UTBLICK: Om internationellt samarbete i forskning
Svenskt Vatten APRIL 2015 AE L L G A L I B AT I O N RN I NT E S PE C IAL UTBLICK: Om internationellt samarbete i forskning och praktik – med goda exempel Memosens öppnar dörrar Flexibilitet och enkelhet är nyckeln Memosensteknologin som är utvecklad och framtagen av Endress+Hauser är idag en etablerad och framgångsrik branschstandard. Memosens gör att vår Liquilineplattform med transmittrar, provtagare och analysatorer kan bli multivariabla mätstationer med automatisk detektering av sensorer, där flera olika parametrar kan anslutas såsom pH/ORP, konduktivitet, syre, SAC, turbiditet, klor, ammonium, nitrat samt slamnivå. Memobase Plus är en kalibreringsmjukvara för digitala Memosenssensorer. Förutom att kalibrera sensorerna och utläsa kalibreringsdata ger programvaran detaljerade rapporter om historik och status. Rapporterna uppfyller krav på spårbarhet och dokumentation. www.se.endress.com/memobaseplus Endress+Hauser AB Box 1486 171 28 SOLNA Besök: Sundbybergsvägen 1 Telefon +46 8 555 116 00 Fax +46 8 555 116 55 info@se.endress.com www.se.endress.com I N N E HÅLL Innehåll VA-ORGANISATIONER I EUROPA Organisationsfrågan på tapeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Helhetsgrepp och samarbete i Europa. . . . . . . . . 6 4–6 Foto: Heleen de Wit IWA OCH IWA SVERIGE VA-organisationer i Europa IWA Sverige – länk till världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Young Water Professionals. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 IWA kan inspirera till nytänkande. . . . . . . . . . . . . . . 9 IWA Fellows – hedersuppdrag för eldsjälar.. 10 Lokala lösningar – exempel från Bolivia.. . . 12 Humus gör råvattnet brunare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Ultrafilter i Varberg.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Holistic Sludge Management.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Vatten i framtidens städer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 NORDEN Trainee Vann i Norge.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 NoDig Challenge i Oslo. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Klimatanpassning i Köpenhamn. . . . . . . . . . . . . . . . 18 NORDIWA 2015 i Bergen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vattenförvaltning i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 EUROPA Vattenplattformen ska öka svenskt deltagande i EU-projekt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Nya vattenprojekt inom Horisont 2020. . . . 24 Kick-off i Bryssel med Water JPI. . . . . . . . . . . . . . . . 25 DIAMOND – EU-projekt för reningsverk.. 26 AQUAVALENS – med svenska förtecken.. 27 R3Water – lösningar för avloppsrening. . . . . 27 EU:s uppströmsarbete vinner mark. . . . . . . . . . . . 29 8–16 IWA/IWA Sverige 17–20 Norden Foto: Karin Björklund SVENSK MILJÖTEKNIK I KINA IVL arbetar brett med vatten i Kina. . . . . . . . . . . 30 Kina storsatsar på vatten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 23–29 Europa Foto: Kristina Laurell Svenskt Vatten Internationell special är en bilaga till tidningen Svenskt Vatten nr 2 2015. Bilagan ges ut av Svenskt Vatten AB, Box 14057, 167 14 Bromma. Ansvarig utgivare: Fredrik Vinthagen, Svenskt Vatten Redaktörer: Daniel Hellström, Svenskt Vatten, och Birgitta Johansson, Primula Ordval Grafisk form: Stefan Olsson Produktion AB Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Annonser: Migge Sarrion Omslagsbild: Nordicphotos Svenskt Vatten Internationell special 2015 3 VA-OR GAN ISATION E R I E U R OPA Utblick Europa – organisationsfrågan på tapeten Anna Thomasson Ekonomihögskolan, Lunds universitet anna.thomasson@fek.lu.se Foto: Ruhrverband Archive Det finns en svag trend i Europa mot att organisera driften av vatten och avlopp i större organisationer och lägga ansvaret på regional nivå. En annan trend verkar vara att man väljer bort privata inslag till förmån för offentligt ägande, ofta med driften i bolagsform. Undantag är offentliga privata partnerskap där myndigheten fortfarande har insyn. Flera länder har vatten och avlopp i olika organisationer. F rågan kring hur kommuner ska organisera sin VA-verksamhet för att klara av sitt uppdrag tas med jämna mellanrum upp till diskussion. Under 1990-talet och början av 2000-talet förekom driftentreprenaden ofta i diskussionerna. I dag väcker den inte alls samma intresse, men däremot diskuteras samverkan mellan kommuner i allt större utsträckning. Även om samverkan och driftentreprenad är två olika lösningar är diskussionen i båda fallen ett resultat av att kommunerna upplever att de behöver se över hur kritiska och knappa resurser används och hur man bättre kan tillgodose de allt mer omfattande kraven på den kommunala VA-verksamheten. Svenska kommuner är inte unika. Organisationsfrågor diskuteras även internationellt, inte minst bland övriga europeiska länder. Precis som i Sverige tycks behovet av att skapa ett mer effektivt resursutnyttjande vara det som driver organisationsfrågan och förändringen inom VA-sektorn i Europa. Vad som däremot skiljer länderna åt är vilka lösningar som väljs. Till skillnad från många andra sektorer (som el, tele och kollektivtrafik) har inte VA genomgått någon större avreglering inom EU. I stället är det, precis som i Sverige, vanligtvis kommuner som ansvarar för VA-frågor även i andra europeiska länder. Skiljer på vatten och avlopp Frankrike är exempel på ett land där kommunerna har ansvaret. Traditionellt skiljer man i Frankrike på vatten och avlopp; de ingår alltså inte i samma organisation. Kom- 4 Svenskt Vatten Internationell special 2015 I Tyskland, Frankrike och Spanien skiljer man på vatten och avlopp. De ingår inte i samma organisation, men båda är en kommunal angelägenhet. Bilden visar ett avloppsreningsverk i Arnsberg Wildshausen i Tyskland, där avloppshanteringen oftast bedrivs i egen regi eller i samverkan med andra kommuner. munerna kan välja mellan egen regi och upphandling. Det vanligaste är att man väljer upphandling, troligen därför att många franska kommuner är små och därmed inte själva har resurser att driva VA. Kännetecknande för den franska VA-marknaden är att kontrakten är långa och att det är stora bolag som lägger anbuden och driver VA på uppdrag av kommunerna. Storleken på bolagen leder till effektivare resursutnyttjande. Nackdelen är styrkeförhållandet mellan den lilla kommunen och det stora bolaget. Kommunerna har haft svårt att övervaka och kontrollera utförarna, speciellt med tanke på att de i och med de långa kontrakten över tid förlorar kunskapen om verksamheten. Därför finns det i Frankrike exempel på kommuner som har valt att återgå till kommunal drift. Spanien liknar Frankrike när det gäller organisation. Även i Spanien kan kommunerna välja mellan olika lösningar, framför allt egen regi eller upphandling där det vanligaste är upphandling. Upphandling är vanligast bland mindre kommuner medan större tenderar att välja egen regi. Precis som i Frankrike, och i viss mån Spanien, skiljer man i Tyskland på vatten och avlopp, det vill säga de ingår inte i samma organisation. Även i Tyskland är både vatten och avlopp en kommunal angelägenhet. När det gäller avlopp är det vanligast med egen regilösningar eller samverkan med andra kommuner. För vattenförsörjning är bolagsform eller offentliga privata partnerskap vanliga. Bolag eller partnerskap i Italien Hittills har vi bara sett exempel på länder som liksom Sverige har valt att låta kommungränserna vara styrande för hur VAverksamheten organiseras. Italien är exempel på ett land där man inte har valt att låta kommunerna ansvara för VA. I Italien hade man problem med att det saknades en tydlig struktur för VA-sektorn. Det resulterade i att sektorn reformerades under andra halvan av 1990-talet. I samband med reformen valde man att dela in landet i vattenområden. Ansvaret för att säkerställa att verksamheten sköts gavs till både kommuner och regioner inom dessa vattenområden, och de fick i uppdrag att delegera driften till olika Regionala bolag i Holland och England Holland är ett annat land där man utgår från större regionala områden för driften av VA. Precis som i flera andra europeiska länder skiljer man på vatten och avlopp. Ansvaret för vattenförsörjningen ligger på regionala offentligt ägda vattenbolag, och det finns en liknande struktur för avloppsverksamheten. Även i England är det regionala bolag som sköter vattenförsörjningen, men där är bolagen privatägda till skillnad från Holland. I England har man haft problem med granskningen av de privata bolagen och över tid arbetat med att förbättra hur den ansvariga myndigheten arbetar med granskning av bland annat avgifter och hur de sätts. Ytterligare ett steg längre har man tagit i Skottland där hela landets vattenförsörjning och avloppsrening sker via ett bolag som är offentligt ägt. Det finns således bara en aktör i hela landet. Vad kan vi lära oss? Vad kan vi då lära oss i Sverige av denna utblick i Europa? För det första är det uppenbart att det finns olika sätt att organisera vatten- och avloppsverksamheten. Den svenska lösningen är ovanlig eftersom det verkar vara vanligare att skilja på vattenförsörjning och avloppshantering i övriga Europa (man gör detta även i Schweiz och Österrike). När det gäller val av organisationsform varierar den mellan länder. Det förekommer allt från upphandling till bolag i offentlig eller privat regi, liksom offentliga privata partnerskap. Storleken på organisationerna varierar också, allt från mindre kommuner till stora regionala eller nationella bolag. För det andra tycks utmaningarna vara likartade. Att hantera vattenförsörjning och avloppsrening handlar om att anpassa sig efter klimatet, både det rådande och utmaningarna framöver. Det är inte minst uppenbart i Holland. Det tycks även finnas ett behov av att hitta lösningar som innebär att större organisationer hanterar vattenförsörjning och avloppsrening. I Spanien syns detta genom att det främst är de mindre kommunerna som väljer upphandlingsalternativet. I England och Holland har man valt regionala lösningar, och i Skottland har man gått längst och valt en nationell lösning. Obligatorisk bolagisering i Danmark Att som i Sverige samverka för att skapa större enheter förekommer också. Förutom den samverkan som sker med privata aktörer i Spanien, Frankrike, Italien och Tyskland förekommer det även att kommuner samver- kar, till exempel i Österrike, och då framför allt i kommuner med få invånare. Även i vårt grannland Danmark har man gått mot att skapa större enheter, men där genom en kommunsammanslagning som genomfördes för några år sedan. I Danmark har man även nyligen genomfört en reform som innebär att alla kommuner har varit tvungna att bolagisera vattenförsörjningen. Trender Man kan konstatera att sektorn på europeisk nivå är fragmenterad när det gäller hur VA organiseras, men att det tycks finnas en svag trend mot att organisera driften av vatten och avlopp i större organisationer och förlägga ansvaret på regional nivå. Detta är åtminstone vad som hänt i de länder där en reform av sektorn har gjorts på senare tid (Holland, Skottland, Italien och Danmark). Ytterligare en trend tycks vara att man väljer bort privata inslag till förmån för offentligt ägande och då ofta med driften i bolagsform, med undantag för offentligt privata partnerskap där myndigheten fortfarande har insyn. De utmaningar sektorn står inför verkar vara orsaken till att man strävar efter större organisatoriska enheter. Med större enheter finns det möjlighet till skalfördelar och effektivare resursutnyttjande. Miljö- och klimatfrågor löses inte heller inom ramen för en liten kommuns gränser, utan omfattar större geografiska områden och vattenavrinningsområden. Att sträva efter större organisatoriska enheter – oavsett vilken form som väljs – tycks således vara trenden i Sverige och flera andra europeiska länder. Detta är inte minst tydligt om man ser till de länder som nyligen genomfört reformer eller där förändringar pågår, bland annat Sverige. Därför torde det vara av intresse framöver att studera förutsättningarna för skapandet av större organisatoriska enheter genom samverkan på olika sätt och mellan olika aktörer – för att öka förståelsen för de lösningar som väljs och hur väl dessa står sig i relation till sektorns utmaningar. Läs mera: • SVU-rapport 2013-13, Organisering för ökad uthållighet, En studie av olika organisationsformer inom den svenska VA-sektorn, av Anna Thomasson. Foto: Scottish Water aktörer. Vanligast har varit att verksamheten drivs i offentligt ägda bolag eller offentliga privata partnerskap. I Skottland finns det bara en enda VA-aktör, nämligen Scottish Water som är ett offentligt ägt bolag. Svenskt Vatten Internationell special 2015 5 VA-OR GAN ISATION E R I E U R OPA Helhetsgrepp och samarbete i Europa Effektivisering, konkurrensutsättning och helhetsgrepp om ett avrinningsområde – drivkrafterna är olika, men på många håll i Europa samlas ansvar inom vattensektorn i allt större organisationer. Från Skottland, Danmark och Tyskland medverkar VA-representanter vid Vattenstämman 2015. Här är de intervjuade av Krister Törneke. Krister Törneke Tyréns krister.torneke@tyrens.se F loden Ruhr löper genom ett av Europas mest tättbefolkade områden. Den tar emot avloppsvatten från över 2 miljoner människor och försörjer över dubbelt så många med dricksvatten. Dessutom ska industrins behov av vatten och kraftförsörjning tillgodoses liksom friluftsliv och naturskydd. Dessa intressen har i mer än hundra år vägts samman och hanterats i en organisation som följer avrinningsområdet. Redan i början av förra seklet blev det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp över vattentillgångarna, enligt Norbert Jardin, avdelningschef på Ruhrverband. – Industrin krävde enorma mängder vatten förutom hushållens behov, säger han. Vattenbrist och föroreningar gjorde situationen ohållbar, och redan 1913 bildades Ruhrverband med helhetsansvar för vattenresurser, avloppsrening och vattenkvalitet. Ett omfattande arbete för att rena avloppsvatten inleddes. Verksamheten regleras av lagstiftning i förbundsstaten Nordrhein-Westfalen men följer Ruhrs avrinningsområde och inte de administrativa gränserna. Denna organisationsform är inte vanlig i Tyskland. Medlemmar i förbundet är över 500 kommuner, vattenverk, industrier med mera. Vattenförsörjning och avledning av avloppsvatten sköts av kommunerna medan reningsverken ägs av Ruhrverband. Fram till 2005 gjordes stora utbyggnader av avloppsreningsverken för att minska miljöbelastningen. Man arbetar enligt vattendirektivet för att nå god vattenstatus och kan i dag uppmäta en tydlig förbättring i floden. Trots att avrinningsområdet till stor del består av landsbygd är 98 procent av befolkningen ansluten till reningsverken. – Samtidigt hittar vi ständigt främmande ämnen i mycket små halter som riskerar att hamna i dricksvattnet. Det krävs helhetssyn och nära samarbete med kommuner och andra aktörer för att åtgärder ska sättas in där de ger störst effekt, säger Norbert Jardin. En nationell organisation i Skottland När VA-försörjningen i England och Wales privatiserades på 1980-talet levde de kommunala förvaltningarna kvar i Skottland. I mitten av 1990-talet slogs de samman till tre regionala kommunägda bolag. 6 Svenskt Vatten Internationell special 2015 Norbert Jardin Nigel Ayton Carl-Emil Larsen Men behovet av effektivisering kvarstod, och regeringen beslutade att skapa en enda nationell VA-organisation som skulle arbeta på samma villkor som vattenbolagen i England och Wales. Det innebär att en myndighet mäter effektivitet och sätter gränser för avgifternas storlek. Scottish Water bildades år 2002 och fick en tuff start. – Den första jämförelsen var en chock, säger Nigel Ayton på Scottish Water. Den visade att man behövde minska kostnaderna med 40 procent för att ligga i nivå med England och Wales. I dag har vi nått det målet, men det hade inte varit möjligt utan stark krismedvetenhet hos alla berörda. Stödet från politikerna var viktigt. De ställde tydliga krav på resultat utan att lägga sig i arbetet. Nästa mål var att förbättra dricksvattenkvaliteten och minska miljöbelastningen, vilket krävde stora investeringar i den gamla infrastrukturen. Även skyddet av vattentäkter behövde förbättras. Den senaste tiden har man fokuserat mer på hur kunderna upplever servicen. Det finns till exempel en ”risklista” för källaröversvämning. Ingen fastighet ska stå på den listan längre än fyra år innan problemet är löst. Kundundersökningar visar att de flesta är villiga att betala för att andra inte ska drabbas. Scottish Water har lagt ribban högt. Man vill jämföras med de företag inom helt andra sektorer som förknippas med god service. Från små kooperativ till stora VA-bolag VA-försörjningen i Danmark har av tradition varit decentraliserad. – Kommunerna har heltäckande försörjningsansvar för avfall och avlopp men inte för dricksvatten, berättar Carl-Emil Larsen, vd för branschorganisationen DANVA. Många fastigheter utanför städerna ingår i kooperativ för vattenförsörjning samtidigt som kommunen ansvarar för avloppshanteringen. Anläggningar som producerar över 200 000 m3 dricksvatten per år eller renar samma mängd avloppsvatten regleras av ”vattensektorlagen”. Detta gäller cirka 225 vattenföretag och 110 spillvattenföretag, varav bara ett fåtal är riktigt stora. VA-avgifterna regleras av ett sekretariat som fastställer den högsta tillåtna avgiften för varje vatten- och spillvattenföretag, liknande systemet i Storbritannien. År 2010 beslutade regeringen att all VA-försörjning som omfattas av vattensektorlagen ska organiseras i bolagsform. Det har tvingat kommuner och mindre vattenföretag att gå samman och bilda VAbolag. En direkt följd av detta är att VA-avgifterna höjs, eftersom andra skatteregler gäller för bolag. Men VA-bolagen kan också sätta av mer resurser för klimatanpassning, främst för att minska risken för översvämningar. Med nuvarande lagstiftning betalar brukarna för detta i förhållande till hur mycket vatten man använder snarare än hur stora ytor som avvattnas. Klimatanpassning är en av de stora utmaningarna, inte bara för VA-sektorn utan för hela samhället. – En annan stor utmaning är att hitta de bästa formerna för samarbete mellan allmän och privat verksamhet. Det finns ett intresse från näringslivet att investera i VA-anläggningarna. Men det är inte rätt väg att gå. Redan i dag, när samhället äger VA-anläggningarna, står det privata näringslivet för betydligt mer än hälften av omsättningen, säger Carl-Emil Larsen. RESERVKRAFT DAGARNA 2015 SUNDSVALL 23 / 4 LULEÅ 7 / 5 GÖTEBORG 3 / 9 LUND 10 / 9 ARLANDA 24 / 9 Många organisationer saknar fortfarande tillräcklig beredskap för att kunna hantera längre elavbrott. Det innebär i sin tur stora risker för driften av samhällsviktiga verksamheter. Reservkraftdagarna 2015, som ordnas på fem olika orter, är ett utmärkt tillfälle att skaffa ännu mer kunskap om utbyggnad av reservkraft. Här ges möjlighet till vägledning, utbyte och samverkan med andra organisationer. Både inom den offentliga och privata sektorn. PROGRAM 09:00 Välkomstfika Vi startar dagen med kaffe/te och smörgås 09:30 ”Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen” En övergripande presentation av fem myndigheters gemensamma satsning Skydd av samhällsviktig verksamhet Reservkraft – en av lösningarna för att upprätthålla funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter vid störningar och avbrott Ett unikt verktyg för utbyggnad av reservkraft En genomgång av det framtagna vägledningsmaterialet 12:00 Lunch 12:50 Ingen reservkraft utan bränsle Anmäl dig msb.se/res Om betydelsen av logistik och rutiner för bränsleförsörjningen ! er vkraft Där hittar d u också ” Vägledning för hanterin g av Reservkr aftprocessen”. Utbyggd reservkraftförsörjning ger trygghet Du får ta del av goda exempel 14:15 Fika 14:30 Så fortsätter vi arbetet på hemmaplan Tankar, idéer och tänkbara samverkansmöjligheter diskuteras och delas Fortsatt reservkraftprocess Vilka gemensamma aktiviteter ser vi på vägen mot målet? 16:15 Avslutning IWA OCH IWA SVE R IG E IWA Sverige – länk till kunskap och kontakter i världen IWA Sverige är den svenska grenen av IWA, International Water Association, världens största förening av vattenspecialister – forskare, tekniker och konsulter. Genom sina medlemmar, inte minst de svenska, samlar IWA avancerad kunskap. De sprider sina forskningsresultat och yrkeserfarenheter från femtio specialistgrupper i nätverk, faktaböcker, tidskrifter och på internationella konferenser. U tvecklingen inom vattenområdet går allt snabbare. Forskare och tekniker från hela världen presenterar nya synsätt, metoder och produkter. Utmaningarna är många: klimatförändring, ekonomi, skärpta samhällskrav och intensiv teknikutveckling inom andra områden som påverkar vatten. Numera lyfts vatten dessutom fram som en avgörande faktor för samhällsutvecklingen. Allt detta ökar behovet av kunskap. Hur skaffar man sig överblick över vad som händer utanför Sverige? Här kommer IWA Sverige in i bilden. IWA Sverige hämtar hem kunskap IWA Sverige har som mål att öka utbytet mellan Sverige och andra länder. Sverige ska bli synligare i IWA, dra bättre nytta av organisationen och påverka utvecklingen så att den blir ännu intressantare. Vi vill också medverka till att unga människor upptäcker hur spännande det är att arbeta med vatten. Tips om konferenser och andra nyheter presenteras i ett månatligt nyhetsbrev som sprids främst till medlemmarna i Föreningen Vatten, Svenskt Vatten och IWA. Alla svenska medlemmar i IWA är också medlemmar i IWA Sverige. Huvudman är Svenskt Vatten och ordförande är Magnus Arnell, SP Urban Water Management. Mer information finns på www.svensktvatten.se/ FoU/IWASverige/. Ledningsgruppens sammansättning framgår av bilden här intill. Konferenser och nyhetsbrev IWA Sverige har medverkat till flera internationella konferenser. I maj 2011 i Stockholm genomfördes den första svenska ”Cities of the Future”-konferensen i samarbete med IWA. Temat var ”Sustainable urban water management” och konferensen samlade ungefär 400 personer. Den första konferensen på temat ”Holistic sludge management” arrangerades av Mälardalens högskola i Västerås 2013, och 2016 planerar Lunds tekniska högskola en uppföljning i Malmö (sidan 16). 8 Svenskt Vatten Internationell special 2015 I september 2015 genomförs den första konferensen om brunt råvatten i Sverige (sidan 14). Den 22 april 2015 är IWA Sverige medarrangör till ett seminarium i Helsingborg om lokala avloppssystem som lösning på globala utmaningar (sidan 13). Inför världskongressen i Lissabon 2014 övertygade IWA Sveriges ordförande Magnus Arnell IWA att för första gången engagera en huvudtalare som inte tillhörde ”branschen”. Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, höll en presentation ”Water as the driving force for development & health benefits?” som gjorde starkt intryck på kongressen (se www.iwa-network. org/eventSingle.php?event=world-watercongress-exhibition-2014). IWA Sverige stödjer Danmarks kandidatur som värdnation för IWA World Water Congress 2020. Nyhetsbrevet Internationell VA-utveckling initierades av IWA Sverige, och förlaget Ohlsson & Winnfors AB gav ut det första numret i februari 2012. Korta referat och kommentarer gavs till artiklar som sakkunniga skribenter valt ur internationella tidskrifter, ofta från IWA Publishing. Mer information finns på: www.internationellva.se Allt började år 2000 IWA bildades 1999 av organisationerna International Water Supply Association och International Association on Water Quality Research. Redan år 2000 skapades den Svenska Nationalkommittén inom IWA med Gunilla Brattberg som ordförande. Målet var att knyta samman forskning och VAutveckling. Brita Forssberg, Magnus Arnell och Helene Sörelius Den 1 juli 2012 startade IWA Sverige med fr.v. Brita Forssberg, dåvarande sekreterare, och en ledningsgrupp som bestod av Peter Rudberg, SEI (representeras för närvarande av Kim Andersson), Karin Bergström, Havs- och vattenmyndigheten (har efterträtts av Mats Svensson), Magnus Arnell, ordförande för IWA Sverige sedan starten, Marianne Kjellén (har efterträtts av Nicolai Schaaf), SIWI och Swedish Water House, Karin Jönsson, Lunds tekniska högskola, Bengt Carlsson, Uppsala universitet, Daniel Hellström, ständig representant för Svenskt Vatten, och Alexander Keucken, VIVAB. På bilden saknas Anna Yman, Sweco Environment. Young Water Professionals vill påverka, utvecklas och ha kul De unga på arbetsmarknaden vill känna att det de gör är meningsfullt, att de har förutsättningar att förändra och påverka sitt eget arbete och den värld de lever i. Att arbeta bara för att tjäna pengar och göra rätt för sig är inte tillräckligt motiverande. Engagemang i ett nätverk kan skapa det mervärde de unga eftersträvar för att få en känsla av samhörighet och möjlighet till inflytande. Det menar Helene Sörelius, och skriver om ett nystartat nätverk i Danmark. I Sverige finns sedan år 2000 nätverket VA-yngre som initierades på uppdrag av Svenskt Vatten. Det har över 600 medlemmar spridda över landet. Nätverket anordnar sociala event och tematiska föreläsningar, allt på frivillig basis. I Danmark finns ett nystartat nätverk för unga i branschen, YWP – Young Water Professionals – som också är knutet till International Water Association, IWA. För Trine Stausgaard Munk, ordförande i YWP Danmark, var beslutet att initiera ett nätverk för unga i VA-branschen enkelt. Branschen står inför stora utmaningar och investeringsbehov samtidigt som den lider av pensionsavgångar och underskott på unga. Trine anser att behovet av att nätverka, bli involverade, få sin röst hörd och få möjlighet att påverka vattenagendan är större än någonsin för oss unga. I december 2014 höll YWP Danmark en workshop i Köpenhamn. Under sina 8 månader har YWPDK lyckats locka 150 medlemmar och anordnat en rad lyckade event. Bland annat arrangerades en cykeltur runt Köpenhamn guidad av representanter