Verksamhetsplan 2015 - Karolinska Institutet

Verksamhetsplan
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och
teknik (CLINTEC)
Verksamhetsår 2015
Gräshoppan symboliserar påhittighet, idérikedom, glädje och ära. (Symbolism)
Gräshoppan hoppar enbart framåt, inte bakåt eller i sidled. Därför säger gräshoppan: se inte bakåt, bara mot
framtiden. (Native American Medicine)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Prefekt: Li Felländer-Tsai
Administrativ chef: Pille Ann Härmat
Innehåll
1. Beskrivning av verksamheten ........................................................................ 1
1.1 Vision .......................................................................................................... 1
1.2 Mål .............................................................................................................. 2
1.2.1 CLINTEC:s organisation ........................................................................... 3
2. Risker med tillhörande kontrollåtgärder ......................................................... 3
3. Institutionens kärn- och stödverksamhet........................................................ 4
3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ............................................... 5
3.2 Utbildning på forskarnivå ............................................................................. 7
3.3 Forskning .................................................................................................. 10
3.3.1 Kvalitetssäkring av forskningen .............................................................. 10
3.4 Samverkan ................................................................................................ 11
3.5 Administration ........................................................................................... 13
4 Särskilda uppdrag ........................................................................................ 14
4.1 Personal och kompetensförsörjning .......................................................... 14
4.2 Arbetsmiljö ................................................................................................ 15
4.3 Miljö och hållbar utveckling........................................................................ 16
4.4 Lika villkor ................................................................................................. 16
4.5 Internationalisering .................................................................................... 17
Bilaga 1
Personalplanering
Bilaga 2
Forskningsprojekt inom CLINTEC
Utgivare:
Karolinska Institutet
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
1 Beskrivning av verksamheten
Klinisk vetenskap, intervention och teknik utgör basen för gränssnittet mot
den akademiska sjukvården. Historien visar att medicinska genombrott ofta
uppstår oförutsett. Genom ett nära partnerskap mellan akademi och
sjukvård kan nya, bättre och effektivare behandlingsmetoder tas fram.
Institutionen för klinisk vetenskap intervention och teknik är en av
Karolinska Institutets anrika institutioner. Med sin rika historia utvecklas
här framtidens medarbetare inom sjukvård och forskning. Genom högt
ställda krav på ett etiskt förhållningssätt omsätts forskningsresultaten i
klinisk verksamhet och vetenskaplighet i utbildningen uppnås.
Det är ofta i gränsområden som stora framsteg sker. I kreativa miljöer där
man arbetar gränsöverskridande. Banbrytande klinisk verksamhet fordrar
kritiskt tänkande, färdigheter, mod, gott omdöme och inlevelseförmåga.
Den snabba teknologiska utvecklingen springer hack i häl med de
medicinska framstegen. Det kräver nya träningsmetoder och arbetssätt för
sjukvårdens framtida medarbetare. Det är inte längre en fråga om enbart
innehåll, utan alltmer om sammanhang. Informationsåldern har förändrat
klinikern från att vara en källa av kunskap, omdöme och färdigheter till ett
mänskligt informationssystem i gränssnittet mellan tekniska system och
patienten. Samtidigt med Karolinska Institutets grundande, genomförde
Napoleons livläkare Dominique Jean Larrey, banbrytande amputationer i
fält på 30 sekunder. Det var knivkunskap på hög nivå som Larrey dessutom
parade med ett humanistiskt synsätt.
I Karolinska Institutets tredje århundrade har knivskarp kunskap och
humanism kompletterats med biologisk systemkunskap. Utvecklingen går i
en rasande takt. Genom att studera historien kan vi förbereda oss för vad
som väntar ännu längre fram. För framtiden har redan nått oss.
1.1 Vision
Karolinska Institutets (KI) uppdrag är att genom forskning och utbildning
bidra till att förbättra människors hälsa. KI ska vara ett av världens ledande
universitet inom det medicinska området. KI bedriver verksamhet inom ett
område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt
och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla
medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket
långtgående krav på verksamheten vid KI.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)
skall vara en enastående kliniskt orienterad institution som bedriver
patientnära utbildning, forskning och forskarutbildning. Genom ständigt
förbättringsarbete, samverkan och utbildning och med patienten i fokus
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
skall forskningsresultat omsättas i sjukvård för att förbättra människors
hälsa.
Vår värdegrund baseras på framstående akademisk verksamhet där det
gemensamma målet för både forskning, utbildning och utveckling är
förbättrad hälsa för befolkningen. Verksamheten skall utgå från
grundläggande principer för demokrati, samhällsansvar, etik, transparens
och människors lika värde. Verksamheten bygger på övertygelsen att
utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre hälsa och en god
samhällsutveckling. Verksamheten skall präglas av ett patientperspektiv och
uppfylla krav på social, etisk och ekonomisk hållbarhet i enlighet med
Helsingforsdeklarationen.
1.2 Mål
CLINTEC bedriver kliniskt orienterad patientnära grundutbildning,
forskarutbildning och forskning. Verksamheten är kopplad till kliniker inom
Karolinska Universitetssjukhuset. Inom CLINTEC finns 13 enheter och 1
sektion. På samma sätt som rektor har delegerat en stor del av
verksamhetsansvaret till prefekterna, har prefekten delegerat ansvaret vidare
till institutionens enhetschefer. Prefekten har stödfunktioner i form av ett
kansli med en prefektassistent, administrativ chef, ekonomi- och
personaladministration och IT. Dessutom finns ett antal styrgrupper,
ledningsgrupp, institutionsråd, arbetsmiljögrupp,
grundutbildningskommitté, forskarutbildningskommitté och
samverkansgrupp.




