ÅRSPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 2 Vision .................................................................................................................................. 5 3 Uppföljning av vårt valmanifest för mandatperioden 2014-2018 ......................................... 6 4 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................. 7 5 Sammanfattning över våra satsningar och prioriteringar ..................................................... 8 6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen ..... 9 6.1 Besparingar ................................................................................................................ 9 6.2 Prioriteringar ............................................................................................................ 10 6.3 Mål ........................................................................................................................... 11 7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen ............. 12 7.1 Kommunstyrelsen .................................................................................................... 12 7.2 Överförmyndarnämnden .......................................................................................... 16 7.3 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden .................................................... 17 7.4 Socialnämnden ........................................................................................................ 20 7.5 Barn- och utbildningsnämnden ................................................................................ 22 7.6 Vård- och omsorgsnämnden.................................................................................... 25 7.7 Kultur- och fritidsnämnden ...................................................................................... 28 7.8 Stadsbyggnadsnämnden .......................................................................................... 30 7.9 Miljö- och räddningstjänstnämnden ......................................................................... 32 7.10 Torshälla Stads Nämnd ............................................................................................ 33 8 Investeringar ..................................................................................................................... 34 9 Ekonomiska driftramar per nämnd 2016 ........................................................................... 34 10 Investeringsbudget 2016 - 2020........................................................................................ 34 11 Budget 2016 och ekonomisk plan 2016 - 2018 ................................................................. 34 1 Inledning Sverigedemokraterna Eskilstunas årsplan 2016 är en vidareutveckling av våra tidigare kompletterande och ordinarie årsplaner. Den innehåller först en övergripande vision som beskriver hur Eskilstuna kommunkoncern i stort ska bedrivas och i vilken riktning vi vill att kommunen ska sträva åt. Sedan följer en rad olika prioriteringar, besparingar samt mål för vad vi vill att kommunstyrelsen och respektive nämnd ska uppnå. En sammanfattning över våra prioriteringar återfinns under kapitel 5. Samtliga prioriteringar och besparingar finns under kapitel 9. Där beskriver vi vad vi vill göra, hur mycket vi uppskattar det kommer kosta eller bespara kommunen. Våra budgetramar för respektive nämnd och kommunstyrelsen utgår ifrån de av kommunfullmäktige föregående år beslutade samt beslut vi yrkat bifall till i nämnder eller styrelser som påverkar budgetramarna. Justeringar för den fortlöpande driften ingår också som grund men presenteras inte specifikt. Därefter gör vi förändringar utifrån våra idéer och förslag för respektive nämnd och kommunstyrelsen. Vi ger kompensation för inflation till nämnder och kommunstyrelsen. Vi avsätter också pengar för demografi och löneökningar. För Sverigedemokraterna Eskilstuna Kim Fredriksson, gruppledare 2 Vision En stolt svensk stad mitt i Sverige. Sverigedemokraternas strävan för Eskilstuna kommun är ett öppet och fritt samhälle där våra invånare känner trygghet i livets alla skeden. Att skapa förutsättningar för invånare att känna trygghet är kommunens absolut viktigaste uppgift. Ett tryggt samhälle bygger på att människor upplever rättvisa och gemenskap. Otrygga samhällen brukar ofta präglas av sociala klyftor och olika former av segregation, tyvärr något som allt mer har kommit att prägla vår stad. För att kunna skapa det trygga Eskilstuna behöver vi ge vår kommun en ryggrad och en identitet. Eskilstuna är en del av Sverige, svenskheten är således vår nationella identitet gentemot omvärlden. Kommuninvånarnas gemensamma intressen, vårt gemensamma leverne och våra förutsättningar utgör vår kommunalt kulturella själ det som vi väljer att definiera som Eskilstuna andan. Kommunen har ett ansvar för att främja kommuninvånarnas gemenskapsanda och ett ansvar att se till att de som flyttar hit kan bli en del av den. Dessa idéer grundar sig ideologiskt ur socialkonservatismen och konkret på en tanke om assimilation. Att ta seden dit man kommer är en viktig princip som genomsyrar Sverigedemokraternas vision för Eskilstuna och också ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa rasism och segregation. Eskilstuna ska vara en kommun för den som vill ge sina barn en trygg uppväxt, för den som vill utvecklas i sin skolgång, för den som genom högre studier vill nå sin fulla potential, för den som genom arbete vill bidra till vår gemensamma välfärd, för den som vill åldras, för den som vill vara en del av vår Eskilstuna anda. Eskilstuna ska vara en stolt svensk stad där våra invånare känner trygghet genom hela livet. 3 Uppföljning av vårt valmanifest för mandatperioden 2014-2018 Eskilstuna står inför allvarliga utmaningar, för att få kommunen på rätt väg har vi identifierat tio områden som vi vill fokusera på för att Eskilstuna ska bli en framgångskommun. Fokusområden: Mer information om vad vi specifikt vill inom respektive fokusområde återfinns i vårt valmanifest för 2014 – 2018 som finns på vår lokala hemsida. Ambitionen är att valmanifestet ska vara vägledande genom hela vårt budgetarbete under hela mandatperioden. Men vi kommer givetvis även vara lyhörda gentemot förändringar och nya behov som behöver prioriteras. Verksamhetsbesök på exempelvis skolor, äldreboenden och företag kommer också vara något som påverkar vårt politiska arbete. 4 Ekonomiska förutsättningar Här redovisas de ekonomiska förutsättningarna som vi utgår och budgeterar från. Vi beskriver även kortfattat om vår syn på respektive område och hur vi valt att prioritera. Kommunalskatt Skattesats i % Förändring i kr Budget 2016 22,08 0 Budget 2017 22,08 0 Budget 2018 22,08 0 Vår uppfattning är att det inte finns något ekonomiskt utrymme att utifrån nuvarande utmaningar inom välfärden göra någon skattesänkning. För att bryta den negativa trenden med skenade försörjningsstöd och en ihållande hög arbetslöshet är det satsningar på skola och utbildning som måste ligga i fokus. Satsningar som kräver ekonomiska resurser. Den långsiktiga ambitionen är att satsningarna på skola och utbildning ska leda till minskade försörjningsstödskostnader och arbetslöshet. Lyckas den ambitionen är det möjligt att de frigjorda resurserna används för att sänka skatten så den harmoniserar med jämförbara kommuner. Befolkningsökning Ökning i antal Förändring i antal Budget 2016 600 -400 Budget 2017 600 -400 Budget 2018 600 -400 Eskilstuna har det senaste åren växt rejält. Tyvärr har antalet bostäder, arbetstillfällen och utbildningsplatser inte växt i samma utsträckning. En stor del av befolkningsökningen beror på att Eskilstuna har tagit ett väldigt stort ansvar när det gäller mottagande av flyktingar och dess anhöriga. Det har aldrig förts några djupare eller verklighetsförankrade resonemang kring hur kommunen ska hantera det nämnda ansvaret. Det är allvarligt och har föranlett bostadsbrist, hög arbetslöshet och ett splittrat Eskilstuna med en hög segregation. Vår ambition är att styra om politiken så befolkningsökningen anpassas efter Eskilstunas förmåga att bygga bostäder, skapa utbildningsplatser och en dräglig tillvaro för dess invånare. Men även efter förutsättningarna till jobb med egen försörjning. 5 Sammanfattning över våra satsningar och prioriteringar Nedan finns våra satsningar och prioriteringar i diagramform för att enkelt få en uppfattning om vart vi valt att prioritera skattebetalarnas pengar under 2016. Mer information finns under kapitel 9 Ekonomiska driftramar per nämnd 2016. Specifikt per område Skola & utbildning Höjd skolpeng Vuxenutbildning Mkr 50 21 Sommarskola 2 Höjt stöd till landsbygdsskolorna Utveckla basklass Demografi Inflation och löneökningar Utökad budget för elever med behov av särskilt stöd (obalans tilläggsbelopp) 2 1 62,9 66,5 10 Totalt 215,4 Vård & omsorg Ökad grundbemanning Halverad timkostnad för hemtjänst till 150 kr Reducerat pris för trygghetslarm till 50 kr i månaden Rätten till önskad sysselsättningsgrad Fler sommarkolloplatser Demografi Inflation och löneökningar Få budget i balans (obalanser i verksamheterna) Mkr 30 3,5 Totalt 183,5 3,6 3,7 2 25,2 42,5 73 6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen I vår budget ålägger vi varje nämnd samt kommunstyrelsen ett ökat effektiviseringskrav om 0,5 % för 2016 som dras från respektive rambudget. 2017 och 2018 höjs det ytterligare 0,1 %. Effektiviseringskravet ska uppnås främst genom samordnade upphandlingar, minskade administrativa kostnader och generell samordning inom kommunens verksamheter. Mer åtgärder finns under respektive nämnds besparingar samt i kommande verksamhetsplaner. Se nedan för ökning i miljoner kronor av effektiviseringskravet. Årets resultatmål enligt balanskravet 2016 sätter vi till 2,0 %. Det innebär att det finns resurser avsatta för stora kommande investeringar och för eventuella felberäkningar. 