Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande HR med nämndservice Utfärdat 2015-06-03 Diarienummer 0630/15 Eva Magnusson Telefon: 031 -368 36 84 E-post: eva.magnusson@kultur.goteborg.se Redovisning av uppdrag: Utvärdering av Frilagret 2012 – våren 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden antecknar utvärderingarna av Frilagret och förklarar uppdraget fullgjort. Sammanfattning Kulturnämnden beslutade i mars 2012 att ge förvaltningen i uppdrag att starta verksamheten Frilagret i Lagerhuset med dialogprocessens resultat som grund. Nämnden godkände även att verksamheten skulle fortsätta samverkan med unga medborgare i ambassadörsrollen, samt gav förvaltningen i uppdrag att utvärdera verksamheten 2014. Kulturförvaltningen har låtit göra två separata undersökningar gällande Frilagret. En utvärdering i form av en brukarundersökning som genomfördes under hösten 2014. Under våren 2015 genomfördes en utvärdering i syfte att belysa hur verksamheten byggts upp utifrån resultatet från dialogprocessen, följa upp verksamhetens arbetsmetod med unga ambassadörer samt hur Frilagret kompletterar och samverkar med andra aktörer i staden. Resultaten från den första undersökningen som avser brukarna visar att Frilagret har en bred publik som känner sig trygg, dessutom är helhetsintrycket av Frilagrets olika verksamheter såsom scen, blackbox, workshops - verkstad, utställningshall och kafé i stort mycket gott. Resultatet från den andra utvärderingen visar att Frilagret lyckats etablera sig som en attraktiv verksamhet och mötesplats i centrum för unga kulturintresserade och för aktörer som arbetar med ungas delaktighet. Besökssiffror och antalet arrangemang har ökat betydande det senaste året och efterfrågan att arrangera i huset samt att nyttja lokalerna är stor. Frilagret kompletterar andra verksamheter för unga i Göteborg med målgruppens breda åldersspann och genom att rikta sig till både ovana och semiprofessionella unga, samt genom att erbjuda professionell kulturkompetens i sin personalstyrka och genom samverkan med det fria kulturlivet. Verksamheten vilar på de unga initiativtagarnas behov. Utvärderingen fokuserar även på de utvecklingsområden som verksamheten står inför den närmaste framtiden. 1(5) Ekonomiska konsekvenser Verksamheten startade i full drift from hösten 2012, vilket innebar att verksamheten enbart hade kostnader för första halvåret 2012. Under år 2013 beslutade kulturnämnden att avsätta 1 200 tkr av eget kapital för att genomföra lokalanpassningar på Frilagret. Under 2014 fick verksamheten ett litet överskott. Barnperspektivet Frilagret sorterar under enheten Ung Kultur vars verksamhetsidé är att utgå från barn och ungas rätt till delaktighet i konst- och kulturlivet. All verksamhet under enheten vilar på FN:s konvention om barns rättigheter, särskilt artikel 12 och artikel 31. Enheten arbetar ständigt med att utveckla strukturer för ungas inflytande och konst- och kulturbegreppet definieras hela tiden på nytt tillsammans med de unga. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Inför starten av verksamheten Frilagret var det viktigt att säkerställa jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i dialogprocessen och i gruppen av ambassadörer. Nio manliga, och tio kvinnliga ambassadörer anställdes på motsvarande 20 % och besökte samtliga stadsdelar för att informera om kulturhuset samt inhämta önskemål om kulturhusets innehåll. Nästan alla stadsdelar var representerade bland ambassadörsgruppens unga. Miljöperspektivet På kaféet hos Frilagret finns ett utbud av ekologiskt, vegetariskt och fair trade mat, samt ett rikt utbud av veganska och glutenfria produkter. I förvaltningens tjänsteutlåtande som låg till grund för beslutet att etablera Frilagret beskrivs att det fysiska läget ansågs svara för trygghet, tillgänglighet och en för ungdomar geografiskt neutral plats som inte präglats av territoriella uppdelningar. Omvärldsperspektivet Frilagrets uppdrag omfattar samverkan och omvärldsbevakning i syfte att verka som ett nav och lotsa enskilda vidare i deras idéer och projekt. Flera kommuner erbjuder arenor för unga att genomföra egna arrangemang. I Stockholm finns bl.a. ungdomsbiblioteket Punkt Medis som en del av Stockholms stadsbibliotek och Lava bibliotek & verkstad som ingår i Stockholms kulturhus, vilka till viss del motsvarar Stadsbibliotekets Dynamo respektive Frilagret i Göteborg. Flera kommuner ger även stöd till ungas egna projekt och arrangemang bl.a. genom olika varianter av En snabb slant. Konkreta jämförelser med andra initiativbaserade verksamheter som riktar sig till unga, i regionen och i övriga landet, är svårt. Verksamheterna skiljer sig åt vad gäller bl.a. åldersspann på målgruppen, graden av inflytande och delaktighet av unga i verksamheten samt avseende verksamheternas övriga inriktningar och uppdrag. Det finns även relativt få jämförbara nyckeltal då man följer upp och mäter verksamheterna på olika sätt. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(5) Lava bibliotek och verkstad Kulturhuset Lava har sedan starten 1996 lyfts fram som en förebild för hur kultur på ungas egna villkor kan ges plats inom offentlig verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Fram till verksamhetens omorganisering förra året var Lava till stor del, liksom Frilagret, en initiativbaserad verksamhet. Nu är Lavas huvudfokus biblioteksverksamhet och kulturverkstad, dock finns möjlighet för unga att även genomföra egna arrangemang. Målgruppen är 14-25 år. År 2014 genomförde Lava bibliotek och verkstad ca 79 arrangemang såsom workshops, utställningar och övriga program. Antalet besök uppgick till 1 947. Det låga besöksantalet beror till stor del på omorganisation och ombyggnation av verksamheten 2014. År 2013 uppgick antalet besök till 25 567 och 227 program genomfördes.1 Flertalet arrangemang är inte initierade av unga, men utgår från ungas intressen. 2014 genomförde Frilagret 437 arrangemang besökta av 44 990. KulturUngdom KulturUngdom är en ideell förening verksam inom Västra Götalandsregionen. KulturUngdom har till uppgift att verka för ung kultur och unga kulturutövare och målgruppen är 13-30 år i regionens 49 kommuner. KulturUngdom har inga egna lokaler där arrangemang kan genomföras, men har uppdraget som producent/samordnare av bl.a. Ung Kultur Möts (UKM) och musiktävlingen MusikDirekt där unga är medskapare, men dock inte initiativtagare. KulturUngdom administrerar och handlägger på uppdrag av Västra Götalandsregionen även arrangörs- och kulturstödet K-pengar. År 2014 beviljades ca 1 034 tkr i K-pengar till 159 projekt med ett genomsnittligt bidragsbelopp på 6 504 kr. Projekten innefattade 5 660 deltagare och en publik på 61 900 personer. Av dessa fick 2 150 personer K-pengar för kulturutövande och projekten hade ca 22 600 besökare. Tilläggas bör även att om Frilagrets avsatta verksamhetsmedel fördelas jämt över de genomförda 427 arrangemangen ger detta en snittkostnad på 3 995 kr per arrangemang. Bilagor: 1. Besökarenkät på Frilagret Hadarsson, Wellander & Werner 2014 2. Utvärdering av Frilagret. Jarlgren 2015-05-22 3. Kulturnämndens protokollsutdrag 2012-03-29 § 56 Ung Kulturs dialogprocess 1 Årsredovisning Kulturhuset Stadsteatern AB 2013 och 2014 Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(5) Ärendet Kulturnämnden beslutade i mars 2012 att ge förvaltningen i uppdrag att starta verksamheten Frilagret i Lagerhuset med dialogprocessens resultat som grund. Nämnden godkände även att verksamheten skulle fortsätta samverkan med unga medborgare i ambassadörsrollen, samt gav förvaltningen i uppdrag att utvärdera verksamheten efter 2014 års utgång. Förvaltningen har under hösten 2014 och våren 2015 låtit ta fram utvärderingar utifrån två perspektiv: en brukarundersökning som utformats av studenter från Psykologiska Institutionen på Göteborgs Universitet och en utvärdering som avser inriktningen på verksamheten, arbetssättet och processen i organisationen samt verksamhetens förhållande till andra initiativ för unga i staden. Den sistnämna utvärderingen har genomförts som en praktikuppgift på kulturförvaltningen av en praktikant från yrkeshögskolan Kulturverkstan i Göteborg. Utvärderingarna baseras på stadens beslutsunderlag, Frilagrets verksamhetsplaner, rapporter och uppföljningar samt intervjuer och enkäter med personal, ambassadörer och besökare. Bakgrund Frågan om ett centralt hus för unga har under ett flertal omgångar varit uppe för diskussion i staden de senaste decennierna. 1994 fattades beslut i kommunfullmäktige om att upplåta Tullhusets lokaler till ett centralt Ungdomens hus, där unga från olika stadsdelar skulle kunna mötas. Beslutet skulle komma att rivas upp 1996, då lokalerna öppnade som casino 2002. Efter Brandkatastrofen på Backaplan 1998 kom frågan om ungas tillgång till mötesplatser för trygga kultur- och festarrangemang att diskuteras i större utsträckning. Förslaget om ett Ungdomens hus i centrum aktualiserades då igen, och Stora Teatern framhölls som en potentiell plats. Planerna kom istället att resultera i beslutet om Ungdomssatsningen, där fem stadsdelar i 2001 års budget fick uppdraget att i samarbete med ungdomar skapa samordnade insatser för unga i åldern 16-20 år. Ansvariga stadsdelar var dåvarande Backa, Frölunda, Gunnared, Kortedala och Majorna. Huvudlinjen var att ungdomarnas vilja och intressen skulle vara vägledande i utformningen av innehållet i satsningen. Från och med år 2004 är Ungdomssatsningen utformad som resursnämndsansvar för fem stadsdelar som även ansvarar för omkringliggande stadsdelar. I dagsläget är dessa Angered, Östra Göteborg, MajornaLinné, Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen. Frågan om ett centralt Ungdomens hus skulle dock komma att tas upp igen. I Göteborgs Stads budget 2010 konstaterade kommunfullmäktige återigen behovet av ett kulturhus för unga i centrum och gav kulturnämnden detta i uppdrag inför 2011. Ungdomens hus i centrum fick genom fullmäktiges uppdrag till kulturnämnden en tydlig inriktning på kultur till skillnad från att tidigare karaktäriserats som en fråga om ungas fritid i bredare bemärkelse. Frilagrets start i Lagerhuset föranleddes av en dialogprocess med stadens unga som föranledde kulturnämndens beslut att starta verksamheten 2012. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(5) Förvaltningens slutsatser gällande utvärderingar av Frilagret De i staden beslutade och prioriterade målen: att öka tillgängligheten till kultur samt att öka göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande verkställs i verksamheten Frilagret. Verksamheten har lyckats etablera sig som en attraktiv mötesplats för målgruppen unga och unga kulturintresserade. Mycket av det som efterfrågades i den dialogprocess som föregick starten har förverkligats och verksamhetens arrangemang kommer utifrån de ungas egna initiativ. Nöjdheten hos brukarna är stor bland de som besöker huset. På Frilagret möter de unga professionell personal som är kulturarbetare och som kan ge de unga stöd i form av teknik, programsamordning, kommunikation och husvärdskap samt även tillgång till professionell utrustning och material. Verksamheten kompletterar annan verksamhet för unga i Göteborg genom att vara en central mötesplats för alla och riktar sig både till ovana som semiprofessionella unga. Inför framtiden finns ett antal utvecklingsfrågor som förvaltningen behöver fördjupa och säkerställa för högre måluppfyllelse: • Fler initiativ av de unga kommer in än vad som kan förverkligas – hur prioriterar verksamheten detta faktum framöver? • Hur formar sig stödet och hur ser vägledningen ut till de riktigt unga och ovana besökarna? • Viss överrepresentation av unga finns från stadsdelen Majorna-Linné – detta kan utläsas i de befintliga publikundersökningarna. Hur kan detta förändras och hur kan verksamheten bättre utveckla verktyg för att fråga de unga om deras uppfattningar om verksamheten och bakgrundsfaktorer? • Former för samverkan med andra aktörer behöver övervägas/genomlysas och vägen ut i kulturlivet för de äldre och semiprofessionella i målgruppen behöver tydliggöras. • Arbetsmetoden med ambassadörskapet innebär att ambassadörerna är en del av målgruppen och samtidigt en del av personalen – detta kräver tydlighet kring arbetsvillkor, inflytande och en lärande organisation. • De ungas initiativ att skapa och ha ett kafé som en kreativ mötesplats - innebär att förvaltningen måste bevaka så att ingen snedvriden konkurrenssituation uppstår utifrån kommunal- och konkurrenslagen. Ett övervägande av driftsformer och prissättning behöver säkerställas. Erfarenheter från Frilagret och dess arbetsmetoder kring ungas inflytande och delaktighet vidareutvecklas i samband med stadens satsning på projektet Rum för ungt inflytande som ingår i Jubileumsplanen för 2021. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren förvaltningsdirektör Tatjana Marin Kartal avdelningschef Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 5(5) GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTUTIOTIONEN Besökarenkät på Frilagret Timothy Hadarsson, Henric Wellander & Eva Werner Studentfirman Arbets och Organisationspsykologi Handledare: Maria Wramsten Wilmar 0 Besökarenkät på Frilagret Timothy Hadarsson, Henric Wellander & Eva Werner Sammanfattning: Frilagret är en kultursatsning i Göteborg som syftar till att hjälpa unga att producera och konsumera kultur. Detta är en studie som gjorts i syfte att undersöka upplevelsen av att besöka Frilagret. Särskilt fokus har lagts på upplevd sense of community, uppskattning av frilagret och dess kaféverksamhet, om det finns en trogen kundkrets samt en demografisk undersökning. Resultaten visar att Frilagret har en bred publik som känner sig trygg, dessutom är helhetsintrycket både av kaféet och frilagret i stort mycket gott. Frilagret är en plats där unga Göteborgare kan skapa och konsumera kultur. Verksamheten går ut på att unga kulturintresserade människor kan komma med sina egna idéer om kulturarrangemang och få hjälp att genomföra dessa. I Frilagrets uppdrag ingår det även att kontinuerligt utvärdera det arbete man utför och hur det svarar mot ungdomars intressen och behov, som en del i detta arbete har man valt att anlita studentfirman på psykologiska instutitionen. Det huvudsakliga syftet med uppdraget har varit att undersöka vilka som besöker frilagret och hur det känns att besöka det, av särskilt intresse har även varit att undersöka huruvida man känner sig trygg och delaktig som besökare, frågor som rör arrangörsskap och hur kaféet fungerar. Frågeställningar: Finns det en trogen kundkrets? Känner besökarna på Frilagret trygghet och samhörighet? Hur fungerar arrangörsskapet? Vad fyller kaféet för funktion? Tidigare forskning Vid undersökningen har vi valt att fokusera på grundläggande data om besökarna på Frilagret, men även valt att lägga särskilt fokus på känslan av trygghet och samhörighet i förhållande till övrig publik. I detta har vi använt oss av begreppet sense of community som bas för vår enkät. Mycket forskning finns som berör detta område men sammanfattningsvis är sense of community “en känsla medlemmar har av samhörighet, att de är av betydelse för varandra och gruppen samt en tro på att medlemmarnas behov kommer att mötas genom att vara tillsammans [egen övers.]” (Francis, J. Giles-Corti, B. Wood, L & Knuiman, M. 2012, s. 409). Man har påvisat att detta leder till ökat engagemang i samhället, ökat välmående och ökad känsla av trygghet etc. faktorer som stämmer väl överens med Frilagrets mål om att vara en plats för alla där alla kan vara delaktiga. Utöver denna teori använde vi oss även av Frilagrets tidigare publikundersökningsarbete för att utforma vår enkät. I detta har de bl.a. kommit fram till att 48% av besökarna hade besökt Frilagret tidigare, att 84% av besökarna var inom deras målgrupp (13-30 år), och att de flesta av besökarna kom från stadsdelen Majorna-Linné. Könsfördelningen var 56% kvinnor, 38 % män och 3% som inte ville definiera sig efter kön. 1 METOD Enkäten utformades i samråd med Frilagret för att besvara ovanstående frågeställningar. Enkäter delades ut mellan den 12/11 2014 och den 16/11 2014 på sju olika evenemang som anordnades under denna period på Frilagret: Feministisk frukost, Antirasistisk filmfestival, Community Theatre, Club Soda, Verkstan: Sömnad, B-Boys samt Glaskonstvernissage. Dessutom delades enkäter ut till kafébesökare. Totalt 149 enkäter besvarades. Bortfallet protokollfördes ej. Respondenter De som svarade på enkäten var besökare mellan 14 och 80 år gamla (medelålder: 27,4 medianålder: 25). Av 149 respondenter definierade sig 49 som han och 85 som hon, 20 ville inte definiera sitt kön. Tabell 1: Fördelning av respondenter grupperat efter stadsdel respektive evenemang Fördelning efter stadsdel: Fördelning efter evenemang: Stadsdel Centrum Norra Hisingen Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Lundby Västra Hisingen Västra Göteborg Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Övriga regionen Övriga Sverige Övriga Antal 15 5 4 16 7 13 11 3 28 17 10 4 16 Evenemang Lesbisk frukost Kafé Antirasistisk filmfestival Community Theater Club Soda Syjunta B-Boys Glaskonstvernissage Antal 52 19 11 1 16 3 24 19 Materialbeskrivning Enkäten (se bilaga 1) bestod av fyra olika delar som hade olika fokusområden: Vilka besökarna är, deras upplevelse av trygghet på Frilagret, eget arrangörskap samt besökarnas upplevelse av Kaféet. Vilka besökarna är Syftet med dessa frågor var att få en uppfattning av vilka som besöker Frilagret, vilka kulturformer besökarna är intresserade av och om Frilagret har en trogen kundkrets. Frågorna behandlade grundläggande data som ålder, kön, stadsdel. Respondenterna fick även ringa in vilka kulturformer de var intresserade av, fylla i om de upplevde att någon kulturform inte får plats på Frilagret, ange anledningar till att de besökte Frilagret denna dag, samt svara på hur ofta de besökt Frilagret tidigare. Besökarnas upplevelse av trygghet och samhörighet Dessa frågor syftade till att ge en bild av hur trygga deltagarna kände sig på Frilagret samt hur de upplevde samhörigheten med de andra som var där. Frågorna bestod av ett antal påståenden där respondenterna fick skatta på en femgradig skala hur väl de tyckte att påståendet stämde in på dem. Exempel på påståenden är ”Jag känner att jag behöver göra mig till för att passa in här”, ”Jag 2 känner mig trygg på Frilagret”, ”Jag känner att jag som person bidrar med något genom att vara här”. Det fanns även utrymme att själv tillägga något om sin upplevelse av trygghet och samhörighet på en blankrad ifall man upplevde att något inte hade tagits med. Arrangörskap Syftet med dessa frågor var att få en bild av ifall besökarna känner till att de själva kan arrangera något på Frilagret, om de är sugna på att göra detta, vad de ser för hinder samt vad Frilagret kan göra för att underlätta för ungdomar att arrangera. Vi var även intresserade av hur de som tidigare arrangerat något ställer sig att göra det igen. Besökarnas upplevelse av kaféet Syftet med dessa frågor var att få en uppfattning om hur besökarna värderar kaféet, om de själva uppskattar kaféet och om de tycker att det är en viktig del av Frilagrets verksamhet. Dessa frågor var formulerade som påståenden där respondenterna fick skatta på en femgradig skala hur väl de höll med om respektive påstående. Exempel på påståenden är: ”jag gillar kaféet” och ”det behövs ett kafé”. RESULTAT OCH ANALYS Nedan följer sammanställningar av den data enkäten genererade. Sammanställningarna är grupperade för varje frågeställning separat, och följs av en kortare sammanfattning och diskussion. 1. Vilka besöker Frilagret? Finns det en trogen besökarskara? 3 4 Tabell 2: Har du varit här tidigare? Svar Antal Aldrig 1-2 gånger Fler än två gånger 38 33 73 Sammanfattning och diskussion En stor del av de som fyllde i enkäten (74 %) hade besökt Frilagret tidigare och 51 % hade besökt Frilagret vid fler än två tillfällen. 26 % besökte Frilagret för första gången. Detta resultat indikerar att det finns en tillströmning av nya besökare och att många besökare återkommer. Detta kan jämföras med tidigare resultat, att ungefär hälften var nya besökare och hälften var återkommande. En förklaring skulle kunna vara att Frilagret har hunnit bli mer etablerat under det år som gått sedan den senaste undersökningen. Det är emellertid svårt att säga något om ifall samma personer besöker olika evenemang eller samma. De allra flesta (62% av respondenterna) kryssade i att de var intresserade av det specifika evenemang de besökte, vilket indikerar att besökarna främst besöker Frilagret för ett specifikt evenemang. 19 % av respondenterna angav att de brukar besöka Frilagret, men även här är det svårt att säga om det är olika eller samma evenemang de besöker. 16 % angav att ett av deras tre främsta skäl för detta besök var att besöka kaféet. Fördelningen efter vilken stadsdel besökarna kommer ifrån ser i stort sett ut som förväntat. Flest besökare kommer (precis som i tidigare mätning) från Majorna-Linné, den 5 stadsdel som ligger närmast Frilagret. Dock har andelen besökare från Hisingen och AskimFrölunda-Högsbo vuxit jämfört med tidigare mätning. Det skall i anslutning till detta sägas att flera av övrigt-svaren helt enkelt löd ”Göteborg” vilket förklarar att denna stapel är såpass hög, vidare har ett fåtal respondenter endast svarat ”Hisingen” som stadsdel, dessa har fördelats jämnt över de tre stadsdelarna Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen. Frågan om besöksorsak hade också ett övrigt-alternativ. Bland de som kryssade för detta hade många valt att specificera vilket evenemang de kommit för att besöka trots att detta alternativ alltså faktiskt fanns med bland de föreslagna. Detta stärker bilden av att den vanligaste besöksorsaken är det specifika evenemanget. Andra svar på denna fråga handlade t.ex. om att man var där för att plugga i kaféet eller för att hämta information om Frilagret. Bland de som svarat att de besökt Frilagret tidigare kan man tänka sig att det finns en variation i hur många olika arrangemang man varit på. Om man är intresserad av just dragningskraften hos olika evenemang kontra frilagret i sig borde man ha ställt en fråga kring hur många olika evenemang man sammanlagt besökt. 2. Trygghet och samhörighet *De evenemang där data fattas har exkluderats från grafen. 6 Resultat och diskussion De frågor vi haft om trygghet och tillhörighet har resulterat i ett medelvärde på 4,2 på en 5gradig skala. Sammanfattningsvis kan man alltså se att Frilagrets besökare känner sig väldigt trygga. I grafen ovanför kan man se en tendens till variation i upplevd trygghet mellan de olika evenemangen, men det var för få respondenter på klubb soda och verkstad: sömnad för att vi ska kunna uttala oss något om detta. De evenemang där vi fått många svar tycks samla sig kring 4 av 5 vilket får sägas vara ett gott betyg för Frilagret. Under den kompletterande fritextfrågan har respondenterna i stort vittnat om en positiv upplevelse av trygghet och samhörighet på Frilagret. Man använder ord som välkomnande och öppenhet. Kommentarer kring övriga besökare är också enbart positiva. Många av kommentarerna under denna fråga handlar om saker som ej egentligen har med trygghet eller samhörighet att göra, dessutom återkommer många liknande kommentarer senare i enkäten under frågan om beskrivning av Frilagret. Nödvändigheten av en fritextfråga i anslutning till avsnittet om trygghet och samhörighet kan således diskuteras. 3. Arrangörskap Vet du om att du som är mellan 13 och 30 år kan arrangera på Frilagret? 54 % av de som besvarade frågan (74 personer) uppgav att de inte visste om detta. 46 % (62 personer) uppgav att de visste om detta. 13 personer besvarade inte frågan. Vill du arrangera på Frilagret? 58 % av de som besvarade frågan (73 personer) uppgav att de inte vill arrangera något. 42 % (52 personer) uppgav att de vill arrangera något. 24 personer besvarade inte frågan. 7 På denna fråga fick man fylla i flera alternativ. Totalt var det 72 personer som fyllde i 96 hinder sammanlagt. Finns det något Frilagret kan göra för att göra det lättare för dig att arrangera något här? Under denna fråga har en del konkreta förslag kommit upp. Många handlar om hur man kan förbättra marknadsföring och kommunikation eller är önskemål på att dessa faktorer skall förbättras. Värt att understryka här är att formuläret ej utformats för att undersöka hur väl Frilagret når ut till sin målgrupp varför dessa svar ej kan sägas vara något bra mått på hur väl Frilagret faktiskt lyckats med sin marknadsföring. Ett bättre mått kunde t.ex. vara att titta på besökssiffror eller antal genomförda arrangemang. En majoritet av respondenterna har använt utrymmet till att uttrycka att det fungerar bra som det är. Som svar på denna fråga kan sammanfattningsvis sägas att enkäten som helhet pekar på att mer kan göras beträffande information och marknadsföring. Denna åsikt har dykt upp som svar även på flera fritextfrågor. Har du arrangerat något här och vill du göra det igen? 113 personer (89 %) svarade att de ej har arrangerat något här. 14 personer (11 %) svarade att de har arrangerat något här. 22 personer besvarade ej frågan. Alla som hade arrangerat något var sugna på att göra det igen (14 personer). Sammanfattning och diskussion 27 % av de som uppgav att de vill arrangera något på Frilagret ser inga hinder att göra det. Bland de som uppgav att det finns hinder var tidsbrist den dominerande orsaken (29 %). 18 % av de som ville arrangera något visste inte vem de skulle fråga. Bland de som kryssade i ”övrigt” hade många passat på att förklara att de var för gamla för att arrangera. Några misstänker att alkoholtillstånd ej finns och att de därför inte kan genomföra den typ av arrangemang de skulle vilja. En respondent tänker sig att det är hög efterfrågan på plats i utställningslokalen. En person menar att kommunikationen från Frilagret fungerar dåligt. I stort har få valt övrigt-alternativet och svaren är spridda. 4. Kaféet Frågorna kring kaféet bestod av tre påståenden, där respondenterna fick skatta från 1 till 5 hur väl de håller med om respektive påstående. 1 = håller inte med alls, 5 = håller helt med. Nedan redovisas medelvärden och antal svar för respektive fråga. 8 Fråga Medelvärde Antal svar Jag gillar kaféet Det behövs ett kafé på Frilagret Jag känner mig välkommen på kaféet 4,21 4,45 4,48 119 120 118 Nedan följer en grafisk sammanslagning av de tre olika frågorna som ger en bild över den sammanlagda svarsfördelningen. Sammanfattning och diskussion De allra flesta gillar kaféet, tycker att det behövs och känner sig välkomna där. De allra flesta svarade 5, att de håller helt med om påståendena ovan. 9 Helhetsintryck av Frilagret Sammanfattning och diskussion De allra flesta verkar väldigt nöjda med frilagret och svarar 5 av 5 på frågan om de är nöjda med frilagret. Medelvärdet är 4,46 vilket får sägas vara väldigt högt då 110 har svarat. Detta märks även på svaren på frågorna ”Hur skulle du beskriva frilagret?” samt ”Övriga synpunkter”. Den överväldigande majoriteten respondenter har här uttryckt positiva åsikter om flera olika aspekter av Frilagrets verksamhet. Hur skulle du beskriva Frilagret? Detta är den fritextfråga som överlägset flest valt att svara på. Den vanligaste åsikten som framkommer är att Frilagret upplevs som trevligt eller mysigt. Ett annat mycket vanligt omdöme är att Frilagret står för öppenhet och tillgänglighet. Sammanfattningsvis beskrivs det som en trygg mötesplats för unga, men också som en bra plattform för att visa upp sig och sina verk. Både arrangemangsutbudet och kaféet får positiv kritik. Övriga synpunkter Under denna fråga har flera respondenter valt att komma med önskemål om och förslag på hur Frilagret kan bli bättre. Ett önskemål är billigare priser i kaféet, något som ett fåtal 10 respondenter också angivit som svar på frågan om trygghet och samhörighet. Här återkommer också önskemål om bättre marknadsföring och information. Även under denna fråga har flertalet blandade positiva kommentarer inkommit. Bland andra kan nämnas åsikter om att webbplatsen är tydlig och att lokalerna är fina. Många har ritat hjärtan, smileys eller helt enkelt skrivit tack. Intressant att nämna är också att en respondent kommenterat bristen på ett kanske-alternativ på frågan om huruvida man kan tänka sig att arrangera något på Frilagret. Sju personer sammanlagt har också valt att rita dit en egen kanske-ruta eller på annat sätt markera en tvekande inställning. Detta skulle kunna tas i beaktande inför en eventuell vidareutveckling av enkäten. Diskussion Ska man sammanfatta det material som framkommit i enkäten så verkar Frilagrets besökarskara vara väldigt varierad vad gäller ålder och stadsdel, samt är väldigt nöjda med Frilagrets verksamhet. Då vi genomfört besökarenkäten har vi upptäckt vissa svårigheter och problem som vi hoppas vidarebefordra till uppdragsgivarna dels som stöd för tolkning av resultatet och dels för att enkäten ska kunna utvecklas inför eventuella framtida mätningar. Ett problem är, som alltid vid enkätundersökningar, urvalet. Det var inte alltid lätt att få besökarna intresserade av att fylla i enkäter, och de som var villiga att fylla i enkäter var kanske inte nödvändigtvis de som hade gett de bästa svaren. Av uppenbara skäl var det svårare att få de mest engagerade besökarna att besvara enkäten då de ofta var upptagna med själva aktiviteten, en viss snedfördelning mot en icke primär målgrupp kan således finnas. Ytterligare ett urvalsproblem gällande att ställa enkätfrågor om trygghet kan vara att den som känner sig otrygg inte vill svara. Vi beslöt oss att förhålla oss till eventuella urvalsproblem genom att helt enkelt fråga så många vi kunde under en vecka. En annan vecka hade resultaten naturligtvis kunnat se annorlunda ut, men vi räknar med att Frilagret fortsätter att intressera sig för publikutveckling. Ett annat problem var språket, vid enkätkonstruktionen var det inte tydligt för oss att det skulle vara en så stor andel av Frilagrets besökare som inte pratar svenska. Hade vi vetat detta hade vi valt att skapa åtminstone en engelskspråkig version också. En svaghet med enkäten så som den genomfördes är alltså att enbart människor som talar svenska (med undantag för en dansk och en norrman) svarade på den. Möjligen hade resultatet blivit annorlunda om människor med annan språkbakgrund kunnat besvara den. När vi analyserat enkäten märker vi att flera av frågorna besvarats likartat av väldigt många, främst de frågor som rör trygghet och hur mycket man tycker om Frilagret och kaféet. Detta att så stor andel svarat med att ge Frilagret, kaféet, och känslan av trygghet och samhörighet där så höga betyg är naturligtvis ett mycket gott betyg för frilagrets verksamhet, men ur forskningssynpunkt ger detta dåligt underlag för att göra jämförelser mellan grupper, det har t.ex. varit svårt att undersöka om besökarna känner sig olika trygga på olika evenemang. Dessutom får man inga svar på hur man kan förbättra arbetet på Frilagret. En 11 lösning hade kunnat vara att formulera om frågorna så att svaren blir mindre entydiga. En annan tanke är att man kunde använt en skala med fler steg för att kunna få mer finkalibrerade svar som förhoppningsvis skiljer sig ifrån varandra mer. Ska man försöka diskutera vad vi kom fram till i mätningen av trygghet och tillhörighet kan man säga att de flesta verkar känna sig väldigt trygga på Frilagret. Kopplar man detta till sense of community så borde det alltså betyda att de är mer benägna än de annars varit att engagera sig i dess verksamhet och tror på att de hör ihop med övriga besökare. Detta minskar också risken för att de skulle bete sig på ett sätt som gör att andra känner sig ovälkomna. Något som talar emot detta är att 14% av de som ville arrangera något på Frilagret inte kände att de vågade det, men denna siffra är ändå relativt låg och vi har ingen kontrollgrupp att jämföra med. Således tycks känslan av tillhörighet och trygghet hög, men vi kan utifrån den data vi har inte dra slutsatser om ifall det ökar benägenheten att bidra i verksamheten. Svårbesvarade frågor Att döma av svaren på vissa av enkätens frågor har de varit svårtolkade eller på annat sätt oklart formulerade. Inför en eventuell uppföljning bör dessa frågeställningar tas i beaktande så att bättre svar kan ges. Frågan om orsak till ens besök på Frilagret inkluderade ett moment av att rangordna sina svar från ett till tre. Ett flertal av de svar som getts är dock ej rangordnade. Att ha endast en fråga med denna svarsmodell i enkäten ger inte respondenten en chans att så att säga upptäcka sitt misstag vid feltolkning, om denna fråga skall ingå är det rimligt att endast be den svarande att kryssa för upp till tre anledningar. Fritextfrågan om trygghet och samhörighet har gett ett antal svar som ej egentligen svarar på frågan, flera av svaren handlar istället om priser i kaféet o dyl. Däremot så har under övrigt-frågan i slutet på enkäten getts flera svar om just trygghet. Att ställa frågor om trygghet har alltså i slutändan fått respondenter att tänka kring detta och formulera en åsikt. Frågan om huruvida man vill arrangera något på Frilagret har fått 7 felsvar av typen att respondenten ifråga gjort en egen ruta märkt kanske och kryssat för denna. För att få tydligare svar bör frågan istället formuleras i stil med ”kan du tänka dig att arrangera något på Frilagret?” Detta då ett kanske-svar ändå inte ger någon information om orsak. 12 Bilaga 1: Enkät till frilagrets besökare Hej! Detta är en enkät som vi hoppas att du som besöker kulturhuset Frilagret vill besvara för att hjälpa Frilagret att bli ännu bättre. Ditt deltagande är givetvis helt frivilligt och du är anonym. Ålder:_________________ Stadsdel: ______________ Kön: han hon övrigt/vill ej definiera Vilken eller vilka kulturformer är du intresserad av? (du kan ringa in flera alternativ): musik & sång film & media bild & konst teater & drama dans & rörelse samhälle & debatt språk & litteratur kulturarv & traditioner arkitektur övrigt (vad?)…………………. form & design Upplever du att någon kulturform inte får plats på Frilagret? I så fall: vilken? …………………………………………………………………………………………… Varför besöker du Frilagret idag? Rangordna max tre anledningar från 1 - 3, där 1 är den främsta anledningen. Jag brukar besöka frilagret Jag är intresserad av just det här evenemanget Jag känner till arrangören För att träffa vänner Jag vill träffa likasinnade Jag är här för att någon annan ville det Jag besöker kaféet Övrigt (vad?)……………………………. Har du varit här tidigare? Välj ett alternativ. Aldrig 1-2 gånger Fler än två gånger 13 Bilaga 1: Enkät till frilagrets besökare Nedan följer några påståenden. Markera för varje påstående hur väl du tycker att det stämmer in på dig. 1 = stämmer inte alls, 5 = stämmer helt och hållet. Stämmer inte alls Jag känner att jag behöver göra mig till för att passa in här Jag känner tillit till de människor som är här Jag känner mig trygg på Frilagret Jag har känt mig hotad här Jag känner att jag som person bidrar med något genom att vara här Jag känner att jag får ut något av att vara med de andra som är här 1 1 1 1 1 1 Stämmer helt 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 Är det något mer du vill tillägga om din upplevelse av trygghet och samhörighet på Frilagret? ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… På Frilagret kan du som är mellan 13 och 30 år gammal genomföra dina projekt utan kostnad. Visste du om detta? ☐ Ja ☐ Nej Vill du arrangera något på Frilagret? ☐ Ja ☐ Nej Om du svarade ja, finns det några hinder för att du ska kunna göra det? (Du kan kryssa i flera alternativ.) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Nej, jag ser inga hinder Jag har ont om tid Jag vågar inte Jag känner att det jag vill göra inte passar här Jag vet inte vem jag skall fråga Övrigt (Vad?) …………………………….. Finns det något Frilagret kan göra för att göra det lättare för dig att arrangera något här?! ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Har du arrangerat något här? ☐ Ja ☐ Nej 14 Bilaga 1: Enkät till frilagrets besökare Om du svarade ja, är du sugen på att göra det igen? ☐ Ja ☐ Nej Nedan följer några påståenden om Kaféet på Frilagret. Markera för varje påstående hur väl du håller med. 1 = håller inte med alls, 5 = håller helt med. Stämmer inte alls Stämmer helt Jag gillar kaféet! Det behövs ett kafé på frilagret Jag känner mig välkommen på kaféet 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 5 5 5 Jag är nöjd med Frilagret i sin helhet 1 2 3 4 5 Hur skulle du beskriva Frilagret ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Övriga synpunkter: ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Tack för din medverkan 15 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Vilken eller vilka kulturformer är du intresserad av? (övrigt): Här framkommer en del exempel på specifika kulturformer/-yttringar. Många passar tydligt in under de uttalade inriktningar som Frilagret har men här finns också sådant som ligger på gränsen eller inte enkelt kan passas in. Något som flera fyllt i under övrigt är spel. Specifika kulturformer/-yttringar: 106 – progressiv spelkultur 203 – stand-up komedi 212 – ställe att skriva på, träffa andra kulturpers 226 – spel, nördkultur, populärkultur 202 – att lära flickor o mammor sy-sticka 251 – gym 43 - Spel, textil 135 - Breaking 256 – Graffiti!! Saker som redan ryms under andra alternativ: 43 - Spel, textil 135 - Breaking 256 – Graffiti!! 212 – ställe att skriva på, träffa andra kulturpers För att trycka särskilt på ett av de ovanstående alternativen: 102 – framförallt språk & litteratur 101 – Främst film o musik 100 – Film främst Jag är bred: 217 – Allt typ 115 – Allt vad kultur är och alla dess yttringar Övrigt: 42 – Nej! 16 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Upplever du att någon kulturform inte får plats på Frilagret? I så fall: vilken? Denna fråga tycks särskilt svårbesvarad; ett stort antal respondenter har svarat att de inte vet och flera har också tryckt på att de inte är insatta i Frilagrets utbud. Möjligen bör denna fråga utgå eller åtminstone omformuleras i en eventuell uppdatering av enkäten. Många har också svarat nekande på frågan och i olika grad uttryckt att de upplever att allt får plats vilket ju får ses som ett gott betyg. Bland de konkreta förslag på vad som saknas sticker Samhälle & debatt ut som en kategori som flera respondenter önskat. I övrigt önskas ett större utbud av teater, litteratur, sömnad och dans. Vet inte 44 – Vet inte, har inte varit här mycket 43 – eh vet ej 36 – Vet ej 18 - ? 5 – Vet ej 9 – Vet inte, har inte koll. 16 – Tror inte det. Är inte så uppdaterad på vad som händer här. 115 – Vet ej 111 – Vet ej. 100 – Vet ej 209 – Vet ej 211 – kan inte säga 214 – vet ej 245 – Jag besöker inte platsen ofta, vet ej. 253 – vet ej 255 – Vet ej 256 – Vet inte Nej 23 – Är inte så insatt men det verkar inte så. 137 – Nope 133 – Nej. Bra utbud. 132 – Allt får plats på Frilagret. 113 – Nej 106 – Får plats? Allt får plats så länge det drivs av unga! 204 – Nej 250 – Nej 252 – nej 17 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Är inte här ofta, har ej varit här innan 44 – Vet inte, har inte varit här mycket 9 – Vet inte, har inte koll. 16 – Tror inte det. Är inte så uppdaterad på vad som händer här. 245 – Jag besöker inte platsen ofta, vet ej. 23 – Är inte så insatt men det verkar inte så. Samhällsfrågor 35 – Samhälle och debatt 31 – social politiskt 29 – stadskamp 116 – De som jag vet med mig finns är filmt & teater + modeshower ibland. Skulle vara kul att se mer av teater, litteratur & samhälle & debatt. Övriga förslag 20 – Pyssel 116 – De som jag vet med mig finns är filmt & teater + modeshower ibland. Skulle vara kul att se mer av teater, litteratur & samhälle & debatt. 200 – sömnad & stickning får det gärna bli mer av 212 – Det som öppnade, mer öppen lokal (Respondenten ifråga berättar för oss att hon hört att här skulle finnas en särskild lokal att sitta och skriva i) 236 – Mer disco Trams 243 – din mamma 129 – Tjo! Varför besöker du Frilagret idag? (övrigt) På denna fråga har många valt att specifiera vilket evenemang de kommit för att besöka (ett alternativ som ju faktiskt fanns att kryssa i). Detta stärker bilden av att den vanligaste besöksorsaken är det specifika evenemanget. Flera respondenter berättar att de har kommit för att arrangera eller jobba. Övriga svar handlar bl.a. om att plugga i kaféet eller hämta information om Frilagret. Jag är här för ett specifikt evenemang (eg. annat svarsalternativ) 49 – Lesbisk frukost 27 – Lesbisk frukost 135 – Ultimate Bboys 15årsjubileum 208 – ARF 212 – ARF 213 - Filmvisning 214 – vernissage – utställning 18 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema 247 – club soda 137 – Tävla (Respondenten besökte breakdance-tävlingen) 200 – jag vill lära mig sy bättre (Respondenten besökte sömnadsverkstaden) Jag är arrangör/jobbar här på något sätt 48 – Jag arrangerar 42 – Arrangerar ett evenemang 113 – Jag praktiserar här 110 – arbetar. 106 – för att arbeta med ideella evenemang 201 – håller i workshop 245 – Jobb 246 – jobbar här idag Jag pluggar i kaféet 22 – studera ”pil till kaféet” 21 – Studerar här Jag är här i jakt på en känslomässig upplevelse 3 – Behöver pepp! 250 – ha kul Jag är här för att söka information 202 – Aktiverar ??? tjejer och kvinnor (Vederbörande var intresserad av att se om sömnadsverkstadenkunde vara något för hennes vi-hjälper-nyanlända-projekt) 115 – Vill få information om Frilagret som jag tidigare endast känt till via Facebook. Gillar den sidan och gillar hela idén med Frilagret Raka svar 109 – Skötrummet 209 – slumpen Är det något mer du vill tillägga om din upplevelse av trygghet och samhörighet på Frilagret? Under denna fråga har respondenterna i stort vittnat om en positiv upplevelse av trygghet och samhörighet på Frilagret. Man använder ord som välkomnande och öppenhet. Kommentarer kring övriga besökare är också enbart positiva. Många av kommentarerna under denna fråga handlar om saker som ej egentligen har med trygghet eller samhörighet att göra, dessutom återkommer många liknande kommentarer under frågan om beskrivning av frilagret. Nödvändigheten av en fritextfråga i anslutning till avsnittet om trygghet och samhörighet kan således diskuteras. 19 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Frilagret är välkomnande 49 – Det är bra att en kan vara här en längre tid utan att behöva konsumera 22 – Bra, trygg, välkomnande atmosfär! 21 – Se sista sidan (Välkomnande även för de som ej är primär målgrupp) 105 – Det är välkomnande. Spännande folk hamnar här. Mycket soft. 200 – Underbara människor, öppenhet och stödjande. 212 – Möteslokal för alla åldrar o personer, olika aktiviteter. De andra besökarna är trevliga/spännande/varierande 105 – Det är välkomnande. Spännande folk hamnar här. Mycket soft. 200 – Underbara människor, öppenhet och stödjande. 212 – Möteslokal för alla åldrar o personer, olika aktiviteter. Allmänt positiva omdömen 47 – ”Ritat hjärta” 42 – Jag trivs väldigt bra på frilagret! 135 – Stortrivs på jam 132 – Frilagret är bra 116 – Väldigt mysigt och härligt! 244 – jete skön 256 – Den e fet! 205 – Fin lokal, visste inte så mycket om frilagret innan jag kom hit genom ARF, kommer besöka er igen Nej 40 – Nej 122 – Nej! 125 – Nope 115 – Nej 211 – Nej 217 – Nej 250 – nej 255 – Nej Det är höga priser i kaféet 43 – Tycker det är för dyrt i cafét! 137 – Billigare i cafeet, ingen vill köpa en kopp TE för 25 kr Kaféet är bra 36 – Bra att det finns så mycket veganmat/veganfika! 49 – Det är bra att en kan vara här en längre tid utan att behöva konsumera 20 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Övrig information 14 – Lesbisk Makt = Bäst! 100 – Här och fikar med vänner. 243 – Jag runkar mycket haha Om du svarade ja, finns det några hinder för att du ska kunna göra det? (övrigt) Här har många passat på att förklara att de är för gamla för att arrangera. Några misstänker att alkoholtillstånd ej finns och en respondent tänker sig att det är hög efterfrågan på plats i utställningslokalen. En person menar att kommunikationen från Frilagret fungerar dåligt. I stort har få valt att svara och svaren är relativt spridda. Tillhör ej målgruppen 36 – Är för gammal 26 – Börjar bli för gammal. 111 – jag är för gammal 231 – Jag är för gammal Alkoholtillstånd saknas 120 – finns alkoholtillstånd? 119 – Finns alkoholtillstånd? Övriga problem med Frilagret 12 – Schemat för utställningssalen verkar tight 116 – Tycker det är lite dålig kommunikation då jag vid fler än ett tillfälle velat arrangera men inte fått svar Övriga individuella problem 222 – har inga grejer 255 – Mycket Arbete som krävs, tror jag. 29 – Det är inte lokalt (geografiskt nära) Nej 106 – egentligen inte, då jag trots min ålder jobbar med jävligt edgy stuff som kidsen gillar Finns det något Frilagret kan göra för att göra det lättare för dig att arrangera något här? Under denna fråga har en del konkreta förslag kommit upp. Många handlar om hur man kan förbättra marknadsföring och kommunikation eller är önskemål på att dessa faktorer skall förbättras. Värt att understryka här är att formuläret ej utformats för att undersöka hur väl 21 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Frilagret når ut till sin målgrupp varför dessa svar bör tas med en nypa salt. Ett bättre mått på om marknadsföringen är framgångsrik kunde t.ex. vara att titta på besökssiffror eller antal genomförda arrangemang. En majoritet har dock använt utrymmet till att uttrycka att det fungerar bra som det är. Nej/Det är bra som det är 43 – Nej. Tycker det är skitbra att ni endast har nyktra arrangemang! Men är väl det som förhindrar, men är något som är positivt. ”Ritad stjärna” 36 – Nä 22 – Nej, egentligen inte. Bra marknadsföring för det! 2 – Egentligen inte 122 – Nej 106 – Nej 205 – Nej, inte som jag ser de 211 – Nej inte vad jag vet 222 – nä. Ligger på mig att få det gjort 250 – nej 253 – jag tror inte det. Bättre marknadsföring 12 – Skylta mer med det + kanske fixa ett formulär på hemsidan 125 – Göra så att fok vet om att det finns. 116 – Bättre kommunikation samt handledning/hjälp/vägledning 200 – Sätta upp kontakt uppgifter på många platser så att man lätt kommer i kontakt med dem som ordnar workshops. 204 – Informationsspridning och skolbesök skulle ju aldrig skada, om man vet att man har möjligheten så är det väl inte mycket som kan hindra en? 210 – Visa sig på olika event som är kopplat till verksamheten Mer/bättre information 4 – Mer information om hur en kan gå tillväga. 137 – Mer info om hur man ska gå tillväga för att få ihop ett Event. 116 – Bättre kommunikation samt handledning/hjälp/vägledning 102 – Mer info om hur det funkar i praktiken. Vet ej 132 – Vet ej 126 – Svårt att säga då jag ej försökt arrangera någonting här än. 252 – Har inte tänkt på det 256 – Vet inte faktiskt! 22 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Personliga problem 217 – Hjälp mig med läxorna 222 – nä. Ligger på mig att få det gjort Ekonomisk hjälp 255 – Betala Kalaset Övriga förslag 243 – Aa mycket mer nakna Tjejer! Hur skulle du beskriva Frilagret? Detta är den fritextfråga som överlägset flest valt att svara på. Den negativa kritik som framkommer är att ett fåtal menar att Frilagret är okänt för många. Den överväldigande majoriteten uttrycker dock positiva åsikter om olika aspekter av Frilagrets verksamhet. Den vanligaste åsikten tycks vara att det är trevligt eller mysigt. Ett annat mycket vanligt omdöme är att Frilagret står för öppenhet och tillgänglighet. Sammanfattningsvis beskrivs Frilagret som en trygg mötesplats för unga, men också som en bra plattform för att visa upp sig och sina verk. Både arrangemangsutbudet och kaféet får positiv kritik. Frilagret är mysigt/trevligt/soft 42 – Trevligt och tryggt! 41 – Mysigt queert kultur ”utrymme” 36 – Skön stämning, opretentiöst, trevlig personal, gott fika, spännande evenemang och gött att så mycket är gratis! 28 – Mysigt ställe med härlig atmosfär 27 – Mysigt och trevligt, kulturellt 20 – Mysigt ställe att hänga på, bra plattformer för unga arrangörer 16 – En bra mötesplats. På många caféer kan en känna sig ivägen om en pluggar. Men här kan jag plugga jämt! 14 – Trivsamt, mysigt, peppigt 2 – Trevligt ställe där mkt roligt händer! 5 – Typiskt trevligt ställe 130 – Öppet, trivsamt, för alla 126 – En trevlig plats att vara på med trevligt folk att umgås med. 110 – trevlig atmosfär. Bra mat. Bra mötesplats. Bra ställe för arbetsmöten inom kultur. 105 – En soft plats som är lugnare än de flesta. Kunnig personal, varmt bemötande och en plats för prisvärd, god mat. 49 – Soft häng! 102 – Avslappnande atmosfär. Trevligt. Ungdomligt. 101 – Mysigt, trevligt, inkluderande 23 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema 100 – Trevligt! 206 – mysigt 207 – Mysigt och välkomnande 247 – Mysigt, roligt. Superbra att det finns! Frilagret är öppet/tillgängligt 48 – Inkluderande, nytänkade, bra mix, proffsigt 32 – En fantastisk plattform med låga trösklar där allt är möjligt! 30 – öppet, fint, peppigt 21 – Som en välkomnande plats även för de som inte är primär målgrupp. Ett ställe som lyckas vara hippt utan att bli ängsligt eller exkluderande. Vegan ”ritat hjärta” 17 – En mötesplats för alla 16 – En bra mötesplats. På många caféer kan en känna sig ivägen om en pluggar. Men här kan jag plugga jämt! 12 – Öppet ställe för alla former av konst/kultur. Brukar berätta att en kan ställa ut/ordna saker själv här 13 – Öppet, tillåtande, kreativt 3 – Öppet, politiskt 119 – En öppen plats för alla som vill synas! 113 – Ett öppet, avslappnat, varierat ställe 106 – En plats för unga människor där de kan experimentera med kultur i en varm och välkomnande miljö 101 – Mysigt, trevligt, inkluderande 207 – Mysigt och välkomnande 200 – Öppen och fint hus för ungdomar att verka, stärka och bygga en inre plattform för att kulturellt förverkliga sina drömmar och stärka det Västgöta kultursektorn för ung kraft 204 – Ett fritt kultur hus för kreativa sinnen 234 – Tillgängligt, bra, välbehövligt. Frilagret är en mötesplats 17 – En mötesplats för alla 132 – Ett ställe som är öppet för alla. 130 – Öppet, trivsamt, för alla 115 – En oas och mötesplats där allt kan hända 110 – trevlig atmosfär. Bra mat. Bra mötesplats. Bra ställe för arbetsmöten inom kultur. 251 – jag tycker att det är bra eftersom man kan träffa många nya människor 107 – Samlingspunkt för unga o lite äldre. Kulturhus i betoning på kultur (inte sport). 210 – Samlingsplats för kultur intresserade 229 – Mötesplats för all typ av kultur 24 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Frilagret är en trygg plats 42 – Trevligt och tryggt! 47 – En oas 134 – Lugnt, tryggt och socialt ställe 120 – Som en fristad för unga skapare & aktivister. 115 – En oas och mötesplats där allt kan hända Frilagret är bra för unga 34 – Ett fantastiskt ställe som verkligen möjliggör för unga att förverkliga sina idéer. 20 – Mysigt ställe att hänga på, bra plattformer för unga arrangörer 137 – Grymt ställe för en yngre Generation att utvecklas och testa sig fram… 120 – Som en fristad för unga skapare & aktivister. 106 – En plats för unga människor där de kan experimentera med kultur i en varm och välkomnande miljö 102 – Avslappnande atmosfär. Trevligt. Ungdomligt. 200 – Öppen och fint hus för ungdomar att verka, stärka och bygga en inre plattform för att kulturellt förverkliga sina drömmar och stärka det Västgöta kultursektorn för ung kraft 22 – Som en plats, ett modernt kulturhus, främst för unga och ungas idéer. En plats där en kan hänga för att utöva sin Kulturform i arrangemangsform eller bara fika i en schysst miljö. (svårt att beskriva i få ord!!) (inte som nåt dåligt) Frilagret har ett brett/bra utbud 48 – Inkluderande, nytänkade, bra mix, proffsigt 36 – Skön stämning, opretentiöst, trevlig personal, gott fika, spännande evenemang och gött att så mycket är gratis! 12 – Öppet ställe för alla former av konst/kultur. Brukar berätta att en kan ställa ut/ordna saker själv här 2 – Trevligt ställe där mkt roligt händer! 115 – En oas och mötesplats där allt kan hända 113 – Ett öppet, avslappnat, varierat ställe 43 – Fint! Har varit på många fina arrangemang här. 23 – En plats som anordnar events jag är intresserad av. En bra plats att sitta och jobba på 116 – Ett gött häng ställe för kreativa hipsters som sitter med Mac-datorer och tjötar + kreativa evenemang. 110 – trevlig atmosfär. Bra mat. Bra mötesplats. Bra ställe för arbetsmöten inom kultur. Kaféet är bra 110 – trevlig atmosfär. Bra mat. Bra mötesplats. Bra ställe för arbetsmöten inom kultur. 25 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema 16 – En bra mötesplats. På många caféer kan en känna sig ivägen om en pluggar. Men här kan jag plugga jämt! 109 – Bra kafé med bra priser. 105 – En soft plats som är lugnare än de flesta. Kunnig personal, varmt bemötande och en plats för prisvärd, god mat. 22 – Som en plats, ett modernt kulturhus, främst för unga och ungas idéer. En plats där en kan hänga för att utöva sin Kulturform i arrangemangsform eller bara fika i en schysst miljö. (svårt att beskriva i få ord!!) (inte som nåt dåligt) En bra plattform för att visa upp sig/saker man håller på med 201 – Härlig plats! Kul att det finns ett ställe där man kan få visa upp sig och det man håller på med. 12 – Öppet ställe för alla former av konst/kultur. Brukar berätta att en kan ställa ut/ordna saker själv här 20 – Mysigt ställe att hänga på, bra plattformer för unga arrangörer 222 – bra plats för folk med idéer. 22 – Som en plats, ett modernt kulturhus, främst för unga och ungas idéer. En plats där en kan hänga för att utöva sin Kulturform i arrangemangsform eller bara fika i en schysst miljö. (svårt att beskriva i få ord!!) (inte som nåt dåligt) 9 – Ett aktivitetshus och ungkulturhus med möjlighet att få låna lokal för egna arrangemang, om en är ungdom. 211 - en plats för att uttrycka sig 255 – En plats att arrangera saker på Övriga positiva omdömen 31 – ”Ritat hjärta” 217 – Bra alternativ, grym idé 219 – Stilrent, bra placering. Medgörligt. 252 – Har bara varit här i 20 minuter men det verkar coolt och livligt 256 - tvärfet Frilagret är okänt/neutralt 45 - Det är inte så ofta jag kollar upp frilagret för att jag vill hit utan mer för att något kul evenemang hålls här. Men ibland gör jag det. 46 – Ibland lite bortglömt men himla fint. 212 – Mötesplats fast lite okänd 224 – Den här enkäten är all info jag sett 40 – ett ställe med café och lokaler där en kan ordna/gå på olika events Övrigt 122 – Nej 111 – Som en vante 26 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Övriga synpunkter: Under denna fråga har flera respondenter valt att komma med önskemål om och förslag på hur Frilagret kan bli bättre. Ett önskemål är billigare priser i kaféet, något som ett fåtal respondenter också angivit som svar på frågan om trygghet och samhörighet. Här återkommer också önskemål om bättre marknadsföring och information. Även under denna fråga har flertalet blandade positiva kommentarer inkommit. Bland andra kan nämnas åsikter om att webbplatsen är tydlig och att lokalerna är fina. Många har ritat hjärtan, smileys eller helt enkelt skrivit tack. Intressant att nämna är också att en respondent kommenterat bristen på ett kanske-alternativ på frågan om huruvida man kan tänka sig att arrangera något på Frilagret. Sju personer sammanlagt har också valt att rita dit en egen kanske-ruta eller på annat sätt markera en tvekande inställning. Detta skulle kunna tas i beaktande inför en eventuell vidareutveckling av enkäten. Önskemål om lägre priser 47 – Gärna billigare priser! Puss 21 – Billigt lunchalternativ vore gött (i förhållande till priset) 137 – Cafét är Kaos som dansare är det för dyrt med dryck och mat Önskemål om bättre marknadsföring 12 – Det borde vara helveganskt eller åtminstone JÄTTEBRA skyltat i kafét så en vet exakt. Också så borde det finnas skyltar från järntorget hela vägen – har vänner som inte alls vet att detta huset ens finns. 107 – Bättre annonsering av de event som sker här. Övriga önskemål/förslag 49 – Skaffa en pråm (på vattnet) med uteservering under sommaren. 22 – Eventuellt för få bord i caféet? Ibland lite slut på fika och tar lite lång tid innan det kommer nytt. Men overall I love Frilagret 12 – Det borde vara helveganskt eller åtminstone JÄTTEBRA skyltat i kafét så en vet exakt. Också så borde det finnas skyltar från järntorget hela vägen – har vänner som inte alls vet att detta huset ens finns. 200 – Fler sömnadsinslag – ett kvinnligt arv som håller på att försvinna. 251 – lång kö Kul att det finns plats för x på Frilagret 18 – Älskar er för att ni även inkluderar veganer!! 14 – Så kul att ni låter Lesbisk Makt hålla låda här! ”Ritat hjärta” 100 – Bra med vegansk fika! 255 – Bra att ni även låter Breakare vara här 27 Bilaga 2: Fritextsvar på enkäten sorterade efter fråga och tema Allmänt positiva omdömen 256 – Gött e de 46 – Jag har skickat in förslag till en workshop som blev av och det var väldigt kul, och det blev jättebra! 126 – Trevligt att vara här 120 – Ni är bäst ”Ritat hjärta” 119 – ”Tre ritade hjärtan” 109 – Viktigt att det finns sådana här mötesplatser där kultur får plats. Ett måste i vårt samhälle. 212 – Trevligt hus och lokaler. Möjligheter. 217 – Tung é du!! Dy gör ett bra jobb, fortsätt så!! 233 – Tydlig webbplats! 48 – Gör så att Rum Ett i Helsingborg blir mer som er. 36 – Jättebra att man få ta med sig egen mat & äta i cafét! 30 – TACK 2 – Tack för att ni finns! 9 – Jättebra att en kan arra gratis! 132 – Tack! 106 – ”14 ritade hjärtan” Sluta aldrig kämpa!!! Åsikter om enkäten 222 – den här var längre än jag trodde. Hoppas den hjälper 229 – På frågan ”vill du arrangera något…” bör det finnas ett alternativ ”Inte för närvarande” eller dyl 231 – Eftersom jag inte tillhör den primära målgruppen kan jag inte besvara alla frågorna. Övrigt 43 – Nä 122 – Nej 28 Utvärdering av Frilagret Skriven av: Ida Jarlgren Handledare: Eva Magnusson 2015-06-03 Sammanfattning Föreliggande utvärdering av Frilagret är skriven av Ida Jarlgren som i egenskap av student på Kulturverkstans utbildning i internationell kulturprojektledning, gjort praktik på Göteborgs Stads kulturförvaltning under våren 2015. En styrgrupp från kulturförvaltningen har även varit tillsatt för utvärderingen. Ida Jarlgren är fil. kand. i genusvetenskap med inriktning mot statsvetenskap och barnkultur. Utvärderingen visar att Frilagret har lyckats etablera sig som en attraktiv verksamhet och mötesplats i centrum för unga kulturintresserade och för aktörer som arbetar med ungas delaktighet. Besökssiffror och antalet arrangemang har ökat betydande det senaste året, och efterfrågan att arrangera i huset och nyttja lokalerna är stor. Mycket av det som efterfrågades i den dialogprocess som föranledde Frilagrets start i Lagerhuset har förverkligats. Exempelvis Frilagrets kafé, som idag är en del av verksamheten. Frilagret har en stor bredd i kulturyttryck som i form av arrangemang och workshops tar plats i huset. Frilagret arbetar utifrån ungas egna initiativ, vilket ger målgruppen möjlighet att själva definiera vad som är kultur. Därigenom fungerar Frilagret som en arena även för mindre och nya kultur- och konstformer som kan ha få etablerade arenor i staden. Frilagret har vidare lyckats etablera en professionell kulturkontext i form av att yrkesverksamma konstnärer och kulturutövare kan knytas till verksamheten vid de unga initiativtagarnas behov. Detta även i form av att genom sin fasta personalstyrka erbjuda teknik, programsamordning, kommunikation, och husvärdskap från verksamheten till unga arrangörer. Det finns även professionell utrustning och material att tillgå. Frilagret kan sägas komplettera andra verksamheter för unga i Göteborg genom målgruppens breda ålderspann samt genom att rikta sig till både ovana och semiprofessionella unga, samt genom att i sin fasta personalstyrka erbjuda professionell kulturkompetens. Frilagret är en plats där ungas olika former av organisering och kulturuttryck ges utrymme på en gemensam mötesplats. Verksamheten har idag en utvecklad samverkan med ett antal aktörer, organisationer och arrangörer i staden. Samverkan sker organiskt och är integrerat i verksamheten. Möjligen finns ett behov av att internt i perioder tydligare definiera vilken samverkan och med vilka aktörer som behöver prioriteras och i vilket syfte. Verksamheten är ännu ung och håller ett högt tempo på grund av trycket i huset. Frilagret har de första åren haft stort fokus på att etablera sig som plats i staden. Utvecklingsområden som verksamheten identifierat är bland annat att det vore önskvärt med mer tid att stödja ovana arrangörer och att huset med personal ska kunna vara mer tillgängligt för frågor och vägledning till förstagångsbesökare. Vidare är en central fråga idag hur verksamhet ska möta det faktum att fler initiativ kommer in till Frilagret än vad som kan förverkligas i huset utifrån den personal och lokaler som finns tillgängliga. Det finns idag för få statistiska undersökningar för att med säkerhet säga varifrån i staden Frilagrets besökare och arrangörer kommer, och verksamheten är i process att utveckla sina publik och arrangörsundersökningar och verktyg för hur unga bäst kan tillfrågas om deras uppfattningar om verksamheten och bakgrundsinformation. Detta för att tydligare kunna rikta sina kommunikationsinsatser. I den information som finns har Frilagret besök från samtliga stadsdelar, Västra Götalandsregionen, övriga Sverige och till viss mån andra länder. Viss överrepresentation på Majorna Linné finns. En bidragande orsak kan vara Frilagret ligger i den stadsdelen. Verksamheten vill nå fler yngre arrangörer och besökare. Arbetsmetoden där unga personer från målgruppen anställs som ambassadörer fortlever i verksamheten och ses som ett effektivt sätt att rikta kommunikationen. 2 Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................ 6 1.1 Uppdrag ......................................................................................................................................... 5 1.2 Målgrupp ....................................................................................................................................... 5 1.3 Avgränsning .................................................................................................................................. 5 1.4 Källor ............................................................................................................................................. 5 1.5 Metod ............................................................................................................................................ 6 2. Bakgrund ........................................................................................................... 7 2.1 Ungdomens hus i centrum ............................................................................................................ 7 2.2 Bakgrund kring Frilagret .............................................................................................................. 8 2.2.1 Beslut om att genomföra dialogprocess ..................................................................................... 8 2.2.2 Beslut om lokalisering till Lagerhuset ....................................................................................... 8 2.2.3 Verksamhetens inriktning ........................................................................................................... 9 2.2.4 Verksamhetens arbetssätt ......................................................................................................... 10 2.3 Organisation och plats ................................................................................................................. 10 2.4 Personal ...................................................................................................................................... 10 2.5 Budget ......................................................................................................................................... 10 3. Frilagret idag - resurser ................................................................................... 11 3.1 Organisation och plats ................................................................................................................. 11 3.2 Personal ....................................................................................................................................... 11 3.3 Budget och bokslut ...................................................................................................................... 12 4. Verksamhetens inriktning och innehåll - resultat ........................................... 13 4.1 Att få utöva kultur i alla dess former ........................................................................................... 13 4.1.1 Utifrån ungas egna initiativ ...................................................................................................... 13 4.1.2 Kulturuttryck ............................................................................................................................ 14 4.1.3 Arrangörer ................................................................................................................................ 16 4.1.4 Arrangemang ............................................................................................................................ 17 4.1.5 Arbetar med samtliga initiativ .................................................................................................. 18 4.2 Tillgång till ett forum där man kan konsumera kultur ................................................................. 18 4.2.1 Besök ........................................................................................................................................ 19 4.2.2 Utveckling av publikundersökningar och spridning bland besökare ........................................ 20 4.3 Tillgång till lärande ..................................................................................................................... 22 4.4 Tillgång till forum för debatt och diskussion .............................................................................. 23 3 5. Lokal och plats ................................................................................................ 23 5.1 Tillgång till lokal och material .................................................................................................... 24 5.2 Scen och plats att visa upp sina kunskaper ................................................................................. 24 5.3 Kafé och en plats att bara vara ................................................................................................... 25 5.4 Tillgänglighet i huset ................................................................................................................... 25 5.4.1 Öppettider ................................................................................................................................. 25 5.4.2 Intersektionellt förhållningssätt ............................................................................................... 25 5.5 Kompetent personal i huset ......................................................................................................... 26 6. Arbetsmetoden med ambassadörer.................................................................. 28 6.1 Beskrivning av arbetsmetoden .................................................................................................... 28 6.2 Representation inom ambassadörsgruppen ................................................................................. 28 6.3 Rekrytering av ambassadörer ...................................................................................................... 29 6.4 Andra aspekter av arbetsmetoden ................................................................................................ 30 7. Samverkan och Frilagret som komplement.................................................... 31 7.1 Frilagrets uppfattning om samverkan och verksamheten som komplement ............................... 32 7.2 Ungdomssatsningens syn på samverkan och Frilagret som komplement ................................... 33 7.3 Göteborg Stads Ungdomsfullmäktiges syn på samverkan och Frilagret som komplement ........ 35 7.4 KulturUngdoms syn på samverkan och Frilagret som komplement ........................................... 36 7.5 Andra initiativ av, med och för unga .......................................................................................... 37 7.5.1 Jubileumssatsning för ungt inflytande och demokrati .............................................................. 37 7.5.2 Göteborg Stads ungdomsråd..................................................................................................... 37 8. Analys .............................................................................................................. 39 8. 1 Frilagret som medborgardialog .................................................................................................. 39 8. 2 Delaktighet och inflytande ......................................................................................................... 40 8. 3 Hela - staden – perspektivet och mångfald ................................................................................. 41 8.4 Internt utvecklingsarbete ............................................................................................................. 42 8. 5 Samverkan .................................................................................................................................. 42 8.6 Frilagret som mötesplats ............................................................................................................. 43 8.7 Ambassadörskapet ....................................................................................................................... 43 9. Slutsatser ......................................................................................................... 45 10. Källförteckning .............................................................................................. 46 Bilaga 1: Ordlista .................................................................................................................................. 49 Bilaga 2: Kkravprofil Ambassadörer..................................................................................................... 50 4 1. Inledning Föreliggande rapport avser att utvärdera Frilagret mellan perioden augusti 2012 t.o.m. våren 2015. Utvärderingen är skriven av Ida Jarlgren och som gör praktik på kulturförvaltningen som en del av yrkeshögskoleutbildningen Kulturverkstan i Göteborg. En styrgrupp från förvaltningen har även varit tillsatt under perioden utvärderingen gjorts. Inför utvärdering formulerades ett syfte av förvaltningen; att utvärderingen skulle belysa styrkor och svagheter, risker och utvecklingsmöjligheter för Frilagret. Detta med utgångspunkt i frågeställningen: hur har man lyckats med uppdraget från kulturnämnden? Frilagrets start i Lagerhuset föranleddes av en dialogprocess med stadens unga som föranledde kulturnämndens beslut att starta verksamheten 2012. Utgångspunkten för utvärderingen har därför brutits ned till att belysa hur verksamheten byggts upp utifrån resultatet av dialogprocessen. Fokus har även varit att följa upp verksamhetens arbetsmetod som sker i form av samverkan med unga ambassadörer, samt hur Frilagrets verksamhet kompletterar och samverkar med andra aktörer i staden. Detta för att sedan analysera och diskutera utvärderingens resultat. 1.1 Uppdrag I samband med nämndens beslut 2012 om att starta verksamheten Frilagret i Lagerhuset fick förvaltningen även i uppdrag att utvärdera verksamheten efter 2014 års utgång. 1 1.2 Målgrupp Utvärderingen riktas främst till Göteborg Stads kulturnämnd, Frilagret, samt övriga inom förvaltningen. 1.3 Avgränsning Under hösten 2014 genomfördes en brukarundersökning på Frilagret som utformades av studenter från Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. 2 Undersökningen använde en kvantitativ metodik där brukarna var i fokus. Föreliggande utvärdering ämnar istället att utifrån samtal och kvalitativ metod undersöka inriktningen på verksamheten, arbetssättet, och processen i organisationen samt verksamhetens förhållande till andra initiativ för unga i staden. Brukarundersökningen utgör tillsammans med verksamhetens eget arbete med publikundersökningar ett underlag till utvärderingen. 1.4 Källor Utvärderingen baseras på tjänsteutlåtanden och andra beslutsunderlag till kulturnämnden och kommunfullmäktige, Frilagrets egna verksamhetsplaner, rapporter och volymtal samt övrig sammanställd statistik från förvaltningen. Vidare har 26 intervjuer genomförts med 28 personer: • Frilagrets personal. • Representanter för Ungdomssatsningen Göteborgs Stad • Representant för Göteborgs Stads Ungdomsfullmäktige • Representanter för KulturUngdom, en ideell förening med stöd från Västra Götalandsregionen. • Särskilda nyckelpersoner som känner till bakgrunden till verksamheten. 1 2 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29, § 56 Dnr 0211/11. Besöksenkät på Frilagret, 2014. 5 I rapporten används ordet respondent och avser då någon av ovanstående personer som intervjuats i utvärderingsarbetet. 1.5 Metod Intervjuerna har varit semistrukturerade till sin karaktär, där ett antal frågor varit förutbestämda, men där respondenten även haft möjlighet att lyfta andra teman. Frågorna har anpassats något efter vilken funktion på Frilagret som intervjuats. Detta för att möjliggöra att perspektiv som intervjuaren inte identifierat på förhand, men som varit av värde för utvärderingen ska beredas plats. Ambitionen har även varit att ge respondenten möjlighet till mer uttömmande svar. Flertalet av intervjuerna har spelats in med godkännande från respondenten, för att möjliggöra transkribering. På så sätt kan specifika formuleringar med mycket information bevaras och återges mer exakt. Utvärderarens tolkning av materialet är dock alltid närvarande i urvalet av vilka citat som lyfts fram och i framställningen av verksamheten. Några av respondenterna har intervjuats i grupp i de fall personerna haft samma funktion i organisationen. Några av respondenterna har tillfrågats om skriftliga inspel för att kunna möjliggöra ytterligare intervjuunderlag pga. begränsad tid för samtal. En intervju har genomförts per telefon. Yngre respondenter anställda på Frilagret har anonymiserats. De kvantitativa sammanställningarna som presenteras i utvärderingen är dels baserade på Frilagrets egna publikundersökningar, dels på nya sammanställningar av kulturförvaltningens data samt den besökarenkät som genomfördes på Frilagret hösten 2014 av studenter från Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet på uppdrag av förvaltningen. 