från kommun, VA-verk och myndighet. Under cykelturen bjöds det på solsken, utbildning och social gemenskap; eventet blev en succé. YWPDK har också arrangerat en workshop med fokus på att identifiera de viktigaste utmaningarna som IWA kan inspirera till nytänkande International Water Association (IWA) är den ledande vattenorganisationen i världen. IWA:s nya strategiska plan syftar till att positionera organisationen inför de globala utmaningar utan motstycke som vattensektorn står inför. IWA:s nätverk av vattenexperter går i spetsen när det gäller att överbrygga gapet mellan vattensektorn och andra sektorer. Det ger dem stora möjligheter att få till stånd samarbete mellan de många aktörer som påverkar vattenhanteringen, och kan också vara en kraft när det gäller att driva och inspirera till förändringar och tillhandahålla lösningar för att möta de globala vattenutmaningarna. För att bättre kunna presentera lösningar för samhället i stort behöver de professionella i vattensektorn fortsätta att lära sig av misstag och framgångar. Vi vet att vi inte kan förlita oss på gårdagens teknik för att lösa morgondagens utmaningar. För att leverera verkligt hållbar vattenhantering behöver vi fortsätta att integrera vetenskaplig noggrannhet, banbrytande entreprenörskap och stödjande offentliga institutioner. Vi behöver också förstå bättre hur innovationsprocessen från upptäckt till storskalig tillämpning kan snabbas upp. IWA:s konferenser och kongresser fungerar som katalysator för hållbar vattenutveckling och kopplar samman vetenskap och forskning med den privata sektorn och finansiella institutioner. De tillhandahåller arenor där professionella i vattensektorn kan mötas och utbyta erfarenheter. De lyfter fram de senaste initiativen när det gäller lagstiftning och praktik i framkant. De presenterar nya forskningsrön, teknikutveckling och affärsmöjligheter. Vi behöver inse att de styrnings-, ledningsoch teknikparadigm som vi är bekanta med vattenförvaltningen i landet nu ställs inför – utmaningar som ledde till att den första YWPDK-konferensen gick av stapeln i mitten av mars i år. Ledande experter hade bjudits in, men huvudsyftet var att ge deltagarna chans att knyta kontakter, uttrycka och mobilisera sig. Med många nya medlemmar och olika aktörer som bidrar med tid, kunskap och pengar känner YWP Danmark att de har ett fantastiskt stöd. De vill gärna stödja andra nordiska länder med att utveckla lokala YWP-organisationer. Det stärker det nordiska samarbetet inom vattenbranschen, och ger möjlighet till internationellt utbyte och kunskapsinhämtning. Mer information om YWPDK och VAyngre hittar du på: www.ywp.dk och www. svensktvatten.se/Medlemmar/VA-yngre/ Helene Sörelius SP Urban Water Management helene.sorelius@sp.se kanske inte längre passar för ändamålet. Vi behöver omdefiniera vårt fokus och tänka i termer av viktiga förändringar som vi måste arbeta i riktning mot. Tillsammans kan vi förverkliga en hållbar och resilient värld. Ger Bregkamp Executive director för IWA Ger Bregkamp, Executive director för IWA. Svenskt Vatten Internationell special 2015 9 IWA OCH IWA SVE R IG E IWA Fellows – hedersuppdrag för eldsjälar Ulf Jeppsson, docent vid Lunds universitet, är med i IWA:s specialistgrupp ”Instrumentation Control and Automation”, och är ordförande i en grupp som utvecklar benchmarking för reglerstrategier i reningsverk. Hans nätverk sträcker sig från Lund till Gent, San Sebastian, Quebec och Brisbane för att nämna några. – Det är inte ekonomiskt försvarbart att inte vara med i IWA. Medlemskapet ger rabatter på konferenser, tidskrifter och böcker – förutom kontakterna som ger det senaste inom forskningen, säger han. Fem svenskar har som tack för sitt engagemang utsetts till IWA Fellows och ”ambassadörer” för IWA: Bengt Carlsson (2011), Brita Forssberg (2011), Ulf Jeppsson (2012), Maria Viklander (2014) och Gustaf Olsson som har en speciell position inom IWA. Deras uppgift är att engagera fler svenskar i IWA och dra nytta av den stora kunskapsmassan i världens största nätverk av tekniker, forskare och andra proffs inom vatten. Gustaf Olsson, professor emeritus vid Lunds universitet, utsågs till ”Honorary Member” i IWA år 2012 och blev ”Distinguished IWA Fellow” år 2014. Redan 1973 kom han hem med ny kunskap inom det nya området instrumentering, reglering och automatisering av avloppsvattenrening. Han har gästprofessurer i China, Malaysia och Storbritannien. – Vi som har varit med ett tag kan fungera som mentorer för våra yngre kollegor. Jag har ett speciellt hjärta för Young Water Professionals. De är vår framtid och jag tror att vi på många sätt kan hjälpa våra yngre kollegor, både enskilt och i grupp, säger han. Bengt Carlsson, professor vid Uppsala universitet, blev tidigt intresserad av instrumentering, reglering och automatisering. Liksom Gustaf Olsson och Ulf Jeppsson är han med i IWA:s specialistgrupp ”Instrumentation Control and Automation”. Han leder VA-kluster Mälardalen och är engagerad i flera EUprojekt. – Konferenser inom IWA har gett många värdefulla kontakter med forskare och branschspecialister. Jag ingår i ledningsgruppen för IWA Sverige där vi bereder och stödjer olika aktiviteter för medlemmarna, säger han. Brita Forssberg var tidigare informationschef på Stockholm Vatten och sekreterare i IWA Sverige. Åren 2010–2012 var hon ordförande i specialistgruppen ”Public and Customer Communications”. – Genom IWA har jag fått många internationella kontakter som har gett mig nya insikter och idéer till olika sätt att kommunicera med allmänhet och yrkesfolk. Kommunikation är fortfarande udda i vattenvärlden så det har varit ovärderligt att vara medlem i IWA och dela erfarenheter med kolleger från många länder, säger hon. 10 Svenskt Vatten Internationell special 2015 Maria Viklander, professor vid Luleå tekniska universitet, leder bland annat forskargruppen Stadens vattensystem och klustret Dag&Nät. Hon är ordförande i en IWA-specialistgrupp som arbetar med dagvattenhantering i kallt klimat, och samarbetar med forskare i Österrike, Norge och Kanada. – Under senare år arbetar vi inom IWA för att lyfta vattenfrågornas betydelse för hela samhällsutvecklingen. IWA har en central roll som internationell aktör inom hela vattenområdet. Det är viktigt att följa utvecklingen och skaffa kunskaper om de utmaningar vi står inför. VA by DHI. Bli en av oss. Det är vi som är Vattenförsörjnings-teamet på DHI. Vi är sju personer som arbetar ihop, nära våra kunder. Tillsammans löser vi akuta problem och tar fram långsiktiga lösningar för allt som har med vattenförsörjning att göra. Till vår hjälp har vi modelleringsverktyget MIKE URBAN, vår egen mjukvara som vi utvecklar, säljer och utbildar i. MIKE är en länk mellan vår expertkunskap och kundernas behov. ”DHI är det lilla företaget med den stora friheten, det uppskattar jag. Vi arbetar inom ett etablerat teknik område med många möjligheter till personlig och teknisk utveckling.” Bengt Zagerholm, ansvarig Vattenförsörjning, DHI Sverige Bland våra uppdragsgivare finns nästan hundra svenska kommuner, stora som små. Högskolor och universitet använder vår programvara i utbildning och forskning, tillsammans med vattenexperter i 140 av världens länder. Vi har en stor efterfrågan på våra tjänster inom vatten försörjningsområdet, särskilt inom design av framtidens vattendistributionssystem. DHI söker nya medarbetare som kan området och vill fortsätta att utvecklas. Ta din kunskap vidare. Bli en av oss. Hela vår värld är vatten. Verksamheten på DHI bygger på 50 års hängiven forskning och samlad erfarenhet från mer än 140 länder. I Sverige har DHI ett 30-tal medarbetare, i världen 1 200. Vår kunskap om vatten är unik. Läs mer på worldwide.dhigroup.com/se IWA OCH IWA SVE R IG E Lokala lösningar för globala utmaningar – ett exempel från Bolivia Vattensnål teknik, förbättrad effektivitet i vattenförsörjning samt återvinning av både näringsämnen och vatten är avgörande för framtiden. Organisationen Sumaj Huasi i Bolivia har visat att lokalt anpassade lösningar kan möta globala utmaningar orsakade av klimatförändringar och på samma gång förbättra miljö och hälsoskydd. Vattensnålt alternativ Organisationen Sumaj Huasi (”rent hus” på språket quechua; www.sumaj.org) tillhandahåller, bland annat med hjälp av svenska Sida, ett vattensnålt alternativ till uppkoppling till avloppsnätet. I Distrikt 7 i El Alto har de byggt torra, urinsorterande toaletter 12 Svenskt Vatten Internationell special 2015 get av toaletterna och kan betala för uppgraderingar i inredningen, såsom kakel och el som inte ingår i basutformningen. Urinen samlas in i en 20-litersdunk och fekalierna i en 100-literstrumma. Urin och fekalier till ekostation Sumaj Huasi hämtar urin och fekalier regelbundet mot ersättning, och kör det till en ekostation. Vid ekostationen lagras urinen Foto: D. Silveti Klarar inte miljö- och hälsoskydd EPSAS är VA-huvudman i El Alto och levererar vatten och avloppsservice, men cirka 400 000 av invånarna beräknas inte ha tillgång till avloppsnätet. Expansionen av avloppsservicen är dyr, går långsamt i förhållande till befolkningsökningen och bygger naturligtvis på att det finns säker tillgång till vatten, vilket inte är fallet. I genomsnitt används 52 liter per person och dygn. Insamlat avloppsvatten leds till ett reningsverk i Puchukollo i utkanten av El Alto, där det genomgår biologisk behandling i dammar och biobäddar. En undersökning av reningsverket 2011, före utbyggnaden av biobäddarna, visade att utgående avloppsvatten till Río Seco inte uppfyllde lagstiftningen för bland annat BOD5, suspenderad substans, kväve och fekala koliformer. Fosfor regleras inte i nationell lagstiftning men väl i koncessionskontraktet; inte heller fosforvärdet klarades 2011. och duschar med BDT-vattenfilter till cirka 6 000 av distriktets 27 000 invånare. Toaletterna är luktfria och robusta i sin funktion även när vattenförsörjningen inte fungerar. Toaletterna och duscharna byggs i separata byggnader men nära boningshuset. Med ökad acceptans har man också börjat bygga in dem i husen. En tvättho finns på utsidan av varje toalett. Hushållen bidrar med 50–100 procent av kostnaderna, hjälper till med byg- El Alto i Bolivia ligger mer än 4 000 meter över havet och har över 1 miljon invånare. Foto: D. Silveti E l Alto ligger mer än 4 000 meter över havet på en platå precis utanför La Paz i Bolivia. Efterfrågan på vatten överskred tillgången redan 2009. Staden är resultatet av oplanerad stadsutbredning, men har över 1 miljon invånare och egen stadsförvaltning sedan 1980-talet. El Alto fortsätter att växa med runt 5 procent per år. Klimatförändringarna drabbar särskilt hårt på hög höjd. En av de stora utmaningarna är att tillhandahålla hållbar dricksvattenförsörjning och fungerande avloppssystem till en snabbt växande befolkning under ökande vattenstress på grund av begränsade vattenreservoarer och klimatförändringar som har lett till otillförlitliga regn och smältande glaciärer. På ekostationen i El Alto lagras urin i tre månader. Foto: Cecilia Emilsson borta från vattendragen, samt sparar vatten vilket är otroligt viktigt i en värld med fler och fler städer och regioner med osäker vattenförsörjning och ökande vattenstress. Lagrad urin och komposterade fekalier används som gödsel i bland annat ett växthus. Kalklådan finns som en hygienisk åtgärd. Sumaj Huasi bygger torra urinsorterande toaletter och duschar i separata byggnader nära boningshuset. Utanför toaletten finns tvättfat och BDT-vattenfilter. i tre månader och fekalierna komposteras i en maskkompost innan de till viss del återanvänds för ”naturlig produktion” av grönsaker, prydnadsväxter och trädplantor och avsalu till närliggande kooperativ och inom parkförvaltningen. Sumaj Huasi har också gjort odlingsförsök med 38 olika arter med goda resultat. För att ytterligare öka säkerheten i fekalieåterföringen experimenterar Sumaj Huasi nu med pelletering av komposten. Urin är utmärkt gödsel men tar stor volym i anspråk. Sumaj Huasi försöker hitta strategier för att hantera utmaningen och öka återanvändningen av urin, men man är inte riktigt i mål ännu. Växtnäring och sjukdomsalstrande mikroorganismer hålls alltså i detta system helt på land, och familjerna som är anslutna bidrar inte alls till nedsmutsningen av floden Río Seco som tillhör Titicacasjöns avrinningsområde och som är mycket förorenad. Sumaj Huasis system ger El Alto en högre nivå på både miljö- och hälsoskydd än vad det konventionella systemet gör och bidrar dessutom till mer hållbar hantering av växtnäring. Vattenministeriet i Bolivia ser decentraliserade tekniklösningar som de Sumaj Huasi använder som hållbara alternativ i kommunal avloppsplanering och har därför lanserat ett nationellt program. Även EPSAS och kommunen är positivt inställda, och alternativa sanitetslösningar finns med i den långsiktiga VA-planen för El Alto. Vem betalar? Trots det bedöms detta och liknande system i till exempel andra huvudstäder som Ouagadougou i Burkina Faso ofta av kritiker utifrån att försäljning av kompost och urin samt avgifter för hämtning sammanlagt inte kan bära alla kostnader för systemet. En rättvis jämförelse vore här naturligtvis att jämföra totala kostnader och hur mycket av systemkostnaderna som bärs av användarna jämfört med konventionella avloppssystem. Sumaj Huasi har gjort totala kostnadsuppskattningar som visar att deras system kostar något mer i investeringar på hushållsnivå, men mindre i både transport och behandling. Det leder till totalt lägre kostnad än för ett konventionellt system. Frågan är då hur mycket av kostnaderna användarna av de två olika systemen bär. För just El Alto har vi inte svaret på den frågan i dag, men baserat på internationella studier är det troligt att det ledningsburna systemet är subventionerat i högre grad. En studie i Dakar i Senegal visade att den totala kostnaden för att tillhandahålla avloppsservice till Dakars avloppsanslutna invånare var fem gånger högre totalt än att tillhandahålla enskilt avlopp med hämtning och behandling. Samma studie visade också att VA-huvudmannen subventionerade sina avloppskunder 28 gånger mer än sina kunder på enskilt avlopp. Dessutom håller Sumaj Huasis system organiskt material, växtnäring och patogener Subventioner till fler aktörer Ur avloppsperspektiv önskar vi för framtiden därför att beslutsfattare skulle låta budget och subventioner inom avloppssektorn komma fler aktörer till godo, såsom Sumaj Huasi i El Alto. Ett annat alternativ är att VA-huvudmän i städer med stor vattenbrist och ej utbyggda konventionella system börjar fundera på att leverera service på fler sätt än med konventionella avloppsuppkopplingar. Men det är inte bara i ledningslösa städer med vattenbrist som VA-huvudmän borde fundera på alternativ som håller klosettvattenfraktionen borta från vattenrecipienter. Med tanke på problem med växtnäringsåterföring, övergödning, smittspridning och läkemedelsresters effekter på akvatiska organismer kan en framkomlig väg för VAhuvudmän också i städer utan vattenbrist vara källsortering av klosettvattenfraktionen vid ny- och ombyggnad och nyinvesteringar i infrastrukturen. Det är därför med stort intresse vi följer föregångare på detta område, som Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp i Sverige och Hamburg Wasser i Tyskland som båda planerar att sortera ut klosettvattenfraktionen i stadsbebyggelse, för separat behandling. Telge Nät är också en föregångare på området som redan samlar upp och behandlar klosettvatten separat från enskilda avlopp. Sumaj Huasi, NSVA, Hamburg Wasser och Telge Nät är bra exempel på aktörer med lokalt anpassade lösningar som på ett hållbart sätt bidrar till att stärka vår förmåga att möta globala utmaningar lokalt. Elisabeth Kvarnström SP/Urban Water Management Madeleine Fogde Stockholm Environment Institute Thomas Alveteg Alveteg Consulting Källsorterande avloppssystem – seminarium i Helsingborg 22 april 2015 Hur ser den internationella utvecklingen ut när det gäller källsorterande avloppssystem som lokala lösningar på globala utmaningar – och vad betyder det för Sverige? Frågan belystes och diskuterades vid ett seminarium i Helsingborg den 22 april 2015. Seminariet var ett samarrangemang mellan Sweden Water Research, Havs- och vattenmyndigheten, NSVA, IWA Sverige och Svenskt Vatten. Dokumentation finns på: www.svensktvatten.se Svenskt Vatten Internationell special 2015 13 IWA OCH IWA SVE R IG E Humus gör råvattnet brunare Brunare råvatten är ett växande problem i världen. Orsakerna tros vara en kombination av klimatförändringar och minskad försurning. Framtidens råvatten kommer att kräva mer omfattande reningsprocesser och blir därmed en stor utmaning för alla VA-verksamheter. Brunifiering av vatten beror på att det finns naturligt förekommande organiska kolföreningar (NOM, natural organic matter) i vattnet. Höga NOM-värden förekommer allmänt i ytvatten i södra och mellersta Sverige, medan det är ovanligare i inlandet norr om Dalälven. Medelhalten av organiskt kol kan anses som ett bra mått på humus. I svenska sjöar ligger den runt 7 mg/l, men halter upp till 15 mg/l förekommer. Gränsvärden för organiskt material i dricksvatten saknas i nuvarande dricksvattenföreskrifter. För CODMn ligger gränsvärdet för tjänligt med anmärkning vid 4 mg/l. Det betyder att halten organiskt material i råvatten ofta måste mer än halveras. NOM-rening är därför en av de viktigaste kemiska utmaningarna vid beredning av dricksvatten från ytvattentäkter. Organiskt material kan ge upphov till missfärgning, lukt- och smakstörningar. Det kan fungera som substrat för mikrobiell efterväxt i ledningsnät. Desinfektion med klor orsakar trihalometanbildning (THM) som i några fall misstänks ge upphov till carcinogena ämnen i dricksvatten. Ju högre halt vattnet har av organiskt material, desto större är risken för THM-bildning. Humusämnenas förmåga att komplexbinda andra ämnen, speciellt metaller, medför på samma sätt risk för ökad metalltransport och transport av organiska spårämnen. Också utomlands är humus och NOM en stor utmaning. Snart sagt alla länder med ytvattenverk i tempererat klimat (Estland, Ryssland, Finland, Kina, Korea, Japan, Kanada, norra USA, Island, Skottland, Irland och Norge) har rapporterat stigande NOMhalter och stigande halt totalt organiskt kol (TOC) i vatten. Vattnet blir allt brunare. De Ultrafilter i Varberg – från pilot till fullskala Nuvarande dricksvattenberedning vid vattenverket i Varberg består av alkalisering, snabbfiltrering samt desinfektion med kloramin (ej godkänd säkerhetsbarriär) och UV-ljus (godkänd primär desinfektion). Efter omfattande pilotförsök med konventionella och innovativa beredningsmetoder samt långtgående karakterisering av råvattnet blev slutsatsen att en membrananläggning är det bästa alternativet för att kombinera förhöjd mikrobiologisk barriärverkan med effektiv reduktion av humusämnen. Byggnationen av fullskaleanläggningen startades i januari 2015, och driftsättningen av ultra- filtermembran i kombination med direktfällning beräknas till sommaren 2016. I detta projekt samarbetar VIVAB med representanter från bland annat University of Queensland i Australien (autopsi), UNESCO Centre for Membrane Science & Technology, University of New South Wales i Australien (autopsi), Scottish Water (process), Pentair i Holland (fullskaledesign), DOC Labor Dr. Huber i Tyskland (NOM-karakterisering) och DHI i Danmark (pilotförsök). Som ett led i den pågående processuppgraderingen installerades i höstas en skräd- exakta mekanismerna bakom förändringarna är inte helt klarlagda än, men antas bero på en kombination av klimatfaktorer, förändrad markanvändning och återhämtning från tidigare försurning. Stephan Köhler SLU Kenneth M Persson Sydvatten, Lunds tekniska högskola och Sweden Water Research Konferensen NOM 6 i Malmö På IWA:s specialistkonferens om organiskt material i vatten, NOM 6, i Malmö 7–10 september 2015 kommer över 120 vetenskapliga presentationer om organiskt material att genomföras. Konferensen lockar deltagare från bland annat Sydafrika, Kina, Japan, Korea, Brasilien, Colombia, USA, Mexiko, Kanada, Norge, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Finland, Schweiz, Österrike och Sverige. Teman är mätmetoder, beredningsmetoder, modellbeskrivningar och bildning av desinfektionsbiprodukter när humus oxideras av klor vid desinfektion. Konferensen väntas attrahera 300 deltagare. Läs mera på: www.nom6.se darsydd test- och demonstrationsanläggning i mobilt utförande på vattenverket (40 fot container). Den helautomatiserade anläggningen (maximal kapacitet 6 m3/h) är en miniatyr och realistisk avbild av den framtida fullskaleprocessen för att kunna validera beräkningsunderlag som ligger till grund för anläggningsdesign och valda processtrategier. Den mobila testanläggningen fyller även en funktion som ”membran-simulator” för utbildning av driftpersonalen när det gäller avancerad processtyrning och underhållsarbeten, till exempel byte och lagning av defekta membranelement. Alexander Keucken, teknisk utvecklingschef på VIVAB alexander.keucken@vivab.se Mobil testanläggning för membranteknik vid Kvarnagårdens vattenverk i Varberg. I mitten tryckrör för membranmoduler och till höger en uppsågad membranmodul. 14 Svenskt Vatten Internationell special 2015 cactusuniview.se Cactus Eye. Ett driftsystem utöver det vanliga. Nya Cactus Eye är inget vanligt driftsystem. Det skiljer sig från andra system genom bredare funktionalitet och möjligheten att Ta steget! knyta ihop hela VA-verksamheten. Integrerat finns till exempel Cactus LIMS som hanterar labbdata och är utvecklat för driftverksamhet. Du får en samlad bild över din drift genom att samla in och enkelt presentera process- och labbdata. Vi erbjuder även High Performance HMI – Cactus EyeSee. Det skapar inte enbart moderna gränssnitt som bygger på forskning och best practice.Vi skapar ny insikt och förståelse för din process genom att först se på anläggningen utifrån och förstå de mest kritiska framgångsfaktorerna. Ett 10-tal kommuner har redan valt Cactus Eye som överordnat driftsystem för deras VA-anläggningar. Kontakta oss i dag för en egen demo. IWA OCH IWA SVE R IG E Holistic Sludge Management – från Västerås 2013 till Malmö 2016 I maj 2013 samlades 177 internationella forskare och andra intressenter från 31 länder för att delta i den första IWA-konferensen om hållbar slamhantering. Konferensen hölls i Västerås, och Mälardalens högskola arrangerade med stöd från det svenska VA-samhället, IWA och de tre specialistgrupper inom IWA som har aktiviteter inom området. I hur vi får bra slam som kan återanvändas på jordbruksmark utan hygieniska risker eller risker för återföring av mikroföroreningar i kretsloppet. Dessutom innefattade konfeFoto: Erik Dahlquist tre dagar diskuterades hur hållbar slamhantering kan se ut i fortsättningen. Huvudspår var hur anaerob rötning kan kombineras med återvinning av kväve och fosfor, och Professor Steven Dentel från University of Delaware i USA har varit ordförande för specialistgruppen för ”sludge management”. Vid konferensen i Västerås 2013 fick han IWA:s Specialist Medalj för sina forskningsinsatser inom området. Till vänster syns Monica Odlare, Mälardalens högskola. Hon var co-chairman för konferensen. rensen en del mindre sessioner som handlar bland annat om hur vi kan undvika utsläpp av växthusgaser från slamhantering, om modellering av anaeroba processer och hur man får störst energiutbyte från slammet. Hållbar slamhantering är ett aktuellt ämne både i Sverige och internationellt, och redan under konferensen i Västerås beslutades det att Holistic Sludge Management HSM 2016 ska hållas i Malmö som en IWA-konferens och med stöd från samma specialistgrupper som första gången. Sweden Water Research blir arrangör tillsammans med IWA Sverige, VA-teknik Södra, Svenskt Vatten och Dansk Vand- og Spildevandsforening (DANVA). Konferensen äger rum den 7–9 juni 2016 i Malmös nya hållbara stadsdel Hyllie som ett gemensamt svensk-danskt arrangemang. Planeringen av konferensen är igång och webbplatsen går redan att hitta på: www.hsm2016.se Programmet fokuseras på hur delmomenten i slamhanteringen tillsammans kan bidra till mer hållbara lösningar för slammet. Konferensen följer samma modell som Västeråskonferensen, men med ett mer fokuserat program. Vi ses i Hyllie sommaren 2016! Henrik Aspegren, Sweden Water Research AB, ordförande för organisationskommittén Dines Thornberg, BIOFOS, Danmark, vice ordförande Vatten har viktig roll i framtidens städer International Water Association (IWA) har i tio år jobbat för att vatten ska lyftas fram för den betydelse det har i planeringen av framtidens städer. Inom IWA:s tematiska program Cities of the Future hölls i Sydney i februari 2015 den senaste konferensen i en serie på temat. I Sydney presenterades ett antal lyckade exempel där vattenrelaterade problem lösts och vatten använts i staden med fokus på ”liveable cities”. Under två dagar bearbetades också de förslag till riktlinjer som kommit ut ur IWA:s program för hur vatten ska komma 16 Svenskt Vatten Internationell special 2015 in tydligare och tidigare i stadsplanering. Sverige har varit involverat i IWA:s arbete sedan starten och arrangerade 2011 en Cities of the Future-konferens i Stockholm. Nu planerar, på initiativ av IWA Sverige, SP Urban Water Management att tillsammans med partner försöka dra konferensen till Sverige igen år 2017. Då vill vi ta steget vidare och med avstamp i IWA:s riktlinjer visa hur man kan gå från goda exempel till handling för bättre städer i framtiden. Magnus Arnell Magnus.arnell@sp.se Diskussionerna var livliga vid IWA-symposiet Cities of the Future i Sydney i februari 2015. Internationellt samarbete kan vara både avslappnat och kreativt. Trainee Vann – rekryteringsprojekt i Norge Precis som i Sverige behöver man i Norge rekrytera VA-personal till kommuner, leverantörer och konsultbolag. Norsk Vann – Svenskt Vattens motsvarighet i Norge – beslutade år 2014 att prioritera finansiering av rekryteringsprogrammet Trainee Vann. Under hösten 2015 kommer de första kandidaterna att börja sin tjänstgöring hos ett antal företag i Oslo och på Östlandet. Projektet ska sedan skalas upp för att omfatta hela landet. P ensionsavgångarna ökar kraftigt och det är nödvändigt med omfattande rekryteringssatsningar för att kompensera bortfallet av yrkeskunnig personal i kommuner och kommunala vattenbolag. Rekrytering är ett av totalt fyra insatsområden i Norsk Vanns strategiplan. Programmet som ska erbjudas de färdigutbildade ingenjörerna går över totalt 18 månader och består av tre moduler där traineen är stationerad som fullvärdig medarbetare vid tre olika verksamheter. Det kan till exempel vara som projektfunktionär eller driftassistent i en kommun, eller som planeringsingenjör hos ett konsultbolag. Samtidigt med sin praktik genomgår traniee-gruppen ett kompetensprogram som består av olika ämnen som ledning, retorik och andra ämnen för att utveckla individen och gruppen. De har dessutom en gemensam projektuppgift inom vatten- och avloppsteknik. Programmet levereras av en professionell aktör och utgör 10–15 procent av arbetstiden. Efter fullgjort trainee-program har den enskilda kandidaten inget förpliktande jobbavtal med praktikföretaget, men det är naturligtvis önskvärt att perioden avslutas med att kandidaterna erbjuds fast arbete. Efter ansökningstidens utgång den 31 december 2014 blev 13 välkvalificerade sökan- VAV i Oslo utmanar VA-branschen till innovation Vann- og avløpsetaten (VAV) i Oslo kommun utmanar branschen att utveckla en helt grävfri metod (No Dig) för att koppla stickledningar till hus från vattenledningsnätet. Dagens lösning kräver omfattande uppgrävning av vägar och trottoarer med stora anläggningskostnader samt betydande sociala och miljömässiga konsekvenser. de inkallade till en karriärdag då urvalet skulle göras. De intervjuades och fick gruppuppgifter där de skulle lösa praktiska uppgifter tillsammans under särskilda förutsättningar. Under sitt första år har projektet lyckats rekrytera sju företag inom både kommuner och industri. Av de 13 kandidaterna blev tre uttagna, två kvinnor och en man. Den första kullen med Trainee Vann är ett pilotförsök, och erfarenheterna tas med till rekrytering av nya kullar från 2016 eller 2017. Målet är att det ska tas ut cirka tio nya traineer varje år från olika utbildningsplatser och till tjänster i hela Norge. Ynge Wold yngve.wold@norskvann.no Mingel under karriärdagen med uttagning av kandidater till Trainee Vann. I mars 2014 anordnade VAV en konferens för dialog med branschen för att visa på behovet av och potentialen med en sådan lösning. Potentialen med en grävfri lösning är inte begränsad till Oslo och Norge, utan har även potential internationellt. Eftersom branschen i dag inte kunde tillgodose behovet av en grävfri metod startade VAV en förkommersiell upphandling. I processen ställs funktionskrav på lösningen, både under byggtiden och på den färdiga anläggningen. VAV bidrar med finansiering till utvecklingen från idé till fullskaletest. Två konstellationer av innovativa leveran- ”Unik möjlighet att lära känna branschen” Merete Stange Sørum (till vänster på bilden) är 26 år och en av dem som fick plats i den första trainee-kullen. Hon har en akademisk examen och arbetar som produktutvecklare hos en kemikalieleverantör. Varför sökte hon trainee-programmet när hon redan är igång med karriären? – Det är en unik möjlighet att uppleva många sidor av vattenbranschen på kort tid, säger hon. Jag har en mycket positiv upplevelse av karriärdagen. Det fanns lika stort intresse från kandidater och företag, och vi kunde prata om önskemål och behov. – Jag kommer att få arbeta med rörsystem hos både ett konsultföretag och i en kommun. Det är otroligt fint att branschen har gått samman om ett sådant här upplägg – ett mycket bra sätt att få fler att öppna ögonen för alla möjligheter som finns. törer har valts ut att delta i den förkommersiella upphandlingen. Leverantörerna kommer dels från VA-, dels från oljebranschen. Just nu pågår utvärdering av de två framtagna konceptlösningarna i fas 1 och val av leverantörer som går vidare till fas 2 och prototypframtagning. Efter den förkommersiella upphandlingen startar en vanlig kommersiell upphandling. Frida Syvertsen och Christian Tveitnes Vann- og avløpsetaten, Oslo kommune Svenskt Vatten Internationell special 2015 17 NOR DE N Klimatanpassning i Köpenhamn Under de senaste tjugo åren har Köpenhamn genomgått en stark utveckling. Från en stad med dålig ekonomi och minskande befolkning har den omvandlats till en pulserande stad med växande befolkning och stark ekonomi, internationellt känd för att förverkliga gröna lösningar – en stad verkligen värd att leva i. S Foto: Matthias Øgendahl taden har antagit ambitiösa klimatmål, och man siktar på koldioxidneutralitet år 2025. Men extrema väderhändelser har ökat medvetenheten om att det även är nödvändigt med klimatanpassning. Klimatutmaningar Köpenhamns främsta utmaning när det gäller klimatförändringarna är ökad nederbörd. Bedömningar av ett framtida klimat pekar på 30 procent mer regn på årsbasis och ökad frekvens av åskväder särskilt under sommaren. Staden har redan fått en försmak av framtiden. Ett enormt skyfall på 150 mm under två timmar i juli 2011 visade hur sårbar staden är för ändrat klimat, med bland annat kraftiga störningar i trafiken och sjukhus som fick strömavbrott. En annan utmaning är stigande havsnivåer. På grund av liten tidvattenpåverkan i Öresund har det varit relativt säkert att stadsbebyggelsen endast ligger cirka 1,5 meter över nuvarande havsnivå. Med stigande nivåer ökar risken för att havet svämmar in i staden vid storm. Klimatanpassningsplanen Köpenhamn beslutade år 2009 att påbörja en klimatanpassningsplan inför en framtid med varmare, våtare klimat och ökad risk för extrema väderhändelser. Planen beskriver de risker staden kan stå inför beroende på olika framtidsscenarier, och redovisar den strategi som behövs under kommande 30–50 år för att säkra att Köpenhamn även i framtiden kan bli en bra stad att leva, arbeta och investera i, trots förändrat klimat. Planens grundtanke är att klimatanpassning ska vara en förutsättning för den framtida stadsutvecklingen. Inbyggd förmåga till återhämtning – resiliens – måste ingå i allt fortsatt arbete. Inte främst ur en negativ och problemorienterad synvinkel, utan som ett sätt att hitta synergier, möjligheter och lösningar för en utveckling som kan stärka rekreationsvärdena i staden och därmed livskvaliteten för dem som vistas i Köpenhamn. En annan viktig inriktning är att klimatanpassningen kan bidra till nya innovationer som skapar arbete och tillväxt i staden. Ny 18 Svenskt Vatten Internationell special 2015 Istedgade i Köpenhamn den 31 augusti 2014. teknik, nya lösningar och allt byggnadsarbete som krävs kommer att bidra till betydande ekonomisk tillväxt framöver. Skyfallet 2011 – och skyfallsplanen Staden planerade ursprungligen att genomföra klimatanpassningsplanen stegvis under en period av 30–50 år. Men den 2 juli 2011 drabbades Köpenhamn av ett enormt skyfall. Mer än 150 mm regn föll över staden under mindre än två timmar. Det medförde omfattande översvämningar, trafikstörningar, sammanbrott i kommunikationssystem och nästan utslagning av två stora sjukhus på grund av strömavbrott. Skyfallet orsakade ekonomiska skador för mer än 800 miljoner euro enbart i försäkringskrav. Planeringen lades om. Budgeten ökades för klimatanpassning och skyddsåtgärder. Redan har åtgärder börjat genomföras för att hantera skyfall, främst i centrala staden. Ett besvärligt problem var hur man skulle finansiera åtgärderna för att bättre klara kommande skyfall, särskilt som staden ville arbeta både med traditionella lösningar – nedgrävda ledningar och magasin – och med åtgärder på markytan. I Danmark hanteras dagvattensystemen av VA-bolag och finansieras genom avgifter. Men att kostnadsmässigt blanda stadsplanering och dagvattenhantering var inte möjligt med gällande lagstiftning. Genom intensiv lobbning lyckades staden till slut få lagändringar genomförda som gör det möjligt att finansiera även nya typer av anpassningsåtgärder. Dimensionera för hundraårsregn Skyfallsplanen togs fram under 2012. I planen anges framtida dimensioneringskrav för dagvatten i staden. Beräkningar visade att de mest hållbara och kostnadseffektiva lösningarna var att kombinera åtgärder för hante- Grön och blå struktur En av utmaningarna i skyfallsplanen är att tillföra en ny sorts struktur för dagvattenhanteringen i staden. Denna struktur utgörs främst av blå och gröna ytor, vilket ger staden möjlighet att förbättra livskvaliteten för invånarna genom nya grönblå rekreationsytor och mer omväxlande miljö. De första projekten har redan genomförts, och under de kommande tjugo åren kommer mer än 300 projekt att förändra inte bara hur staden hanterar vatten, utan även hur staden ser ut. Men lösningarna på markytan tar plats, utrymme som behövs även för cyklar, bilar och parkering. När åtgärderna genomförs under de kommande åren kommer en fortlöpande diskussion att ske om hur vi ska prioritera användningen av ytorna i staden. Samtidigt är det ett starkt krav att miljöförhållandena i Köpenhamn inte försämras av åtgärderna för klimatanpassning. Målsättningen är att bräddning av avloppsvatten till åar, sjöar och havet ska minska ytterligare, genom att dagvattnet separeras från spillvattenledningarna. Även i framtiden ska man i Köpenhamn kunna bada i hamnen och glädjas åt det rena vattnet i sjöar och vattendrag. Lykke Leonardsen Köpenhamns kommun lykleo@tmf.kk.dk Foto: Jens Astrup ring av skyfall med normal dagvattenhantering. Beräkningarna visade också att det rent ekonomiskt vore lönsamt med dagvattensystem som klarar ett hundraårsregn – även år 2110! Men i Köpenhamn får man acceptera vatten på gatorna vid sådana tillfällen. Situationer med upp till 10 cm vattendjup ska stadens funktioner kunna klara. I skyfallsplanen delas staden in i sju avrinningsområden. Detaljerade planer för varje område visar inriktningen för fortsatta åtgärder, och är en grund för fortsatt dialog med invånare och intressenter. Ryparken Station i Köpenhamn den 31 augusti 2014. HC Andersens Boulevard i Köpenhamn planeras för öppen avledning av regnvatten vid skyfall. Illustration: Köpenhamns kommun Illustration: Köpenhamns kommun/Ramböll NORDIWA 2015 i Bergen Intresset för den fjortonde nordiska avloppskonferensen är rekordstort. 175 konferensbidrag har skickats in med teman som spänner över hela avloppsvattenområdet. Avloppskonferensen NORDIWA har arrangerats vartannat år sedan 1989 av de nordiska vattentjänstbranscherna. År 2015 står Norsk Vann som huvudarrangör. Den 4–6 november kommer personal i vattentjänstbranschen, forskare, konsulter, leverantörer, myndighetspersoner och andra att samlas i Bergen för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Illustration av ett tilltänkt projekt i S:t Jörgens sjö, där vattenståndet i sjön sänks. På de nya markytorna blir det park, och sjön kan användas till reservoar vid skyfall. I år riktas extra fokus på praktikerna och de yngre i branschen. Bergen är Europas regnigaste stad med en årlig medelnederbörd på 2 250 mm. Staden är över tusen år gammal och delar av den står på UNESCO:s världsarvslista. Omstän- digheterna har lett till att Bergen har utvecklat innovativa sätt att hantera spill- och dagvatten, något som konferensdeltagarna kommer att få stifta bekantskap med under konferensens fem studiebesök. Mer information finns på www.nordiwa.no. NORDIWA 2013 anordnades under tre dagar i Malmö med Svenskt Vatten som huvudarrangör och 326 deltagare. Några frågor som diskuterades då var utmaningar och strategier för att bygga hållbara och klimatanpassade städer, behovet av en tydligare samarbetsform och lagstiftning för dagvattenhantering samt nya modeller och metoder för övervakning av både ledningsnät och reningsverk. Helene Sörelius helene.sorelius@sp.se Svenskt Vatten Internationell special 2015 19 NOR DE N Vattenförvaltning i Finland F inland har många sjöar och vattendrag. Alla kan inte behandlas individuellt med samma noggrannhet. Individuellt behandlas alla vattendrag med ett avrinningsområde på över 100 km2 och sjöar på över 1 km2 – totalt 4 617 sjöar, 1 913 älvar eller delar av älvar samt 276 kustvattenförekomster. Mindre vattendrag och sjöar har tagits med ifall de har bedömts som särskilt betydelsefulla eller skyddsvärda. Vattenförekomster utan egen övervakning har klassificerats gruppvis. I förvaltningsplanerna behandlas grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning (klass 1; 2 190 områden) eller lämpliga för vattenförsörjning (klass 2; 1 630 områden). God ekologisk status är ett mål I Finland regleras God ekologisk status som mål, inte som miljökvalitetsnormer. Statsrådet fastställer vattenförvaltningsplanerna. Målen anges i planerna och måste beaktas av myndigheter och vid tillståndsgivning, men är öppna för tolkning vid varje enskilt beslut. Myndigheterna har skyldighet att verka inom sina ansvarsområden för att förverkliga målen i förvaltningsplanerna. När lagstiftning tillämpas bör förvaltningsplanerna beaktas på samma sätt som övriga handlingar. De flesta åtgärderna i planerna är inte bindande för verksamhetsutövarna. Åtgärdsprogrammen kan innehålla både frivilliga åtgärder och bindande grundåtgärder. Nationellt åtgärdsbibliotek Vattenvårdsåtgärderna för andra vattenvårdsperioden har definierats i ett nationellt åtgärdsbibliotek som expertgrupper har utarbetat. De har också utvärderat åtgärdernas teoretiska inverkan och uppskattat investerings- och driftkostnader. De flesta av åtgärderna är tekniska till sin natur, såsom restaureringar eller åtgärder för att minska effekter från belastande verksamheter. Man har också identifierat ett åttiotal styrmedel för att reglera vattenförorenande verksamhet, till exempel förbättrad lagstiftning, nya strategier samt ekonomisk styrning. De regionala statliga myndigheterna Nä20 Svenskt Vatten Internationell special 2015 Foto: Kesainen Saaristo Naky God ekologisk status är ett mål i Finland, inte en miljökvalitetsnorm. Målen och förvaltningsplanerna beslutas av det ansvariga statsrådet. Myndigheterna ska beakta målen och åtgärderna i förvaltningsplanerna i sin verksamhet och vid myndighetsutövning. Åtgärdsprogram innehåller även frivilliga åtgärder, och beslutas regionalt på tjänstemannanivå. nom att koppla ihop den övervakning som ordnas av myndigheterna med den kontroll som görs av verksamhetsutövarna enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. I vattendistriktets övervakningsprogram har vi tagit med observationsstationer där kontrollen inkluderar faktorer som beskriver ekologisk status och övervakningar där man i regel endast utreder vattenkvaliteten. Hur övervakning och kontroll finansieras beror helt på typen av övervakning. I vissa vattendrag med mycket punktbelastning kan kontrollprogrammen stå för upp till 80 procent av all övervakning, medan myndigheternas egen övervakning dominerar i vattendrag med liten eller diffus belastning. Antton Keto Finlands miljöcentral antton.keto@ymparisto.fi Sverige gör annorlunda rings-, trafik- och miljöcentralerna (NTMcentralerna) ansvarar för planering och utformning av åtgärderna, tillsammans med regionala aktörer och intressegrupper. Åtgärderna sammanjämkas sedan på vattenförvaltningsområdesnivå. NTM-centralerna definierar också den regionala fördelningen, antingen på vattenförekomstnivå eller för hela avrinningsområden. Ett schablonmässigt genomförande är inte möjligt eftersom åtgärderna påverkas av andra faktorer än de som förvaltningen kan påverka. Beslutsnivåer Allmänna riktlinjer beslutas av statsrådet efter beredning av tjänstemän. Tjänstemän på regional nivå (NMT-centralen) definierar vattenkvalitet och beslutar om detaljerade åtgärdsprogram. Den nationella nivån definierar de åtgärdstyper som behövs, och på regional nivå preciseras antal av olika åtgärder, de olika instansernas och intressegruppernas ansvar, tidsschemat för genomförandet samt finansiering och genomförande av åtgärdsuppföljningen. Övervakning och kontroll Övervakningsprogrammet har upprättats ge- I motsats till Sverige skiljer EU och Finland på mål och miljökvalitetsnormer. EU och den finske lagstiftaren har ödmjukare inställning till naturens komplexitet och människans kunskapsbrister än den svenske. Därför kan även målen tillämpas i enskilda ärenden enligt lag. Det visade sig inte gå i Sverige eftersom målen här är normer vars innehåll regelstyrs utan samma ödmjukhet som i Finland. Som i de flesta EU-länder tar regeringsnivån i Finland övergripande politisk ställning till mål och samhällskonsekvenser. I Sverige fattas samma beslut under tjänstemannaansvar, inte ens lokalpolitiken involveras trots samhällskonsekvenser och behov av offentlig finansiering. I Finland ges både förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen en funktion, i Sverige saknar förvaltningsplanerna funktion. Både Finland och Sverige använder schabloner, men i Finland för att bedöma övergripande samhällskonsekvenser och till förvaltningsplaner som myndigheter ska beakta. Sverige lägger schabloner som grund för åtgärdsprogram som binder myndigheter och kommuner genom beslut under tjänstemannaansvar utan dialog och kvalitetssäkring med genomförarna. Inte heller åtgärdsprogrammen är bindande i Finland, men konkretiseras i dialog med genomförarna och innehåller även frivilliga åtgärder. Medan Sveriges system medger kraftfull styrning av åtgärder via bindande åtgärdsprogram – förutsatt att man lyckas få konkretion, förankring och kvalitet på programmen – så saknar Finlands system en sådan styrmöjlighet. Peter Sörngård Svenskt Vatten KONSTRUERAD FÖR DRIFT UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN ENERGIEFFEKTIVITET I VÄRLDSKLASS // GRUNDFOS SP GRUNDFOS SP Ett komplett dränkbart system från Grundfos består av en SP-pump, en speciell motor, en frekvensomformare samt övervakningsenheter. Alla komponenter är konstruerade för att fungera perfekt tillsammans, för att säkerställa driftsäker prestanda och hög energieffektivitet. Grundfos erbjuder mångårig erfarenhet av dränkbara lösningar och omfattande kunnande inom vattenförsörjning, bevattning och gruvdrift. Mer information om fördelarna med ett komplett SP-system finns på www.grundfos.se I och med förvärvet av amerikanska Environ är Ramböll ett av världens tio största miljökonsultbolag. Vatten- och klimatfrågor är prioriterade områden och vi vill fortsätta växa. Vi är idag 600 vattenspecialister. Vill du bli en av oss? RAMBÖLL HAR 2 700 MiLjÖspeciAListeR i 35 LändeR (KoMpLiceRAde VAttenocH KLiMAtfRågoR KRäVeR MångA expeRteR) Läs mer och se våra lediga tjänster www.ramboll.se På Ramböll aRbetaR 12 300 samhällsbyggaRe med ingenjöRsteknik, design och management consulting. Vi skaPaR hållbaRa lösningaR föR VåRa kundeR och samhället i stoRt. E U R OPA Vattenplattformen ska öka svenskt deltagande i EU-projekt F örsta årets utlysningar inom Horisont 2020 med koppling till samhällsutmaning 5, Climate action, environment, resource efficiency and raw materials, ledde till att medel beviljades till 67 insatser (forsknings- och innovationsprogram) varav 24 har tydlig koppling till vattenrelaterade frågor. Av dessa 24 insatser ingår svenska partner i åtta. Ingen av dessa insatser är koordinerade av svenska aktörer. Det finns med andra ord stor potential att öka engagemanget från svenska VA-aktörer i Horisont 2020 till kommande utlysningar. Sverige i koordinatorroll? Vattenplattformen verkar för att utlysningarna inom Horisont 2020 ska passa Sveriges behov och styrkeområden inom vatten och avlopp. Målsättningen är att Sverige tar koordinatorrollen i minst ett stort forskningsoch innovationsprogram – ett ganska tufft mål eftersom koordinatorrollen är mycket krävande. I dag dominerar spanska, italienska, holländska och tyska aktörer, samtliga med lång erfarenhet av projektledning av EU-projekt. Ett annat mål för Vattenplattformen är att svenska aktörer deltar som partner i minst tio EU-projekt. Här ser vi glädjande nog att målet nästan uppfylldes redan vid första årets utlysningar. Förhoppningsvis klarar vi målet med råge så att Sverige tar plats på allvar i EU-samarbetet om vatten. Vattenplattformen påverkar Vattenplattformen koordineras av Svenskt Vatten och har cirka 50 medlemmar i form av VA-förvaltningar/VA-bolag, bransch- och intresseorganisationer, universitet, forskningsinstitut, företag och myndigheter. Påverkan sker bland annat genom deltagande i möten och initiativ ledda av europeiska Water supply and sanitation Technology Platform (WssTP). Det finns för närvarande fem svenska medlemmar i WssTP: Svenskt Vatten, Luleå tekniska universitet, IVL, SP och WIN Acce- Foto: Nordicphotos Svenska VA-aktörer medverkar i liten omfattning i EU-projekt. Med tanke på den höga kvalitet som våra vattentjänster har och Sveriges goda renommé inom vatten- och miljöområdet finns det all anledning att ändra på detta. Samverkansprojektet Vattenplattformen, med finansiering från Vinnova, har målet att öka det svenska deltagandet i vattenrelaterade projekt inom bland annat EU:s FOI-program Horisont 2020. lerator. Det är en ökning med två under Vattenplattformens tid. Tack vare ekonomiskt stöd från Vattenplattformen finns det också gott om svenska representanter på WssTP:s möten och konferenser i Bryssel, för att nätverka med aktörer i Europa och se till att Sveriges behov och styrkeområden kommer upp på dagordningen. Övriga viktiga påverkansvägar för Vattenplattformen är European Innovation Partnership on Water (EIP water) och European Federation of National Associations Water Services (EUREAU). Vi är också representerade i den svenska referensgruppen för samhällsutmaningarna 5 (se ovan) och 2 (Food Security, Sustainable Agriculture and Forestry, Marine, Maritime and Inland Water Research and the Bioeconomy) inom Horisont 2020. Seminarium den 16 juni Förutom att påverka kommande utlysningar arbetar Vattenplattformen med att informera om nya utlysningar som är på gång och annat som pågår inom Horisont 2020. Men EU-finansiering är inte bara Horisont 2020. Sverige deltar i dussintalet andra program för finansiering av europeiska samarbetsprojekt. VA-frågor kan vara gångbara i till exempel Interreg och LIFE+. Vattenplattformen i samverkan med Näringslivets EU-byrå bjuder in till ett seminarium i Stockholm den 16 juni 2015 för att belysa möjligheterna att ansöka om projektmedel från dessa program. Till seminariet är alla välkomna. Vattenplattformens och Svenskt Vattens medlemmar kommer att få rabatt på anmälningsavgiften. Erik Kärrman erik.karrman@sp.se Mer information Mer information om Vattenplattformen finns på Svenskt Vattens webbplats under FoU/Vattenvisionen. Kontaktpersoner är Daniel Hellström (daniel.hellstrom@svensktvatten.se) och Erik Kärrman (erik.karrman@sp.se). Svenskt Vatten Internationell special 2015 23 Nya vattenprojekt inom Horisont 2020 Första årets utlysningar inom Horisont 2020 med koppling till samhällsutmaning 5, Climate action, environment, resource efficiency and raw materials, ledde till att medel har beviljats till 67 insatser (forsknings- och innovationsprogram) varav 24 har tydlig koppling till vattenrelaterade frågor. I följande sju insatser ingår svenska projektpartner. POWERSTEP Full scale demonstration of energy positive sewage treatment plant concepts towards market penetration. EU-stöd: 3 997 126 €. Svenska deltagare: Hydrotech och Kaldnes. Syfte: Demonstrera ny teknik för energiåtervinning i avloppsreningsverk. Eco-UV Low carbon footprint and eco-innovative Foto: Kristina Laurell AQUACROSS Knowledge, Assessment and Management for AQUAtic Biodiversity and Ecosystem Services aCROSS EUpolicies. EU-stöd: 6 343 614 €. Svensk deltagare: Stockholms Universitet. Syfte: Bidra till att motverka minskning av biologisk mångfald i vattenmiljöer. ESMERALDA Enhancing ecoSysteM sERvices mApping for poLicy and Decision mAking. EU-stöd: 3 002 166 €. Svensk deltagare: Naturvårdsverket. Syfte: Ta fram en modell för ekosystemtjänster som underlag för policys och beslutsfattande. I den här byggnaden i Bryssel huserar European Commission – CDMA – DG Research & Innovation. 24 Svenskt Vatten Internationell special 2015 UV water disinfection. EU-stöd: 3 949 371 €. Svensk deltagare: IVL Svenska Miljöinstitutet. Syfte: Demonstrera kemikaliefri desinfektion med hjälp av UV-teknik. IMPREX IMproving PRedictions and management of hydrological Extremes. EU-stöd: 7 996 850 €. Svensk deltagare: SMHI. Syfte: Förbättra modeller för att förutsäga extrema väder och dess konsekvenser i Europa. PIANO Policies, Innovation And Networks for enhancing Opportunities for China Europe Water Cooperation. EU-stöd: 1 107 375 €. Svensk deltagare: SIWI. Syfte: Utveckla ett strategiskt samarbete om vattenteknik och innovation mellan Europa och Kina. SWOS Satellite-based Wetland Observation Service. EU-stöd: 4 979 198 €. Svensk deltagare: Brockmann Geomatics. Syfte: Utveckla en uppföljningsmodell för ekosystem i våtmarker. Erik Kärrman SP Urban Water Management Daniel Hellström Svenskt Vatten Kick-off i Bryssel med Water JPI Vid Water JPI:s kick-off i Bryssel den 11 mars 2015 presenterades sju internationella forskningskonsortier med tema ”Emerging water contaminants – anthropogenic pathogens and pollutants”. B evattning kan vara källan för mikrobiologiska föroreningar av färska grönsaker. I projektet METAWATER (New METAgenomics and molecular based tools for european scale identification and control of emergent microbial contaminants in irrigation WATER) undersöks vilka patogena mikroorganismer som förorenar vattnet, varifrån de kommer och hur man kan rena det återvunna vattnet. Forskningsresultaten ska möjliggöra förbättrad hantering av bevattningssystemen och ligga till grund för att skapa policydokument och internationella bestämmelser. Åtgärder för att minimera riskerna med mikrobiella föroreningar studeras även i projektet FRAME (A novel FRamework to Assess and Manage contaminants of Emerging concern in indirect potable reuse). Projektet inkluderar även riskbedömningar av nya kemikalier. Nya föroreningar Projektet MOTREM (Integrated processes for MOnitoring and TReatment of EMerging contaminants for water reuse) fokuserar på utveckling av integrerade processer för övervakning och behandling av nya föroreningar (EC) samt processer för att förbättra effektiviteten vid återanvändningen av förorenat vatten från tätorter. PROMOTE (PROtecting water resources from MObile TracE chemicals) fokuserar på att studera och åtgärda långlivade, mobila organiska föroreningar (PMOC) som kan påträffas i vattnets kretslopp och i grundvatten som används för dricksvattenproduktion. Projektkoordinator Rosina Girones från University of Barcelona presenterade projektet METAWATER vid Water JPI:s kick-off i Bryssel den 11 mars 2015. Internationell samverkan inom Water JPI Water JPI, ”Water Challenges for a Changing World Joint Programming Initiative”, är ett Joint Programming Initiativ (JPI) mellan EUländer och länder utanför Europa som har gemensamma intressen inom vattenforskning. Det finns totalt tio JPI som alla syftar till att hantera komplexa globala problemområden som Europas länder har enats om. Förutom ett JPI för vatten finns exempelvis också ett JPI för stadsutveckling, ett för klimatförändringar och ett för hälsa. EU-anslutna länder kan ingå som partner i ett JPI eller delta som observatör. Ett partnerskap innebär att landet deltar aktivt i utvecklingen av initiativets strategiska agenda och i olika för landet relevanta aktiviteter. Aktiviteter som ingår i ett JPI kan innebära att ordna gemensamma utlysningar för finansiering av transnationella forskningsprojekt eller att anordna workshoppar, kick off-möten för start av nya forskningsprojekt eller skapa transdisciplinära nätverk. Från och med 2015 är Sverige partner i Water JPI. EU:s medlemsländer bidrar med nationell finansiering till JPI:ets gemensamma utlysningar och aktiviteter. Verksamheten kan också få finansiellt stöd av EU-kommissionen, bland annat genom ett beviljat ERA-NET Cofund-program. Länder utanför Europa är välkomna att delta med egna medel i de utlysningar och aktiviteter som anordnas inom ett JPI. I ett ERA-NET Cofundprogram får dock länderna utanför EU inte ta del av EU:s bidrag. Det första ERA-NET Cofund-programmet som Water JPI genomför med medel från Horizon 2020 är WaterWorks2014 med projektstart under 2016. Under 2015 planeras ERANET Cofund WaterWorks2015. Även detta program innehåller en cofund-utlysning, med tema ”Improving water use efficiency and reducing soil and water pollution for sustainable agriculture” och med planerad projektstart 2017. Mer information: www.waterjpi.eu Antibiotikaresistenta bakterier För att öka kunskapen om förekomsten av vissa läkemedel och multiresistenta bakterier i vattentäkter undersöks såväl ytvatten som grundvatten i projektet PERSIST (Persistence and fate of emerging contaminants and multiresistant bacteria in a continuum of surface water and groundwater from the laboratory scale to the regional scale). Det förväntade utfallet från StARE (Stopping Antibiotic Resistance Evolution) är utvecklade metoder för att mäta antibiotikaresistens och identifiera kritiska faktorer i avloppsvatten, till exempel antimikrobiella rester och tungmetaller. TRACE (Tracking and assessing the Risk from Antibiotic resistant genes using Chip technology in surface water Ecosystems) syftar till att utveckla detektionsteknik som möjliggör att enklare på plats upptäcka antibiotikaresistens för att snabbare kunna förebygga vattenföroreningar. Kristina Laurell Forskningsrådet Formas Kristina.laurell@formas.se ERA-NET Cofund WaterWorks 2014 Programmet löper under perioden 2014– 2019 och innehåller en utlysning där även Sverige deltar: ”Research and Innovation for Developing Innovative Technological Solutions and Services for Water Systems”. Utlysningen öppnade i mars 2015 och stänger den 4 maj 2015. Projektstart för beviljade transnationella projekt är planerad till april 2016. I utlysningskonsortiet ingår 17 finansiärer från 16 länder. Total budget är 20 miljoner euro. Sverige deltar genom Formas med en budget på 12 miljoner svenska kronor. (Mer information på: www.formas.se) Utlysningen fokuserar på forskning och innovation för utveckling av tekniska lösningar och tjänster för vattensystem inom tre delområden: • Vattenrening, återanvändning, återvinning och avsaltning • Förvaltning av vattenresurser • Mildra effekterna av extrema händelser avseende översvämningar och torka. Svenskt Vatten Internationell special 2015 25 DIAMOND – EU-projekt för effektiv drift av reningsverk DIAMOND (AdvanceD data management and InformAtics for the optimuM operatiON anD control of wastewater treatment plants) är namnet på ett EU-projekt som pågick mellan september 2012 och september 2014. Projektdeltagare kom från Finland, Sverige och Spanien. Projektet var lyckat och resultaten användbara. D e svenska partnerna var Cerlic Controls AB, Stockholm Vatten AB, IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet. Projektet var ett SME-projekt (SME = small and medium-sized enterprise, små och medelstora företag) vilket innebär att forskare, leverantörer och slutanvändare samverkar med fokus på att deltagande företag ska dra nytta av forskningsmedverkan. Målet i projektet var att bidra till effektiv drift av reningsverk genom att bättre utnyttja tillgängliga mätdata från reningsverk. Ett huvudfokus har varit att diagnosticera och validera data från givare. En mjukvara har tagits fram som samlar information från PLC- och SCADA-system, utför givardiagnostik och datavalidering och presenterar den förfinade processinformationen för operatörer. De validerade data kan även användas för att styra reningsverket. Fel i givare upptäcks tidigt De svenska forskarna har bidragit med metoder för att tidigt kunna detektera fel i givare. Man har både använt metoder som studerar data från en enskild givare och metoder som använder modeller baserat på data från flera givare. En viktig del i projektet har varit samarbetet med Bromma reningsverk där olika metoder har kunnat testas i fullskala. Flera syregivare och en slamnivåmätare från Cerlic AB har använts. Bland annat har följande metoder utvärderats: • Med jämna mellanrum tvättas syregivarna med hjälp av luft. Normalt visas inte data från tvättningen. Dessa data kan dock innehålla information om hur givaren mår, och resultat från projektet har visat att genom att lära sig hur givaren svarar på tvättningen kan man få viktig kunskap om givarens status för att kunna detektera fel på givaren. • En metod som bygger på att man beräknar kvoter (”kvotmetoden”) mellan luftflöden till olika luftade zoner har visat sig användbar för att detektera fel i syregivare som används för reglering av syrehalten. För att utvärdera metoden fick vi tillåtelse att införa ett konstgjort fel på en av syregivarna vid Bromma reningsverk så att givaren visade 0,5 mg/l för låg syrehalt. Kvotmetoden kunde efter viss fördröjning detektera detta fel hos givaren (figur 1). • Den använda slamnivåmätaren mäter slamhalten som funktion av höjden i till exempel en sedimenteringsbassäng. Detta är användbart för att tidigt kunna detektera sedimenteringsproblem. I projektet utvecklades teknik för att automatiskt kunna detektera när slamprofilen avvek från det normala. Lyckat projekt Sammanfattningsvis har projektet varit lyckat och forskningsresultaten bedöms vara till nytta både för Cerlic AB och deras givarutveckling och för slutanvändare som Stockholm Vatten. En utmaning för forskarna har varit den relativt korta projektperioden på två år. 26 Svenskt Vatten Internationell special 2015 Resultat från projektet har presenterats på flera internationella konferenser och på den nationella konferensen Avlopp och Miljö 2015. Läs mer om projektet på: www.iwawaterwiki.org/xwiki/bin/ view/Articles/DiamondProject Bengt Carlsson Uppsala universitet bengt.carlsson@it.uu.se 2,0 V2/V1 1,5 1,0 0,5 0 43 43,5 44 44,5 dagar 45 45,5 46 Figur 1. Illustration av kvotmetoden. Ett fel införs på en syregivare vid Bromma reningsverk (blå linje). Felet detekteras av kvotmetoden efter cirka 3 timmar (röd linje). Den streckade gråa horisontala linjen visar kvotmetodens larmgräns. V2/V1 är kvoten mellan luftflöden till zon 2 och zon 1 i en av reningsverkets processlinjer. Några av de medverkande deltagarna i projektet DIAMOND. AQUAVALENS – EU-projekt med svenska förtecken Dricksvattenburna utbrott orsakas normalt av avlopps- eller gödselförorenat vatten och kan leda till stora kostnader för samhället. För att förhindra utbrott krävs det aktiv övervakning av dricksvattenkvaliteten. AQUAVALENS tar fram metoder för snabb detektion av molekylära mål, markörer och gensekvenser som ger bättre insyn i förekomsten av patogener i vatten, inklusive vatten för livsmedelsproduktion. Metoderna kommer att ge snabbare svar än dagens metoder som är baserade på odling av mikroorganismer, och kommer att ge vattenproducenter och livsmedelsföretag bättre möjligheter att agera snabbt vid försämrad vattenkvalitet. Vissa metoder som utvecklas kommer att vara så snabba att de kan mäta föroreningar mer eller mindre i realtid, med möjlighet att korrigera förhöjda risker senare i produktionen. Metoderna ska också ge svar på om mikroorganismerna är infektiösa och kan orsaka sjukdom, något som dagens metoder sällan gör. Dessutom kommer metoder att finnas tillgängliga för att skilja på om föroreningen kommer från avloppsvatten eller gödsel. Detta är viktigt att veta för att kunna förebygga risker genom åtgärder vid föroreningskällan, vilket i många fall är det mest kostnadseffektiva. Jakob Ottoson och Karin Jacobsson Livsmedelsverket Provtagning med ultrafilter på ett vattenverk. Foto: Folkhälsomyndigheten D en betydande utveckling som skett inom molekylärbiologin har hittills inte kunnat möta behoven från vattenleverantörer. EU-projektet AQUAVALENS utvecklar därför lämpliga plattformar för att utnyttja de molekylärbiologiska framstegen för att detektera vattenburna patogener. Projektet har partner i 13 länder, och 39 olika organisationer deltar: universitet, myndigheter, företag och forskningsinstitut, där Sverige är representerat av Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Mikroskopering är den teknik som används i dag för att upptäcka mikroorganismer, men den ger inte svar på om parasiterna är av en art som infekterar människor eller ens om de är levande. Till vänster Cryptosporidium, till höger Giardia. R3Water tar fram innovativa lösningar för avloppsrening Huvudmålet för projektet R3Water är att demonstrera tekniska lösningar som stöder övergången från ett avloppsreningsverk till en anläggning som producerar olika nyttigheter. R3Water står för ”Reuse, Recovery and Resource efficiency, innovations in urban wastewater treatment”. Det handlar om resurseffektivitet, återanvändning av vatten och återanvändning av näringsämnen. Projektet pågår från januari 2014 till och med juni 2017. Det har en total budget på 7,8 miljoner euro som delvis finansieras av EU-kommissionen. Konsortiet koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet och förenar tolv partner från sju europeiska länder. Avloppsreningsverk betraktas i dag oftast bara som anläggningar som ska bidra till att minska utsläppen från avloppsvatten till recipienter. Men forskning och utveckling visar att anläggningarna kan uppgraderas till produktionsanläggningar som förser samhället med energi, näringsämnen och renat vatten för återanvändning. Det kan uppnås genom energieffektivisering kombinerat med innovativ teknik och nya affärsmodeller som främjar återanvändning av resurserna i inkommande avloppsvatten. Totalt kommer tio olika tekniker att demonstreras på tre olika demonstrationsanläggningar i Sverige, Belgien och Spanien. I Sverige ligger demonstrationsanläggningen på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Projektet ska också underlätta marknadsintroduktion för de tekniker som demonstreras, både i Europa och globalt. Demonstrationsanläggningarna har valts ut med viss geografisk spridning för att säkra kontakten med intressenter inom olika områden. Läs mera på: www.r3water.eu och www. sjostadsverket.se Uwe Fortkamp och Klara Westling IVL Svenska Miljöinstitutet Svenskt Vatten Internationell special 2015 27 VÄRLDSLEDANDE VÄRLDSLEDANDE VATTENRENINGSTEKNIK VATTENRENINGSTEKNIK www.nordicwater.com E U R OPA EU:s uppströmsarbete vinner mark – och står inför utmaningar Det är bättre att sluta smutsa ner vatten än att lägga tid och pengar på att rena vattnet efter det att man släppt ut förorenande kemiska ämnen i det. Så sammanfattas EU:s uppströmsarbete, som både vinner mark och står inför utmaningar. VA-branschens lobbyorganisation Eureau kämpar vidare med kemikalielagen Reach, som inte går i takt med ramvattendirektivet. S verige har sedan slutet av 1990-talet och tillsammans med de andra nordiska länderna lyckats lyfta uppströmskonceptet från lokala projekt till en strategi för hela EU. Exempel på