1. No category

Kallelse
Kommunstyrelsen
Tisdagen den 12 maj 2015
RAGUNDA KOMMUN
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Datum
2015-05-05
Kommunstyrelsen
Plats:
Kommunkontoret, Hammarstrand
Tid:
Tisdagen den 12 maj, kl 08.00
Tema
Retab, Styrelseordförande, Anders Frimert
Krishantering i Ragunda Säkerhetssamordnare, Anna Forsberg
Information
1. Ekonomi – månadsrapport april samt Budget 2016. Therese Östlin Dahlgren.
2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden.
3. Kommunchef.
Beslut
Val av justerare.
Ks § 73 Dnr 2015/414 043 ............................................................................................................. 1 Genomgång av månadsrapport april .................................................................................................. 1 Ks § 74 Dnr 2015/415 045 ............................................................................................................. 2 Ramar för upplåning – utökning av Byggkreditiv ............................................................................ 2 Ks § 75 Dnr 2015/416 002 ............................................................................................................. 3 Attest-och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun ......................................................... 3 Ks § 76 Dnr 2015/417 002 ............................................................................................................. 4 Beslut om firmatecknare för Ragunda kommun. ............................................................................. 4 Ks § 77 Dnr 2015/418 002 ............................................................................................................. 5 Bemyndigande att underteckna låne- och borgensförbindelser..................................................... 5 Ks § 78 Dnr 2015/419 706 ............................................................................................................. 6 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom förskola och fritidshem........................................................ 6 Ks § 79 Dnr 2015/425 291 ............................................................................................................. 8 Ombyggnation av BTC gymnasieskola .............................................................................................. 8 Ks § 80 Dnr 2015/427 624 ............................................................................................................. 9 Patientsäkerhetsberättelse elevhälsans medicinska del 2014 .......................................................... 9 Ks § 81 Dnr 2014/299 101 ........................................................................................................... 10 Ny beredning avseende KS § 60/14, medborgarförslag – kostnadsfritt länskort till
gymnasieungdomar .............................................................................................................................. 10 Ks § 82 Dnr 2015/180 101 ........................................................................................................... 12 Tjänstemannayttrande angående ansökan om att starta fristående förskola i Hammarstrand12 Ks § 83 Dnr 2015/421 004 ........................................................................................................... 14 Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan - .............................................................................. 14 Arkivering av handlingar färdtjänst och riksfärdtjänst .................................................................. 14 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM
RAGUNDA KOMMUN
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Datum
2015-05-05
Ks § 84 Dnr 2015/422 003 ........................................................................................................... 15 Reglemente för Kommunala Handikapp- och pensionärsrådet .................................................. 15 Ks § 85 Dnr 2015/424 750 ........................................................................................................... 16 Riktlinjer ekonomiskt bistånd ............................................................................................................ 16 Ks § 86 Dnr 2015/430 026 ........................................................................................................... 17 Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter........................................................................ 17 Ks § 87 Dnr 2015/340 142 ........................................................................................................... 18 Förslag Fördelning bygdemedel 2015 .............................................................................................. 18 Ks § 88 Dnr 2015/380 044 ........................................................................................................... 19 Ansökan om Lönebidrag – Stuguns Bollklubb .............................................................................. 19 Ks § 89 Dnr 2015/423 044 ........................................................................................................... 20 Förslag på fördelning av medel för studieförbund ........................................................................ 20 Bakgrund ............................................................................................................................................... 20 Ks § 90 Dnr 2014/252-106 ........................................................................................................... 22 Årsredovisning Samordningsförbundet Jämtland 2014 ................................................................ 22 Ks § 91 Dnr 2015/404 104 ........................................................................................................... 23 Årsredovisning Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014 ............................................................ 23 Ks § 92 Dnr 2015/426 253 ........................................................................................................... 24 Förfrågan om köp av skogsfastighet Näset 2:46 ............................................................................ 24 Ks § 93 Dnr 2013/679 046 ........................................................................................................... 25 Lars Gissléns donationsfond; fråga om överklagande .................................................................. 25 Ks § 94 ................................................................................................................................................... 26 Valärenden ............................................................................................................................................ 26 Särskilda bilagor
Tänk på barnchecken (Kf § 6/97)
Jonas Andersson
ordförande
KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 73
2015-05-12
Dnr 2015/414 043
Genomgång av månadsrapport april
1
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 74
2015-05-12
2
Dnr 2015/415 045
Ramar för upplåning – utökning av Byggkreditiv
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-24 § 9 att Kommunstyrelsen hade
rätt att nyupplåna, d v s öka kommunens skulder med totalt 67 miljoner då
Ragunda 2020 som innehåller ny- och ombyggnation av äldreboendet
Björkhammar skulle sättas igång. Resultatet blev ett byggkreditiv som
Ragunda Kommun lyfter pengar ifrån och som sedan kommer att omsättas
till ett lån.
Framtid
Det har sedan Kommunfullmäktiges beslut på nyupplåning på 67 miljoner,
tagits många nya politiska beslut som kostar pengar, och vi ser nu att under
2015 kommer vår likviditet att minska så att den hamnar under vår
Ekonomistyrningspolicy som säger att vi ska ha 20 miljoner i likviditet. Det
finns redan ytterligare politiska beslut tagna under 2015 som kommer att
minska vår likviditet ytterligare om vi inte vidtar några åtgärder.
Förslag
Vi föreslår att vi höjer Byggkreditivet till 100 miljoner kronor, dvs en ökning
med 33 miljoner kronor. Detta då vi vet att kostnaden för äldreboendet
Björkhammar i slutskedet kommer att hamna någonstans kring den
summan och man kan då ”koppla ihop” hela detta lån med den
byggnationen. I stället för att ta ytterligare ett lån hos någon annan
kreditgivare.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta om höjning av
byggkreditivet till 100 miljoner kronor.
Beredande Tjänsteman
Therese Östlin Dahlgren – TF Ekonomichef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 75
2015-05-12
3
Dnr 2015/416 002
Attest-och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun
Ett förslag till nytt attestreglemente har utarbetats av ekonomiavdelningen.
Det nya attestreglementet innebär inga större förändringar av reglerna och
de kontroller som ska göras vid attestförfarandet, utan förändringarna
bygger på att vi försökt göra ett tydligare dokument med bättre förståelse
samt ändrat på rollerna då dessa blivit annorlunda i samband med en
nyligen genomförd omorganisation. Om detta reglemente tas blir alla
förvaltningschefer automatiskt beslutsattestanter och får sedan i sin tur utse
beslutsattestanter inom sin förvaltning vilket känns naturligt att det blir
deras ansvar då dem också förvaltar över budgeten för sin förvaltning att
dem då också beslutar om vem som ges rätten att förfoga över anslagna
medel.
Beslutsunderlag
Attest och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun
Bilaga – tillhörande Attest- och utanordningsreglementet
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige att anta nytt Attest och
utanordningsreglemente för Ragunda kommun. Tidigare Reglementet från
2006 (Dnr 2006/755 002) ersätts.
Beredande Tjänsteman
Therese Östlin Dahlgren – TF Ekonomichef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 76
2015-05-12
Dnr 2015/417 002
Beslut om firmatecknare för Ragunda kommun.
Enligt kommunstyrelsens delegation, daterad 2014-05-13, får enligt punkt
A. 4 kommunstyrelsens ordförande bemyndigande att teckna kommunens
firma i förening med kommunchef.
Nytt kommunalråd valdes på Kommunfullmäktige 20150430.
Kommunstyrelsen ska namnge de personer som innehar respektive
funktion.
KOMMUNSTYRELSENS BESLUT
Kommunstyrelsens ordförande Jonas Andersson får teckna kommunens
firma i förening med T.F. Kommunchef Tommy Lundkvist.
4
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 77
2015-05-12
5
Dnr 2015/418 002
Bemyndigande att underteckna låne- och borgensförbindelser
Enligt kommunstyrelsens delegation, daterad 2014-05-13, får enligt punkt
A. 5 kommunstyrelsens ordförande bemyndigande att underteckna låneoch borgensförbindelser i förening med kommunchef.
Nytt kommunalråd valdes på Kommunfullmäktige 20150430.
KOMMUNSTYRELSENS BESLUT
Kommunstyrelsens ordförande Jonas Andersson får underteckna låne- och
borgensförbindelser i förening med T.F. Kommunchef Tommy Lundkvist.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 78
2015-05-12
6
Dnr 2015/419 706
Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom förskola och fritidshem
Förordning (2001:160) reglerar statsbidraget till kommuner som tillämpar maxtaxa
inom förskolan och fritidshemmet. Det är Skolverket som slutligt fastställer
statsbidraget senast sista december varje år. Statbidraget betalas ut under
förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen.
Förordningen har nu ändrats vilket innebär att inkomsttaket indexregleras.
Ändringen innebär att att den maximala avgiftsnivån för föräldrar kommer att
höjas varje år. Inkomsttaket höjs från 42 000 kr./mån. till 42 890 kr./mån. från 1
juli 2015.
De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka
och statsbidraget minskar i motsvarande omfattning.
De nya avgiftsnivåerna börjar gälla och ska tillämpas från 1 juli 2015. De nya
högsta avgiftsnivåerna blir:
Förskolan
Barn 1: 3% av bruttoinkomsten
– dock högst 1260 kr./mån.
Barn 2: 2% av bruttoinkomsten
– dock högst 840 kr./mån.
Barn 3: 1% av bruttoinkomsten
– dock högst 420 kr./mån.
Fritidshem
Barn 1: 2% av bruttoinkomsten
– dock högst 840 kr./mån.
Barn 2: 1% av bruttoinkomsten
– dock högst 420 kr./mån.
Barn 3: 1% av bruttoinkomsten
– dock högst 420 kr./mån.
Ny nivå blir 1287 kr./mån.
Ny nivå blir 858 kr./mån.
Ny nivå blir 429 kr./mån.
Ny nivå blir 858 kr./mån.
Ny nivå blir 429 kr./mån.
Ny nivå blir 429 kr./mån.
Underlag för beslut
Skolverkets skrivelse Nya avgiftsnivåer för maxtaxa, 2015-03-24. Se bilaga.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige:
- Besluta om nya avgiftsnivåer enligt förordning (2001:160)
- Nivåerna gäller från 2015-07-01
- Årligen följa den indexreglering av statsbidraget för maxtaxa som beslutas av
staten
Beredande tjänsteman
Tomas Blom
7
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 79
2015-05-12
8
Dnr 2015/425 291
Ombyggnation av BTC gymnasieskola
Bakgrund
Jämtlands gymnasieförbund (JGY) hyr lokaler av Ragunda kommun för att
bedriva gymnasieundervisning i Bispgården. Det ökande intresset för
gymnasieutbildningen i och en utökning av de teoretiska kurserna har skapat
ett stort behov av fler teorisalar. Behovet räknas som bestående och rent av
utökande inom den närmaste överskådliga framtiden.
I dagsläget uppfyller inte skolan kravet på en god arbetsmiljö
Flera olika alternativa både i form av kommunägda och externa lokaler har
undersökts, men då de framförallt ligger en bit från skolan, men även kräver
ganska omfattande ombyggnationer för att bli funktionsdugliga har inget av
dessa ansetts som något bra alternativ.
För att tillgodose lokalbehoven skulle en ombyggnation av skolans gamla
svetslokaler vara den mest ändamålsenliga lösningen.
Yttrande från Samhällsbyggnadsförvaltningen
JGY har för avsikt att utvidga verksamheten vid BTC (Bispgården tekniska
college). Det innebär bl.a. att nuvarande svetsutbildning flyttas från skolan
till en närbelägen industrilokal och den yta som nyttjats för
svetsutbildningen byggs om till teorisalar.
Ombyggnadsarenan omfattar 565 m2 och ska som tidigare nämnts byggas
om från svets/verkstadslokal till teorilokaler. Efter ombyggnationen ska där
finnas två större och två mindre teorisalar samt grupprum, lärarrum och
ytor avsedda för studieplatser.
Innan byggnationerna påbörjas rivs befintliga installationer som traverser,
ventilationer, el, VVS, innerväggar, fönster och portar. Dessutom utförs
håltagning i fasad för nya fönster. Byggnadsåtgärderna omfattar uppförande
av innerväggar, igensättning av port, montering nya fönster, montering av
undertak samt läggning av ”platongolv”. Golv och väggar förses med nya
ytskikt och/eller målas samtidigt som nya installationer monteras.
Samtal har förts med ledningen för JGY, som är beredda på att ta en utökad
hyreskostnad för en investering. En preliminär beräkning visar på att
ombyggnationen kommer att kosta mellan 3 och 5 miljoner kronor
Förslag till beslut
Investera i en ombyggnation av BTC för en summa mellan 3 och 5 miljoner
Beredande Tjänsteman, Tommy Lundkvist, Tf kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 80
2015-05-12
9
Dnr 2015/427 624
Patientsäkerhetsberättelse elevhälsans medicinska del 2014
Bakgrund
Den 1 januari 2011 infördes en lag om patientsäkerhet (SFS 2010:659).
Lagen innebär ökade krav på vårdgivaren (Kommunstyrelsen) att bedriva ett
systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga
vårdskador inom verksamheten. Lagen kräver också en årlig
patientsäkerhetsberättelse i vilken det redogörs för vad som gjorts för att
identifiera, analysera och reducera risker och negativa händelser och vilket
resultat som uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Skolsköterska och skolläkare
har skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser i
verksamheten. Elevers och vårdnadshavares synpunkter ska tas tillvara och
de ska uppmuntras att delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Arbetet
med att göra riskanalyser inom elevhälsans medicinska del är en viktig
uppgift för att öka patientsäkerheten för eleverna.
Underlag för beslut
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska del 2014
Förslag till beslut
Godkänna patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsans medicinska del 2014
Beredande Tjänstemän, Tommy Lundkvist, T.F. Kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 81
2015-05-12
10
Dnr 2014/299 101
Ny beredning avseende KS § 60/14, medborgarförslag – kostnadsfritt
länskort till gymnasieungdomar
Idag har de elever som berättigas busskort såkallade elevkort. Dessa
berättigar innehavaren två resor per dag och kostar kommunen 700-760 kr
per månad och elev, exkl moms. För läsåret 15-16 skulle kostnaden för detta
uppgå till 1 923 700kr, se bilaga för mer exakta kostnader. Beräkningarna
avser barn 6-19 år som är skrivna i kommunen utifrån att det alternativ som
Länstrafiken erbjuder (bilaga 2) inte är förhandlingsbart. Därutöver
tillkommer kostnader för inackorderingstillägg för de gymnasielever som
studerar på annan ort och inte dagpendlar, för busskort för elever som
pendlar till Västernorrland (kan variera mycket från år till år) samt kostnader
för skolskjutsar utöver linjetrafik med ca 1 025 000 för läsåret 13-14. Dessa
skolskjutsar skulle dock kunna minskas något då elever som skulle kunna
åka buss till eller hem från skolan idag inte berättigas elevkort utan åker taxi
i båda riktningar.
Länstrafikens alternativ till elevkort är att samtliga ungdomar 6-19 år ges
”ungdomskort”
som
kostar
240
kr/månad
eller
2400/år
(sommarmånaderna är kostnadsfria men kortet är giltigt även då) och som
innebär obegränsat antal resor inom länet. Att erbjuda fria bussresor för
ungdomar har blivit vanligare i länet; vid dags har majoriteten av
kommunerna beslutat om eller redan infört detta.
Att omvandla elevkorten till ungdomskort och samtidigt låta samtliga barn
och ungdomar omfattas bedöms för Ragundas del innebära en relativt
oförändrad totalkostnad, baserad på faktiska busskortskostnader och
kringkostnader för 2014. Kostnader för företagskort som skolan
tillhandahåller för tillfällen då elever utan elevkort behöver åka buss under
skoldagar skulle exempelvis försvinna och om skolan anpassar sitt
bussnyttjande efter att enstaka klasser kan nyttja ordinarie linjetrafik, skulle
antalet extrainsatta bussar kunna minskas. Övriga kostnader, som
inackorderingstillägg, busskort för elev som pendlar till andra län samt
skolskjutsar utöver linjetrafik, skulle som sagt oförändrat bestå.
Att införa gratis busskort för unga har mervärden i form av att:
 Som de som lade medborgarförslaget under 2014 framhävde;
gymnasieeleverna kan komma hem oftare och bibehålla kontakt, umgänge
och fritidsaktiviteter inom hemkommunen – något som kan minska
utflyttningen från kommunen.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
11
 Som de även framhävt; detta kan vara en bidragande orsak till att
barnfamiljer som funderar på att flytta till Ragunda faktiskt gör det, särskilt
sedan andra länskommuner infört detta och det blivit en sann
konkurrensfaktor.
 Bussresorna bland övriga kommuninvånare kan öka genom att
familjemedlemmar till barn/ungdomar väljer bussen då någon/några i
familjen åker gratis (i Åre ökade bussresorna med 50 % bland vuxna när
detta infördes). Det blir billigare för familjen och bättre för miljön. Om
fler åker buss minskas dessutom risken för indragna busslinjer och
försämrad infrastruktur.
 Gymnasieungdomar som är inackorderade i exempelvis Östersund slipper
kostnader för hemresor och för eventuella dagliga resor till och från skola i
annan stadsdel, och får därigenom mer pengar över till annat.
 Unga som vill utöva kultur eller idrottsaktiviteter som saknas i kommunen,
kan göra detta i någon av länets andra kommuner utan att vuxna behöver
skjutsa.
 Ojämlika ekonomiska förutsättningar som gör att vissa barn idag inte kan
delta i aktiviteter eller följa med kompisar hem efter skolan på grund av
familjens ekonomi, ges större möjligheter till delaktighet.
 Även ungdomar upp till 19 år som inte går gymnasiet kan kostnadsfritt
vara mer delaktiga i samhället och aktiviteter; träffa kompisar och besöka
myndigheter (exempelvis Arbetsförmedlingen) exempelvis.
Underlag till beslut
Beräkningar busskortskostnader
Förslag till beslut
Politiken föreslås besluta om att införa ungdomskort för alla 6-19-åringar
från och med höstterminen 2015, i enlighet med Länstrafikens förslag från
mars 2015. Kostnaden på 2400 kr/person och år till och med 2016 ersätts
till största del genom uteblivna kostnader för dagens elevkort för de som
åker buss till och från skolan. Kostnaden ska från och med 2016 belasta
samhällsbyggnadsförvaltningens samhällsenhet.
Beredande Tjänsteman
Elin Dahlin, folkhälsoutvecklare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 82
2015-05-12
12
Dnr 2015/180 101
Tjänstemannayttrande angående ansökan om att starta fristående
förskola i Hammarstrand
Sammanfattande bakgrund
Den 27 april 2015 lämnades en ansökan in till Ragunda kommun om att få
starta en fristående förskola i Hammarstrand. Ansökan är inlämnad av två
förskollärare som idag arbetar inom den kommunala förskoleverksamheten
i kommunen.
I ansökan anges att de vill hyra Skolbackens förskola av kommunen och
bedriva förskoleverksamhet för max 33 barn.
Den fristående förskolan ska få namnet Trollsländan och bemanningen är
satt till 3 st. förskollärare och 3 st. barnskötare.
Den pedagogiska verksamheten kommer att bedrivas efter de styrdokument
som finns för förskolan.
Anvisning av plats kommer att ske efter intresseanmälans ankomstdatum.
Anställdas barn och syskon till barn som redan har plats, har förtur.
Start av verksamheten planeras till januari 2016.
Beslutsgång
Beslut att godkänna start av fristående förskola finns reglerad i Skollagen
kap. 2 §§5-7. Där anges bl a att godkännande av enskild som huvudman
handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare står att
Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på
lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i
den kommun där utbildningen ska bedrivas.
Vidare står i kap. 8 § 12 att hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att
erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.
Statens Skolinspektion handlägger godkännande av förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.
Ansökningshandlingar
I ansökan finns ett förslag till lokal. Till viss del finns även
verksamhetsinriktning, värdegrund, kvalitetsarbetet, barnantal,
intagningsregler, ledningsorganisation, personalsammansättning och
ekonomi redovisad.
Verksamheten avses drivas i bolagsform men ingen sådan är redovisad då
sökanden vill avvakta kommunens inställning till fristående förskola. Om
maxtaxa kommer att tillämpas framgår inte heller av ansökan.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
13
Kommunalt lokalbehov
Under ett antal år har det främst under våren varit brist på förskoleplatser i
Hammarstrand. Plats har funnits vid höststarten men fyllts på under tiden
fram till årsskiftet. Mycket tid har ägnats till att hitta tillfälliga lokaler till
barnen under våren. Exempel på det är Strandliden, Gamla Kullsta skolan,
betydande överinskrivningar på Himlavalvet och nu senast
Tegelbruksvägen.
Beslutet att förlägga 5-årsverksamheten från hösten 2015 till Kullstaskolan
mottags därför positivt.
Hösten-15 startar med 90 barn i åldrarna 1-5 år i Hammarstrand. Under
hösten-15 kommer ytterligare 14 barn som anmält behov av plats, att börja
förskolan och antalet blir då 104 st.
Vid genomgång av befolkningsregistret framgår att det finns ytterligare 14
st. barn födda 2014-07 till 2014-12 som ännu inte anmält behov av plats.
Erfarenheten säger oss att de flesta av dem kommer att anmälas till
förskolans verksamhet. Antalet är då gissningsvis uppe i 115-118 st.
Hösten-15 kommer därför att starta med 6,5 st. avd. En grupp på
Kullstaskolan, 4 st. avd. på Himlavalvet och 1,5 avd. på Skolbacken. Inga
ytterligare barn till nyanlända flyktingar är medräknade i nuvarande siffror.
Därför finns oro att Ragunda kommuns förskoleplatser inte räcker till om
den fristående förskolan inte lyckas rekrytera tillräckligt antal barn till sin
verksamhet på Skolbacken.
Det är ett politiskt ställningstagande i kommunen att besluta om
godkännande av fristående förskoleverksamhet. Den oro som verksamheten
känner hör ihop med platstillgången.
Beredande Tjänsteman
Förvaltningschef,
Tomas Blom
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 83
2015-05-12
Dnr 2015/421 004
Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan Arkivering av handlingar färdtjänst och riksfärdtjänst
Bakgrund
Ragunda kommun har i fullmäktiges § 70/2011 beslutat om arkivtjänst,
särskild kollektivtrafik (Dnr 2001/538 004).
Ragunda kommun har även överlåtit samtliga uppgifter för handläggning
av färdtjänst respektive riksfärdtjänst, inklusive myndighetsutövningen
till Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jämtlands län (tidigare
Länstrafiken).
Lagarna som reglerar området är lagen om färdtjänst (1997:736) och
lagen om riksfärdtjänst (1997:735). Fr.o.m. 1994 är kommunen
huvudman för riksfärdtjänsten genom lagen om kommunal
riksfärdtjänst (1993:963).
I Ragunda kommun är Kommunstyrelsen arkivmyndighet.
Förslag till dokumenthanteringsplan:
Handlingar som bevaras:
• Årsstatistik
• Akter för personer med födelsedag 5, 15 och 25.
Handlingar som kan gallras
• Ansökningar med bilagor samt beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst
(Om uppgifter om färdtjänstens volym och vilka regler som gällt i
kommunen bevaras kan materialet gallras.)
Förslag till beslut
1. Förslag till dokumenthanteringsplan antas.
2. Årsstatistik och avslutade färdtjänstakter som ska bevaras
skickas till Ragunda kommun årligen för arkivering.
3. Avslutade färdtjänstakter som inte ska bevaras gallras direkt på
plats av Länstrafiken eller Regionala kollektivtrafikmyndigheten i
Jämtlands län.
Beredande Tjänsteman
Anna Forsberg
Kommunsekreterare
14
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 84
2015-05-12
15
Dnr 2015/422 003
Reglemente för Kommunala Handikapp- och pensionärsrådet
Sedan tidigare finns två reglementen, ett för Kommunalt handikappråd och
ett för Kommunalt pensionärsråd. Då dessa råd numera agerar gemensamt
har ett förslag till gemensamt reglemente arbetats fram.
Föreslaget har varit uppe till diskussion i rådets granskningsgrupp samt vid
möte i rådet 15 april 2015. Rådet har godkänt förslaget. Antalet ordinarie
ledamöter kommer att minskas, ersättare har rätt att delta dock utan
ersättning. Rådets ledamöter kommer inte ha rätt till arvode dock ersättning
för resekostnader och styrkt förlorad arbetsinkomst.
Underlag till beslut
Förslag till reglemente för Kommunala handikapp- och pensionärsrådet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelen föreslår Kommunfullmäktige att anta Reglemente för
Kommunala Handikapp och pensionärsrådet. De tidigare reglementena för
Handikapp- respektive Pensionärsrådet ersätts därmed.
Beredande Tjänsteman
Anna Forsberg, Kommunsekreterare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 85
2015-05-12
16
Dnr 2015/424 750
Riktlinjer ekonomiskt bistånd
Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i arbetet med
en rättssäker utredning och behovsbedömning. Riktlinjerna innebär inte
någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell bedömning av
sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov och rätten
till skälig levnadsnivå. Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning av
ärenden inom Individ- och familjeomsorgen för enskild och familjer som är
i behov av bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Riktlinjerna ska
med utgångspunkt från Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens handbok
”Ekonomiskt bistånd” samt rättspraxis utgöra ett stöd i IFO:s handläggning
av ekonomiskt bistånd.
Normerna ska vara vägledande och alltid föregås av individuell prövning.
Riktmärke för vad som beaktas är vad som är rimligt utifrån vad en
låginkomsttagare i Ragunda kommun har råd med. När det gäller åtgärder
som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. En
bedömning ska göras av den enskildes förmåga att själv tillgodoses sina
behov på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Vid behov ska
ekonomisk prövning göras minst två månader bakåt i tiden. Alla annan
finansiering, inklusive skattejämkning, går före försörjningsstöd. Annan
huvudmans ansvar ska alltid ha företräde. Faktiska kostnader ska föreligga
och styrkas.
Gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd antogs av Kommunstyrelsen
2010-01-26. Nya förutsättningar i samhället har gett behov av att se över
dessa.
Förslag till riktlinjer har tagits fram av Individ och familjeomsorgen och
beretts i Sociala utskottet.
Underlag till beslut
Förslag till Riktlinjer för Ekonomiskt bistånd
Förslag till beslut
Kommunstyrelen fastställer Riktlinjer för Ekonomiskt bistånd.
Beredande tjänstemän
Marielle Ekholm och Johana Perez, IFO
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 86
2015-05-12
17
Dnr 2015/430 026
Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter
I arbetsmiljölagen finns regler för arbetsgivaren och andra skyddsansvariga
om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren har det
yttersta ansvaret att inom organisationen bedriva ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetet ska ingå som en naturlig del av
den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykiska och sociala
förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.
Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är politiker i fullmäktige, men på grund av
praktiska skäl är det därför nödvändigt att fördela arbetsmiljöuppgifterna så
långt ut i organisationen som möjligt.
En sådan fördelning av arbetsmiljöuppgifter har nu arbetats fram och är
behandlad i ledningsgrupp samt Central samverkansgrupp, MBL 11§
150507.
Underlag till beslut
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter.pdf
Förslag till beslut
Anta bifogat dokument gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter.
Beredande Tjänsteman
Ann-Marie Åsander Amrén, Personalchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 87
2015-05-12
18
Dnr 2015/340 142
Förslag Fördelning bygdemedel 2015
Utifrån gällande kriterier har samtliga inkomna ansökningar gåtts igenom.
Det totala beloppet för de ansökningar som inkommit är ca 2,2 miljoner
kronor. Det finns 446 369 kronor att fördela. Många ansökningar har därför
prioriterats bort och alla som föreslås beviljas har fått sina belopp
reducerade.
Underlag till beslut
Bestämmelser om bygdemedel och lokala kriterier Ragunda kommun
Lista över samtliga ansökningar
Förslag till beslut
Föreslå Länsstyrelsen att
1. Bevilja
Fors Intresseförening. Renovering av Geråbadet etapp 2
57 040
OK Forsarna. Belysningsstolpar slalombacken (resterande)
166 000
Hammarstrands Aktivitetsgård Inventarier ungdomsgård
80 634
Fors Hembygdsförening. Utökad verksamhet-Ungdomar-Kultur 20 250
Fors Intresseförening. Omklädnad hockeyrink
56 175
Ragunda Brukshundsklubb. Agilityplan
66 270
Sa: 446 369
2. Avslå övriga ansökningar på grund av brist på medel
Beredande Tjänsteman
Anna-Märta Johansson, Fritids- och landsbygdssamordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 88
2015-05-12
19
Dnr 2015/380 044
Ansökan om Lönebidrag – Stuguns Bollklubb
Stuguns Bollklubb har lämnat in en ansökan på del av lönekostnad för
lönebidragsanställd.
Bidragsnormer för föreningar och studieförbund i
Ragunda kommun.
Föreningar har möjlighet att söka lönebidrag med 10 % på utbetald lön
jämte lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vid beräkning av arbetsgivaravgiftens
storlek skall den procentsats som Länsarbetsnämnden tillämpat vid
anställningen användas. Bidraget utbetalas fyra gånger per år i efterskott.
Redovisningen skall ske med bestyrkt kopia av kontrolluppgiften till
Skattemyndigheten.
Kommunens kostnad för detta skulle då uppgå till 3102 kr/månaden Med
start 1 maj 2015
Förslag till beslut
Bevilja Stuguns bollklubb lönebidrag på 10% av bruttolön samt sociala
avgifter totalt 3102kr /månaden
Medel anvisas från Ansvar 224 Verksamhet 3100
Beredande Tjänsteman
Anna-Märta Johansson, Fritids- och landsbygdssamordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 89
2015-05-12
20
Dnr 2015/423 044
Förslag på fördelning av medel för studieförbund
Bakgrund
I Budget för 2015 finns 400 000 kr avdelade för stöd till studieförbund,
Ansvar 224 och Verksamhet 31500.
Bakgrund fördelning
Bildningsförbundet i Mittnorrland stödjer kommunerna med fördelning av
bidrag. För detta debiteras kommunen en kostnad av 3 000 SEK.
Folkbildningsförbundet är studieförbundens gemensamma
intresseorganisation. Det finns numera tio studieförbund som erhåller sina
statsbidrag via Folkbildningsrådet. Dessa tio är:










ABF - Arbetarnas bildningsförbund
Bilda - Studieförbundet Bilda
FU - Folkuniversitetet
NBV - Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
Sensus
Sfr - Studiefrämjandet
Mbsk - Studieförbundet Medborgarskolan
SV - Studieförbundet Vuxenskolan
Ibn Rushd - Ibn Rushd studieförbund
Kulturens Bildningsförbund
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
21
Förslag till fördelning 2014
Baseras på Bildningsförbundets kalkyl som nyttjar 2013 års volymsiffror
ABF
BILDA
FU
SFR
SV
NBV
MBSK
Sensus
KBV
Ibn Rushd
Totalt
Totalt bidrag 2015
81 750
11 083
2 246
29 310
221 921
16 366
0
15 675
0
0
377000
Utöver detta, så har det skrivits en överenskommelse med SISU vilket ger
en tilldelning till SISU med 20 000 kr för år 2015 och 2016.
Denna överenskommelse gäller 2015-01-01—2016-12-31, med uppföljning
hösten 2015.
”SISU Idrottsutbildarna är idrottens studieförbund och
utbildningsorganisation. Regeringen uppmanar kommuner och landsting att
träffa överenskommelser, liknande den centrala, också på den regionala och
lokala nivån. SISU Idrottsutbildarna får sitt statsbidrag från
Utbildningsdepartementet istället för Folkbildningsrådet. Parterna är genom
denna överenskommelse överens om ett fortsatt och utvecklat samarbete”
Underlag för beslut
1. Bildningsförbundet Mittnorrlands beräkning
Förslag till beslut
Fördela medel enligt ovan 377 000 SEK till studieförbund
Beredande Tjänsteman
Carina Landin, Kultursamordnare och informatör Ragunda kommun
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
Ks § 90
Dnr 2014/252-106
Årsredovisning Samordningsförbundet Jämtland 2014
Samordningsförbundet Jämtlands län har överlämnat årsredovisning för
2014.
Underlag till beslut
Bilaga
Årsredovisningen 2014 Samordningsförbundet
Revisionsberättelse
Förslag till beslut
1. Bevilja ledamöterna i styrelsen för Samordningsförbundet i Jämtlands
län ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
2. Godkänna Årsredovisningen för 2014.
22
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 91
2015-05-12
23
Dnr 2015/404 104
Årsredovisning Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014
Årsredovisning för Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014 har
överlämnats till kommunen.
Underlag för beslut
Bilaga
1. Årsredovisning 2014.
2. Revisionsberättelse samt granskningsrapport
Förslag till beslut
1. Bevilja direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund ansvarsfrihet
för verksamheten 2014.
2. Godkänna Årsredovisningen.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 92
2015-05-12
24
Dnr 2015/426 253
Förfrågan om köp av skogsfastighet Näset 2:46
Bakgrund
Anita Dorn har ställt en fråga om att få förvärva Ragunda kommuns
skogsfastighet Näset 2:46
Fastigheten
Fastigheten Näset 2:46 är på ca 2,4 ha varav allt är skogsmark (0,1 ha är
borträknat i väg och kraftledning). Det totala virkesförrådet är beräknat till
ca 465 m3sk och utgörs av slutavverknings- och gallringsskog.
Ståndortsindex för bestånden är T20 och G24, alltså tämligen bra
skogsmark.
Underlag för beslut
Medelpriser på skogsfastigheter i Norrlands inland för 2014 är enligt LRF ca
250 kr/m3sk. I detta fall skulle det leda till att fastigheten betingar ett värde
av ca 115 000 – 120 000 kronor.
Kommunens skogsförvaltare, Patrik Albertssons rekommendation är att
inte ska sälja bort skogsmark. Fastighetsförsäljning ger snabba pengar på
kort sikt men inga pengar i förlängningen då vi inte har några värden kvar.
Skogen är en långsiktig resurs som, rätt brukad, ger Ragunda kommun
betydande intäkter varje år
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att inte sälja
skogsfastigheter
Beredande Tjänsteman
Tommy Lundkvist, T.F Kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 93
2015-05-12
25
Dnr 2013/679 046
Lars Gissléns donationsfond; fråga om överklagande
Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom 2015-04-20 meddelat att man
avslår fondstyrelsens överklagande av Kammarkollegiets beslut 2014-06-10.
Domen kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm inom tre veckor från
den dag då kommunen fick meddelande om domen. Beslutet är diariefört
hos Ragunda kommun den 22 april 2015.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att
prövningstillstånd meddelas.
Kammarkollegiet lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som förvaltningsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av högre
rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
Om prövningstillstånd inte meddelas står Förvaltningsrättens beslut fast.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
Ks § 94
Valärenden
Följande val ska förrättas:
1.
2.
3.
4.
5.
Ledamot tillika ordförande till Beredningsgruppen för Norrbysfond
Representant Kultursamverkan Zlän
Representant i styrelsen för Döda fallets Världsarv.
Representant i styrelsen Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner
Representant för ägarsamråd/stämmoombud
Småkom
Kommuninvest
SKL
Norrlandsförbundet
Coompanion
Norrtåg
Sabo
Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
26
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
Ks § 95
Bevakningslista
Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan.
Bilaga.
27
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 96
Anmälan av delegationsbeslut.
Su §§ 7-10 20150311
Su §§ 11-14 20150319
Su §§ 15-25 20150417
1. Vård och omsorg nr 142-207
2015-05-12
28
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
29
Ks § 97
Meddelanden.
Återrapportering Samverkansavtal polisen, se bilaga.
Ks §19/10 Skötsel av kommunens grönytor
Slutligt svar lämnas efter att inventering, statusbestämning och upprättande
av underhållsplaner skett. Kommunen grönytor kommer efter genomförd
organisationsförändring att skötas av samhällsbyggnadsförvaltningens
VA/renhållningsenhet, enheten kommer att ha uppdraget ta fram relevanta
underhållplaner.
Ks §57/12 Fastighetsutredning. Uppföljning av
fastighetspolicyuppdraget.
Ks § 115 Motion bygga bostäder för äldre i Stugun.
Ks § 168 Skolpeng för utemiljön på våra skolor
Punkterna kommer att följas upp inför nästkommande KS-sammanträde.
Ks § 117 Medborgarförslag - skärmtak för barnvagnar
Pengar för uppförande av skärmtak vid skolbackens förskola finn anslagna i
2015 års investeringsbudget. Arbetet påbörjas efter tjällossningen.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-12
30
BEVAKNINGSLISTA 200
Paragraf
Ärende
Åtgärd
Ansvar
Ks § 57/12
Ks § 19/10
Ks § 32/02
Fastighetsutredning
Skötsel av kommunens grönytor
Systematisk kval. Arb. Skolan
Återrapportering
Beredning
Redovisning
Kommunchef
Teknisk chef
Barn- och utbildningschef
Ks § 83/13
Samverkansavtal Ragunda kommun och
Polisen
Uppföljning Fastighetspolicyn
Konsekvensanalys av införandet av
fyradagarsvecka i åk. 1
Avgifter och taxor Vård o Omsorg samt
Kostenheten
Riktlinjer, rutiner, nivå Hemvårdsbidrag
Medborgarförslag – Skolmat/pedagogisk
lunch för lärare
Medborgarförslag – Arbetsgrupp för
Sporthall/Allaktivitetshus.
Motion - Skolpeng för utemiljön på våra
skolor
Internkontroll plan
Revidering av alkohol- och drogpolitiskt
handlingsprogram
Återrapportering
Ks § 130/13
Ks § 7/14
Ks § 8/14
Ks § 59/14
Ks § 118/14
Ks § 168/14
Ks § 58/15
Ks § 56/15
Utvärdering och Analys
Klart
sept - 15
sept - 15
sept-15
maj -15
Kommunchef
Barn och utbildningschef
sept - 15
nov-15
Årlig uppföljning
mars – 16
Årlig uppföljning
Beredning
Kommunchef
mars – 16
maj -15
Beredning
Kommunchef
maj-15
Beredning
Tekniska
maj -15
Årlig uppföljning
Beredning
Kommunchef
sept -15
sept -15
RAGUNDA KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
Utfärdad/Ändrad
Beslut datum/Paragraf
Diarienr
Gäller from
Ändrad
Ändrad
Kf 2006-10-05, § 48
Kf2015-?-?
2006/755 002
2006-10-05 11
__________________________________________________________________________________
ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE FÖR RAGUNDA KOMMUN
§ 1 Reglementets tillämpningsområde
Detta reglemente gäller för kommunens ekonomiska transaktioner, inklusive alla in –
och utbetalningar, löneadministration för kommunens anställda, interna transaktioner,
medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta
och/eller förmedla.
Reglementet fastslår att attest skall ske för alla slag av ekonomiska transaktioner såsom tex;
• leverantörsfakturor och andra externa ersättningar
• transfereringar till enskilda
• löner och andra personalkostnader
• placering av kommunens likvida medel
• interna transaktioner och bokföringsorder
• transaktioner avseende förvaltade medel
• transaktioner avseende förmedlade medel
Reglementet skall säkerställa att transaktioner som bokförs är korrekta avseende:
Prestation
Att varan eller tjänsten har beställts och levererats till eller från
kommunen, och att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade
villkor. Dessutom att lön/arvode utbetalas enligt avtal.
Bokföringsunderlag
Att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed
Betalningsvillkor
Att betalning sker vid rätt tidpunkt
Bokföringstidpunkt
Att bokföring sker så snart som möjligt och i rätt redovisningsperiod
Kontering
Att transaktionen är rätt konterad
Finansiering
Att transaktionen får belasta kontot
Beslut
Att transaktionen har beslutats av behörig beslutsfattare
Therese Östlin Dahlgren
Centralgatan 15  Box 150  840 70 Hammarstrand  TEL 0696-682169 
MOBIL

FAX 0696-682005  www.ragunda.se  therese.dahlgren@ragunda.se
§ 2 Ansvar – Intern kontroll
Kommunstyrelsen och nämnder ansvarar för revidering av kommunens gemensamma
tillämpningsföreskrifter till detta reglemente. Nämnden ansvarar för den interna kontrollen inom
sitt verksamhetsområde och därmed för att bestämmelserna i detta reglemente och tillhörande
anvisningar efterföljs. Varje nämnd skall vid behov utfärda ytterligare tillämpningsanvisningar för
sitt verksamhetsområde.
Förvaltningschefen ansvarar inom nämndens verksamhetsområde för att personalen har fått
utbildning om gällande regler och anvisningar.
Personalens ansvar är att om man vid internkontrollen hittar sådana brister att den ekonomiska
transaktionen inte borde ha godkänts, ska ärendet hänskjutas först till närmsta chef, därefter vid
behov till förvaltningschefen och i sista hand till ledningsgruppen.
Ekonomiavdelningens ansvar avseende internkontroll är endast att se till att situationen
uppmärksammas. Meningen med internkontroll är att eventuella tveksamheter eller direkta
felaktigheter avseende betalningsunderlaget ska kunna beivras eller stoppas.
Vid tveksamhet skall ekonomiavdelningen vända sig till beslutsattestanten för en förklaring eller
eventuell åtgärd. Vid verkligt allvarliga situationer kan till sist ärendet behöva bli föremål för
diskussion med förvaltningschefen och i sista hand ledningsgruppen, även revisorerna kan
utnyttjas för att säkerställa att ärendet behandlas korrekt.
Ekonomiavdelningens ansvar är i så fall endast att se till att situationen uppmärksammas.
Därefter tar förvaltningschefen eller ledningsgruppen över ansvaret för att reda ut situationen.
§ 3 Attestmoment/kontroller
Attest kan delas upp i följande moment beroende på vad som ska kontrolleras. Alla
moment är inte tillämpliga för alla typer av transaktioner.
Mottagningsattest:
Kontroll av leverans/prestation mot beställning
Kontroll mot avtal, taxa, bidragsregler samt kontroll av
pris, moms och betalningsvillkor.
Beslutsattest:
Kontroll mot beslut, kontering och anslag
Beslutsattest måste alltid ske och finnas dokumenterat på verifikatet och dessutom måste minst
en attest ytterligare finnas. De två obligatoriska attesterna kan inte göras av samma person.
Dessa kontrollmoment kan kompletteras med övriga kontroller som respektive nämnd
finner erforderliga.
Beslutsattestant ansvarar för att kommunfullmäktiges och nämnders beslut, budgetanslag eller
annan av fullmäktige eller nämnd beslutad plan, normer eller riktlinjer följs.
I och med att denna rutin för attest och ansvar godkänds av kommunfullmäktige, så erhåller alla
förvaltningschefer eller tillförordnade förvaltningschefer automatiskt det direkta ekonomiska
ansvaret för sin förvaltning, dvs. är slutlig beslutsattestant.
Förvaltningscheferna kan, vid behov, delegera sin attestfunktion till enhetschefer,
verksamhetschefer, rektorer eller annan utsedd person, vilket då skall dokumenteras i enlighet
med bilaga X.
Dock kvarligger det slutliga ekonomiska ansvaret alltid hos förvaltningschefen.
Beslutsattestanter ansvarar för att det man attesterat är korrekt och att följande kontroller har
gjorts;
•
•
•
•
•
•
•
•
att varan eller tjänsten har beställts
att varan eller tjänsten har mottagits
att kvantitet och kvalitet är enligt beställning
att pris, eventuell rabatt och andra betalningsvillkor är riktiga
att fakturan är rätt uträknad
att inköpet gjorts i enlighet med gällande delegation
att jäv ej föreligger
att allt är godkänt för utbetalning
För löner/arvoden skall följande åtgärd(er) utföras och intygas:
•
•
•
•
•
•
giltigt anställningsavtal i original lämnas till personalavdelningen innan
utbetalning görs överhuvudtaget.
alla eventuella ändringar gällande arbetstider, löner, arvoden mm lämnas
skriftligt till personalavdelningen innan åtgärd utförs
att underlaget överensstämmer med sakförhållanden och gällande avtal
att timrapporter, reseräkningar med mera är uträknade och attesterade
att underlaget är ifyllt enligt fastställd rutin
att övrigt hinder för utbetalning inte föreligger
Ekonomienhetens personal har generellt bemyndigande att vara beslutsattestanter för
rättelser, bokslutstransaktioner, dagbokstransaktioner, kostnadsfördelningar samt tillgångs och
skuldkonton.
Personal- och löneenhetens personal har generellt bemyndigande av vara beslutsattestanter för
löneutbetalningar, arvoden till förtroendevalda samt övriga utbetalningar hänförliga till enheten.
De generella bemyndigandena gäller angivna typer av utbetalningar och bokföringstransaktioner
oavsett vilket konto som används.
Beslutsattestantens egna kostnader, dvs. beställningar och inköp utförda av beslutsattestanten
skall alltid slutattesteras av närmaste chef. Kommunchefens och TF Kommunchefs egna
kostnader skall alltid slutattesteras av Kommunalrådet eller TF Kommunalråd.
Mottagningsattest utgör första steget i ankomsthanteringen och skall ha den kontrollerande,
säkerställande och administrativa rollen. Mottagningsattestanten skall så långt som möjligt även
vara beställare för Ragunda kommun, vilket skall för respektive förvaltning förtecknas, med
beställarens egenhändiga namnteckning och/eller signatur samt uppdragets omfattning,
eventuella villkor och begränsningar.
Mottagningsattestanten ansvarar för att det man attesterat är korrekt och
att man i förekommande fall har genomfört följande kontroller och dokumentation;
• att varan eller tjänsten har beställts
• att varan eller tjänsten har mottagits
• att kvantitet och kvalitet är enligt beställning
• att pris, eventuell rabatt och andra betalningsvillkor är riktiga
• att fakturan är rätt uträknad
• att inköpet gjorts i enlighet med gällande delegation eller beställning
• att allt är godkänt för nästa steg, beslutsattesten
Om mottagningsattestanten inte anser sig kunna godkänna underlaget pga felaktigheter, brister i
kvantitet, pris, kvalitet etc skall reklamation ske omgående. Reklamationen skall ske av
mottagningsattestanten och eventuella underlag i ärendet lämnas till ekonomiavdelningen för
bevakning av eventuell kreditfaktura.
§ 4 Kontrollernas utformning - begränsning av attesträtt
Kontrollrutinerna i samband med attester skall utformas så att den interna kontrollen inom
respektive nämnd är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder skall vara anpassade till transaktionens
art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna.
Ansvarsfördelning:
Ansvarsfördelningen skall vara tydlig. Huvudregeln är att ingen
person skall ensam hantera en transaktion från början till slut.
Mottagnings- och beslutsattest får inte tecknas av samma person. I
IT-baserade rutiner kan, om den interna kontrollen upprätthålls
genom kompletterande kontroller, en person svara för mottagning,
och beslutsattest. Attestanterna är var för sig ansvariga
för sina respektive åtgärder.
Kompetens:
Den som attesterar ska ha erforderlig kompetens för uppgiften.
Beroendeställning:
Beslutsattest får inte utföras av någon som är i beroendeställning
till den som själv skall ta emot betalningen, personligen konsumerat
eller använt varan/tjänsten.
Jäv
En attestant får aldrig granska eller godkänna en utbetalning till sig
själv eller närstående. Detta innefattar också företag eller föreningar
där den anställde eller närstående har ägarintressen, ingår i ledningen
eller har andra intressen som står i strid med kommunens. Vid
bedömning av om jäv föreligger skall försiktighetsprincipen tillämpas.
Dokumentation
Vidtagna kontrollåtgärder skall dokumenteras på ett ändamålsenligt
sätt.
Kontrollordning
De olika kontrollmomenten skall utföras i en logisk ordning.
Kontrollmomenten skall följa och komplettera varandra så att
kontrollen blir så effektiv som möjligt.
Särskilda
Beslutsattest får inte utföras av den
Kontrollområden
som konsumerat/använt varan/tjänsten och där särskilda
kontrollhänsyn bör tas.
§ 5 Attestberättigade m.m.
Förvaltningschefen utser namngivna personer och/eller befattningar med rätt att beslutsattestera
och mottagningsattestera, samt ersättare för dessa. Attesträtten skall knytas till ett ansvarsområde
med angivande av eventuella begränsningar.
Förvaltningschefen kan delegera till tjänsteman att utse namngivna personer eller
befattningshavare till beslutsattestanter och mottagningsattestanter samt ersättare för dessa.
§ 6 Förteckning
Varje förvaltning svarar för att upprätta och hålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter.
Dessa skall alltid delges ekonomiavdelningen innan ny användare kan läggas upp för användning i
systemet.
§ 7 Utbetalning
I och med att Beslutsattestanten har attesterat den ekonomiska transaktionen så är transaktionen
godkänd och klar för utbetalning. Utbetalning och kontroll verkställs av ekonomienheten.
.
§ 8 Elektronisk media
Vad som angivits ovan gäller även vid signering/attest via elektroniska media.
Egenhändig namnteckning eller signatur kan ersättas av en elektronisk sådan endast om den
är skyddad av inloggning med särskilt lösenord, personlig så kallad smartcard, e-legitimation med
pin-kod eller liknande.
Bilaga X
Förteckning över mottagnings- och beslutsattestanter.
Dessa personer får ej teckna avtal etc. endast avropa, beställa och/eller hämta, etc. från
befintliga avtal och för kommunen godkända leverantörer.
Förvaltningens namn
Enheten/Verksamhetens namn
Ansvarig person – Förvaltningschefs - namn
Kommunledningsförvaltningen
Enheten för ekonomi, löner, personal
och administration
Tommy Lundkvist
Ange om det gäller Nyanmälan (N)eller Ändringsanmälan(Ä) samt om personen skall vara
mottagningsattestant (M) eller Beslutsattestant (B).
Avanmälan gällande: (personens namn)
N/Ä
M/B
Ansvar att attestera
Namn
Ä
B
163, 164,180
Ann-Marie Å Amrén
Namnteckning
Signum
aas
OBS: undertecknade avtal och godkända leverantörer återfinns på vårt Intranät
Eventuella Begränsningar i attesträtten anges här tex om man bara får attestera vissa verksamheter
inom sitt ansvar.
Godkännande
Ort och datum
Behöriges namn
Godkännande genom namnteckning
OBS: skicka en kopia till ekonomiavdelningen
Ragunda Kommun
Centralgatan 15  Box 150 840 70 Hammarstrand  TEL 0696-68 20 00  FAX 0696-68 20 05
 BANKGIRO 267-8761  www.ragunda.se  ragunda.kommun@ragunda.se
RK-nr
Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska
insatserna i Elevhälsan
År 2014
20150121
Agneta Josefsson
Skolsköterska
Barbro Amrén
Skolsköterska
1
Tommy Lundkvist
Chef för elevhälsan
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
3
4
4
Resultatmått
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Vårdgivare
Verksamhetschef enligt HSL
4
Medicinskt ledningsansvarig
Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador
Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Strukturmått
Processmått
Resultatmått
Övergripande mål och strategier för kommande år 2014
2
5
5
5
5
6
6
7
7
7
8
8
8
8
8
9
9
Sammanfattning
Inom Ragunda kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen finns
Elevhälsan. Den medicinska delen av Elevhälsan består förnärvarande
av 2 skolsköterskor och en timanställd skolläkare.
Skolsköterskorna har gemensamma yrkesträffar, med yrkesspecifika
teman. Skolläkarna deltar 1 gång per termin.
Skolsköteskor och skolläkare har en lokalt utarbetad kvalitetsplan som
ligger på det kommunernas First Classsystem. Den utarbetade
kvalitetsplanen har samtliga Jämtlands kommuner gemensamt.
Kvalitetsplanen är ett levande dokument som revideras allt eftersom av
Elevhälsans MAS i Östersunds kommun. Där finns bl.a. beskrivet
rutiner av avvikelsehantering gällande hälso-och sjukvård.
Den medicinska delen av Elevhälsan dokumenterar i det gemensamma
journalhanteringssystemet Assynja.
I arbetet med patientsäkerhetsberättelsen har flera utvecklingsområden
uppmärksammats kring kvalitetssäkringsarbetet.
3
Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§ Vårdgivaren skall med
stöd av ledningssystemet planera, leda och kontrollera verksamheten så att
den leder till att kravet på en god vård upprätthålls.
Skolsköterskan har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd ur ett
medicinskt perspektiv men bistår också rektor i skolutvecklingsarbetet.
Arbetet inriktas huvudsakligen på att genomföra elevhälsans medicinska
insats, basprogram, och att stödja det pedagogiska arbetet genom att anlägga
det medicinska perspektivet vid val av arbetsformer och arbetssätt i skolan.
Elevhälsans uppgift och mål regleras i skollagen (2010:800) samt i
Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande. Den ska även stödja elevernas utveckling
mot utbildningens mål. Varje elev i grundskolan och grundsärskolan ska
erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller.
Elevhälsans medicinska del arbetar bland annat med förebyggande hälsoarbete
och egenvård, mottagning för elever, enklare sjukvård, rådgivning och
stödsamtal. De bistår även med medicinsk kompetens vid elevhälsoarbete,
information vid medicinsk problematik, samt genomför hälsosamtal enskilt
och i grupp, vaccinationer och hälsoundersökningar enl. basprogram.
Resultatmål
•
Elevhälsans medicinska uppdrag är välkänt bland övrig personal i
skolan och att dess kompetens efterfrågas och tas tillvara i
elevhälsoarbetet samt i skolutvecklingsarbetet.
•
Upprätthålla ett högt elevdeltagande i hälsosamtalet samt att återföra
en sammanställning av hälsoläget efter genomförda hälsosamtal till
rektor, för att skolan ska kunna ta tillvara de kunskaper som
framkommer kring elevernas fysiska och psykiska välbefinnande.
•
Upprätthålla en hög vaccinationstäckning.
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659, 3 kap. 9§ och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2§, p 1 Vårdgivaren skall
dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten.
Vårdgivare
Vårdgivare för elevhälsans medicinska del i Ragundas kommun är
Kommunstyrelsen. Vårdgivaren ansvarar för att en god och säker vård
uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vårdgivaren skall utse
en verksamhetschef för elevhälsans medicinska del.
4
I de fall verksamhetscheferna saknar medicinsk kompetens skall
verksamhetschefen utse en MLA (medicinskt ledningsansvarig) som får i
uppdrag att fullgöra de ledningsuppgifter som verksamhetschefen inte kan
fullgöra till följd av sin utbildningsbakgrund.
Verksamhetschef enligt HSL
Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får
fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god
kvalitet. Verksamhetschefen är den person, som tillsynsmyndigheten (IVO,
Inspektionen för vård och omsorg) och elever, föräldrar och personal ska
kunna vända sig till, när det gäller frågor som rör verksamhet.
Verksamhetschefen för den medicinska delen av elevhälsan och MLA
planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar elevhälsans arbete.
Medicinskt Ledningsansvarig (MLA)
Verksamhetschefen har utifrån sin bakgrund och kompetens överlåtit till, det
medicinska ledningsansvaret skolsköteska Agneta Josefsson
Skolläkare
Skolläkare ansvarar i sin yrkesutövning, ledning över diagnos, vård och
behandling. Skolläkaren har också en rådgivande funktion till MLA.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2§ Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller
verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda,
kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
I den kvalitetsplan som finns First Class servern beskrives rutin för
avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka
åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10§ p 1-2 Vårdgivaren skall senast 1 mars varje år
upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall
beskrivas och vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.
Skolsköterskornahar träffats i genomsnitt minst en gång i månaden genom
yrkesträffar med diskussioner av bla genomförd utbildning och aktuella
teman. Verksamhetschef har deltagit vid minst 1 träff per termin.
5
Det är såväl skolsköterska som skolläkarens ansvar att rapportera till
verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas
eller tillgodoses. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom hälsooch sjukvården är dokumentation av elevjournaler.
MLA har haft nätverksträffar med övriga skolsköterskor med MLA funktion i
länet 1 gång per termin. Där diskuterades bland annat arbetssätt och metoder,
kvalitetsgranskningar, lagar och annat som är viktigt för Elevhälsans
medicinska insatser.
Under kommande år kommer följande förbättrade åtgärder att vidta:
1. Upprätta lokala rutiner kring kvalitetssäkringsarbete, bla att få till
denna patientsäkerhetsberättelse
2. Tydliggöra vilka ansvarsområden som verksamhetscheferna överlåter
till den medicinskt ledningsansvariga.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2§ Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i
syfte att säkra verksamhetens kvalitet.
Planering av arbetet under året har skett av respektive skolsköterska efter de
riktlinjer som finns uppsatta för elevhälsans medicinska del.
I Landstingets databas registrerades hälsosamtalet och vaccinationer.
Utvecklingsområde är upprättande av rutiner gällande egenkontroller.
•
Dokumentation i Assynja tidbok.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659 6 kap. 4§ och SOSFS 7 kap. 2§
5 Hälso- och
sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls.
Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle
kunna medföra en vårdskada.
Avvikelser
Skolsköterska och skolläkare rapporterar till MLA händelser som har medfört
skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och
omhändertagande. MLA ansvarar för händelseanalys. MLA och berörd
verksamhetschef ansvarar för åtgärder och tidsplan.
MLA sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehantering
till verksamheten.
6
Under 2014 fanns inga avvikelser att rapportera
Ett utvecklingsområde är att informera rektorer och huvudman om dessa
rutiner och vilka dokument som ska användas. Dokumenten bifogas
Hantering av klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap. 2§ p 6.
Verksamhetschefen och rektorer tar emot och utreder klagomål och
synpunkter. I frågor som rör patientsäkerhet är MLA den stödjande
funktionen.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§ Inkomna klagomål och synpunkter skall
sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och
trender.
Verksamheten har under 2014 inte tagit emot några synpunkter eller klagomål
på verksamheten.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4§ Vårdgivaren skall ge patienter och närstående
möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.
All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har
hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt kap 6 i
föräldrabalken) som avgör om han/hon skall söka vård. Samtycke till vård,
undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men vid vaccination
efterfrågas skriftliga medgivande.
Information lämnas skriftligt till vårdnadshavare:
• Inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar.
• Inför hälsobesök
• Sekretess och tystnadsplikt
• Information om vidtagna åtgärder och uppföljning och vad man skall
vara uppmärksam på vid exempelvis symtom eller skada.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten
av genomförda åtgärder.
7
Statistik
Andel hälsobesök i kommunen Förskoleklass
100%
Andel hälsobesök i kommunen ÅK 4
100%
Andel hälsobesök i kommunen ÅK 7
100%
Andel vaccinationer i kommunen ÅK 1
98%
Andel vaccinationer i kommunen ÅK 5
92%
Utvecklingsområden
Få statistik för spontantbesök och bokade besök.
Hitta rutiner för att få koll på ordination av smärtstillande.
Återkoppling av hälsosamtalen till centrala elevhälsan och berörda lärare
8
Beräkningar av vad ett byte från nuvarande elevkort för de som behöver buss tor skolan och till ungdoms
Kostnader har beräknats utifrån läsåret 2014‐2015 år det antal elever vi kommande lå 15‐16 skulle ha bussk
Samtliga priser är exkl moms.
Elevantal:
Antal elever födda
Ålder i år
Antal enligt folkbokföringen (150420)
Gymnasieelever ht ‐15
1997
1998
18
17
Busskortsberättigade
55 av 59
Totalt antal elever 6‐19 år:
Andel berättigade elevkort:
52
Elever i grundskola f‐9 ht ‐15 som är berättiga
1999
2000
2001
2002
2003
16
15
14
13
12
50
161
49
239 av
52
61
59
522
741
294 0,3967611 %
Maximal kostnad om alla som berättigas skulle nyttja busskort:
Kostnad busskort grundskolan:
700 per månad
Kostnad busskort gymnasiet*:
760 per månad
6300 kr per år
7600 kr per år
239 elever
55 elever
Skillnad maximalt antal elevkort jmf ungdomskort
Faktisk kostnad för 2014: Uppskattad kostnad lå 15‐16
Om ungdomskort för alla:
1881900
240 per månad
2400 kr per år
741 elever
konsekvens av byte från elevkort för vissa till ungdomskort för alla
Annat att ta hänsyn till:
Taxikostnaderna utöver reguljär linjetrafik skulle minskas något:
Kostnader för busskort utanför länet skulle bestå (lå 14‐15):
625311 kr för vt 14
1627 kr för kort Hmd‐Solleft
1580 kr för kort Hmd‐Sundsv
Inackorderingskostnader för gymnasieelever skulle bestå
Kostnad för företagskort försvinner
‐55000
Ökat nyttjande av befintlig kollektivtrafik vid transport av enstaka skolklasser innebär minskade kostnader fö
Om alla busskortsberättigade elever nyttjade elevkort skulle vi definitivt komma billigare undan (ruta I19
kort för samtliga 6‐19 år skulle kosta:
kortskostnad för.
ade busskort
2004
11
49
1505700
418000
1923700
‐145300
2005
10
2006
9
2007
8
2008
7
2009
6
40
49
57
54
52
2010
5
2011
4
2012
3
2013
2
58
45
51
50
beräknad förändring: 3 barn färre k
kr
kr
kr
kr
1425100 kr 1769600 kr
1778400 kr
8800 kr
eå
vall
uppskattningsvis per år
1 elev
0 elever
1250622 kr per år
16270 kr per år
0 kr per år
ör busshyra för skolorna
) genom att erbjuda alla ungdomskort, men kostnaden för 15‐16 för elevkort är uppskattad utifrån samma
2014
1
51
ommande 5 år
nyttjandefrekvens som detta lå och bedöms vara ganska +/‐0.
FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Diarienr Gäller fr o m Sid 2015‐06‐24 Reglemente för Kommunala Pensionärs- och
Handikapprådet i Ragunda kommun (KPHR).
Syfte
Kommunala pensionärs- och handikapprådet (KPHR) ska vara ett organ
för samråd före beslut och ömsesidig information mellan kommunen
och företrädare för pensionärs- och handikapporganisationerna inom
kommunen.
Rådet bör därutöver tjänstgöra som remissorgan i vissa specifika frågor
gällande äldres och handikappades tillvaro.
Rådet har till uppgift att följa målgruppernas behov inom Ragunda
kommun.
Verksamhetsområde
Rådet ska organiseras för hela kommunen.
Uppgifter
Målgrupperna ska genom rådet ges större delaktighet i samhällets
insatser. Organisationernas representanter kan i rådet ta initiativ till och
aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan
informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det
verksamhetsutbud som berör de äldres och handikappades förhållanden i
samhället.
Kommunen ska i rådet samråda före beslut, informera om sin
verksamhet, planerade förändringar samt resultatet av olika åtgärder som
kan bli aktuella för kommunens pensionärer och handikappade.
Rådets sammansättning
Rådet är organisatoriskt knutet till Kommunstyrelsen och består av
ledamöter och ersättare enligt bilaga. Valda för den tid som för
kommunens del sammanfaller med mandattiden för Kommunstyrelsens
ledamöter.
För organisationerna sammanfaller mandattiden med respektive
organisations mandatperiod.
Kommunen utser tre ledamöter och tre ersättare i rådet, av vilka två
representerar Kommunstyrelsen och en Bygg- och miljönämnden.
Varje förening utser en ordinarie ledamot och en ersättare.
FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Diarienr Gäller fr o m Sid 2015‐06‐24 Arbetsformer
Rådets arbete leds av ordföranden, som utses av Kommunstyrelsen.
Kommunen utser förvaltning som svarar för sekreterar- och
kansliservice till rådet.
Rådet sammanträder fyra gånger per år, varav ett sammanträde ska hållas
i anslutning till kommunens budgetbehandling.
Skriftlig kallelse ska utsändas till rådets ledamöter och ersättare senast en
vecka före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla dagordning och om
möjligt underlag för diskussion eller beslut. Kallelse får ske digitalt.
Ärenden som ska tas upp vid nästkommande sammanträde ska anmälas
till kommunen senast 3 veckor före angivet sammanträdesdatum.
Rådets ställningstaganden ska protokollföras.
Icke tjänstgörande ersättare äger rätta att delta på möten dock utan
ersättning.
Ersättning
Rådets ledamöter har rätt till ersättning för sina resor i enlighet med
kommunens bestämmelser.
Rådets ledamöter har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst
i enlighet med kommunens bestämmelser.
Rådets ledamöter har inte rätt till sammanträdesarvode.
FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Bilaga
Synskadade
Hörselskadade
Reumatikerföreningen
Hjärt- och lungsjuka
DHR
Strokeföreningen
PRO Fors
PRO Ragunda
PRO Stugun
SPF Östjämtland
SPF Stugun Borgvattnet
Diarienr Gäller fr o m 2015‐06‐24 Sid Riktlinjer för ekonomiskt
bistånd
Utkast 2014-07-22, ändrat 2015-03-08
Innehåll
Handläggningsrutiner............................................................................................................................... 5
Inledning .................................................................................................................................................................... 5
Lagstiftning ................................................................................................................................................................ 5
Ärendehandläggning ................................................................................................................................................. 5
Förstagångsansökan.................................................................................................................................................. 5
Ärendeblad ................................................................................................................................................................. 6
Journalanteckningar .................................................................................................................................................. 6
Kontroller................................................................................................................................................................... 6
Återkrav ...................................................................................................................................................................... 6
Delegationsbeslut ...................................................................................................................................................... 6
Beslut .......................................................................................................................................................................... 6
Utbetalningsrutin ...................................................................................................................................................... 7
Överklagan ................................................................................................................................................................. 7
Bidragsbrottslagen .................................................................................................................................................... 7
Försörjningsstöd 4 kap 1 och 3 § SoL .................................................................................................. 8
Riksnormen ................................................................................................................................................................ 8
Gemensamma hushållskostnader inom riksnorm ........................................................................................... 9
Barnperspektiv .......................................................................................................................................................... 9
Bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § ....................................................................................................... 9
Extra bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § ............................................................................................ 9
Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad .......................................... 10
Boendekostnader ....................................................................................................................................................10
Hushållsel .................................................................................................................................................................13
Hemförsäkring ........................................................................................................................................................13
Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa ..................................................................................................13
Arbetsresor...............................................................................................................................................................13
Övriga utgångspunkter vid bedömning .............................................................................................. 14
Ekonomiskt bistånd jml 4 kap 2 § .......................................................................................................................14
Förmedlingsmedel ..................................................................................................................................................14
Kvarskatt, utmätning och jämkning.....................................................................................................................14
Utlandsvistelse .........................................................................................................................................................14
Lätt realiserbara tillgångar ......................................................................................................................................15
Hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster ...........................................................................15
Anvisad sysselsättning/kompetenshöjande verksamhet ..................................................................................15
2
Inkomster och tillgångar som inte reducerar försörjningsstödet .................................................... 16
Sparade medel .....................................................................................................................................................16
Inkomster och tillgångar som reducerar försörjningsstödet............................................................ 16
Riktlinjer för bistånd till livsföring i övrigt ......................................................................................... 17
A ................................................................................................................................................................................17
Advokat................................................................................................................................................................17
Akut bistånd och nödprövning ........................................................................................................................17
Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi ........................................................................................17
Andrahandskontrakt ..........................................................................................................................................17
Anhörigs sjukdom och död ..............................................................................................................................17
Arbetsresor/resor ...............................................................................................................................................18
Avgifter i äldreomsorgen ..................................................................................................................................18
B.................................................................................................................................................................................18
Barnomsorgskostnader ......................................................................................................................................18
Barntillägg ............................................................................................................................................................18
Begravningskostnader........................................................................................................................................18
Begravningskläder ..............................................................................................................................................18
Bilkostnader ........................................................................................................................................................19
Boendekostnader ................................................................................................................................................19
Bostadsbyte .........................................................................................................................................................19
C ................................................................................................................................................................................19
Cykel .....................................................................................................................................................................19
D ................................................................................................................................................................................19
Datorkostnader ...................................................................................................................................................19
Diskmaskin ..........................................................................................................................................................19
F .................................................................................................................................................................................20
Fackförening- och arbetslöshetsförsäkring. ...................................................................................................20
Familjeåterförening ............................................................................................................................................20
Fickpengar ...........................................................................................................................................................20
Flyttkostnader .....................................................................................................................................................20
Fordonsinnehav ..................................................................................................................................................20
Fritidshus .............................................................................................................................................................21
Färdtjänstavgift ...................................................................................................................................................21
Företagare ............................................................................................................................................................21
Försörjningsstöd för ungdom ..........................................................................................................................21
G ................................................................................................................................................................................21
3
Glasögon..............................................................................................................................................................21
H ................................................................................................................................................................................22
Hemförsäkring/villaförsäkring ........................................................................................................................22
Hemtjänstavgift ..................................................................................................................................................22
Hemutrustning ....................................................................................................................................................22
Hushållsel ............................................................................................................................................................22
Hyresskulder .......................................................................................................................................................23
Hyrd bostad.........................................................................................................................................................23
I/J/K/L ...................................................................................................................................................................23
ID-kort .................................................................................................................................................................23
Julbidrag/sommarbidrag ...................................................................................................................................23
Kläder ...................................................................................................................................................................23
Kost ......................................................................................................................................................................24
Läkarvård .............................................................................................................................................................24
M/N/O/P ...............................................................................................................................................................24
Magasinering .......................................................................................................................................................24
Psykoterapikostnader mm ................................................................................................................................24
R.................................................................................................................................................................................25
Reducering av bistånd........................................................................................................................................25
Reparationskostnader ........................................................................................................................................25
Resor ....................................................................................................................................................................25
Reseersättning .....................................................................................................................................................26
S .................................................................................................................................................................................26
Skulder .................................................................................................................................................................26
Spädbarnsutrustning ..........................................................................................................................................27
Studerande ...........................................................................................................................................................27
T ................................................................................................................................................................ 27
Tandvård, akut och nödvändig tandvård........................................................................................................27
Tekniska hjälpmedel ..........................................................................................................................................29
Tvättmaskin .........................................................................................................................................................29
U ................................................................................................................................................................ 29
Ungdomars egna inkomster..............................................................................................................................29
Umgängesresor/umgängeskostnader ..............................................................................................................29
V ............................................................................................................................................................................30
Villa/bostadsrätt .................................................................................................................................................30
4
Handläggningsrutiner
Inledning
Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i arbetet med en rättssäker
utredning och behovsbedömning. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes
rätt att få en individuell bedömning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den
enskildes behov och rätten till skälig levnadsnivå. Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning
av ärenden inom Individ- och familjeomsorgen för enskild och familjer som är i behov av
bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Riktlinjerna ska med utgångspunkt från
Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens handbok ”Ekonomiskt bistånd” samt rättspraxis utgöra ett
stöd i IFO:s handläggning av ekonomiskt bistånd.
Normerna ska vara vägledande och alltid föregås av individuell prövning. Riktmärke för vad
som beaktas är vad som är rimligt utifrån vad en låginkomsttagare i Ragunda kommun har råd
med. När det gäller åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa
kräver. En bedömning ska göras av den enskildes förmåga att själv tillgodoses sina behov på
annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Vid behov ska ekonomisk prövning göras minst två
månader bakåt i tiden. Alla annan finansiering, inklusive skattejämkning, går före
försörjningsstöd. Annan huvudmans ansvar ska alltid ha företräde. Faktiska kostnader ska
föreligga och styrkas.
Lagstiftning
I socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 § stadgas:
”Den som inte själv kan tillgodoses sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom
biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes
möjligheter att leva ett skäligt liv.”
Bestämmelserna reglerar den enskildes rätt till bistånd i det fall hon/han/familjen inte själv
eller på annat sätt kan tillgodose behovet. Kravet på den sökande är att efter egen förmåga
bidra till sin försörjning. Den enskilde måste även utnyttja andra bidrag innan rätt till
försörjningsstöd kan anses föreligga, exempelvis bostadsbidrag och underhållsbidrag. Detta
innebär även att lätt realiserbara tillgångar ska avyttras innan rätt till bistånd föreligger.
Ärendehandläggning
Samtliga ansökningar ankomststämplas och nya ärenden fördelas till handläggarna av IFOchef.
Ansökan om ekonomiskt bistånd ska handläggas inom fjorton dagar. Fördröjning av
handläggningstiden kan godtas om det beror på att den sökande behöver längre tid att
inkomma med kompletterande uppgifter. Vid ansökningstillfället ska kontroll alltid göras mot
TEFAT-befolkningsregistret angående den sökandes folkbokföringsort och civilstånd.
Förstagångsansökan
Vid förstagångsansökan ska sökande kallas till besök på IFO. Förutom grundutredning ska
sökande informeras om de krav som gäller för att rätt till ekonomiskt bistånd ska föreligga.
Det ska framgå av ärendebladet vad sökande informerats om. Om sökande inte är känd sedan
tidigare ska legitimation uppvisas.
5
Ärendeblad
Utredningen görs på ärendeblad. Av ärendebladet ska framgå när ansökan inkommit och vad
den avser. Det ska vidare framgå vilka man har haft kontakt med, när och hur man hade
kontakt samt vad som framkommit.
Journalanteckningar
Av journalanteckningarna ska sökande, IFO-chef, Kssu och tillsynsmyndigheten kunna följa
hur ärendet är handlagt. Det som ska dokumenteras är det som har betydelse för ärendets
avgörande.
Kontroller
Kontroller ska göras mot Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om sökande inte
uppvisar lönebesked ska handläggare inhämta medgivande från denne att ringa arbetsgivaren
för lönebesked. Vidare ska kontroll göras hos Transportstyrelsen oavsett om sökande inte
angivit innehav av fordon. Samtliga i familjen ska kontrolleras då barn ibland står som
registrerade ägare till fordon.
Kontroll ska även göras mot Skatteverket för kontroll av skatteåterbäring. För att få en
fullständig bild av den sökandes ekonomiska situation bör föregående års inkomstdeklaration
hämtas, efter medgivande från sökande.
Återkrav
Vid bistånd mot återkrav ska alltid fullmakt undertecknas innan utbetalning sker. Fullmakten
ska därefter skickas till Försäkringskassan, banken eller liknande. I den sökandes personakt ska
kopia på fullmakt finnas. Kravärende ska läggas upp för att återkravet inte ska glömmas bort.
Om bistånd lämnas mot återkrav får återkravet inte fullföljas om den sökande genom
återbetalningen hamnar under normen.
Delegationsbeslut
Varje handläggare ska vara väl insatt i delegationsordningen och följa den delegation man
erhållit. Tjänstemannaansvaret innebär att man inte kan hänvisa till att man inte kände till sina
befogenheter.
Beslut
Alla ansökningar ska avslutas med hänvisning till lagrum, beslut samt beslutsmotivering.
Beslutet ska undertecknas av handläggare. För att den sökande ska förstå IFO:s bedömning
ska ärendeblad skickas, både vid avslag och vid beviljande av bistånd. Fullföljdshänvisning ska
skickas vid avslag och det ska på ärendebladet framgå att sökande fått denna.
Beslut som löper över flera månader
Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis
gällande en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för
månad och när beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå.
Beslutet kan annars inte omprövas under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet
grundar sig på ändras. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den
enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt
förvaltningslagen (FL 27 §). Följande omprövningsklausul ska läggas till alla beslut som
sträcker sig över mer än en månad: ”Vid väsentligt ändrade förhållanden av biståndsbehovet
kan beslutet komma att omprövas ”
6
Utbetalningsrutin
Utbetalning av ekonomiskt bistånd sker till den sökandes konto. I undantagsfall, vid akuta
behov, kan utbetalningen ske via rekvisition vilket ska användas restriktivt. I fall där rekvisition
används ska motivering och besvärshänvisning lämnas.
Överklagan
Bistånd som prövas enligt 4 kap 1 och 3 § SoL och avslås kan överklagas hos allmän
förvaltningsrätt. Det är endast den som berörs av ett beslut som får överklaga det. I dessa
ärenden lämnas besvärshänvisning vilket gäller vid alla avslagsbeslut.
Bistånd enligt 4 kap 2 § kan överklagas enligt den ordning som gäller för laglighetsprövning
enligt kommunallagen. Vid begäran om laglighetsprövning skall den som klagar lämna
besvärshandlingarna direkt till förvaltningsrätten.
Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter att beslut delgetts sökande. Överklagan ska
behandlas inom en vecka, i första hand av den handläggare som tagit det beslut som
överklagats. Om det inkommit senare ska det avvisas.
När överklagan inkommer ska handläggaren göra en omprövning för att se om nya uppgifter
tillförts som föranleder ett annat beslut eller delvis ett annat beslut. Om överklagan helt eller
delvis går sökande emot ska ärendet därefter skickas till Förvaltningsrätten för prövning.
Bidragsbrottslagen
Bidragsbrottslagen omfattar alla offentliga bidrag, ersättningar och lån för personligt ändamål
som
beslutas
av
Försäkringskassan,
Premiepensionsmyndigheten,
Centrala
Studiestödsnämnden, Migrationsverket, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Detta
innebär att ekonomiskt bistånd omfattas av bidragsbrottslagen. Man kan dömas för
bidragsbrott om ekonomisk förmån felaktigt betalats ut eller betalas ut med för högt belopp
om det beror på oriktigt lämnade uppgifter eller att man har underlåtit sig att anmäla ändrade
förhållanden som man är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning.
Nämnden är skyldig att göra en anmälan till polis eller åklagare om det kan misstänkas att brott
enligt lagen begåtts.
7
Försörjningsstöd 4 kap 1 och 3 § SoL
Riksnormen
Den del av försörjningsstödet som utgör den s.k. riksnormen omfattar sex budgetposter för
vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Kostnaderna för de olika normposterna
bygger på Konsumentverkets beräkningar av kostnaderna som respektive normpost är menad
att täcka. I Ragunda kommun tillämpas inte en sänkning av beloppen för att barn äter lunch i
förskola eller skola.
Följande poster ingår i riksnormen:

Livsmedel
Kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost enligt Livsmedelverkets
näringsrekommendationer till frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål.
Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma.

Kläder och skor
Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag,
fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och
skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor.

Lek och fritid
Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion
och kultur. Även en viss kostnader för mobiltelefon ingår.

Hygien
Kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippningen och rakapparat, varor
för skötsel av småsår med mera. Preventivmedel ingår inte.

Barn- och ungdomförsäkring
Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för
sjukdom och olycksfall.

Förbrukningsvaror
Kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampr, och för
dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, till
exempel disk- och tvättmedel.

Dagstidning, telefon och TV-avgift
Kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV
och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige.
De fem första posterna kallas personliga kostnader och de två sista gemensamma
hushållskostnader. Riksnormen för ett hushåll per månad utgör summan av de personliga
kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
Riksnorm för hemmavarande barn och skolungdom
Ålder
0
1-2
3
4-6
7-10
11-14
15-18
19-20
Summa personliga kostnader
1740
1980
1730
1980
2410
2840
3250
3280
Utan lunch
1610
1200
1550
1730
8
Riksnorm för vuxna
Summa personliga kostnader
Ensamstående
Sammanboende
2950
5320
Gemensamma hushållskostnader inom riksnorm
Ska täcka kostnad för telefon, TV-licens, dagstidning och förbrukningsvaror för rengöring och
skötsel av hemmet.
Antal personer
1
2
3
4
5
6
7
Summa gemensamma kostnader
930
1040
1310
1490
1710
1950
2120
För hushåll med fler än sju personer beräknas kostnaden för varje tillkommande
hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med sex respektive sju personer.
Försörjningsstödet för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga
medlemmar i hushållet plus summan av de gemensamma hushållskostnaderna.
Umgängesbarn räknas som hushållsmedlemmar under umgängestid, men med avdrag för
kostnaden för kläder och skor.
För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushållsgemenskap
med en eller flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående
plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet.
Barnperspektiv
I bidragshushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas.
När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där
det finns barn i familjen ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas.
Vid avslagsbeslut ska det dokumenteras att detta övervägande har skett.
Bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 §
Med bistånd till livsföring i övrigt avses sådana utgifter som ingår i skälig levnadsnivå, men
som inte förekommer så ofta. Som exempel kan nämnas läkarvård, medicin, tandvård,
glasögon, hemutrustning, specialkost, merkostnader i patientavgift samt när det krävs med
hänsyn till barns bästa.
Extra bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 §
Vid relationsvåld kan ekonomiskt bistånd beviljas för att säkerställa en skälig levnadsnivå.
Exempel på kostnader är livsmedel, kläder, skor eller telefon.
9
Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och
till skälig kostnad
Vid behov ska skälig kostnad för följande budgetposter ingå i försörjningsstödet. Vid tillfälligt
behov av försörjningsstöd ska den sökandes tidigare och väntade inkomster beaktas vid
behovsprövning av dessa budgetposter med undantag av boendekostnad.
Boendekostnader
Hyresrätt
Biståndsberättigade har rätt till försörjningsstöd för skäliga boendekostnader. Skälig
bostadskostnad måst bedömas individuellt och med hänsyn till social situation samt barns
behov av utrymme. Till grund för bedömningen ligger aktuella hyresnivåer i Ragunda kommun
samt Försäkringskassans beräkning av bostadsbidrag.
Högsta godtagbara boendekostnad
1 – 2 vuxna
1 – 2 vuxna + 1 barn
1 – 2 vuxna + 2 barn
1 – 2 vuxna + 3 barn
1 – 2 vuxna + 4-5 barn
1 – 2 vuxna + 6 barn eller fler
Genomsnittskostnad
4 375 kr/månad
5 200 kr/månad
6 125 kr/månad
7 075 kr/månad
8 025 kr/månad
Prövas individuellt
Vid ett kortvarigt behov av ekonomiskt bistånd bör den enskilde inte tvingas byta bostad även
om boendekostnaden är högre än genomsnittskostnaden. Vid ett långvarigt biståndsbehov ska
möjligheten att byta till ett billigare boende eller sälja bostad med ekonomiskt värde prövas,
viktigt är att den enskilde kan behålla skälig levnadsnivå. Vid krav på byte av bostad ska de
sociala konsekvenserna utredas och redovisas, särskilt när det gäller barnfamiljer. Den enskilde
måste ges skäligt rådrum för bostadsbyte.
Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara
tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas sänka bostadskostnaden. Innan
ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden
beaktas:






Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal.
Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående
vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t.ex.
skolgång, barnomsorg, socialt nätverk.
Sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning.
Sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p.g.a. exempelvis
arbetslöshet, betalningsanmärkningar.
Bostadens bytesvärde.
Sökandens möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara den höga hyran.
Om IFO efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra
sin bostadssituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt
förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är 4 månader som kan förlängas om sökanden
under denna tid påbörjat byte av bostaden. Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och
10
bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran
nedsättas i nivå till vad som är högsta godtagbara boendekostnad (se ovan).
Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående
biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med IFO. Om
den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den
tidigare lägre hyran beviljas.
För unga vuxna över 18 år som är hemmaboende beaktas i regel ej boendekostnad. Se eget
boende ungdom. Försörjningsstöd till kostnaden för eget boende för ungdomar mellan 18 -21
år som studerar på gymnasiet godtas endast om starka sociala skäl föreligger. Se även eget
boende ungdom.
För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning
ska göras avseende kommande månad ska sökanden som huvudregel styrka att föregående
månads hyra är betald.
Bostadsrätt eller villa
Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till
försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än tre månader, utgör detta
skäl för försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för
försäljning
I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på
flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas
månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad
för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning,
sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Utifrån månadskostnader för boendet upprättas
en villakalkyl i Treserva. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att göra
skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad.
Sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i
något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning.
Andrahandsboende
För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav
på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt
ska eftersträvas, men kan inte krävas, utom i de fall då hushållet genom att hyra utan godkänt
andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Det gäller barnfamiljer och personer 18-28 år
som genom bostadsbidrag kan tillgodose sitt behov helt eller delvis på annat sätt än genom
försörjningsstöd.
Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör
innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek
och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller
hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte uppställas som krav för rätt till
försörjningsstöd.
Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel hembesök
göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i
bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd
på adressen.
Inneboenderum
Vad som anges i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med
någon typ av hushållsgemenskap.
11
Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat
avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Vid bedömning
av skälig kostnad ska kostnaden för studentrum eller rum på hotellhem som huvudregel vara
vägledande.
Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i
bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd
på adressen.
Delad lägenhet
När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar
emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i
hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning av
försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i
lägenheten, inklusive barn.
Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn
Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna Huvudregeln
är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj
som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt på
grund av att förälders bostadsbidrag minskar eller dras in.
Hushåll endast med barn över 18 år
Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel
för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget.
Hushåll med barn både under och över 18 år
Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som
det vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till
hyra kan beviljas med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel.
Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna
Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte
ligga mer än tre månader bakåt i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel
räknas ut enligt det beräkningssätt som försäkringskassan använder:

Köket läggs till antalet övriga rum multiplicerat med två. Hyresdelen fås när dubbla
hyreskostnaden delas med denna summa.
Exempel: Lägenheten är på 4 r.o.k. med 4 200 i hyra. Kök plus 2 x 4 rum = 9.
Dubbel hyreskostnad = 8 400. Hyresdel: 8 400/9 = 934 kronor.
Förälder boende hos barn
Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden då ökat
ska bistånd till hyresdel beviljas. Hyresdelen beräknas då som för hemmaboende vuxet barn
enligt ovan.
Övriga boendeformer
Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn
eller båt, inneboende hos kamrat som bor i 2:a hand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader
ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora
svårigheter att få annat boende och IFO inte kan erbjuda något alternativ.
Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal
Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under
period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från
huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen.
12
Hushållsel
Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta
kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. Vissa
elbolag erbjuder även telefoni och internetuppkoppling men kostnader för detta beviljas inte.
Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad erbjudas den sökande. När vuxna som inte är
gifta eller sambos delar lägenhet och sammanboendenorm utifrån hushållsstorlek används får
en anpassning till förhållandena i det enskilda fallet göras. Den fasta avgiften för
abonnemanget ska dock alltid lägenhetsinnehavaren stå för. Övriga i hushållet kan beviljas
bidrag till sin del av förbrukningen om de begär det. Kostnaden för förbrukningen delas då på
antal personer, inklusive barn, i hushållet. Försörjningsstöd till elkostnad ska prövas av den
kommun där den sökande är aktuell vid räkningens förfallodatum.
Hemförsäkring
Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar,
överfall och egendomsskydd. Egendomsskydd beviljas maximalt för ett lösöresbelopp på
300 000 kr. I de fall den sökande har års- eller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas
begära månadsinbetalningar. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas.
Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa
Bistånd till avgift till fackförening eller arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som
gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock innan beslut fattas
uppmanas att undersöka och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift.
Arbetsresor
Bistånd till busskort beviljas inom ramen för försörjningsstödet om behov av resa föreligger
för att kunna arbeta eller för att kunna delta i regelbundna aktiviteter för att komma i arbete.
Personer som arbetar eller deltar i arbetssökarverksamhet inom gångavstånd från bostaden har
ej rätt till bistånd för arbetsresor. Beträffande rimligt gångavstånd kan ca 3 km tjäna som en
utgångspunkt.
13
Övriga utgångspunkter vid bedömning
Ekonomiskt bistånd jml 4 kap 2 §
Denna paragraf i Socialtjänstlagen ger kommunen befogenheter, men inte skyldigheter, att
bevilja ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå.
Ekonomiskt bistånd som beviljas med stöd av denna paragraf kan återkrävas från den enskilde.
I detta fall måste dock beslutet ha gett vid handen att biståndet har getts under villkor om
återbetalning. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om omständigheter som utgör
grunden för återbetalningsskyldigheter.
Sökande som söker försörjningsstöd i väntan på retroaktiv ersättning från Försäkringskassan
kan beviljas förskott på förmån enligt 4 kap 1 § SoL. Den sökande ska skriva under blankett
om återsökning av ersättning för att återbetalning ska kunna ske.
Förmedlingsmedel
Klienter som söker försörjningsstöd trots att de har tillräckliga inkomster, kan ansöka om
förmedlingsmedel för att klara sin ekonomi så att inkomsten räcker hela månaden. Efter att
ansökan kommit in beslutas socialsekreteraren om klienten är lämplig för förmedlingsmedel
efter samråd med IFO-chef.
Förmedlingsmedel handläggs av socialsekreterare. Via frivillig fullmakt sätts pengar in på
konto hos IFO. Löpande räkningar betalas och resterande portioneras ut enligt
överenskommelse med klienten. Fortlöpande redovisning av inkomster och utgifter finn
tillgängliga för klienten.
Kvarskatt, utmätning och jämkning
Ekonomiskt bistånd till kvarskatt utges inte. Person som har så hög kvarskatt att han inte har
skälig levnadsnivå, ska vända sig till Skatteverket och ansöka om anstånd. Bistånd i avvaktan
på att detta fastställs kan ges i form av norm för livsmedel samt boendekostnad. Ekonomiskt
bistånd utges inte till böter.
För de som har införsel/utmätning i lön/bidrag/pension medräknas avdragsbeloppet som
inkomst vid försörjningsstödsberäkning då dessa avdrag inte är godtagbar kostnad vid
prövning av rätten till försörjningsstöd. Detta görs då införsel/utmätning är skulder, och
skulder är ej en godtagbar kostnad.
För alla hushåll som har räntekostnader för fastighetslån ska jämkning räknas. Detta oavsett
om sökande har jämkning eller inte. I annat fall ”privatsparar” kommunen åt den enskilde.
Jämkning ska även räknas om den sökande har långa arbetsresor. AI arbetsplanen ska sökande
uppmanas att söka jämkning hos Skatteverket. Om sökande har andra ränteutgifter ska de
uppmanas att ansöka om jämkning. Detta för att öka sin disponibla inkomst och därigenom
minska sina försörjningshinder.
Utlandsvistelse
Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte beviljas vid utlandsvistelse. Undantagsfall är bland
annat en kortvarig, resa som varken påverkar försörjningen eller försämrar möjligheterna till
framtida försörjning i Sverige. Det kan undantagsvis också finnas rätt till bistånd under vistelse
utomlands, om det exempelvis är nödvändigt i samband med sjukdom.
14
Lätt realiserbara tillgångar
Av 4 kap 1 § SoL framgår att en förutsättning för att bistånd ska beviljas är att den enskilde
inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Detta innebär att
den enskilde ska utnyttja alla de möjligheter som står henne eller honom till buds för att
försörja sig själv. Den som förfogar över egna ekonomiska tillgångar måste första använda sig
av dem innan försörjningsstöd kan komma ifråga.
Hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster
Barn och ungdomar har inte underhållsskyldighet gentemot föräldrar och syskon. Deras
inkomster kan därför inte användas för att täcka andra än barnets eller ungdomens egna behov
vid beräkningen av familjens behov av bistånd.
Barns eller skolungdomars inkomster av eget arbete om skolungdomar är under 21 år, ska vid
beräkning av ekonomiskt bistånd reducera försörjningsstödet om inkomster av eget arbete
överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår 44 400 kr år 2015. Beloppet avser den unges
disponibla arbetsinkomst, dvs. efter skatteavdrag. Med inkomst av eget arbete avses både
inkomst grundad på anställning och inkomst grundad på egen näringsverksamhet.
För att kunna göra en bedömning av ungdomens arbetsinkomst behöver man begära in
uppgifter om den unges sammanlagda arbetsinkomst från början av kalenderåret fram till
ansökningstillfället.
För hemmaboende vuxen över 18 år, som har inkomst, avräknas 2,63 % av basbeloppet från
familjens bruttonorm, vilket motsvarar den unge vuxnes boendekostnad för boendet i
hemmet.
Beträffande den unge vuxnes eventuella betalning för matkostnad i hemmet får detta bli en
överenskommelse mellan de unge och föräldrarna. Om föräldrarna är tveksamma till hur
mycket den unge ska betala för maten kan nämndens matkostnadsnorm för hemmaboende
vuxen över 18 år vara vägledande som råd till föräldrarna.
Anvisad sysselsättning/kompetenshöjande verksamhet
IFO får begära att den som får försörjningsstöd ska delta i praktik eller annan
kompetenshöjande verksamhet i de fall den enskilde inte deltar i någon lämplig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Insatsen utformas med skälig hänsyn till den enskildes
förutsättningar.
Om den enskilde avböjer eller uteblir från anvisad kompetenshöjande verksamhet utan
godtagbara skäl kan nämnden avslå fortsatt försörjningsstöd eller reducera försörjningsstödet
enligt 4 kap 5 § SoL.
15
Inkomster och tillgångar som inte reducerar
försörjningsstödet
Följande inkomster ska inte reducera försörjningsstödet:
Handikappersättning
Täcker merkostnader på grund av handikappet.
Vårdbidragets merkostnadsdel
Avser ersättning för merkostnader som följd av
barnets handikapp.
Extra tillägg i studiebidraget
Utgår till ungdomar i familjer med mycket låga
inkomster, ska inte räknas som inkomst. Endast
1 050 kr ska räknas med i norm.
SFI-bonus
Är en prestationsbaserad stimulansersättning
inom svenskundervisning för invandrare. Syftet
med SFI-bonus är att nyanlända invandrare
snabbare ska lära sig svenska och därmed
förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Lagen
trädde i kraft 1 september 2010.
Traktamente som ej är skattepliktig
Personen
förutsätts
merkostnader.
Jobbstimulans
För den som har fått försörjningsstöd under sex
månader ska bara 75 % av arbetsinkomsterna
räknas i normberäkning. Beräkningsregeln ska
gälla under två år.
har
motsvarande
Sparade medel
Ålderspensionärer bör kunna ha sparade medel på upp till ett halvt prisbasbelopp 22 200 kr
(2014) och ban upp till 15 % av basbeloppet (6 660 kr år 2014). Är behovet av
försörjningsstöd tillfälligt eller om det behövs för att täcka en oförutsedd utgift, bör en
persons sparade medel i första hand användas för dennes försörjning och livsföring i övrigt.
Inkomster och tillgångar som reducerar
försörjningsstödet
Följande inkomster reducerar försörjningsstödet:
Lön eller annan inkomst
Färdtidsersättning
Bostadstillägg
Studiemedel
Arbetslöshetsersättning
Vårdbidrag
Pensionsförmåner
Utfyllnadsbidrag
Barnbidrag
Familjehemsersättning
Skatteåterbäring
Skattepliktigt traktamente
Restidsersättning
Bostadsbidrag
Aktivitetsstöd
Studiebidrag
Sjukpenning
Sjukersättning
Pensionskassa
Underhållsstöd
Flerbarnstillägg
Arvodesdel
Eventuell uppburen hyra av rum
16
Riktlinjer för bistånd till livsföring i övrigt
A
Advokat
Bistånd till advokatkostnader ska i regel inte utgå. Dessa kostnader ska täckas genom
hemförsäkringen och dess möjlighet till rättshjälp och rättsskydd. Detta rättsskydd gäller till
exempel för tvister angående vårdnad och underhåll, men inte för tvister som rör
äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden och bodelning. I vissa fall kan rättshjälp
från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som
tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden. Bistånd i
övrigt till advokatkostnader beviljas endast om det av sociala skäl är mycket viktigt att en
person får behålla sin bostad.
Akut bistånd och nödprövning
Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas efter individuell prövning.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i hushållet, och deras situation ska
särskilt uppmärksammas.
Om den sökande fått avslag på sin ansökan om försörjningsstöd kan reducerat
försörjningsstöd beviljas för att tillgodose basala behovsposter för livsuppehället inom
försörjningsstödet, såsom mat och hyra.
Om en person är i behov av medicin men inte har egna medel till detta kan bistånd utgå.
Recept på medicin ska uppvisas. Biståndet ska ges mot återbetalning om sökande har
inkomster som överstiger den sökandes norm.
Om en person tillfälligt vistas i kommunen och inte har medel att återresa till hemkommun,
kan bistånd beviljas.
Ytterligare exempel kan vara att personen uppger att han/hon blivit bestulen. Sökande ska då
uppvisa polisanmälan innan eventuellt bistånd beviljas samt om sökande har anställning bör
möjlighet att få förskott på lön undersökas först.
Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi
Bistånd till alternativ medicinsk behandling och psykoterapi beviljas endast i de fall där
ordinarie behandlingsmöjligheter är uttömda. Intyg om detta ska finnas från aktuell huvudman.
Andrahandskontrakt
Andrahandskontrakt beviljas i regel inte. Enskild prövning görs för att utreda sociala
konsekvenser samt klientens möjlighet att få eget kontrakt. Andrahandskontrakt beviljas inte
till sökande som vill förändra sin boendeform, storlek eller standard. Andrahandskontrakt kan
beviljas till den som är eller riskerar att bli bostadslös. Ett andrahandskontrakt innebär att
hyresgästen avstår från besittningsskyddet enligt 45 § p 1 Hyreslagen (Jordabalken 12 kap).
Anhörigs sjukdom och död
Anhöriga är barn, föräldrar eller likvärdig relation. Resa till anhörig i samband med sjukdom
prövas individuellt, intyg ska bifogas. Resa till anhörigs begravning beviljas. Billigaste färdsätt
gäller.
17
Arbetsresor/resor
Skäliga kostnader för arbetsresor godtas med utgångspunkt i faktiska kostnader för resor med
kollektivtrafik. Med arbetsresor jämställs resor för att aktivt söka arbete eller delta i
arbetsskapande åtgärder. Resebidrag beviljas för aktivts arbetssökande med busskort om 10
resor per månad för att kunna besök Arbetsförmedlingen, söka arbete samt aktivt kunna delta i
samhällsaktiviteter.
Beviljas när avståndet mellan bostad och arbete är mer än tre kilometer. Billigaste färdsätt
gäller. Allmänna kommunikationer: kostnader för periodkort för bussresor vid arbete varje
dag, månadsbusskort vid exempelvis deltid och ”springvikariat”.
Arbetsresor med egen bil kan beviljas i de fall den enskilde saknar möjlighet eller av
sociala/medicinska skäl är förhindrad att använda allmänna kommunikationer. Vid praktik
beviljas egenavgift för resor om sökande är beviljad reseersättning från Arbetsförmedlingen.
Möjligheten till skattejämkning för arbetsresor ska utnyttjas i första hand.
Bedöms bidragsbehovet bli långvarigt bör diskussioner föras tillsammans med den enskilde för
att minska eller helt få bort behovet av bilresor. Den enskilde kan till exempel byta bostad eller
samåka.
Avgifter i äldreomsorgen
Avgiftsbefrielse/avgiftsnedsättning ansöks om hos ansvarig enhetschef. Avgifter för
äldreomsorg beviljas. Kostnader för mat på boende eller matabonnemang beviljas, efter
enskild beräkning i norm.
B
Barnomsorgskostnader
Kostnader för barnomsorg räknas som godtagbar kostnad. Efter tre månaders kontinuerligt
behov av försörjningsstöd ska diskussion med kommunens placeringsansvarig om reducering
av avgift tas upp.
Barntillägg
Barnfamiljer som beviljats försörjningsstöd under en längre tid, mer än ett år i följd, kan
beviljas ett barntillägg per barn. Exempelvis avgift för idrottsverksamhet eller omkostnader för
annan fritidssysselsättning. Kostnadsförslag krävs.
Begravningskostnader
Beviljas efter särskildprövning till billigaste kostnad men med beaktande av ”seder och bruk”
och en värdig begravning. Kostnader för begravning kan beviljas när dödsboets tillgångar inte
täcker kostnaden, dock med högst 50 % av basbeloppet. I begravningskostnaderna ska
följande poster beaktas: kista/bårtäcke, urna, transport/bisättning, minnespärm, en annons,
kistbukett, gravsten, begravningsentreprenörens arvode samt förtäring för de allra närmaste.
I de fall anhöriga önskar begrava stoftet på annan ort eller utomlands kan de anhöriga välja att
använda det beviljade biståndet till fraktkostnader, med maximalt 50 % av basbeloppet.
Begravningskläder
Beviljas endast i yttersta undantagsfall för närmaste anhöriga.
18
Bilkostnader
Om bilinnehav godkänns faktiska kostnader för skatt, trafikförsäkring samt obligatorisk
kontrollbesiktning. Bränslekostnader som motsvarar faktiska kostnader för att ta sig till och
från arbetet. Vid inköp av bil ska sökande inkomma med kostnadsförslag. Bistånd till bil kan
utgå med maximalt 15 % av basbeloppet. Bistånd till däck godkänns om kostnaden är skälig.
Kostnader för bilreparationer beviljas upp till inköpspris av bilen alternativt 15 % av
basbeloppet, kvitto ska styrka bilens inköpspris.
Boendekostnader
Vid förstagångsansökningar ska boendekostnad styrkas med hyreskontrakt. Vid
återkommande ansökningar ska kvitto från bank eller plusgiro från föregående månads hyra
uppvisas. Vid bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd till boendekostnader görs jämförelser
med de lokala förutsättningarna för boendekostnad. Med detta som grund bestäms sedan en
godtagbar boendekostnad där Ragunda Hyresbostäders högsta och lägsta hyror får vara
vägledande. Storleken på bostaden prövas individuellt med hänsyn till
familjesammansättningen. En viss vägledning kan hämtas från de maxgränser för
bidragsgrundande bostadsyta som gäller vid beräkningen av bostadsbidrag.
Bostadsbyte
Vid hög boendekostnad kan bistånd utgå under de tre första månaderna med de faktiska
boendekostnaderna under tid då sökande söker mindre eller billigare bostad.
Om den sökande inte bytt bostad efter dessa tre månader görs särskild bedömning om faktisk
boendekostnad eller högsta godtagbara hyra ska beaktas.
C
Cykel
Bistånd till cykel kan beviljas från skolålder, under pågående skoltid i grundskola och
gymnasium fram till myndig ålder. Cykel beviljas med skälig kostnad, dock med max 5 % av
basbeloppet. Kostnad för cykelhjälm beviljas om sådan inte finns.
D
Datorkostnader
Barnfamiljer kan beviljas kostnader för dator samt internet då det blir allt nödvändigare för
barn i grundskola och gymnasiala utbildning. Bistånd till dator kan utgå med max 12 % av
basbeloppet. Övriga biståndstagare kan beviljas kostnader för internet samt dator efter enskild
prövning och bifall ges som ekonomiskt bistånd utöver norm med skälig kostnad.
Diskmaskin
Bistånd till diskmaskin beviljas endast om det finns ett medicinskt behov som är styrkts med
läkarintyg och behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning eller annan
boende i hushållet. Bistånd till diskmaskin kan utgå med max 7 % av basbeloppet.
19
F
Fackförening- och arbetslöshetsförsäkring.
Faktiska kostnader godtas och kostnaden ska styrkas.
Familjeåterförening
Kostnader för resa för familjemedlemmar för återförening ska i första hand sökas via Röda
Korset eller andra organisationer. Självkostnadsdelen kan beviljas till sökande med egen
inkomst mot avtal om återbetalning.
Fickpengar
Beviljas vid institutionsvistelse. Avser försörjningsstöd där normposterna lek och fritid, hälsa
och hygien och dagstidning, telefon och TV-avgift ingår. Aktuell månadsbelopp för fickpengar
fås
genom
summering
av
beloppen
i
dessa
normposter.
Bistånd till inköp för kläder och skor prövas separat och beviljas med beloppet för
motsvarande post i riksnormen. Det kan vara lämpligt att göra en överenskommelse med den
sökande om att biståndet till kläder och skor utbetalas klumpvis för 2-4 månader åt gången,
beroende på årstid och sökandes behov.
Flyttkostnader
Bistånd kan beviljas om flytten sker på grund av starka sociala och/eller medicinska skäl. Om
flytten sker på grund av arbete på annan ort ska Arbetsförmedlingen rådfrågas om de bidrar till
flytten. I samband med att bistånd till flyttkostnad beviljas ska den sökande styrka att den
gamla bostaden har sagt upp.
I de fall personer flyttar till annan ort på grund av arbete eller erhåller startbidrag från
Arbetsförmedlingen bör denna inkomst inte påverka rätten till försörjningsstöd för uppehälle
och första hyran på den nya orten. Flytten ska planeras i samråd med socialtjänsten för att
bistånd ska utgå. Flyttkostnader som motsvarar hyra av släpvagn på firma beviljas. Vid
förflyttning på längre avstånd med behov av flyttfirma ska man kunna uppvisa två
kostnadsförslag. Bistånd till kostnad för flyttning utanför Norden beviljas inte. Högsta
godtagbara kostnad är 25 % av basbeloppet.
Fordonsinnehav
Med fordon menas bland annat bil, scooter, motorcykel, husvagn, släpvagn och båt. Om det
vid ansökan, kontroll med Transportstyrelsen eller på annat sätt framkommer att den enskilde
har fordon utöver godkänt bilinnehav, ska sökande uppmanas inkomma med
värderingshandling. Sökande kan erhålla bistånd om bilen är nödvändig för den vardagliga
livsföringen på grund av att den nyttjas för bedrivande av yrke, medicinska eller sociala skäl.
Om villkoren för bilinnehav är uppfyllda godkänns värde på bil upp till ett halvt basbelopp 22
200 kr. Representerar bilen ett högre belopp görs bedömning från fall till fall om bilen ska
avyttras innan rätt till bistånd föreligger. Skälig tid för avyttring är tre månader. Därefter räknas
fordonet som en tillgång. Kontroll ska göras mot Transportstyrelsen var tredje månad.
Vid försäljning av fordon ska kvitto uppvisas. Om fordonet skrotats ska skrotningspremie
uppvisas. Den som är registrerad ägare bedöms vara ägare oavsett vad den sökande uppger.
Familjer där barn över 15 år stadigvarande bor har rätt att inneha begagnad moped dock högst
till ett värde av 23,4 % av basbeloppet (2014 = 10 390 kr).
20
Fritidshus
Om den enskilde har ett fritidshus med ett betydande värde ska det avyttras. Skälig
avyttringstid är tre månader. Individuell bedömning ska göras för barnfamiljer.
Färdtjänstavgift
För färdtjänst beviljas som huvudregel grundavgiften. Busskort beviljas inte samtidigt. Bistånd
till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte
är lokala.
Företagare
Försörjningsstöd till egenföretagare kan beviljas med skäligt rådrum för att den sökande ska
kunna utreda möjligheterna till fortsatt drift av företaget utan försörjningsstöd alternativt
avveckling av företaget.
Om den enskilde driver ett företag och ansöker om bistånd, kan ansökan avslås med
hänvisning till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön ur företaget eller att ställa sig
till arbetsmarknadens förfogande.
Huvudregeln är dock att bistånd inte ska utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att
reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas
vidare är försäljning, avveckling, konkurs eller ackordering de utvägar som står till buds för
den enskilde företagaren.
Den som beviljats starta-eget-bidrag som arbetsmarknadsåtgärd kan beviljas försörjningsstöd
upp till norm för den period som bidraget beviljas.
Försörjningsstöd för ungdom
Försörjningsstöd får inte beviljas till omyndiga personer utan vårdnadshavarens godkännande.
Undantaget är ungdom som beviljats eget boende av sociala skäl.
G
Glasögon
Kostnadsförslag begärs alltid och det är det billigaste alternativet som gäller. Mellanskillnad får
sökande själv stå för. Bistånd till glasögon bör utgå i de fall behovs styrks enligt läkare/optiker
eller om den enskilde på grund av olycksfall behöver nya glasögon. Härdning och
antireflexbehandlade glas godkänns inte utan intyg om behov utfärdat av läkare.
Bistånd till glasögon omfattar undersökning, normalbågar till skälig kostnad med högst 2,5 %
av basbeloppet, enligt aktuella prisuppgifter, paketpris, från lokala optiker. Bistånd till
kontaktlinser kan utgå med skälig kostnad om det är det enda alternativet och behovet styrks
av läkare.
Behovet av specialglas, specialistbåge, färgning eller annat ska vara motiverat ur medicinsk
synpunkt och kan därför beviljas enligt faktisk kostnad.
Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 35-40 år med avtagande
synskärpa, så kallad ålderssynthet beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för
riksnormens post för hälsa och hygien.
21
H
Hemförsäkring/villaförsäkring
Faktiska kostnader godtas och kostnaden ska styrkas. Ska betalas månadsvis. Undantag kan
göras efter särskild prövning.
Hemtjänstavgift
Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnaden för hemtjänstavgift. Den enskilde ska alltid ha
ett skäligt belopp kvar till sina utgifter efter det att hyra och hemtjänstavgift betalats, så kallat
förbehållsbelopp. Om en person som betalar hemtjänstavgift ansöker om bistånd till glasögon
eller tandvård ska de i första hand uppmanas att ansöka om nedsättning av hemtjänstavgiften.
Görs beräkning för bedömning av bistånd till annan utgift som ingår i begreppet skälig
levnadsnivå utgör hemtjänstavgiften en godkänd kostnad i den ekonomiska beräkningen.
Hemutrustning
Om synnerliga skäl föreligger och om behovet inte kan tillgodoses med egna medel kan
bistånd beviljas till nödvändig hemutrustning. Möjlighet att tillgodose behovet genom
avbetalningsköp och banklån ska i första hand beaktas. Hänsyn ska även tas till den enskildes
möjligheter att inom sex månader bli självförsörjande och få egna inkomster överstigande
normen för försörjningsstöd. Sökande ska inkomma med kostnadsförslag angående
hemutrustningen.
Maxbelopp för hemutrustning:
Ensamstående
Makar/sammanboende
Barn
Unga vuxna under 25 år
TV med box (barnfamiljer)
25 % av basbeloppet
35 % av basbeloppet
5 % av basbeloppet
13 % av basbeloppet vid särskilda skäl
Skälig kostnad
Vid försliten hemutrustning kan bistånd utgå efter individuell prövning med skälig kostnad.
Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd av samhället till
grundutrustning.
Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till
flykting, ska hänvisas att ansöka om hemutrustningslån hos CSN.
Bistånd till löpande komplettering och reparation av befintlig hemutrustning beviljas vid behov
till sökande med mer än sex månaders behov av försörjningsstöd. Prövning av behovet ska
göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i
allmänhet har råd att kosta på sig. Som normal utrustning i hem räknas radio och i barnfamiljer
även TV.
En utredning ska göras av när behovet har uppstått och om behovet hade kunnat tillgodoses
vid tidpunkten när det uppkom och om behovet kan tillgodoses på annat sätt.
Hushållsel
Faktiska kostnader godtas om boendet är skäligt, annars görs enskild bedömning. Skäligt
rådrum gäller.
22
Hyresskulder
Hyresskulder och andra boendeskulder bör bedömas utifrån de allvarliga konsekvenser som en
avhysning kan medföra, särskilt för barnfamiljer eller personer med psykisk ohälsa. Bistånd till
hyresskuld kan utgå efter särskild prövning.
Hyrd bostad
Till bostadskostnaden medräknas följande obligatoriska avgifter:
- Garageplats alternativt motorvärmarplats (om bilinnehav beviljats)
Från bostadskostnaden avräknas följande:
- Frivilliga avgifter
- Avgifter till Hyresgästföreningen.
I/J/K/L
ID-kort
Faktiska kostnader beviljas och kvitto ska uppvisas.
Julbidrag/sommarbidrag
För barnfamiljer som beviljats försörjningsstöd månatligen i ett år eller mer kan ett förhöjt
försörjningsstöd utgå. Förhöjt försörjningsstöd kan beviljas under december månad samt juni,
juli och augusti till barnfamiljer som varit långvariga biståndstagare. Bistånd kan beviljas med 1
% av basbeloppet per barn. Med barn avses de som är under 21 år och som finns med i
familjens normberäkning för försörjningsstöd.
Kläder
Beviljas till personer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader. Bistånd till inköp av
kläder och skor beviljas med 1 % av basbeloppet per vuxen varje år och 2,5 % av basbeloppet
per barn upp till tre gånger per år. När det gäller barn vars föräldrar inte lever tillsammans är
det boendeföräldern som kan beviljas bistånd till klädinköp. Klädbidrag till barn beviljas
säsongsvis utifrån enskild bedömning.
Vuxna och barn med funktionshinder som har ett stort klädslitage kan hänvisas till
Försäkringskassan för ansökan om handikappersättning.
Fördyrade kostnader för kläder avsedda för kulturella skäl kan beviljas vart tredje år.
Vid familjeåterförening skall Integrationshandläggare rådfrågas angående klädbidrag.
Vid institutionsvistelse
Extra bidrag till kläder och skor beviljas som huvudregel inte. Sökande som placeras för vård
eller behandling kan vid akut behov av klädutrustning få bistånd till kläder och skor inom
försörjningsstödets ram utbetalt i en klumpsumma för 2-4 månader framåt, vilket därefter
justeras med normposten för motsvarande tid. Löpande kompletteringar av kläd- och
skoutrustning beviljas därefter som en del av försörjningsstödet.
23
Kost
Sökande uppmanas ta kontakt med region Jämtland Härjedalen angående ekonomiskt bidrag
till specialkost i första hand.
Glutenfri kost beaktas för vuxna med 250 kr/månad samt för barn med 240 kr/månad.
Komjölksproteinfri/laktosfri kost beaktas för vuxna och barn med 310 kr/månad.
Fettreducerad kost särskild prövning görs utifrån klientens individuella behov.
Läkarvård
Ersättning ges motsvarande den faktiska kostnaden för läkarvård och läkemedel upp till
högkostnadsskyddet. Kostnaden ska styrkas. Möjlighet finns hos apoteken att ansöka om
delbetalning för läkemedel månadsvis, via autogiro eller e-faktura. Kostnad för
faktureringsavgift godkänns ej.
Ersättning för sjukresa ska i första hand sökas hos Landstinget. Högkostnadsskyddet inträder
när man betalat 1 200 kr i egenavgift för sjukresor. Utgifter ska styrkas med kvitto.
Ersättning utgår även till mammografi och cellprovtagning. Här ingår även hjälpmedel och
förbrukningsmaterial som föreskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal.
M/N/O/P
Magasinering
Bistånd till kostnad för magasinering av bohag kan beviljas den som har löpande
försörjningsstöd om den sökande inom tre månader kommer att få en ny bostad. Beslutet ska
tidsbegränsas och omprövas vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet
gentemot magasineringsfirman. Bedömningen ska även grunda sig på bohagets skick och
storlek samt om kostnaderna för magasineringen överstiger kostnaden för nyanskaffning av
bohag.
Psykoterapikostnader mm
Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till
kostnad för psykoterapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till
vårdcentral eller närmaste psykiatriska mottagning. Undantag kan göras för den som i en
krissituation har behov av terapeutiska samtal och inte omedelbart kan erbjudas detta genom
landstinget. Det ska stå klart att behovet är akut och att det kan få svåra konsekvenser för den
enskilde om det inte tillgodoses. Dessa förhållanden ska vara styrkta med läkarintyg. Bistånd
kan i dessa fall beviljas i form av ett begränsat antal behandlingar hos legitimerad
psykoterapeut till dess landstinget kan överta ansvaret för behandlingen. Besked ska inhämtas
från landstinget om när övertagande kan ske, varvid även kostnadsfrågan tas upp.
24
R
Reducering av bistånd
Vid samtliga ansökningar om försörjningsstöd och annat bistånd ska normuträkning ske. Om
normen tillfälligt ska reduceras ska detta motivet till reduceringen och normberäkningen
framgå av brödtexten på ärendebladet,
Om den sökande avstått från egen inkomst, till exempel genom att utebli från arbetet utan
giltigt själ ska reduceringen göras med den faktiska inkomstminskningen. Detsamma gäller om
sökande avstått från bostadsbidrag eller andra bidrag. Reduceringen av biståndet göras genom
att den sökandes inkomst/bidrag räknas upp.
Reducerat bistånd kan även utgå då den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i normen
samt till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för.
Reparationskostnader
Avser kostnader för reparation på grund av onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet.
Bistånd ska prövas mycket restriktivt och endast beviljas om kostnaden utgör ett hinder för
den sökande att genomföra en flyttning. Det ska finnas medicinska och/eller sociala skäl till
bostadsbytet.
Resor
Resa till begravning
Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den avlidne var nära anhörig eller annan
närstående. Med nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon,
mor- och farföräldrar och barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara
nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en
låginkomsttagare har råd till.
Lägerverksamhet m.m. för barm
Med utgångspunkt från barns behov kan bistånd beviljas till kostnad för exempelvis
lägerverksamhet, idrottsresor och kolonivistelse utanför skolans ram, utan att det finns
särskilda sociala skäl om kostnaden är rimlig. Biståndet ska reduceras med beloppet för
matpengar för motsvarande antal dagar.
Återföreningsresor
Bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl och då endast avseende
återförening av förälder och minderårigt barn utan vårdnadshavare. När Röda Korset beviljat
hjälp till resekostnaden för barn som ska återförenas med föräldrarna i Sverige kan bistånd
beviljas till egenavgiften.
Återvandringsresor
Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag
hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon
per person.
Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i
dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till resekostnad.
Rekreationsresor
Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. För ensamstående vuxna ska
biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller
medicinska skäl för en resa till en anhörig i rehabiliterande syfte.
25
Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov som har haft
försörjningsstöd minst tre år och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid.
Behovet ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömningen
ska även höras huruvida behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek och fritidsposten i
riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga
inkomster i allmänhet har råd med.
Reseersättning
Reseersättning utgår med 18,50 kr per mil. Kvitto ska inlämnas.
S
Skulder
Bistånd till skulder som avbetalning på studielån eller banklån, kontokortskulder, privata
skulder, etc. samt böter och underhållstöd beviljas inte. Undantag ska endast göras om lån
tagits för att undanröja en akut situation och där den sökande annars skulle ha beviljats
bistånd. Om sökanden p.g.a. skulder har dålig kontroll över sin ekonomi ska han eller hon
erbjudas hjälp av budget- och skuldrådgivare.
Undantag kan göras för hyresskuld i följande fall:
 Skuld som uppstått under tid då sökanden av godtagbara skäl ej haft egna inkomster
som räckt till hyra. Om ansökan hade gjorts när hyresskulden uppkom hade han eller
hon haft rätt till bistånd.
 Då de sociala konsekvenserna för barnen i en familj skulle bli för stora vid eventuell
avhysning.
 För gamla och sjuka där alternativt boende inte går att ordna.
 Om eventuell avhysning riskerar medföra social utslagning och/eller försämrad
möjlighet till egen försörjning.
Vid upprepade hyresskulder ska restriktivare bedömning göras.
För att undvika upprepning ska hushåll som beviljats bistånd till hyresskuld så långt det är
möjligt följas upp. I samband med reglering av en hyresskuld i en barnfamilj ska en arbetsplan
för hur uppföljningen ska genomföras upprättas tillsammans med den sökande. Det ska
särskilt uppmärksammas om hyresskulderna kan vara ett uttryck för omsorgssvikt från
förälderns sida och om det därmed finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling.
Undantag kan också göras för bistånd till skuld för hushållsel i de fall där avstängning medför
alltför stora sociala konsekvenser för hushållet. Även i detta sammanhang ska barnets situation
uppmärksammas särskilt.
Skuld för avgift för förskoleverksamhet behandlas normalt som andra skulder. Den sökande
har möjlighet att göra upp en avbetalningsplan med IFO. Hotas ändå barnet av uppsägning
från plats i förskoleverksamheten och det är viktigt att så inte sker ska ansvarig för
förskoleverksamheten kontaktas. Har barnet av sociala skäl behov av platsen får den enligt
skollagen och stadens regelverk inte sägas upp. Det är viktigt att kommunen skaffar sig rutiner
för hur dessa situationer praktiskt ska hanteras.
26
Spädbarnsutrustning
Den som en längre tid, minst sex månader, har försörjningsstöd eller inkomster i nivå med
normen kan beviljas bistånd till del av eller full grundutrustning för spädbarn med upp till 11
% av basbeloppet. Biståndet innefattar en grunduppsättning kläder, säng med sängutrustning
och begagnad barnvagn. Biståndet kan beviljas med halva summan tidigast en månad innan
förväntad födelse och den resterande summan beviljas efter att barnet är fött. Biståndet är
avsett för att täcka nyinköpt samt begagnad spädbarnsutrustning, inklusive barnvagn.
Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandes egna möjligheter att tillgodose
behovet exempelvis genom arv från större syskon eller lån av utrustning från anhöriga.
Om hemutrustning för att tillgodoses barnets behov saknas kan hemutrustning med 5 % av
basbeloppet beviljas efter att barnet är fött. Med hemutrustning avses till exempel säng och
skötbord.
Studerande
Studerande ungdom under 21 år räknas in i familjens socialbidragsnorm om studierna bedrivs
på gymnasienivå oavsett om detta görs inom ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen.
För studerande ungdomar som bedriver studier på gymnasienivå på annan ort än
hemkommunen, räknas inkomster och utgifter in i familjens socialbidragsnorm.
Studerande ungdomar som av kommunen är anvisad till kompetenshöjande verksamhet kan
studie på gymnasienivå under en kortare tid.
Högskolestuderande
Den som studerar vid högskola eller universitet och inte kan försörja sig genom de möjligheter
som ges via studiemedelsystemet har inte rätt till försörjningsstöd. Däremot har
högskolestuderanden rätt till försörjningsstöd under sommarferien (tre månader) om behovet
inte kan tillgodoses på annat sätt.
Studier vid grundvux
Försörjningsstöd kan beviljas vid studier på grundvux (grundläggande vuxenutbildning) eller
kombinerat på grundvux och svenska för invandrare (SFI). Detta gäller personer som inte har
svensk grundskolekompetens och för invandrare som inte har motsvarande utbildning från
hemlandet. Ansökan till försörjningsstöd kompletteras med studieplan och närvarointyg.
Försörjningsstöd beviljas generellt inte för studier på gymnasienivå då studiemedel kan utgå.
Efter individuell bedömning kan undantag göras.
Vuxenstuderande
Studerande ska kunna finansiera sina studier inom ramen för samhällets
studiefinansieringssystem och är därför inte generellt sett berättigade till bistånd. Undantag
görs för invandrare i SFI-undervisning.
T
Tandvård, akut och nödvändig tandvård
Nödvändig tandvård
Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan även annan tandvård än akut beviljas om det
är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus
och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Bistånd till nödvändig
27
tandvård kan beviljas personer som under minst 1 år har haft försörjningsstöd eller inkomster i
nivå med normen och som inte inom rimlig tid förväntas öka sina inkomster. Kostnaden för
tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men
inte kostnad för uteblivande från besök.
Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård:






Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en
låginkomsttagare har råd att kosta på sig.
Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras ska vara vägledande.
Tandvården ska utföras av tandläkare som är uppförd på försäkringskassans
förteckning.
Kostnadsförslag ska infordras och innefatta kopia på eventuellt beslut på
förhandsprövning av försäkringskassan.
Oberoende tandläkare ska konsulteras vid ansökningar om dyrare eller mer
omfattande tandvård. Om förvaltningen inte har avtal med egen konsulttandläkare
kan den sökande t.ex. uppmanas att på IFOs bekostnad skaffa kostnadsförslag från
folktandvården för jämförelse.
En individuell bedömning ska även göras av den enskildes förmåga att sköta sin
tandhygien, exempelvis i samband med missbruk.
Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för
personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med läkarintyg eller med
resultatet av ett psykometriskt test som utvisar att en person uppfyller kriterierna för extrem
tandvårdsrädsla. Det ska även vara styrkt att personen inte kan tillgodogöra sig landstingets
terapiprogram för behandling av tandvårdsrädsla inom ramen för den öppna hälso- och
sjukvårdens avgiftsregler och högkostnadsskydd.
Sökande som har egen inkomst över försörjningsstödsnivå men ändå söker bistånd till
tandvårdskostnad kan beviljas bistånd för nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och
omfattning är skäligt beviljas bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon
själv kan betala med sitt normöverskott under 6 månader. I första hand ska den sökande dock
hänvisas till avbetalning hos tandläkaren.
Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid
tidsbegränsas. Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut
fattas som löper över flera månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Se
Beslut som löper över flera månader.
Akut tandvård
Som akut tandvård enligt Socialtjänstlagen bör beaktas sådan tandvård som behövs i följande
situationer:
- För att avhjälpa svåra smärttillstånd, t ex då smärta orsakas av kariesskador, akuta
infektionstillstånd i tänderna och deras omgivning eller tandskador i samband med
olycksfall.
- För att avhjälpa akuta tillstånd som medför betydande obehag, t ex obehag orsakat av
en avbiten tand, förlust av en eller flera tänder genom olycksfall eller
tandlossningssjukdom, en lossad krona eller broprotes eller skador på avtagbar protes
eller förlust av sådan protes.
För personer i särskilt boende ingår nödvändig tandvård i högkostnadsskyddet för hälso- och
sjukvård.
28
Tekniska hjälpmedel
Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna
hjälpmedel som exempelvis hörapparat, batterier osv. om behovet inte kan tillgodoses genom
landstinget eller försäkringskassan.
Tvättmaskin
Bistånd till inköp av tvättmaskin beviljas endast om det finns ett fysiskt eller psykiskt
funktionshinder som är styrkt med läkarintyg, som gör det omöjligt att använda fastighetens
tvättstuga. Bistånd kan även beviljas till personer som av medicinska skäl är tvingade att tvätta
mycket mer än normalt. Behovet ska styrkas med läkarintyg. En förutsättning för biståndet är
att behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning, annan boende i
hushållet eller genom hjälp i hemmet. Om behov av tvättmaskin uppstått p.g.a. att fastigheten
saknar tvättstuga ska sökanden i första hand hänvisas till värden, hyresgästföreningen eller
hyresnämnden. Bistånd till tvättmaskin beviljas med max 7 % av basbeloppet.
U
Ungdomars egna inkomster
Hemmavarande ungdomars ferieinkomster, motsvarande inkomststorlek som från feriearbete
anordnat av kommunen, ska inte medtas vid normberäkningar när familjen har
försörjningsstöd.
Umgängesresor/umgängeskostnader
Behovsprövningen ska innefatta:
- Barnets behov av umgänge.
- Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar
- Skäligheten av kostnaden för resan.
Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den
förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga
och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska
utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i
fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte
kunnat komma överens om hur resekostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad till
umgängesresa beviljas. Resekostnader ska jämföras med vad en inkomsttagare i allmänhet har
råd att bekosta, dock minst en resa per månad som huvudregel inom Norden. Långa,
kostsamma resor kan beviljas cirka tre gånger per år.
Bistånd utgår för kostnader för livsmedel, fritidskostnader och hygienartiklar under antalet
dagar umgänget sker.
29
V
Villa/bostadsrätt
Bostadskostnad för egen villa/bostadsrätt accepteras så länge den ligger inom ramen för skälig
boendekostnad, vid långvarigt bidragsbehov. Faktisk kostnad beaktas tre månader, sedan görs
särskild bedömning. Vid lån på hus beaktas faktiska räntekostnaden för aktuell period.
Villakalkyl upprättas i Treserva, vilket kopplas till normberäkningen.
Fastighetsägare ska styrka sina kostnader med uppvisande av räkningar. Bistånd till amortering
på lån utgår inte. Om sökande ”hyresköper” fastigheten utgår inte bistånd till den del av hyran
som avser avbetalning.
Ekonomiskt bistånd kan gå till löpande kostnader såsom ränta, uppvärmning, renhållning och
liknande. Utgångspunkten för beräkningen av driftskostnader i egen eller förhyrd fastighet är
den faktiska kostnaden för el, olja, vatten osv. Kostnaderna ska bedömas vara skäliga.
Om biståndsbehovet är långvarigt eller har sin grund i att den sökandes ekonomi inte tillåter
boende i egen/hyrd fastighet bör frågan om försäljning/byte av bostad aktualiseras. Hänsyn
tas till familjens sociala situation samt fastighetsmarknaden.
30
Inledning
I Ragunda kommuns personalpolitiska program finns en arbetsmiljöpolicy.
Arbetsmiljön ska vara
utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och medarbetarna ska uppleva sin arbetsplats som trygg
och säker. Att skapa en god arbetsmiljö är ett gemensamt ansvar för chefer och medarbetare.
Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer.
Arbetsmiljöuppgifter och befogenheter ska fördelastill rätt nivå i organisationen. Alla chefer ska förses
med erforderlig arbetsmiljöutbildning samt samverka med medarbetare och fackliga organisationer kring
arbetsmiljöfrågor.
Lagstiftning
Arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap § 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för så väl arbetsmiljön
som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att
förebygga att medarbetare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Enligt AML 3 kap § 4 har medarbetaren ett egenansvar och skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Egenansvaret innefattar såväl riskbedömning så som bedömning av vilka kunskaper och utrustning som
erfordras för att hantera risken i varje situation samt skyldighet att rapportera tillbud och aktivt söka
lösningar på arbetsmiljöproblem.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) är ett verktyg för att säkerställa en god
arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet och
omfatta fysiska, psykiska och sociala förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka,
riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall.
I AFS 2001:1 6 § anges att ”arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådant sätt att
arbetsmiljökraven kan uppfyllas”.
Med fördelning menas att arbetsgivaren fördelar/sprider arbetsmiljöuppgifterna, befogenheter och
resurser på andra i verksamheten. Vissa uppgifter kan bara fördelas på chefer medan andra kan fördelas till
specialister eller motsvarande.
Övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på arbetsgivaren. För att i praktiken kunna
uppfylla lagstiftarens intentioner är det nödvändigt att uppgifterna fördelas på personer med viss funktion
eller befattning och att uppgifterna läggs så nära verksamheten som möjligt och på den nivå där de bäst
kan utföras samt att det sker skriftligt.
Riktlinjer och styrande dokument
En tydlig ansvars- och rollfördelning i arbetsmiljöarbetet samt samverkanssystemets struktur ska ge en god
organisation med bra rutiner som stödjer arbetsmiljöarbetet. Nedan följer en beskrivning av Ragunda
kommuns interna system och roller.
Riktlinje
För att säkerställa arbetsmiljöarbetet finns gemensamma riktlinjer över hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.
Alla förvaltningar ska arbeta utifrån samma rutiner och använda samma blanketter/mallar. Detta för att
kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet och säkerställa att det finns en tydlig arbetsmiljöorganisation.
Samverkansavtal
I Ragunda kommuns samverkansavtal regleras hur samverkan ska ske i arbetsmiljöfrågor mellan
arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkansgruppen ska verka för tillfredställande
arbetsmiljö genom att följa upp arbetsmiljöarbetet. Enligt avtalet ska frågorna hanteras enligt följande
struktur:

Varje medarbetare ansvarar för att vara delaktig i det dagliga arbetet för en god arbetsmiljö.

