1. No category

UV RAPPORT 2014:158
SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
En bronsåldersgård
i Sjötorp, Ekängen
Östergötland
Linköpings kommun
Rystad socken
Ekängen, inom Sjötorp 1:1
RAÄ 327
Dnr 423-00346-2012
Tom Carlsson
UV RAPPORT 2014:158
SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
En bronsåldersgård
i Sjötorp, Ekängen
Östergötland
Linköpings kommun
Rystad socken
Ekängen, inom Sjötorp 1:1
RAÄ 327
Dnr 423-00346-2012
Tom Carlsson
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 1
Riksantikvarieämbetet
Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst)
Roxengatan 7
582 73 Linköping
Tel 010-480 80 00
Fax 010-480 81 73
e-post uvost@raa.se
e-post fornamn.efternamn@raa.se
www.arkeologiuv.se
© 2014 Riksantikvarieämbetet
UV Rapport 2014:158
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.
Grafisk form Britt Lundberg
Kartografi Lars Östlin
Foto Tom Carlsson
Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014
Omslagsbild Sjötorp by the sea. Foto Tom Carlsson.
2 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Innehåll
Sammanfattning 5
Utvärdering av projektets målsättningar 31
Bakgrund 7
Åtgärdsförslag 31
Fornlämningsmiljö och landskapsavsnitt 7
Strandvänd eller landvänd? 10
Referenser 32
Administrativa uppgifter 35
Verksamheter på platsen 10
Fyndstudier – hantverk, matberedning 11
jakt och fiske
Jakt eller fiske 11
Skogens träd – ved och byggnadsmaterial 11
Samling och odling 11
Byggnader och organisationen på platsen 11
Platsens kronologi 12
Bilaga 1. Anläggningstabell 36
Bilaga 2. Fyndtabell 38
Bilaga 3. Makrofossilanalys 39
Bilaga 4. Vedartsanalys 41
Bilaga 5. 14C-tabell 45
Bilaga 6. Osteologisk analys 47
Dateringar och näringar 12
Metodik 13
Resultat 15
Kronologi 15
Strandnära boende vid Roxen för 3000 år sedan 19
Fig 1. Karta över Östergötland med RAÄ 327
i Rystad socken markerad.
Huset, dess storlek och ett förslag på 19
tolkning av inre organisation
Husets kronologi och biografi 23
Strandvänd eller landvänd – fynd i stolphål och härdar 25
Gården – matlagning och avfallshantering 26
Materiell kultur – föremål från bronsåldern 27
Sjötorp – strandtomt med sjöutsikt 28
under bronsåldern
Motala
Norrköping
Makrofossilanalys – sädeskorn och ogräs 28
Vedartsanalys, ved och skog 29
Sjötorp; träkol och pollen 29
– skogen och kulturlandskapet
n
rtå
Vadstena
Sva
Skänninge
Linköping
Söderköping
St
ån
gå
n
Mjölby
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 3
±
Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med RAÄ 327 markerad. Skala 1:50 000.
4 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del
av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt
Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i
form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdrags­
verksamheten har ingen myndighetsfunktion.
Särskild arkeologisk undersökning
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Sammanfattning
Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde under sommaren 2013 en särskild arkeologisk
undersökning inom RAÄ 327 i samband med planerna att stycka av tomter för nya bostäder
och kommunalt daghem i Ekängen. Det arkeologiska arbetet skedde inom fastigheten
Sjötorp 1:1, Rystad socken, Linköpings kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var LarsOve och Arne Nilsson.
Fornlämningen bestod av en gård från yngre bronsåldern. Lämningar efter ett hus
samt gropar, härdar och kulturlager på ett väl sammanhållet gårdstun påträffades. Flera
samstämmiga 14C-analyser daterar huset och gården till yngre bronsåldern, omkring
1000–800 cal BC. Föremålsfynden utgjordes framförallt av keramik och makrofossilanalyser
visar att man odlat korn och flera olika sorters vete, men även havre. Insamling av hallon
och hasselnötter ingick också i försörjningsekonomin. Gården låg intill Roxen, men det
bevarade fyndmaterialet pekar mot en helt landbaserad ekonomi. En fornlämningsstudie
av området kring Ekängen kan placera in bronsåldersgården i ett landskapsrum av skålgropslokaler, skärvstenshögar och stensättningar.
Fornlämningsområdet var 2 100 m2 stort, inom en 70x30 m stor yta. Efter avbaning
konstaterades det att välbevarade fornlämningar fortsatte söderut, utanför undersökningsområdet men inom det planerade exploateringsområdet. I samråd med Länsstyrelsen
(Magnus Reuterdahl) banades ytterligare ca 400 m2 matjord bort varpå fornlämningen
kunde avgränsas. Samtliga fornlämningar tillhörande RAÄ 327 har undersökts, dokumenterats och tagits bort. Fornlämningen bedöms inte fortsätta utanför det undersökta
området. Rapporten redovisar resultaten som ligger till grund för Länsstyrelsens fortsatta
bedömning enligt KML.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 5
X 6481600
Y 537200
Rystad 324
Rystad 292:1
Rystad 293:1 Rystad 293:2
Sjötorp
Rystad 325
Rystad 327
X 6480800
Y 536800
Rystad 48:1
Undersökningsområde
0
200 m
Rystad 47:1
Skala 1: 5000
Rystad 290:1
Rystad 290:2
Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med kända fornlämningar i trakten markerade. Skala 1:5000.
6 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Rystad 55:1
Bakgrund
Östergötlands museum utförde 2010 en arkeologisk förstudie och arkeologisk utredning,
etapp 1, för Ekängen och närbelägna områden (Fält & Lundberg 2010). I detta arbete
redovisas flera fornlämningsområden och den historiska bebyggelsen som framförallt bestod
av torp. Den aktuella fornlämningen, RAÄ 327, upptäcktes i samband med en arkeologisk
utredning, etapp 2, av ett större sammanhängande område längs med Roxens strand (Hörfors 2011a). En förundersökning genomfördes under maj 2011 varpå ett flertal anläggningar av boplatskaraktär påträffades. Träkol i en härd 14C-daterades till yngre bronsåldern,
1010–890 cal BC (Ua-42321) (Hörfors 2011b). Förundersökningsrapporten hänvisar
även till förekomsten av en äldre strandvall inom undersökningsområdet som enligt höjdnivåerna, 40 m ö h, tolkades vara från senmesolitikum (ibid:4 f ). Strandvallen återfanns
inte vid slutundersökningen. Trots ett omfattande arbete med sållning påträffades inga
fynd från stenålder.
Fornlämningsmiljö och landskapsavsnitt
Exploateringsområdet vid Sjötorp ligger endast ca 50 meter öster om sjön Roxen inom
samhället Ekängen. Enligt häradskartan från 1868–1877 bestod området under denna tid
av åkermark. I början på 1900-talet etablerades en handelsträdgård vars byggnader fortfarande finns kvar. Enligt uppgifter från markägarna, Lars-Ove och Arne Nilsson, var åkern
intill handelsträdgården mycket rik på sten, men som hade tagits bort på 1930-talet.
Enligt jordartskartan består trakten runt Ekängen framförallt av grusiga moränjordar
blandat med lerigare partier samt uppstickande impediment. Här finns fornlämningar
från många tidsperioder men det är värt att poängtera att utredningar och förundersökningar endast resulterat i en begränsat mängd nya fornlämningar; enstaka härdar samt en
skålgropslokal har påträffats. Två mindre arkeologiska arbeten har utförts i nära anslutning
till RAÄ 327 utan att några fornlämningar påträffats (Gruber 2001, Rolöf 2004). Detta är
något anmärkningsvärt. Det geografiska läget mellan linköpingsområdet och passagen
österut till Östersjön, den flacka topografin med närhet till Roxens varierade strandlinjer
borde ha varit gynnsamma för forntida bebyggelse. På Roxens västra sida finns ett stort
antal lösfynd från bronsåldern. Även högar, gravfält och boplatser är kända. I Rystad socken
finns bara ett lösfynd av en stenyxa, RAÄ 278:1, som är en grönstensyxa utan närmare
beskrivning. Fyndet gjordes vid Roxens strand i norra delen av Rystad socken. Vid en
undersökningen av en stensättning, RAÄ 323, från bronsåldern påträffades bearbetad
kvarts som tolkats vara från senmesolitikum (Björkhager 2012).
Boplatsen i Sjötorp är daterad till yngre bronsåldern. Hittills har inga fler gårdar från
denna tidsperiod påträffats i närområdet. Den geografiskt närmast kända bronsåldersboplatsen finns i Tallboda, ca 5 km söderut (Äije et al 1996). De mest kända fornlämningarna
i trakten är hällristningarna, RAÄ 48 och RAÄ 49 som är de enda figurativa hällristningarna
i linköpingstrakten. Ristningarna består av skepp, yxor, ringkors, fotsulor, rännor och skålgropar (FMIS). Strax intill hällristningarna finns boplatslämningar från äldre delen av
järnåldern, RAÄ 333.
Ca 1 km öster om Sjötorp undersöktes år 2010 en stensättning från bronsåldern, RAÄ
323, av Östergötlands museum. I stensättningen påträffades bl a en brandgrop med människoben. Två 14C-analyser av kremerade ben i graven daterades till 760–410 cal BC (Ua43155) (Björkhager 2012:20). Graven och stensättningen överlagrade en härd vilken 14Cdaterades till 1050–850 f Kr (Ua-41537). Strax intill undersöktes även flera härdar från
yngre bronsåldern (Björkhager 2012).
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 7
Fig 4. Undersökning i juli 2013. Grävmaskin, traktor och såll. FOTO TOM CARLSSON.
För förståelsen av bronsåldersgården i Sjötorp är stensättningen och graven intressanta.
Skärvstenshögar, stensättningar med enstaka gravar och skålgropsblock är intressanta
men vars sammanhang är svårtolkade. Ensamliggande stensättningar betyder inte alltid
omedelbar närhet till forntida gårdar. Ett exempel är det nyligen undersökta stora området
vid Harvestad, öster om Linköping, där ett flertal stensättningar påträffades utan direkt
koppling till en någon boplats (Ericsson & Stenvall 2013). Området kring den stora järnålderboplatsen i Hulje, utanför Mjölby, illustrerar äldre järnålderns landskapsrum som inkluderade flera geografiskt skilda verksamheter. Skålgropshällar, offerbrunnar, gravfält, boplatser och ensamliggande härdar kan inte betraktas som enskilda objekt utan hellre tolkas
som enheter i en strukturering av rummet (Petersson in print).
8 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
I samband med omfattande undersökningar inför omdragningen av E4:an genom
Uppland genomfördes en studie av skärvstenhögar från bronsåldern. Man sammanställde
också förekomsten av ensamliggande härdar. Det märks en ökad aktivitet i ”utmarkerna”
under yngre bronsåldern (Apel et al 2007:312), d v s under samma tidsperiod som gården
i Sjötorp etablerades och härden under stensättningen, RAÄ 323, anlades. Under yngre
bronsåldern sker flera omvälvande förändringar i materiell kultur och ekonomin och i pollen­
­analyser märks förändringar i skogarnas sammansättning. Träd huggs ner och eklandskapet
glesas ut och ett begynnande kulturlandskap kan skönjas (Widgren 1977, Göransson
1995). Stensättningen, RAÄ 323, kan tolkas som ett sätt för människorna i Ekängen under
bronsåldern att organisera landskapsrummet. Troligen uppfördes stensättningen i utkanten
av en gårds resursområde. Kanske det t o m var gården i Sjötorp? Björhem & Sävestad
menar (1993:166) att gravsättningar, kremeringsgravar, under yngre bronsåldern, alltmer
kom att knytas till specifika platser med stark rituell anknytning. Som sådana platser anför
de äldre gravmonument. Graven i RAÄ323 har tillkommit flera hundra år efter stensättningen, med gravliknande form och utseende.
Studerar man spridningen av skålgropar, stensättningar och skärvstenhögar i jordartskartan märks hur dessa fornlämningar ligger på sandiga och moiga moränmarker, just i
utkanten av de mer leriga markerna.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 9
Strandvänd eller landvänd?
Resultatet från förundersökningen antydde att de forntida verksamheterna på platsen var
från sten- och bronsåldern. Ett område med ursvallat grus konstaterades under förundersökningen. Detta tolkades som en strandvall under slutet av mesolitikum/tidigneolitikum,
ca 5000–4000 ca BC. I närområdet har det tidigare hittats slagen kvarts, RAÄ 323 (Björkhager 2012) som tolkats vara från äldre stenåldern.
Läget nära Roxen gjorde hela närområdet attraktivt under jägar-samlarstenåldern men
även flera neolitiska lämningar har påträffats i linköpingstrakten (Hedvall & Larsson
1996). På västra sidan av Roxen har sten­­­ålderboplatser undersökts i Kränge, Ledberg
(Molin et al 2011, Molin & Stenvall 2010, Carlsson 2014). Sannolikheten att stenålderslämningar på den forna stranden vid Sjötorp tolkades vara goda. Mot denna bakgrund
formulerades i undersökningsplanen flera fråge- och problemställningar till senmesolitikum.
Strandvallen kunde dock inte återfinnas. Det fanns en isälvsavlagring i nordsydlig riktning
och möjligen har denna misstagits för en forntida ursvallad strandlinje i förundersökningsschakten. Sanden i femton 1x1 meter stora rutor sållades men inga föremålsfynd från stenåldern gjordes. Inga 14C-analyser visade heller på att aktiviteter under stenåldern förekommit på platsen.