3 Mycket av den kvantitativa information som finns bygger på ett fåtal undersökningar vilket gör att dessa ej skall betraktas som statistiskt säkerställda resultat. I föreliggande rapport presenteras det kvantitativa och kvalitativa parallellt med varandra. Ett antal citat från intervjuerna som belyser centrala teman har valts ut, ofta utifrån ansatsen att beskriva verksamheten ur flera perspektiv för att belysa olika sidor av ett spänningsfält, där olika röster om en företeelse kan ges plats utan en utsaga utesluter en annan. En utvärdering kan sägas bestå av delar med olika ingångar i en verksamhet. En del är beskrivningen av de resurser som verksamheten har till sitt förfogande. En annan vilka aktiviteter och resultat den åstadkommit (exempelvis genomförda arrangemang eller antal besök). Fokus kan även ligga på vilka effekter, d.v.s. förändringar eller bevarande av tillstånd i samhället eller för brukarna som dessa inneburit. Nedan visas en modell för detta olika förhållningssätt: 4 resurser aktiviteter resultat effekter Processen Förutom att fokusera på aktiviteter och effekter kan man vid utvärderingar även fokusera på processen i verksamheten. 5 Föreliggande utvärdering fokuserar på resurser, aktiviteter, och resultat samt främst på arbetsprocessen alltså hur verksamheten arbetar. Brukarundersökningen som genomfördes på Frilagret, 2014 fokuserar istället på vilka effekter Frilagrets verksamhet har haft ur ett brukarperspektiv. 6 Där blir huvudfokus snarare på vad verksamheten uppnår. 3 Besöksenkät Frilagret, 2014. Ekonomistyrningsverket, 2007. 5 Ekonomistyrningsverket, 2007. 6 Besöksenkät Frilagret, 2014. 4 6 2. Bakgrund 2.1 Ungdomens hus i centrum Frågan om ett centralt hus för unga har under ett flertal omgångar varit uppe för diskussion i staden de senaste decennierna. Det första initiativet till Ungdomens hus i centrum kan härledas till 1988 i form av en motion till kommunfullmäktige skriven av Anneli Hultén m fl. från Socialdemokraterna. 7 Motionen resulterade dock inte i något beslut. Den allmänna diskussionen om ungas fritid i staden fick ett större fokus i början 1990-talet och förutsättningar för att inrymma ett Ungdomens hus i Stora Tullhuset vid Packhusplatsen utreddes. Platsen kring Tullhuset var under 90-talet en mötesplats för olika föreningar som drevs av unga. 1994 fattades beslut i kommunfullmäktige om att upplåta Tullhusets lokaler till ett centralt Ungdomens hus, där unga från olika stadsdelar skulle kunna mötas. 8 Beslutet skulle dock komma att rivas upp 1996, då lokalerna i stället avsattes för uthyrning till Svenska Spel som 2002 öppnade Casino Cosmopol. 9 Under denna period fanns det i staden intressegrupper bland unga och en opinion som drev frågan om ett centralt Ungdomens hus och beslutet om att upplåta lokalerna till Svenska spel resulterade bland annat i ockupation av Stora Tullhuset 1997. 10 Efter Brandkatastrofen på Backaplan 1998 där 63 ungdomar miste livet, kom frågan om ungas tillgång till mötesplatser för trygga kultur - och festarrangemang att diskuteras i större utsträckning. Förslaget om ett Ungdomens hus i centrum aktualiserades då igen, och Stora Teatern framhölls som en potentiell plats. Planerna kom istället att resultera i beslutet om Ungdomssatsningen, där fem stadsdelar i 2001 års budget fick uppdraget att i samarbete med ungdomar skapa samordnade insatser för unga i åldern 16-20 år. Ansvariga stadsdelar var dåvarande Backa, Frölunda, Gunnared, Kortedala och Majorna. Verksamheterna kunde placeras i såväl ovannämnda som i omkringliggande stadsdelar. 11 Huvudlinjen var att ungdomarnas vilja och intressen skulle vara vägledande i utformningen av innehållet i satsningen. 12 Från och med år 2004 är Ungdomssatsningen utformad som resursnämndsansvar för fem stadsdelar som även ansvarar för omkringliggande stadsdelar. 13 I dagsläget är dessa Angered, Östra Göteborg, Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen. Organisationen har under åren utvecklats på olika sätt men samtliga, med undantag för Norra Hisingen, har lokaler där det bedrivs verksamhet med utgångspunkt i ungas intressen och initiativ. Norra Hisingens arbete är under omformning med ambitionen att bedriva Ungdomssatsningens verksamhet i mer flexibel form på olika platser. Ungdomssatsningen har ingen uttalad kulturinriktning, men präglas i praktiken ofta av skapande verksamhet efter ungas önskemål. 14 Frågan om ett centralt Ungdomens hus skulle dock komma att tas upp igen. I Göteborgs Stads budget 2010 konstaterade kommunfullmäktige åter igen behovet av ett kulturhus för unga i centrum och gav kulturnämnden detta i uppdrag inför 2011. 15 Ungdomens hus i centrum fick genom fullmäktiges uppdrag till kulturnämnden en tydlig inriktning på kultur till skillnad från att tidigare karaktäriserats som en fråga om ungas fritid i bredare bemärkelse. 7 Motion, Kommunfullmäktige, 1988-02-01, Dnr 460/88. Protokollsutdrag, Kommunstyrelsen, 1994-06-22, § 444. 9 Protokollsutdrag, Kommunstyrelsen, 1996-12-18, §537. 10 Samtal m. fd. avdelningschef, Fri konst och kultur. 11 Göteborg Stads Budget, 2001. 12 Utvärdering, Ungdomssatsningen 2001-2003. 13 Kvalitetsredovisning, Ungdomssatsningen 2010, Dnr 0014/10. 14 Samtal m. Stadsledningskontoret. 15 Protokollsutdrag, Kommunfullmäktige, 2010-11-25, § 10. 8 7 2.2 Bakgrund kring Frilagret 2.2.1 Beslut om att genomföra dialogprocess Våren 2011 beslutade kulturnämnden att starten av Ungdomens Kulturhus skulle föregås av en dialogprocess med unga i staden varvid förvaltningen fick detta uppdrag. 16 Syftet var att garantera ungas delaktighet och inflytande, samt att skapa en för unga attraktiv verksamhet. I förvaltningens tjänsteutlåtande som låg till grund för beslutet beskrivs att dialogprocessen skulle fokusera på ”vad” och ”vilka” aktiviteter kulturhuset skulle innehålla. Detta snarare än ”var” huset skulle vara placerat, då man ansåg det kunna bli svårt att realisera de olika förslag om lokalisering som sannolikt skulle inkomma från unga. 17 Dialogprocessen startade under våren 2011 och gick initialt under namnet Rum för ung kultur. Ännu fanns ingen tilltänkt lokal för kulturhuset. Inför dialogen med stadens unga anställdes Mie Svennberg och Daniel Anderson som projektledare. Mie Svennberg hade i egenskap av arkitekturkonsulent arbetat med delaktighet för barn och unga och arkitekturfrågor. Daniel Andersson hade arbetat med dialogprocesser och metodutveckling i stadens arbete kring graffitifrågan i projektet Ung Kultur 116. Då frågan om ett Ungdomens hus var komplex och historiskt präglats av oenighet inom staden om såväl inriktning, innehåll som placering, ansågs det av stor vikt att förankra initiativet hos andra aktörer i staden. En referensgrupp skapades där ca 100 företrädare för andra verksamheter, institutioner och aktörer från det fria kultur - och föreningslivet som arbetade av, med och för unga deltog. Dessa bjöds in till samtal om olika perspektiv på initiativet med ett centralt kulturhus. 18 Detta sågs även som ett sätt att tidigt skapa strukturer för samverkan med ett nätverk där det centrala kulturhuset kunde komplettera redan existerande initiativ för unga i staden. Målgruppen för dialogprocessen var unga Göteborgare mellan 13-26 år. Det utvecklades även en strategi för dialogen där 19 personer mellan 15-26 år, så kallade ambassadörer från målgruppen, anställdes för att processleda dialogen med andra unga. Ambassadörerna besökte sammanhang där unga fanns, exempelvis klubbar, skolor, fritidsgårdar, ungdomssatsningarna, universitet, föreningar, Nordstan, m.fl. platser. 19 Att säkerställa jämställdhets och mångfaldsperspektivet i dialogprocessen och i gruppen av ambassadörer ansågs vara viktigt. Nio manliga, och tio kvinnliga ambassadörer anställdes på motsvarande 20 % och besökte samtliga stadsdelar för att informera om kulturhuset samt inhämta önskemål om kulturhusets innehåll. Nästan alla stadsdelar var representerade bland ambassadörsgruppens unga. 20 Ambassadörerna var även delaktiga i frågor kring verksamhetsutvecklingen och utformandet av de kampanjer som gjordes för att kommunicera att Frilagret var under start. Exempelvis en kampanj i form av ca 100 000 vykort som skickades till samtliga i målgruppen där unga uppmanades att skicka in önskemål om vad huset skulle kunna innehålla. Kampanjer genomfördes också på Spotify och i form av annonsering på spårvagnarna. 21 2.2.2 Beslut om lokalisering till Lagerhuset Under tiden som dialogprocessen pågick fattade kulturnämnden beslut om placeringen av kulturhuset och godkände att Ungdomens Kulturhus lokaliserades till Lagerhuset fr.o.m. 2012-01-01. 22 I förvaltningens tjänsteutlåtande som låg till grund för beslutet beskrivs att läget ansågs svara för trygghet, tillgänglighet och en för ungdomar geografiskt neutral plats som inte präglats av territoriella 16 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 11-02-15, § 47. Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2012-03-08, Dnr 0211/11. 18 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-08, Dnr 0211/11, s 2. 19 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-08, Dnr 0211/11, s 3. 20 Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2011-09-01, Dnr 0211/11. 21 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11, s 4. 22 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2011-09-29, § 161. 17 8 uppdelningar. Man gjorde även bedömningen att Lagerhuset bland annat på grund av de olika slags verksamheter som redan rymdes i huset, skulle kunna attrahera en bred målgrupp. 23 2.2.3 Verksamhetens inriktning Kulturnämnden gav därefter förvaltningen i uppdrag att starta verksamhet i Lagerhuset med dialogprocessens resultat som grund. 24 Dialogprocessen hade resulterat i en stor mängd samtal och inkomna förslag från Göteborgs unga. Underlaget analyserades av förvaltningen tillsammans med ambassadörerna i januari 2012 och presenterades i form av en rapport/förstudie vid namn Rum för Ung Kultur. 25 Av rapporten framgår att en central fråga i dialogprocessen var att unga uttryckt önskningar om genreöverskridande kultur, men också problematiserat vad som får lov att inrymmas i kulturbegreppet, samt att en del unga spontant inte identifierade sina intressen som tillhörande kultur, trots att det kunde sägas ha koppling till musikskapande eller exempelvis dans och rörelse. 26 Frågorna som ställdes i dialogprocessen handlade i enlighet med tjänsteutlåtandet om vilket innehåll unga önskade. Rapporten beskriver att unga dock lyfte frågor som rörde sig utanför innehållet, som t.ex. vem som skulle komma att inkluderas i drift och styrning av kulturhuset, samt huruvida det i verksamheten skulle ges möjlighet för en fortsatt dialog med unga i staden. Dessa önskemål inkluderades som ett resultat av dialogprocessen för att säkerställa dess legitimitet och trovärdighet. 27 Det uttrycktes även en önskan om att det inte skulle finnas åldersbegränsningar i huset, vilket fick till följd att målgruppen för huset vidgades från 15-26 år till att istället riktas till 13åringar och uppåt. 28 Resultatet av dialogprocessen sammanfattades i centrala behov och önskemål från de unga i form av följande teman: 29 • Att få utöva kultur i alla dess former • Att få tillgång till lokal och material • Att få plats att visa upp sina kunskaper, t.ex. via öppen scen eller utställningsyta • Att få tillgång till lärande • Att få tillgång till forum för debatt och diskussion • Att få tillgång till ett forum där man kan konsumera kultur • Att huset är tillgängligt • Att huset innehar kompetent personal • Att huset ska ha ett kafé och en plats att bara vara I rapporten Rum för Ung Kultur poängterades att resultatet av dialogprocessen ska betraktas som en ”ögonblicksbild” av ungas uttryck under den specifika tid som dialogprocessen pågick. 30 De ovan nämnda centrala behoven skulle vara utgångspunkten för verksamheten, men det ansågs vara av vikt att skapa ”flexibla” strukturer för att nya önskningar och behov skulle kunna förvaltas i framtiden så att verksamheten skulle förbli aktuell för stadens unga. Därför förordades ett ”processinriktat” 23 Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2011-09-01, Dnr 0211/11. Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29, § 56. 25 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11. 26 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11, s 6. 27 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11. 28 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11, s 7. 29 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11, s 15. 30 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8 Dnr 0211/11, s 8. 24 9 arbetssätt, snarare än att exakt slå fast vad innehållet ska vara. De ovanstående önskemålen utgör några av utgångspunkterna för denna utvärdering. Av rapporten Rum för Ung Kultur framgår att kulturhuset såg ett behov av att erbjuda en ”professionell kulturkontext” i form av yrkesverksamma konstnärer och kulturutövare anknutna till verksamheten, samt tillgång till professionell utrustning och material. Huset ska fylla en funktion både för unga som vill ”prova på” en konstform och för unga som är mer ”semiprofessionella” och kulturhuset ska vidare vara ett ”komplement” till det som redan görs av, med och för unga i staden. Rapporten betonar behovet av att ”samverka” med andra aktörer i staden, samt att kunna ha en ”guidande” funktion till andra aktörer och verksamheter. 31 2.2.4 Verksamhetens arbetssätt I rapporten framgår att en ”fortsatt dialog” med unga ansågs nödvändigt. Som möjlig arbetsmetod för detta föreslogs därför att ett antal unga personer skulle anställas på Frilagret i en ”fortsatt ambassadörsroll”. Kulturnämnden antog sedermera denna arbetsmetod och godkände att verksamheten fortsatte samverkar med unga medborgare i en ambassadörsroll, för att säkra att verksamhetens innehåll ständigt är angeläget. 32 2.3 Organisation och plats Kulturhuset öppnade i samband med årets Kulturkalas den 14 augusti 2012 i de 540 m² stora lokalerna på bottenplan i Lagerhuset. Efter en namntävling samt dialog med unga samma år gavs verksamheten namnet Frilagret. När kulturnämnden hyrde in lokalerna i Lagerhuset var de ursprungligen avsedda för Pusterviksteatern, vilken istället kom att flyttas till Stora Teatern. 2.4 Personal Vid starten av verksamheten utgjordes personalstyrkan av sammanlagt 6,7 årsarbetare uppdelat på följande sätt: • Enhetschefer: Två enhetschefer anställdes med ett gemensamt ledarskap delat på en årsarbetare. • Programsamordnare: Två programsamordnare som utgjorde två årsarbetare. • Kommunikation och grafisk design: Två personer för kommunikation och grafisk design anställdes på deltid. • Ambassadörer: Sex ambassadörer anställdes för fortsatt dialog med unga. • Tekniker: En tekniker anställdes till verksamheten samt en teknik - praktikant som senare anställdes på deltid med lönebidrag. 2.5 Budget För att starta verksamhet i Frilagret tillfördes kulturnämnden 10 000 tkr.33 31 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8 Dnr 0211/11, s 15. Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29, § 56. 33 Protokollsutdrag, Kommunfullmäktige, 2010-11-25, § 10. 32 10 3. Frilagret idag - resurser 3.1 Organisation och plats Frilagret är en del av enheten Ung kultur på avdelningen Fri konst och kultur inom Göteborgs kulturförvaltning. Ung kulturs mest omfattande uppdrag är Kultursommarjobben och Frilagret. De arbetar även med Jubileumssatsningen för ungt inflytande och demokrati som är en del av arbetet inför 2021. I enheten finns även en av landets två arkitekturkonsulenter för barn och unga. Inför den stundande omorganisationen av Fri konst och kultur har även verksamheterna Skolbion, Sommarunderhållningen, Speldags, Nationella minoriteternas högtider samt Medborgarskapsceremonin sin organisatoriska hemvist på enheten Ung kultur. Enheten Ung kultur har sina lokaler i Lagerhuset. Kontoret för Ung kultur ligger en trappa upp, från de lokaler där den öppna verksamheten bedrivs. Lagerhuset inrymmer förutom Frilagret en stor mängd olika verksamheter, däribland restaurang, bokförlag, kulturtidskrifter, yrkeshögskolan Kulturverkstan, företag, samt Göteborgs litteraturhus som är en scen och mötesplats för litteratur. 3.2 Personal Personalstyrkan på Frilagret varierar under året utifrån behov, samt i förhållande till enhetens arbete med kultursommarjobben. I skrivandets stund är personalen organiserad på följande sätt: • Enhetschef: Idag har Frilagret en enhetschef som motsvarar en årsarbetare med ansvar för samtliga verksamheter på enheten Ung kultur där Frilagret ingår. • Programsamordnare: Utgör 2,7 årsarbetare uppdelat på mellan 3-4 personer beroende på period av året. Programsamordnare träffar de unga initiativtagarna och arbetar med dessa i förberedelsen av arrangemang samt programläggning. • Kommunikation och grafisk design: En årsarbetare uppdelat på två personer ansvarar för kommunikation och grafisk design. Kommunikatören arbetar med vanligen förekommande uppgifter för en kommunikatör såsom att t.ex. kommunicera verksamheten med publikundersökningar samt tillsammans med ambassadörsgruppen kommunicera Frilagrets arrangemang. • Tekniker och vaktmästare: Består av 1,6 årsarbetare uppdelat på två personer. Teknikerna arbetar nära arrangörerna/arrangörsgrupper med att förbereda teknik och lokaler inför arrangemang samt att genomföra hängningar vid utställningar. De medverkar även på arrangemang. • Kafépersonal: Kaféföreståndare utgör en årsarbetare, samt sju timanställda personer vid behov. Kaféets föreståndare ansvarar för organisering av kaféarbetet inkl. inköp och arbetar liksom kafépersonalen med servering och lagar all mat, bröd och bakverk till kaféets sortiment. • Ambassadörer: Består av ca 1 årsarbetare uppdelat på 5 personer. Ambassadörerna kommunicerar Frilagret till målgruppen och bidrar till att nya initiativ inkommer till huset. Utanför sitt ambassadörsuppdrag fungerar även dessa som husvärdar vid behov, exempelvis vid större arrangemang. • Administration: Motsvarar 0,8 årsarbeten uppdelat på 3 personer. 11 3.3 Budget och bokslut Nedan visas Frilagrets intäkter och bokslut: 34 Bokslut Frilagret (tkr) 2012 2013 2014 10 000 10 061 10 123 145 1 200 2 678 10 145 11 260 12 801 Personal -3 182 -4 965 -6 814 Övriga verksamhetskostnader -6 070 -6 797 -5 971 Summa kostnader -9 252 -11 762 -12 785 894 -504 18 Intäkter Nämndbidrag Verksamhetens egna intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat • 2012: Frilagret startade i full drift från och med augusti. Detta innebar att verksamheten endast hade kostnader för ett halvår, vilket resulterade i ett överskott på 894 tkr. • 2013: Kulturnämnden beslutade 2013-03-27 att avsätta 1 200 tkr av eget kapital för att genomföra lokalanpassningar på Frilagret. Vid året slut användes endast 431 tkr av det egna kapitalet. Enheten Ung kulturs totala resultat 2013, inkl. kultursommarjobben uppgick till - 431 tkr 2013 och därmed justerades eget kapital med motsvarande summa. 35 • 2014: Verksamheten fick ett mindre överskott, beroende på att de arrangemang som initierades av unga vid årets sista helger blev mindre kostsamt än förväntat. 36 34 Uppgifterna är hämtade från Förvaltningens ekonomiavdelning. 35 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2013-03-27, § 59. Kommentarerna är hämtade från Förvaltningens ekonomiavdelning. 36 12 4. Verksamhetens inriktning och innehåll - resultat Nedan redovisas resultatet av utvärderingen under rubriker som är tematiserade efter de önskemål som framkom i dialogprocessen utifrån önskemålen från unga: Att få utöva kultur i alla dess former, Att få tillgång till ett forum där man kan konsumera kultur, Att få tillgång till lärande, Att få tillgång till forum för debatt och diskussion. 37 Resultatredovisningen baseras huvudsakligen på intervjuer med Frilagrets personal. Här lyfts olika röster om verksamheten i ett försök att belysa spänningsfält som är närvarande i verksamheten, där en respondents upplevelse inte utesluter en annans. Resultatet av intervjuerna, skriftliga dokument och kvantitativ information presenteras parallellt med varandra. De kvantitativa källorna är inte att betrakta som statistiskt säkerställda utan skall ses som ögonblicksbilder och fingervisningar. Frilagret arbetar med att utveckla publikundersökningar för att ta fram mer information. 4.1 Att få utöva kultur i alla dess former 4.1.1 Utifrån ungas egna initiativ I enheten Ung kulturs verksamhetsplan framgår att enheten ung kulturs verksamhetsidé är att utgå från: barn och ungas rätt till delaktighet i konst- och kulturlivet. All verksamhet under enheten vilar på FN:s konvention om barns rättigheter, särskilt artikel 12 och artikel 31. Enheten arbetar ständigt med att utveckla strukturer för ungas inflytande och konst- och kulturbegreppet definieras hela tiden på nytt tillsammans med de unga. 38 Utifrån detta utgår Frilagrets verksamhet från ungas egna initiativ: Det som tar plats på Frilagrets bygger på initiativ från unga i åldrarna 13-30. Målgruppens åldersspann har definierats tillsammans med de unga och med hänsyn till bland annat den nationella och europeiska ungdomspolitiken. Kärnverksamheten innebär att ta emot förslag och projekt från unga och att förverkliga dessa tillsammans med dem, ofta även tillsammans med professionella konst- och kulturarbetare. 39 Utövandet av kultur sker således genom att unga själva arrangerar konst- och kulturevenemang i lokalerna på Frilagret. Ordet initiatör eller arrangör används för att beskriva en ung person som genomför sin idé på Frilagret. För att beskriva arrangemangen som sker med utgångspunkt i ungas egna initiativ används ordet unginitierat. Upplägget är att den unga person eller förening som har en idé kontaktar någon av Frilagrets personal genom besök, mail, hemsidan, Facebook, en enkät som ligger i kaféet eller talar med någon av ambassadörerna. Personen är sedan själv drivande i att genomföra idén och arrangemangets eller utställningens olika moment. Text och bild till marknadsföring skrivs oftast själv av arrangören och kan publiceras på hemsidan och Frilagrets sociala medier. Den unga arrangören verkar även själv för att programpunkten blir av. Detta sker med handledning från personalen. Ambitionen är att de som arrangerar något för första gången, likväl som vana arrangörer, ska kunna få stöd utifrån sina egna förutsättningar. Det förekommer emellertid vid enstaka tillfällen att verksamheten anordnar egna arrangemang och workshops samt initierar samarbeten med andra aktörer, men det grundas ändock i ett identifierat behov eller på ett initiativ av unga. Alla arrangemang som äger rum på Frilagret ska vara offentliga och öppna för alla, men lokalerna upplåts också till andra organisationer som arbetar av, med och för unga för exempelvis möten. Entréavgiften för ett evenemang får uppgå till högst 50 kr. Alkohol är inte tillåtet på Frilagret. 37 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29, § 56. Verksamhetsplan, Fri konst och kultur, 2014. 39 Verksamhetsplan, Fri konst och kultur, 2014. 