1. No category

I detta nummer
Ledare nr 2 2015
SAM-ansökan 2015
Nyheter i SAM Internet
Ekologisk produktion
Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Kompensationsstöd
Preliminära ersättningar för jordbrukarstöden 2015
Nya regler för biotopskyddet
Fältbesök jordbrukarstöd 2015
Aktiviteter våren 2015
NR 2, APRIL 2015
LANDSBYGD I KRONOBERG
ISSN 1400-8467
Ansvarig utgivare: Stefan Carlsson - 010-223 73 24
Redaktör: Malin Fernholm
Layout, redigering: Elisabeth Pettersson
1
LEDARE NR. 2, 2015
År 2015 innebär ett år med många
nyheter inom stöden. Det är inte
troligt att du inledningsvis kommer
att uppleva särskilt många förenklingar. Det är viktigt att du håller
dig uppdaterad så att du lär dig de
nya stöden. Idag är informationen
bäst samlad på Jordbruksverkets
hemsida.
Eftersom nyheter ofta upplevs
som besvärliga så kommer vi i
samverkan med LRF att hålla informationsträffar om direktstöd,
miljöersättningar och LFA-stöd för
att försöka reda ut oklarheter och
trycka på viktiga saker att tänka på
i växtodling, dokumentation och
ansökan. I övrigt svarar vi förstås
också på frågor i telefon.
Tidigt i höst när de flesta stöden
öppnar inom landsbygdsprogrammet, beräknar vi informera även
om olika typer av företagsstöd och
projektstöd. Även här är nyheterna
många, framförallt måste vi alla
vänja oss vid att ansökningar och
investeringar ställs mot varandra
och bara de bästa bifalls.
Landsbygdsministern arbetar
för att en nationell livsmedelsstrategi ska tas fram med bred förankring. Strategin ska delvis utgå från
förslagen i den nyligen presenterade konkurrenskraftsutredningen.
Strategin ska vara klar till våren
2016 och beskriva vad som krävs
för att öka lönsamheten och produktionen i Sverige. Både den storskaliga och småskaliga livsmedelsproduktionen är ju viktig att öka i
vårt län, eller hur?
Stefan Carlsson
Landsbygdsdirektör
SAM-ANSÖKAN 2015
ligger på högkant längst ut till höger
under stöd på startsidan. Där kan du
söka på frågor som redan besvarats
eller ställa en ny fråga kring SAM Internet eller stöden.
Teknisk support
Har du tekniska problem med SAM
Internet? Det kan till exempel vara
att du har problem med att logga
in. Vänd dig då till Jordbruksverkets
tekniska support. Du hittar supporten i det grå fältet till vänster vid inloggningen till SAM Internet.
På Jordbruksverkets hemsida hittar du också information om eventuella driftstörningar.
Nu har SAM Internet varit öppet sedan den 16 mars och har du inte påbörjat din ansökan ännu är det hög
tid att göra det nu. Sista ansökningsdag är den 12 maj.
Det finns flera kontaktvägar att
använda för att få hjälp med ansökan
beroende på vilka problem du har.
Telefonsupport
Har du stödfrågor eller problem
med SAM Internet kan du ringa till
Länsstyrelsen eller Jordbruksverket
på det gemensamma telefonnumret
0771-67 00 00.
Öppettiderna till telefonsupporten är fram till och med den 17 april
kl. 9-15. Från den 20 april utökas telefontiderna successivt. Vecka 17 är
det öppet till kl. 19 och veckorna efter det utökas öppettiderna med 1h
varje vecka. Den 12 maj är telefonsupporten öppen till kl. 24.
Telefonsupporten är även öppen
de första helgerna i maj innan SAMansökan ska lämnas in. Öppettiderna på helgerna är 2-3/5 kl. 13-18,
9-10/5 kl. 13-19.
Kvällstid efter kl. 16.00 och helger svarar vi bara på frågor angående
SAM Internet.
Fråga oss
Fråga oss är en tjänst på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.
se. Klicka på den gröna rutan som
2
Support på Länsstyrelsen
Som tidigare år har vi möjlighet att
erbjuda dig hjälp hos oss på Länsstyrelsen.
Har du behov av dator eller vill
ha hjälp med hur du fyller i din ansökan kan du boka en tid hos oss.
Supporten startar den 7 april och
varar till och med sista ansökningsdag den 12 maj. Vi har öppet mellan
kl. 08.00-16.00. För att vi ska kunna
ta emot dig måste du boka en tid.
Ring 0771-67 00 00. Tänk på att vara
ute i god tid!
OBS! Supporten på Länsstyrelsen är enbart en teknisk support för
hur du fyller i din ansökan i SAMinternet. Rena stödfrågor besvaras
per telefon.
Länsstyrelsen har bytt adress. Den
nya adressen dit du ska skicka
brev angående Jordbrukarstöden
är: Länsstyrelsen i Kronobergs
län, FE 9, 956 85 Överkalix.
Anna Håkansson
anna.hakansson@lansstyrelsen.se
NYHETER I SAM INTERNET
EKOLOGISK PRODUKTION
SAM Internet har samma utseende
och upplägg som tidigare.
Menyn ”Ange gröda och stöd”
har ändrats så att man söker utbetalning och åtagande på samma flik.
Man får bara upp de grödor som
är möjliga för det aktuella blocket,
t.ex. går det inte att söka betesmark
med grödkod 52 på en åkermark
utan att först föreslå ändring av
block.
I fliken ”Övriga uppgifter” har
ansökan om stöd till unga lantbrukare, nötkreatursstödet, stödrätter
ur nationella reserven lagts till. Här
anmäler du också om du behöver
skicka in intyg om ditt företag har
viss annan verksamhet än jordbruk.
Det finns en särskild flik där du får
en översikt om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet.
Använd gärna rapporten ”Summering av areal” för en enkel överblick av din ansökan.
Tänk på att det finns tre olika
alternativ för utbetalning för ekologisk djurhållning, ett för befintligt
åtagande, ett för nytt åtagande och
ett för åtagende för omställning till
ekologisk produktion.
Observera att du inte behöver
skicka in någon underskriftssida.
Produktionen måste vara ansluten
till ett godkänt kontrollorgan senast
12 maj 2015. Den som ansluter företaget till ett kontrollorgan och den
som söker ersättningen måste vara
samma person.
Skaffar du mer mark eller fler
djur ska du även anmäla detta till
kontrollorganet senast den 15 juni.
Carolina Hägerdal
carolina.hagerdal@lansstyrelsen.se
,
FÖRGRÖNINGSSTÖD
Enligt det förslag som är presenterat kommer Kronobergs län att
vara ett s.k. skogsundantag. Det
innebär att inga lantbrukare, som
har huvuddelen av sin mark i vårt
län, kommer att beröras av kravet
på ekologiska fokusarealer. Kravet
på gröddiversifiering gäller dock.
Villkor för ekologisk produktion
– växtodling
Spannmål och proteingrödor ska
odlas för att tröskas eller ensileras.
Oljeväxter, oljelin, bruna bönor,
konservärtor och frövall ska odlas
för att tröskas. Odling av stärkelsepotatis och hampa ger rätt till
ersättning. Grönfoder ska vara ettåriga grödor och dugligt till foder.
Vall ger ingen ersättning men har
du ekologisk djurhållning räknas vallen in i underlaget för den ersättning
du får för dina djur. Samma gäller
för betesmarker och slåtterängar om
du har miljöersättningar för dem.
Villkor för ekologisk produktion –
djurhållning
För att få ett åtagande för ekologisk
djurproduktion krävs att du har ett
åtagande för ekologisk växtodling.
Ersättningen baseras på det antal
djur du har av resp. djurslag. För att
få ersättning för en djurenhet måste
du ha ett hektar åkermark eller två
ha betesmark.
Djurhållningen måste varje år under åtagandeperioden omfatta något
av följande:
• en tacka, en get eller en sugga
under hållandeperioden
• ett nötkreatur i genomsnitt
• två djurenheter av värphöns i
genomsnitt
• två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt eller
• ett slaktsvin som levererats till
slakteri.
Omställning till ekologisk produktion
2015 införs en ny ersättningsform
för att främja ekologisk produktion.
Som för alla andra miljöersättningar
krävs det att du har ett åtagande för
att kunna söka utbetalning.
Däremot är åtagandeperioden
för omställning till ekologisk produktion endast två år.
Villkoren för ersättningen i övrigt
är i stort sett desamma som för ersättningen för ekologisk produktion.
Ulla-Britt Johansson
ulla-britt.johansson@lansstyrelsen.se
3
MILJÖERSÄTTNING FÖR
BETESMARKER OCH
SLÅTTERÄNGAR
Åtaganden
Precis som i det tidigare Landsbygdsprogrammet måste du ansöka
om ett åtagande på en period av 5 år.
När du ansöker om åtagande i
SAM Internet ska du på varje skifte
välja vilken åtagandenivå du vill ha
när det gäller skötseln av marken.
Du kan välja mellan allmän eller särskild skötsel. Väljer du särskild skötsel finns det möjlighet att lägga till
komplement, som till exempel lövtäkt. Det är sedan länsstyrelsen som
fastställer vilken markklass, areal, vilka komplement och särskilda skötselvillkor som ska gälla på skiftet.
Viktigt att tänka på vid ansökan om åtagande är att det inte
får finnas någon igenväxning
på den areal som du söker på.
Igenväxningen ska vara borttagen
innan du gör ansökan. I annat fall
ska du inte söka åtagande på marken.
På ett skifte som ingår i ett åtagande
för betesmarker och slåtterängar är
det inte tillåtet att:
• använda växtskyddsmedel, gödsla, jordbearbeta, göra insådd,
bedriva täkt av sten eller jord,
• genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller
värdefulla landskapselement,
• göra andra åtgärder som kan
skada natur- och kulturvärden
som till exempel kalkning.
Skötsel
Allmän skötsel
Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall hållas borta under hela
åtagandeperioden.
Marken ska skötas så det inte blir
någon skadlig ansamling av förna.
Slåtterängen slås varje år på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas
sönder. Marken ska slås under perioden 1 juli till 31 oktober, skörden/
gräset/höet ska föras bort. Betesmarken ska vara avbetad senast den
31 oktober. En förändring mot tidigare programperiod är att från och
med andra året i ditt åtagande får du
vartannat år ersätta bete med slåtter.
Slåttern ska utföras under samma tid
och på samma sätt som för slåtterängen ovan.
Särskild skötsel
Samma skötsel som under allmän
skötsel ovan. Slåtterängen ska dock
slås med klippande eller skärande
redskap. Ängen ska varje år vara fagad (röja undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp från ängen).
Därutöver bestämmer länsstyrelsen
ett eller flera skötselvillkor som till
exempel, när på året du ska beta eller
slå marken.
Utbetalning
Första året måste du söka utbetalning för alla dina skiften som finns
i åtagandet. År två och framåt är det
möjligt att söka utbetalning för minst
75 procent av den areal som du har
i åtagandet. Varje enskilt skifte ska
finnas med i ansökan om utbetalning minst vartannat år. För de skiften som du inte söker utbetalning
behöver du inte uppfylla kraven på
bete/slåtter det året. Du måste dock
fortfarande uppfylla alla övriga villkor som finns i åtagandet, till exempel att hålla igenväxning borta.
Märtha Svensson
martha.svensson@lansstyrelsen.se
4
KOMPENSATIONSSTÖD
Det är inte bara namnet som ändras
utan även villkor för stödet och ersättningen.
Ett av villkoren är att man ska
bruka minst 4 ha mot tidigare 3 ha.
Ett annat är att grödorna på åker ska
odlas med sikte på god skörd.
Man får utbetalt för all den areal
som man har fodergrödor på och
som man söker utbetalt för. De grödor du kan söka för är vall, grönfoder, betesmark och slåtterängar,
de ska skördas eller betas senast 31
oktober. Ersättningsnivån beror på
vilken region man tillhör samt djurtätheten på företaget. (Antal nötkreatur, tackor eller getter/totala
arealen med fodergrödor.) Se tabell
på sidan 5.
Man kan även få utbetalt för
spannmål, proteingrödor oljeväxter, energiskog och trädgårdsgrödor.
Spannmål får ensileras men måste
först odlas fram till full axgång. Även
extensiva grödor som bl.a. skyddszoner, gröngödsling och energigräs
berättigar till kompensationsstöd.
OBS alla detaljer och villkor är
inte beslutade, håll dig uppdaterad
genom att läsa på jordbruksverkets
hemsida.
Siv Josefsson
siv.josefsson@lansstyrelsen.se
PRELIMINÄRA ERSÄTTNINGAR FÖR JORDBRUKARSTÖDEN 2015
Ersättningsform
Kr/ha
Betesmarker och slåtterängar
Betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel
Betesmarker med särskild skötsel
Slåtterängar med särskild skötsel
Skogsbete
Mosaikbetesmark
Gräsfattiga marker
Komplement bränning
Komplement efterbete
Komplement höhantering
Komplement lieslåtter
Komplement lövtäkt
Komplement svårtillgängliga platser
Restaurering betesmarker och slåtterängar
1 000
2 800
4 500
2 500
1 700
1 700
800
700
1 700
7 000
100 kr/st.
1 000
3 600
Skötsel av våtmarker och dammar
Ersättning för omställning till ekologisk produktion
och ersättning för ekologisk produktion
Spannmål/oljeväxter/proteingrödor m.m.
(ej vallodling på åkermark)
Potatis och grönsaker
Frukt och bär
Djurersättning åkermark,
där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet
Djurersättning betesmark,
där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet
4 000
1 500
5 000
7 500
1 600
800
Kompensationsstöd
Område
5a, 5b
5:a
5:b
Typ 1, Betesdjur och
fodergrödor
Djurtäthet
0,9 eller >
1 500
1 100
Typ 2, Betesdjur och
fodergrödor
Djurtäthet
0,4-0,89
700
400
Typ 3, Betesdjur och
fodergrödor
Djurtäthet
0,1-0,39
250
0
Typ 4
Växtodlingsgrödor
Inget djurkrav
600
600
Du kan få ersättning för mer än en typ, t.ex. typ 1 och typ 4.
Alla regler och stödnivåer är preliminära eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte
är beslutat ännu. Mer information om de olika stödformerna hittar du om du går in på
www/jordbruksverket.se. 5
NYA REGLER FÖR BIOTOPSKYDDET
Under mer än 5 000 år har människan format och påverkat landskapet
genom jordbruk. Vi kan läsa landskapet genom spåren av byar, alléer,
stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar
och diken. Biotopskyddet finns för
att bevara variation, biologisk mångfald och kulturhistoria i jordbrukslandskapet.
Det finns många arter i vår natur
som hör hemma i åkerlandskapet,
men som samtidigt är beroende av
miljön närmast åkern för skydd, boplats, vinterviste eller för att samla
en del av sin mat. Därför kan små
biotoper i eller intill åkern vara helt
avgörande för många arter av exempelvis fåglar, insekter samt grod- och
kräldjur. För många av dessa arter
behövs det ganska mycket av lämpliga miljöer för att det ska bli en stabil mängd individer så att arten kan
överleva på lång sikt. Detta är ett av
skälen till att biotopskyddet en gång
kom till.
bort, så även källan, jordkällaren och
astrakanen som stod här. Om kulturspåren helt tas bort förloras delar
av din gårds och bygds historia!
Biotoperna är viktiga
Det mesta av variationen i landskapet har redan försvunnit och de
största förändringarna har skett sedan 1950-talet. Nu är det mycket
viktigt att så mycket som möjligt av
det som återstår får finnas kvar för
framtiden. Både för den biologiska
mångfalden och för att många av arterna är viktiga för pollinering och
naturlig skadedjursbekämpning.
Lagändring
Från den 1 september 2014 finns
utökade möjligheter att söka dispens
från biotopskyddet även för åtgärder
som underlättar för jordbruket. Åtgärderna ska behövas för att utveckla eller behålla ett aktivt brukande av
jordbruksmark och biotopskyddets
syften ska fortfarande vara tillgodosedda. Syftet med lagändringen är att
göra det möjligt för jordbruksföretag
att få verksamheten mer ekonomiskt
hållbar. Det bidrar till ett långsiktigt
aktivt brukande, vilket är en förutsättning för att behålla naturvärdena
på sikt. I övrigt finns inga fastställda
särskilda skäl, utan de får bedömas
i det enskilda fallet. Exempel på aspekter som vägs in i prövningen är
om skiftena är små, oregelbundna
eller på annat sätt svårbrukade.
Länsstyrelsens handläggning
På Länsstyrelsen handläggs ansökningarna av arbetsgrupperna Naturskydd i samverkan med Landsbygd
och Kulturmiljö. Räkna med att
handläggningstiden till en början kan
bli flera månader. Under 2015 kommer Jordbruksverket att ta fram ett
kalkylverktyg till stöd för Länsstyrelsens bedömning av ansökningarna. I
vissa fall kan även andra prövningar
behöva göras, t ex anmälan om vattenverksamhet eller samråd/tillstånd
enligt Kulturmiljölagen.