Vetenskapliga frågeställningar måste vara specifikt riktade till den aktuella tidsperioden.
I rapporten redovisas enbart metodiken och frågeställningarna som är relaterade till
bronsåldern. Frågeställningarna till fornlämningen vid Sjötorp är formulerade utifrån länsstyrelsens förfrågningsunderlag.
Närheten till sjön Roxen gör att frågorna utgår från de övergripande problemställningen om verksamheterna på platsen varit strandvända eller landvända? Begreppen, strandvända respektive landvända, är flitigt använda inom stenåldersforskningen (t ex Hallgren
2008) vilket har hjälpt till att skapa bättre förståelse för bebyggelsemönster i kustområden.
Begreppen är intressanta att applicera även på yngre perioders lämningar. Strandvända
verksamheter, såsom fiske, företogs sannolikt även under yngre bronsåldern trots att ekonomin i huvudsak antas grunda sig på landvända verksamheter, såsom jordbruk och djurhållning.
Metodiken under fältarbetet, analysval och de föreslagna naturvetenskapliga analyserna, riktades för att på bästa sätt kunna svara på de formulerade frågeställningarna.
Verksamheter på platsen
Den första frågeställningen i Länsstyrelsens förfrågningsunderlag avser verksamheter på
platsen. Var det en regelrätt boplats eller en plats för andra aktiviteter i anslutning till den forn­
tida strandlinjen som exempelvis hantverk, matberedning, jakt eller fiske?
Boplatsproblematiken är högst aktuell. Studerar man etnografiskt material inser man
snart variationerna på boende är enormt och att det finns ett otal sätt att uppfatta betydelsen
av hemmet och boplatsen. Under yngre bronsåldern var förbindelserna till skepp; resor
och närheten till havet påtagliga. Skeppet förefaller att vara en ytterst viktig symbol under
hela bronsåldern men vars betydelse än mer accentueras under yngre bronsåldern (Artelius
1996, Kaul 2004). Skeppet förde människor till avlägsna platser och härmed till nya möten.
Farkosterna förekommer därtill i bronsålderns mytologi som ledsagare/dragare av solen
på dess väg över himlavalvet. På hällristningarna är skepp en av de vanligaste bilderna. Det
finns också skepp på hällristningarna, RAÄ 49, ca 2,5 km söder om Sjötorp. Över Roxens
vatten passerade säkert bronsålderns farkoster via Motala ström på sin väg till och från
Östersjön. Strandvända aktiviteter är högst relevanta att problematisera för bronsåldern.
10 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Fyndstudier – hantverk, matberedning, jakt eller fiske
• Finns det fynd; redskap och/eller avslag som tyder på fiske, jakt eller ceraliehantering?
• Finns det olika råmaterial, olika redskap i olika material?
• Finns det bevarat organiskt material, ben, nötter, fröer?
• Sprider föremålen i något mönster som kan tolkas som tillverkningsplatser och/eller
slaktplatser?
• Förekommer det keramik, avviker denna i så fall från bronsålderskeramiken från inlandet
(landvända boplatser).
Keramikfynd har av tradition stor kronologisk potential, och eventuell förekomst av
matskorpa, krusta, kan vid analyser vara av stor betydelse för tolkningen av platsen.
Jakt eller fiske
Bevarat organiskt material är relativt ovanligt på förhistoriska platser men vid förundersökningen hittades enstaka bevarade brända ben. Ur dessa kan naturvetenskapliga analyser
hjälpa till att tolka förhistoriska förhållanden. För den osteologiska analysen krävs special­
kunskap om däggdjurs-/fiskben och om sälben i synnerhet. Osteologin är naturligtvis,
tillsammans med makrofossilerna, den viktigaste analysen då strand- eller landvända boplatser skall diskuteras.
Skogens träd – ved och byggnadsmaterial
• Finns det kol i stolphål, gropar och härdar, vilka trädslag finns i så fall representerade
(vedartsanalyser)?
• Märks det ett urval eller har man samlat skogens alla träd?
• Vilka trädslag har nyttjats som byggnadsmaterial respektive bränsle?
Till träkolet ställdes många frågor om verksamheter på platsen, byggnadsmaterial och
ved samt människornas förhållande till omlandet. Träkolet är dessutom utmärkt för miljöbeskrivningar.
Samling och odling
• Fanns det hasselnötsskal och andra brända vilda fröer?
• Vad berättade dessa om verksamheter/säsongmässighet?
• Förekommer det cerealier som tyder på att odling företagits på platsen?
• Vilka grödor odlades i så fall?
Byggnader och organisationen på platsen
Förundersökningen visade att det fanns stolphål från byggnader inom undersökningsytan.
Hus kan betraktas som det nav utifrån vilket gården/boplatsen orienterade sig. Husens
orientering och husens öppningar styrde sannolikt verksamheter på boplatsen. Att identifiera huslämningar hade därför av hög prioritet.
• Vilka byggnadstraditioner fanns?
• Var byggnaderna konstruerade och orienterade på samma sätt som på övriga gårdar i
Östergötland eller kan man se en ”strandvänd” byggnadstradition? Finns det t ex båthus?
• Hur var härdar och andra anläggningar orienterade i förhållande till husen?
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 11
Även för bronsåldersforskningen bör boplatsbegreppet problematiseras då varierande
lämningar från denna period ofta påträffas. Länge saknades bronsålderns boplatser helt i
Skandinavien, och forskning tolkade bronsåldersamhället som nomader och boskapsskötare
(t ex Stenberger 1964). Då arkeologin började använda grävmaskiner och bana av stora
ytor hittades också hus som burits upp av stolpar. Bronsålderns hus och gårdar var trots
detta länge underrepresenterade. Den omfattande undersökningen vid Pryssgården, utanför
Norrköping, ändrade denna bild och gav delvis också svaret till varför bronsåldergårdarna
är svåra att identifiera i utredningar och förundersökningar. Avsaknaden av kulturlager
och den glesa stolpsättningen i husen gör det svårt att lokalisera dem. Fynden ligger dessutom ofta samlade i gropar.
Platsens kronologi
En andra punkt avsåg frågor om platsens kronologi. När skedde tidpunkten för platsens etabler­ing?
Kan man belägga kontinuitet respektive diskontinuitet på platsen?
Fanns det lämningar från flera tidsperioder? Frågan om kontinuitet respektive diskontinuitet på enskilda fornlämningar är ständigt aktuell och problematiken diskuteras.
• Kunde ett större antal 14C-analyser lösa frågan om den tidigaste etableringen.
• Hur lång kontinuitet kunde 14C-dateringarna belägga?
• Kunde sammansättingen och jämförande av makrofossiler och vedarter möjliggöra
fasindelningen av härdar och gropar som inte 14C-dateras? Något som gjorts på bl a
undersökningarna längs med Rv 32/50 mellan Mjölby och Motala.
Dateringar och näringar
Den tredje punkten i Länsstyrelsens förfrågningsunderlag gällde dateringar och näringar.
Hur kan analyser såsom exempelvis 14C, makro och studier av djurbensmaterial ge svar på frågor
om dateringar och boplatsens näringar?
Förutom tolkningen av platsen i samband med fältarbetet har de naturvetenskapliga
analyserna stor, ibland avgörande, potential. Forskningen har numera övergett den naturdeterministiska synen på de förhistoriska samhällena som rådde fram t o m 1970-talet.
Människorna betraktas inte längre som slavar under naturen och dess förändringar. Det är
idag allmänt vedertaget att människor allt sedan mesolitikum påverkat och förändrat omgivningen i eget syfte. Samhällenas val och urval betonas istället för passiv anpassning till
naturen. I denna mening/problemställning ryms ett vetenskapligt förhållningssätt om att
de förhistoriska samhällena och människorna själva gjorde urval bland tillgängliga resurser.
De val som gjordes var inte nödvändigtvis de mest pragmatiska, ekonomiska eller resurs­
maximerande utan också till stor del tids- och kulturspecifika. Här finns nätverk av sociala
konventioner, olika former av sociala gruppers manipulerande (maktutövning) etc. Det är
viktigt att poängtera ett arkeologiskt källkritiskt förhållningssätt till de naturvetenskapliga
analyssvaren.
12 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Metodik
Det arkeologiska fältarbetet är en komplex process bestående av flera tolkningsled. Arbetet
består av en kombination av iakttagelser i fält, jämförande studier och resultat av analyser.
Inför varje arkeologisk undersökning gäller det att formulera en metod samt att analysera
innebörden av resultaten som är beroende på metodiken. Resultatet från den arkeologiska
undersökningen kan därför aldrig vara objektiv eller allmängiltig. För uppdragsarkeologin
gäller det dessutom att metodiken skall vara så kostnadseffektiv som möjligt vilket sätter
begränsningar för tidsåtgång i alla led av den arkeologiska tolkningsprocessen.
I Sjötorp användes inledningsvis samplingsmetod för insamling av fynd. Metoden är
utmärkt i ett inledande skede för att hitta fyndkoncentrationer varefter större sammanhängande ytor kan undersökas. Syftet var att samla in ett så representativt fyndmaterial
som möjligt och att undersöka aktivitetsytor som kunde relateras till frågeställningarna om
strand- eller landvänd ekonomi som tidigare formulerats. Metoden med sampling används
flitigt inom arkeologin för att hitta fyndkoncentrationer, men risken är alltför stor att
missa föremål som ligger mellan samplingsrutorna för att datorsimulerade analyser av hela
boplatsen ska vara möjliga utifrån fynden provrutor (Biwall et al 2007). Sanden i femton
1x1 m stora rutor sållades, men inga fynd gjordes. Söder om bronsåldershuset fanns ett
kulturlager. Även här vattensållades kulturlager i samplingsrutor. Eftersom fynd av keramik
och enstaka brända ben och kvarts påträffades mitt i lagret vattensållandes lager i en samman­
hängande yta. Fynden tolkas dock tillhöra ett utkastlager och inte en aktivitetsyta.
I förundersökningsrapporten understryks att kommande arkeologiska undersökningar
kompliceras av intensiva markarbeten under historisk tid, inte minst från handelsträdgårdens
verksamheter (Hörfors 2011b:10). Metodiskt gällde det därför att under arbetets gång skilja
på förhistoriska och på moderna anläggningar. I undersökningsplanen formulerades därför en metod att gräva ut anläggningarna och först när forntida anläggning har konstaterats
utföra digital inmätning av utbredningen, fynd och prover samt nödvändig dokumentation.
Metoden syftade till effektivitet och att spara tid; dels tar inmätningen i fält tid och dels
tar arbetet med att redigera databaserna i efterhand onödig tid.
De naturvetenskapliga analyserna var noggrant utvalda i syfte att ge ett så brett tolknings­
underlag som möjligt. Analyserna är specifikt inriktade på boplatslämningar och kan jämföras med analyser från flera andra bronsålderslokaler i Östergötland. Analyserna är förutsättningarna för kommande jämförelser och diskussioner om strandvända och landvända
boplatser.
Fig 5. Stenlyft. På 1930-talet rensades åkern på
sten av familjen Nilsson. På bilden syns Thure Nilsson
(pappa), barnen (från vänster till höger) Britta, Greta
och Sven. Mannen till höger arbetade som dräng
på gården (okänd). FOTOGRAF OKÄND.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 13
Följande analyser bedömdes kunna svara på frågeställningarna:
• Radiometriska dateringar – kronologi.
• Arkeobotaniska miljöanalyser – odling och samling.
• Ben – människa och/eller djur?
• Vedartsanalys – skogen och urval för 14C-analys.
• Arkeometallurgisk analys – kopparlegeringar och blyisotopernas proveniens?
• Slitspårsanalyser – skinn, trä eller hud?
• Lipidanalyser – sältran eller alkohol?
Tyvärr var det inte möjligt att genomföra alla analyser. Varken arkeometallurgi, slitspår
eller lipidanalyser kunde genomföras. Orsaken till detta var att avsaknaden av föremålsfynd. Trots att arbetsmetodiken med exempelvis provrutor, vattensållning av kulturlager
och metalldetektering anpassades till att finna föremål saknas bearbetad sten och metaller
samt att djurbenen var ytterst få. I samråd med Länsstyrelsen ökades istället antalet av de
möjliga analyserna. Det spektrum av input för tolkningar som analyserna försågs ge underlag åt minskade dock.
Fig 6.
Undersökning och
insamling av prover
i stolphål.
FOTO TOM CARLSSON.
Fig 7.
Undersökningsområdets södra del.
FOTO TOM CARLSSON.
14 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Resultat
Topografin i området är flack med endast en svag sluttning västerut mot Roxen. Under
matjorden bestod marken av grusig morän som djupare ner övergick till lerig silt. I södra
området, där lämningarna efter huset påträffades, utgjordes marken av ljus och finkornig
sand.
Vid förundersökningen påträffades anläggningar utspridda inom hela exploateringsområdet men med vissa koncentrationer i norr och söder. Redan då bedömdes flera anläggningar som moderna nedgrävningar eller stenlyft (Hörfors 2011b:9). I samband med
slutundersökningen konstaterades att många anläggningar i norr var gropar efter upptagna stenar. Dessa var fyllda med matjord. När undersökningen avslutats kvarstod framförallt förhistoriska anläggningar i området kring gården i söder och ett område med
stora härdar och enstaka gropar/stolphål i norr. Utifrån denna tudelning kan man tolka att
verksamheterna på platsen medvetet disponerats efter denna rumsliga uppdelning. Sammanlagt påträffades 78 forntida anläggningar.
