1. No category

1 (32)
2015-02-10
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
Matilda Westling
Översiktsplan för Bestorp
Samrådsredogörelse
Besöksadress: Drottninggatan 45, Linköping Postadress: Linköpings kommun, 581 81 Linköping
Växel: 013-20 64 00
Dnr KS 2012-558
2
Innehållsförteckning
Samrådsförfarande............................................................................................................................. 3
Sammanfattning och förslag till revideringar .................................................................................... 3
Plankartan förändras/förtydligas enligt följande: ......................................................................... 4
Inkomna skrivelser ............................................................................................................................ 5
Inkomna synpunkter, sorterade efter ämne ........................................................................................ 6
Inget att erinra .............................................................................................................................. 6
Övergripande om planförslaget.................................................................................................... 6
Utbyggnadsområden .................................................................................................................... 8
B2/LIS24 (i samrådshandlingen) ...................................................................................... 8
Övriga utbyggnadsområden ............................................................................................ 11
Trafik ......................................................................................................................................... 15
Gång och cykel ............................................................................................................... 16
Kollektivtrafik - Stångådalsbanan .................................................................................. 17
Sjöfart ............................................................................................................................. 18
Vägtrafik ......................................................................................................................... 18
Turism........................................................................................................................................ 20
Naturvård ................................................................................................................................... 21
Strandskydd och Landsbygdutveckling i strandnära läge (LIS) ................................................ 22
LIS-områden ................................................................................................................... 22
Jordbruk – Djurhållning ............................................................................................................. 23
Kulturmiljö ................................................................................................................................ 23
Upplevelser och miljöer ............................................................................................................. 26
Sociala frågor ............................................................................................................................. 26
Teknisk infrastruktur.................................................................................................................. 27
Miljö- och riskaspekter, hälsa och säkerhet ............................................................................... 27
Buller .............................................................................................................................. 28
Elektromagnetiska fält .................................................................................................... 28
Närvärme ........................................................................................................................ 28
Miljökvalitetsnormer ................................................................................................................. 29
Olyckor, översvämning och erosion .......................................................................................... 29
Mellankommunal samordning ................................................................................................... 30
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)..................................................................................... 30
Riksintressen .............................................................................................................................. 30
Naturvård ........................................................................................................................ 31
Friluftsliv ........................................................................................................................ 31
Totalförsvarets intressen ................................................................................................. 31
Plankartan från samrådshandlingen ................................................................................................. 32
3
Samrådsförfarande
Förslaget till översiktsplan för Bestorp har varit föremål för samråd under perioden
28 april tom 1 juli 2014. För att uppmärksamma allmänheten på detta annonserades det i
tidningar och på kommunens hemsida. Förslaget till planhandling fanns under samrådstiden att hämta i matbutiken i Bestorp, på Medborgarkontoret City på stadsbiblioteket i Linköping och i Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens kundtjänst samt digitalt på kommunens hemsida. Under samrådstiden hölls två ”öppna hus” i Bestorp där det var möjligt
att komma och ställa frågor till planförfattarna om förslaget.
Totalt har det kommit in 31 skrivelser under samrådstiden. Av dessa är 16 från privatpersoner. Besökarna på de öppna husen uppmanades att själva formulera och skriva ner sina
synpunkter och skicka in dem till kommunen. Några av skrivelserna omfattar flera sidor
och några är undertecknade av flera personer. En del inkomna synpunkter har inte berört
planen och har därför inte hanterats i samrådsredogörelsen utan vidarebefordrats till andra
instanser.
Sammanfattning och förslag till revideringar
Sammanfattningsvis berör inkomna synpunkter många olika områden.
När det gäller utbyggnadsområden uttrycks bland annat en önskan om att peka ut fler utbyggnadsområden för orten och lägen för nya områden föreslås i yttrandena.
I ett par skrivelser utrycks en negativ inställning till utbyggnadsområde B2/LIS24 som man
menar påverkar framför allt möjligheterna till rekreation och naturlivet negativt. Även föreslagna förtätningar inom B8 beskrivs som negativa för kultur- och naturmiljön i området.
Det finns också en önskan om att förbättra vissa grundförutsättningar i Bestorp innan orten
byggs ut enligt planförslaget; bland annat med en effektiv kollektivtrafik (tågstopp alternativt rejält utökad busstrafik), närliggande aktivitetsmöjligheter och utbyggt cykelvägnät till
närliggande samhällen för säker kommunikation även för billösa (t.ex. barn och ungdomar)
till och från aktiviteter.
När det gäller trafik lyfts framför allt behovet av bättre gång- och cykelförbindelser till
grannorter och till Linköping. Stångådalsbanan nämns också i flera skrivelser, bland annat
av Kinda kommun som anser att planeringen bör utgå från att järnvägen ligger kvar och att
den utvecklas för pendling och för fjärrtrafik.
Visit Linköping önskar även utförligare beskrivningar av besöksnäringen och efterfrågar
fler områden som kan avsättas för verksamheter inom besöksnäring och turism. För övrigt
är synpunkterna spridda på ett antal olika ämnen, bland annat kultur- och naturmiljö, sociala frågor och LIS-områden.
Efter samrådet har en översyn av planförslaget genomförts. Inkomna synpunkter samt ytterligare bearbetning av förslaget har föranlett vissa ändringar i planen. Bland annat har
fler områden tillkommit, verksamhetsområdet S1 har flyttats för att frigöra ytor för fler bo-
4
städer och område B8 har tagits bort på grund av kultur- och naturvårdsskäl. Gång- och cykelkartor illustrerar tydligare, både befintligt och behov av nytt gång- och cykelnät. Text
har även lagts till rörande turism och besöksnäring.
Plankartan förändras/förtydligas enligt följande:
Ändringar i plankartan:
1. Antalet områden för nya bostäder utökas. Två områden tillkommer (B2 och B5 på
den reviderade plankartan) norr om den nya anslutningsvägen mellan väg 687 och
Norrängen. Ett område tillkommer i skogsbrynet nordost om korsningen väg 687
och väg 691 (B8 på den reviderade plankartan). Ett område tillkommer nordost om
Sätra by, norr om väg 691 (B9 på den reviderade plankartan).
2. Område för förtätning (B8 på samrådskartan) i Sätra by utgår.
3. Norrängen (B1 på den reviderade plankartan) redovisas som ett område med en inriktning för befintlig bebyggelse (detaljplaneläggning).
4. Område för verksamheter (S1 på samrådskartan) flyttas till ett läge i norra delen av
Bestorp öster om väg 687.
5. Område för närvärmeverket (N) flyttas till ett område söder om väg 691 intill räddningstjänstens lokal.
6. Två nya LIS områden tillkommer, LIS25 för bryggor och bad söder om Norrängen
och LIS26 för båtbryggor i viken i Norrängens nordöstra del.
7. En samåkningsparkering (P/S) redovisas i korsningen väg 687 – väg 691.
8. Gång- och cykelvägen från Sätravallen som finns med i Översiktsplanen för landsbygden och småorterna tas med även i planen för Bestorp.
9. En gång och cykelväg redovisas från område B7 (på den reviderade plankartan) till
Sätra skola.
5
Inkomna skrivelser
Myndigheter och grannkommuner
1. Länsstyrelsen
2. Trafikverket
3. Försvarsmakten Flygskolan Malmen
4. Försvarsmakten, högkvarteret
5. Polisen i Östergötland
6. Sjöfartsverket
7. Kinda kommun
8. Åtvidabergs kommun
Statliga och kommunala verk, stiftelser, bolag och resultatenheter
9. Omsorgsnämnden
10. Tekniska verken AB
Företag och intresseföreningar
11. Sturefors Egendom AB
12. Visit Linköping
13. Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun
14. Östergötlands museum
Lokala föreningar och församlingar
15. Bestorps byalag
Privatpersoner
16. Anita Arbrandt
17. Annika Pettersson
18. Barn från Bestorp
19. Birgitta och Berndt Roth
20. B. Svensson
21. Elena Wallgren
22. Håkan Wallgren
23. Lindeberg/Mårdén
24. Maria Ekstrand-Andersson mfl (tot 12 personer)
25. Maria Kappling
26. Maria och Richard Kappling
27. Marie Karlsson mfl (tot 20 personer)
28. Martin Hultman
29. Peter Lamberth
30. Susanne Appelberg
31. Thure-Gabriel Bielke (2 skrivelser)
6
Inkomna synpunkter, sorterade efter ämne
Inkomna synpunkter har sorterats efter ämne. Detta innebär att samma skrivelse kan ha delats upp och kan förekomma under flera ämnesrubriker. Under varje rubrik sammanfattas
inkomna synpunkter och därefter, i förekommande fall, redogörs kommunens kommentarer i kursiv stil. Kommentarer lämnas till synpunkter som behandlar övergripande markoch vattenanvändning, inriktningar, strukturfrågor etc. De synpunkter som inte berört planen har inte hanterats i samrådsredogörelsen utan vidarebefordrats till aktuell instans.
På grund av att ett område utgått sedan utställningen och ett par har tillkommit, som ett resultat av inkomna synpunkter, så har alla områden på plankartan fått nya namn till utställningshandlingen för att plankartan ska bli lättläst. I samrådsredogörelsen sker hänvisningar
till områden. Anges inget annat gäller hänvisningen till namn i samrådshandlingen.
Inget att erinra
Följande insatser har inget att erinra mot planförslaget:
Polisen i Östergötland
Försvarsmakten, högkvarteret
Försvarsmakten Flygskolan Malmen
Åtvidabergs kommun
Övergripande om planförslaget
Kinda kommun är positiv till ett fördjupat samarbete kring Brokind och Rimforsa med
omnejd och lyfter ett antal frågor där kommunerna skulle tjäna på samverkan, exempelvis;
Kinda kanal, busstrafiken, en ny campingplats, järnvägen, idrott och rekreation.
Maria Kappling anser att de förslag till förbättringar för de idag redan bosatta i Bestorp är
vaga och svagt förankrade och framhåller att en konkretisering bör framarbetas om hur infrastrukturen ska lösas innan en förtätning kan vara aktuell. Det är redan idag ett stort problem med gles kollektivtrafik och har inte förbättrats i och med tidigare förtätningar av
samhället.
Maria och Richard Kappling anser att en positiv och långsiktig utveckling av orten bör
den utgå från en stabil grund. Innan nya områden tillkommer behöver därför de nedan listade grundförutsättningarna vara uppfyllda:
· En effektiv kollektivtrafik (tågstopp alternativt rejält utökad busstrafik),
· Närliggande aktivitetsmöjligheter t.ex. riktig fotbollsplan, naturområden, isbana,
motionsspår mm
· Utbyggt cykelvägnät till närliggande samhällen för säker kommunikation även för
billösa (t.ex. barn och ungdomar) till och från aktiviteter. Idag är det svårt för barn i
Bestorp att på egen hand, utan bilskjuts, använda sig av Brokinds idrottsanläggningar, Västerbys golfbana, Bjärka Säbys fotbollsplan och frisbeegolfbana. Det
finns sannolikt även ett stort intresse och samhällsnytta av längre säkra cykel/gångvägar t.ex. runt Stora Rängen och till Sturefors.