På arbetsplatsträffar (APT) diskuterar chef och medarbetare arbetsmiljöfrågor som en
kontinuerlig och naturlig del av löpande verksamhetsfrågor.

Centrala samverkansgruppen (CSG) utgör kommunövergripande skyddskommitté.
Medarbetarna
Samtliga medarbetare ska aktivt delta i arbetsmiljöarbetet genom att bidra till ett gott arbetsklimat, följa
instruktioner och föreskrifter, föreslå åtgärder och lämna synpunkter samt delta i de åtgärder som behövs
för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Skyddsombudet
Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande
arbetsmiljö. De ska bland annat bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt
arbetsmiljöarbete och delta vid upprättande av handlingsplaner. Skyddsombuden är med vid skyddsrond,
planering av åtgärder och vid uppföljningar.
Personalavdelningen
Personalavdelningen leder utveckling av det strategiska arbetsmiljöarbetet och fungerar som konsultativt
stöd till kommunens chefer. Personalavdelningen svarar för att skyddsombud och chefer får
arbetsmiljöutbildning.
Personalavdelningen ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet enligt följande:

Förvaltningarna ansvarar för att årligen sammanställa arbetsmiljöarbetet inom den egna
förvaltningen utifrån mall, vilken personalavdelning ansvarar för. Personalavdelningen
sammanställer sedan resultatet i en övergripande rapport. Rapporten görs årligen i samband med
det personalekonomiska bokslutet.

Personalavdelningen
redovisar
sedan
rapporten
för
den
ledningsgrupp,
Centrala
samverkansgruppen och kommunstyrelsen.
Företagshälsovård
Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöfördelning
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Kommunfullmäktige har därmed som högsta organ för
Ragunda kommun det yttersta arbetsmiljöansvaret och ansvarar för att Kommunstyrelsen och nämnderna
får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten på ett sätt som lagstiftningen kräver.
Kommunfullmäktige ska försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande.
För den som fördelat arbetsmiljöuppgift kvarstår alltid en tillsynsplikt att bevaka att uppgifterna utförs på
ett riktigt sätt. När en chef eller arbetsledare inte längre har befogenheter, resurser eller kompetens att lösa
en uppgift ska fördelningen returneras till närmsta chef. Returneringen ska ske skriftligt.
Vem har ansvaret?
För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har
en överblick inom sitt verksamhetsområde. En chef kan inte överlåta det juridiska ansvaret men däremot
kan tillsyns- och arbetsuppgifter fördelas på olika befattningsinnehavare. Det innebär i praktiken att
arbetsgivaren måste fördela åtgärdsarbete, tillsyns-, informations- och rapporteringsuppgifter till chefer
och arbetsledare.
Vad krävs för att kunna fördela ansvaret?
Genom rättspraxis har man kommit fram till ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda för att
ansvarsfördelning ska bli rättsligt hållbar. Dessa förutsättningar kan sägas vara följande:

Ett klart och otvetydigt behov av ansvarsfördelning ska föreligga. Behov föreligger t.ex. när
verksamheten har så stor omfattning att ledningen själv inte har möjlighet att övervaka
verksamheten i alla dess delar eller om ledningen befinner sig på annan ort än vad verksamheten
bedrivs.

Den, till vilken ansvar fördelas ska ha en relativt självständig ställning. Denne ska ensamt kunna
fatta beslut som hävdar skyddsintresset.

Den, till viken ansvar fördelas ska ha reella möjligheter att praktiskt utöva tillsyn över sitt
ansvarsområde.

Med fördelning av uppgifter ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Den som tilldelas ansvaret
skall ha tillräckliga befogenheter i arbetsledningshänseende men också förfoga över de ekonomiska
resurser som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder.

Den, till vilken ansvarsuppgifterna ges, ska ha tillräcklig utbildning och kompetens för att leda
verksamheten inom sitt område och därmed kunna reagera på brister i arbetsmiljön.

Av ansvarsfördelningen skall det klart framgå till vem ansvar getts. Det ska inte råda någon tvekan
om vem som är ansvarig och i viken omfattning.
Arbetsmiljöuppgifter för kommunfullmäktige

Se till att det finns grundläggande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet inom hela kommunen
vilket innebär att fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser. Förtydligande av
nämndernas/kommunstyrelsens
och
förvaltningschefernas
ansvar
och
uppgift
i
arbetsmiljöarbetet.

Följa upp att nämndernas arbetsmiljöarbete bedrivs enligt lagstiftning, föreskrifter och Ragunda
kommuns riktlinjer.

Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet.

Se till att regelbundet genomföra uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöuppgifter för nämnden/kommunstyrelse

Se till att förvaltningen ges förutsättningar att leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och
författningarna.

Se till att förvaltningschefen har tillräcklig kompetens, befogenheter och resurser för att utveckla
arbetsmiljön och leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningar.

Se till att i budgetarbetet beakta ekonomiska och personella förutsättningar för ett fungerande
arbetsmiljöarbete.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att följa upp arbetsmiljöarbetet.

Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljöuppgifter för kommunchef
Det åligger kommunchef att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Ragunda kommun
fungerar vilket innebär att:

Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt
befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö.

Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att
arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv.

Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete.

Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket
innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att
kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet.

Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras.

Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen.
Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den
kommungemensamma uppföljningen.

Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs.

Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas
-
vid allvarlig arbetsskada
-
vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller
berört flera anställda.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen
fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv.

Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de
arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska
och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till nämnden.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att fortlöpande informera förvaltningschefer och medarbetare om arbetsmiljölagen,
föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer.

Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och
organisationsfrågor.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig enligt ovanstående.
Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som
fördelats till mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Nämndordförande som fördelat
Kommunchef som mottagit
arbetsmiljöuppgifter
fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som fördelat arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för
delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett ”Returnering av arbetsmiljöuppgifter”
till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef
Det åligger förvaltningschef inom
förvaltningen att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet
fungerar inom förvaltningen vilket innebär att:

Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt
befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö.

Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att
arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv.

Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete.

Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket
innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att
kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet.

Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras.

Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen.
Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den
kommungemensamma uppföljningen.

Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs.

Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas
-
vid allvarlig arbetsskada
-
vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller
berört flera anställda.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen
fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv.

Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de
arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska
och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till
kommunchefen.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att fortlöpande informera närmast underställda chefer och medarbetare om
arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer.

Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och
organisationsfrågor.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag
anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Kommunchef som fördelat
Förvaltningschef som mottagit
arbetsmiljöuppgifter
fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som delegerats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser
för
delegationen
ska
arbetsmiljöuppgifterna
arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
returneras
enligt
blankett
”Returnering
av
Arbetsmiljöuppgifter för enhetschef/ rektor inom
Det åligger enhetschef/ rektor att:

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att i integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till
förvaltningschefen.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämne för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att medarbetarna via arbetsplatsträffar fortlöpande får den information och de instruktioner
som är nödvändiga för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olyckor och tillbud samt information om
gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att befintliga hjälpmedel, skyddsutrustning samt vedertagen arbets- och lyftteknik används.

Se till att omedelbart rapportera olyckor eller tillbud enligt Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att rapportera till närmsta högre chef om skyddsinstruktioner inte följs, trots uppmaningar.

Se till att lagstiftningen kring anpassning och rehabilitering följs samt Ragunda kommuns riktlinje
kring rehabilitering. Se till att medarbetarnas rehabiliteringsbehov kartläggs och vidta lämpliga
åtgärder.

Se till att gällandefördelning är klar och tydlig.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag
anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Förvaltningschef som fördelat
Enhetschef/Rektor som
arbetsmiljöuppgifter
mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som fördelats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser
för
fördelningen
ska
arbetsmiljöuppgifterna
arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
returneras
enligt
blankett
”Returnering
av
Arbetsmiljöuppgifter för övriga medarbetare
Det är lämpligt att fördela vissa arbetsmiljöuppgifter till andra medarbetare. Det ska ske när det finns
risker i verksamheterna som chefen inte har möjlighet att överblicka. Övriga medarbetare har att skaffa sig
kunskap om arbetsmiljölagen med därtill hörande föreskrifter (AFS) och de handlingar som i övrigt rör de
eller det uppdrag som ska utföras. Det är även viktigt att det för dessa personer finns avsatt tid för att
genomföra arbetsmiljöuppgifterna. I specifika uppdrag kan dessutom speciell ämneskunskap behövas för
att klara aktiviteten/uppdraget.
Nedan följer exempel på sådana uppgifter i olika verksamheter, där ansvarig person kan fördela
arbetsmiljöuppgifter vidare.
Verksamhet inom skolan så som lokaler för träslöjd, kemiundervisning, idrott.
Tekniska anläggningar så som mindre renings- eller vattenverk, återvinningscentral.
Specifika lokaler så som förråd för rengöringsmedel, kemikalier, vänthallar
Fritids- eller turismanläggningar
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter för
Du har som medarbetare ansvaret för de arbetsmiljöuppgifter som påverkar arbetet och arbetsmiljön
inom ditt ansvarsområde/ämne. Om en viss arbetsmiljöuppgift inte kan genomföras inom ramen för
tilldelade befogenheter, resurser eller på grund av bristande kunskaper ska du returnera arbetsuppgiften till
din chef, som då återtar ansvaret för arbetsuppgiften.
För att kunna hantera de fördelade arbetsmiljöuppgifterna ska du skaffa dig goda kunskaper om
förbundets policy och rutiner inom arbetsmiljö, arbetsmiljölagstiftningen samt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter som gäller för ditt område/ämne.
Behov av utbildning inom arbetsmiljöområdet bestäms i samråd med den som fördelat
arbetsmiljöuppgifterna.
Chef och medarbetare har kommit överens om vad som ingår i ansvaret, och vad som krävs för att
arbetsmiljöarbetet ska fungera väl i enlighet med denna fördelning. I bifogat dokument anges vad som
ingår
i
fördelningen
och
förutsättningarna
för
den.
Vid
frånvaro
återgår
de
arbetsmiljöuppgifterna till närmaste chef Det åligger medarbetaren att;

Organisera och genomföra undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter med beaktande
av de mål som finns i skollag, läroplan, kursplan och övriga styrdokument.

Tillse, där det är aktuellt, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning
används.

Regelbundet genomföra en riskbedömning av de moment som ingår i
undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter.

I de situationer som innebär risk, åtgärda eller returnera frågan till närmaste chef.

Informera
eleverna/deltagare
etc.
om
de
risker,
som
finns
i
den
undervisning/aktivitet/arbetsuppgift, som ska genomföras.
Ha kunskap om vad och vilka åtgärder som vidtas om olyckan skulle vara framme,
utrymning, telefon och andra personer som kan vara behjälplig i den uppkomna
situationen.

Kontinuerligt kontrollera den utrustning som finns och används.

Kontrollera
att
verktyg,
ämnen
och
inredning
hanteras
på
ett
undervisningen/aktiviteten/arbetsuppgiften riktigt sätt.

Till närmaste chef returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken befogenhet saknas.
för
fördelade
Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat ovanstående.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Chef/rektor som fördelat
Personal
arbetsmiljöuppgifter
av arbetsmiljöuppgifter
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
som
mottagit
fördelning
100% Bygdemedel
Lokala kriterier för Ragunda kommun
100% Bygdemedel 






Dela ut alla - 100% av medlen
Följa rådande bestämmelser (bygdemedelsavgiftsregler)
Sträva mot visionen/Ragunda 100%-mål.
Denna del riktar sig mot lokala föreningar (ideell sektor)
Ges till aktiva föreningar
Till en samverkanslösning med en bra ansökan kan 100% av bygdemedlen
tilldelas
Ej till reparation/underhåll av bygdegårdar (däremot kan bidrag ges till
lokaler i vilka det bedrivs exempelvis ungdomsverksamhet, fritid/idrott eller
turism)
Övergripande mål
Prio
Område
Bygdemedelskrav
1
+ 100 personer i
befolkningsutveckling
2
Begränsa
skadeverkning
Fritid/ungdom/idrott
+ 100 nya
jobbtillfällen
3
Turism
Service
+ 100 000 turister
4
Turism
100% service till
medborgarna
5
Vägar
Service
Övrig nytta
Syfte
Attraktivt samhälle att
leva och bo i
Fler arbetstillfällen
dock inte konkurrens
med befintliga företag
Stödja ideella
turismsatsningar
Ökad service ger ökad
attraktivitet
Diarienr
Ärenderubrik
185-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Handikappanpassad fiskecamp i Mjösjön
Sökt belopp Avsändare/
Mottagare
Ort
353 031 Gesundens
STUGUN
fiskevårdsområdesföre
ning
398-2015 Ansökan om bygdemedel med 70 000
kronor för inköp av snöskoter, Ragunda
kommun
665-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Självhjälpsgrupper för hälsa
70 000 Selsådalens SSK
STUGUN
62 710 Kullsta Gamla Skola
ek för
Hammarstrand
688-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
grusplan till Agility och lydnadsplan
71 290 Ragunda
brukshundklubb
Hammarstrand
705-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Investering till ny vägtrumma
33 750 Svarhålsforsens
Bispgården
samfällighetsförening
718-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Renovering Geråbadet etapp 2
61 040 Fors Intresseförening
Bispgården
727-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Omklädningsbyggnad vid hockeyrink.
59 175 Fors Intresseförening
Bispgården
729-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Inventarier till ungdomsgård
83 634 Hammarstrands
Aktivitetsgård
Hammarstrand
818-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Utökad verksamhet i Fors
Hembygdsförenin
23 250 Fors Hembygdförening Bispgården
828-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Gröna Rum på Fors Hembygdsgård
7 250 Fors
Hembygdsförening
Bispgården
852-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Vindskydd mm i skolskogen.
27 081 Fors Intresseförening
Bispgården
856-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Container inventarieförvaring
26 124 Fors Intresseförening
Bispgården
901-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, rusta
upp fäbod efter storm.Tak hockeyr
919-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Upprustning av bagarstuga
250 000 Krokvågs Byförening
Hammarstrand
45 000 Rävanäsets
bagarstugeförening
Hammarstrand
922-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda,
Renovering yta för föreningsverksamhet
743 000 Bispgårdens
Pistolklubb
Hammarstrand
972-2015 Ansökan om bygdemedel för byte av
belysningsstolpar och kablage vid OK
Forsarnas slalombacke, Ragunda kommun
169 000 OK Forsarna
Bispgården
974-2015 Ansökan om bygdemedel för inköp av
plåtcontainrar, Ragunda kommun
100 000 OK Forsarna
Bispgården
2 185 335 Pers/Org.
nr
8932026274
avslag brist på
medel
avslag brist på
medel
7164618568
avslag brist på
medel
8932026159
Prio 2 förslag
bevilja 66 270
7179078592
avlag brist på
medel
8024185806
Prio 2 förslag
bevilja 57 040
8024185806
prio 2 förslag
bevilja 56 175
8024768536
prio 2 förslag
bevilja 80 634
8932021648
prio 2 förslag
bevilja 20 250
8932021648
avslag brist på
medel
8024185806
avslag brist på
medel
8024185806
avslag brist på
medel
8024401252
avslag brist på
medel
8024761366
avslag brist på
medel
8932020228
avslag brist på
medel
prio 2 förslag
bevilja 166 000
avslag brist på
medel
446 369
Bildningsförbundet
Mittnorrland
Bidrag 2015
Fördelning anslag 2015, Ragunda, förslag med tak o golv 2013 års volymsifror
Förutsättningar: Ram = 377000 kr, grundansl = 70%, verksamhetsansl = 15%, förstärekningsansl = 15% samt 2013 års volym
Ram
ABF
Bilda
FU
SFR
SV
NBV
MBSK
Sensus
KBV
ABF
Bilda
FU
SFR
SV
NBV
MBSK
Sensus
KBV
Summa
377000 Grundanslag
263900 Verksamhetsans
Totalt bidr 2015
Grundbidrag
Verksamhetsansl Målgruppsb.
55605
11017
15128
81750
9737
1346
0
11083
1874
372
0
2246
20218
4920
2821
27959
150923
34042
36956
221921
13347
1755
1264
16366
0
0
0
0
12957
2718
0
15675
0
0
0
0
264661
56169
56169
377000
56550 Målgruppsans
56550
21,68
2,94
0,60
7,42
58,87
4,34
0,00
4,16
0,00
100,00
Bidrag 2014
rel andel -14
Bidrag 2015
Rel andel -15
Diff 14-15
Diff i proc
80 610
21,21
81750
21,68
1140
1
14 115
3,71
11083
2,94
-3032
0
0,00
2246
0,60
2246
0
29 310
7,71
27959
7,42
-1351
-5
218 793
57,58
221921
58,87
3128
1
19 349
5,09
16366
4,34
-2983
-15
0
0,00
0
0,00
0
0
17 823
4,69
15675
4,16
-2148
-12
0
0,00
0
0,00
0
380000
100
377000
100,00
-3000
-1
Anslag Ragunda 2014
Sida 1
13:58
Bildningsförbundet
Mittnorrland
Bidrag 2015
mvärden. Studietimmar
Anslag Ragunda 2014
Sida 2
13:58
Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige och styrelse
REVISIONSBERÄTTELSE för år 2014
Samordningsförbundet i Jämtlands län
Organisationsnummer 222000-1990
Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i
Samordningsförbundet i Jämtlands län, org. nr 222000-1990, för verksamhetsåret 2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen och förvaltningen
Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en
rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs
i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för
verksamheten.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med
kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell
samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår
granskning.
Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,
kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet.
Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och
annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som
är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av
årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att
kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har genomfårts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge
rimlig grund får bedömning och ansvarsprövning.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett
ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har
varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål
och verksamhetsmål som är uppställda enligt fårbundsordning och verksamhetsplanen
samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar
av lagen om kommunal redovisning.
Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Östersundden
l1/j 0
tCI[. .
Cl\.{ -
t3
fr/Q,~ /vw-
MJ s Henriksson
Auktoriserad revisor
För staten
För kommunerna och landstinget i Jämtlands län
Bilaga:
De sakkunnigas rapport
Granskningspromemoria 2014, Samordningsförbundet i Jämtlands län, Dm: .
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Årsredovisning
2014
Godkänd av direktionen 2015-02-24
1
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Innehåll
VÅR FÖRBUNDSDIREKTION 2014 ..................................................................................................................... 3
FÖRBUNDSORDFÖRANDE HAR ORDET ............................................................................................................. 4
FÖRBUNDSCHEFEN OM VERKSAMHETSÅRET ................................................................................................... 5
OM FÖRBUNDET .............................................................................................................................................. 7
VÅRA MEDLEMSKOMMUNER ..................................................................................................................................... 7
FAKTA OM FÖRBUNDET............................................................................................................................................. 7
VÅRT UPPDRAG ....................................................................................................................................................... 8
VÅR VISION ............................................................................................................................................................ 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............................................................................................................................. 8
UPPFÖLJNING AV MÅLUPPFYLLNAD................................................................................................................. 9
UPPFÖLJNING AV MÅLEN ........................................................................................................................................ 10
MÅLOMRÅDEN ..................................................................................................................................................... 11
Målområde Medborgare ............................................................................................................................. 11
Målområde Utveckling ................................................................................................................................ 12
Målområde Medarbetare ............................................................................................................................ 13
Målområde Ekonomi ................................................................................................................................... 14
Målområde Miljö ......................................................................................................................................... 15
FÖRBUNDSGEMENSAM VERKSAMHET ........................................................................................................... 16
ORGANISATIONSFÖRÄNDRING.................................................................................................................................. 16
TRYGGHETENS HUS ................................................................................................................................................ 17
VIKTIGARE HÄNDELSER ........................................................................................................................................... 17
UTVECKLINGSBEHOV .............................................................................................................................................. 18
RÄDDNINGSVERKSAMHET ............................................................................................................................. 19
OPERATIVA HÄNDELSER .......................................................................................................................................... 19
LARMSTATISTIK ..................................................................................................................................................... 20
INSATSLEDNING..................................................................................................................................................... 21
BEREDSKAP .......................................................................................................................................................... 21
UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSVERKSAMHET ................................................................................................................. 22
TEKNISK VERKSAMHET ............................................................................................................................................ 23
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET ...................................................................................................................... 24
TILLSYN OCH TILLSTÅND .......................................................................................................................................... 24
RÅDGIVNING ........................................................................................................................................................ 26
BRANDSKYDDSKONTROLLER ..................................................................................................................................... 26
INFORMATION ...................................................................................................................................................... 26
RISKHANTERING .................................................................................................................................................... 27
PERSONAL ...................................................................................................................................................... 28
PERSONALUTVECKLING ........................................................................................................................................... 28
LIKABEHANDLING .................................................................................................................................................. 28
LÖNEÖVERSYN ...................................................................................................................................................... 28
SJUKFRÅNVARO..................................................................................................................................................... 28
ÖVERTID.............................................................................................................................................................. 28
RIB..................................................................................................................................................................... 29
STATISTIK PERSONAL .............................................................................................................................................. 30
PENSION.............................................................................................................................................................. 31
ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................. 31
1
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
OLYCKOR OCH TILLBUD ........................................................................................................................................... 31
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE .......................................................................................................................... 31
MILJÖ ............................................................................................................................................................. 32
KOMMUNIKATION OCH INFORMATION ......................................................................................................... 33
RESULTAT OCH STÄLLNING............................................................................................................................. 34
RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................................ 34
DRIFTREDOVISNING ............................................................................................................................................... 35
INVESTERINGSREDOVISNING .................................................................................................................................... 36
REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................................................................................................ 37
BALANSRÄKNING ................................................................................................................................................... 38
FEMÅRSJÄMFÖRELSE .............................................................................................................................................. 38
FINANSIERINGSANALYS ........................................................................................................................................... 39
NOTER ................................................................................................................................................................ 40
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 ............................................................................................................. 43
Bilaga 1: Uppföljning av internkontrollplan 2014.
Bilaga 2: Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014.
Bilaga 3: Redovisning av nyckeltalsjämförelser.
2
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Vår förbundsdirektion 2014
Östersunds kommun
Ordförande Anders Edvinsson (s)
Ledamot Magnus Andersson (c)
Ledamot Nisse Sandqvist (v)
Ersättare Britt Wikman (s)
Ersättare Bert Nyman (s)
Ersättare Lars Lignell (m)
Strömsunds kommun
2:e vice ordförande Susanne Hansson (s)
Ersättare Nils-Bengt Nilsson (c)
Bergs kommun
Ledamot Kent Rosenqvist (s)
Ersättare Dan-Olov Westberg (c)
Krokoms kommun
1:e vice ordförande Owen Laws (mp)
Ersättare Rolf Lilja (s)
Bräcke kommun
Ledamot Jörgen Persson (s)
Ersättare Yngve Hamberg (c)
Ragunda kommun
Ledamot Brittinger Håkansson (s)
Ersättare Stefan Nilsson (a)
3
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Förbundsordförande har ordet
Jämtlands räddningstjänstförbund har genomgått en rad förändringar under 2014. Utåt sett
kanske inte så mycket har märkts. Men inom organisationen har det däremot varit nya tider på
en rad områden. Inte minst rivstartade den nya förbundschefen Micael Lundmark sitt arbete
med en organisationsförändring. För oss i direktionen har detta lett till en tydligare förståelse
för hur förbundet fungerar.
Politiska beslut, liksom verkställighetsbeslut av förbundsledningen, som förändrar
organisationen, genererar ofta nytt eller förändrat arbetssätt. Det kan i sin tur skapa oro och
turbulens. Detta oavsett om bakgrunden till besluten har varit vällovliga. Det är den politiska
ledningen, med underlag från tjänstemannaledningen, som är ansvarig för att besluta om
budget och verksamhetsplan. Så är det i alla offentliga organisationer. Därför behövs
ömsesidig respekt och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän.
För en politiker innebär förtroende att man har att förvalta att andra människor har gett oss
mandat att ta en rad beslut. Som politiker i räddningstjänsten är dessa beslut oftast lätta att ta
eftersom räddningstjänstpolitik oftast bedrivs i konsensus. Mina fyra år som ordförande i
Jämtlands Räddningstjänstförbund har varit roliga och fyllda av många nya lärdomar. Det har
varit en stor ära att få vara med och leda en organisation vars anställda är så dedikerade sin
uppgift och som bär på sådan stolthet i sin yrkesroll. Jag tackar alla som suttit i direktionen, i
förbundsledningen och alla andra anställda ute i de sex kommuner som varit medlemmar
under min mandatperiod. Jag passar också på att sända en hälsning till de nya
direktionsledamöterna och särskilt till alla i Härjedalens kommun som nu är nya medlemmar.
Lycka till!
Anders Edvinsson (S)
Förbundsordförande
4
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Förbundschefen om verksamhetsåret
Verksamheten under 2014 har varit omfattande och antalet genomförda insatser har ökat med
20 % jämfört med 2013. Det är framförallt IVPA-insatser (i väntan på ambulans) som ökat
men den torra sommaren medförde även en ökning av antalet skogsbränder. Förbundets
förebyggande verksamhet fortsätter att öka – årets ärenden passerade 2 000 och jämfört med
2013 har antalet ärenden ökat med 25 % under 2014. Skälet till denna stora ökning är bland
annat förbundets förebyggande verksamhet i Härjedalen.
Omfattande arbete har genomförts under 2014 för att förbereda inrangeringen av Härjedalen i
förbundet från och med 2015-01-01. I detta arbete har Härjedalens kommun varit en viktig
samarbetspartner som på ett aktivt och positivt sätt bidragit till att detta
verksamhetsövertagande har kunnat genomföras friktionsfritt.
Måluppfyllnaden är god med undantag för tillsynsverksamheten som inte når uppsatta mål för
tillsyner av objekt som enligt LSO1 2:2 kräver skriftlig redogörelse eller objekt som kräver
tillstånd enligt LBE2. Detta förklaras delvis av brist på personella resurser (vakans och
föräldraledighet). Men även den ökade insatsfrekvensen har bidragit till detta, merparten av
personalen inom den förbyggande verksamheten tjänstgör även som inre befäl (IB) som är
inblandad i samtliga pågående insatser. Sammantaget har detta resulterat i hög
arbetsbelastning på personal i den förbyggande verksamheten.
Under sommarperioden är det svårt att upprätthålla beslutad beredskap på alla brandstationer
bemannade av RiB3. Särskilt svårt har det varit på stationer som har brister i personalpoolen
eller vakanser i den ordinarie styrkan.
Personellt sett har antalet RiB som lämnat förbundet under 2014 minskat samtidigt som
rekryteringen varit ungefär densamma som 2013. Detta har resulterat i ett positivt tillskott av
RiB och vid årsskiftet hade förbundet 8 vakanser inom RiB-systemet om man enbart ser till
den minimibemanning som krävs för att upprätthålla beslutad beredskap. Inkluderar vi den
volym som krävs för personalpoolen på varje station som ersätter ordinarie personal under
semesterperioden och vid annan frånvaro är antalet vakanser betydligt högre.
Trots denna positiva utveckling är rekryteringen av beredskapsanställd personal fortsatt en av
förbundets stora utmaningar. MSB utredning om åtgärder för att underlätta kommunernas
rekrytering av RiB gav inte förbundet något stöd för det pågående rekryteringsarbetet.
Ansvaret för att stärka förutsättningarna att rekrytera RiB är delat mellan förbundet och
medlemskommunerna. Förbundet måste överväga åtgärder i tjänsten som underlättar
rekrytering
och
aktivt
genomföra
rekryteringsåtgärder
i
samarbete
med
medlemskommunerna.
Medlemskommunerna
måste
i
samarbete
med
räddningstjänstförbundet vidta åtgärder som underlättar för kommunanställda att samtidigt
kunna verka som RiB. Detta kräver även ett politiskt engagemang på riksnivå för att bidra till
att skapa ett regelverk som tillåter arbetslösa att ingå i räddningstjänstförbundets
beredskapsstyrka utan att riskera sin arbetslöshetsersättning.
Materiellt sett har den höga insatsfrekvensen slitit hårt på förbundets räddningsmateriel och
medfört ett oförutsett och ökat behov av inköp av ersättningsmaterial.
1
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Lagen (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara.
3
Räddningsman i beredskap (deltidsanställd personal).
2
5
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Ekonomiskt sett uppvisar förbundet ett positivt resultat 2014 på knappt 830 tkr. Detta
förklaras bland annat av ökade intäkter av engångskaraktär (försäljning av fordon och
tjänster) samt minskade personal- och fastighetskostnader. Dessa avvikelser har varit
tillräckliga för att täcka ökade kostnader för insatser, retroaktiv ersättning av övertid för
vikarier, lägre intäkter för tillsyner och lägre intäkter för extern utbildning.
Investeringsbudgeten 2014 på 3 400 tkr har inte varit tillräcklig för de investeringar förbundet
tvingats till under 2014. Två fordonshaverier samt ökade kostnader för redan inplanerade
investeringar har resulterat i att investeringsramen under 2014 av direktionen utökats med 345
tkr.
Under 2014 har avsevärd tid nedlagts på att analysera förbundets verksamhet och finansiering
med anledning av de problem förbundet fick med likviditeten under 2013. Jämförelser med
andra räddningstjänstförbund i Sverige har också genomförts under året. Detta analysarbete
har resulterat i följande slutsatser:






Jämtlands räddningstjänstförbund är i och med Härjedalens inträde ett av landets
största räddningstjänstförbund. Största ytan, flest antal brandstationer, flest
brandmän/brandbefäl i beredskap, flest fordon och flest anställda RiB gör förbundet i
unikt i en nationell jämförelse.
De ekonomiska resurser som disponeras för förbundets verksamhet är små i
jämförelse med vad andra förbund disponerar för sin verksamhet. Jämtlands
räddningstjänstförbund är ett stort förbund med liten ekonomi.
Förbundets nuvarande ekonomiska finansieringsmodell medför att det, utan ökat
medlemsbidrag, inte är möjligt att skapa en fungerande reinvesteringsverksamhet utan
att omfattande reducering av nuvarande verksamhet sker samt att nuvarande regler om
budget och eget kapital förändras.
Nuvarande övnings- och utbildningsverksamhet är inte tillfredsställande och
möjligheten att ge RiB-personalen den utbildning/övning som motsvarar kraven från
Arbetsmiljöverket är inte tillfyllest. Åtgärder krävs för att säkerställa att
arbetsmiljölagens krav uppfylls.
Den nuvarande omfattningen av förbundets förebyggande verksamhet harmonierar
inte med den volym av risker och sårbarheter som finns inom förbundet.
Förbundets ledningsresurser är otillräckliga bland annat beroende på att chefer även
tjänstgör som inre befäl, egen ekonom saknas, kommunikatör enbart disponeras en
dag/vecka.
Under 2014 har detta arbete legat till grund för den dialog med medlemskommunerna och
åtgärder inom ramen för verksamhetsplan och budget 2015 som inletts. Förbundets arbete har
bland annat resulterat i följande förändringar under 2015:




Förändring i bemanningsmetodiken av IB-rollen har genomförts.
Förebyggande verksamheten har stärkts.
Egen ekonom har anställts.
Ekonomiska resurser har tillförts utbildnings- och övningsverksamheten.
Dessa åtgärder är en bit på väg mot en långsiktigt hållbar verksamhet men det finns behov att
fortsätta att fortsatt utveckling dessa verksamheter för att situationen ska bli tillfredsställande.
Förbundets dialog om finansiering och utvecklingsbehov med medlemskommunerna fortsätter
under 2015.
6
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Om förbundet
Våra medlemskommuner
Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat genom samarbete mellan
kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke och Ragunda. Samarbetet
inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsund. 2010 anslöt Berg och Bräcke, och
2012 anslöt sig också Ragunda. Syftet med förbundet är att optimera resurser som idag är
utspridda i de medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv,
hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och
likvärdigt skydd mot olyckor.
Fakta om förbundet
Brandstationer
1 Heltidsstation
24 Deltidsstationer
20 Räddningsvärn
Totalt 550 anställda
---------------------------------------------I beredskap dygnet runt året om
1 Inre befäl
1 Yttre befäl
25 Styrkeledare
70 Brandmän
I beredskap totalt 97 personer
----------------------------------------------Befolkningsunderlag: ca 105 000 innevånare
Larm: ca 1600 per år
Yta: 31 200 km2 = 7 % av Sverige
7
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Vårt uppdrag
Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas
räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter.
Det åligger förbundet särskilt att:

Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets
ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas
säkerhetssamordnargrupper.

Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar.

Ansvara för sotning och brandskyddskontroll.

Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO.

Ansvara för kommunal räddningstjänst.

Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats.
Vår vision
Vi ska uppfattas som Sveriges bästa räddningstjänst
Förvaltningsberättelse
Verksamheten inom förbundet har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande
lagstiftningar för skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål.
De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot
olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten
bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag
(2003:778) om skydd mot olyckor.
Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, höjd beredskap samt
att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna.
8
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Uppföljning av måluppfyllnad
För att leverera en bra service till alla som bor, vistas och besöker våra medlemskommuner
arbetar förbundet utifrån ett helhetsperspektiv. En helhet som, förutom en god service, också
ska borga för en god ekonomisk hushållning av förbundets gemensamma resurser. Förbundets
verksamhet är indelad i fem olika målområden med medborgaren i centrum. Inom varje
målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga
viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål.
9
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Uppföljning av målen
Uppföljning av inriktningsmålen och effektmålen sker tre gånger per år och redovisas i två
delårsrapporter (april och augusti) samt i årsredovisningen. Målens resultat rapporteras både
separat under tillhörande målområde och i sammanfattande redovisning med text och
måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen nedan.
Målet uppnås
Inriktningsmål i olika
målområden
Medborgare
1) Trygga medborgare
2) God kunskap via god
kommunikation
3) God lokal samverkan
Utveckling
1) Antalet bränder och
olyckor ska minska
2) Goda tekniska lösningar
3) God självutvärdering och
metodutveckling
Medarbetare
1) Friska och nöjda
medarbetare
2) God information och hög
delaktighet
3) Hög kompetensnivå
Ekonomi
1) Ekonomi i balans
2) God hushållning
3) Ekonomisk kontroll
Miljö
1) Ekologisk hållbar
utveckling
2) Smarta miljölösningar
3) Fossilbränslefri och
energieffektiv verksamhet
10
Målet uppnås delvis
Målet uppnås inte
Kommentarer
Målområdet är delvis uppfyllt.
Målet rörande utökad IVPA är inte uppfyllt då
huvudmannen inte önskar utökning.
Målområdet är uppfyllt.
Målet mot nöjdkundindex (NKI), är dock ej
uppföljt. Uppföljning sker vartannat år i SKL
öppna jämförelser. Uppföljning av 2014 års NKI
sker i juni 2015.
Målområdet är delvis uppfyllt.
Teoretisk utbildning i utryckningskörning är i
huvudsak genomförd av alla förare. Rekrytering
av RiB anställda når ej målet då svårigheterna
att rekrytera i vissa fall är stora.
Målområdet är delvis uppfyllt.
I enlighet med målen överstiger resultatet noll
och förbundet redovisar ett positivt kassaflöde.
Däremot nås inte investeringsmålet då ramen är
höjd under året.
Målområdet är delvis uppfyllt.
Investeringsnivån är för låg 2014 för att
medelåldern på fordonsparken ska kunna
vidmakthållas. Målet för sänkt
energiförbrukning bedöms uppnås delvis då
åtgärder vidtagits, men ingen mätning är
genomförd och jämförande energistatistik
saknas.
Måluppfyllnad i
målområden
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Målområden
Målområde Medborgare
Inriktningsmål
1) Trygga medborgare
2) God kunskap via god kommunikation
3) God lokal samverkan
Effektmål, mätbara

Antalet unika besökare på hemsidan ska öka med 20 %. Under 2013 hade vi i genomsnitt
ca 1000 besökare per månad.
Målet är uppfyllt. Antalet unika besökare på hemsidan var i genomsnitt mer än
1800/månad.

Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka jämfört med 2013 som var 1397 personer.
Målet är uppfyllt. Under 2014 utbildades 1 612 personer i brand- och säkerhet..

NKI ska öka jämfört med 2013 avseende brandtillsyn (enl. SKL öppna jämförelse)
Nöjd kundindex (NKI) genomförs vartannat år. SKL kommer under våren att sammanställa
resultaten för 2014. En kommunrapport kommer att finnas under maj/juni 2015.
Andelen fungerande brandvarnare i bostäder ska öka jämfört med 2013.
Målet är uppfyllt. Fungerande brandvarnare kontrolleras i samband med
brandskyddskontroller av eldstäder, för 2014 var antalet ej fungerande brandvarnare 7 %
vilket är lägre än tidigare år.

Snittbetyget på genomförda externa utbildningar > 4,0.
Målet är uppfyllt. Snittbetyget på genomförda externutbildningar är 4,2.

IVPA-verksamheten utanför Östersunds tätort ska omfatta minst 50 % av befolkningen
inom förbundets område, 2013 omfattades ca 45 %.
Målet är ej uppfyllt. Ingen utökning av IVPA-verksamheten har skett under året.
11
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Målområde Utveckling
Inriktningsmål
1) Antalet bränder och olyckor ska minska
2) Goda tekniska lösningar
3) God självutvärdering och metodutveckling
Effektmål, mätbara

Antalet bostadsbränder ska minska jämfört med 2013
Målet är uppfyllt. Antalet bränder i byggnader blev 169 st jämfört med 179 st 2013.

100 % av insatsrapporterna ska vara färdiga inom en vecka
Målet är delvis uppfyllt. Under året har ca 90 % blivit färdiga inom en vecka.

Målet är att medianhandläggningstiden från besvarat 112-samtal, per månad maximalt
skall vara till förlarm, 60 sekunder på tidskritiska händelser typ brand i byggnad,
trafikolycka och drunkning.
Målet är delvis uppfyllt. Målet på en medianhandläggningstid på 60 sekunder vid förlarm
uppnås inte fullt ut. Årsgenomsnittet är 77 sekunder. Ett kvalitetsarbete pågår och målet
med att uppnå mediantiden för förlarm är en prioriterad fråga i samverkan med SOS
Alarm AB.
12
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Målområde Medarbetare
Inriktningsmål
1) Friska och nöjda medarbetare
2) God information och hög delaktighet
3)
Hög kompetensnivå
Effektmål, mätbara

Sjukfrånvaro för heltidspersonal < 3,5 %.
Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 %.

Arbetsmiljöindex för hel- och deltidspersonal ≥ 4,0
Ingen mätning är genomförd. Undersökningen är framflyttad och genomförs 2015.

Besöksstatistiken på personalhemsidan ska öka jämfört med 2013
Ingen mätning har genomförts. Åtgärder för att öka flödet av nyheter på personalsidan har
vidtagits – bedömningen är att besöksfrekvensen torde vara högre. Målet bedöms därför
vara uppfyllt.

Alla heltidsbrandmän ska genomgå 200 timmar internutbildning under 2014 enligt
särskild utbildningsplan
Utbildningen följer planen och målet är uppfyllt.

Alla deltidsbrandmän ska genomgå 50 timmar internutbildning under 2014 enligt särskild
utbildningsplan
Huvuddelen av samtliga RiB-anställda har genomfört sina 50 timmar i internutbildning.
Målet är därmed ej uppfyllt.

100 % av förarna ska ha teoretisk utbildning i utryckningskörning.
Utbildningen har följt planen, dock har endast ca 80 % av förarna genomgått utbildningen
på grund av frånvaro från utbildning och sjukskrivningar. Målet är därmed ej uppfyllt.

Rekrytera 100 % av våra vakanta tjänster
Rekrytering pågår kontinuerligt via både riks- och lokala kampanjer men målet är ej
uppfyllt då svårigheterna att rekrytera i vissa fall är stora.
13
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Målområde Ekonomi
Inriktningsmål
1) Ekonomi i balans
2) God hushållning
3) Ekonomisk kontroll
Effektmål, mätbara

Resultatet ≥ 0
Målet är uppfyllt, årets resultat uppgår till 829 tkr.

Positivt kassaflöde
Målet är uppfyllt, årets kassaflöde är positivt och blev 2 203 tkr.

Investeringarna max 3,4 mnkr
Målet uppnås inte. Årets investeringsram har utökats under året efter delegations- och
direktionsbeslut med 345 tkr. Årets investeringar uppgår till 3 743 tkr.
14
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Målområde Miljö
Inriktningsmål
1) Ekologisk hållbar utveckling
2) Smarta miljölösningar
3) Fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet
Effektmål, mätbara

Medelåldern på fordon ska minska jämfört med 2013.
Investeringsbudgeten understiger det ekonomiska utrymme som krävs för att medelåldern
ska kunna reduceras. Målet har inte uppnåtts.

Fordonsparken ska minska jämfört med 2013.
Målet är uppfyllt. Under året har fordonsparken minskat totalt med 4 fordon.

Energiförbrukningen inom förbundets stationer ska minska jämfört med 2013.
Någon jämförelse mot 2013 kan ej ske då statistik för 2013 saknas. Statistik för 2014
kommer att sammanställas under våren och redovisas för ägarna. Bedömningen är att
målet är uppfyllt då flera energieffektiviserande åtgärder genomförts under året som t ex
sänkning av temperatur i vagnhallar, sänkt huvudsäkring på några stationer och, byte från
oljeuppvärmning till bergvärme i Gällö.

100 % av alla anställda ska anse att de har allmän kännedom om miljöhandlingsplanens
innehåll.
Information lämnas alltid vid introduktion av nyanställda och befintlig personal har
erhållit information under 2013. Målet bedöms ha uppfyllts.
15
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Förbundsgemensam verksamhet
Organisationsförändring
Förbundets organisation har översetts under 2014 och fr.o.m. 2015 intas organisationen enligt
nedan. Organisationsförändringen innebär i korthet att:
 Räddningsavdelningen har upplösts och underliggande enheter har omvandlats till
avdelningar. Nuvarande chef för räddningsavdelningen blir biträdande förbundschef
tillika räddningschef.
 Operativa verksamhetsstödenheten har bytt namn till Teknikavdelning.
 Beredskap- och insatsenheten har bytt namn till Beredskapsavdelning.
 Deltidssektionen tas bort och nuvarande sektionschef blir biträdande avdelningschef
för beredskapsavdelningen med oförändrade uppgifter.
 Ett förbundskansli inrättas – där samlas alla administrativa resurser. Förbundet
anställer en ekonomiansvarig som tillika är kanslichef. I kansliet anställs även en
fastighetsansvarig. Löne- och pensionsadministration upphandlas från Östersunds
kommun.
 En ledningsstab redovisas i organisationen, denna är endast aktiv när insatser
genomförs någonstans i förbundet – i denna leds alla operativa insatser och är normalt
bemannad av IB. Vid större händelser förstärks staben med fler personer.
Ledningsstaben lyder direkt under räddningschefen.
16
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Trygghetens hus
Arbetet med att utveckla verksamheten i Trygghetens hus fortgår genom de arbetsgrupper
som bildats fortsätter med sina arbetsmöten. Arbetsgrupperna som formats är styrgrupp,
operativ grupp, informationsgrupp, driftgrupp samt etiska rådet, Det projekt som rör
utveckling av verksamheten i Trygghetens hus som länsstyrelsen finansierat upphörde vid
årsskiftet.
Framtida utveckling hos aktörerna i Trygghetens hus är osäker när det gäller Polisens
verksamhet. I den omorganisation som genomförts innebär i dagsläget att Polisens
länskommunikationscentral i Trygghetens hus kommer att flyttas till Umeå inom 2-3 år.
För SOS Alarm del sker en positiv utveckling med ansvar för ett nationellt bord och personell
utökning. SOS Alarm i Östersund benämns numera storstadscentral och fr.o.m. sommaren
kommer räddningsåtgörning4 i Jämtlands län att återföras till Östersund vilket stärker
räddningstjänsten i Jämtlands län. Det unika konceptet i Trygghetens hus har med stor
sannolikhet bidragit till denna utveckling.
Viktigare händelser
I ägardirektivet för 2014 års verksamhet har förbundet givits uppgifter. Nedan följer en
redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa uppgifter.
Jämtlands räddningstjänstförbund har givits i uppdrag att utarbeta egna policydokument och
under 2014 har direktionen fastställt följande policydokument:





Arbetsmiljöpolicy.
Medarbetar- och jämställdhetspolicy.
Chefspolicy.
IT-säkerhetspolicy.
Resepolicy.
Översyn och analys om behovet av ytterligare policydokument inom förbundet fortsätter
under 2015.
Förbundet har vidare givits i uppdrag att utarbeta en finansplan som återställer den
checkkredit som förbundet nyttjar hos Östersund kommun. Denna uppgift har inte lösts under
2014 beroende på att förbundet under 2014 konstaterat att det inte är möjligt att återställa
checkkrediten utan att detta får avsevärda effekter på förbundets årliga investeringsbelopp
vilket resulterar i en successivt åldrande fordonspark. Förbundet fortsätter arbetet med att
utforma en finansplan med förhoppning att denna kan fastställas under 2015.
Medlemskommunerna har även givit förbundet i uppdrag att överse andra
kostnadsfördelningsprinciper än den nuvarande (fördelning i relation till kostnad vid inträde i
förbundet). Detta uppdrag redovisades vid ägarsamråd den 2 oktober 2014 och finns även
dokumenterat i dokumentet ”Förslag till utveckling av Jämtlands räddningstjänstförbund”,
2014-09-12.
4
Den befattning i SOS centraler som ansvarar för utalarmering av räddningstjänstresurser.
17
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
I ägardirektivet framgår även att förbundet ska ta fram nyckeltal för att kunna jämföra
förbundets verksamhet med andra räddningstjänster. Under 2014 genomförde förbundet en
analys som resulterat i ett antal nyckeltal – beslut har ännu inte fattats om eller hur dessa ska
nyttjas eller inte. De nyckeltal som redovisats under 2014 är bland annat följande:




