ÅRSPLAN - Sverigedemokraterna Eskilstuna

ÅRSPLAN
FÖR ESKILSTUNA KOMMUN
Innehåll
1 Inledning ............................................................................................................................. 4
2 Vision .................................................................................................................................. 5
3 Uppföljning av vårt valmanifest för mandatperioden 2014-2018 ......................................... 6
4 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................. 7
5 Sammanfattning över våra satsningar och prioriteringar ..................................................... 8
6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen ..... 9
6.1
Besparingar ................................................................................................................ 9
6.2
Prioriteringar ............................................................................................................ 10
6.3
Mål ........................................................................................................................... 11
7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen ............. 12
7.1
Kommunstyrelsen .................................................................................................... 12
7.2
Överförmyndarnämnden .......................................................................................... 16
7.3
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden .................................................... 17
7.4
Socialnämnden ........................................................................................................ 20
7.5
Barn- och utbildningsnämnden ................................................................................ 22
7.6
Vård- och omsorgsnämnden.................................................................................... 25
7.7
Kultur- och fritidsnämnden ...................................................................................... 28
7.8
Stadsbyggnadsnämnden .......................................................................................... 30
7.9
Miljö- och räddningstjänstnämnden ......................................................................... 32
7.10 Torshälla Stads Nämnd ............................................................................................ 33
8 Investeringar ..................................................................................................................... 34
9 Ekonomiska driftramar per nämnd 2016 ........................................................................... 34
10 Investeringsbudget 2016 - 2020........................................................................................ 34
11 Budget 2016 och ekonomisk plan 2016 - 2018 ................................................................. 34
1 Inledning
Sverigedemokraterna Eskilstunas årsplan 2016 är en vidareutveckling av våra tidigare
kompletterande och ordinarie årsplaner. Den innehåller först en övergripande vision som beskriver
hur Eskilstuna kommunkoncern i stort ska bedrivas och i vilken riktning vi vill att kommunen ska
sträva åt. Sedan följer en rad olika prioriteringar, besparingar samt mål för vad vi vill att
kommunstyrelsen och respektive nämnd ska uppnå. En sammanfattning över våra prioriteringar
återfinns under kapitel 5. Samtliga prioriteringar och besparingar finns under kapitel 9. Där
beskriver vi vad vi vill göra, hur mycket vi uppskattar det kommer kosta eller bespara kommunen.
Våra budgetramar för respektive nämnd och kommunstyrelsen utgår ifrån de av
kommunfullmäktige föregående år beslutade samt beslut vi yrkat bifall till i nämnder eller styrelser
som påverkar budgetramarna. Justeringar för den fortlöpande driften ingår också som grund men
presenteras inte specifikt. Därefter gör vi förändringar utifrån våra idéer och förslag för respektive
nämnd och kommunstyrelsen. Vi ger kompensation för inflation till nämnder och
kommunstyrelsen. Vi avsätter också pengar för demografi och löneökningar.
För Sverigedemokraterna Eskilstuna
Kim Fredriksson, gruppledare
2 Vision
En stolt svensk stad mitt i Sverige.
Sverigedemokraternas strävan för Eskilstuna kommun är ett öppet och fritt samhälle där våra
invånare känner trygghet i livets alla skeden. Att skapa förutsättningar för invånare att känna
trygghet är kommunens absolut viktigaste uppgift.
Ett tryggt samhälle bygger på att människor upplever rättvisa och gemenskap. Otrygga samhällen
brukar ofta präglas av sociala klyftor och olika former av segregation, tyvärr något som allt mer har
kommit att prägla vår stad.
För att kunna skapa det trygga Eskilstuna behöver vi ge vår kommun en ryggrad och en identitet.
Eskilstuna är en del av Sverige, svenskheten är således vår nationella identitet gentemot omvärlden.
Kommuninvånarnas gemensamma intressen, vårt gemensamma leverne och våra förutsättningar
utgör vår kommunalt kulturella själ det som vi väljer att definiera som Eskilstuna andan.
Kommunen har ett ansvar för att främja kommuninvånarnas gemenskapsanda och ett ansvar att se
till att de som flyttar hit kan bli en del av den. Dessa idéer grundar sig ideologiskt ur
socialkonservatismen och konkret på en tanke om assimilation.
Att ta seden dit man kommer är en viktig princip som genomsyrar Sverigedemokraternas vision för
Eskilstuna och också ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa rasism och segregation.
Eskilstuna ska vara en kommun för den som vill ge sina barn en trygg uppväxt, för den som vill
utvecklas i sin skolgång, för den som genom högre studier vill nå sin fulla potential, för den som
genom arbete vill bidra till vår gemensamma välfärd, för den som vill åldras, för den som vill vara
en del av vår Eskilstuna anda. Eskilstuna ska vara en stolt svensk stad där våra invånare känner
trygghet genom hela livet.
3 Uppföljning av vårt valmanifest för mandatperioden 2014-2018
Eskilstuna står inför allvarliga utmaningar, för att få kommunen på rätt väg har vi identifierat tio
områden som vi vill fokusera på för att Eskilstuna ska bli en framgångskommun.
Fokusområden:
Mer information om vad vi specifikt vill inom respektive fokusområde återfinns i vårt valmanifest
för 2014 – 2018 som finns på vår lokala hemsida.
Ambitionen är att valmanifestet ska vara vägledande genom hela vårt budgetarbete under hela
mandatperioden. Men vi kommer givetvis även vara lyhörda gentemot förändringar och nya behov
som behöver prioriteras. Verksamhetsbesök på exempelvis skolor, äldreboenden och företag
kommer också vara något som påverkar vårt politiska arbete.
4 Ekonomiska förutsättningar
Här redovisas de ekonomiska förutsättningarna som vi utgår och budgeterar från. Vi beskriver även
kortfattat om vår syn på respektive område och hur vi valt att prioritera.
Kommunalskatt
Skattesats i %
Förändring i kr
Budget 2016
22,08
0
Budget 2017
22,08
0
Budget 2018
22,08
0
Vår uppfattning är att det inte finns något ekonomiskt utrymme att utifrån nuvarande utmaningar
inom välfärden göra någon skattesänkning. För att bryta den negativa trenden med skenade
försörjningsstöd och en ihållande hög arbetslöshet är det satsningar på skola och utbildning som
måste ligga i fokus. Satsningar som kräver ekonomiska resurser.
Den långsiktiga ambitionen är att satsningarna på skola och utbildning ska leda till minskade
försörjningsstödskostnader och arbetslöshet. Lyckas den ambitionen är det möjligt att de frigjorda
resurserna används för att sänka skatten så den harmoniserar med jämförbara kommuner.
Befolkningsökning
Ökning i antal
Förändring i antal
Budget 2016
600
-400
Budget 2017
600
-400
Budget 2018
600
-400
Eskilstuna har det senaste åren växt rejält. Tyvärr har antalet bostäder, arbetstillfällen och
utbildningsplatser inte växt i samma utsträckning. En stor del av befolkningsökningen beror på att
Eskilstuna har tagit ett väldigt stort ansvar när det gäller mottagande av flyktingar och dess
anhöriga. Det har aldrig förts några djupare eller verklighetsförankrade resonemang kring hur
kommunen ska hantera det nämnda ansvaret. Det är allvarligt och har föranlett bostadsbrist, hög
arbetslöshet och ett splittrat Eskilstuna med en hög segregation.
Vår ambition är att styra om politiken så befolkningsökningen anpassas efter Eskilstunas förmåga
att bygga bostäder, skapa utbildningsplatser och en dräglig tillvaro för dess invånare. Men även
efter förutsättningarna till jobb med egen försörjning.
5 Sammanfattning över våra satsningar och prioriteringar
Nedan finns våra satsningar och prioriteringar i diagramform för att enkelt få en uppfattning om
vart vi valt att prioritera skattebetalarnas pengar under 2016. Mer information finns under kapitel 9
Ekonomiska driftramar per nämnd 2016.
Specifikt per område
Skola & utbildning
Höjd skolpeng
Vuxenutbildning
Mkr
50
21
Sommarskola
2
Höjt stöd till landsbygdsskolorna
Utveckla basklass
Demografi
Inflation och löneökningar
Utökad budget för elever med
behov av särskilt stöd
(obalans tilläggsbelopp)
2
1
62,9
66,5
10
Totalt
215,4
Vård & omsorg
Ökad grundbemanning
Halverad timkostnad för hemtjänst till
150 kr
Reducerat pris för trygghetslarm till
50 kr i månaden
Rätten till önskad sysselsättningsgrad
Fler sommarkolloplatser
Demografi
Inflation och löneökningar
Få budget i balans
(obalanser i verksamheterna)
Mkr
30
3,5
Totalt
183,5
3,6
3,7
2
25,2
42,5
73
6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och
kommunstyrelsen
I vår budget ålägger vi varje nämnd samt kommunstyrelsen ett ökat effektiviseringskrav om 0,5 %
för 2016 som dras från respektive rambudget. 2017 och 2018 höjs det ytterligare 0,1 %.
Effektiviseringskravet ska uppnås främst genom samordnade upphandlingar, minskade
administrativa kostnader och generell samordning inom kommunens verksamheter. Mer åtgärder
finns under respektive nämnds besparingar samt i kommande verksamhetsplaner. Se nedan för
ökning i miljoner kronor av effektiviseringskravet. Årets resultatmål enligt balanskravet 2016 sätter
vi till 2,0 %. Det innebär att det finns resurser avsatta för stora kommande investeringar och för
eventuella felberäkningar.
6.1 Besparingar
 Införa assimileringsinriktad politik
Kommunen är idag väldigt segregerad där många lever i ett utanförskap och känner sig inte
vara en del av majoritetssamhället. Miljontals kronor pumpas in årligen i olika projekt och
särlösningar som syftar till att bryta utvecklingen. Tyvärr har insatserna marginal effekt.
Utanförskapet bland utrikesfödda tenderar att fortsätta växa, trots alla vackra ord som
nämns i de olika åtgärdsplanerna med integration som grund. Ska utvecklingen med
kostnadsdrivande integrationsprojekt och särlösningar brytas, måste en
assimileringsinriktad politik prägla samhällsbyggandet. Utgångspunkten ska vara att
nyanlända tar seden dit de kommer. Ambitionen är också att stärka gemenskapen så
invånarna lever tillsammans och inte åtskilda, vilket dagens integrationspolitik bidragit till.
 Verka för en ansvarsfull invandringspolitik
Signalera till regeringen om kommunens kritiska situation kring den för höga asyl-, flyktingoch anhöriginvandringen. Syftet är att radikalt öka och förlänga tiden för ersättningarna
kommunen får för mottagningen. Men även för att få regeringen att förändra sin
invandringspolitik och se över EBO-lagen. Invandringen måste anpassas efter kommunens
förutsättningar att skapa jobb, bostäder och utbildningar som leder till jobb.
 Restriktivare regler för bidrag till organisationer
Kommunen delar idag ut miljoner i bidrag till olika organisationer. För den kreative
bidragssökaren går det att söka bidrag både i kommunstyrelsen och via olika nämnder. Det
är varken hållbart eller rättvist att så är fallet. Det bör endast vara en nämnd som sköter
hanteringen av bidrag. Utöver detta ska även tydligare krav ställas på bidragssökaren.
Organisationer som tenderar att ha en exkluderande och segregerande effekt i samhället
ska inte beviljas bidrag. Extra vikt ska läggas vid att organisationer ska skapa gemenskap
mellan olika samhällsgrupper, och stärka dess tillit till varandra. Budgetposterna för
ändamålet minskas där kommunen får omprioritera med befintliga medel. Ledstjärnan är
att föreningar som tydligt gynnar tryggheten och samhällsgemenskapen ska prioriteras.
 Fastställa andelen ekologiskt till 25 %
Istället för att stirra sig blind på att ekologiskt alltid är det bästa för miljön och människan
har vi en särskild satsning där vi prioriterar lokalproducerad mat. Återfinns under
kommunstyrelsens prioriteringar. Därför ställer vi oss bakom tjänstemännens förslag om
att minska andelen ekologiskt från 40 % till 25 %.
 Se över konstorganisationen
Vi ställer oss bakom tjänstemännens förslag om att se över konstorganisationen så att både
inköp, tillverkning och bemanning blir kostnadseffektiv.
 Effektivisera rekryteringsprocessen
Sättet kommunen valt att rekrytera personal på idag kan i många avseenden vara
byråkratiskt. Därför ställer vi oss bakom tjänstemännens förslag på att effektivisera
rekryteringsprocessen.
•
Fortsätta arbetet med att samordna beställningar av material och varor i syfte att minska
fraktkostnaderna och styckpriserna.
•
Verka för att alla tjänstgöringsrapporter rapporteras digitalt.
•
Verka för att samtliga anställda och förtroendevalda övergår till e-lönebesked istället för
traditionell pappersversion.
•
Ytterligare energibesparing ska eftersträvas inom alla kommunens verksamheter.
•
Arbeta för att riktlinjer för lokalförsörjning efterföljs av samtliga kommunala verksamheter.
6.2 Prioriteringar
•
Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med
funktionshinder ska ha hög prioritet. Det är också av vikt att verka för att få privata aktörer
att göra sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer.
•
Vi ser det som prioriterat att kommunen i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter
och aktivt arbetar för att nå de nationella miljömålen. Detta arbete måste dock vägas mot
människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till exempel god omsorg
och kvalitativ utbildning.
•
Kommunen ska ha en långsiktig och hållbar handlingsplan över hur fordon som drivs på
fossila bränslen successivt fasas ut ur den kommunala organisationen.
•
Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga alla former
av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs förslagsvis genom väl
utarbetade handlingsplaner som samtliga anställda ska ha god kunskap om, genom att
erbjuda kurser i självförsvar till alla som anser sig ha behov av det, och genom satsningar
på stöd- och jourverksamheter som vänder sig till både män, kvinnor och barn som är i
behov av hjälp.
•
Samtliga verksamheter ska se över möjligheten att skapa en så kallad mobilapplikation så
att tillgängligheten gentemot kommunens invånare stärks.
•
Samtliga kommunala verksamheter ska verka för att underlätta för invånare som önskar
bygga nytt på landsbygden. Huvudsyftet är att landsbygden ska fortsätta vara levande med
dess skolor men då krävs det att invånare flyttar ut till landsbygden och inte ifrån den.
•
För de invandrare som bjuds in för att delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare
ska krävas på ett språktest samt prov i svenskt samhällsliv. Kravet är sedan godkänt för att
få delta.
6.3 Mål
•
Tillgängligheten för äldre och för funktionshindrade personer ska öka inom såväl kommunal
verksamhet som inom kommunen som helhet.
•
Andelen medborgare som utsätts för någon form av brott ska minska.
•
Den allmänna trygghetskänslan i kommunen ska öka.
•
Segregationen i kommunen ska minska.
•
Kommunens organisation ska förbättras och effektiveras så att de administrativa
kostnaderna minskar.
•
Förutsättningarna att bo och etablera verksamhet och företag på landsbygden ska öka.
7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och
kommunstyrelsen
I det här stycket redovisar vi våra besparingar, prioriteringar och mål som är specifikt för respektive
nämnd och för kommunstyrelsen. Dock kan vissa saker inkluderas även i andra nämnder samt
kommunstyrelsen och då är ett samarbete att föredra.
7.1 Kommunstyrelsen
7.1.1 Besparingar
 Minskade budgetramar under KS
Idag finns det under ”övriga kommungemensamma kostnader under kommunstyrelsen” en
rad budgetposter som vi anser inte ska ligga under KS ansvar. Genom åren har vi kunnat
se att pengarna som finns där delas ut utan något större helhetstänk. Det ges pengar till allt
som tycks låta bra. Det är dessutom inte hållbart att det även går att söka likande bidrag via
exempelvis kultur- & fritidsnämnden. Det blir ohållbart och risken att dubbla bidrag delas
ut för samma projekt finns. Genom att dra ner på alla dessa budgetposter kan vi
omprioritera pengarna för maximal nytta för Eskilstunas skattebetalare.
 Minska stödet till studieförbunden
Vi vill styra om studieförbunden så de präglas mer av ideellt arbete och mer samarbete med
övriga föreningar som får bidrag av kommunen. Visionen är att verksamheterna ska bli lite
smalare men vassare.
 Höjt utdelningskrav kommunala bolag
Se våra ägardirektiv för mer information.
 Minska den politiska organisationen
Jämfört med andra kommuner är Eskilstunas politiska organisation väldigt stor. Med
anledning av detta vill vi minska på den. Se våra förslag till förändringar nedan. För att
kompensera för det minskade partistödet ska partier i högre grad få nyttja stadshusets
lokaler. Partier som inte av egen kraft får ledamot/ersättarplatser erbjuds istället
insynsplatser i samtliga nämnder och större bolag.
Område
Minska alla nämnder till 11 ledamöter och 6 ersättare
(inkl. förlorad arbetsinkomst genomsnitt 400 kr/sammanträde)
Minska partistödet med 20 %
Halvera arvodena för vice och andre vice i alla nämnder
Minska alla bolag till 7 ledamöter och 5 ersättare
(inkl. förlorad arbetsinkomst genomsnitt 400 kr/sammanträde)
Halvera arvodena för vice och andre vice i alla bolag
Totalt
Beräknad besparing
2,1
0,9
1,9
1,0
0,6
6,5 miljoner
•
Vid köp och försäljning av fastigheter ska en oberoende värderingsfirma värdera
fastigheten.
•
Kommunstyrelsen ska arbeta för att i samarbete med Migrationsverket, exempelvis genom
att delta i något av deras olika projekt, erbjuda återetableringsstöd till de invandrare som
önskar återvända till sina hemländer. Kommunstyrelsen ska även ansvara för att invandrare,
som förbundit sig att återvandra, erbjuds utbildning och kunskaper anpassade efter
förutsättningar och behov i hemlandet. Hela finansieringen bör bekostas av
Migrationsverket eller annan statlig myndighet. Det ska också bygga på frivillighet, ingen
ska tvingas att återvända till sitt hemland.
7.1.2 Prioriteringar
 Inrätta/stärka en EXIT-verksamhet
Det förebyggande arbetet mot grov organiserad brottslighet sker i samverkan med
civilsamhället. Det förebyggande arbetet ska kännetecknas av nolltolerans mot all brottslig
verksamhet, mutor och bestickning. Syftet med EXIT- verksamheten är att minska antalet
yrkeskriminella.
 Projektgrupp för kompetensförsörjning till företagen
Gruppens huvuduppgifter ska vara att samordna och skaffa fler praktikplatser genom att
upprätta goda kontakter med företagen. Men även att inspirera de elever som ges
praktikplatser att skaffa sig den kompetens som krävs för att kunna bli anställningsbar på
exempelvis företaget praktiken genomförs. (Se inlämnad motion för mer information)
 Utökad kameraövervakning vid hotspots
Idag finns det övervakningskameror vid Centralstationen och Fristadstorget som
kommunen och polisen samarbetar kring finansiering, underhåll och drift. Under slutet av
2014 rustades dessa kameror upp mot högupplösta vilket är mycket positivt.
Polismyndigheten har i samband med detta även framfört önskemål om ytterligare
samfinansiering av kameraövervakning. Något polisen själva motiverat med att de har en
positiv uppfattning om att kamerorna har brottsförebyggande och säkerhetsskapande
effekt. Med tanke på den stora otrygghet många Eskilstunabor idag upplever är det självklart
att kommunen ska tillmötesgå polisens önskemål. Fokus är att öka tryggheten utan att
inskränka den personliga integriteten.
 Operation bostäder!
Eskilstuna har akut bostadsbrist som är en bieffekt av den invandrings-, arbetsmarknadsoch skolpolitik som regeringen och den tidigare rödgröna kommunmajoriteten bedrivit.
Införs Sverigedemokraternas politik inom nämnda områden kommer fler att få jobb, vilket
ökar köpkraften hos Eskilstunaborna. Ökad köpkraft leder i sin tur till att byggbolagen får
lägenheter sålda eller uthyrda på ytor som är lämpliga för byggnation och att byggandet
initieras.
Konkret handlar satsningen om att hela kommunen får ett gemensamt uppdrag. Att
tillsammans hjälpas åt att årligen bygga 350 bostäder via Eskilstuna Kommunfastigheter
AB och 150 bostäder via privata aktörer. Det handlar om ökad bemanning inom främst
stadsbyggnadsförvaltningen för att hantera detaljplaner, bygglov och så vidare. Men även
att locka privata aktörer som är villiga att investera i bostäder i kommunen. För att klara av
det avsätts årligen en stor summa driftpengar som ska användas för att kunna genomföra
projektet. Merparten av resurserna kommer tillfalla Eskilstuna Kommunfastigheter AB för
att klara av de stora investeringar förslaget kommer innebära.
 Lokalproducerad mat (kommunövergripande)
Den mat som serveras inom kommunens alla kök ska vara nylagad, näringsrik och utformad
med hänsyn tagen till gästernas önskemål. Lokalproducerad mat ska prioriteras. Det ska
också säkerställas att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren. Kött
från svenska gårdar ska också prioriteras.
 Demografi – utbildning
Då kommunens invånare blir fler till antal krävs det att resurser avsätts för att behålla
samma nivå på skolpengen. Dessa pengar är till för just det.
•
Få till en samordning kring praktikplatser och sommarjobb i alla dess slag. Detta genom att
kommunen verkar för att samtliga aktörer som erbjuder praktikplatser och sommarjobb i
högre utsträckning samarbetar.
•
Det ska finnas en väl utarbetad handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras.
Aktivt deltagande och ökat inflytande ska uppmuntras genom att kommunen ska vara öppen
för medborgarförslag. Beslut i särskilt kontroversiella- och övergripande frågor bör föregås
av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. Kommunens hemsida samt
sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden bör marknadsföras bättre för att få
fler att ta del av de politiska besluten och av kommunens aktiviteter.
•
Politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar är ett hot mot en vitaliserad
demokrati. Kommunstyrelsen ska därför utarbeta handlingsplaner för att komma tillrätta
med problematiken.