7
För att den nya utvecklingen även ska upplevas gagna befintliga hushåll/individer i Bestorp, anser Maria och Richard Kappling att vissa saker bör beaktas innan ett nytt område
tas in i en översiktsplan och senare detaljplan:
· befintlig infrastruktur ges lika stor prioritet för underhåll och modernisering som de
nya områdena (säkerställande av trygga gång-, och cykelvägar inom byn, underhåll
infrastrukturen som vägar och belysning),
· ny bebyggelse ska inte störa befintlig bebyggelse (t.ex. ej direkt gränsa mot befintliga fastigheter, ej ge upphov till ökad insyn eller orimligt ökad förbipassage på
trånga och känsliga gång och cykelstråk eller bilvägar, ej belysa idag obelysta områden),
· beakta det rika och attraktiva djurliv som hör landsbygden till,
· tillse att det finns båtplatser även för nya boende för att inte ytterligare belasta redan hårt ansatta strandmiljöer och vikar,
· att nya områden, särskilt i anslutning till den äldre bebyggelsen i samhället, inte blir
stereotypa och slår omkull charmen som idag finns. Det är därför av vikt att varje
ny fastighet hanteras unikt och utformas för att på bästa vis ansluta till befintliga
karaktärer och med det bibehålla eller förstärka stoltheten över vår unika by. Richard och Maria Kappling hänvisar till ett stycke under Genomförande - Bonde och
service som de anser riskerar att motarbeta detta: ”Privata byggherrar bygger givetvis på eget initiativ, men även här kan det finnas hinder, till exempel svårigheter
att få tillräckligt stora lån för nybyggnation på landet. Kommunen kan emellertid
skapa förutsättningar för byggande genom att arbeta med olika typer av planer."
Martin Hultman påpekar att kommunen sedan 2008 har känt till att båthamnen i Bestorp
är förgiftad av bland annat dioxin. Vid senaste informationsmötet sommaren 2012 lovade
ansvariga vid ett möte på Sätra skola att saneringen av båthamnen skulle påbörjas 2014.
Där är vi idag. Hur går det med denna sanering som är nödvändig för att ett av Bestorps
viktigaste områden ska kunna frodas i framtiden?
Kommentar: Linköpings kommun instämmer i att det är flera områden som skulle gynnas
av ett kommungränsöverskridande samarbete.
Ett ökat befolkningsunderlag stärker möjligheterna för att Bestorp att kunna få en förbättrad kollektivtrafik, fler idrottsanläggningar mm. En utbyggnad av orten enligt översiktsplanen ger på sikt ett ökat befolkningsunderlag som i sin tur kan ge ett underlag för en utökad service.
När det gäller kollektivtrafiken är det önskvärt med en bra utbyggd kollektivtrafik på
landsbygden för att kunna skapa ett hållbart boende när många har behov av att pendla
till arbete mm. Eftersom det i slutänden är en fråga om finansiering så gäller det att hitta
de bästa lösningarna för varje ort t.ex. tåg, buss eller anropstrafik. Men det kan också
vara att hitta bra lösningar för samåkning. Översiktsplanen ger goda förutsättningar för
samåkning genom att mark reserveras för en pendlarparkering. Eftersom området vid
busshållplatsen i centrala Bestorp är begränsat redovisas på plankartan till utställningshandlingen en samåkningsparkering i korsningen väg 689 och väg 691. Pendlarparkeringen vid busshållplatsen kvarstår.
I Bestorp finns fysiska förutsättningar för att pendeltågen ska kunna stanna, men införande
av pendeltåg på Stångådalsbanan är ett beslut som måste tas av Region Östergötland och
8
kräver eventuellt medfinansiering från berörda kommuner. Framtagandet av en åtgärdsvalsstudie där stråket mellan Linköping och Kalmar studeras trafikslagsövergripande pågår under ledning av Trafikverket tillsammans med regionförbunden i Kalmar och Östergötland (november 2014). Syftet är att få fram ett bra underlag för att kunna bedöma vilka
åtgärder som ska göras för järnväg respektive väg. Sannolikt kommer beslut om ändrad
trafikering på banan invänta resultatet av åtgärdsvalsstudien.
Utbyggnad av vägar mm i nya områden ska täckas av exploateringsintäkterna för området.
Upprustning av befintliga kommunala vägar i Bestorp samt gång- och cykelvägar till närliggande orter är åtgärder som måste prioriteras mot behovet av liknande åtgärder i andra
delar av kommunen.
Ur hållbarhetssynpunkt är det lämpligast att bygga ut orten i anslutning till den befintliga
bebyggelsen. Det är oundvikligt att viss befintlig bebyggelse berörs av de nya utbyggnadsområdena, bl.a. genom att utsikter påverkas. Valet av lämpliga utbyggnadsområden sker
även med största möjliga hänsyn till natur- och kulturmiljöintressen men viss konflikt med
natur- och kulturmiljöintressen är dock svår att helt undvika.
Bebyggelsens utformning i Bestorp är en viktig fråga för att nya områden inte ska bli traditionella villamattor utan anpassas till miljön. I planen beskrivs under Planförslag - Boende att hänsyn ska tas till bla rådande bebyggelsetradition, topografi, förekommande natur- och kulturvärden mm. Att hänsyn även ska tas till kulturvärden har förtydligats till utställningshandlingen. Kommunen har även tagit fram en broschyr som ger tips och vägledning om vad man ska tänka på när man ska bygga på landsbygden. http://weblisher.textalk.se/linkoping/20140709-1/?page=1&mode=50&noConflict=1
Avsikten med stycket som Maria och Richard Kappling hänvisar till är att beskriva kommunens verktyg för att möjliggöra byggnation på landsbygden vilket är att ta fram planer.
Översiktplaner pekar ut lämpliga områden att bebygga och i nästa skede, för ett avgränsat
delområde av översiktsplanen, tas detaljplaner fram. Detaljplanerna är juridiskt bindande
och reglerar mark och vattenanvändningen.
Frågan om sanering av småbåtshamnen vidarebefordras till ansvariga för frågan inom
Miljökontoret och avdelningen för Stadsmiljö.
Utbyggnadsområden
B2/LIS24 (i samrådshandlingen)
(för generella synpunkter rörande LIS, se s. 21)
Barn från Bestorp beskriver hur byggnation på området (troligtvis B2/LIS24, framgår
ej av skrivelsen och kontaktuppgifter saknas) kommer att påverka djurlivet negativt,
kommer hästarnas hagar att få plats? Det kommer inte gå att leka, promenera eller åka
pulka eller skidor där, hundarna kan inte springa lösa på promenaderna. Det finns inte heller någon annan väg ner till vattnet eller möjlighet att vara vid vattnet utan att gena/vistas
på någon annans tomt. Med fler bostäder och människor blir det inte lika mysigt i Bestorp,
lugnet försvinner och miljön runt sjön förstörs med mer biltrafik. Det blir mer trafik på
vägen till skolan.
9
Lindeberg/Mårdén anser att området B2 (i samrådshandlingen) har bättre terräng att
bygga på eftersom det inte är jordbruksmark. Förutsättningen är dock att byggnationen
sker på ett sådant sätt att naturvärden bevaras, dvs att man inte kalhugger hagen och bygger
hus på ungefär samma sätt som man gjort på andra sidan väg 687, nära ICA-affären.
Maria Kappling är negativ till en utbyggnad av område B2/LIS24 och framför följande
argument varför området inte bör bebyggas:
· En byggnation i området skulle i praktiken begränsa vilka som får tillgång till det
för samhället, unika grönstråk ända ner till vattnet. Liknande korridorer mellan land
och vatten som inte är bebyggda är i Bestorp mer eller mindre obefintliga. Både
djur och människor utnyttjar denna yta i dagsläget.
· Privatbostäder skulle inskränka på möjligheten att vistas området samt tydligt ändra
förutsättningarna för djur- och växtliv samt rekreationsmöjligheter för människor
som t.ex. längdskidåkning och hundpromenader.
· Förslaget strider mot gällande regler för landsbyggnadsutveckling i strandnära lägen och hänvisar till Länsstyrelsen i Östergötland: syftet är att stimulera den lokala
och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden.
· Rekreationsytor saknas i strandnära lägen och genom att bebygga området minskar
samhällets attraktionskraft på grund av att tillgängliga strandnära områden försvinner.
· Argumentet att peka ut området för bostäder för att locka nya invånare till orten
sker snarare genom att behålla de få områden som faktiskt alla kan använda i
strandnära lägen.
· Sluttningen ner mot Stora Rängen i område B2/LIS 24 (liknar en mindre rasbrant)
borde anses som en restbiotop i ett i övrigt antropogent fragmenterat landskap.
Dessa områden innehåller för arter en viktig funktion som tillflyktsorter samt spridningskorridorer som riskerar att bli avskuren med en utbyggnad av området.
· Risk finns att schaktning, utfyllnad, grävning och deponering av jordmassor skadar
sluttningen ner mot vattnet.
· Fler hårda ytor i närheten av vattnet kan också bidra till ökat näringsläckage.
· Strandområdet nedanför har idag en riklig växtlighet av vass som är en karaktärsväxt för näringsrika sjöar där den bildar stora täta bestånd.
· Bestorp är ett samhälle som har ett högt bebyggelsetryck i strandnära lägen med
mycket få naturliga passager för djur att nå vattnet.
Maria Kappling hänvisar till ett utdrag ur Naturvårdsverkets Handbok 2009:4 Utgåva 2 Strandskydd – en vägledning för planering och prövning, 7 kap 18 f § miljöbalken samt de
nationella miljömålen.
Istället föreslår Maria Kappling, att området planeras för turism- och näringsliv t.ex. café,
friluftsanläggning eller en informationsplats om Eklandskapet och det närliggande sjösystemet. Detta menar Maria Kappling, ligger mer i linje med vad Länsstyrelsen i Östergötland rekommenderar.
Maria och Richard Kappling anser att ambitionen ska vara att utveckla Bestorp i en positiv riktning, både för befintliga och nya bofasta invånare och nya och befintliga sommargäster samt för besökare och för kommunen och regionen i stort. Detta menar Maria och
Richard Kappling att planförslaget inte gör idag och påpekar att bo i Bestorp idag är förenat med värden som är viktiga att ha med även när man tänker framtida utveckling. Exem-
10
pel på sådana värden är: närheten till sjön, närheten till naturen och djurliv, lugnet och rekreationsmöjligheter samt servicen på orten. Med bakgrund till detta är Maria och Richard
Kappling negativa till en utbyggnad av område B2/LIS24 (i samrådshandlingen) och motiverar det med att det:
· är ett av väldigt få obebyggda området längs kustlinjen från hamnen till Norrudden.
