2015-02-17 - Lärarhögskolan
Ärende p 3 Rektors beslutsmöten Plats för noteringar: Bilaga 3 A Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Tid: Plats: Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-12-15 Sid 1 (3) Kl 13.00 Doktoranden i Förvaltningshuset, plan 8 Ärende Anmärkning Föredragande 60 Studieuppehåll och studieavbrott Anmälan av beslut. Maria Löfgren Läraryrkets dimensioner och Examensarbete Anmälan av beslut. Birgitta Wilhelmsson Beslut. Bilaga p 61 A. 3.1.4-18-67 61 Beslut. Bilaga p 60. Förslag från ämneslärarrådet. Bilaga p 61 B. 62 63 64 65 Överenskommelse mellan Lärarhögskolan / Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap gällande kursuppdrag i FU Anmälan av beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 62 B. 4.1.4-628-14 Beviljade medel för ökad internationell publicering – översättning/ språkgranskning 1:a utlysningen 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 63 A. 2.1.12-1611-14 Beviljande av medel för internationella konferenser/symposier inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, år 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 64 A. 2.1.12-1614-14 Beviljande av medel för studieresa för studenter i Lärarhögskolans grundutbildningar, år 2015. Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 65 A. 2.1.12-1615-14 Överenskommelse LH och TUV om kursuppdrag FU. Bilaga p 62 B. Sökande. Bilaga p 63 B. Sökande. Bilaga p 64 B. Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Ärende Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-12-15 Anmärkning Sid 2 (3) Föredragande Sökande. Bilaga p 65 B. 66 Beviljande av medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 1:a utlysningen år 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 66 A. 2.1.12-1612-14 Sökande. Bilaga p 66 B. 67 Beviljade medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen år 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 67 A. 2.1.12-1616-14 Sökande. Bilaga p 67 B. 68 69 Information angående överenskommelserna för doktoranderantagna i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området Information. Carina Rönnqvist Beslut om bidrag för utlandsstudier/-VFU ht 2013 och vt 2014 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 69 A. 2.1.12-1139-14 Missiv. Bilaga p 68 A. Sökande. Bilaga p 69 B. 70 Beslut om bidrag för utlandsstudier/-VFU ht 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 70 A. 2.1.12-1613-14 Sökande. Bilaga p 70 B. 71 Beviljade medel för ökad internationell publicering – konferensresor, 1:a utlysningen 2015 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 71 A. 2.1.12-1610-14 Sökande. Bilaga p 71 B. Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-12-15 Sid 3 (3) Ärende Anmärkning Föredragande 72 Beslut. Carina Rönnqvist Missiv. Bilaga p 72 A. 2.1.12-1617-14 Beviljande av medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området, år 2015 Sökande. Bilaga p 72 B. 73 Beslut om antagningstal för fristående kurs 6ES030, Bild 1b Beslut. Birgitta Wilhelmsson Missiv. Bilaga p 69. 3.1.1-1250-14 Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut 2014-12-15 Dnr FS 3.4.3-36-14 Ärende p: 60 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg Sid 1 (1) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-01 Dnr Ärende p: 61 Ärende: Förslag på gemensamma kursnamn och förkunskapskrav för kurserna ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp” och ”Examensarbete, 30 hp” inom ämneslärarprogrammen. Föredragande: Jan Mannberg Bakgrund: Under hösten 2014 har programansvarig för ämneslärarrådet, Olof Johansson, haft i uppdrag från Lärarhögskolan att tillsammans med institutionerna arbeta fram gemensamma ramkursplaner för kurserna ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp” och ”Examensarbete, 30 hp” inom ämneslärarprogrammen. Beredning: En arbetsgrupp tillsattes i september med representanter från institutioner och fakulteter (Olof Johannson (Programrådet), Catarina Rudälv (MaMS), Ingela Valfridsson (Språkstudier) och Peter Åström (Pedagogik) för att utveckla gemensamma basdata för dessa kurser d.v.s. namn och förkunskapskrav. Diskussionerna utmynnade i ett förslag som den 10/10-2014 skickades ut till ansvariga institutioner för synpunkter. Förslaget förordar gemensamma ramkursplaner för båda kurserna men med kursbenämningar som speglar koppling till ingångsämne/ämne (se bilaga 61 B). Institutionerna har inte inkommit med synpunkter som avviker från arbetsgruppens förslag. Förslag till beslut: Att godkänna förslaget till gemensamma ramkursplaner och förkunskapskrav för kurserna ”Läraryrkets dimensioner- ingångsämne X,22,5 hp” (där X står för ämnet), och ”Examensarbete för ämneslärarexamen i ämne X, 30 hp” där X står för ämnet), inom ämneslärarprogrammen i enlighet med arbetsgruppens förslag samt rekommendera kursansvariga institutioner att använda det utarbetade förslaget. Motivering till beslut: Likalydande kursplaner för de olika huvudområdena inom programmen bör eftersträvas. Ett sätt att bidra till detta är kursplaner är utformade med lika formuleringar och förkunskapskrav. Beslut: Rektor Maria Löfgren har 2014-12-01 beslutat att godkänna förslaget till gemensamma ramkursplaner och förkunskapskrav för kurserna ”Läraryrkets dimensioner- ingångsämne X,22,5 hp” (där X står för ämnet), och ”Examensarbete för ämneslärarexamen i ämne X, 30 hp” där X står för ämnet), inom ämneslärarprogrammen i enlighet med arbetsgruppens förslag samt rekommendera kursansvariga institutioner att använda det utarbetade förslaget. (exp 2014-12-05) Bilagor: Bilaga 61 B: Förslag från ämneslärarrådet likalydande kursplaner (”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp” och ”Examensarbete, 30 hp”) Sid 1 (2) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-01 Dnr Expedieras till: Olof Johansson samt prefekter vid institutioner för: - estetiska ämnen, - språkstudier, - ide sam, - Statsvetenskapliga institutionen - Pedagogiska institutionen, - Kostvetenskap, - NMd, - matematiska institutionen Sid 2 (2) Bilaga 3 A Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2014-10-10 Sid 1 (3) Förslag på gemensamma kursnamn och förkunskapskrav för kurserna ”Läraryrkets dimensioner” och ”Examensarbete” inom ämneslärarprogrammet Synpunkter från ansvariga institutioner kan lämnas till Olof Johansson olof.johansson@math.umu.se senast fredag den 17 oktober Bakgrund Kurserna Läraryrkets dimensioner (VFU3) ges av alla ingångsämnen. Detta innebär att det kommer att finnas över 10 olika varianter av denna kurs och varje ingångsämne är ansvarig för sin kursplan. Det finns redan ett antal kursplaner som är fastställda. Det gäller ingångsämnen som har studerande i första kullen i inriktningen 7-‐9. Dessa är skrivna utav respektive institution och de skiljer sig både gällande namn, förkunskapskrav, innehåll och FSR. Kursen är en verksamhetsförlagd kurs där studenten skall genomföra undervisning i sina undervisningsämnen. Detta innebär att varje institution har studenter med många olika ämneskombinationer. Kursplanen måste därför vara anpassad för alla tillåtna kombinationer av undervisningsämnen. Detta innebär att kursplanen bör vara ämnesneutral. Examensarbetet är en kurs som kommer att finnas i ännu fler varianter. Inom inriktningen gymnasielärare kan studenten oftast välja fritt mellan sina två undervisningsämnen. Detta ger ett tjugotal olika varianter av kurser då varje ämnesinstitution skall skriva en kursplan.. Examensarbetet skrivs för ämneslärarexamen och därför bör man ha samma kursnamn och samma förkunskapskrav. De kursplaner som redan är fastställda är till största del ämnesneutralt skrivna. Det bör därför vara möjligt att även få innehåll och FSR som till största del är lika. Detta bör vara en hjälp för likvärdig bedömning. Lärarhögskolan har därför gett mig som programansvarig uppdraget att tillsammans med institutionerna arbeta fram gemensamma ramkursplaner för dessa kurser. En arbetsgrupp med representanter från olika institutioner och fakulteter kommer att arbeta med frågan. I gruppen ingår Olof Johannson (Programrådet), Catarina Rudälv (MaMS), Ingela Valfridsson (Språkstudier) och Peter Åström (Pedagogik). Gruppen har träffats en gång och diskuterat gemensamma basdata för dessa kurser, d.v.s. namn och förkunskapskrav. Ett förslag på gemensamma basdata hittar du i slutet av detta dokument. Gruppen kommer senare att diskutera innehåll och FSR utgående ifrån de kurser som redan har fastställts. Förslag på innehåll och FSR kommer i november. Nedan följer förslaget på gemensamma basdata. Bilaga 3 A Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2014-10-10 Sid 2 (3) Gemensam kursplan för gymnasielärare och 7-‐9 Gruppen anser att det är önskvärt med gemensamma ramkursplaner för gymnasielärare och 7-‐9. Kurserna ligger i slutet av programmen och skillnaden mellan inriktningarna är bara ämnesdjupet. Inriktningarna har samma kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna. Det bör vara möjligt att formulera innehåll och FSR som fungerar för de båda inriktningarna. Målet är att senare kullar av 7-‐9 inriktningen skall fasas in med gemensamma ramkursplaner. Läraryrkets dimensioner Kursnamn Det problem som uppstår är att vi har över 10 ingångsämnen och det gör det svårt för studenten att välja rätt kurs. Detta är ett starkt argument för att ingångsämnet bör ingå i kursnamnet. Ingångsämne signalerar även att det bara är det första ämne studenten har läst och att andra ämnen ingår i kursen. Vårt förslag är därför Läraryrkets dimensioner-‐ingångsämne X där X står för ämnet t.ex. engelska Förkunskapskrav Gymnasielärare: VFU,1 och VFU2, UK1, UK2 samt minst 75hp i vardera undervisningsämne. 7-‐9: VFU,1 och VFU2, UK1, UK2, 60hp i ingångsämnet och minst 30 hp vardera i de resterande undervisningsämnena Det är viktigt att veta att studenten skall arbeta med alla sina undervisningsämnen på denna kurs. Detta innebär att man måste ställa höga förkunskapskrav i alla ämnen. Argumentet för gymnasielärarnas krav på 75 hp i vardera ämne är att någon kurs kan släpa. Det finns studenter som läser de två undervisningsämnena saxat och det innebär att de även har kurser i ingångsämnet som i tid avslutas nära Läraryrkets dimensioner. Gällande 7-‐9 så läses ingångsämnet i början av utbildningen. Därför ställs ett högre krav gällande ingångsämnet. Däremot läses både ämne två och tre under termin 7. Läraryrkets dimensioner läses termin 8. Därför ställer vi inte kravet på helt slutförda studier i ämne två och tre men ett minimikrav på 30 hp Bilaga 3 A Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2014-10-10 Sid 3 (3) Examensarbetet Kursnamn Det bör framgå i kursnamnet att arbetet skrivs för ämneslärarexamen och i vilket ämne. Argumentet är att det underlättar för alla då det kommer att finnas 10-‐20 olika kurser inom programmet. Alla kan inte ha samma namn. Två förslag diskuterades. Examensarbete för ämneslärarexamen-‐X där X kan t.ex. vara matematik, språk och estetiska ämnen. Examensarbete i X för ämneslärarexamen där X kan vara t.ex. matematik, språk och estetiska ämnen. Här är det lite problematiskt med formuleringen kring ämnet. Skall man vara konsekvent och bara använda akademiska ämnen som matematik, engelska och historia? Skall man även tillåta formuleringar som naturvetenskapliga ämnen och språkdidaktik? Förkunskapskrav Gymnasielärare: VFU1, VFU2, UK1, UK2 och minst 150hp av de två undervisningsämnen som skall ingå i examen samt minst 75hp i det ämne som man skriver examensarbete i. 7-‐9: VFU1, VFU2, UK1, UK2 och minst 120hp i de tre undervisningsämnen som skall ingå i examen samt minst 60hp i ingångsämnet. Argumentet för ett mängdkrav gällande ämnesstudier är att examensarbetet är avslutningen av utbildningen och man bör ha med sig de flesta kurserna då arbetet skrivs för ämneslärarexamen. Varför vi inte väljer 90 hp för Gy i ämnet är att vissa studenter skriver i andra ämnet och det kan ligga väldigt nära i tid innan starten för examensarbetet. Någon kurs kan ligga och släpa. Gällande 7-‐9 kräver vi att första ämnet är slutfört. Dessa studenter har avslutat ingångsämnet tre terminer innan examensarbetet påbörjas och har god tid på sig att slutföra dessa kurser. Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr 4.1.4-628-14 Sid 1 (1) Ärende p: 62 Ärende: Överenskommelse mellan Lärarhögskolan (LH)/Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) gällande kursuppdrag i FU (komplettering), Dnr 4.1.4-628-14 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: TUV och FU har sedan tidigare en överenskommelse om kursgivning för FU:s doktorander. Höstterminen 2014 antogs åtta nya doktorander i FU som börjar sina studier från licentiatsnivån. För att kunna möta upp kursbehovet i denna grupp har FU av TUV beställt en speciellt anpassad variant av de två första momenten i den obligatoriska kursen Forskningsprocessens delar. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Förslag till beslut: Rektor beslutar att godkänna den kompletterade överenskommelsen mellan FU och TUV gällande kursuppdrag. Motivering till beslut: Kurskravet för nyantagna licentiander i FU är 7,hp. För att de skulle kunna ansluta till Forskningsprocessens delar 3 med den grupp av doktorander i FU som de ligger i fas med, fanns ett behov av en intensivvariant av Forskningsprocessens delar 1 och 2. Beslut: Rektor Maria Löfgren har 2014-12-05 godkänt den kompletterade överenskommelsen mellan FU och TUV gällande kursuppdrag. Bilagor: Överenskommelse mellan Lärarhögskolan (LH)/Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) gällande kursuppdrag i FU (komplettering), Kontering: Internfaktura. Projekt 600041110. Expedieras till: Gunnar Schedin, Ewa Rolfsman (exp 2014-12-08) Kopia för kännedom till: Liselott Engström, Carina Rönnqvist, Kirk Sullivan, Carina Hjelmér, Anna Nordström Bilaga 3 A Lärarhögskolan vid Umeå Universitet Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området Komplettering av överenskommelse Dnr 4.1.4-628-14 Datum 2014-11-28 Överenskommelse mellan Lärarhögskolan (LH)/Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) gällande kursuppdrag i FU (komplettering) Denna komplettering av tidigare överenskommelse gäller för den särskilt framtagna varianten av Forskningsprocessens delar som ges för nyantagna licentiater i FU ht 2014Vt 2015. Kurs i FU TUV har utöver tidigare beställning av kurser av FU tilldelats kursansvar för: Obligatorisk kurs Forskningsprocessens delar 1-2 för licentiater Poäng 5 hp (2*2,5 hp) Tid Ht 2014-Vt 2015 Ersättning Kursuppdrag 45 000 kr (inkl. igem) Kursuppdrag Kursuppdraget till institutionen avser campusbaserad kurs för max 10 doktorander. Ekonomiska rutiner Lärarhögskolan fördelar medel för kursmomenten i samband med att institutionen accepterat uppdraget och denna överenskommelse har undertecknats Bilaga 3 A Lärarhögskolan vid Umeå Universitet Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området Komplettering av överenskommelse Dnr 4.1.4-628-14 Datum 2014-11-28 Undertecknas Överenskommelsen är upprättad i två original, där parterna tagit var sitt. För Institutionen Ort och datum: .................................................. Gunnar Schedin För Lärarhögskolan/FU Ort och datum: ................................................ Maria Löfgren Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1611-14 Ärende p: 63 Ärende: Beviljade medel för ökad internationell publicering – översättning/språkgranskning 1:a utlysningen 2015, Dnr FS 2.1.12-1611-14 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 50 000 kr i medel för ökad internationell publicering med sista ansökningsdag den 26 november. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 10 ansökningar. Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1611-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering – översättning/språkgranskning Sofie Areljung 6000 kr Anette Bagger 6000 kr Lorentz Edberg 6000 kr Per-Åke Rosvall 6000 kr Erika Boström 6000 kr Gudrun Svedberg 6000 kr Peter Bergström 6000 kr Kenneth Ekström 6000 kr SUMMA 48000 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Medel i denna utlysning kan sökas för översättning och språkgranskning. Urvalsgrunderna formulerades enligt följande: Medel sökes i konkurrens för översättning eller språkgranskning som ska genomföras under år 2015. Endast aktiviteter med tydlig utbildningsvetenskaplig relevans kan tilldelas medel. I övrigt gäller följande prioriteringsordning vid fördelning av medel: 1) Sökande som ej beviljades medel vid föregående termins utlysning ska prioriteras. 2) Ansökningar som tydligt visar hur sökta medel ska leda till internationell publicering ska prioriteras. Bland dessa ska ansökningar som visar på en framskriden publikationsprocess med namngiven, refereegranskad publikation prioriteras före andra ansökningar. Vi använder norska listans rankning vid beredningen av ansökningarna: http://dbh.nsd.uib.no/kanaler/ Om inte publikationen kan återfinnas i norska listan genom titel på tidskrift eller namn på förlag, måste annan sökväg anges. 3) I de fall där de ansökningar som uppfyller kriterierna 1-2 ovan är fler än vad som vad som finns medel att fördela inom den utlysta summan ska en lottning av dessa ansökningar genomföras. Summan av beviljade medel enligt ovan underskrider den utlysta summan med Sid 2 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1611-14 2000 kr. De personer som fördelats medel har alla uppfyllt de kriterier som angavs i utlysningen. Då Karolina Broman beviljades medel i den förra utlysningen har hon ej beviljats medel i denna utlysningsomgång. Anna Aggeståls ansökan beaktades ej då den ansågs ligga utanför Lärarhögskolans definition av utbildningsvetenskap. Beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering – översättning/språkgranskning Sofie Areljung 6000 kr Anette Bagger 6000 kr Lorentz Edberg 6000 kr Per-Åke Rosvall 6000 kr Erika Boström 6000 kr Gudrun Svedberg 6000 kr Peter Bergström 6000 kr Kenneth Ekström 6000 kr SUMMA 48000 kr Bilagor: Kontering: 6000 18 011 (fördelas ut i januari). Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström, ekonomiansvariga vid institutioner där sökande beviljats medel Sid 3 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-09 Dnr FS 2.1.12-1614-14 Ärende p: 64 Ärende: Beviljande av medel för internationella konferenser/symposier inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, år 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 150 000 kr i medel för anordnande av internationella konferenser/symposier vid Umeå universitet (Dnr FS 2.1.12-1614-14) med sista ansökningsdag den 26 november 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 2 ansökningar. Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en kortfattad rapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en mer detaljerad aktivitetsrapport. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-09 Dnr FS 2.1.12-1614-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för anordnande av internationella konferenser/symposier vid Umeå universitet till följande personer Åsa Karlsson Sjögren Idé- och samhällsstudier 39 000 kr Marjatta Takala Pedagogiska institutionen 32 500 kr SUMMA 71 500 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att Medel sökes i konkurrens. Ansökningar som tydligt visar hur de sökta medlen kan bidra till internationalisering och stärkning av utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå Universitet prioriteras. De ansökningar som beviljats medel gäller regelrätta konferenser/symposier med internationella deltagare och en utbildningsvetenskaplig profil enligt Lärarhögskolans definition. Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för anordnande av internationella konferenser/symposier vid Umeå universitet till följande personer Åsa Karlsson Sjögren Idé- och samhällsstudier 39 000 kr Marjatta Takala Pedagogiska institutionen 32 500 kr SUMMA 71 500 kr Bilagor: Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015 från projekt 6000 18 011 med baskonto 3095. Sid 2 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-09 Dnr FS 2.1.12-1614-14 Expedieras till: Prefekter för sökande som tilldelats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, ekonomiansvariga vid institutioner som tilldelats medel. Sid 3 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1615-14-1 Ärende p: 65 Ärende: Beviljande av medel för studieresa för studenter i Lärarhögskolans grundutbildningar, år 2015. Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 175 000 kr i medel för studieresa för studenter i Lärarhögskolans grundutbildningar (Dnr FS 2.1.12-1615-14-1) med sista ansökningsdag den 26 november. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Endast en ansökan inkom. Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en reserapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse som så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (2) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Sid 2 (2) Dnr FS 2.1.12-1615-14-1 Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för studieresa för studenter i Lärarhögskolans grundutbildningar till Kontaktperson Institution Resmål Beviljat belopp Jacob Stridsman Idesam Berlin 141 480 kr SUMMA 141 480 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog: Inkomna ansökningar prioriteras utifrån reseprogrammets innehåll, kvalitet och relevans i förhållande till kurs och studenternas studieinriktning(-ar), samt utifrån i vilken utsträckning studieresan kan sägas gynna internationalisering i Lärarhögskolans grundutbildning. Jacob Stridsmans ansökan om medel för studieresa till Berlin är relevant för utlysningen och av god kvalitet. Den bör därför beviljas. Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för studieresa för studenter i Lärarhögskolans grundutbildningar till Kontaktperson Institution Resmål Beviljat belopp Jacob Stridsman Idesam Berlin 141 480 kr SUMMA 141 480 kr Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015 från projekt 6000 18 010 med baskonto 3094 Expedieras till: Prefekt för Institutionen för Idé- och samhällsstudier Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid Institutionen för Idé- och samhällsstudier Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1612-14 Ärende p: 66 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 1:a utlysningen år 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 150 000 kr i medel för ökad internationalisering i grundutbildningen (Dnr FS 2.1.12-1612-14) med sista ansökningsdag den 21 november 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Fem ansökningar har inkommit. Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1612-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i grundutbildningen till Namn Institution Partneruniversitet/- Beviljade medel skola John Baker Språkstudier Tromsö 12 000 kr Gun Lundberg Språkstudier VFU-skolor i Auckland 18 000 kr Mårten Almerud Pedagogik La Trobe/Sydney 18 000 kr Ron Maheau Pedagogik La Trobe/Sydney 18 000 kr Cecilia Stigedahl Stenberg TUV Whitewater 18 000 kr SUMMA 84 ooo kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Denna utlysning riktar sig till sökande som avser att ta fram mobilitetsfönster i Lärarhögskolans program och/eller utveckla kurser med Lärarhögskolans strategiska parteruniversitet: De ansökningar som prioriteras vid fördelning av medel ska hålla sig inom ramen för utlysningen och ha goda möjligheter att uppnå internationaliseringsmålet att öka studentoch lärarmobilitet i Lärarhögskolans verksamhet. Av de fem inkomna ansökningarna kunde samtliga beviljas medel utifrån ovanstående kriteria. Av de sammanlagt 150 00o kr som utlystes i denna utlysningsomgång fördelas därmed 84 000 kr. Sid 2 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1612-14 Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i grundutbildningen till Namn Institution Partneruniversitet/- Beviljade medel skola John Baker Språkstudier Tromsö 12 000 kr Gun Lundberg Språkstudier VFU-skolor i Auckland 18 000 kr Mårten Almerud Pedagogik La Trobe/Sydney 18 000 kr Ron Maheau Pedagogik La Trobe/Sydney 18 000 kr Cecilia Stigedahl Stenberg TUV Whitewater 18 000 kr SUMMA 84 ooo kr Bilagor: Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015 från projekt 6000 18 010 med baskonto 3094 Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, Christine Hellander Lövtrup, ekonomiansvarig vid institutioner där sökande beviljats medel Sid 3 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1616-14 Ärende p: 67 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering forskarutbildningen, år 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 50 000 kr i medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen (Dnr FS 2.1.12-1616-14) med sista ansökningsdag den 26 november 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Tio ansökningar har inkommit, varav en ströks pga dubbel ansökan (Morén). Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1616-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen till Namn Institution Mottagande lärosäte Fördelade medel Roberth Thorp Idesam University of Newcastle 18 000 kr Yvonne Knospe Språkstudier Universiteit Antwerpen 15 000 kr Claire Engholm Universitetspedgogik Open och lärandestöd/Inst University för pedagogik SUMMA 15 000 kr 48 000 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Ansökan ska tydligt visa hur aktiviteten ska bidra till internationalisering av forskarutbildningen. Sökande som ej beviljades medel för internationalisering i forskarutbildning förra ansökningsomgången har förtur. Ansökningar som gäller vistelse vid något av Lärarhögskolans prioriterade partneruniversitet prioriteras före vistelser vid andra lärosäten. Längre vistelser prioriteras före kortare. Endast en ansökan per person och ansökningsomgång kan beviljas. Samtliga nio inkomna och godkända ansökningar bedömdes vara av god kvalitet. Då det fanns fler ansökningar än medel att fördela ströks en sökande som beviljats medel vid den förra utlysningen om medel för internationalisering av forskarutbildningen och en annan sökande som beviljas medel i en annan utlysning i denna utlysningsomgång. I ett nästa urval fördelades medel till de två ansökningar som gällde forskningsvistelser längre än fem veckor (Thorp och Knospe). Därefter genomfördes en lottning mellan de återstående fem ansökningarna. Den utlysta summan i denna utlysning var 50 000 kr. Fördelade medel underskrider denna summa med 2 000 kr. Sid 2 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1616-14 Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen till Namn Institution Mottagande lärosäte Fördelade medel Roberth Thorp Idesam University of Newcastle 18 000 kr Yvonne Knospe Språkstudier Universiteit Antwerpen 15 000 kr Claire Engholm Universitetspedgogik Open och lärandestöd/Inst University för pedagogik SUMMA 15 000 kr 48 000 kr Bilagor: Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015 från projekt 6000 18 011 med baskonto 3095 Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid institutioner där sökande beviljats medel Sid 3 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte För kännedom 2014-12-15 Dnr Ärende p: 68 Ärende: Information om tidigare beslut av Maria Löfgren: Överenskommelser och avtal rörande finansiering av doktorander antagna till Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området, kull 3, ht 2014 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: I enlighet med tidigare beslut i Lärarhögskolans styrelse antogs höstterminen 2014 fjorton nya doktorander och sju doktorander som börjar från licentiatnivå till Forskarskolan inom det utbildningsvetenskap. Av den senare kategorin har en person avsagt sig sin plats innan hon påbörjat anställningen (Kenneman) vilket gör att FU sammantaget välkomnat tjugo doktorander vid nio olika institutioner vid Umeå universitet. Utformningen av överenskommelser och avtal har processats med institutioner och universitetsjurist. Carina Hjelmér och Carina Rönnqvist i FU:s föreståndargrupp har kallat till personliga möten med prefekter för att klargöra innebörden av överenskommelsen (institutionerna) innan undertecknandet. Maria Löfgren har i egenskap rektor för Lärarhögskolan har i samtliga dessa fall undertecknat överenskommelsen med institutionen. Beredning: Carina Rönnqvist har berett ärendet. Information till institutionen: Överenskommelsen mellan Lärarhögskolan och institutionen är undertecknad av samtliga parter och finns i Umeå universitets diarium. Expedieras till: Prefekter vid TUV, NMD, idesam, språkstudier, statsvetenskap, estetiska, pedagogik, kulturmed, folkhälsa och klinisk medicin Kopia för kännedom till: Carina Hjelmér, Carina Rönnqvist, Kirk Sullivan, Johan Lithner, Anna Nordström, Agnetha Simm Sid 1 (1) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1139-14 Sid 1 (2) Ärende p: 69 Ärende: Beslut om bidrag för utlandsstudier/-VFU ht 2013 och vt 2014 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 14 augusti 2014 utlyste Lärarhögskolan ett bidrag till studenter för utlandsstudier/-VFU (dnr. FS 2.1.12-1139-14) med sista ansökningsdag den 17 september 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 1 sen ansökan. Förslag till beslut: Rektor beslutar att fördela ett bidrag på 4500 kr till Per Arenander för hans mer än fyra veckor långa utlands-VFU Grace International School, Chiang Mai, Thailand. Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Du som under ht 2013 eller vt 2014 genomfört och fått godkänt resultat på kurs/-er eller VFU/praktik som du genomfört utomlands kan nu söka ett bidrag om 750 kr/vecka (max 3000 kr) inom Europa och med 1125 kr/vecka (max 4500 kr) för utom Europa. Krav: • Studenten ska under aktivitetens genomförande ha varit antagen till utbildningar inom Lärarhögskolans ansvarsområde. • Student som rest inom avtal som erbjuder ekonomiskt stöd (såsom Erasmus, Socrates, Nordplus etc.) kan inte få bidraget. Bidraget kan ej heller ges till student som får bidrag för dubbelt boende från Lärarhögskolan. • Stöd beviljas endast efter godkänt resultat på kurs/VFU/praktik. • Ansökan ska innehålla en kort reseberättelse för eventuell webbpublicering. Per Arenanders ansökan uppfyller samtliga dessa kriterier och varför sökande bör beviljas det utlysta bidraget. Beslut: Rektor beslutar att fördela ett bidrag på 4500 kr till Per Arenander för hans mer än fyra veckor långa utlands-VFU Grace International School, Chiang Mai, Thailand. Kontering: 6000 18 010. Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1139-14 Expedieras till: Sökande Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström Sid 2 (2) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1613-14 Ärende p: 70 Ärende: Beslut om bidrag för utlandsstudier/-VFU ht 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 6 bidrag á 12 500 kr till studenter för utlandsstudier vid något av lärarhögskolans prioriterade partneruniversitet (Dnr. FS 2.1.12-1613-14) ht 2015 med sista ansökningsdag den 26 november 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 2 ansökningar. Pengarna utbetalas när den som beviljats bidrag kan uppvisa intyg på att studieplanen godkänts av Anders Råberg (utlandsstudier). Den sökande ansvarar själv för att kontakta Råberg. Sökande ska också uppvisa besked om antagning vid mottagande lärosäte. Dessa intyg/motsvarande skickas till Eva Alenius på lärarhögskolans kansli (eva.alenius@umu.se). Den som beviljas bidrag och genomför sin studievistelse förbinder sig att skriva om sina erfarenheter i en blogg på Lärarhögskolans hemsida. Detta fungerar som återrapportering av erhållna medel. Om resan ej blir av, ska erhållet bidrag återbetalas till Lärarhögskolan. Förslag till beslut: Rektor beslutar att fördela bidrag för utlandsstudier till följande personer under förutsättning att deras respektive studieplan godkänns av Anders Råberg. Namn Partneruniversitet Vistelsens tid Beviljat belopp Lina Strandelin Larsson UofW-Whitewater 12 500 kr SUMMA 2015-08-31 – 2015-10-30 12 500 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: För att kunna erhålla bidraget ska du under aktivitetens genomförande vara antagen till utbildning inom Lärarhögskolans ansvarsområde och ha en tydlig plan för vilken eller vilka kurser du tänkt läsa och tillgodoräkna inom ramen för din lärarexamen. Denna plan ska vara förankrad med Lärarhögskolans studievägledare Anders Råberg. Du ska också ha Sid 1 (2) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1613-14 minst 60 hp godkända studier samt godtagbara kunskaper i engelska (om vistelsen ska göras vid engelskspråkigt universitet). Lina Strandelin Larsson har för avsikt att göra en studievistelse vid ett av Lärarhögskolans prioriterade partneruniversitet och bör därför fördelas medel under förutsättning att hennes tidigare studier och studieplan för utlandsstudierna godkänns av Lärarhögskolans studievägledare Anders Råberg. Då den andra sökande, Petronella Riby, avser att genomföra sina utlandsstudier före utlyst studieperiod uppmanas hon att istället att söka bidrag för den resan i Lärarhögskolans sista utlysning inom det gamla bidragssystemet i slutet av december 2014. Beslut: Rektor beslutar att fördela bidrag för utlandsstudier till följande personer under förutsättning att deras respektive studieplan godkänns av Anders Råberg. Namn Partneruniversitet Vistelsens tid Beviljat belopp Lina Strandelin Larsson UofW-Whitewater 12 500 kr 2015-08-31 – 2015-10-30 SUMMA 12 500 kr Kontering: 6000 18 010 Expedieras till: Sökande, Ingela Jonasson, Anders Råberg Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström Sid 2 (2) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-11 Dnr FS 2.1.12-1610-14 Ärende p: 71 Ärende: Beviljade medel för ökad internationell publicering - konferensresor, 1:a utlysningen 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 120 000 kr i medel för ökad internationell publicering avseende konferensresor under år 2015 (Dnr FS 2.1.12-161014) med sista ansökningsdag den 26 november. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist Sammanlagt inkom 15 ansökningar, varav en stryks på grund av dubbel ansökan (Örtegren). Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan och förbrukas under 2015. Senast den 27 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse som så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (4) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-11 Dnr FS 2.1.12-1610-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering – konferensresa med paper: Namn Institution Beviljade medel Anders Steinvall Språkstudier 18 000 kr Anette Bagger NMD 12 000 kr Hans Örtegren Estetiska 18 000 kr Justin Zelime Språkstudier 18 000 kr Karolina Broman NMD 12 000 kr Kenneth Ekström TUV 12 000 kr Olov Nordvall Psykologi 12 000 kr Sharada Gade NMD 12 000 kr Ulla Damber Språkstudier 12 000 kr SUMMA 126 000 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Medel i denna utlysning kan sökas för konferensdeltagande med paper. Medel för resor tilldelas enligt en schablon, där resor inom Europa ges maximalt 12 000 kr och aktiviteter utom Europa maximalt 18 000 kr. Urvalsgrunderna formulerades enligt följande: Medel sökes i konkurrens för aktiviteter som ska genomföras under år 2015. Endast aktiviteter med tydlig utbildningsvetenskaplig relevans kan tilldelas medel. I övrigt gäller följande prioriteringsordning vid fördelning av medel: 1) Sökande som ej tilldelades medel för konferensdeltagande vid senast föregående utlysning ska prioriteras. 2) Sökande som vid tiden för internationaliseringsåtgärden redan erhåller medel för Sid 2 (4) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-11 Dnr FS 2.1.12-1610-14 internationalisering genom LH (t.ex. 6-åriga postdocs som gör sin utlandsvistelse) ska ej prioriteras. 3) Sökande som kan visa på accepterat paper prioriteras. 4) Ansökningar som gäller konferensresor till andra länder än Sverige ska prioriteras före internationella konferenser i Sverige. 