
Att bolaget visar upp ett sämre resultat än budget beror främst
på två stycken konsertarrangemang vars biljettförsäljning inte
levt upp till förväntningarna.
Bolagets arbete med att fylla arenan med ett varierat innehåll
började under hösten 2014 ge konkreta resultat i form av en
välfylld arenakalender för 2015. Arenaledningen har under
2014 arbetat fram en plan för hur bolaget ska möta den allt
hårdare konkurrensen på arenamarknaden. Planen visar hur
verksamheten fortsatt ska utvecklas för att Göransson Arena
ska framstå som ett attraktivt val hos arrangörer samt en
modell för hur riskexponeringen ska minska.
Evenemanget Rockklassiker Live som arrangerats både under
2012 och 2013 flyttades fram.
Bolaget har under 2014 startat övergripande samarbeten
utanför kommungränsen med syfte att locka fler
evenemang till Sandviken och som resulterat i form av nya
idrottsevenemang under 2015 och 2016.
Sandvikens Specialfastigheter AB
Under 2014 har bolaget arbetat med säkerheten för besökare.
Pollare har monterats vid samtliga trappor vid läktarstolarna
för är underlätta för besökare att ta sig till och från sin
sittplats.
En utredning av ventilationen och hur man ska kunna lösa
problemet med att doften av matos sprids via tilluften
till övriga delar av fastigheten har pågått under 2014.
Utredningen kommer att fortsätta under 2015.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Bolagen i kommunkoncernen
Sandviken Energi AB
För fjärrvärmeverksamheten har under 2014 förelegat
relativt ogynnsamma klimatförhållandena. Sett över hela
året har det varit cirka 14 procent varmare än normalt vilket
minskat energiförsäljningen i ungefär motsvarande grad.
Den nya prismodellen som infördes från den 1 januari
2014 och ett gynnsamt bränsleprisläge har dock bidragit
till att de ekonomiska återverkningarna av den minskade
energiförsäljningen mildrats.
Under 2014 har en ny prismodell implementerats för
juridiska peroner. Den nya modellen speglar i högre grad
verksamhetens kostnadsstruktur, ska vara likvärdig med
kundens alternativa uppvärmningssätt och stimulera till
effektiviseringsåtgärder som gynnar både kund och leverantör.
Den nya modellen har mottagits med god förståelse hos
berörda kunder.
Implementering av en koncerngemensam mätgrupp
genomfördes under 2014 och anses ha stor betydelse
för den framtida kvalitetssäkringen av kundernas
förbrukningsuppgifter.
Den värme som produceras via förbränning av torv, gasol
och olja kräver att så kallade utsläppsrätter införskaffas och
redovisas motsvarande verksamhetens utsläpp av CO2. För
handelsperioden 2013-2020 har verksamheten erhållit en
fri tilldelning om drygt 250 kiloton. En tilldelning som med
nuvarande bränslemix fyller behovet till och med 2017.
Arbetet med att hitta en gemensam integrerad lösning av
Sandvik AB:s kyl och värmebehov har fortgått under året. Allt
pekade på att start för upphandling av projektet skulle komma
att ske under december månad. Tyvärr lät Sandvik meddela
i mitten av december att man inte såg det möjligt att lyfta
projektet till styrelsen för beslut, varför frågan ”lagts på is”
för ett eventuellt beslut under 2015.
Gatuverksamhetens vinterväghållning gick med ett
överskott då vår-vintern och hösten 2014 var ovanligt
milda och snöfattiga. Överskottet har delvis omfördelats till
sommarunderhållet för att klara de uppdrag verksamheten är
ålagd att utföra i det årliga uppdraget.
Seriebyten och rondering av gatubelysningen utfördes för
tredje året av en extern entreprenör under 2014 och beslut
togs att utnyttja optionsåret 2015 med samma entreprenör.
På fordonssidan har en kranbil (årsmodell 1990) bytts ut
mot en ny. Under året fick affärsområde Gata uppdraget att
bilda en Maskintjänstcentral som upphandlar maskintjänster
åt hela Sandviken Energi-koncernen. ”Gata” har fortsatt
att positionera sig som Sandviken Energi-koncernens
entreprenad/anläggningsavdelning. Frågan om att slå ihop
verksamhetens verkstad med Sandvikenhus verkstad väcktes
under året och planeringen för det fortgår.
Affärsområdet Sandnet har ökat omsättningen från 24,9 mkr
(2013) till 29,2 mkr (2014). Både omsättning och resultat
för affärsområdet blev högre än budgeterat. Detta härrör
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
131
Bolagen i kommunkoncernen
framförallt från betydligt högre försäljningsvolymer av Fiber
Till Hemmet-anslutningar än beräknat.
Under året har kampanjer utförts för Fiber Till Hemmetanslutningar i nya samt inom befintliga områden. De nya
områden som Sandnet har erbjudit anlutningar till är Storvik,
Årsunda, Bångs/Hedåsen och Östanbyn. Inom de befintliga
Fiber Till Hemmet-områdena Barrsätra och Klangberget/
Västanbyn har det utförts kampanjer för anslutning till
det fiberoptiska stadsnätet och därigenom erbjudits olika
former av bredbandstjänster. Försäljningsframgångarna
har överträffat alla förväntningar och totalt har 1 068 nya
privatkunder tecknat ett avtal och de flesta har också hunnit
anslutas under 2014.