· är ett område som erbjuder tillgång till sjön för såväl djur som människor
· är fantastiska miljöer för fåglar och övriga djur och växter
· är ett av få obelysta områden med naturliga växlande vyer och årstidsskiftningar
· är ett område för rekreation för samtliga invånare och besökare i Bestorp
· är olämpligt att bebygga med hänvisning till att området skulle vara olämpligt som
LIS- område pga höga naturvärden, är av riksintresse för friluftsliv och naturvård,
är strandskyddat och hänvisar till Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Västra
Götaland, Länsstyrelsen i Östergötland och Miljöbalken.
Istället för att bebygga området med bostäder föreslår Maria och Richard Kappling att området skulle kunna användas till något som stärker bygden och dess utveckling (utan att
lika uppenbart störa befintliga naturvärden, djurstråk och friluftsmöjligheter) som exempelvis:
· naturcentral för information om eklandskapet och sjösystemet, kanske med ett sommarcafé,
· utgångspunkt för vandrings-, skridsko- och kanotleder med diskret övernattningsmöjlighet i vindskydd,
· naturligt integrerad Friluftscentral med motionsspår.
Marie Karlsson mfl (tot 20 underskrifter) är emot byggnation (emot en upphävning av
det utökade strandskyddet) inom B2/LIS24 (i samrådshandlingen) och beskriver att området är beläget i ett område som används för promenader, skidåkning, sommarbete för hästar och som året runt har ett mycket rikt naturligt djur- och växtliv. Området utgör enligt
Marie Karlsson mfl även en av de få bevarade passager till och från Stora Rängen i eller i
närheten av Bestorp. En byggnation i området skulle inverka negativt på de kvaliteter som
är en stor anledning till att trivas i Bestorp och skulle störa denna unika känsliga remsa i
naturen.
Kommentar:
Området B2/LIS24 (i samrådshandlingen) är ett vattennära område som med rätt omfattning och utformning kan bli en mycket attraktivt boendemiljö i Bestorp. En viktig politisk
inriktning för arbetet med Bestorp, liksom för övriga småorter inom kommunen, har varit
att hitta nya attraktiva boendemiljöer.
Kommunen anser att LIS kan användas för området. Landsbygdsutveckling förutsätter att
människor vill bo på landsbygden. För att göra det måste landsbygden vara attraktiv som
boendemiljö. Det är många olika faktorer som bidrar till att landsbygden ska vara attraktiv för boende, bl.a. att det finns skolor, kollektivtrafik och service. Men en viktig faktor är
även närheten och tillgängligheten till stränder, som ger möjlighet till bad, båtliv, fiske
mm. Att människor bor på landsbygden innebär att det finns ett underlag till olika typer av
service. Det finns alltså, enligt kommunens mening, en tydlig koppling mellan närheten och
tillgänglighet till stränder för boende och landsbygdsutveckling.
11
I Bestorp är stora delar av stranden ianspråktagen så det är därför viktigt att nya bostadsområden inte tillåts att gå ner till vattnet. Allmänheten ska ha tillgång till stranden. Områdets utbredning begränsas också av den skyddsvärda natur som finns i anslutning till området, bland annat delar av strandremsan ingår i ett av områdena. Vid utbyggnad av område B2/LIS24 kommer området närmast stranden att även i fortsättningen vara tillgängligt för allmänheten. Grönstråket längs stranden kvarstår.
Hur själva byggnationen kommer att gå till och eventuella risker behandlas i inför byggskedet.
Sjön lider av övergödning, något som vassen kan indikera. Målsättningen är enligt miljökvalitetsnormerna att minska övergödningen. Eftersom området inte sträcker sig ner mot
vattnet så bör risken för ökat näringsläckage vara liten.
Kommunen delar inte uppfattningen att det finns ett högt bebyggelsetryck i Bestorp. I Bestorps närhet finns mycket stora områden med höga naturvårdsvärden och som ger möjlighet till ett stimulerande och innehållsrikt friluftsliv på nära håll. Det finns andra områden i
Bestorps utkant som lämpar sig för hästhagar, bl.a. området öster om väg 689 och norr om
väg 691.
I enlighet med inkomna synpunkter föreslås ett nytt LIS-område som sträcker sig ända ner
till vattnet pekas ut i utställningshandlingen för att möjliggöra ett iordningsställande av
exempelvis vindskydd mm för det rörliga friluftslivet eller bryggor för bad. För motionsspår mm krävs större arealer och detta skulle kunna utvecklas inom område U2 (i samrådshandlingen).
I inriktningen för bostäder står även att icke störande verksamheter och möjlighet till kombinerad arbetsplats och bostad tillåts i bostadsområdena. Mindre verksamheter kan således rymmas närmast vattnet i utbyggnadsområdet.
Övriga utbyggnadsområden
Birgitta och Berndt Roth anser att en splittring av deras ägor öster om 691 i anslutning
till skolan (för St2 (i samrådshandlingen)) ej är en intressant lösning, blir det aktuellt är
det bättre om kommunen istället köper hela det området. Vidare beskriver Birgitta och
Berndt Roth att det närmast vägen skulle kunna vara ett par villor, lite längre in en förskola
eller skolbyggnad och resten av marken används som skolskog. Marken är i dagsläget utarrenderad.
B Svensson föreslår ett nytt läge för en badplats vid Lillsjöns norra strand med syftet att
Bestorp ska få en ny badplats som uppfyller nuvarande och framtida behov på ett väl fungerande och trevligt badområde. Inledningsvis listas de brister som dagens badplatsläge har
och därefter beskriver B Svensson fördelarna med det nya läget som skulle innebär att:
· Området är lättillgängligt både för cykel och bil,
· platsens läge och dess omgivningar möjliggör för att den vid fint väder kan vara
solbelyst från tidig morgon fram till kvällen,
· avsaknaden av motorbåt- och vattenskotertrafik i Lillsjön är till stor fördel och säkerhet för badande,
· platsen har ett bra mikroklimat för ett bad,
12
·
·
det finns ingen bebyggelse som direkt angränsar mot den nya badplatsen vilket minimerar risk för störningar för närboende,
området öppnar upp tillgängligheten för Lillsjön vintertid. Då kan sjön om väder
och isförhållandena är de rätta med fördel användas för skridskoåkning och skidåkning.
Vidare beskriver B Svensson både i ord och med en skiss hur badplatsen skulle kunna
utformas.
Elena Wallgren anser att:
· Om det är möjligt i område B1, B2 och B3 (i samrådshandlingen) bör det byggas
radhuslägenheter i stället för fristående villor, det ökar möjligheterna för fler människor att bosätta sig där. Flera "Attefallshus" skulle vara kreativt. De som har villor där i dag ges en möjlighet att bo kvar i området men i annan boendeform. Även
på Sågareholmen föreslår Elna Wallgren ”Attefallshus”.
· förskolan bör flyttas från servicehuset till Sätra skola det skulle minimera transporterna inne i samhället och behovet av att korsa järnvägsspåren när föräldrarna
inte behöver skjutsa till två platser. Istället föreslår Elna Wallgren nya bostäder/seniorboende för äldre i servicehuset - det är många äldre i Bestorp och de behöver
kunna växla boende från egna hus till enklare boendeformer.
· multibollplanen bör placeras mellan S1 och St2 (i samrådshandlingen) - alltså i
närheten av Sätra skola. Det minimerar bullret för de boende och barnen kan uttrycka sig mer fritt.
· anlägga ett friluftsbad till är bra. Det som ligger inne i Bestorps samhälle är bra
men ett till vore nog bra. Det krävs inte bara ett bad utan också gångväg till badet
och cykelparkering.
· det behövs en brotrumma till mellan Lillsjön och Stora Rengen så att vattnet kan
cirkulera. Brotrumman vid båthamnen används vintertid till skridskoåkning i olika
former. Bygg en "metbrygga" på den norra sidan så slipper fiskarna stå på banvallen och fiska. Bygg gärna en fontän i "Lillsjön", det skulle pigga upp.
Lindeberg/Mårdén anser att
· det är olämpligt att använda befintlig jordbruksmark till husbyggnation (område
B1 (i samrådshandlingen)). Jordbruksmark bör bevaras för dess syften – odling. De
bostadsområden som byggs på åkermark tenderar att bli stela och sterila. Bättre att
använda terräng där det finns högre vegetation, spara den och bygga husen bland
träden. Föreslagna bygge kommer att påverka förutsättningarna för fortsatt jordbruk
på omkringliggande åkrar negativt.
· området B3 (i samrådshandlingen) kommer störa den skyddsvärda arkitekturen i
Bestorps gamla by. Det kommer att skymma utsikten för dem som bor i gamla byn,
och förfula vyn för dem som betraktar den gamla byn, antingen från väg 687 eller
från befintlig väg från Bestorp mot Norrängen.
Maria Ekstrand-Andersson mfl anser att det inom området B8 (i samrådshandlingen)
som innefattar delar av Sätra by finns områden som inte bör förtätas. Det gäller framför allt
de områden som ligger inom Naturvårdsprogram 1.
Vidare anser Maria Ekstrand-Andersson mfl att
· ev framtida bebyggelse inom området bör visa respekt för byns historia, precis som
hänsyn har tagits till Bestorps by,
13
·
·
·
·
·
även gärden och lantlig miljö med utsikten ner mot Sätrasjön från de gamla gårdarna bör bevaras,
historiskt har byn tidigare legat förtätad nordöst om Granbergs ladugård (inom område B8) och byns nuvarande utseende och att den numera är skiftad är också en historisk tillbakablick värd att bevara,
cykelbanans placering längs väg 689 är felaktigt placerad norr om vägen. Där finns
stenmurar och odlingsrösen värda att bevara. Maria Ekstrand-Andersson mfl tycker
inte att cykelvägen behövs, men om det blir nödvändigt bör den smälta in i den
lantliga naturen och ligga söder om väg 689,
ny bebyggelsen bör centreras runt skolan, t.ex. runt B4 (i samrådshandlingen) som
redan ligger i förslaget och S1(i samrådshandlingen). Det är ett fint läge för bostäder, med kvällssol och skog och utsikt mot Bestorps by, samt närhet till skolan och
multibollplanen. Produktionsområdet, och kraftverket bör förläggas med hänsyn till
detta, det finns goda möjligheter för det längs väg 689 på både höger vänster sida,
det finns en risk att förtäta i lantlig miljö eftersom miljöfrågor väcks av personer
som inte bedriver lantbruk eller håller djur på sina fastigheter. Maria Ekstrand-Andersson mfl anser att gårdar skall få vara gårdar även i en framtid utan begränsningar.