6.1 Besparingar Införa assimileringsinriktad politik Kommunen är idag väldigt segregerad där många lever i ett utanförskap och känner sig inte vara en del av majoritetssamhället. Miljontals kronor pumpas in årligen i olika projekt och särlösningar som syftar till att bryta utvecklingen. Tyvärr har insatserna marginal effekt. Utanförskapet bland utrikesfödda tenderar att fortsätta växa, trots alla vackra ord som nämns i de olika åtgärdsplanerna med integration som grund. Ska utvecklingen med kostnadsdrivande integrationsprojekt och särlösningar brytas, måste en assimileringsinriktad politik prägla samhällsbyggandet. Utgångspunkten ska vara att nyanlända tar seden dit de kommer. Ambitionen är också att stärka gemenskapen så invånarna lever tillsammans och inte åtskilda, vilket dagens integrationspolitik bidragit till. Verka för en ansvarsfull invandringspolitik Signalera till regeringen om kommunens kritiska situation kring den för höga asyl-, flyktingoch anhöriginvandringen. Syftet är att radikalt öka och förlänga tiden för ersättningarna kommunen får för mottagningen. Men även för att få regeringen att förändra sin invandringspolitik och se över EBO-lagen. Invandringen måste anpassas efter kommunens förutsättningar att skapa jobb, bostäder och utbildningar som leder till jobb. Restriktivare regler för bidrag till organisationer Kommunen delar idag ut miljoner i bidrag till olika organisationer. För den kreative bidragssökaren går det att söka bidrag både i kommunstyrelsen och via olika nämnder. Det är varken hållbart eller rättvist att så är fallet. Det bör endast vara en nämnd som sköter hanteringen av bidrag. Utöver detta ska även tydligare krav ställas på bidragssökaren. Organisationer som tenderar att ha en exkluderande och segregerande effekt i samhället ska inte beviljas bidrag. Extra vikt ska läggas vid att organisationer ska skapa gemenskap mellan olika samhällsgrupper, och stärka dess tillit till varandra. Budgetposterna för ändamålet minskas där kommunen får omprioritera med befintliga medel. Ledstjärnan är att föreningar som tydligt gynnar tryggheten och samhällsgemenskapen ska prioriteras. Fastställa andelen ekologiskt till 25 % Istället för att stirra sig blind på att ekologiskt alltid är det bästa för miljön och människan har vi en särskild satsning där vi prioriterar lokalproducerad mat. Återfinns under kommunstyrelsens prioriteringar. Därför ställer vi oss bakom tjänstemännens förslag om att minska andelen ekologiskt från 40 % till 25 %. Se över konstorganisationen Vi ställer oss bakom tjänstemännens förslag om att se över konstorganisationen så att både inköp, tillverkning och bemanning blir kostnadseffektiv. Effektivisera rekryteringsprocessen Sättet kommunen valt att rekrytera personal på idag kan i många avseenden vara byråkratiskt. Därför ställer vi oss bakom tjänstemännens förslag på att effektivisera rekryteringsprocessen. • Fortsätta arbetet med att samordna beställningar av material och varor i syfte att minska fraktkostnaderna och styckpriserna. • Verka för att alla tjänstgöringsrapporter rapporteras digitalt. • Verka för att samtliga anställda och förtroendevalda övergår till e-lönebesked istället för traditionell pappersversion. • Ytterligare energibesparing ska eftersträvas inom alla kommunens verksamheter. • Arbeta för att riktlinjer för lokalförsörjning efterföljs av samtliga kommunala verksamheter. 6.2 Prioriteringar • Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med funktionshinder ska ha hög prioritet. Det är också av vikt att verka för att få privata aktörer att göra sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer. • Vi ser det som prioriterat att kommunen i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter och aktivt arbetar för att nå de nationella miljömålen. Detta arbete måste dock vägas mot människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till exempel god omsorg och kvalitativ utbildning. • Kommunen ska ha en långsiktig och hållbar handlingsplan över hur fordon som drivs på fossila bränslen successivt fasas ut ur den kommunala organisationen. • Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs förslagsvis genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga anställda ska ha god kunskap om, genom att erbjuda kurser i självförsvar till alla som anser sig ha behov av det, och genom satsningar på stöd- och jourverksamheter som vänder sig till både män, kvinnor och barn som är i behov av hjälp. • Samtliga verksamheter ska se över möjligheten att skapa en så kallad mobilapplikation så att tillgängligheten gentemot kommunens invånare stärks. • Samtliga kommunala verksamheter ska verka för att underlätta för invånare som önskar bygga nytt på landsbygden. Huvudsyftet är att landsbygden ska fortsätta vara levande med dess skolor men då krävs det att invånare flyttar ut till landsbygden och inte ifrån den. • För de invandrare som bjuds in för att delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare ska krävas på ett språktest samt prov i svenskt samhällsliv. Kravet är sedan godkänt för att få delta. 6.3 Mål • Tillgängligheten för äldre och för funktionshindrade personer ska öka inom såväl kommunal verksamhet som inom kommunen som helhet. • Andelen medborgare som utsätts för någon form av brott ska minska. • Den allmänna trygghetskänslan i kommunen ska öka. • Segregationen i kommunen ska minska. • Kommunens organisation ska förbättras och effektiveras så att de administrativa kostnaderna minskar. • Förutsättningarna att bo och etablera verksamhet och företag på landsbygden ska öka. 7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen I det här stycket redovisar vi våra besparingar, prioriteringar och mål som är specifikt för respektive nämnd och för kommunstyrelsen. Dock kan vissa saker inkluderas även i andra nämnder samt kommunstyrelsen och då är ett samarbete att föredra. 7.1 Kommunstyrelsen 7.1.1 Besparingar Minskade budgetramar under KS Idag finns det under ”övriga kommungemensamma kostnader under kommunstyrelsen” en rad budgetposter som vi anser inte ska ligga under KS ansvar. Genom åren har vi kunnat se att pengarna som finns där delas ut utan något större helhetstänk. Det ges pengar till allt som tycks låta bra. Det är dessutom inte hållbart att det även går att söka likande bidrag via exempelvis kultur- & fritidsnämnden. Det blir ohållbart och risken att dubbla bidrag delas ut för samma projekt finns. Genom att dra ner på alla dessa budgetposter kan vi omprioritera pengarna för maximal nytta för Eskilstunas skattebetalare. Minska stödet till studieförbunden Vi vill styra om studieförbunden så de präglas mer av ideellt arbete och mer samarbete med övriga föreningar som får bidrag av kommunen. Visionen är att verksamheterna ska bli lite smalare men vassare. Höjt utdelningskrav kommunala bolag Se våra ägardirektiv för mer information. Minska den politiska organisationen Jämfört med andra kommuner är Eskilstunas politiska organisation väldigt stor. Med anledning av detta vill vi minska på den. Se våra förslag till förändringar nedan. För att kompensera för det minskade partistödet ska partier i högre grad få nyttja stadshusets lokaler. Partier som inte av egen kraft får ledamot/ersättarplatser erbjuds istället insynsplatser i samtliga nämnder och större bolag. Område Minska alla nämnder till 11 ledamöter och 6 ersättare (inkl. förlorad arbetsinkomst genomsnitt 400 kr/sammanträde) Minska partistödet med 20 % Halvera arvodena för vice och andre vice i alla nämnder Minska alla bolag till 7 ledamöter och 5 ersättare (inkl. förlorad arbetsinkomst genomsnitt 400 kr/sammanträde) Halvera arvodena för vice och andre vice i alla bolag Totalt Beräknad besparing 2,1 0,9 1,9 1,0 0,6 6,5 miljoner • Vid köp och försäljning av fastigheter ska en oberoende värderingsfirma värdera fastigheten. • Kommunstyrelsen ska arbeta för att i samarbete med Migrationsverket, exempelvis genom att delta i något av deras olika projekt, erbjuda återetableringsstöd till de invandrare som önskar återvända till sina hemländer. Kommunstyrelsen ska även ansvara för att invandrare, som förbundit sig att återvandra, erbjuds utbildning och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov i hemlandet. Hela finansieringen bör bekostas av Migrationsverket eller annan statlig myndighet. Det ska också bygga på frivillighet, ingen ska tvingas att återvända till sitt hemland. 7.1.2 Prioriteringar Inrätta/stärka en EXIT-verksamhet Det förebyggande arbetet mot grov organiserad brottslighet sker i samverkan med civilsamhället. Det förebyggande arbetet ska kännetecknas av nolltolerans mot all brottslig verksamhet, mutor och bestickning. Syftet med EXIT- verksamheten är att minska antalet yrkeskriminella. Projektgrupp för kompetensförsörjning till företagen Gruppens huvuduppgifter ska vara att samordna och skaffa fler praktikplatser genom att upprätta goda kontakter med företagen. Men även att inspirera de elever som ges praktikplatser att skaffa sig den kompetens som krävs för att kunna bli anställningsbar på exempelvis företaget praktiken genomförs. (Se inlämnad motion för mer information) Utökad kameraövervakning vid hotspots Idag finns det övervakningskameror vid Centralstationen och Fristadstorget som kommunen och polisen samarbetar kring finansiering, underhåll och drift. Under slutet av 2014 rustades dessa kameror upp mot högupplösta vilket är mycket positivt. Polismyndigheten har i samband med detta även framfört önskemål om ytterligare samfinansiering av kameraövervakning. Något polisen själva motiverat med att de har en positiv uppfattning om att kamerorna har brottsförebyggande och säkerhetsskapande effekt. Med tanke på den stora otrygghet många Eskilstunabor idag upplever är det självklart att kommunen ska tillmötesgå polisens önskemål. Fokus är att öka tryggheten utan att inskränka den personliga integriteten. Operation bostäder! Eskilstuna har akut bostadsbrist som är en bieffekt av den invandrings-, arbetsmarknadsoch skolpolitik som regeringen och den tidigare rödgröna kommunmajoriteten bedrivit. Införs Sverigedemokraternas politik inom nämnda områden kommer fler att få jobb, vilket ökar köpkraften hos Eskilstunaborna. Ökad