CLINTEC skall vara en attraktiv samverkanspartner för andra
aktörer inom universitet, hälso- och sjukvården samt inom
näringslivet avseende innovationsverksamhet.
CLINTEC skall vara en attraktiv samverkanspartner för andra
institutioner inom KI samt andra regionala, nationella och globala
lärosäten/parter/näringsliv. Verksamheten skall kännetecknas av
gränsöverskridande och nydanande forskning och utbildning som
stödjer en positiv och hållbar samhällsutveckling.
CLINTEC skall genom forskning etablera förbättrade och
evidensbaserade metoder för att diagnostisera, bota och förebygga
sjukdom samt lidande. Genom systematisk utbildning och träning
med högt ställda krav på patientsäkerhet och kvalitet inom såväl
sjukvård som medicinsk teknologi skall kunskapen omsättas i
praktisk sjukvård.
CLINTEC skall optimera resursanvändningen för att stärka
ekonomin samt tillse att administrativa och infrastrukturella
stödfunktioner på ett optimalt sätt och med god kvalitet stödjer
kärnverksamheten.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
1.2.1 CLINTEC:s organisation
2 Risker med tillhörande kontrollåtgärder
Risk
Kontrollåtgärd
Ansvarig
Klart
Att olika
produktionsfoci
inom KI och
SLL försvårar
samverkan och
utveckling i vår
gemensamma
akademiska
miljö. SLL :s
nya
produktionskrav
för läkare,
ortopeder, rtg
sjuksköterskor
och audionomer
påverkar
utbildning och
forskning
negativt.
De lokalförändringar som nu
genomförs inom
Eftersträva att enhetschefer är
KI- representanter i SLL-organ
och här lyfta utbildnings- och
forskningsfrågor.
Enhetscheferna
2015-12
Föra dialog med KI och
sjukhuset både på central- och
lokal nivå.
Prefekt,
arbetsmiljö-
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Karolinska
Universitetssjuk
huset försvårar
vår lärarmiljö
och medför en
direkt negativt
påverkan på
forskning och
utbildning.
Att utbildningen
inte prioriteras i
tillräcklig
omfattning
vilket kan leda
till bristande
kvalitet.
Indragna medel
från
institutionen till
KI centralt
försvårar
planering av
nyrekryteringar,
utveckling och
avveckling.
Bedömningsgrunderna för
excellens
missgynnar de
kliniska
patientnära
forskarna.
gruppen och
enhetscheferna
Skapa incitament för
deltagande i
grundutbildningen.
Enhetscheferna
2015-12
Stödja enhetschefernas
långsiktiga planering av
framtida bemanning för att
säkra utbildnings- och
forskning.
Prefekt
tillsammans
med
enhetschefer
2015-12
Diskutera publikationsstrategier.
Enhetscheferna
2015-12
3 Institutionens kärn- och stödverksamhet
Samtliga enheter vid CLINTEC samverkar med kliniker i
sjukvårdsorganisationen Stockholms läns landsting. Enheterna har
omfattande undervisningsuppdrag inom grundutbildning för läkare,
logopeder, audionomer och röntgensjuksköterskor samt viss medverkan i
utbildningen för barnmorskor och tandläkare. Forskningen vid CLINTEC
bedrivs främst vid klinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
och Solna samt vid laboratorierna i anslutning till klinikerna.
Forskargrupperna inom CLINTEC har även ett rikt förgrenat forskningsnät
och samarbeten med andra institutioner inom KI, både på Campus Solna
och i Huddinge.
CLINTEC:s omsättning är ca 190 mkr och fördelningen mellan forskning
och grundutbildning är ca 70 % forskning och 30 % grundutbildning. På
institutionen är vi idag ca 200 anställda. Staben av lärare, forskare samt
doktorander vid CLINTEC omfattar för närvarande 34 professorer, 23
lektorer och 17 adjunkter och ett antal forskare, forskarassistenter och 214
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
doktorander. Institutionen har utöver sina anställda 327 anknutna forskare
och lärare varav merpart har sin anställning inom Stockholms läns
landsting. Den nära samordningen mellan KI och Stockholms läns landsting
är en förutsättning för framgångsrik forskning inom de kliniska områdena.
Eftersom forskningen vid CLINTEC bedrivs över så olika medicinska
områden, finns alla typer av medicinsk forskning, (morfologi, biokemi,
fysiologi och farmakologi) teknik, epidemiologi och beteendevetenskap
samt kliniska tillämpningar och rent kliniskt inriktad forskning
representerad vid CLINTEC. En övergripande beskrivning av
forskningsområdet för CLINTEC är alltså kliniskt inriktad forskning ofta
med människan som mätenhet även om experimentella och komparativa
studier även finns representerade.
3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Inom CLINTEC finns fyra utbildningsprogram representerade varav
institutionen ansvarar för alla kurser för tre hela program:
audionomprogrammet, logopedprogrammet och
röntgensjuksköterskeprogrammet samt del av läkarprogrammet för kurser
inom reproduktion och hälsa (gynekologi och obstetrik, pediatrik), neuro,
sinnen, psyke (öron-näsa-halssjukdomar), klinisk medicin inriktning kirurgi
(kirurgi, ortopedi, anestesi, urologi, radiologi) och Professionell Utveckling,
Klinisk utbildningsavdelning, KUA. Dessutom har institutionen ansvar för
studentvalda kurser, fristående kurser och uppdragsutbildning.
Institutionens utbildningsansvarig för utbildning på grund- och avancerad
nivå
Grundutbildningsansvarig (GUA) är också ordförande för institutionens
Grundutbildningskommitté (GRU) som under 2015 kommer ha åtta möten
fördelat på årets två terminer. GRU består förutom ordförande av
studierektorerna för respektive enhet samt ytterligare ett par personer med
särskilt utbildningsuppdrag.
GRU:s huvudsakliga verksamhet är:



Övergripande utbildningsfrågor, informationskanal
Kvalitetssäkring av kurser på såväl grund- som avancerad nivå i enlighet
med Högskolereformen 2007 och KI:s forsknings- och utbildningsstrategi
2018 och UKF-rapporten samt styrelsens för utbildning uppdrag till
institutionerna.
Gemensamma utbildnings- och undervisningsfrågor t.ex
studieadministration, formulering av lärandemål, utveckling av
undervisnings-/examinationsformer, kursvärdering/kursutvärdering
handledning/bedömning av student i verksamhetsförlagd utbildning,
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015