Peter Lamberth är positiv till utbyggnadsförslaget av område B5 (i samrådshandlingen).
Thure-Gabriel Bielke/Sturefors Egendom AB är som markägare inom planområdet
positivt inställd till planförslagets målsättning att bygga ut Bestorp samhälle vad gäller
bostäder, industriområde mm. Vidare anser Thure-Gabriel Bielke att:
· för att spara idag obebyggd mark behövs i planen en allmän inriktning mot
förtätning av idag bebyggda områden, där så är möjligt.
· möjligheten att i framtiden anlägga ytterligare en bevakad järnvägsövergång
norr Bestorp samhälle bör införas i översiktsplanen.
· Åkermarken öster om väg 689, norr och öster om industriområdet S1/N (i
samrådshandlingen) är på sikt ett område som är mycket attraktivt för bostäder. Föreslaget industriområde minskar denna utvecklingsmöjlighet kraftigt.
Föreslaget närvärme N (i samrådshandlingen)bör kunna placeras sydväst om
väg 689. Industriområdet bör förskjutas något i nordvästlig riktning alternativt
minskas.
· Den långa slänten nordväst om St2 (i samrådshandlingen)är mycket lämplig
att bygga bostäder på. Område B8 (i samrådshandlingen) bör förlängas i
nordvästlig riktning.
· Område B7 (i samrådshandlingen) kan accepteras om den stora åkern väster
om väg 687 pekas ut som lämpligt för bostäder.
· Ett område norr om den nya anslutningsvägen och norr om område B3 är
mycket lämpligt att exploatera med bostäder.
· Område B3 (i samrådshandlingen)kan förlängas söderut utan att detta inskränker i stora naturvärden.
· Ett mindre område norr om B1 (i samrådshandlingen) är mycket lämpligt att
bebygga med bostäder.
· För områden öster om Norrängsvägen bör översvämningsrisken byggas bort
genom invallningar, eftersom området är mycket attraktivt för bostadsbebyggelse.
14
· Föreslås en ny badplats i norra delen av Bestorp i anslutning till den nordligaste bebyggelsegruppen i Norrängen. Badet och exploateringsområden i närheten kan trafikmatas via den föreslagna nya vägen som ansluter till väg 689
och som korsar Stångådalsbanan.
· Översiktsplanen bör skapa möjligheter till förtätning av den norra och nordvästra delen av Norrängen.
Bestorps byalag önskar att fler områden för framtida utbyggning av bostäder tas med i
planförslaget. T.ex. ett större område direkt norr om område B3(i samrådshandlingen) samt
ett område söder om område S1 (i samrådshandlingen).
Kommentar: Området St2 (i samrådshandlingen) är en viktig tomt för ortens utveckling
och kvarstår i planen. Marken för tomten St2 är med i kommunens naturvårdsprogram och
därför är det önskvärt att ta så lite mark som möjligt i anspråk för bebyggelse. Därför föreslås endast en strategisk tomt och inga villor. Skulle det bli aktuellt med en utbyggnad av
skolan eller en ny förskola och fastighetsägarna är intresserade av att avyttra marken
kommer lämplig avgränsning göras i samband med detta.
En ny badplats i det föreslagna läget i södra delen av Bestorp vid Lillsjön bedöms inte som
lämplig eftersom området ligger mellan två trafikleder och är bullerstört. Vattenkvaliteten
i viken bedöms inte heller vara bra eftersom dagvatten från närliggande bostadsområde
leds ut där samt att det dessutom är risk för att vattnet är stillastående.
Det är önskvärt att det byggs både blandade boende- och upplåtelseformer. Detta nämns
både på sidan 15 i planhandlingen samt under inriktningarna för respektive utbyggnadsområde.
I översiktsplanen finns redovisat en strategisk tomt i anslutning till skolan, som kan användas för en ny förskola. Om förskolan i servicehuset skall flyttas till denna plats eller om det
i framtiden istället blir en ny förskola på St2 (i samrådshandlingen) är i dagsläget inte bestämt men planen öppnar för båda möjligheterna.
Det redovisade läget för multibollplan har dels stämts av med en referensgrupp i Bestorp
samt i samråd med skolbarnen i Bestorp.
Förslaget om anläggande av en trumma mellan Lillsjön och Stora Rengen har vidarebefordrats till Trafikverket.
Att ta mindre arealer jordbruksmark i anspråk för bebyggelse i Bestorp och andra småorter är i enlighet med beslutad inriktning i Översiktsplan för landsbygden och småorterna.
Område B3 (i samrådshandlingen) ligger utanför respektområdet kring Bestorps gamla by
som har avgränsats av stadsantikvarien.
Område B8 (i samrådshandlingen), i Sätra by öster om väg 691, utgår av kultur- och naturmiljöskäl. Det bedöms att det finns möjlighet till ett begränsat antal bostadskompletteringar inom området, som dock kräver ett hänsynstagande till kulturmiljöintressena. Gene-
15
rellt för hela planområdet gäller att ”/… mindre förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse kan bli aktuell.”. Detta står i planhandlingen på s 16 som inledning till inriktningarna för ny bebyggelse.
Området för verksamheter, S1(i samrådshandlingen), norr om väg 691 flyttas till ett läge i
norra delen av Bestorp, norr om område B7 (i samrådshandlingen) och öster om väg 687.
Därmed kan dalgången/jordbruksmarken norr och öster om korsningen väg 687 – väg 691
bevaras. Även området för närvärmeverket flyttas till läge söder om väg 691, intill räddningstjänstens lokal.
Ett nytt område nordväst om den befintliga bebyggelsen i Sätra by, mittemot B4(i samrådshandlingen) tas med i planen, i enlighet med förslag från bl.a. Sturefors Egendom. Området, som ligger nära Sätra skolan, bedöms lämpligt för bostadsbebyggelse och utgör en naturlig komplettering av Sätra by.
Föreslagna kompletteringsområden för bostäder i norra delen av Norrängen är tveksamma. Markområdena är öar i ett översvämningsbenäget område och är svåra att trafikmata och försörja med ledningar. Invallning av området skulle bli mycket dyrt. Möjligheterna till eventuell komplettering i de föreslagna områdena får studeras i en detaljplaneläggning av Norrängen. Ett område norr om B1(i samrådshandlingen) läggs dock till. Området ligger över beräknade översvämningsnivåer.
Område B3 (i samrådshandlingen) kan ej utvidgas söderut pga förekomsten av ekar och
andra skyddsvärda lövträd i området.
Två nya områden för bostadsbebyggelse tas med i planen i norra delen av Bestorp, norr
om område B3, i enlighet med Bestorp Byalags förslag/önskemål. Även ett område i anslutning till Sätra by och ett område i skogsbrynen sydost om område B7(i samrådshandlingen). Den stora åkern väster om väg 687 tas inte med i planen utan utgör nästa utbyggnadsetapp för Bestorp på lång sikt, när föreslagna områden i planen är utbyggda.
Den föreslagna badplatsen i anslutning till norra delen av Norrängen inklusive område B2
(i samrådshandlingen) får en ny tillfartsväg från väg 687, vilket innebär att trafikökningen
på befintliga vägar minimeras. Ytterligare en ny anslutningsväg och plankorsning med
järnvägen bedöms inte genomförbart av ekonomiska och trafiksäkerhetsmässiga skäl.
Trafik
Trafikverket anser att det är viktigt att kommunen och Trafikverket har en fortsatt aktiv
dialog vad gäller transportsystemet och att detta blir en grund för samarbete och gemensamma ansträngningar för en hållbar utveckling. Trafikverket konstaterar att den fördjupade översiktsplanen ger en god beskrivning av områdets nuläge och aktuella problemställningar. Vidare menar Trafikverkets att deras arbetssätt gällande infrastruktur sker enligt fyrstegsprincipen vilket även kan överföras på kommunal planering.
16
Gång och cykel
Trafikverket anser att Bestorp har en struktur och storlek som medför att den är attraktiv
för gång- och cykeltrafik men den befintliga länsvägen 687 samt Stångådalsbanan är barriärer. Det är önskvärt att översiktsplanen kompletteras med en karta som tydligt redovisar
utbyggnad av gång- och cykelnätet samt behov av säkra korsningspunkter. Det vore även
positivt om utbyggnaden av gång- och cykelnätet tydligt kopplades ihop med de olika utbyggnadsetapperna samt att befintligt gång- och cykelvägnät ses över och det säkerställs
att det är attraktivt och lättillgängligt.
Kinda kommun anser att det på sikt bör det skapas cykelbanor mellan Sturefors, Bestorp,
Brokind och Rimforsa så att det skapas ett sammanhängande stråk. Cyklandet ökar och elcykeln kan leda till ökande cykeltrafik i framtiden. När väg 23/34 får mitträcke blir det besvärligt att cykla mellan Brokind och Rimforsa.
Annika Pettersson framhåller att det bör byggas en cykelväg mellan Bestorp och Sturefors och mellan Bestorp och Brokind. Det behöver inte vara någon separat cykelväg, men
en bredare vägren med markering att det är cykelfil skulle höja tryggheten avsevärt anser
Annika Pettersson.
Mellan Bestorp och Linköping cyklas det både för både för motion och för arbetsresor. En
tänkbar första etapp skulle vara mellan Bestorp och Bjärka Säby, som också skulle vara attraktivt för turismen i området. När det gäller sträckan till Brokind är det enligt Annika
Pettersson planerat för cykelväg mellan Vårdnäs och Brokind som det då skulle kunna ansluta till. Med en cykelväg till Brokind skulle bli lättare att nyttja expressbusstrafiken längs
23/34 och lite större barn skulle själva kunna cykla till idrottsområdet i Brokind.
Birgitta och Berndt Roth emotsätter sig förslaget till dragningen av cykelväg över gärdena vid gården.
Elna Wallgren anser att det bör skapas cykelbanor från alla nya områden så att de når skolan. Det underlättar också för dem som vill ta cykel till motionsspåret.
Richard och Maria Kappling anser att innan det tillkommer nya områden behöver nedan
listade grundförutsättningar (rörande trafik)vara uppfyllda (se även s.5-6):
· det bör finnas ett utbyggt cykelbanenät till närliggande samhällen för säker kommunikation även för billösa (t.ex. barn och ungdomar) till och från aktiviteter. Idag
är det svårt för barn i Bestorp att på egen hand, utan bilskjuts, använda sig av
Brokinds idrottsanläggningar, Västerbys golfbana, Bjärka Säbys fotbollsplan och
frisbeegolfbana. Det finns sannolikt även ett stort intresse och samhällsnytta av
längre säkra cykel/gång- vägar t.ex. runt Stora Rängen och till Sturefors.