Typ
Antal
Stolphål
28
Grop
8
Härd/härdgrop
34
Kulturlager
5
Pinn/störhål
1
Dike
2
Summa
78
Tabell 1. Anläggningstyper och antal.
Härdar och härdgropar är flest till antalet och fanns både i undersökningsområdets
södra och norra del. Området i söder hade dränerats genom diken under modern tid. Trots
att marken i hela undersökningsområdet var brukad under lång tid var stolphål och härdar
väl bevarade. Detta beror troligtvis på att marken varit så rik på sten att plogen inte trängt
ned så djupt.
Kronologi
Nedanstående figur redovisar alla radiometriska dateringar. Urvalet av daterade anläggningar har gjorts för att få en kronologisk ram för aktiviteterna på platsen och för att
försöka förstå hur man disponerat området. Ett tredje syfte med dateringarna var att försöka datera husets kronologi, när det byggts och hur länge det stått på platsen.
Som 14C-diagrammet illustrerar infaller fornlämningens huvudsakliga kronologi under
yngre bronsåldern. Gården tolkas ha etablerats på 1000-talet cal BC och den upphör
hundratalet år senare. Århundradena kring 1100–1000 cal BC är tiden för skiftet mellan
äldre- och yngre bronsåldern vilket en tidsperiod med flera omvälvningar. Ett nytt byggnadsskick med treskeppiga hustyper introducerades, gravskicket med kremeringsgravar
blev dominerande och flera nya grödor infördes i Skandinavien. I pollenanalyser från hela
södra Skandinavien märks nu förändringar i landskapet mot ett mer öppet kulturlandskap.
De två äldre 14C-dateringarna antyder äldre verksamheter på platsen, 1900–1500 cal
BC. I stensättningen en km österut, RAÄ 323, finns en 14C-datering till samma tidsintervall
(Björkhager 2012:21) som i Sjötorp. Framförallt är senneolitikum en expansiv tidsfas med
många fynd och fornlämningar i hela Östergötland (Holm et al 1997) Det är därför möjligt
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 15
1270
±
16 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
217
942
952
934
218
219
220
221
204
Fig 8. Plan över fornlämningsområdet med samtliga anläggningar markerade. Skala 1:250.
214
215
216
551
925
765
1645
877
206
1292
756
569
585
1281
849
961
901
974
1204
1222
1492
1237
1259
1191
X 6481095
Y 536950
X 6481020
Y 536920
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 17
510
613
530
726
744
1150
631
650
696
500
1089
996
1483
1331
844
846
1050
842
1073
800
1328
1629
435
1468
383
448
1435
1600
368
1334
422
1456
457
1347
409
328 342 354
328
316 1374
1363
396
1173
1140
1037
1103
499
498
1015
497
1123
228
496
1404
1414
1423
1444
1392
0
Skala 1: 250
Rutor
Kulturlager
Grop
Härd
Pinnhål
Stolphål
Undersökningsområde
10 m
Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
Poz-58717, #10_480_grop i hus. Enbär 1230±30BP
Poz-58718, #11_650_härd. Vete 2495±30BP
Poz-58713, #6_409_stolphål. Korn 2520±30BP
Poz-58712, #5_396_stolphål. Vete 2555±30BP
Poz-58708, #1_A316_stolphål. Ek 2680±25BP
Poz-58710, #3_342_stolphål. Tall 2720±60BP
Poz-58721, #14_901_härd. Rönn 2750±30BP
Poz-58709, #2_328_stolphål. Ek 2750±50BP
Poz-58711, #4_354_stolphål. Ek 2780±80BP
Poz-58721, #15_974_härd. Hassel 2785±30BP
Ua-42321_härd_FU 2797±30BP
Poz-58720, #13_1600_härd. Rönn 2840±30BP
Poz-58719, #12_1140_stolphål._Salix 2845±30BP
Poz-58716, #9_457_härd i hus. Björk 2890±30BP
Poz-58715, #8_435_stolphål. Korn 3315±35BP
Poz-58714, #7_422_stolphål. Salix 3520±35BP
5000CalBC 4000CalBC 3000CalBC 2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD1000CalAD
Calibrated date
Fig 9. Diagram över de sexton 14C-dateringarna från slutundersökningen av RAÄ 327. Alla analyser i texten redovisas
med 2 sigmas kalibrering.
att området kring Ekängen ingått i denna bebyggelseintensifiering och landskapsutvidgning
under senneolitikum samt att bronsåldersgården etablerats på en plats som sedan länge
ingått i en äldre nyttjandetradition. Inga fynd, förutom ett 14C-daterat sädeskorn, från senneolitikum påträffades.
Drygt 1000 år efter att bronsåldersgården upphört finns spår efter människors verksamheter i Sjötorp. I en grop hittades stora mängder fröer från enbär (Juniperus) som daterades till yngre järnåldern, 761–882 AD (poz 59717). Ingen bebyggelse från denna tidsperiod påträffades varför det är svårt att sätta hanteringen av enbär i ett sammahang.
18 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Strandnära boende vid Roxen för 3000 år sedan
Inom exploateringsområdets södra delar påträffades härdar, gropar, stolphål inom ett begränsat området vilket gör att man verkligen kan tala om hus och gårdstun. Huset och de
övriga anläggningarnas placering är viktigt. På flera förhistoriska gårdar i Östergötland
har härdar, gropar och kulturlager dokumenterats framförallt på en sida av huset medan
de verksamheter som utförts på andra sidan inte lämnat spår efter sig (se Carlsson 2011b;
Carlsson in print). I Sjötorp låg dessa verksamheter söder om huset. Innebörden av denna
uppdelning är intressant. De olika sidorna betyder inte nödvändigtvis en uppdelning av ett
offentligt och privat område men visar att rummet organiserades efter en plan som sanno­
likt sträcker sig bortom det enbart funktionella.
Huset, dess storlek och ett förslag på tolkning av inre organisation
När matjorden hade banats av konstaterades lämningar efter ett forntida hus, orienterat i
öst-västlig riktning. Byggnadslämningen bestod av stolphål efter sex parställda takbärande
stolpar (bockpar). Samtliga stolphål var stenskodda. Stolphålen var 0,25–0,3 m i diameter
och omkring 0,25 m djupa. Spår efter väggstolpar hittades längs med den norra sidan och
den östra gaveln var förhållandevis intakt.
För att underlätta jämförelser med andra huslämningar redovisas bockparens bredd
och avstånden mellan paren.
Mittskeppets bredd, avståndet mellan stolparna i bockparen, från väster till öster var enligt följande:
1
2
3
4
5
6
4m
4m
3,7 m
3,5 m
?
3,1 m
Avståndet mellan bockparen i husets norra del och räknat från väster var enligt följande:
1–2
2–3
3–4
4–5
5–6
2,2 m
1,25 m
1,6 m
1,7 m
1,7 m
Fig 10. Huset från bronsåldern i Sjötorp. Käppar ställda i stolphålen. FOTO TOM CARLSSON.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 19
Fig 11 (ovan t v). Stolphål.
FOTO TOM CARLSSON.
Fig 12 (ovan t h). Stolphål.
TOM CARLSSON.
Fig 13. Stolphål.
FOTO TOM CARLSSON.
Fig 14. Stolphål.
FOTO TOM CARLSSON.
20 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Fig 15. Stolphål.
FOTO TOM CARLSSON.
Fig 16. Rekonstruktion
av bronsåldershus.
Ekehagens forntidsby,
Västergötland.
FOTO TOM CARLSSON.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 21
Fig 17. Byggnadskicket
på förhistoriska hus
(från Ethelberg et al 2003).
±
Stolphål
Härd
0
4m
Kulturlager
Skala 1: 100
Fig 18. Plan över Huset. Skala 1:100.
Eftersom det inte fanns några spår efter den västra gaveln kan inte byggnadens hela
längd bestämmas. Det finns ett stolphål (A1140) i väster som sannolikt ingått i konstruktionen, men troligen som en inre konstruktion. Träkol (salix) från stolphålet är 14C-daterat
till 1120–920 cal BC (Poz-58719). Smala salixstörar var ett vanligt byggnadsmaterial för
väggar i förhistoriska hus men stolphålets placering mitt i skeppet och nära det västligaste
bockparet gör det inte troligt att A1140 utgjort en gavelstolpe utan var någon form av inre
konstruktion. Utifrån de bevarade lämningarna var huset i Sjötorp minst 10,5 m långt och
5,5 m brett. Storleken på bronsåldershusen i Östergötland, liksom i övriga Skandinavien
är storleksmässigt mycket varierande. Husen vid Pryssgården, utanför Norrköping, är van­
ligt­vis omkring 16–20 meter långa men det fanns både kortare och betydligt längre byggnader (Borna Ahlkvist 1998; 2002). Det samma gällde för husen i Kv Glasrutan i Linköping (Karlenby 1996), Stora Sjögestad (Carlsson in print) och i Rambodal (Nyberg &
Nilsson 2012). Som jämförelse har man i Buatorp, utanför Kalmar, hittat spår efter ett 54 m
långt bronsåldershus (Dutra et al 2001).
22 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
I huset i Sjötorp fanns en härd, A457, mellan andra och tredje bockparen. Troligen var
detta en värmekälla och en plats för matlagning inne huset. Kol (björk) i härden 14C-date­
rades till 2890 ±30 BP (1135–977 BC, Poz-58716). Möjligen hade björkveden något hög
egenålder vilket gett en något äldre datering än andra koldateringar i huset. Inga makrofossiler eller brända ben hittades i härden.
Fynden av makrofossiler var jämnt utspridda i huset. Två närliggande stolphål, A396
och A409, var avvikande genom en betydligt större mängd fröer än i de övriga, se nedan.
Anläggningarna tillhör den norra stolphålsraden och är de bockpar som har störst mellanrum; 2,2 m. Sannolikt hade detta ”rum” en annan betydelse, kanske andra verksamheter än
i det övriga huset. Möjligen kan man genom makrofossilerna tolka detta rum som ett kök
där man malde säd, tillagade mat eller en plats där man förvarade säd.
Inom husets begränsningar fanns flera tunna kulturlagerfyllda svackor. Hela husområdet
rensades för hand, stolphål, gropar och lager vattensållades men inga inga fynd gjordes.
Husets kronologi och biografi
Det har gjorts flera försöka med att upprätta kronologier över utvecklingen av förhistoriska
långhus i Skandinavien (se Borna-Ahlkvist 1998, 2002 och där anf litt). Husens byggnadskonstruktion; stolpsättningar, längd och bredd bär ofta tidstypiska drag och beroende på
tidsperiod finns det ofta överregionala gemensamma drag. Det breda mittskeppet är vanligt
på många bronsåldershus i Östergötland. Ett annat vanligt drag under denna tidsperiod är
den divergerade formen med en smalare respektive bredare ända av huset liksom att två
bockpar är satta med ett större avstånd än de övriga (Borna Ahlkvist 2002). Alla dessa
drag går att urskilja i huset vid Sjötorp. Designen av husen har inte kunnat sammankopplas
med någon tydlig funktionsindelning, exempelvis stallning av djur eller lagring av spannmål.
Tio radiometriska dateringar utfördes från huset. Frågeställningarna till analyserna var
två: 1) under vilken tidsperiod användes huset och 2) kan dateringarna vara underlag till
diskussioner om husets biografi, när uppfördes huset och när revs det? De förhistoriska
husens livslängd är en omdiskuterad fråga och det finns en internationell pågående debatt
angående detta (Gerritsen 1999, Borna Ahlkvist 2002). I Danmark har det hävdats att
husen under äldre järnåldern bara brukats under ca trettio år varefter stolparna hade ruttnat
och husen tvingats till att flyttas/byggas om. Det nya huset byggdes strax intill. Det är
därför, menar man, som det finns spår efter så många huslämningar på danska järnåldersboplatser (Bartholin 2006). Studier av husens livslängd har tidigare gjorts i Östergötland
på ett hus från förromersk järnålder. Detta hus tolkas ha brukats under närmare 300 år
(Carlsson 2011).
Det finns, genom en medeveten metodstrategi, möjligheter till att förstå, inte bara
husens livslängd, utan också samtidighet mellan olika byggnader och rumsliga omstruktureringar på en plats. För att få bästa tänkbara dateringsunderlag måste man nogsamt
välja ut vad som ska dateras och källkritiskt värdera varje analyserat kolprov. Danska arkeo­
loger menar att en säker datering av ett långhus erhålls med tre dateringar på kol ur stolphål, eftersom härdar vanligtvis saknas i danska långhus. I Danmark har man även lyckats
att dendrodatera hus från bronsålder och framåt. Analyserna visar att grövre virke, t ex de
takbärande stolparna, ibland har återanvänts för att bygga ett nytt hus. För att undvika
risken att datera återanvänt virke bör därför inte uteslutande kol från ek eller andra kraftiga träd väljas utan istället hassel eller makrofossiler med lågt egenålder (Bartholin 2006).
Kolet eller fröer för analys bör tas ur kulturlagret i stolphålen och träkol helst från rester
av stolpen.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 23
Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
Poz-58713_409_stolphål_Korn 2520±30BP
Poz-58712_396_stolphål_Vete 2555±30BP
Poz-58708_A316_stolphål_Ek 2680±25BP
Poz-58710_342_stolphål_Tall 2720±60BP
Poz-58709_328_stolphål_Ek 2750±50BP
Poz-58711_354_stolphål_Ek 2780±80BP
Poz-58719_1140_stolphål_gavel_Salix 2845±30BP
Poz-58716_457_härd i hus_Björk 2890±30BP
Poz-58715_435_stolphål_Korn 3315±35BP
Poz-58714_422_stolphål_Salix 3520±35BP
2000CalBC
1000CalBC
CalBC/CalAD
Calibrated date
Fig 19. Diagram på 14C-analyser som utfördes i anläggningar tillhörande huset.
