Resultatet av 2015 års FoU-enkät
Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning ..................................................................................................................... 1 Resultat ...................................................................................................................... 1 Vilka har besvarat enkäten? .................................................................................... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst under år 2014 ............................................ 2 Digital kommunikation ............................................................................................. 3 Utvecklingsområden för att nå en kunskapsbaserad socialtjänst ............................ 5 Sammanfattning ...................................................................................................... 8 Diskussion .................................................................................................................. 8 Inledning FoU-Nordväst genomförde under februari och mars månader år 2015 en enkätundersökning i samtliga nordvästkommuner som riktade sig till alla anställda inom den kommunala individoch familjeomsorgen. Av dem svarade 207 personer. Enkäten besvarades anonymt. Enkäten konstruerades i det webbaserade databasprogrammet ProofX för att därefter skickas ut med e-post med en tillhörande webblänk. När respondenterna besvarat enkäten byggde ProofX upp en databas med svaren. Databasen har därefter bearbetats och analyserats i statiskprogramvaran Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), version 13.0. Undersökningens syfte var att dels få information om hur FoU-Nordvästs arbete nått ut till socialtjänsten i kommunerna och dels om arbetet varit till stöd och/eller nytta. Svaren redovisas i resultatdelen på gruppnivå, med undantag från Upplands-Bro kommun då endast fyra respondenter därifrån besvarat enkäten. Resultat Vilka har besvarat enkäten? Stapeldiagram 1. Respondenternas arbetsområde och kommuntillhörighet. n = 197 Stapeldiagram 2. Respondenternas arbetsområde och roller. n = 192 Antal Antal Myndighet Utförarverksamhet Övrigt (ex. stab) Ekerö Järfälla Sigtuna Solna Upplands-Väsby Sollentuna Sundbyberg Socialsekreterare eller behandlare Chef och/eller arbetsledare Övrigt (ex. stab) Myndighet Övrigt t.ex. stab Utförarverksamhet Ekerö: n=6 (3%), Järfälla: n=19 (10%), Sigtuna: n=23 (12%), Sollentuna: n=50 (25%), Solna: n=34 (17%), Sundbyberg: n=24 (12%), Upplands-Väsby: n=41 (21%) Enkäten har främst besvarats av respondenter inom förvaltningarnas myndighetsavdelningar (stapeldiagram 1). I Ekerö, Järfälla och i Sigtuna har enkäten inte besvarats av någon anställd inom en utförarverksamhet. Inom myndighetsavdelningarna är det främst socialsekreterare som har besvarat enkäten (stapeldiagram 2). 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst under år 2014 Stapeldiagram 3. Respondenternas anställningstid och kontakt med FoU-Nordväst. n = 196 Antal Nej 1 – 3 år Mindre än 1 år Mer än 3 år De flesta som haft kontakt med FoU-Nordväst under 2014 har arbetat mer än tre år (stapeldiagram 3). Av de som har arbetat mindre än ett år har relativt få haft kontakt med FoU under förra året. FoU-Nordväst erbjuder informationsträffar för nyanställda två gånger per termin. Trots detta är det färre än hälften (42 %) av de nyanställda som haft kontakt med FoU. I stapeldiagram 4 (nedan) framkommer att endast respondenter från Sollentuna och Upplands Väsby har deltagit vid informationsträffarna. De aktiviteter som respondenterna deltagit i har varit föreläsningar, seminarier och/eller workshops. Deltagandet varierar dock mellan kommunerna. Stapeldiagram 4. Aktiviteter som respondenterna har deltagit i. n = 194 Antal Föreläsning, seminarium eller workshop (FSW) FSW och/eller övriga aktiviteter (ex. nätverksträffar) Information