kommunal - agnetaborgstrom.se
kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 2 2015 Färre landsting i Nya Sverige Civilminister Ardalan Shekarabi vill stuva om rejält MÄTA OCH UTVÄRDERA Från resurser till kvalitet LANDSTING Akademiska väger tungt i Uppsala KRÖNIKAN Göran Stiernstedt: Mäta för att leda Helsingborgs stad ökar sin service och transparens med Stratsys Medborgarportal På Helsingborgs stads webbplats kan medborgare jämföra olika utförare av kommunal service och få en bild av hur den egna kommunen står sig i förhållande till andra kommuner. Helsingborgs nyckeltalspublicering har av SKL utnämnts till vinnare i kategorin bästa resultatpresentation på webben. För att underlätta för invånarna i Helsingborg när de ska välja kom- - Vi vill med vår nyckeltalspublicering skapa en god invånardialog och munal service inom skola eller ta del av resultaten inom äldreomsor- informera invånarna om kvaliteten på den service och de tjänster gen har kommunen en jämförelsetjänst på sin webbplats som är som Helsingborgs stad erbjuder, berättar Ann-Marie Ståhlgren, tillgänglig för alla. Nu har kommunen utökat jämförelsemöjligheter- enhetschef på ekonomi och styrning i Helsingborgs stad. na med en nyckeltalspublicering som gör det möjligt för invånarna Så här motiverade SKL priset till Helsingborg för bästa resultat- att följa resultat över tid och att jämföra Helsingborg med andra presentation på webben: ”En bra redovisning med kommentarer kommuner. Resultatet hämtas direkt från kommun- och landstings- som ger invånarna möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av kommun- databasen, Kolada, vilket gör att siffrorna alltid är aktuella och ens resultat och om man så vill göra egna jämförelser. Här skapas en kvalitetssäkrade. plattform för dialog med invånarna kring kommunens service.” ”Vi är stolta över att vara först ut med Stratsys nyckeltalspublicering på webben som gör det möjligt för invånarna att följa våra resultat över tid och jämföra oss med andra kommuner. ” Ann-Marie Ståhlgren, enhetschef på ekonomi och styrning, Helsingborgs stad Gör som 100 kommuner och 60 000 användare! Plan it. Do it. Review it. I Stratsys samlas och struktureras alla planer, möten, mål och aktiviteter på ett ställe. Det spelar ingen roll hur många planer, möten eller projekt ni har. På det här sättet blir det mycket lättare att samarbeta. Med vårt verktyg kan alla involverade se vad som är gjort – och vad som är kvar att göra. Planera, gör och slutför allt –från ett enda möte till hela kommunens verksamhetsplanering. För er som är kunder till Stratsys, missa inte att anmäla er till Stratsysdagarna 28-29 maj! Läs mer på www.stratsys.se xxxxx Mål och medlemmar Innehåll KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Ä r det så konstigt att det blir många mål? De kommunala och landstingskommunala organisationerna omfattar väldigt många verksamheter. Om målen ska upplevas som relevanta för alla skilda verksamheter, blir det med nödvändighet ett stort antal mål. Vilket, när de efter beslut räknas samman, ofta upplevs som för många. De ännu fler indikatorerna som är kopplade till de många målen, gör att det kan upplevas som övermäktigt. Är det en effektiv styrning med den mängd mål och indikatorer som används på övergripande nivå? 4. Aktuellt. Friskolor ersätts för underskott. 6. Agenda. Kalendarium för ekonomer. 8. Debatt. Dags för proffsrevision? MED MÅNGA UPPFÖLJNINGSPUNKTER i förhållande till beslutade mål, leder det till en stor mängd inrapporterade åtgärdsplaner som ska leda till en högre grad av måluppfyllelse. Administrationen av detaljstyrningen i målen och indikatorerna leder allt för ofta till svårigheten att hålla perspektivet. Kring utmaningen med utvärderingar och uppföljningar handlar ett antal artiklar i detta nummer av Kommunal Ekonomi. ”Ta det som en utmaning, värva en landstings kompis!” KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING (KEF) är en förening för kommunalekonomer, oavsett inom vilken kommunal verksamhet man verkar. Föreningens vision är att ”KEF lyfter kommunalekonomerna” oavsett om hen jobbar inom ett bolag, landsting, kommun eller något annat. Vid en närmare studie av medlemsregistret så är potentialen för fler medlemmar stor inom alla verksamheter, men sannolikt allra störst inom landstings- och regionsektorn. Föreningen har över 4 000 medlemmar och av dessa är drygt 400 verksamma inom ett landsting eller en region. Föreningen kommer därför att rikta ett utskick till potentiella medlemmar för att beskriva vad KEF har att erbjuda. 9–15 tema: Följa upp och utvärdera 9. Jämfört. Från resurs till kvalitet. 13.Styrning. Våga minska antalet mål. 14.Sjukvård. Grönt för Öppna Jämförelser. SANNOLIKT KOMMER NÅGRA som redan är medlemmar också att få detta utskick. Ta det som en god förevändning att tala med kollegor, som kanske ännu inte är medlemmar, om fördelarna med föreningen. Bland annat utifrån vikten av den egna kompetensutvecklingen och det stora kontaktnätet inom föreningen, både på riksplanet och lokalt inom kretsarna. Ta det som en utmaning, värva en landstingskompis! Varsågod, tidningen är din. ● PS. Du kommer väl på föreningsmötet den 20-21 augusti i Skellefteå? Det gör civilminister Ardalan Shekarabi, med en diger agenda för kommunsektorn! 16 porträtt: Ministern ritar om kartan. 18.Landsting. Akademiska tungt för Uppsala. 20.Utblick. Regionerna växer i splittrat Belgien. PETER TELLBERG ORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING Nästa nummer utkommer 9 juni 2015 kommunal Utges av Kommunalekonomernas förening www.kommunalekonomi.se ANSVARIG UTGIVARE: Peter Tellberg Regionkansliet, Västra Götalandsregionen 405 44 Göteborg peter.tellberg@vgregion.se REDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg, tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com REDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella 22.IT. Svag utvärdering av IT 25.Forskare. Utvärdering som universal medicin. 30.Krönika. Göran Stiernstedt om att mäta för att leda. GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall Sally ANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, karl-erik.norlander@kef.se FRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85 E-POST: prenumeration@kef.se OMSLAGSBILD: Stefan Bohlin ISSN 0282-0099 Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad. Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015. Miljömärkt Trycksak 341 834 Xxxxxx Hack for Sweden. + 14 miljarder kronor Noterat Det samlade resultatet för kommunsektorn för 2014, enligt de preliminära boksluten. Priset för Bästa visualisering gick till en app som ger information om området runt ett bostadsobjekt: valresultat, badplatser, nederbörd med mera. Friskolor ersätts för underskott En dom i kammarrätten i Jönköping ger fyra fristående gymnasieskolor inom Academediakoncernen i Norrköping rätt till kompensation för underskott i de kommunala gymnasie skolorna. TEXT: THOMAS PETTERSSON T visten rör ett underskott på dryga sju miljoner för år 2010 som gymnasienämnden varken avskrivit eller angett när återställning ska ske, vilken i praktiken innebär ett tillskott, anser rätten. Gymnasieskolorna har fortsatt att gå med underskott. Norrköpings kommun har beslutat att inte överklaga. – De fristående skolorna ska ersättas per program och inte med en schablon, enligt rätten. TVÅ AV DE överklagande skolor- na får inga pengar alls, eftersom de inte har de program som genererat underskott . Det rör sig om cirka en halv miljon kronor sammantaget, säger ekonomichef Lena Cademan Ottosson på utbildningskontoret. I KAMMARRÄTTENS DOM anges balanskravets tre år som en lämplig tidsrymd för att återställa underskott. Rätten utesluter inte att det i enskilda fall kan göras en annan bedömning. – Går vi med underskott 2015 har vi fram till 2018 att återställa det. Så ser vi på domen, säger hon och fortsätter: – Ärendet är inte färdigt. Vi ska nu räkna på de ekonomiska effekterna av domen, sedan kommer beslut att fattas av utbildningsnämnden vid dess aprilmöte. BILD: ISTOCK n TVIST. Intressant fråga: ska överskott hanteras på samma sätt som underskott? DOMEN RESER OCKSÅ andra frågor. I analogi med att underskott kan krävas tillbaka borde också överskott regleras på samma vis. – Lagen tillåter numera att överskott krävs tillbaka, under budgetåret. Vi diskuterar hur vi ska förhålla oss till det. ● Försäkrad mot mobbning n NU FINNS en försäkring som ersätter kommuner för juridiska ombud i ärenden där barn har rätt till skadestånd för mobbning och diskriminering. – Små kommuner har ingen möjlighet att gå till botten med sådana händelser med hjälp av juridiska ombud, eftersom det blir väldigt dyrt, säger marknadschef Louise Hagsten på Söderberg & Partners. KOSTAR. Skolmobb- ning, inte bara mänskligt lidande. Förslag om ny kommunallag FÄRDIG. Utredare Johan Höök har lagt sitt förslag. 4 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 n DEN 23 MARS presenterades utredningen En kommunallag för framtiden. Några av förslagen: • Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet. • Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska fastställas i en instruktion. • Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande ska väljas från den politiska minoriteten. • Kommuner och landsting ska på försök kunna införa majoritetsstyre. Den nya kommunalalgen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. ”Skrota landstingen och förstatliga sjukhusen” Ledarskribenten Johan Eriksson i Norrbottens-Kuriren, dagen efter civilministerns utspel om nya regioner. Hitta rätt medarbetare direkt! SERVERAR NI GRATIS MAT? med en platsannons i Kommunal Ekonomi når du merparten av landets kommunal ekonomer, ekonomichefer och kommunchefer. Och många fler. • Kontroll över pedagogiska måltider • Kontroll över personalmåltider • Ingen manuell fakturering • Inga kontanter eller kuponger • Inga manuella löneavdrag • Samma system i hela kommunen Gör som över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner och ett antal offentliga organisationer - ta kontroll över vem som äter i kommunens olika matsalar! kommunal Medlemstidning för as förening Kommunalekonomern # 1 2014 Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen! Mmöedte... Pedagog med läslust Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer? s Kommunalekonom 2013 Derk de Beer blev Året TeMa: SKolan En marknad med funktionshinder landSTing Stabila Jönköping i lätt motvind KröniKan den Anna Ekström: Tren i skolan kan vändas #1 Resultatinriktat #7 Framtidssäkrat #9 Effektivt Leder till att beslut kan realiseras, följas upp och ge konkreta resultat. Säkrar att tillväxt och utveckling kan ske i kundens egen takt. Gör att tid och resurser kan användas där de gör mest nytta. När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Vill du veta mer? Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se. Ekonomens agenda 4 UTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNING n En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovis ningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdeparte mentet. Dir. 2014:125. OFFENTLIG FINANSIERING AV PRIVATA VÄLFÄRDSTJÄNSTER n En särskild utredare ska föreslå hur den offent liga finansieringen av privat utförda välfärdstjäns ter bör regleras. Syftet: dels att offentliga medel används till den verksamhet de är avsedda, dels att överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Delredovisas: senast 1 november 2015. Finansdepartementet Dir. 2015:22. EFFEKTIV UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN VÅRD n En utredning föreslår att betalningsansvarsla gen ersätts av en ny lag: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Målgruppen är patienter som efter utskrivning behöver insatser från den kommunalt finansiera de socialtjänsten/hälso- och sjukvården, liksom insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Socialdeparte mentet. SOU 2015:20. INRÄTTANDE AV UPPHANDLINGS MYNDIGHETEN n En särskild utredare ska förbereda och genom föra bildandet av en ny myndighet för upphand lingsstöd, Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget redovisas: senast 31 augusti 2015. Finansdeparte mentet. Dir. 2014:161. samhetsindelning för hälso- och sjukvården, och föreslår en väg att utveckla en sådan. SKL n 15 APRIL: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader n 14 APRIL: Räkenskapssammandrag för kom muner och landsting, preliminära uppgifter n 4 JUNI: Kommunernas och landstingens finan siella tillgångar och skulder n 15 APRIL: Regeringen presenterar vårpropo sitionen. n 17 APRIL (preliminärt) : SKL presenterar cirku lär och EkonomiNytt om vårpropositionen. n 29 APRIL (preliminärt) : SKL publicerar Ekono mirapporten. April 2015, inklusive ny skatteun derlags- och makroprognos. n 5 MAJ: Budgetdagen 2015 i Göteborg n 7-8 MAJ: Finansdagarna 2015 i Stockholm n 12 MAJ: Budgetdagen 2015 i Umeå n 19 MAJ: Budgetdagen 2015 i Malmö n 21 MAJ: Budgetdagen 2015 i Stockholm n 2 JUNI: Signaler på ekonomisk obalans. Ett seminarium om insyn i privata utförares ekonomi. n JUNI, vecka 25: SKL publicerar cirkulär med extra prognos för LSS-utjämningen. RIKSBANKEN n 29 APRIL: Nytt beslut om reporäntan. Pen ningpolitisk uppföljning publiceras. n 3 JUNI: Finanspolitisk stabilitet 2015:1 publ iceras SCB Nyckeltal för Sverige • Arbetslöshet (säsongsrensat och utjämnat) 7,9% februari 2015 • Inflationstakt - 0,1% (februari 2015 jämfört februari 2014) • Konsumentprisindex, KPI 312,93 (Index 1980=100, februari 2015) • Omsättning i detaljhandeln 112,4 (Index 2010=100, november 2014) • Nationalräkenskaper, BNP 1,1% (kvartal 4 2014 jämfört samma kvartal 2013) • Folkmängd 9 753 627 (31 januari 2015) KÄLLA: SCB KONJUNKTURINSTITUTET n 28 APRIL: Konjunkturbarometern n 27 MAJ: Konjunkturbarometern RKA n I april Rapporten ”Verksamhetskoder i hälsooch sjukvården” publiceras. Rapporten beskriver avsaknaden av en nationell standard för verk Revisionen under debatt i Dagens Industri Det har blåst om den kommunala redovisningen och revisionen på Dagens Industris debattsidor. FAR kastade handsken och kommunföreträdare plockade snabbt upp den. n I TEXT: THOMAS PETTERSSON en inledande artikel den 9 februari kunde FAR:s ordförande Jonas Svensson och generalsekretare Dan Brännström berätta att FAR puffat på regeringen om att kommunernas redovisning borde ses över. Men, det största problemet var revisionen 6 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 som de båda ansåg inte är tillräckligt oberoende. Här hade de flera förslag: ”Kommunens finansiella rapportering och interna kontroll måste granskas av auktoriserade revisorer – med specialistkompetens inom offentlig redovisning och revision – som lämnar revisionsberättelsen direkt till kommunfullmäktige”. DE FICK SNABBT svar på tal. Sten Dahlvid och Lars Bergsten från Starev såg ett egenintresse lysa igenom och häpnade över okunskapen: ”Vet de inte att det i lagstiftningen finns krav på att revisionen ska genomföras av professionella yrkesrevisorer (---). Med sitt uttalande angriper Svensson och Brännström sina egna medlemmar, då det är flera av dem som biträder de förtroendevalda revisorerna.” ÄVEN SKYREVS Håkan Törngren och inte minst SKL:s vd Håkan Sörman försvarade blandmodellen av förtroendevalda och sakkunniga revisorer. ”Det blir en balans i systemet. Ett starkt revisionskoncept helt enkelt”, skrev han. I ett avslutande inlägg konstaterade FAR:s debattörer att de var väl medvetna om att FAR:s medlemmar biträder kommunrevisionen, men att de inte gavs rätt förutsättningar. Avslutningsvis konstaterade de att om oberoendet och professionalismen redan fanns på plats skulle väl utredningar och debatt inte behövas. ● Hej då alt + tab! Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering, förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window. Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer som är väsentliga för just dig. Det kallar vi en enklare jobbvardag! 👆 Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe? Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt sätt att arbeta. Tel. 010 451 10 00 aditro.se salj@aditro.com aditro Debatt Kan man lita på den kommunala redovisningen? Trots den kommunala sektorns stora betydelse för individer och samhälle, är det institutionella ramverk och den reglering som styr redovisning och ansvarsutkrävande mycket svagt, både i formell mening och i praktiken. n K DE KOMMUNALA REVISORERNA ska biträdas av sakkunniga revisorer. Vi har identifierat fyra typfall av relationer mellan sakkunniga och valda revisorer, kopplat till väsentliga brister i redovisningen: 1. De sakkunniga har noterat bristen och rekommenderar rättelse och de valda revisorerna gör samma bedömning. Detta är ovanligt. 2. De sakkunniga har noterat bristen och rekommenderar rättelse, de valda revisorerna nämner bristen i revisionsberättelsen men rekommenderar ändå godkännande av årsredovisningen. Detta är det vanligaste och gäller nästan alltid då kommunen avviker från lagstiftningens krav avseende redovisning av pensionsförpliktelser. 3. De sakkunniga har noterat bristen och rekommenderar rättelse. De valda revisorerna bortser från de sakkunnigas bedömning och intygar att årsredovisningen är upprättad enligt lagen. Det förekommer. 4. De sakkunniga har inte noterat bristen och därmed har inte de valda revisorerna gjort det heller. AVVIKELSER FRÅN LAGSTIFTNING och norm- givningen avseende redovisning av intäkter, leasing, materiella tillgångar, avsättningar och balanskravsutredningar är vanliga. Några av de mest flagranta 8 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Revisor BILD: ISTOCK ommunala årsredovisningar är ett unikt beslutsunderlag till fullmäktige, i det avseendet att man i cirka 20 procent av fallen öppet upplyser om att årsredovisningen inte är upprättad i enlighet med lagstiftningen. Tyvärr visar våra undersökningar att det är betydligt fler års redovisningar än så som borde ha en sådan upplysning. De kommunala revisorerna är också unika. Trots att man konstaterar medvetna och ofta återkommande avvikelser från lagstiftningen, rekommenderar man fullmäktige att godkänna årsredovisningen. Vi har i granskningen av 2013 års revisionsrapporter endast hittat tre exempel där revisorerna avstyrkt godkännande eller rekommenderat rättelse. ”Det kanske är bäst att flytta ansvaret till professio nella revisorer som står under tillsyn av exempelvis Revisorsnämnden.” avvikelserna vi har identifierat har skett i kommuner där revisorerna anlitat auktoriserad revisor som sakkunnigt biträde, dock utan att sakkunnigbiträdet har noterat bristerna i sin rapport. För närvarande pågår en översyn av lagen om kommunal redovisning, vilken reglerat den kommunala sektorns redovisning sedan 1998. DET GRUNDLÄGGANDE PROBLEMET är enligt vår mening attityden till den kommunala externredovisningen hos redovisningsskyldiga (styrelserna), redovisningsmottagarna (fullmäktige) och dem som granskar. Vår uppfattning är att kompetensen måste öka i samtliga led. Men det räcker inte med det, en förutsättning är också att det institutionella ramverket förändras så att medvetna avvikelser får konsekvenser. Om det inte går att ändra på den bristande respekt för lagstiftning som finns hos vissa förtroendevalda revisorer, är det kanske bäst att flytta ansvaret till professionella revisorer som står under tillsyn av exempelvis Revisorsnämnden. Uppenbarligen räcker inte den tillsyn vi har idag, över auktorise- rade eller certifierade revisorer som agerar som sakkunnigbiträden, för att säkerställa rätt kvalitet. ETT KOMPLETTERANDE FÖRSLAG är, att oavsett vem som gör revisionen, så bör det införas en obligatorisk skyldighet att anmäla väsentliga avvikelser från lagstiftningen till förvaltningsrätten, som får möjlighet att upphäva godkännandet av årsredovisningen. På så sätt skapar vi ett institutionellt tryck på de redovisningsskyldiga och en praxisutveckling som tydliggör god redovisningssed. ● OLA ERIKSSON Kanslichef, Kommunalekonomernas förening TORBJÖRN TAGESSON Professor i redovisning vid Linköpings universitet samt kanslichef vid Rådet för kommunal redovisning. Följa upp och utvärdera Att följa upp och utvärdera är en del av den kommunala vardagen. På gott och ont, men ofrånkomligt om verksamheten ska utvecklas. Vi har summerat en del erfarenheter och gjort några nedslag i verksamheten. n ”Vi ska vara motorn i utvecklingen!” Det gick lättare än väntat att mäta kvalitet inom kommunsektorn. Men det är först när en klinikchef eller en rektor enkelt kan jämföra sig med andra som det är dags för det stora klivet, spår SKL:s vd Håkan Sörman. n TEXTER: THOMAS PETTERSSON BILD: LASSE WIDLUND F ör några år sedan skrev SKL:s vd Håkan Sörman en krönika med rubriken Från siffror till handling i vår tidning. Det var en betraktelse över jämförelsernas nödvändighet och samtidigt ett exempel på hans eget engagemang i ämnet. Något som började redan under åren som ekonomidirektör i Södertälje på 1980-talet. – Jag irriterades över att man aldrig kunde veta vad man fick för pengarna. Jag tycker egentligen att vår resultaträkning borde sluta med en kvalitetsredovisning, snarare än kronor och ören. Idag, efter snart tio år med Öppna Jäm förelser, kan han summera utvecklingen så långt. – Det gick faktiskt mycket lättare än vad många sa, att mäta kvalitet. Suget var större bland politiker och tjänstemän än vi trodde. Inte så konstigt: det är ju roligare att tala om vad man gjort, än om hur mycket pengar som eventuellt blivit över. Och SKL:s roll är given, nu och framåt. – SKL ska vara motorn i utvecklingen, även om statliga myndigheter också spelar en roll. Men, det är ju inte Socialstyrelsen eller Skolverket som är ansvariga för vår verksamhet. IDAG ÄR JÄMFÖRELSER och ranking så vanliga STARKAST. Att mäta sig med andra är kommunal vardagsmat – numera. att det leder till viss konkurrens och tvister om tolkningsföreträde. Ett bra exempel är företagsklimat, där SKL tog fram en egen jämförelse för att balansera Svensk Näringslivs ranking. – Vi erbjöd oss att samarbeta med Urban Bäckström på Svensk Näringsliv. Nu gör vi istället en egen Nöjd Kund-jämförelse med relevanta faktorer för att kunna utveckla servicen till företagarna. Det är faktiskt inte så vanligt att branschorganisationer rankar sina egna medlemmar, påpekar han. En del organisationer, bland andra Vårdföretagarna, vill se flera oberoende utvärderingsinstitut. – Jag är inte helt emot det. Bara vi får vara med och påverka så att det blir ett verkligt arbetsverktyg, säger han och fortsätter: – Man kan också samarbeta över gränserna. Jämförelseverktyget Grundskolekvalitet är ett samarbete mellan oss, friskolorna och Svenskt Näringsliv. Jämförelser kräver dokumentation. KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 9 ”Jag irriterades över att man aldrig kunde veta vad man fick för pengarna.” Håkan Sörman. Professionernas kritik om ökande administrativ börda tar han på allvar: – När man är i början av en process kan det lätt bli för mycket. Men, mycket sopas in under samma hatt – nödvändig dokumentation sammanblandas med ”onödig” administration. Dessutom skärper staten kraven, exempelvis på skolan där elevdokumentation och utvecklingsplaner ökat arbetsbördan. EN VIKTIG FRAMTIDA utmaning är att ta fram funktionella data på enhetsnivå. Med löpande rapportering, inte bara årsvis. – RKA har nyligen publicerat verktyget ”Jämföraren”. Det är starten på en revolution! När en klinikchef eller en rektor på ett enkelt sätt kan sitta och jämföra sina egna resultat med andras, då kommer det att hända saker. Att ha stenkoll på kvalitet och kostnader i första linjen kommer att behövas. Framtiden utmanar: – Jag brukar skrämmas med tuffa framtidsscenarion. Men, det är den utvecklingen vi också står inför: hur kan vi göra saker och ting billigare – utan att försämra kvaliteten. Och, uppnådda resultat måste vi kunna mäta. ● 10 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Trots alla nyckeltal haltar analysen Från 200 till 3 500 nyckeltal. På mindre än tio år. Och användarna har mognat. Vi pratar om RKA och Kolada med kanslichefen Anders Norrlid. n – Det har varit en otrolig utveckling. I år har vi dessutom för första gången fler kvalitetsnyckeltal än resursnyckeltal i databasen. Och användningen fortsätter öka med 20-25 procent om året. Det är en positiv spiral. Ju större användning, desto bättre kvalitet på nyckeltalen. Och, desto större mognad bland användarna. – Inom varje område där man börjar