•
För att ge ett gott företagarklimat ska tillgången till lokaler med lämplig storlek och rimlig
hyra utredas. Behov av fler och lättillgängliga parkeringsplatser i centrum bör utredas i syfte
att gynna centrumhandeln, och det bör också ses över hur centrum kan göras mer attraktivt
att besöka.
•
En satsning bör göras på att få fler företag att etablera sig i kommunen, samt på utökat stöd
och vägledning i syfte att få fler människor att starta egna företag.
•
Kommunstyrelsen ska säkerställa att utbyggnaden av Eskilstunas stadsnät fortsätter så att
den på sikt kan omfatta hela kommunen.
•
Kommunstyrelsen ska ansvara för att representanter från kommun, polis, näringsliv och
föreningar samverkar för att förebygga brott och otrygghetskänsla.
•
Bostadsområden och platser som är särskilt otrygga och brottsutsatta ska kommunen verka
för att det införs områdespoliser.
•
Nattvandringsgrupper ska finnas och aktivt stödjas av kommunen. En uppsökande
stödverksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som målgrupp.
•
Kommunstyrelsen ska verka för att ett jämställdhetsbokslut upprättas årligen. I detta ska
alla kommunens kostnader inom området redovisas.
7.1.3 Mål
•
Andelen medborgare som upplever att de har god insyn i och möjlighet att påverka
kommunens verksamhet ska öka.
•
Fler företag ska etablera sig i kommunen.
•
Fler arbetstillfällen ska skapas inom kommunen.
•
Samarbetet mellan kommunens alla verksamheter och frivillighetscentralen ska öka.
7.2 Överförmyndarnämnden
7.2.1 Besparingar
•
Genom en gemensam nämnd med Strängnäs är bedömningen att verksamheten kommer
kunna effektiviseras. Frigjorda resurser ska användas för ökad kvalité och tillgänglighet.
7.2.2 Prioriteringar
 Höjd budgetram för att klara av uppdraget
För att hantera kommunens ökade behov inom området höjer vi budgetramen för att
säkerställa att kommunen klarar av uppdraget.
7.2.3 Mål
•
Uppnå en budget i balans för att underlätta sammanslagningen med Strängnäs.
7.3 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
7.3.1 Besparingar
 Minska behovet av försörjningsstöd
Denna besparing går likt andra besparingar hand i hand med våra satsningar. Med vår
invandringspolitik kommer inflödet av nya människor som tvingas in i
försörjningsstödsberoendet att radikalt minska. En politik som är anpassad efter
Eskilstunas förmåga att hantera nya invånare och få dem att bli en del av samhället. Detta
tillsammans med stora satsningar på skolan, vuxenutbildningar och förbättrad
företagsklimat kommer minska behovet av försörjningsstöd. För att vara extra tydlig
handlar det inte om att neka individers rätt till hjälp från samhället. Utan att ge de utsatta
individerna hjälp till självhjälp. Ge dem verktygen att skaffa sig en utbildning, en livsglöd
och att göra dem attraktiva på arbetsmarknaden så företagen vill anställa dem.
 Minska behovet av tolkhjälp
Genom att prioritera lärandet av det svenska språket i alla avseenden där tydliga krav på
anpassning för nya invånare kan både kostnaderna och behovet av tolkar att minska.
Givetvis ska detta inte ske på bekostnad av tryggheten i kommunikationen mellan invånare
och kommunen. Denna besparing ska ses som en viljeinriktning där det ska vara det
svenska språket som är det främsta kommunikationsspråket i kommunen.
 Vassare arbetsmarknadsåtgärder
Nämnden tillhandahåller väldigt många arbetsmarknadsinsatser som bedrivs i projektform.
Generellt sett är det färre som går ut i jobb och egen försörjning efter dessa projekt, än de
som avslutar sina yrkesutbildningar på Komvux. Vår bedömning är att ska Eskilstuna bli en
arbetarstad igen gäller det att prioritera med redan befintliga medel. Genom att göra
arbetsmarknadsinsatserna smalare men vassare med fokus på arbete kan resurser flyttas
över till Komvux.
 Nej till fortsatt Trainee-projekt
Trainee-projektet har haft många positiva delar för de berörda individer som deltagit. De har
fått en möjlighet att komma ut ur hemmet och få känna känslan av att vara behövda ute på
arbetsmarknaden. Tyvärr har satsningen även en baksida. Alldeles för många deltagare har
inte gått vidare till jobb eller studier. Faktum är att en bra bit över 60 % har flyttats över till
andra former av försäkringssystem, exempelvis A-kassa. Vi avser därför styra om
resurserna till vuxenutbildningen med utbildningar som leder till jobb och egen försörjning.
Vi tar ett helhetsgrepp med långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktiga där
människor flyttas runt mellan olika försäkringssystem.
•
Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Utan undantag
ska försörjningsstödet kopplas till tydliga krav på att den hjälpsökande utifrån sin förmåga
aktivt medverkar till att komma ur sin problemsituation.
•
Fortsatt arbete med att införa e-tjänster för Komvux och för försörjningsstöd i syfte att
minska administrativa kostnader.
•
I syfte att öka antalet platser för vuxenutbildning ska nämnden verka för att staten tar ett
större ekonomiskt ansvar samt söker de statsbidrag som går att söka inom området.
7.3.2 Prioriteringar
 Mer vuxenutbildning
I en stad där arbetslösheten är hög, men där företagen samtidigt skriker efter arbetskraft är
det något som inte stämmer. En av nycklarna till att lyckas bryta den negativa utvecklingen
är att på allvar prioritera höjd utbildningsnivå. Genom att öka och anpassa utbudet av
utbildningar efter arbetsmarknadens behov av kompetens kan arbetslösheten radikalt
minskas. Även företagsklimatet förbättras då tillgängligheten av rätt kompetens bland
arbetskraften ökar. Fler utbildningsmäklare ska också anställas, för att tillsammans med
näringslivet lyckas få yrkeshögskoleutbildningar att läggas i kommunen.
 Förbättrat SFI (svenska för invandrare)
I Eskilstuna bor många invånare som har stort behov av att lära sig det svenska språket.
Detta ställer höga krav på god och kvalitativ undervisning. Svenska språket är en vital del i
vår vision om ett samhälle präglat av trygghet och gemenskap. Därför är det av högsta vikt
att eleverna fullföljer sina studier med goda resultat och kön till SFI hålls till ett minimum.
Klasserna bör delas upp baserat på vilken utbildningsnivå eleverna har så utbildningstakten
kan anpassas efter inlärningsförmågan. Samtliga studieavbrott ska följas upp och
åtgärdsplaner inrättas för att stötta en fortsatt studiemotivation.
•
Invånare som behöver stöd och hjälp av socialtjänsten ska erbjudas individuellt anpassade
stödinsatser.
•
Verka för att rekryteringsmässan hålls 4 gånger per år istället för en. Studievägledare och
utbildningsanordnare ska finnas på plats, för att hjälpa arbetssökande till kompletterande
utbildning för att leva upp till företagens kompetenskrav.
•
Undersöka vilka bostadsområden som är mest utsatta av försörjningsstödsberoendet i syfte
att göra riktade arbetsmarknadsåtgärder.
•
Ungdomar och studenter ska erbjudas praktik och feriearbete i den kommunala
verksamheten.
7.3.3 Mål
•
Tillgången till utbildningar som underlättar för arbetssökande att matcha sin kompetens
mot arbetsmarknadens behov ska öka.
•
Andelen nyanlända som fullföljer Svenska för invandrare (SFI) med goda kunskaper i
svenska språket som resultat ska öka.
•
Antalet bidragshushåll för nyanlända som har ekonomiskt bistånd ska minska.
•
Antalet bidragshushåll som har ekonomiskt bistånd ska minska. (exklusive nyanlända)
•
Andelen invånare i arbetsför ålder med egen försörjning i procent av Eskilstunas befolkning
ska ökas till minst 92 %
•
Andelen arbetslösa ungdomar i arbetsför ålder ska minska med minst 3 procentenheter.
7.4 Socialnämnden
7.4.1 Besparingar
 Minska behovet av vård för vuxna
Vår uppfattning är att missbruket bland vuxna är starkt sammankopplat med känslan av att
inte vara behövd, att inte ha ett arbete, att känna sig sviken av samhället och stå utanför.
Genom satsningar på Komvux, ökad tillgänglighet och sociala aktiviteter på mötesplatserna
kan vi vända utvecklingen. Genom mer samarbete med andra kommuner och landstinget
kan vårdkostnaderna per individ även minskas. Föreningslivet fyller också en nyckelroll i
kampen mot att vuxna hamnar i missbruk och tvingas in i åtgärder mot missbruket. Detta
är ett axplock av satsningar som påverkar och som tillsammans med av nämnden redan
antagen åtgärdsplan gör det möjligt att göra besparingen. Mer information om satsningarna
finns under prioriteringar i respektive nämnd.
 Minska behovet av vård för barn och unga
Tidigare år har kostnaderna för vård av barn och unga radikalt ökat. Detta hänger ihop med
den höga arbetslösheten och utanförskapet som råder i kommunen. Många människor
främst unga känner ett behov av att ta till droger för att få tillvaron att kännas dräglig och
uthärdlig. Här gäller det att samtliga kommunala verksamheter, näringsliv och
civilsamhället hjälps åt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. För att nämna några
satsningar har vi först mer resurser till skolan där elever som tenderar att hamna utanför
fångas upp snabbt, samt mer tillgängliga ungdomsgårdar där det finns vuxna som är
närvarande. Även ett mer medvetet föreningsliv som har kännedom om droger och att
kunna se tendenser som kan leda till drogmissbruk. Detta är ett axplock av satsningar som
påverkar och som tillsammans med av nämnden redan antagen åtgärdsplan gör det möjligt
att hantera situationen.
7.4.2 Prioriteringar
 Fler sommarkolloplatser
Tyvärr är det många barn och unga som lever under svåra förhållanden. Det kan vara
arbetslösa föräldrar, missbruk, svårt att hänga med i skolan eller till och med mobbing.
Överallt där frågan kring barns utveckling ställs är det alltid samma budskap som ges. Satsa
på barnen i så tidig ålder som möjligt. Genom att se till att fler barn och unga får möjligheten
att spendera sin sommar på ett kollo kan deras tillvaro förändras väldigt mycket. Minnen
och vänner för livet som kan uppstå efter ett par veckor på kollot kan vara den lilla livsglöd
som livar upp och ger barnet orken att klara skolan och tillvaron.
•
Aktivt samverka med andra kommuner för att minska dygnskostnaderna för vårdplatser.
•
Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas omedelbar behandling eller annan kvalificerad
terapi. Kommunen ska erbjuda eget behandlingshem alternativt anlita ett externt
behandlingshem för att skyndsamt kunna erbjuda plats åt den hjälpsökande. För
missbrukare med dubbeldiagnos ska det finnas särskilda boenden anpassade för att kunna
ge en kvalitativ vård utifrån den enskildes behov.