likabehandling, internationalisering, interprofessionellt lärande samt
studentinflytande
Specifika frågor rörande de enskilda programmens kurser - utbyte av
erfarenheter
Samordningsfrågor
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Att få en tydlig
och fungerande
struktur i den nya
organisationen i
samband med
programflytten till
institutionen
Att delta i arbetsmöten med
dekanus för utbildning samt
planera och samarbeta med
aktuella enheter inom
institutionen
Prefekten och
Annika SääfRothoff
2015-12
Att säkra
forskningsanknytningen i
grundutbildningen
och öka SLLsamverkan
Att möjliggöra
kompetensutvekling inom
sitt ämnesområde för
lärare/handledare samt
arbeta för träffar med
berörda
verksamhetschefer/motsvar
ande
Att utveckla
interprofessionella
lärandeaktiviteter inom
såväl teoretiska kurser som
VFU/VIL
Fortsätta stärka och
utveckla
internationalisering genom
såväl student- som
lärarutbyten samt
internationalisering på
hemmaplan.
Minst en kurs per program
ska ges på engelska.
Detta arbete sker i
samverkan med
Programnämnderna.
I kursvärdering av
institutionens kurser skall
regelbunden uppföljning
ske och i förekommande
fall åtgärd ske avseende
diskriminering pga. kön,
könsöverskridande identitet
eller uttryck, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller
funktionshinder.
Prefekten/
Annika SääfRothoff
2015-12
Annika Sääf
Rothoff och
studierektorer
2015-12
Lars
Henningsohn/
Annika SääfRothoff
2015-12
Annika SääfRothoff
2015-12
Ökat
interprofessionellt
lärande inom
institutionens
kurser
Ökad
internationalisering
Uppföljning av
institutionens
arbete med
likabehandling/
lika villkor
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Utvärdering av
programflytten till
institutionen
Kvalitetssäkring
av kurser på
grund- och
avancerad nivå
Öka medvetenhet
och kunskap om
medicintekniska
och ITkompetensens
betydelse
för patientsäkerheten
Börja med implementering
av utvärderingsmodellen
Fortsatt utveckling och
implementering av mall för
kursutvärdering och
konsekvent införa
kursutvärderingsträffar med
kursansvarig, studierektor
och student för
institutionens kurser.
Synliggöra hur
återkoppling sker av
resultatet till studenter och
lärare.
Genomföra nya
kursvärderingsenkäten
inom alla institutionens
kurser.
Att kvalitetssäkra kurserna
genom fortsatt
kursutveckling på alla
nivåer genom
forskningsanknytning och
att utveckla
kursplanearbetet bl.a. med
tonvikt på s.k. constuctive
alignment (lärandemål,
undervisningsform,
examinationsform) och i
progression i
kurserna/utbildningen.
Att via uppdragsutbildning
vidareutveckla medicinsk
teknologisk patientsäkerhetsutbildning för
klinisk grund- och/eller
masternivå.
Prefekten/
Annika SääfRothoff
Annika SääfRothoff
2015-12
Birgitta Janerot
Sjöberg/Gösta
Hellström
2015-12
2015-12
3.2 Utbildning på forskarnivå
CLINTEC har en mycket god aktivitet inom forskarutbildningen med 214
st. registrerade forskarstuderande till licentiat respektive doktorsexamen.
Under 2014 examinerade vi 24 st. varav en Lic. examen och 15 st. gjorde
halvtidskontroll. Flertalet av våra forskarstuderande har som arbetsgivare
någon av de kliniker som CLINTEC samverkar med.
Vid CLINTEC har vi en forskarutbildningskommitté som har
antagningsmöten ca fyra gånger per termin. Vid dessa antagningstillfällen
får den sökande möjlighet att presentera och diskutera sitt projekt.
Forskarutbildningskommittén har sedan att bedöma om den sökande bör
antas till forskarutbildning eller inte.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Identifiering av
förbättringsområden
Att identifiera dessa baserat
på institutionens egen
erfarenhet och genomgångar
från styrelsen för
forskarutbildning –
genomförs kontinuerligt.
Samtliga ansökningar
förhandsgranskas av
studierektorer och respektive
enhetschef innan
antagningsmötet.
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Ökad kvalitet på
ansökan till
forskarutbildning
Prefekten
Förkorta
processen från
antagning till
disputation av
kliniska
doktorander
Kvalitetssäkring av
doktorander och
projekt
Kvalitetssäkring av
handledare
Uppföljning av
kvalitetsarbete
och tillvara-
Att fördela ett antal centralt
finansierade
doktorandmånader baserat på
kvalitén i ansökan och den
muntliga presentationen vid
antagningsseminariet.
Att vid antagning till
forskarutbildning genomlysa
projektet och handledarnas
kompetens.
Att vid antagning till
forskarutbildning genomlysa
finansieringsplanen och att se
till att denna är godtagbar
och realistisk innan
antagning sker.
Genomföra uppföljande
samtal med nyantagna
doktorander.
Genomföra
informationsträffar för
handledare och doktorand
och blivande doktorander
terminsvis.
Dialog kring progressen i
forskarutbildningen via
interaktion
doktorand/handledare och
studierektor i samband med
årlig uppföljning.
Öka andelen handledare som
genomgått
handledarutbildning samt att
genomföra
informationsträffar för
handledare/doktorander
terminsvis.
Återföring av resultat av
åtgärder ovan till prefekt,
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
tagande av
resultatet i
verksamheten.
Internationalisering inom
forskarutbildningen
Erbjuda
relevanta
forskarutbildningsaktiviteter
Öka kvalitet på
forskarutbildnin
gen inom
området där
medicinsk
teknologi är en
viktig innovativ
komponent.
Regenerativ
Medicin
antagningskommittén och
enhetschefer.
Internationalisering av
forskarutbildning stärks
genom att aktivt uppmana
doktorander/handledare i
samband med
antagningsseminarier,
doktorand/handledar-träffar
och i den årliga
uppföljningen uppmuntra till
relevanta vistelser vid
utländska laboratorier och
universitet.
Erbjuda riktade aktiviteter till
doktorander inom områdena
hörsel, öron, språk och tal via
forskarutbildningsprogramm
et.
Utveckla/utöka
doktorandutbildning inom
medicinsk teknologi i
samverkan med KTH och
initiera
”twinningdoktorandprojekt”.
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
Tillsvidare
Anette
Lohmander
2015-12
Birgitta Janerot
Sjöberg
2015-12
Doktorandprogrammet i
Regenerativ Medicin riktar
sig till doktorander på
Karolinska Institutet och
arrangerar utbildning inom
området regenerativ medicin.
Doktorandprogrammet
organiserar flertalet
doktorandkurser, seminarier
och årliga konferenser för
studenter, vilket hjälper
studenterna att utvecklas,
nätverka och komma i nära
kontakt med experter inom
området.
Cecilia
Götherström
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
3.3 Forskning
Forskningen vid CLINTEC bedrivs inom och i samverkan mellan olika
medicinska områden. På institutionen finns alla typer av medicinsk
forskning, från morfologi biokemi, fysiologi och farmakologi till teknik,
epidemiologi och beteendevetenskap. Dessutom finns alla kliniska
tillämpningar och rent kliniskt inriktad forskning representerad. En
övergripande beskrivning av forskningsområdet för CLINTEC är alltså
kliniskt inriktad forskning ofta med människan som mätenhet även om
experimentella och komparativa studier även finns representerade.
Under bilaga 2, redovisar vi de forskningsprojekt som finns inom
institutionen.
3.3.1 Kvalitetssäkring av forskningen
Mål
Åtgärd
Fortsatt kontroll
och god
dokumentation
av pågående
forskning och
forskningsresultat
Elektronisk
forskningsdokumentation
Forskningsanknytning av
utbildning
Forskningssemi
narier och
”journal clubs”
Fördela
forskningsanknytningsmedel
Stordjursfacilitet
Forskning utförs under
handledning av disputerade
forskare.
Följa aktuella lagar, regelverk
etiska principer (t ex
etiklagen, PUL och
arkivlagen), genomföra
regelbunden genomlysning av
aktuella projekt samt erbjuda
regelbundet återkommande
fora för information och
diskussion.
Fortsätta införandet av ELN på
institutionens enheter.
Genom att lektorer och
professorer är aktiva i såväl
undervisningen som
forskningen samt
kompetensutveckling och
forskningsaktiviteter för
adjunkter.
Kontinuerliga
forskningsseminarier och
möten med den kliniska
verksamheten. Intern
granskning av projekt och
framförallt progress i samband
med tilldelning av tid för
forskning. En transparant
process.
Fördela
forskningsanknytningsmedel
efter nomineringar från
enhetscheferna.
Strategisk satsning för
stordjursfacilitet på Campus
Ansvarig
Klart
Enhetscheferna
Kontinuerligt
Enhetscheferna
och Annika
Aspnor
Enhetscheferna
2015-12
Enhetscheferna
2015-12
Prefekten
2015-12
Prefekten
2015-12
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Huddinge
3.4 Samverkan
Inom institutionen finns ett stort antal olika samverkansprojekt samt ett
gediget samarbete med SLL. Flera av våra professorer är verksamhetschefer
på SLL och institutionen har även ett flertal samarbeten med
sakkunniguppdrag och styrelserepresentationer inom olika verksamheter.
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Fortsatt
samverkan med
SLL inom
FoUU genom
kombinerade
anställningar
Fortsatt rekrytera till
kombinationsanställningar då
det gäller professorer och
lektorer och fortsatt jobba med
adjungeringar för att
säkerställa den viktiga
kompetens som finns inom
SLL för institutionens fortsatta
utveckling inom både
utbildning och forskning.
Genomföra konferenser för
företrädare för
röntgenverksamheten, SLL
men också fackförening och
andra vårdutbildningar
Pedagogiskt forskningsprojekt
är initierat tillsammans med
Linköpings Universitet.
Prefekten
2015-12
Kent Fridell
2015-12
Pedagogiskt forskningsprojekt
är initierat tillsammans med
Linköpings Universitet och
Göteborgs Universitet
Li FelländerTsai, Cecilia
Escher
2015-12
Forskningsprojekt initierade
mellan Centrum för medicinsk
bildvetenskap och
visualisering (CMIV) vid
Linköpings Universitet
Tillsammans med KTH
fortsätta utveckla
gemensamma
universitetsövergripande
kurser inom medicinsk teknik
Etablera grundläggande avtal
om samverkan inom
högteknologisk forskning
med KTH baserat bl.a. på
Rune och Kerstin Jonassons
donation av kvalificerad
utrustning för medicinsk
avbildning
Birgitta Janerot
Sjöberg, Anders
Persson
2015-12
Birgitta Janerot
Sjöberg
2015-12
Birgitta Janerot
Sjöberg
2015-12
Konferenser
Forskningsprojekt
tillsammans
med Linköpings
Universitet.
Forskningsproje
kt tillsammans
med Linköpings
Universitet och
Göteborgs
Universitet
Forskningsproje
kt tillsammans
med Linköpings
Universitet
Att öka lokal,
regional och
nationell
samverkan inom
medtek-området
Samverkan med
KTH inom
högteknologisk
forskning
Annika
2015-12
Wernersson,
Håkan Hult och
Astrid Seeberger
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Forskningsprojekt med
KTH, Lund,
Umeå,
Göteborgs och
Linköpings
universitet
Forskningsprojekt med
Inst. för
lingvistik
Stockholms
universitet
Forskningssamarbete med
KTH- STH
Utvärdera
effekten av
nutrition på
kritiskt sjuka
barn
Utvärdera
utnyttjandet av
enteral nutrition
hos kritiskt
sjuka
Fackligt
uppdrag inom
KI
Ped projekt för
nationell och
internationell
samverkan inom
logopedi
Gemensam metodutveckling
och datainsamling inom
området yrkesrelaterade
röststörningar
Maria Södersten
2015-12
Utveckling av metoder och
datainsamling v g tidig
utveckling av tal och hörsel
vid ogynnsamma
förutsättningar
Anette
Lohmander
2015-12
Inom Neurofysiologi med
inriktning på hörselsystemet.
Gemensamma projektansökningar lämnas in samt
gemensam anställning av
forskare
Aminosyraprofiler och
metabolomics
Anna
Magnusson
2015-12
Olav
Rooyackers, Jan
Wernerman
2015-12
Framställning och användande
av isotopmärkt mjölkprotein
Olav
Rooyackers, Jan
Wernerman
2015-12
Fackligt styrelseuppdrag
Karl Bodell
2015-12
Fortsatt utveckling av två
interaktiva hemsidor för
utbildning och kalibrering
Anette
Lohmander
2015-12
3.4.1 Uppdragsutbildningar som omfattar mer än 60 hp
För 2015 kommer enheten för Radiografi att genomföra två
uppdragsutbildningar i omfattningen mer än 60 hp.
 Medicinskt ultraljud för röntgensjuksköterskor
 Kompletteringsutbildning för allmänsjuksköterskor för att erhålla
röntgensjuksköterskeexamen.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
3.5 Administration
3.5.1 Utbildnings- och forskningsadministration
Mål
Åtgärd
Administratörsmöten
Administratörsprojekt
Diariet och
arkiv
Introduktion av
nyanställda
3.5.2 Ekonomi
Mål
Utveckla analys
och resultatuppföljning
Utveckla
elektronisk
ekonomiplattfor
m
Ansvarig
Klart
Institutionens administratörer
träffas 6-8 gånger per år för
aktuell information och
gemensamma projekt.
Fortsätta med projektet som
bidrar till
kompetensutveckling för alla
institutionens administratörer.
Fortsatt arbete med att
förbättra rutinerna runt diariet.
Organisera insamling av
forskningsdokumentation på
alla enheter för gemensam
arkivering.
Utarbeta rutiner och
checklistor för introduktion av
nyanställda.
Pille Ann
Härmat
Tillsv.
Hélène Jansson
Tillsv.
Pille Ann
Härmat
2015-12
Emil Fägerwall
Ödman
2015-12
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Kompetensutveckling för hela
ekonomigruppen inom
Agresso rapporter
Se över möjligheter för en
gemensam plattform där
ekonomidokument kan läggas
Britt-Louise
Gothnier
2015-12
Britt-Louise
Gothnier,
Annika Aspnor
2015-12
Ansvarig
Klart
Komma ut med institutionens
nyhetsbrev CLINTEC-bladet
ca 8 gånger per år.
Hélène Jansson
2015-12
Att genomföra en
institutionsdag med bl.a.
presentation av nya professorer
och lektorer samt ett
vetenskapligt program.
Arrangemanget ska ske i
samarbete med
institutionsledningen,
samverkansgruppen och
arbetsmiljögruppen.
Prefekten
2015-12
3.5.3 Information och kommunikation
Mål
Åtgärd
Förmedla
aktuell
information till
alla anställda,
doktorander och
anknutna
Ha regelbundna
institutionsträffar
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Utveckla vår
hemsida och få
den mer
användarvänlig
Förnya och uppdatera
institutionens hemsida. Arbeta
fram elektronisk administrativ
handbok.
Institutionsråd
Institutionsrådet samlas 4
gånger per år.
Agneta
Wittlock, Emil
Fägerwall
Ödman; BrittLouise Gothnier
Prefekten
2015-12
2015-12
3.5.4 Infrastruktur
3.5.4.1 Lokaler
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Optimerad
lokaldimensionering
Översyn av lokalsituationen
Enhetschefer/
Sektionschef/ad
m chef
2015-12
Åtgärd
Information om
ansvarstagande vid ansökan
om nytt KI-konto för samtliga.
Ansvarig
Annika Aspnor
+ KIMKAT
administratörer
Klart
2015-12
Annika Aspnor
2015-12
Annika Aspnor
2015-12
3.5.4.2 IT
Mål
Öka förståelsen
för IT-säkerhet
hos användarna
Alla med
CLINTEC
datorer skall
bara använda
KI.se, Eduroam
eller KISLL vid
nätverksanslutning i KI- eller
sjukhuslokaler.
Reducera
kostnaden för
serverutrymme
Förbättra
nätverksinfrastr
uktur i eget
nätverk
Informera om möjligheten till
kryptering och personliga
certifikat
Inventering av uttagsanslutna
datorer
Se över avtal med Fujitsu och
ev byta till intern serverplats
på KI
Byte av samtliga switchar och
uppgradera hastigheten
Annika Aspnor
2015-12
+ Nätgruppen på
KI
4 Särskilda uppdrag
4.1 Personal och kompetensförsörjning
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Enhetschefsmöten; ett forum
för
institutionens
Anordna enhetschefsmöten ca.
10 gånger per år för att
utveckla ledarskapet och
verksamheten.
Prefekten
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
chefer att få
information och
kunna föra
utvecklande
diskussioner.
Utbilda våra
enhetschefer i
arbetsmiljöfrågor och
ledarskapsfrågor.
Organisera en enhetschefsdag
Prefekten
Adm chef
2015-12
4.2 Arbetsmiljö
För att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten, så att
kraven i arbetsmiljölagen med föreskrifter följs, har CLINTEC slagit fast
följande:
Inom Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
(CLINTEC) finns det en arbetsmiljögrupp (AMG). Arbetsmiljögruppen
skall vara rådgivande och policyskapande, men ansvaret måste ligga hos
enhetscheferna/sektionscheferna avseende arbetsmiljöfrågor. Det är därför
prefekten har delegerat ansvaret för arbetsmiljöfrågorna till respektive
enhetschef/sektionschef. Det är enhetscheferna/sektionschefen som har
personalansvaret och de ekonomiska möjligheterna att skapa en bra
arbetsmiljö.
Det är viktigt att få en kontinuitet i arbetsmiljöarbetet med systematisk
planering och revidering av handlingsplanen. Därför kommer
arbetsmiljögruppen att vid varje sammanträde, 4 ggr per år, att följa upp och
revidera handlingsplanen samt vid behov föra in nya åtgärder i
handlingsplanen.
Mål
Åtgärd
Besök
Möten&Events