jämföra märker vi skepsis och oro. Efter några år vänder det, användarna kommer över en tröskel. Att bli jämförd med andra kan kännas jobbigt, men det medger ju också en positiv utveckling. Nu hoppas Anders med kollegor ta ett nytt kliv med den nya tjänsten Jämföraren. – Med Jämföraren tar vi steget från statistikdatabas till något som ligger nära ett riktigt beslutsstöd. Det vi saknar är att få in ännu fler verksamheter, och att få mer och bättre data på enhetsnivå. Det är en av de stora utmaningarna. Ett talande exempel där det saknas data som kan användas för bättre styrning och effektivitet är siffror på utförd tid hos brukare inom hemtjänsten. – Vi vet hur mycket tid som beviljas inom hemtjänsten, men inte hur mycket som faktiskt utförs. Det handlar om både rättssäkerhet och pengar. Tänk dig en elräkning där du får betala för beslutad elförbrukning i stället för den el du faktiskt förbrukar … det skulle väcka uppseende. Var finns då den största förbättrings potentialen? – I analysdelen. Att analysera för mig, det är att bli lite klokare. Kolada och de nyckeltal vi har ger enorma möjligheter att lära sig mer, om man tar sig tiden. Men det kan lätt bli att man går direkt på åtgärderna, utan att egentligen veta vad som är problemet. Framtiden, då? Ja, långsiktighet och ökad användbarhet är honnörsord för Ander Norrlid: – Vi vill att våra data ska gå att använda på fler sätt än de vi själva jobbar med. Eventet Hack for Sweden som nyss gick av stapeln är ett bra exempel*. Där kan deltagarna använda Koladas öppna data för att skapa nya appar inom användningsområden vi kanske inte kan föreställa oss. ● Anm: Hack for Sweden är en tävling för IT-utvecklare Se upp för utvärderingsmonstret Utvärderingsmonstret är här! Men, sköter man bara den glupande besten på rätt sätt gör den mer nytta än skada, enligt forskaren Lena Lindgren på Förvaltningshögskolan i Göteborg. n Kommer ni ihåg skämtteckningarna om plan ekonomin i gamla Sovjet? För att uppfylla produktionsmålen för veckan hade fabriken producerat en enda 10 ton tung stålspik. Nu är flera östeuropeiska länder där igen, berättar Lena Lindgren, forskare på Förvaltningshögskolan i Göteborg. – I östländerna var de tidigt vana vid femårsplaner, att mäta och forska om uppföljning av mål. Det lades ner när imperiet föll, man tyckte inte det var bra. Nu tas det upp igen för att man vill framstå som modern och driver New Public Management. Att vi i Sverige verkar i en uppföljnings- och utvärderingskultur tvekar väl ingen om. Det för med sig både positiva och negativa effekter: – Utan Öppna Jämförelser hade exempelvis inte äldreomsorgen kommit så högt upp på den politiska agendan. Jämförelserna belyser verksamheter som vi annars inte skulle ha brytt oss om på samma sätt - politiker kan inte leva med de röda plupparna i Öppna Jämförelser, säger hon och fortsätter: – Det sämsta är att det inte går att undvika att man anpassar sig till måtten, struntar i annat som kan vara relevant. Det är nog naturligt. Även om man tycker att fel saker mäts, vill man att verksamheten ska framstå som bra i förhållande till det som mäts. När det gäller utvärderingskulturen står den delvis i motsats till den förtroendekultur som förr omgav exempelvis lärare och läkare. – Vi har triggat upp oss själva. Vi skapar ett misstroende genom all utvärdering, genom att exempelvis media lyfter fram de dåliga exemplen, säger Lena Lindgren som skrivit två böcker om Utvärderingsmonstret. I grunden är dock Lena Lindgren positiv till utvärdering, i ett demokratiskt samhälle måste det finnas transparens och möjligheter för kontroll. De som hävdar att just deras verksamhet inte kan utvärderas får inget gehör: – Om man inte kan beskriva vad man gör och vad man förväntar sig för resultat, ja då är det väl nästan en religiös verksamhet? Så kan man inte säga om verksamheter som finansieras med skattepengar. Men, utvärderandet ska börja i rätt ända: – Den viktiga frågan är: vad ska vi göra med den här dokumentationen? Hur kan den användas för att utveckla verksamheten? Svaret att politikerna kräver det, duger inte. ● BILD: ISTOCK Följa upp och utvärdera LIKA VÄRDA. Olika skolrankingar pekar på ett skolsystem där klyftorna ökar. Helsingborg har tagit fram en socio ekonomisk resursfördelningsmodell de är nöjda med. Helsingborg satsar på likvärdiga skolor Skolan är fortsatt politiskt het. Skolrankingar och andra utvärderingar håller skolfrågan levande. Inte minst likvärdighet har hamnat i fokus. Helsingborgs stad har jobbat fram en socioekonomisk fördelningsmodell de ansvariga är nöjda med. n TEXTER: THOMAS PETTERSSON BILD: HELSINGBORGS STAD D en svenska skolan har legat högt upp på den politiska agendan de senaste åren. En viktig anledning är de rankingar av kommuner och skolor som återkommer varje år. Även i Helsingborg har skolfrågorna legat högt på den politiska agendan, berättar utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall: – Skolan var i fokus under valrörelsen även här. Men det var ingen stridsfråga, partierna var förvånansvärt samstämmiga, även om vissa förslag skiljer sig åt, säger hon. De inhemska skolrankingarna har inte alltid varit till helsingborgarnas fördel. Men, det beror förstås på vilken ranking man håller sig till, kommunen klarar sig exempelvis betydligt bättre i SKL:s ranking än i Lärarförbundets. – Generellt har vi en viss skeptisk hållning till rankingar, oavsett vem som står bakom. Ofta förekommer något mått som utgår från synsättet ”ju högre skolpeng, desto bättre”. Vi tror inte att pengar är skolans största utmaning och vi driver redan en kostnadseffektiv verksamhet, säger utbildningsdirektören och fortsätter: – I stället har vi en egen avdelning som granskar resultat som utgår från elever och medarbetare, oavsett huvudman för verksamheten. Avdelningens underlag och analyser är viktiga för beslutsstöd både för mig och för nämnden. Över tid finns en positiv trend för elevernas resultat. Ska man hitta en viktig milstolpe i förvaltningens utveckling får vi gå till våren 2013. Då enades förvaltning och rektorer om en tydlig mål- och ansvarskedja. Pengarna fördelas på ett enkelt och tydligt sätt till rektor, som har befogenhet att använda dem på bästa sätt för elevernas måluppfyllelse. Samtidigt såg man över alla uppföljningar för att hitta en systematik. – Till höstens sjösätts ett enkelt, logiskt årshjul som utgår från läsåret och där det sker uppföljning direkt från rektorerna till mig och sedan vidare till nämnden. De spretiga skolresultaten har satt fokus på nödvändigheten att skapa likvärdiga förutsättningar, både över landet som helhet och mellan skolor i samma kommun. Förra året kom en ny lagstiftning som ska öka likvärdigheten. I Helsingborg har man hittat en socioekonomisk fördelningsmodell man är nöjd med, berättar skol- och fritidsförvaltningens ekonomichef Birgitta Forssman. ”Vi tror inte att pengar är skolans största utmaning.” KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 11 Följa upp och utvärdera Vilka faktorer har ni använt när ni bestämt vad som ska vara relevant för resursfördelningen? – Vi har använt föräldrarnas utbildningsbakgrund och utländsk härkomst (barn och elever som är födda utomlands). Föräldrarnas utbildningsbakgrund viktas dubbelt, eftersom vi vet att detta påverkar elevernas resultat i skolan mest. Måste man sortera ända ner på individnivå? – För att få fram profilerna på respektive skola används individerna som underlag i den körning som SCB gör. Däremot får vi aldrig ut informationen på individnivå, och dessa resurser fördelas inte heller på individnivå. Vad har varit specifikt för Helsingborg? – Våra politiker är tydliga med att resurser som fördelas utifrån den socioekonomiska profilen ska gå till dem som verkligen behöver resurserna, det blir upp till cirka en halv extra elevpeng per elev. Men, det finns många enheter som inte alls får del av dessa pengar. Hur har ni avgjort graden av omför delning? – Hur mycket resurser som ska omfördelas prövas varje år i samband med översynen av resursfördelningsmodellen. De senaste åren har vi ökat andelen som omfördelas. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att skolpengen är den tilldelning som Fem råd till andra kommuner NÖJD. En fördelningsmodell ska verkligen göra skillnad, anser Ing-Marie Rundwall. Enkät n A rbeta fram en modell som är tydlig och enkel. Ju fler detaljer som ingår desto mer svårförståeligt blir det för verksamheten. Och fler detaljer ger ändå inte större rättvisa! n Skapa en förståelse för modellen i verksamheten. n Behandla fristående och kommunala verksamheter på samma sätt – tänk på lika villkor. n Ändra inte modellen för ofta, det skapar osäkerhet och omställningsproblem. n Ha en tydlig ledningsmodell som avkräver ansvar i alla led. Birgitta Forssman. fördelas till alla elever, och den måste vara tillräckligt hög för att täcka alla kostnader som finns för en skolelev. Många skolor har ju, som sagt, inga resurser kopplade till den socioekonomiska profilen. Hur har ni förankrat och legitimerat modellen? – I Helsingborg finns en lång tradition att fördela pengar på detta sätt – långt innan lagstiftningen kom. Både kommunala och fristående skolor har en god insyn och förståelse för det här. Har ni kunnat följa upp vad ersättningen leder till? Hur gör man uppföljningen till ett kvalitetsarbete, snarare än en kontroll? – Som alla andra kommuner kämpar vi med att göra detta på ett bra sätt. Verksamheterna beskriver i samband med internbudgetarbetet vad man planerar att göra. Vår avdelning för uppföljning följer under året upp vad som har gjorts, samt ställer detta i relation till tidigare års resultat etcetera. Sedan går det ju aldrig att isolera effekten av just dessa pengar från andra insatser som görs. Lärarförbundet har tagit fram ett likvärdighetsindex i sin senaste ranking. Vad är ditt intryck av den? – Det är en del av en av många mätningar, vi har inte så stort fokus på olika mätningar. Vi vet dock att vi har en väg kvar vad gäller skolresultaten, men vi ser parallellt med denna mätning att våra skolor visar på en positiv trend. ● Är du nöjd med den ekonomiska information du får? Björn Jansson, regionstyrelsens ordförande, Gotland: – Man bör ge information ur fler samhällsperspektiv, exempelvis hållbarhet. Och det är inte alldeles enkelt att göra ekonomiska rapporter så det begrips i lekmannakretsar, det är mer anpassat för oss i regionstyrelsen och arbetsutskott. Vad som också behövs är snabbare uppföljningar, helst på månadsbas, så man hinner reagera. Det är inte kul att få veta något i november som kullkastar hela budgeten. 12 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Peter Roslund, kommunstyrelsens ordförande, Piteå: – Informationen är inte anpassad för lekmannapolitiker. En resultaträkning kan vara enkel, men under ytan finns frågor som inte är lätta, som pensionsskulden. Och det är viktigt att det är relevant information, att man snabbt kan hitta till väsentligheter. Jag vill också ha mer jämförelser. Förut fanns ett rättesnöre i ”Vad kostar verksamheten i din kommun?” från SKL. Den vill jag ha tillbaka. Marianne Eriksson, ordförande i omsorgsnämnden, Kristianstad: – Informationen är lagom. Inför nämnd mötena en gång i månaden ser vi var vi står ekonomiskt. Och som ordförande får jag direkta signaler om tendenser, avvikelser eller om något sticker ut. Jag tror informationen är förståelig, jag har inte hört av andra att det skulle vara svårt. Vi jämför oss med Karlskrona, Kalmar, Växjö och Halmstad som är lika stora, men det samarbetet har runnit ut lite i sanden. BILD: ISTOCK SOVRA. Utmaningen för ekonomer är att skala ner, särskilt med den allt tätare rapporteringen. Våga välja det viktiga! n Att sortera, sammanfatta, navigera – det är ut maningen i en allt stridare ström av information. – Det kan bli för detaljrikt. Man lämnar över analysen till politikerna. Där kan ekonomer bli bättre, säger Christine Feuk, SKL. M TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ ånadsvisa rapporter till nämnder har blivit standard i kommuner, och det blir allt vanligare med en extra delårsrapport. Men bra information handlar inte bara om att få upp hastigheten, påpekar Christine Feuk, projektledare på SKL:s sektion för demokrati och styrning. – Det gäller också att ha bra kvalitet. Det finns en risk att du hastar fram prognoser som en månad pekar åt ena hållet och nästa månad åt andra hållet. Politiker måste kunna lita på informationen. En annan fara är att ekonomer gräver ner sig. ”Välj ut några nyckeltal, de som är kritiska.” Christine Feuk. – Det är lättare att beskriva smådetaljer än att analysera om målen blivit uppfyllda. Vi kämpar med att få ekonomer att lyfta blicken och se helheten. Analysen borde komma oftare, typ ”vi ser växande underskott, det kan påverka kvaliteten, åtgärder måste till”. MÅNADSRAPPORTERING TILL NÄMNDER tror hon kommit för att stanna. – Om det blir mer sällan, kan det gå för lång tid innan nämnden reagerar på av vikelser. Men med alla handlingar kan det bli för stort material för politiker att läsa in. – Det är lätt att skriva mycket, svårare att skriva mindre. Välj ut några nyckeltal, de som är kritiska. Och lyft fram dem som visar om det går åt rätt håll. Att databaser blivit mer tillgängliga har gjort det lättare och vanligare att sätta mål. – Man har gått från att inte ha några mål alls till att det blivit jättemånga. Utmaningen nu är att våga skala ned, att se vad som är viktigast. Christine Feuk uppmanar ekonomerna att en eller två gånger om året ha en dialog med politikerna och fråga om de får vad de behöver. ANPASSAR. Informationen ska göra nytta, anser Gunilla Josefsson. Kungsbacka kommun har valt att backa något när det gäller mängden information. Tidigare lämnades en extra delårsrapport på våren, men den har ersatts av en mindre avstämning som bara går till kommun styrelsen. Nämnderna har månatliga rapporter och centralt finns det inte behov av mer, anser Gunilla Josefsson, kommunens ekonomichef. – Detta med uppföljning är intressant. Det beror på hur mycket pengar man har. HON KAN JÄMFÖRA sitt nuvarande arbete i välmående Kungsbacka med motsvarande tjänst under Stenungsunds kommuns värsta krisår. – Där rapporterade jag varje månad hur det såg ut på lånesidan och vilket ränteläge vi hade. Information är inte till för dess egen skull, påpekar Gunilla Josefsson. – Efter ett tag måste man fråga politikerna: ”tänker ni fatta beslut?”. Ligger man inte bra till, måste man våga ta beslut och ändra riktning. ● KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 13 Plus/minus för Öppna Jämförelser + – n Vården får insyn… n …men pedagogiska mått för patient saknas. n Viktigt mäta rätt saker… n …inte meningslösheter. n Ska ge ökad kvalitet… n …inte av ekonomiskt syfte. n Ge patient rätt info och återkoppling… n …inte för att landstinget ska glänsa. n Bör vara obligatoriska… n …inte fritt valt arbete. n Ska vara lättillgängliga… n …och kunna förklaras tydligt. Öppna jämförelser vässar vården n Öppna jämförelser har öppnat ögon inom sjukvården, men många menar att effekten av data fortfarande är begränsad. Ibland är också måtten för grova och kan dölja problem som vårdplatsbrist, påpekar läkare. Region Örebro län försöker bryta ner siffrorna i åtgärdsplaner. TEXT: AGNETA BORGSTRÖM M Karin Båthelson. Ingrid Östlund. 14 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Christer Lundqvist. Joakim Ramsberg. yndigheten för vårdanalys slog redan 2012 fast i en utvärdering att Öppna jämförelser har skapat ett tydligt mervärde i sjukvården och stärkt chanserna att förbättra kvaliteten, men betonade också baksidor med arbetssättet. Utredaren Joakim Ramsberg efterlyser mer jämförande data och bakgrundsinformation: – Det är väldigt bra att öppna jämförelser görs i sjukvården, men fortfarande är det svårt för vården att få reda på varför vissa får sämre och andra bättre resultat. Vilka åtgärder, insatta resurser eller ändrade arbetssätt har inneburit förändringar som syns i öppna jämförelser, frågar han sig. ÖPPNA JÄMFÖRELSER MÅSTE därför användas mer och annorlunda, anser myndigheten i åtskilliga inlägg i debatten. Att bara publicera jämförande data på en rankningslista leder i sig troligen inte till någon kvalitetsförbättring. Data och jämförelser måste användas i ett organiserat förbättringsarbete som kan innebära att ta reda på hur de som presterar bäst i ligan har lyckats uppnå de goda resultaten. – Vårdprofessionerna har en lång tradition av att lära av varandra under exempelvis Kirurgveckan, men det förefaller inte som att öppna jämförelser leder till något väldigt omfattande utbyte, säger Joakim Ramsberg. EN ANNAN SVAGHET är att verklig transpa- rens för patienter som rör vårdens kvalitet saknas. För att patienter ska kunna tillgodogöra sig resultaten krävs, enligt Johan Ramsberg, avsevärt förbättrade kommunikationskanaler och presentationsformer. Liksom en förstärkt tolkning och analys av data. Läkarprofessionen har ofta hyllat systemet med öppna jämförelser, men ser också att måtten kan bli för ”grova”. Måtten som snarare döljer än påvisar problem. Läkaren Karin Båthelsson, Sjukhusläkarna, talar om den egna genomlysningen av data som gjorts i tidningen Sjukhusläkaren. – Öppnar de öppna jämförelserna för en jämlik vård? Det är frågan. Vi har sett att informationen som kommer ut av jämförelserna tyvärr kan manipuleras eller blir så aggregerade att de inte säger något, säger hon och fortsätter: BILD: ISTOCK Följa upp och utvärdera ”Generellt i sjukvården är de flesta mycket positiva till att mäta och undersöka kvalitet.” PROFESSION. Vårdpersonal är vana att lära av varandra. Däremot är man skeptisk till mätningar utan klara syften att höja vårdkvaliteten. – När tidningen tittade på vårdplatser på sjukhusnivå såg allt fint ut i de öppna jämförelserna, men när siffrorna bröts ned till kliniknivå upptäcktes över hundra kliniker som alltid var överfulla, säger Karin Båthelsson. ATT ETT SÅ uppenbart problem inte synlig- görs bättre tyder på att data alltid måste brytas ned, enligt henne. Samtidigt påpekar hon att sjukvården själv inte alltid vill redovisa de mörka sidorna. – Fakta kan alltid snedvridas. Ett exempel är resultat från Kömiljarden, där kliniker kan sända iväg patientköer till andra sjukhus för att kunna inkassera pengar från systemet, säger Karin Båthelsson. Hon tycker att Öppna Jämförelse fortfarande lider av barnsjukdomar och att fokus måste ligga på att utveckla arbetsprocesser och data. I svallet efter avslöjandet om vårdplatssiffror i facktidningen har inte så mycket gjorts för att förnya kvalitetsmåtten, menar hon. – Generellt i sjukvården är de flesta mycket positiva till att mäta och undersöka kvalitet. En viss skepsis finns dock om man mäter rätt saker och varför och för vem. Det ska leda till kvalitet. Ett exempel på en svaghet är att inbördes mått kan bli ointressanta om det saknas mål för vad som är önskvärd eller icke-önskvärd nivå. Landstingen har klassats i ett gröntgult-rött färgsystem, där även lägsta betyget ”rött” kan vara godkänd nivå. – Det har skett en bra utveckling av indikatorerna sedan vår rapport. De har tagit bort den där färgmarkeringen som uppenbart blev tokig och har nu fler indikatorer med målnivåer som sätts av kliniska experter, säger Joakim Ramsberg. I STORT SETT alla mått som används i de öppna jämförelserna är relevanta, menar Joakim Ramsberg, som betonar att kommunikationen av mätningarna bör ändras, snarare än måtten. – Måtten måste förklaras och sättas i ett sammanhang. Till exempel är andelen strokepatienter som får trombolysbehandling i rätt tid förmodligen ett jättebra mått på strokevårdens kvalitet, men det är inte särskilt lätt för patienter att omedelbart begripa det. I Region Örebro län anser ekonomichef Christer Lundqvist att det mest finns fördelar med arbetssättet. I Öppna Jämf örelser finns numera kostnadsjämförelser på verksamhets- och ingreppsnivå. – Utifrån detta hittar vi skillnader och ser olikheter som kan åtgärdas. Ibland beror det på att sätten att redovisa kostnader är olika och då kan vi komma till större samstämmighet i redovisningen. Ibland hittar vi olikheter som leder till djupare analys, säger han och förklarar: – Till exempel har vi upptäckt att vissa verksamheter, som hjärtsjukvården, har en förhållandevis hög kostnad med nuvarande volymer. Med resultaten i öppna jämförelser som grund har vi ändå kunnat konstatera att kostnaden inte skulle bli lägre om vi istället köpte den typen av vård i större omfattning. EFTER DEN SENASTE versionen av Öppna Jäm- förelser har landstinget tagit fram åtgärdsplaner för olika vårdområden, ett arbete som leds av Ingrid Östlund i förvaltningsledningen. På varje klinik och vårdområde där det finns statistiskt säkerställda skillnader mot riket har de arbetat metodiskt med en plan för att förbättra. Hur kan vi lära av dem som är bättre? är hennes devis. – Vi är egentligen ointresserade varför skillnaderna finns, utan går mer rakt på sak och frågar: hur vill ni jobba med detta. Vi kan också ställa frågor om resultat och förändringstrender med mycket tätare intervaller än vad man gör från öppna jämförelser, säger Ingrid Östlund. Ett exempel är diabetesvården där diabetesteamen på de tre egna sjukhusen och på vårdcentralerna varje månad tar fram egna resultat kring till exempel de egna patienternas blodsockerkontroll. – Diskussionen i teamen fokuseras på att ge patienten det bästa och hur man tillsammans ska nå dit. På så sätt blir personalen också mer samstämd i sin diskussion med patienten och ”resultaten” blir mindre personberoende. Om man dessutom i täta uppföljningar ser förbättringar ökar det motivationen och glädjen i arbetet. ● KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 15 Porträttet Möte m ed Ardalan Shekarabi Civilminis ter KARTRITARE. Ardalan Shekarabi tar sig an en organisationsfråga där hans föregångare inte nått ända fram. En minister redo att styra om Tätare uppföljning av kommunernas ekonomi, tuffare krav i upphandlingar och en översyn av både region- och kommungränserna. Civilminister Ardalan Shekarabi börjar bli varm i kläderna. n E TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN fter sex månader som statsråd har Ardalan Shekarabi (S) fattat pennan för att rita om Sveriges administrativa gränser. Han gör ett nytt försök att dela in landet i några få och slagkraftiga regioner. – Jag upplever att det finns ett stort intresse bland breda grupper för att skapa större landsting. Ska en utredare se över hela regionindelningen eller är de regioner som tillkommit under senare år undantagna? 16 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 – Inga områden är uttalat undantagna. Det blir förhandlingspersonernas uppgift att tillsammans med landstingen finna en ny lämplig indelning och därmed också redovisa hur många regionerna bör vara. Utgångspunkten är att vi behöver färre och större landsting än idag. Kommer det att ingå ett större mått av tvång i den här regionreformen jämfört med tidigare försök? – Exakt hur processen ska gå till får vi återkomma till. Någon ny regionutredare är ännu inte utsedd. Tidigare har både Ansvarskommittén, under ledning av Mats Svegfors, samt Skatteverkets förre generaldirektör Mats Sjöstrand försökt få gehör för regionala omstöpningar. Det senaste resultatet av utredningsarbetet är att en handfull landsting vid årsskiftet fick ett utökat ansvar för regional utveckling och därmed också rätt att kalla sig regioner Civilministern öppnar även dörren för en kommunreform: – Att det finns utmaningar när det gäller primärkommunernas organisation råder det ingen tvekan om. Vi har inlett en dialog med företrädare för kommunerna och nyligen Ardalan Shekarabi Född: 1978 i Manchester. Bor: Knivsta. Familj: Gift, tre barn. Utbildning: Juristexamen och två års forskningsstudier i offentlig rätt, Uppsala universitet. Poppius journalistutbildning. Samhällsvetenskapligt program på gymnasiet, Vasaskolan, Gävle. Politiska uppdrag: Suppleant i Socialdemokraternas verkställande träffade jag kommunalråd och landstingsråd i Västerbotten, Dalarna och Gävleborg. Dalarna har 15 kommuner idag. Vore det bättre om de var färre? – Jag tror man måste titta på frågan bredare än så. På vissa ställen kan det vara aktuellt med kommunsammanläggningar. På andra ställen kan det vara bättre att stärka förutsättningarna för samverkan. En tredje väg kan vara en ansvarsfördelning där alla kommuner inte ansvarar för allt. Förmodligen behövs en kombination av flera lösningar. Är regeringen även på gång att tillsätta en person som ska utreda dragningen av kommungränserna? – Nu försöker vi först få en bild av hur arbetet ska bedrivas. Men att vi ska ta tag i de frågor som rör kommunsektorns organisation är det ingen tvekan om. Det måste vi göra. Vad gör regeringen åt kommuner som inte sköter sin ekonomi? – I grund och botten ska vi försvara den kommunala självstyrelsen. Men samtidigt måste regeringen bättre kunna följa upp kommunernas ekonomi. Inom regerings kansliet pågår ett arbete som snart avslutas, om hur regeringen ska ta fram metoder och modeller för uppföljning av kommunal ekonomi. Vi måste ha en klar bild av hur ekonomin i kommunerna ser ut. Kan det bli aktuellt att införa någon form av kontrollfunktion? – Några sådana planer finns inte. Utgångspunkten är att uppföljningsarbetet ska bedrivas inom ramen för principen om det kommunala självstyret. Vi har i dagsläget inget rättsligt instrument för tvångsförvaltning av kommuner och jag har ingen anledning i dagsläget att vilja ha en annan modell. Hur ser du på medfinansiering – är det en bra modell? – Att det finns en möjlighet att frivilligt medfinansiera bland annat satsningar på infrastruktur är bra, men här finns också risker. Tanken är ju inte att staten ska vältra över ansvaret för finansieringen på kommunsektorn, infrastruktursatsningar ska inte göras beroende av kommunernas ekonomiska styrka. Därför har regeringen gett i uppdrag till Trafikverket att analysera medfinansiering i samband med infrastruktur. Ilmar Reepalu ska ta fram förslag till ett nytt regelverk för den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster. Vad hoppas du att utredningen ska leda till? – Att vi får förslag om hur vi ska säkerställa kvaliteten i den offentliga välfärden och att pengarna används till det utskott, riksdagsledamot 2013–2014, ordförande i Socialdemokraternas kriskommission 2010–2011, förbundsordförande i SSU 2003–2005 Semester: Älskar Italien. Åker gärna till Sydtyrolen, där han varit många gånger. ”Någon gång skulle jag vilja bo i Trento. Där finns ett bra universitet med inriktning på offentlig förvaltning.” de är avsedda för. Vi behöver tydligare regler om hur de offentliga resurserna används inom välfärden. Men valfriheten i sig – vill du ändra på den? – Nej, för oss är det viktigt att försvara mångfald och valfrihet. Det här handlar om hur regelverket ska se ut. Om kommuner finansierar omsorgsverksamhet ska pengarna också gå dit. Reepalu ska bland annat se om det går att införa en syftesparagraf i bolagsordningen, där det ska framgå att verksamheten är syftet, inte att dela ut vinst till ägarna. Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått. Anser du att man bör lagstadga om krav på bemanning? – Jag har i min tidigare roll konstaterat att det rättsligt finns möjligheter att ställa den typen av krav och att det är förenligt med EU-rätten. Exakt hur de ska utformas och vilka risker man måste se upp med måste utredningen titta på. Ägarprövningsutredningen presenterade nyligen förslag om skärpta krav på aktörer inom välfärdssektorn – vad händer med de förslagen? – Nu skickar vi ut de förslagen på remiss. I alla frågor vi jobbar med har vi utgångspunkten att söka ett brett stöd och sedan får vi se hur de olika politiska partierna ställer sig. Jag är en resultatinriktad politiker och ser ingen anledning att söka konflikt för konfliktens skull. Vilka möjligheter ser du att ställa hårdare krav i upphandlingar? – Jag ser stora möjligheter. Vi har varit för försiktiga i vår tolkning av EU-rätten och i att använda offentliga upphandlingar som verktyg för att nå politiska mål. Det handlar om så mycket pengar – en tredjedel av de samlade offentliga utgifterna – och gäller dessutom centrala verksamheter som vägbyggen och äldreomsorg.* Hur kan regeringen stödja kommunerna i det arbetet? – Den förste september börjar den nya Upphandlingsmyndigheten sitt arbete. I nära samverkan med kommunsektorn ska den ta fram riktlinjer och rekommendationer för hur vi kan förbättra de offentliga upphandlingarna. Vi kommer att jobba med jämförelser, analyser, kravspecifikationer och uppföljningar. Delvis handlar det om att göra det lättare för leverantörerna så vi får en mer enhetlig metod för kvalitetsuppföljning av varor och tjänster. Idag har vi inte ens en nationell upphandlingsstrategi. Kommer det en sådan? – Ja, det kommer en sådan under mandatperioden. Även där är nyckeln till framgång att vi gör den tillsammans med kommunerna och landstingen. ● ”Handlings utrymmet för att göra professio nella be dömningar har minskat. Det måste vi ändra på.” *Innan Ardalan Shekarabi blev heltidspolitiker hann han forska två år i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Ämnet var sociala och miljömässiga krav i offentliga upphandlingar. KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 17 Landstingsresan ”Vi behöver inte hårdare styrning av vården, snarare bättre och mer standardiserade arbetssätt.” Ett av de minsta storlandstingen, men med landets största sjukhus. Långa vårdköer, men ändå export av vård till grannarna. Uppsala har med Akade miska sjukhuset en alltför kostsam vård som kräver översyn av utgifter, personal minskningar och ökad tillgänglighet. n TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: MAGNUS LAUPA Akademisk vård tynger N Gustaf af Ugglas. Nina Lagh (M). är den rödgröna majoriteten av S, V och MP tog över majoriteten i höstas väntade enligt dem ett underskott på 300 miljoner kronor enbart för Akademiska sjukhuset. Det stora sjukhusets ekonomi är det vanligaste diskussionsämnet i kammaren, menar Johan Edstav (MP). Två tredjedelar av budgeten slukas av jättesjukhuset. – Om vi har någon kostnadsökning på några procent blir det direkt hundratals miljoner. Vi tog över ett stort underskott från den förra majoriteten och har sedan också en kostnadsökning i landstinget som vi måste göra något åt, säger han och fortsätter: – Förra året fick sjukhuset en ramuppräkning med 248 miljoner kronor. Nu måste vi se över hur resurserna kan användas på bättre sätt, menar Johan Edstav, som talar om mer ”kontroll” över utgifterna och mer ”styrning”. ÄVEN OPPOSITIONENS NINA Lagh (M) ser en oroande Johan Edstav (MP). 18 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 kostnadsökning som främst beror på slutenvårdens ekonomi med dyrare läkemedel, medicinteknik och inte minst personalökningar. – Jag tror på en omallokering av personalresurser. Vi har haft en trend med att säga upp folk, i stället för att låta måltidspersonal servera måltider och läkar sekreterare ta hand om papper. Vi har aldrig varit mer anställda än idag, så vi måste använda allas kunnande på bättre sätt, säger hon och fortsätter: – Utvecklingen idag ser tyvärr ut så att äldre erfarna slutar i vården som enda sätt för att kunna få upp lönen. Det är inte bra, vi måste satsa på bättre löneutveckling. Bilden av att alltför mycket vårdpersonal är i drift, och att de arbetar med fel saker, delas av Johan Edstav: – Man kan jämföra med Tyskland och Holland som kan klara sina behov med färre läkare än vad Sverige har. Därför måste vi se över hur vi använder personalresurser. Nina Lagh tror även på andra sätt att avlasta slutenvården. – Vi anser också att mer specialistvård bör flyttas ut från sjukhuset och bygga ut primärvården allt mer. Vi behöver inte hårdare styrning av vården, snarare bättre och mer standardiserade arbetssätt. SOM TIDIGARE INVALD i produktionsstyrelsen har hon ägnat ”ohyggligt många timmar” åt att granska budgeten och vart pengarna tar vägen. Svåranalyserat, menar hon. Med en ny ersättningsmodell för sjukhuset är nu hennes förhoppning att effektiviteten ska bättras. – Den gamla modellen gjorde att sjukhuset tjänade på att hålla kvar patienter i stället för att skicka hem dem i det DRG-system som finns. Nu har vi ett bättre system, säger Nina Lagh. Skiljelinjerna mellan det röda och det blå laget finns där, men inget av dem verkar ha en utrustad verktygs låda för hur vårdens problem ska lösas. Ingen åtgärdsplan är ännu satt i rullning. Ekonomidirektören Gustaf af Ugglas kan se tillbaka på ett underskott med minus 34 miljoner kronor för föregående år, som enligt honom borde ha legat på plus 180 miljoner kronor om det finansiella målet ska uppnås. – Med allt fler anställda, 240 fler årsarbetare, så kostar vården också mer. Samtidigt har vi producerat vård som aldrig förr under senaste året, menar Gustaf af Ugglas. Köerna till cancer-, hjärtsjukvård och reumatologi ringlar ändå långa. Tillgängligheten är till och med så Landstinget i Uppsala län n Invånare: 348 995 (Uppsala län) n Utdebitering/skattesats: 11,16 kronor n Omslutning: 15 191 (inklusive reavinster, främst försäljning Ulleråker på 1 632 mnkr, 2014) n Soliditet (inklusive ansvarsförbindelsen): -14 procent n Antal sjukhus: 2 sjukhus, 5 akutmottagningar, varav en närakut n Antal vårdcentraler: 47 vårdcentraler, varav 21 privata n Resultat 2014: -34 miljoner kronor, enligt alanskrav (1 605 miljoner kronor som årets b resultat) n Ekonomisk styrmodell: Anslagsfinansiering dominerar inom specialistvården, men även mål relaterad ersättning. Inom primärvården utbetalas en kapiteringsersättning per listad patient plus besöksersättning och målrelaterad ersättning SMITTSAM. Akademiska sjukhuset i Uppsala är en av landets främsta vårdinstitutioner. Bilden är hämtad från en övning i att hantera ebolapatienter. n Läkarbesök per invånare: 3,9 n Besök annan personalkategori per invånare: 3,8 n Vårddagar per invånare: 0,7 Uppsala låg att landstinget ligger i bottenligan i landet. Därmed kan det inte heller äska så några få miljoner kronor årligen från statliga Kömiljarden. Upplandsborna får vänta på vården beroende på att grannar i de sju landstingen omkring också ska få vård. Landstinget säljer årligen vård för två miljarder kronor. På frågan om hur etisk denna ”vårdexport” är när inte egna befolkningsbehoven kan klaras, svarar han: – Vi har problem med köerna och jobbar för att få ned dem, men vi har ett uppdrag från Uppsalaregionen att ta hand om vård från sju landsting, säger af Ugglas. HAN TROR ATT en utbyggd primärvård, fler mobila team som tar hand om vissa patienter i hemmet, är lösningar att sikta mot för landstinget. Andra tankar som debatteras i landstinget är att arbeta med nya vårdstrukturer som att exempelvis låta en och samma avdelning ha ansvaret kring patienten för remisser och kallelser för att få mer effektiv vård. Annan schemaläggning är också nytänkande som diskuteras; arbetstider som gynnar patienten. Kollektivtrafiken ha debatterats livligt i Uppsala. De politiska åsikterna går isär om biljettpriset ska sänkas eller inte. I april kommer i alla fall länskortet att rabatteras med cirka 50 kronor och nästa vår med ytterligare 250 kronor ned till cirka 500 kronor per månad. – Vi tror inte att detta är rätt väg att gå. Det kommer bara att gynna folk som redan reser kollektivt, nya grupper kommer inte att välja bussen eller tåget. Vi har ett lågt pris jämfört med andra regioner, menar Nina Lagh. – Jo, vi tror att detta är rätt sätt att öka kollektivtrafikens resande, säger Johan Edstav. ● Även ekonomer kan ha lönefrågor. Vad borde jag tjäna? Är arbetsmiljön okej? Hur kan jag utvecklas i min roll på jobbet? När du vill får du snabbt tillgång till personliga råd om din karriär eller jobbsituation via Vision Direkt. Ring eller mejla så svarar vi – även efter din arbetstid. 0:- för 3 må nader Sms:a vi sio till 72 67 n 2 Vision Direkt Professionell rådgivning 8–20 0771 44 00 00 visiondirekt@vision.se vision.se KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 19 Brokigt och bråkigt i Belgien I bråkiga Belgien har kommuner och regioner blivit immuna mot regeringskriser. – Vi klarar oss lika bra på egen hand, säger Johan Van Lierde, ekonom på Bryssels regionala förvaltning. n V ”Regioner na växer i betydelse och tar hela tiden över nya upp gifter från den federala nivån.” 