I samband med Kungsbergets fritidsanläggnings expansion
har Sandnet fortsatt sin utbyggnad i området. Det
innebär att samtliga övernattande gäster har tillgång till
snabbt internet via WiFi (trådlöst nätverk) eller via fast
uppkoppling. JSF Fastigheter ABs bestånd av fastigheter i
Vallhov har via Sandnet fått tillgång till både TV-tjänster
och internetaccess. Fiberanslutningar har gjorts till alla
fastigheter inom Sandvikens pastorat. Sandnet har kunnat
utveckla verksamheten samt utöka antalet levererade
tjänster utan att anställa fler genom arbetet med att nyttja
koncerngemensamma funktioner såsom kundservice, inköp,
informationsavdelning med mera. Antalet privatkunder
har ökat från 4 240 till 5 044. På privatmarknaden har
anslutningsgraden inom Fiber Till Hemmet-området ökat
från 33 procent till 44 procent och inom LAN från 26 procent
till 30 procent. Intäkterna inom företagssektorn har ökat för
tjänster med 4,4 procent.
Energieffektiviseringstjänsterna, som tidigare bedrivits i
dotterbolaget Mekkab AB, utförs nu direkt av Sandviken
Energi AB. Både inkråm och personal har flyttats över till
moderbolaget.
Sandviken Energi Elnät AB
Under året har stora resurser lagts på att minska risken för
avbrott. Enligt den vädersäkringsplan som finns har sträckan
Urfors-Åshammar samt en del av centrala Kungsgården
kablifierats. Årets största projekt har varit den nya
mottagningsstationen i Storvik. Med den ökar både drift- och
personsäkerheten. Sandviken befinner sig i en expansiv fas,
det märks inte minst på det stora antalet nyanslutningar till
elnätet.
På grund av nya lagar har andra affärsområden i koncernen
fått liknande krav på mätvärden som Elnät haft under
många år. Med Elnäts kompetens på området, har
mätavdelningen utökats för att erbjuda andra affärsområden
mätvärdeshantering.
Under 2014 arrangerades EBR-dagarna i Gävle. Dagarna
brukar kallas för elnätsbolagens egen olympiad och
arrangeras vart fjärde år. Under två dagar fick hela
personalstyrkan på Elnät ta del av de senaste rönen i ämnen
som säkerhet, ny teknik med mera.
Sedan starten 2008 ingår Sandviken Energi Elnät AB
i förbundet Elinorr, en sammanslutning av 16 små och
medelstora elnätsbolag i södra och mellersta Norrland med
ett kundunderlag som uppgår till 240 000 kunder. Syftet
med sammanslutningen är att elnätsbolagen ska samverka
inom olika områden för att kunna bli resursstarkare och
effektivare samt för att möjliggöra överlevnad på lång sikt.
Aktivt deltagande har lett till att bolaget idag finns med i
flera av förbundets projektgrupper samt även deltagande i
styrelsearbetet. Bolaget har även representanter i Svensk
Energis kommitté för hälsa, miljö och säkerhet. Deltagande
i olika grupper ger ökade kunskaper och möjligheter att
påverka beslut.
Sandviken Energi Vatten AB
Totalt i hela kommunen har 20 vattenläckor och 46
avloppsstopp inträffat under året. Bolaget arbetar aktivt med
förebyggande underhåll för att minska antalet läckor och
stopp.
Fortsatt arbete med mätarbytesprojektet har skett under året.
Cirka 6 500 vattenmätare har bytts totalt, varav cirka 1 300
under 2014.
Beslut har tagits att lägga ner reningsverket i Kungsberg och
istället pumpa det orenade spillvattnet till Järbo, där ett nytt
verk ska byggas. Första etappen av överföringsledningen är
klar och används idag som utloppsledning till Jädraån vid
Kungsfors. Detta krävdes på grund av att erhållet tillstånd
bara tillåter utsläpp till Lillån från 1100 pe. I och med
detta har ledningsnätet ökat med 6 620 meter under 2014.
Förfrågningsunderlag på nytt reningsverk i Järbo är utskickat
och byggstart är planerad till våren 2015. Resterande
etapp på överföringsledningen är projekterad och klar för
byggstart under 2015. Dricksvattenförsörjningen ombesörjes
fortfarande av Kungsbergs Fritidsanläggning och utredning
för att finna en lämplig täkt pågår. Denna täkt är tänkt att även
kunna fungera som reservvattentäkt till Järbo.
Arbetet med att minska beroendet av Öjaren som ytvattentäkt
genom ett ökat grundvattenuttag har fortsatt under året. Två
nya brunnar har provpumpats under året. En ansökan om ny
vattendom har skickats in till Vatten- och miljödomstolen för
att få tillstånd om ett uttag av 80 l/s i medeltal samt 100 l/s
i tre månader. Utredningen är klar och Vattendomen beviljad
för ett uttag om 80 l/s i medeltal samt 100 l/s i 3 månader.
Projektering har påbörjats av etapp 1 med uttag om 50 l/s,
beräknas klar maj 2015.
Genom ökat grundvattenuttag i Rökebo och Årsunda
kommer bolaget vid normalförbrukning förhoppningsvis
att kunna leverera grundvatten till hela Sandviken behov av
dricksvatten. Detta medför sänkta produktionskostnader och
en betydligt ökad leveranssäkerhet.