För att undersöka livslängden på huset i Sjötorp utfördes dateringar på härden, de
takbärande stolphålen samt i vägglinjen. Urvalet av träkol i stolphål är naturligtvis behäftat
med flera källkritiska problem om hur kolet hamnat i stolphålet. Analyserna gjordes dels
på vedartsbestämt träkol från olika träslag och dels på cerealier.
Två dateringar särskiljer sig genom att vara betydligt äldre än de övriga. Träkol (salix)
och korn (Hordeum) i A422 respektive A435 daterades till äldre bronsåldern vilket är 800–
900 år äldre än de övriga. Båda materialen har låg egenålder. Möjligen har huset byggts på
lämningarna av en äldre boplats. Fyra analyser av träkol, ek, tall och salix utfördes från
material i stolphål vars stolpar som varit takbärande samt även material från ett stolphål
från en inre konstruktion, A1140, sammanfaller (med 95,5 % sannolikhet) inom intervallet
1130–790 cal BC. Det mest troliga är att huset uppförts någon gång under denna tidsperiod.
Även träkol (björk) i härden daterades till liknande ålder, 1210–970 cal BC (Poz-58716).
Björkveden tillhör ju med all sannolikhet bränsle från den sista elden i huset men veden
var möjligen gammal vilket gett en äldre 14C-datering.
Cerealier (vete och korn) från tre stolphål 14C-daterades. En datering blev betydligt
äldre än övriga, se ovan. De två övriga fröerna är yngre än träkolet: 810–550 cal BC (Poz58712) respektive 800–530 cal BC (Poz-58713). Analyserna har flera olika intervaller av
sannolikhet. Det är exempelvis 27,7 % respektive 53,5 % sannolikhet att sädeskornens ålder
infaller någon gång mellan 810–710 cal BC vilket i så fall överensstämmer med träkolsdateringarna.
Sammanfattningsvis tillhör sannolikt träkolet i stolphålen byggnadsmaterial från själva
huskonstruktionen. Huset uppfördes inom en trehundraårsperiod, 1100–800 cal BC. Cerea­
lierna speglar brukningstiden, verksamheter i huset och på gården och yngre än träkolet.
Enligt 14C-analyserna är sannolikheterna störst att huset användes fram till omkring 550
cal BC men det är också ett rimligt sannolikhetsantagande att brukningstiden upphörde
och att huset övergavs på 700-talet cal BC. Någon snävare tidsbiografi går tyvärr inte att
få. Resultatet är, hur man räknar, att huset varit i bruk under hundratalet år och betydligt
24 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
längre än de danska järnåldershusen. Även huset i Heda beräknades ha fungerat i minst
300 år (Carlsson 2011). Byggnadsmaterialet till de takbärande stolparna i båda husen var
ek och tall. Till skillnad mot danska lermarker utgjordes marken i Heda och Sjötorp av
torr sand. Virket ruttnade inte så fort i sanden och husen kunde användas under lång tid.
Något som talar för husens långa livslängd i Östergötland är också att det inte heller före­
kommer så många huslämningar inom samma områden som i Danmark.
Övriga 14C-dateringar från härdar i Sjötorp överensstämmer väl med åldern på huset
och tyder på att huset och gården varit bebodd under flera hundra år.
Strandvänd eller landvänd – fynd i stolphål och härdar
Jordprover togs i åtta stolphål, i härden och i en grop mitt i huset. Kulturlagret i samtliga
anläggningar vattensållades medan sanden ”inomhus” handrensades. Syftet var att försöka
hitta fynd som berättade om ekonomiska strategier i enlighet med frågeställningarna om
eventuellt fiske i Roxen eller om ekonomin uteslutande vilat på odling och djurhållning.
Inga ben påträffades. I samtliga anläggningar fanns däremot makrofossiler från odlade
växter. Hallonkärnor och skal från hasselnötskal hittades i två stolphål. Gropen, A480,
mitt i huset innehöll enbär men dessa daterades till yngre järnåldern och har alltså inget
med bronsåldershuset att göra.
Trots att träkolet i två stolphål, A422 och A435, gav betydligt äldre dateringar än de
övriga i huset kan man tolka att makrofossilinnehållet i alla stolphålen tillhör yngre bronsåldern och därför speglar odlings- och insamlingsstrategier under denna tid.
Inga fiskben påträffades och krukskärvorna saknade organiskt material som kunde vara
underlag för diskussioner av ekonomiska strategier. Det är därför svårt att argumentera för
att fisket i sjön Roxen varit ekonomiskt betydelsefullt för människorna på gården. Närheten
till sjön gör det troligt att fiske ändå företogs. Avsaknaden av ben kan naturligtvis bero på ned­
brytningsprocesser. Om fisken tillagats genom kokning kan detta ytterligare ha påskyndat
20
Vete (Triticum
15
Korn (Hordeum)
cerealie oident
10
hallon (Robus)
5
0
havre (Avena)
hassenötskal (Corylus)
A316
A328
A342
A354
A396
A409
vete (Tritikum)
A422
A435
Fig 20. Antalet makrofossiler av odlade och samlade
växter i respektive stolphål i huset.
korn (Hordeum)
oidentifeard säd
hallon (Robus)
havre (Avena)
hasselnötsskal
(Corylus)
Fig 21. Fördelningen av olika sädesslag och samlade
växter från alla stolphål i huset. Beräknat på antal.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 25
nedbrytningen. Trots vattensållning påträffades det överhuvudtaget endast ett fåtal ben inom
hela fornlämningen. Samtliga ben var brända vilket bevarar organiska material bättre. Alla
fynd som gjorts tyder på en landvänd ekonomi. Framförallt är det odlingen som slår igenom
i fyndmaterialet. Man har odlat tre sorters vete; bröd/kubbvete (Triticum aestivo/compactum),
vanligt vete (Triticum vulgare) och brödvete (Triticum aestivum). Vetesorterna är en traditionell gröda som hade odlats i Skandinavien sedan tidigneolitikum, 3900 cal BC. Vetet odlas
framförallt på lätta jordar, i sandiga marker och gynnades i det milda klimat som var under
bronsåldern. Under historisk tid minskade odlingen av vete till förmån för korn och havre
för att återigen ha ökat under modern tid. Kornet är mängdmässigt den vanligaste grödan i
Sjötorp. Både ”vanligt korn” (Hordeum vulgare) och naket korn (Hordeum vulgare cf. var
nudum) har identifierats. Även ett frö av havre (Aven cf. sativa ) påträffades. Grödan blev
vanligt först betydligt längre fram men har påträffats i bronsåldersmiljöer på flera håll i
Skandinavien (Regnell & Sjögren 2006). Yngre bronsåldern utmärker sig också som en tids­
period då flera olika grödor odlades men många blev endast kortlivade experiment.
Det är emellertid inte troligt att man odlade så stora mängder spannmål att man kunde
leva på enbart cerealier och djurhållning. Jakt, fiske och insamling av bär och frukter var
viktiga verksamheter för överlevnaden långt fram i historisk tid (Nilsson 2010). Den ”vilda
ekonomin” under bronsåldern avspeglas genom fynden av en hallonkärna och hasselnötsskal.
Gården – matlagning och avfallshantering
Härdar, gropar och ett stort kulturlager fanns nästan uteslutande söder om huset medan
området i norr och öster nästan helt saknade verksamhetsspår. Framförallt domineras området i söder av ett drygt 100m2-stort kulturlager. I kanten av lagret fanns en härd, A1600,
vilken 14C-daterades till 1130–900 cal BC (Poz-58720). Kulturlagret rensades för hand
efter fynd och kulturlager i fem 1 x 1 m stora rutor vattensållades. Lagret var 0,05–0,15 m
tjockt och i det fanns enstaka skärviga stenar keramik, kvartsavslag och brända ben. En
skärva förefaller vara rabbad. Spridningen på fynden var väldigt ojämn och nästan alla
föremål fanns i samma ruta. Lagret tolkas som ett ackumulerat lager av avfall tillhörande
huset. I lagret fanns även enstaka fragment av brända ben. Den osteologiska analysen
kunde tyvärr inte identifiera några djurarter. Benen bestämdes endast till däggdjur (dock
inte människa, se bilaga).
Något längre åt sydväst från huset fanns en grupp av gropar och djupa härdgropar. En
av dessa anläggningar var en ca 1,7 meter stor och 0,55 m djup härdgrop. Fyllningen bestod av skärvig sten och sot/kol. Fynd av makrofossiler i jordprover visar att man här rostat
cerealier; korn, bröd/kubbvete och brödvete. Ett sädeskorn (vete) 14C-daterades till 784–
511 cal BC (Poz-58718). Cerealierna har liknande sammansättning som fynden inom­hus
och även dateringarna överensstämmer med huset varför området tolkas ha varit ett matlag­
ningsområde som tillhört bronsåldersgården.
Det går alltså att definiera ett gårdstun med spår från vardagliga verksamheter söder
om huset. Områdena norr och väster om huset saknar däremot dessa spår. Sannolikt användes dessa områden till andra verksamheter, som inte lämnat några spår. Kanske hölls
gårdens djur, grisar, får/getter och boskap här. Eller fanns här små åkrar och odlingar?
Ett trettiotal meter längre norrut påträffades flera stora härdgropar var flera var närmare
två meter i diameter och 0,5–0,6 m djupa. En 14C-datering från förundersökningen (Hörfors 2010) kompletterar de två analyserna som genomfördes under slutundersökningen i
detta område. Vid förundersökningen påträffades här en malstenslöpare. Inga makrofossiler
hittades dock i jordprovsanalyser från härdarna. Hantering av säd, rostning, lagring och
tillredning tolkas därför framförallt ha skett inomhus och nära huset. Malstenlöpare från
26 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
brons- och järnåldern förefaller inte enbart vara funktionellt relaterade till hanteringen av
cerealier vid härden. I en studie av gravar från yngre bronsåldern visar Anders Kaliff (t ex
1994; 1997) på kopplingen mellan religiös praktik och malstenslöpare. Möjligen användes
malstenslöparna till att krossa kremerade människoben innan benen lades i gravarna. Malstenslöpare förekommer också, framförallt, under äldre järnåldern, deponerade i stolphål
tillhörande hus. Dessa funktionella föremål synes därför omgärdas av symbolik bortom
det funktionella. Det är inte heller ovanligt att hitta deponier i, till synes vanliga, härdar på
bronsåldersboplatser. I Stora Sjögestad, på västra sidan av Roxen, hittades horntaggar av
både kronhjort och rådjur i en härdgrop (Carlsson in print). Det rituella och det funktionella uppträder i många skepnader och förefaller vara tätt sammanflätade under förhistorien.
Materiell kultur – föremål från bronsåldern
Sammanlagt hittades 205 fynd med en sammanlagd vikt av 762 g.
Det finns två avslag av kvarts och ett av flinta vilket visar att dessa material fortfarande
användes under bronsåldern, men som på många andra boplatser från yngre bronsåldern
är keramik den största fyndkategorin. Keramik påträffades i sju olika anläggningar, i härdar
och gropar men framförallt i det 100 m2stora kulturlagret, A800, söder om huset. Nästan
50 % av alla skärvor påträffades i kulturlagret.
Keramikkärl hade tydligt en framträdande roll i bronsåldersamhället, och det fanns
sannolikt både förvaringskärl, dryckesskålar och matserviser. Hela kärl eller delar, skärvor
påträffas ofta i stora mängder på boplatser och som benbehållare för kremerade människo­
ben i gravar (Carlsson 1995). Förutom de ofta stora mängderna keramik är varierande
former med utsmyckningar: knoppar, vulster, hankar och olika ytbehandlingarna särpräglade
för denna tid. Grovt kan man dela in sättet att behandla yttersidorna i glättad och rabbad.
Glättningen har skett i olika grad och kan ofta kopplas samman med vissa typer av kärl
(Stilborg 2002). Särskilt glättning synes ha utförts på låga skålar med tunna kärlväggar.
Större kärl har sällan denna typ av ytbehandling utan är oftast enkelt avstrukna och glättade
eller rabbade. Rabbad yta förekommer redan under mellanneolitikum i Mellaneuropa men
är ändå typiskt för södra Skandinaviens bronsålder (Björhem & Säfestad 1993, Jaanus­son
1981:40, Stålbom 1998, Stilborg 2002).