för nyanställda Jag deltog inte under år 2014 Sigtuna Ekerö Järfälla Solna Sollentuna Upplands-Väsby Sundbyberg 2 I enkäten fanns det även möjlighet att kommentera vad man tyckte om den/de aktiviteter som man deltagit i. Av totalt 39 kommentarer var 34 positiva, medan tre personer inte ansåg att de fått någon ny kunskap vid aktiviteterna. Någon tyckte att det hade varit både bra och dåligt, medan en annan var osäker då respondenten inte visste om aktiviteten i fråga arrangerats av FoU-Nordväst eller inte. Hur har då de som haft kontakt med FoU-Nordväst kommit i kontakt med oss? Stapeldiagram 5. Kontaktvägar till och information om FoU-Nordväst. n = 203 Antal A. Information från chef/kollegor B. Aktivitet som FoUdeltog i eller anordnade C. Den här enkäten. D. FoU-Nordvästs nyhetsbrev E. Lokalt uppföljningseller utvärderingsprojekt F. Minns inte G. Övrigt A B C D E F G Resultatet visar att majoriteten av respondenterna fått information om FoU-Nordväst via chefer och/eller kollegor. Därefter följer aktiviteter i vilka FoU-Nordväst deltog i eller anordnade. Digital kommunikation Tabell 1. Har du någon gång besökt FoU-Nordvästs hemsida? n = 203 Antal Andel Ja Nej Kände inte till hemsidan Ej svar 81 88 33 1 40 % 43 % 16 % 1% Totalt 203 100 % 3 Tabell 2. Vad använde du hemsidan till? n = 169, flera svarsalternativ kunde anges Antal Andel Se nyheter om/från FoU 48 28 % Läsa/ladda ner rapporter 39 23 % Se aktiviteter som anordnas av eller i samarbete med FoU 20 12 % Anmäla mig till FoU-aktiviteter 20 12 % Hittat kontaktuppgifter till FoU-medarbetare 13 8% Ta reda på mer om en specifik ämnesfråga 12 7% Ta del av konferensdokumentation 9 5% Ta reda på mer om praktikerprojekt 6 4% Övrigt 2 1% Totalt 169 100 % Resultatet visar att mer än hälften av de svarande aldrig besökt FoU-Nordvästs hemsida (59 %). Flera visste inte ens om att den fanns. De som dock använder hemsidan letar främst efter nyheter från FoU, läser rapporter eller läser om/eller anmäler sig till FoU-aktiviteter. Tabell 3. Har du tagit del av FoU-Nordvästs nyhetsbrev? n = 203 Antal Andel Ja 106 52 % Nej 66 33 % Kände inte till nyhetsbrevet 27 13 % Ej svar 4 2% Totalt 203 100 % Drygt hälften av respondenterna har tagit del av FoU-Nordvästs nyhetsbrev, men en tredjedel har dock inte gjort det. Flera respondenter visste heller inte om att det fanns. Att så få känner till vårt nyhetsbrev är överraskande. Nyhetsbrevet skickas ut via e-post till chefer och FoUrådets medlemmar i syfte att spridas vidare till samtliga anställda, både inom myndighetsavdelningarna och inom utförarverksamheterna. Tabell 4. Har du, under de senaste 2 åren, tagit del av innehållet i någon av FoU-Nordvästs rapporter? n = 203 Antal Andel Ja Nej Osäker/vet ej Ej svar 108 59 34 2 53 % 29 % 17 % 1% Totalt 203 100 % Det är emellertid positivt att fler än hälften av de svarande har tagit del av en eller flera FoUrapporter under de senaste två åren. 4 Utvecklingsområden för att nå en kunskapsbaserad socialtjänst Stapeldiagram 6. Vilket utvecklingsområde på din arbetsplatser tycker du är viktigast för att nå målet om en kunskapsbaserad socialtjänst? n = 189 Antal Systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet Tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning Utökad möjlighet att kunna reflektera över mitt arbete Utökade möjligheter för brukarna att få uttrycka sina behov Övrigt Vet ej Socialsekreterare eller behandlare Chef och/eller arbetsledare Övrigt (ex. stab) Enkätsvaren visar att socialsekreterare/behandlare främst anser att det är viktigt att tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning (36 %). Därefter vill de ha utökade möjligheter att reflektera över sitt arbete (27 %). Flera uttrycker också behov av ökade möjligheter för brukarna att få uttrycka sina behov (16 %). Resultatet skiljer sig något från cheferna/ arbetsledarna som anser att systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet är det viktigaste utvecklingsområdet (39 %). På nästa sida redovisas vilka utvecklingsområden som anses viktigast i respektive kommun. Svarsbilderna skiljer sig en del åt mellan kommunerna, men man bör även notera att antalet respondenter varierar kraftig från kommun till kommun, vilket påverkar resultatet. 