Kommentar: Till utställningen har översiktsplanen för Bestorp kompletterats med kartor
som visar de viktiga befintliga och framtida gång- och cykelstråk för aktuellt planområde
samt behov av säkra korsningspunkter. Planen beskriver även önskemålen om de längre
sträckorna till Brokind och Sturefors. Översiktsplanen för landsbygden och småorterna illustrerar de kommunövergripande prioriterade behoven.
Det regionala gång- och cykelvägnätet byggs kontinuerligt ut. De regionala satsningarna
där Trafikverket är väghållare för gång- och cykeltrafiken samordnas via Regionförbudet
17
för Östergötland som under 2015 planerar påbörja framtagandet av en regional cykelstrategi som ett första steg att utveckla arbetet och att skapa en samsyn i regionen för satsning
på gång- och cykeltrafik utanför tätorter. Översiktsplanen för Bestorp visar på viktiga befintliga och framtida gång- och cykelstråk för aktuellt planområde medan Översiktsplanen
för landsbygden och småorterna visar på det kommunövergripande prioriterade behoven. I
den planen är gång- och cykelväg till Sätravallen och Sätra fritidshusområde upptagen.
Dessa illustreras från och med utställningshandlingen även i planen för Bestorp. Exakta
sträckningar och exempelvis vilken sida om vägen studeras i projekteringsskedet.
Till utställningshandlingen av översiktsplanen för Bestorp beskrivs önskemålen om gångoch cykelförbindelser både till Brokind och till Linköping och Rimforsa .
Kollektivtrafik - Stångådalsbanan
Trafikverket anser att en förutsättning för att låta Bestorp växa är att det går att upprätthålla ett hållbart resande. Detta innebär att de strategier som strävar till att stärka befintliga
kollektivtrafikstråk är avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling.
Kinda kommun anser att planeringen bör utgå från att järnvägen ligger kvar och att den
utvecklas för pendling och för fjärrtrafik. Kinda kommun påpekar att järnvägen är viktig
för Kinda och för ett flertal kommuner söder om Kinda. Den är av riksintresse för kommunikationer.
Visit Linköping lyfter möjligheten att, vid en ev nedläggning av Stångådalsbanan, skulle
den kunna bli en gång- och cykelväg (ridväg)? Det skulle göra strandnära lägen i Bestorp
mer tillgängliga samt göra förflyttningen mellan orterna i Stångådalen enklare/säkrare. En
vacker och säker gång och cykelväg mellan Linköping och söderut. Planera för det redan
nu i denna översiktsplan? När kommer ett beslut att fattas? Vad skulle det kosta att göra
om järnvägen till en gång och cykelväg? Vad skulle den samhällsekonomiska effekten bli?
Positiv på vilket sätt? Negativ på vilket sätt? Läggs järnvägen ner bör ökad turtäthet med
buss skapas för ett hållbart samhälle samt möjlighet att transportera cykeln på bussen. Kan
en oberoende utredning för detta tillsättas?
Richard och Maria Kappling anser att innan det tillkommer nya områden behöver nedan
listade grundförutsättningar (rörande trafik)vara uppfyllda (se även s.5-6):
· det bör finnas en effektiv kollektivtrafik (tågstopp alternativt rejält utökad busstrafik),
Kommentar: Trafikverket har startat en åtgärdsvalsstudie för transporter på stråken Linköping-Kalmar och Linköping-Västervik. (se http://www.trafikverket.se/Privat/I-dittlan/Kalmar/Atgardsvalsstudier-i-Kalmar-lan/Linkoping-Kalmar-och-Linkoping-Vastervik-atgardsvalsstudie-/ ) Tillsammans med regionförbund, kollektivtrafikmyndigheter, kommuner m fl tittar Trafikverket på möjliga förbättringar för transporter på stråken. Studien
omfattar både persontrafik och godstrafik, och omfattar alla trafikslag. Åtgärdsstudier ska
alltid föregå mer detaljerade lösningar. Linköpings kommun är positiva till detta relativt
nya planeringssteg och deltar i aktuellt arbete. I planen för Bestorp beaktas båda möjliga
utfallen för järnvägen (att den läggs ner eller att den fortsättningsvis trafikeras och eventuellt får pendeltågsstopp i orten).
18
Sjöfart
Sjöfartsverket påpekar att delar av området gränsar mot, och delvis utgörs, av farleder och
där tillhörande sjösäkerhetsanordningar såsom prickar etc. I det fortsatta planarbetet bör
därför anläggningar och aktiviteter undvikas i farlederna och deras närhet som kan äventyra båttrafikens säkra framkomlighet, såsom exempelvis anläggandet av badplatser och
förtöjningsplatser för fritidsbåtar. I övrigt har Sjöfartsverket inget att erinra vad gäller
översiktsplanen för Bestorp men ber att få mer information av Linköpings kommun när
planerna i ett senare skede eventuellt konkretiseras.
Kommentar: Sjöfartsverkets synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta planeringsarbetet.
Vägtrafik
Trafikverket ser idag inga problem med de nya korningspunkter mot det statliga vägnätet
som översiktligt redovisas i planförslaget men betonar att de bör vara med vid framtida detaljplaneläggning för att det säkerställs att korsningsutformningarna blir trafiksäkra.
Visit Linköping är frågande till om det finns tankar kring framtida kapacitet för länsväg
687 genom samhället; sid 44; Vad händer med länsväg 687 genom Bestorp om trafiken
fördubblas? Tredubblas? Vilken kapacitet klarar den? För att Bestorp ska vara en attraktiv
destination behöver vägnätet anpassas efter trafikmängden.
Elna Wallgren anser att
· kommunen bör diskutera entréerna till samhället med företagarna i byn,
· bullervallen längs väg 687 liknar ett förvildat busksnår. Våga skapa en vacker bullervall med vackra buskar och blommor eller stenpartiarrangemang. Vidare anser
Elena Wallgren att pendlarparkering vid busshållplatsen bör anläggas så att villaägarna inte störs och att det inte blir "skateboardpark" på helgerna.
· en ny väg mot gamla Bestorps by är bättre än en som leder in i samhället och förutsätter att det läggs en gång- och cykelväg parallellt. Vidare föreslår Elna Wallgren
att den nya korsningen som uppkommer vid anslutningen av S1 och område B4 kan
vara en mindre rondell istället.
· En pendelparkering vid busshållplatsen bör anläggas så att villaägarna inte störs
och att det inte blir "skateboardpark" på helgerna.
Elna Wallgren ifrågasätter också om det inte finns behov av mer parkering om motionsspåret förläggs vid Sätra skolan. Ska de som kör från samhället parkera vid skolan?
Martin Hultman anser att en entré till samhället (enligt planförslaget) är bra och skulle
skapa en mer sammanhållen känsla i området som inkluderar både Bestorps by och samhället. Vidare anser Martin Hultman att ”den hastighetsdämpande effekt som den föreslagna vägentrén till samhället skulle medföra” är bra men att det inte överrensstämmer
med texten på s 44; ”ingen ändring av skyltad hastighet på länsväg 687”. Med en ny
samåkningsparkering vid busshållplatsen skulle medföra mer rörelse där och ännu större
nödvändighet av att flytta entrén till samhället och sänka hastigheten till 50 redan före Bestorps by. Martin Hultman föreslår att hastigheten på länsväg 687 bör sänkas till 50 km
från den norra entrén i linje med förslag som finns i planförslaget om att få de olika delarna
i Bestorp till en helhet och trafiksäkra busshållplatsen/samåkningsparkeringen.
19
Vidare anser Martin Hultman att en av de allra viktigaste frågorna som lyfts fram i planförslaget är att skapa förutsättningar för hållbara transporter. I planförslaget finns ett område
inritat för samåkningsparkering precis intill busshållplatsen (s.25). Detta är väl genomtänkt
och bra vilket skapar materiella förutsättningar för samåkning. I enlighet med texten på
(s.28) ”Kommunen måste ta tillvara de idéer som kommer från invånarna, särskilt i de fall
då idéerna har tydlig hållbarhetsprägel” anser Martin Hultman att kommunen kan göra
mer för att stötta de tankemässiga förutsättningarna för hållbara transporter och föreslår att
Bestorp blir ett pilotsamhälle för samåkning inom Linköpings kommun. För detta anser
Martin Hultman att det krävs att det görs långsiktigt, stöttas med pengar, organisation och
uppföljning och föreslår att samåkning skulle prioriteras av en anställd på kommunen samt
att byalaget i samarbete med kommunen skulle få tillgång till 100 000 varje år under fem
år (sammanlagt 500 000) för att initiera, planera, driva och utvärdera Bestorp som ett pilotsamhälle för samåkning.
Thure-Gabriel Bielke/Sturefors Egendom AB önskar att det i framtiden kan anläggas ytterligare en bevakad järnvägsövergång norr om Bestorps samhälle.
Kommentar: Väg 687 klarar den trafikökning som alstras av föreslagna utbyggnadsområden.
Förslaget om entréerna till samhället är helt i linje med liknande förslag för ett flertal
småorter i kommunen och som redovisas i Översiktsplan för landsbygden och småorterna.
Synpunkten om bullervallens vidarebefordras till Trafikverket.
Det är inte aktuellt att anlägga rondeller på länsvägen, de låga trafikmängderna motiverar
inte det.
Utformningen av en pendlarparkering studeras i ett eventuellt projekteringsskede.
Motionsspåret ligger nära samhället och ska inte behöva generera så mycket trafik. På
icke skoltid bör skolområdet kunna användas för parkering. Lösningar för detta får studeras om det blir aktuellt med ett motionsspår där.
Kommunen beslutar om hastighetsbegränsning innanför tätbebyggt område. Utanför tätbebyggt område beslutar länsstyrelsen. Vid en utbyggnad av samhället är det befogat att se
över denna gräns och ett förtydligande om detta har gjorts i planhandlingen i kapitlet planeringsförutsättningar.
Att kunna skapa förutsättningar för hållbara transporter är en viktig fråga, inte minst på
landsbygden. Förfrågan vidarebefordras till avdelningen för Hållbarhet och miljökommunikation.
Ytterligare en ny anslutningsväg och plankorsning med järnvägen bedöms inte genomförbart av ekonomiska och trafiksäkerhetsmässiga skäl.
20
Turism
Visit Linköping anser att Bestorp (som en del av destinationen Stångådalen med Eklandskapet, Kinda Kanal och sjöarna Rängen, Jämlunden, Åsunden mfl) med sitt strategiska
läge och attraktiv plats kan bli en viktig knutpunkt/platsdestination som erbjuder ett visst
utbud av service vad gäller livsmedel, mat, övernattningsmöjligheter och aktiviteter mm.