5) I de fall där de ansökningar som uppfyller kriterierna 1-4 ovan är fler än vad som vad som finns medel att fördela inom den utlysta summan ska en lottning av dessa ansökningar genomföras. Summan av beviljade medel enligt ovan överskrider den utlysta summan med 6000 kr. Urvalet i denna utlysning gjordes i tre steg. I ett första steg ströks ansökningar där sökande beviljats medel i förra motsvarande utlysning, de som ej avsåg att delta med paper eller de ansökningar där sökande angett att den ej skulle leda till internationell publicering. I ett andra steg valdes ansökningar som kunde uppvisa bevis på antaget paper och i ett tredje steg valdes ansökningar där sökande avsåg att delta med paper men ännu ej fått det accepterat. Beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering – konferensresa med paper: Namn Institution Beviljade medel Anders Steinvall Språkstudier 18 000 kr Anette Bagger NMD 12 000 kr Hans Örtegren Estetiska 18 000 kr Justin Zelime Språkstudier 18 000 kr Karolina Broman NMD 12 000 kr Kenneth Ekström TUV 12 000 kr Olov Nordvall Psykologi 12 000 kr Sharada Gade NMD 12 000 kr Ulla Damber Språkstudier 12 000 kr SUMMA 126 000 kr Sid 3 (4) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-11 Dnr FS 2.1.12-1610-14 Projektkonto: 6000 18 011 Utbetalningssätt: Fördelas ut i januari. Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström, Christine Hellander Lövtrup, ekonomiansvariga vid institutioner där sökande beviljats medel Sid 4 (4) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1617-14 Ärende p: 72 Ärende: Beviljande av medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området, år 2015 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 5 november 2014 utlyste Lärarhögskolan 75 000 kr i medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området (Dnr FS 2.1.12-1617-14) med sista ansökningsdag den 26 november. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Nio ansökningar har inkommit och av dessa ströks en pga dubbel ansökan (Deutschmann). Utöver beviljad summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet under år 2015 som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport över genomförd aktivitet i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande berättelse som så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1617-14 Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området till Namn på sökande Institution Forskare som ansökan avser Mats Deutschmann Språkstudier Jemma Simeon, University of Seychelles Beviljade medel 24 200 kr Maria Rönnlund Idesam Maria Rönnlund 24 450 kr Strasbourg/Toulouse Janet Enever Språkstudier Janet Enever Delhi University SUMMA 29 754 kr 78 404 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog: Ansökningarna rangordnas utifrån beskrivna vinster för utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet avseende förstärkning av internationella forskningsnätverk, ökad internationell publicering, förstärkt forskarutbildning och förstärkt forskningsanknytning i Lärarhögskolans grundutbildningar. Samtliga ansökningar var av god kvalitet och uppfyllde ovanstående kriteria. I ett första steg ströks ansökningar som beviljats medel för samma ändamål i föregående utlysning. Därefter genomfördes en lottning av de återstående ansökningarna. Den föreslagna fördelningen av medel utgår ifrån de sökandens egna kostnadsberäkningar och överskrider utlyst belopp med 3 404 kr. Sid 2 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1617-14 Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för forskarutbyte inom det utbildningsvetenskapliga området till Namn på sökande Institution Forskare som ansökan avser Mats Deutschmann Språkstudier Jemma Simeon, University of Seychelles Beviljade medel 24 200 kr Maria Rönnlund Idesam Maria Rönnlund 24 450 kr Strasbourg/Toulouse Janet Enever Språkstudier Janet Enever Delhi University SUMMA 29 754 kr 78 404 kr Bilagor: Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015 från projekt 6000 18 011 med baskonto 3095 Expedieras till: Prefekter vid aktuella institutioner, samtliga sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid aktuella institutioner Sid 3 (3) Bilaga 3 A Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-04 FS 3.1.1-1250-14 Ärende: 73 Ärende: Beslut som antagningstal för fristående kurs 6ES030, Bild 1b Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse fastställde den 9 september 2014 det sammanlagda äskande kursutbudet från institutionerna gällande fristående kursutbud för 2015. I det äskade kursutbudet från Estetiska institutionen fanns inte kursen 6ES030, Bild 1b med. Trots detta har kursen annonserats via institutionen i det kursutbud som erbjuds för vt 2015. Beredning: Med hänsyn till den mycket strama budget som nu föreligger inför 2015 har Lärarhögskolans ledning diskuterat kursen 6ES030, Bild 1b och i vilken mån Lärarhögskolan har möjlighet att finansiera ej äskade kursplatser. En allmän revidering av det äskade utbudet via Lärarhögskolan av fristående kurser kommer att göras under våren 2015. Förslag till beslut: Att Lärarhögskolan ger möjlighet att budgetera för totalt 10 kursplatser för kursen 6ES030, Bild 1b. Motivering till beslut: Trots att kursen inte finns i, av styrelsen, fastställt äskat kursutbud finner Lärarhögskolans ledning att det är betydelsefullt att stödja Estetiska institutionen och därmed värna om bildämnet. Beslut: Rektor beslutar att budgetera för totalt 10 kursplatser för kursen 6ES030, Bild 1b, 2015. Bilagor: Expedieras till: Anna Lindqvist, Stigbjörn Lestander, Estetiska institutionen, Jan Mannberg, Agnetha Simm, Birgitta Wilhelmsson Sid 1 (1) Bilaga 3 B Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Tid: Plats: Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-01-19 Sid 1 (1) Kl 13.00 Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset Ärende Anmärkning Föredragande 74 Anmälan av beslut fattat 2014-12-15. Annika Kjellsson Lind Beslut. Bilaga p 74 A. FS 2.1.12-1526-14 Planeringsbidrag Ansökaningar. Bilaga p 74 B. 75 Dispens p g a särskilda skäl för beviljade internationaliseringsmedel 2014 Anmälan av beslut fattat 2014-12-18. Carina Rönnqvist Beslut. Bilaga p 75 A. FS 2.1.12-505-14 Ansökan om dispens samt motivering. Bilaga p 75 B. 76 77 1 2 Beslut Daniel Lindmark Anmälan av beslut fattat 2014-12-18. Annika Kjellsson Lind Beslut. Bilaga p 76. 211-2988-11 Medel för utlysning av en forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Anmälan av beslut fattat 2014-12-18. Annika Kjellsson Lind Studieuppehåll och studieavbrott Anmälan av beslut. Maria Löfgren Missiv inkl. förteckning över beviljade studieuppehåll och studieavbrott. Bilaga p 1. FS 3.4.3-43-15 Revidering av utbildningsplaner inför kursstart våren och hösten 2015 Beslut. Birgitta Wilhelmsson Beslut. Bilaga p 77 A. Anhållan om medel. Bilaga p 77 B. Missiv. Bilaga p 2. Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-15 FS 2.1.12-1526-14 Ärende p: 74 Ärende: Beslut planeringsbidrag Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: I syfte att stödja utbildningsvetenskapliga forskningsansökningar har Lärarhögskolan utlyst ett antal planeringsbidrag om 50 tkr vardera. Utöver denna summa fördelas medel i särskild ordning till respektive fakultet för att täcka universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Planeringsbidragen fördelas till utbildningsvetenskapliga projektansökningar som inte erhållit anslag från Vetenskapsrådet 2014 men som ändå fått höga betyg. Planeringsbidraget ska användas för att vidareutveckla projektansökan och ska vara förbrukat vid sista ansökningsdatum för Vetenskapsrådets stora utlysning för projektbidrag inom utbildningsvetenskap våren 2015. Återrapportering av förbrukning av erhållna medel sker genom att sökande insänder en kopia på bilaga S till Lärarhögskolan när de har lämnat in en ny ansökan till Vetenskapsrådets stora utlysning för projektbidrag inom utbildningsvetenskap, våren 2015. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli och ledning. Förslag till utlysningstext har beretts i Lärarhögskolans forskningskommitté. Beslut: Rektor har 2014-12-15 beslutat att följande personer tilldelas planeringsbidrag: Solveig Petersen, Institutionen för klinisk vetenskap, barn- och ungdomspsykiatri, Anders Marner, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, Per-Åke Roswall, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Anders Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Bilagor: Kontering: 6000 41 00 Expedieras till: Sökande under ”Förslag till beslut” samt prefekt och ekonomiansvarig vid berörd institution, Lärarhögskolans controller Kopia för kännedom till: Sid 1 (1) Bilaga 3 B Rangordning av inkomna ansökningar i utlysningen om planeringsbidrag, dnr (FS 2.1.12-1526-14) Namn på huvudsö kande Solveig Petersen Anders Marner Per-Åke Rosvall Anders Öhman Personer som ingår i ansökan om planeringss ökande Solveig Petersen + Lisbeth Lundahl + ej namngivna projektmeda rbetare Huvudsökan de + Manfred Scheid och Hans Örtegren Huvudsökan de + Carina Hjelmér Anna Lindhe + huvudsökand e, Maria Jönsson och Zita Farkas Institution Projekt Klinisk vetenskap/ Barn- och ungdomsps ykiatri Den psykiska hälsans betydelse för hur barn klarar sig i skolan Estetiska Embedding Digital 4 Media in the School Subjects Art and Music 4 TUV Kritiskt tänkande i karaktärsämnesun dervisning Att följa intrigen. Litteraturundervis ningen i de olika mediala formernas kultur 3,4 3 3,2 3 Kultur och medier Snittp oäng på VRansöka n 4,4 Sammanfa ttande betyg 4 Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-18 Dnr FS 2.1.12-505-14 Ärende p: 75 Ärende: Dispens på grund av särskilda skäl för beviljade internationaliseringsmedel 2014 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Sol Morén, doktorand vid Institutionen för estetiska ämnen, har ansökt om dispens för beviljade internationaliseringsmedel 2014, då Morén drabbats av en allvarlig fraktur och inte kunnat genomföra den planerade resan under 2014. Morén ansöker om att, för det planerade ändamålet, få använda de beviljade internationaliseringsmedlen i april 2015 (se bilaga). Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Förslag till beslut: Sol Morén erhåller dispens att använda beviljade internationaliseringsmedel under våren 2015. En redovisning av hur medlen har använts ska lämnas till Carina.Ronnqvist@umu.se senast den 30 juni 2015. Motivering till beslut: Morén har särskilda skäl i form av ett läkarintyg som intygar att resan inte har kunnat genomföras under 2014. Beslut: Rektor Maria Löfgren beslutar 2014-12-18 att Sol Morén erhåller dispens att använda beviljade internationaliseringsmedel under våren 2015. Bilagor: Anhållan Sol Morén. Kontering: 6000 18 011. Expedieras till: Sol Morén, Carina Rönnqvist, ekonomiansvarig vid Institutionen för estetiska ämnen och Lärarhögskolans controller (exp 2014-12-19). Kopia för kännedom till: Sid 1 (1) Bilaga 3 B Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för Estetiska Ämnen Telefon: 090-786 00 00. Mobil: 072-5753822 E-post: sol.moren@umu.se www.umu.se Lärarhögskolans styrelse Sid 1 (1) 2014-12-17 Internationaliseringsärenden Ansökan om undantag Ansökan om att få behålla de internationaliseringsmedel jag beviljats från Lärarhögskolan, våren 2014, för att kunna genomföra en planerad forskningsvistelse i Australien. Forskningsvistelsen kommer att genomföras i april 2015, i stället för i juni 2014 då jag fick skjuta upp resan, eftersom jag i brutit nyckelbenet i samband med en ridolycka. Motivering till forskningsvistelse: Mitt avhandlingsprojekt "Relationell Kreativitet" syftar till att klargöra hur kreativitet uppstår mellan individer i konstnärliga utbildningar, och på vilka sätt användandet av digitala media kan påverka kreativitet. Utgångspunkten är egen praktik-baserade konstnärliga forskning som genomförts på Institutionen för estetiska ämnen 2011-2014 med syfte att stimulera användandet av digitala media och samtidskonst inom bildlärarutbildningen. För att öka validiteten i avhandlingsprojektet genomför jag intervjudialoger med konstnärer som arbetar med likande förutsättningar. Vid Creativity and Cognition Studios i Sydney bedrivs en unik kombination av forskning inom kreativitet, nya media, konst och utbildning, vilket ger mig möjligheter att förankra mitt avhandlingsprojekt, internationellt. Vistelse vid Creativity & Cognition Studios, Sydney, 2 arbetsveckor: 1. Presentation av min avhandling "Relationell Kreativitet" och av det konstnärliga forskningsprojektet SoundImages. 