Samtliga vattenmätare ska bytas och det i ett projekt som
har pågått sedan 2012 och beräknas vara klart under 2015.
Hittills har 6 500 vattenmätare byts ut hos kunderna. Mätarna
är möjliga att fjärravläsa vilket medför att bolaget i framtiden
kommer att avläsa varje månad och fakturera den faktiska
förbrukningen. Mätvärdeshanteringen kommer att skötas av
den nya mätorganisationen.
Under året har ett säkerhetsåtgärdsarbete utförts på
132
vattenmätarinstallationen efter bytet från vinghjulsmätare till
digital vattenmätare. Arbetet med utbyte av galvaniserade
järnrör på servisledningar för vatten har fortsatt under
året vilket medför bättre vattentryck och mindre risk för
missfärgat vatten hos kunderna.
Efter föregående års riskanalyser på pumpstationerna har
arbete utförts under året för att åtgärda de brister som
dokumenterades i riskanalysen. Utredning för att klarlägga
förekomsten av ovidkommande vatten har utförts i Åshammar
och Kungsgården. Ett antal bristfälliga ledningar har
upptäckts och kommer att åtgärdas.
Projektet i Hedåsen har slutförts under året och är
slutbesiktigats och godkänt. Intrimning pågår. Invigning av
reningsverket kommer att ske under våren 2015.
Arbeten med att lösa problem av vattenleveransen har pågått i
anslutning till Rökebo vattenverk.
Bångbo Kraft AB
Bristande hydrologiska förutsättningar och låga elpriser har
medfört att vattenkraftverksamheten åter haft ett år med lågt
resultat.
Från och med januari 2014 överfördes ansvaret för
vattenkraftverksamheten till affärsområde Kraft och Värme i
moderbolaget. Arbetet med att konsolidera verksamheten och
etablera ett mer strategiskt underhåll har påbörjats.
Vattenverksamhetsutredningen har under året framlagt sitt
slutbetänkande. Betänkandet innehåller flera delar som vid
en implementering i svensk lagstiftning bedöms ge negativa
konsekvenser för den småskaliga vattenkraften.
Den begäran om överprövning av domen i miljödomstolen
beträffande Länsstyrelsens krav om miljöprövning av
Hammarby vattenkraftstation enligt Miljöbalken har avslagits
av Miljööverdomsstolen varför arbetet med tillståndsprövning
enligt miljöbalken påbörjats.
Sandvikenhus AB
I kvarteret Dalslänningen på Barrsätragatan färdigställdes
under 2014 den om- och tillbyggnad som pågått sedan
2012. Barrsätragatan 31 är numera påbyggd med två
våningar vilket skapat 30 nya lägenheter i centrala
Sandviken, det område där efterfrågan på lägenheter i
kommunen är som störst. Den ursprungliga delen av huset
har totalrenoverats och fått nybyggnadsstandard med bland
annat större badrum.
Barrsätragatan 29 och 33 har stamrenoverats med nytt
kakel och klinkers, fått nya tak och genomgått fasad- och
balkongrenovering. Hela området har fått ett lyft, med ny
belysning vid alla entréer, belysning med närvarostyrning,
porttelefoner och ombyggda parkeringsplatser. I samband
med renoveringen av Barrsätragatan 33 byggdes också en
lokal om till ytterligare två nya lägenheter.
Projektet har haft fokus på trivsel och tillgänglighet för
hyresgästerna och hänsyn till miljön. Barrsätragatan 31 är
efter påbyggnaden Svanenmärkt, en certifiering som ställer
höga miljökrav.
En tidigare lokal på Stationsgatan 28 har efter en brand
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Bolagen i kommunkoncernen
renoverats och byggts om till fyra lägenheter och på
Sveavägen 18 har en hiss moderniserats. Även på
Tallbacksvägen 35 har en ombyggnad påbörjats under
året, för att anpassa hela bottenvåningen till verksamhet
för ensamkommande flyktingbarn. På Tallbacksvägen 25
färdigställdes en fasadrenovering. Arbetet med fasaderna
kommer att fortsätta under 2015.
Bland de större underhållsåtgärder som bolaget utfört
under året finns även bland annat fasadrenoveringar
på Gamla och Nya Bruket, markåtgärder i alla
bostadsområden och byte av garageportar på Nya Bruket
och i Björksätra.
Sandvikenhus har under de senaste åren fokuserat på
att öka antalet stamruster, så även i år. Förutom de
stamrenoveringar som ingick vid renoveringarna i kv.
Dalslänningen och på Stationsgatan 28 har detta även
utförts på Tallbacksvägen 3, 7 och 9, Hamngatan 23
och 25 samt Sandstensvägen 44 och 46. Totalt har 178
stamruster genomförts under 2014.
Sandviken Nyttofastigheter AB
Bolaget har under året externt förvärvat två fastigheter,
Svarvaren 4 och Reparatören 2, samt sålt fastigheten Järbo
16:90.
Volymer och verksamhetsmått
Högbo Bruks AB
Under året har totalt 8 170 (7 009) m3 virke avverkats på
Högbo Bruks AB:s marker samt 623 (1 800) m3 flis har sålts
till Sandviken Energi AB. På Sandvikens kommuns marker
har 13 159 (15 117) m3 virke avverkats och 4 742 (2 605) m3
flis sålts till Sandviken Energi AB.
Göransson Arena AB
Under våren 2014 genomfördes den årliga undersökningen
om hur kommunens invånare uppfattar Göransson Arena.