Det är emellertid endast en liten andel skärvor som är rabbade i Sjötorp. Vanligast är
ett tjockt, ljusbrunt gods med en enkel avslätad yta. Det synes också vara stora skillnader
i andelen rabbad keramik mellan olika bronsålderboplatser i Östergötland. Även mellan
olika samtida gårdar, inom samma fornlämningsområde, är det stora variationer i ytbehandling. På den stora Pryssgårdsboplatsen, utanför Norrköping varierar andelen rabbad
keramik mellan 24–57 % i de olika delområdena (Stålbom 1998:112). Övriga kärl var
avstrukna, slätade, strimmiga eller polerade. I Rambodal utanför Norrköping var ca 30 %
av alla skärvor rabbade (Stilborg 2012:1). På bronsåldersboplatsen i Tallboda, ca 5 km söder
om Sjötorp, registrerades inga rabbade skärvor alls (Äije et al 1996). Nära Stora Sjögestad,
RAÄ 352, väster om Roxen, utgjordes 77 %
Material
Vikt g
Antal
av keramikfynden rabbade skärvor (CarlsKeramik
748
184
son in print). Särpräglande för detta omFlinta
2
1
råde är även den stora andelen ”fingerdrag”
Kvarts
6
2
i rabbningen. I kvarteret Glasrutan, i LinKritpipa
2
1
köping, påträffades ”en mindre mängd” rabBen
4
17
bade skärvor men tyvärr uppges inga proSumma
762
205
centsatser (Karlenby 1996). Orsaken till
skillnaderna av olika typer av keramik på
Tabell 2. Fördelningen av olika fyndkategorier.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 27
bronsåldersgårdarna är intressant. Flera forskare har framhållit den rabbade ytan på keramiken som en tekniskt och funktionellt välfungerande innovation. Ytbehandlingen tolkas
som en teknologisk utveckling. Rabbningen förekommer ofta på stora hushållskärl och
den grova ytan, menar man, underlättade greppet när kärlen skulle lyftas (Björhem &
Säfestad 1993, Stilborg 2002). Ett annat förslag är att ” ... rabbningen samtidigt ökade kärlets
yta, vilket förbättrade deras egenskaper som vattenbehållare” (Stilborg 2002). Det är ganska
vanligt att skärvorna med rabbad yta har matskorpor, förkolnad krusta, på insidan vilket
beror på att kärlen användes för jäsning och syrning. Det har gjorts flera olika naturvetenskapliga analyser av detta material, bl a lipider och ergosterol som visar på matlagning av
fisk och grönsaker, mjölk- och alkoholjäsning (t ex Isaksson et al 2010; Isaksson & Hallgren 2012). Tyvärr påträffades inga skärvor med bevarad krusta i Sjötorp varför de planerade
lipidanalyserna inte gick att utföra. Om den rabbade ytan verkligen var betydelsefull teknisk
innovation för kärl som användes för vatten och jäsning är det svårt att förklara skillnaderna
av rabbade kärl på olika bronsålderboplatser. Orsakerna kan naturligtvis vara skillnader i
bevarande men ofta hittas så stora mängder keramik att de bör ha någon form av representa­
tivitet. Man måste också ställa sig frågan varför traditionen att rabba hushållskärlen upphör
under äldre järnåldern. Svaren ligger sannolikt närmare kulturhistoriska förklaringar; lokala
traditioner och långsamma förändringar och introduktion av ny materiell kultur än strikta
funktionella motiv.
Sjötorp – strandtomt med sjöutsikt under bronsåldern
I undersökningsplanen ställdes frågor angående hur miljöerna under de aktuella tidsperioderna såg ut. Eftersom inga stenålderslämningar påträffades görs bara ett försök till
miljöbeskrivning för yngre bronsåldern.
Forskningen har ändrat fokus från att göra generaliserade miljöbeskrivningar till att
problematisera växtlighetens utveckling på de enskilda lokalerna. Människan ses inte
längre ur ett naturdeterministiskt perspektiv som en passiv adaptiv varelse. Brända djurben, hasselnötsskal, träkol och makrofossiler kan ge värdefull information om kopplingen
mellan naturmiljön och de kulturspecifika urval som människorna gjorde ur naturen.
Makrofossilanalys – sädeskorn och ogräs
Makrofossilerna som hittades i Sjötorp speglar framför allt en näringsekonomi bestående
av odling av diverse grödor. Cerealierna har växt på åkrar, sannolikt i närheten av gården.
De lätta, sandiga jordarna kring Ekängen torde ha varit mycket lämpliga för forntida odling
med hacka och årder. Botanikern Hans Göransson (1995b:87) menar att odlingen under
yngre bronsåldern skedde på vandrande åkrar vilka inte krävde gödsling. Under bronsåldern
skedde en odlingsintensifiering i hela södra Skandinavien och antalet påträffade fröer i
arkeologiska kontexter ökar betydligt omkring 1200–1000 cal BC (Sjögren & Regnell
2006). Uppodlingen krävde arbetsinsatser i form av skogsröjning och från bronsålderns
slutskede finns det i enstaka fall också kvarvarande spår efter stenröjning i Östergötland.
I pollenanalyser märks också att växter med stora krav på ljus ökar jämfört med tidigare.
Träden höggs ner och landskapet kring gårdarna antog alltmer skepnaden av ett kulturlandskap.
I jordproverna finns även ett flertal ogräsfrön. Dessa är nästan uteslutande obrända
åkerogräs, svinmålla, vicker och penningört men det är tveksamt om de är förhistoriska då
obrända fröer vanligtvis bryts ner. Det finns även brända fröer från gräs (Poaceae sp) och
hallon (Rubus idaeus) vilka mer sannolikt är från bronsåldern, d v s 3000 år gamla. Alla
gräs är ljuskrävande och speglar en ljus och öppen miljö, sannolikt gårdsmiljön. Den strand-
28 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
nära miljön skapar också ett naturligt ljusinsläpp. Hallon växer gärna i strandmiljöer och i
kväverika marker, exempelvis vid kulturlager skapade av människan. Miljön vid bronsåldersgårdarna vid Stora Sjögestad, på andra sidan Roxen, verkar ha varit liknande. Gräsfröer
och pollen från maskrosor speglar ett öppnat landskap. Denna bild förstärks av resultatet
från träkolsanalysen som innehåller flera ljuskrävande buskar och träd; salix, hassel och
rönn.
Vedartsanalys, ved och skog
De vanligaste fynden av organiska material på förhistoriska platser är träkol. Till träkol
kan man ställa många frågor om verksamheter på platsen, byggnadsmaterial och ved samt
människornas förhållande till omlandet. Träkolet beskriver, åtminstone delvis, skogarnas
sammasättning i grannskapet. Träkol i fem härdar/härdgropar analyserades.
Veden i härdarna bestod av många olika träslag. Man verkar ha tagit ved från alla trädslag
som växt i närheten. Avsaknaden av urval skiljer sig mot Maria Petersson studie (2006) av
träkol i härdar på gårdar från äldre järnåldern i Östergötland vilken visade att man föredragit ek som bränsle. Slutsatsen är att vedartsanalysen i Sjötorp på ett bra sätt speglar
närmiljön kring gården.
Bränslet i härdarna kan jämföras med träkolet funnet i stolphålen från huset. Jordprover
från elva anläggningar undersöktes. Träkol hittades i tio av dessa.
Som märks i tabellerna över vedarter är det nästan samma sammansättning av träd
som återkommer. Lind och ask saknas i huset medan tall däremot tillkommit. Återigen är
källkritiken till hur träkolet hamnat i stolphålen viktig. Inomhusmiljön har säkert inneburit
att sot och kol funnits på golvet vilket kan ha letat sig ner i stolphålen. Tall och ek är dock
återkommande träkol i Östergötlands förhistoriska hus varför sannolikheten ökar att
dessa är byggnadsmaterial till de kraftigare takbärande stolparna. Både hassel och salix är
buskväxande och är som yngre exemplar mycket böjliga varför de återkommande påträffas
i stolphål från väggar och gavlar. Troligen har väggarna utgjorts av ett flätverk som sedermera klinats med lera.
Sjötorp; träkol och pollen – skogen och kulturlandskapet
Den varierande floran av trä som använts som bränsle och till byggnadsmaterial bör tolkas
som en spegling av skogen i närområdet. Nästan alla stora trädslag, förutom alm, finns
representerade. Naturligtvis förekommer al i materialet, träden växer enbart i kraftiga och
Träslag
Förekomst i
antal härdar
(av 5)
Funna
träkolsfragment
Träslag
Förekomst
i antal stolphål (av 11)
Funna
träkolsfragment
Björk (Betula)
3
10
Björk (Betula)
1
2
4
6
Al (Alnus)
2
16
Al (Alnus)
Asp (Populus tremula)
1
19
Asp (Populus tremula)
1
2
3
39
Ask (Fraxinus excelsior)
1
1
Ek (Quercus)
Ek (Quercus)
3
22
Hassel (Corylus)
2
2
4
13
Hassel (Corylus)
1
7
Salix
Salix
1
2
Tall (Pinus)
2
19
2
19
11
109
Lind (Tilia)
1
4
Rönn/oxel (Sorbus)
Rönn/oxel (Sorbus)
2
42
Summa
Summa
15
121
Tabell 4. Vedartsanalys över träkol i stolphål.
Tabell 3. Vedartsanalys över träkol i härdar.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 29
fuktiga marker och bör ha bildat en trädridå i strandzonen närmast Roxen. Rönn/oxel,
lågväxande buskar som hassel, salix samt tall indikerar ett landskap med stort ljusinsläpp,
vilket man kan förvänta sig nära en stor sjö.
Pollenanalyser från Östergötland visar att stora ekskogar bredde ut sig under den subatlantiska klimatzonen. Skogarna var sammansatta av ädellövsträd, ek, lind, alm, ask o s v.
Undervegetationen bestod framförallt av örter. Den sammansatta bilden från fyra pollenanalyser som alla behandlar det aktuella tidsavsnittet: Nyhem (Ranheden 1999), Skeppstasjön (Karlsson 2008), Herrebro (Lindeblad & Nielsen 1993) och från sjön Fläret (Widgren 1977) illusterar samfällt förändringar i skogens sammansättning omkring 1000 cal BC.
På samtliga provtagningsplatser ökar då mängden tallpollen medan mängderna för övriga
trädpollen minskar. Mats Widgren menar (1977:20) att detta inte nödvändigtvis betyder
att tallen ökar i antal utan att tallpollen lättare sprids i det öppnare landskapet än vad som
tidigare var fallet. Mängden kolpartiklar i proverna ökar under samma tidsperiod vilket är
ännu ett tecken på ett öppnat landskap. Härdar på gårdarna genererade stora mängder kol
och partiklarna spreds lättare långa sträckor än tidigare. Möjligen sveddes också nya odlingsmarker med hjälp av eld. Ädellövsskogarna glesade ut och med ek, björk lind och alm var
sålunda på tillbakagång.
Det ökade ljusinsläppet gynnade nya växtslag. I pollenanalyserna ökade gräs, ängs- och
betesmarksväxter liksom en (Juiniperus communis L). Pollenfynden av ljusälskande örter
såsom Örnbräcken (Pteridium aquilinum), klöver (Trifolium L.) och svartkämpar (Plantago
lanceolata) passar väl i bilden av en skog med allt fler gläntor. Människans alltmer tydliga
inverkan på växtsammansättningen illusteras också av ökade mängder pollen från kulturmarksväxter. Håkan Ranheden (1999:54) menar att korsblommiga örter, exempelvis
maskrosor, röllika, tussilago är antropogena, d v s de förknippas med människors verksamheter i området. Detta gäller för en av våra vanligaste örter: Groblad (Plantago major). I en
skrift från 1867 skiver botaniken C F Nyman att ”Vanliga Grobladet är så allmänt, växer
så allestädes der odlade menniskor vistas, att det är svårt att bestämma dess egentliga hem.
Det inkräktar våra trädgårdar och marker, det bosätter sig mellan stenarna på våra gator
och älskar särdeles vägkanter och gångstigar...”. Nässlor (Urtica dioica L) och rölleka är
andra örter som gynnas av närvaron av människor och djur.
Makrofossilfynden i Sjötorp av gräsfrö och hallon, liksom sädeskornen och de ljuskrävande trädslagen tyder tillsammans på förekomsten av ett kulturlandskap med glesnande
skogar med en undervegetation av gräs, hallon och örter. I kulturlagrena kring gården
växter bl a nässlor som gynnades av nitrit från djur och människor. På gården fanns även
hägnader där tamdjur hölls. Längre bort från gården låg åkrar med växande säd.
30 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Utvärdering av projektets målsättningar
Projektets målsättningar var att utreda verksamheter på platsen, platsens kronologi, datering
och näring. En övergripande frågeställning var att undersöka strandvända och landvända
verksamheter på platsen. Eftersom de förväntade stenålderslämningarna inte påträffades
koncentrerades det arkeologiska arbetet på fornlämningens yngre tidsperiod. Fornlämningen fastsälldes till en gård från yngre bronsåldern, med ett hus och flera härdar där man
rostat cerealier. Trots vattensållning och metalldetektering påträffade endast ett litet fyndmaterial som svarade på frågor om verksamheter och näringar på platsen. Istället var det
radiometriska analyser, makrofossilanalys och vedanatomiska analyser som svarat på de
formulerade frågeställningarna. Fornlämningens huvudsakliga datering har kunnat fastställas till yngre bronsåldern. Huset i Sjötorp var av en typ som var vanlig under bronsåldern
i Östergötland. Huset tolkas som ett bostadshus. Inga andra hus påträffades. Härdar, gropar
och kulturlager fanns på södra och västra sidan av huset och illusterar hur gården organiserats i förhållande till bostaden. Kronologin är väl sammanhållen och från tiden före och
efter bronsåldern har endast enstaka och kortvariga besök lämnat spår på platsen.
Frågorna om näringar på gården har kunnat besvaras. Eftersom djurbenen är fåtaliga
framstår jordbruket som en särskilt framträdande verksamhet för människorna på gården.
I den mån man fiskat i Roxen eller jagat säl längre ut i skärgården saknas det bevarade spår
efter denna verksamhet.
Miljöanalysen och diskussionerna om människornas urval av trä till bränsle och byggnadsmaterial har varit möjliga genom makro- och vedartanalysen. De landskapsförändringar mot ett begynnande kulturlandskap som märks i olika pollenanalyser i Östergötland avspeglas genom bl a gräsfrön och cerealier även i Sjötorp.
Frånvaron av stenålderslämningar och det förändrade undersökningsområdet innebar
delvis förändringar i utgrävningsstrategi. Stolphål grävdes ut kontextuellt med skärslev
medan härdar undersöktes med spade varefter kulturlagret sållades. I kulturlagret samlades
fynden in i samplingsrutor. Metoden med att gräva anläggningar och bestämma deras
funktion innan de digitalt dokumenterades sparade mycket tid i fält och i efterarbetet.
Exempelvis kunde anläggningsregistreringen utföras redan under fältarbetsfasen. Mer tid
kunde därmed läggas på vattensållning som syftade till att hitta benfynd och små föremål.
Eftersom inga metallfynd, redskap av sten eller keramik med matskorpor påträffades
gjordes en omprioriteringar av analyserna mot utökade makrofossil-, vedarts- och radiometriska analyser. På så sätt har de övergripande frågeställningarna kunnat bevaras. Den
särskilda undersökningen har sålunda gett ny och meningsfull kunskap med relevans för
fortsatta undersökningar lokalt såväl som regionalt.
Åtgärdsförslag
Fornlämningen inom exploateringsområdet är undersökt och borttagen i sin helhet inom
exploateringsområdet. RAÄ 327 är avgränsad och inga lämningar som tillhör denna fornlämning finns direkt utanför det undersökta området.
Resultatet från denna rapport ligger till grund för länsstyrelsens vidare bedömning i
ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Kulturminneslagen (1988:950) ställs till länsstyrelsen,
vilka beslutar i ärendet.
Linköping i april 2014
Tom Carlsson
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 31
Referenser
Apel, J., Darmark, K. och Victor, H. 2007. Norra Mälardalen under senneolitikum och och
bronsålder. I: Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv.
E4-volym 4 - studier. SAU, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet UV Uppsala (red
Hjärtner-Holdar, Eva). Uppsala.
Artelius, T. 1996:63. Långfärd och återkomst – skeppet i bronsålderns gravar. Uppsats för
licentiatexamen, Göteborgs universitet institutet för arkeologi. Riksantikvarieämbetet
arkeologiska undersökningar. Skrifter NO 17. Göteborg.
Bartholin, T. 2006. Gården og skoven i Sönderjylland i jernalderen. Traekul fortaeller om
gårdens indretning og om skovbruket. I: Arkaeologi i Slesveg/Archaeologie in Schclesweg.
No 11.
Biwall, A., Larsson, F., Lindberg, K-F. I. 2007. I: Stenbäck, N. (red). Arkeologisk metodik
– En översikt. Stenåldern i Uppland – Uppdragsarkeologi och eftertanke, s 441–467.
E4-volym 1 - studier. SAU, Upplandsmuseet, RAÄ UV Uppsala.
Björkhager, V. 2012. 6000 år på 1000 kvadratmeter arkeologiska undersökningar i Bärstadskogen. RAÄ 323 samt ÖM 1 och 2. Bärstadskogen 1:1 och 1:31. Rystad socken.
Linköpings kommun. Östergötlands län. Rapport Östergötlands museum 2012:58.
Björhem, N. och Sävestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen under brons- och järnålder.
Malmö.
Borna-Ahlkvist, H. 1998. Komparativa och kronologiska studier av husen. I: Pryssgården.
Från Stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska
undersökningar. Rapport UV Linköping 1998:13.
Borna-Ahlkvist, H. 2002. Hällristarnas hem. Gårdsbebyggelse och struktur i Pryssgården
under bronsålder. RAÄ. Skrifter 42. Akademisk avhandling, Lunds universitet Stockholm.
Carlsson, T. 1995a. Bearbetning av keramikmaterial. I: Ringeby – en kult och gravplats från
yngre bronsåldern (red Kaliff, A.). Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska
undersökningar. Rapport UV Linköping 1995:51. Linköping.
Carlsson, T. 2011b. En gård från förromersk järnålder vid Heda, Södra Brunnby. Särskild
arkeologisk undersökning i samband med planerat industriområde vid Heda, av RAÄ
238, Vreta kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport Riksantikvarie­
ämbetet UV Öst 2011:81.
Carlsson, T. 2014. Mesolitiska boplatser och medeltida gravar i Kränge. Ledbergs socken,
Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2014:56.
Linköping.
Carlsson, T. In print. En bronsåldersgård intill ett vattenhål vid Stora Sjögestad. Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning. Östergötland, Linköpings
kommun, Vreta kloster socken, Stora Sjögestad 20:3, RAÄ 237 och RAÄ 252. Riksantikvarieämbetet.
Dutra Leivas, I., Eklund, S., Gustafsson, M. & Karlsson, C. 2001. Bruatorp Ett långhus
från äldre bronsålder, Söderåkra socken, Småland. E22-Projektet, Rapport 2001:3. Kalmar
Läns museum.
Ericsson, A. & Stenvall, J. 2013. Harvestad – en by i eklandskapet. Arkeologisk för- och
slutundersökningar. Östergötland. Linköpings kommun. Landeryds socken. RAÄ 309,
312, 359, 375, 376, 377, 378, 379, 380, 381. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2013:113.
Ethelberg, P., Hardt, N., Poulsen, B. & Sörensen, A. B. 2003. Det sönderjyske Landbrugs
Historie. Jernalder, vikingetid & middlealder. Hederslev.
32 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Fält, L. & Lundberg, A. 2010. Ekängen, Gärstad, Distorp, Roxtuna. Arkeologisk förstudie,
Östergötlands museum. Rystad socken och Linköpings stad. Linköpings kommun.
Östergötland.
Gerritsen, F. 1999. The cultural biography of Iron Age houses and the long-term transformation of settlement patterns in eht southern Neterlands. C. Fabech & J. Ringtved
(red). Settlement and landscape. Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May
4–7 1998. Höjbjerg.
Gruber, G. 2001. Sökschakt i Ekängen. Arkeologisk utredning etapp II. Stensätter 1:5,
Rystads socken, Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV. Rapport
UV Öst 2001:53.
Göransson, H.1995. Alvastra Pile Dwelling. Palaeoethnobotanical Studies. Stockholm.
Hallgren, F. 2008. Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Coast to coast-books 17. PHD dissertation. Upp­
sala University. Uppsala.
Hedvall, R. & Larsson, M. 1996. Stångebro. En boplats från yngre stenåldern samt gravar
och en boplats från järnåldern. Riksantikvarieämbetet, UV Linköping. Rapport 1996:44.
Holm, J., Olsson, E. & Weiler, E. 1997. Kontinuitet och förändring I Senneolitikum.
Regio­nalt och Interregionalt, Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige (Larsson, M. & Olsson, E. red). Riksantikvarieämbetet, UV, Skrifter nr 23. Stockholm.
Hörfors, O. 2011a. En nyupptäckt förhistorisk boplats vid Sjötorp i Ekängen. Arkeologisk
utredning etapp 2. Fastigheten Sjötorp 1:1. Ekängen Linköpings kommun. Rapport
ÖLM 2011:49.
Hörfors, O. 2011b. Förhistorisk boplats vid Sjötorp i Ekängen Sjötorp 1:1, Ekängen RAÄ
327, Rystad socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.
Isaksson, S. & Hallgren, F. 2012. Lipid residue analyses of Early Neolithic funnel-beaker
pottery from Skogsmossen, eastern Central Sweden, and the earliest evidence of dairying
in Sweden. Journal of Archaeological Science. Volume 39, Issue 12.
Isaksson, S., Karlsson, C. och Eriksson, T. 2010. Ergosterol (5, 7, 22-ergostatrien-3b-ol) as
a potential biomarker for alcohol. fermentation in lipid residues from prehistoric pottery.
Journal of Archaeological Science 37.
Jaanusson, H. 1981. Hallunda. A study of pottery from Late Broze Age settlement in
central Sweden. Stockholm.
Kaliff, A. 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsåldern
och äldre järnåldern i Östergötland. Thesis and papers in Archaeology. Uppsala.
Kaliff, A. 1999. Objekt och tanke. – Speglingar av bronsålderns föreställningsvärld. (red)
Olausson, M. Spiralens öga. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar,
Skrifter 25. Stockholm.
Karlenby, L. 1996. En bosättning under 4000 år. Ullevi, Kvarteret glasrutan 2. Arkeologiska undersökningar, RAÄ 161, RAÄ 162, Kvarteret glasrutan 2, Linköpings kommun,
Östergötland, Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala Rapport 1996:53. Uppsala.
Karlsson, S. 2008. Vegetationshistoria i Fågelstaområdet, västra Östergötland. In: Larsson,
L. K. 2008. Fågelstaprojektet. Fem arkeologiska undersökningar i västra Östergötlands
slättbygd. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2008:29.
Kaul, F. 2004. Bronzealderens ikonografiske motiver og deres fremkomst i en formative
fase. I: Prehistoric Pictures as Archaeological source. (Milstreu, G. & Pröl, H. red.).
Tanumshede.
Lindeblad, K. & Nielsen, A-L. 1993. Herrebro, hällristningar och marknad. RAÄ rapport.
UV 1993:9. Linköping.
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 33
Molin, F. & Stenvall, J. 2010. Keramik och långhus. I: IN SITU. 2010. (Petersson, H. ed.)
Archaeologica, University of Gothenburg.
Molin, F., Pettersson, M. & Wikell, R. 2011. Mesolithic quartz knapping in Eastern Middle
Sweden. I: Lithic Technology. Volyme 26, number 2.
Nilsson, P. 2010. Bortom åker och äng. Avh, SLU 2010:46. Uppsala.
Nyberg, P. & Nilsson, P. 2012. En bronsåldersgård och gåtfulla medeltida gravar. RAÄ 151
Rambodal 1:3 m fl. Styrstad socken, Norrköpings kommun Östergötlands län. Östergötlands museum Rapport 2012:28. Linköping.
Nyman, CF. 1868. Svenska växternas historia. (new print 1980).
Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra
Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och
Uppsala universitet. Linköping.
Petersson, M. In press. Hulje, RAÄ 89 – stenålder och äldre järnålder. Högby socken,
Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Rapport.
Ranheden, H. 1999. Vegetationsutvecklingen i Väderstadsområdet – pollendiagrammet
från Nyhem. In: Stensträngssystem söder om Väderstads samhälle. (Eds. Ericsson, A.,
Petersson, M. & Ranheden, H.). Arkeologisk förundersökning, del 2. E4, delsträckan
Väderstad – Stora Åby, Väderstads och Rinna socknar, Mjölby och Boxholm kommuner,
Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Öst 1999:45.
Regnell, M. & Sjögren, K-G. 2006. Ecology and economy in Stone Age and Bronze Age
Scania. (Sjögren, K-G. ed). Swedish National Heritage Board , Archaeological Excavations Department.
Rolöf, M. 2004. Boplatsläge i Ekängen. Arkeologisk utredning etapp 2. Inför schaktning
för VA-arbeten vid Rädisvägen Nära RAÄ 46, 47, 48 och 290, inom Stensätter 1:28,
Ekängen Rystads socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2004:40.
Stenberger, M. 1964. Det forntida Sverige. Stockholm.
Stilborg, O. 2002. Bronsåldern. I: Keramik i Sydsverige, en handbok för arkeologer. (Lindahl,
A., Carlie, A. & Olausson, D. red) Monographs on Ceramics. Lund.
Stilborg, O. 2012. Kärl och brand lera från Rambodahl. I: En bronsåldersgård och gåtfulla medeltida gravar (Nyberg, P. & Nilsson, P. red). RAÄ 151 Rambodal 1:3 m fl.
Styrstad socken, Norrköpings kommun Östergötlands län. Östergötlands museum
Rapport 2012:28. Linköping.
Stålbom, U. 1998. Fynden från Pryssgården. I Pryssgården. Från Stenålder till medeltid.
Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV
Linköping 1998:13.
Widgren, M. 1977. Pollenanalys från sjön Fläret, Östergötland. Kulturlandskapsutveckling
från bronsåldern till nutid. Naturgeografiskt seminarium. Kulturgeografiska institutionen.
Stockholms universitet.
Äije, K., Lindborg, H. & Schönbeck, M. 1996. Tallboda. Arkeologisk slutundersökning i
Rystad socken, Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Linköping. Rapport 1996:46.
34 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Administrativa uppgifter
Län: Östergötland
Landskap: Östergötland
Kommun: Linköping
Socken: Rystad
Fornlämingsnummer: 327
Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V
Höjdsystem: RH00
Länsstyrelsen dnr: 431-338-12
Riksantikvarieämbetet dnr: 423-00346-2012
Länsstyrelsen beslutsdatum: 2012-04-02
Projektnummer: 12180
Intrasisprojekt: UV2012_016
Rapportnummer: 2014:158
Ansvarig arkeolog: Tom Carlsson
Personal: Andreas Bolin och Katarina Sköld
Beställare: Lars-Ove och Arne Nilsson
Kostnadsansvarig: Lars-Ove och Arne Nilsson
Undersökningstid: Juli 2013
Undersökningsområdenas yta: 2 100 m2
Fynd: Keramik, flinta, brända ben, kvarts
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 35
Bilaga 1. Anläggningstabell
Anr
Typ
228
Anm
Storlek m
Djup m
E
N
Z
Härd
1,3
0,22
536931,31
6481049,98
37,57
457
Härd
1
0,22
536940,82
6481037,15
36,98
510
Härd
1,05
0,25
536923,92
6481028,35
36,25
530
Härd
1
0,27
536927,41
6481024,04
36,14
551
Härd
1
0,22
536929,6
6481067,99
37,68
569
Härd
0,7
0,1
536932,55
6481067,6
37,79
585
Härd
1,1
0,22
536932,82
6481071,52
37,89
613
Härd
1,1
0,3
536927,62
6481021,36
35,99
631
Härd
1,1
0,4
536929,31
6481020,97
35,93
650
Härd
2,8
0,55
536929,72
6481024,73
36,11
696
Härd
1,2
0,24
536930,99
6481027,4
36,29
849
Härd
1,7
0,17
536934,36
6481084,33
38
877
Härd
0,3
0,1
536927,77
6481087,26
37,74
901
Härd
2
0,46
536940,9
6481071,61
38,13
961
Härd
1,8
0,2
536938,24
6481073,85
38,07
974
Härd
1,35
0,32
536942,58
6481065,29
38,02
996
Härd
0,9
0,35
536934,04
6481026,13
36,25
1015
Härd
1,1
0,4
536934,19
6481029,09
36,49
1050
Härd
1
0,5
536937,03
6481029,22
36,52
1073
Härd
1
0,4
536936,74
6481031,02
36,63
1089
Härd
0,6
0,17
536935,4
6481032,81
36,75
1103
Härd
0,8
0,3
536936,14
6481034,15
36,84
1123
Härd
0,9
0,12
536932,72
6481036,79
36,96
1150
Härd
1
0,14
536929,56
6481043,35
37,31
1173
Härd
0,7
0,18
536937,03
6481051,81
37,65
1191
Härd
1,19
0,24
536947,38
6481073,76
38,23
1204
Härd
0,7
0,12
536943,27
6481066,89
38,07
1222
Härd
0,5
0,3
536943,7
6481068,15
38,04
1237
Härd
1,2
0,35
536946,11
6481064,82
38,03
1270
Härd
0,7
0,1
536953,42
6481077,38
38,39
1281
Härd
1
0,22
536934,52
6481096,59
38,35
1600
Härd
1,3
0,48
536944,09
6481030,48
36,64
1392
Härd
0,5
0,2
536949,27
6481043,46
37,38
1444
Härd
1,15
0,32
536947,6
6481045,03
37,35
480
Grop
0,6
0,1
536938,66
6481037,41
36,99
602
Grop
0,4
0,06
536931,75
6481071,53
37,77
726
Grop
0
0
536928,03
6481026,47
36,14
744
Grop
0,37
0,34
536928,28
6481027,85
36,19
888
Grop
0,6
0,08
536931,53
6481075,34
37,73
1037
Grop
0,5
0,2
536935,75
6481029,5
36,53
1629
Grop
0,7
0,32
536942,16
6481030,91
36,55
1000001
Grop
0,2
0,15
536925,44
6481082,32
-99,99
Keramikkärl
36 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Anr
Typ
Storlek m
Djup m
E
N
Z
800
Kulturlager
Anm
12
0,15
536940,63
6481024,49
35,92
1334
Kulturlager
0,5
0,08
536942,25
6481035,38
36,92
1347
Kulturlager
1
0,05
536940,87
6481035,12
36,88
1363
Kulturlager
0,35
0,05
536939,51
6481036,59
36,94
1374
Kulturlager
0.4
0,08
536940,22
6481035,25
36,91
316
Stolphål
Takbärande
0,2
0,2
536937,57
6481034,47
36,81
328
Stolphål
Takbärande
0,25
0,3
536939,58
6481034,21
36,79
342
Stolphål
Takbärande
0,3
0,22
536940,82
6481034,26
36,84
354
Stolphål
Takbärande
0,3
0,25
536942,46
6481034,08
36,84
368
Stolphål
0,35
0,3
536944,18
6481033,73
36,86
383
Stolphål
0,2
0,3
536945,97
6481033,67
36,8
396
Stolphål
Takbärande
0,25
0,25
536938,14
6481038,4
37,05
409
Stolphål
Takbärande
0,25
0,3
536940,36
6481038,12
37,03
422
Stolphål
Takbärande
0,25
0,3
536941,5
6481037,91
36,99
435
Stolphål
Takbärande
0,19
0,23
536943,44
6481037,46
36,95
448
Stolphål
0,1
0,2
536946,47
6481036,76
37,01
756
Stolphål
0,22
0,25
536931,82
6481080,84
37,96
765
Stolphål
0,2
0
536929,12
6481081,61
37,66
925
Stolphål
0,12
0,25
536929,72
6481071,45
37,67
934
Stolphål
0,15
0,2
536926,9
6481070,69
37,56
942
Stolphål
0,15
0,3
536926,15
6481070,28
37,47
952
Stolphål
0,15
0,3
536925
6481071,89
37,56
1140
Stolphål
0,3
0,2
536936,69
6481036,36
36,95
1259
Stolphål
0,18
0,75
536947,3
6481071,11
38,14
1645
Stolphål
0,15
0,5
536927,76
6481091,2
37,78
1404
Stolphål
0,25
0,3
536946,94
6481034,22
36,91
1414
Stolphål
0,1
0,15
536947,8
6481035,06
36,83
1423
Stolphål
0,08
0,15
536947,9
6481036,66
36,95
1435
Stolphål
0,1
0,15
536945,77
6481037,95
36,98
1456
Stolphål
0,4
0,15
536941,84
6481038,62
36,9
1468
Stolphål
0,25
0,2
536944
6481039,09
37,04
1483
Stolphål
0,35
0,4
536939,84
6481030,91
36,52
1492
Stolphål
0,25
0,35
536946,45
6481074,08
38,18
1292
Pinnhål
0,07
0,18
536930,86
6481097,97
38,15
834
Dike
34
0,2
536939,58
6481022,52
35,67
838
Dike
6
0.15
536926,23
6481018,09
35,83
Takbärande
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 37
Bilaga 2. Fyndtabell
Fnr
Anr
Material
Sakord
Vikt
Antal
Anmärkning
Rabbad?
1
800
Keramik
Kärl
8
1
2
800
Kvarts
Avslag/avfall
4
1
3
800
Keramik
Kärl
150
36
4
800
Ben
Avfall
2
5
5
800
Keramik
Kärl
2
2
6
800
Keramik
Kärl
70
25
7
800
Ben
Avfall
1
9
8
800
Kvarts
Avslag/avfall
2
1
9
800
Keramik
Kärl
12
3
11
800
Keramik
Kärl
16
7
12
800
Ben
Avfall
1
3
13
800
Keramik
Kärl
4
1
14
650
Keramik
Kärl
204
78
15
1050
Keramik
Kärl
22
5
16
1073
Keramik
Kärl
4
2
17
Lösfynd
Bränd lera
Kritpipa
2
1
5 rabbade skärvor
Sekundärbränd?
Rabbat + tunt gods
Streckdekor
18
650
Flinta
Avslag/avfall
2
1
Kritflinta
19
1089
Keramik
Kärl
66
12
Nästan upplöst gods
20
1000001
Keramik
Kärl
180
10
Nästan upplöst gods makrofossilanalys
21
877
Keramik
Kärl
10
2
38 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Bilaga 3. Makrofossilanalys
Makrofossilanalyser av prov från Sjötorp RAÄ 237, Rystad sn, Linköping
PM1300Träkol
A1000001
xxx
PM1314Träkol
A316
Chenopodium album (svinmålla)
Hordeum vulgare (korn)
xxx
x
1½
PM1316Träkol
A328
Chenopodium album ( svinmålla)
Thlaspi arvense (penningört)
Stellaria media (våtarv)
Hordeum vulgare (korn)
xx
x
x
x
2
PM1319Träkol
A342
Hordeum vulgare (korn)
Triticum sp. (ospec. vete)
Aven cf. sativa (havre)
xxx
3
1
1
PM1320Träkol
A354
Chenopodium album (svinmålla)
Triticum aestivo/compactum (bröd/kubbvete)
x
x
1
PM1324Träkol
A396
Chenopodium album (svinmålla)
Triticum vulgare (vanligt vete)
Hordeum vulgare (korn)
Cerealie sp. (ospec. säd)
Triticum aestivo/compactum (bröd/kubbvete)
Poaceae sp. (ospec. gräs)
xx
x
15
8
14
1
1
PM1325Träkol
A409
Chenopodium album (svinmålla)
Hordeum vulgare (korn)
Triticum cf. vulgare (vanligt vete)
Cerealie sp. (ospec. säd)
Vicea sp. (vicker)
xxx
xxx
20
3
19
2
PM1326Träkol
A422
Chenopodium album (svinmålla)
Rubus idaeus (hallon)
xx
xxx
x
PM1327Träkol
A435
Chenopodium album (svinmålla)
Hordeum vulgare cf. var nudum (naket korn)
Triticum vulgare (vanligt vete)
Corylus avellana (hassel-nötskal)
x
xxx
2
1
1
PM1387Träkol
A457
xxxx
PM1389Träkol
A1140 Chenopodium album (svinmålla)
xxx
x
PM1390Träkol
A480
Chenopodium album (svinmålla)
Juniperus communis (en)
xxx
x
35
PM1627Träkol
A1600
xxxxx
PM1642Träkol
A650
xxxxx
PM1643Träkol
A650
Hordeum vulgare (korn)
Triticum aestivo/compactum (bröd/kubbvete)
Triticum aestivum (brödvete)
xxxx
3
1
1
Kommentar
Proverna har utgjorts av sandigt/moigt och i några fall av mer sandigt/grusigt, i regel moränliknande material. Provvolymerna har varit ca 1 liter men i några fall mindre och i något
fall större (1,5 liter).
Proverna har vattenflotterats i en vanlig hink och den starkt upprörda suspensionen har
dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 mm.
Förekommande träkol har illustrerats med x-tecken beroende på deras frekvens. Ett x
anger sporadisk förekomst medan 5 x anger att den analyserade massan i stort dominerats
av just träkol.
Utfallet av analyserna har varit tämligen givande. Några av proven har innehållit ett
flertal frön av säd medan några få endast gett träkol. Analyserna har visat på en tydlig differentiering av materialen från husets olika delar. Dominerande säd har, i de fall dessa gått
att artbestämma, varit vanligt skalkorn och vanligt vete. I ett av proven (PM1327) noterades
ett par frön som sannolikt är av naket korn, dvs. att de har uppvisat dess karaktärer, vilket
dock inte betyder att det helt säkert måste vara sådana då det i regel förekommer en viss
formmässig variation. Naket korn är annars oftast relaterat till äldre kontexter (före järnålder).
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 39
S.k. bröd/kubbvete har också noterats i några av proven. Dessa är frön som är morfologiskt lika vanligt vete men påtagligt små. De brukar förekomma i både brons och järnålderskontexter och har i senare undersökningar noterats ganska frekvent, så t.ex. inom
E4-undersökningar norr om Uppsala (Ranheden 2007).
Ett av proven (PM1390) innehöll ett flertal frön av en ( Juniperus communis). Det är
intressant att just endast ett prov gav sådana, och så pass många. Normalt brukar man
notera strödda exemplar lite här och var inom ett undersökningsområde och vilket ger mindre
underlag för tolkningar. I detta fall bör fynden relatera till något specifikt nyttjande av en,
just vid denna plats.
Fyndet av ett havrefrö i PM1319 är också lite slående. Detta är sannolikt av vanligt
havre, men för att riktigt säkert avgöra det bör man ha agndelar vilka är mer artspecifika
än själva fröerna. Att havre har noterats i påtagligt gamla kontexter är exemplifierat från
en av undersökningarna i samband med E4-studierna norr om Uppsala (Svanby) där flera
havrefrön påträffades i lämningar från yngre bronsålder eller senast äldsta järnålder (Ranheden 2007).
Utöver detta nämnda brända växtmaterial har också en hel del obrända frön/frukter
observerats. Dessa har noterats med x-tecken beroende på frekvens men de har inget med
de gamla kontexterna att göra utan utgör kontamination från yngre eller t.o.m. recent
vegetation.
Referens
Ranheden, H. 2007. Vegetationsförändringar, markpåverkan och odlingsutveckling i
norra Uppland. I: Hjärthner-Holdar, Ranheden & Seiler (red.). Land och samhälle i
förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Arkeologi E4 Uppland – studier
(volym 4). ISBN 978-91-97672-3-7.
40 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedanatomilabbet
Bilaga 4. Vedartsanalys
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1343
Vedartsanalyser på material från Östergötland,
Rystad sn. Raä 237 Sjötorp.
Vedlab rapport 1343
Vedartsanalyser på material från Östergötland,
Rystad sn. Raä 237 Sjötorp.
Vedlab rapport 1343
Vedartsanalyser på material från Östergötland,
Rystad sn. Raä 237 Sjötorp.
_______________________________________________________
9
ab@telia.com
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
_________________________________________________________________________________________
Adress:
Kattås
670 20 GLAVA
Telefon:
0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 41
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1343
2013-09-16
Vedartsanalyser på material från Östergötland, Rystad sn. Raä 237 Sjötorp.
Uppdragsgivare: Tom Carlsson/UV Öst
Arbetet omfattar sexton kolprover från en undersökning ett långhus med snygga, välbevarade stenskodda
stolphål. Mycket kol i flera stolphål kan tyda på att huset brunnit. Härdarna låg vackert grupperade på södra
sidan av huset medan norra sidan helt saknade anläggningar. Datering, förväntas hamna runt 1000-800 BC.
Proverna är vattensållade jordprover med hög andel grus och grov sand
Proverna innehåller kol från tio trädslag, al, asp, ask, björk, ek, hassel, lind, Rönn eller Oxel, salix och tall.
Materialet i stolphålen är blandat med flera olika trädslag. Det tyder på att kolet är sekundärt och har en annan
ursprunglig kontext. Det kommer knappast från stolparna som stått i hålen. Jag har ändå plockat ut både tall
respektive ek, som skulle kunna vara från stolparna, och trädslag där risken för hög egenålder inte är så stor. Ni
får avgöra vilket material som ska gå vidare till datering.
Härdarna har eldats med trädslag med blandade egenskaper, både energitäta och sådana med lös ved.
Fyra av proverna innehåller makrofossil i form av fragmenterade sädeskorn. Dessa ligger nu i separata påsar för
eventuell vidare analys eller datering.
Provet från stolphål 7 innehöll inget träkol men däremot 8 fragmenterade sädeskorn.
Härdarna kommer att ge tillförlitliga dateringar medan dateringarna från stolphålen kan bli mer svårtolkade
pga osäkerhet runt kolets ursprung och eventuell egenålder.
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
www.vedlab.se
42 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Analysresultat
Anl.
ID
AnläggningsTyp
Provmängd
Analyserad
Mängd
316
1315
Stolphål 1
328
1317
Stolphål 3
467,0g 0,7g 40
bitar
334,5g 0,9g 3 bitar
342
1318:1
Stolphål 4
587,0g 7 bitar
342
1318:2
Stolphål 4
476,3g 20 bitar
354
1321
Stolphål 5
405,7g 0,1g 4 bitar
368
1322
Stolphål 6
260,6g <0,1g
10 bitar
396
409
1324
1325
Stolphål 7
Stolphål 8
419,8g 445,6g 0,1g 3 bitar
422
1326
Stolphål 9
280,0g 0,1g 2 bitar
435
457
613
1327
1388
1503
Stolphål 10
Härd (i hus)
Härd
436,2g <0,1g 1 bit
394,6g 0,1g 8 bitar
209,5g 50 bitar
974
1639
Härd
362,3g 1,0g
15 bitar
901
1640
Härd
358,2g <0,1g
8 bitar
1140
1389
1600
1627
Stolphål 11
(gavel)
Härd
523,1g <0,1g
3 bitar
281,5g 8,0g
40 bitar
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
34 bitar ek
6 bitar salix
Ek 1 bit
Rönn/Oxel 2 bitar
Sädeskorn 2st
Al 2 bitar
Rönn/Oxel 4 bitar
Tall 1 bit
Sädeskorn 6 st
Al 2 bitar
Tall 18 bitar
Asp 2 bitar
Ek 1 bit
Hassel 1 bit
Björk 4 bitar
Ek 4 bitar
Rönn/Oxel 2 bitar
8 sädeskorn
Hassel 1 bit
Salix 2 bitar
Sädeskorn
Al 1 bit
Salix 1 bit
Al 1 bit
Björk 8 bitar
Al 16 bitar
Asp 19 bitar
Ek 15 bitar
Ask 1 bit
Ek 5 bitar
Hassel 7 bitar
Salix 2 bitar
Björk 1 bit
Ek 2 bitar
Lind 4 bitar
Rönn/Oxel 1 bit
Salix 3 bitar
Ek 33mg
Salix 8mg
Ek 12mg
Rönn/Oxel 26mg
Al 7mg
Tall 18mg
Övrigt
Makrofossil
Makrofossil
Al 23mg
Tall 56mg
Ek 13mg
Hassel 23mg
Rönn/Oxel 1mg
Salix 32mg
Makrofossil
Makrofossil
Salix 4mg
Al 2mg
Björk 20mg
Asp 103mg
Hassel 10mg
Rönn/Oxel 8mg
Salix 10mg
Björk 1 bit
Rönn/Oxel 60mg
Rönn/Oxel 39 bitar
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 43
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Al
Gråal
Klibbal
Alnus sp.
Alnus incana
Alnus
glutinosa
Fraxinus
excelsior
Ask
Max
Växtmiljö
ålder
120 år Klibbalen är starkt knuten till
vattendrag. Gråalen är mer
anpassningsbar
Egenskaper och användning
Övrigt
Motståndskraftigt mot fukt.
Brinner lugnt och ger mycket
glöd.
250 år Näringsrik jord, solig
växtplats.
Hård, elastisk och seg.
Hjulaxlar, redskap
Lätt och porös ved. Lätt att
klyva. Tålig mot röta.
Stängselstolpar, båtar takspån
Stark och seg ved. Redskap,
asklut, träkol. Ger mycket glöd.
Klibbalen kom söderifrån ca
5000 f.Kr. Gråalen vandrar in
norrifrån ett par tusen år
senare
Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil
var en ask. Mycket folktro
knutet till asken.
För lövtäckt och barkbröd.
Asp
Populus
tremula
120 år Inte så kräsen vad gäller
jordmån
Björk
Glasbjörk
Betula sp.
Betula
pubescens
Betula
pendula
300 år Glasbjörken är knuten till
fuktig mark gärna i närhet till
vattendrag. Vårtbjörken är
anspråkslös och trivs på torr
näringsfattig mark. Båda
arterna är ljuskrävande.
500Växer bäst på lerhaltiga
1000 mulljordar men klarar också
år
mager och stenig mark. Vill ha
ljus, skapar själv en ganska
luftig miljö med rik
undervegetation med tex
hassel.
60 år Ganska krävande på jordmån.
Vill gärna ha ljus men tål
beskuggning tex i ekskog
800 år Näringsrika, väl dränerade,
gärna steniga marker
Skuggtålig.
120 år Anspråkslös vad gäller
jordmån men ljuskrävande
Vårtbjörk
Ek
Quercus
robur
Hassel
Corylus
avellana
Lind
Tilia cordata
Sorbus
Rönn
Sorbus sp.
Sorbus
aucuparia
Sorbus
intermedia
Oxel
Salix
Stort släkte
med sälgar,
pilar och
viden
Tall
Salix sp.
60 år
Pinus
silvestris
400 år Anspråkslös men trivs på
näringsrika jordar. Den är
dock ljuskrävande och blev
snabbt utkonkurrerad från de
godare jordarna när granen
kom
Varierande anspråk vad gäller
jordmån. De flesta arter är
dock ljusälskande
Glasbjörk bildar även
underarten Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern haft
stor betydelse som råmaterial
till slöjd.
Hård och motståndskraftig mot
väta. Båtbygge, stängselstolp,
stolpar, plogar, fat.
Energirik ved ger mycket glöd.
Ekollonen har använts som
grisfoder. Trädet har ofta
ansetts som heligt och kopplat
till bla Tor. Man talar ofta om
1000-års ekar men de är sällan
över 500 år.
Bildar lätt långa raka sega spön
som använts till korgar och
tunnband
Lätt och mjuk ved.
Vanligt träd på lövängar
Innerbarken eller bastet
användes till korgar och rep
Hård och stark men känslig för Bark kvistar och löv till
röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, kreatursfoder. Bär till sylt mm
skidor
Rönn och oxel går ej att skilja
med vedartsanalys. Oxeln
växer upp till VärmlandsUpplandsgränsen.
Mjuk och lätt ved. Dåligt som
Barken har använts till
bränsle och virke.
garvning.
Stark och hållbar.
Konstruktionsvirke, stolpar,
pålar, båtbygge, kärl (ej för
mat) takspån, tjärbloss, träkol,
tjärbränning
Underbarken till nödmjöl,
årsskott kokades för Cvitaminerna. Även som
kreatursfoder
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.
Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska
floran. Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
44 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Bilaga 5. 14C-tabell
Anr
Atyp
Material
14C-BP
14C-kalibrerat
316
Stolphål (i hus)
Ek (Quercus)
2680 ± 25 BP
68,2 % probability
841 BC (68,2 %) 805 BC
95,4 % probability
896 BC (95,4 %) 802 BC
328
Stolphål (i hus)
Ek (Quercus)
2750 ± 50 BP
68,2 % probability
970 BC (4,2 %) 961 BC
933 BC (64,0 %) 831 BC
95,4 % probability
1006 BC (95,4 %) 810 BC
342
Stolphål (i hus)
Tall (Pinus)
2720 ± 60 BP
68,2 % probability
916 BC (68,2 %) 812 BC
95,4 % probability
1003 BC (95,4 %) 797 BC
354
Stolphål (i hus)
Ek (Quercus)
2780 ± 80 BP
68,2 % probability
1014 BC (68,2 %) 832 BC
95,4 % probability
1191 BC (0,8 %) 1178 BC
1160 BC (1,0 %) 1144 BC
1131 BC (93,7 %) 799 BC
396
Stolphål (i hus)
Vete (Triticum)
2555 ± 30 BP
68,2 % probability
798 BC (50,7 %) 756 BC
685 BC (14,2 %) 669 BC
607 BC (3,3 %) 601 BC
95,4 % probability
803 BC (53,6%) 746 BC
690 BC (16,5 %) 664 BC
646 BC (25,3 %) 551 BC
409
Stolphål (i hus)
Korn (Hordeum)
2520 ± 30 BP
68,2 % probability
776 BC (16, 3 %) 748 BC
688 BC (13, 5 %) 666 BC
644 BC (29,2 %) 590 BC
579 BC (9,3 %) 558 BC
95,4 % probability
793 BC (27,6 %) 718 BC
695 BC (67,8 %) 540 BC
422
Stolphål (i hus)
Salix
3520 ± 35 BP
68,2 % probability
1896 BC (18,9 %) 1866 BC
1849 BC (49,3 %) 1774 BC
95,4 % probability
1938 BC (95,4 %) 1749 BC
435
Stolphål (i hus)
Korn (Hordeum)
3315 ± 35 BP
68,2 % probability
1629 BC (68,2 %) 1531 BC
95,4 % probability
1687 BC (95,4 %) 1513 BC
457
Härd (i hus)
Björk (Betula)
2890 ± 30 BP
68,2 % probability
1118 BC (68,2 %) 1020 BC
95,4 % probability
1208 BC (0,6 %) 1201 BC
1196 BC (10,0 %) 1140 BC
1135 BC (84,8 %) 977 BC
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 45
Anr
Atyp
Material
14C-BP
14C-kalibrerat
480
Grop (i hus)
Enbär
1230 ± 30 BP
68,2,% probability
713 AD (19,4 %) 745 AD
767 AD (35,2 %) 828 AD
839 AD (13,6 %) 865 AD
95,4 % probability
689 AD (31,1 %) 752 AD
761 AD (64,3 %) 882 AD
650
Härd (syd-väst om
hus, gropen)
Vete
2495 ± 30 BP
68,2,% probability
762 BC (12,3 %) 733 BC
690 BC (3,7 %) 681 BC
672 BC (4,3 %) 662 BC
650 BC (47,8 %) 545 BC
95,4 % probability
784 BC (95,4 %) 511 BC
1140
Stolphål
(V gavel i hus)
Salix
2845 ± 30 BP
68,2 % probability
1049 BC (55,6 %) 973 BC
958 BC (12,6 %) 938 BC
95,4 % probability
1114 BC (95,4 %) 921 BC
1600
Härd
(söder om hus)
Rönn (Sorbus)
2840 ± 30 BP
68,2 % probability
1044 BC (52,0 %) 972 BC
960 BC (16,2 %) 936 BC
95,4 % probability
1114 BC (2,8 %) 1098 BC
1091 BC (92,6 %) 916 BC
901
Härd (i norr)
Rönn (Sorbus)
2750 ± 30 BP
68,2 % probability
918 BC (68,2 %) 842 BC
95,4 % probability
976 BC (6,7 %) 952 BC
947 BC (88,7 %) 821 BC
974
Härd (i norr)
Hassel (Corylus)
2785 ± 30 BP
68,2 % probability
980 BC (68,2 %) 900 BC
95,4 % probability
1008 BC (83,8 %) 889 BC
883 BC (11,6 %) 844 BC
46 En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen
Bilaga 6. Osteologisk analys
Brända ben från Sjötorp, RAÄ 327, Rystad sn, Linköpings kommun, Östergötland
Ola Magnell, Riksantikvarieämbetet, UV Syd
Det har inte varit möjligt att identifiera några av benfragmenten. Benen kommer från däggdjur och flera är
diafysfragment från rörben, men även andra benslag finns representerade, troligen revben. Några av benen från
kulturlagret kommer från ett medelstort däggdjur motsvarande får, svin eller större hund. Morfologin på brottytor
visar inga tydliga Haverska kanaler, så som vanligen på människoben, och kommer troligen från djur.
Fnr
Typ
Vikt
Antal
A-nr
Anl typ
Art
Ben
Kommentar
4
Bränt ben
Avfall
2
5
800
Kulturlager
Däggdjur (Mammalia)
Rörben, diafys
Medelstort djur
motsvarande får/svin,
ej människa
7
Bränt ben
Avfall
1
9
800
Kulturlager
Däggdjur (Mammalia)
12
Bränt ben
Avfall
1
3
800
Kulturlager
Däggdjur (Mammalia)
Rörben, diafys
Medelstort djur
motsvarande får/svin,
ej människa
19
Bränt ben
Avfall
1
1
650
Härd
Däggdjur (Mammalia)
Revben?
10
Bränt ben
Avfall
1
1
756
härd
Däggdjur (Mammalia)
En bronsåldersgård i Sjötorp, Ekängen 47