20 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: MAGNUS HARTMANN interns svenska regeringskris var en västanfläkt i jämförelse med de ett och ett halvt år som belgarna senast levde utan federal regering. – Vi har världsrekordet, säger Johan Van Lierde när Kommunal Ekonomi träffar honom och ett par av hans kolleger på Brysselregionens ekonomiska och sociala råd. Hur påverkade regeringskrisen kommunernas och regionernas ekonomi? – En del frågor behandlades inte centralt eftersom det inte fanns någon federal regering, men det hade ingen större effekt på oss. Regionerna växer i betydelse och tar hela tiden över nya uppgifter från den federala nivån. EFTER VALET 2007 tog det nio månader att bilda regering. Två år senare var det dags igen – ett nyval resulterade i en ny utdragen regeringskris. Först vid årsskiftet 2011/2012 kunde en koalitionsregering bildas. Svårigheterna att sy ihop koalitioner beror i hög grad på det politiska landskapet, med ett partiväsende som är uppdelat efter språkgränserna. Belgien plågas av motsättningar mellan de flamländska och fransk talande delarna. Hotet om splittring hänger ständigt över den federala staten. Johan Van Lierde och hans medarbetare ger råd till den regionala regeringen inför olika beslut. – Råden omfattar allt som kan ha en ekonomisk eller social aspekt – från arbetsmarknad till bostadsplanering och brandförsvar. Johan Van Lierde har studerat både ekonomi och juridik, är biträdande chef och har ett 20-tal medarbetare. I normala fall har de 30 dagar på sig att förbereda sina råd. – Varje person är specialist på ett område, men måste också vara beredd att göra annat. EKONOMEN ALEXIS GÉRARD koordinerar arbetet med att förmå företagen att ge unga en chans att hitta ett jobb. – Arbetslösheten bland ungdomar är hög. De kommer hit från andra regioner och andra länder för att jobba, men många har svårt med språket och är inte tillräckligt kvalificerade. Nedanför balkongen rusar trafiken fram på Bischoffsheimlaan. Av de 600 000 personer som arbetar i Bryssel pendlar nästan hälften in från Flandern och Vallonien. Konflikten mellan flamländare och valloner har djupa rötter och har skärpts de senaste årtiondena. Medan flamländarna vill ha större självstyre och behålla sina skatteintäkter, önskar vallonerna i högre grad hålla ihop landet. Stora resurser förs över från Flandern till Vallonien där ekonomin är svagare och arbetslösheten högre. Efter valet 2014 bildades en mitten-högerregering och för första gången ingår nu ett parti som argumenterar för en delning av Belgien. Regeringen kallas den Utblick FISKHANDLARE. Souliman Karfachs butik besöks av en strid ström kunder. Han tycker inte att han får ut tillräckligt mycket av sin kommunalskatt: – Kommunen borde göra mer för att förbättra villkoren för oss affärsidkare, säger han. Fakta om Belgien n Belgien är sedan 1993 en federal stat som består av de tre regionerna Flandern, Vallonien och Bryssel. Landet är också indelat i tre språkgemenskaper: den nederländsk/flamländska, den franska och den tyska. n Flandern och den flamländska språkgemenskapen sammanfaller helt. Vallonien är i huvudsak franskspråkig. Regionen Bryssel är formellt tvåspråkig (flamländska och franska), även om en stor majoritet av invånarna är fransktalande. n Belgien är dessutom indelat i tio provinser och 589 kommuner, där de folkvalda församlingarna leds av guvernörer respektive borgmästare. n Kommunalpolitiken är livlig och många politiker på hög regional och federal nivå har kvar en roll som till exempel borgmästare i sin hemkommun. Provinserna är däremot politiskt svaga. LUGNA GATAN? Belgien är ett land fyllt av konflikter. Regionerna tar hand om allt mer av den praktiska politiken. ”svenska koalitionen” på grund av att partierna har blått eller gult som sina partifärger. En av regeringens största utmaningar är att få ordning på ekonomin och minska det stora budgetunderskottet och statsskulden. För att stärka siffrorna ska pensionsåldern höjas från 65 till 67 år. TACK VARE SITT geografiska läge drar den belgiska eko- nomin stor fördel av EU:s inre marknad. Huvudstaden Bryssel är vid sidan av de många EU-institutionerna också säte för flera multinationella bolag. Den internationella inslaget märks också i en stor invandring. På Chaussée de Gand i stadsdelen Molenbeek börjar fiskhandlaren Souliman Karfach summera dagens försäljning. – Jag har det bättre här än i mitt hemland Marocko, men allt är inte bra. Det är för mycket diskriminering mot oss invandrare, säger Souliman Karfach. Molenbeek består egentligen av två delar, en med villor där välbärgade belgare bor, och en med billigare bostäder där invandrarna dominerar. Fattigdomen och arbetslös heten är stor. I kommunhuset ett par kvarter därifrån har Abdelkarim Haouari visat att det går att komma långt även med utländsk bakgrund. Efter åtta år som chef på kommunens finans avdelning tog han steget över till politiken och utsågs förra året till finanskommunalråd på heltid. I bagaget har han en examen i statsvetenskap med specialinriktning på offentlig förvaltning. Abdelkarim Haouari är tio minuter försenad till vårt möte då det var svårt att hitta parkeringsplats. – Åh, parkeringssituationen – den är för förfärlig. Och BIDRAG. Finans kommunalrådet Abdelkarim Haouari tar emot 13 miljoner euro om året från regionen. det värsta är att det är kommunens ansvar att se till att den fungerar, suckar han. MOLENBEEKS EKONOMI VILAR på fastighetsskatt, näringsskatt, en begränsad inkomstskatt och 13 miljoner euro i bidrag från regionen. – Man kan säga att vi fördelar och spenderar en del av de pengar regionen plockar in via sina skatter. Abdelkarim Haouari företräder partiet Humanistiska Demokratiska Centern, som sedan två år ingår i det lokala koalitionsstyret. Hans partikollega Ann Gilles-Goris är ansvarig för äldreomsorgen och ska se till att hemtjänsten och sociala aktiviteter för de äldre fungerar. Inte heller välfärdstjänsterna i Molenbeek påverkades särskilt mycket av att Belgien under lång tid var utan federal regeringen. – För oss i kommunen hade det inte någon större betydelse. Det mesta av vardagen styrs ändå av regionen, säger Ann Gilles-Goris. ● NAVIGATÖRER. Alexis Gérard, Johan Van Lierde och Ann Gilles-Goris på Brysselregionens ekonomiska och sociala råd navigerar i ett osäkert politiskt landskap. KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 21 BILD: ISTOCK Skärp utvärderingen av kommunal IT Hantering av IT inom kommunal verksamhet borde utvärderas bättre. Kommunledningar och politiker behöver mer kunskap för att kunna bedöma om hantering och resursanvändning sker på ett bra sätt, anser Göran Persson Lingman, revisor på PwC . n G enerellt borde IT-hantering och IT-verksamheten följas upp mer. Det handlar till exempel om att se till att styrande dokument som fördelar roller och ansvar är kända och tillämpas. Man borde också se till att användarna har tillräcklig kunskapsnivå och att infrastrukturen fungerar tillräckligt bra, säger Göran Persson Lingman som genomfört revisioner av IT-hantering i ett 30-tal kommuner. Han anser också att kommunledningar inte har tillräcklig koll på hur systemen fungerar, om problem och risker. Att IT fungerar på ett säkert sätt är idag viktigt inom alla verksamheter. Men, finns det några områden där det är extra viktigt att tekniken fungerar som den ska? – Ja, där externa intressenter drabbas som inom den sociala verksamheten, skolan och ”Om till exempel en lärares dator inte fungerar kan det drabba en hel klass.” 22 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 TEXT: THOMAS ÖSTBERG vården. Om till exempel en lärares dator inte fungerar kan det drabba en hel klass, säger Göran Persson Lingman. Just inom skolan har han noterat stora skillnader i hur väl IT stöder verksamhetskraven. INOM EN KOMMUN finns mycket att utvärdera som berör IT-hantering. Tre viktiga frågor att söka svar på är enligt Göran Persson Lingman: • Är kommunledningen medveten om IT:s betydelse för verksamheterna och externa intressenter? • Sker det regelbundna analyser av sårbarhet och risker? • Finns det dokumenterade spelregler för att stödja gynnsam hantering av IT utifrån verksamhetens krav (till exempel styrdokument som beskriver processer och fördelar ansvar och roller tydligt)? I DET STÄNDIGT aktuella ämnet outsourca eller sköta all IT internt har inte Göran Persson Lingman någon uttalad åsikt: – I mina granskningar har jag inte sett att något av alternativen fungerar bättre. Andra faktorer är mycket viktigare. Som att systemförvaltaren måste se till att systemet fungerar i användarledet. Annars spelar det Bidra till bättre utvärdering av IT-verksamheten n Medverka till att införa en finansieringsmodell som gynnar god hantering av IT ur ett helhetsperspektiv – undvik suboptimering. n Medverka till att värdera nyttoeffekter gentemot kostnader och medverka i olika typer av uppföljningar. n Medverka till att ledningen har koll på vad den totala IT-hanteringen inom kommunen kostar – inte bara vad IT-avdelningen kostar. ingen roll om IT-avdelningen är intern eller extern. EN VARIABEL SOM försvårar en jämförelse är den ”gråzon” med arbetsuppgifter som en kommunal IT-avdelning ofta servar med. – Det är ofta jobb som förvaltningen i högre grad borde göra själv. En extern leverantör tar betalt för allt, vilket i sig kan skapa större ekonomisk medvetenhet, säger Göran Persson Lingman. På frågan om hur kommunal IT kan effektiviseras är hans ledord kommunikation och mer samarbete mellan IT-folk och kommunledning: – Sedan tror jag även att olika kommuner och förvaltningar kan samarbeta mer. Till exempel kan man dela på spetskompetens och utnyttja varandras tekniska resurser för att skapa en högre säkerhet. ● Nu har Kolada blivit ännu lättare att använda Gå in på kolada.se och prova nya Jämföraren! Kvalitet och resultat Nyhet! Befolkning detaljerat Ekonomisk hållbarhet 2000 1500 1000 2011 500 2012 2013 Visa underliggande data 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födda, antal Döda, antal Utflyttade, antal Inflyttade, antal 2011 2012 Visa underliggande data Nu har vi lanserat Jämföraren – en ny funktion som gör det enklare än någonsin att göra jämförelser i Kolada. Med Jämföraren kan du enkelt få en översiktlig bild av kommunens resultat på olika nivåer, tack vare vårt nyckeltalsurval och våra visuella index med tydliga färger. Du kan också till exempel se utvecklingen över tid och visualisera dina jämförelser i diagramform. Dessutom har vi passat på att ge hela Kolada en ansiktslyftning. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada förvaltas och utvecklas av RKA och är helt gratis att använda. Om du behöver stöd i ditt analysarbete, hör gärna av dig till oss! Läs mer på www.rka.nu kolada.se 2013 Aktuellt KEF Ny medarbetare ■ FÖRENINGENS KANSLI har fått tillökning. Det är Emilia Simons som kommer att jobba med föreningens växande administration och olika praktikaliteter. Hon kommer ursprungligen från Mora och har en bakgrund inom scenkonst och dans, men bytte bana till PR och kommunikation. Hon har hunnit med en hel del: varit dansare på Dalateatern i Falun, jobbat i Mora kommun, på Gardemoens flygplats i Oslo och på en kommunikationsbyrå i Falun. – Jag ska jobba som administratör i första hand, men eftersom jag är kommunikatör också kan det kanske bli en del sådant. Det ska bli jättespännande, det är ju en förening som växer, säger Emilia som är nyinflyttad i Gävle. Efternamnet, skvallrar det om engelskt påbrå? Inte alls, det är äkta dalmål och uttalas därefter. Bara så ni vet, nästa gång ni pinglar till kansliet. Kansliet har flyttat ■ FÖRENINGENS KANSLI hittar ni numera på adressen Norra Slottsgatan 7A, 803 20 i Gävle. Kansliet delar lokal med Gomorron Reklambyrå, för den som undrar över eventuella hipstervibbar i fastigheten. REKORD. Ett starkt år för KEF och rekordmånga besökare på föreningsmötet. Rekordår för föreningen ■ DET HAR varit ett starkt 2014 för föreningen. Nytt medlemsrekord med 4 055 medlemmar. Föreningen har också slagit nytt rekord i antal genomförda kurser (114) och antal deltagare (3 548). Det här avspeglas förstås i ekonomin. På tre år har omsättningen fördubblats, från 11 miljoner till dryga 22 miljoner kronor förra året. Tips på Kontentan! Den lyckliga pessimisten. Författare: Jan Bylund & Mattias Lundberg. Har du tröttnat på självhjälpsböcker och slentrianmässiga fraser som ”tänk positivt”? Då är det här boken för dig. 24 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Forskarhörnan PIERRE DONATELLA Forskarredaktör och biträdande föreståndare