1. No category

Tidig upptäckt – Tidiga insatser
Umeå 28 april 2015
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Från fonologisk medvetenhet till att
knäcka den alfabetiska koden
TEORIER KRING LÄS- OCH
SKRIVUTVECKLINGEN
EGEN FORSKNING
METODER
TIDIGA INSATSER
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
The Simple View of Reading
L=AxF
Läsförståelse
Avkodning
Språklig
förståelse
(Gough och Tunmer, 1986)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Kodknäckarstadiet
 Kodknäckarstadiet är mycket kort
och är därför mycket sårbart.
 Läsförståelse utvecklas i stort sett
under hela livet.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Subgrupper
utifrån the Simple view of Reading
 85 tioåringar med läsförståelsesvårigheter
19 hade avkodningssvårigheter
30 hade språksvårigheter
25 hade både avkodnings- och språksvårigheter
Endast 11 stycken hade inga större svårigheter
(Tvillingprojektet, Samuelsson, ej publ. data)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Faserna i läs och skrivutvecklingen
 Logografisk läsning
 Alfabetisk fonemisk läsning
 Ortografisk morfemisk läsning
(Frith, 1985)
Vilken fas bör eleverna ha
uppnått efter fyra år i skolan?
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Alfabetisk-fonemisk läsning
• Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket
ord ljuden bildar.
• Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver
korresponderar med ett ljud.
• Har knäckt den alfabetiska koden.
• Förutsätter fonemisk medvetenhet och
bokstavskunskap.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
• Har fått ett instrument för
självinstruktion så att man kan gå vidare
på egen hand.
(Share, 1999)
• Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en
förutsättning för den fortsatta läsning.
• Kan på egen hand läsa nya korta ord.
• Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket
träning.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Alfabetisk-fonemisk skrivning
• Skriver symboler för ljud
• Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast
det initiala ljudet. S (sol)
• Utesluter ofta vokaler.
Exempel: S
SL
STL
• Använder oftast bokstavsnamnen:
MA (EMMA),
MLI (EMELIE)
T(TE)
PTR (PETER)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
STOL
Fonologisk medvetenhet 0ch läsning
Varför är det viktigt att barn blir fonologiskt
medvetna?
Vilken fonologisk förmåga behöver eleverna
kunna för att klara av att knäcka den
alfabetiska koden?
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Ortografisk – morfemisk läsning
 Orden eller delar av orden har blivit en
ortografisk identitet och behöver inte längre
ljudas.
 En gradvis övergång.
 Varje grafem i ordet uppmärksammas.
 Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning
för ortografisk läsning.
 Förväxlas ofta med logografisk läsning.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Morfologisk-ortografisk skrivning
• Skrivningen är automatiserad och
går snabbt och säkert.
• Utvecklas genom att skriva
alfabetisk-fonemiskt.
• Kunskap om hur ord är morfologiskt
uppbyggda.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Spellers och Guessers
 Åk 2
25 % svagaste avkodarna
SPELLERS
GUESSERS
Resultat:
Guessers hade sign. sämre resultat på
läsförståelse, avkodning
stavning och fonologisk förmåga
(Fridolfsson, 2013)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Phonics – Bottom up
Phonics är ett samlingsbegrepp
(syntetisk, analytisk).
 Betonar förståelse för den alfabetiska
principen.
 Framhåller kopplingen grafem-fonem.
 Tydlig progression; från det enkla till det
svårare.
 Viktigt med fonologisk medvetenhetsträning.
 Förståelse övas för sig.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Whole Langugage – Top Down
 Barn lär sig läsa lika naturligt som de lär sig att
tala.
 Minimum av handledning.
 Utgår från hela texter, hämtade från barnets
erfarenhetsvärld.
 Logografisk ordbilder och cue-reading
 Kontextuella ledtrådar
 Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsning
och skrivning.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Storboksläsning
• Utgår från Whole Language
• Boken presenteras och förförståelse skapas.
• Läraren pekläser. De betydelsebärande orden lyfts
fram.
• Repeterad läsning tillsammans.
• Barnet förväntas att på egen hand knäcka den
alfabetiska koden. Men hur går det egentligen till?
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Förutsättningar
 Har egen inre drivkraft och motivation.
 Kan dra logiska slutsatser.
 Har en fonemisk förmåga.
 Har en viss bokstavskunskap.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
De flesta barn lär sig att läsa oavsett
metod.
För 20-25 % är det dock helt
avgörande att läraren väljer rätt
metod.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Interventionsforskning
 Publicering?
 Randomisering
 Kontrollgrupper
 För- och eftertester
 Tydliga beskrivningar
 Hänsyn till lärareffekter
 Hänsyn till ev. placeboeffekter
 Finansiering?
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Metastudier
 SBU 2014,
 Hattie 2011,
 NRP 2000,
 Chall 1967
Då det gäller de resurssvaga eleverna finns
entydigt stöd för phonics.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Motivationens betydelse
 Det är inte vilken sorts aktivitet eller vilket
slags materiel som är avgörande för
motivationen.
 Det som är avgörande är istället att barnet
märker att det gör FRAMSTEG.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
 Förutsätter att övningarna ligger
inom den proximala
utvecklingszonen.
 Läraren ska ligga steget före.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Ljudningsmetoden
Typiska inslag:
 Tydlig och strukturerad progression



Bokstavsarbetet
Fonologisk medvetenhet
Kopplingen grafem-fonem
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Val av bokstäver
 Frekvens
 Vokaler med långt ljud
 Konsonanter med hålljud
 Visuella skillnader
 Auditiva skillnader
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Bokstäver med små visuella skillnader
bp
il
ft
öo
au
aäå
rv
Fil. mag. Inger Fridolfsson
bd
ij
Progressionen
VK
as al os
KV
sa la
KVK sal sol ser res
KVK –a sola resa
KVK –en –et –er –ar reser solar solen
riset
KKVK svan slev
osv
Fil. mag. Inger Fridolfsson
The Simple View of Reading i förskoleklass
L=AxF
Avkodning: fonologisk medvetenhet
leka med bokstäver
Förståelse: högläsning med samtal,
samtal om företeelser
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Kausalt
samband
Prediktorer
Kan vi redan
innan barnen
börjar skolan
förutsäga vilka
som kommer att
få svårigheter?
RAN
Fonologisk
medvetenhet
Bokstavskunskap
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Den starkaste prediktionsfaktorn för läsoch skrivresultat i åk 1, är hur många
träningstillfällen som behövs i
förskoleklass för att nå fonologisk
medvetenhet.
(Myrberg, 2009)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet
Fonologisk medvetenhet
Syfte:
Preventiv
insats
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Respons to
intervention
RTI
RTI i förskolklass
 Minimimål i slutet av f-klass:
 Lyssna ut initialt och finalt fonem.
 Det räcker inte med att konstatera att ett barn
kommer att få svårt att nå målet.
 Dessa barn måste få riktat stöd redan i f-klass.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Sammanfattning
Viktigt med tidiga insatser men
valet av insatser är ännu viktigare.
Lärarens vetskap gällande val av
metod kan ha en avgörande
betydelse för enskilda barn.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet