Ladukärrsområdet, - Mariestads kommun
Planbeskrivning Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SAMRÅDSHANDLING juni m a j2015 2015 Norra delen av Ladukärrsområdet, Detaljplan för Mariestads centralort Planförfattare: Jenny Olausson, planarkitekt Mariestads kommun INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Kulturvärden 13 Handlingar 4 Tillgänglighet och trygghet 13 Syfte och huvuddrag 4 Teknisk försörjning 13 Planförfarande 4 Geotekniska förhållanden 15 Läge och areal 4 Del 4 – Risker 15 Markägarförhållanden 4 Trafikstörningar och buller 15 Detaljplaner 4 Riskbedömning farligt gods 15 Historia 4 Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål 5 Närliggande/tillkommande störande verksamheter 15 Klimatförändringar 16 Skred, erosion och underminering 16 Del 5 - Miljökonsekvenser 16 Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer 7 Del 2 - Befintlig struktur och gällande förutsättningar 8 Del 6 - Genomförande 16 Gällande planer 8 Organisatoriska frågor 16 Bebyggelse 9 Fastighetsrättsliga frågor 17 Kommunikationer 10 Ekonomiska frågor 17 Klimatförhållanden 10 Tekniska frågor 17 Naturvärden 10 Kulturvärden 10 Service 11 Tillgänglighet och trygghet 11 Teknisk försörjning 11 Geotekniska förhållanden 11 Del 3 - Föreslagen utveckling 12 Bebyggelse 12 Grönstruktur 12 Kommunikationer 12 3 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser, utdrag ur kommunens primärkarta och fastighetsförteckning. Till planhandlingarna medföljer bilagan Behovsbedömning för MKB. Syfte och huvuddrag Gällande stadsplaner i området är föråldrade och stämmer inte med vår tids behov av bostadsstandard. Planändringen vill ge förutsättningar för tillbyggnader och samtidigt säkerställa områdets kvaliteter och särdrag. Planförfarande Uppdraget från Kommunstyrelsens arbetsutskott om att utarbeta en ny detaljplan för norra Ladukärrsområdet utfärdades 2015-04-25. Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt reglerna i PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1:a januari 2015. Läge och areal Planområdet ligger i norra delen av Ladukärrsområdet och avgränsas av Furuvägen i söder, Stockholmsvägen i norr, Lillängsskogen i väster och ett skogsbeklätt grönområde i öster. Planområdet omfattar ca 7,3 hektar. Markägarförhållanden Kvartersmarken är i privat ägo, övrig mark ägs av kommunen. Detaljplaner Planförslaget ersätter stadsplanerna: Sp 43 (16-MAF-1015) Sp 53 (16-MAF-1019) Sp 59 (16-MAF-1022) Sp 88 (16-MAF-1037) Sp 103 (16-MAF-1048) Sp 158 (16-MAF-1083) Sp 179 (16-MAF-1089) Sp 193 (16-MAF-1114) Lantmäteriets betckning anges inom parentes. Historia Ladukärr utgjordes från början till stor del av jordbruksfastigheten Stora Ladukärr, vilket gav upphov till att området i allmänhet kallades Ladukärrsområdet. 1927 fastställdes en avstyckningsplan för Stora Ladukärr och 1932 reviderades och utvidgades stadsplanen för Mariestad. Förutom den gamla staden innefattade den utvidgade stadsplanen nya utvecklingsområden om ca 350 ha vilket inkluderade norra delen av Ladukärr, som utpekades för bostadsändamål. Förändringarna ledde till att flera tomtplatser styckades av och Stadskärnan Kronetorpsrondellen Stockholmsvägen Ladukärr Planområdets placering 4 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet bebyggdes med egnahem. Efter att hälsovårdsnämnden ålagt staden att dra fram vatten- och avloppsledningar till området ökades områdets attraktivitet och staden beslutade att ytterligare utvidga stadsplanen vilket genomfördes 1943. Vid denna tid var stora delar av Ladukärr fortfarande obebyggt. Under de följande åren kom norra delen av Ladukärrsområdet att bebyggas med ytterligare egnahemshus. Bebyggelsen uppfördes som fristående hus i maximalt två våningar och med stora trädgårdar som, enligt tidens ideal, kunde användas för egen odling. Områdets stegvisa utveckling har resulterat i att det i dagsläget finns 8 gällande stadsplaner i norra delen av Ladukärr. Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun, antagen 2003. Det övergripande syftet med översiktsplanen är att styra kommunens önskade utveckling, främst för att fler ska vilja bo och verka i kommunen. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat ”attraktivt boende” samt ”konkurrenskraftigt näringsliv”. Den uppmanar kommunen att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla ett attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och närmiljöer ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning, infrastruktur och bostäder. Verksamheter och service bör så som långt möjligt integreras. Boendet ska samtidigt utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar. Fördjupad översiktplan för Mariestads tätort 2013 antog Kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för Mariestads tätort (FÖP Mariestad), där planområdet ingår. I FÖP:en anges tre styrande principer som tillsammans utgör strategin för det fysiska förändringsarbetet i Mariestad. Utav dessa principer så omfattas planområdet av principen Koncentrera det koncentrerade. I denna princip anges att stråket längs Göteborgsvägen och Stockholmsvägen har stor potential att ytterligare förtätas med bebyggelse, handel och nya verksamheter. Förtätning längs dessa stråk är prioriterade i arbetet med staden. Förslaget bedöms vara i linje med FÖP Mariestad och den styrande principen Koncentrera det koncentrerade. Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. Detta är ett samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: • Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. • Förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. • Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. • Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. • Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Planen bedöms inte stå i konflikt med biosfärsområdet och hållbar utveckling. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år 2030. Visionen ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är; den stolta sjöstaden, centrum för trädgårdens hantverk, ledande inom hantverkets akademi, internationellt modellområde och en naturlig mötesplats Planen bedöms inte stå i konflikt med kommunens vision. Trafikplan Mariestads kommun har ingen aktuell trafikplan. Den senaste är från 1971 med tidshorisont fram till 1990. Det finns därför ett behov av att ta fram en ny trafikplan för staden. Cykelplan 1995 antogs en cykelplan för Mariestads tätort som utgör ett stöd för att förbättra villkoren för cyklisterna 5 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet inom tätorten. En ny cykelplan för hela Mariestads kommun ska enligt kommunstyrelsen tas fram under 2015. Parkeringsnorm Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare ska ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Parkeringsnormen för Mariestad är från 1989 och baseras på personbilstätheten vid den tidpunken med en prognos 10 år framåt och är därmed förlegad. Målet är att en ny parkeringsnorm ska upprättas i samband med framtagandet av en ny trafikplan. När den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden antogs reviderades normen inom själva planområdet till nedanstående antal parkeringsplatser. Denna norm är mer aktuell för detta planförslag än parkeringsnormen från 1989, därför tillämpas Sjöstadens parkeringsnorm istället. Följande föreskrivs: • Markbostad / radhus - 2 parkeringar/bostad Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan (2010-2016) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. Energi och klimatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan med mål gällande transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Områden som berör den fysiska planeringen i energiplanen är framförallt kommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: • Externa områden för handel med mera ska ha anslutning med kollektivtrafik samt säker gång- och cykeltrafik till år 2020. • Ett nätverk av säkra gång- och cykelvägar inom och mellan tätorterna i kommunerna ska byggas ut till år 2020. • Vid överlåtande av kommunal mark för bostadsbyggnation ska lågenergihus stimuleras. Byggnader behöver anpassas efter lokala förhållanden för att undvika onödig energiförbrukning. Utformning, teknik och material bör väljas så att energieffektivitet främjas. Planering av befintliga områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. Energieffektiviseringsstrategi Strategin för energieffektivisering ”Ett grönt och skönt MTG” omfattar Mariestad Töreboda och Gullspångs kommun, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och Vänerenergi. Strategin innehåller mål som aktörerna avser att uppnå gällande byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete. Grönprogram I oktober 2009 antogs ett grönprogram för kommunen. I denna presenteras beskrivningar och utvecklingsförslag av kommunens gröna ytor. Mariestad har goda förutsättningar att utveckla ett grönt nät vilket innebär att koppla samman det gröna i staden genom att hitta eller bevara kopplingar mellan parker/ naturområden, alléer, gång- och cykelvägar m.m. Ett finmaskigt nät av grönytor som löper genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastruktur och rekreation. Det är därför viktigt att grönstrukturen beaktas vid exploatering av nya områden genom att i så stor mån som möjligt spara befintlig vegetation, alternativt plantera nytt grönt, för att upprätthålla det gröna i staden. I Grönprogrammet utpekas Världsparken som ett pågående projekt. Världsparken sträcker sig genom hela Mariestad och passerar planområdet i dess östra gräns. Världsparkens föreslagna sträckning utpekas även som ett grönt stråk i Grönprogrammet där även två fickparker pekas ut. Stokholmsvägen som angränsar till planområdets norra del definieras i Grönprogrammet som en ”grön gata”. Syftet med gröna gator är att utveckla grönskan och mjuka upp intrycket. Planförslaget bedöms inte stå i konflikt med Grönprogrammet. Ljussättningsprogram Hösten 2009 antog kommunen ett Ljussättningsprogram vars syfte är att skapa en enhetlig och attraktiv 6 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet ljussättning samt inspirera yrkesutövare, tjänstemän, politiker, företagare och invånare till ett kreativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor. Ljussättningen kan skapa tillgänglighet för alla medborgare, säkra trygga miljöer, identitet och estetiskt tilltalande miljöer. Vid val av armatur bör ljussättningsprogrammet beaktas. Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Mariestads centralort och intilliggande vattenområde berörs av följande riksintressen: • Riksintresse för friluftslivet: Vänern-Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken). • Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kap. 2 § miljöbalken). • Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kap. 5 § miljöbalken). • Riksintresse för kulturmiljövården: Gamla stan, Mariestad (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken). I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern – Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status 2015. Planområdet avvattnas till Mariestadssjön och genom effektiv rening och fördröjning bedöms planförslaget inte medföra överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bland annat Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet ”Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg”. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till år 2025. För att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det enklare för resenärerna att välja kollektivtrafik än bil. Detaljplanen berör endast befintlig bebyggelse med utbyggd infrastruktur vilket bl.a. inkluderar gator och kollektivtrafik. • Riskintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Föreslagen utveckling bedöms ej stå i konflikt med ovanstående intressen eller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Planförslaget motverkar inte något av miljömålen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitel med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. 7 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet QuickPlot A3 Skala 1:2500 20150505 Del 2 - Befintlig struktur och gällande förutsättningar Gällande planer Norra delen av Ladukärrsområdet har utvecklats i omgångar och har en karaktär som starkt kännetecknas av egnahemrörelsen med blygsamma mindre byggnader och stora trädgårdar. Egnahemsrörelsen som var stark under 1900-talets första hälft ville på olika sätt underlätta för arbetare att skaffa sig ett eget bostadshus med tillhörande mindre odlingar. I 1932 års stadsplan för Mariestad, utpekades norra delen av Ladukärrsområdet som ett nytt utvecklingsområde vilket innebar början på områdets utveckling. I stadsplanen utformades sju kvarter för bostadsändamål där huvudbyggnaderna avsågs vara fristående eller sammankopplade två och två. Gatunätet byggdes upp med tre anslutningar till Stockholmsvägen. Se illustration till höger. Med anledning av en periodvis stor efterfrågan på tomtmark inom Mariestad har planområdet utvecklats stegvis, vilket resulterat i att det finns 8 gällande stadsplaner inom planområdet. Nedan följer en kort beskrivning av dessa. Stadsplan 43 Förslag till ändring och utökning av stadsplan för del av Mariestads Stad (Ladukärrsområdet), upprättad 1943. Gällande stadsplaner inom och angränsande till planområdet i dagsläget. Planområdet är markerat med svart streckad linje. Stadsplan 16 upprättad 1932 innebar bla att Mariestad utvidgades österut vilket innefattade norra delen av Ladukärrsområdet. Till följd av den tidigare framtagna stadsplan 16 och den avstyckningsplan som fastställts 1927 hade flera tomtplatser avstyckats och bebyggts med egnahem i Ladukärr. Efter att hälsovårdsnämnden ålagt staden att dra fram vatten och avloppsledning till området ansåg man det vara angeläget att stadsplanelägga ett utökat område då man förväntade sig en ökad byggnation i området. Stadsplan 53 Förslag till ändring av stadsplan för del av Mariestads stad (Ladukärrsområdet), upprättad 1946. Med anledning av att Ladukärrsområdet avsågs att användas för egnahembebyggelse genomfördes en planändring där kvarteren smalnades av så att tomterna fick en form och storlek som var mer lämplig för ändamålet. Även utrymme för två mindre lekplaner föreslogs. Stadsplan 53 upprättad 1946, där kvarteren smalnades av så att tomterna fick en form och storlek som var bättre lämpad för egnahemsbebyggelse. Stadsplan 88 Stadsplan 59 Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Ladukärr i Mariestad - Furuvägen, upprättad 1956. Efter markbyten med Mariestads Stad delades fastighetsägaren Gustav Hallgrens mark inom kv. Sparven upp i två tomter. Med utgångspunkt i den ännu ej antagna generalplanen för Mariestad togs det 1956 fram ett stadsplaneförslag med avsikten att leda om Furuvägen i en annan sträckning än vad som föreslagits i tidigare stadsplaner. I gällande stadsplan avsågs Furuvägen få en rak sträckning Förslag till justering i stadsplan för del av kv. Sparven inom Mariestad (Ladukärrsområdet), upprättad 1947. 8 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet österut från Ladukärrsvägen vilket förutsatte att man sprängde bort bergspartiet i korsningen vid Porsvägen. Med grund i estetiska och ekonomiska skäl föreslog man nu att dra om Furuvägen runt berget istället. Förändringen innebar att ett mindre parkområde frilades. Stadsplan 103 Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Mariestad Lillängsområdet m.m., upprättad 1957. Med anledning av de önskemål om ytterligare markbehov som framställdes av Skaraborgs och Älvsborgs läns landstings byggnadskommité samt kommitén för utredning angående kapellkrematorium utformades en ny stadsplan. Planen berörde kv. Orren, Domherren och Sparven. I stadsplanen föreslogs en utvidgning av Johannesbergs anstalt och Östra begravningsplatsen vilket innebar att huvudgatusystemet inom stadsplaneområdet var tvugnet att omarbetas. Av denna anledning föreslogs en omdragen och förlängd huvudgata som anslöts till Ladukärrsvägen. Denna förändring avsåg att skapa en ny huvudgata från Stockholmsvägen till Sandbäcksvägen med Muggebovägen som anslutning till Nyestan, Katrinefors och Muggebo. Förändringarna av gatunätet och den nya gatuförbindelsen mellan Ladukärrsvägen och planerad huvudgata innebar även en ändring av befintliga byggnadskvarter och medförde att nya kvarter tillskapades. Stadsplan 103 upprättad 1957, föreslog en omdragen och förlängd huvudgata ansluten till Ladukärrsvägen med avsikten att skapa en koppling mellan Stockholmsvägen och Sandbäcksvägen. Den föreslagna vägdragningen realiserades aldrig. Stadsplan 158 Den vid tiden gällande stadsplan 103 innebar att Lillängsskogen skulle bebyggas med småhus samt att Ladukärrsvägen skulle förbinda Stockholmsvägen med Muggebovägen. Då Lillängsskogen bedömdes vara mycket attraktivt ur rekreationssynpunkt föreslog detaljplanen att området inte skulle bebyggas utan ändras till parkområde. Stadsplanen innebar även att Ladukärrsvägen behölls i sin nuvarande sträckning. Ändringen innebar också att ytterligare 4-5 småhus kunde byggas utmed Ladukärrsvägen. Förslag till ändring av stadsplanen för del av kv. Domherren m.m. i Mariestad, upprättad 1968. Med anledning av att de intentioner som fanns för Ladukärrsvägen i stadsplan 103 inte genomförts så föreslog denna stadsplan en återgång till tidigare gällande stadsplan (stadsplan 53) från 1946. Stadsplan 158 innebar också att byggrätten för tomterna längs med Ladukärrsvägen ändrades så att byggnadens fasad tilläts ligga parallellt med Ladukärrsvägen. Stadsplan 179 Förslag till ändring av stadsplanen för del av kv. Sparven i Mariestad, upprättad 1970. Med anledning av en inkommen skrivelse om förvärv av tomtmark öster om en privat fastighetsägares urspungliga tomt genomfördes en planändring för att bredda tomt nr 17 i kv. Sparven med 4,5 m samt medföljande ändring av byggrätten. Stadsplan 193 Förslag till ändring av stadsplanen för område vid Lillängen i Mariestad, upprättad 1972. Bebyggelse Byggnader inom planområdet Den befintliga bebyggelsen inom planområdet utgörs till stor del av egnahemshus. Den långa utbyggnadsperioden av planområdet, som sträckte sig över flera deccenier, har medfört att byggnadernas karaktär och utseende är varierande både i materialitet och i uttryck. Gemensamt för byggnaderna är att de har ett småskaligt uttryck med stora trädgårdar. Många av byggnaderna har kvar sitt tidstypiska utseende men ett flertal av dem har med åren byggts om efter de dåvarande idealen vilket innebär att fasadmaterial har ändrats och 9 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet tillbyggnader genomförts. Uthus och förråd har i stor utsträckning placerats långt in på fastigheten, i trädgårdens bakre delar. I vissa fall har utbyggnaderna skett framför de småskaliga bostadshusen vilket har inverkat på områdets ursprungliga karaktär. Områdets gröna intryck stärks av bostadshusens indragna placering och förgårdsmarken mot gaturummet. Bebyggelsen på norra sidan av Hasslegatan har en snedställd placering vilket ger gaturummet en egen karaktär som särskiljer sig från det övriga området. Trots ombyggnationerna har området i helhet kvar sin småskaliga, gröna karaktär och känsla av Trädgårdsstad. Uthus och förråd är placerade i trädgårdarnas bortre delar. Angränsande bebyggelse I söder angränsar planområdet till södra delen av Ladukärrsområdet vars bebyggelsestruktur i stort är samma som i den norra delen. Marken öster och väster om planområdet utgörs av skogsbeklädd naturmark och i norr avgränsas området av egnahemsbebyggelsen längs med Vadsbovägen. Grönstruktur Grönstrukturen inom området utgörs främst av villaträdgårdar som skapar en lummig och grön karaktär mot gatorna. Väst och sydväst om planområdet ligger Johannesberg och Skogskapellet vilka avgränsas från planområdet av Lillängsskogen, här finns även rekreationsmöjligheter för de boende i Ladukärr. Marken öster om planområdet utgörs också av ett skogbeklätt naturomåde. Naturmarken i anslutning till den befintliga gcvägen ingår i det pågående arbetet med Världsparken. De snedställda bostadshusen på Hasslegatan ger gaturummet en egen karaktär som skiljer sig från resten av området. Kollektivtrafik Planområdet bedöms vara väl försett med grönytor och förslaget innebär inga förändringar av grönstrukturen. Närmaste hållplatser för kollektivtrafik finns på Stockholmsvägen, norr om planområdet, med två busshållplatser, Ladukärrsvägen och Klippgatan vilka trafikeras av linjerna 502, 504, 511 och 512. Kommunikationer Klimatförhållanden Gång- och cykeltrafik Befintliga gång- och cykelvägar finns längs med Stockholmsvägen och i planområdets östra kant. Gc-vägarna förbinder Ladukärr med centrum och Grangärdet. Planförslaget innebär inga förändringar av gc-nätet. Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan 500-600 millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Biltrafik Naturvärden Planområdet angörs från Stockholmsvägen via Ladukärrsvägen och Klippgatan. De enskilda fastigheterna angörs via befintlig gatustruktur. Planförslaget innebär inga åtgärder för gatustrukturen. Parkering I dagsläget sker all parkering på kvartersmark. Transporter Transporter till och från villakvarteren sker via befintligt gatunät. Inga kända eller misstänkta hotade arter eller nyckelbiotoper har påträffats inom planområdet. Kulturvärden Planområdet utgörs av en miljö som framförallt kännetecknas av egnahemsrörelsen. Av denna anledning utreder kommunen om det ur ett kulturhistoriskt perspektiv finns några särskilt intressanta byggnader inom planområdet. Resultatet av denna utredning re- 10 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet dovisas i planens granskningsskede och kan resultera i att vissa enskilda byggnader förses med varsamhetsbestämmelser. Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Service Huvuddelen av det offentliga och kommersiella serviceutbudet återfinns i Mariestads centrala delar, ca 1,5 km väster om planområdet. Närmaste dagligvarubutik ligger på Stockholmsvägen ca 1,3 km väster från planområdet. Längs med Stockholmsvägen finns även andra servicefunktioner som pizzerior, caféer m.m. Tillgänglighet och trygghet Gator inom kvarteren saknar anordnade cykelbanor, vilket medför att cyklister och bilister delar körfält. Teknisk försörjning Avfall Respektive fastighet inom planområdet har egna abbonemang för avfall. Ladukärrs gröna karaktär är starkt influerad av Trädgårdsstadens ideal och egnahemsrörelsen, där de stora trädgårdarna och förgårdsmarken är viktiga gröna inslag. Huset på bilden är ett av de ursprungliga husen i området. Tele- och datakommunikationer Kabelstråk för tele och data finns inom området, vid eventuell exploatering som berör dessa ska tidig kontakt tas med ledningsägarna. Geotekniska förhållanden Vatten och avlopp Inom planområdet finns utbyggt ledningsnät för spillvatten, vatten och dagvatten. Med anledning av att området redan är utbyggt har inga ytterligare geotekniska utredningar tagits fram under planprocessen. Dagvatten Terrängförhållanden I enlighet med kommunens dagvattenpolicy (som antogs 2005-12-19) ska dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Max flöde vid förbindelsepunkt anges av huvudmannen. Uppdämningshöjd för QuickPlot dagvatten är lika med markhöjd vid förbindelsepunkt. Planområdet är delvis kuperat med varierande markhöjder. Markförhållanden och föroreningar Enligt kartmaterial från SGU utgörs marken inom planområdet huvudsakligen av berg och morän. Berggrunden utgörs av gnejsgranit och granit. Vid behov ska dagvattnet från exempelvis parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. För den fastighetsägare som vill utnyttja reducerad dagvattentaxa genom anslutning till kommunens anläggning, kan fördröjning på den egna fastigheten vara ett alternativ. Detta kan för villatomter ske exempelvis genom en stenkista med bräddavlopp till kommunens anläggning. El och värme Delar av villabebyggelsen är i dagsläget kopplad till fjärrvärmenätet, möjlighet för anslutning finns för övriga. Ledningar för fjärrvärme finns framdraget i gatumark. Transformatorstation finns i naturområdet vid Furuvägen. Jordarter inom och i anslutning till planområdet enligt SGU:s kartmaterial. Rött = berg. Blått = morän. Gult = lera. 11 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Del 3 - Föreslagen utveckling Bebyggelse Planerad bebyggelse Planförslaget medger ingen ny villabebyggelse inom planområdet. Planen medför enbart att det blir möjligt för befintliga villakvarter att bygga tillbyggnader för exempelvis uterum och garage, vilket inte tillåtits i gällande stadsplaner. För att säkerställa områdets karaktär och kulturhistoriska värde gäller i stort sett samma utformningsbestämmelser som tidigare. För att möjliggöra tillbyggnader så har den största tillåtna byggnadsarean, inklusive komplementbyggnader och garage, utökats från 20% till 25% av fastighetsarean. Riktlinjer och råd för utveckling av befintliga villakvarter Bebyggelsen inom planområdet är av varierande karaktär och härstammar från olika tidsepoker vilket medför att riktlinjerna för tillbyggnader varierar. Generellt gäller dock att tillbyggnader och komplementbyggnader bör utformas så att de samspelar med huvudbyggnadens karaktärsdrag och färgsättning inom respektive fastighet. Komplementbyggnader och uteplatser bör placeras i i fastighetens trädgårdsdel. För att bevara områdets småskaliga uttryck och förgårdsmarkens gröna karaktär bör tillbyggnader placeras på huvudbyggnadens baksida alternativt med en indragen placering. I de fall där garaget placerats framför huvudbyggnaden vid uppförandet så bör garaget även fortsättningsvis ha denna placering, i dessa fall ska stor hänsyn visas till förgårdsmarken. Grönstruktur Befintlig grönstruktur har säkerställts på plankartan. Kommunikationer Planförslaget innebär inga förändringar av det befintliga kommunikationsnätet. Förgårdsmark Garage Tillbyggnader Komplementbyggnader Komplementbyggnader och uteplatser bör utformas så att de samspelar med huvudbyggnadens karaktärsdrag och färgsättning. Exempel från området; principer för placering av tillbyggnader, uthus och garage. Delar av den senare bebyggelsen inom planområdet uppfördes med tillhörande garage som anpassades till huvudbyggnaden i form, placering och uttryck. Garagen placerades mot gaturummet samtidigt som man lämnade plats för förgårdsmark. Tillbyggnader kan med fördel ha en indragen placering eller placeras på byggnadens trädgårdssida så att förgårdsmarken och huvudbyggnadens tidstypiska småskaliga uttryck bevaras. 12 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Kollektivtrafik Befintlig kollektivtrafik bedöms som tillräcklig och några åtgärder föreslås inte. Parkering Kommunens skyldigheter och rättigheter att kräva anordnande av parkeringsplatser regleras i plan- och bygglagen (3 kapitlet 15 och 16 §). Normen omfattar inte någon parkeringsplan, det vill säga var någonstans i centrum som parkeringsplatserna ska placeras. Dessa frågor behandlas i den fysiska planeringen eller i samband med bygglovprövning av enskilda byggnadsobjekt. Parkeringslösning ska redovisas i samband med bygglovsansökan. Kulturvärden Kommunen utreder för närvarande om den befintliga bebyggelsen inom planområdet har ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Resultatet av denna utredning redovisas i planens granskningsskede och kan resultera i att vissa byggnader förses med varsamhetsbestämmelser inför granskningsskedet. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet ska beaktas vid nybyggnation. Ytor ska vara tillgäng- liga, trygga och användbara för alla så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergi eller sådant som kan skapa känsla av otrygghet som dålig belysning eller skötsel. Byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entréer. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området är anslutet till kommunens vatten- och avloppsnät. El och värme Möjlighet att anslutas till befintligt fjärrvärmenät finns. Tele- och datakommunikationer Ledningsägare till kabelstråk ska kontaktas tidigt vid eventuell omdragning eller liknande i samband med exploatering. Ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Bebyggelsen som upprättades under egnahemsrörelsen utgjordes ofta av små blygsamma byggnader med stora trädgårdar. Bilden visar ett välbevarat exempel på egnahemshus från Ladukärr. En tillbyggnad har genomförts på den sida av byggnaden som vetter mot trädgården vilket gör att husets ursprungliga småskaliga karaktär bevaras mot gaturummet. 13 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Avfall Planförslaget innebär inga förändringar av avfallshanteringen. Körvägar ska utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Gaturummet ska ha en fri höjd på 4,7 meter. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon.Vändplansradien behöver därför vara minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på 1,5 meter runt. Ett alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid.Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Dagvatten Dagvatten från fastigheterna får ej avledas via spillvattennätet. Kommunen ställer därför krav på fastighetsägarna att separera dagvattnet från spillvattnet. Planförslaget ställer dessutom krav på att inget dagvatten förs på dagvattenledningen direkt utan att det i första hand omhändertas lokalt på den egna tomten och i andra hand fördröjs innan det kopplas på dagvattenledningen. Detta för att undvika översvämningar och att orenat dagvatten leds direkt till Vänern. Möjlighet finns att få bidrag från kommunen för lokala lösningar. Räddningstjänstens behov Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. Räddningstjänstens behov av framkomlighet ska beaktas i samband med projektering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläckning av byggnader som inte kan nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Stenkista är ett exempel på lokala lösningar på omhändertagande av dagvatten. Takvatten kan samlas upp och användas för bevattning i trädgården. Svackdiken kan utformas i anslutning till angöringsytor. Utkastare för dagvatten. 14 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Geotekniska förhållanden Terrängförhållanden Befintlig bebyggelse och fastigheter är i stor utsträckning anpassad efter områdets terräng. Några betydande förändringar av befintlig terräng eller marknivåer föreslås inte. Markförhållanden och föroreningar Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. Krav vid grundläggning Byggnader som ska anslutas till kommunens dagvattennät ska klara uppdämning till marknivån vid anvisad förbindelsepunkt för dagvatten. Färdigt golv ska vara 40 cm över anvisad förbindelsepunkt för dagvatten. Del 4 – Risker Trafikstörningar och buller Genomförandet av föreslagen detaljplan antas inte medföra någon ytterligare belastning av trafiken inom och angränsande till planområdet. Planområdet ligger ca 90 meter från Stockholmsvägen. Mätning genomförd 2008 visar att 6 655 fordon passerar planområdet på Stockholmsvägen. Antalet fordonsrörelser bedöms inte ha ökat. Hastighet vid planområdet är 50 km/h. Planområdet bedöms klara de riktvärden som föreskrivs i SFS 2015:216, enligt nedan. Buller från vägar bör inte överskrida: 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till bygganden. Riskbedömning farligt gods Både Stockholmsvägen och Marieforsleden är sekundära vägar för farligt godstransporter. De sekundära transportlederna för farligt gods är avsedda för lokala transporter till och från det primära nätet och ska inte användas som genomfartsleder för farligt godstrafik. Närheten till sekundär farligt godsled medför en risk för omgivningen vilket innebär att riskaspekter ska uppmärksammas i planeringen. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har utarbetat en riskpolicy som innebär att risker alltid ska bedömas vid framtagande av detalj- Riskhanteringsavstånd 150 m Zon A: till exempel odling, ytparkering och trafik Zon B: till exempel bilservice, industri, kontor, lager och friluftsområde Zon C: till exempel bostäder, centrum, vård och skola Riskhanteringsavstånd enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands riskpolicy. planer inom 150 meter från en farligt godsled. Riskpolicyns riskhanteringsavstånd är indelad i tre zoner, A-C, utan fasta gränser, där zonerna redovisar möjlig markanvändning. Det kortaste avståndet mellan föreslagen planområdesgräns till Stockholmsvägen är ca 90 meter och avståndet till närmaste bostadshus ca 100 meter vilket är inom de avstånd som anges i Länsstyrelsens riskpolicy. Farligt godstrafik på Marieforsleden bedöms inte påverka planområdet. Vid avvägning av ovanstående sammanvägda faktorer bedöms inga tekniska åtgärder vara nödvändiga för genomförande av föreslagen detaljplan. Närliggande/tillkommande störande verksamheter Detaljplanen bedöms inte orsaka störningar för omgivningen. Avfallsanläggning Sydost om planområdet ligger Bångahagens avfallsanläggning. Anläggning är lokaliserad ca 550 m från planområdet och avskiljs från denna av ett skogsbeklätt område. Bränslestation Norr om Stockholmsvägen i anslutning till Krontorpsrondellen finns en befintlig obemannad bränslestation. I Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, maj 2008, anges 25 meter som riktvärde för avstånd mellan plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad eller butik, och utrustning vid hantering av brandfarliga vätskor klass 1 på en bensinstation. I handboken framgår att särskilda omständigheter kan motivera avvikelser från riktvärdena samt att avstånden får minskas om betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt. Det minsta avståndet från bränslestationens fastighets- 15 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet gräns till planområdesgränsen är ca 130 meter vilket är längre än Räddningsverkets angivna riktvärden. Avståndet ökar ytterligare om sträckan mäts från bränslestation till befintlig byggnad. Planområdet bedöms därmed inte utsättas för risk från bränslestationen. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Klimatförändringar Behovsbedömningen ska utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska länsstyrelse, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det är nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera studier som SMHI har arbetat fram, bland annat Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern – Slutrapport (Rapport Nr 2010-85) och Klimatanalys för Västra Götalands län (Rapport nr 2011-45). Länsstyrelsen har tagit fram publikationen Stigande vatten som är ett bra hjälpmedel vid planering nära översvämningshotade områden. Mariestads dimensionerande höjd för översvämningsrisk är +46,70 (RH2000). Vid nybyggnation ska därför vattnet ha möjlighet att stiga till denna nivå utan att byggnaden tar skada. Bedömning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har inte bedömts nödvändig att upprätta för planförslaget. Föreslagen markanvändning inom planområdet bedöms inte innebära betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med naturresurser. Föreslagen markanvändning är i stort samma som i gällande stadsplaner. Del 6 - Genomförande Nedan redovisas organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Skred, erosion och underminering Organisatoriska frågor Planområdet är delvis kuperat men med små nivåskillnader. Angränsande områden utgörs av naturmark och bebyggelse och saknar större nivåskillnader. Detta medför att risk för skred, erosion och underminering bedöms som låga. Planförfarande Del 5 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. Planen handläggs enligt plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler för standard förfarande. Dess olika steg redovisas nedan. • Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Syftet med är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. • Särskilt utlåtande - Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i ett särskilt utlåtande. Handlingarna revideras då det är relevant. • Granskning- Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Innan planen antas ska kommunen ställa ut planförslaget för granskning. • Granskningsutlåtande - Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då är relevant. • Antagande - Planen antas av Kommunfullmäktige och träder i laga kraft tre veckor efter att beslutet är anslaget om inga överklaganden inkommit. 16 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för norra delen av Ladukärrsområdet Preliminär tidplan Samråd höst 2015 Granskning vintern 2015 Beslut om godkännande vintern 2016 KS godkännande vintern 2016 KF antagande vintern 2016 Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång, bland annat beroende på synpunkter under samråd och utställning. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mariestads kommun äger och är huvudman för allmän platsmark. För erforderliga rättighetsupplåtelser, projektering, byggande av infrastruktur och eventuella ombyggnader på allmän platsmark ansvarar Mariestads kommun. Enskilda fastighetsägare ansvarar på privat mark. Ledningsnätet för vatten och avlopp ägs och förvaltas av Mariestads kommun. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 § Plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut med mera Planområdet berör servitut 541 som avses vara kvar. Fastighetsplan Planområdet berör följande fastighetsplaner: Kv. Domherren: T173 (1947-12-17) Kv. Morkullan: T167 (1946-10-18) Kv. Sparven 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 14: T0174 (194709-26) Kv. Sparven 13 och 18: T232 (1952-02-09) Kv. Sparven 19: T459 (1971-09-10). Kv. Talgoxen: T163 (1946-10-18) Samtliga ovanstående stadsplaner upphävs i planförslaget. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för flyttning av ledningar, ordningsställning samt åtgärder i angränsande ytor. Planavgift debiteras i samband med bygglov. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Detaljerad geoteknisk undersökning kan krävas vid projektering av t ex gator, ledningar och byggnader. Fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt utformning av lokal dagvattenhantering. Detta ska redovisas i samband med bygglov. Fastighetskonsekvensbeskrivning Marken inom planområdet ägs privat och av kommunen. Detaljplanen medför inga förändringar av kommunal mark. Planförslaget innebär att befintliga fastigheter får förutsättningar för att genomföra tillbyggnader vilket berör de enskilda fastighetsägarna inom villkvarteren. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Tina Karling Hellsvik Stadsplanechef Jenny Olausson Planarkitekt 17
© Copyright 2025