1. No category

Anteckningar
2015-03-27
Sara
Nordenhielm
Minnesanteckningar från VO-collegerådet
inom GR
Datum: 27 mars 2015 kl. 8.30-11.30
Plats: Burgårdens utbildningscentrum
Deltagare:
Arbetsliv:
Ann-Sofie Borg ÄO, Ale
Åsa Zacharoff Vård- och äldreomsorg, Alingsås
Cecilia Hamilton, Arbetsförmedlingen
Annelie Snis Västra Göteborg, Göteborg
Marie Rytteblad-Larsson VO-College G/P/Ö
Margaretha Häggström, Göteborgs stad (OrdförandeVOCollegerådet)
Renée Johansson Primärvården, Göteborg
Tina Forsgren Vård- och omsorg, Härryda
Karolina Naij Funktionshinder, Kungsbacka
Monica Wallström ÄO, Kungsbacka
Barbro Carlsson, Kungälvs sjukhus
Maria Olsson Vård- och omsorgsboende, Kungälv
Soledad Danielsson ÄO Lerum
Marie Berg Äldreomsorg, Mölndal
Helen Eriksson Närhälsan
Ann Blomström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Linda Rosendahl,Vård- och äldreomsorg, Stenungsund
Noomi Holmberg Vård- och äldreomsorg, Stenungsund
Britta Hedén Tjörns kommun
Ingegärd Gundersvik ÄO, Tjörn
Malin Tisell, Öckerö
Sara Nordenhielm GR
Ulrica Furby GR
Kommunal
Utbildning:
Monika Nilsson Vux, Ale
Ulrika Alestig, Vux, Alingsåsvuxenutbildning,
Gun-Britt Jansson, Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborg
Annika Skogsborn, Yrgo, Göteborgs stad Utbildning
Martin Freijinger Studium, Göteborgs stad Utbildning
Tomas Hagelberg, Utbildningsförvaltningen, Göteborg
Agneta Wessman Alsin, Angeredsgymnasiet, Göteborg
Laila Gordon von Hacht Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Anna-Lena Ågren Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
Maria Lindholm Härryda vux, Härryda
Sofia Grebner Härryda vux, Härryda
Eva Malmgren Thörnblom Aranäsgymnasiet, Kungsbacka
Monika Deubler Kompetenscentrum, Kungsbacka
Annukka Johansson, Mimers hus gymnasium, Kungälv
Kurt-Olof Sjöström Vuxnätverket GR och Kungälv
Jeanina Kjärrström/Meliha Kenjar Lernia utbildning
Marie Egerstad Lerums vuxenutbildning, Lerum
Marcus Lindborg, Medlearn
Ewa Berhof Mölndal?
Nomi Madolo Partille vuxenutbildning
Jane Cervell Vuxenutbildningen Stenungsund?
Margaretha Allen GR
Leila Berntsson GR
1. Besök av Eva Ekstedt Salzmann, Undervisningsråd för
VO-programmet Skolverket
Eva E-S berättar att hon just nu åker landet runt för att träffa VOcollegeråd/styrgrupper i syfte att lyssna av läget. Hennes bild är att
vård- och omsorgsutbildningarna vid gymnasiet generellt fungerar
bra jämfört med andra program, men hon ser samtidigt
utvecklingsmöjligheter.
Eva E-S beskriver nuläget kring gymnasiearbetet. Första omgången
med elever har nu gått igenom med krav på gymnasiearbete, alltfler
i vuxenutbildningen har kommit så långt att man efterfrågar
gymnasiearbetet och Skolverket har ett uppdrag att
revidera/komplettera stödmaterialet. Sverige är det enda nordiska
land som inte har ett officiellt slutprov/examen, införandet av
gymnasiearbetet blev en mellanväg. Gymnasiearbetet är en uppgift
som eleverna genomför inom ramen för examensmålen och utgör
ett större arbete på gymnasial nivå (se bifogade bilder).
Eva E-S tror att en stor anledning till att VO-programmet har
bristande underlag är att programmet inte berättigar till meritpoäng
eller högre studier. Utredning kring yrkesprogrammen och deras
inriktningar fortgår. Ytterligare en utredning ska utreda den
allmänna högskolebehörigheten i gymnasiet.
1(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Eva E-S berättar att cirka 20 procent av nyanlända som genomgår
vård- och omsorgsprogram inte anställs. Äldrecentrum i Stockholm
har ett projekt för att stärka anställningsbarheten genom språkstöd i
samband med anställning.
Diskussion:
•
•
•
•
Hur ska ”Kursen Akutsjukvård 200 poäng bygger på…”
tolkas?
Eva E-S svarar att enligt Skolverkets jurister gäller lärarens
bedömning om eleven anses klara av kursen även om den
underliggande kursen inte har ingått i elevens studieplan.
Detta kan ibland ställa till bekymmer, eftersom det inte
finns något enhetligt synsätt.
Margaretha A: Inom VO-college nationellt/regionalt arbetas
det för att nationella riktlinjer för validering, som ger
vägledning om hur kunskap ska bedömas, ska spridas och
användas. Det kan vara ett sätt för att kvalitetsäkra
processen.
Saknas perspektivet social omsorg i vård- och
omsorgsprogrammet?
Detta är en viktig aspekt för god kvalitet i äldreomsorg och
funktionshinder. Det är lätt att hamna i omvårdnad. Är det
beroende på lärarens intresse/kompetens?
Lärarbehörigheten utgår från medicinsk kompetens.
Eva E-S har inte fått några generella signaler, men hon tar
med sig frågan. Behövs ett uppdrag att se över ämnes/kursplaner? I så fall är det nödvändigt med representanter
från verksamheterna.
Eva E-S har mottagit skriftliga konkreta synpunkter på
kursen Vård- och omsorg specialisering t.ex. att
exempelsamlingen är förvirrande samt kring psykiatri 2 och
geriatrikkursen. Margaretha A: VO-collegerådet kan vara
ett forum för att bereda synpunkter och framföra dem
gemensamt till Skolverket.
Socialstyrelsens förkunskapskrav för arbete inom vård- och
omsorg är 1400 gymnasiepoäng, VO-collegeföreningens är
1500 poäng, Skolverket säger ingenting. Varför olika
besked från olika myndigheter?
2(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Eva E-S menar att diskussionen bör hanteras inom VOcollegerådet eftersom Skolverket inte ger några riktlinjer
kring poängnivåer.
Ordförande tackade Eva E-S för hennes medverkan och Eva
meddelade att hon gärna kommer tillbaka vid fler tillfällen.
2. Föregående mötesanteckningar, lokala anteckningar
samt ev. nya medlemmar i VO-Collegerådet.
Justering av punkt 6 eventuellt. Närvarande påpekar att skrivningen
kring färre psykiatriplatser hos SU inte stämmer. Däremot blir
beställningarna större. Det är viktigt att komma ihåg att
psykiatriplatserna kan finnas inom olika huvudmän, dvs. kommun
och region. Alltså kan det ha varit en kommentar som lämnades vid
förra mötet.
3. Effektmål och resultat inför nationell förstudie inom
ESF
Margaretha Allen informerar om möjligheter i nationella och
regionala utlysningar inom ramen för Socialfondprogrammet.
Nationella utlysningen
Det nationella VO-college efterfrågade under 2014 vilka regioner
som är intresserade av att gå ihop kring en gemensam ansökan om
förstudiemedel. GR skickade in en intresseanmälan innan jul efter
avstämning i VO-collegerådet. Tanken är att en förstudie
genomförs under 2015. I januari 2016 sker själva ansökan om
genomförandeprojekt. Konsultfirman Apel har anlitats för att hålla
ihop processen. GR har tagit fram en projektlogik för förstudien
med identifierade resurser, aktiviteter och resultat på kort och lång
sikt. Underlaget har skickats till nationella VO-collegeföreningen
som träffas inom kort. Förstudien kräver kanske 25 procents
medfinansiering, som kan utgöras av arbetstid. Dessutom förs en
diskussion med Socialstyrelsen om ev. medfinansiering. Det
kommer att finnas cirka 5 miljoner fördelat på 7 regioner för
förstudien. Förstudie kan göras utan att man förbinder sig att gå in i
ansökningen.
3(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Regionala utlysningen
I den regionala utlysningen kommer det också finnas möjligheter
att ansöka om medel för att utveckla VO-college. VGR:s
regionutvecklingssekretariat är villigt att finansiera en förstudie
inför den regionala utlysningen. Utgångspunkten är just nu 300 000
för samtliga delregioner i länet om alla går med. Förstudien ska
visa hur VO-College kan utvecklas vidare.
Diskussion:
•
•
Närvarande framför att intresseanmälan och projektlogiken
överensstämmer med behov hos arbetsgivarna/utbildning.
De ser positivt på möjligheter i den nationella och regionala
utlysningen.
I projektlogiken kan man tydliggöra att det är
undersköterskor som är målgruppen. Blandad personal
innebär kön, ålder, etnisk bakgrund, inte olika professioner.
4. Nationell handledarutbildning inom VO-College
VO-colleges nationella handledarutbildning ska vara
implementerad i juli 2016. Hur kan vi samarbeta och förhålla oss
till detta?
Margaretha beskriver steg 1, 2 och 3 i den nationellt fastslagna
handledarutbildningen inom Vård- och omsorgscollege. Steg 1
innefattar Skolverkets webbaserade handledarintroduktion och
ämnesområden från Vårdpedagogik och handledning. Steg 1 är
grunden för att vara handledare för unga och vuxna inom
gymnasial utbildning och för anställda på yrkesintroduktionsavtal.
I steg 2 ingår bland annat resterande ämnesområden från
Vårdpedagogik och handledning samt Skolverkets fördjupning för
handledning av lärlingar. Steg 2 möjliggör handledning av lärling,
studerande vid YH-utbildning och för att vara
valideringshandledare. Steg 3, som möjliggör handledning av
handledare, är under planering. Föreningen Vård- och
omsorgscollege har ansökt om statsbidrag för att utveckla steg 3.
(Ansökan har beviljats och utvecklingen kommer att ske under året)
Nationella och regionala VO-college har fastslagit att handledare
inom VO-College ska gå båda stegen.
4(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Kursen Vårdpedagogik och handledning är dessutom jämförbar
med Skolverkets handledarintroduktion och fördjupning (se
bifogade bilder).
Innehållet i handledarutbildningen inom Vård- och omsorgscollege
finns beskrivet på den nationella VO-Collegewebben under
riktlinjer.
Diskussion:
-
Hur ska vi tänka i de lokala VO-collegeråden? Kan något
göras gemensamt regionalt?
Beslut:
Att varje lokal styrgrupp utser en representant till ett möte i
september. Syftet är att diskutera om det finns några gemensamma
insatser som kan genomföras regionalt när det gäller
handledarutbildningen. Margaretha A bjuder in.
5. Tids- och aktivitetsplan inför tvåårsavstämningen 2015
Margaretha A informerar om att nationella VO-college ser över hur
man på ett bättre sätt kan följa upp effekterna av samarbetet.
Margaretha ingår i arbetsgruppen som ska ta fram ett förslag.
Tankar finns om att lägga ner två- och fyraårsuppföljningen för att
eventuellt följa upp halvvägs av femårsperioden. Ett annat
alternativ är att det görs en verksamhetsberättelse varje år.
Dessutom finns det tankar på en digital självvärdering utifrån en
skattningsskala vilket kan vara ett sätt att visa på trender i
utvecklingen av samarbetet i VO-college.