38 13 Konceptet beskrivs som ett sätt att möta det behov av flexibilitet som förordades i förstudien vilken låg till grund för Kulturnämndens beslut om verksamhetens start, 40 41 Att unga nu kan utgå från egna definitioner av kultur kopplas även till efterfrågan från unga att kunna fortsätta problematiseringen av kulturbegreppet, samt ett led i fördjupad delaktighet. En respondent beskriver det på följande sätt: ”Eftersom det enbart är ungas initiativ blir det inflytande på riktigt. Framför allt att kunna släppa kontrollen över kulturbegreppet och låta ungas initiativ ta plats oavsett om det ingår i en traditionell bild av kultur. Här tar unga plats även med politiska, aktivistiska arrangemang (…)Många unga uttrycker glädje över att känna sig välkomna på Frilagret för att det inte finns restriktioner eller begränsningar för vad man för lov att arrangera eller i vilka ämnen man kan ta upp utifrån förbestämda bilder av kultur” Detta kopplas även till Frilagrets kompletterande funktion gentemot omvärlden samt att man fyller en viktig funktion i staden för semiprofessionella unga, utan etablerade arenor i staden: ” (…)Många unga som arbetar med nya konstformer och gränsöverskridande konst har svårt att hitta forum för att visa det(…) stödformer och scener håller ofta fast vid äldre genres och konstindelningar” En av respondenterna framhåller att arbetssättet att enbart arbeta utifrån ungas initiativ också ständigt vägs mot risker och en pågående reflektion i verksamheten: ”Det skulle kunna riskera att i någon mening blir exkluderande. Det bygger ju på förmågan och självkänslan att ta ett initiativ och att driva något eget, men det handlar om att ta ungas kompetens och delaktighet på allvar. Vi måste vara uppmärksamma på våra blinda fläckar och fråga oss vem som inte är här som borde vara här(…) satsa på att stödja de unga arrangörer som kommer hit, snarare än att bara räkna arrangemang kvantitativt. Stödet genom personalens tid till arrangörerna handlar i grunden om hur mycket tid vi i staden är beredda att lägga på delaktighet(…)” Frilagret upplevs på olika sätt av personalen vilket kan ses som signifikant för verksamheten som också är föränderlig och formbar i strävan att möta ungas perspektiv. En annan respondent beskriver exempelvis Frilagret som ett produktionshus eller en gästspelscen, och att detta inte behöver vara ett problem men att det skulle kunna klargöras tydligare för unga. 4.1.2 Kulturuttryck De konstformer som efterfrågades i dialogprocessen kategoriserades i följande uttryck i rapporten Rum för ung kultur: Musik & sång, Bild & konst, Teater & drama, Dans & rörelse, Film & media, Språk & litteratur, Arkitektur, Form & design, Kulturarv & traditioner. 42 Under Frilagrets öppningsvecka i samband med Kulturkalaset arrangerade verksamheten det som tog plats i huset. Då användes ovanstående önskade kulturuttryck från dialogprocessen som utgångspunkt, och för ambassadörerna att kommunicera och efterfråga underrepresenterade kulturuttryck. Eftersom verksamheten övergick till att programlägga utifrån ungas initiativ, samt att ovanstående kulturuttryck från dialogprocessen skulle betraktas som en ögonblicksbild, styr verksamheten inte spridningen på de arrangemang och kulturuttryck som förekommer på Frilagret. Trots det menar man att det har blivit en bred spridning i kulturformer, vilket kopplas till arbetet med att olika grupper av unga ska nås. 40 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8 Dnr 0211/11. Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29, § 56. 42 Rapport om dialogprocessen, Dnr 0211/11, s 10. 41 14 Nedanstående diagram visar spridningen av kulturuttryck på de arrangemang som ägde rum under 2014. 43 Kulturuttryck 2014 Föreläsning 7% litteratur 1% Mode 3% Parkour 1% Dans 8% Teater 9% Klubb/fest 3% Samhälle Debatt 11% Musik 19% Samtal 8% Film 5% Spel 2% Hantverk och Design 13% Konst 10% 43 Diagrammet baseras på Frilagrets egen statistik. 15 4.1.3 Arrangörer Frilagrets verksamhet riktar sig till unga från 13 år och uppåt. Möjlighet att arrangera har personer mellan 13-30 år som rör sig i Göteborgsområdet. Arrangörerna behöver inte vara folkbokförda eller ha en fast adress. 2013 såg åldersfördelningen på Frilagrets arrangörer ut på följande sätt: 44 Åldersfördelning arrangörer 2013 13‐15 år 7% 28‐30 år 14% 16‐18 år 17% 25‐27 år 20% 19‐21 år 15% 22‐24 år 27% 39 % av arrangörerna är mellan 13-21 år och 61 % är mellan 22-30 år. Personalen beskriver att Frilagret har haft svårare att få in initiativ från de yngsta i målgruppen och påpekar att de yngre besökarna finns, men är mer benägna att främst konsumera kultur än att själva genomföra publika arrangemang eller ställa ut i utställningssalen. Inför 2015 planerar Frilagret dock att göra en särskild satsning gentemot kulturskolan, vilket man hoppas ska medföra att fler yngre initiativtagare hittar till Frilagret. 44 Diagrammet baseras på Frilagrets egen statistik. 16 Nedanstående diagram visar fördelning över stadsdelar på 60 av totalt 78 arrangörer under våren 2015. 45 Arangörer per stadsdel 1/1 ‐ 11/5 Övriga regionen 17% Övriga Sverige 3% Stadsdelsöver gripande 18% Östra Göteborg 7% Örgryte ‐ Härlanda 5% Centrum 7% Norra Hisingen 0% Västra Hisingen 3% Angered 11% Lundby 7% Majorna ‐ Askim‐ Linné Västra Frölunda‐ 17% Göteborg Högsbo 2% 3% Totalt 60 personer 4.1.4 Arrangemang Nedanstående diagram visar antalet arrangemang uppdelat efter ungas initiativ, sådana som verksamheten initierat, samt sådana arrangemang som skett i samarbeten med andra aktörer samt c/o arrangemang som äger rum på andra platser i staden. 46 500 450 Antal arrangemang 400 350 300 C/o 250 Sammarbeten 200 Verksamhetens initiativ 150 Ungas initiativ 100 50 0 2012 (fr. aug) 2013 2014 45 Diagrammet är hämtat från Frilagrets egen statistik. 18 arrangörer av totalt 78 har verksamheten ej haft adresser till. I de 78 arrangörerna ingår inte utställarna, workshops eller bokning av blackboxen som görs via hemsidan. 46 Diagrammet baseras på Frilagrets egna volymtal. 17 Flera respondenter påpekar att det är positivt att arrangemangen ökat så markant på Frilagret, men att verksamheten under 2014 nådde ett tak för hur många arrangemang som är möjligt att åstadkomma med nuvarande lokaler och personalstyrka. 4.1.5 Arbetar med samtliga initiativ Arbetssättet har hittills varit att Frilagret inte gör ett urval i de initiativ som kommer in från unga, utan att så många som möjligt ska kunna genomföra sina arrangemang. Verksamheten har i sin inledningsfas kunnat utgå från principen först till kvarn. Under det senaste året har det skett en markant ökning av antal initiativ som inkommer från stadens unga. Därför påpekar ett flertal i personalen att frågan om urval i förhållande till initiativen blivit mer aktuell. Det finns i dagsläget inga standardiserade kriterier för hur urval ska göras. Några vägledande faktorer återkommer dock i intervjuerna. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: • Arrangemangen ska vara partipolitiskt och religiöst oberoende. • Vid eventuellt urval beaktas inte konstnärlig kvalitet. • Arrangörer eller konstnärer som aldrig haft tillgång till utställningssalen eller scen kan få förtur. • Spridning mellan kulturformer och genrer eftersträvas vid urval (vilket kopplas till benägenheten att nå olika besöksgrupper bland unga). • Spridning hos arrangörerna efter könsuttryck, stadsdel, ålder och andra bakgrundsfaktorer eftersträvas och prioriteras olika beroende på hur representationen i huset ser ut under olika perioder. Ett alternativ som talats om är att behålla luckor i verksamhetens schema och aktivt arbeta mer riktat mot olika aktörer och arrangörer som inte är representerade i huset. Några respondenter påpekar att det skulle kunna vara aktuellt att internt arbeta mer med ett gemensamt förhållningssätt för urval. De uppger dock att detta förhållningssätt bör vara flexibelt då initiativen ständigt byter karaktär, och representationen bland arrangörerna ständigt förändras. En respondent menar att det finns svårigheter i att skapa kriterier för hur urvalet ska gå till eftersom Frilagret arbetar i en ständig process, och utifrån att vuxna i allmänhet kan antas ha begränsad uppfattning om vad som är aktuellt för unga då nya kulturformer uppkommer som behöver kunna ta plats på Frilagret. 18 4.2 Tillgång till ett forum där man kan konsumera kultur 4.2.1 Besök Nedanstående program visar Frilagrets besöksantal mellan 2012-2014. Personalen har räknat besöken, fram till nyligen då Frilagret fått en digital publikräknare. Besök i kaféet är baserade på antal kvitton. Detta gör att nedanstående diagram är en ungefärlig bild. Besök på annan plats är fram till 2014 inräknade i verksamhetsbesök, varför de ej syns som en egen kategori. 50000 Antal besök 45000 40000 Besök på annan plats 35000 30000 Anläggningsbesök 25000 Verksamhetsbesök café 20000 15000 Verksamhetsbesök exklusive café 10000 5000 0 2012 (från aug) 2013 2014 Respondenterna i Frilagrets personalgrupp beskriver den ökade graden av besök som en framgång och ett mått på relevans, samt att verksamheten når sin målgrupp. Samtidigt påpekas vikten av att Frilagret även värnar om arrangemang med smala kulturuttryck som inte har en lika stor publik. Dessa respondenter menar att Frilagret behövs som arena i staden för nya former av kulturuttryck och att det i framtiden även måste finnas fokus på delaktighet ur den aspekten, även om det periodvis kan innebära ett minskat antal besökare. De kvantitativa undersökningar som gjorts på Frilagret är som sagt hittills ganska få och presenterar ögonblickbilder, Nedan presenteras information som skall betraktas som fingervisningar om verksamheten: 47 • Den främsta anledningen till att besöka Frilagret är ett specifikt arrangemang. Detta enligt brukarenkäten som genomfördes 2014 (149 enkäter besvarades). 62 % av de som svarade på enkäten uppgav arrangemanget som orsaken till besöket, medan 16 % svarade att anledningen till besöket var på grund av kaféet. 48 • Frilagrets publikundersökningar visar att besökarna uppger att det är vänner eller Facebook som är den främsta informationskällan till ett evenemang. 49 • 74 % av de som fyllde i besökarenkäten 2014 hade besökt Frilagret tidigare och 51 % hade besökt Frilagret vid fler än två tillfällen. 26 % besökte Frilagret för första gången. 50 Frilagrets egen publikundersökning, 2013 (154 enkäter besvarades) indikerar att det vanligaste sättet (100 personer av 154) för besökare att höra talas om ett arrangemang är genom vänner och familj. 51 47 För ytterligare resultat kring brukarperspektivet och målgruppens upplevelser se Besökarenkät på Frilagret, 2014. Besökarenkät på Frilagren, 2014, s 5. 49 Besökarenkät på Frilagret, 2014. 50 Besökarenkät på Frilagret, 2014, s 5. 51 Frilagrets Publikundersökning, 2013. 48 19 • Medelvärdet för hur nöjd besökarna var med Frilagret var 4,46 på en 5-gradig skala för de som medverkade i besökarenkäten 2014. 52 Frilagrets resultat av Nöjd Kund Index 2013 (168 besvarade enkäter). 53 NKI helhetsomdöme Bemötande Service/vägledning Tillgänglighet Lokaler Utbud 81 91 87 77 84 85 4.2.2 Utveckling av publikundersökningar och spridning bland besökare Under 2015 är ett av Frilagrets mål att utveckla arbetet med publik - och arrangörsundersökningar för att få större vetskap om vilka besökarna är och därigenom kunna kommunicera mer riktat mot nya målgrupper. Att få större vetskap om vilka grupper som inte befinner sig i huset beskrivs även som ett led i att operationalisera Göteborg Stads prioriterade mål om att Unga Göteborgares tillgång till en rik och meningsfull fritid ska öka. 54 Målet är ambassadörerna, utifrån resultatet sedan ska genomföra minst fem riktade och uppsökande aktiviteter för att nå nya grupper som inte finns representerade i den befintliga publikskaran. 55 Programsamordnarna strävar efter att programlägga så att olika arrangemang kan samlas i lokalerna. Tanken är att olika grupper av unga därigenom kan mötas och att skapa förutsättningar för att unga får upp ögonen för varandras arrangemang och olika konst- och kulturuttryck. 56 Flera respondenter beskriver svårigheter i att be besökare och arrangörer fylla i enkäter. Dels ur rent praktiska aspekter som det begränsade ljuset vid scenkonstarrangemang eller klubbar, och dels graden av känslighet i att fråga unga personer angående deras bakgrund, utan att det upplevs integritetskränkande. Eftersom Frilagret har många och en del samhällsinriktade och identitetspolitiska arrangemang, påpekas det att det kan vara känsligt att bli tillfrågan om sin bakgrund, och att det kan påverka olika besökares benägenhet att känna sig trygga. Respondenterna uppger även att verksamheten försökt värna behovet av en plats att bara vara på, vilket var ett önskemål som framkom under dialogprocessen 57 . Att förklara för unga besökare varför uppgifter, om exempelvis var i staden de bor, är av vikt för verksamheten uppges vara avgörande, men problematiskt, då det ska ske under pågående kulturarrangemang. Nedanstående tre diagram visar den information som finns kring besök fördelat på stadsdel samt en bild av åldersfördelning. Informationen kan dock inte betraktas som statistiskt säkerställd, utan är enbart indikationer. Verksamheten beskriver att fördelningen över stadsdel är starkt kopplade till arrangörens nätverk på just de arrangemang där enkäterna delas ut. Därför är detta ögonblicksbilder av fördelningen av stadsdelar. Under en del arrangemang, exempelvis på klubbar fungerar det sämre att dela ut enkäter och svårt att få besökarna att svara. Nedan visas besök per stadsdel för 2013 och 2014: 58 52 Besökarenkät på Frilagret, 2014, s 10. Nöjd Kund Kulturförvaltningen, 2013. 54 Budget, Göteborg stad, 2014, s 28. 55 Verksamhetsplan Fri konst och kultur 2015. 56 För ytterligare resultat kring brukarperspektivet och målgruppens upplevelser se Besökarenkät på Frilagret, 2014. 57 Rapport om dialogprocessen, Dnr 0211/11. 58 Diagram baseras av en sammanslagning av den externa brukarundersökning som gjordes på Frilagret hösten 2014 se samt en intern publikundersökning 2013. Totalt 303 personer är tillfrågade. 53 20 Besök per stadsdel 2013‐2014 Utomlands Övriga Sverige 7% Angered 7% 4% Övriga regionen 8% Norra Hisingen 4% Västra Hisingen 6% Östra Göteborg 11% Örgryte ‐ Härlanda 5% Centrum 7% Lundby 7% Västra Göteborg 3% Totalt 303 personer Askim‐ Frölunda‐ Högsbo 8% Majorna ‐ Linné 23% I ovanstående sammanställning är samtliga stadsdelar representerade bland besökarna. Norra Hisingen, Västra Göteborg är två stadsdelar som utifrån dessa undersökningar har minst antal besök i jämförelse med de andra stadsdelarna. Majorna - Linné och Östra Göteborg är de två stadsdelar där flest besökare kommer ifrån i jämförelse med andra stadsdelar. Nedanstående diagram är en ögonblicksbild av perioden januari-april 2015: 59 Ögonblicksbild besök per stadsdel jan‐april 2015 Utomlands Icke angivit 3% Angered 0% Östra 1% Övriga Sverige Göteborg 9% 7% Övriga Örgryte ‐ regionen Härlanda 14% 14% Norra Hisingen 2% Västra Hisingen 4% Lundby 9% Totalt 298 personer Centrum 12% Västra Göteborg 2% Askim‐ Frölunda‐ Högsbo 8% Majorna ‐ Linné 15% 59 Diagrammet baseras på Frilagrets egna publikundersökningar som genomförts under våren 2015. 21 I denna bild är samtliga stadsdelar representerade bland besökarna. Angered, Västra Göteborg och Norra Hisingen är de två stadsdelar som utifrån denna ögonblicksbild har minst antal besök i jämförelse med de andra stadsdelarna. Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda är de två stadsdelar där flest besökare kommer ifrån i jämförelse med andra stadsdelar, tillsammans med besök från övriga regionen som har samma procentantal som Örgryte-Härlanda. Nedan visas en bild av spridning kring ålder på besökare: 60 Ålderfördeling besök jan‐april 2015 37‐79 14% 0‐12 1% 13‐18 14% 31‐36 13% 19‐24 31% Totalt 297 personer 25‐30 27% Verksamheten försöker utveckla sätt att nå yngre. Några respondenter anser att det skulle kunna ske genom mer riktade insatser, exempelvis genom skolbesök i yngre åldrar. Det lyfts även att verksamheten skulle kunna erbjuda enstaka arrangerade workshopstillfällen med fokus på målgrupper verksamheten särkilt vill nå, exempelvis 13-åringar. Detta under kortare perioder för att inte konkurrera med andra verksamheter/föreningar. Det poängteras även att detta måste ses i ljuset av att verksamhetsidén är att arbeta unginitierat och att alla ej vill delta i de workshops som initieras. 4.3 Tillgång till lärande Frilagret anordnar workshops utifrån initiativ och önskemål från unga. Tanken är att huset ska uppmuntra och bereda plats för lärande genom arrangemangets alla delar med marknadsföring, publikarbete, riggning och teknik samt konstnärlig utformning av en utställning eller ett arrangemang. Många av respondenterna menar att det finns mycket plats för lärande, och att initiativtagare på Frilagret har möjlighet lära sig mer och att ta fler konstnärliga beslut än en arrangör på en annan kulturinstitution. De unga får möjlighet till lärande kring hängning av utställningar, hur man kommunicerar och genomför event eller förberedande av tekniken. Några respondenter uppger att det, eftersom det ofta förekommer flera arrangemang per dag ibland behövs att personalen går in och gör arbetet inför ett arrangemang snabbt, och att det vore önskvärt med mer tid för att vara den kunskapskälla man hade velat till enskilda arrangörer. Att få tid till att utvärdera arrangemangen tillsammans med arrangörerna och därigenom skapa mer förutsättningar för lärande och verksamhetsutveckling är även något som lyft i relation till detta tema. 60 Diagrammet baseras på Frilagrets egna publikundersökningar som genomförts under våren 2015 22 4.4 Tillgång till forum för debatt och diskussion 11 % av Frilagrets arrangemang 2014 var inom temat politik och diskussion, 8 % är samtal och 6 % föreläsningar 61 . En respondent påpekar att det kan ha sin förklaring i valåret, men kan också bero ungas benägenhet att ha ett bredare perspektiv på kultur. Personalen beskriver att utgångspunkten är att aktivism/politik/samtal och kultur hänger samman och att Frilagret samarbetar med ett flertal organisationer där unga organiserar sig kring sakpolitiska och identitetspolitiska frågor. Det genomförs även samarbete med exempelvis Elda, Lesbisk makt, Westpride, Mötesplats Simone samt olika hjälporganisationer. Frilagret är ständiga representanter i Nätverket för Barnkonventionen och samverkar med andra nätverk i staden som behandlar frågor om barn och ungas inflytande och delaktighet kopplat till exempelvis stadsplanering och frågor kring unga och segregation. Lagerhuset 61 Se sid. 18 23 5. Lokal och plats Nedan presenteras resultatet av utvärderingen även fortsättningsvis utifrån det som önskades i dialogprocessen: Att få tillgång till lokal och material, Att få plats att visa upp sina kunskaper, t.ex. via öppen scen eller utställningsyta, Att huset ska ha ett kafé och en plats att bara vara på, Att huset är tillgängligt, Att huset innehar kompetent personal. 62 5.1 Tillgång till lokal och material Vid Frilagrets flytt till Lagerhuset var lokalerna uppbyggda för att inhysa Pusterviksteatern och i hög grad anpassade efter barverksamhet med öppet dansgolv, bardisk, garderober och ett stort antal toaletter. Lokalerna byggdes därför om under 2013. 63 Frilagret har idag en verkstad med bland annat screentryckutrustning, 3D printer och diverse bild- och textilkonstmaterial och symaskiner. Verkstaden står öppen på dagarna för besökare och används för workshops. Det finns även ett förråd med teknik för scen och musikarrangemang, med ljus och ljusteknik, DJ- utrustning samt podium som unga kan låna till arrangemang utanför huset. För at ta ett exempel på hur verksamheten rymmer olika upplevelser, lyfter någon respondent att det kan finnas begränsade möjligheter att upplåta verkstadsutrymme för en längre period, eller för konstformer som exempelvis behöver större utrymme eller är högljudda under skapandefasen. Det finns en verkstad i källaren som i dagsläget används av personalen. Den har dock begränsad tillgänglighet och bristfällig brandsäkerhet för att användas för öppen verksamhet. Frilagret undersöker möjligheten att, i likhet med delar av Ungdomssatsningen, ge utökad tillgång till verkstaden efter Frilagrets stängningstider. Verksamheten håller på att undersöka om detta kan göras möjligt med hänsyn till säkerhetsaspekter, larm, maskiner som kräver körkort mm. En respondent menar att det skulle krävas en strategi och ett system för vilka besökare som erbjuds nycklar, samt att det i så fall bör ske under begränsade tider. Under dialogprocessen framkom en efterfrågan på replokaler för band och teatergrupper. Frilagret har idag begränsade möjlighet till detta. Flera av respondenterna beskriver att behovet av replokaler är stort bland målguppen i staden. Om det finns begränsningar i lokalerna för ett arrangemang slussar Frilagret föreningar och grupper vidare till andra platser/aktörer i staden. Det uppges dock att efterfrågan bland unga för platser att vara på är stor och att det ibland helt enkelt inte finns någonstans att slussa dem till. 5.2 Scen och plats att visa upp sina kunskaper Frilagret kan i hög grad sägas vara en plats för arrangemang och kultur i olika former. Ett större öppet rum som kallas Stora Salen fungerar som plats för exempelvis filmvisning, dansgolv och där kan en större scen byggas med podier för scenkonst och föreläsningar. I anslutning till rummet finns loge och teknikrum. Stora Salen har flexibla väggar som kan fällas ner från taket så att kafélokalen och Stora Salen blir avskilda. Frilagret har även en mindre scen i form av en Blackbox som kan användas till film och scenkonstframträdanden. Blackboxen upplåts för bokning på tisdagar och det finns en stor efterfrågan att låna den. Ett externt rum vid entrén används som utställningssal för foto- och bildkonst, ljudinstallationer och rörlig bild. Det finns även en utställningshörna i kaféet. Under dialogprocessen framkom önskemål om att mer långsiktigt ha tillgång till en scen. Några av arrangörerna gör en serie av programpunkter som är av mer återkommande slag. Då efterfrågan är hög finns dock begränsade möjligheter för teatergrupper eller band att använda Frilagret som sin hemscen. 62 63 Rapport om dialogprocessen, Dnr 0211/11, s 10. Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2013-03-27, § 59. 24 5.3 Kafé och en plats att bara vara Ett annat önskemål som framkom i dialogprocessen var ett ”mysigt och billigt fik” samt en plats där det varken fanns krav på att skapa eller konsumera 64 . Ett kafé öppnade i augusti 2013 efter en dialog med besökare till Frilagret och andra aktörer i Lagerhuset. Kaféet har inget köptvång och man har försökt kombinera önskemål om ekologisk, veganskt utbud med alternativ som håller lägre priser: ”Vi måste ha olika prisklasser och produkter - vegansk ekologisk kokosmoothie och vanlig coca-cola” Kaféet är kontinuerligt föremål för samtal om tillgänglighet. Dels den fysiska miljön, men även vilka koder som läggs in i menyn och hur estetiken i kaféet kan ha betydelse för hur olika personer känner sig hemma. Målet är att kaféet ska ha en fortsatt dialogprocess som är öppen för input från målgruppen. Personalen uppger dock att detta sker mer spontant än i form av medvetna strukturer för dialog. Något som efterfrågades i dialogprocessen var baristautbildningar och workshops i bakning och matlagning. 65 Frilagret har haft prova på – baristakurser, men det uppges finnas vissa begränsningar i att bedriva kurser p.g.a. riktlinjer för hygien samt på grund av att Frilagret inte skall bedriva kursverksamhet som andra aktörer tar betalt för. Nedan visas några nedslag i hur kaféet uppfattas av besökarna. Här visas medelvärdet av en 5-gradig skala avseende påståenden kring Frilagret som ställdes under enkätundersökningen hösten 2014. 66 1. Påståendet Det behövs ett kafé på Frilagret fick medelvärdet 4,45. 2. Påståendet Jag gillar kaféet fick medelvärde 4,21. 3. Påståendet Jag känner mig välkommen på kaféet fick medelvärdet 4,48. 5.4 Tillgänglighet i huset 5.4.1 Öppettider Tillgänglighet är ett brett begrepp och kan inbegripa många aspekter. Ett önskemål som kom fram i dialogprocessen gällande tillgänglighet var öppettider utanför arbets- och skoltid samt att alla ska få vistas i huset 67 . Frilagret har inget tvång på medlemskap eller begränsningar i åldrar för att vistas i lokalerna eller ta del av arrangemang. Frilagret har inga fasta öppettider utan sätter tider utifrån initiativtagarens önskemål och arrangemangets karaktär dock senast till kl 03.00 tisdagar - söndagar. Frilagret har öppettider som kan sträcka sig från kl 07.00 för ett morgonarrangemang till kl 03.00 för en konsert eller klubb. Kafé Frilagret har öppet tisdagar till fredagar 9-19, lördagar 12-19, därutöver utökade öppettider om arrangören så önskar. Något som är viktigt för Frilagrets arrangörer och besökare. 5.4.2 Intersektionellt förhållningssätt Inför starten förespråkades att verksamheten skulle präglas av ett mångfaldsperspektiv. 68 . Under 2012 hade man ett särskilt fokus på värdegrundsarbete, för att öka tryggheten för besökare och personal. 69 64 Rapport om dialogprocessen, Dnr 0211/11. 65 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-08, Dnr 0211/11, s 14. Besökarenkät på Frilagret, 2014, s 9. 67 Rapport om dialogprocessen, Dnr 0211/11. 66 68 69 Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2012-03-08, Dnr 0211/11. Verksamhetsplan, Fri konst och kultur, 2013. 25 Som ett led i att integrera mångfaldsperspektivet uppger ledning och personal att man arbetar med ett intersektionellt förhållningssätt. Intersektionalitet är i grunden ett analysverktyg och kan bland annat innebära att löpande i organisationen granska de egna aktiviteterna utifrån frågor om makt och normer, kopplade till exempelvis kön, socioekonomisk bakgrund, funktionalitet, ålder m.m. Det utgår även från att problem med ojämlikhet inte är helt enkla att identifiera eller mäta. Framförallt kan de vara svåra att snabbt komma till bukt med. Utifrån ett intersektionellt förhållningsätt är det av vikt att som verksamhet ha ett fortlöpande samtal om hur olika ojämlikheter samspelar med varandra i olika situationer och vad som i varje enskild situation kan göras för att alla ska känna sig så trygga och välkomna som möjligt. 