Konferens/kongress mässa
för bl a administratörer.
Utveckling, föreläsningar
Medarbetarskap Interaktiv teater
/delaktighet/åte ”Energidrama”
rkoppling
Utse brandsäkerhetsansvarig
Kontroll av
+kontrollansvariga ute på
brandsäkerhet
enheterna
Adm kongress i Växjö
Kompetensutveckling/
inspiration

Säkerhet


Utse kemikalieinventerare
samt ombud
Ansvarig
Klart
Hélène Jansson
2015-12
AMG+
samverkan
2015-04
AMG
2015-12
Hélène Jansson
2015-05
Prefekt, Adm
Chef, AMG
2015-12
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Fördjupade
engelskakunskaper
bland adm
personal
Cancerregister
British Institute bjuds in
2X3h
Hélène Jansson
2015-08
Fortsatt uppdatering av
cancerframkallande medel
Christina
Hebert
2015-12
Samarbete med
övriga AMG
vid hela KI
Frukostmöten
AMG
Karolinska
Huddinge
2015-12
Frisk personal
Föreläsning om ”tidiga
signaler” Dr Marie-Louise
Östenson, Previa
Hälsovecka
Hélène Jansson
2015-09
Karolinska
Universitetssjukhuset
2015-12
Ansvarig
Klart
Frisk personal
4.3 Miljö och hållbar utveckling
Mål
Åtgärd
Fler riskanalyser
CLINTEC kommer att anordna Ewa Ellis/
en halvdagsworkshop kring
Arbetsmiljöriskanalys.
gruppen
Målet är att öka antalet
riskanalyser för att täcka
merdelen av de metoder som
utförs inom CLINTEC:s
laboratorier.
2015-12
4.4 Lika villkor
För att planera och genomföra ett systematiskt och långsiktigt förebyggande
arbete med lika villkor finns det ett ombud för lika villkor inom
institutionen. Institutionens arbete med lika villkor är inriktat mot att skapa
ett arbetsklimat fritt från diskriminering och trakasserier med lika
möjligheter och rättigheter för alla oavsett kön, ålder, etnisk eller social
tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
Då likabehandlingsfrågorna är en del av det psykosociala arbetsmiljöarbetet
har vi beslutat att ombudet för lika villkor ska arbeta i nära samarbete med
arbetsmiljögruppen. Detta ses som en möjlighet att få ett större fokus på
dessa frågor och även utvecklingen av arbetsmiljögruppens arbete.
De följande målen har formulerats med hjälp av och utifrån kartläggningen
JÄMIX som gjordes 2014.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Övergripande
informationsinsatser på
hemsidan
Information om vilka åtgärder
som ska vidtas om trakasserier
eller kränkande behandling
inträffar
på
arbetsplatsen
behöver nå ut till alla anställda
vid institutionen. Detta ska
göras genom att arbeta fram en
plan som ska publiceras på
intranätet samt spridas muntligt
på arbetsplatsträffar.
Fortsätta använda
Nyckeltalsinstitutets
jämställdhetsindex, JÄMIX,
som kartlägger de viktigaste
aspekterna på jämställdhet.
Fortlöpande arbete med
jämställdhetsindex för att ge
oss en möjlighet att se hur
utvecklingen sker ut över tid.
Likabehandlingsombudet
fortsätter löpande att delta i
kurser och utbildningar i
likabehandling arrangerade av
KI centralt samt möten för
ombud.
Galina
Drozdova/
Agneta Wittlock
2015-12
Galina
Drozdova
2015-12
Galina
Drozdova
2015-12
Finansiering av
JÄMIX samt
kunna arrangera
föreläsningar
Systematiskt
arbete för lika
villkor
4.5 Internationalisering
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Klart
Internationalisering inom
forskarutbildningen
Internationalisering av
forskarutbildning stärks genom
att aktivt uppmana
doktorander/handledare i
samband med
antagningsseminarier,
doktorand/handledarträffar och
i den årliga uppföljningen
uppmuntra till relevanta
vistelser vid utländska
laboratorier och universitet.
Fortsätta pågående samarbete
med bl.a. utbyte av studenter,
postdoktorer och forskare samt
internationellt symposium 1-2
juni 2015.
Mats
Blennow/Paul
Gerdhem
Kontinuerligt
Li FelländerTsai och
Christer Rolf
Tillsvidare
Fortsätta stärka och utveckla
internationalisering genom
såväl student- som lärarutbyten
samt internationalisering på
Annika SääfRothoff och
Lars
Henningsohn
Kontinuerligt
Samverkan via
ett MoU med
Chinese
University of
Hong Kong
inom
muskuloskeletal
regeneration
Ökad
internationalisering inom GU
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
hemmaplan.
Minst ett par av institutionens
kurser ska ges på engelska.
Detta arbete sker i samverkan
med Programnämnderna.
SVK i Kina på
Läkarprogrammet
Fortsätta pågående
forskningssamarbete med
Tromsö Universitet
Enh. för Kirurgi
Magnus
Westgren
Tillsvidare
Samarbeten inom medicinsk
bild, funktion och teknologi
rörande NO och
ultraljudskontrast.
Birgitta Janerot
Sjöberg och
Peter Aspelin
Tillsvidare
Anställa en foreign adjunct
professor, inom pediatrisk
endokrinologi och diabetes
Claude Marcus
2015-12
Forskningssamarbete med
Japan, Sapporo och Fukuoka
inom regenerativ medicin;
behandling med regulatoriska
T-celler för att uppnå operativ
telerans hos
levertransplanterade med
organ från avlidna
Internationellt
Internationellt
samarbete inom forskningssamarbete inom
Världsregistret, Familjär
Världsregistret
Amyloid Polyneuropati
Utveckla
METAPREDICT (EU fp7
prediktorer för
projekt), i samarbete med
träningseffekt
Köpenhamns Univ.,
Loughbouroug Univ., Las
Palmas Univ., Bath Univ.,
Pennington Univ., Duke Univ.,
Nottingham Univ.
Bo Göran
Ericzon
2015-12
Bo Göran
Ericzon och
Henryk Wilczek
2015-12
Olav
Rooyackers
2015-12
Forskningssamarbete med
Brasilien,
Storbritannien
och Skandinavien
Internationellt
forskningssamarbete om för
talet optimal tidpunkt för
operation av gomspalt
Anette
Lohmander
Tillsvidare
Studieresor
inom
forskarutbildningsprogrammet HÖST
Studieresor utlyses 2 gånger
per år till internationella
studieresor för doktorander
inom forskarutbildningsprogrammet HÖST
Anette
Lohmander
2015-12
Gästprofessur
som samverkan
mellan KI och
Tromsö
Universitet
Rom Tor
Vergata,
Rotterdam
(Erasmus) och
Mayo kliniken
Samarbete med
University of
Ulm, Tyskland
Forsningssamarbete med
Japan
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Utvärdera
effekten av
nutrition på
kritiskt sjuka
barn
Aminosyraprofiler och
metabolomics
METAPREDICT (EU fp7
projekt), i samharbete med
Köpenhamns Univ,
Loughbouroug Univ, Las
Palmas Univ, Bath Univ,
Pennington Univ, Duke Univ,
Nottingham Univ
Olav
Rooyackers, Jan
Wernerman
2015-12
Utvärdera
utnyttjandet av
enteral nutrition
hos kritiskt
sjuka
Framställning och användande
av isotopmärkt mjölkprotein
METAPREDICT (EU fp7
projekt), i samharbete med
Köpenhamns Univ,
Loughbouroug Univ, Las
Palmas Univ, Bath Univ
Pennington Univ, Duke Univ,
Nottingham Univ
Olav
Rooyackers, Jan
Wernerman
2015-12
Bilaga 1
Personalplanering
Bilaga 2
Forskningsprojekt vid CLINTEC
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
BILAGA 1
Personalplanering
Kategorier
2015
2016
Män
Kvinnor
Män
Professor
13
4
+1
Professor adj
8
6
+1
Professor senior
3
1
Lektor
8
7
Lektor adj
1
3
Adjunkt
2
12
Adj adjunkt
-1
2
Forskarass.
2
2
+1
Forskare
8
7
+3
Post-doc
3
7
Doktorand
6
20
Administrativ
personal
1
24
Teknisk personal
10
21
Totalt
59
96
Totalt med
doktorander
65
116
-1
2017
Kvinnor
Män
+1
+2
-1
-1
Kvinnor
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
BILAGA 2
Forskningsprojekt inom CLINTEC
Enheten för anestesi
 Proteinmetabolism och återhämtning hos den svårt sjuke patienten (Jan
Wernerman)
 Mitokondriefunktion hos den friske och svårt sjuke patienten (Olav
Rooyackers)
 Perioperativ optimering av smärtlindring och hemodynamik (Sigga Kalman)
 Att lära tvärprofessionellt och simulerat för säkrare vård (Hans Hjelmqvist)
Enheten för audionomi
 Hörselepidemiologiska studier (Ann-Christin Johnson; Pernilla VidehultPierre)
 Farmakologisk behandling av förvärvad hörselskada (Pernilla Videhult- Pierre)
 Binaural hörsel efter cochleaimplantat (Ann-Christin Johnson)
 Hörselutveckling hos unga svenska män under perioden 1971-2010. Hörsel hos
flygförare och värnpliktiga inom det svenska försvaret (Per Muhr)
 Hörselutveckling och tinnitus hos tvillingar (Åsa Skjönsberg)
 Hur hjärnan analyserar kommunikationssignaler (Anna Magnusson)
 Efferent kontroll av balansen (Anna Magnusson)
Enheten för kirurgi
Nedre abdominell kirurgi och akutkirurgi
 Kliniska studier inom bråckkirurgi (Gabriel Sandblom)
 Pedagogiska studier om simulatorträning (Ann Kjellin)
 Klinisk epidemiologisk forskning inom benign gallstenssjukdom (Gabriel
Sandblom)
 Kolorektal cancer med särskild inriktning på blödning vid operation av
kolorektal cancer (Monika Egenvall)
 Translationell forskning av metabolism och nutrition vid katabola tillstånd
(Folke Hammarqvist)
Övre abdominell kirurgi
Gallvägar:
Klinisk epidemiologisk forskning inom benign gallstenssjukdom (Magnus
Nilsson)






Aspekter på interventionell behandling av koledokussten (Lars Enochsson)
Utveckling och användande av avancerad endoskopi vid utredning och
behandling av benign och malign sjukdom inom övre gastrointestinalkanalen
(Urban Arnelo)
Pankreas:
Mekanismer bakom kronisk pankreatit (Jon Tsai)
Endoskopisk diagnostik och terapi av pankreassjukdomar (Matthias Löhr)
Ärftliga faktorer och markörer i pankreassjukdomar (kronisk pankreatit,
autoimmun pankreatit, bukspottskörtelcancer) (Matthias Löhr)
Experimentella studier inom tumörpatogenesen vid pankreascancer (Matthias
Löhr)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015


Kliniska och translationella studier avseende cystiska pankreastumörer (Marco
del Chiaro)
Lever:

Levermetabola förändringar vid leverischemi, regeneration samt efter resektion
(Bengt Isaksson)
Kliniska och translationella studier på leverregenreation i samband med ALPSS
(Bengt Isaksson)
Kliniska och translationella studier på MARS-behandling vid postoperativ
leversvikt (Bengt Isaksson)
Studier om nutrition och metabolism vid cancersjukdom (Bengt Isaksson)
Utveckling och tillämpning av funktionell radiologi vid diagnostik av
levertumörer (Eduard Jonas)
Studier om lakalablativ behandling vid levertumörer (Eduard Jonas)

Klinisk epidemiologi vid levertumörer (Cecilia Strömberg)