vid Kommunforskning i Västsverige. Trender – och mottrender A lltfler blir föremål för alltmer granskning. Det är en av de stora förvaltningspolitiska trenderna under de senaste decennierna. Vad som också kan sägas vara en trend är att kritisera denna utveckling. Det är något som gjorts på bred front under senare år, både i den allmänna debatten och i den akademiska litteraturen. ”Det politiska försöket att avveckla NPM framstår som svårt att realisera.” I DET HÄR numrets första artikel på forskarsidorna skriver Emma Ek Österberg om utvecklingen. Hon efterlyser en mer nyanserad diskussion och debatt med utgångspunkt i hur styrmetoden används och vad den får för konsekvenser. Resonemanget påminner i vissa avseenden om argument som används i debatten som förs angående New Public Management (NPM). Det som brukar samlas i NPM-begreppet är som bekant en rad företeelser såsom decentralisering, mål- och resultatstyrning, marknadisering, avprofessionalisering etcetera. NPM är med andra ord väldigt många saker på en och samma gång. Vissa aspekter utgör dessutom konkurrerande värden. Inte minst mot bakgrund av detta framstår det politiska försöket att avveckla NPM som svårt att realisera. Regeringen har meddelat att man avser utreda hur en ny styrmodell kan införas i offentlig sektor. Som en del i den planerade förändringen har ett antal kunskapsseminarier genomförts på universitet runt om i landet. För den som är intresserad och vill läsa mer om forskarnas syn på saken så rekommenderas senaste utgåvan av Organisation och samhälle (se FoU-nytt). I DET HÄR numrets andra forskarartikel skriver Robert Jonsson om styrning och organisering av sociala investeringar i kommuner. Artikeln bygger på en bok som han samförfattat med kollegor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Idag arbetar drygt var femte kommun med någon form av social investering. Så även det här får betraktas som en trend. ● Forskare skriver Granskning en universalmedicin för samhällskroppen Omfattningen på granskandet har ökat explosionsartat sedan 80-talet i hela västvärlden. Samma sak kan sägas om kraven på granskning och den uppmärksamhet granskande styrmetoder tilldrar sig. Granskning har kort och gott kommit att bli en ”universalmedicin” mot allehanda problem, skriver förvaltningsforskaren Emma Ek Österberg. n H ar du blivit granskad någon gång? Jaså, många gånger! Kanske jobbar du med G granskning? Då är du inte EMMA EK ÖSTERBER ensam. En stor mängd mynöggsh tnin val För vid re ska For universitet digheter och företag ägnar skolan vid Göteborgs in vid em kad gsa tnin val sig åt granska och bedöma och För Södertörns högskola. olika företeelser: Är redovisningen gjord i enlighet med god redovisningssed? Används resurserna effektivt? Uppfyller verksamheten kraven på god kvalitet? Lever organisationen upp till bestämmelserna i regelverken? Gemensamt för dessa granskningsmyndigheter och granskningsföretag är att de förväntas vara oberoende. Oberoendet ses som en garant för opartisk genomlysning och trovärdiga framställningar. På så vis får deras bedömningar ett värde. För visst lyssnar ni till Skolinspektionen, när de efter gedigen GRANSKNING FÖRESPRÅKAS OFTA som ett sätt att skapa transparens. Det förknippas med demokratiska ideal om öppenhet, insyn och ansvarighet. Granskning förespråkas också som ett sätt att åstadkomma förändring och utveckling, till exempel effektiviseringar eller kvalitets höjningar. Därtill är syftet ofta att bidra till ökat förtroende. Granskning har kort och gott kommit att bli en ”universalmedicin” mot allehanda problem. En administrativ garant för god och regelriktig verksamhet. Samtidigt leder granskning ofta till krav på ännu mer granskning. Det finns alltid fler organisationer eller nya dimensioner i den organisatoriska vardagen att granska. Också granskarna måste granskas förstås! Så har granskningsaktiviteterna BILD: ISTOCK Månadens forskare granskning levererar en bedömning av skolors kvalitetsarbete? Eller när kommunens livsmedelsinspektörer efter mätning och observation bedömer livsmedelshanteringen på lunchrestaurangerna dit ni brukar gå? Granskning i olika former har blivit allt vanligare i samhället. Inte minst inom offentlig sektor. Det utvärderas, inspekteras, revideras, certifieras, ackrediteras, kvalitetssäkras i en omfattning av sällan skådat slag. Att organisationer är föremål för granskning och kontroll av myndigheter och företag är i sig inget nytt. Däremot har omfattningen på granskandet ökat explosionsartat sedan 80-talet i hela västvärlden. Samma sak kan sägas om kraven på granskning och den uppmärksamhet granskande styrmetoder tilldrar sig. Tendensen har beskrivits som en förvaltningspolitisk megatrend som går hand i hand med New Public Management. Granskningssamhällets framväxt är tätt sammanlänkad med mål- och resultatstyrning och med en ökad betoning på marknadslika styrinstrument. Det är förknippat med rationalistiska ideal om ordning, verifikation och evidens – med ökad dokumentation och krav på uppföljning som konsekvens. TRÄNGD. För mycket uppföljning och utvärdering kan leda till av professionalisering. KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 25 Forskare skriver ”Den väsentliga frågan är på vilket sätt styrmetoder gör nytta och för vem.” Att ordna och (och marknaden för granskning) exploderat och organisationer – både offentliga och privata – har fått vänja sig vid att regelmässigt inta rollen som granskad. Har ansvarigheten stärkts, kvaliteten höjts, insynen ökat i takt med det ökade granskandet? Har människors förtroende ökat? Ja, det finns gott om exempel på när så skett. Jag har i min egen forskning om tillsyn sett hur granskning kan främja lärande och hur den kan göra nytta för dem den är till för. Men, med ett par, tre decenniers intensivt granskande bakom oss är det också uppenbart att det finns en baksida. Granskningslogiken tycks ha urholkat tilliten snarare än det motsatta. Målförskjutning, avprofessionalisering och en anmärkningsvärd ökning av dokumentation i alla dess former är några exempel på bieffekter av granskandet som noterats. Det är problem att ta på stort allvar eftersom det upptar organisationers tid och resurser. Särskilt överraskande är dock inte bieffekterna. Granskning kräver granskningsbara organisationer. Granskning är genomförbart för att de granskade gör sin verksamhet möjlig att bedöma. Det leder därför fel att kalla granskningsbarhet för en negativ bieffekt av granskning. Snarare är det en förutsättning inbyggd i de granskande styrmetodernas logik. n Forskare vid Centrum för kommunstrate giska studier har skrivit en bok om organisering och styrning av sociala investeringar i kommuner. Sociala investeringar är ett resursfördelningssystem som bland annat syftar till att skapa innovationer. Det skriver Robert Jonsson, en av författarna till boken. PROBLEM OCH LÖSNINGAR hänger ihop. Under flera årti- onden har granskning betraktats som en rimlig – till och med given – lösning på allehanda problem. Ett skäl till det är att problemen, precis som lösningarna, är en del av styrparadigmet. När problem formuleras och synliggörs byggs lösningarna in. Att skissera olösliga problem leder ingenstans. Det är när problem matchas mot lösningar som de blir styrbara. Samma sak gäller naturligtvis när granskning problematiseras. Vilka lösningar är inbyggda i den problembeskrivningen och vilken riktning leder den oss i? Metodutveckling, kursändring, professionalisering, centralisering, decentralisering, samverkan, avveckling, standardisering, renodling är alla rimliga lösningar beroende på vilken problembild som skisseras. Här behövs en nyanserad diskussion inför framtiden! Kritiken mot granskning har vuxit under senare år. Problematiseringen är i full gång, värdet av granskning ifrågasätts allt oftare. Kraven på att mäta och redovisa effekterna av granskning ökar och på så vis driver också kritiken fram mer granskning. Också de som argumenterar emot den rationalistiska idé och praktik som präglar granskning förväntas argumentera på rationella grunder (mätning och evidens)! Många är principiellt för eller emot granskning. Det är märkligt, precis som det är märkligt att vara för eller emot vilken annan styrmetod som helst. Det är hur styrmetoder realiseras och vad detta får för konsekvenser i praktiken som spelar roll. Den väsentliga frågan är på vilket sätt styrmetoder gör nytta och för vem. Och för all del – på vilket sätt de gör onytta och för vem. Utmaningen handlar om att se bortom de förföriska idéerna utan att låta en alltför förenklad bild av problemen styra lösningarna inför framtiden. ● 26 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 ILLUST RATIO N: LAS SE WID LUND Forskare skriver styra sociala investeringar S venskt välfärdsarbete har en lång tradition och arbetet handlar idag om att säkra och utveckla medborgarnas välfärd. På senare år har både det förebyggande och utvecklande arbetet fått ett allt större fokus, vilket inte minst märks av då allt fler kommuner och regioner i Sverige börjat organisera och styra välfärdsresurser via sociala investeringar. Hösten år 2014 fanns någon form av sociala investeringar i cirka 65 kommuner, som tillsammans hade avsatt cirka 1,18 miljarder kr för detta.1 En del kommuner hade valt att kalla den här typen av samlade resurser och relaterade strukturer för en social investeringsfond. Inom ramen för de senare genomförs sociala investeringsprojekt, det vill säga projekt som får utnyttja resurser från sociala investeringar för att hitta effektiva förebyggande lösningar på befintliga sociala problem. Boken bygger i huvudsak på tidigare studier och redovisade resultat av relevans för organisering och styrning av sociala investeringar i en kommunal kontext samt på en fallstudie av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond. Även om det är flera kommuner som arbetat aktivt med sociala investeringar sedan början av 2010-talet är Norrköping en av de som kommit längst i sitt arbete. Det föll sig därmed naturligt för SKL att förorda Norrköping som fallstudie. Via SKL har även andra kommuner kunnat inkluderas i boken. EN VIKTIG DEL i boken är att bidra till ett klargörande av vad sociala investeringar är. Skolan är en social investering som funnits under en lång tid i Sverige, men det är inte den typ av social investering som behandlas i boken – snarare är det tilläggsinvesteringar med fokus på lärande. Sociala investeringar handlar om att genom tidiga insatser skapa förutsättningar för kommunen/ olika verksamheter i kommunerna att ta fram metoder för att kunna utveckla verksamheter som arbetar med att stödja medborgare genom exempelvis arbete med ökad skolnärvaro, förbättrad självkänsla, förstärkt CV, familjestöd etcetera. Ytterst handlar insatserna på individnivå om att långsiktigt skapa anställbara medborgare som kan ta ansvar för sina liv och därmed agera som en tillförande aktör i samhället, både socialt och ekonomiskt. Insatserna i sig skapas utifrån ett fokus på metodprövning (pröva befintliga metoder), metodutveckling (utveckla befintliga interna metoder) och/eller social innovation (skapa helt nya metoder). Utgångspunkten för sociala investeringsprojekt är att långsiktigt skapa multiplikatoreffekter, det vill säga att projekten leder till effekter och lärande som sedan förmeras, Månadens förstoras och förädlas i den forskare ordinarie verksamheten. Effekter som förmeras, förstoras ROBERT JONSS ON och förädlas handlar bland Forskare vid Ce annat om att många fler än ntrum för kommunstrate giska studier projektdeltagarna upplever (CKS), Linköpin gs universitet. effekterna, och förhoppningsvis i ökad utsträckning. Avseende lärandet bidrar det istället till att nya eller förändrade rutiner och processer skapas i organisationen, som i sin tur beskrivs i olika policydokument och därmed blir föremål för ekonomistyrning. I BOKENS INLEDANDE kapitel presenteras totalt fem övergri- pande frågeställningar som boken utgår från. Dessa fem är: •A v vilka skäl kan kommunerna arbeta med sociala investeringar och vilka kontextuella förhållanden bör beaktas i detta arbete? (Kapitel 2) •V em bör äga sociala investeringar och vad består det aktiva ägarskapet av? (Kapitel 3) •H ur kan sociala investeringsprojekt organiseras? (Kapitel 4) • Hur vet vi att vi gör rätt? (Kapitel 5) •V ilka prestationer, effekter och multiplikatoreffekter uppstår? (Kapitel 5) Utifrån frågeställningarna har en övergripande modell skapats (se nedan). Dess syfte är att illustrera de viktiga övergripande komponenterna och den sammantagna helheten när det gäller organisering och styrning av sociala investeringar. I modellen är sociala investeringsprojekt placerat i toppen av ”kommunhuset” för att synliggöra att dessa är den huvudsakliga utgångspunkten i sociala investeringar. Det är inom projekten som prestationer och kunskaper utvecklas, som i sin tur ska leda till effekter för individer och organisationer. Men det är först när dessa förändringar omvandlas till multiplikatoreffekter som en mer effektiv kommunal verksamhet skapas. DET AKTIVA ÄGARSKAPET utgör hjärtat i arbetet med sociala investeringar, då det innebär ett ansvar för helheten likväl som för säkerställandet av multiplikatoreffekter. Den lärande utvärderingen har en central roll kopplat till det sistnämnda, då den ska bistå både projekten och de aktiva ägarna med att sätta fokus på prestationer, effekter och just multiplikatoreffekter – från ansökningsfasen till implementeringen av lärandet i den ordinarie verksamheten. I det är en kontinuerlig interaktion mellan projektet, de aktiva ägarna och de lärande utvärderarna viktig. I modellen symboliserar trapporna och de öppna dörrar en ”Utgångspunkten för sociala investe ringsprojekt är att långsiktigt skapa multiplikatoreffekter.” KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 27 Forskare skriver nödvändig för utsättning för dialogen – ett öppet inter aktions klimat. Det är viktigt att poängtera att det inte finns ett enskilt bästa sätt att organisera och styra sociala investeringar. Snarare är kontexten avgörande för vad som är mer eller mindre bra lösningar. En kontextanpassad organisering och styrning av sociala investeringar är därför en förutsättning för att långsiktigt kunna skapa en effektivare kommunal verksamhet, och därmed en god välfärdsutveckling för medborgarna. BOKEN BYGGER PÅ de övergripande frågorna som tillsammans med modellen ovan skapar en helhet. Varje kapitel utgår från någon fråga och i slutet av respektive kapitel presenteras en kort redogörelse för innehållet i övrigt i aktuellt kapitel, samt ett FoU-nytt KOMMUNHUSET. Bokens övergripande modell, där multiplikatoreffekterna av sociala investeringar är avgörande. antal checkfrågor som de som arbetar med eller överväger att införa sociala investeringar bör ställa sig. Det handlar helt enkelt om frågor som ansvariga personer tillsammans behöver gå igenom och bocka av. Förutom frågorna och bokens övergripande modell utgör även sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och den lärande utvärderingen ett huvudsakligt bidrag. Beviskedjans innehåll utgörs av insatser, aktiviteter, prestationer, effekter, påverkan samt värdeskapande. Via bevis- kedjan kan kommuner på ett genomtänkt sätt mäta, utvärdera, påvisa och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. MED DEN LÄRANDE utvärderingen kan kom- muner sedan ta det slutgiltiga steget med sociala investeringar – att skapa multiplikatoreffekter. Att sociala investeringsprojekt leder till bra prestationer, effekter och värdeskapande är bra i sig, men det är via utvecklandet av multiplikatoreffekter som sociala investeringar verkligen kan bidra till utveckling och effektivisering. ● 1. Balkfors, A., 2014, Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner, Resultat från enkätstudie, Sveriges kommuner och landsting, Stockholm. Tidskrift på nätet En bok om granskning ■ PÅ FORSKARSIDORNA har det tidigare rapporterats om Organisation och samhälle. Det är en företagsekonomisk tidskrift som behandlar ämnen som är aktuella i samhällsdebatten. Tanken är att forskare ska skriva om sin forskning på ett kortfattat och tillgängligt sätt. Tidskriften skall därigenom bidra till att forskningen sprids utanför de forskningsfält där den bedrivs. I den senaste utgåvan finns ett flertal artiklar som diskuterar New Public Management. Organisation och samhälle är nu tillgänglig på webben, http://www.fekis.se/ organisation-samhalle/ ■ I UPPDRAG offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävan de, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet. Uppdrag offentlig granskning Vicki Johansson och Lena Lindgren (red). Studentlitteratur, 2013. 28 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 KEF Snabbväxande krets håller farten HOCKEYEKONOMER. Leif Eriksson i HV-tröja och Samuel Lundqvist i Skelleftedito väntar spänt på att Bettina Kashefi ska starta spelet. De signerade tröjorna bytte senare ägare. Rassel i nät(verk)et Passningarna i det finansiella spelet har fått större precision sedan Samuel Lundqvist och Leif Eriksson började odla sitt gemensamma hockeyintresse i ekonomichefernas nätverk. n H TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN ar man en gemensam nämnare är det lätt att bygga vidare på den, säger Leif Eriksson. Som ekonomichef i Jönköping är han en av de 20-talet medlemmarna i SKL:s nätverk. Kollegan och nätverks kompisen Samuel Lundqvist har motsvarande befattning i Skellefteå. De två städerna hör inte bara till den primärkommunala eliten. De är också hemort för två av Sveriges främsta ishockeylag: Skellefteå AIK och HV71. – Om några veckor räknar vi med att mötas i SM-finalen, säger Samuel Lundqvist när de två utbyter hockeytröjor under en nätverksdag på hotell Hilton i centrala Stockholm. GRUPPEN TRÄFFAS 3–4 gånger om året för att prata nyckeltal och styrmodeller och få senaste nytt från den nationella nivån. SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi brukar vara med och förklarar den här gången hur hon bedömer regeringens politik och vad som är att vänta inför vårpropositionen. – För mig är det här ett jättebra tillfälle att träffa ekonomicheferna och höra vad som är på gång i deras kommuner, säger hon. NÄR DET ÄR slutspelstider blir det en hel del kommentarer om puckar som går snett och domare som inte sköter sig. Bettina Kashefi föredrar squash, men döljer inte var hon hoppas att hockeypokalen ska hamna. – Jag är från Norrland, så jag håller på Norrlandslagen, säger hon. ● n KRETS 2 Östergötland-Sörmland visar framfötterna. Dels genom att öka medlemsantalet mest av föreningens kretsar (i procent), dels genom en uppskattad verksamhet. – Vi var en helt nyvald styrelse 2011 som var engagerad i uppgiften. Vi har varit sex ordinarie ledamöter, det har betytt mycket för att orka med jobbet, säger ordförande Marie Marie Hillman. Hillman. Omedelbart satsade kretsen på en egen två-dagars konferens på Sandviks Gård utanför Norrköping. Arrangemanget föll i god jord direkt, och blev en fast punkt på programmet med 40–50 deltagare varje gång. – Vi har lyssnat på medlemmarna, försökt hitta det mest aktuella som passat de flesta. Att bygga nätverk har varit en stark ambition, både under konferenserna och i kretsens ordinarie verksamhet. – Nätverken är väldigt viktiga! Att kunna lyfta luren och fråga en kollega i en annan kommun, det är värt mycket. Idag är kretsen 323 medlemmar och har ökat med 96 sedan 2010 (42 procent). Bra verksamhet och nätverksbyggandet har underlättat i medlemsvärvandet. – Vi kan inte vara den största kretsen i absoluta tal, men vi vill gärna vara den krets som ökar mest, säger ordföranden och skrattar lite. Koll på vårens kurser! Vårens utbud av kurser är stort. Du kan fortfarande anmäla dig till bland andra: Finansdagarna 7–8 maj i Stockholm S kattedagar i samarbete med Skatteverket 20 april i Göteborg 29 april i Stockholm 5 maj i Umeå 19 maj i Örebro N YHET! Om du är ekonomiassistent ska du ta en titt på en tvådagarskurs som är specialsydd för dina behov. 27–28 maj i Malmö Läs mer på www.kef.se KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 29 Månadens krönikör GÖRAN STIERNSTEDT Krönikan Nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården. Han har bland annat varit chef för avdelningen vård och omsorg vid SKL. Att mäta för att leda D iskussionens vågor kring New Public Management inom vård och omsorg har böljat fram och tillbaka. Diskussionen är nyttig. Den sätter fokus på vår iver att följa upp och utvärdera. Inom ramen för utredningen om effektivare resursutnyttjande inom vården har vi noterat en tendens till ökande detaljstyrning. I bästa välmening, inte sällan med rättvisa och jämlikhet som utgångspunkt, begär man in rapport av ett successivt ökande antal indikatorer. I många fall är indikatorerna kopplade till ersättning. Fler indikatorer genererar mer administration utan att man gör kalkylen om merarbetet betalar sig i form av bättre effektivitet. ”Tävlingsinstinkten och viljan att slå sina egna tidigare resultat eller grannkliniken räcker gott som drivkraft.” Dessutom genererar varje ny indikator högst berättigade diskussioner kring tolkning. Det gäller speciellt medicinska kvalitetsindikatorer. MAN FÅR LÄTT uppfattningen att medicin är en exakt vetenskap. Människan är dock en komplex varelse och det finns mängder av samband som påverkar ett värde. Samsjuklighet och socioekonomi är exempel på detta. Patientsammansättningen (case-mix) påverkar alltså utfallet. Kunskapen om hur mätvärden ska tolkas avtar dessutom ju högre upp i organisationen man kommer. Naturligen är kunskapen störst närmast patienten/brukaren, det vill säga hos de kliniskt verksamma. 30 KOMMUNAL EKONOMI #2 2015 Att mäta och jämföra är av avgörande betydelse för kvalitet och kostnadseffektivitet. Långt innan Öppna Jämförelser sett dagens ljus hade professionerna jobbat med mätvärden inom ramen för sina kvalitetsregister. Motivationen att mäta saknas således inte inom professionen. Motivationen att jämföra saknas inte heller. Man behöver inte ens sätta pengar på medicinska indikatorer för att nå resultat. Tävlingsinstinkten och viljan att slå sina egna tidigare resultat eller grannkliniken räcker gott som drivkraft. Öppna jämförelser har inneburit ett paradigmskifte. Plötsligt har även beslutsfattare börjat intressera sig för mer än kronor och ören och dessutom för samband mellan kronorna och kvalitet. Det har blivit OK påstå att kvalitet lönar sig. Tidigare var det snarare regel än undantag att argumentera för högre kvalitet genom att kräva mer resurser. GIVETVIS BEHÖVER ALLA verksamheter inom vård och omsorg följas upp. Skattebetalarna har rätt att få veta vad man får för skattepengarna. Som ledning bör man förvissa sig om att verksamheterna är engagerade i mätningar och jämförelser och att man använder mätvärden för förbättringsarbete. Dock måste låta flertalet mätvärden stanna ”på golvet” som grund för förbättringsarbete. Endast ett fåtal indikatorer borde kräva rapportering uppåt. Ta till vara erfarenheterna från 20 års arbete med så kallade scorecards. Lyckade exempel byggdes underifrån och innehöll få parametrar. Uppifrånperspektivet och alltför många indikatorer skapar misstro och administration. Bra uppföljning handlar om att bygga förtroende och att lämna kontrollfreaksspåret. ● Framtidens affärssystem – framtiden är redan här Unit4, precis som andra organisationer och verksamheter, påverkas förstås av utmaningar som rationalisering, omstrukturering, sammanslagning eller krav på produktivitetsförbättring liksom förändrade rapporteringskrav. Utöver dessa, handfasta, utmaningar stöter vi också på andra yttre förändringar som påverkar hur vi jobbar nu, och i framtiden. Det kan handla om hur vana vi har blivit att använda sociala kanaler i våra privatliv och hur dettillsammans med vår nyvunna mobilitet ställer krav både på Unit4 som arbetsgivare och systemleverantör. Vi tror att vi, med rätt fokus. rätt verktyg och en förståelse för våra kunders utmaningar, är redo att revolutionera affärssystemmarknaden. Vi bjuder in er att göra den resan tillsammans med oss. Unit4. In business for people. www.unit4.com Posttidning B Kommunal Ekonomi Box 204 801 03 Gävle Kontanter i ny form Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt? Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp. I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker. Eller hur? Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster
© Copyright 2024