Trenden från 2012 om att invånarna har en mer positiv
uppfattning om Göransson Arena fortsätter. Enligt 2014 års
enkät anser 79 procent av kommuninvånarna att Göransson
Arena har en viktig betydelse för Sandviken och 82 procent
känner stolthet över Göransson Arena.
Göransson Arena hade 91 000 besökare vid evenemang
(elitseriematcher i bandy inkluderat) under 2014 vilket är en
lägre siffra än 2013 (105 000).
Arbetet med att effektivisera och minska energiförbrukningen
i Göransson Arena fortgår. Under 2014 ökade dock den
totala elförbrukningen jämfört med 2013, ökningen är direkt
kopplad till att isen i arenan lades en månad tidigare än
normalt.
Koncernen Sandviken Energi AB
Volymer och verksamhetsmått har mätts inom hela koncernen
och de enskilda affärsområdena, vilka i sin tur har nyckeltal
som harmonierar med överliggande mål. Under 2014
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
133
Bolagen i kommunkoncernen
implementerades en resultatorienterad organisation som
kommer att styras utifrån de fyra perspektiven finans,
marknad, miljö och medarbetare
Sandvikenhus AB
Sandvikenhus har under året haft en genomsnittlig
uthyrningsgrad på 98,5 procent, målet var 97 procent.
Ekonomiskt resultat
Moderbolaget Sandvikens Stadshus AB redovisar ett
resultat efter finansiella poster på
- 5,8 mkr (- 6,1 mkr), vilket är 0,5 mkr bättre än budget.
Liksom tidigare år motsvaras resultatet till största delen av
räntekostnader för lån.
Hela bolagets nettoomsättning, på 2,7 mkr, är koncernintern
och avser tjänster till dotterbolagen.
Inga investeringar har gjorts i bolaget. Aktieägartillskottet
från Sandvikens kommun under 2009, samt tidigare års
koncernbidrag från dotterbolag, har gjort att soliditeten ökat
i bolaget från 16 procent år 2008 till 27 procent för år 2010
och 2011. Därefter har soliditeten minskat något och ligger
på 25 procent för 2014, såväl som för 2013. Detta beror dock
inte på att det egna kapitalet har minskat i bolaget, utan på att
balansomslutningen har ökat. Både fordringar och skulder till
dotterföretagen ökade under 2013.
Moderbolaget har för 2014 erhållit 17,9 mkr i koncernbidrag
och lämnat 12,1 mkr vidare.
Högbo Bruks AB
Budgeten för 2014 uppgick till 3,2 mkr, årets utfall efter
finansiella poster slutade på 3,8 mkr, 0,6 mkr bättre än
budget. Det är främst försäljningen av tomter på Rossnäsoch Malmarsområdet som genererat en vinst på 2,9 mkr som
förklarar resultatet tillsammans med en rekordomsättning på
Pay & Ski spåret som uppgår till 1,9 mkr (0,5 mkr).
Göransson Arena AB
Årets resultat efter finansnetto uppgår till -12,0 mkr (-12,2
mkr), mot budgeterade -10,7 mkr. Bolagets nettoomsättning
uppgick till 61,0 mkr vilket är en minskning jämfört med
2013 (64,4 mkr). Färre antal besökare på nöjesevenemang
och en genomsnittlig lägre intäkt per besökare står bakom
minskningen. Intäkterna från bandyn 2014 är högre än under
2013. Detta beror på en positiv publiktrend under året samt ett
väl genomfört World Cup 2014.
På kostnadssidan noteras minskade driftskostnader för
Göransson Arena. Bortsett från den tidigare lagda isen i
arenan 2014, fortsätter Göransson Arena den positiva trenden
med lägre kostnaderna för energi samtidigt som nya arbetssätt
gällande underhåll ger en positiv effekt. Lägre kostnader
hos Sandvikens Specialfastigheter AB gav återbetalning av
självkostnadshyran. Avseende lokalkostnaderna syns också
en lägre hyra för Jernvallen jämfört med 2013, vilken till
viss del regleras med lägre ersättning i det årliga uppdraget.
Andelen bidragsanställda har under 2014 ökat. En ökad
kostnadsmedvetenhet hjälper också till med en positiv effekt.
Sandvikens Specialfastigheter AB
Resultatet efter finansiella poster för året uppgår till -170,3
mkr (budget -8,9 mkr). Förlusten avser framförallt den
nedskrivning av grundinvestering byggnad som har skett
med -207,2 mkr samt bokningen av uppskjuten skattefordran
avseende nedskrivningen med 45,6 mkr, nettoeffekt på
resultatet -161,6 mkr. Nedskrivningen har dock ingen
påverkan på Stadshuskoncernens resultat. Den årliga
avskrivningskostnaden på grundinvesteringen för fastigheten
blev -8,8 mkr och förklarar resterande del av resultatet. Årets
förlust täcks av det egna kapitalet i bolaget. Driftskostnaderna
för fastigheten uppgår för året till 1,3 mkr. Hyresintäkten från
Göransson Arena AB är på motsvarande belopp.
Koncernen Sandviken Energi AB
Resultatet före bokslutsdispositioner i koncernen uppgick
till 41,4 Mkr (14,0). Där av faller på moderbolaget 22,8 Mkr
(-0,1). Trots vikande priser och milt väder som inneburit
intäktsbortfall har kostnadseffektiviseringar inneburit en
resultatförbättring på 27 Mkr. Koncernens nettoomsättning
uppgick till 397,4 Mkr (396,1) varav i moderbolaget 237,9
Mkr (234,8).