Faktaruta:
• Det generella biotopskyddet
gäller följande biotoper i jordbruksmark: stenmurar, odlingsrösen, småvatten och våtmarker
(inklusive öppna diken), källor
med omgivande våtmark samt
åkerholmar. Alléer och pilevallar är
biotopskyddade på all mark.
• Information och blankett finns
på hemsidan: www.lansstyrelsen.se/
kronoberg, klicka dig vidare via >
Miljö & klimat > Verksamheter
med miljöpåverkan > Tillstånd
och anmälan > Ingrepp i naturen
>Biotopskyddsområde.
• Handläggningsavgift, 2 300 kr.
Ansökan om dispens
Det nya landskapet
Under 1900-talet försvann många
kulturspår då åkrar slogs ihop för
att få mer produktiva marker som
kunde brukas med större maskiner.
Stenmurar revs, dikena täckdikades,
åkerholmen där torpet legat plöjdes
På länsstyrelsens webb (se faktarutan) finns mer information och
ansökningsblankett. Där hittar du
även en länk till Naturvårdsverkets
vägledning som förklarar hur prövningen går till och en bra bakgrund
till lagstiftningen. Om du åberopar
det nya särskilda skälet är den största
skillnaden att du nu måste redovisa
underlagsdata om företaget, kostnader samt förändring av avkastning.
6
Erik Brimse
erik.brimse@lansstyrelsen.se
Peter Wredin
peter.wredin@lansstyrelsen.se
FÄLTBESÖK JORDBRUKARSTÖD 2015
Varför gör vi inom jordbrukarstöden besök ute på gårdarna? Det kan
finnas flera olika anledningar till det
och just i år blir det extra stor omfattning bland annat på grund av olika projekt. Nedan beskrivs de olika
typer av fall där vi åker ut och kontrollerar marker och/eller djur.
Djurkontroller
Handlar dels om identifiering, journalföring och registrering av nötkreatur, får/get och gris och dels om
olika villkor framför allt i ekologiska
stödformer.
Arealkontroller
Fastställa blockens/skiftenas gränser, kolla på avbetning/skörd. Avgöra om det är för tätt med buskar och
träd dvs. det vi kallar igenväxning
och andra stödrelaterade villkor.
Kontroll av kulturmiljöstödet
Avgöra landskapselementens, som
exempelvis stenmurars, omfattning
och liksom vid arealkontroller titta
på igenväxning.
Tvärvillkor
På ett färre antal gårdar utförs så
kallade fullständiga tvärvillkorskontroller. Det innebär att förutom
vanliga areal och djurkontroller följs
även vissa miljö, hälso- och djurskyddsbestämmelser upp.
Ajourhållning block
Jordbruksblocken ska uppdateras
och det kan bero på att stödsökaren
själv har begärt en ändring eller att
det finns nya flygbilder som ger ny
information.
gällande att det nu tillåts fler träd än
tidigare.
Nya åtagandeplaner
Ett annat projekt som pågår åren
2015 och 2016. Handlar om att fastställa olika markklasser i betesmarker med tanke på flora, träd och kulturvärden.
Samordning av fältbesök
Som framgår av ovan är det många
olika typer av besök som kan vara
aktuella. Vi ska givetvis försöka samordna det som är praktiskt möjligt
för att inte uppta din tid för mycket.
Föranmälan
I de flesta fall föranmäls fältbesöken.
Block 2015
Ett projekt som startade på allvar i
höstas och ska avslutas det här året.
Anledningen är en något förändrad
betesmarksdefinition framför allt
Johan Ekström
johan.ekstrom@lansstyrelsen.se
_________________________________________________________________________________________
VÅREN 2015
Detta nyhetsblad ingår i det svenska landsbygdsprogrammet som finansieras av Sverige och EU.
Här finns både aktiviteter i länsstyrelsens regi och upphandlade aktiviteter.
SAM-information 2015
Märkning av livsmedel
Nytt landsbygdsprogram med nya miljöersättningar
samt nya direktstöd kommer att införas under 2015.
Vi bjuder in till information om de nya stödformerna.