5 Stapeldiagram 7. Vilket utvecklingsområde på din arbetsplatser tycker du är viktigast för att nå målet om en kunskapsbaserad socialtjänst? n = 195 Ekerö Sigtuna Järfälla 43 % 29 % 29 % 44 % Solna 18 % Tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning Utökad möjlighet att kunna reflektera över mitt arbete 22 % Sollentuna Systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet 29 % 38 % Sundbyberg Utökade möjligheter för brukarna att få uttrycka sina behov Övrigt 22 % 22 % 30 % Vet ej 30 % 38 % 47 % Upplands-Väsby 26 % 20 % 32 % 32 % Ekerö: n=7 (4%), Järfälla: n=18 (9%), Sigtuna: n=24 (12%), Sollentuna: n=50 (26%), Solna: n=32 (16%), Sundbyberg: n=23 (12%), Upplands Väsby: n=41 (21%). Flera av respondenterna har även valt att utnyttja möjligheten att kommentera sitt svar om de viktigaste utvecklingsområdena. Nedan redovisas några av dem. De är redigerade och där flera har uttryckt ungefär samma synpunkter har dessa sammanfattats. Någon tror att FoU-arbetet behöver vara en mer genuint integrerad del av de kommunala verksamheterna och att medarbetarna behöver ges reell arbetstid att reflektera kring kunskapskällorna. Respondenten anser inte att socialsekreterare ges tid att på ett strukturerat sätt ta del av aktuell forskning och reflektera kring sitt arbetssätt och sitt förhållningssätt gentemot klienterna på grund av för hög arbetsbelastning och fokusering på budget. Respondenten anser även att det finns en tyst förväntan att socialsekreterarna ska ha intresset och göra detta på fritiden. ”Det krävs mer resurser i form av fler händer”. Självklart behövs också brukarperspektivet utvecklas uttrycker personen vidare. En annan av respondenterna anser att socialtjänsten måste få bättre blick för vad man håller på med. Hen säger att arbetet bedrivs från ena dagen till den andra, utan uppföljning och utan utvärdering. För att bli bättre behöver socialtjänsten ta fasta på framgångsrika tillvägagångssätt och arbeta vidare på det. Respondenten menare vidare att det tyvärr finns det en klyfta mellan forskning/ utbildning och arbetet på "fältet". Hen upplever det som att det är två parallella discipliner, socialt arbete i verkligheten kontra det intellektuella sociala arbete, vilket hen tror beror på bristande professionalism. Respondenten förordar att praktiken under utbildningen slopas och att ”Allmäntjänstgöring” istället införs för socionomer under två år. Därefter ska socionomer kunna specialisera sig i ytterligare två år mot till exempel missbruk, socialpsykiatri, barn och unga, ekonomiskt bistånd, etc. Hen drar parallellen till läkarna som först är AT, sedan ST och därefter specialist. Idag blir man färdig socionom och förväntas kunna "allt". 6 En av kommentarerna handlar om hur viktigt det är att kunna diskutera och reflektera så att man på enheten kan bygga rutiner som säkerställer att alla handläggare gör lika. Den hjälp man får ska inte bero på vilken handläggare man hamnar hos. Genom diskussioner kan rutiner, samsyn och tydlighet gentemot brukarna skapas. Man får mer kunskap och lär sig genom handledning och gruppdiskussioner menar respondenten. Det är även viktigt att säkerställa att klienten får samma bemötande oavsett vem den möter på arbetsplatsen. En av respondenterna önskar att på ett enkelt sätt få information om forskningsrön som skulle kunna vara till hjälp i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. Som socialsekreterare behöver man få veta mer om vad som händer i omvärlden. Kunskaperna från Socialhögskolan kan kännas inaktuella och i utredningar