2. Videoinspelade intervjudialoger med 2-3 forskare och doktorander. 3. Reflektion av hur den forskning som bedrivs på Creativity & Cognition Studios, kan relateras till mitt avhandlingsprojekt. 4. Möjligheter till fortsatt samverkan, forskarutbyte, gemensamma projekt eller publikationer, följs upp på plats. Jag bifogar en inbjudan från Creativity & Cognition Studios, samt läkarintyg gällande min klavikelfraktur. Jag hoppas att detta särskilda olycksfall skall godkännas som undantag och som anledning att ändå få genomföra den planerade forskningsvistelsen 2015 i stället för 2014, då detta på grund av min skada inte varit möjligt under hösten 2014. Vänliga hälsningar, Sol Morén Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-18 Dnr 211-2988-11 Sid 1 (1) Ärende p: 76 Ärende: Beslut Daniel Lindmark Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Daniel Lindmark har sedan 2004 finansierats 100 % av Lärarhögskolan (dåvarande fakultetsnämnden för lärarutbildning) som forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Den 1 januari 2015 kommer Daniel Lindmark att permanent övergå till en halvtidsanställning som professor i kyrkohistoria som finansieras av Humanistisk fakultet. Lärarhögskolan kommer från 2015 endast att finansiera 50 % av Lindmarks anställning som forskningsledare. Övriga 50 % kommer att återtas. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Beslut: Rektor har 2014-12-18 beslutat att Lärarhögskolan återtar, från 2015, medel för de 50 % som inte längre är vikta för forskningsledarskap i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Bilagor: Kontering: 6000 41 000 Expedieras till: Prefekt vid berörd institution, Daniel Lindmark, Lärarhögskolans controller (exp 2014-12-19). Kopia för kännedom till: Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-12-15 Dnr Ärende p: 77 Ärende: Medel för utlysning av en forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse avslog 2014-12-04 en ansökan från Institutionen för idé- och samhällsstudier om en forskningsledare i historiedidaktik på 50 % i fem år, då ansökan inte var i linje med forskningskommitténs krav på att forskningsledaren i huvudsak ska ägna sig åt praxisnära historiedidaktik. Styrelsen delegerade till rektor att besluta i ärendet i det fall institutionen skulle inkomma med en ansökan som överensstämmer med forskningskommitténs krav. Institutionen för idé- och samhällsstudier har 2014-12-15 inkommit med en ansökan där det framgår att den del den nya forskningsledarens anställning som Lärarhögskolan finansierar i huvudsak ska ägnas åt praxisnära historiedidaktik. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Beslut: Rektor beslutar att Institutionen för idé- och samhällsstudier erhåller medel för utlysning av en forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning i fem år. Motivering till beslut: Enligt ovan. Bilagor: Kontering: 6000 41 000 Expedieras till: Lena Eskilsson, P-O Erixon, Anna Nordström. Kopia för kännedom till: Agnetha Simm Sid 1 (1) Bilaga 3 B Prefekt Lena Eskilsson Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet 901 87 Umeå 090-786 6265 lena.eskilsson@idesam.umu.se Skrivelse 2014-12-08 Sida 1 (2) Lärarhögskolan Umeå universitet Anhållan om medel för forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning är en forsknings- och forskarutbildningsmiljö med basen vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. I forskningsmiljön ingår totalt ca 30 personer, varav 17 doktorander (12 med doktorsexamen som slutmål). Från forskningsmiljön leds ett tiotal externfinansierade forskningsprojekt, de flesta med stöd av Vetenskapsrådet och Formas. Under perioden 2010–2015 bidrar det universitetsfinansierade programmet ”Utbildningshistoria med historiedidaktik” med en uppsättning (samfinansierade) anställningar: en professor, fyra postdoktorer, en doktorand och fem gästprofessorer. Forskarskolan ”Historiska medier”, som finansieras av Vetenskapsrådet, skapar ytterligare volym och struktur åt verksamheten. Under 2014 har tio licentiatseminarier genomförts i forskarskolans regi. Samtidigt har sex doktorander med doktorsexamen som slutmål rekryterats och påbörjat sin anställning. Seminariet i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning arrangerar fortlöpande tematiska workshopar med inbjudna forskare, och även i övrigt är forskningsmiljön en flitig arrangör av nationella och internationella konferenser. Bara under våren 2014 arrangerades två workshopar, en utbildningshistorisk om bildningsbegreppet och en historiedidaktisk om digital historia, samt EERA Histories of Education Summer School Conference med 30 doktorander från hela världen. Under våren 2014 lanserades även e-tidskriften Nordic Journal of Educational History. Forskningsmiljön är starkt internationaliserad med flitiga gästforskarutbyten och forskningssamarbeten med framstående forskningsmiljöer som Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning. Under våren 2014 var en doktorand gästforskare vid Australian Centre for Public History i Sydney, Australien. För närvarande är två historiedidaktiskt orienterade postdoktorer gästforskare vid Stanford University, och 2015 planerar en senior forskare och en doktorand att tillbringa forskningstid i den historiedidaktiska HERMES-gruppen vid University of Newcastle, Australien. Under 2015 kommer två forskare från Italien respektive Australien att på egen begäran och egna medel vistas i forskningsmiljön. Kombinationen av utbildningshistoria och historiedidaktik gör forskningsmiljön unik, både i nationellt och internationellt perspektiv. Integrationen av de två områdena i forskning och forskarutbildning har gett forskningsmiljön en tydlig profil och en särskild styrka, där kontakter och impulser från båda områdena har bidragit till att ge miljön en speciell dynamik och en ovanligt stark tillväxt. Samtidigt ställer forskningsmiljöns bredd och omfattning särskilda krav på ledningsfunktionen. Behov av forskningsledare Bilaga 3 B Sida 2 (2) Den omfattande och breda verksamheten leds i dag av Daniel Lindmark, som sedan 2004 innehar en professur i historia med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet som helt finansieras av Lärarhögskolan. Lindmark är bland annat ämnesföreträdare för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning samt ansvarig forskare för universitetets forskningssatsning ”Utbildningshistoria med historiedidaktik” och föreståndare för forskarskolan ”Historiska medier”. Ytterligare en professur är inriktad mot området: Lars Elenius anställning i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Elenius leder seminariet i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och handledarkollegiet inom forskarskolan ”Historiska medier” och är liksom Lindmark examinator för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Inom kort kommer ledningsfunktionen att väsentligt försvagas. Den 1 januari 2015 kommer Daniel Lindmark att permanent övergå till en halvtidsanställning som professor i kyrkohistoria som finansieras av Humanistisk fakultet. I samband därmed kommer han att lämna uppdraget som ämnesföreträdare för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Lars Elenius kommer att vara tjänstledig under vårterminen 2014 samt från den 1 januari 2016 fram till sin pensionering för uppdrag utanför Umeå universitet. Om ledningsfunktionen försvagas i samband med Lindmarks och Elenius övergång till andra uppgifter, riskerar den stora och framgångsrika forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning att förlora styrfart. En stark ledningsfunktion erfordras för att upprätthålla verksamheten på hög internationell nivå inom både utbildningshistoria och historiedidaktik. Eftersom forskningsmiljön till övervägande del är externfinansierad, krävs samordning av insatserna för att utveckla nya forskningsprojekt. Den omfattande internationaliseringen av verksamheten i form av forskningssamarbeten, gästforskarvistelser och konferenser hotar också att avta, varvid forskningsmiljön riskerar att förlora sin ledande position. Även kvaliteten inom forskarutbildningen kan bli lidande om det inte finns en ämnesföreträdare med ansvar för denna stora och viktiga del av verksamheten. Anhållan om finansiering av forskningsledare För att undvika en väsentlig försvagning av ledningsfunktionen inom forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning anhåller Institutionen för idé- och samhällsstudier om att i fem år få behålla de lönemedel som blir lediga när Lindmark på halvtid övergår till annan anställning. Därmed skulle ytterligare en forskningsledare kunna rekryteras för att tillsammans med Lindmark leda och utveckla verksamheten inom forskningsmiljön. Planerad fördelning av arbetsuppgifter mellan de två forskningsledarna Planen är att Daniel Lindmark och en ny forskningsledare ska dela på ledningsuppdragen inom forskningsmiljön. Den nya forskningsledaren övertar det formella uppdraget som ämnesföreträdare, medan Lindmark behåller alla övriga forskningsledaruppdrag. De två forskningsledarna ansvarar gemensamt för den långsiktiga utvecklingen av forskningsmiljön. Där ingår arbete för att utveckla forskning inom både utbildningshistoria och historiedidaktik. Särskilt ingår att bedriva egen forskning, initiera forskningsprojekt, vidareutveckla de internationella kontakterna och arbeta för att utöka forskningsmiljöns medverkan i grundutbildningen, särskilt i de historiedidaktiska inslagen i historielärarutbildningen. Den del av den nya forskningsledarens anställning som Lärarhögskolan finansierar ska i huvudsak ägnas åt praxisnära historiedidaktik mot bakgrund av de behov som framkommit av att stärka denna, exempelvis i utvärderingen av forsknings- och kompetenssatsningen 2013. Även forskarutbildningen blir ett särskilt ansvarsområde för ämnesföreträdaren, medan Lindmark ikläder sig ett särskilt ansvar för internationella kontakter och samarbeten. Umeå den 8 december 2014, Lena Eskilsson Prefekt Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut 2015-01-19 FS 3.4.3-43-15 Ärende p: 1 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg Sid 1 (1) Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-01-19 Dnr Ärende p: 2 Ärende: Revidering av utbildningsplaner inför kursstart vt 2015 och ht 2015. Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: I enlighet med gällande regelverk sker revidering av Lärarhögskolans utbildningsplaner en-två gånger/år. Beslut via UmU rektor om förändring av behörighet till program, förändrade kursuppdrag för UK I från och med hösten 2015 samt strukturplaneförändringar inom grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 är några av de skäl som lett till nu genomförda revideringar. Beredning: Följande revideringar har genomförts: Förändringar av behörighet till programinriktning för idrott och hälsa gäller Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet (inriktning årskurs 7-9) (dnr 511-698-13) Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet (inriktning gymnasiet) (dnr 511-699-13) Förändrade kursuppdrag och därmed ny struktur för UK I från och med hösten 2015 gäller Utbildningsplan för Förskollärarprogrammet (dnr 515-631-11) Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet (inriktning fritidshem) (dnr 511-605-13) Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet (inriktning F-3) (dnr 515-632-11) Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet (inriktning 4-6) (dnr 515-1529-13)) Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet (inriktning årskurs 7-9) (dnr 511-698-13) Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet (inriktning gymnasiet) (dnr 511-699-13) Strukturplaneförändringar (ändring av termin 4 och 5) inom grundlärarprogrammet gäller Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet (inriktning F-3) (dnr 515-632-11) Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet (inriktning 4-6) (dnr 515-1529-13)) Förändringar av studieplan för program (ex. nya kurskoder) gäller Utbildningsplan för KPU för årskurs 7-9 (dnr 515-3032-12) Utbildningsplan för KPU för gymnasieskolan (dnr 515-3026-12) Utbildningsplan för Yrkeslärarprogrammet (dnr 515-634-11) Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet (en ny inriktning har lagts till – utvecklingsstörning) (dnr 515-2100-12) Sid 1 (2) Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-01-19 Dnr Sid 2 (2) Beslut: Rektor beslutar att fastställa genomförda revideringar av utbildningsplaner. Bilagor: Expedieras till: Anna Lindqvist, Gun Lundberg, Olof Johansson, Lili-Ann Kling, Svea Maria Kuoppa Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson, Agnetha Simm, Ingela Jonasson, Anders Råberg Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1690-14 Ärende p: 3 Ärende: Beviljande av resemedel för samarbete med Universitetet i Tromsö, år 2015 Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Den 13 november 2014 utlystes sammanlagt 150 000 kr för resemedel för samarbete med Tromsö av Samhällsvetenskaplig fakultet, Humanistisk fakultet och Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Till den sammanlagda summan hade Lärarhögskolan avsatt 50 000 kr för samarbeten inom Lärarhögskolans ansvarsområde, att fördela till fem sökande (Dnr FS 2.1.12-1617-14). Sista dag för ansökan var den 15 december 2014. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Tio ansökningar har inkommit varav samtliga relevanta för utlysningen och av god kvalitet. Det beviljade beloppet ska utöver resekostnader täcka institutionsgemensamma kostnader. Utöver beviljat belopp ombesörjer Lärarhögskolan täckning för universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet under år 2015 som den sökande angett i ansökan. Senast den 27 november 2015 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport över genomförd aktivitet i detta webbformulär: https://www.aktivitet.db.umu.se/SignUp/Default.aspx?EventId=405 Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande rapport som så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet. Sid 1 (3) Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1690-14 Beslut: Rektor beslutar att tilldela resemedel för samarbete med Tromsö universitet till samtliga sökande: Namn Institution Ändamål Beviljade medel Anders Berg NMD gemensamma kursmoment för lärarstudenter i Umeå och Tromsö 10 000 Anna Lindwall Estetiska Lärarutbyte inom slöjd/kunst og handverk 10 000 Helena Näs NMD gemensamma kursmoment för lärarstudenter i Umeå och Tromsö 10 000 Johan Brydsten Runemark Idesam Samiska forskningsnätverk, Norrsam 10 000 Josef Fahlén Pedagogik Samnordiskt forskningsprojekt ”Idrett, identitet og etnisitet i nord” 10 000 Karin Due NMD gemensamma kursmoment för lärarstudenter i Umeå och Tromsö 10 000 Karolina Broman NMD gemensamma kursmoment för lärarstudenter i Umeå och Tromsö 10 000 Kristina Belancic språk Samiska forskningsnätverk, Norrsam 10 000 Lars Knutsson NMD gemensamma kursmoment för lärarstudenter i Umeå och Tromsö 10 000 Sara Rylander Estetiska Lärarutbyte inom slöjd/kunst og handverk 10 000 SUMMA 100 000 kr Motivering till beslut: Samtliga ansökningar var av god kvalitet och inom Lärarhögskolas ansvarsområde. Då Lärarhögskolan vill stödja initiativ som befrämjar samarbetet mellan Tromsö och Umeå universitet och det fanns kvar en pott i internationaliseringsbudgeten från den första ordinarie utlysningen av bidrag för internationalisering av grundutbildningen för 2015 kunde Sid 2 (3) Bilaga 3 B Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.12-1690-14 dessa medel läggas till den ursprungligen utlysta summan. Därmed fördelar Lärarhögskolan sammanlagt 100 000 kr till sökande i denna utlysning. Bilagor: Kontering: Medlen fördelas ut i januari 2015. Expedieras till: Prefekter vid aktuella institutioner, samtliga sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Nordström, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid aktuella institutioner Sid 3 (3) Ärende p 6 Inkomna ärenden Plats för noteringar: Lärarhögskolan 2015-02-05 Bilaga 6 A Missiv: Skrivelse ”Angående bedömning av forskningsplaner vid utlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området Bakgrund En skrivelse har inkommit från Magnus Österholm, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, angående bedömning av forskningsplaner vid utlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att ge i uppdrag till rektor att besvara skrivelsen. Bilaga 6 B Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Skrivelse till Lärarhögskolans styrelse Magnus Österholm December 2014 Angående bedömning av forskningsplaner vid utlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området Denna skrivelse behandlar variationer i bedömning av forskningsplaner. Jag utgår från ett exempel på en forskningsplan som i identiskt utförande skickades in både 2013 och 2014 men som fick mycket olika bedömning de olika åren. Jag diskuterar och problematiserar omfattningen av variation och osäkerhet i bedömning. Jag föreslår slutligen att Lärarhögskolan initierar en utredning av omfattningen av osäkerhet i bedömning av forskningsplaner och diskuterar eventuella åtgärder. Utgångspunkt I denna skrivelse utgår jag från min egen forskningsplan som skickades in 2013. Eftersom jag då inte erhöll några forskningsmedel och eftersom min forskningsplan erhöll högsta betyg (6) skickade jag in en identisk forskningsplan 2014. Granskningen av min forskningsplan 2014 resulterade i ett mycket lägre betyg (3,5). I rankninglistan för 2014 hamnar jag på plats 9 och jag erhöll inga forskningsmedel. Hade min forskningsplan fått samma betyg 2014 som 2013 hade jag hamnat på plats 3 och erhållit forskningsmedel. Hade mitt betyg på forskningsplanen varit 4,5 istället för 3,5 hade jag hamnat på plats 6 och erhållit forskningsmedel. Utifrån detta exempel vill jag diskutera två saker: 1. Skillnaden i bedömning mellan 2013 och 2014 och vad detta kan säga om osäkerheten i bedömningen av forskningsplaner. 2. Känsligheten i vem som tilldelas forskningsmedel utifrån bedömningen av forskningsplanen i förhållande till osäkerheten i bedömning. Skillnad i bedömning mellan 2013 och 2014 Bedömning av forskningsplaner avser två aspekter; kvalitet och genomförbarhet. Min forskningsplan 2013 gavs högsta betyg, dvs. betyg 3 i kvalitet och betyg 3 i genomförbarhet. Samma forskningsplan gavs 2014 betyg 2 i kvalitet och betyg 1,5 i genomförbarhet. Skillnaden mellan 2013 och 2014 i bedömning av min forskningsplan är alltså stor, med högsta betyg 2013 och medelmåttigt betyg 2014. Det finns en särskilt stor skillnad avseende bedömning av genomförbarhet. En bedömare måste 2013 ha gett betyg 3 men 2014 gett betyg 1 avseende genomförbarhet, dvs. gått från högsta till lägsta betyg. Osäkerhet finns i alla bedömningar, åtminstone avseende att avgöra mellan två närliggande steg i bedömning, såsom mellan ”Stark ansökan med försumbara svagheter” och ”God ansökan med mindre svagheter”. Eller mellan ”Genomförbart” och ”Delvis genomförbart”. I bedömning av forskningsplaner ger detta en rimlig osäkerhet om betyg 0,5 per bedömning, dvs. osäkerhet upp till 1 i totalbetyg utifrån de två bedömningar som görs. Om man ser osäkerheten som slumpmässig borde den dock bli lägre än så när två oberoende bedömare används. Skillnaden mellan 2013 och 2014 avseende min forskningsplan pekar dock på att osäkerheten är tydligt större än ovan uppskattning av rimlig nivå på osäkerhet, eftersom det finns en betygsskillnad på 2,5 mellan åren. Osäkerheten i bedömning av forskningsplan verkar alltså vara stor, särskilt avseende genomförbarhet. Sid 1 (2) Bilaga 6 B Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Skrivelse till Lärarhögskolans styrelse Magnus Österholm December 2014 Sid 2 (2) Känslighet i vem som tilldelas medel utifrån bedömning av forskningsplanen Utifrån ovan diskussion om osäkerhet i bedömning diskuteras här två situationer, avseende de två minsta skillnader i bedömning som kan finnas: Dels om en bedömning ändras ett steg, vilket resulterar i betygsändring av 0,5, vilket i sin tur orsakar poängförändring av 3. Dels om två bedömningar ändras ett steg vardera åt samma håll (eller en bedömning ändras två steg), vilket resulterar i betygsändring av 1, vilket i sin tur orsakar poängförändring av 6. I rankninglistan finns det 28 ställen av totalt 32 ställen (dvs. 88 %) där skillnaden i totalpoäng mellan två närliggande sökande är 3 poäng eller mindre. 17 sökande av totalt 33 sökande (dvs. 52 %) skulle med en ökning av totalpoängen med 3 poäng flyttas uppåt minst 2 placeringar. 29 sökande av totalt 33 sökande (dvs. 88 %) skulle med en ökning av totalpoängen med 6 poäng flyttas uppåt minst 2 placeringar. 21 sökande av totalt 33 sökande (dvs. 64 %) skulle med en ökning av totalpoängen med 6 poäng flyttas uppåt minst 3 placeringar. Dessa två situationer, som avser minsta möjliga osäkerhet i bedömning av forskningsplanen, kan alltså orsaka ganska stora platsombyten i rankninglistan av sökande, och därmed tillföra en ansenlig slumpmässighet i vem som tilldelas forskningsmedel. Förslag till styrelsen för Lärarhögskolan Jag avser inte att argumentera för att årets utlysning och bedömning ska förändras på något sätt. Istället argumenterar jag för behovet att utreda omfattningen av osäkerhet i bedömningen av forskningsplaner och utifrån en sådan utredning vidta eventuella åtgärder för att minska denna osäkerhet. Jag har ovan utgått endast från ett enstaka exempel. Det är oklart om detta är ett undantag eller mer vanligt förekommande. Men enligt argument ovan om skillnad i bedömning så indikerar detta exempel en risk att osäkerheten är påtagligt större än vad som kan anses rimligt. Exemplet påvisar alltså behovet att utreda omfattningen av osäkerhet i bedömningen av forskningsplaner. Detta kan till exempel handla om att: Lokalisera eventuella fler projektplaner som varit identiska eller mycket liknande 2013 och 2014, bland sökande som inte fick pengar 2013 men som sökte igen 2014, för att undersöka variationen i bedömning av dessa. Undersöka graden av överensstämmelse mellan olika bedömare över alla projektplaner. Ta in feedback från bedömare avseende deras upplevelse av graden av osäkerhet i bedömningsprocessen. Men enligt ovan argument om känslighet i vem som tilldelas forskningsmedel så får även sådan nivå av osäkerhet i bedömning som kan anses rimlig ganska stort utslag i rankningen av sökande. Det finns därför anledning att överväga vilken roll bedömning av forskningsplaner ska ha. Detta kan till exempel handla om att: Gå tillbaka till att endast bedöma relevans, såsom var fallet innan 2013. Ta bort bedömning av genomförbarhet, som utifrån exemplet verkar ha mest osäkerhet i bedömning. Minska vikten av bedömning av forskningsplanen för totalpoängen. Skapa mer utförliga karaktäriseringar av bedömningsnivåerna. Ärende p 7 Bokslut 2014 Plats för noteringar: Bilaga 7 Bokslut Lärarhögskolan 2014 FS 1.3.2-218-15 Bilaga 7 I jämförelse med utfallet 2013 ligger den synbart största förändringen i att verksamheten som berör Lärarlyftet har minskat. I resultaträkningen (se näst sista tabellen i detta dokument) syns den minskade verksamheten bland intäkterna under posten uppdrag och bland kostnaderna under posten driftskostnader. Under tabellen som visar resultaträkningen återfinns förändringen av Lärarhögskolans balanserade medel. Balanserade medel består av ej förbrukade projektmedel 15 280tkr samt balanserat kapital, 72 660tkr. Det balanserade kapitalet är i stort oförändrat sedan i fjol. Hälften av det balanserade kapitalet ligger på forskningsverksamheterna, cirka 36 000tkr och 28 500tkr hör till Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 och är således märkta och uppbundna för denna satsning. Det balanserade kapitalet inom grundutbildningen är 16 000tkr. Inom bidragsutbildning och uppdragsutbildning är det balanserade kapitalet 16 000tkr, varav cirka 9 000tkr är obundet där en stor post hör till Lärarlyftet, 3 500tkr. Detta kapital kan komma att behövas om verksamheten fortsätter att minska. I fjol hade verksamheten ett överskott på 3 300tkr jämfört med ett underskott under 2014 på 8tkr. Ökningen av posten ej förbrukade