•
Kvalificerad rådgivning ska erbjudas av kommunen i svåra livssituationer. En väl utbyggd
familjerådgivning utan långa väntetider ska tillhandahållas. När det gäller familjerådgivning
är det av vikt att rätt kompetens finns hos rådgivarna och att fokus ligger på individernas
förutsättningar och livssituation. Ett bra samarbete med polisen är en grundförutsättning
när det gäller att motverka våld i nära relation.
•
I Eskilstuna finns ett stort antal hemlösa personer som dock kan variera i antal beroende på
hur beräkningen sker. Det bör ses över vilka åtgärder som krävs för att dessa människor
ska kunna få en bättre livssituation.
•
Genom olika projekt, riktade till barn, ungdomar och föräldrar ska missbruk och
ungdomsbrottslighet förebyggas.
7.4.3 Mål
•
Antalet hemlösa personer i kommunen ska minska.
•
Behovet av missbruksvård ska minska.
•
Hedersrelaterat våld och våld i nära relation ska minska.
7.5 Barn- och utbildningsnämnden
7.5.1 Besparingar
 Behovspröva den nödvändigaste IT-supporten
I takt med att skolan anpassar sig till det moderna samhället med ökad teknik är det lätt att
låta IT-kostnaderna skena iväg. Vi ställer oss bakom förvaltningens förslag om att se över
vilken support som är absolut nödvändig och önskvärd.
 Starta egna LSS-boenden
För att kunna finansiera våra satsningar ställer vi oss även bakom förvaltningens förslag
om att starta egna LSS-boenden. Ett förslag som bedöms kunna spara flertalet miljoner.
•
Modersmålsundervisning som inte är lagstadgat ska avskaffas.
7.5.2 Prioriteringar
 Öka skolpengen till för- grund- och gymnasieskolan
Den kanske enskilt bästa åtgärden politiken kan göra för att förbättra skolan är att höja
skolpengen. Då får varje skola och varje rektor utifrån sina behov och förutsättningar
använda resurserna där de gör bäst nytta. Därför prioriterar vi höjd skolpeng och låter våra
övriga satsningar som återfinns nedan vara en inriktning för hur pengarna bör användas.
 Sommarskola för gymnasieelever
Denna satsning riktar sig till gymnasieelever som ligger efter i skolan eller gått ut den med
ofullständiga betyg. Satsningen ligger i linje med vår ambition med att minska behovet av
försörjningsstöd. Genom att erbjuda elever en andra chans att ordna sina betyg ökar
chansen till jobb eller högre studier. Utöver undervisning ska fokus även ligga på att leta
efter tendenser till att hamna i drogmissbruk.
 Sommarskola för högstadieelever
Idag erbjuds redan sommarskola för högstadieelever och finns finansierat inom
budgetramen. Dock anser vi det är av vikt att fler får möjligheten till sommarskola och ordna
till sina betyg innan de går vidare till gymnasiet. Därför är denna satsning en utökning av
budgeten inom nämnt område.
 Höja stödet till landsbygdsskolorna
För att säkerställa en levandelandsbygd höjer vi landsbygdsstödet till skolorna på
landsbygden.
 Utveckla Basklass
Basklass är en verksamhet riktad till ungdomar i gymnasieåldern som inte haft en
fungerande skolgång. Främsta uppgifterna verksamheten har är att motivera berörda elever
till att klara skolan samt förmå dem att söka högre studier eller arbete. Med tanke på
Eskilstunas stora utmaningar inom det sociala vill vi prioritera detta och utveckla
verksamheten.
•
Lärarnas kompetens är av stor vikt för hur väl eleverna lyckas i skolan. Därför bör en höjning
av lärares kompetens eftersträvas, i syfte att minska behovet av extra åtgärder för att få
eleverna att uppnå önskade betyg.
•
Internationella klasser och Slussen fyller en nyttig funktion, men det bör ses över hur dessa
verksamheter kan effektiviseras och ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av
samhället.
•
De nationella reformerna som rör skolan kommer att innebära stora omställningar. För att
göra omställningarna smidiga behövs det avsättas tillräckligt med resurser för att inte sänka
kvaliteten på utbildningen under tiden som omställningarna sker.
•
Fler lärare behöver anställas för att minska storleken på elevgrupperna och därmed
underlätta individualiserad undervisning. Det är viktigt att få fler elever att uppnå betyget E
(godkänt) i så många ämnen som möjligt, men det är också prioriterat att ge stöd åt de
elever som satsar på högre betyg.
•
Genom en satsning på fler vuxna i skolan exempelvis i form av klassmorfar och kuratorer
ökar lärarnas möjlighet att ägna sig åt undervisning. Samtidigt ökar möjligheten att hjälpa
ungdomar som av psykosociala skäl mår dåligt. Och det blir lättare att upptäcka och ingripa
mot kränkande handlingar såsom mobbning, hot och våld i ett tidigt skede.
•
Genuspedagogiken ska avvecklas.
•
Säkerställa att kommunen lever upp till sina skyldigheter när det gäller uppföljning av
ungdomar 16-19 år som inte går i gymnasiet.
•
För att hindra att ungdomar tidigt hamnar i kriminalitet och missbruk ska det finnas hjälp
och stöd att få för alla ungdomar som av olika skäl mår dåligt.
•
Det måste satsas på lösningar som gör att stökiga elever som hindrar undervisningen eller
som orsakar en otrygg arbetsmiljö kan avvisas från den ordinarie verksamheten när det
behovet uppstår. Dels för att öka övriga elevers möjligheter att få en kvalitativ undervisning,
men också för att kunna ge stökiga elever individuellt anpassat stöd. Det är inte acceptabelt
att några enstaka elever genom ett stökigt beteende ska ta så mycket av lärarens tid i
anspråk vecka efter vecka och månad efter månad att övriga elever blir utan den hjälp de
behöver.
•
Valfrihet och mångfald inom barnomsorg och skola ska främjas. Detta genom att
uppmuntra alternativa driftsformer inom barnomsorgen, och genom att öka föräldrarnas
möjlighet att välja mellan olika pedagogiska inriktningar och profileringar.
•
Kommunen ska verka för att införa vårdnadsbidrag för att göra det möjligt för fler föräldrar
att själva ta hand om sina barn och därmed få mer tid tillsammans med dem.
•
Långt ifrån alla föräldrar har arbetstider som är förenliga med öppettiderna i förskolan, och
många har dessutom långa pendlingsavstånd dagligen. Barnomsorgen måste i högre
utsträckning än idag anpassas till detta så att det blir lättare att förena heltidsarbete, även
på obekväm arbetstid, med föräldraskap. Dock ska en sådan anpassning göras med så stor
hänsyn till barnen och deras förutsättningar.
•
Barngrupperna i förskolan är idag överlag alldeles för stora. En satsning på färre antal barn
per personal behövs för att säkerställa att alla barn får den omsorg som de behöver av
personal som känner att deras tid räcker till. Önskvärt är också att barngrupperna generellt
blir mindre för att minska på stress och ljudnivå.
•
Chefer och rektorer bör erbjudas fortbildning i syfte att förbättra ledarskapet.
7.5.3 Mål
•
Andelen elever som har godkänt betyg i minst 16 ämnen när de lämnar grundskolan ska
uppgå till 100 %.
•
100 % av gymnasieeleverna ska gå ut skolan med slutbetyg.
•
Den genomsnittliga betygspoängen för såväl grundskole- som gymnasielever ska överstiga
rikssnittet.
•
Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska.
•
Andelen grundskole- och gymnasieelever som i skolan känner sig trygga och respektfullt
bemötta ska öka.
•
Andelen grundskole- och gymnasieelever som upplever stress i skolan ska minska.
•
Det enskilda barnets unika behov ska i högre utsträckning än idag tillgodoses genom
alternativa barnomsorgsformer, mindre barngrupper och högre personaltäthet.
•
Matsvinnet ska minska med 40 %.
7.6 Vård- och omsorgsnämnden
7.6.1 Besparingar
 Minskat behov av vikarier
Grovt räknat ligger personalkostnaden mellan grundbemanning och vikarie på 85 %
respektive 15 %. Det är alltså budgeterat för att vikarier ska tas in under året. Genom att ta
x antal miljoner av vikariebudgeten och lägga på grundbemanningen, ökas tryggheten då
det blir fler av fastanställd personal på verksamheterna. Dessutom minskas behovet av att
ta in vikarier vid sjukdom eftersom grundbemanningen med förslaget är högre så att
personalen klarar sig ändå.
7.6.2 Prioriteringar
 Ökad grundbemanning
Genom att öka grundbemanningen inom vård och omsorg minskas behovet av att ta in
vikarier. Eftersom med en väl tilltagen grundbemanning behövs inga vikarier vid sjukdom.
Satsningen är tänkt att öka tryggheten bland personalen samt minska stressen.
 Rätten till önskad sysselsättningsgrad
RÖS innebär att de anställa inom vård och omsorg erbjuds möjligheten få jobba den
sysselsättningsgrad de önskar. Delade turer är något som ingen ska tvingas till. Eftersom
vård och omsorg är kvinnodominerat är det ur ett jämställdhetsperspektiv en bra satsning
och prioritering. Det vore naivt att tro att det inte skulle medföra ökade kostnader att lova
rätten till önskad sysselsättningsgrad.
 Demografi - äldre
För att hålla samma kvalité på äldreomsorgen trots ökning av antalet äldre reserveras
pengar för det.
 Demografi – funktionshindrade
För att hålla samma kvalité på vården av människor med en funktionsnedsättning reserveras
pengar för det.
 Reducerat pris trygghetslarm till 50 kr i månaden
Kommunen erbjuder idag trygghetslarm för personer som av biståndshandläggare bedöms
ha ett behov av det. I praktiken beviljas det till alla som känner ett behov av det. Fördelen
med trygghetslarmet är att det ger en känsla av trygghet både för brukaren men även för
dess anhöriga. Det är en känsla av trygghet att veta att hjälp kan tillkallas om olyckan skulle
vara framme. Idag kostar larmet 200 kr i månaden och risken finns att folk avstår till följd
av kostnaden. Genom att kraftigt reducera månadskostnaden kommer troligtvis fler välja
trygghetslarmet. Då kommer fler känna trygghet, både som brukare och anhörig.
 Halverad timkostnad för hemtjänst till 150 kr
Genom en halvering av timkostnaden kan fler äldre ta del av hjälpen vilket kan leda till att
fler äldre kan bo kvar hemma längre. En halvering av timkostnaden påverkas av många
faktorer och långt ifrån alla betalar dagens 300 kr i timmen vilket gör satsningen
svårberäknelig. Vi reserverar pengar för att markera vår viljeinriktning.
•
LOV (Lagen om valfrihet) ska införas snarast.
•
En lokal parboendegaranti ska införas.
•
Tillgången till lämpliga trygghets- och seniorboenden ska ses över och vid behov ska en
utbyggnad ske.