En ny märkningsförordning ställer nya krav på de livsmedelsföretag som säljer direkt till konsument. Hur berör den dig? Det är viktigt att i god tid känna till och
förändra etiketter och märkningar.
Platser:
Torsdagen den 9 april, Borgen, Lenhovda
Tisdagen den 14 april, Folkets Hus, Alvesta
Onsdagen den 15 april, Folkets Hus, Jät
Torsdagen den 16 april, Ljungbystopp, Ljungby
Lär dig hur du ska skriva korrekt när det gäller ingredienser, näringsvärde, hållbarhet m.m.
Ingrid Klingspor, LivsTek, med mångårig erfarenhet av
produktutveckling inom livsmedel, föreläser.
Tid: Samtliga kvällar kl. 19.00-22.00.
Tid: Onsdagen den 15 april, kl. 17.30-20.30
Plats: Alvesta Folkets hus
Ingen föranmälan. Fika finns att köpa.
OBS! Endast kontant betalning.
Anmälan senast den 12 april på länsstyrelsens hemsida,
www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern.
Informationsträffarna genomförs i samarbete med
LRF Sydost.
Välkomna hälsar Ingrid Klingspor och Malin Fernholm.
Välkomna hälsar Länsstyrelsen och LRF.
7
ODR Total Lantbruk
Kronobergs län
Parasiter och optimal
lammtillväxt
Snart kommer fåren ut på bete
och möter då parasiter. Vad kan
du göra för att lammen ändå ska
växa optimalt och fåren inte ska drabbas av diarré eller
avmagring?
Gärdsgårdsbygge
Veterinär Åsa Lindqvist, Fä&Folk, redogör för olika inälvsparasiter och hur du kan betesplanera för att undvika problem. När och varför du ska ta träckprov kommer också att tas upp - ta gärna med analyssvar om du
vill ha hjälp med tolkningen!
Under kursen bygger vi praktiskt en gärdsgård. Du
lär dig vilket material som behövs och kan tekniken
att bygga en traditionell gärdsgård med vidjor.
Tid: Fredagen den 15 maj, kl. 9.00-15.30
Plats: Odensjö Hembygdsgård, Lidhult
Tid: Torsdagen den 9 april kl. 18.00-21.30
Plats: Alvesta Folkets hus
Anmälan senast den 8 april på länsstyrelsens hemsida,
www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern.
Välkomna hälsar Åsa Lindqvist och Malin Fernholm.
Vård/restaurering av stenmurar/jordkällare
Vattendragsvandring
Under dagen lär vi oss grunderna i stenmursläggning
och olika typer av murar.
Välkommen till en vandring vid
Alsterån där vi diskuterar vattenmiljöer.
* Vad kan jag göra med handkraft och vad behöver jag
maskiner till?
* Vad tillåter lagen?
* Tidsåtgång och timtaxa?
Tid: Tisdagen den 21 april, kl.13.00-16.00
Samling i Fröseke vid den tidigare affären. För mer
information se http://hushallningssallskapet.se/evenemang/
Tid: Lördagen den 16 maj, kl. 09.00-15.30
Plats: Västra delen av länet, mer info vid anmälan.
Ingen föranmälan. Ta med egen kaffekorg.
Välkomna hälsar Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent
och biolog vid Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge.
Välkomna hälsar Kjell Gustafsson, Ängagärdet Natur
och Kultur.
NY MEDARBETARE
Salutorg i Ljungby
Tid: Lördagen den 25 april,
kl.10.00-14.00
Vi hälsar Alexandra Röjder välkommen som ny djurskyddshandläggare
efter Marie Rosenqvist som slutat
hos oss. Alexandra har tidigare arbetat som djurskyddshandläggare i
Västmanland, och även på mjölkgård
i sin hembygds Värmland.
Välkommen att handla lokal mat på
Märtas café, Gästgivaregården, Ljungby. Ingen föranmälan.
Välkomna hälsar producenterna från nätverket
”Lokal mat i Sunnerbo”.
LÄNSSTYRELSEN
351 86 VÄXJÖ
Anmälan senast tre dagar innan kursdag till
Kjell Gustafsson, tfn 0470-611 65, 070-586 11 65 eller
kjell-e-gustafsson@swipnet.se. Vägbeskrivning vid anmälan.
Besöksadress
Kungsgatan 8
Telefon
010 223 70 00
8
Hemsida
www.lansstyrelsen.se/kronoberg