Esofagus/ventrikel:
Strategier för att förbättra överlevnaden vid kurativ behandling av esofagus och
ventrikel cancer, två randomiserade studier (Magnus Nilsson)
Livskvalitet under och efter neoadjuvant behandling för esofaguscancer
(Magnus Nilson)
Translationell forskning vid esofaguscancer (Magnus Nilsson)
Kardiella och respiratoriska komplikationer efter esofaguskirurgi (Jon Tsai)
Klinisk epidemiologisk forskning om esofagus- och ventrikelcancer (Mats
Lindblad)
Enheten för logopedi
 Integrerat basvetenskapligt och kliniskt lärande på logopedprogrammet: en
projektbaserad analys (Sofia Strömbergsson)
 Lärande och olika aspekter på professionsutveckling hos studenter respektive
lärare/handledare (Annika Sääf-Rothoff)
 Sväljningsproblem samt tal- och röstfunktion hos patienter med huvud/halstumör (Elisabet Lundström/Therese Engström)
 Fritt vatten till patienter med sväljningssvårigheter efter stroke (Sanna
Holstein/Per Östberg)
 Hörsel- tal och språkutveckling hos barn med hörselnedsättning från födseln till
tre års ålder (Anna Persson/Traci Flynn/Anette Lohmander)
 Language, literacy and quality of life in adolescents with hearing impairment: a
population based study (Traci Flynn/Carmela Miniscalco)
 Impact of early hearing amplification on the speech and language development
in children with conductive hearing impairment (Traci Flynn)
 Åldrande och central hörselnedsättning: samband med kognitiv funktion (Esma
Idrizbegovic/Per Östberg)
 Skrivförmåga och minnesfunktion (Per Östberg)
 Språkförmåga och tänkande vid demenssjukdom samt relaterat till
beslutsförmåga (Sara Stormoen/Ing-Mari Tallberg)
 Metoder för att underlätta kommunikation hos personer med demensjukdom
(Liv Thalén/Ing-Mari Tallberg)
 Bedömningsmetoder vid neuromotoriska talstörningar – utveckling av
förenklad perceptuell bedömning och material för självskattning av
kommunikativ aktivitet/delaktighet (Ellika Schalling)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015


















Enkätstudier av tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom, Multipel
scleros och höga ryggmärgsskador (Ellika Schalling och Kerstin Johansson)
Kort- och långsiktiga effekter av DBS för tal- och röstfunktion hos personer
med Parkinsons sjukdom (Ellika Schalling)
Långtidsmätning av röst och tal med bärbar utrustning (VoxLog) vid
neurologiska sjukdomar samt utvärdering av effekt av biofeedback gällande
röststyrka vid Parkinsons sjukdom (Joakim Gustavsson/Ellika Schalling/Maria
Södersten)
Talapraxi vid förvärvad hjärnskada: prevalens, förlopp och neurala korrelat
(Ellika Schalling/Per Östberg)
Talstörning hos barn; differentialdiagnostik, komorbiditet och intervention vid
verbal dyspraxi (Susanne Rex/Anita McAllister)
Tal och språk hos 5-åringar med taldyspraktiska svårigheter samt effekt av
behandling (Ann Malmenholt/Lisen Kjellmer/Anita McAllister/Anette
Lohmander)
Språklig och kommunikativ utveckling hos barn med autismspektrumstörning
(Lisen Kjellmer)
Socio-kognitiv och socio-emotionell utveckling hos barn med språkstörning
(Paivikki Aarne/Ing-Marie Tallberg)
Bettfunktion och bettrelation hos barn med orofacial dysfunktion och motorisk
talstörning. (Åsa Mogren/Anita McAllister/Monica Barr Agholme/Lotta
Sjögreen.
Validering och normering av ett bedömningsinstrument för oralmotorisk
dysfunktion (Gunilla Henningsson/Anita McAllister)
Ljudmiljö i förskolan samt barns och vuxnas upplevelse och eventuella
påverkan av den miljön (Anita McAllister)
Rörfonation; undersökning av flödesmotståndets egenskaper och beroende av
rördimensioner och vattendjup (Svante Granqvist/Greta Wistbacka/Susanna
Simberg)
Identifiering av riskfaktorer för röstproblem – individuella faktorer och bullrig
arbetsmiljö (Maria Södersten)
Effekter av förhöjda halter av manliga könshormoner på röst hos kvinnor med
kongenital binjurehyperplasi och transsexuella kvinnor-till-män (Ulrika
Nygren/Maria Södersten)
Påverkan av olika kirurgiska metoder för operation av gomspalten på tal- och
språkutvecklingen vid läpp-käk-gomspalt (Scandcleft, TOPS) (Anette
Lohmander)
Tal och kommunikation hos barn med läpp-käk-gomspalt - aspekter av funktion
och omgivningsfaktorer (Jill Nyberg/Anette Lohmander)
Tidig utveckling av tal och hörsel hos barn födda med läpp-käk-gomspalt
(TUTH)(Anette Lohmander)
Jollerkoll – utvärdering av tidig screening av joller på BVC (Anette
Lohmander/Marion Lieberman/Carmela Miniscalco)
Enheten för njurmedicin
 Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och undernäring hos kroniskt njursjuka
patienter (Peter Stenvinkel, Bengt Lindholm, Peter Barany, Abdul Rashid
Qureshi, Olof Heimburger)
 Effekter av testosteronsubstitution hos manliga dialyspatienter (Peter
Stenvinkel, Peter Barany, Stefan Arver, Fredrik Duner,)
 Utveckling och organisation av internationella samarbeten (Bengt Lindholm)
 Epidemiologi och biostatistik vid kronisk njursvikt (Abdul Rashid Qureshi)
 Fettsyrarubbningar vid kronisk njursvikt (Juan Jesus Carrero, Bengt Lindholm)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015



















Vaskulitforskning (Annette Bruchfeld, Mårten Wendt)
Forskning om biomarkörer för järnbrist (Peter Barany)
Endokrin benforskning (Tobias Larsson, Hannes Olausson, Mathias Haarhaus)
Studier av kärlförkalkning hos patienter som genomgått LD-transplantation
(Peter Stenvinkel, Peter Barany, Hannes Olausson, Anna Witasp, Mathias
Haarhaus, Annika Wernerson, Lars Wennberg)
Farmakokinetiska studier hos njursjuka (Hadi Molanaei, Peter Stenvinkel, Leif
Bertilsson)
Forskning om peritonealdialys (Olof Heimburger, Bengt Lindholm)
Forskning om autonoma nervsystemet vid njursjukdom (Marie Hilderman,
Annette Bruchfeld)
Njurepidemiologisk forskning (Marie Evans, Juan Jesus Carrero, Abdul Rashid
Qureshi och Carl-Gustaf Elinder)
Njurbiopsiprojekt (Annika Wernersson, Peter Stenvinkel, Annette Bruchfeld,
Peter Barany, Lars Wennberg)
Genetisk och epigenetisk forskning (Louise Nordfors, Anna Witasp, Martin
Schalling, Bengt Lindholm, Peter Stenvinkel)
Fruktosbelastningar hos njursjuka patienter och diabetiker (Björn Anderstam
och Peter Stenvinkel)
Forskning om betydelse av mikrobiota vid njursvikt (Peter Stenvinkel, Bengt
Lindholm, Tony Qureshi, Peter Bergman)
Biomimetiska studier av hibernerande björnar (Peter Stenvinkel, Björn Anderstam,
Mathias Haarhaus)
Forskning om dialysstart (EQUAL) (Marie Evans)
Forskning om modifiering av lipider i den uremiska miljön (Peter Stenvinkel,
Bengt Lindholm, Paolo Parini, Mats Gåfvels)
Patofysiologiska förändringar i proximala tubuli vid kronisk njursjukdom
(Karin Lindström, Jonas Axelsson, Annika Wernersson)
Forskning om insulinresistens (Peter Stenvinkel, Peter Hemmingsson)
Forskning om betydelse av uremisk fettväv för endotelfunktion (Peter
Stenvinkel, Karolina Kublickiene och Anna Witasp)
Pedagogisk forskning (Annika Wernerson, Astrid Seeberger)
Enheten för obstetrik och gynekologi
 Reproduktiv stamcellsbiologi (Outi Hovatta)
 Kärlfysiologi (Karolina Kublickiene)
 Fetal fysiologi (Magnus Westgren)
 Preeklampsi (Henry Nisell)
 Endokrinologi (Britt-Marie Landgren)
 Urogynekologi (Gunilla Tegerstedt)
 Evolutionära aspekter på reproduktion (Pelle Lindqvist)
 Reproduktion och D-vitamin (Pelle Lindqvist)
 HPV (Kristina Elfgren)
 Infektioner och graviditet (Karin Pettersson)
 Congenital adrenal hyperplasia – clinical and physiological aspects on the fetus,
pregnancy and growth (Sebastian Gidlöf)
 Challenges in Collection of Umbilical Cord Blood för Clinical Banking (Ulrica
Askelöf)
 Maturation of human ovarian follicles in tissue culture (Pauliina
Damdimopoulou)
 Tidig human embryoutveckling (Fredrik Lanner)
 Amniotic fluid cells (Åsa Ekblad)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015