köpkraft leder i sin tur till att byggbolagen får lägenheter sålda eller uthyrda på ytor som är lämpliga för byggnation och att byggandet initieras. Konkret handlar satsningen om att hela kommunen får ett gemensamt uppdrag. Att tillsammans hjälpas åt att årligen bygga 350 bostäder via Eskilstuna Kommunfastigheter AB och 150 bostäder via privata aktörer. Det handlar om ökad bemanning inom främst stadsbyggnadsförvaltningen för att hantera detaljplaner, bygglov och så vidare. Men även att locka privata aktörer som är villiga att investera i bostäder i kommunen. För att klara av det avsätts årligen en stor summa driftpengar som ska användas för att kunna genomföra projektet. Merparten av resurserna kommer tillfalla Eskilstuna Kommunfastigheter AB för att klara av de stora investeringar förslaget kommer innebära. Lokalproducerad mat (kommunövergripande) Den mat som serveras inom kommunens alla kök ska vara nylagad, näringsrik och utformad med hänsyn tagen till gästernas önskemål. Lokalproducerad mat ska prioriteras. Det ska också säkerställas att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren. Kött från svenska gårdar ska också prioriteras. Demografi – utbildning Då kommunens invånare blir fler till antal krävs det att resurser avsätts för att behålla samma nivå på skolpengen. Dessa pengar är till för just det. • Få till en samordning kring praktikplatser och sommarjobb i alla dess slag. Detta genom att kommunen verkar för att samtliga aktörer som erbjuder praktikplatser och sommarjobb i högre utsträckning samarbetar. • Det ska finnas en väl utarbetad handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Aktivt deltagande och ökat inflytande ska uppmuntras genom att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag. Beslut i särskilt kontroversiella- och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. Kommunens hemsida samt sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden bör marknadsföras bättre för att få fler att ta del av de politiska besluten och av kommunens aktiviteter. • Politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar är ett hot mot en vitaliserad demokrati. Kommunstyrelsen ska därför utarbeta handlingsplaner för att komma tillrätta med problematiken. • För att ge ett gott företagarklimat ska tillgången till lokaler med lämplig storlek och rimlig hyra utredas. Behov av fler och lättillgängliga parkeringsplatser i centrum bör utredas i syfte att gynna centrumhandeln, och det bör också ses över hur centrum kan göras mer attraktivt att besöka. • En satsning bör göras på att få fler företag att etablera sig i kommunen, samt på utökat stöd och vägledning i syfte att få fler människor att starta egna företag. • Kommunstyrelsen ska säkerställa att utbyggnaden av Eskilstunas stadsnät fortsätter så att den på sikt kan omfatta hela kommunen. • Kommunstyrelsen ska ansvara för att representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott och otrygghetskänsla. • Bostadsområden och platser som är särskilt otrygga och brottsutsatta ska kommunen verka för att det införs områdespoliser. • Nattvandringsgrupper ska finnas och aktivt stödjas av kommunen. En uppsökande stödverksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som målgrupp. • Kommunstyrelsen ska verka för att ett jämställdhetsbokslut upprättas årligen. I detta ska alla kommunens kostnader inom området redovisas. 7.1.3 Mål • Andelen medborgare som upplever att de har god insyn i och möjlighet att påverka kommunens verksamhet ska öka. • Fler företag ska etablera sig i kommunen. • Fler arbetstillfällen ska skapas inom kommunen. • Samarbetet mellan kommunens alla verksamheter och frivillighetscentralen ska öka. 7.2 Överförmyndarnämnden 7.2.1 Besparingar • Genom en gemensam nämnd med Strängnäs är bedömningen att verksamheten kommer kunna effektiviseras. Frigjorda resurser ska användas för ökad kvalité och tillgänglighet. 7.2.2 Prioriteringar Höjd budgetram för att klara av uppdraget För att hantera kommunens ökade behov inom området höjer vi budgetramen för att säkerställa att kommunen klarar av uppdraget. 7.2.3 Mål • Uppnå en budget i balans för att underlätta sammanslagningen med Strängnäs. 7.3 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 7.3.1 Besparingar Minska behovet av försörjningsstöd Denna besparing går likt andra besparingar hand i hand med våra satsningar. Med vår invandringspolitik kommer inflödet av nya människor som tvingas in i försörjningsstödsberoendet att radikalt minska. En politik som är anpassad efter Eskilstunas förmåga att hantera nya invånare och få dem att bli en del av samhället. Detta tillsammans med stora satsningar på skolan, vuxenutbildningar och förbättrad företagsklimat kommer minska behovet av försörjningsstöd. För att vara extra tydlig handlar det inte om att neka individers rätt till hjälp från samhället. Utan att ge de utsatta individerna hjälp till självhjälp. Ge dem verktygen att skaffa sig en utbildning, en livsglöd och att göra dem attraktiva på arbetsmarknaden så företagen vill anställa dem. Minska behovet av tolkhjälp Genom att prioritera lärandet av det svenska språket i alla avseenden där tydliga krav på anpassning för nya invånare kan både kostnaderna och behovet av tolkar att minska. Givetvis ska detta inte ske på bekostnad av tryggheten i kommunikationen mellan invånare och kommunen. Denna besparing ska ses som en viljeinriktning där det ska vara det svenska språket som är det främsta kommunikationsspråket i kommunen. Vassare arbetsmarknadsåtgärder Nämnden tillhandahåller väldigt många arbetsmarknadsinsatser som bedrivs i projektform. Generellt sett är det färre som går ut i jobb och egen försörjning efter dessa projekt, än de som avslutar sina yrkesutbildningar på Komvux. Vår bedömning är att ska Eskilstuna bli en arbetarstad igen gäller det att prioritera med redan befintliga medel. Genom att göra arbetsmarknadsinsatserna smalare men vassare med fokus på arbete kan resurser flyttas över till Komvux. Nej till fortsatt Trainee-projekt Trainee-projektet har haft många positiva delar för de berörda individer som deltagit. De har fått en möjlighet att komma ut ur hemmet och få känna känslan av att vara behövda ute på arbetsmarknaden. Tyvärr har satsningen även en baksida. Alldeles för många deltagare har inte gått vidare till jobb eller studier. Faktum är att en bra bit över 60 % har flyttats över till andra former av försäkringssystem, exempelvis A-kassa. Vi avser därför styra om resurserna till vuxenutbildningen med utbildningar som leder till jobb och egen försörjning. Vi tar ett helhetsgrepp med långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktiga där människor flyttas runt mellan olika försäkringssystem. • Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Utan undantag ska försörjningsstödet kopplas till tydliga krav på att den hjälpsökande utifrån sin förmåga aktivt medverkar till att komma ur sin problemsituation. • Fortsatt arbete med att införa e-tjänster för Komvux och för försörjningsstöd i syfte att minska administrativa kostnader. • I syfte att öka antalet platser för vuxenutbildning ska nämnden verka för att staten tar ett större ekonomiskt ansvar samt söker de statsbidrag som går att söka inom området. 7.3.2 Prioriteringar Mer vuxenutbildning I en stad där arbetslösheten är hög, men där företagen samtidigt skriker efter arbetskraft är det något som inte stämmer. En av nycklarna till att lyckas bryta den negativa utvecklingen är att på allvar prioritera höjd utbildningsnivå. Genom att öka och anpassa utbudet av utbildningar efter arbetsmarknadens behov av kompetens kan arbetslösheten radikalt minskas. Även företagsklimatet förbättras då tillgängligheten av rätt kompetens bland arbetskraften ökar. Fler utbildningsmäklare ska också anställas, för att tillsammans med näringslivet lyckas få yrkeshögskoleutbildningar att läggas i kommunen. Förbättrat SFI (svenska för invandrare) I Eskilstuna bor många invånare som har stort behov av att lära sig det svenska språket. Detta ställer höga krav på god och kvalitativ undervisning. Svenska språket är en vital del i vår vision om ett samhälle präglat av trygghet och gemenskap. Därför är det av högsta vikt att eleverna fullföljer sina studier med goda resultat och kön till SFI hålls till ett minimum. Klasserna bör delas upp baserat på vilken utbildningsnivå eleverna har så utbildningstakten kan anpassas efter inlärningsförmågan. Samtliga studieavbrott ska följas upp och åtgärdsplaner inrättas för att stötta en fortsatt studiemotivation. • Invånare som behöver stöd och hjälp av socialtjänsten ska erbjudas individuellt anpassade stödinsatser. • Verka för att rekryteringsmässan hålls 4 gånger per år istället för en. Studievägledare och utbildningsanordnare ska finnas på plats, för att hjälpa arbetssökande till kompletterande utbildning för att leva upp till företagens kompetenskrav. • Undersöka vilka bostadsområden som är mest utsatta av försörjningsstödsberoendet i syfte att göra riktade arbetsmarknadsåtgärder. • Ungdomar och studenter ska erbjudas praktik och feriearbete i den kommunala verksamheten. 7.3.3 Mål • Tillgången till utbildningar som underlättar för arbetssökande att matcha sin kompetens mot arbetsmarknadens behov ska öka. • Andelen nyanlända som fullföljer Svenska för invandrare (SFI) med goda kunskaper i svenska språket som resultat ska öka. • Antalet bidragshushåll för nyanlända som har ekonomiskt bistånd ska minska. • Antalet bidragshushåll som har ekonomiskt bistånd ska minska. (exklusive nyanlända) • Andelen invånare i arbetsför ålder med egen försörjning i procent av Eskilstunas befolkning ska ökas till minst 92 % • Andelen arbetslösa ungdomar i arbetsför ålder ska minska med minst 3 procentenheter. 