uppströmsarbete är skärpta utsläppsregler, miljömärkningar och riktad information till industrier och hushåll. Dessa åtgärder må i dag vara självklara i Sverige och snart i EU, men så har det inte alltid varit. Brita Forssberg, tidigare informationschef på Stockholm Vatten, minns den undersökning de gjorde 1989 som visade att hälften av vattenföroreningarna kom från hushållen. Det blev starten för flera konsumentkampanjer. Den första gällde mindre användning av tvättmedel, och Stockholm blev snart en förebild för europeiska städer. – Det finns alltid en tveksamhet inför något nytt. Man tänker att det här kommer att kosta – och vad vinner jag på detta? Därför behövs det bra dokumentation av bra exempel på åtgärder som fungerar, säger Brita Forssberg. Reach på efterkälken På EU-nivån är kemikalielagen Reach (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) det viktigaste verktyget för att begränsa utsläpp av miljöfarliga ämnen. Anders Finnson hos Svenskt Vatten är engagerad i den europeiska VAbranschens organisation i Bryssel, Eureau, och var med i mitten av 2000-talet då Reach förhandlades fram. – Vi engagerade oss tillsammans med den europeiska miljörörelsen. Vi ville samma sak, nämligen fasa ut farliga kemikalier från vattnets kretslopp, säger han. Reach är inte en statisk paragrafsamling utan en process. Vissa ämnen är förbjudna att importera och använda inom EU. Och i takt med att nya farliga kemikalier identifieras sätts de upp på en ”kandidatlista” över ämnen som ännu inte är förbjudna men som kan bli det efter att de testats. Enligt Anders Finnson går det för långsamt att få upp nya ämnen på kandidatlistan Engagemanget för vatten är stort i EU. Ett exempel är EU-parlamentets hearing år 2013 om medborgarinitiativet Right2Water. för att kunna ringa in potentiella riskämnen. Svenskt Vatten och Eureau arbetar bland annat tillsammans med miljöorganisationen ChemSec för att sätta press på ett bättre använt Reach. Ett annat problem är att bestämmelserna i Reach inte alltid går hand i hand med övrig EU-lagstiftning. – Många ämnen är fullt tillåtna att använda enligt Reach. Men samma ämnen får samtidigt inte finnas i vattendragen enligt EU:s ramdirektiv för vatten, säger Anders Finnson. Kommissionen behöver expertis Carla Chiaretti från Italien är en av Eureaus två policy advisors som dagligen arbetar med att påverka EU-politikerna. Anders Finnson, Svenskt Vatten. Carla Chiaretti arbetar för Eureau i Bryssel. – Olika EU-institutioner lobbas på olika sätt, säger hon. Jag nagelfar dagordningar för EU-parlamentets utskottsmöten för att hitta alla diskussioner och omröstningar som påverkar vattenfrågor, och framför sedan Eureaus åsikter till parlamentarikerna. Med EU-kommissionen, den EU-institution som lägger alla lagförslag inom miljöområdet, är påverkan mer självklar och enkel. Kommissionen är beroende av expertis utifrån och konsulterar gärna Eureau och liknande branschsammanslutningar för att ta reda på vad som fungerar och inte fungerar när nya lagar ska genomföras nationellt. Enligt Carla Chiaretti har inte Eureau mindre trovärdighet än miljölobbyn i uppströmsfrågor, trots att vattenbolagen även har ekonomiskt intresse av minskade kemikalieutsläpp. Det är i slutändan konsumenten som betalar kostnaden för att rena vattnet, säger hon. Billigt och bra dricksvatten seglade upp som het EU-fråga år 2013, då över en miljon människor skrev på medborgarinitiativet ”Right2Water”, med krav på att rent vatten ska ses som en mänsklig rättighet. Men EU-kommissionen har samtidigt skjutit en hel del inplanerad miljölagstiftning på framtiden, för att fokusera mer på tillväxt och jobb. EU:s uppströmsarbete tar alltså just nu två steg fram och ett tillbaka. Sigrid Melchior kontakt@sigridmelchior.se Svenskt Vatten Internationell special 2015 29 SVE NSK M I L JÖTE KN I K I KI NA IVL arbetar brett med vatten i Kina IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i VA-kluster Mälardalen och i Vattenplattformen, både den europeiska och den svenska – och har stark koppling till kinesisk vattenhantering. Framtiden ser ljus ut och man räknar med att fortsätta expandera sin vattenrelaterade verksamhet i Kina. IVL har i dag ett kontor i Beijing med åtta anställda. I närvaro av bland annat miljöminister Lena Ek och Kinas minister för miljöskydd undertecknades i maj 2013 i Beijing ett avtal med syfte att introducera ett svenskt biogaskoncept i tre kinesiska städer – biogasproduktion från slam, uppgradering till fordonsbränsle och introduktion av biogasbussar. Svenska parter var IVL, Malmberg Water, Xylem Water Solutions och Scania. I nuläget är IVL med i ett EU-finansierat projekt för att förbättra vattenkvaliteten i Haihe River vattenavrinningsområde. Det utprovas integrerade lösningar, och IVL har därmed också kunnat intressera kineserna både för ett antal svenska miljöteknikföretag och för EU:s vattendirektiv. År 2001 bildade vi ett joint venture, SEC, som hjälper svenska miljöteknikföretag att komma in i Kina. Det finns över 70 fullskaleinstallationer som SEC har introducerat. Förra året genomfördes en studie på hur vattenreservoarernas vattenkvalitet kan förbätt30 Svenskt Vatten Internationell special 2015 ras vilket har resulterat i en alldeles nyligen tecknad avsiktsförklaring med HaiHe River Water Committee. Ett av syftena är att introducera svenska erfarenheter av stabila organiska miljöföroreningar både när det gäller analyskunnande och hur man ska minska mängderna som finns i omlopp i olika vatten. För närvarande bedriver vi tillsammans med Scania och Malmberg Water ett stort projekt för att introducera biogasproduktion av slam från kommunala verk och organiskt avfall, uppgradering till fordonsbränsle och införande av Scanias biogasbussar. Om vi får genomföra det innebär det miljöförbättring på flera sätt: nyttiggörande av slam, betydligt lägre utsläpp av kväveoxider och partiklar, samt införande av förnybar energi. Eftersom vi har knutit kontakter i många städer arbetar vi nu också med att demonstrera hur ett avloppsreningsverk kan omvandlas till en produktionsanläggning för nyttigheter där vatten och närsalter kan återvinnas och energi produceras. Tillsammans med några stora kinesiska företag utvecklas nu också anammoxtekniken för kväve- reduktion. Tillsammans med Volvo Cars och Volvo Trucks introducerar vi svenskt vattenkunnande inom deras produktionsanläggningar. I ett land med vattenbrist är detta enormt viktigt. Östen Ekengren osten.ekengren@ivl.se Foto: Jojje Olsson I VL har varit verksamt i Kina sedan 1986. Under de första femton åren utfördes några större Sida-finansierade projekt där fokus låg på att utveckla kommunal och industriell vattenrening. Det kompletterades med ett större projekt med fokus på att införa resurseffektiv ren produktion. En större sjörestaurering har också genomförts: Wuliangsuhai Lake Restoration Project. Tillsammans med Naturvårdsverket har vi på IVL dessutom utfört ett projekt där vi har utvecklat varningssystem för att skydda dricksvattnet. Turisterna klagar på Kinas offentliga toaletter som ofta saknar bås eller dörrar. Det luktar illa, och man måste ha kraftiga lårmuskler för att klara av toalettbesöket. Över 30 000 nya toaletter ska byggas, och 25 000 ska renoveras. Fotografen letade men hittade inga nya toaletter. Toalettrevolutionen verkar inte ha tagit fart än. Kina storsatsar på vatten – och svenska företag är med Vattenrening är huvudfokus då Kina nu satsar stora pengar på sina miljöproblem. Nio svenska VA-företag är redan etablerade i landet, och en rad nya initiativ borgar för ökat samarbete med Sverige. I Kina finns en femtedel av jordens befolkning, men bara sju procent av världens sötvatten. En officiell rapport visade 2013 hur över hälften av Kinas 50 000 floder försvunnit de senaste två årtiondena och att 70 procent av de kvarvarande vattendragen är förorenade. Året innan gjordes en undersökning av grundvattnet vid 5 000 platser, varav drygt 57 procent klassades som ”allvarligt förorenat”. Vattenproblemen hotar hela Kinas utveckling. Världsbanken uppskattar att de redan nu kostar landet över 2 procent av BNP. I fjol öronmärkte Kina därför 2 500 miljarder kronor till en särskild plan som ska förbättra kvaliteten på landets vatten med 30–50 procent. Det ska ske främst genom investeringar i avloppsvattenrening, membranteknik och vattenåtervinning. – Den tydliga avsiktsförklaringen och budgetavsättningen avspeglas på marknadsaktiviteterna, speciellt inom sektorerna biogas och slamhantering, säger Jonas Fack, vd för Purac, ett företag som varit verksamt i Kina sedan 1987. Fokus på vatten och slam Till en början ägnade sig Purac främst åt biståndsfinansierade projekt inom kommunal avloppsrening. När biståndsfinansieringen upphörde fortsatte myndigheterna att satsa pengar, och Purac fick bland annat redan 2009 en order från Peking på utrustning till ett reningsverk för återvinning av avloppsvatten till 3,3 miljoner invånare. – Kinas stora problem med miljöförstöring bidrar redan i dag till starkt fokus på vatten, avlopp och avfallshantering. Det lär fortsätta i ännu högre grad, och det finns även direktiv om deponeringsförbud för slam i Kina, säger Jonas Fack. Miljöministeriet uppskattar att 80 miljarder kronor behövs för att under de kommande fem åren bygga faciliteter som behandlar slam, anläggningar som sedan kommer att kosta 13 miljarder om året att underhålla. Vatten leds 240 mil Behovet av vattenrening kommer att öka i Beihai Park i Peking är populär bland annat för sin stora sjö, där många lokalinvånare hyr små båtar för att fly från sommarhettan. och med ett enormt vattenledningsprojekt som varje år ska föra 44,8 miljarder kubikmeter vatten från södra Kina till landets norra delar. Med en kostnad på över 600 miljarder kronor handlar det om ett av de största byggprojekten genom tiderna. Men det 2 400 kilometer långa nätverket av kanaler och tunnlar innebär stora utmaningar. När det första vattnet slussades till Peking i slutet av fjolåret var det smutsigt efter att ha färdats genom hårt industrialiserade delar av Kina. Till och med på ministernivå har man uttryckt oro över projektets kvalitet, och uppmanat till mer effektiv lokal återanvändning av vatten. Vattensystem för akvakultur Enligt Business Sweden finns nio svenska företag verksamma inom vattenreningsområdet i Kina. Det gör sektorn – tillsammans med luftrening – till den största svenska sektorn inom miljöteknik i Kina. Också Wallenius Water har märkt av utvecklingen. Jonas Fack, Purac Torkel Elgh, Wallenius Water – Vårt huvudfokus är återcirkulerande vattensystem för akvakultur. Kina är världens största producent av odlad fisk, och detta i kombination med en enorm vattenbrist ger stark efterfrågan på våra system. Men på grund av efterfrågan har vi nyligen också startat verksamhet inom vattenrening för fastigheter, framför allt skydd mot bakterien legionella, säger Torkel Elgh som är vd för Wallenius Water. – Vi har ökat vår närvaro i Kina sedan världsutställningen i Shanghai 2010, och upplever år för år ökad efterfrågan på vår kompetens för att lösa utmaningarna inom vattenområdet. Wallenius Water har varit verksamma i Kina i över ett decennium, och intensifierade sin närvaro 2011 genom ett dotterbolag i Tianjin som nu har tio lokalanställda. Företaget har positiva erfarenheter från arbetet med Vattenvisionen som Svenskt Vatten samordnade – en nationellt förankrad forsknings- och innovationsagenda för Sveriges vattensektor. – Sedan Vattenvisionen genomfördes har vi fått ett bidrag från Vinnova för att bygga en demonstrationsanläggning i ett svenskkinesiskt samarbete som just nu genomförs tillsammans med Stockholms universitet och en av våra större kunder vid namn Haiyang Aquatic Products Ltd, säger Torkel Elgh. Sweden-China Greentech Alliance Miljögruppen Sweden-China Greentech Alliance är ytterligare ett samarbete där svenska företag erbjuder helhetslösningar åt bland annat Kinas allt fler ekostäder. Här har Malmberg Water gått samman med Scania, Envac och IVL för en gemensam lösning som gäller vatten, gas och bränsle till bussar. Vidare etablerade Svensk Exportkredit i fjol tillsammans med Bank of China en fond på 100 miljoner euro för svensk miljöteknik och miljöprojekt. Fonden – som redan har använts av drygt 50 aktörer – möjliggör för svenska företag att tillsammans med produkter eller tjänster också erbjuda kinesiska kunder förmånlig finansiering. Jojje Olsson jojje@inbeijing.se Svenskt Vatten Internationell special 2015 31 Vatten i ett större sammanhang. Skyddsportar för utlopp till Göta älv. Översiktlig över svämningskartering för Orust kommun. Kostnadsnyttoanalys för att skydda ett bostadsområde i Norrköping mot översvämningar. Sweco sätter vattenhantering i ett större sammanhang och utvecklar lösningar för ett mer hållbart samhälle. Vi hjälper våra kunder att ta helhetsgreppet som krävs för att utföra projekt som tar hänsyn till både människor, miljö och ekonomi. Vad kan vi göra för dig? Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se
© Copyright 2024