Bestorp har alla möjligheter att utvecklas till en sådan plats om rätt förutsättningar ges i
planarbetet. Detta skulle enligt Visit Linköping leda till en ökad sysselsättning, fler bofasta
och ökad attraktivitet för att både bo, leva, verka och besöka Bestorp.
Vidare anser Visit Linköping att:
· Besöksnäringens utvecklingspotential bör beskrivas ytterligare och föreslår att text
från Översiktsplanen för Landsbygden och småorterna kan användas,
· det bör vara en bärande utvecklings idé till; att ”tillåta utveckling av besöksnäringsverksamheter i strandnära lägen” (I ett strandnära läge har besöksnäringen möjlighet att utvecklas. Verksamheter med bäddar, mat och aktiviteter vilket skapar arbetstillfällen och är hållbara på alla plan.),
· planens syfte utökas med en punkt; ”platsen ska vara attraktiv att besöka”,
· förtydliga i text att möjligheterna för fler arbetstillfällen kan öka med en satsning
på turism,
· B1 och B2/LIS24 (i samrådshandlingen) skulle kunna reserveras för utveckling av
besöksnäringsverksamhet med stugor, ställplatser eller liknande. Vid stranden och i
vattnet ska verksamheter samsas med boende så att alla får tillgång till vattnet,
· sid; 28 förslag på tillägg/förtydliganden i texten på under Upplevelser och miljöer
med ett par ord samt att Östgötaleden bör få en ny sträckning så den passerar genom Bestorp och inte Sätravallen – attraktivare för besökare,
· illustrerad ny anslutningsväg till LIS-området är nästan en förutsättning för att
slippa den trafiken genom Bestorp centrum,
· sid 29; Förtydligande under genomförande, Näringsliv och företagande, lägg till; ”
Utveckling av besöksnäringsverksamhet ska koordineras mellan NuLink, Visit Linköping och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.”,
· sid 37: Förslag på ny rubrik; ”Bestorp i destinationen”. Bestorp är en av flera
knutpunkter i destinationen Stångådalen. Stångådalen består av områdena Eklandskapet, Kinda Kanal och sjöarna Rängen, Järnlunden, Åsunden mfl. En knutpunkt
är en attraktiv plats som har ett strategiskt läge och tillhandahåller ett visst utbud
av service vad gäller livsmedel, mat, övernattningsmöjligheter och aktiviteter mm.
Bestorp har alla möjligheter att utvecklas till en sådan plats om rätt förutsättningar
ges,
· kommentar till text s 39, Sysselsättning och produktion; Om strandnära lägen reserveras för besöksnäringsverksamheter finns det möjlighet att skapa ökad sysselsättning på orten,
· sid 42; Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) - Innehållet under denna
rubrik behöver lyftas fram tidigare i översiktsplanen för att visa på möjligheterna
för utveckling av besöksnäring på orten,
· sid 54; Ändra rubriken till ”Friluftsliv och naturturism”.
Kommentar: Planeringsförutsättningarna kompletteras med ett avsnitt om besöksnäring
och turism.
21
Bestorp har ett strategiskt bra läge i turiststråket i Stångådalen. Hur detta utnyttjas är
mycket upp till privata aktörer. Mycket går att göra redan i befintlig miljö. Det översiktsplanen kan bidra med är att analysera möjligheten för lämpliga lokaliseringar för större
besöksrelaterade verksamheter. Mindre icke störande verksamheter som kan integreras
med bostadsbebyggelse kan lokaliseras i det som benämns som boende på plankartan. Att
hitta exklusiva strandnära lägen för besöksverksamheter är dock svårt. Inom planområdet
finns det överhuvudtaget väldigt få strandnära ytor. Att hitta ytor som dessutom ligger så
fritt att de inte stör omgivningarna vid en eventuell större besöksintensiv etablering är förstås ännu svårare. En viktig utgångspunkt i planen är dock att stränderna generellt ska
tillgängliggöras för allmänheten på fler platser och det markeras specifikt på två ställen
genom LIS- områden för badplatser/bryggor eller vindskydd mm. Detta gagnar även besöksnäringen. Planen kompletteras inte med en bärande utvecklingsidé till eftersom förutsättningarna för att genomföra den bedöms som små.
Syftet med planen i Bestorp ska i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med syftet i Översiktsplanen för landsbygden och småorterna. Därför bibehålls nuvarande syfte,
utan föreslaget tillägg.
Planen förtydligas även med att nämna att antalet arbetstillfällen på orten kan öka genom
en satsning på turism.
Förslaget om att utveckla Östgötaleden med nya sträckor som passerar genom Bestorp och
Brokind är positivt och förutsättningarna för detta bör utredas närmare. Det är dock inte
en fråga för översiktsplanen.
Planen kompletteras till utställningshandlingen med meningen: ” Utveckling av besöksnäringsverksamhet koordineras mellan NuLink, Visit Linköping och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.”
Naturvård
Länsstyrelsen påpekar att flera av de utpekade utvecklingsområdena består av jordbruksmark med småbiotoper som odlingsrösen och åkerholmar. Dessa omfattas av det generella
biotopskyddet varför hänsyn bör tas till dem vid fortsatt planering.
Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun anser att eklandskapet värden bör lyftas
ytterligare i planen och att ekar ska bevaras så långt som möjligt vid exploatering. Gamla
och grova ekar samt ekmiljöer inom planområdet bör bevaras och betas om möjligt. Kommunen bör även prioritera plantering av ekar vid nyplantering inom planområdena.
Kommentar: I planen anges att hänsyn ska tas till förekommande naturvärden, dvs bland
annat småbiotoper och eklandskapets värdekärnor.
22
Strandskydd och Landsbygdutveckling i strandnära läge (LIS)
Länsstyrelsen vill uppmärksamma den rättspraxis som innebär att strandskydd gäller för
samtliga vattendrag. Det kan således finnas ytterligare vatten, än de som redovisas på
plankartan som omfattas av strandskyddsbestämmelserna.
Kommentar: I karta 2 i planeringsförutsättningarna anges vilka områden som har utökat
strandskydd. För övriga sjöar och vattendrag gäller det generella strandskyddet.
LIS-områden
Länsstyrelsen ställer sig tveksam till utpekande av LIS-områden i Bestorp på grund av att
bebyggelsetrycket bedöms vara högt i orten. Inom LIS24 (i samrådshandlingen) motsätter
sig Länsstyrelsen att man använder sig av LIS-reglerna men stödjer dock en bebyggelseutveckling inom områdena.
Delar av LIS24-området ligger inom en del som utgör värdekärna för riksintresset Eklandskapet. Länsstyrelsen motsätter sig en exploatering inom det område som utgör värdekärna. Lämplig hänsyn ska tas till områdets naturvärden i den fortsatta planeringen.
Kommentar: Syftet med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för landsbygdsutveckling utifrån det övergripande politiska målet att hela Linköpings kommun ska vara attraktiv för boende och företagande. Landsbygdsutveckling förutsätter att människor bor
och vill bo på landsbygden. För att göra det måste landsbygden vara attraktiv som boendemiljö. Det är många olika faktorer som bidrar till att landsbygden ska vara attraktiv för
boende, bl.a. att det finns skolor, kollektivtrafik och service. Men en viktig faktor är även
tillgängligheten till stränder, som ger möjlighet till bad, båtliv, fiske mm. Att människor
bor på landsbygden innebär att det finns ett underlag till olika typer av service. Det finns
alltså, enligt kommunens mening, en tydlig koppling mellan tillgänglighet till stränder för
boende och landsbygdsutveckling.
Kommunen ställer sig frågande till länsstyrelsens bedömning att det skulle vara ett högt
bebyggelsetryck i orten. Vid en översiktlig kontroll av inkomna bygglovsansökningar och
förhandsbesked inom planområdet har det sedan mitten av 1990-talet inkommit färre än 10
ansökningar för icke detaljplanelagda områden. Under en 20-årsperiod har det byggts ca
5 hus/fritidshus utanför detaljplanelagt område vilket kommunen inte anser utgör ett högt
bebyggelsetryck. I Bestorp har området öster om vägen sakta byggts ut sedan 1990 då planen var klar. Området består av 28 villatomter och ett par flerfamiljshus.
Kommunen vidhåller att de LIS-områden som redovisas i översiktsplanen är viktiga för
landsbygdsutveckling, för att landsbygden ska vara attraktiv för boende och turism och
som ger ett stöd till olika former av service på landsbygden. Detta leder i sin tur till att nya
arbetstillfällen skapas. Strandskyddslagstiftningen har setts över och ett förslag till lättnader har nyligen lagts fram vad gäller mindre sjöar och vattendrag. Troligen kommer så
småningom flera lättnader i lagstiftningen att läggas fram. Det är därför en fördel för
kommunen att ha en helhetssyn och en långsiktig vilja vad gäller ianspråktagande och bevarande av stränder.
Vid en utbyggnad av B4/LIS24(i samrådshandlingen) kommer hänsyn att tas till riksintresset (Eklandskapet/värdekärna).
23
Jordbruk – Djurhållning
Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen uppmärksammar den djurhållning som
finns inom området men påpekar att vore det till stor nytta för kommande handläggning
om omfattningen och inriktningen för de förekommande verksamheterna preciserades.
Kommentar: Verksamheterna kan förändras över tid. Vid en planläggning av ett område
som kan beröras av en djuranläggning får bedömningar om exempelvis lämpliga skyddsavstånd göras vid aktuellt tillfälle.
Kulturmiljö
Länsstyrelsen anser att kulturmiljöfrågorna behandlas generellt i planen, vilket gör att planen inte ger tillräckligt stöd i vägledning för efterföljande planering. I inriktningarna för
utbyggnadsområdena beskriver planen tydligt att utbyggnad ska anpassas till platsens förutsättningar för att påverka naturområden så lite som möjligt. Samma skrivning borde gälla
anpassning till kulturvärdena anser Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att kommunen omnämner Bestorps by och att
det är en av de få kvarvarande oskiftade gårdarna i landet. Det ses även som positivt att
byn inte berörs av utbyggnad. Länsstyrelsen ser det som önskvärt att planen kompletteras
med ett resonemang kring de utbyggnaderna som sker i anslutning till byn, hur de ska anpassas till Bestorps by samt hur kommunen avser att hantera till- och ombyggnation inom
byn.
Länsstyrelsen rekommenderar att vid planeringen av större utbyggnadsområden i ett
mycket tidigt skede låta genomföra ett första steg av en arkeologisk utredning.
Östergötlands museum ser det som positivt att det i planerna tydliggörs att gamla kulturmiljöer och historiskt värdefulla byggnader ses som tillgångar, som skapar identitet, variation och trivsel.