7.4 Socialnämnden 7.4.1 Besparingar Minska behovet av vård för vuxna Vår uppfattning är att missbruket bland vuxna är starkt sammankopplat med känslan av att inte vara behövd, att inte ha ett arbete, att känna sig sviken av samhället och stå utanför. Genom satsningar på Komvux, ökad tillgänglighet och sociala aktiviteter på mötesplatserna kan vi vända utvecklingen. Genom mer samarbete med andra kommuner och landstinget kan vårdkostnaderna per individ även minskas. Föreningslivet fyller också en nyckelroll i kampen mot att vuxna hamnar i missbruk och tvingas in i åtgärder mot missbruket. Detta är ett axplock av satsningar som påverkar och som tillsammans med av nämnden redan antagen åtgärdsplan gör det möjligt att göra besparingen. Mer information om satsningarna finns under prioriteringar i respektive nämnd. Minska behovet av vård för barn och unga Tidigare år har kostnaderna för vård av barn och unga radikalt ökat. Detta hänger ihop med den höga arbetslösheten och utanförskapet som råder i kommunen. Många människor främst unga känner ett behov av att ta till droger för att få tillvaron att kännas dräglig och uthärdlig. Här gäller det att samtliga kommunala verksamheter, näringsliv och civilsamhället hjälps åt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. För att nämna några satsningar har vi först mer resurser till skolan där elever som tenderar att hamna utanför fångas upp snabbt, samt mer tillgängliga ungdomsgårdar där det finns vuxna som är närvarande. Även ett mer medvetet föreningsliv som har kännedom om droger och att kunna se tendenser som kan leda till drogmissbruk. Detta är ett axplock av satsningar som påverkar och som tillsammans med av nämnden redan antagen åtgärdsplan gör det möjligt att hantera situationen. 7.4.2 Prioriteringar Fler sommarkolloplatser Tyvärr är det många barn och unga som lever under svåra förhållanden. Det kan vara arbetslösa föräldrar, missbruk, svårt att hänga med i skolan eller till och med mobbing. Överallt där frågan kring barns utveckling ställs är det alltid samma budskap som ges. Satsa på barnen i så tidig ålder som möjligt. Genom att se till att fler barn och unga får möjligheten att spendera sin sommar på ett kollo kan deras tillvaro förändras väldigt mycket. Minnen och vänner för livet som kan uppstå efter ett par veckor på kollot kan vara den lilla livsglöd som livar upp och ger barnet orken att klara skolan och tillvaron. • Aktivt samverka med andra kommuner för att minska dygnskostnaderna för vårdplatser. • Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas omedelbar behandling eller annan kvalificerad terapi. Kommunen ska erbjuda eget behandlingshem alternativt anlita ett externt behandlingshem för att skyndsamt kunna erbjuda plats åt den hjälpsökande. För missbrukare med dubbeldiagnos ska det finnas särskilda boenden anpassade för att kunna ge en kvalitativ vård utifrån den enskildes behov. • Kvalificerad rådgivning ska erbjudas av kommunen i svåra livssituationer. En väl utbyggd familjerådgivning utan långa väntetider ska tillhandahållas. När det gäller familjerådgivning är det av vikt att rätt kompetens finns hos rådgivarna och att fokus ligger på individernas förutsättningar och livssituation. Ett bra samarbete med polisen är en grundförutsättning när det gäller att motverka våld i nära relation. • I Eskilstuna finns ett stort antal hemlösa personer som dock kan variera i antal beroende på hur beräkningen sker. Det bör ses över vilka åtgärder som krävs för att dessa människor ska kunna få en bättre livssituation. • Genom olika projekt, riktade till barn, ungdomar och föräldrar ska missbruk och ungdomsbrottslighet förebyggas. 7.4.3 Mål • Antalet hemlösa personer i kommunen ska minska. • Behovet av missbruksvård ska minska. • Hedersrelaterat våld och våld i nära relation ska minska. 7.5 Barn- och utbildningsnämnden 7.5.1 Besparingar Behovspröva den nödvändigaste IT-supporten I takt med att skolan anpassar sig till det moderna samhället med ökad teknik är det lätt att låta IT-kostnaderna skena iväg. Vi ställer oss bakom förvaltningens förslag om att se över vilken support som är absolut nödvändig och önskvärd. Starta egna LSS-boenden För att kunna finansiera våra satsningar ställer vi oss även bakom förvaltningens förslag om att starta egna LSS-boenden. Ett förslag som bedöms kunna spara flertalet miljoner. • Modersmålsundervisning som inte är lagstadgat ska avskaffas. 7.5.2 Prioriteringar Öka skolpengen till för- grund- och gymnasieskolan Den kanske enskilt bästa åtgärden politiken kan göra för att förbättra skolan är att höja skolpengen. Då får varje skola och varje rektor utifrån sina behov och förutsättningar använda resurserna där de gör bäst nytta. Därför prioriterar vi höjd skolpeng och låter våra övriga satsningar som återfinns nedan vara en inriktning för hur pengarna bör användas. Sommarskola för gymnasieelever Denna satsning riktar sig till gymnasieelever som ligger efter i skolan eller gått ut den med ofullständiga betyg. Satsningen ligger i linje med vår ambition med att minska behovet av försörjningsstöd. Genom att erbjuda elever en andra chans att ordna sina betyg ökar chansen till jobb eller högre studier. Utöver undervisning ska fokus även ligga på att leta efter tendenser till att hamna i drogmissbruk. Sommarskola för högstadieelever Idag erbjuds redan sommarskola för högstadieelever och finns finansierat inom budgetramen. Dock anser vi det är av vikt att fler får möjligheten till sommarskola och ordna till sina betyg innan de går vidare till gymnasiet. Därför är denna satsning en utökning av budgeten inom nämnt område. Höja stödet till landsbygdsskolorna För att säkerställa en levandelandsbygd höjer vi landsbygdsstödet till skolorna på landsbygden. Utveckla Basklass Basklass är en verksamhet riktad till ungdomar i gymnasieåldern som inte haft en fungerande skolgång. Främsta uppgifterna verksamheten har är att motivera berörda elever till att klara skolan samt förmå dem att söka högre studier eller arbete. Med tanke på Eskilstunas stora utmaningar inom det sociala vill vi prioritera detta och utveckla verksamheten. • Lärarnas kompetens är av stor vikt för hur väl eleverna lyckas i skolan. Därför bör en höjning av lärares kompetens eftersträvas, i syfte att minska behovet av extra åtgärder för att få eleverna att uppnå önskade betyg. • Internationella klasser och Slussen fyller en nyttig funktion, men det bör ses över hur dessa verksamheter kan effektiviseras och ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av samhället. • De nationella reformerna som rör skolan kommer att innebära stora omställningar. För att göra omställningarna smidiga behövs det avsättas tillräckligt med resurser för att inte sänka kvaliteten på utbildningen under tiden som omställningarna sker. • Fler lärare behöver anställas för att minska storleken på elevgrupperna och därmed underlätta individualiserad undervisning. Det är viktigt att få fler elever att uppnå betyget E (godkänt) i så många ämnen som möjligt, men det är också prioriterat att ge stöd åt de elever som satsar på högre betyg. • Genom en satsning på fler vuxna i skolan exempelvis i form av klassmorfar och kuratorer ökar lärarnas möjlighet att ägna sig åt undervisning. Samtidigt ökar möjligheten att hjälpa ungdomar som av psykosociala skäl mår dåligt. Och det blir lättare att upptäcka och ingripa mot kränkande handlingar såsom mobbning, hot och våld i ett tidigt skede. • Genuspedagogiken ska avvecklas. • Säkerställa att kommunen lever upp till sina skyldigheter när det gäller uppföljning av ungdomar 16-19 år som inte går i gymnasiet. • För att hindra att ungdomar tidigt hamnar i kriminalitet och missbruk ska det finnas hjälp och stöd att få för alla ungdomar som av olika skäl mår dåligt. • Det måste satsas på lösningar som gör att stökiga elever som hindrar undervisningen eller som orsakar en otrygg arbetsmiljö kan avvisas från den ordinarie verksamheten när det behovet uppstår. Dels för att öka övriga elevers möjligheter att få en kvalitativ undervisning, men också för att kunna ge stökiga elever individuellt anpassat stöd. Det är inte acceptabelt att några enstaka elever genom ett stökigt beteende ska ta så mycket av lärarens tid i anspråk vecka efter vecka och månad efter månad att övriga elever blir utan den hjälp de behöver. • Valfrihet och mångfald inom barnomsorg och skola ska främjas. Detta genom att uppmuntra alternativa driftsformer inom barnomsorgen, och genom att öka föräldrarnas möjlighet att välja mellan olika pedagogiska inriktningar och profileringar. • Kommunen ska verka för att införa vårdnadsbidrag för att göra det möjligt för fler föräldrar att själva ta hand om sina barn och därmed få mer tid tillsammans med dem. • Långt ifrån alla föräldrar har arbetstider som är förenliga med öppettiderna i förskolan, och många har dessutom långa pendlingsavstånd dagligen. Barnomsorgen måste i högre utsträckning än idag anpassas till detta så att det blir lättare att förena heltidsarbete, även på obekväm arbetstid, med föräldraskap. Dock ska en sådan anpassning göras med så stor hänsyn till barnen och deras förutsättningar. • Barngrupperna i förskolan är idag överlag alldeles för stora. En satsning på färre antal barn per personal behövs för att säkerställa att alla barn får den omsorg som de behöver av personal som känner att deras tid räcker till. Önskvärt är också att barngrupperna generellt blir mindre för att minska på stress och ljudnivå. • Chefer och rektorer bör erbjudas fortbildning i syfte att förbättra ledarskapet. 7.5.3 Mål • Andelen elever som har godkänt betyg i minst 16 ämnen när de lämnar grundskolan ska uppgå till 100 %. • 100 % av gymnasieeleverna ska gå ut skolan med slutbetyg. • Den genomsnittliga betygspoängen för såväl grundskole- som gymnasielever ska överstiga rikssnittet. • Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. • Andelen grundskole- och gymnasieelever som i skolan känner sig trygga och respektfullt bemötta ska öka. • Andelen grundskole- och gymnasieelever som upplever stress i skolan ska minska. • Det enskilda barnets unika behov ska i högre utsträckning än idag tillgodoses genom alternativa barnomsorgsformer, mindre barngrupper och högre personaltäthet. • Matsvinnet ska minska med 40 %. 