Medlemsbidrag per brandman/brandbefäl i beredskap.
Medlemsbidrag per anställd.
Medlemsbidrag per innevånare.
Genomsnittlig årlig investeringskostnad per fordon.
I bilaga 3 redovisas de ekonomiska nyckeltal enligt ovan med förklaringar om hur de
definierats och där resultaten kommenteras. Även urvalet av de räddningstjänster som
används för nyckeltalsjämförelser redovisas i bilagan.
Furulunds utveckling har inletts och uppförandet av ett klimathus har påbörjats. Klimathuset
möjliggör varma rökdykningsövningar i ren miljö, vattenånga, istället för i brandrök vilket
medför en väsentligt förbättrad arbetsmiljö för övade och utbildare samt minskad
miljöpåverkan. Klimathuset kommer att tas i bruk under april-maj 2015.
Åtgärder har vidtagits för att underlätta Härjedalens inrangering i Jämtlands
räddningstjänstförbund. Detta omfattar bland annat överföring av data från Härjedalen till
förbundets databaser, kontroll och uppdatering av personallistor, inventering av utbildningsoch materiellt behov m m.
Utvecklingsbehov
Förbundet har under sin analys av verksamheten 2014 funnit tre utvecklingsområden som bör
ges särskild uppmärksamhet de kommande åren i syfte att skapa förutsättningar för en
långsiktigt hållbar och finansierad räddningstjänst.
Ett utvecklingsområde är förbundets utbildnings- och övningsverksamhet. Inom detta område
ökar behoven såväl kvalitativt som kvantitativt. Förbundet har under den senaste 5årsperioden mer än dubblerat antalet kommuner som är medlemmar i förbundet. Det har
medfört att antalet RiB i förbundet fr.o.m. 2015 är ca 440 personer. Det är en personalkategori
som har stor årlig omsättning vilket skapar ett stort årligt behov av rekrytering och utbildning
av RiB.
Arbetsmiljöverkets krav på räddningstjänster ökar successivt genom krav på certifieringar och
föreskrifter om regelbundet återkommande övningar. Senast i raden är kravet på
motorsågskörkort. Sammantaget resulterar detta i ett ökat behov av utbildnings/övningstimmar för att kunna säkerställa att rätt kompetens finns i styrkorna.
MSB utreder för närvarande förändringar i sin utbildningsverksamhet där man bland annat
överväger nedläggning av en av sina två skolor, förändringar i det statliga utbildningsbidraget
för RiB och avgiftsbeläggning av ett antal kurser som de genomför. Detta medför att
förbundet måste se över denna utbildnings- och övningsverksamheten för att säkerställa att
förbundets nuvarande och framtida utbildnings- och övningsbehov kan tillgodoses så
kostnadseffektivt som möjligt.
Det andra utvecklingsområdet är förbundets förebyggande verksamhet. Med det stora antalet
objekt som kräver skriftlig redogörelse enligt LSO 2:2 inom förbundet räcker den nuvarande
18
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
personella kapaciteten till för tillsyner drygt vart sjätte år. Antalet ärenden växer successivt
och kommer om inte personella resurser tillförs inte vara möjlig att möta på ett
tillfredsställande sätt. Åtgärder har vidtagits för att stärka den förebyggande verksamheten
2015, effekten av dessa ska utvärderas men förbundets bedömning är att det kommer att
krävas ytterligare åtgärder.
Slutligen är det förbundets reinvesteringsverksamhet som måste utvecklas. Vid jämförelser
med andra räddningstjänstförbund som har en fungerande reinvesteringsverksamhet och en
ekonomi i balans framkommer att dessa förbund har en finansieringslösning som tillåter
förbundet att skapa investeringsmedel genom god ekonomisk hushållning. Det innebär att de
tillåts budgetera med plusresultat som tillsammans med avskrivningsutrymmet skapar ett
utrymme som kan användas för reinvesteringar. De har vidare ingen begränsningsregel för
eget kapital vilket gör det möjligt att skapa ett tillräckligt stort eget kapital för
reinvesteringsverksamheten. Slutligen har dessa förbund finansiella mål som är tillräckliga för
att skapa reinvesteringsförmåga.
I Jämtlands räddningstjänstförbund ska budgetering ske mot ett nollresultat och det egna
kapitalet får inte överstiga 10 % av verksamhetens nettokostnader. Med nuvarande regler och
förbundets investeringsbehov kommer den materiella statusen successivt att nedgå samtidigt
som återställningen av checkkrediten kommer att ta lång tid (över 10 år). Om en
finansieringsmodell ska skapas inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar och nuvarande
materiella status ska kunna behållas måste verksamhet motsvarande ca 5,5 mnkr tas bort.
Räddningsverksamhet
Operativa händelser
Under 2014 har 1 967 insatser genomförts totalt varav 1 805 insatser inom förbundet. Av de
162 larm som varit utanför förbundet har 149 stycken gällt befälslarm i Härjedalen och 13
larm varit insatser i angränsande kommuner. I förbundet har det inträffat fyra dödsbränder, på
Frösön, i Hammerdal, Nysved och Lit samt en dödsbrand i Härjedalen (Sveg) där förbundet
ansvarade för insatsledningen. Nio drunkningstillbud är inrapporterade. Under juli månad och
en bit in i augusti var det onormalt hög larmfrekvens. Under en vecka i slutet av juli larmades
förbundet till 120 olika händelser. Under en normal snittvecka i förbundet inträffar det cirka
35 händelser. Denna höga frekvens förklaras av att det var en torr sommar vilket resulterade i
ett stort antal skogsbränder.
IVPA larmen fortsätter att vara den typ av händelse som föranleder mest antal utryckningar i
organisationen. Samråd har skett med Regionen Jämtland Härjedalen om en översyn av
kriterierna för genomförandet av dessa uppdrag. Den ökning av IVPA larm som skett under
2014 (45 st) har efter att de nya riktlinjerna som började att gälla i september visat en
minskande trend under årets sista fyra månader.
Alla händelser som föranleder en utryckning föranleder någon form av olycksundersökning
med målet att det skall resultera i eget lärande. Vid ovan nämnda dödsbränder genomfördes
fördjupade olycksundersökningar av förbundets olycksutredare. Utöver insatsrapporterna har
cirka 20 insatser föranlett en fördjupad undersökning av insatsens genomförande.
19
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Larmstatistik
Antalet insatser inom förbundet uppgick 2014 till 1 805 stycken d.v.s. en ökning med 307
larm jämfört med 2013 vilket motsvarar en ökning med cirka 20 %. Ökningen av larm beror
till stor del på det ökade antalet IVPA-larm. Under IVPA larm ingår även hjärtstoppslarm
som skett under året. Även larm brand ej i byggnad och förmodad brand (många av
åsknedslag) har ökat vilket beror på den torra sommaren och skogsbränder som synts på långt
avstånd som genererat många inringningar. Vattenskadorna har också ökat jämfört med 2013,
beror till stor del på dom kraftiga skyfall som inträffade under senare delen av sommaren.
Händelsetyp
2014
2013
2012
2011
2010
Brand i byggnad
138
147
134
142
182
Brand ej i byggnad
220
172
92
142
129
Trafikolycka
228
216
233
192
223
39
36
39
34
45
Drunkning/drunkningstillbud
4
5
13
10
6
Nödställd person
8
11
10
8
14
Nödställt djur
2
2
6
6
4
Stormskada
3
6
0
7
0
Bergras/Jordskred
0
0
1
1
0
Annat ras
0
0
3
4
0
Vattenskada
15
6
7
5
23
Annan olycka
29
9
19
15
23
Automatlarm, ej brand
346
328
317
309
368
Förmodad brand
117
56
55
65
100
Falsklarm brand
1
0
1
0
21
Förmodad räddning
23
7
5
3
9
Falsklarm räddning
2
0
0
0
1
516
420
280
275
259
Sjukvård under delegation
0
2
6
1
7
Hiss, ej nödläge
7
8
5
6
2
25
11
25
32
26
Hjälp till polis
2
2
2
2
2
Vatten transport
0
0
0
1
1
Annat uppdrag
80
52
41
52
41
Summa
1 805
1 496
1 294
1 312
1 486
Totalt antal larm*
1 805
1 498
1 339
1 359
1 548
Larm utan tillbud
Olyckor
Utsläpp av farligt ämne
Övriga ärenden
I väntan på ambulans
Hjälp till ambulans
*Trygghetslarm, Inbrottslarm och Felindikering från automatlarm
20
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Insatsledning
Bemanningen av rollerna som befäl med högre kompetens, inre och yttre befäl (IB och YB),
har med den bemanningsmetodik som använts under 2014 resulterat i hög arbetsbelastning
och eftersatta ordinarie arbetsuppgifter. IB och YB-rollerna har under 2014 bemannats av
avdelningschefer och några brandingenjörer som gör detta som ett tillägg till sin ordinarie
befattning. Årets insatsfrekvens har resulterat i att de ordinarie uppgifterna blivit eftersatta
samt att arbetsbelastningen blivit mycket hög och tydliga stressymptom har kunnat iakttas
under framförallt juli-augusti när larmfrekvensen var hög.
Utöver rent operativ verksamhet utgör även IB förbundets arbetsledare för de 126 personer
(fr.o.m. 2015-01-01) som ständigt finns i beredskap. Brist på personal, trasiga fordon,
omvärldsbevakning, kontaktperson mot media vid inträffade händelser, dirigent av
skogsbrandflyget, handläggning av anmälda bränningar, representera förbundet i olika
arbetsgrupper i Trygghetens hus med dagliga- och veckomöten med övriga aktörer i huset
gällande aktuell lägesbild i länet är exempel på arbetsuppgifter för inre befäl. Detta
tillsammans med den alltmer ökade larmfrekvensen är de bärande skälen till att
bemanningsmetodiken för IB förändras under 2015 års inledning.
Beredskap
Under 2014 har det under vissa perioder varit svårt att upprätthålla beslutad beredskap i
framförallt i Gällö, Gäddede, Föllinge och Hoting. Det beror delvis på att det finns vakanser
på dessa stationer. Åtgärder för att rekrytera RiB till dessa stationer ges prioritet och det ser
för närvarande ut som att situationen kommer att förbättras under 2015.
Det har även varit en del problem med att det fattats utbildade styrkeledare, framför allt i
Gällö. En satsning kommer att göras 2015 då vi kommer att utbilda ett antal arbetsledare,
vilket gör att detta problem kommer att minska. En arbetsledare får aldrig agera som
räddningsledare, men som arbetsledare får du starta upp en insats och får också påbörja en
rökdykarinsats.
Vakansläget inom RiB-kåren är för närvarande låg vilket är glädjande. Trenden är dock tydlig
– det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiB-personal. En
av orsakerna är att personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar mer och mer,
vilket givetvis försvårar ett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten, samtidigt så är
risken att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser beredskapen som ett
problem för det egna företaget.
De rekryteringsåtgärder som genomförts under 2014 är bland annat att det på förbundets
hemsida alltid framgår vilket rekryteringsbehov som förbundet har. Även ägarkommunernas
hemsidor har nyttjats för rekryteringskampanjer. På vissa platser i förbundet har även lokala
annonsblad nyttjats för annonsering efter brandpersonal. För att ytterligare öka möjligheterna
att kunna rekrytera till denna yrkeskategori har även en ”prova på” dag för kvinnor
genomförts i Föllinge. Vid detta tillfälle deltog två av förbundets RiB-anställda kvinnor och
genomförde övningsmomenten samtidigt som de informerade om hur det är att vara kvinna i
räddningstjänsten. Sju kvinnor deltog och två har lämnat in ansökningar efter denna aktivitet.
21
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Utbildnings- och övningsverksamhet
Övning
Förbundet har under året genomfört 27 heldagsövningar för vår RiB-personal (ca 245
personer) på Furulunds övningsfält. Fyra preparandutbildningar5 har genomförts med
sammanlagt 30 deltagare. I övrigt har ordinarie övningsverksamhet i förbundet genomförts
enligt varje brandstations egen övningsplanering. Tre medarbetare har varit på utbildning i
metod och användning av skärsläckningsutrustning.
Alla brandmän anställda i heltidsstyrkan har genomfört kompetensutveckling/teambuilding.
Hälften besökte en brandmässa i Skövde under två dagar och den andra halvan besökte
konferensen/mässan Skadeplats i Karlstad. 15 medarbetare i förbundet har genomgått
instruktörsutbildning för motorsåg.
Externutbildning
Utbildning i allmän brand kunskap, HLR och skolutbildning har genomförts mot
kommunerna.
Kommun
HLR
(antal
personer)
Östersund
135
Allmän brandkunskap/
systematiskt
brandskyddsarbete
(antal personer)
670
8
17
Krokom
Strömsund
Ragunda
Övrig utbildning
brand+HLR, B-HLR, Heta
arbeten, utrymningsövning
Totalt
antal
personer
150
955
25
10
10
10
10
Berg
Bräcke
30
30
Totalt
1 030
Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Jämtkraft, JLL och några
bemanningsföretag inom vården. Vi har även tillhandahållit instruktörer till Heta arbetenutbildningar som genomförts av en extern aktör.
Företag/organisation
JLL
Jämtkraft
Övriga
Allmän brandkunskap
Övrig utbildning Brand+
HLR, Utrymningsövning.
123
251
163
Totalt
5
Antal
personer
123
251
163
788
Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB
utbildning till räddningsman.
22
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Teknisk verksamhet
Förbundets ålderstigna fordonspark har satt sin prägel på 2014. Totalt tre fordon är tagna ur
trafik och har sålts då kostnaden för att reparera dessa överstiger försäljningsvärdet. Utöver
detta har 12 fordon genomgått dyra reparationer.
För att förbättra utryckningstiden har det gjorts extra satsningar inom Rakel och vårt
utlarmningsnät (Contal). Det har monterats GPS-förstärkare på stationer som haft dålig
inomhustäckning för fordonsmonterade navigationssystem för att minska uppstartstiden för
systemen. Det har även gjorts kvalitetsförbättringar på utlarmningsnätet, såväl i själva nätet
som att några stationer har fått nya master med bättre räckvidd.
Tidigare fanns räddningstjänstens växel hos Östersunds kommun. När Östersund startade
kundcenter övergick räddningstjänsten till en egen växellösning. Den nya lösningen uppfyller
tyvärr inte förbundets krav och en ny leverantör kommer därför att överta växellösningen från
och med juni 2015.
Det ökade antalet larm under 2014 bidrog till att slitaget på räddningsmaterialet ökade på
framförallt slangar och motorsprutor. Stora inköp har därför gjorts 2014 för att täcka detta
slitage. För att kompensera dessa kostnadsökningar bromsades vissa delar av underhållet och
vissa inköp till förbundets kommunikationssystem senarelades.
Övningsområde
I väntan på en utveckling av övningsområdet har temporära lösningar genomförts för att
kunna bedriva övningsverksamhet. För att minska kostnaden för att driva övningsområdet har
en ny värmefläkt på 120 kW införskaffats och monterats i en container med tillhörande
elverk. Containern är transportabel om behov skulle uppstå på annan ort.
Byggnationen av klimathuset på Furulund har påbörjats och beräknas vara klart i april 2015.
Övriga anpassningar för utbildnings-/övningsverksamheten projekteras vidare – byggstart för
dessa behov kan förväntas tidigast under hösten 2015.
Avyttring av utrustning
Under året avyttrades en hel del utrangerade fordon och materiel. Total försäljningsintäkt blev
690 tkr jämfört med budgeterade 50 tkr. Den främsta orsaken till den stora
försäljningsintäkten var att tre stycken bandvagnar såldes. Bandvagnarna såldes då deras
reparationskostnad de närmaste åren skulle överskrida försäljningsvärdet på dem.
23
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Förebyggande verksamhet
Efter beslutet att Härjedalen skulle bli medlem i förbundet påbörjades arbetet med att
förbereda inrangeringen. Verksamhetssystemet CORE Förebyggande har uppdaterats för
Härjedalen så att det nu innehåller aktuella uppgifter, Härjedalens system har sedan
konverterats till förbundets system. Detta förenklar planering och övrigt arbete i Härjedalens
kommun. Även gallring och digitalisering av arkivet i Härjedalen har skett i samverkan
mellan Härjedalens kommun och förbundet.
Antal ärenden till förbundet har ökat varje år sedan starten 2004. Från och med 2014 ingår
även Härjedalen i statistiken då förbundet utförde allt förebyggande arbete via avtal. I tabellen
nedan redovisas det totala antalet ärenden som handlades under 2014, här ser man även
ökningen från 2004.
Antal ärenden
2500
2013
2000
1607
1500
1136
1282 1333
835
1000
500
283
284
413
468
545
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
OBS! År 2004-2008 gäller kommunerna Krokom, Strömsund och Östersund.
År 2009-2012 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg och Bräcke.
År 2013 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke och Ragunda.
År 2014 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalen.
Tillsyn och tillstånd
Tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor
I tabellen nedan redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot
olyckor (LSO).
Berg
Bräcke
Krokom
Ragunda
Strömsund
Östersund
Härjedalen
Tillsyn LSO 2:2
Mål
Genomförda
17
8
13
3
23
23
10
12
25
29
71
31
41
62
Tillsyn LSO 2:4
Mål
Genomförda
1
1
3
3
Totalt
200
4
4
Kommun
24
168
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Av tabellen framgår det att 86 % av årets mål rörande tillsyn av LSO 2:2 objekt uppnåtts.
Detta beror på att antalet och omfattningen av andra typer av inkommande ärenden och
yttranden har varit stor under året samt att avdelningen haft en vakant tjänst.
Ändringar av förbundets avgifter vid tillsyn beslutades av respektive medlemskommuns
kommunfullmäktige under våren. Höjningarna försenades mot planerat och fick giltighet först
från och med 1 maj. Detta innebär att de budgeterade intäkterna för tillsyn (som grundades på
att avgiftshöjningen skulle gälla fr.o.m. 1 januari) inte uppnåddes.
Målet rörande planerade tillsyner av LSO 2:4 objekt har uppnåtts.
Tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
I tabellen redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor (LBE).
Berg
Bräcke
Krokom
Ragunda
Strömsund
Östersund
Härjedalen
Tillsyn LBE
Mål
7
5
8
7
14
32
17
Genomförda
3
1
10
5
5
9
18
Totalt
90
51
Kommun
Av tabellen framgår att det är endast 57 % av årets mål som uppnåtts. Även inom detta
område påverkas resultatet av att arbetsbelastningen i övrigt har varit hög och att avdelningen
har haft en vakant tjänst under våren 2014.
Tillsyner enligt LBE påverkas på samma sätt som tillsyner enligt LSO av ändringen av
förbundets avgifter och även här är bedömningen att de budgeterade intäkterna inte kommer
att uppnås.
Tillstånd enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Antalet ansökningar i förhållande till det förväntade antalet ansökningar samt antal beslut
enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Inkomna ansökningar under året
Berg
Bräcke
Krokom
Ragunda
Strömsund
Östersund
Härjedalen
Förväntat
Brandfarlig
vara
2
2
5
9
7
19
12
Totalt
56
Kommun
Antal beslut
Explosiv
vara
2
4
3
1
3
6
5
Antal
Brandfarlig
Totalt
vara
4
2
6
1
8
4
10
8
10
6
25
27
17
13
Explosiv
vara
2
5
7
4
5
8
4
24
80
35
61
4
6
11
12
11
35
17
Brandfarlig
vara
1
1
2
2
7
18
3
Explosiv
vara
2
4
6
4
5
9
6
96
34
36
Totalt
Totalt
3
5
8
6
12
27
9
70
25
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Det inkom 20 % fler ansökningar än förväntat. Av tabellen framgår att antalet beslut inte är
samma antal som inkomna ansökningar vilket beror på att ett antal beslut är fattade på
ansökningar som inkom under slutet av 2013 samt att vissa sökande väljer att dra tillbaka sin
ansökningar innan ärendet går till beslut.
Även tillstånd enligt LBE påverkas av ändringen av förbundets avgifter och även inom detta
område kommer de budgeterade intäkterna inte att uppnås men skillnaden mellan budget och
utfall bedöms bli relativt liten då skillnaderna i avgifter före och efter ändringen var relativt
små.
Rådgivning
Förebyggandeavdelningen har under året hanterat inkomna remisser från Polisen,
alkoholhandläggare samt plan- och bygglovshandläggare. Fortlöpande bygglovsmöten har
genomförts i Östersunds, Bergs och Härjedalens kommun. Förebyggandeavdelningen har
inlett arbetet med att upprätta rutiner för byggprocessen med kommunerna Bräcke, Ragunda
och Strömsund.
Brandskyddskontroller
Arbete har påbörjats med att kvalitetssäkra hanteringen av ansökningar för s.k. egensotning
genom att bl.a. ta fram uppdaterad information till sökande. Diagrammet visar antal
genomförda brandskyddskontroller och antalet anmärkningar på fungerande brandvarnare.
Statistiken visar en positiv utveckling på fungerande brandvarnare, andelen anmärkningar har
sjunkit från 12 %, 2010 till 7 %, 2014.
Brandskyddskontroller
8000
7000
7524
6717
7967
7287
6928
6000
5000
4000
3000
2000
1000
(12 %)
(10 %)
(10 %)
(8 %)
(7 %)
776
766
698
618
538
0
Information
En aktivitet rörande information har varit att uppdatera hemsidan med säsongsrelaterad
information ungefär en gång per månad och att öka antalet besökare på hemsidan. För 2014
kan konstaterats målet att öka antalet besökare på hemsidan har uppnåtts för varje
informationskampanj.
26
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Sedan maj har ett antal mindre informationsinsatser förutom kampanjerna på hemsidan
genomförts. Bl.a. har utskick av brev med uppmaning om att sprida visst informationsmaterial
kopplat till äldresäkerhet till socialchefer och ansvariga för bibliotek samt till PRO och SPF i
våra medlemskommuner samt Härjedalen gjorts.
Automatlarm
Under året som gått har förebyggandeavdelningen hanterat inkomna ansökningar gällande
inkoppling av nya automatiska brandlarmanläggningar. Vi ställer sedan ett antal år krav på att
anläggningarna ska vara besiktigade enligt regelverket SBF 1106.
Arbetet med att öka antalet påskrivna tillsvidareavtal har fortskridit. Vid årets slut hade vi 92
avtal, målet var satt till 100 avtal. Denna ökning beror främst på att förbundets
medlemskommuner jobbar med att uppgradera sina anläggningar i enlighet med SBF 110.
Jämfört med budget så har intäkten för automatlarm anslutna till räddningstjänstförbundet
blivit större än budgeten då fler har valt att ansluta sina automatlarm till räddningstjänsten än
vad som planerats.
Riskhantering
Risk- och sårbarhetsanalys
Under 2014 påbörjades arbete med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för förbundet som
ska ligga till grund för förbundets handlingsprogram samt bedömningen av förbundets
förmåga för att utföra räddningsinsatser.
Säkerhetssamordningsgrupp, ZamZynZ, Älvgrupp
Personal från förebyggandeavdelningen har kontinuerligt suttit med i den säkerhetssamordningsgrupp som finns i Östersunds kommun. Även vid möten inom arbetssättet
ZamZynZ finns räddningstjänsten representerad med en deltagare. Genom den gruppen har
räddningstjänsten fått information om tillbud på skolor som sedan lett till att
räddningstjänsten varit ut till dessa skolor för att informera. Förbundet har deltagit i de
planerade älvgruppsmöten som Länsstyrelsen i Jämtland respektive Västernorrland har kallat
till. Syftet med dessa möten är att säkerställa att det finns uppdaterade rutiner i händelse av
höga flöden.
Övrigt
En av 2014 års aktiviteter handlar om att räddningstjänsten i samverkan med andra
kommunala förvaltningar utarbeta rutiner för särskild information till riskgrupper, i första
hand till äldre med vårdbehov. Som en del i denna aktivitet har deltagande skett vid ett
seminarium i Strömsunds kommun som behandlade hur kommunen vill arbeta för att få de
äldre att känna sig trygga.
SBF 110 är det svenska regelverket för automatiska brandlarmanläggningar för projektering, installation,
driftsättning och skötsel.
6
27
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Personal
Antalet anställda inom förbundet var per den 31 december 2014 365 personer. Av dessa var
51 tillsvidareanställda på stationen Östersund och 258 tillsvidareanställda för beredskapstjänst
inom deltidskåren. Antal visstidsanställda inom stationen Östersund var 1 person och 55
personer inom deltidskåren. Förutom de anställda har 145 personer uppdrag i värn.
Personalutveckling
Representanter från förbundet har deltagit i följande större kompetensutvecklingsinsatser
under året; brandkonferens 2014 i Helsingborg, förbundsdagar i Sollefteå,
glesbygdskonferens utanför Norrtälje, administrativ konferens i Malmö, teknikmässa i
Skövde och skadeplatsmässa i Karlstad och hjärtstoppsseminarium i Stockholm.
Likabehandling
Förbundet har medverkat i MSB riksomfattande mångfaldsprojekt (2010-2014) med en
deltagare på 25 % arbetstid, samt deltagit på seminarium och utbildningar som har anordnat
inom projektet för södra Norrland och Norrland. Den 10-11 februari anordnade förbundet en
Mångfaldskonferens för politiker med deltagare från Dalarna i söder till Örnsköldsvik i norr.
Förbundet har även deltagit i en studie från MIUN om kvinnors arbetssituation på den
könspräglade arbetsplatsen. En undersökning där rapporten grundar sig på intervjuer från
heltids- och beredskapsstyrkan i Jämtlands räddningstjänstförbund. Under året har 9 kvinnor
som går utbildning på Jämtlands Gymnasium, gren omvårdnadsprogram med inriktning
Räddningstjänst, haft en dag i veckan under ett år förlagt till räddningstjänsten i Östersund
och deltagit i skiftens arbete.
Löneöversyn
Arbetet med införandet av individuell lön fortskrider. Det är en långsiktig process som
genomförts i samverkan med de fackliga organisationerna. Under 2014 löpte arbetet på väl
och ny lön utbetalades i april för anställda på HÖK. Avtalet för RIB anställda
(beredskapsstyrkan) sades upp och medförde att inga nya ersättningar fastställdes under 2014.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas för heltidsstationen i Östersund. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 %
och ligger på ungefär samma låga nivå som 2013. Den marginella skillnaden är
korttidssjukfrånvaron som varierar från år till år. Under 2014 var en person långtidssjuk. Den
totala kostnaden, inklusive deltiden, för sjukfrånvaron var 176 tkr.
Övertid
Antalet övertidstimmar uppgick 2014 till 1 515 timmar. En stor del av övertidsuttaget finns
inom verksamheter som styrs av utryckning (1 462 timmar). Jämfört med 2013 har
övertidsuttaget minskat med 152 timmar. Minskningen beror främst på att nya rutiner har
införts.
Enkel övertid
Kvalificerad övertid
28
2014
2013
213
319
1 302
1 348
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Kostnaden för övertid 2014 inklusive PO var 934 tkr jämfört med 904 tkr 2013.
Under året upptäckte Kommunal att vikarier i förbundet inte erhållit övertidsersättning vilket
de enligt avtalat skulle haft. Detta rör övertidsersättningar 4-5 år tillbaka i tiden men det finns
något fall som rör ersättning 10 år bakåt i tiden. Efter förhandlingar mellan arbetsgivaren och
de fackliga organisationer på såväl lokal som central nivå enades parterna om en förlikning.
Drygt 1,3 mnkr har betalats ut som retroaktiv övertidsersättning. Åtgärder för att detta inte
skall upprepas har vidtagits och rutiner utvecklats för att förhindra en upprepning.
RiB
I beredskapsorganisation arbetar 313 medarbetare. I tabell 1 ses åldersstrukturen och i tabell 2
antal anställda (tillsvidare och visstid), kön, medelålder per station samt vakanssituationen per
31/12.
Tabell 1 Åldersstrukturen inom beredskapsorganisationen.
Antal per åldersgrupp Varav kvinnor
29 år och yngre
46
8
30-39 år
83
11
40-49 år
116
13
50år- 59år
60
6
60 år och äldre
8
0
Totalt
313
38
Tabell 2 Antal anställda tillsvidare, visstid, kön samt medelålder per station.
Tillsvidare VisstidsVarav
Station
Totalt
Medelålder Vakanser
anställda anställda
kvinnor
Backe
11
1
12
0
43
Bispgården
10
3
13
0
41
Brunflo
14
3
17
2
43
Bräcke
11
3
14
0
36
Föllinge
12
1
13
0
46
Gäddede
9
3
12
2
37
3
Gällö
9
2
11
1
43
2
Hammarstrand
12
4
16
2
44
Hammerdal
13
4
17
2
36
Hotagen
4
2
6
3
48
Hoting
11
3
14
1
40
Krokom
14
4
18
2
42
Kälarne
12
0
12
0
42
Lit
10
4
14
0
41
Ljungdalen
6
0
6
2
42
Nälden
10
1
11
2
39
1
Oviken
15
3
18
4
41
Rätan
8
2
10
4
46
Strömsund
16
3
19
1
42
Stugun
14
4
18
3
39
Svenstavik
9
4
13
1
43
Trångsviken
7
0
7
1
42
Åsarna
8
1
9
3
40
Änge
9
4
13
2
40
2
29
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Rekryteringsbehoven av RiB-personal under de närmaste 10 åren riskerar att bli stor då det
dels är många som lämnar räddningstjänstförbundet i förtid, år 2013 var det 50 personer och
2014 var det 28 personer som avslutade sin tjänst i JRF av olika skäl, men i tabell 10 framgår
även att det även finns 68 brandmän som återfinns i åldersskiktet 50 år eller äldre. En
försiktig bedömning är att behovet av nyrekrytering under den kommande 10-årsperioden
bedöms vara 30-40 brandmän årligen.
Sjukfrånvaro
Personalomsättning
Antal anställda
Statistik personal
30
Antal anställda den 31/12
Tillsvidareanställda i Östersund
Visstidsanst. i Östersund
Tillsvidareanst. RiB
Visstidsanst. RiB
Räddningsvärn
Långtidssjuka
Medelsysselsättningsgrad i %
Kvinnor (tillsvidareanställda)
Män (tillsvidareanställda)
Könsfördelning
Kvinnor (tillsvidareanställda)
Män (tillsvidareanställda)
Kvinnor i %
Män i %
Medelålder totalt
Kvinnor
Män
Slutat under året *
Kvinnor
Män
Nyanställda *
Kvinnor
Män
Personalomsättning i %*
* inklusive deltiden 2014 & 2013
Sjukfrånvaro i % (heltid)
varav långtidssjuka i %
Kvinnor i %
Män i %
Åldersindelning (heltid)
Yngre än 29 år i %
30-49 år i %
50 år och äldre i %
2014
2013
2012
2011
2010
365
51
1
254
59
145
1
97,8 %
100,0%
97,4
366
45
3
254
64
145
1
99,1 %
100,0%
99,0
374
47
4
260
63
145
3
93,1 %
100,0%
92,4
334
48
1
227
58
132
4
96,9 %
90,0%
97,7
325
49
2
222
52
2
94,9 %
91,7%
95,4
33
276
11,0 %
89,0 %
41,5
39,1
41,8
30
269
10,0 %
90,0 %
41,4
39,9
41,6
30
277
9,8 %
90,2 %
44,6
42,4
44,8
20
255
7,2 %
92,8 %
44,5
43,2
44,6
18
253
6,7 %
93,3 %
44,1
43,1
44,1
2014
2013
2012
2011
2010
28
2
26
38
11
27
3,2 %*
53
6
47
41
5
36
3,7 %*
1
0
1
0
0
0
-2,13 %
2014
2013
2012
2011
2010
3,2
80,8
1,7
3,4
3,0
61,6
0,9
3,2
4,4
74,3
0,7
4,8
4,2
70,1
3,9
4,2
6,3
73,5
1,4
6,9
0,4
1,6
6,1
0,4
0,7
7,0
0,7
3,3
6,2
0,0
1,3
8,3
0,3
0,4
14,0
0
0
0
0
0
0
1
11
1
2
0
9
-2,08 % 22,45 %
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Pension
Inom räddningstjänsten har heltidsbrandman som arbetat minst 25 år i utryckningstjänst rätt
till särskild avtalspension (SAP) från och med 58 års ålder. Under 2014 har ingen
medarbetare tagit ut SAP eller ålderspension inom heltidskåren. En medarbetare har tagit ut
pension inom beredskapsstyrkan. Fram till och med 2016 är åtta personer berättigad till SAP
och två personer från deltidskåren berättigad till ålderspension.
Arbetsmiljö
Olyckor och tillbud
Under 2014 har en allvarliga skada
Arbetsmiljöverket. Skadan var ett benbrott
avåkningar med utryckningsfordon. Utöver
blivit klämskadad i samband med övning
Arbetsmiljöverket av JGY.
och två allvarliga tillbud rapporterats till
efter fall ur en brandbil och tillbuden var två
detta har en elev från Palmcrantzskolan, JGY,
på Furulund, denna händelse har anmälts till
Utöver detta har 9 tillbud som inte bedömts vara allvarliga inträffat under 2014.
Åtgärder för att underlätta rapportering av olyckor, tillbud och risker har vidtagits. Bland
annat har RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) införts,
arbetsmiljörutiner beslutats och dokumenterats i förbundets arbetsordning.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vid arbetsmiljörevisionen framkom behov av förtydligande gällande arbetsmiljöarbetet. Det
var främst fördelning av ansvar, behov av kunskap och hantering av tillbud och skador som
var otillräcklig. Under året påbörjades därför en översyn av förbundets arbetsmiljöarbete. Nya
rutiner infördes för skyddskommittén och under hösten 2014 infördes ett nytt system för
rapportering av tillbud och arbetsskador (RIA).
Förbundet ska ha jämställda arbetsplatser där kvinnor och män ges samma möjligheter till
goda arbetsvillkor. En översyn pågår därför av samtliga stationer kring eventuella
underhållsbrister som noteras i en underhållsplan. Ett arbete pågår även med att med att bygga
om till separat omklädning och dusch för män och kvinnor på stationer där det saknas. Under
året har diskussioner förts med våra fastighetsägare om separat omklädning och dusch
avseende Krokom, Brunflo, Lit och Åsarna samt Härjedalens stationer. Arbetet beräknas vara
klart inom en treårs period. Efter årets genomförda åtgärder saknas separat omklädning och
dusch för män och kvinnor på 20 stationer inklusive Härjedalen. Samtal om arbetsmiljö har
även förts med ägaren av Trygghetens hus om möjligheten till fler kontorsplatser.
I tabellen framgår arbetsmiljöåtgärder som genomförts under året.
Station
Myrviken
Ljungdalen
Bräcke
Gällö
Kälarne
Furulund
Arbetsmiljöåtgärd 2014
Nybyggnation av personaldel, lektionssal, kontor, ny separat omklädning och dusch.
Nya hyllor, golvmattor och klädskåp.
Renovering av separat omklädning och dusch samt kök.
Lagat luckorna i slangtornet och stängt igen tornet. Källarvåningen uppsagd. Påbörjat
diskussion om separat omklädning och dusch samt tak över bro till entré.
Bastuaggregat utbytt.
Påbörjat nybyggnation av klimathus.
31
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Miljö
Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och
kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Under 2014 har ett antal
miljöfrämjande aktiviteter genomförts.