70 Flera respondenter, både personal och ledning återkommer till vikten av att ha olika kompetenser, bakgrunder och erfarenheter i verksamheten. Frilagret har tagit in extern kompetens från organisationer som Utopia, Social resurs, Rättvisecentrum, Mötesplats Simone och Westpride för kompetenshöjning och utarbetande av förhållningsätt. Frilagret är med i tillgänglighetsdatabasen i staden. Under våren 2015 pågår en inventering av Frilagrets lokaler i relation till varierande funktionaliteter. I skrivandets stund konstateras dock att kaféets lokaler har bristande framkomlighet bakom disken och i köket. Några respondenter beskriver att lokalerna även brister utifrån möjligheten att skärma av ljud och befinna sig i mindre rum, vilket kan ha betydelse ur ett psykiskt funktionalitetsperspektiv. Frilagret har haft samverkan med daglig verksamhet och Bräcke Diakoni för att nå fler funktionalitetsgrupper bland unga. Arrangörerna kan med stöd av personal på exempelvis daglig verksamhet göra arrangemang på Frilagret. En stor andel av respondenterna återkommer till komplexiteten i att arbeta intersektionellt då det innebär att ta hänsyn till hur normer verkar ur många aspekter. Man menar även att det borde innebära att också våga prioritera inkludering av unga med olika bakgrunder och erfarenheter, oavsett om det tar tid från annat. En av respondenterna påpekar att en av de maktordningar som är svårast att bevaka och hantera i en organisation som Frilagret och övriga kulturförvaltningen är sådana som kan härröras till socioekonomisk bakgrund: ”Frågan om socioekonomisk bakgrund glöms lätt bort, men har betydelse för osynliga igenkänningsmekanismer och riskerar att påverka bemötande, rekrytering och koder för beteenden i lokalerna i vår förvaltning i stort.” Även när det gäller dialogprocessens önskan om en plats med beredskap för hantering av konflikter, diskriminering, och segregering återkommer man till att unga inte är en homogen grupp: ”Det som ses som trygghet för en grupp av unga, kan uppfattas som otryggt av en annan beroende på vad man har med sig (…)Vi måste erbjuda vakter på större arrangemang, men det har uppstått situationer där vakterna i sig snarare upplevs som bidragande till otrygghet snarare än tvärtom. Det beror på identitet och erfarenheter bland de unga som vistas på Frilagret just vi det tillfället. Vissa situationer är svåra att förutse, men vi försöker att alltid ha en dialog med arrangören inför ett arrangemang” I den enkätundersökning som gjordes på Frilagret under 2014 blev medelvärdet på besökarnas upplevda trygghet 4,2 på en 5- gradig skala. 71 5.5 Kompetent personal i huset ”Att huset innehar kompetent personal” med coacher och ledare som är professionella inom sina konstområden, efterfrågades i dialogprocessen och det framkom ett behov av att erbjuda en ”professionell kulturkontext”. 72 Frilagret tar hänsyn till detta genom att exempelvis vid nyrekrytering 70 För ytterligare förklaring kring begreppet intersektionalitet, se bilaga 1. Besökarenkät på Frilagret, 2014, s 7. 72 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-8, Dnr 0211/11 s. 13, 15. 71 26 efterfråga personal med kompetens kring kulturuttryck som är aktuella bland unga, såsom grafik, DIY, 73 slöjd, dans, digital kultur. Frilagret erbjuder även professionell kompetens från kulturaktörer i det fria kulturlivet till arrangörerna. Exempelvis genom att erbjuda curators som vägleder hängningen vid utställningar. En respondent uppger att detta inte varit efterfrågat av unga i den utsträckning verksamheten hade trott. Unga som har arrangerat eller ställt ut på Frilagret kan få stöd i hur de kan gå vidare, exempelvis genom vägledning till finansiering till sina arrangemang och hjälp med ansökningar till utbildningar. Det finns bemanning på samtliga arrangemang som genomförs på Frilagret. Alla i personalen arbetar oavsett funktion som husvärdar under de ungas arrangemang en viss del av arbetstiden för att ha kontakt med målgruppen. Det är oftast personal tillgänglig efter lunch i de publika lokalerna. Det lyfts att det man anser att det är viktigt att signalera att man är tillgänglig för frågor. Några respondenter uppger att kafépersonalen kan ha svårt att hinna med att vara fullt uppdaterade om vad som händer i huset, på grund av stundtals högt arbetstempo i kaféet. Att synliggöra själva verksamheten mer är något flera respondenter föreslår för att öka tillgängligheten. Man menar även att de flesta besökare känner till de större arrangemangen på Frilagret, men att det är svårare att kommunicera själva Frilagret, att huset är till för unga och en plats att förverkliga sina idéer. I anslutning till detta kan nämnas att 54 % av de besökare som medverkade i enkätundersökningen (74 personer) uppgav att de inte kände till att personer mellan 13-30 år kunde arrangera på Frilagret, 46 % (62 personer) uppgav att de visste om det. 74 Några respondenter uppger att det i en idealvärd vore önskvärt om fler i personalen kunde vara i lokalerna, om det fanns möjlighet att lägga mindre tid att arbeta administrativt på kontoret som ligger en våning upp då ”ett spontant möte kan vara avgörande för en person att våga ta ett initiativ på Frilagret”. En respondent uppger att man i början försökt att flytta ner datorer och lite av det administrativa arbetet ner i lokalerna, men att platsen då fått för mycket karaktären av ett kontor. Det finns nu planer för att öka personalnärvaron i huset. Ledningen menar att det samtidigt bör poängteras att Frilagrets administration redan nu är slimmad. Arbetet med det stora antalet arrangemang kräver tid för kommunikation och planering med den enskilda arrangören men också tid för genomförande av respektive arrangemang. Det lyfts även att olika delar av organisationen närvarar i såväl de publika lokalerna som på kontoret under olika tider. 73 74 För förklaring kring ordet, se bilaga, 1. Besökarenkät på Frilagret, 2014, s 7. 27 6. Arbetsmetoden med ambassadörer I följande kapitel frångås strukturen att i rubriksättningen utgå från det som önskades av unga i den initiala dialogprocessen gällande huset och fokuserar istället på arbetsmetoden med ambassadörer. Inför starten av Frilagret beslutade kulturnämnden att verksamheten skulle fortsätta att samverka med unga ambassadörer från målgruppen. 75 Denna metod lever kvar i verksamheten i enlighet med det beslutet. Strategin med ambassadörerna ses som ett svar gentemot ungas önskan från dialogprocessen att inkluderas i driften av verksamheten och för att Frilagret ska vara en semiprofessionell arena där ungas erfarenheter ses som en kompetens: ”I delaktighetsprocesser är man från stadens sida intresserade av tillfråga unga om deras perspektiv vilket har kommit att innebära att unga ofta ställer upp gratis på sin egen tid, för att bidra med information och kunskap som används för att skapa något i staden (...) På Frilagret anställs unga i stället som ambassadörer och inkluderades i budgeten (…) Det är viktigt att ungas kunskap betraktas som en kompetens som de också kan arbeta i verksamheten med. De levererar någonting till oss som vi aldrig kan få själva. Det är att jämställa med att det gör ett jobb som vi bör betala för” 6.1 Beskrivning av arbetsmetoden Ambassadörsuppdraget är begränsat till ett år, med viss överlappning då några ambassadörer haft uppdraget under två år. Tidsbegränsningen motiveras som ett sätt att nå nya målgrupper och att nya unga ska får arbetslivserfarenhet genom uppdraget. Verksamheten har idag fem ambassadörer som är timanställda motsvarande 20 %. Syftet med uppdraget är att kommunicera vad Frilagret är, bidra till att ungas idéer, och nya besökare kommer till verksamheten samt att bygga nätverk mellan stadens unga och Frilagret. 76 Ambassadörerna arbetar främst i samverkan med kommunikatören och besöker stadsdelarna i sammanhang där unga rör sig. Man arbetar även med att kommunicera Frilagret via sociala medier bland annat genom att skriva blogginlägg och vara aktiva på twitter. Kommunikationen utgår från de publikundersökningar som gjorts samt de områden eller sammanhang som programläggarna uppger att det inkommit få initiativ ifrån. Ambassadörerna åker sedan ut till skolor och i andra sammanhang för att berätta om Frilagret. 2013 var Angered och Västra Göteborg underrepresenterade bland besökare, varvid en särskilt satsning gjordes där. Kommunikatören uppger att Frilagret behöver satsa på grupper av unga som inte kommer till huset genom att vara tydliga om att man kan få stöd i att arrangera på Frilagret. Under 2014 hade kommunikationen huvudfokus på Norra Hisingen och de nationella minoritetsgrupperna. Det uppges ha gett visst resultat bland annat i form av arrangemang från Sverigefinnarnas ungdomsförening. Det upplevs svårt att hitta indikatorer på vilka unga arrangörer som kan sägas tillhöra en nationell minoritet, om detta inte yttras i form av teman för arrangemangen eller utifrån explicit självdefiniering. Programläggarna uppger att man dock kan se resultat i form av att det inkommer initiativ från de sammanhang ambassadörerna varit. 6.2 Representation inom ambassadörsgruppen Att ambassadörsgruppen ska vara diversifierad med personer av olika erfarenheter och bakgrunder så att den speglar hela staden har varit centralt från start. I rapporten Rum för Ung Kultur beskrivs detta med utgångspunkt i representation av könsfördelning samt ”att alla stadsdelar är representerade i ambassadörsgruppen”. 77 I rekryteringsprocessen efterlystes unga bland annat i den referensgrupp med andra föreningar som arbetade av, med och för unga. I den utlysningen kan läsas att man försökte ta hänsyn till: 75 Protokollsutdrag, Kulturnämnden, 2012-03-29 § 56. Kommunikationsplan, Frilagret, 2013. 77 Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2012-03-19, Dnr 0211/11. 76 28 ”ålder, mellan 15-25 år, tjejer och killar, geografiskt - de 10 stadsdelarna, bakgrund/mångfald socioekonomiskt, genus, etnicitet, religion, sexualitet”. Verksamheten beslutade att göra en extra omgång rekryteringar inför den första dialogprocessen för att få en bredare spridning över staden än vad första omgångens ansökningar hade resulterat i. Nedanstående tabell visar den information som finns idag kring vilka stadsdelar de ambassadörer som hittills varit anställda på Frilagret bodde vid rekrytering. Alla Göteborgs stadsdelar är inte representerade enligt informationen i tabellen. Några personers uppgifter om adress är ej bevarade och det skedde även två st. avhopp från den första ambassadörsgruppen efter rekrytering som ej står med här. Det påpekas dock att ambassadören kan ha sitt nätverk i en annan del av staden än där man är folkbokförd. Tabellen kan därför inte ses som ett säkerställt mått på representation av stadsdelar. 78 Ambassadörerna efter stadsdel Stadsdel Majorna-Linné Västra Göteborg Örgryte-Härlanda Norra Hisingen Angered Askim-Frölunda-Högsbo Östra Göteborg Lundby Västra Hisingen Centrum Mölndal Kungälv Saknas/osäkra uppgifter Totalt Antal personer 8 4 4 2 4 2 1 1 0 1 1 1 4 33 Könsfördelningen av juridiskt kön 79 bland gruppen ambassadörerna är 17 män och 16 kvinnor. 6.3 Rekrytering av ambassadörer Flera respondenter menar att det skett en professionalisering där det ställs andra krav på de som är ambassadörer idag, jämfört med den första gruppen som var verksam under dialogprocessen. Gruppen bestod då av nitton personer, varav några förmedlades via dialogprocessens referensgrupp. Ledningen uppger att det i rekryteringen av den första ambassadörsgruppen fanns ett större utrymme att ur ett individperspektiv ge unga ett sammanhang som de kunde ha behov av att befinna sig, samt att det fanns ett brett spann av erfarenheter av kultur i gruppen. ”Vi ville att gruppen skulle bestå både av personer som var etablerade kulturentreprenörer och unga som knappt tyckte att deras intressen hade något alls med kultur att göra” Eftersom verksamheten befunnit sig i en uppbyggnadsfas uppges att man de senaste åren valt att anställa mer vana personer, samt personer som är myndiga till ambassadörstjänsterna. Detta då det 78 Diagrammets baseras på uppgifter från Frilagret utifrån från den stadsdel ambassadörerna (totalt 33 personer) var folkbokförd i vid tillfället av rekryteringen till Frilagret. 79 För förklaring av begreppet, se bilaga 1. 29 krävts att ambassadörerna arbetar något mer självständigt samt att samma ansvar inte kan läggas på en person under 18 år. 80 En av respondenterna menar att personer som anställdes i den ursprungliga ambassadörsgruppen skulle haft svårt att bli anställda nu då det finns ett ökat behov av vana och nätverk. Respondenten menar att verksamheten därför möjligen skulle kunna riskera att missa personer vars erfarenheter varit en tillgång, trots att den inte hade passat in i nuvarande kravprofil. Den uppger att detta i så fall skulle kunna innebära begränsade möjligheter för personer med mindre erfarenhet att ha Frilagret som språngbräda in till ett professionellt sammanhang. En annan respondent påpekar att ord som nätverk som ändvänds i kravprofilen skulle kunna bidra till att yngre och personer som ännu inte är etablerade inte söker tjänsten. Några respondenter frågar sig om stadens utlysningsförfarande som utgår från Offentliga Jobb kan innebära begränsningar då formuläret som ska fyllas i vid inlämnandet av ansökan är för byråkratisk och därför riskerar att verka utestängande. Flera respondenter påpekar samtidigt att det varit nödvändigt att vända sig till mer vana personer och myndiga personer då verksamheten varit under uppbyggnad. Det uppges även att verksamheten framöver vill försöka att i högre grad även vända sig till personer under 18 år. 6.4 Andra aspekter av arbetsmetoden Samtliga av respondenterna beskriver metoden med ambassadörerna som en framgångsfaktor för arbetet med att nå många samt för att bredda Frilagrets nätverk bland stadens unga. Den huvudsakliga anledning till att huset haft en så betydande ökning i antalet besök och arrangemang anses vara att det är unga personer som är Frilagrets ansikte utåt och vilka därmed har lättare att nå ut till andra unga, samt att huset ständigt blir aktuellt. Ambassadörskapet beskrivs av ledningen som en ventil för unga att kunna påverka riktningen på verksamheten och Frilagrets kommunikation. Att verksamhetens målgrupp är representerad i arbetsstyrkan ses också som en stor tillgång av samtliga personer i personalgruppen och ledning. Samtliga respondenter i ambassadörsgruppen anser att det uppmuntras att man som ambassadör kommer med förslag och input på verksamheten generellt. En ambassadör uttrycker det så här: ”Man (på Frilagret, min anm.) är väldigt lyhörd och intresserad av vad vi har att säga och det finns väldigt mycket möjligheter att ta upp om man har några tankar om Frilagret och hur det borde utvecklas” Ambassadörsgruppen uppger även att de har blivit inbjudna att presentera arbetsmetoden med ambassadörskapet och att helt arbeta unginitierat i olika sammanhang där barn och ungas delaktighet är i fokus, vilket beskrivs som positiva erfarenheter. En person beskriver det på följande sätt: ”Det är det som har varit roligt också, att få vara med på så många olika håll och berätta om Frilagret. Vi har fått vara moderatorer och föreläst om ungt inflytande och det känns jättespännande(…) många andra ser Frilagret lite som förebild för att man jobbar så unikt bara utifrån ungas initiativ” Arbetsmetoden med ambassadörer beskrivs som en positiv metod av personal, ledning och av de ambassadörer jag pratat med. När respondenterna tillfrågas om de trots det ser några nackdelar eller utvecklingsmöjligheter med arbetsmetoden uppges frågan om anställningsform som kommit upp 2014-15. Ledningen uppger att idén med arbetsmetoden är att många olika unga skall få chansen till den här typen av arbete samt att Frilagret skall kunna nå många och nya målgrupper och att det därför krävs det att nya ambassadörer kan anställas i verksamheten. Ambassadörstjänsten är även tänkt som ett komplement till exempelvis studier och är ett uppdrag som sträcker sig över ett år. Från förvaltningens sida har det därför funnits förslag och funderingar på om det anställningen skulle kunna göras om till ett arvoderingsuppdrag. 80 För en förteckning över kompetenser som efterfrågades i rekryteringen 2014, 2015 se bilaga 2. 30 Respondenter från ambassadörsgrupper uppger att de gärna ser att nuvarande anställningsform med timanställning kvarstår. Några av anledningarna till detta uppges vara att det innebär tryggare anställningsvillkor, att man gärna vill ha ett sammanhang och möjlighet att arbeta nära resten av personalstyrkan samt att man anser att detta sänder ut bättre signaler till unga om Frilagret erbjuder anställning. Några påpekar att upplägget med att gruppen kontinuerligt byts ut i kombination med osäkerhet om vilken anställningsfrom som skulle komma råda är exempel på att arbetsmetoden även kan vara komplex. En uttrycker följande: ”Jag förstår absolut poängen och tanken med att vi byts ut och nya personer ska få chansen och nya nätverk kommer till Frilagret, men i praktiken har det inte varit så oproblematiskt som det kan låta. Vi alla är ju människor och blir sammansvetsade med varandra och personalen och det har varit otydlig kommunikation kring vem som ska få fortsätta och på vilka grunder. Det kunde funnits mer reflektion och kommunikation kring detta(…)man kan alltid problematisera saker och baksidan av ambassadörskapet är att det också blir tydliga hierarkier i och med vår anställning och att vi unga hela tiden är utbytbara(...)liksom: vi är unga - vi byts ut.” Samtidigt understryker respondenter från ambassadörerna att detta gäller en särskild fråga. En annan uttrycker att Frilagret i övrigt kännetecknats av ”transparens” och ”öppenhet”. Ledningen uttrycker att detta är något man lyssnat in och sökt stöd kring från förvaltningen för att lösa, samt att man försöker dra lärdom inför framtiden. Verksamheten ändrade tillbaka till timanställning och har även ändrat systemet för hur ambassadörerna byts ut. Nu diskuteras att inför nästa rekrytering av ambassadörer att ha en överlappning med en månad istället för att några stannar, som var fallet innan. Detta för att inte skapa en situation där några väljs ut, men att den nya gruppen fortfarande skall kunna lära sig av de som haft uppdraget. 31 7. Samverkan och Frilagret som komplement Här presenteras Frilagrets bild av sin samverkan med andra aktörer respektive andra verksamheters bild av samverkan med Frilagret och hur de ser på Frilagrets kompletterande roll i staden. De som intervjuats utgör enbart ett fåtal representanter för de olika aktörer som Frilagret samverkat med och är exempel på andra initiativ för och med unga. 7.1 Frilagrets uppfattning om samverkan och verksamheten som komplement Frilagret har redan från dialogprocessens start haft utgångspunkten att samverka med andra i staden som arbetar med, av och för unga. Avsikten är att komplettera andra verksamheter snarare än konkurrera. Samtliga respondenter från Frilagrets personal och ledning menar att Frilagret i hög grad samverkar med andra. Inför 2013 fanns det enligt verksamhetsplanen planer på att utveckla en ”modell för samverkan”. 81 Verksamhetens samverkan sker idag dock mer organiskt, bland annat utifrån de initiativ som inkommer på Frilagret, eller att man hittar beröringspunkter med andra organisationer utifrån aktuella frågor i staden just nu. Det finns lite olika reflektioner i verksamheten om huruvida detta bör ske mer strukturerat. Någon respondent lyfter att det möjligen skulle vara bra att skapa mer strukturer för att undvika att bli allför personberoende i sitt nätverkande. Andra menar att det bör ske mer processinriktat. Några uppger att Frilagret bör öka samarbetet med andra, men att det har varit en utmaning att få tiden att räcka till. Ett exempel som nämns är att man skulle vilja samarbeta mer med Ungdomssatsningen. Eftersom verksamheten i så stor utsträckning arbetar unginitierat och sällan avvisar initiativ, medför det kort framförhållning i verksamhetsplaneringen. Några menar att det långsiktiga strategiska arbetet i frågan om samverkan bland fått stå tillbaka något. Ett exempel på samverkan är ett utbyte med KulturATOM som är en del av Ungdomssatsningen i Angered. Hösten 2014 hade KulturATOM dansworkshops på Frilagret och Frilagret hade screentrycksworkshop på KulturATOM. Ambassadörerna har även samverkat med Ungdomssatsningen kring kommunikationsinsatser i stadsdelarna. Samverkan med Ungdomssatsningen och andra aktörer i har skett i marknadsföring genom att lägga upp varandras arrangemang och händelser på respektive hemsida. Frilagret ser ett behov av att samarbeta med det fria föreningslivet och stadens egna arenor för ungt inflytande, likväl som att stödja och samarbeta med unga utifrån deras temporära organisering kring sakfrågor. En respondent påpekar att det ibland är en utmaning att samverka inom förvaltningen, då många sätter sitt program så lång tid i förväg, vilket gör det svårt att kombinera med unga initiativ och arrangörer med kort framförhållning. En annan menar att det finns en tendens till att andra aktörer i första hand lotsar ungas initiativ till Frilagret istället för att ta in dem i den egna verksamheten. Att risken blir att unga förpassas till ”Ungdomens hus” och får det svårare att ta sig in i stadens andra etablerade kulturnätverk och institutioner. Det uppges även att efterfrågan bland unga för platser att verka på är stor och att det ibland helt enkelt inte finns någonstans att slussa dem till. En annan person nämner att det vore önskvärt att fler aktörer i högre grad öppnade upp för unga och att deras konst- och kulturutövande hade större verkshöjd. Flera respondenter beskriver att Frilagret får oerhört många förfrågningar från andra verksamheter som är intresserade av att göra studiebesök på Frilagret och att det därigenom sker ett utbyte av kompetens mellan olika initiativ för unga, inte minst med aktörer från andra kommuner. 81 Verksamhetsplan Fri konst och kultur, 2013. 32 Nedanstående bild är en illustration (ej heltäckande utan ett antal nedslag) över Frilagrets samverkan utifrån huvudkategorier av aktörer som varit centrala i intervjuerna. 82 7.2 Ungdomssatsningens syn på samverkan och Frilagret som komplement Ungdomssatsningen är en del av stadsdelsnämndernas arbete och riktar sig till unga i åldern 16-20 år. Huvudlinjen i uppdraget är att ungdomarnas vilja och intressen ska vara vägledande i utformningen av innehållet. Ungdomssatsningens samtliga representanter menar att det är viktigt med en mötesplats i centrum och att Frilagret fyller en funktion som en arena där unga i staden synliggörs och kan växa: ”Unga från hela staden rör sig i centrum och vill liksom in dit, då är det viktigt att det finns en mötesplats där(...) Det finns en viktigt symbolisk aspekt i att ha en egen plats just i centrum. På Frilagret kan man testa sina vingar utifrån egen definierade intressen” 82 Namnen under huvudkategorierna är exempel på organisationer, verksamheter och aktörer där samverkan ägt rum och bör ej ses som uttömmande kartläggning. Prickarna illustrerar att det finns fler aktörer som ej står omnämnda här därför att de ej uppkommit i intervjuerna eller finns dokumenterade. 