•
Hemtjänst ska tilldelas i form av tid. I denna tid ska ingå vissa fastställda uppgifter, dock
ska tiden vara så pass väl tilltagen att uppgifterna kan utföras ordentligt och det dessutom
finns möjlighet till viss social samvaro i syfte att bryta isolering. Behovet av hemtjänst ser
också ut att öka som en följd av att allt fler äldre bor kvar i sina hem i en högre ålder. Därför
måste framtida behov av hemtjänst tas i beaktande redan nu.
•
För att minska arbetsskador bland personal och anhörigvårdare på grund av exempelvis
tunga lyft ska de ges ergonomisk vägledning och att se till att hjälpmedel är lättillgängliga.
•
Kommunens äldre ska ha tillgång till en ombudsman som kan hjälpa till i kontakt med
vårdinrättningar och myndigheter.
•
Kommunens äldre ska erbjudas meningsfulla aktiviteter av varierande slag för att motverka
isolering och skapa en dräglig tillvaro.
•
Äldrestödspersoner ska också finnas i kommunen. Dessa ska utföra uppgifter som ofta inte
hinns med av ordinarie vårdpersonal, som till exempel att följa med äldre på promenad, ta
sig tid till en pratstund eller hjälpa till med alldagliga sysslor. För att administrera denna
verksamhet ska en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats
kan vända sig för vägledning och utbildning.
•
Stöd och service ska erbjudas anhörigvårdare.
•
I samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende ska kommunen erbjuda
funktionshindrade meningsfull sysselsättning.
•
Det behöver säkerställas att personer med funktionshinder får den hjälp som de behöver,
vare sig det handlar om hjälp i det egna hemmet eller vårdplats på ett boende.
•
När planering av nya demensboenden sker ska fördelarna med enplansboende beaktas och
långa raka korridorer undvikas.
7.6.3 Mål
•
Äldres och funktionshindrades trygghet och inflytande över den egna vardagen ska öka.
•
Stödet till anhörigvårdare ska öka.
•
Äldres och funktionshindrades tillgång till meningsfull sysselsättning ska öka.
•
Matsvinnet ska minska med minst 40 %.
7.7 Kultur- och fritidsnämnden
7.7.1 Besparingar
 Nej till Skjulsta idrottshall
I kommunens ekonomiskt otrygga läge väljer vi att inte satsa på Skjulsta idrottshall.
Kommunen har redan tagit på sig rekordstora investeringar och kostnader som är kopplade
till multiarenor, träningshallar och badhus. Vår bedömning är att en fortsatt utbyggnad av
idrottshallar får se när ekonomin ser ljusare ut.
•
Idrottslivet ska stödjas i syfte att erbjuda ett brett utbud av fritidssysselsättningar. Dock vill
vi för tillfället se att stöd tilldelas främst för nödvändigt underhåll av befintliga anläggningar
och för handikappanpassning. Nybyggnation, utbyggnad och liknande bör beviljas
restriktivt.
•
Genomför en översyn av samtliga avtal med olika idrottsföreningar och organisationer för
att säkerställa en tydlighet vid eventuella tvister.
7.7.2 Prioriteringar
 Stimulansbidrag till föreningar för ett tryggare Eskilstuna
En växande otrygghet är något som påverkar bilden av vår stad, skadar vårt varumärke och
begränsar medborgarnas frihet. Kriminella grupperingar växer sig starkare och allt för
många allvarliga brott klaras aldrig upp. Polisen har huvudansvaret för trygghet och att
brott klaras upp men kommunen har också ett stort ansvar gentemot sina invånare. Ett sätt
att arbeta för en ökad trygghet är att införa ett stimulansbidrag till föreningar som vill verka
för ett tryggare Eskilstuna. Stimulansbidraget ska rikta sig till föreningar som söker
föreningsbidrag från kommunen men vars huvudsyfte inte redan bygger på
brottsförebyggande eller assimilationsfrämjande verksamhet. Kriterierna ska vara att man
arbetar med en närvaro i otrygga områden för att få in fler ungdomar i en meningsfull
fritidssysselsättning, stärka ungdomar till att våga vittna, sprida information om alkohol,
tobak och andra droger. Polisens synpunkter över kriterierna bör också tas med för att
optimera trygghetseffekterna. (Se inlämnad motion för mer information)
 Förbättrade fritidsgårdar (ungdomsgårdar)
Idag finns 16 fritidsgårdar där hälften drivs av Ung Fritid och resten av olika föreningar. De
fyller en viktig funktion för att skapa en meningsfull fritidssysselsättning för kommunens
unga. De har också en central roll i kampen mot droger och missbruk. Satsningen riktas till
främst tre områden. Förbättrad tillgänglighet, upprustning av lokaler samt ökad
medvetenhet kring så kallade nätdroger. Dock ska även möjligheten att öppna fritidsgårdar
ute på landsbygden ses över. Gemenskap och inkludering ska prägla tillvaron på
fritidsgårdarna.
•
Firandet av traditionella högtider ska aktivt främjas och det nationella, regionala och lokala
kulturarvet ska i möjligaste mån lyftas fram i kommunens kulturverksamheter.
•
En satsning bör ske på att utveckla och marknadsföra den nordiska kulturtriennalen.
•
Kommunen bör uppmuntra till gemensamma aktiviteter för invånare i olika
bostadsområden. Särskilt fokus ska läggas på bostadsområden där segregationen är hög.
Syftet är att stärka gemenskapen i samhället och förbättra assimileringen av nyanlända.
7.7.3 Mål
•
Det nationella, regionala och lokala kulturarvet ska lyftas fram i kommunens
kulturverksamheter.
•
Andelen medborgare, oavsett ålder, som upplever att de har en meningsfull
fritidssysselsättning ska öka.
•
Antalet mötesplatser (såväl föreningar som kommunala verksamheter) som i praktiken är
öppna för alla oavsett kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller politisk åsikt, ska öka.
•
Idrottsföreningar ska uppmuntra äldre att bli inkluderade i föreningsverksamheten.
7.8 Stadsbyggnadsnämnden
7.8.1 Besparingar
 Öka effektiviseringskravet på samhällsbetalda resor
7.8.2 Prioriteringar
 Fria bussresor till alla pensionärer (65 år och äldre)
Kommunens äldre hade tidigare rätt till fria bussresor. Det vill vi återinföra som ett led i vår
vision om en bättre ålderdom med förbättrad fritidssysselsättning.
•
En mer aktiv bostadspolitik ska bedrivas där blandade bostadsformer planeras och matchas
med behovet bland stadens invånare.
•
Småskalighet, naturliga mötesplatser, trygghet och närhet till central samhällsservice ska
eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden.
•
Minskade bilköer i tätorten, detta genom att kommunen verkar för att fler samåker samt gör
det mer attraktivt att åka kollektivt.
•
Bevarandet och synliggörandet av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara
högt prioriterat.
•
Anpassa service och information i kollektivtrafiken efter teknikens utveckling.
•
Klotter och olaglig affischering ska inte finnas i stadsbilden, varför det är prioriterat att
sanering alltid utförs så fort som möjligt efter att klotter upptäcks.
•
För att hålla kommunens gator så fria som möjligt från skräp behöver antalet skräpbehållare
ökas. Det är inte acceptabelt att det på sina håll är kilometersträckor mellan behållarna. På
många platser behövs även askkoppar för att undvika att fimpar slängs på marken.
•
Stadsvicevärdar ska finnas, vars uppgift ska vara att rapportera om och se till att
nedskräpning, skadegörelse och klotter åtgärdas.
•
Utbyggnaden av cykelleder ska fortsätta, dock ska det ske i proposition med övriga
investeringar i exempelvis skolan och äldreomsorgen
•
Det ska säkerställas att gator, vägar, cykelbanor och trottoarer går att ta sig fram på
vintertid, på ett säkert sätt.
7.8.3 Mål
•
Antalet nybyggda bostäder anpassade efter invånarnas behov ska öka
•
Klotter och nedskräpning som idag kraftigt försämrar stadsbilden ska minska.
•
Antalet områden i kommunen som medborgarna upplever som otrygga ska minska.
•
Antalet hållplatser med cykelparkeringar ska öka.
7.9 Miljö- och räddningstjänstnämnden
7.9.1 Besparingar
7.9.2 Prioriteringar
 Säkerställa en handlingskraftig räddningskår
Idag finns det tydliga behov inom räddningskåren. Det handlar om tyngre investeringar och
behov av ökad bemanning för att klara av att hantera större bränder. Det är något vi tar på
allvar och tillskjuter resurser så nämnden klarar av att hålla kommunen säker.
•
En kontinuerlig inventering och riskbedömning ska göras av de kemiska ämnen och
produkter som finns och används i kommunen. Finns möjlighet att byta ut ämnen och
produkter mot sådana som är mindre skadliga så bör detta göras, även om de är dyrare.
•
Det långt gångna arbetet med att hitta förorenade områden och planera för sanering av
dessa ska fortsätta.
•
Vid alla kommunala beslut och vid offentlig upphandling ska en analys av miljöeffekter,
lämpligen genom en livscykelanalys, först utföras.
7.9.3 Mål
•
Åtgärder ska påbörjas vid minst 5 % av alla förorenade områden i riskklass 1 och 2.
•
Andelen medborgare som vet hur de ska agera vid brand och olycka ska öka.
•
Vid larm om brand eller olycka ska räddningstjänsten vara på plats inom 10 minuter i minst
80 % av fallen.
7.10 Torshälla Stads Nämnd
Torshälla stads nämnd är unik då den hanterar flertalet områden inom sitt geografiska område.
Samtliga av våra prioriteringar och besparingar läggs och dras från de övriga nämnder. Endast
justeringar för ökat effektiviseringskrav, höjd skolpeng och demografi är gjorda på rambudgeten.
Justeringar i rambudget mellan Torshälla stads nämnd och övriga nämnder görs under
verksamhetsåret.
7.10.1 Besparingar
 Lika som övriga nämnder inom respektive områden.
 Nej till fortsatt Trainee-projekt
Trainee-projektet har haft många positiva delar för de berörda individer som deltagit. De har
fått en möjlighet att komma ut ur hemmet och få känna känslan av att vara behövd ute på
arbetsmarknaden. Tyvärr har satsningen även en baksida. Alldeles för många deltagare har
inte gått vidare till jobb eller studier. Faktum är att en bra bit över 60 % har flyttats över till
andra former av försäkringssystem, exempelvis A-kassa. Vi avser därför styra om
resurserna till vuxenutbildningen med utbildningar som leder till jobb och egen försörjning.
Vi tar ett helhetsgrepp med långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktiga där
människor flyttas runt mellan olika försäkringssystem.
 Lokaleffektiviseringar
Tjänstemännen har föreslagit lokaleffektiviseringar för Ung Fritid,
Ebelingmuséet och medborgarkontoret. Ett förslag vi ställer oss bakom.
7.10.2 Prioriteringar
 Lika som övriga nämnder inom respektive områden.
7.10.3 Mål
 Lika som övriga nämnder inom respektive områden.
biblioteket,
8 Investeringar
När det gäller investeringar anser vi inte att göra fler sådana än vad som är försvarbart i ett läge då
behovet av resurser är starkt inom de flesta av kommunens verksamheter. Investeringar som ligger
utanför kommunens kärnuppdrag är vi restriktiva med att göra.