Miljöhandlingsplanen beskrevs ingående i en artikel i Brandposten.
Absorptionskärl har köpts in till alla stationer för en säkrare och mer miljövänlig
tömning. Information om rutiner vid tömning, tömningen sker i Östersund.
Miljösäkerheten på övningsområdet Furulund har redovisats och diskuterats med
miljö- och hälsoförvaltningen i Östersund såväl på det befintliga övningsområdet som
de delar som är under uppbyggnad. Dialogen resulterade i att förbundets meddelats att
de nuvarande och planerade lösningarna sett ur miljöperspektivet är tillfredsställande.
Kemikaliebeställningarna beställs numera gemensamt för hela förbundet. Detta är
ekonomiskt fördelaktigt men det gör det även möjligt att ständigt söka miljövänligare
substanser och förbättrad tillgänglighet genom central lagerhållning.
Absorptionsmedlet diamix har ersatt absol, det har samma funktion men är mer
miljövänligt.
Byggandet av det nya övningshuset, klimathuset, på Furulund kommer när det tas i bruk att
resultera i minskad miljöbelastning då det resulterar i minskade koldioxidutsläpp genom en
renare övningsmiljö då varma rökdykningsövningar genomförs i vattenånga istället för
brandrök.
Ett aktivt miljöarbete pågår genom att förbundet i samband med fastighetsöversynen ser över
energiförbrukningen på samtliga stationer med målsättning att tillsammans med
fastighetsägarna vidta åtgärder för att minska förbrukningen. Under året har samtal förts med
våra fastighetsägare om sänkt temperatur i vagnhall gällande Krokom, Brunflo och Lit. En
översyn över huvudsäkringar pågår kring Bräcke, Kälarne och Gäddede. Vidare har samtal
förts om eventuell bergvärmelösning i Strömsund och borttagning av oljepannan i Stugun.
I tabellen framgår årets genomförda energieffektiviseringar.
Station
Gällö
Myrviken
Strömsund
Backe
Gäddede
Hammerdal
Stugun
32
Energieffektiviseringsåtgärd 2014
Oljepanna borttagen och bergvärme är indragen. Sänkt temperatur i vagnhall.
Borttagning av elförsörjning förråd.
Tätning av portar, indragning av fjärrvärme, sänkt temperatur i vagnhall.
Byte av tätningslister i portar.
Fönsterbyte.
Översyn av värmeanläggning och säkringar, diskussion om ytterligare ett hål för
bergvärme.
Justerade portar.
Sänkt temperatur i vagnhall.
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Kommunikation och information
Under 2014 har åtgärder vidtagits för att öka och förbättra informationsflödet inom förbundet.
Brandposten har utvecklats till en personaltidning som används för fördjupade artiklar om
förbundets verksamhet, Förbundsnytt utges varje fredag efter ledningsmöte och innehåller
information om aktuell verksamhet.
Under 2014 påbörjades införandet av en plattform som gör det möjligt att via bild och
dubbelriktad talkommunikation sprida information till samtliga brandstationer i förbundet
samtidigt. Systemet kommer att driftsättas under våren 2015 och gör det möjligt för
förbundsledningen att informera, utbilda och möta personalen i förbundet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt.
33
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Resultat och ställning
Resultaträkning
För 2014 redovisar förbundet ett positivt resultat med knappt 830 tkr. Förbundets ekonomiska
mål med ett lägst nollresultat har därmed uppfyllts enligt antagna ägardirektiv. Årets
omsättning uppgick till 101 mnkr. Enligt förbundsordningen får förbundet behålla ett
ackumulerat överskott motsvarande 10 % av verksamhetens nettokostnad. Med årets resultat
uppgår det egna kapitalet till 7,7 mnkr, vilket motsvarar 8,4 % av verksamhetens
nettokostnad.
Resultaträkning
(Tkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Kommunbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Not
1
2
3
4
5
6
Bokslut
2014
6 710,0
-95 611,4
-4 214,1
-93 115, 5
Budget
2014
5 851,8
-95 611,3
-4 000,0
-93 759,5
Bokslut
2013
8 139,7
-95 703,7
-3 685,9
-91 249,9
94 311,2
32,7
-398,6
829,8
94 276,5
70,0
-587,0
0
94 530,1
57,0
-2 101,6
1 235,6
Intäkter
Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår under året till 94,3 mnkr. Detta
innebär en medlemsfinansiering av verksamheten på 93,3 %. Årets övriga intäkter uppgår till
6,7 mnkr och överstiger budget med 858 tkr. Ökningen beror främst av intäktsökning inom
automatlarm och avtal automatlarm, IVPA utryckningar, övriga intäkter (hyresintäkter) och
från försäljning av fordon och maskiner samt utökat tjänsteköp av Härjedalens kommun.
Lägre intäkter finns inom restvärdesräddning och vägsanering (externa arbeten). Färre
genomförda tillsyner och att de nya tillsynstaxorna trädde i kraft först i maj medför att
tillsynsintäkterna inte når budgeterad nivå för året. Ett kraftigt intäktsbortfall finns även inom
försäljning av utbildning, främst beroendes av lägre efterfrågan från medlems-kommunerna.
Kostnader
De totala kostnaderna för verksamheten följer budgeten i allt väsentligt och uppgår till 95,6
mnkr. Av dessa utgör 69,7 mnkr personalkostnader motsvarade 72,9 %. I personalkostnader
ingår även kostnader för pensioner med 5,0 mnkr. I personalkostnaderna ingår en
framförhandlad förlikning med facken om retroaktiv utbetalning av övertidsersättning till
vikarier motsvarande ca 1,1 mnkr. Arbetsgivaren har tolkat gällande avtal felaktigt och inte
utbetalat övertidsersättning som vikarierna skulle ha fått. Kostnaden har i not två redovisats
som en jämförelsestörande post då den är av engångskaraktär och av betydande belopp.
Högre personalkostnadsutfall än budgeterat har skapats av det ökade larmantalet vilket
genererat fler utryckningstimmar men även kostnaderna för vikarier, övertid samt för
fordonskostnader har överstigit budgeterade värden. Lägre personalkostnader återfinns främst
inom månadslöner för heltidspersonal då förbundet hade två vakanta tjänster under årets
inledande månader samt av att ersättningarna till RiB personalen inte blivit uppräknade utan
kvarstår på RiB-13 avtalets beloppsnivåer. För RiB-anställd personal har även kostnaderna för
timlöner utbildning och övning samt avgifter utbildning och C-körkort varit lägre än
budgeterade belopp. Kostnaderna för pensioner blev lägre och hyreskostnaderna understiger
34
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
budget på grund av att beräknade hyreshöjningar av ombyggnationer inte har börjat tillämpas
och av lägre indexuppräkningar.
Materialkostnaderna har varit högre än budget för data/IT och räddningsmaterial. Lägre
materialkostnader än budgeterat har förbundet haft för kommunikation, underhåll material,
kontor samt för resor och boende.
Avskrivningar
Avskrivningskostnaderna uppgår till 4,2 mnkr, 214 tkr högre än budget. Att kostnaderna är
högre beror av att investeringsramen utökats under året.
Finansnetto
Finansnettot blev lägre än budget med 222 tkr och uppgår till 365 tkr. Intäkterna utgörs av
bankräntor och kostnaderna består i huvudsak av ränta på pensionskostnader och ränta på
reverslån mot förbundets medlemskommuner. Utfallet beror främst av lägre räntekostnader
för reverslånen mot Berg, Bräcke och Ragunda samt lägre räntekostnader på pensionskostnader.
Driftredovisning
Utfall
2014
Budget
2014
910,0
480,0
212,8
2 031,8
447,0
1 497,9
1 130,6
1 200,0
1 008,2
275,0
1 600,0
300,0
686,6
782,0
Kommunbidrag
Intäkter totalt
94 311,3
101 021,3
94 276,6
100 128,4
Kostnader
Direktion
Personalkostnader
Lokalkostnader
Fordonskostnader
Driftkostnader
Tjänsteköp
SOS-alarm
Finansnetto
Revision
Avskrivningskostnader
Kostnader totalt
425,6
69 271,1
11 278,9
3 109,7
8 269,8
1 598,5
1 549,2
365,9
108,6
4 214,2
100 191,5
525,0
69 660,2
11 947,0
3 051,0
7 259,7
1 515,0
1 553,5
517,0
100,0
4 000,0
100 128,4
-829,8
0,0
(Tkr)
Intäkter
Utbildning
Tillsyn
Externa arbeten
Automatlarm
IVPA
Övriga intäkter
Försäljning av verksamhet
Nettoresultat
35
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Likviditet
Förbundets likviditet är fortsatt ansträngd och checkkrediten i Östersunds kommun har krävts
även under 2014 för att förbundets betalningsförmåga ska kunna behållas i slutet på varje
kvartal. I diagrammet visas årets kassaflöde och nyttjandet av förbundets checkkredit.
Medlemsbidragen betalas i förskott varje kvartal som avspeglas i topparna i diagrammet.
Nyttjandet av checkkrediten sker i slutet av varje kvartal och har i snitt varit ca 6,3 mnkr i lån.
För att återställa checkkrediten är det avgörande att verksamheten fortsätter att skapa positiva
kassaflöden de kommande åren. Verksamheten har under året genererat ett positivt kassaflöde
i enlighet med den beslutade finansplanen och har bidragit till att det checkkreditutrymme
som nyttjats minskat något.
Kassaflöde 2014
20 000
16 819
15 000
13 241
13 053
11 559
10 000
Tkr
5 000
0
-5 000
20131231
-6 552
-10 000
20141231
-7 721
-6 017
-7 381
-4 312
Investeringsredovisning
Investeringsmålet om max 3 400 tkr uppnåddes inte.
investeringar blev 3 743,3 tkr.
(Tkr)
BAS 4
Lastväxlar tank
Personbil
Pickup7
Skoter8
Utökad ram pga av
kostnadsökningar9
Totalt
Utfall
2014
2 635,5
697,7
143,7
218,4
48,0
Utfallet av årets genomförda
Budget
2014
2 600,0
700,0
100,0
200,0
50,0
95,0
3 743,3
3 745,0
Under året har följande investeringar genomförts; en ny BAS 4 ersätter Gällös tidigare BAS 1
och tankbil, en leasingbil i Östersund har köps ut och en skoter till Gäddede för ersättning av
bandvagn. En ny rostfri tank anskaffades som möjliggör transport av färskvatten. Östersunds
kommun har deltagit i anskaffningen av denna tank ekonomiskt och har även placerat
tillhörande utrustning i räddningstjänstförbundet för att kunna leverera dricksvatten vid
avbrott i vattenleveransen. En ny pickup har köpts till Oviken. Detta då ett av räddningsfordonen (34 år gammalt) fått stora framvagnsproblem och tagits ur trafik. För finansieringen
av pickupen fattade direktionens ordförande ett beslut om utökad investeringsram med 200
tkr. Planen var att byta ut fordonet nästa år. För skotern och övriga kostnadsökningar togs ett
7
Beslut om utökad investeringsram med 200 tkr beslutades av direktionens ordförande
Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18.
9
Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18.
8
36
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
direktionsbeslut om utökad ram med 50 tkr och 95 tkr den 18 september. Genom nyinköp av
brandbilar, har omplaceringar av befintliga fordon genomförts som en kvalitetshöjning för fler
stationer.
Redovisningsprinciper
Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614).
Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och
rekommendationer för kommunsektorns redovisning.
I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur
tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i
enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk
kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper kommenteras också.
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och
rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer
att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
 Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
 Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
 Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser
Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar
hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala årsredovisningen. Av den framgår
att värdering av pensionsförpliktelser ska göras med tillämpning av RIPS 07.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3
år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde.
Gränsen för mindre värde har satts till 44 tkr10.
Avskrivning
Anläggningstillgångar skrivs av planenligt i förhållande till uppskattat nyttjandeperiod.
Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men
med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I normalfallet tillämpas
linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när
tillgången tas i bruk.
Redovisning av hyres-/leasingavtal
Leasingavtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för
ett finansiellt avtal.
10
Beslut om höjning av gränsvärdet vid direktionens sammanträde 2014-09-08. Höjningen av gränsvärdet beslutas gälla
retroaktivt fr.o.m. 2014-01-01.
37
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Balansräkning
(Tkr)
Not
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Anläggningstillgångar
Maskiner & inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
3
7
27 504,1
13 188,9
40 693,0
27 974,9
12 806,2
40 781,1
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kassa & Bank
Summa omsättningstillgångar
8
9
38 061,9
-4 312,7
33 749,2
31 683,0
-6 515,8
25 167,2
74 442,2
65 948,3
10
7 761,9
829,8
6 932,1
1 235,6
Avsättningar
Avsättningar
11
20 706,7
19 610,7
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
12
13
1 157,8
44 815,8
2 054,8
37 350,7
Summa skulder
45 973,6
39 405,5
Summa eget kapital,
Avsättningar & skulder
74 442,2
65 948,3
Summatillgångar
Eget kapital
Eget kapital
- därav periodens resultat
Femårsjämförelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Kommunbidrag
Finansnetto
Årets resultat
Omsättning
Medlemsfinansiering
Soliditet
Balansomslutning
Investeringar
Eget kapital
2014
6,7
-95,6
-4,2
-93,1
94,3
-0,3
0,8
101,0
93,3%
10,5%
74,4
3,7
7,7
2013
8,1
-95,7
-3,7
-91,3
94,5
-2,0
1,2
102,7
92,0%
10,5%
65,9
8,0
6,9
2012
8,1
-93,1
-4,1
-89,2
91,3
-0,7
1,3
99,4
91,8%
8,4%
67,9
10,8
5,7
2011
12,5
-83,7
-4,4
-75,7
77,2
-1,4
0,0
89,7
86,1%
9,9%
39,7
1,9
3,9
2010
5,2
-75,2
-5,4
-75,4
77,8
-0,4
2,1
83,0
93,7%
11,2%
38,1
6,7
4,3
År 2010-2012 gäller beloppen kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, och Bräcke, plus Ragunda 2012.
38
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Finansieringsanalys
(Tkr)
Löpande verksamhet
Periodens resultat
Inbetalning eget kapital
Bokslut
2014
Bokslut
2013
10
829,8
0,0
1 235,6
0,0
3
11
4 214,2
1 096,0
3 685,9
3 907,7
8
13
-6 378,9
7 465,0
7 226,1
-1 385,3
-7 114,5
329,4
3
-3 743,3
0,0
-3 743,3
-9 176,7
0,0
-9 176,7
0,0
-382,8
-896,9
-1 279,7
0,0
-2 187
-51,7
-2 238,7
-11 086,0
4 570,2
-6 515,8
Not
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Gjorda avsättningar
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändring kortfristiga fordringar
Förändring kortfristiga skulder
Kassaflöde från löpande verksamhet
Investeringsverksamhet
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Finansieringsverksamhet
Nyupptagna lån
Ökning/minskning långfristiga fordringar
Ökning/minskning långfristiga skulder
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
7
12
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
9
2 203,1
-6 515,8
Likvida medel vid årets slut
9
-4 312,7
39
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Noter
(Tkr)
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Not 1. Verksamhetens intäkter
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning
Övriga intäkter
Jämförelsestörande post, återbet. FORA
2 763,7
246,8
431,0
2 740,2
528,2
0,0
2 538,5
309,9
659,6
3 097,3
401,0
1 133,3
6 710,0
8 139,7
1 661,1
1 549,2
48 426,8
14 720,0
5 026,1
1 558,0
11 278,9
577,5
4 433,1
58,2
1 557,2
785,8
1 869,0
609,1
1 069,2
432,2
1 825,4
1 520,4
47 216,9
14 414,0
6 327,8
2 134,0
11 397,6
443,8
3 376,5
96,5
1 926,4
994,8
1 353,2
789,7
1 090,6
796,2
95 611,4
95 703,7
1 123,3
0,0
60 759,3
3 743,3
64 502,6
-32 784,3
-4 214,2
-36 998,5
51 582,6
9 176,7
60 759,3
-29 098,5
-3 685,9
-32 784,3
27 504,2
27 974,9
Summa
Not 2. Verksamhetens kostnader
Köp av verksamhet
Köp av SOS
Löner och ersättningar*
Sociala avgifter
Pensionskostnader
Övriga personalkostnader
Lokalkostnader
Leasingkostnader
Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial
Kontorsmaterial och trycksaker
Reparation & underhåll av fordon och maskiner
Diverse främmande tjänster
Tele-, IT-kommunikation och post
Försäkringsavgifter och riskkostnader
Övriga fordonskostnader
Övriga verksamhetskostnader
Summa
Varav jämförelsestörande kostnad*
Utbetalning övertidsersättning semestervikarie
Not 3. Maskiner, inventarier och fordon
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
- Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde för fordon & inventarier
40
1 511
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
(Tkr)
Not 4. Kommunbidrag
Berg
Bräcke
Krokom
Strömsund
Ragunda
Östersund
Östersund, Särskild ålderspension
Andel
2014
Andel
2013
12,80%
12,80%
10,10%
10,10%
17,50%
17,50%
16,75%
16,75%
Bokslut
2014
Bokslut
2013
11 670,0
9 210,0
15 960,0
15 275,0
9 030,0
30 045,0
3 340,1
9,90%
9,90%
32,95%
32,95%
-
-
11 874,0
9 370,0
16 268,2
15 539,0
9 184,0
30 567,0
1 509,1
100 %
100 %
94 311,3
94 530,1
32,8
32,8
57,0
57,0
108,0
263,4
27,3
398,7
71,2
1 993,0
37,4
2 101,6
0,0
1 511,0
Not 7. Finansiella anläggningstillgångar
Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD
Summa
13 188,9
13 188,9
12 806,2
12 806,2
Not 8. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Momsfordran
Skattekonto
Övrigt
Summa
29 991,8
5 740,0
782,0
421,8
1 126,4
38 061,9
23 980,6
5 433,6
838,6
227,0
1 153,1
31 683,0
Not 9. Likvida medel
Handkassor
Koncernkonto, Östersunds kommun
Summa
57,2
-4 369,9
-4 312,7
36,8
-6 552,6
-6 515,8
Not 10. Eget kapital
Ingående eget kapital
Återbetalning av kapital till ägarna
Inbetalning till eget kapital
Periodens/årets resultat
Utgående eget kapital
6 932,1
0,0
0,0
829,9
7 761,9
5 696,5
0,0
0,0
1 235,6
6 932,1
Summa
Not 5. Finansiella intäkter
Ränta, likvida medel
Summa
Not 6. Finansiella kostnader
Ränta på lån
Ränta på pensionskostnader*
Räntekostnad
Summa
Varav jämförelsestörande kostnad
* förändrad ränta vid beräkning av pensionsförpliktelser
41
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
(Tkr)
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Not 11. Avsättningar
Ingående avsättning
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Ränta och basbeloppsuppräkningar
Förändring av löneskatt
Ändring av försäkringstekniska grunder (s.disk.ränta)
Övrig post
Utgående avsättning
19 610,7
-980,0
1 659,0
213,0
214,0
0,0
-10,0
20 706,7
15 703,0
-1 001,0
1 007,0
377,0
762,7
1 216,0
1 546,0
19 610,7
56,2
605,0
496,6
1 157,8
152,5
1 179,2
723,1
2 054,8
4 686,0
783,8
353,6
30 929,3
2 446,6
2 830,6
1 243,3
1 186,2
356,4
44 815,8
3 365,3
888,0
288,1
24 632,2
2 581,4
2 776,0
1 224,1
1 153,5
441,9
37 350,7
Not 12. Långfristiga skulder
Långfristig skuld Bräcke
Långfristig skuld Berg
Långfristig skuld Ragunda
Summa
Not 13. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar
Skatteskulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Semesterlöneskuld & komptid inkl sociala avgifter
Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension
Personalens källskatt
Upplupna sociala avgifter
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Årsredovisningen 2014 är fastställd vid direktionsmöte 2015-02-24.
__________________
Anders Edvinsson
Förbundsordförande
42
__________________
Micael Lundmark
Förbundschef
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Revisionsberättelse för år 2014
43
Årsredovisning 2014
Dnr 740.2014.00667
Jämtlands räddningstjänstförbund
063-14 80 00, Fax 063-14 80 05
raddningstjanst@ostersund.se
www.räddningstjänstenjämtland.se
44
Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund
Postadress: Box 71, 831 21 Östersund
Årsredovisning 2014
Bilaga 1
Dnr 740.2014.00667
Uppföljning av internkontrollplan 2014
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Uppföljning av detta internkontrollmoment har genomförts genom avdelningsvisa redovisningar
av statusen av arbetsmiljöarbetet inom respektive avdelning samt deltagande vid förbundets
arbetsmiljökommittés möten.
Under 2014 har rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet utvecklats och dessa har därefter
successivt implementerats i förbundets arbete. Handlingsplaner för arbetsmiljön är under
upprättande inom verksamheten med olika status. Vissa delar av verksamheten har kommit långt
i detta arbete medan andra delar av verksamheten har längre kvar.
Under 2014 har även ett informationssystem för arbetsmiljö (RIA) anpassat för räddningstjänsten
införskaffats och driftsatts. Detta system kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen av
arbetsmiljöarbetet då förbundet har verksamheten utspridd på 32 brandstationer i 7 kommuner.
Arbetsmiljökapitlet i förbundets arbetsordning har fastställts och fortsatt arbete med att
strukturera förbundets systematiska arbetsmiljöarbete kommer att ges prioritet under 2015.
Arbetsmiljökommitténs möten är inte tillfredsställande då det sällan förekommer ärenden på dess
dagordning och diskussioner om arbetsmiljön sällan förs.
Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetsmiljöarbetet i förbundet har fortsatta
utvecklingsbehov och att denna utveckling av arbetsmiljöarbetet inom förbundet måste fortsätta
under 2015.
Lönerapportering RiB (deltid)
Under 2014 har stickprovskontroller utförts på lönerapporterna som de RiB-anställda lämnat in.
Endast smärre avvikelser har funnits t.ex. att man fört in uppgifter på fel rad eller att man
redovisat arbetstid för att skriva insatsrapporter. För att rätta till dessa fel så har de
stationsansvariga informerats om hur man fyller i blanketten och att ersättning för att skriva
insatsrapporter ingår i arvodet för styrkeledare och stationsansvariga.
Attestrutiner enligt riktlinjer och anvisningar följs.
Samtliga attestanter har fått information om attestreglementet och tillämpningsanvisningarna för
hantering av inkommande fakturor. Fakturorna är inskannade och i systemet finns vissa
kontroller inbyggda. I regel granskas fakturan av mottagningsattestant som kontrollerar att
fakturan överensstämmer med beställningen samt förslagskonterar fakturan. Därefter sänds
fakturan vidare för beslutsattest. Beslutsattestant/kontoansvarig ansvarar för att fakturan är riktig
och är rätt konterad. Sista kontrollen av konteringen görs av behörighetsattestant som efter
kontroll sänder fakturan till betalning.
Resultatet visar att attestrutinerna tillämpas på ett tillfredställande sätt. Endast ett fåtal attestfel
har noterats exempelvis beslutsattest kring egen resa eller hotellbokning.
Kontantkort.
Kvitton begärs in till varje delårsrapportering vilket innebär att förbundets kontantkonton
avstäms tre gånger per år. Avstämning görs mot kontoutdrag från banken, därefter konteras
inlämnade kvitton och överlämnas till kontoansvarig för beslutsattest. Vid avstämning har det i
sid 2 (2)
några fall saknats kvitton. Då har kontakt tagits med den ansvarig som påmints om rutinerna och
saknade kvitton efterfrågats.
Rutiner för intern och extern representation.
Vid kontroll av rutiner kring bokförda kostnader av intern och extern representation har
kontroller gjorts att följande uppgifter finns med; datum, namn på deltagare och syftet med
representationen. Utdrag av transaktionslistor av bokförda kostnader på representationskontona
58700 och 71000 har gjorts. Totala kostnaden för representation är cirka 93 400 kr 2014. Av
totalt 27 verifikationer har 17 stycken granskats. Alla fakturor är över 500 kr.
Resultat av genomförd granskning visar att rutiner kring lämnande av uppgifter till intern och
extern representation i allt väsentligt är tillfredställande. Uppgift om datum, deltagarförteckning
och syfte finns på huvuddelen av granskade fakturor. Efter genomförd granskning har
kompletteringsuppgifter begärts in från beslutsattestanter till bokförda fakturor till saknade
uppgifter.
Räddningsmateriel
Kontrollmomentet har genomförts med stöd av det datasystem som används för att dokumentera
genomförda revisioner. Revisioner av förbundets andningskyddsutrustning genomfördes 2014 på
24 av 25 stationer. Anledningen till att inte alla stationer hanns med är relaterade till logistiska
problem, för många stationer och för få extra rökskydd. Under 2015 kommer dessa två problem
att åtgärdas genom bättre samordning av transporter samt en större depå av rökskydd tillgängliga
för utbyte.
Sammanfattningsvis har rutinen fungerat väl med undantag för den brist som redovisas och som
kommer att korrigeras 2015.
Fysiska test
Förbundet har genomfört två uppföljningsmöten med förbundets företagsläkare för att
kontrollera hur många som inte genomfört de fysiska testerna. De flesta av de som inte
genomfört testerna har varit sjuka under testperioderna. Information har lämnats till
stationsansvariga och teamchefer som har personer på sin station eller skift som inte klarat
testerna. Det finns några enstaka personer i förbundet som är långtidssjukskrivna och fortfarande
utredning av landstinget.
Förbundet genomför fortsatt uppföljning tillsammans med teamchefer och stationsansvariga av
de som ännu inte klarat testerna. För att förenkla uppföljningen av fysiska tester kommer dessa
data att redovisas i CORE fr.o.m. 2015. Sammanfattningsvis fungerar uppföljningsrutinerna av
fysiska tester bra.
Uppdatering CORE-register
Detta är ett register som kräver kontinuerligt underhåll, under 2014 gjordes stora insatser i
registret. Bland andra kan nämnas att Härjedalen nu är en del i förbundets databas.
Tillsynsobjekten är uppdaterade. Tillståndsobjekten är uppdaterade sånär som på några tillstånd
som utfärdades av kommunen, arbete pågår för att kunna inarbeta även dessa i databasen. För
automatlarmsobjekten återstår en hel del arbete innan även dessa inarbetats i förbundets databas.
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014
Östersund
Olyckor
Händelsetyp
2014
58
58
103
17
1
2
1
3
0
0
0
6
2013
75
62
107
18
4
3
0
4
0
0
0
2
2012
54
42
98
15
8
3
3
0
0
2
2
1
2011
54
71
78
14
8
3
1
5
1
3
0
3
2010
75
67
111
17
1
12
1
0
0
0
2
4
Totalt
316
300
497
81
22
23
6
12
1
5
4
16
15
4
13
13
14
59
191
68
1
14
197
39
0
5
182
46
0
2
176
45
0
2
199
71
4
7
945
269
5
30
2
0
0
0
0
2
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Felindikering från automatlarm
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
62
0
11
2
0
0
0
0
0
0
7
45
1
2
0
1
0
0
0
0
0
3
3
0
10
2
1
0
0
0
0
0
1
4
1
12
0
0
0
0
0
0
0
2
1
3
7
2
0
0
0
0
0
0
1
115
5
42
6
2
0
0
0
0
0
14
Annat uppdrag
43
30
24
18
19
134
665
602
512
514
618
2 911
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Larm utan
tillbud
Annan olycka
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Övriga ärenden
Falsklarm räddning
Totalt
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Krokom
Olyckor
Händelsetyp
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Larm utan
tillbud
Annan olycka
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Övriga ärenden
Falsklarm räddning
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Felindikering från automatlarm
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
Annat uppdrag
Totalt
2014
12
25
33
3
0
4
1
0
0
0
0
0
2013
10
23
30
3
0
2
1
1
0
0
0
1
2012
19
12
28
3
1
2
1
0
1
1
0
1
2011
19
10
26
2
0
2
1
0
0
0
0
0
2010
19
12
29
4
2
0
1
0
0
0
3
1
Totalt
79
82
146
15
3
10
5
1
1
1
3
3
4
2
2
1
1
10
36
12
0
4
26
1
0
0
32
0
0
2
38
5
0
0
58
8
14
0
190
26
14
6
0
0
0
0
0
0
31
0
4
0
0
0
0
0
0
0
0
28
0
1
0
0
0
0
0
0
0
2
36
0
3
0
0
0
0
0
0
2
2
24
0
2
0
0
1
0
0
0
3
4
20
0
5
0
0
0
0
0
0
1
1
139
0
15
0
0
1
0
0
0
6
9
5
5
9
11
9
39
174
136
157
149
188
804
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Strömsund
Olyckor
Händelsetyp
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Larm utan
tillbud
Annan olycka
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Övriga ärenden
Falsklarm räddning
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Felindikering från automatlarm
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
Annat uppdrag
Totalt
2014
29
42
27
7
0
1
0
0
0
0
0
3
2013
27
31
28
7
0
1
0
0
0
0
0
1
2012
22
14
47
6
3
2
2
0
0
0
0
0
2011
15
29
36
5
0
1
0
0
0
1
0
0
2010
30
19
30
7
1
0
1
0
0
0
5
3
Totalt
123
135
168
32
4
5
3
0
0
1
5
7
7
3
2
0
4
16
40
19
0
2
37
5
0
0
33
1
1
1
35
3
0
0
25
8
2
2
170
36
3
5
0
0
0
0
0
0
186
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
153
0
2
1
0
0
0
0
0
0
1
82
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
69
0
7
0
0
0
0
0
0
0
0
92
4
4
0
0
1
2
0
0
0
0
582
4
18
1
0
1
2
0
0
0
1
20
8
4
4
6
42
385
305
223
205
246
1 364
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Berg
Olyckor
Händelsetyp
2014
18
32
33
3
0
1
0
0
0
0
0
1
2013
9
21
18
4
0
4
0
0
0
0
1
0
2012
15
8
20
5
0
2
0
0
0
0
0
1
2011
16
11
23
8
0
0
1
0
0
0
0
2
2010
21
11
27
4
0
2
0
0
0
0
1
1
Totalt
1
0
1
1
4
7
33
24
33
28
41
159
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
4
0
3
3
0
1
1
0
0
2
0
0
5
0
0
15
0
4
Falsklarm räddning
0
0
0
0
0
0
49
0
3
0
54
0
1
1
29
0
2
0
43
0
5
1
26
0
5
0
201
0
16
2
Felindikering från automatlarm
0
0
0
0
0
0
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
19
0
0
0
0
0
13
0
0
0
0
0
27
0
0
0
0
0
59
0
Annat uppdrag
3
2
1
3
3
12
184
143
137
157
178
799
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Annan olycka
Övriga ärenden
Larm utan
tillbud
Automatlarm, ej brand/gas
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Totalt
79
83
121
24
0
9
1
0
0
0
2
5
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Bräcke
Olyckor
Händelsetyp
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Larm utan
tillbud
Annan olycka
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Övriga ärenden
Falsklarm räddning
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Felindikering från automatlarm
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
Annat uppdrag
Totalt
2014
12
33
19
3
2
0
0
0
0
0
0
1
2013
16
20
16
1
0
1
1
1
0
0
0
0
2012
13
6
19
1
1
1
0
0
0
0
0
1
2011
20
10
17
2
1
1
2
1
0
0
0
0
2010
16
10
11
6
2
0
0
0
0
0
0
3
Totalt
77
79
82
13
6
3
3
2
0
0
0
5
2
0
1
0
0
3
28
4
0
0
27
4
0
1
25
3
0
0
23
10
0
1
32
4
0
0
135
25
0
2
0
0
0
0
0
0
71
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
67
0
2
0
0
0
0
0
0
0
2
55
3
4
0
0
0
0
0
0
0
1
55
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
54
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
302
3
16
0
0
0
0
0
0
0
3
7
3
1
5
0
16
184
162
135
153
141
775
Årsredovisning 2014
Bilaga 2
Dnr 740.2014.00667
Ragunda
Olyckor
Händelsetyp
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning-/tillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Larm utan
tillbud
Annan olycka
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Övriga ärenden
Falsklarm räddning
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Annan hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
Felindikering från automatlarm
Vattentransport
Trygghetslarm
Säkerhetsvakt
Dykuppdrag
Inbrottslarm
Hiss ej nödläge
Annat uppdrag
Totalt
2014
9
30
13
6
1
0
0
0
0
0
0
4
2013
10
15
17
3
1
0
0
0
0
0
0
1
2012
11
10
21
9
0
0
0
0
0
0
0
1
2011
18
11
12
3
1
1
1
1
0
0
0
0
2010
21
10
15
7
0
0
1
0
0
0
0
0
Totalt
69
76
78
28
3
1
2
1
0
0
0
6
0
0
0
0
0
0
18
10
0
0
17
4
0
0
12
4
0
0
9
0
0
0
13
4
1
0
69
22
1
0
0
0
0
0
1
1
117
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
73
1
3
0
0
0
0
0
0
1
0
75
3
3
0
0
0
0
0
0
23
1
80
0
1
1
0
0
1
0
0
30
0
66
0
2
0
2
0
1
0
0
29
0
411
4
12
1
2
0
2
0
0
83
1
2
4
2
11
4
23
213
150
175
181
177
896
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
Redovisning av nyckeltalsjämförelser
I ägardirektivet har direktionen givits i uppdrag att utarbeta nyckeltal som kan användas för
jämförelser med andra räddningstjänster. Under 2014 har förbundet utarbetat nyckeltal och
gjort nyckeltalsjämförelser med andra räddningstjänstförbund och kommuner. Nyckeltalen
kan indelas i ekonomiska nyckeltal och verksamhetsbaserade nyckeltal. I årsredovisning 2014
redovisas enbart de ekonomiska nyckeltalen. De verksamhetsbaserade nyckeltalen kommer att
fortsatt överses och kvalitetssäkras under 2015 och avses redovisas i samband med
årsredovisningen för år 2015.
Valet av de räddningstjänster som valts för jämförelsen grundar sig på följande faktorer:
 Räddningstjänsten ska vara organiserad i räddningstjänstförbund, inte som kommunal
räddningstjänst i enskild kommun.
 Variation i förbundens sammansättning söks, dvs. urvalet ska göra det möjligt att
jämföra förbund med en stor kommun och flera små kommuner med förbund
sammansatt av flera mer eller mindre likvärdiga kommuner.
 Inom förbundets ansvarsområde ska det totala innevånarantalet vara av samma
storleksordning som inom JRF ansvarsområde. Detta för att skatteunderlaget ska vara
jämförbart.
 Det totala medlemsbidraget ska vara av ungefär samma storleksordning.
I tabell 1 nedan redovisas data om de förbund som ingår i nyckeltalsjämförelsen.
Förbund
(antal
medlemmar)
1 Totalt
bidrag
(tkr)
2
Intäkter
(tkr)
3 Total
kostnad
(tkr)
4 Innevånare
5 Yta
(km2)
6
Objekt
(antal)
7 Stationer
8 Yta/
station
(km2)
9 Larm
10
Ber/
jour
JRF (7 med
Härjedalen)
113 784
8 139
121 923
116 078
43509
1122
32
1 346
1 900
126
Medelpad (3)
100 114
11 574
111 688
124 576
7 058
680
11
642
1 700
55
Norra
Älvsborg (4)
77 715
13 248
90 963
109 583
2 604
720
9
289
1 250
44
Gästrike (5)
101 600
8 243
109 843
140 658
4 889
700
10
489
1 748
52
Dalamitt (4)
93 555
12 237
105 792
126 377
3 996
517
10
400
2 150
53
Karlstadsregionen (6)
96 441
21 077
117 518
138 779
2 356
719
11
214
1 890
56
11 Personal
I tabell 1 redovisas följande data:
1.
Det totala årliga medlemsbidraget, för JRF bygger siffran på budget 2014 och det då överenskomna
medlemsbidraget för Härjedalen. För övriga förbund bygger siffrorna på årsredovisning 2013.
2. Intäkter, bygger på siffror från årsredovisning 2013 även för JRF – Härjedalens intäkter är inte
inkluderade.
3. Förbundens totala kostnad, beräknas som summan av bidraget plus intäkterna.
4. Förbundens totala innevånarantal (SCB statistik 2014-03-31).
5. Förbundens totala yta (förbundsvis summering av medlemskommunernas yta, uppgifter från
Wikipedia).
6. Antalet objekt år 2013 som enligt LSO 2.2 är skyldig att lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet.
7. Antal brandstationer, både heltids- och deltidsstationer (värn ingår inte).
8. Förbundens totala yta/antal stationer.
9. Antal larm varje år.
10. Antal brandmän/brandbefäl inom förbundet i beredskap/jour 24/7/365.
11. Anställd personal inom förbundet – innefattar både heltidspersonal och RiB (värnpersonal ingår inte).
500
280
220
247
278
315
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
Ur tabellen kan bland annat följande utläsas:
 JRF har cirka 3 gånger fler stationer än övriga räddningstjänstförbund och ungefär
dubbelt så många anställda.
 JRF har mer än dubbelt så många brandmän/brandbefäl i beredskap eller jour 24/7/365
än de övriga räddningstjänstförbunden.
 Antalet larm är ungefär lika många i de jämförda räddningstjänstförbunden.
 JRF har ca 50 % fler objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet
(LSO 2.2) än övriga förbund.
Med de personalvolymer som inryms i JRF verksamhet är förbundet jämförbart med
Räddningstjänsten Syd som har cirka 485 anställda och Södra Älvsborg som har cirka 425
anställda. Räddningstjänsten Syds medlemsbidrag var 2013 cirka 250 000 tkr och Södra
Älvsborgs räddningstjänstförbund cirka 140 000 tkr.
När det gäller antalet brandmän i jour är jämförbara förbund Nerike brandkår och Södra
Älvsborg som har cirka 90 brandmän/brandbefäl i beredskap. Nerikes brandkår
medlemsbidrag 2013 var cirka 140 000 tkr.
Antalet objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet i JRF är jämförbart med
Attunda räddningstjänstförbund (1 005 objekt), Östra Götalands räddningstjänstförbund
(1 141 objekt) och Uppsala räddningstjänstförbund (1 261 objekt).
Vad avser stationsantal och förbundets ytstorlek finns inga jämförbara förbund i Sverige.
Ekonomiska nyckeltalsjämförelser
De nyckeltal som redovisas i denna jämförelser baseras på budget 2014 för Jämtlands
räddningstjänstförbund och bokslutssiffror från årsredovisningarna 2013 för de förbund som
används i jämförelserna. Skälet till detta är att jämförelserna ska inkludera Härjedalen vilket
inte är möjligt om årsredovisningen för 2013 används. De nyckeltal som framräknas för JRF
kommer ur ekonomisk synvinkel att vara till de övriga förbundens fördel då budgetsiffrorna är
uppräknade och avser 2014 medan årsredovisningarna bygger på utfallet 2013. Vid
framräkning av nyckeltalen används enbart medlemsbidraget, intäkterna varierar mycket
mellan förbunden bland annat beroende på att några förbund har breddade uppdrag dvs. de har
andra uppgifter än de som inkluderas i kommunal räddningstjänst.
De ekonomiska nyckeltal som redovisas i detta dokument är:
 Medlemsbidrag/anställd.
Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal bedöms lämpligt då
personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver lönekostnader genererar
de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m. Det är dessutom den
viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning för att kunna
genomföra verksamhet.
 Medlemsbidrag/brandman/brandbefäl i beredskap.
Om man istället slår ut medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får
man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande verksamhet
och administration.
 Medlemsbidrag/innevånare.
Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på medlemsbidrag per innevånare i
respektive förbund fördelar sig. Detta ger möjlighet att på en övergripande nivå bilda sig en
uppfattning över hur mycket räddningstjänsten kostar per innevånare. Denna beräkning tar
inte hänsyn till det kommunala utjämningsbidraget för räddningstjänst1.
 Investeringsmedel/fordon.
Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på de investeringsmedel per fordon som
tilldelats under de senaste 5 åren. Detta nyckeltal ger en uppfattning om
investeringsbeloppens storlek i relation till den fordonspark som finns i respektive förbund.
Det är nödvändigt att nyttja medelvärden då investeringsbeloppen kan variera kraftigt mellan
enskilda år. I detta fall har medelvärden över 5 år använts.
Medlemsbidrag per anställd
Vid analys av medlemsbidragets storlek per anställd finner man att det är stora skillnader
mellan förbunden. Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal
bedöms lämpligt då personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver
lönekostnader genererar de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m.
Det är dessutom den viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning
för att kunna genomföra verksamhet.
Personalkostnader
är
också
nationellt jämförbara då löner och
övriga förmåner i allt väsentligt
bygger på nationella avtal. Det finns
förvisso lokala avtal men de bör i
relation till lön, övertid m.m. utgöra
en liten del av den totala
personalkostnaden.
I diagram 1 kan utläsas att i JRF är
medlemsbidraget/anställd cirka 225
tkr medan det i de övriga förbunden
är mellan 305-410 tkr/anställd.
Diagram 1 Medlemsbidrag per anställd.
Detta innebär att det ekonomiska utrymme som avsatta för att bedriva räddningstjänst i JRF
regi är betydligt lägre än i de övriga förbunden som använts i jämförelsen. Om JRF ges
samma ekonomiska förutsättningar som t.ex. Karlstadsregionen med ca 300 tkr/anställd skulle
JRF medlemsbidrag vara cirka 150 000 tkr.
1
Krokoms kommun får 150 kr/innevånare, Strömsund/Bräcke/Bergs kommuner får 250 kr/innevånare och
Härjedalen/Ragunda 500 kr/innevånare i kommunalt utjämningsbidrag för räddningstjänst.
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
Medlemsbidrag per brandman i beredskap/jour
Om man istället fördelar medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får
man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen
blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande och
administrativ verksamhet.
Även här framgår det tydligt att JRF
disponerar ett betydligt mindre
ekonomiskt utrymme än övriga
förbund för att skapa denna
förmåga.
Medlemsbidraget per brandman i
beredskap är i JRF cirka 900 tkr
medan det i de övriga förbunden
varierar mellan 1 700–1 950 tkr/
brandman/brandbefäl.
Diagram 2 Medlemsbidrag per brandman/IB/YB i beredskap/jour.
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
Medlemsbidrag per innevånare
Om man jämför hur mycket innevånarna i varje förbund betalar i bidrag för räddningstjänsten
erhålls resultat enligt diagram 3.
Innevånarna
i
Jämtland
räddningstjänstförbunds
område
betalar cirka 980 kr/år för denna
verksamhet.
Motsvarande
kostnad
varierar
mellan 700 och 800 kr/innevånare i
de övriga förbunden.
Förklaringen till detta är JRF stora
yta, ringa befolkningsmängd i
förhållande till den stora ytan samt
relativt många samhällen som
kräver brandstation om kraven i
LSO ska uppfyllas.
Diagram 3 Medlemsbidrag per innevånare.
Investeringsmedel per fordon
Om man delar den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2009-2013 med antalet
fordon i respektive förbund erhålls
resultatet som redovisas i diagram 4.
I diagrammet har även JRF med
Härjedalen redovisats. Detta värde har
framräknats genom att dela den
genomsnittliga årliga investeringsnivån i
JRF med antalet fordon med Härjedalens
fordonspark ingående (79 fordon istället
för 60). Detta ger en uppfattning om
skillnader mellan JRF med Härjedalen
som medlem och övriga förbund om
investeringsnivån förblir oförändrad.
Diagram 4 Investeringsnivå per fordon.
I diagram 4 framgår att investeringsnivån per fordon i JRF är lägre än motsvarande värde i de
övriga förbunden. JRF hade under perioden 2009-2013 en genomsnittlig investeringsnivå per
fordon på knappt 100 tkr medan de övriga förbunden varierade mellan 110 tkr till ca
195 tkr/fordon. Med Härjedalen som medlem i JRF blir investeringsnivån per fordon ca 75
tkr.
JRF investeringsnivå under perioden 2009-2013 var relativt hög. Om 2014 års
investeringsnivå inkluderas blir skillnaden betydligt större då JRF investeringsbudget 2014 är
Årsredovisning 2014
Bilaga 3
3 400 tkr vilket sänker JRF genomsnittliga investeringsnivå till ca 4 651 tkr istället för 5 903
tkr.