För att säkerställa framtida konkurrenskraft, långsiktiga
mål och lagkrav har omfattande investeringar gjorts inom
koncernen. Den totala investeringsvolymen för koncernen
uppgick till 104 756 tkr.
Sandvikenhus AB
Sandvikenhuskoncernen totalt redovisar ett resultat efter
finansiella poster på 48,1 (26,3) mkr.
Moderbolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på
44,2 (22,2) mkr.
Under året har nya regler för redovisning trätt i kraft. Det
medför två större förändringar i redovisningen. Den första
delen påverkar avskrivningarna. Reglerna innebär att
byggnader har delats upp i flera beståndsdelar, komponenter,
som sedan skrivs av på de tider som ska motsvara respektive
nyttjandeperiod eller livslängd. De avskrivningstider som
valts är i linje med bolagets underhållsplaner och förväntade
nyttjandeperioder. Konsekvensen blir att olika komponenter
skrivs av på olika tid, eftersom den förväntade livslängden
skiljer sig åt.
Den andra förändringen är att underhållskostnaderna hanteras
på ett nytt sätt. Det till volymen största, det planerade
underhållet, som bland annat innehåller renovering av
stammar, kommer på grund av de nya redovisningsreglerna
hädanefter att komponentredovisas. Tidigare har det hanterats
som en kostnad och påverkat resultatet direkt.
Förändringarna medförde att de budgeterade avskrivningarna
för 2014, på det befintliga beståndet, ökade med 7,5 mkr.
Effekten av att inte kostnadsföra det planerade underhållet
ökade det budgeterade resultat för året med 45 mkr. Netto
följaktligen en resultatförbättring vid jämförelse av budget på
37,5 mkr.
Verksamhetens resultat har under året varit förhållandevis
stabilt. Totalt sett så har driftkostnaderna för året varit som
134
förväntat, och en ökad uthyrningsgrad har påverkat intäkterna
positivt. Del av de ökade intäkterna har använts till ytterligare
underhållskostnader utöver budget.
Sandvikenhus har under året investerat 88,8 (82,1) mkr i
byggnader, markanläggningar samt inventarier.
Resultatet för den kommunaltekniska verksamheten blev 0,0
(2,0) mkr.
Sandviken Nyttofastigheter AB
Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på
3,9 (4,0) mkr. Under året investerades 34,8 (19,5) mkr i
byggnader och markanläggningar.
Knuten HBs resultat uppgår till 45 (45) tkr. Resultatet tillförs
Sandvikenhus ABs resultat.
Stadshuskoncernen totalt sett redovisar ett resultat efter
finansiella poster på 75,6 (20,0) mkr. Det budgeterade
resultatet för 2014 var 24,7 mkr vilket innebär en positiv
budgetavvikelse med totalt 50,9 mkr. En stor del av detta
resultat, 41,4 mkr, svarar Energikoncernen för, vilket också
utgör 8,2 mkr av Stadshuskoncernens totala budgetavvikelse.
Den största budgetavvikelsen, 43,0 mkr, finns dock i år hos
Sandvikenhuskoncernen som redovisar ett resultat efter
finansiella poster på 48,1 mkr. Den stora positiva avvikelsen i
Sandvikenhuskoncernen beror till största delen på de ändrade
redovisningsprinciper, de så kallade K3-reglerna, som använts
i redovisningen från och med detta år. Även Högbo Bruks AB
och AB och Sandvikens Stadshus AB har haft ett resultat som
är bättre än budget. Så också Sandvikens Specialfastigheter
AB om man bortser från jämförelsestörande poster.
Den externa omsättningen har ökat i koncernen och har för
första gången passerat 900 mkr.
Koncernens totala investeringsvolym är fortsatt hög och
har varit högre under året, 233,1 mkr, än jämfört med
föregående år (203,6 mkr) . Nyinvesteringarna överstiger
betydligt summan av avskrivningar, nedskrivningar och
nettoförsäljningsvärden.
Sett ur ett femårsperspektiv så uppgår investeringsvolymen
till drygt 1 miljard kr. Den totala låneskulden har ökat med
297,3 mkr under samma period, räknat med hänsyn taget till
att en del av lånen behandlas som kortfristiga från och med
detta år. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna har
dock ökat mer än de långfristiga skulderna under samma
period, och justerat eget kapital har också ökat. Detta har
inneburit att soliditeten under perioden har varit tämligen
konstant. Från att ha legat på 16-17 procent, steg den under
2010, då koncernen gjorde ett mycket bra resultat, och har
till och med 2013 legat på samma nivå, cirka 18 procent. Det
mycket goda resultatet 2014 har nu medfört att soliditeten i
koncernen nu stigit till 20 procent.
Antalet anställda har ökat med cirka 9 procent i koncernen
under de senaste fem åren. Anledningen till detta är framför
allt att koncernen har tillförts nya bolag och verksamheter.
Under 2014 innefattade den tolv bolag.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Bolagen i kommunkoncernen
Framtidsbedömning
Sandvikens Stadshus AB ägnar sig åt den huvudsakliga
verksamheten, att äga och förvalta aktier eller andelar i
dotterbolagen.