Pain management in women undergoing planned Cesarean Section (Boel
Niklasson)
Perinatal stem cells (Cecilia Götherström)
Studies on IUFD (Karin Pettersson)
Human embryonic stem cells towards the clinic (Liselotte Antonsson & Fredrik
Lanner)
Toxicologi och reproduktion (Pauliina Damdimopoulou)
Preimplantation genetic diagnosis – evaluation of results and experiences
(Katarina Haapaniemi Kouru)
Simulation in gynecological surgery (Henry Nisell & Liv Ahlborg)
Exploring mammalian preimplantation development and pluripotency (Fredrik
Lanner)
Vacuum extraction and the black box (Khurram Yousaf & Kristina Pettersson)
Maternal injuries after birth (Gunilla Tegerstedt)
Fertility preservation (Outi Hovatta)
Fertility study with pluripotent stem cells (Sarita Panula)
TVI for studies of fetal heart function (Lotta Herrling)
Increased insight into depression and pregnancy (Barbara Szymanska von
Schultz)
Enheten för ortopedi och bioteknologi
 Hälsenans biomekanik (Tomas Movin/ Anton Arndt)
 Biomekanik, visualisering och nya implantat (Hans Berg)
 Betydelsen av atraumatisk kirurgi vid total höftplastik (Harald Brismar)
 Återhämtning och rehabilitering efter ledtrauma och rekonstruktiv kirurgi i
rörelseapparaten (Li Felländer-Tsai)
 Epidemiologi vid ledskador och trauma inom rörelseorganen (Li FelländerTsai, Ville Mattila)
 Avancerad medicinsk simulering och visualisering (Li Felländer-Tsai)
 Förbättrad behandling av kroniska smärttillstånd i rygg och nacke genom
förbättring av patientselektion, kirurgisk behandlingsmetod och postoperativ
rehabilitering (Paul Gerdhem/Hans Möller)
 Genetik vid sjukdomar och deformiteter i rörelseapparaten (Paul Gerdhem)
 Behandling av skolios (Paul Gerdhem)
 Resultat av och komplikationer efter ytersättningsproteser (Håkan Hedlund,
Raed Itayem)
 Optimerad behandling av höftfraktur (Margareta Hedström)
 Optimerad behandling av knäledsartros (Margareta Hedström)
 Effekter av SIRT1-modulering på ben och brosk. Studier inriktade på
osteoporos och artros (Yan Li/Urban Lindgren)
 Tendinopatiforskning (Christer Rolf)
Enheten för pediatrik
Neonatologi
 Utvärdering av effekten på förlossning och barn av psykofarmaka vid
depression under graviditeten Mats Blennow
 Effekten av IGF-1 som behandling mot retinopatii hos prematura barn Bou-Bou
Hallberg
 Perinatal programmering Mikael Norman
 Neonatala andningsstörningar och resuscitering Kajsa Bohlin
 Neonatal neurologi Mats Blennow
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
Njursjukdomar hos barn
 Urinvägskomplikationer efter njurtransplantationer Maria Herthelius
 Cardiometabola komplikationer vid kronisk njursvikt och efter
njurtransplantation Rafael Krmar
Cystisk Fibros barn och vuxna
 Vitamin Ds betydelse för sjuklighet vid CF Lena Hjelte
 Farmakologisk behandling vid CF Ferenc Karpati
Barnhepatologi
 Spädbarnskolestas Björn Fischler
 Studier av inflammatoriska leversjukdomar hos barn och ungdomar: etiologi,
patogenes, prognostiska faktorer och behandling Antal Nemeth
Barnendokrinologi och barnfetma
 Tidig prevention av fetma för barn med hög fetmarisk Viktoria Svensson
 Fetma, fettvävnad, reglering av blodfetter och det metabola syndromet hos barn
Claude Marcus
 Endokrina långtidseffekter efter transplantation med benmärg eller stamceller i
barndomen Birgit Borgström
 Extratyreoidal TSH receptor funktion Claude Marcus
 Vitamin D metabolism och betydelse för fetmarelaterad co-morbiditet Kerstin
Ekbom
 Tidig barnfetmabehandling Paulina Novicka
 Beteendeinriktad behandling av fetma hos barn och ungdomar Pernilla
Danielsson
Barnhematologi
 Molekylärbiologiska studier vid leukemier hos barn Britt Gustafsson
 Hematopoetisk stamcellstransplantation till barn (HSCT) – att förbättra utfallet
genom riktad behandling och förebyggande av komplikationer
Jacek Winiarski
Barnfarmakologi
 Kort och långtidseffekter på barn exponerade för antiepileptika och
psykofarmaka intrauterint, samt effekter på endogena substanser av
antiepileptikabehandling av barn Katarina Wide
Enheten för transplantation
 Familjär amyloid polyneuropati och besläktade amyloidoser (Bo-Göran
Ericzon)
 Living Njurtransplantation vid positiv korstest (Jonas Wadström)
 Pankreas ö-cellstransplantation (Torbjörn Lundgren)
 Blodgruppsinkompatibel njurtransplantation (Lars Wennberg, Helena Genberg)
 Fysiologiska effekter av hjärndöd (Lars Wennberg, Greg Nowak)
 Intrahepatisk mikrodialys monitorering under och efter lever transplantation
(Greg Nowak, Rafal Dlugosz)
 Klinisk och experimentell hepatocyttransplantation (Bo-Göran Ericzon, Eva
Ellis, Carl Jorns)
 Utvärdering av Everolimus för immunsuppression hos barn (Bo-Göran Ericzon,
Björn Fishler)
 Levertransplantation med domino graft (Ericzon, Wilczek, Yamamoto)
 Njurcellstransplantation (Lundgren, Stenvinkel)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015

Operativ tolerans hos levertransplanterade (Ericzon, Berglund, Wennberg,
Watanabe, Jorns)
Enheten för urologi
 Prostatacancer (Ove Gustafsson)
 Urinblåsecancer (Hans Wijkström)
 Livskvalitet vid urologisk sjukdom (Lars Henningsohn)
 Njurstenssjukdomen (Hans-Göran Tiselius)
 Nya pedagogiska metoder (Lars Henningsohn)
 High tech vs low tech simulators and medical education (Lars Henningsohn)
 Epidemiologi och prostatacancer (Jan Adolfsson)
 Njurcancer (Ove Gustafsson, Lars Henningsohn)
 Urinavledning med olika typer av katetrar (Helena Thulin)
Enheten för öron-, näs och halssjukdomar, ÖNH
 Staphylococcus aureus: initiation on and persistence of severe airway disease
(Claus Bachert).
 Persisterande positionell nystagmus hos patienter med perifera yrselsjukdomar.
Kliniska symptom och patofysiogi (Johan Bergenius).
 Spädbarns hörsel - tidig diagnostik och intervention (Erik Berninger).
 Vibration mot skallen som test av balansorganets funktion (Krister Brantberg).
 Inflammationens betydelse för allergisk rinit, astma ocg cancer i huvudhaslområdet
 Restoring Hearing With Gene/Stem Cell Therapy (Maoli Duan).
 Hörselbenens status vid kirurgi för retraktionssjukdom och resultat vid
aticoantrotomi Karolinska Sjukhuset (Andreas Ekborn).
 Farmakologisk behandling och prevention av exogen inneröronskada (Cecilia
Engmér Berglin).
 Excellenscentrum av sömnrelaterad andningsstörning hos vuxna och barn; RCT
av kirurgi, epidemiologi och gravidas komplikationer (Danielle Friberg).
 Immunologiska och kliniska aspekter på kronisk och akut otit (Anna Granath)
 T1-T2 tungcancer med avseende på risk för regional spridning genom skapande
av riskmodell baserat på Brandweinkriterier och tumörtjocklek (Lalle
Hammarstedt-Nordenvall).
 Plasminogen och sårläkning med särskild inriktning på läkning av kroniska
trumhinneperforatooner (Sten Hellström).
 Luftvägsstentning (Gert Henriksson).
 Rekonstruktion av ärrskadade stämband med mesenkymala stamceller (Stellan
Hertegård).
 Studier av näsans funktion och form vid läpp-, käk- och gomspalt (Mats
Holmström).
 Östrogen och hörsel (Malou Hultcrantz).
 Samband mellan hörselnedsättning och demensutveckling (Esma Idrizbegovic).
 Toll-lika receptorer och inflammation (Susanna Kumlien Georén).
 Studier av stämbandsfunktion hos sångare och hos patienter med neurologisk
röststörning (Per-Åke Lindestad).
 Svalgkirurgi och epidemiologi vid sömnapné + Är intralymfatisk allergenspecifik immunoterapi mot björk och gräs effektivt och säkert? (Karin
Lundkvist).
 A regenerative approach in airways and esofagus (Paolo Macchiarini).
 Tumörmarkörer inom huvudhalscancer (Linda Marklund).
 Bell’s palsy- study design, prognosis and qaulity-of-life (Elin Marsk).
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015