7.6 Vård- och omsorgsnämnden 7.6.1 Besparingar Minskat behov av vikarier Grovt räknat ligger personalkostnaden mellan grundbemanning och vikarie på 85 % respektive 15 %. Det är alltså budgeterat för att vikarier ska tas in under året. Genom att ta x antal miljoner av vikariebudgeten och lägga på grundbemanningen, ökas tryggheten då det blir fler av fastanställd personal på verksamheterna. Dessutom minskas behovet av att ta in vikarier vid sjukdom eftersom grundbemanningen med förslaget är högre så att personalen klarar sig ändå. 7.6.2 Prioriteringar Ökad grundbemanning Genom att öka grundbemanningen inom vård och omsorg minskas behovet av att ta in vikarier. Eftersom med en väl tilltagen grundbemanning behövs inga vikarier vid sjukdom. Satsningen är tänkt att öka tryggheten bland personalen samt minska stressen. Rätten till önskad sysselsättningsgrad RÖS innebär att de anställa inom vård och omsorg erbjuds möjligheten få jobba den sysselsättningsgrad de önskar. Delade turer är något som ingen ska tvingas till. Eftersom vård och omsorg är kvinnodominerat är det ur ett jämställdhetsperspektiv en bra satsning och prioritering. Det vore naivt att tro att det inte skulle medföra ökade kostnader att lova rätten till önskad sysselsättningsgrad. Demografi - äldre För att hålla samma kvalité på äldreomsorgen trots ökning av antalet äldre reserveras pengar för det. Demografi – funktionshindrade För att hålla samma kvalité på vården av människor med en funktionsnedsättning reserveras pengar för det. Reducerat pris trygghetslarm till 50 kr i månaden Kommunen erbjuder idag trygghetslarm för personer som av biståndshandläggare bedöms ha ett behov av det. I praktiken beviljas det till alla som känner ett behov av det. Fördelen med trygghetslarmet är att det ger en känsla av trygghet både för brukaren men även för dess anhöriga. Det är en känsla av trygghet att veta att hjälp kan tillkallas om olyckan skulle vara framme. Idag kostar larmet 200 kr i månaden och risken finns att folk avstår till följd av kostnaden. Genom att kraftigt reducera månadskostnaden kommer troligtvis fler välja trygghetslarmet. Då kommer fler känna trygghet, både som brukare och anhörig. Halverad timkostnad för hemtjänst till 150 kr Genom en halvering av timkostnaden kan fler äldre ta del av hjälpen vilket kan leda till att fler äldre kan bo kvar hemma längre. En halvering av timkostnaden påverkas av många faktorer och långt ifrån alla betalar dagens 300 kr i timmen vilket gör satsningen svårberäknelig. Vi reserverar pengar för att markera vår viljeinriktning. • LOV (Lagen om valfrihet) ska införas snarast. • En lokal parboendegaranti ska införas. • Tillgången till lämpliga trygghets- och seniorboenden ska ses över och vid behov ska en utbyggnad ske. • Hemtjänst ska tilldelas i form av tid. I denna tid ska ingå vissa fastställda uppgifter, dock ska tiden vara så pass väl tilltagen att uppgifterna kan utföras ordentligt och det dessutom finns möjlighet till viss social samvaro i syfte att bryta isolering. Behovet av hemtjänst ser också ut att öka som en följd av att allt fler äldre bor kvar i sina hem i en högre ålder. Därför måste framtida behov av hemtjänst tas i beaktande redan nu. • För att minska arbetsskador bland personal och anhörigvårdare på grund av exempelvis tunga lyft ska de ges ergonomisk vägledning och att se till att hjälpmedel är lättillgängliga. • Kommunens äldre ska ha tillgång till en ombudsman som kan hjälpa till i kontakt med vårdinrättningar och myndigheter. • Kommunens äldre ska erbjudas meningsfulla aktiviteter av varierande slag för att motverka isolering och skapa en dräglig tillvaro. • Äldrestödspersoner ska också finnas i kommunen. Dessa ska utföra uppgifter som ofta inte hinns med av ordinarie vårdpersonal, som till exempel att följa med äldre på promenad, ta sig tid till en pratstund eller hjälpa till med alldagliga sysslor. För att administrera denna verksamhet ska en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats kan vända sig för vägledning och utbildning. • Stöd och service ska erbjudas anhörigvårdare. • I samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende ska kommunen erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning. • Det behöver säkerställas att personer med funktionshinder får den hjälp som de behöver, vare sig det handlar om hjälp i det egna hemmet eller vårdplats på ett boende. • När planering av nya demensboenden sker ska fördelarna med enplansboende beaktas och långa raka korridorer undvikas. 7.6.3 Mål • Äldres och funktionshindrades trygghet och inflytande över den egna vardagen ska öka. • Stödet till anhörigvårdare ska öka. • Äldres och funktionshindrades tillgång till meningsfull sysselsättning ska öka. • Matsvinnet ska minska med minst 40 %. 7.7 Kultur- och fritidsnämnden 7.7.1 Besparingar Nej till Skjulsta idrottshall I kommunens ekonomiskt otrygga läge väljer vi att inte satsa på Skjulsta idrottshall. Kommunen har redan tagit på sig rekordstora investeringar och kostnader som är kopplade till multiarenor, träningshallar och badhus. Vår bedömning är att en fortsatt utbyggnad av idrottshallar får se när ekonomin ser ljusare ut. • Idrottslivet ska stödjas i syfte att erbjuda ett brett utbud av fritidssysselsättningar. Dock vill vi för tillfället se att stöd tilldelas främst för nödvändigt underhåll av befintliga anläggningar och för handikappanpassning. Nybyggnation, utbyggnad och liknande bör beviljas restriktivt. • Genomför en översyn av samtliga avtal med olika idrottsföreningar och organisationer för att säkerställa en tydlighet vid eventuella tvister. 7.7.2 Prioriteringar Stimulansbidrag till föreningar för ett tryggare Eskilstuna En växande otrygghet är något som påverkar bilden av vår stad, skadar vårt varumärke och begränsar medborgarnas frihet. Kriminella grupperingar växer sig starkare och allt för många allvarliga brott klaras aldrig upp. Polisen har huvudansvaret för trygghet och att brott klaras upp men kommunen har också ett stort ansvar gentemot sina invånare. Ett sätt att arbeta för en ökad trygghet är att införa ett stimulansbidrag till föreningar som vill verka för ett tryggare Eskilstuna. Stimulansbidraget ska rikta sig till föreningar som söker föreningsbidrag från kommunen men vars huvudsyfte inte redan bygger på brottsförebyggande eller assimilationsfrämjande verksamhet. Kriterierna ska vara att man arbetar med en närvaro i otrygga områden för att få in fler ungdomar i en meningsfull fritidssysselsättning, stärka ungdomar till att våga vittna, sprida information om alkohol, tobak och andra droger. Polisens synpunkter över kriterierna bör också tas med för att optimera trygghetseffekterna. (Se inlämnad motion för mer information) Förbättrade fritidsgårdar (ungdomsgårdar) Idag finns 16 fritidsgårdar där hälften drivs av Ung Fritid och resten av olika föreningar. De fyller en viktig funktion för att skapa en meningsfull fritidssysselsättning för kommunens unga. De har också en central roll i kampen mot droger och missbruk. Satsningen riktas till främst tre områden. Förbättrad tillgänglighet, upprustning av lokaler samt ökad medvetenhet kring så kallade nätdroger. Dock ska även möjligheten att öppna fritidsgårdar ute på landsbygden ses över. Gemenskap och inkludering ska prägla tillvaron på fritidsgårdarna. • Firandet av traditionella högtider ska aktivt främjas och det nationella, regionala och lokala kulturarvet ska i möjligaste mån lyftas fram i kommunens kulturverksamheter. • En satsning bör ske på att utveckla och marknadsföra den nordiska kulturtriennalen. • Kommunen bör uppmuntra till gemensamma aktiviteter för invånare i olika bostadsområden. Särskilt fokus ska läggas på bostadsområden där segregationen är hög. Syftet är att stärka gemenskapen i samhället och förbättra assimileringen av nyanlända. 7.7.3 Mål • Det nationella, regionala och lokala kulturarvet ska lyftas fram i kommunens kulturverksamheter. • Andelen medborgare, oavsett ålder, som upplever att de har en meningsfull fritidssysselsättning ska öka. • Antalet mötesplatser (såväl föreningar som kommunala verksamheter) som i praktiken är öppna för alla oavsett kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller politisk åsikt, ska öka. • Idrottsföreningar ska uppmuntra äldre att bli inkluderade i föreningsverksamheten. 7.8 Stadsbyggnadsnämnden 7.8.1 Besparingar Öka effektiviseringskravet på samhällsbetalda resor 7.8.2 Prioriteringar Fria bussresor till alla pensionärer (65 år och äldre) Kommunens äldre hade tidigare rätt till fria bussresor. Det vill vi återinföra som ett led i vår vision om en bättre ålderdom med förbättrad fritidssysselsättning. • En mer aktiv bostadspolitik ska bedrivas där blandade bostadsformer planeras och matchas med behovet bland stadens invånare. • Småskalighet, naturliga mötesplatser, trygghet och närhet till central samhällsservice ska eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. • Minskade bilköer i tätorten, detta genom att kommunen verkar för att fler samåker samt gör det mer attraktivt att åka kollektivt. • Bevarandet och synliggörandet av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara högt prioriterat. • Anpassa service och information i kollektivtrafiken efter teknikens utveckling. • Klotter och olaglig affischering ska inte finnas i stadsbilden, varför det är prioriterat att sanering alltid utförs så fort som möjligt efter att klotter upptäcks. • För att hålla kommunens gator så fria som möjligt från skräp behöver antalet skräpbehållare ökas. Det är inte acceptabelt att det på sina håll är kilometersträckor mellan behållarna. På många platser behövs även askkoppar för att undvika att fimpar slängs på marken. • Stadsvicevärdar ska finnas, vars uppgift ska vara att rapportera om och se till att nedskräpning, skadegörelse och klotter åtgärdas. • Utbyggnaden av cykelleder ska fortsätta, dock ska det ske i proposition med övriga investeringar i exempelvis skolan och äldreomsorgen • Det ska säkerställas att gator, vägar, cykelbanor och trottoarer går att ta sig fram på vintertid, på ett säkert sätt. 7.8.3 Mål • Antalet nybyggda bostäder anpassade efter invånarnas behov ska öka • Klotter och nedskräpning som idag kraftigt försämrar stadsbilden ska minska. • Antalet områden i kommunen som medborgarna upplever som otrygga ska minska. • Antalet hållplatser med cykelparkeringar ska öka. 7.9 Miljö- och räddningstjänstnämnden 7.9.1 Besparingar 7.9.2 Prioriteringar Säkerställa en handlingskraftig räddningskår Idag finns det tydliga behov inom räddningskåren. Det handlar om tyngre investeringar och behov av ökad bemanning för att klara av att hantera större bränder. Det är något vi tar på allvar och tillskjuter resurser så nämnden klarar av att hålla kommunen säker. • En kontinuerlig inventering och riskbedömning ska göras av de kemiska ämnen och produkter som finns och används i kommunen. Finns möjlighet att byta ut ämnen och produkter mot sådana som är mindre skadliga så bör detta göras, även om de är dyrare. • Det långt gångna arbetet med att hitta förorenade områden och planera för sanering av dessa ska fortsätta. • Vid alla kommunala beslut och vid offentlig upphandling ska en analys av miljöeffekter, lämpligen genom en livscykelanalys, först utföras. 