1. No category

Oktober—November
2015
Inledning
avnjöts i lä längre upp på en
Nu är vi inne på
gräsmatta. Detta är något som
årets tionde månad och det innebär att vi
skattat.
vi ska göra igen. Mycket upp-
är inne i oktber. Förr kallade man oktober
för slaktmånad i Sverige men idag tänker
jag att vi mest relaterar denna månad till
att det är nu våra äpplen är som finast i
våra trädgårdar och at löven ändrar färg.
Det börjar bli riktigt kyligt nu på mornar
Sen har vi ätit en del också och har hunnit
med både kräftskiva och surströmming.
Med temat ”oktoberfest” hade vi en ordentlig pubafton med levande musik och gott att
dricka. Mycket folk och skratt.
och sena kvällar och kanske man måste
Vår avdelning Blåsippan har bytt namn till
skrapa rutan på bilen innan man tar den
Vitsippan då namnet på avdelningen lätt blan-
till jobbet. I affärenerna börjar det fyl-
dades ihop med namnet på en annan avdelning
las på med stora pumpor och barnen fun-
på huset.
derar på vad de ska ha för dräckt när de
Vi planerar just nu för husdjurens dag den
ska gå runt och skrämmas på Halloween.
Nu är det höst och vi tar filten och myser
ner oss i soffor och fotöljer.
13 oktober. Lili ( från Lili och Sussie) kommer att komma och presentera det senaste
projektet på Djurens Ö. Massor av roliga
Den 4 oktober är även djurens dag och
djur kommer och alla som vill är välkomna!
har varit det sedan 1931 och startades av
Den 22 oktober kör vi en favorit i repris
ekologer i Florens i Italien för att uppmärksamma att djurarter hotades av
utrotning. Numera firas Djurens dag för
att påminna om vikten av djurens välmående och för att belysa djurens situation.
Sedan 1999 är även
4 oktober ka-
nelbullens dag i Sverige.
Sen förra numret av Ärlinghemsnytt har
vi hunnit med en flott-tur ute vid
Ropstensbryggan. Det
var en blåsig dag men vi
höll oss i räcket och så
for vi ut. Flotten åkte
flera turer för att alla
som ville skulle få åka
med. På stranden grillade vi korv och kaffe
nämligen speedejting. Hoppas att många
pratsugna kommer och fyller Ärlinghems
torg.
För att se vad vi gjort och vad som komma
skall gå in på vår blogg
www.arlinghemsbloggen.se
Vid pennan
//Elin
Nyinflyttade:
Bengt Fredriksson har flyttat in på
Blåsippan 7 aug.
IngBritt Loberg har flyttat in på
Mosippan 31/8
UllaBritt Stackeryd har flyttat in på
Blåklinten 29/9
Information / Aktiviteter
Vi har haft Kräftskiva för alla som
gillar kräftor. Det serverades även
Västerbottenpaj samt ost och kex.
Flotte en solig men blåsig eftermiddag i
augusti begav vi oss till Sigtuna och
Ropstensbryggan. Där hade vi lånat en
motordriven flotte av Mälargården som
även var handikappanpassad. Alla som
ville fick ta sig en tur ute på Mälaren. Vi
hade med oss korv som grillades och matiga smörgåsar samt kaffe. Vi fick en härlig eftermiddag tillsammans, detta måste
vi göra om igen under nästa vår.
Vi tog en promenad till ”Fyra små rätter” på Stationsgatan för att äta lunch
buffé. Nästa gång väljer vi en annan
restaurang på Tvärvägen där det finns
pizza, kebab eller sallad att välja på.
Surströmmings lunch blev det den 17 september, omkring 30 personer samlades på torget
för gemensam lunch. Tillbehören var klassiska mandelpotatis, gräddfil, lök och tunnbröd samt förstås snaps.
Blåsippan har bytt namn till Vitsippan.
Namnbytet kom sig av att enheten ofta blandas ihop med Blåklinten.
Landskap
Västerbotten
Västerbotten är ett landskap i Norrland i nordöstra Sverige. Det gränsar i öster till
Bottenviken och Kvarken, i söder till
Ångermanland och i väster och norr till
Lappland, samt i norr till Norrbotten.
Arkeologin har belagt att det funnits
människor i Västerbotten från stenåldern, men forntida fynd är färre än i övriga landet, och befolkningen måste ha
varit gles och fåtalig under hela forntiden. Vattennivån var mycket högre, både
havet och älvarna. Folk vandrade in till
Västerbotten från alla väderstreck ca
8000 f.Kr. Stenålderskulturen i Västerbotten kännetecknas av små härdar,
vilka inte är belägna vid strandkanter.
Det fanns ingen renjägartid i Västerbotten som det gör i till exempel Finland,
utan människorna där jagade älg. Förekomst av flinta visar att människorna
hade långväga kontakter under äldre
stenålder. Under medeltiden kristnades
Västerbotten. Första gången området
nämns i källorna är 1314, då Umeå och
Bygdeå nämns som kyrkosocknar och
beskattas. Samtidigt skedde en kolonisation av kustlandskapet. Den allmänna
uppfattningen är att nuvarande Västerbotten betraktades som hälsingarnas allmänning, och att en nybyggarverksamhet av etniska svenskar vilka var bönder,
skedde successivt, från Ångermanland
och norrut, och att denna nybyggarverksamhet på 1300-talet hade nått Bygdeå.
En del gårdar i Västerbotten kan vara
från järnåldern, men den stora expansionen började först på 1300-talet.
Naturtillgångar gavs som förläningar åt
kyrkan och adeln. Klyftan mellan kust
och inland förstärktes. Samtidigt börjar
det området som Västerbotten utgör att
bli svenskt kameralt. Jordbruket slog igenom
på medeltiden och blev den viktigaste näringen, vid sidan av jakt, fiske och handel.
Klyftan mellan kust och inland tog sig uttryck i en etnisk skillnad mellan samer och
svenskar.
Farvägarna till Västerbotten var huvudsakligen vattenburna, och de centrala orterna är
belägna längs havs- och älvstränder. Under
medeltiden fanns inga körbara vägar i Västerbotten, bara gång- och ridstigar, däribland Norrstigen som gick längs kusten.
Västerbotten ligger direkt söder om Nordkalotten, och därmed direkt söder om polcirkeln, vilket påverkar landskapets ljusförhållanden. Efter vårdagjämningen har Västerbotten allt fler ljusa timmar per dygn, och
om sommaren är nätterna ljusa. Efter höstdagjämningen har området däremot färre
soltimmar än söderut. Holmön, som ligger i
Västerbottens södra skärgård, har flest soltimmar per år i hela landet.
Naturen i Västerbotten och Lappland skiljer
sig åt i flera hänseenden, trots att de är belägna på samma breddgrader. Inlandet är
fjällrikt och högt beläget, medan Västerbotten är flackare med högsta punkter omkring
500 m ö.h. Dock finns landhöjningsområden
i Västerbotten vid Kvarken. Landskapet har
flera älvar i väst-östlig riktning, däribland
Ume älv, Skellefte älv, och Vindelälven, samt
många kustmynnande vattendrag. Dessa vattendrag är rika på fisk som havsöring, harr,
flodnejonöga, gädda och abborre. Vattendragen används ofta till vattenkraft.
Vädret är varmare i öster och klimatzonerna
blir högre inåt landet. Kustområdet har omkring 150 dygn per år med snö, medan de
nordvästligaste delarna har snötäcke uppåt
200 dygn.[45] I Umeå och Skellefteå brukar
snön vara till 1 april, men bara några mil
inåt landet ligger snötäcket kvar till omkring
1 maj.
Till landskapets matkultur hör Västerbottensost, getost, palt, anrättningar av åkerbär och hjortron, viltkött av älg och ren,
samt tunnbröd. Mandelpotatis och lax är
typisk västerbottnisk mat, och rökerier finns
framför allt vid södra kusten.
helhet står för 6 % av den svenska mjölkproduktionen. Fiskodling av regnbåge och
röding bedrivs sedan 1981 i magasinen
som bildas i de reglerade älvarna.
Till äldre matkultur hör mesost och tätmjölk, samt både blodbröd och blodpalt.
Förr kunde blod också användas till pannkaka. Under början av 1900-talet fanns
många bärtorkerier i Västerbotten, men innan dess var det sällan människor åt bär,
annat än lingon. Svamp började också användas i mat under 1900-talet. Under nödår
när säden frös gjordes barkbröd förr. Träindustrin är på grund av naturtillgången
stor i Västerbotten. Sådana industrier innefattar sågat virke samt tillverkning av papper, pappersmassa, träfiberskivor, träpellets
Landskapsdjur: Storspov
och limfog. Därtill förekommer produktion
av trähus, trävaror, snickerier och möbler.
Den odlade marken upptar en liten del av
landskapet, men av mjölkprodukter är landskapet mer än självförsörjande. En medelstor västerbottnisk bondgård har mellan 20
och 30 kor, men yngre lantbruk inriktas ofta
på omkring 50-100 kor och ibland upp till
150. Grisuppfödning har traditionellt varit
stor i hela länet, men har av ekonomiska
skäl miskat sedan 1990-talet. Klimatet leder
till att skörden av potatis är mindre än riksgenomsnittet, men kvaliteten är generellt
sett högre än söderut. Detta beror på att potatisen i Västerbotten mer sällan drabbas
av sjukdomar. Det odlas både matpotatis
Landskapsblomma: Kung Karls spira
och utsäde. Spannmål odlas nästan bara vid
kusten, där växtzonen är lägre, och är nästan uteslutande djurfoder. Norrmejerier har
mejerier i Umeå och Burträsk. Företaget i
Vi har haft pubafton i september denna
gång med tema ”Oktoberfest”. Vi smyckade torget med girlanger och ballonger i
blå vita färger. Oktoberfest är en stor ölfestival som hålls under slutet av september och början av oktober varje år i München, Tyskland. De blå vita färgerna är
landskapsfärgerna.
Baren var öppen med öl, vin samt en
snackstallrik med korv och ost.
Det blev en till Ålandsresa under
hösten. Onsdag 30 sept var vi 12 st
som åkte med Eckerölinjen, åt viltbordet samt shoppade. Vi fick en
härlig dag med solsken och vindstilla hav.
Höst
Höst är en av de fyra årstiderna under
månaderna september, oktober och november. SMHI definierar hösten som den
årstid när dygnsmedeltemperaturen är
fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Ordet "höst"betyder "skörd"och är besläktat med "hösta"och i"nhösta", det vill
säga samla eller hämta in. Hösten är
alltså ursprungligen skördetiden. Om
hösten går växter in i dormans, de börjar
förbereda sig för vintervilan. Processen
med att löven gulnar sätts igång genom
att växterna börjar producera
abskissinsyra. Klorofyllen försvinner
därmed från växter som inte är
städsegröna, varigenom de gula nyanser
som blad och löv alltid har blottläggs.
Lövens gulnande hänger samman med
att växterna gör sig redo för vintervila
och då behöver de energin som klorofyllen förbrukar under sommaren. Höstdimma som är vanligt i Skandinavien,
beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner.
Ju längre tid luften kyls under natten,
desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen.
MATNYTTIGT
Brysselkex
Sockerkaka med kanelgömma
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
50 g smör
1 dl mjölk
3 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
fyllning:
1 dl socker
3 msk kanel
Vispa ägg och socker pösigt. Smält
smöret och blanda med mjölken, häll i
det i äggsmeten. Rör i hop de torra ingredienserna och vänd ner dem försiktigt i smeten. Blanda socker och kanel
till fyllningen. Kläm fast ett bakplåtspapper i botten på en form med löstagbar botten. Häll i hälften av smeten.
Strö över socker/kanelblandningen.
Häll över resten av smeten. In i ugnen,
175 C, 25–30 minuter. Prova med en
sticka, kakan ska inte vara kladdig.
250 g vetemjöl
2 hg smör
1 hg socker
1 tsk vanilj
1/2 krm salt
Blanda samman till en dag.
Rulla längder
Pensla med äggvita
Rulla i strösocker färgat med karamellfärg
Skär i skivor
Lägg på plåt, grädda i 175 grader ca 10
min.
Filippinerna
Filippinerna med huvudstaden
Manila är den 12:e mest folkrika landet med över 94 miljoner
invånare. Landet delas in i tre
delar Luzon, Visayas och Mindanao utöver dem 7107 öar som
finns. Efter det att Ferdinand Magellan landstigit 1521 blev
landet dominerat av spanskt styre. Vid denna tid blev kristendomen vida antaget. Senare
kom USA att få inflytande över öarna. Filippinerna blev självständigt först 4 juli 1946.
Landet har en intressant kultur med influenser från Spanien, USA, Kina. Exempelvis ingår en del engelska ord i det nationella språket filipino som är baserat på Tagalog. Även
nationalsporten är basket. Här nedan fås ett enkelt recept på den inofficiella nationalrätten Adobo och Sinigang som är en tamarindsoppa med kokat mört kött. Tamarind är en
frukt med en mycket speciell smak. Ganska sur men också lite söt.
Adobo
Sinigang
Sinigang
Tamarindfrukt
Instruktioner
Koka köttet tills det blir mört
Ingredienser
Skölj och skiva äggplantan
Skölj och dela sparrisen
8 revben
Häll I sinigangmixen
En påse babyspenat
Påse rädisor
Lägg i sparris och äggplanta i kastrullen.
Koka till de blir klara.
En äggplanta
Avsluta med att hälla i babyspenaten
Lagom mängd vatten (se sinigangmix)
Serveras med ris.
1 packet sinigangmix (finns “hot” att
välja)
Sarap!
(Tagalog för väldigt gott)
Per Lindholm
FRÅGELEK:
Mitt namn:……………………….
Hej, så här kan du räkna. Vet Du till vilket landskap
orterna 1 till 10, tillhör. Välj ett landskap och sätt siffran i landskapskolumnen.
nr orter
Landskap=nr
1
En ånger
2
Två åker
3
Tre slövsläge
4
Fyr udden
5
Fem sjö
6
Sex drega
7
Sju nnerup
8
Otte bol
9
Nie misel
10 Tie rp
nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Landskap att
Östergötland
Västergötland
Halland
Skåne
Halland
Värmland
Småland
Hälsingland
Uppland
Norrbotten
välja från
Rätt svar:
nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ort
Enånger
Tvååker
Treslövsläge
Fyrudden
Femsjö
Sexdrega
Sjunnerup
Ottebol
Niemisel
Tierp
Landskap=nr
8
3 eller 5
5 eller 3
1
7
2
4
6
10
9
Enånger är en tätort, tillika kyrkort i
Enånger socken i Hudiksvalls kommun,
Gävleborgs län, Hälsingland. Enånger
ligger längs europaväg 4, cirka 23 km
söder om Hudiksvall.
Tvååker är en tätort i Varbergs kommun
i Hallands län och kyrkbyn i Tvååkers
socken. Den är belägen vid motorväg
E6/E20 cirka 15 km sydost om centralorten Varberg.
Namnet har en folketymologisk förklaring att det skulle funnits två åkrar i byn,
en på var sida om kyrkan. Svenskt Ortnamnslexikon från 2003 ger däremot en
annan förklaring. Ordet to som finns i
det första skriftliga belägget för namnet
Toaker från 1198 är ett dialektalt ord
med betydelsen "lin". Namnet kan alltså
tolkas Linåkern.
Treslövsläge är en plats i Varberg.
Hälsingland
Halland
Halland
Östergötland
Småland
Västergötland
Skåne
Värmland
Norrbotten
Uppland
Träslövsläge has a fishing harbour. Due to
harbour expansion during the 20th century,
this harbour has become the largest fishing
harbour in Halland County.
Fyrudden är en småort i Gryts socken i Valdemarsviks kommun i Gryts skärgård.
Vid Fyrudden finns restaurang, livsmedelsaffär och busshållplats för färd till Valdemarsvik, Söderköping och Norrköping. Sommartid
utgår dagsturer till Harstena. Länsväg 212
från Valdemarsvik leder via Gryt fram till Fyrudden.
Femsjö är kyrkbyn i Femsjö socken i Småland, sedan 1974 belägen i Hylte kommun i
Hallands län, dessförrinnan i Jönköpings län.
I byn ligger Femsjö kyrka. I Femsjö gamla
prästgård föddes botanikern Elias Fries (1794
–1878). 1978 invigdes i en sidobyggnad till
prästgården i Femsjö ett litet museum, Friesmuseet, för att erinra om och hedra minnet av
Fries.
Det finns ett vandrarhem i gammal skolmiljö. En km öster om Femsjö ligger Hägnen naturreservat på en udde i sjön Stora
Färgen.
2012 beslutade Värmlandstrafik att lägga
ner 15 järnvägsstationer längs värmlandsoch fryksdalsbanan.[4] där Ottebol järnvägsstation planeras läggas ner 2014 eller
Sexdrega är en tätort i Svenljunga kommun 2015.
och kyrkbyn i Sexdrega socken.
Niemisel (lulesamiska: Nimár)[2] är en
Det svårtydda namnet Sexdrega (skrevs
1314 Sexdræghum) betyder troligen "sex
drag"och är från början beteckning på ett
ställe vid Ätran där man haft sex platser för
fiskfångst genom notdragning.
Sjunnerup är en småort i Höörs socken i
Höörs kommun i Skåne län.
småort i Råneå socken i Luleå kommun.
Byn ligger vid Råne älv cirka 50 kilometer
(fågelvägen) norr om Luleå. Byn som är
mycket utspridd ligger på båda sidor om
Råne älv med centrum vid Kvarnån där
vägarna från Råneå, Boden, Morjärv och
Gunnarsbyn möts.
Ottebol är en småort i Arvika kommun, be- Råneälven passerar byn i norr i form av
lägen vid södra änden av Nysockensjön i Ny en fors för att sedan så småningom bilda
det breda sjöliknande Niemiselet som gesocken.
nomflyter byn i söder. Sedan dess delar
På orten finns en lanthandel och det sker
byn den utveckling som skett i många små
även produktion av timmerstugor.
och medelstora byar i Norrbotten de sen1940 greps Ernst Wollweber på Ottebols
aste 50 åren, innebärande utflyttning och
Järnvägsstation. Han var vid tillfället den
gradvis utarmning av service och arbetsmest eftersökta mannen i Europa av
tillfällen. Tierp är en tätort i norra UppGestapo.
land och centralort i Tierps kommun,
Uppsala län. Den ligger mellan Uppsala i
Samma år skedde även en stor tågolycka i
Ottebol som orsakades av förrymda kor på söder och Gävle i norr.
rälsen. Järnvägen var en viktig transportTierp ligger vid Tierps sockens gräns mot
väg till Norge och det tog 5 månader att
Tolfta socken. Efter kommunreformen
laga rälsen och kostade cirka en halv mil1862 ingick den förstnämnda socknen i
jon kronor.
Tierps landskommun där Tierps munici2012 beslutade Värmlandstrafik att lägga
ner 15 järnvägsstationer längs värmlandsoch fryksdalsbanan.[4] där Ottebol järnvägsstation planeras läggas ner 2014 eller
2015.
Niemisel (lulesamiska: Nimár)[2] är en
småort i Råneå socken i Luleå kommun.
Byn ligger vid Råne älv cirka 50 kilometer
palsamhälle inrättades 3 augusti 1888.
Orten med kringområde utbröts ur denna
landskommun 1920 och bildade Tierps köping som 1952 införlivade Tolfta landskommun. 1971 uppgick Tierps köping i Tierps kommun där Tierp sedan dess är centralort.
Kommande aktiviteter:
Bengt Fredriksson har flyttat.
Husdjurens dag 13 oktober
kl.14-16
Underhållning ”Cornelis, Taube
och Bellman” 21/10 kl.13.30
”Finn en vän” 22 oktober kl.14-15
Pubafton 17/11 kl.17.00
Julmarknad 2/12 kl. 13-16
Vi två
Hon vände sig om o Gud jag förstod det
lilla flinka ögonkastet, det flög som eld
genom mitt blod, det sprang som en dallring genom mitt hjärta.
Livets fröjd och all livets smärta, det låg
en saknad i det ögonpar som ljusare, ljusare än himlen var!
O, när hon vände sig om, det över mig
liksom en tanke kom. Jag förstod , jag
förstod att vi två genom stunder en gång
skulle nå all jordelivets sällhet—vi två, vi
två!
Vad hon var skön—liten och fin, i de
mörka ögon en trotsig min—men hon
vände sig om, vände till slut mitt liv, mitt
liv låg i denna minut. Och jag visste då,
att trots allt skulle vi lyckan nå.
Åke Wahlberg
Lämna gärna bidrag till tidningen.
Bidrag kan lämnas till Maria Karlsson
eller skickas under adress:
Ärlinghem
Idrottsvägen 21
195 32 Märsta
Maria.karlsson@sigtuna.se
Nästa nummer utkommer i december
Sista dag för inlämning av bidrag 3 dec.