Under kapitel 10 Investeringsbudget 2016 – 2020 finns hela vår investeringsbudget där vi har
rödmarkerat de bortprioriterade eller minskade investeringarna. Nya investeringar har vi
grönmarkerat.
9 Ekonomiska driftramar per nämnd 2016
Se nästa sida.
10 Investeringsbudget 2016 - 2020
Se mitt emellan.
11 Budget 2016 och ekonomisk plan 2016 - 2018
Se sista sidan
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
111
Sverigedemokraterna Eskilstuna
Ekonomiska driftramar per nämnd, mnkr
Förändringar
2016
NÄMNDER
Kommunstyrelsen
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
0,0
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
Nytt avtal telefoni
Projektledare stora investeringar
Handlingsplan - näringsliv och arbete (Ej finansierat 2016-2018)
Kvalitetsmässa
Omlastningscentral
Fria vandringsleder
i ån, AFA-pengar
Fria vandringsleder
i ån, AFA-pengar
2012-20132012-2013
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Förändrat effektiviseringskrav
Projektgrupp för kompetensförsörjning till företagen
Inrätta/förstärk en EXIT-verksamhet
Utökad kameraövervakning vid hotspots
Minska den politiska organisationen
Införa en assimileringsinriktad politik
Operation bostäder!
Fastställa
andelen
till 25 %
Fastställa andelen
ekologiskt
tillekologiskt
25 %
Se över kostorganisationen
0
0
0,0
Engångsanslag
0,0
295,9
297,3
5,3
-1,5
2,3
4,1
0,4
-16,6
-0,3
-4,0
-3,0
-1,8
-7,5
9,9
-1,1
1,0
1,5
1,0
-6,5
-15,0
35,0
-3,0
-3,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Flytt av ram
Flytt
till av
socialnämnden
ram till socialnämnden
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
Minskat försörjningsstöd
Trainee 135 personer per år
Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
331,5
692,2
-337,8
-1,7
2,0
4,4
1,9
-344,4
11,4
-0,3
-4,5
24,3
-8,1
-34,3
-1,2
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
Minska behovet av försörjningsstöd
Minska behovet av tolkhjälp
Vassare arbetsmarknadsåtgärder
Mer vuxenutbildning
Förbättrat SFI
Nej till fortsatt Traniee-projekt
0
0
0
0
Engångsanslag
Barn- och utbildningsnämnden
Anslagsfinansierad ram
Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad)
Ramförändringar (anslagsfinansierad)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
2015-05-28
211
-26,9
-1,0
-10,0
20,0
1,0
-16,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
1 782,1
254,8
256,0
5,2
-1,8
0,7
5,6
0,7
Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad)
Nytt avtal telefoni
-0,1
-0,1
Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad)
Förändrat effektiviseringskrav
Sommarskola för gymnasieelever
Sommarskola för högstadieelever
Behovspröva den nödvändigaste IT-supporten
Starta egna LSS-boenden
Höja stödet till landsbygdsskolorna
Utveckla basklass
0
0
0
0
-6,3
-1,3
1,0
1,0
-5,0
-5,0
2,0
1,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Engångsanslag (anslagsfinansierad)
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala
Justering
avgifter
sociala
unga
avgifter unga
0,0
484,0
466,4
12,3
-3,3
1,8
11,4
2,4
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
Nytt avtal telefoni
-0,2
-0,2
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
5,5
-2,3
7,8
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
0
0
Engångsanslag (förskola skolpeng)
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala
Justering
avgifter
sociala
unga
avgifter unga
311
0,0
0,0
0,0
742,7
710,5
17,3
-5,0
2,7
17,4
2,2
0,0
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
Nytt avtal telefoni
-0,3
-0,3
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
15,2
-3,6
18,8
0,0
0,0
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
Gymnasiet (skolpeng)
Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala
Justering
avgifter
sociala
unga
avgifter unga
0,0
300,6
286,9
6,2
-2,0
1,0
7,1
0,1
Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng)
Effektiviseringar nya gymnasieskolan
Nytt avtal telefoni
-3,9
-3,8
-0,1
Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
11,4
-1,4
12,8
0,0
0,0
Engångsanslag (gymnasiet skolpeng)
0,0
Kommunrevisionen
Ingående budget 2015
2,1
2,1
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
0,0
0,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
411
Politiska prioriteringar
0
0,0
0,0
Engångsanslag
0,0
Kultur och fritidsnämnde
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
242,5
244,0
2,3
-1,7
0,7
2,9
0,4
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
Gröndal - Kommunalt vatten och avlopp
Skjulsta idrottshall
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Restriktivare regler för bidrag till organisationer
Förbättrade fritidsgårdar (ungdomsgårdar)
Stimulansbidrag till föreningar för ett tryggare Eskilstuna
Nej till Skjulsta idrottshall
0
0
0
0
0
0
4,4
-0,1
-0,2
4,7
-4,5
-1,2
-3,6
2,0
3,0
-4,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Engångsanslag
Junior-EM i friidrott
-3,7
-3,7
Miljö- och räddningstjänstnämnden
Ingående budget 2015
74,3
71,0
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
1,7
-0,1
-0,1
1,5
0,4
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
-0,1
-0,1
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Säkerställa en handlingskraftig räddningskår
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1,9
-0,1
2,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Engångsanslag
Gemensam Första insatsperson i kvicksund
-0,2
-0,2
Socialnämnden
358,9
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
511
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Flytt av ram från Afn
Obalanser i verksamheten
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Minska behovet av vård för barn och ungdomar
Minska behovet av vård för vuxna
Fler sommarkolloplatser
0
0
0
0
0
0
0
Engångsanslag
Stadsbyggnadsnämnden
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
374,8
-2,4
-0,1
6,9
1,0
344,4
25,0
-0,2
-0,2
-15,7
-1,7
-13,0
-3,0
2,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
352,6
334,2
1,0
-1,9
-0,1
2,7
0,3
Beslutade verksamhetsförändringar
Komponentavskrivningar gator
Nytt avtal telefoni
Upphandling färdtjänst
Beställningscentral
Trafikmyndigheten
Riktlinjer dagvatten
Övriga driftkostnader av investeringar
Fria resor 65 plus
Bad och slöjdresor, resor IN-klasser upphör
18,8
-2,7
-0,2
10,0
3,0
4,3
0,2
1,5
4,3
-1,6
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-1,4
-1,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Engångsanslag
0,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
Torshälla stads nämnd
Anslagsfinansierad ram
Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad)
Ramförändringar (anslagsfinansierad)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
DemografiDemografi
äldre
äldre
Justering sociala avgifter unga
Obalanser i verksamheten
Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad)
Nytt avtal telefoni
Minskat försörjningsstöd
Trainee 15 personer per år
Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning
Statsbidrag vård av äldre
Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad)
Förändrat effektiviseringskrav
Nej till fortsatt Traniee-projekt
Lokaleffektiviseringar
0
0
0
0
0
0
0
0
Engångsanslag (anslagsfinansierad)
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
Engångsanslag (förskola skolpeng)
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
2015-05-28
611
345,9
215,5
201,3
19,7
-1,3
0,6
4,0
4,4
1,0
11,0
-0,8
-0,1
-0,5
2,7
-0,9
-2,0
-4,7
-0,9
-1,8
-2,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
48,2
46,2
1,4
-0,3
0,2
1,1
0,4
0,0
0,6
-0,2
0,8
0,0
0,0
0,0
82,2
78,5
2,1
-0,5
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
711
0,3
1,9
0,4
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
Nytt avtal telefoni
-0,1
-0,1
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
1,7
-0,4
2,1
0,0
0,0
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
Valnämnden
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar 2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Minskad ram
Beslutade verksamhetsförändringar
Justering valår
0,0
0,3
0,6
-0,3
-0,3
0,0
Politiska prioriteringar
0
0,0
0,0
Engångsanslag
Justering valår
0,0
Vård- och omsorgsnämnden
Ingående budget 2015
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
DemografiDemografi
äldre
äldre
DemografiDemografi
- personer med
- personer
funktionsnedsättning
med funktionsnedsättning
Justering sociala avgifter unga
Obalanser i verksamheten
Beslutade verksamhetsförändringar
Nytt avtal telefoni
Nya äldreboenden
Statsbidrag vård av äldre
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Minskat behov av vikarier
Ökad grundbemanning
Halverad timkostnad för hemtjänst till 150 kr
Reducerat pris för trygghetslarm till 50 kr i månaden
Rätten till önskad sysselsättningsgrad
0
0
0
0
0
1 409,8
1 305,7
94,3
-9,1
1,8
33,9
4,3
16,5
9,9
37,0
0,5
-0,8
19,3
-18,0
9,3
-6,5
-25,0
30,0
3,5
3,6
3,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
811
Engångsanslag
0,0
Överförmyndarnämnden
Ingående budget 2015
10,5
8,6
Ramförändringar
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala avgifter unga
Beslutade verksamhetsförändringar
Justering av ram
0,2
-0,1
0,2
0,1
0,7
0,7
Politiska prioriteringar
Höjd budgetram för att klara uppdraget
1,0
1,0
Engångsanslag
0,0
Summa nämnderna
Fastighetsenheten (KLK)
Ingående budget 2015
5 206,4
-3,9
-3,9
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
0
0,0
0,0
Engångsanslag
0,0
Mark och fastighet (KLK)
Ingående budget 2015
10,5
10,5
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
0
0,0
0,0
Engångsanslag
0,0
Friskolor (KS-gem)
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala
Justering
avgifter