För planförslaget för Bestorp anser Östergötlands museum att:
· Den anslutningsväg som beskrivs i planförslaget norr om Bestorps by till länsväg
687 bör ur kulturhistorisk synpunkt ha ett enkelt utförande så att bymiljön behåller
sin naturliga koppling till omgivande landsbygdsmiljö.
· För beskrivningen av boendeområde B3, under rubriken "Inriktning" står att närheten till Bestorps by innebär att stor vikt bör läggas på att bebyggelsen ska förhålla
sig till områdets bebyggelsetradition. Förslagsvis utökas texten till: ”Med närheten
till den kulturhistoriskt mycket värdefulla Bestorps by .../ .
· Vid en detaljplaneändring gällande utökning av byggrätter på Sågarholmen föreslår
Östergötlands museum att fritidshusbebyggelsen inventeras ur kulturhistorisk synpunkt. Flera fritidshus har kvar sin karaktär från t ex 1950-talet.
· För område B8 gäller möjlig förtätning av Sätta by. Museet anser att planen ska
framhålla områdets kulturhistorisa värden och under rubriken "Inriktning" skriva in
24
·
·
·
·
·
den hänvisning till områdets bebyggelsetradition, som finns i planförslaget för flera
av de övriga boendeområdena.
Under rubriken "Arkeologi" för område B8 (i samrådshandlingen) står att "fornlämningar förekommer inom området". Det som avses gäller kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse påpekar Östergötlands museum. Inom området förekommer inga idag
kända fornlämningar, detta bör utredas vidare genom en arkeologisk utredning.
Området utgör också ett område av kulturhistoriskt värde i Länsstyrelsens naturvårdsplan och kulturminnesprogram från 1983.
Under kapitlet Planeringsförutsättningar beskrivs både Bestorps och Sätra by. Den
senare beskrivs som en av landets få kvarvarande oskiftade byar. Detta bör ändras
till: ”Bestorps by är oskiftad, vilket är ovanligt i Östergötland. ”
Östergötlands museum efterfrågar också en starkare koppling mellan beskrivningen
av boendeområdena i planförslaget som berör byarna Sätta och Bestorp och områdesbeskrivningen på sid 37.
I Miljökonsekvensbeskrivningen bör avsnittet som behandlar God bebyggd miljö –
Planförslaget s 52, bör förtydligas avseende att planen berör två områden av kulturhistoriskt värde; Bestorps by och Sätra by.
Riksintresset för Kinda Kanal saknas Karta 3, sid 34.
Generellt för båda planerna, både för Bestorp och för Brokind lyfter Östergötlands museum en rad punkter:
· Med bakgrund mot att intentionen i översiktsplanen är att bygglov för enstaka och
mindre etableringar ska kunna ges med stöd av översiktsplanen eller/ och med stöd
av inriktningarna i översiktsplanen föreslår Östergötlands museum att de generella
inriktningarna för nybyggnation utökas med inriktningar för hänsynstagande och
utformning som stöd för bygglovshandläggningen.
· Östergötlands museum beskriver vilka utredningar som redan finns och som kan
utgöra ett underlag för det Kulturmiljöprogram som enligt planen ska tas fram. Det
finns en kulturhistorisk byggnadsinventering från 1993 av ett antal mindre tätorter
o Kulturhistorisk bebyggelseinventering för Bestorp och Brokind 1983.
o Rikintresset för Kinda Kanal kan behöva definieras närmare vid bla Bestorp.
· Gällande arkeologi framhåller Östergötlands museum vikten av att genomföra arkeologisk utredning, etapp 1i god tid innan eventuella nybyggnationer eller vägsträckningar planeras och genomförs inom utvecklingsområdena. Med fördel tas fler utbyggnadsområden med i samma uppdrag.
· Östergötlands museum föreslår att man markerar områden av kulturhistoriskt värde
och enskilda byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde på Karta 2, sida 33, tillsammans med naturvård och fornlämningar.
· Gällande planeringsförutsättningar, Karta 2 på sida 33, anser Östergötlands museum att kartorna är missvisande ur fornlämningssynpunkt. En stor del av de aviserade lokalerna utgörs av senare tiders kulturlämningar eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I teckenförklaringen och på kartbilden till Karta 2 bör fornlämningar och kulturlämningar särskiljas.
· Tillhörande presentationerna av föreslagna utvecklingsområden i planförslaget på
sidorna 16-26 önskar Östergötlands museum att texten under rubriken Arkeologi
kompletterades. Förslagsvis utökas texten till: ”Inga kända lämningar. Bör utredas
vidare.”
25
·
I textstyckena under rubriken "Arkeologi" under "Planeringsförutsättningar" på
sida 38 bör benämningen fasta fornlämningar ändras till fornlämningar eftersom det
sistnämnda numera utgör den korrekta benämningen.
Susanne Appelberg menar att det finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader än de
som markerats i kartan s 38, bland annat Bonäsudden 1:43. Vidare undrar Susanne Appelberg om byggnaden har inventerats och menar att det vore en stor förlust för kulturvärdena
om enbart PBL ska gälla.
Anita Arbrandt beskriver sommarstugan på Norrängen 1:14 som byggdes på 1920-talet
och som inte har förändrats exteriört sedan dess. Anita frågar om den kan vara skyddsvärd
som ett unikt exempel på den tidiga sommarhusbebyggelsen och bör ingå i de utpekade
skyddade byggnaderna.
Kommentar: Planen kompletteras med en skrivning att nya områden även bör anpassas till
kulturvärdena. Om det blir aktuellt att exploatera områden i direkt anslutning till byggnader med särskilt kulturhistoriskt värden studeras detta i det aktuella skedet.
Texten i inriktningsrutan till utbyggnadsområden som är belägna nära Bestorps gamla by
förtydligas i enlighet med förslaget från Östergötlands museum att med närheten till den
kulturhistoriskt mycket värdefulla Bestorps by är det viktigt att ny bebyggelse förhåller sig
till områdets bebyggelsetradition och tillvaratar förekommande natur- och kulturvärden.
Till utställningshandlingen kompletteras beskrivningen av Sågarholmen med att behovet
av en inventering av fritidshusbebyggelsen ur kulturhistorisk synvinkel bör övervägas.
Område B8 (i samrådshandlingen) öster om väg 691, utgår av kultur- och naturvårdsskäl.
Istället för att specifikt peka ut området som ett område med möjlighet till förtätning får de
generella skrivningarna i planhandlingen gälla även för aktuellt område. Generellt för
hela planområdet gäller att ”/…mindre förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse
kan bli aktuell”. Detta står på i planhandlingen på s 16 som inledning till inriktningarna
för ny bebyggelse.
Planeringsförutsättningarna under Områden av kulturhistoriskt värde ändras till ”Bestorps by är oskiftad, vilket är ovanligt i Östergötland.”
I planen placeras inga områden i direkt anslutning till Bestorps by utan endast utanför det
respektavstånd som anges i planen. Till utställningen tas markeringen B8 (i samrådshandlingen) bort för Sätra by och därmed bedöms det inte finnas behov av en beskrivning i
planförslaget av kopplingen till planeringsförutsättningarna som Östergötlands museum
efterfrågar.
Till utställningen förtydligas Miljökonsekvensbeskrivningen avseende att planen berör två
områden av kulturhistoriskt värde, i enlighet med Östergötlands museums synpunkt.
För nya bebyggelseområden kompletteras planen med inriktningar om utformning och
hänsynstagande till förekommande kulturmiljö. Kommunen har även tagit fram en broschyr som hjälp till bygglovsökande på landsbygden för att på bästa sätt anpassa huset till
omgivningarna.
26
När det gäller innehållet i kartorna så har kulturmiljöerna lyfts till en egen karta för att
det ska bli tydligare. Det är svårt att skapa bra och tydliga kartor som ska visa många
olika aspekter. Karta 2 förtydligas genom att kultur- och fornlämningar särskiljs. Ang riksintresse för kulturmiljövården så är det inte något sådant för aktuellt planområde. Planhandlingen uppdateras i enlighet med detta.
För varje utvecklingsområde förtydligas texten om arkeologi genom att nämna att vidare
utredningar får ske i nästa planskede.
Planen ändras på s 38 i enlighet med Östergötlands museums synpunkter.
I Översiktsplanen för landsbygden och småorterna anges att kommunen ska ta fram ett
kulturmiljöprogram. I samband med framtagandet av detta blir det aktuellt att se över om
det finns behov av att uppdatera befintliga inventeringar. I dagsläget kommer det ej att genomföras någon ytterligare byggnadsinventering.
Upplevelser och miljöer
Thure-Gabriel Bielke/Sturefors Egendom AB framför att bolaget är intresserat av att
upplåta mark för ett motionsspår inom område U2 (i samrådshandlingen), men nuvarande
markanvändning, skogsbruk, måste kunna fortgå. Viljeinriktningen ”ett motionsspår” får i
planen uttryckas på ett för bolaget acceptabelt sätt.
Kommentar: Planen förtydligar att skogsbruket, nuvarande markanvändning måste kunna
fortgå. Om det blir aktuellt att anlägga ett motionsspår regleras detta i ett nyttjanderättsavtal för det aktuella området.
Sociala frågor
Länsstyrelsen ser positivt på ambitionen att tillskapa en varierad bebyggelse med blandade hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, vilket borgar för boende i olika
åldrar, familjesammansättningar och socioekonomiska förutsättningar. Vidare anser Länsstyrelsen att det vore positivt om de sociala aspekterna lyfts fram ytterligare i det fortsatta
planarbetet genom att beakta långsiktiga behov av offentliga lokaler och service. Jämställdhet och tillgänglighet för funktionshindrade är aspekter som också är viktiga att ta i beaktande såväl vid utformning av nya områden som vid förtätning.
Omsorgsnämnden anser att översiktsplanen är väl genomarbetad med tydliga markeringar
för planens inriktning inom olika områden och anser vidare att genom målsättningen att
skapa en tillgänglig miljö och en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer bedömer
nämnden att förslagen utgör ett bra stöd för en socialt hållbar utveckling av områdena på
lång sikt. Vidare vill omsorgsnämnden att det framgår av översiktsplanen att behov av bostäder för personer med funktionsnedsättning kommer att prövas vid detaljplaneläggning
inom utbyggnadsområden för bostäder. Omsorgsnämnden anser även att anpassningar för
27
personer med funktionsnedsättningar ska beaktas då rekreations- och friluftsområden planeras.
Omsorgsnämnden påpekar också att omsorgs- och socialförvaltningen nu separerats i två
fristående förvaltningar och hänvisning ska vidare ske till omsorgs- och äldreförvaltningen.
Elna Wallgren påpekar att det inte står ett ord om Bestorps Folkets Hus /Kulturhuset. Det
är en institution i Bestorp. Skapa gärna ett internetcafé där. Det som behövs i samhället är
företag som kan reparera cyklar och datorer och ett internetcafé.