och analyser ska socialsekreterarna hänvisa till aktuell forskning/vetenskap men var, och också när, inhämtas denna kunskap frågar sig respondenten? En annan respondent anser att de får in så mycket forskning, men bristen på resurser gör att de inte mäktar med att implementera ens en bråkdel. Många menar att alla utvecklingsområdena är viktiga delar för helhetsbilden och arbetet med klienterna, och att flera utvecklingsområden är beroende av varandra. Flera poängterar även att arbetsbelastningen är för hög och att det finns för få möjligheter att diskutera och reflektera kring arbetet. Den systematiska uppföljningen hinns inte med och det finns inte heller utrymme att träffa brukarna så mycket som behövs. Det är viktigt att ge brukarna mer utrymme men det är samtidigt svårt att få dem att ställa upp på att delta i exempelvis fokusgrupper skriver någon. En annan nämner att kvalitativa intervjuer med brukare kring deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten skulle vara ett bra underlag för systematiskt förbättringsarbete i verksamheten. Hen skriver vidare att det också är angeläget att faktiskt använda de mät- och uppföljningsmetoder som redan är utvecklade, till exempel ASI, i praktiken. En person anser att det är angeläget att granska och utveckla det dagliga arbetet, exempelvis genom att titta på utredningar, vart socialtjänsten lägger sina resurser och så vidare. Att på en övergripande nivå bättre tillvarata den uppföljning som görs i verksamheten och där uppföljning inte görs stödja till uppföljning. En annan av kommentarerna handlar om samarbete med andra myndigheter för att främja att segregering vänds till integrering i bostadsområden med "problem"? Avsatt tid för utvecklingsarbete tillsammans med kollegor skriver någon är betydelsefullt. Hen önskar att relevant forskning inom ett område ska presenteras av någon som gjort en kunskapsgenomgång och att möjlighet ska ges att diskutera hur socialtjänstens arbetsmetoder kan utvecklas utifrån denna forskning, samt utifrån den yrkeskunskap som socialarbetarna har från sitt dagliga arbete. Hen nämner även att stöd och hjälp behövs för att föra relevant statistik vid uppföljning av förändringar som provas. Någon uttrycker önskemål om att det ska ges utrymme att tillexempel kombinera utrednings-/behandlingsarbetet med forskning, utan att kollegor eller socialsekreteraren själv blir drabbad genom detta skall göras inom befintlig arbetstid. Respondenten tror att kombinationer av detta slag skulle kunna generera att medarbetare mår bättre, gör ett bättre jobb och stannar kvar inom organisationen. 7 ”Mer inflytande nerifrån och upp”, skriver en annan, och menar att handläggarna själva ofta vet vilka verktyg de bäst behöver men att de sällan får vara med och påverka beslutsfattandet. De flesta respondenter understryker att bristen på tid är det som hindrar utvecklingen inom socialtjänsten. De nämner också att det behövs arbetsro, ett öppet klimat samt intresserade och motiverade medarbetare. Mer utbildning och hjälp med struktur och kunskap är andra saker som tas upp. Många poängterar att arbetsbelastningen måste minska så att man hinner reflektera och diskutera mer, samt ta del av forskning; ”det ska vara en självklar del i mitt arbete att ha TID till att kunna ta reda på ny kunskap samt få ta del av ny kunskap genom utbildningar, föreläsningar, rapporter m.m.”, ”Socialarbetare inom myndighet förväntas kunna "veta" allt och vara pålästa, men arbetsgivaren ger inget tidsutrymme till detta, så det är en orealistisk förväntning!” Att få koncentrera sig på sina arbetsuppgifter och inte ha alltför mycket runt omkring sig i form av organisationsförändringar och dylikt, samt ha chefer som styr och leder på ett tydligt sätt, är andra önskemål som framförs. Det finns även en efterfrågan om att samverka, både mellan enheter och mellan kommuner, att delta i nätverk med