7.9.3 Mål • Åtgärder ska påbörjas vid minst 5 % av alla förorenade områden i riskklass 1 och 2. • Andelen medborgare som vet hur de ska agera vid brand och olycka ska öka. • Vid larm om brand eller olycka ska räddningstjänsten vara på plats inom 10 minuter i minst 80 % av fallen. 7.10 Torshälla Stads Nämnd Torshälla stads nämnd är unik då den hanterar flertalet områden inom sitt geografiska område. Samtliga av våra prioriteringar och besparingar läggs och dras från de övriga nämnder. Endast justeringar för ökat effektiviseringskrav, höjd skolpeng och demografi är gjorda på rambudgeten. Justeringar i rambudget mellan Torshälla stads nämnd och övriga nämnder görs under verksamhetsåret. 7.10.1 Besparingar Lika som övriga nämnder inom respektive områden. Nej till fortsatt Trainee-projekt Trainee-projektet har haft många positiva delar för de berörda individer som deltagit. De har fått en möjlighet att komma ut ur hemmet och få känna känslan av att vara behövd ute på arbetsmarknaden. Tyvärr har satsningen även en baksida. Alldeles för många deltagare har inte gått vidare till jobb eller studier. Faktum är att en bra bit över 60 % har flyttats över till andra former av försäkringssystem, exempelvis A-kassa. Vi avser därför styra om resurserna till vuxenutbildningen med utbildningar som leder till jobb och egen försörjning. Vi tar ett helhetsgrepp med långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktiga där människor flyttas runt mellan olika försäkringssystem. Lokaleffektiviseringar Tjänstemännen har föreslagit lokaleffektiviseringar för Ung Fritid, Ebelingmuséet och medborgarkontoret. Ett förslag vi ställer oss bakom. 7.10.2 Prioriteringar Lika som övriga nämnder inom respektive områden. 7.10.3 Mål Lika som övriga nämnder inom respektive områden. biblioteket, 8 Investeringar När det gäller investeringar anser vi inte att göra fler sådana än vad som är försvarbart i ett läge då behovet av resurser är starkt inom de flesta av kommunens verksamheter. Investeringar som ligger utanför kommunens kärnuppdrag är vi restriktiva med att göra. Under kapitel 10 Investeringsbudget 2016 – 2020 finns hela vår investeringsbudget där vi har rödmarkerat de bortprioriterade eller minskade investeringarna. Nya investeringar har vi grönmarkerat. 9 Ekonomiska driftramar per nämnd 2016 Se nästa sida. 10 Investeringsbudget 2016 - 2020 Se mitt emellan. 11 Budget 2016 och ekonomisk plan 2016 - 2018 Se sista sidan ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 111 Sverigedemokraterna Eskilstuna Ekonomiska driftramar per nämnd, mnkr Förändringar 2016 NÄMNDER Kommunstyrelsen Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 0,0 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Nytt avtal telefoni Projektledare stora investeringar Handlingsplan - näringsliv och arbete (Ej finansierat 2016-2018) Kvalitetsmässa Omlastningscentral Fria vandringsleder i ån, AFA-pengar Fria vandringsleder i ån, AFA-pengar 2012-20132012-2013 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Förändrat effektiviseringskrav Projektgrupp för kompetensförsörjning till företagen Inrätta/förstärk en EXIT-verksamhet Utökad kameraövervakning vid hotspots Minska den politiska organisationen Införa en assimileringsinriktad politik Operation bostäder! Fastställa andelen till 25 % Fastställa andelen ekologiskt tillekologiskt 25 % Se över kostorganisationen 0 0 0,0 Engångsanslag 0,0 295,9 297,3 5,3 -1,5 2,3 4,1 0,4 -16,6 -0,3 -4,0 -3,0 -1,8 -7,5 9,9 -1,1 1,0 1,5 1,0 -6,5 -15,0 35,0 -3,0 -3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Flytt av ram Flytt till av socialnämnden ram till socialnämnden Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Minskat försörjningsstöd Trainee 135 personer per år Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav 331,5 692,2 -337,8 -1,7 2,0 4,4 1,9 -344,4 11,4 -0,3 -4,5 24,3 -8,1 -34,3 -1,2 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 Minska behovet av försörjningsstöd Minska behovet av tolkhjälp Vassare arbetsmarknadsåtgärder Mer vuxenutbildning Förbättrat SFI Nej till fortsatt Traniee-projekt 0 0 0 0 Engångsanslag Barn- och utbildningsnämnden Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad) Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 2015-05-28 211 -26,9 -1,0 -10,0 20,0 1,0 -16,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 782,1 254,8 256,0 5,2 -1,8 0,7 5,6 0,7 Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) Nytt avtal telefoni -0,1 -0,1 Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad) Förändrat effektiviseringskrav Sommarskola för gymnasieelever Sommarskola för högstadieelever Behovspröva den nödvändigaste IT-supporten Starta egna LSS-boenden Höja stödet till landsbygdsskolorna Utveckla basklass 0 0 0 0 -6,3 -1,3 1,0 1,0 -5,0 -5,0 2,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag (anslagsfinansierad) Förskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala Justering avgifter sociala unga avgifter unga 0,0 484,0 466,4 12,3 -3,3 1,8 11,4 2,4 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Nytt avtal telefoni -0,2 -0,2 Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 5,5 -2,3 7,8 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 0 0 Engångsanslag (förskola skolpeng) Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala Justering avgifter sociala unga avgifter unga 311 0,0 0,0 0,0 742,7 710,5 17,3 -5,0 2,7 17,4 2,2 0,0 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) Nytt avtal telefoni -0,3 -0,3 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 15,2 -3,6 18,8 0,0 0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) Gymnasiet (skolpeng) Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala Justering avgifter sociala unga avgifter unga 0,0 300,6 286,9 6,2 -2,0 1,0 7,1 0,1 Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringar nya gymnasieskolan Nytt avtal telefoni -3,9 -3,8 -0,1 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 11,4 -1,4 12,8 0,0 0,0 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) 0,0 Kommunrevisionen Ingående budget 2015 2,1 2,1 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 0,0 0,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 411 Politiska prioriteringar 0 0,0 0,0 Engångsanslag 0,0 Kultur och fritidsnämnde Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 242,5 244,0 2,3 -1,7 0,7 2,9 0,4 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Gröndal - Kommunalt vatten och avlopp Skjulsta idrottshall Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Restriktivare regler för bidrag till organisationer Förbättrade fritidsgårdar (ungdomsgårdar) Stimulansbidrag till föreningar för ett tryggare Eskilstuna Nej till Skjulsta idrottshall 0 0 0 0 0 0 4,4 -0,1 -0,2 4,7 -4,5 -1,2 -3,6 2,0 3,0 -4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag Junior-EM i friidrott -3,7 -3,7 Miljö- och räddningstjänstnämnden Ingående budget 2015 74,3 71,0 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 1,7 -0,1 -0,1 1,5 0,4 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni -0,1 -0,1 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Säkerställa en handlingskraftig räddningskår 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1,9 -0,1 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag Gemensam Första insatsperson i kvicksund -0,2 -0,2 Socialnämnden 358,9 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 511 Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Flytt av ram från Afn Obalanser i verksamheten Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Minska behovet av vård för barn och ungdomar Minska behovet av vård för vuxna Fler sommarkolloplatser 0 0 0 0 0 0 0 Engångsanslag Stadsbyggnadsnämnden Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 374,8 -2,4 -0,1 6,9 1,0 344,4 25,0 -0,2 -0,2 -15,7 -1,7 -13,0 -3,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 352,6 334,2 1,0 -1,9 -0,1 2,7 0,3 Beslutade verksamhetsförändringar Komponentavskrivningar gator Nytt avtal telefoni Upphandling färdtjänst Beställningscentral Trafikmyndigheten Riktlinjer dagvatten Övriga driftkostnader av investeringar Fria resor 65 plus Bad och slöjdresor, resor IN-klasser upphör 18,8 -2,7 -0,2 10,0 3,0 4,3 0,2 1,5 4,3 -1,6 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -1,4 -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag 0,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 Torshälla stads nämnd Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad) Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens DemografiDemografi äldre äldre Justering sociala avgifter unga Obalanser i verksamheten Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) Nytt avtal telefoni Minskat försörjningsstöd Trainee 15 personer per år Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning Statsbidrag vård av äldre Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad) Förändrat effektiviseringskrav Nej till fortsatt Traniee-projekt Lokaleffektiviseringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Engångsanslag (anslagsfinansierad) Förskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 Engångsanslag (förskola skolpeng) Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% 2015-05-28 611 345,9 215,5 201,3 19,7 -1,3 0,6 4,0 4,4 1,0 11,0 -0,8 -0,1 -0,5 2,7 -0,9 -2,0 -4,7 -0,9 -1,8 -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,2 46,2 1,4 -0,3 0,2 1,1 0,4 0,0 0,6 -0,2 0,8 0,0 0,0 0,0 82,2 78,5 2,1 -0,5 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 711 0,3 1,9 0,4 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) Nytt avtal telefoni -0,1 -0,1 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 1,7 -0,4 2,1 0,0 0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) Valnämnden Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Minskad ram Beslutade verksamhetsförändringar Justering valår 0,0 0,3 0,6 -0,3 -0,3 0,0 Politiska prioriteringar 0 0,0 0,0 Engångsanslag Justering valår 0,0 Vård- och omsorgsnämnden Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens DemografiDemografi äldre äldre DemografiDemografi - personer med - personer funktionsnedsättning med funktionsnedsättning Justering sociala avgifter unga Obalanser i verksamheten Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Nya äldreboenden Statsbidrag vård av äldre Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Minskat behov av vikarier Ökad grundbemanning Halverad timkostnad för hemtjänst till 150 kr Reducerat pris för trygghetslarm till 50 kr i månaden Rätten till önskad sysselsättningsgrad 0 0 0 0 0 1 409,8 1 305,7 94,3 -9,1 1,8 33,9 4,3 16,5 9,9 37,0 0,5 -0,8 19,3 -18,0 9,3 -6,5 -25,0 30,0 3,5 3,6 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 811 Engångsanslag 0,0 Överförmyndarnämnden Ingående budget 2015 10,5 8,6 Ramförändringar Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Beslutade verksamhetsförändringar Justering av ram 0,2 -0,1 0,2 0,1 0,7 0,7 Politiska prioriteringar Höjd budgetram för att klara uppdraget 1,0 1,0 Engångsanslag 0,0 Summa nämnderna Fastighetsenheten (KLK) Ingående budget 2015 5 206,4 -3,9 -3,9 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 0 0,0 0,0 Engångsanslag 0,0 Mark och fastighet (KLK) Ingående budget 2015 10,5 10,5 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 0 0,0 0,0 Engångsanslag 0,0 Friskolor (KS-gem) Förskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala Justering avgifter sociala unga avgifter unga 348,0 93,2 90,0 2,3 -0,6 0,3 2,1 0,5 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) 0,0 Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) 0,9 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 911 Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 -0,5 1,4 0,0 0,0 Engångsanslag (förskola skolpeng) 0,0 Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens Justering sociala Justering avgifter sociala unga avgifter unga Utökad undervisningstid i matematik år 4-6 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 184,8 177,5 4,1 -1,2 0,5 4,2 0,6 0,0 3,2 -0,9 4,1 0,0 0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) 0,0 Gymnasiet (skolpeng) Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringskrav, Effektiviseringskrav, grund 0,7%grund 0,7% Inflation exklusive Inflation löneökningar exklusive löneökningar Löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 2015, helårskonsekvens 0,0 70,0 67,7 1,3 -0,5 0,2 1,6 Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringar nya gymnasieskolan -0,9 -0,9 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Höjd skolpeng 0 0 1,9 -0,3 2,2 0,0 0,0 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) Övriga kommungemensamma kostnader Skaderegleringsutgifter Ingående budget 2015 Ramförändring Pensionsutbetalningar (netto) Ingående budget 2015 Ramförändring Pålägg på inköp Ingående budget 2015 0,0 70,3 2,0 2,0 99,0 91,0 8,0 -3,4 -3,4 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 Politisk prioritering Ramförändring Miljöavgifter på personbilar och flyg Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Riktade statsbidrag Förskola Flyktingar (Migrationsverket) Ramförändring Intern ränta Ingående budget 2015 Ramförändring Politisk prioritering PO-pålägg Ingående budget 2015 Diff summa förändringslistan Diff Budgetregleringsposter: Löneökningar Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring KS allmänna Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Ekologisk utveckling Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Grön omställning Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Näringslivsutveckling Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Ortsutveckling Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Reserv oförutsett Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Skolpeng Tilläggsbelopp Obalans tilläggsbelopp Bidrag asylsökande Inackorderingsbidrag och resersättning Interkommunala ersättningar skolpeng Förändrade redovisningsprinciper Modersmål - finska Ingående budget demografi Ökat antal barn i verksamheten Politisk prioritering Kretsloppspark Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Spetssamverkan Mälardalens högskola Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring 2015-05-28 1011 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -54,7 -34,7 -20,0 -148,5 -148,4 -0,1 -5,8 -5,1 -0,1 -0,6 95,7 89,6 0,0 6,1 0,0 5,4 -5,4 0,0 2,2 -2,2 0,0 2,0 -2,0 0,0 3,0 -3,0 0,0 2,5 -2,5 0,0 15,0 -15,0 62,9 40,0 10,0 -18,0 2,5 -16,5 -5,6 1,0 13,3 57,0 -20,8 0,0 2,5 -2,5 5,0 5,0 0,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2013-2015 2015-05-28 Fältarbetare - ungdomar Ingående budget 2015 0,0 Ramförändring Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Större framtida investeringar Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Kontaktcenter Kontaktcenter - start 1 jan 2016 Kontaktcenter - start 1 jan 2016, finansiering från nämnder med 20 % Politisk prioritering Användning av AFA-pengar från 2013 Ingående budget 2015 Ramförändring Projekt minskad administration Ingående budget 2015 0,0 Nytt avtal telefoni Ramförändring Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Traineeprojekt - fler i jobb Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Omlastningscentral Ingående budget 2015 Politiska prioriteringar Ramförändring Nya politiska prioriteringar Minska stödet till studieförbunden Effektivisera rekryteringsprocessen Lokalproducerad mat (kommunövergripande) S Summa verksamhetens nettokostnader 1111 1,0 1,0 0,0 21,0 10,9 0,1 10,0 14,0 0,0 14,0 -0,4 8,6 -9,0 0,0 0,0 -40,5 40,5 -9,1 -8,0 0,0 2,9 -4,0 3,5 3,5 0,0 0,0 36,8 -36,8 0,6 0,6 0,0 -10,5 -9,5 -5,0 4,0 5 631,3 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 Sverigedemokraterna Eskilstuna Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020, mnkr Investerinsgbeslut Nämnd Summa nettoutgift Kommunstyrelsen 292,2 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 6,0 Barn- och utbildningsnämnden 1037,0 Kultur- och fritidsnämnden 94,5 Miljö- och räddningstjänstnämnden 37,5 Socialnämnden 14,7 Stadsbyggnadsnämnden 629,5 Kommunalt finansierat 510,0 Samfinansierade 119,5 Torshälla stads nämnd 251,9 Vuxennämnden 385,0 Summa 2748,3 T.o.m 2015-1231 0,0 0,0 0,0 11,7 15,5 0,0 38,5 37,0 1,5 0,0 0,0 65,7 2016 77,2 6,0 236,0 37,4 5,5 4,7 89,2 78,7 10,5 105,0 19,0 580,0 2017 59,5 0,0 249,0 21,4 6,5 10,0 116,0 92,5 23,5 116,9 19,0 598,3 Investeringsplan 2018 58,5 0,0 238,0 12,0 5,5 0,0 128,4 107,4 21,0 18,0 104,0 564,4 2019 58,5 0,0 198,0 6,0 4,5 0,0 137,5 92,5 45,0 6,0 224,0 634,5 2020 38,5 0,0 116,0 6,0 0,0 0,0 119,9 101,9 18,0 6,0 19,0 305,4 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Sverigedemokraterna Eskilstuna Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Kommunstyrelsen Ursprungligt förslag Politisk prioritering Säkerhetshöjande åtgärder Energi- och miljöåtgärder Solel Tillgänglighet Mindre ombyggnader Stadshuset, omb "En väg in", Servicecenter Fröslundaskolan, förb inomhusmiljö Komponentredovisning/underhåll Sunbyholm Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ursprungligt förslag Politisk prioritering Verksamhetsanpassningar Ombyggnad Viljan 3 Brandskyddsåtgärder Hejargatan Säkerhetsanpassningar Tillgänglighetsanpassningar Barn- och utbildningsnämnden Ursprungligt förslag Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 292,2 0,0 397,2 -105,0 0,0 11,0 180,0 0,0 2,5 15,0 0,7 5,0 10,0 65,0 3,0 0,0 0,0 0,0 6,0 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0 1,5 2,6 0,9 0,5 0,5 0,0 0,0 1 037,0 0,0 1 037,0 0,0 1 Investeringsplan 2016 77,2 102,2 -25,0 3,0 40,0 0,0 0,5 3,0 0,7 5,0 10,0 13,0 2,0 2017 59,5 84,5 -25,0 2,0 40,0 0,0 0,5 3,0 2018 58,5 83,5 -25,0 2,0 40,0 0,0 0,5 3,0 2019 58,5 83,5 -25,0 2,0 40,0 0,0 0,5 3,0 2020 38,5 43,5 -5,0 2,0 20,0 0,0 0,5 3,0 13,0 1,0 13,0 13,0 13,0 6,0 6,0 0,0 1,5 2,6 0,9 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 236,0 236,0 249,0 249,0 238,0 238,0 198,0 198,0 116,0 116,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Politisk prioritering Förskolan - nya lokaler Ombyggnation Skiftingehus Grundskolan - nya lokaler, utbyggnad samt upprustning Verksamhetsanpassningar Gymnasieskolan - Om- /tillbyggnation Träningsskolan - Odlaren Fritidshem - Grundskolan Utemiljöer skolgårdar Utemiljöer fritidshem Kultur- och fritidsnämnden Ursprungligt förslag Politisk prioritering Spontanaktivitetsytor Förbättringar friluftsområden Offentlig konst Balsta musikslott - miljöåtgärder Åtgärder för miljö, säkerhet och tillgänglighet Bibliotekshuset - rotrenovering MunktellArenan - ombyggnation Miljö- och räddningstjänstnämnden Ursprungligt förslag Politisk prioritering Torshälla brandstation Övningsanläggning Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 0,0 0,0 140,0 150,0 205,0 92,0 59,0 80,0 285,0 11,0 15,0 0,0 0,0 94,5 11,7 94,5 11,7 0,0 0,0 7,5 10,0 5,0 2,5 5,0 52,5 3,7 12,0 8,0 0,0 0,0 37,5 15,5 37,5 37,5 0,0 -22,0 9,0 9,0 2,5 2,5 2 2016 0,0 40,0 75,0 45,0 12,0 3,0 Investeringsplan 2017 0,0 40,0 75,0 40,0 20,0 3,0 10,0 57,0 1,0 3,0 2018 0,0 20,0 0,0 75,0 20,0 25,0 35,0 57,0 3,0 3,0 2019 0,0 20,0 2020 0,0 20,0 35,0 20,0 25,0 35,0 57,0 3,0 3,0 10,0 20,0 3,0 37,4 