1. No category

Antagna sessioner (föreslagna) till det Elfte ekonomisk-historiska mötet Umeå den 8-10
oktober 2015.
Ytterliga sessioner tillkommer efter sammanställning individuella paper som inte ingått i en
föreslagen session.
Accepted sessions for the 11th Swedish Economic History Meeting in Umeå, October 810 October.
Additional sessions will be announced, which includes papers which has not been included in
a proposed session.
The impact of policymaking and market regulation on the Swedish economy
I denna session intresserar vi oss för drivkrafterna i och konsekvenserna av den korporatistiska
tradition som utvecklades i Europa under 1900-talet. Även om olika länder utvecklade olika
korporatistiska stilar så har det anförts i litteraturen att de korporatistiskt organiserade ekonomierna
hade flera fördelar; närheten mellan beslutsfattare och näringslivsföreträdare anses ha möjliggjort
välförankrad och långsiktig policyutveckling där breda lösningar har varit vägledande (genom t.ex.
kompensationspolitik). Samtidigt har närheten i relationerna skapat förutsättningar för flexibelt
(reaktivt) beslutsfattande. Korporatismen sammanföll med de stabiliseringspoliska tillväxt och
fördelningspolitiska principer som utmärkte efterkrigstiden. Policyprocesserna anses mot denna
bakgrund ha varit effektiva (se t.ex. Schmitter, 1974, Katzenstein, 1985; Rothstein, 1992, Boddewyn,
1985).Men denna uppfattning har inte stått oemotsagd. I annan litteratur har det påvisats att de nära
relationerna mellan beslutsfattare, näringsliv och andra parter var asymmetriska, och att detta
avspeglades i exempelvis policyprocesserna, där vissa intressenters preferenser dominerade på
bekostnad av andra med t.ex. s.k. rent seeking och capture problem och rentav rentav leda till
marknadsineffektivitet och i det långa loppet hämmad tillväxt (se t.ex. Naurin, 1992, Öberg, 1997,
Stigler, 1971, Buchanan, Tollison & Tullock, 1980).På denna session lägger vi således fokus på
policyprocesser samt effekter av marknadsregleringar på marknadseffektivitet.
Organisatörer: Kontaktpersoner: Jan Ottosson (jan.ottosson@ekhist.uu.se) och Peter Hedberg
(peter.hedberg@ekhist.uu.se)
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Univ.
Deltaganden: Jakob Molinder & Jan Ottosson, ”What can the State do for you? Relocation
Allowances and
Regional Subsidies in Postwar Sweden”Peter Hedberg, Lars Karlsson & Mikael Lönnborg, ”The
impact of market regulation on the Swedish insurance industry, 1930-1980” Mats Larsson,
”Riksbanksregleringen”
Anders Ögren, ”Interest groups and banking regulation in Sweden, 1820-1930”
Komparativ skandinavisk økonomisk historie
Organisatör: Pål Thonstad Sandvik, Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet (NTNU)
Deltagare: Pål Thonstad Sandvik (NTNU): Liberaliseringen av de skandinaviske økonomiene før
1870, en komparasjon; Lars Fredrik Øksendal, Norges Bank: Komparativ monetær restaurasjon i
Skandinavia etter 1814; Andreas Dugstad, European University Institute: Ressursnasjonalisme i
Sverige og Norge 1888-1939; Per-Olof Grönberg, Umeå Universitet: 'The Peregrine Profession',
nordiske ingenjörers internationella mobilitet 1880-1930.
The Eight Hour Day, Wages, Distribution and Unemployment: Interwar Sweden in
International Perspective
The years at the end of the First World War and the early 1920s were very turbulent economically in
the industrialized economies. Rapid swings from inflation to deflation were combined with a high
level of labour militancy and labour-friendly legislation such as work time shortening with no pay
cuts. Previous research has stressed different effects of this wage push, either increasing
unemployment as in the debate on Germany, or a redistribution of income (from capital to labour) as
in recent research on Sweden. Using a New Keynesian model, this paper considers both the effect on
employment and the effect on distribution and profits, analyzing the wage push in Sweden associated
with the eight hour day legislation in manufacturing in 1919. We present new data for hours worked
and hourly wages for Swedish industry (and seven sectors within it) for the years 1917 to 1924. To
isolate the effects of the eight hour day, we compare developments in industry with agriculture, which
was not affected by the legislation. Furthermore, the paper uses data for seven industrial sectors to
distinguish the effects of the wage push depending on the sectors’ export dependence and
capital intensity. We show that the wage push was massive – wage costs increased by about
50 per cent – and that as a result there was substitution of blue-collar labour by white-collar labour and
capital. Furthermore, the distributional consequences (a lower capital share) seem
long-lasting, shedding new light on the emphasis of Piketty on the importance of this period for long
run income distribution.