33 ”Frilagret skapar synergieffekt med oss. Det behövs fler arenor som visar på vilket sätt man kan arbeta med konst och kultur eller vara kreativ som ung” En respondent påpekar en risk att många ungdomar från stadsdelarna i dagsläget inte tar del av det Frilagret har att erbjuda. ”Många av våra ungdomar tar sig sällan utanför stadsdelsgränsen. De ungdomar vi oftast möter i våra verksamheter tar sig dit först när personal följer med som ett tryggt stöd” Flertalet respondenter menar att Frilagret kompletterar den egna verksamheten exempelvis genom att erbjuda bättre lokaler för arrangemang och genom att ha ett bredare åldersspann som målgrupp. En respondent menar dock att Frilagrets verksamhet blivit lik den som redan finns för unga i staden: ”Innan Frilagret sattes igång sades det att Frilagret skulle fungera som ett nav för stadens ungdomsverksamheter. Att man inte skulle göra det som redan fanns. Så blev det inte riktigt. Verksamheten blev väldigt lik Ungdomssatsningens verksamhet. Frilagret är ändå ett gott komplement till Ungdomssatsningens verksamhet. Inte konkurrenter. En intressant skillnad är att Frilagret har en bredare åldersmässig målgrupp(...)” En av respondenterna påpekar att Ungdomssatsningen och Frilagret kompletterar varandra genom att Ungdomssatsningen har mindre arrangemang utan krav på offentlighet, medan Frilagrets arrangemang är öppna för allmänheten och att det kan bidra till en upplevelse av att Frilagret är en mer professionell arena medan det på Ungdomssatsningen blir mer av en familjär känsla. På några av Ungdomssatsningens anläggningar arbetar man lite annorlunda genom att exempelvis ha ett ungdomsråd som gemensamt bestämmer över verksamhetens inköp samt att unga har tillgång till lokalen genom egna nycklar. En respondent beskriver att Frilagret kompletterar och är viktig för Ungdomssatsningen genom att sitt nätverk och som en del av kulturförvaltningen och dess övriga verksamheter. Två av respondenterna beskriver att det finns olika inriktningar i Ungdomssatsningen i fråga om arbetet med att nå ut till olika grupper av unga. En inriktning förespråkar att satsa på så kallade unga ”kulturproducenter”. Med det menas aktiva kulturutövande unga som är ”drivna i att genomföra sina idéer”. Dessa anses viktiga för att andra unga ser vad som är möjligt att göra, och att delta i projekten genom identifikation med den unga producenten. Det andra perspektivet förespråkar att i högre utsträckning har öppen verksamhet i lokalen med mer personal som metod för att nå olika unga i staden. Tanken är då att individen utifrån egna förutsättningar i högre grad kan få stöd från vuxna och därigenom utvecklas. Respondenterna menar att det inte finns någon motsättning mellan perspektiven, utan att det snarare är tvärtom är beroende av varandra men att verksamheterna dock ofta kommer till en punkt där man tvingas prioritera mellan dessa perspektiv och hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. En av respondenterna menar att delar av Ungdomssatsningen har höga personal- och lokalkostnader, vilket innebär begränsade verksamhetsmedel till unga att genomföra sina idéer. Personen säger att Frilagret då fyller en viktig funktion genom att erbjuda ett semiprofessionellt sammanhang och material och verkstad. En annan respondent menar att det också måste finnas frizoner för unga i staden, där de kan vara på mer kravlösa villkor och menar att Frilagrets kafé idag fyller en sådan unik funktion i centrum. En respondent menar att Frilagrets arbetsmetod med anställda ambassadörer är ett sätt att ta ungas kompetens på allvar och att Ungdomssatsningen börjat utveckla en variant av metoden för att bättre nå ut till unga. De representanter som intervjuats i utvärderingen uppger att det förekommit samverkan mellan dem och Frilagret, men att det är svårt att säga exakt i vilken utsträckning då många konsulenter och samordnare har egna kontakter med Frilagret: ”Vi har absolut en hög grad av samarbete med Frilagret. Unga hos oss känner väl till Frilagret, och många av dem har varit där. Vi hade exempelvis workshop hos oss, sedan använde de unga utställningsrummet på Frilagret. På det sättet skapade vi en kedja där unga 34 kunde få erfarenhet av flera delar av kulturskapande och där Frilagret och vi kompletterade varandra. Vi har även haft samarbete angående kultursommarjobben” En respondent efterlyser mer samarbete med Frilagret: ”Det har skett samarbete men ingen av oss har haft tillräckligt med tid. Det finns en å mellan oss, men för att det skall bli den flod som vi tänkte oss inför starten måste vi båda bli bättre. Vi måste bort från stuprörstänket och att vi i Ungdomssatsningen inte bara samverkar inom sektorerna Kultur och Fritid i Ungdomssatsningen. Ibland har vi mer gemensamt med Frilagret än de andra verksamheterna i Ungdomssatsningen” En respondent uppger att man i Ungdomssatsningen gärna slussar unga som kommit längre i sitt kulturutövande till Frilagret, men efterlyser en struktur för hur utbyte kan ske även åt motsatt håll: ”När de har åkt in till Frilagret och andra arenor i centrum kommer de sällan tillbaka. Vi skulle behöva hitta en struktur där unga som lyckats med att söka pengar eller blivit erfarna kan komma tillbaka till oss och visa yngre att det är möjligt. Vårt uppdrag i Ungdomssatsningen är att utgå från mandaten från unga och att fråga dem vad de behöver, men jag träffar många unga som inte kan ge mig det mandatet idag, därför att det inte vet vad som går att göra, de har inte sett någon annan lyckas eller ta sig vidare(…)då slutar unga i staden att drömma om framtiden” Det råder delade meningar om i vilken grad man borde arbeta med strukturer för samverkan och i vilken grad det borde ske organiskt för att inte tappa i aktualitet vad gäller arrangemang. En respondent från Ungdomssatsningen anser att man borde boka in möten minst en gång i halvåret och delge varandra vad som händer på olika platser för att kunna sprida information bättre. En annan menar att strukturer för samverkan måste ske på alla nivåer; från chefsnivå till medarbetarnivå och ungdomsnivå samt att strukturer för gränsöverskridande samverkan är en förutsättning för att skapa rörlighet bland unga. 7.3 Göteborg Stads Ungdomsfullmäktiges syn på samverkan och Frilagret som komplement Ungdomsfullmäktige startades 2004 på uppdrag av Göteborgs kommunfullmäktige. Syftet är att ge unga mellan 12-17 år som är folkbokförda i Göteborg möjlighet att påverka stadsutveckling och frågor som berör dem, men också att främja demokratiska processer där unga exempelvis lär sig mötesteknik och formellt beslutsförfarande. Stadsdelarna förrättar valet till fullmäktige som består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Mandat fördelas mellan stadsdelarna beroende på antalet barn. Respondenten uppger att de unga i Ungdomsfullmäktige är väldigt positiva till Frilagret samt att det upplevs som en viktig mötesplats: ”Att det är gratis att använda lokalerna är för dem väldigt speciellt. Det är en häftig, kul lokal där de får ordna som de själva vill ha det(…)det är positivt att man satsade på en mötesplats i centrum där alla unga oavsett bakgrund och stadsdel kan vara. Unga tenderar att inte åka mellan stadsdelarna, men man vill gärna till centrum” Det påpekas att Frilagret kompletterar som en arena för delaktighet, ur ett annat perspektiv än Ungdomsfullmäktige som utgår från ett mer formellt tillvägagångssätt för inflytande. Inflytandeformer inom kommunalstrukturer som Ungdomsfullmäktige behöver kompletteras med andra forum i staden som Frilagret eller Jubileumssatsningen för ungt inflytande för att olika grupper av unga ska bli delaktiga, menar personen. Man påpekar även svårigheten i att nå ut till unga generellt som målgrupp och att Frilagret bör betraktas som ett bra exempel ur den aspekten. Ungdomsfullmäktige drev under ett antal år en kampanj vid namn Luften är fri för att främja ungas rätt att i staden påverka definitionen 35 av kultur, så att spel, graffiti och andra icketraditionella konstformer skulle få utrymme. Det påpekas att Frilagret i hög grad svarat mot denna kampanj samt att ungas delaktighet där blir på riktigt: ”Dialogprocessen som genomfördes var genuin. Det var bra att verksamheten hade modet att invänta de ungas egna initiativ. Det är en framgångsfaktor och viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Det är lätt när man ska visa resultat och producera att vuxna går in och tar över för att få saker att hända, men här blev det genuint och på riktigt” Dock påpekas att Frilagret borde skylta mer på fasaden och bli mer synlig som plats och lokal: ”Det finns otroligt mycket osynliga barriärer där unga från resurstarka grupper får mer plats i staden och upplever att de har mer inflytande. Då är det minsta vi kan göra i våra kommunala lokaler att ha så få fysiska barriärer för unga som möjligt. En del av det är att våra lokaler måsta vara synliga” Respondenten uppger vidare att det finns potential till synergieffekter mellan Frilagret och Jubileumssatsningen och att det i framtiden hade varit intressant att undersöka möjligheten att vidareutveckla Frilagret och Jubileumssatsningen att stäcka sig utanför kultursektorn så att kluster av olika initiativ för unga kan samlas och befrukta varandra. Representanten uppger att det finns ett utvecklat samarbete med Frilagret och att de ett flertal gånger lånat lokalerna. Trygghetsutskottet från Ungdomsfullmäktige har förlagt många av sina arrangemang angående anti-mobbning, med föreläsningar, workshops, fest och konserter, på Frilagret. Respondenten påpekar dock att samverkan och matchningsfunktionen behövs utvecklas överlag i staden, då förutsättningar för unga att påverka i allmänhet tenderar att vara beroende av eldsjälar och enskilda personer som har nätverk, vilket gör samverkansbenägenheten i staden sårbar. Det påpekas att Jubileumssatsningen fyller en viktig funktion för samverkan kring stadens redan existerande arbete. 7.4 KulturUngdoms syn på samverkan och Frilagret som komplement KulturUngdom startade 1994 och är en ideell förening med kulturstrategiskt uppdrag av Västra Götalandsregionen. Syftet är att stötta unga kulturutövare i samtliga av Västra Götalands 49 kommuner. Organisationen arbetar utifrån principen av och med unga och driver bland annat tre större projekt; Angeläget, Musik Direkt och Ung kultur möts samt handhar bidraget k-pengar som riktar sig till unga arrangörer mellan 13-26 år. Respondenter från KulturUngdom anser att Frilagret fyller en viktig funktion i staden genom att i likhet med KulturUngdom arbeta producerande tillsammans med målgruppen och därigenom har stor kompetens kring ung-kultur-perspektivet. Detta är av stor vikt i hur unga upplever bemötandet: ”På Frilagret kan alla i personalen frågan om ung kultur och delaktighet för unga, det är otroligt mycket värt när vi kommer dit med unga arrangörer. På Frilagret är det fullkomligt naturligt att en 16- åring kan vara ansvarig arrangör. När vi är runt i regionen och staden på vanliga vuxenställen och ska arrangera med unga kan man ofta möta oförståelse och de litar inte på våra unga arrangörer (…) det händer att vi kan bli väldigt negativt och okunnigt bemötta” Frilagret anses komplettera KulturUngdom genom att erbjuda en fast scen och mötesplats som blivit självklar för många unga som engagerar sig i kultur och arrangemang, genom att vara en semiproffesionell arena och genom att ha målgrupp upp till 30 år. Att det är en mötesplats i centrum uppges även vara viktigt. En respondent påpekar att unga runt om i Göteborg gärna vill in till centrum och vill arrangera på Frilagret. En respondent uppger att en risk som ofta är närvarande när man gör särskilda satsningar för unga är att andra kulturaktörer ser det som den enda plats där ungt arrangörskap kan äga rum och hänvisar 36 unga dit snarare än att öppna sina egna verksamheter. Respondenten påpekar att det därför är viktigt att övriga institutioner och aktörer också släpper in unga, även om det nu finns en plats som Frilagret som har det som särskilt fokus. KulturUngdom uppger att det finns ett samarbete och att verksamheten ofta är i Frilagrets lokaler och arrangerar tillsammans med unga arrangörer. Ett exempel på samverkan är när Frilagret utifrån initiativ som inkommit från unga kring film kontaktade Kultur Ungdom. Det resulterade i att unga arrangörer från båda organisationerna, samt unga filmskapare från fritidsgårdar i stadsdelarna länkades samman och gemensamt skapade ett arrangemang på Frilagret under tiden då Göteborgs Filmfestival pågick i staden. Frilagret beskrivs här som ”spindeln i nätet” för att länka samman olika unga personer och organisationer med varandra. Man beskriver även Frilagret som en ”möjliggörare” genom gratis lokaler, att det finns tekniker och personal på plats samt att programsamordnarnas sammankopplande funktion gör Frilagret till en plats där många unga kan sammanstråla med varandra. Man beskriver även att Frilagret är lyhörda för arrangörernas önskemål om vakters närvaro och att vakter exempelvis kan finnas i beredskap i andra delar av lokalerna. 7.5 Andra initiativ av, med och för unga I Göteborgs Stad finns ett antal projekt och initiativ och verksamheter som helt eller delvis arbetar utifrån ungas inflytande eller som handlar om kulturutövande av, med och för unga. 7.5.1 Jubileumssatsning för ungt inflytande och demokrati Jubileumssatsningen för ungt inflytande och demokrati är en del av stadens arbete med 2021 och projekteras av enheten Ung Kultur. Uppdraget är att arbeta för barn och ungas inflytande i frågor som engagerar och berör dem. Målgruppen är 0-30 år och avsikten är att arbeta med förvaltningar och bolag i staden för att de ska bereda plats för unga att påverka i högre utsträckning. Uppdragets huvudfokus 2015 är att: • • • • Stärka och synliggöra de plattformar för ungas inflytande som redan finns i staden. Matcha ung kompetens och ungas initiativ med verkliga behov från bolag och förvaltningar Dokumentera och kommunicera resultaten Jubileumssatsningen Ungt inflytande bygger på förstudien Rum för ungt inflytande som Ung kultur tog fram 2013-2014. 7.5.2 Göteborg Stads ungdomsråd I Göteborg Stads budget från 2013 konstaterades att: ”barn och unga i allmänhet i regel har små möjligheter att påverka såväl samhället som sin egen vardag”. Ett av 2013 års prioriterade mål var därför att: Unga Göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka frågor som berör dem, med tillhörande uppdrag att: Ungdomsråd ska finnas i varje stadsdel. 83 Ungdomsråden är idag utformade på olika sätt i stadsdelarna och riktar sig till olika målgrupper. Målgrupperna för råden rör sig gemensamt inom spannet 12-25 år. Många råd är utformade som spontana möten, ofta med närvaro av politiker, där tid och plats utannonseras och där unga i målguppen har rätt att rösta. 83 Budget, Göteborgs Stad, 2013, s 26. 37 Nedanstående bild är ett försök att nämna några av de satsningarna som finns av med och för unga. 84 84 Namnen är exempel på organisationer och aktörer som arbetar av med och för unga och bör ej betraktas som en uttömmande kartläggning. Färgerna symboliserar att initiativen sker i olika regi, prickarna illustrerar att det finns fler aktörer som ej står omnämnda här. 38 8. Analys Frilagret har sedan starten varit ett initiativ som i hög grad handlat om process och arbetsmetod, snarare än på förhand utstakade mål. Detta inte minst genom den initiala dialogprocess som ägde rum 2011. Dialogprocessen beskrivs, både i förstudien och återkommande i intervjuerna, som ett led i att släppa ifrån sig kontroll och inflytande till unga i Göteborg. Frilagret har, genom sin arbetsmetod och verksamhetens koncept att arbeta unginitierat, samt genom att målgruppens individer kontinuerligt byts ut, ett flertal parallella mål och processer att förhålla sig till som ibland kan tendera att motverka varandra p.g.a. att balansen mellan dem är svår att hitta i praktiken. Verksamheten har en resonerande och reflekterande prägel. För att skapa plats för ungas initiativ arbetar verksamheten ständigt i spänningsfältet mellan process och kontinuitet. Det finns även starka förväntningar på huset då frågan om ungdomens hus i centrum varit så präglad av politisk oenighet och dess kopplingar till Backabranden. Mot denna bakgrund söker analyskapitlet fördjupa resultatet i utvärderingen genom att lyfta fram det spänningsfält och komplexitet som är en del av Frilagret som initiativ. Analysen söker även vidga resultatet i diskussion med externa källor. 8. 1 Frilagret som medborgardialog Barn och ungas rätt till att delta i offentligt beslutsfattande blir allt mer aktuell, särskilt i Göteborg Stad. Kommunfullmäktige antog våren 2014 sju principer för medborgardialog 85 i syfte att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. 86 Frilagrets inledande dialogprocess kan ses som ett exempel på en sådan medborgardialog utifrån dessa principer. Ambassadörskapet som arbetsmetod är kanske snarare att betraktas som brukardialog. Att tillfråga barn och unga kan dock aktualisera etiskt och demokratiskt komplexa frågor. Vad gäller dialog med unga har barn - och ungdomsforskningen poängterat vikten av att vid tillfrågande på riktigt lyssna in de svar som inkommer av barn och unga, även om det innebär avsägande av tolkningsföreträde. Inte minst då risken att dialogen upplevs som chimär eller maktlegitimerande, när vuxna eller det etablerade samhällsstrukturer efterfrågar barn och ungas perspektiv. 87 Risker som har poängterats i barndomsforskningens är att barn och ungas svar reduceras till tillfälliga inslag utan verklig möjlighet till påverkan på beslut, samt att delaktighet tenderar att vara villkorat genom att unga välkomnas så länge de håller sig inom vuxnas förväntningar. 88 Att dialogprocessen genomfördes och ansatsen att låta den leva kvar i verksamheten kan i sig sägas vara ett svar på principerna för medborgardialog, särskilt princip nr 5 som bland annat föreskriver: 89 5. Barns och ungas rätt att komma till tals ska särskilt beaktas. Verktyg som är anpassade för att fånga in barns perspektiv ska användas (…) 90 Dialogprocessens förfarande och strategin med ambassadörskapet svarar även mot princip nr 4 som bland annat föreskriver: 4. Uppsökande arbete för att nå prioriterade grupper ska särskilt övervägas(...)Dialogen ska annonseras brett(...) Det är viktigt att dialogen sker i ett tidigt och påverkbart stadium. 91 I dialogprocessen tillfrågades unga om vad och vilka aktiviteter huset skulle innehålla i enlighet med beslutet om arbetsmetod för dialogprocessen. 92 Unga kom emellertid att svara på delvis andra saker än 85 Protokoll, Kommunfullmäktige, 2014-04-24, § 21. Tjänsteutlåtande, Kommunfullmäktige, 2014-02-10, Dnr 0933/12. 87 Se exempelvis Nordenfors, 2010, samt Davet, 2013. 88 Nordenfors, 2010, s 33 ff. 89 I Läsanvisning för Göteborgsprinciperna för medborgardialog poängteras att dessa utgör en helhet, hänger nära samman och bygger på varandra. Det rekommenderas att dessa därför läses i sin helhet. 90 Göteborg Stads principer för medborgardialog, 2014, Handling 2014 nr 52, s 9. 91 Göteborg Stads principer för medborgardialog, 2014, Handling 2014 nr 52, s 9. 92 Tjänsteutlåtande, Kulturnämnden, 2011-01-31, Dnr 0211/11. 86 39 de ställda frågorna. Exempelvis vidgade de kulturbegreppet och hade önskemål om att inkluderas i drift och arbete på Frilagret. Att det valdes att prioriteras som ett resultat av dialogprocessen, och den betydelse det kom att ha för utformningen av verksamhetens koncept och arbetsmetod är i linje med nr 7 i Göteborg Stads principer för medborgardialog som bland annat lyder: 7. (…)Dialogens resultat ska ligga till grund för underlaget som presenteras inför beslut. 93 Att ungas deltagande kunnat påverka utfallet och den metod som sedermera användes i huset kan sägas svara mot det inlyssnande förhållningssätt som diskuterades ovan i anslutning till ungdomsforskningen. Frilagrets dialogprocess förefaller vara av ett sådant slag att det unga deltagandet beretts plats på ett betydande sätt, även när ungas svar rört sig utanför de frågor som ställts. I förstudien Ungt inflytande på riktigt – en lägesrapport som är en förstudie inom 2021, påpekas att medborgardialog kan vara komplext då det innebär att fördjupa delaktigheten samtidigt som att man gör medborgarna medansvariga. Delaktighet förhåller sig alltid också ramar: Medborgardialog är ett exempel på hur man gör medborgarna medansvariga vad det gäller svåra ekonomiska prioriteringar(…)Om och hur medborgardialog fördjupar demokratin behöver diskuteras och på vilket sätt medborgardialog påverkar den representativa demokratin. Av största vikt anses därför vara att bestämma sig för vilka frågor man bör inleda dialog kring och vem som ska styra arbetet. Detta är särskilt tydligt när det gäller frågan om ungt inflytande. 94 I likhet med andra verksamheter som utgår från inflytande aktualiseras i någon mån ovanstående spänning, mellan vad som ska beslutas under ungt inflytande för att behålla förtroendet i en dialogprocess, respektive vad som skall vara satt under politisk eller vuxensamhällets styrning. Detta kan även lyftas i relation till hur en verksamhet som arbetar unginitierat bör möta att allt fler initiativ kommer in än vad som kan förverkligas i huset. Frågan bör ställas vad avgränsningar eller urval kan innebära för förtroendet och kommunikationen med stadens unga. I intervjuerna har det lyfts att det är viktigt att förvalta det faktum att man har öppnat upp en verksamhet för ungt inflytande och delaktighet. 8. 2 Delaktighet och inflytande Att Frilagret valt att arbeta utifrån ungas egna initiativ kan relateras till nedanstående trappstegsmodell för barn och ungas delaktighet där de fem översta stegen avser en stigande grad av delaktighet: 95 Ur perspektivet delaktighet som ovanstående modell representerar, befinner sig Frilagrets koncept att arbeta unginitierat på en hög grad av delaktighet för unga. Frilagret rör sig kring steg 6, 7 och 8. Det finns även möjlighet till synergieffekter av projektet Jubileumssatsningen, som drivs av enheten Ung Kultur, där ungt deltagande även kan röra sig utanför kultursektorn. Frilagret har, utöver den 93 Tjänsteutlåtande, Kommunfullmäktige, 2014-02-10, Dnr 0933/12. Davet, 2014. 95 Trappstegsmodellen hämtad från Nordenfors, 2010, ursprungligen från Roger Harts, Childrens participation from tokenism to citizenship, 1992. 94 40 kompetens och erfarenhet som ledningen och personalen besitter, även lyckats knyta funktioner, personer och organisationer till verksamheten med mycket kunskap om delaktighet och normkritik ur olika perspektiv. Att arbeta unginitierat är också ett sätt att möta det behov av flexibilitet i verksamheten som förordades inför starten av huset. 96 Att arbeta unginitierat kan dock också problematiseras utifrån sina risker i förhållande till tempot i huset. Frilagret har ökat antalet arrangemang och publikantal under senaste året, vilket kan betraktas som ett mått på hög aktualitet och relevans i staden. Den höga efterfrågan från unga att arrangera på Frilagret och den ökade tillströmningen av besökare kan betraktas som ett bevis på aktualitet i en tid där andra verksamheter upplever det svårt att nå ut till samma målgrupp. Det är även ett högt antal unga i Göteborg som får sina idéer genomförda. Samtidigt kan tempot i huset antas innebära att mindre tid kan läggas på enskilda arrangörer, vilket skulle kunna ha konsekvenser för att mer vana arrangörer kan ta mer utrymme. Ur detta perspektiv kan Frilagret möjligen sägas ha befunnit sig i en period där man i högre grad satsat på vad Ungdomssatsningen kallar för ”kulturproducenter” vilken kan svara mot målbilder om att etablera en professionell kulturkontext. Delar av Ungdomssatsningen menade även att detta är viktigt för att yngre och mer ovana arrangörer skall kunna identifiera sig som kulturutövare. Ur ett perspektiv där delaktighet definieras som möjlighet till stöd och vuxennärvaro skulle verksamheten i mindre grad svara mot ovana eller yngre arrangörers behov. Verksamheten ser dock detta som utvecklingsområden där insatser planeras och personalnärvaron i huset har även ökat under skrivandets gång. För att kunna anpassa verksamheten i olika perioder och för att fortsätt arbeta med ungas initiativ kan det ses som relevant att verksamhetens processinriktade arbetssätt kan fortsätta. 8. 3 Hela-staden-perspektivet och mångfald En utmaning för delaktigheten är den breda målgruppen som Frilagret har. Både i bemärkelsen ålderspann, och att nå ut till olika grupper av unga. Samtidigt har etableringsåldern bland unga stigit, vilken talar för målguppens övre gräns. 97 98 Att ha en bred målgrupp är också ett sätt att ge plats för unga utan att genom gränsdragningar förstärka ålderssegregering. Det har gått förhållandevis kort tid för verksamhetens etablering och för få undersökningar har genomförts för att ge statistiskt säkerställda resultat över vilka som rör sig på Frilagret. I en stad som präglas av ökade skillnader i livsvillkor, hälsa och tillgångar är det av stor vikt att nå ut till alla Göteborgs stadsdelar. 99 Frilagret har emellertid bedrivit ett gediget arbete för att nå ut till många och har ett normkritiskt och självreflekterande förhållningssätt. Frilagret har även knutit kompetens om metodutveckling till sig. Det finns en spridning i de kulturuttryck som tar plats på Frilagret, och flertalet av de kulturuttryck som framkom i dialogprocessen var under 2014 representerade på Frilagret, vilket kan öka förutsättningarna för att nå olika unga. Verksamheten uppger att det finns ett behov av att mer systematiskt sätt att kartlägga vilka som arrangerar i huset, vilket är under utveckling liksom arbetet med publikundersökningar. Detta är av stor vikt för att mer tydligt se vilka som befinner sig i huset och kunna göra mer riktade kommunikationsinsatser, så att olika grupper av unga kan få utrymme på Frilagret. De etiska aspekterna är dock ett prekärt problem vad gäller hur detta ska genomföras och hur informationen ska efterfrågas. Frilagrets avsikt är även att vara en kravlös plats där man kan lägga ifrån sig sin ryggsäck. 