37,4 0,0 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 27,4 4 21,4 21,4 0,0 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 15,4 12,0 12,0 0,0 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 6,0 6,0 6,0 0,0 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 6,0 6,0 0,0 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 5,5 5,5 0,0 6,5 6,5 0,0 5,5 5,5 0,0 4,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 57,0 1,0 3,0 57,0 3,0 3,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Brandfordon Räddningsbåt Brandfordon Övningsanläggning Brandfordon Brandfordon Brandfordon Socialnämnden Ursprungligt förslag Politisk prioritering Verksamhetsanpassningar Ombyggnad kök Sågarsvedet Säkerhetsanpassningar Vatten kollogården Åshorn Tillgänglighetsanpassningar Isolering av barnhus, kollogården Åshorn Stadsbyggnadsnämnden Kommunalt finansierat Ursprungligt förslag Politisk prioritering Cykelprojekt Nollvision- o trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Belysningsåtgärder i centrum, parker mm Omb & upprustn lek- & parkmiljöer Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 4,0 4,0 1,5 4,0 2,0 4,5 5,5 4,5 0,0 0,0 14,7 0,0 14,7 0,0 0,0 0,0 11,5 1,0 0,5 0,2 0,5 1,0 0,0 0,0 510,0 510,0 0,0 12,0 8,0 7,0 10,0 9,0 37,0 37,0 0,0 3 2016 2017 Investeringsplan 2018 2019 2020 1,5 4,0 2,0 4,5 5,5 4,5 4,7 4,7 0,0 1,5 1,0 0,5 0,2 0,5 1,0 10,0 10,0 0,0 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 78,7 78,7 0,0 1,5 1,0 3,0 2,0 3,0 92,5 92,5 0,0 1,5 1,0 1,0 2,0 1,5 107,4 107,4 0,0 3,0 2,0 1,0 2,0 1,5 92,5 92,5 0,0 3,0 2,0 1,0 2,0 1,5 101,9 101,9 0,0 3,0 2,0 1,0 2,0 1,5 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Planteringsåtgärder Miniparker Munktellstaden Gränsgatan, infart till Munktellstaden Objekt enligt grönstrukturplan m fl Realtidssystem kollektivtrafik Mått Johanssonsväg - Gap Sundinsväg Hamngatan Tullgatan Omvandling Väster - Björksg/Ståhlbergsv. Omvandling Väster - GC Vikingen Stadsvision Centrum - Kunsskapsstråket Stadsvision Centrum - Strömsholmen Stadsvision Centrum - Kungsplan Stadsvision Centrum - Stadsparken Torshällavägen Rinmansgatan - Idunplan Bro, Väster Shared space, Nygatan Utveckling Norra och nedre hamnstigen Infrastrukturåtgärder vid arena Konst/kultur Vulkanen ombyggnad Ny park i Balsta Kloster Kyrkopark Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan GC Uttermarksgatan Slottsbacken GC Kungsvägen GC Västerleden Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 4,3 1,2 58,0 15,0 4,5 7,0 4,0 5,5 15,0 15,0 2,0 2,0 5,0 4,5 10,0 16,0 7,0 20,0 19,0 14,0 3,0 32,0 3,0 5,0 2,5 5,0 4,5 5,0 3,0 4,0 2,5 5,5 4 2016 0,3 0,4 30,0 2017 1,0 Investeringsplan 2018 1,0 0,4 2019 1,0 2020 1,0 0,4 2,0 1,0 2,0 1,0 13,0 1,0 1,0 0,5 4,5 2,0 1,0 5,0 15,0 15,0 2,0 2,0 5,0 2,0 4,0 4,5 10,0 10,0 7,0 1,0 1,5 2,0 1,0 1,5 10,0 1,0 2,5 1,0 13,0 17,0 1,0 1,0 1,0 5,0 1,0 1,0 4,5 1,0 1,0 3,0 1,0 4,0 2,5 5,5 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Barriäråtgärder Tegelbruksgatan Gc Bynäsvägen Gc Vilsta industriområde Gc Klostergatan Rademachergatan GapSundins bro, förstärkning Hagbyvägen gc, bhpl & TS Gc Sundbyvägen Utegym Gredbyvägen Gc-bro Djurgården Ekosystemtjänster Skiftinge stadsdelspark + torg LRF Stadsdelspark + torg Våtmark Klippberget Landsbygdsinvesteringar Renovering kaj, Köpmangatan Renovering kaj, Holmen Beläggningsarbeten "asfaltsberget" Samfinansierade Ursprungligt förslag Politisk prioritering Kungsgatan GC Slagsta-Brunnsta Gc Kvicksund-Hällby Gc Hållsta-Skogstorp Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 2,0 6,0 4,0 4,0 3,0 4,0 5,5 3,0 1,5 2,0 5,0 40,0 2,0 30,0 30,0 5,0 5,0 5,0 25,0 15,0 0,0 0,0 119,5 1,5 119,5 1,5 0,0 0,0 23,5 1,5 4,5 16,5 8,0 5 2016 1,0 2,0 2017 1,0 2,0 4,0 Investeringsplan 2018 2019 2020 2,0 4,0 3,0 4,0 5,5 3,0 1,5 2,0 5,0 40,0 1,0 1,0 30,0 30,0 1,0 1,0 2,0 1,0 1,0 6,0 5,0 1,0 4,0 6,0 11,0 45,0 45,0 0,0 18,0 18,0 0,0 1,0 15,0 10,5 10,5 0,0 9,0 1,5 23,5 23,5 0,0 8,0 0,5 15,0 21,0 21,0 0,0 5,0 4,0 8,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Projekt Gc Kjula-Svista Gc Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp Gc Prästtorp-Alberga Gc Stenkvistarondellen-Eskilstuna Gc Alberga-Västermokorsning Gc Folkesta-Dalby Torshälla stads nämnd Ursprungligt förslag Politisk prioritering Nytt äldreboende, ersätta Snäckberget Ny bro vid Krusgården Gökstensskolan, Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gång- och cykelbanor Försköna Torshällas infarter Ortsutveckling Upprustning av Torshälla Skulpturpark Lekplatser, hcp-anpassning, byte av redskap Kofältet Utveckla kanalen från slussen till Gökstensskolan Ny parkanläggning längs kanalområdet Trafiksäkerhetsåtgärder Hela Torshällas gatuhållarområde Gatubelysning- trygghetsskapande Cirkulationsplats Investeringar Ridskolan Speakerbås Torsharg Upprustning Mälarvik Septitank och gästbryggor i Mälarbaden Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 10,0 20,0 20,0 9,0 2,0 6,0 251,9 251,9 0,0 162,0 3,7 3,0 1,0 2,0 2,0 2,0 1,0 1,0 4,0 0,5 2,0 2,0 2,0 6,0 0,8 0,1 1,0 2,0 0,0 0,0 0,0 2016 2017 Investeringsplan 2018 2,0 2020 18,0 2,0 6,0 105,0 105,0 0,0 80,0 116,9 116,9 0,0 82,0 3,7 18,0 18,0 0,0 3,0 1,0 2,0 1,0 0,5 1,0 2,0 1,0 0,5 2,0 2,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,5 1,0 1,0 6,0 0,8 0,1 1,0 1,0 6 2019 10,0 2,0 18,0 9,0 1,0 6,0 6,0 0,0 6,0 6,0 0,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 7 Investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2016-2020 mnkr Investerinsgbeslut Summa T.o.m 2015nettoutgift 12-31 0,5 3,0 30,0 1,5 1,0 2,0 1,0 4,0 3,5 0,8 0,5 2,5 1,5 1,0 1,0 0,0 385,0 0,0 Vuxennämnden Ursprungligt förslag 385,0 0,0 Politisk prioritering 0,0 0,0 Nya Gruppboenden 75,0 Nytt korttids centrum 85 platser 170,0 Ersättning Trumslagargården och Oxen 60 platser (15 nya) 120,0 Verksamhetsanpassningar 20,0 0,0 Projekt Bjällersta nya parkeringsplatser fär OK Tor Omläggning av vägar Glömsta Omläggning av vägar Torshällas gatuområde Krusgårdsparken Tätortsnära naturområde Krusgården Utveckla Holmbergsparken Smidesstaket vid slussarna Nya mittportar till Slussarna Utveckla Torshargs IP Tennisbana NTRK ny anläggning (förstudie) Flytt av båtslip (förstudie) Båtupptagningsplats Utemiljö förskolor Turistskyltar, bruna och vita SUMMA 2 710,8 50,2 Summa ursprungligt förslag Summa politisk prioritering 7 2016 0,5 3,0 6,0 1,5 2017 6,0 Investeringsplan 2018 6,0 2019 2020 6,0 6,0 19,0 19,0 0,0 15,0 1,0 2,0 1,0 0,5 1,5 1,0 4,0 2,5 0,8 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 19,0 19,0 0,0 15,0 19,0 19,0 0,0 15,0 104,0 104,0 0,0 15,0 85,0 4,0 4,0 4,0 224,0 224,0 0,0 15,0 85,0 120,0 4,0 580,0 598,3 564,4 634,5 305,4 605,0 -25,0 623,3 -25,0 589,4 -25,0 659,5 -25,0 310,4 -5,0 4,0 ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 Sverigedemokraterna Eskilstuna FÖRUTSÄTTNINGAR Bokslut 2014 Utdebitering Folkmängd 1/11 året innan Inflationspåslag Internränta 22,13 99 692 2,3% 4,0% Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 22,08 100 492 2,3% 4,0% 22,08 101 092 2,3% 4,0% 22,08 101 692 2,5% 4,0% 22,08 102 292 2,7% 4,0% Prognos 2015 4 012,0 1 085,3 186,3 - 3,9 10,5 25,5 12,1 157,1 Budget 2016 4 219,9 1 137,9 212,6 - 24,2 10,6 11,3 0,0 157,1 Budget 2017 4 380,6 1 182,6 214,7 - 44,9 10,7 11,4 0,0 157,1 Budget 2018 4 544,0 1 235,0 216,8 - 72,9 10,7 11,5 0,0 157,1 5 484,9 5,3% 5 725,2 4,4% 5 912,2 3,3% 6 102,2 3,2% Bokslut 2014 87,7 -110,3 11,0 -11,6 Prognos 2015 83,4 -108,2 8,0 -16,8 Budget 2016 70,7 -102,9 50,0 17,8 Budget 2017 69,5 -102,6 50,0 16,9 Budget 2018 68,3 -110,5 18,0 -24,2 Bokslut 2014 -5 035,8 -178,3 -5 192,5 Prognos 2015 -5 254,4 -189,7 -5 424,1 Budget 2016 -5 422,2 -209,1 -5 631,3 Budget 2017 -5 558,0 -220,8 -5 778,8 Budget 2018 -5 722,6 -231,5 -5 954,1 5 725,2 17,8 111,7 5 912,2 16,9 150,3 6 102,2 -24,2 123,9 47,5 5 484,9 -16,8 44,0 -20,0 -37,0 40,5 0,0 0,0 0,0 32,1 27,5 111,7 150,3 123,9 -0,3% 0,4% 2,0% 2,5% 2,0% Kommunalskatt och generella bidrag (mnkr) Kommunalskatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Slutreglering tidigare år Kommunal fastighetsavgift Summa Utveckling i % Bokslut 2014 3 824,6 1 048,9 149,9 23,1 10,4 10,7 - 10,1 152,8 5 210,3 Finansnetto (mnkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Utdelning kommunala bolag Summa RESULTATRÄKNING (mnkr) Verksamhetens driftnetto Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Reavinster Nya AFA-pengar 2015 Användning av tidigare års AFA-pengar Årets resultat - justerat balanskravsresultat 5 210,3 -11,6 6,2 -21,6 Resultatmål (2,5 %) Årlig måluppfyllelse, % ESKILSTUNA KOMMUN EKONOMISK PLAN 2015-2017 2015-05-28 Driftbudget 2015 nettokostnader (mnkr) Budget 2016 Nämnder Kommunstyrelsen 295,9 Arbetsmarknads- och vuxenutbilningsnämnden 331,5 Barn- och utbildningsnämnden 1 782,1 Kommunrevisionen 2,1 Kultur- och fritidsnämnden 242,5 Miljö- och räddningstjänstnämnden 74,3 Socialnämnden 358,9 Stadsbyggnadsnämnden 352,6 Torshälla stads nämnd 345,9 Valnämnden 0,3 Vård- och omsorgsnämnden 1 409,8 Överförmyndarnämnden 10,5 5 206,4 ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER UNDER KOMMUNSTYRELSEN Fastighetsenheten (KLK) Mark- och fastighetsenheten (KLK) Friskolor Skaderegleringsutgifter Pensionsutbetalningar (netto) Pålägg på inköp Miljöavgifter på personbilar och flyg Riktade statsbidrag Internränta PO-pålägg Budget 2016 -3,9 10,5 348,0 2,0 99,0 -3,4 -2,0 -54,7 -148,5 -5,8 Budgetregleringsposter: Löneökningar KS allmänna Ekologisk utveckling Grön omställning Näringslivsutveckling Ortsutveckling Reserv - oförutsett Demografi - utbildning Kretsloppspark Spetssamverkan Mälardalens högskola Fältarbetare - ungdomar Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år Större framtida investeringar Kontaktcenter Projekt minskad adm Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar Omlastningscentral Minska stödet till studieförbunden Effektivisera rekryteringsprocessen Lokalproducerad mat (kommunövergripande) Summa verksamhetens driftnetto 95,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 62,9 0,0 5,0 1,0 21,0 14,0 -0,4 -9,1 3,5 0,6 -9,5 -5,0 4,0 5 641,8
© Copyright 2024