Organisatörer: Erik Bengtsson, Gothenburg University/Lund University (erikbengtzzon@gmail.com)
and Jakob Molinder, Uppsala University (jakob.molinder@ekhist.uu.se)
Stagnation, arbetslöshet och deflation - vad kan historien lära oss?
Sessionen inbjuder till en diskussion av aktuella makroekonomiska problemställningar utifrån
historiska erfarenheter. Vi välkomnar ekonomisk-historiska papper som kan ge långsiktiga,
strukturella och dynamiska perspektiv på problem relaterade till tillväxt, resursanvändning och
prisrörelser. Papper kan skrivas på alla skandinaviska språk och engelska. Sessionen har som
utgångspunkt i de växande problem vi ser har präglat många ekonomier i spåren av den globala
finanskrisen. Det handlar om problem kopplade till låg kapitalbildning, låg sysselsättnings- och
produktivitetstillväxt i kombination med låga inflationsförväntningar. Frågan är om det vi ser idag är
uttryck för något konjunkturellt, alltså ett övergående fenomen eller om vi nu står inför en djupare
strukturell kris. Med andra ord; är den är den låga produktivitet- och sysselsättningstillväxten uttryck
för ett lågt resursutnyttjande i ekonomin eller om vi står inför en tilltagande osäkerhet kring framtidens
teknologier och investeringsmöjligheter? Vad finns det för historiska paralleller, samband eller
iakttagelser som ger perspektiv på dessa och liknande makroekonomiska problem?
Till detta kan även frågor om ekonomisk-politiska regimer kopplas. Sedan 1990-talet har Sverige haft
en fristående riksbank med inflationsmål och flytande växelkurs. Har den ”monetaristiska modellen”
har kommit till ett vägskäl då priser inte stiget trots att räntor hållits låga och penningmängden ökat
radikalt de sista åren? Står vi inför en brytpunkt då nya mål måste formuleras pga. tillväxtens
förändrade förutsättningar?
Dessa och andra relaterade frågor inbjuds till diskussion vid sessionen. Varmt Välkomna!
Organisatör: Jonatan Svanlund, jonatan.svanlund@umu.se Institutionen för Geografi och ekonomisk
historia, Umeå Universitet.
Deltagare: Jonatan Svanlund; Lars Fredrik Andersson; Erik Bengtsson.
De neutrala nordiska länders ekonomi under första världskriget
Under det senaste decenniet har intresset för andra världskrigets politik och ekonomi ökat avsevärt,
medan däremot utvecklingen under första världskriget fått en mer undanskymd plats. Detta är
förvånande eftersom första världskriget på många sätt är en vattendelare i den europeiska ekonomiska
utvecklingen. Under krigsåren påskyndades omvandlingen av industrisektorn i såväl Sverige och
Norge som Danmark, utrikeshandeln omstrukturerades, finansmarknaden expanderade snabbt medan
den sociala situationen sattes under hårt tryck särskilt mot slutet av kriget. Den forskning inom dessa
områden som bedrivits i Sverige, Norge och Danmark har i liten utsträckning syftat till direkta
jämförelser mellan länderna utan mer fokuserat på nationella problem. Ett undantag är Sweden,
Norway, Denmark and Iceland in the World War (1930) med bland annat Eli F. Heckscher som
medförfattare, men inte heller där finns några mer omfattande jämförelser mellan länderna. Med denna
session vill vi lyfta fram problemområden inom Business history-området lämpade för analyser och
direkta jämförelser mellan länderna, med syfte att i första hand lägga grunden för ny forskning.
Organisatör: Mats Larsson, Uppsala universitet.
Deltagare: Anders Ögren (Lunds Universitet), Jan Ottosson (Uppsala universitet), Peter Hedberg
(Uppsala universitet), Lena Andersson-Skog Umeå universitet, Espen Ekberg (BI Oslo), Christine
Myrvang (BI Oslo)
Skuld och vardagens moraliska ekonomi
Skuld är både ett aktuellt ämne och ett fenomen med lång historia. Ordet skuld är i hög grad
värdeladdat och upplevs ibland ha negativ klang. Samtidigt kan det betyda flera olika saker beroende
på sammanhang. Det kan betyda skuld utifrån moraliska, sociala, kulturella och ekonomiska
hänseenden. Syftet med denna session är att belysa skuld, lån och krediter utifrån olika historiska
perspektiv, men med huvudfokus på vardagslivet och mikronivån. Vi utgår från skuld i ekonomisk
bemärkelse, men är intresserade av hur den inbäddas i kulturella, sociala och ideologiska
sammanhang. Hur har exempelvis hushållen hanterat sina skulder? Hur har skuldsättning uppfattats
exempelvis inom socialpolitik och filantropi? Hur har konsumtionskrediter hanterats på en marknad
och hur har synen på skuld och krediter förändrats över tid? Var vissa typer av skulder mindre
problematiska än andra? Vem kunde man stå i skuld till och för vad? Hur har man kritiserat alternativt
rättfärdigat skuld och krediter? Vilken roll har skulder spelat historiskt i individers och familjers liv?
Hur har vardagslivets finansiering påverkat vår inställning till skulder? Hur har individers och
familjers skuldsättning hanterats politiskt? Uppsatser från olika forskningsfält bjuds således in. Synen
på samt konsekvenserna av skuld kan därmed belysas ur ett brett ideologiskt, kulturellt, social och
ekonomiskt perspektiv. Särskilt uppmuntras uppsatser som visar på förändring över tid eller tillämpar
ett internationellt, jämförande perspektiv.
Organisatörer: Kristina Lilja, Lisa Ramqvist och Orsi Husz, Ekonomisk-historiska institutionen
Uppsala universitet.
Ekonomisk miljöhistoria
Organisatör: Astrid Kander och Magnus Jiborn.
Deltagare: Astrid Kander, Magnus Jiborn, Ann-Kristin Bergquist, Magnus Lindmark
Innovation in the Modern Economy: Indicators and Analysis
Innovation is a major factor in sustainable growth and for the improvement of living standards.
However, our knowledge about innovation in more precise terms, their characteristics and change over
time, is still not very developed. For example, Schumpeter’s presumption that innovations emerge as
clusters in a periodical pattern is still not settled, and neither is the question whether innovations
typically originate in small firms or in larger corporate organisations. One reason for the
underdevelopment of knowledge in this field is the lack of data on innovation, in particular time series
that would make possible comparative analyses of innovation. The aim of this session is to gather
papers and scholars dedicated to the assessment and analysis of innovation in the modern economy.
Much of the research on innovation is focusing contemporary or very recent times and the present
session is connected with this research. However, both for theoretical and historical reasons it is
important to have a longer time perspective and papers that address innovation in preceding centuries
are also welcome. Issues dealt with may range from methodological problems in the search for
indicators on innovation to empirical analyses of the impact of innovation over time and space.
Moreover, papers dealing with related indicators such as patents and R&D, as well as their analysis,
are welcome.
Organisatörer: Jonas Ljungberg, Lund University, Sweden (jonas.ljungberg@ekh.lu.se Astrid
Kander, Lund University, Sweden
Allmänna resurser? Statens intäkter mellan pålagor och privilegier 1521-2014
Så länge det har existerat en centralmakt i Sverige, har det funnits ett behov att finansiera allmän
verksamhet. Denna typ av gemensam hushållning har över tid utvidgats från militära ändamål till att
omfatta inte bara infrastruktur och utbildningsväsende utan även den aktiva ekonomiska politiken och
den offentliga sektorn inom välfärdsstaten. Som en följd av detta har statens intäkter och fiskala
struktur varierat under olika perioder beroende på samhällets och ekonomins karaktär. Exempelvis har
de huvudsakliga intäktskällorna skiftat från tullar till skatter, samtidigt som subjekten för dessa
pålagor också har ändrat karaktär. Inom ramen för denna variation kännetecknas den statliga
intäktspolitiken dock även av en betydande historisk kontinuitet när det gäller de ställningstaganden
som varit avgörande för dess utformning. Oavsett den historiska kontexten har det därmed varit
nödvändigt att bestämma hur stora intäkter staten egentligen kan samla in inom ramen för en viss
hushållning och hur denna börda skall fördelas mellan olika aktörer? Trots att området på detta sätt
har en tydlig ekonomisk-historisk anknytning, är vår kunskap om detta område relativt liten. Syftet för
denna session är därför att presentera och behandla ny forskning om de statliga intäkternas
ekonomiska historia. Till sessionen välkomnas bidrag med olika tematiska utgångspunkter inom
sessionens kronologiska ramar. Dessa kan exempelvis behandla tull- och skattestrukturernas
utformning och organiseringen av förvaltning och byråkrati i relation till dessa. Andra områden där
bidrag välkomnas kan behandla beslutsprocesser och beslutsfattande om politikens inriktning eller
studier av intressegruppers agerade i förhållande till staten.
Organisatör: FD Martin Eriksson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå
universitet. E-post: Martin.Eriksson@umu.se
Detaljhandeln, reklamföretagen och samhället
I denna session samlar vi bidrag som handlar om detaljhandeln och detaljhandelsföretagen och om
reklamen och reklambranschens aktörer – reklambyråer, reklamköpare och branschorganisationer –
liksom om hur dessa har interagerat med varandra och med samhällsinstitutionerna. Reklam och
detaljhandel har utvecklats i ett växelspel där nya varor eller nya distributionskanaler, eller
organisationsformer har förändrat efterfrågan på reklamtjänster och påverkat reklamens utformning,
och där utvecklingen inom reklambranschen liksom reklamens möjligheter att nå nya marknader,
samtidigt har påverkat detaljhandeln. Ämnen som studeras är framväxten av kedjor inom
detaljhandeln (särskilt inom modeindustrin), reklambranschens organisering och dess anpassning till
ny teknik och nya medier, liksom branschernas lönsamhet och den offentliga regleringen.”
Organisatör: Erik Lakomaa, Handelshögskolan, Stockholm.
Deltagare: Klara Arnberg, SU; Klas Nyberg, SU; Michael Funke, UU; Elin Åström-Rudberg, HHS;
Carina Gråbacke, GU: Anna Nyberg, HHS
Agriculture, food and rurality – studies from past and present times
The transformation of rural society and modernization of agriculture, not the least through the
adoption and implementation of productivity boosting techniques, has in a historical and contemporary
perspective been a key stone in the modernization and economic development of societies. As such,
topics like the contribution of agriculture to economic development or underdevelopment, livelihood
strategies, rural entrepreneurship, tenure and ownership structures, agricultural innovations,
governance issues, rural institutions, agricultural production traditions and customs, the
conceptualization of rural landscapes over time and the relationship between agriculture and industry,
rural and urban, are some of the topics constantly highlighted in the academic discussion. An
additional and important theme, especially in recent decades circles around food. This discussion is
partly based on food being the link between nature and culture as well as the link between the
countryside and the city. Numerous questions have been asked about how food is acquired, preserved
and consumed and how it influences the emergence of societal institutions, such as the family meal.
Although the topics might be similar over time, the contents and challenges of a changing society
constantly open up new gaps of knowledge. Today new forms of interaction and value creation
emerged as the result of the internet and the techniques that follow with it. One example of these new
phenomenon is crowd-funding of food artisans. Other expressions in current agriculture, food and
rurality are community supported agriculture, the on-going territorialization of agro-food policies and
the increasing importance of food with history. The current session welcomes scholars studying all
periods of time and all topics under the wide umbrella agriculture, food and rurality. As the topic of
the session is studied beyond the boundaries of economic history, scholars from geography,
economics, business administration, forestry history, rural history, sociology, environmental science,
gender studies and meal science are also welcome. While the session has an emphasis on Europe,
papers dealing with aspects of agriculture, food and rurality in Africa, Asia, the Americas and
Australasia are also welcome.
Organisatör: Per Eriksson, The Royal Academy of Agricultural and Forestry per.eriksson@ksla.se
and Paulina Rytkönen, Södertörn University, Paulina.rytkonen@sh.se
Digitala verktyg för ekonomisk-historia och företagshistoria
Digitalisering av arkivmaterial har kommit att kraftigt underlätta ekonomis-historisk och
företagshistorisk forskning. Även andra digitala verktyg som relationsdatabaser, teckenigenkänning
(OCR) för att göra dokument sökbara, topic mapping med mera innebär helt nya möjligheter för
ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning. Dels innebär metoderna att man kan hantera
betydligt större mängder arkivmaterial än med traditionella metoder - vilket öppnar för nya typer av
forskningsprojekt. Dels innebär verktygen de ökade möjligheter till transparens och samarbete genom
att flera forskare kan ta del av samma material och pröva exempelvis de andra forskarnas
källvärdering och analys.
I sessionen behandlas frågor om hur man använder dessa verktyg i aktuella forskningsprojekt. Även
metodproblem och möjligheter med digitalisering och databasforskning, det gäller både utformning av
digitala lösningar, samt hur detta påverkar exempelvis källkritik.
Organisatör; Erik Lakomaa, Handelshögskolan i Stockholm
Deltagare: Mirko Ernkvist, Göteborgs Universitet/Ratio; Jessica Parland-von Essent, Helsingfors;
Universitet; Anders Perlinge, EHFF; Karoline Sjöö, Lunds Universitet; Christian Sandström,
Chalmers Tekniska Högskola/Ratio; Fredrik Palm, Umeå Universite; Johanna Berg, utredare vid
Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet,
Riksarkivet
Språk: Papper på svenska och engelska är välkomna, sessionen hålls på svenska
Medeltiden
Organisatör: Bo Franzén
Deltagare: Dag Retsö, Johanna Andersson Raeder, Johan Söderberg, Ulrica Söderlind samt Rodney
Edvinsson.
Huslighet, hemarbete och förändrade hushållsstrategier – från framväxten
av familjeförsörjar- hemmafrumodellen vid förra sekelskiftet till dagens Rut.
En utgångspunkt för den tidiga utveckling är en förklaringsmodell som diskuterats av t.ex. de Vries
och Mokyr och som lyfter fram betydelsen av en växande hälsokonsumtion för hushållens förändrade
genusarbetsdelning och framväxten av familjeförsörjar- hemmafruidealet. Vetenskapliga rön som visat
på hygienens hälsofrämjande effekter ledde till ett ökat intresse för hemmets skötsel och efterfrågan på
varor som svarade mot detta behov, något som förutsatte en omfördelning av hushållets resurser.
Utvecklingen medförde inte bara större arbetsinsatser för gifta kvinnor i det egna hemmet utan även
mer betalt hushållsarbete i andras hem för stora grupper av kvinnor. Piga och hembiträde var vanliga
kvinnoyrken fram till mellankrigstiden då hemmafrun blev en vanligare företeelse. Först under de
senaste årtiondena har betalt hushållsarbete åter blivit ett mer förekommande inslag på
arbetsmarknaden, men nu i en annan historisk kontext och med helt andra förutsättningar. Med denna
session vill vi spegla huslighet och betalt/obetalt hemarbete under en längre tidsperiod och diskutera
nyare ansatser som sökt förklara utvecklingen. Vi vill belysa ett brett spektrum av frågor kring skötsel
av hem och barn men också reklam för och konsumtion av varor för hemmets skötsel, upplysning och
fostran uttryckt i handböcker, sociala frågor och filantropi, myndighetsutövning, lagstiftning och
reformer, förändrade levnadsmönster och ideal, hemarbete som lönearbete med särskilda
arbetsförhållanden, etc.
Organisatör: Marie Ulväng, ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala
universitet, marie.ulvang@ekhist.uu.se
Deltagare: Dr. Marie Ulväng, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet, Doc. Inger
Jonsson, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet, Dr. Helén Strömberg, Institutionen
för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Individuell lönesättning i offentlig sektor. Styrinstrument, arbetstagarkrav eller
olycksfall i arbetet?
I mitten av 1990-talet infördes individuell lönesättning på en rad områden i offentlig sektor. I vissa fall
emot och i andra fall i enlighet med arbetstagarnas önskemål. Individuell lönesättning var en del av det
reformpaket som kallats New Public Management och som började införas på bred front under 1990talet med syftet att införa nya styrsystem i offentlig verksamhet. Sessionen syftar till att problematisera
införandet av individuella löner i offentlig verksamhet. Varför infördes individuella löner? Vilka
argument angavs för reformen? Hur förhöll sig de offentliganställdas fackföreningar till frågan? Hur
förhöll sig principen om individuella löner till andra centrala principer såsom
kollektivavtal och professionalism? Hur har den individuella lönesättningen bidragit till sektorns
utveckling fram till idag? Trots att den individuella lönesättningen på olika sätt påverkat i stort sätt
alla offentliganställda under de senaste 20 åren saknas i stort sett helt empirisk forskning om
utvecklingen i Sverige. Sessionen avser att knyta samman pågående forskning och orientera om
forskningsläget.
Organisatör: Niklas Stenlås, Historia, Uppsala Universitet:
Deltagare: John Lapidus, Ekonomisk historia, Göteborgs Universitet: ”Ett omaka par: individuell
lönesättning och Sveriges största fackförbund”; Niklas Stenlås, Historia, Uppsala Universitet: ”Mellan
professionalism och statliga styrningsideologier. Lärarna och den individuella lönesättningen”; Olle
Jansson, Ekonomisk historia, Uppsala Universitet: "Vårdprofession och individuell lönesättning:
Vårdförbundets inställning till individuell lönesättning som styrmedel"
Forskning på bouppteckningar
Den unika svenska befolkningsstatistiken har länge rönt stor internationell uppmärksamhet och
utnyttjats av en livlig historisk demografisk forskning bl a för studier av den demografiska
transitionen, fruktsamhets- och giftermålsmönster, familjesystem och av migration. För att stärka
borgenärernas rätt vid dödsfall och underlätta arvskiftena har de svenska domstolarna producerat ett
minst lika enastående källmaterial i form av bouppteckningar, i obligatorisk form sedan 1734.
Materialet är rikhaltigt, synnerligen detaljerat samt likformigt och systematiskt uppställt över hela
landet. Det är därför väl lämpat för historiska studier av social och ekonomisk förändring. Det svenska
(och finska) bouppteckningsmaterialet borde ha förutsättningar att mötas av lika stor internationellt
intresse som befolkningsstatistiken väckt. Bouppteckningarna har flitigt använts av föremålsforskande
etnologer och kulturhistoriker, men har inte utnyttjats av ekonomhistoriker i så hög grad som de
kanske förtjänar. En viss misstro mot bouppteckningar som källmaterial har funnits, men under senare
år har en
kraftig ökning av bouppteckningsforskningen ägt rum – och detta för att besvara vitt skilda
forskningsfrågor. Syftet med sessionen är att redovisa bredd och djup i dagens ekonomisk-historiska
forskning som utnyttjar data från bouppteckningar, och framför allt att ge möjlighet för forskare med
olika infallsvinklar, både vad gäller metod- och forskningsfrågor, att konfronteras och lära av
varandra.
Organisatörer: Håkan Lindgren, Handelshögskolan, Stockholm och Kristina Lilja, Uppsala
Universitet.
Deltagare; Erik Bengtsson, Anna Missiaia, Mats Olsson, Patrick Svensson, Lilli-Anné Aldman, Per
Hallén, Pernilla Jonsson, Klas Nyberg, Marie Ulväng, Bengt-Åke Berg, Axel Hagberg, Håkan
Lindgren, Anna Norell, Anders Perlinge, Tom Kärrlander, Dan Bäcklund, Marja Erikson, Kristina
Lilja, Sofia Murhem, Göran Ulväng, Marie Ulväng
Ivar Kreuger revisited?
Frågor kring Ivar Kreuger har tilldragit stor internationell uppmärksamhet. Forskningen om Kreuger
och Kreugers ägarskap och strategier har dock främst varit inriktade på uppbyggnaden av det globala
tändsticksimperiet och Kreugers finansiella operationer. Sammanfattningsvis har två Kreugerprojekt i
bedrivits i Sverige. Det största initierades i Uppsala, det så kallade Swedish Match projektet under
1970-talet (Wikander 1977; Lindgren 1979, 1982; Hildebrand 1985, Hassbring; 1979). Ett annat
Kreugerprojekt utgörs av Jan Gletes (1975, 1981) forskning om Kreugerkoncernen och Boliden samt
en studie av Kreugerkoncernen och svensk aktiemarknad. Senare har den amerikanska forskaren Frank
Partnoy (2011) intresserat sig betydligt mer för personen Kreuger och tecknat en bild av en global
entreprenör som inte minst via det finansiella kapital han förmedlade mellan stater saknar
motsvarighet i den moderna ekonomiska historien. Att Partnoys bok blivit omdiskuterad inom den
internationella forskningen och samtidigt en best-seller utanför de akademiska kretsarna är i sig
intressant. Det är även ur detta perspektiv intressant att notera att svensk ekonomiskhistorisk forskning
under de senaste decennierna inte intresserat sig för nya perspektiv och frågeställningar som berör
uppbyggnaden av Kreugers nationella och globala affärsimperium samt Kreugers betydelse för olika
branscher, vid sidan av tändsticksindustrin eller den finansiella sektorn, i Sverige och internationellt.
Denna session syftar till att presentera och diskutera nya infallsvinklar och frågeställningar som berör
outforskade delar av Ivar Kreuger och Kreugerkoncernens betydelse, framförallt i branscher utanför
tändsticksindustrin, eller nya infallsvinklar och ny kunskap kring Ivar Kreugers nationella och
internationella affärsrelationer.
Organisatör: Ann-Kristin Bergquist, institutionen för Geografi och ekonomisk historia, Umeå
Universitet. Epost: ann-kristin.bergquist@umu.se
Deltagare: Ann-Kristin Bergquist, Mats Larsson, Magnus Lindmark, Kristina Lilja, Jan Ottosson
Konfliktytor i jord- och skogsbruk: äganderätt, miljö, råvaruutvinning och
rationalisering.
Det svenska jord- och skogsbrukets institutionella och strukturella förändringar under de senaste 200
åren har varit betydelsefullt för den ekonomiska tillväxten och industrialiseringen. Både jord- och
skogsbruket har därmed också varit en källa till olika typer av motsättningar. Etableringen av
kronoskogarna, avvittringen, allmänningsskogarnas tillkomst och den statliga kolonisationspolitiken
skapade olika former av konflikter. Sågverksexpansionen och kolonisationen i norra Sverige från 1850
fick t ex äganderättsliga och miljömässiga följder på lokal och regional nivå. Kolonisationen och de
nya boställena skulle tillfredsställa en växande befolknings behov av jord och skog likväl som att ge
understöd till den expansiva sågverksindustrins behov av råvara och arbetskraft. Under andra delen av
1800-talet väcktes farhågor för både virkesbrist och ägandekoncentration, p.g.a. bolagens expansiva
uppköp av skog och avverkningsrätter, vilket ledde till ett antal debatter och statliga utredningar. 1906
trädde därför det s.k. Bolagsförbudet i kraft i de fyra nordligaste länen, en lag som blev nationellt
tillämpad från 1925. Efter mellankrigstidens krisår, befolkningstillväxt och omstrukturering kom 1947
en aktivare statlig regleringspolitik i jord- och skogsbruket där jordförvärvslagstiftningen fick en
central betydelse. Den nya jordbrukspolitiken kom att fokusera på rationalisering och effektivisering
via de länsbaserade lantbruksnämnderna som hade huvudansvaret för att bevilja jordförvärvstillstånd.
Eftersom jordbrukets rationalisering ofta innebar att skog sågs som ett komplement så förblev
skogsbolagens eventuella markköp och/eller byten strikt reglerade. Sessionen fokuserar därmed på att
belysa vilken roll som äganderättsliga och strukturella förändringar har haft på det svenska jord- och
skogsbrukets utformning på lokal, regional och nationell nivå under olika perioder under de senaste
200 åren.
Organisatörer: Hans Jörgensen: hans.jorgensen@ekhist.umu.se, Umeå Universitet och Ewa Axelsson:
ewa.axelsson@ekhist.umu.se, Umeå Unviersitet.
Institutioner, marknader och miljöfrågor i transportsektorns utveckling
Sessionen tar upp hur formella och informella institutioner, samt marknads- och teknisk utveckling,
samspelat i transportsektorns förändring med särskild hänsyn till miljöaspekter. Såväl svenska som
internationella perspektiv samt olika tidsperioder är välkomna.
Organisatör: Thomas Pettersson, thomas.pettersson@umu.se Umeå Universitet.
Dealing with risk – Strategies for mitigating risk in households and business
This session focuses how strategies for risk mitigation have changed over time. It welcomes
contributions that focus on the changing roles of private and public insurance, as well as other forms
of organization such as cooperative organizations and self-insurance including within-family
insurance solutions. Papers offering understanding into why risk assessment strategies has changed in
relation to economic development is especially welcome. Papers can be written in either Scandinavian
languages or English.
Organizers: Lars Fredrik Andersson, larsfredrik.andersson@umu.se and Magnus Lindmark