sociala
unga
avgifter unga
348,0
93,2
90,0
2,3
-0,6
0,3
2,1
0,5
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
0,0
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
0,9
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
911
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
-0,5
1,4
0,0
0,0
Engångsanslag (förskola skolpeng)
0,0
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
Justering sociala
Justering
avgifter
sociala
unga
avgifter unga
Utökad undervisningstid i matematik år 4-6
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
184,8
177,5
4,1
-1,2
0,5
4,2
0,6
0,0
3,2
-0,9
4,1
0,0
0,0
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
0,0
Gymnasiet (skolpeng)
Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng)
Ramförändringar (gymnasiet skolpeng)
Effektiviseringskrav,
Effektiviseringskrav,
grund 0,7%grund 0,7%
Inflation exklusive
Inflation löneökningar
exklusive löneökningar
Löneökningar
Löneökningar
2015, helårskonsekvens
2015, helårskonsekvens
0,0
70,0
67,7
1,3
-0,5
0,2
1,6
Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng)
Effektiviseringar nya gymnasieskolan
-0,9
-0,9
Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Höjd skolpeng
0
0
1,9
-0,3
2,2
0,0
0,0
Engångsanslag (gymnasiet skolpeng)
Övriga kommungemensamma kostnader
Skaderegleringsutgifter
Ingående budget 2015
Ramförändring
Pensionsutbetalningar (netto)
Ingående budget 2015
Ramförändring
Pålägg på inköp
Ingående budget 2015
0,0
70,3
2,0
2,0
99,0
91,0
8,0
-3,4
-3,4
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Miljöavgifter på personbilar och flyg
Ingående budget 2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Riktade statsbidrag
Förskola
Flyktingar (Migrationsverket)
Ramförändring
Intern ränta
Ingående budget 2015
Ramförändring
Politisk prioritering
PO-pålägg
Ingående budget 2015
Diff summa förändringslistan
Diff
Budgetregleringsposter:
Löneökningar
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
KS allmänna
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Ekologisk utveckling
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Grön omställning
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Näringslivsutveckling
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Ortsutveckling
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Reserv oförutsett
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Skolpeng
Tilläggsbelopp
Obalans tilläggsbelopp
Bidrag asylsökande
Inackorderingsbidrag och resersättning
Interkommunala ersättningar skolpeng
Förändrade redovisningsprinciper
Modersmål - finska
Ingående budget demografi
Ökat antal barn i verksamheten
Politisk prioritering
Kretsloppspark
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Spetssamverkan Mälardalens högskola
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
2015-05-28
1011
0,0
-2,0
-2,0
0,0
-54,7
-34,7
-20,0
-148,5
-148,4
-0,1
-5,8
-5,1
-0,1
-0,6
95,7
89,6
0,0
6,1
0,0
5,4
-5,4
0,0
2,2
-2,2
0,0
2,0
-2,0
0,0
3,0
-3,0
0,0
2,5
-2,5
0,0
15,0
-15,0
62,9
40,0
10,0
-18,0
2,5
-16,5
-5,6
1,0
13,3
57,0
-20,8
0,0
2,5
-2,5
5,0
5,0
0,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2013-2015
2015-05-28
Fältarbetare - ungdomar
Ingående budget 2015
0,0
Ramförändring
Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år
Ingående budget 2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Större framtida investeringar
Ingående budget 2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Kontaktcenter
Kontaktcenter - start 1 jan 2016
Kontaktcenter - start 1 jan 2016, finansiering från nämnder med 20 %
Politisk prioritering
Användning av AFA-pengar från 2013
Ingående budget 2015
Ramförändring
Projekt minskad administration
Ingående budget 2015
0,0
Nytt avtal telefoni
Ramförändring
Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar
Ingående budget 2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Traineeprojekt - fler i jobb
Ingående budget 2015
Politisk prioritering
Ramförändring
Omlastningscentral
Ingående budget 2015
Politiska prioriteringar
Ramförändring
Nya politiska prioriteringar
Minska stödet till studieförbunden
Effektivisera rekryteringsprocessen
Lokalproducerad mat (kommunövergripande)
S
Summa verksamhetens nettokostnader
1111
1,0
1,0
0,0
21,0
10,9
0,1
10,0
14,0
0,0
14,0
-0,4
8,6
-9,0
0,0
0,0
-40,5
40,5
-9,1
-8,0
0,0
2,9
-4,0
3,5
3,5
0,0
0,0
36,8
-36,8
0,6
0,6
0,0
-10,5
-9,5
-5,0
4,0
5 631,3
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
Sverigedemokraterna Eskilstuna
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020, mnkr
Investerinsgbeslut
Nämnd
Summa
nettoutgift
Kommunstyrelsen
292,2
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
6,0
Barn- och utbildningsnämnden
1037,0
Kultur- och fritidsnämnden
94,5
Miljö- och räddningstjänstnämnden
37,5
Socialnämnden
14,7
Stadsbyggnadsnämnden
629,5
Kommunalt finansierat
510,0
Samfinansierade
119,5
Torshälla stads nämnd
251,9
Vuxennämnden
385,0
Summa
2748,3
T.o.m
2015-1231
0,0
0,0
0,0
11,7
15,5
0,0
38,5
37,0
1,5
0,0
0,0
65,7
2016
77,2
6,0
236,0
37,4
5,5
4,7
89,2
78,7
10,5
105,0
19,0
580,0
2017
59,5
0,0
249,0
21,4
6,5
10,0
116,0
92,5
23,5
116,9
19,0
598,3
Investeringsplan
2018
58,5
0,0
238,0
12,0
5,5
0,0
128,4
107,4
21,0
18,0
104,0
564,4
2019
58,5
0,0
198,0
6,0
4,5
0,0
137,5
92,5
45,0
6,0
224,0
634,5
2020
38,5
0,0
116,0
6,0
0,0
0,0
119,9
101,9
18,0
6,0
19,0
305,4
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Sverigedemokraterna Eskilstuna
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Kommunstyrelsen
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Säkerhetshöjande åtgärder
Energi- och miljöåtgärder
Solel
Tillgänglighet
Mindre ombyggnader
Stadshuset, omb
"En väg in", Servicecenter
Fröslundaskolan, förb inomhusmiljö
Komponentredovisning/underhåll
Sunbyholm
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Verksamhetsanpassningar
Ombyggnad Viljan 3
Brandskyddsåtgärder Hejargatan
Säkerhetsanpassningar
Tillgänglighetsanpassningar
Barn- och utbildningsnämnden
Ursprungligt förslag
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
292,2
0,0
397,2
-105,0
0,0
11,0
180,0
0,0
2,5
15,0
0,7
5,0
10,0
65,0
3,0
0,0
0,0
0,0
6,0
0,0
6,0
0,0
0,0
0,0
1,5
2,6
0,9
0,5
0,5
0,0
0,0
1 037,0
0,0
1 037,0
0,0
1
Investeringsplan
2016
77,2
102,2
-25,0
3,0
40,0
0,0
0,5
3,0
0,7
5,0
10,0
13,0
2,0
2017
59,5
84,5
-25,0
2,0
40,0
0,0
0,5
3,0
2018
58,5
83,5
-25,0
2,0
40,0
0,0
0,5
3,0
2019
58,5
83,5
-25,0
2,0
40,0
0,0
0,5
3,0
2020
38,5
43,5
-5,0
2,0
20,0
0,0
0,5
3,0
13,0
1,0
13,0
13,0
13,0
6,0
6,0
0,0
1,5
2,6
0,9
0,5
0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
236,0
236,0
249,0
249,0
238,0
238,0
198,0
198,0
116,0
116,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Politisk prioritering
Förskolan - nya lokaler
Ombyggnation Skiftingehus
Grundskolan - nya lokaler, utbyggnad samt upprustning
Verksamhetsanpassningar
Gymnasieskolan - Om- /tillbyggnation
Träningsskolan - Odlaren
Fritidshem - Grundskolan
Utemiljöer skolgårdar
Utemiljöer fritidshem
Kultur- och fritidsnämnden
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Spontanaktivitetsytor
Förbättringar friluftsområden
Offentlig konst
Balsta musikslott - miljöåtgärder
Åtgärder för miljö, säkerhet och tillgänglighet
Bibliotekshuset - rotrenovering
MunktellArenan - ombyggnation
Miljö- och räddningstjänstnämnden
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Torshälla brandstation
Övningsanläggning
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
0,0
0,0
140,0
150,0
205,0
92,0
59,0
80,0
285,0
11,0
15,0
0,0
0,0
94,5
11,7
94,5
11,7
0,0
0,0
7,5
10,0
5,0
2,5
5,0
52,5
3,7
12,0
8,0
0,0
0,0
37,5
15,5
37,5
37,5
0,0
-22,0
9,0
9,0
2,5
2,5
2
2016
0,0
40,0
75,0
45,0
12,0
3,0
Investeringsplan
2017
0,0
40,0
75,0
40,0
20,0
3,0
10,0
57,0
1,0
3,0
2018
0,0
20,0
0,0
75,0
20,0
25,0
35,0
57,0
3,0
3,0
2019
0,0
20,0
2020
0,0
20,0
35,0
20,0
25,0
35,0
57,0
3,0
3,0
10,0
20,0
3,0
37,4
37,4
0,0
1,5
2,0
1,0
0,5
1,0
27,4
4
21,4
21,4
0,0
1,5
2,0
1,0
0,5
1,0
15,4
12,0
12,0
0,0
1,5
2,0
1,0
0,5
1,0
6,0
6,0
6,0
0,0
1,5
2,0
1,0
0,5
1,0
6,0
6,0
0,0
1,5
2,0
1,0
0,5
1,0
5,5
5,5
0,0
6,5
6,5
0,0
5,5
5,5
0,0
4,5
4,5
0,0
0,0
0,0
0,0
57,0
1,0
3,0
57,0
3,0
3,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Brandfordon
Räddningsbåt
Brandfordon
Övningsanläggning
Brandfordon
Brandfordon
Brandfordon
Socialnämnden
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Verksamhetsanpassningar
Ombyggnad kök Sågarsvedet
Säkerhetsanpassningar
Vatten kollogården Åshorn
Tillgänglighetsanpassningar
Isolering av barnhus, kollogården Åshorn
Stadsbyggnadsnämnden
Kommunalt finansierat
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Cykelprojekt
Nollvision- o trafiksäkerhetsåtgärder
Kollektivtrafikåtgärder
Belysningsåtgärder i centrum, parker mm
Omb & upprustn lek- & parkmiljöer
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
4,0
4,0
1,5
4,0
2,0
4,5
5,5
4,5
0,0
0,0
14,7
0,0
14,7
0,0
0,0
0,0
11,5
1,0
0,5
0,2
0,5
1,0
0,0
0,0
510,0
510,0
0,0
12,0
8,0
7,0
10,0
9,0
37,0
37,0
0,0
3
2016
2017
Investeringsplan
2018
2019
2020
1,5
4,0
2,0
4,5
5,5
4,5
4,7
4,7
0,0
1,5
1,0
0,5
0,2
0,5
1,0
10,0
10,0
0,0
10,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
78,7
78,7
0,0
1,5
1,0
3,0
2,0
3,0
92,5
92,5
0,0
1,5
1,0
1,0
2,0
1,5
107,4
107,4
0,0
3,0
2,0
1,0
2,0
1,5
92,5
92,5
0,0
3,0
2,0
1,0
2,0
1,5
101,9
101,9
0,0
3,0
2,0
1,0
2,0
1,5
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Planteringsåtgärder
Miniparker
Munktellstaden
Gränsgatan, infart till Munktellstaden
Objekt enligt grönstrukturplan m fl
Realtidssystem kollektivtrafik
Mått Johanssonsväg - Gap Sundinsväg
Hamngatan
Tullgatan
Omvandling Väster - Björksg/Ståhlbergsv.
Omvandling Väster - GC Vikingen
Stadsvision Centrum - Kunsskapsstråket
Stadsvision Centrum - Strömsholmen
Stadsvision Centrum - Kungsplan
Stadsvision Centrum - Stadsparken
Torshällavägen Rinmansgatan - Idunplan
Bro, Väster
Shared space, Nygatan
Utveckling Norra och nedre hamnstigen
Infrastrukturåtgärder vid arena
Konst/kultur
Vulkanen ombyggnad
Ny park i Balsta
Kloster Kyrkopark
Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan
GC Uttermarksgatan
Slottsbacken
GC Kungsvägen
GC Västerleden
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
4,3
1,2
58,0
15,0
4,5
7,0
4,0
5,5
15,0
15,0
2,0
2,0
5,0
4,5
10,0
16,0
7,0
20,0
19,0
14,0
3,0
32,0
3,0
5,0
2,5
5,0
4,5
5,0
3,0
4,0
2,5
5,5
4
2016
0,3
0,4
30,0
2017
1,0
Investeringsplan
2018
1,0
0,4
2019
1,0
2020
1,0
0,4
2,0
1,0
2,0
1,0
13,0
1,0
1,0
0,5
4,5
2,0
1,0
5,0
15,0
15,0
2,0
2,0
5,0
2,0
4,0
4,5
10,0
10,0
7,0
1,0
1,5
2,0
1,0
1,5
10,0
1,0
2,5
1,0
13,0
17,0
1,0
1,0
1,0
5,0
1,0
1,0
4,5
1,0
1,0
3,0
1,0
4,0
2,5
5,5
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Barriäråtgärder
Tegelbruksgatan
Gc Bynäsvägen
Gc Vilsta industriområde
Gc Klostergatan
Rademachergatan
GapSundins bro, förstärkning
Hagbyvägen gc, bhpl & TS
Gc Sundbyvägen
Utegym
Gredbyvägen
Gc-bro Djurgården
Ekosystemtjänster
Skiftinge stadsdelspark + torg
LRF Stadsdelspark + torg
Våtmark Klippberget
Landsbygdsinvesteringar
Renovering kaj, Köpmangatan
Renovering kaj, Holmen
Beläggningsarbeten "asfaltsberget"
Samfinansierade
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Kungsgatan
GC Slagsta-Brunnsta
Gc Kvicksund-Hällby
Gc Hållsta-Skogstorp
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
2,0
6,0
4,0
4,0
3,0
4,0
5,5
3,0
1,5
2,0
5,0
40,0
2,0
30,0
30,0
5,0
5,0
5,0
25,0
15,0
0,0
0,0
119,5
1,5
119,5
1,5
0,0
0,0
23,5
1,5
4,5
16,5
8,0
5
2016
1,0
2,0
2017
1,0
2,0
4,0
Investeringsplan
2018
2019
2020
2,0
4,0
3,0
4,0
5,5
3,0
1,5
2,0
5,0
40,0
1,0
1,0
30,0
30,0
1,0
1,0
2,0
1,0
1,0
6,0
5,0
1,0
4,0
6,0
11,0
45,0
45,0
0,0
18,0
18,0
0,0
1,0
15,0
10,5
10,5
0,0
9,0
1,5
23,5
23,5
0,0
8,0
0,5
15,0
21,0
21,0
0,0
5,0
4,0
8,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Projekt
Gc Kjula-Svista
Gc Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp
Gc Prästtorp-Alberga
Gc Stenkvistarondellen-Eskilstuna
Gc Alberga-Västermokorsning
Gc Folkesta-Dalby
Torshälla stads nämnd
Ursprungligt förslag
Politisk prioritering
Nytt äldreboende, ersätta Snäckberget
Ny bro vid Krusgården
Gökstensskolan,
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
Gång- och cykelbanor
Försköna Torshällas infarter Ortsutveckling
Upprustning av Torshälla
Skulpturpark
Lekplatser, hcp-anpassning, byte av redskap
Kofältet
Utveckla kanalen från slussen till Gökstensskolan
Ny parkanläggning längs kanalområdet
Trafiksäkerhetsåtgärder Hela Torshällas gatuhållarområde
Gatubelysning- trygghetsskapande
Cirkulationsplats
Investeringar Ridskolan
Speakerbås Torsharg
Upprustning Mälarvik
Septitank och gästbryggor i Mälarbaden
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
10,0
20,0
20,0
9,0
2,0
6,0
251,9
251,9
0,0
162,0
3,7
3,0
1,0
2,0
2,0
2,0
1,0
1,0
4,0
0,5
2,0
2,0
2,0
6,0
0,8
0,1
1,0
2,0
0,0
0,0
0,0
2016
2017
Investeringsplan
2018
2,0
2020
18,0
2,0
6,0
105,0
105,0
0,0
80,0
116,9
116,9
0,0
82,0
3,7
18,0
18,0
0,0
3,0
1,0
2,0
1,0
0,5
1,0
2,0
1,0
0,5
2,0
2,0
1,0
1,0
1,0
1,0
0,5
1,0
1,0
6,0
0,8
0,1
1,0
1,0
6
2019
10,0
2,0
18,0
9,0
1,0
6,0
6,0
0,0
6,0
6,0
0,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
7
Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr
Investerinsgbeslut
Summa T.o.m 2015nettoutgift
12-31
0,5
3,0
30,0
1,5
1,0
2,0
1,0
4,0
3,5
0,8
0,5
2,5
1,5
1,0
1,0
0,0
385,0
0,0
Vuxennämnden
Ursprungligt förslag
385,0
0,0
Politisk prioritering
0,0
0,0
Nya Gruppboenden
75,0
Nytt korttids centrum 85 platser
170,0
Ersättning Trumslagargården och Oxen 60 platser (15 nya)
120,0
Verksamhetsanpassningar
20,0
0,0
Projekt
Bjällersta nya parkeringsplatser fär OK Tor
Omläggning av vägar Glömsta
Omläggning av vägar Torshällas gatuområde
Krusgårdsparken
Tätortsnära naturområde Krusgården
Utveckla Holmbergsparken
Smidesstaket vid slussarna
Nya mittportar till Slussarna
Utveckla Torshargs IP
Tennisbana
NTRK ny anläggning (förstudie)
Flytt av båtslip (förstudie)
Båtupptagningsplats
Utemiljö förskolor
Turistskyltar, bruna och vita
SUMMA
2 710,8
50,2
Summa ursprungligt förslag
Summa politisk prioritering
7
2016
0,5
3,0
6,0
1,5
2017
6,0
Investeringsplan
2018
6,0
2019
2020
6,0
6,0
19,0
19,0
0,0
15,0
1,0
2,0
1,0
0,5
1,5
1,0
4,0
2,5
0,8
0,5
1,0
1,0
1,0
1,0
19,0
19,0
0,0
15,0
19,0
19,0
0,0
15,0
104,0
104,0
0,0
15,0
85,0
4,0
4,0
4,0
224,0
224,0
0,0
15,0
85,0
120,0
4,0
580,0
598,3
564,4
634,5
305,4
605,0
-25,0
623,3
-25,0
589,4
-25,0
659,5
-25,0
310,4
-5,0
4,0
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
Sverigedemokraterna Eskilstuna
FÖRUTSÄTTNINGAR
Bokslut 2014
Utdebitering
Folkmängd 1/11 året innan
Inflationspåslag
Internränta
22,13
99 692
2,3%
4,0%
Prognos
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
22,08
100 492
2,3%
4,0%
22,08
101 092
2,3%
4,0%
22,08
101 692
2,5%
4,0%
22,08
102 292
2,7%
4,0%
Prognos
2015
4 012,0
1 085,3
186,3
- 3,9
10,5
25,5
12,1
157,1
Budget
2016
4 219,9
1 137,9
212,6
- 24,2
10,6
11,3
0,0
157,1
Budget
2017
4 380,6
1 182,6
214,7
- 44,9
10,7
11,4
0,0
157,1
Budget
2018
4 544,0
1 235,0
216,8
- 72,9
10,7
11,5
0,0
157,1
5 484,9
5,3%
5 725,2
4,4%
5 912,2
3,3%
6 102,2
3,2%
Bokslut 2014
87,7
-110,3
11,0
-11,6
Prognos
2015
83,4
-108,2
8,0
-16,8
Budget
2016
70,7
-102,9
50,0
17,8
Budget
2017
69,5
-102,6
50,0
16,9
Budget
2018
68,3
-110,5
18,0
-24,2
Bokslut 2014
-5 035,8
-178,3
-5 192,5
Prognos
2015
-5 254,4
-189,7
-5 424,1
Budget
2016
-5 422,2
-209,1
-5 631,3
Budget
2017
-5 558,0
-220,8
-5 778,8
Budget
2018
-5 722,6
-231,5
-5 954,1
5 725,2
17,8
111,7
5 912,2
16,9
150,3
6 102,2
-24,2
123,9
47,5
5 484,9
-16,8
44,0
-20,0
-37,0
40,5
0,0
0,0
0,0
32,1
27,5
111,7
150,3
123,9
-0,3%
0,4%
2,0%
2,5%
2,0%
Kommunalskatt och generella bidrag (mnkr)
Kommunalskatt
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/-avgift
Strukturbidrag
LSS-utjämning
Slutreglering tidigare år
Kommunal fastighetsavgift
Summa
Utveckling i %
Bokslut 2014
3 824,6
1 048,9
149,9
23,1
10,4
10,7
- 10,1
152,8
5 210,3
Finansnetto (mnkr)
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Utdelning kommunala bolag
Summa
RESULTATRÄKNING (mnkr)
Verksamhetens driftnetto
Avskrivningar
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Finansnetto
Årets resultat
Reavinster
Nya AFA-pengar 2015
Användning av tidigare års AFA-pengar
Årets resultat - justerat
balanskravsresultat
5 210,3
-11,6
6,2
-21,6
Resultatmål (2,5 %)
Årlig måluppfyllelse, %
ESKILSTUNA KOMMUN
EKONOMISK PLAN 2015-2017
2015-05-28
Driftbudget 2015 nettokostnader (mnkr)
Budget 2016
Nämnder
Kommunstyrelsen
295,9
Arbetsmarknads- och vuxenutbilningsnämnden
331,5
Barn- och utbildningsnämnden
1 782,1
Kommunrevisionen
2,1
Kultur- och fritidsnämnden
242,5
Miljö- och räddningstjänstnämnden
74,3
Socialnämnden
358,9
Stadsbyggnadsnämnden
352,6
Torshälla stads nämnd
345,9
Valnämnden
0,3
Vård- och omsorgsnämnden
1 409,8
Överförmyndarnämnden
10,5
5 206,4
ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER UNDER KOMMUNSTYRELSEN
Fastighetsenheten (KLK)
Mark- och fastighetsenheten (KLK)
Friskolor
Skaderegleringsutgifter
Pensionsutbetalningar (netto)
Pålägg på inköp
Miljöavgifter på personbilar och flyg
Riktade statsbidrag
Internränta
PO-pålägg
Budget 2016
-3,9
10,5
348,0
2,0
99,0
-3,4
-2,0
-54,7
-148,5
-5,8
Budgetregleringsposter:
Löneökningar
KS allmänna
Ekologisk utveckling
Grön omställning
Näringslivsutveckling
Ortsutveckling
Reserv - oförutsett
Demografi - utbildning
Kretsloppspark
Spetssamverkan Mälardalens högskola
Fältarbetare - ungdomar
Kapitalkostnader - nya investeringar och
helårseffekt tidigare år
Större framtida investeringar
Kontaktcenter
Projekt minskad adm
Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar
Omlastningscentral
Minska stödet till studieförbunden
Effektivisera rekryteringsprocessen
Lokalproducerad mat (kommunövergripande)
Summa verksamhetens driftnetto
95,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
62,9
0,0
5,0
1,0
21,0
14,0
-0,4
-9,1
3,5
0,6
-9,5
-5,0
4,0
5 641,8