100 Det kan finnas möjligheter genom att samverka med andra verksamheter kring olika metoder. Ungdomssatsningen använder en modell för fritidsgårdar avseende kvalitet och kompetens i samverkan som heter KEKS. 101 En respondent från Ungdomssatsningen uppger dock att de inte heller har något evidensbaserat sätt att se representationen bland de unga arrangörerna och 96 Rapport om dialogprocessen, 2012-03-08, Dnr 0211/11. www.ungdomsstyrelsen.se 98 Vissa kommuner har idag valt att bredda ålderspannet för unga från Sveriges 13-25 år till internationella definitionen 13-30 år. Detta med hänvisning till den stigande etableringsåldern på arbetsmarknaden (Davet, 2013). 99 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, 2014. 100 Jämför med ungdomsforskningens begrepp ”frizon” se exempelvis Lindström, 2013. 101 KEKS – kvalitet och kompetens i samverkan, 2015. 97 41 kulturproducenterna. Ett arbetssätt som avsätter luckor i programmet är en annan möjlighet som uppkommit i intervjuerna för att nå unga som inte finns representerade i huset. Att fråga unga arrangörer om bakgrundsinformation och att arbeta med publikundersökningar ska även vägas mot risken om administrativ börda som tar utrymme från brukarna. Ett förslag är att arrangörerna anger sin folkbokföringsadress eller postnummer vid sin intresseanmälan att göra arrangemang. Ur ett perspektiv där alla unga skall kunna arrangera på Frilagret kan det dock anses viktigt att värna Frilagrets nuvarande arbetssätt att folkbokföring inte är ett krav för att arrangera vilket verksamheten försöker ta hänsyn till när man frågar unga. Detta då det finns unga utan fast adress som rör sig i Göteborgsområdet. Utifrån den intersektionella ansatsen kan Frilagrets reflekterande arbetssätt och samverkan med olika aktörer som har kunskap kring intersektionalitet och representation inte enbart ersättas med att kvantitativt fokusera på vilka bakgrunder personer har som befinner sig i huset. 8.4 Internt utvecklingsarbete Att öka sin kunskap om vilka som arrangerar på Frilagret är viktigt både ur ett medborgarperspektiv där alla i staden kan ta del av huset, men även ur ett verksamhetsperspektiv och för den egna måluppfyllelsen. Personalen har gett uttryck för svårigheten i att veta när man gör gott nog, både som funktion, men även som verksamhet i stort. Detta hör möjligen ihop med att Frilagret arbetar processorienterat, med många olika målbilder, och att verksamheten är relativt ny och varit i en uppbyggnadsfas. Frilagret kan ses som en semiprofessionell arena genom arrangemangen i verksamheten, och genom att målgruppen arbetar i huset som ambassadörer och kafépersonal. De unga som arbetar på Frilagret upplever att Frilagret är till för ungas inflytande och det finns en stor lojalitet gentemot verksamheten. Det är ett gott betyg för Frilagret, men det ställer höga förväntningar på huset, varför det krävs god kommunikation om ramarna och villkoren för arbetet. Att förvalta det förtroende som det innebär att arbeta i dialog med ungas initiativ är något som är relaterat för hur verksamheten skall kunna möta det faktum att fler initiativ kommer in än vad som kan förverkligas i huset och urval i de ungas initiativ behöver göras i större utsträckning framöver. Ett behov som kan skönjas är att fler verksamheter skulle kunna öppna mer för ungas initiativ för att möta efterfrågan, och att guidningen och lotsningen av unga från Frilagret därigenom kan utvecklas. Internt arbete för att hitta gemensamma förhållningsätt för att göra eventuella urval mindre personbundna skulle kunna vara ett sätt att möta detta. Tillsammans med utvecklingen av publikundersökningsarbete som nu pågår skulle det kunna innebära att man kan arbeta mer riktat med grupper av unga som i mindre grad är representerade i huset kan får utrymme eller förtur i programmet. Att verksamheten kan fortsätta att arbeta processinriktat kan dock anses viktigt för att kunna förvalta de ungas initiativ och kontinuerligt anpassa verksamheten efter ungas behov och vilka som befinner sig eller inte befinner sig i huset. 8. 5 Samverkan Frilagret har sedan starten samverkat med ett stort antal aktörer i staden. Själva kärnverksamheten går i någon mån ut på samverkan med arrangörerna, vilket i många fall är organisationer som drivs av unga. Samverkan utgår från ett organiskt arbetssätt snarare än en standardiserad modell. Den organiska samverkansmodellen innebära hög grad av samarbete med många olika aktörer, varför det är svårt att bedöma huruvida en strukturerad modell för samverkan verkligen är att föredra. I intervjuerna framkommer olika bilder av: 42 Vem ska styra initiativen: Exempelvis finns tankar om att samverkan bör ske med utgångspunkt i ungas initiativ för att säkra aktualiteten, medan det också finns en bärande idé om att verksamheten behöver rikta sin samverkan. Några förespråkar att det måste integreras i verksamheten så att alla funktioner kan använda sina nätverk, andra menar att samverkan ska koncentreras i en funktion. Att samarbetet inte är systematiskt, kan innebära en risk att samverkan blir personberoende snarare än funktionsberoende. Samtidigt finns det i den organiska samverkan större möjlighet till spontanitet och att samverka utifrån aktuella frågor i staden eller efter ungas efterfrågan i huset. I intervjuerna framkommer olika syner på nedanstående logiker och möjligen kan man använda dem för att i olika perioder internt diskutera hur man kan rikta samverkan temporärt. Utifrån vilka syften: Ett syfte är att samverkan sker utifrån främjandet av sakfrågor. Ett exempel på detta är hur man arbetar med olika nätverk för ungt inflytande. Ett annat genom samverkan kring unga dansares förutsättningar och främjandet av fler dansscener i Göteborg. Ett tredje syfte är att säkra olika gruppers representation i huset. Ett sista exempel rör samverkan utifrån omvärldsbevakning och att få kunskap om vad andra aktörer erbjuder unga i syfte att verka som ett nav och slussa enskilda vidare i staden. Med vem ska samverkan ska äga rum: Frilagret förefaller ha en stark målsättning vad gäller samverkan, vilket exempelvis en formulering i verksamhetsplanen indikerar genom att ange att samverkan ska ske med: alla i Göteborg som arbetar med kultur och unga såväl kommunala verksamheter som kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. 102 Sedan Frilagret startades har även andra verksamheter initierats i staden för unga och ungt inflytande. Exempelvis ungdomsråden som kommunfullmäktige fattade beslut om 2013. 103 Detta gör det svårt att samverka med alla. Eftersom enheten Ung Kultur idag projekterar Jubileumssatsningen för ungt inflytande, finns förutsättningarna för framtida utveckling av samverkan. En ökad samverkan med Ungdomssatsningen kan vara önskvärt för att även nå och lotsa enskilda unga som ännu inte organiserar sig eller befinner sig i nätverk, och ett sätt att möta det behov som uttrycks av Ungdomssatsningen, att unga personer kan behöva ta med sig bekant personal för att ta sig till Frilagret. 8.6 Frilagret som mötesplats Frilagret är en mötesplats med bred spridning av kulturuttryck, där både ungas spontana organisering kring kultur och samhällsfrågor och mer etablerade organisationer för unga i staden möts. Detta kan ses som en kompletterande funktion i staden och ett sätt att möta ungas organisering som i högre utsträckning sker utanför traditionella, formella beslutsstrukturer är mer tillfällig och oftare kring sakfrågor. 104 Behovet av att vuxna möter ungas nya former för organisering utan krav på att det nödvändigtvis ska inlemmas i formellt godkända organisationer har även betonats från barn- och ungdomsforskningens håll. 105 Ungas fritid och organisering utspelar sig i och med medialiseringen på andra platser än fysiska mötesplatser, exempelvis på sociala medier. Det kan finnas behov av översättningsytor och fysiska mötesplatser i en tid där unga allt mindre tar del av en gemensam offentlighet. Frilagret kan sägas fylla en sådan funktion. Detta särskilt som man från verksamhetens sida arbetar med olika slags arrangemang så att olika kulturuttryck och målgrupper kan mötas. 8.7 Ambassadörskapet Både Ungdomssatsningen och Ungdomsfullmäktige beskriver att konsekvenserna av nya fritidsvanor gör det svårt att nå till unga som grupp och att kommunicera genom ”bruset”. Frilagret har genomfört en framgångsrik kommunikation av verksamheten i och med att man lyckats nå målgruppen. Ambassadörskapet som arbetsmetod beskrivs som en viktig anledning till effektiv marknadsföring med stor framgång. Den anses även vara viktig att unga får inflytande över driften. Metoden kan föra 102 Verksamhetsplan, Fri konst och kultur, 2013. Budget, Göteborg Stad, 2013, s 26. 104 Ungdomsstyrelsen kultur och fritid, 2014. 105 Davet, 2014, s 35. 103 43 med sig komplexa frågor liksom många andra verksamheter gör som handlar om inflytande och delaktighet. Dessa finns närvarande i organisationen som en källa till kontinuerligt lärande. Exempel på dessa komplexa frågor är att arbetsmetoden i sig innebär en viss ambivalens i vem ambassadörerna representerar i organisationen. Är personen ambassadör i egenskap av representant för en bakgrund som t.ex. en stadsdel, genusidentitet m.m. eller p.g.a. sin yrkesmässiga kompetens, eller nätverk? Det ena perspektivet utesluter inte det andra, men kommunikation kring detta är av stor vikt. Det förefaller även ha skett en professionalisering av ambassadörskapet vilket kan ha betydelse för att mer etablerade eller äldre personer tenderar att söka sig till tjänsterna. Att arbeta nära den övriga personalstyrkan upplevs som en fördel av ett flertal i ambassadörsgruppen. En risk är att man som ung upplever sig vara utbytbar. Tydlighet kring kommunikation och arbetsvillkor och kring vem man representerar i organisationen och i sitt ambassadörskap är därför av vikt. Samtidigt finns hela tiden en balans mellan att ta hänsyn till representationen i ambassadörsgruppen och att enskilda individer reduceras till en bakgrund. Verksamheten har dragit kontinuerlig lärdom av detta och ändrat aspekter av arbetsmodellen och förfarandet med utgångspunkt i denna problematik. 44 9. Slutsatser Frilagret har lyckats med att etablera sig som en för målgruppen attraktiv verksamhet i centrum samt som mötesplats för unga kulturintresserade och andra aktörer som verkar för ungas delaktighet och inflytande. Besöksantal och antal arrangemang har ökat betydande det senaste året, även efterfrågan från målgruppen att arrangera i huset och nyttja lokalerna är stor. Nöjdheten är stor bland de unga som besöker huset. Mycket av det som efterfrågades i den dialogprocess som föranledde Frilagrets start i Lagerhuset har förverkligats. Exempelvis Frilagrets kafé som idag är en del av verksamheten och som uppskattas av Frilagrets målgrupp. Frilagret har en stor bredd i kulturyttryck i form av arrangemang och workshops som äger rum i huset. Frilagret arbetar utifrån ungas egna initiativ, vilket ger målgruppen möjlighet att själva definiera vad som är kultur. Frilagret utgör en arena för mindre och nya kultur- och konstformer som har få etablerade arenor i staden, vilket verksamheten ser viktigt även om det i perioder skulle innebära minskade publiksiffror. Frilagret har lyckats etablera en professionell kulturkontext i form av att anställda yrkesverksamma konstnärer och kulturutövare kan knytas till verksamheten vid de ungas initiativ. Professionellt stöd finns i form av teknik, programsamordning, kommunikation och husvärdskap från verksamheten till arrangörerna. Det finns även professionell utrustning och material att tillgå. Frilagret kan sägas komplettera andra verksamheter för unga i Göteborg genom målgruppens breda ålderspann samt genom att rikta sig till både ovana och semiprofessionella unga. Frilagret är idag en plats där ungas olika former av organisering och kulturuttryck ges utrymme på en gemensam mötesplats. Verksamheten är relativt nystartad och till viss del fortfarande under uppbyggnad. Frilagret har de första åren fokuserat på att etablera sig i staden. Detta i kombination med högt arbetstempo med kort framförhållning har gjort att andra saker i verksamheten fått stå tillbaka något. Mer tid för att stödja ovana arrangörer och att huset med personal ska kunna vara än mer tillgängligt för frågor och vägledning till nya besökare är exempel på utvecklingsområden som verksamheten identifierat och arbetar med. En central fråga är hur verksamheten ska möta det faktum att fler initiativ kommer in än vad som kan förverkligas i huset. Frilagret arbetar med att förhålla sig till spänningen i att, å ena sidan, fortsätta vara öppet och arbeta med alla ungas initiativ och, å andra sidan, skapa en hållbar verksamhet. Det finns idag för få statistiska undersökningar för att säga varifrån i staden Frilagrets besökare och arrangörer kommer. Verksamheten är i nuläget i en process att utveckla sina publik- och arrangörsundersökningar samt utveckla verktyg för hur man frågar unga om deras uppfattningar om verksamheten och bakgrundsfaktorer. Detta för att tydligare kunna rikta sina kommunikationsinsatser. I den information som för närvarnade finns har Frilagret besök från samtliga stadsdelar, Västra Götalandsregionen, övriga Sverige och till viss mån även från andra länder. Viss överrepresentation finns från stadsdelen Majorna-Linné. En förklarande och bidragande orsak till detta kan vara Frilagret ligger placerad i denna stadsdel. Verksamheten vill framöver nå fler yngre arrangörer och besökare. Frilagret har idag en utvecklad samverkan med ett stort antal olika slags aktörer, organisationer och arrangörer i staden. Samverkan sker organiskt, snarare än efter på förhand utstakade strukturer. Möjligen finns ett behov av att i perioder tydligare definiera vilken samverkan och med vilka aktörer som behöver prioriteras och i vilket syfte. Verksamhetens arbetsmetod med ambassadörskapet fortlever i verksamheten. Denna metod förefaller vara ett effektivt sätt att nå stadens unga. Det innebär dock även att komplexa frågor kring ungas inflytande blir aktuella i verksamheten. Verksamheten är en lärande organisation utifrån erfarenheter av arbetssättet med ambassadörer. Tydlig kommunikation kring arbetsvillkor och vem ambassadören representerar i organisationen är att förorda. 45 10. Källförteckning Brukarundersökning, Besökarenkät på Frilagret, Skriven av studenter från Göteborgs universitet, Hadarsson Timothy, Wellander Henric, Werner Eva, 2014 Göteborgs Stads budget 2001 Göteborgs Stads budget 2013 Göteborgs Stads budget 2014 Kommunikationsplan, Frilagret, 2013 Motion av Annelie Hulthén m.fl., Om att utreda förutsättningarna för ett Ungdomens Hus i centrum, kommunfullmäktige, 1989-04-06 § 30 Nöjd Kund Kulturförvaltningen, 2013 Protokollsutdrag från kommunstyrelsen, Ungdomens hus i Tullpackhuset, 1994-06-22, § 444 Protokollsutdrag från kommunstyrelsen, Förutsättningar för verksamheten i Ungdomens hus i Tullpackhuset, 1996-12-18, § 537 Protokollsutdrag från kulturnämnden, Ung Kulturs dialogprocess, 2012-03-29, § 56 Protokollsutdrag från kulturnämnden, Förslag till arbetsordning gällande ett Ungdomens kulturhus, 2011-02-15, § 47 Protokollsutdrag från kulturnämnden, Förslag till lokalisering av Ungdomens kulturhus, 2011-09-29, § 161 Protokollsutdrag från kulturnämnden, Använda eget kapital, 2013-03-27, § 59 Protokoll från kommunfullmäktige, Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på edemokratilösningar, 2014-04-24, § 21 Publikundersökning, genomförd på Frilagret, 2013 Rapport, Bilaga till Tjänsteutlåtande 2012-03-08, Rum för ung kultur, Dnr 0211/11 Rapport, Utvärdering Ungdomssatsningen, 2001-2003 Rapport, Kvalitetsredovisning Ungdomssatsningen 2010, Dnr 0014/10 Rapport, Ungt inflytande på riktigt - en lägesrapport för ungt inflytande, Förstudie utgiven av Göteborg 2021, Ung Kultur, Davet Natalie, 2013 Rapport: Fördjupad demokrati i Göteborg 2021 = Rum för ungt inflytande, Förstudie inom ramen för Göteborg Stads Jubileum 2021, Ung kultur, Förstudieledare, Svennberg Mie, Corkhill Emma, 20132014 Skrift utgiven av Göteborgs Stad och Tryggare Mänskligare Göteborg, Konsten att vara på riktigt, en sammanfattning av projektet Ung och skapande vid Röda stens konsthall, Lindström, Sofia, 2013. Skriftserie inom utvärdering, Resultatindikatorer - en idéskrift, Ekonomistyrningsverket, 2007 Skrift utgiven av Göteborgs Stad och Tryggare Mänskligare Göteborg, Delaktighet på barns villkor, Nordenfors, Monika, 2010, 46 Tjänsteutlåtande till kulturnämnden, Förslag till arbetsordning gällande ett ungdomens hus i centrum, 2011-01-31, Dnr 0211/11. Tjänsteutlåtande till kulturnämnden, Förslag till lokalisering av Ungdomens kulturhus, 2011-09-07, Dnr 0211/11. Tjänsteutlåtande till kulturnämnden, Ung Kulturs dialogprocess, 2012-03-08, Dnr 0211/11. Tjänsteutlåtande till kommunfullmäktige, Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på e-demokratilösningar, 2014-02-10, Dnr 0933/12. Verksamhetsplan Fri konst och kultur, 2013. Årsrapport, Kulturförvaltningen, 2014. Webbaserade källor KEKS – kvalitet och kompetens i samverkan: http://www.keks.se/ - läst 16/4 2015 Ungdomsstyrelsen, Kultur och fritid, 2013: www.ungdomsstyrelsen.se - läst 19/4 2015 SOU, 2014:91, Juridiskt kön och medicinsk Könskorrigering, http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/27/25/d5062f02.pdf - läst 2/4 2015 SOU 2006:59, Arbetslivets (o)synliga murar, http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/48/15/884caead.pdf - läst 4/4 2015 Bilagor Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Kravprofil för Ambassadörer, 2014 och 2015 47 Intervjuer och samtal Frilagret Mie Svennberg - enhetschef Ung Kultur Daniel Andersson – f.d. enhetschef Ung kultur Emma Ödman – f.d. programsamordnare, nv. projektledare Ungt inflytande Fredrik Anderman - programsamordnare Charlotte Heyman - programsamordnare Åsa Nohlström - ursprunglig kommunikatör Lindi Ladron De Guevara - kaféföreståndare Siri Liedholm - kafépersonal Karin Andersson - kommunikatör Andréas Nordangård - tekniker Thomas Andrén - tekniker Emmelie Mohlin Z, praktikant - inventerar Frilagrets lokaler och material Ambassadörer för Frilagret Ungdomssatsningen John Gilbert - samordnare, Radar 72 Ylva Medin - ungdomskonsulent, Arena 29 Ungdomssatsningen (gruppsamtal under möte samt tillfrågade om skriftliga inspel) Hasse Ohlsson - sektorschef Kultur och Fritid, Angered stadsdelsförvaltning Eeva Bolin - sektorschef Kultur och Fritid Östra, Göteborg stadsdelsförvaltning Lotta Sjöberg - sektorschef Kultur och Fritid, Örgryte Härlanda Staffan Lekenstam - sektorschef Kultur och Fritid, Centrum Anders Söderberg - sektorschef Kultur och Fritid, Majorna-Linné Per Arne Petterson - sektorschef Kultur och Fritid, Askim-Frölunda-Högsbo Göteborg Stads Ungdomsfullmäktige Paula Aijmer - Ungdomsfullmäktige KulturUngdom Joen Windahl - samordare med inriktning film Yohanna Eek - samordnare för Musik Direkt Klara Törnquist - praktikant samt f.d. Arrangör på Frilagret Övriga informanter Ann Hatteböl – f.d. avdelningschef för Fri konst och kultur Christine Lindeberg – planeringsledare, Stadsledningskontoret Ylva Mühlenbock - projektkoordinator, Kultur och samhälle 48 Bilaga 1 Ordlista Do it yourself, DIY: En växande rörelse och kulturform med utgångspunkt i återbruk. Unginitierat (i detta sammanhang): sådana arrangemang, workshops och övriga händelser som sker på initiativ av Frilagrets målgrupp. Intersektionalitet (finns ej i SAOL): Ett analysbegrepp som syftar till att synliggöra hur maktrelationer baserade på exempelvis, kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexualitet, ålder samverkar med varandra i specifika situationer. 106 Begreppet har används för att förstå hur exempelvis kategorin kvinna eller barn inte är en homogen grupp utan kan förstås utifrån andra inom gruppen olika erfarenheter och strukturer av över- och underordning. Begreppet härstammar från samhällvetenskapen, postkolonial och kritisk teori, men blir ett allt vanligare allmänt förekommande som utgångspunkt för metodoch organisationsutveckling. Juridiskt kön: (finns ej i SAOL): i Sverige finns det i rättslig mening två kön. Alla barn som föds tilldelas något av de juridiska könen man eller kvinna vilket registreras i folkbokföringen och fastställts i personnummer. 107 Vanligt är dock att kön delas in i olika kategorier. Juridiskt kön kan relateras till Biologiskt kön som definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, samt Socialt kön eller begreppet könsidentitet. De två senare som ger uttryck för en persons egenidentifierade kön eller det kön som en person känner sig som. Vi kan känna oss som män, kvinnor, både och eller varken eller. Eftersom det handlar om den egna upplevelsen av könet kan könsidentiteten inte bestämmas av någon annan än den enskilde själv och könsidentiteten är inte beroende av kroppens utseende eller några yttre bestämningar. 108 Respondent: (i detta sammanhang): svarande, de personer som har intervjuats eller tillfrågats om skriftliga inspel. 106 Sammanfattning av resonemang i SOU 2006:59 SOU, 2014:91 108 SOU, 2014:91 107 49 Bilaga 2 kravprofil Ambassadörer Kravprofil 2015 Kravprofilen ska innehålla en beskrivning av arbetsuppgifterna. I profilen ska det framgå vilka krav tjänsten ställer på den sökande utifrån utbildning, erfarenhet, kunskaper, egenskaper, färdigheter och förhållningssätt. Definiera och beskriv varje kompetens för att säkerställa att vi efterfrågar rätt kompetens. Tjänst Verksamhet Värd/Ambassadörstjänst Enheten Ung kultur/ Fri konst och kultur Rekryteringsansvarig Mie Svennberg Närmaste chef Mie Svennberg Anställningsform Timanställning Omfattning i procent Behovsanställning Önskat startdatum 2015-01-14-eller enligt överenskommelse Lönenivå Arbetsuppgifter • • • • • Informera om Frilagret Bidra till att initiativ kommer in till Frilagret Nätverksbyggande Uppsökande Andra i verksamheten förekommande arbetsuppgifter • • • • • • • • • • Projektvana Dialogvana Nätverksbyggande Önskvärt är erfarenhet av eget kulturutövande Vana av sociala medier Bra på att kommunicera Strukturerad och analytisk Flerspråkighet meriterande Utåtriktad Bred social kompetens Utbildning Erfarenhet Färdigheter Egenskaper 50 Personliga Förhållningssätt • • • • • • Självständig Lyhörd Beslutsam Drivande Delaktighet Mångfald • Erfarenhet av wordpress och in design eller liknande önskvärt samt viss programmeringskunskap Vad gäller på arbetsplatsen? Kunskaper ytterligare krav 51 Kravprofil 2014 Kravprofilen ska innehålla en beskrivning av arbetsuppgifterna. I profilen ska det framgå vilka krav tjänsten ställer på den sökande utifrån utbildning, erfarenhet, kunskaper, egenskaper, färdigheter och förhållningssätt. Definiera och beskriv varje kompetens för att säkerställa att vi efterfrågar rätt kompetens. Tjänst Verksamhet Värd/Ambassadörstjänst Enheten Ung kultur/ Fri konst och kultur Rekryteringsansvarig Daniel Andersson Närmaste chef Daniel Andersson Mie Svennberg Anställningsform AVA, ca 12 månader Omfattning i procent Timavlönad/behovsanställning Önskat startdatum 2014-01-07-xx eller enligt överenskommelse Lönenivå Arbetsuppgifter • • • • Uppsökande arbete ute i stadsdelarna samt informera om Frilagret till stadens unga Bidra till att initiativ kommer in till Frilagret Nätverksbyggande mellan stadens unga och Frilagret Andra i verksamheten förekommande arbetsuppgifter, exempelvis affischering, värdskap • • • • • • • • • • • • • • • Vana av att arbeta i projekt Vana av sociala medier Erfarenhet av att initiera samt skapa möten Befintligt kontaktnät Erfarenhet av interkulturell miljö erfarenhet av att arbeta med kulturarrangemang Nätverksbyggande Önskvärt är eget kulturutövande Intresse av dialog, delaktighet och medbestämmande bra på att kommunicera strukturerad flerspråkighet är önskvärt utåtriktad bred social kompetens kreativ självständig Utbildning Erfarenhet Färdigheter Egenskaper Personliga 52 Förhållningssätt • • • • lyhörd drivande Delaktighet Mångfald, gemenskap • • grundläggande datakunskaper wordpress önskvärt Vad gäller på arbetsplatsen? Kunskaper ytterligare krav 53 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum 2012-03-29 Ung Kulturs dialogprocess. § 56 Dnr 0211/11 Förvaltningen har i ärendet upprättat ett tjänsteutlåtande daterat 2012-03-08. BESLUT 1. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att starta verksamhet i Lagerhuset med dialogprocessens resultat som grund. 2. Kulturnämnden godkänner att verksamheten fortsatt samverkar med unga medborgare i en ambassadörsroll, för att säkra att verksamhetens innehåll är angeläget. 3. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utvärdera verksamheten 2014. Vid protokollet Nils Tengdahl 2012-04-04 Ordförande Thomas Martinsson Justerare Kristina Tharing 1(1)
© Copyright 2024