Volymen, såväl omsättningen och balansomslutningen som
antalet bolag i koncernen, har ökat de senaste åren. Fokus är
nu på koncernsamverkan, för att optimera resursutnyttjandet
och uppnå bästa möjliga resultat med befintliga resurser.
En översyn av styrdokumenten såsom bolagsordningar,
ägardirektiv och avkastningskrav pågår och kommer att
fortgå under 2015. Syftet är delvis att anpassa dessa till nya
regelverk men också att få en bättre samstämmighet och
tydligare styrning i koncernen.
Högbo Bruks AB
Längdskidåkning fortsätter att vara mycket populärt och en
vidareutveckling av skidanläggningen med dess kringservice
kommer att fortsätta. En genomförd marknadsundersökning
har givit många positiva förslag på framtida utveckling och
förbättring.
Den tydliga satsning på mountainbike som påbörjats av
Högbo Brukshotell tillsammans med Högbo Bruk fortsätter
och under året kommer träningsläger och tävlingar att hållas
på området.
Gårdshandelsföreningen planeras ta över driften av
Gårdsbutiken och föreningen kommer att drivas som
ett socialt företag. Ambitionen är att fortsätta skapa
förutsättningar för att förädla och utveckla alla produkter.
Under 2015 kommer möjligheten att ökas för handikappade
att nyttja området genom att bygga nya fiskebryggor, ramper
ner i vattnet för rullatorer och rullstolar samt förvärva
handikappanpassad kanot och hästvagn.
I och med att besöksantalet ökar till området blir tydlighet
kring infrastruktur, nedfarter, parkeringar och skyltning
mycket viktigt. Förändringar inom detta kommer att fortsätta.
Göransson Arena
För att möta läget på en hårt konkurrensutsatt marknad så har
arenaledningen under de senaste åren byggt upp en strategi
som grundar sig i att erbjuda marknaden mer än bara en arena.
Detta innebär att kunderna ska erbjudas en lokal kompetens
gällande marknadsföring och försäljning av biljetter samt en
serviceinriktad organisation som hjälper kunden/arrangören
innan, under och efter evenemanget. De arenor som ligger i
framkant vad det gäller teknik och infrastruktur kommer att
dra fördel när arrangörerna väljer plats.
Behov av nya affärsmodeller där två eller flera partners bidrar
med kompetens, erfarenhet, engagemang samt delad risk är
något som arenaledningen redan i ett tidigt skede identifierade
och som numera praktiseras.
Regionala och kommunöverskridande samarbeten/partnerskap
är en annan viktig grundförutsättning för att säkerställa
bolagets och framtida utveckling.
Slutligen behöver Göransson Arena Sandviken fortsätta att
synas i miljöer där evenemangsbranschen finns och verkar.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
135
Bolagen i kommunkoncernen
Sandvikens Specialfastigheter AB
Bolaget kommer att fortsätta vidareutveckla och förvalta
Göransson Arena och samverka tillsammans med driftbolaget
Göransson Arena AB.
Sandviken Energi AB
Nya krav från kunder, energieffektiviseringar och konkurrens
från andra uppvärmningsformer påverkar i hög grad
fjärrvärmens framtid. Ska fjärrvärmeverksamheten vara
en aktör att räkna med i framtiden så krävs att ambitionen
förverkligas om en förflyttning ”högre upp i värdekedjan”.
Inte minst den sedan tidigare lanserade devisen ”Vi vill bli
din energipartner” kräver att affärsområde Kraft & Värme
förtjänar ett förtroende som en objektiv part i energifrågor
som utöver, ”varmt vatten i ett rör”, även kan tillgodose
kundens behov av olika energitjänster, dels genom ett eget
utbud av tjänster och dels genom samverkan med externa
aktörer på området. Detta arbete kommer att intensifieras
under 2015 då affärsområdet avser att tillsammans med
bolagets kunder, kommer att identifiera det föreliggande
behovet. Inom ramen för arbetet kommer frågan om
deltagande i fjärrvärmebranschens ”Prisdialog” att prioriteras.
Utifrån den nu implementerade prismodellen för
verksamhetens större kunder fortsätter arbetet med att
finna former för att modifiera modellen och innefatta
säsongsvariation av den rörliga energiavgiften. Arbetet med
att hitta former för ett systematiskt ledningsunderhåll, utbyte
av ledningar och att bygga bort så kallade kulvertkammare
kommer även det att fortskrida och skall medföra ökad
leveranssäkerhet och säkrare arbetsmiljö.
Tillsammans med den nya mätorganisationen prioriteras
arbetet med att optimera arbetssättet avseende
mätvärdesinsamlingen.
Utredningen kring regional samverkan inom
fjärrvärmeverksamheten går nu in i ett skede där ett underlag
för beslut om en eventuell fortsättning beräknas stå klar
under kommande år. Utvecklingen av koncerngemensamma
arbetssätt avseende köp av maskintjänster och avrop mot
ramavtalsentreprenörer inom mark/schakt fortsätter. Aktuellt
är även att fortsätta med effektiv upphandling gällande
biobränslen
Sandnet kommer under året att fortsätta förbättra arbetssätt
och rutiner. Ett nytt stödsystem inklusive ny kundportal
kommer att tas i drift. Efterfrågan på bredbandstjänster
kommer att fortsätta vara hög, med en medvetenhet om
fiberinfrastrukturens fördelar. Fokusering på utbyggnad
och då främst genom att ta till vara gjorda investeringar
genom förtätning i redan utbyggda områden går vidare.