Tumörer inom huvudhalsområdet (Eva Munck-Wikland).
Vetenskapligt examensarbete på läkarprogrammet; prospektiv
långtidsuppföljning av resultat och studenternas inställning till forskning (Riitta
Möller).
OSAS hos barn och vuxna, fokus på kirurgisk behandling (Pia Nerfeldt).
Register-based epidemiologic studies of patients with chronic rhinosinusitis
treated with endoscopic surgery in Sweden (Petter Olsson).
Värdet av genetisk instabilitet och TGF-alfa analys som prediktiva markörer för
strålningskänslighet vid T3 larynxcancer (Björn Palmgren).
Prospektiv kontrollerad randomiserad klinisk studie i handläggningen av
orbitabottenfrakturer (Michael Ryott).
Könshormoner och hörsel. ÖNH-cancer (Rusana Simonoska).
Inflammation i de övre luftvägarna; mekanistisk kartläggning samt värdering av
medicinsk och kirurgisk intervention 2. Zygomaticus- och orbitabottenfrakturer; diagnostik och utvärdering av behandling 3. Studier av rinologiska
tumörer och hypofysadenom (Pär Stjärne).
Binaural hörsel med cochleaimplantat. Långtidsmätning av mellanöretryck (Bo
Tideholm).
Neurofysiologiska förutsättningar för hörande, kognitiva förmågor oh
läsutveckling hos hörselskadade och döva barn med hörapparat och
cochleaimplantat (Inger Uhlén).
Enheten för radiografi
 Beskriva den framtida radiologin avseende verksamhet och organisation
metoder inom strategiskt management t ex Scenario Planing (Kent Fridell)
 Optimising exposure condition for chest tomosynthesis with focus on exposure
time and radiation dose (Masoud Jadidi)
 Optimering av datortomografiundersökningsprotokoll (Anders Svensson)
 Consequences of MR referral outsourcing at a university hospital (Parvin
Tavakol)
 PET/CT with 18F-FDG and 68Ga-DOTATOC for diagnosis of pulmonary
carcinoids (Natalja Uhlén)
 Utvärdering av diagnostik och behandling av osteoarthropati hos patienter med
diabetes mellitus (Linda Wennberg)
Enheten för medicinsk bild, funktion och teknologi
Nuklearmedicin
Hybrid imaging SPECT/CT:
 Sentinel nodes vid brösttumörer, esofaguscancer, ventrikelcancer och
njurcancer (R Axelsson)
 Infektioner i ortopediska proteser – inmärkning WBC och benmärgsscintigrafi
(R Axelsson)
 Bildbehandling och simulering för att öka upplösning och diagnostisk
säkerheten för hjärtmuskelperfusion/rörlighet (B Janerot, M Holstensson, A
Gonon)
Hybrid imaging PET/CT:
 Bildbehandling och simulering för att öka upplösning och diagnostisk
säkerheten för små lungtumörer (B Janerot, M Holstensson, I Savitcheva)
 Utvärdering av behandlingseffekt med proliferationsmarkör 18F-FLT hos
patienter med esofaguscancer. (R Axelsson)
 Naturalförlopp vid läkning efter protesoperation, föld med 18F-FDG-WBC
PET/CT ( R. Axelsson).
 Infektioner i ortopediska proteser – jämförande studie mellan 18F-FDG-WBC
med PET/CT och 99mTc-HMPAO-WBC med SPECT/CT (R Axelsson)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015
















SPECT:
Anti-ischemisk hjärteffekt av thoracal epiduralanalgesi (B Janerot)
Framtagande samt validering av scala vid lymfoscintografisk undersökning av
patienter med misstänkt lymfödem (R.Axelsson)
Magnetkamera
Pulssekvensutveckling (3T) (Tie-Qiang Li)
Diagnostik Gallvägar, lever, njurar och pankreas
·
Development of MRI-derived biomarkers before and after Liver
Transplantation/Surgery for the detection and characterization of liver
tumors, evaluation of fibrosis/cirrhosis as well as for the functional
assessment of liver parenchyma. (T Brismar, N Kartalis)
Diagnostik Multipel skleros och Alzheimers sjukdom (M Kristoffersen Wiberg)
Diagnostik hälsena och knäled (A Shalabi, M-L Wretling)
·
Muskulära och skeletala effekter av träning vid knäledsartros (B
Janerot, T Brismar, J Henriksson)
Datortomografi
EKG-styrd Datortomografi av kranskärl och aorta (K Cederlund, A Persson)
Regional lungfunktionsbestämning med spiral-CT (B Janerot, A Persson, K
Cederlund)
Skelettradiologi
Diagnostic value of CBCT-projection images (S. Koskinen)
Weight-bearing CBCT of knee prosthesis loosening (S.Koskinen)
Percutaneous needle biopsy in diagnosis and identification of causative
organisms in suspected vertebral osteomyelitis (S.Koskinen)
Dual-energy CT in patients with shoulder arthroplasty and suspected rotator
cuff pathology: optimizing intra-articular contrast and imaging parameters (S.
Koskinen)
Dual-energy CT in patients with metal-on-metal hip prosthesis: added value to
MR imaging in pseudotumor detection (S.Koskinen)
Diagnostik Gallvägar, lever, njurar och pankreas
·
Development of CT perfusion-derived biomarkers for the detection
and characterization of liver tumors. (N Kartalis, T Brismar)
·
Improvements in the detection, characterization, staging and followup of solid and cystic pancreatic tumors as well as in the evaluation of
pancreatic function. (N Kartalis, T Brismar)
·
Improvements in the diagnosis and follow-up of renal tumors (N
Kartalis, T Brismar).
·
Participation in the development of national guidelines in chronic
pancreatitis, cholangiocarcinoma and gallbladder cancer as well as in
the development of international guidelines in chronic pancreatitis. (N
Kartalis, T Brismar)
"Further development of perinatal pathology service in Stockholm focusing on
interactions with radiology (post mortem imaging, virtual autopsy) and clinical
genetics" (Huvudansvariga gästprofessor radiolog A Persson, prof gyn/obstetrik
M Westgren och radiolog N Papadogiannakis, alla CLINTEC).

Röntgen
Screening av osteoporos (T Brismar)

Ultraljud
Kontrastförstärkt ultraljud på barn (B. Lindberg, Torres, S. Koskinen)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik –
Verksamhetsplan 2015





Finnålsaspiration på patienter med inflammerad gallblåsa (Cholecystit) (B.
Lindberg)
Theranostik med NO i ultraljudskontrastbubblor (B Janerot)
Cell- tromb- och kärlpåverkan av ultraljud och kontrast (B Janerot)
Metodutveckling och reg. av rörelser i akillessena och hjärtmuskel (B Janerot)
Kontrast för muskelperfusionsstudier (B Janerot)

Angiografi
Trans arteriell-chemoembolicering (TACE) av njurtumörer (A. Karalli)






Elektrisk Impedans
Spektroskopi (S Ollmar)
·
Klassificering av hudförändringar med spektroskopi och digitala
bilder
·
Blodglukosmätning, hyperhidros
·
Dielektriska vävnadsmodeller
Thoracal tomografi för lungventilation och perfusion (B Janerot)
Diagnostik vid stroke (K Lindecrantz)
Njursjukdom och hemdialys, övervakning av vätskebalans, inflammation och
vagal tonus (K Lindecrantz)
Kardiovaskulär modellering och simulering (B Janerot)
Registrering av andning och andningsdrive (LG Hellström)