Martin Hultman föreslår att den gamla brandstationen renoveras till ett allaktivitetshus
som kan komplettera Eklunda med verksamheter som idag inte får plats där. Det behövs
lokaler för byns småföretagare att hålla möten i, fik skulle kunna startas och de äldre barnen behöver någon plats att samlas.
Kommentar: Kommunens ambition att beakta långsiktiga behov av offentliga lokaler och
service förtydligas till utställningshandlingen.
Planen förtydligas även så att det framgår att bostäder för personer med funktionsnedsättning kommer att prövas vid detaljplaneläggning inom utbyggnadsområden för bostäder
samt att anpassningar för personer med funktionsnedsättningar ska beaktas då rekreations- och friluftsområden planeras.
Under Planeringsförutsättningar - service och handel beskrivs Eklundas betydelse bland
annat som mötesplats i orten.
Eftersom översiktsplanen behandlar framtida mark- och vattenanvändning så trillar frågan utanför översiktsplanens avgränsningar - såvida inte nya markområden ska reserveras
för ändamålet. Det är dock en mycket viktig fråga för att skapa goda förutsättningar för ett
bra, socialt hållbart samhälle. Går det att lösa genom att nyttja befintliga byggnader är
det förstås väldigt bra, särskilt eftersom läget är så centralt. Frågan vidarebefordras till
Lejonfastigheter och Kultur- och fritidsförvaltningen.
Teknisk infrastruktur
Tekniska verken AB påpekar fakta- och språkkorregeringar som bör göras i text rörande
avlopp och dricksvatten.
Kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna, ändringar av texterna genomförs till utställningshandlingen.
Miljö- och riskaspekter, hälsa och säkerhet
Länsstyrelsen att det är mycket angeläget att det i planförslaget beskrivna tillägget till Gemensam översiktsplanen för Linköping och Norrköping; Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, kommer till stånd.
28
Vidare anser Länsstyrelsen att för de förorenade områden som finns inom planområdet bör
en strategi utvecklas för hur föroreningarna ska tas omhand. Särskilt bör uppmärksammas
de platser där det även föreligger risk för översvämning.
Håkan Wallgren påpekar att mängden dagvatten till Lillsjön kommer att öka om Bestorp
ska växa. Detta medför att viken blir än mer grumlig pga dålig cirkulation som följd av att
det bara byggdes en liten vägtrumma genom banvallen när den byggdes.
Kommentar: Kommunen har idag ett dokument som heter Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun som stöd vid framtagande av olika planer. Arbete med att revidera och uppdatera dokumentet har påbörjats.
Bestorps såg (nr 5 på kartan över förorenade områden i planeringsförutsättningarna) ligger inom områden med översvämningsrisk. Sågverksområdet undersöktes första gången
2007. Ytterligare undersökningar har sedan genomförts inför en ansökan om statliga bidrag för sanering. Målet med saneringen är att marken blir lämplig som rekreationsområde och park (motsvarande mindre känslig markanvändning) och att en eventuell översvämning inte ska innebära att markföroreningar riskerar att förflyttas och kontaminera
nya mark- och vattenområden. Inga av de andra områdena är belägna inom översvämningsbenägna områden.
I nuläget är det en fråga för Trafikverket. Skulle det dock bli mer bebyggelse som beräknas
alstra dagvatten som mynnar ut i Lillsjön kommer det att utredas i samband med en utbyggnad av områdena. Inriktningen i planförslaget är dock att dagvatten ska omhändertas
lokalt på fastigheten.
Buller
Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen påpekar att det krävs bullerutredningar i
de områden som ligger i anslutning till Stångådalsbanan och framhåller att det är viktigt att
en sådan bullerutredning även tar höjd för att det körs godstrafik längs banan.
Kommentar: I samrådshandlingen uppmärksammas behovet av att eventuellt göra bullerutredningar i nästa planskede för områden i anslutning till Stångådalsbanan.
Elektromagnetiska fält
Länsstyrelsen att det kan vara lämpligt att behandla skyddsavstånd för olika verksamheter
i form av kraftledningar, transformatorstationer etc. i en kommunal policy.
Kommentar: I kommunens dokument Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun behandlas detta.
Närvärme
Länsstyrelsen ser det som positivt med ett lokalt fjärrvärmenät. Det är dock viktigt med en
bra lokalisering av närvärmeverket mot bakgrund av de potentiella miljöstörningar i form
av ex. buller, stoft och transporter som kan uppkomma.
29
Kommentar: Lokaliseringen av närvärmeverket har valts med hänsyn till eventuella störningar för boende. (I utställningshandlingen flyttas närvärmeverket till ett läge på andra
sidan väg 689).
Miljökvalitetsnormer
Länsstyrelsen ser positivt på att en policy tas fram för hur arbetet med VA-frågorna ska
hanteras. En sådan policy utgör ett viktigt underlag för att säkerställa att lämpliga åtgärder
vidtas i takt med att utbyggnad av orten sker för att undvika att sjöar och vattendrags vattenkvalitet påverkas negativt. Länsstyrelsen gör bedömningen att planen är ett bra stöd för
möjligheten att kunna följa gällande MKN.
Kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna.
Olyckor, översvämning och erosion
Länsstyrelsen anser att det är angeläget att det i planförslaget beskrivna tillägget till Gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping; Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, kommer till stånd för att klara att dessa frågor följs upp i det fortsatta
planerings- och projekteringsarbetet. Vid konstaterad risk i översiktsplanen skall hänsyn
tas i detaljplan och bygglovsgivning. Vid framtida kompletterande utredning angående
översvämningsrisker anser Länsstyrelsen att det är viktigt att dessa undersökningar inkluderar klimatförändringarnas effekter:
·
·
·
·
·
·
·
Platsspecifika undersökningar kan komma att krävas gällande skred, ras och erosion,
behov av att analysera för eventuellt ökade nederbördseffekter på dag- och dräneringsvatten,
avstånd från sjöar och vattendrag,
ledningsnät belägna under vattennivå i sjöar och vattendrag,
flödesstopp i avloppssystem,
områden med markföroreningar kan påverkas av ökade flöden,
i all ny bebyggelse ska hållbarhetsaspekterna beaktas utifrån ökad nederbörd och
högre temperaturer.
Kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Dokumentet Miljö- och riskfaktorer i
Linköpings kommun används redan idag som stöd vid framtagande av olika planer. Arbete
med att revidera och uppdatera dokumentet har dock påbörjats. Länsstyrelsens synpunkter
beaktas vid ett eventuellt framtagande av detaljplaner.
30
Mellankommunal samordning
Länsstyrelsen anser att ansatserna att stärka Bestorp som boendeort genom att tillskapa attraktiva boendemiljöer är värdefulla i ett regionalt perspektiv samt att det är angeläget att
samråd om planens inriktning och utformning sker med omkringliggande kommuner.
Kommentar: Samråd har skett med Åtvidaberg och Kinda kommun.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)
Länsstyrelsen anser att den till översiktsplanen hörande miljökonsekvensbeskrivningen är
välskriven och har ett logiskt upplägg. Länsstyrelsen bedömer därutöver att MKB har ett
innehåll som är lämpligt och relevant med hänsyn till planens inriktning och dess miljöpåverkan.
Kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna.
Riksintressen
Länsstyrelsen anser att riksintressena i planen, på ett bra sätt redogörs för respektive områdes värden samt hur kommunen avser att beakta dem.
Kommunikationer
Länsstyrelsen ser det som angeläget att planen förmedlar ett mycket långsiktigt synsätt
vad avser nyttjandet av ovan nämnda infrastrukturanläggningar, såväl befintliga som planerade.
Stångådalsbanan
Länsstyrelsen och Trafikverket anser att tills beslut om Stångådalsbanans framtid är
klarlagt ska planeringsförutsättningar vara att järnvägen skall vara möjlig att trafikera med
gods och även farligt gods. Detta innebär att planerad bebyggelse längs järnvägsstråket kan
behöva studeras i en riskanalys samt även kompletteras med utredningar gällande buller
och vibrationer. Lämpliga skyddsåtgärder måste planeras beroende på typen av föreslagen
markanvändning. Vidare anser Länsstyrelsen att det även är viktigt att se över befintliga
korsningspunkter samt behov av nya samt vilken säkerhetsnivå dessa korsningar behöver
uppfylla.
Kommentar: I nuläget är det inte aktuellt att genomföra vare sig risk- buller eller vibrationsutredningar innan Stångådalsbanans framtid har tydliggjorts i åtgärdsvalsstudien som
pågår. I planen beaktas möjligheten att banan återigen kan komma att trafikeras av godstrafik. Det innebär att vid planläggning, om inte andra direktiv tagits, så behöver behov av
åtgärder för buller, vibrationer och farligt gods utredas. Detta förtydligas till utställningshandlingen.
31
Idag finns två plankorsningar över järnvägen och ingen ytterligare föreslås. Båda dessa
har bommar och ljusreglering. Kommunen tolkar att de uppfyller Trafikverkets riklinjer för
säkerhet vid aktuella trafikförhållanden.
Naturvård
Eklandskapet
Länsstyrelsen anser att eftersom flera utvecklingsområden ligger i direkt anslutning till
värdekärnor i eklandskapet är det av stor vikt att planeringen och utformningen av områdena sker på sådant sätt att ekologiska samband mellan områdena, spridningsmöjligheter
för arter samt möjligheter till fortsatt beteshävd inte försämras. Länsstyrelsen ser det som
viktigt att planhandlingarna utvecklas med ett resonemang kring detta. I kommande detaljplanering är det viktigt att man även väger in och tar detaljhänsyn till enskilda biotoper,
träd och brynmiljöer.
Kommentar: Värdekärnorna är i flera fall belägna som öar i ett jordbrukslandskap utan
naturliga spridningskorridorer. Föreslagen bebyggelse bryter därför inte viktiga stråk.
Dokumentet kompletteras dock med en skrivning om att spridningsmöjligheter för djur och
växter ges så hög prioritet som möjligt.
Friluftsliv
Kinda Kanal
Länsstyrelsen bedömer att planens intentioner övervägande stärker riksintresset för friluftsliv.
Kommentar: Kommunen instämmer med att översiktsplanens intentioner stärker riksintresset för friluftsliv. Intentionerna överensstämmer med Översiktsplan för landsbygden och
småorterna där många åtgärder redovisas som innebär en ökad tillgänglighet till stränder,
vilka stärker riksintresset för friluftsliv.
Totalförsvarets intressen
Influensområde – Väderradar
Stoppområde höga objekt – Malmens flottiljflygplats
Länsstyrelsen anser att utpekade utbyggnadsområden kan komma till stånd utan att påverka riksintresset negativt.
32
Plankartan från samrådshandlingen