Sandnet kommer också att aktivt arbeta för att kunna möte
den efterfrågade ökningen av fibertjänster för den mobila
marknaden och företagsmarknaden.
Sandviken Energi Elnät AB
Energibranschen är just nu inne i en period där stora
investeringar i elnäten ska göras. Ett kommunalt bolag som
Sandviken Energi Elnät AB är därför ett viktigt lokomotiv för
den lokala ekonomin.
Arbetet med en ny prissättningsmodell håller på att utarbetas.
Den kommer att bli mer kostnadsriktig och samtidigt bidrar
den till att optimera elnätet. Kungsbergets expansion fortsätter
och kommer att vara resurskrävande. Nya EU-regler styr till
stora delar verksamhetens beslut. För att möta kommande
förändringar inom lagstiftning samt ökade krav från kunder,
behöver mer fokus läggas på omvärldsbevakning, införa
komplexa systemlösningar och fördjupa kompetensen i
bolaget, samt ägna mer tid till samverkan med andra bolag.
Engagemang i Elinorr ökar och förbundet utvecklas. Arbete
med att öka leveranssäkerheten fortgår.
Med en ökad andel väderberoende kraft som kommer
från sol och vind, ställs det nya krav på elnäten. Ändrade
uttagsmönster har noterats på grund av mikroproduktion.
Elnäten behöver därför moderniseras och bli smartare.
Att ha ett effektivt elnät eftersträvas. Detta görs genom att
inte dimensionera elnätet onödigt mycket och försök görs
också att bygga bort sådana punkter i elnätet. Det här arbetet
ger en direkt synbar effekt, genom att nätförlusterna succesivt
minskar.
Sandviken Energi Vatten AB
Den framtida utvecklingen för Sandviken Energi Vatten
består främst av att kvalitetssäkra vattenkvaliteten i form av
bland annat vattenskyddsföreskrifter kopplat till fastställda
vattenskyddsområden, vattensäkerhetsplaner och fastställt
kvalitetsarbete. Bolaget är mitt i ett kvalitetsarbete som
kommer påverka arbetssättet i hög grad ur ett mycket positivt
perspektiv.
Sverige jobbar nationellt med att klassa vattentäkter som
riksintressen, för att tillsammans med vattenskyddsområden
och dess föreskrifter ska skydda och säkra tillgången på rent
vatten ytterligare.
När det gäller den framtida expansionen inom Sandvikens
kommun är det en ekonomisk utmaning att hålla taxor på en
nivå som täcker de kostnader som uppstår.
Bolaget kommer att arbeta aktivt med att minska inläckaget
till ledningsnätet samt arbeta fram strategier för anläggningar
gällande huruvida satsning ska göras på flera små eller färre
stora verk. Gemensamma strategier för regionen är också
mycket viktigt då många av VA-frågorna ser likadana ut
oavsett kommun och huvudman.
Arbetet med optimering av processer på vatten- och
reningsverken, genom uppkoppling av alla verk och
onlinemätning av viktiga kritiska styrpunkter kommer att ske
under kommande år.
En vision för framtiden är att lägga ner flera reningsverk
och samla avloppsvattenflödena till färre verk, som kan
optimeras och anpassas för framtida krav på exempelvis
läkemedelsrening, avskiljning av smittämnen och
återanvändning av fosfor såsom konstgödsel. De reningsverk
som kommer att finnas kvar i framtiden är Hedåsen,
Österfärnebo och Järbo.
Planer finns på att samarbeta med Gästrike Återvinnare
och ta emot flytande organiskt avfall för rötning och ökad
gasproduktion. Slammet från reningsverken komposteras idag
136
i Forsbacka avfallsanläggning och används för sluttäckning
av deponin. Denna verksamhet förväntas vara avslutad
inom 10-15 år och då behövs en alternativ avsättning för
avloppslammet. På grund av larm om ökad förekomst av olika
nya smittämnen, såsom multiresistensta bakterier, parasiter
mm, samt påverkan av läkemedel på vattenlevande djur i
recipienter, har en utredning av möjligheterna att förbränna
avloppslam i värmeverket påbörjats under året. Askan från
förbränningen kommer att innehålla fosfor, som man sedan
kan använda som råvara för fosforutvinning och tillverkning
av konstgödsel.
Problem med styrningen vid Österfärnebo reningsverk har
medfört att ett nytt styrsystem måste installeras under nästa år.
Dessutom kommer Jäderfors reningsverk att läggas ner och
membranen flyttas till Österfärnebo för polering av utgående
vatten och avskiljning av bland annat läkemedelsrester.
En del i det framtida kvalitetsarbetet kommer att vara att
införa olika arbetszoner som föranleder användning av viss,
fastställd skyddsutrustning. Exempelvis Kemzon och Labzon,
Hygienzon på vattenverk och Smittzon på reningsverk.
Våren 2015 kommer Hedåsens reningsverk att invigas och
därefter kommer studiebesök att kunna tas emot i större skala
för att sprida kunskap om bolagets viktiga verksamhet.
Bångbro Kraft AB
Strategiska underhållsplaner avseende Bångbro Kraft
ska tas fram och implementeras under 2015. Bolaget
arbetar för en avyttring av udda vattenkraftsanläggningar
och en utredning ska göras avseende vilka anläggningar
som genom ombyggnation kan bli föremål för förnyad
elcertifikatstilldelning.