andra kommuner, liksom att FoU-Nordväst ska komma ut på förvaltningarna och presentera sitt arbete. Att få vara delaktiga i att testa och utvärdera nya metoder och ha tillgång till databaser nämns också. Sammanfattning Enkäten besvarades mestadels av respondenter som arbetade med myndighetsutövning. De flesta som haft kontakt med FoU-Nordväst har varit anställda längre tid än tre år. Den vanligaste aktiviteten som respondenterna deltagit i på FoU-Nordväst har varit föreläsningar, seminarier och/eller workshops. Vanligaste kontaktvägen har varit genom en chef eller arbetsledare. En majoritet av respondenterna kände inte till FoU-Nordvästs hemsida. Men de som gjorde det använde den mestadels till att läsa nyheter, läsa rapporter och/eller anmäla sig till seminarier. Fler än hälften av respondenterna har under de senaste två åren tagit del av en eller flera FoU-rapporter. Bland socialsekreterare och behandlare ansågs det viktigaste utvecklingsområdet för att nå målet om en kunskapsbaserad socialtjänst vara att tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning. De skilde sig från respondenter som var chefer och/eller arbetsledare, vilka menade att systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet var viktigast. Diskussion FoU-enkäten har främst besvarats av socialsekreterare på myndighetsavdelningen. Spridningen av enkäten verkar inte ha varit lika stor inom utföraravdelningarna. Eftersom det är viktigt för FoU-Nordväst att nå ut även till behandlare inom utföraravdelningen får det ses som ett utvecklingsarbete att se över hur information från FoU sprids till dessa grupper. Resultatet av enkäten visar att färre än hälften av respondenterna har haft kontakt med FoU under det senaste året. Exempelvis har endast svaranden från två kommuner deltagit i FoU:s 8 information till nyanställda. Under hösten 2014 var deltagandet vid informationsträffarna lågt och ett av tillfällena ställdes in på grund av för få deltagare, vilket kan vara en orsak till resultatet i enkäten. Trenden har dock vänt under våren 2015 då informationsträffarna åter har lockat många deltagare. FoU-Nordväst har under det gångna året haft fokus på spridande och nyttiggörande av kunskap. Resultatet i enkäten visar att så väl kännedomen om FoU:s nyhetsbrev som kännedomen om FoU:s hemsida behöver öka då dessa är viktiga kanaler för kunskapsspridning. Det är dock positivt att notera att fler än hälften av de svarande har tagit del av en eller flera FoU-rapporter under de senaste två åren. De flesta som deltagit i någon aktivitet arrangerad av eller i samarbete med FoU-Nordväst har upplevt det som positivt. Deltagandet i FoU-aktiviteter skiljer sig åt mellan kommunerna. Detta kan bero på att även svarsfrekvenser skiljer sig åt mellan kommunerna, men speglar även FoU-Nordvästs bild av att alla kommuner inte tar lika stor del av vårt arbete. När det gäller utvecklingsområden visar enkätsvaren att socialsekreterare och behandlare främst anser att det är viktigast att tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning. Därefter vill de ha utökade möjligheter att reflektera över sitt arbete. Relativt många uttrycker också behov av ökade möjligheter för brukarna att uttrycka sina behov. Resultatet skiljer sig dock från cheferna och/eller arbetsledarna som anser att systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet är det viktigaste utvecklingsområdet. I kommentarerna lyfts bristen på tid upp som det största hindret för utvecklingen inom socialtjänsten. Många poängterar att arbetsbelastningen måste minskas till förmån för reflektion och diskussion kring arbetet, samt för att ta del av forskning. Man vill även ha tydliga ledare, mer samverkan inom och mellan kommuner, nätverk samt färre organisationsförändringar. Önskemål finns även om att FoUNordväst ska arbeta närmare kommunerna och komma ut och presentera sitt arbete. 9
© Copyright 2024