Idag finns nationell statistik (via SCB/Skolverket) av hur många
som går på VO-college inom gymnasieskolan. Statistik är också på
gång för vuxenutbildningen, vilken är en viktig förutsättning för att
kunna följa upp.
Därför blir det eventuellt en förskjutning i tidplanen, från en
tvåårsuppföljning i juni till en tvåochetthalvtårsuppföljning i
december. Om den ska göras i juni så återkommer Margaretha
kring detaljerna.
5(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
(Förslag om självskattning och årlig verksamhetsberättelse har
lämnats av arbetsgruppen men beslut är inte fattat 150422)
6. Göteborgs arbete med karriärvägar, stödverktyg, nya
befattningar, Margaretha Häggström
Margaretha Häggström beskriver Göteborgs Stads arbete med
kompetensförsörjningsplan och kompetensmodell. Syftet är att
bibehålla och säkra kompetensen, motivera och utveckla
medarbetarna och förnya och utveckla verksamheten och identifiera
nya kompetensbehov. Äldreomsorgen ska också vara en attraktiv
arbetsplats.
Kompetensmodellen för äldreomsorg omfattar arbetsterapeuter,
fysioterapeuter, biståndshandläggare, sjuksköterskor och
undersköterskor. En stor utmaning är att det fortfarande anställs
personal som saknar en grundutbildning. Modellen bygger på
karriärvägar i flera olika steg: baskompetens, fördjupad kompetens,
expertkompetens. De olika stegen innefattar olika krav på
utbildning, erfarenhet och uppdrag. En styrka är gemensamma
beskrivningar av de olika stegen som ligger till grund för
rekrytering, kompetensinventering, kompetensutveckling etc.
Chefer och medarbetare vet vad som förväntas.
Fratagandet av modellen har också resulterat i ett antal olika nya
befattningar som äldresamordnare, äldrekonsulent, stödassistent
inom FH och stödpedagog inom FH. Den senast tillkomna är
omsorgshandledare (40 anställs nu över staden) med ett
expertuppdrag att stödja förändringsarbete kopplat till
rambeslut/ÄBIC i hemtjänsten.
Det finns också nätverk för hela staden i
arbetsmetoder/pedagogik/metodik, demens, anhörigstöd,
måltid/social gemenskap med flera. Deltar gör personer med
expertkompetens och som utses av stadsdelarna. Nätverken har i
uppdrag att arbeta med kunskaps- och metodutveckling, tillvarata,
utveckla, samordna och sprida kompetens och kunskap inom
staden.
Margaretha H visar också ett planeringsverktyg av kompetens,
utveckling och uppdrag som kan användas av chefer på enhetsområdes- och sektorsnivå.
6(6)
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
www.goteborg.se, gå in via personalingången, välj chef, sen HRprocesser, kompetensförsörjning, se Kompetensmodellen för
äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Här finns samtliga
mallar/processer beskrivna.
Se bifogade bilder, du kan också läsa mer på personalingången på
Göteborgs stads webbsida.
7. Idéer kring kompetensbehov på YH-nivå
Inspel av behov från arbetslivsrepresentanterna inför årets ansökan,
ansökan ska vara inne i september. Inspel från närvarande:
-
VGR tillsätter en arbetsgrupp för att kartlägga behovet.
Strategiskt förändringsarbete (genomföra, utveckla och
dokumentera), metodutveckling, evidensbaserat arbete och
kvalitetsstyrning, bemanning/planering.
Välfärdsteknologi, missbruk, palliativ vård och omsorg
8. Euro Skills 2016, information från Göteborg
(Katrinelundsgymnasiet)
Euro Skills är en yrkestävling som kommer att arrangeras på
Svenska Mässan i november 2016. Planeringsarbetet pågår för fullt.
Stort fokus ligger på ”health and social care”, dels tävlingsmoment,
dels platser för att pröva-på-verksamhet. Ungdomar från hela landet
bjuds in. GRVO-college följer frågan framöver och ser om GRVOCollege kan engageras på något sätt.
7(6)