Utredningen om möjligheter till samverkan/fusion inom
vattenkraftsverksamheterna i regionen fortsätter.
Sandvikenhus AB
Sandvikenhus kommer i enlighet med dialog med ägarna
de närmaste åren att nyproducera 30-50 lägenheter per år.
Bolaget har en viktig roll i att skapa boendeförutsättningar
för den inflyttning som sker till kommunen och som
kommunen ser kommer att fortsätta inom de kommande
åren. Allmännyttan ska vara ett bra alternativ för
nya kommuninvånare både vad gäller befintliga och
nyproducerade lägenheter, och Sandvikenhus kommer
att fortsätta arbetet med att anpassa verksamheten till
marknadsläget och de finansiella krav som ställs.
Sandvikenhus kommer också att fortsätta arbetet med
att ”sätta kunden i fokus” och öka nöjd-kund-index.
Detta kommer bland annat att ske genom att bolaget
ser över organisationen och hur man arbetar med
kundfrågorna samt ett nytt grepp med hyresgästenkäten.
Bolaget kommer att följa upp resultaten från enkäten
områdesvis med handlingsplaner som är utformade så
att alla medarbetare enkelt kan arbeta med dem och så
kommer bolaget att ha finansiella medel avsatta enbart för
återkopplingsarbetet.
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Bolagen i kommunkoncernen
I det befintliga beståndet kommer de närmaste åren en
stor del av investeringsmedlen satsas i området Nya
Bruket. Nya Bruket med sin arkitektur ska så långt möjligt
återställas i form och färgsättning då det utgör en viktig
del i bolagets fastighetsbestånd. Ralph Erskine-kännare
och intressenter kommer att fortsätta besöka Sandviken för
att uppleva dess arkitektur i olika områden.
Bolaget kommer att fortsätta sin strävan att skapa
förutsättningar för det bostadssociala arbetet.
Samarbetspartners i form av studieförbund, föreningar
inom kultur och idrott med flera ska stimuleras till viktiga
insatser i alla bostadsområden.
Sandviken Nyttofastigheter AB
Sandviken Nyttofastigheter AB ska fortsätta att försörja sin
ägare med olika typer av specialfastigheter.
Kommunalförbund mm i koncernredovisningen
Gästrike Räddningstjänst
Gästrike Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund
enligt direktionsmodellen som sedan den 1 januari 1994
svarar för räddningstjänsten i Gävle, Ockelbo och Sandvikens
kommuner. Sedan 1 januari 1996 ingår även Hofors kommun
och sedan 1 januari 2004 Älvkarleby. Resultatet för 2014 blev
2,5 mkr (-1,8 mkr för 2013). I koncernredovisningen ingår
endast Sandviken kommuns ägda andel av förbundet, 27
procent, vilket motsvarar
ett resultat om 0,7 mkr.
Gästrike Återvinnare
Kommunalförbundet Gästrike Återvinnare bildades 200104-01 och har till uppgift att ansvara för den strategiska
planeringen av frågor kring avfallshantering och de uppgifter
rörande insamling och behandling av avfall som åligger
kommunerna enligt miljölagsstiftningen. Kommunalförbundet
äger till 100 procent Gästrike Återvinnare Utvecklings
AB som i sin tur äger cirka 10 procent av Gästrike
Avfallshantering AB. Resultatet för koncernen år 2014
blev 2,8 mkr (-0,7 mkr för 2013). Sandviken kommuns
andel i Gästrike Återvinnare är 23 procent vilket innebär att
kommunkoncernens andel av förbundets resultat är 0,6 mkr.
Stiftelsen Rosenlöfs Tryckerimuseum
Stiftelsen driver ett tryckerimuseum i Kungsgården.
Förutom den rena museiverksamheten bedrivs viss
försäljningsverksamhet av tryckalster mm. Stiftelsens resultat
för år 2014 är 0,0 mkr (-0,1 mkr för 2013).
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
137
Bolagen i kommunkoncernen
Övriga kommunalförbund mm utanför
koncernredovisningen
Region Gävleborg
Kommunalförbundet startade sin verksamhet år 2000 och
hette då kommunalförbundet SAM. År 2007 ombildades
kommunalförbundet till ”Region Gävleborg”. Förbundet
har omfattat samtliga tio kommuner i länet samt landstinget
och var ett fleruppgiftsförbund. Förbundet har ansvarat
för frågor som rörde regional tillväxt och utveckling, samt
hjälpmedelsverksamhet, utbyggnad av bredband och verkade
dessutom för samordning av kommunala tjänster inom länet.
Sandvikens kommuns andel i förbundet var 7 procent.
Beslut fattades under 2014 om avveckling av regionförbundet
Gävleborg från och med 2015-01-01.
Sandvik Utbildning AB
Sandvik Utbildnings AB driver Göranssonska skolan, en
fristående skola på gymnasienivå med ett specialutformat
industritekniskt program. Bolaget startades under år 2001
och tog emot sina första elever inför läsåret 2002/2003.
Skolan ägs av Sandvik AB till 91 procent och av Sandvikens
kommun till 9 procent. Det redovisade resultatet för året är
-0,2 mkr (4,0 mkr år 2013).
138
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
Sandvikens kommun och Kommunkoncern
Revisionsberättelse
139