projektmedel, från 9 930tkr till 15 280tkr kan enklast förklaras med att uppdraget gällande övningsskolor ännu inte fullt ut har kommit igång. Det finns en plan för hur dessa medel kommer att förbrukas och denna plan är redan igångsatt. Vidare ligger i denna summa ett överskott på ett av Umevatoriets projekt som ska kvittas mot ett underskott som ligger på ett grundutbildningsprojekt. Nedanstående tabell visar en jämförelse av utfallet under året med budgeten och den sista prognosen för 2014. Verksamhetsområde Vht 10, stödvh GU Vht 11, anslag GU Vht 12, bidrag GU Vht 13, uppdrag GU Vht 20, stödvh FoU Vht 21, anslag FoU Vht 22, bidrag FoU Vht 90, stöd gem/öv Vht 91, univ gem/öv Utfall 2013 (tkr) -1 967 7 238 -1 410 532 -350 -5 508 0 -943 2 829 Utfall 2014 (tkr) 267 -1045 -543 -132 -589 1915 0 -255 1 529 Budget 2014 (tkr) -3 429 569 -879 802 -591 -6 382 0 -943 857 Prognos 2; 2014 (tkr) -1 480 4 723 -208 300 -591 1 067 0 -203 325 Minus är kostnader och tal utan tecken är intäkter. Verksamhet 10. Här ska Lärarhögskolans stödverksamhet som är kopplad till grundutbildningsverksamhet bokföras. Detta har inte gjorts under 2014 utan kostnader för all stödverksamhet ligger under verksamhet 90 (se nedan). Lärarhögskolans fasta belopp vad gäller universitetsgemensamma kostnader för grundutbildning bokförs dock här och kostnaden täcks av institutionsgemensamma- och fakultetsgemensamma kostnader från externa projekt under verksamhet 12 och 13. Orsaken till diskrepansen mellan budget och utfall är att det under året gjordes en korrigering som avsåg 2012. Bilaga 7 Verksamhet 11. På denna verksamhet är intäkter och kostnader bokförda som är kopplade till grundutbildningen. De två ekonomiskt sett största projekten som påverkar utfallet är ett projekt där intäkterna för grundutbildning tas in och ett där de vidareförmedlas ut till institutioner och fakultet. Studenttillströmning var lägre under 2014 än vad som budgeterats. I slutet av 2014 gjordes en preliminär slutavräkning och då betalades 6 000tkr tillbaka. Den definitiva slutavräkningen görs i slutet av februari. De öronmärkta medel för samiska som Lärarhögskolan blivit tilldelade i regleringsbrevet har i likhet med år 2013 inte heller utnyttjats fullt ut under 2014. Drygt 800tkr har lagts till de tidigare 1 500tkr och finns i Lärarhögskolans balanserade kapital i väntan på utbetalning till Institutionen för språkstudier, som har haft svårigheter att rekrytera personal till verksamheten. Differensen mot budget är -1 500tkr. En del av detta underskott ligger på Umevatoriets verksamhet och ska täckas av det balanserade kapital som nämndes ovan. Verksamhet 12. Denna verksamhet finansieras av utbildningsbidrag främst via Kammarkollegiet. Här återfinns verksamhet som avser vidareutbildning av lärare (VAL), utländska lärares vidareutbildning (ULV) och validering av lärares yrkeskunskaper. Lärarhögskolan betalar ut medel till institutionerna vid Umeå universitet utifrån antal HST inom VAL- och ULV-kurser. 300tkr av underskottet på 540tkr är planerat. Kostnader för drift av valwebben samt handledarutbildning för studie- och yrkesvägledarprogrammet har tagits från avslutade projekt med balanserat kapital. Verksamhet 13. Denna verksamhet avser uppdrag som lärarlyftet och förskolelyftet och finansieras via Skolverket. För kommentarer som avser lärarlyften hänvisas till dokumentets första stycken. Omsättningen på denna verksamhet är närmare 9 400tkr och mot bakgrund av det är ett underskott på 132tkr inom felmarginalen. Differensen mot budget på närmare 700tkr förklaras av ett budgeterat överskott på lärarlyftet på cirka 300tkr där utfallet blev -8tkr. Resterande differens är beviljade utvecklingsmedel från RUC som inte budgeterats men betalats ut under 2014. Verksamhet 20. Här ska Lärarhögskolans stödverksamhet som är kopplad till forsknings- och forskarutbildningsverksamhet bokföras men också de fasta beloppen som avser universitetsgemensamma kostnaderna för forskning. Det negativa utfallet är planerat och täcks upp av överskottet som ligger i det balanserade kapitalet. Verksamhet 21. Här återfinns intäkter till Lärarhögskolan och utbetalningar till institutioner som rör forskning och forskarutbildning. Under 2014 har forskningen i stort löpt enligt plan. Skillnaden mellan budget och utfall beror bland annat på att en forskningssatsning, som under 2014 benämndes forskning enligt delmål motsvarande 6 000tkr, sköts fram till år 2015. Denna post har specificerats under 2015. Verksamhet 22. Bidragsforskningen omfattar två finansiärer, Baltic och Carl Bennet AB. Medlen används inom Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016. Eftersom detta är pågående projekt så periodiseras intäkter och kostnader och verksamheten visar ett nollresultat. Under året har dock mer medel förbrukats än vad som kommit in, vilket är enligt plan då Balticmedlen måste vara förbrukade innan budgetåret 2015 är slut. Bilaga 7 Verksamhet 90. På denna verksamhet redovisas Lärarhögskolans stödkostnader för kansliet. Det rör sig till exempel om kostnader för tid som kanslichefen och en administratör ägnar sig åt annat än Lärarhögskolans kärnverksamhet. Differensen mot budgeten förklaras helt av att intäkterna i form av Institutionsgemensamma kostnader från verksamhet 91 inte har tagits med i budgeten. I den andra prognosen är detta korrigerat. Verksamhet 91. Här redovisas kostnader för Lärarhögskolans kansli men också kostnader för programråd, lärarutbildningsråd, forskningskommitté, rektorskostnader och styrelsens kostnader. Precis som i fjol genererade verksamheten ett överskott även om det i år var lägre än i fjol (1 529tkr jämfört med 2 829tkr). Differensen mot det budgeterade överskottet kan förklaras av att lönekostnaderna på kansliet var lägre samt att driftskostnaderna inte nådde upp till de budgeterade värdena. Bilaga 7 Utfall (tkr) 2014-01-01 2014-12-31 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Anslag Medfinansiering Bidrag Uppdrag Periodiserade externa medel Försäljningsintäkter Finansiella intäkter Fördelade gemensamma intäkter Summa Verksamhetens kostnader Lönekostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Universitetsgem kostnader Fakultetsgem kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Årets kapitalförändring BALANSERADE MEDEL Ej förbrukade projektmedel (inkl upplupna) Balanserat kapital Summa Utfall (tkr) 2013-01-012013-12-31 1 691 705 15 164 9 372 -2 639 18 532 466 7 252 50 543 -1 076 2 361 13 765 23 440 -3 360 13 862 635 9 487 59 114 15 589 113 2 175 25 910 5 220 0 312 79 49 398 1 145 13 851 -4 1 502 36 225 5 502 -145 400 62 57 393 1 721 15 280 72 660 87 940 9 930 72 449 82 379 INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN (2014-01-01 -- 2014-12-31), tkr Årets Balanserade medel kapitalVarav Intäkter Kostnader förändring Totalt periodiserat Verksamhetsgren Grundutbildning - stödvhet (vhet 10) - anslag (vhet 11) - bidrag (vhet 12) - uppdrag (vhet 13) Summa Forskning/forskarutbildning - stödvhet (vhet 20) - anslag (vhet 21) - bidrag (vhet 22) Summa Övrig verksamhet - stödvhet (vh 90/70) - univ gem/övr (vh 91/71) - univ gem försäljn (vh 97) Summa Summa totalt 9 11 170 7 782 9 382 28 343 -258 12 215 8 325 9 514 29 796 267 -1 045 -543 -132 -1 453 4 355 16 320 24 252 4 538 49 465 2 3 701 4 869 8 572 591 1 786 4 869 7 246 -589 1 915 0 1 326 485 34 131 1 845 36 461 13 629 255 12 100 13 629 50 544 12 355 49 397 -255 1 529 0 1 274 1 147 2 464 696 0 3 160 89 086 13 436 13 436 Varav bal kapital 4089 17 365 11 360 4 670 37 484 1074 32 216 1 845 1 845 33 290 2719 -833 0 15 281 1 886 72 660 Ärende p 8 Verksamhetsberättelse 2014 Plats för noteringar: Lärarhögskolan 2015-02-09 Missiv Verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund Hösten 2013 fastställdes Verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2014-2015 (se bilaga). Verksamhetsplanen innehåller delmål kopplade till universitets gemensamma delmål och arbetet med Vision 2020. Arbetet med delmål ska årligen följas upp i en verksamhetsberättelse. Fakulteterna och Lärarhögskolans fastställda verksamhetsberättelser för år 2014 och verksamhetsplan för 2014-2015 kommer även att utgöra ett underlag för universitetets externa utvärdering av de forskningskontrakt (alla delmål som rör forskning och forskarutbildning) som rektor för Umeå universitet slutit med fakulteter och med Lärarhögskolan. Redovisningen av delmålen som rör forskning och forskarutbildning ska därför vara mer omfattande och utförlig än för övriga delmål. Tidsplan Rapporteringen ska lämnas till planeringsenheten senast den 18 mars 2015. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning och kansli. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: uppdra till rektor att färdigställa ”Uppföljning av delmål 2014” med all nödvändig information och skicka till planeringsenheten senaste den 18 mars 2015. Bilaga: Verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2014-2015 Bilaga 8 A Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 1 (19) Bilaga 8 B Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelsen utgör en redovisning av hur arbetet fortlöper med Lärarhögskolans delmål för 2014-2015. Avsnittet inleds med samverkan och därefter följe utbildning, forskning och stödverksamhet. I rubriken för varje delmål framgår huruvida delmålet mer direkt anknyter till universitetets centralt formulerade delmål i Vision 2020 eller om delmålet utgör ett eget självständigt delmål i Lärarhögskolans verksamhetsplan. Numreringen följer Lärarhögskolans verksamhetsplan och i det fall målet anknyter till universitetets centralt fastställda delmål anges det universitetsgemensamma numret inom parantes. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål 1.1 i Lärarhögskolans verksamhetsplan 2014-2015 Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet, Tromsö universitet, Högskolan i Nord-Trondelag, samverkan i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. Kommentarer: Aktiv samverkan pågår med samtliga universitet utom Högskolan i Nord-Trondelag. Under 2014 har ett stort kvalitetsutvecklingsprojekt avslutats med Stockholms universitet utifrån tre aspekter i Umeå universitets lärarprogram: 1) examensarbeten, 2) verksamhetsförlagd utbildning och 3) utbildningsvetenskaplig kärna. Samverkan med Tromsö universitet stödjs via sökbara medel för lärare och forskare samt genom att alla ansökningar som rör Tromsö universitet prioriteras högt i Lärarhögskolans internationaliseringsutlysningar. Samverkan pågår även med Linköpings universitet. Bland annat planeras en gemensam träff för programansvariga vid båda lärosäten. Samtal har även förts med Högskolan i Nord-Trondelag, även om ingen regelrätt samverkan om samiska för närvarande pågår med detta lärosäte. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. antal samverkande lärosäten. Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 2 (19) Bilaga 8 B Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. avslutat samarbetsprojekt med Stockholms universitet, särskild utlysning för samverkan mot Tromsö universitet 2014 med 10 beviljade ansökningar. Delmål 1.2 i Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. upprättande av årlig planeringscykel, dialog med fakulteter och institutioner, tillsammans med skolhuvudmän i kommunen utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av VFU och externa examensarbeten, externt nyhetsbrev, samarbete med Enheten för externa relationer. Kommentarer: samtliga strategier har genomförts under 2014. Dialoger med fakulteter, institutioner och Externa relationer pågår löpande. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. enkät till prefekter. Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. en årlig planeringscykel har upprättats, ett nätverk för dialog kring samverkan har skapats, ett externt nyhetsbrev har skapats. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 3 (19) Bilaga 8 B Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1 i Lärarhögskolans verksamhetsplan Umeå universitet, i samarbete med Lärarhögskolan, har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bli en nationell nod för en eller flera utbildningar inom praktiskt-estetiska ämnen. Har delmålet reviderats inför år 2015? Ja (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats, omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Kommentar: Strategier för framtida utbildningsutbud inom estetiska ämnen håller på att tas fram i ett samarbete mellan Lärarhögskolan och Institutionen för estetiska ämnen. Strategier för att stärka forskningsmiljön och den konstnärliga miljön kommer att utvecklas i dialog mellan Lärarhögskolan och humanistisk fakultet bland annat utifrån den utvärdering av utbildningsvetenskap som för närvarande genomförs av extern panel på uppdrag av universitetsstyrelsen. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. att strategier har utarbetats för implementering 2016-2017. Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 4 (19) Bilaga 8 B Delmål 2.2 Lärarhögskolans omformulering av universitetets delmål (2.1) OBS! Rapporteringen för hela delmålet får maximalt får omfatta 700 tecken. Detta gäller summan av texten i rutorna för Strategier, Uppföljningskriterier och Uppnådda resultat. Ett antal utbildningsprogram baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. utveckla nätbaserade moduler/varianter för bland annat följande program: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen, ämneslärarutbildning i samiska språk, bibehålla och stärka nuvarande kursutbud på distans i praktiskt-estetiska ämnen, utveckla fortbildningsmoduler på avancerad nivå (se även separat mål kring avancerad nivå). Kommentar: samtliga program som nämns, utom ämneslärarutbildning i samiska, består av delvis nätbaserade moduler. Det gäller även den variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt som genomförs första gången hösten 2014/våren 2015. Ämneslärarutbildning i samiska ges första gången hösten 2015 vid Umeå universitet. Huruvida nätbaserade moduler kommer att utvecklas för denna utbildning är ännu inte klart. En dialog pågår med Institutionen för estetiska ämnen om nuvarande och framtida program- och kursutbud. Utbildningsutbudet i estetiska ämnen har även stärkts på det viset att institutionens kursutbud i bild, musik, textil och trä- och metallslöjd kan ingå, inte bara i en lärarexamen, utan också i en generell examen på grundnivå inom det nyinrättade huvudområdet ”estetiska ämnen”. Nätbaserade fortbildningskurser på avancerad nivå finns utvecklade. Under 2015 pågår ett arbete med synkronisering och marknadsföring av dessa kurser. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Att sådana moduler har utvecklats. Kommentar: uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Nätbaserade moduler har utvecklats enligt ovan och kursutbudet inom estetiska ämnen har stärks genom införande av ett nytt huvudområde för generell examen. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 5 (19) Bilaga 8 B Delmål 2.3 Lärarhögskolans omformulering av universitetets delmål (2.2) OBS! Rapporteringen för hela delmålet får maximalt får omfatta 700 tecken. Detta gäller summan av texten i rutorna för Strategier, Uppföljningskriterier och Uppnådda resultat. För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger behörighet på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. beställning, överväg möjlighet till skalprogram i pedagogisk yrkesverksamhet, öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling. Kommentar: Kursmoduler på avancerad nivå inom huvudområdet pedagogisk yrkesverksamhet finns utvecklade för samtliga program. Diskussioner om att öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling pågår. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. att sådana moduler har utvecklats. Kommentar: uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Kursmoduler finns utvecklade Delmål 2.4 i Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har utvecklat en variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Har delmålet reviderats inför år 2015? Ev. Ny formulering av delmålet: Nej (Ange Ja/Nej) Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 6 (19) Bilaga 8 B Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. beställning, omvärldsanalys. Kommentar: En beställning har genomförts under hösten 2013 och utbildningen hade sitt första intag hösten 2014. Uppföljningar av den första terminen visar att de studerande anser att utbildningen är utmanande, intressant och att den har ett högt studietempo. Drygt hälften av studenterna är kvar i programmet. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. att en sådan utbildning har utvecklats. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. utbildningen är utvecklad. En första grupp studenter antogs hösten 2014. Delmål 2.5 Lärarhögskolans verksamhetsplan OBS! Rapporteringen för hela delmålet får maximalt får omfatta 700 tecken. Detta gäller summan av texten i rutorna för Strategier, Uppföljningskriterier och Uppnådda resultat. Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. beslut om utlysning av medel för att skapa mobilitetsfönster, utarbeta en strategi för internationella avtal, erbjud internationellt utbytbara kurser, bidrag till utresande studenter. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 7 (19) Bilaga 8 B En strategi för internationella avtal har upprättats. Likaså pågår planeringen av ett antal internationellt utbytbara kurser (sammanlagt en termins studier). Under 2015 anställs en person för att arbeta med att ta fram mobilitetsfönster för samtliga program. Medel för utresande studenter avsätts. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. att mobilitetsfönster har identifierats för samtliga program. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. en strategi för utlysning av internationaliseringsmedel har utvecklats, internationellt utbytbara kurser finns. Fler är under utveckling, bidrag för utresande studenter finns att söka. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 8 (19) Bilaga 8 B Delmål 2.6 Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har upprättat ett samarbete med övningsskolor Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor. Kommentar: Umeå universitet ansökte våren 2014 om att få delta i den av regeringen aviserade försöksverksamheten med övningsskolor. Umeå universitet beviljades medel inom ramen för det nationella projektet. Avtal om övningsskolor har tagits fram i samarbete med Skellefteå kommun, Örnsköldsviks kommun och Umeå kommun. Umeå universitet har som målsättning att skriva avtal om övningsskolor med ytterligare några kommuner i regionen. Medel för uppföljning av projektet har avsatts. Lärarhögskolan har även avsatt medel för etablerande av mindre forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor. Kommentar: uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Ansökan om övningsskolor har beviljats. Avtal om övningsskolor har tagits fram. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 9 (19) Bilaga 8 B Forskning som spränger gränser Delmål 3.1 i Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningarna för nydanande forskning Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. utveckling av ett system med både öppna anslag och anslag som riktas mot nya angelägna forskningsområden som kan vara svåra att erhålla finansiering för. Ett sådant område är forskning som är direkt kopplat till verksamhetsutveckling i skolan, systemet innehåller både större anslag som kan användas mer långsiktigt i nydanande projekt som kan innebära större risktagande och mindre anslag som kan användas i mindre projekt eller komplettera annan finansiering, i syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov, utveckling av utvärderingsmodell för genomslag i utbildningspraktiken. Kommentar: Lärarhögskolans kvalitetsbaserade system, som kan karakteriserats som ett mindre bidrag, har setts över och reviderats. System är öppet för sökande med meriter även utanför utbildningsvetenskap. Den forskningsplan som inlämnas vid ansökan måste dock vara utbildningsvetenskaplig. Även riktade mer långsiktiga satsningar forskningsmedel görs såväl inom universitetet som i samverkan med skolan, se redovisning av delmål 3.2, 3.3 och 3.4. Vidare har medel avsatts i budget för 2015 för mer kortsiktiga forskningsprojekt i samarbete med övningsskolor. Hur ett framtida system för långsiktiga satsningar ser ut är för närvarande avhängigt resultaten av den utvärdering av ”Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016” som för närvarande pågår. Utvärderingen ska även granska situationen för utbildningsvetenskap i stort vid Umeå universitet och ta fram förslag på hur universitetets utbildningsvetenskapliga forskningsprofil ska kunna fokuseras och förstärkas i syfte att nå ännu större nationell och internationell konkurrenskraft. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. att stora mer långsiktiga anslag har införts, att anslag fördelas vid Umeå universitet i bred mening, på längre sikt (2016-2018) antalet publiceringar i högt rankade tidskrifter, på längre sikt (2016-2018) kvalitativa utvärderingar av hur nydanande utbildningsvetenskaplig forskning är vid Umeå universitet, på längre sikt (2016-2018) utvärdering av genomslag i utbildningspraktiken Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 10 (19) Bilaga 8 B Kommentarer: uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. utlysning av kvalitetsbaserad resurs 2015, stöd till långsiktiga rekryteringar 2015, två större forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med skolor (Fridhemsgymnasiet och Ålidhemsskolan). Delmål 3.2 Lärarhögskolans omformulering av universitetets delmål (1.1.3) Lärarhögskolan har utvecklat en modell för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. utveckling av en modell för att stödja fakulteternas/institutionernas rekryteringar där det finns en långsiktig plan för att stärka angelägna forskningsområden, Kommentar: Modellen består av följande komponenter: 1) avsättning i budget, 2) behovsinventeringar utifrån genomförda uppföljningar/utvärderingar, 3) dialoger med fakulteter/institutioner för att ta fram förslag till gemensamma satsningar, 4) beslut om satsningar. Sedan 2012 arbetar Lärarhögskolan tillsammans med fakulteterna för att kartlägga och planera framtida satsningar inom forskning. Tanken är också att Lärarhögskolans resurser ska samverka med fakulteternas resurser för att skapa ännu större möjligheter att finansiera utbildningsvetenskaplig forskning. Detta utgör en förändring sedan tidigare då den dåvarande organisationen för lärarutbildning och utbildningsvetenskap arbetade mer självständigt, oberoende av fakulteterna, med finansiering av forskning inom utbildningsvetenskap. Fakulteterna deltog inte i tillräckligt hög utsträckning, vilket var problematiskt då det är fakulteterna som har personalansvar och långsiktigt ansvar för kompetensförsörjning inom alla områden. Den nuvarande dialogen med fakulteterna är således mycket viktig för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för långsiktigt och stabil finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning. I samband med steg 2 av universitetsstyrelsens utvärdering av ”Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016”1 genomfördes en behovsinventering för att undersöka hur 1 Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 är en större satsning på utbildningsvetenskap initierad av universitetsstyrelsen 2008. Satsningen består av 150 miljoner uppdelat i en forskningssatsning (riktad mot att starka forskningsområden, utvecklingsområden och ett behovsområde) och en kompetenssatsning. Den senare har det direkta syftet att öka andelen lärare i grundutbildningen som både forskar och undervisar. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 11 (19) Bilaga 8 B behoven av utbildningsvetenskaplig forskning ser ut inom olika områden vid Umeå universitet. Våren 2014 genomfördes dialoger med fakulteter och institutioner utifrån behovsinventeringens resultat. Dialogerna resulterade i ett förslag på ett antal långsiktiga och gemensamma satsningar på rekrytering av högre läraranställningar och/eller forskningsutrymmen i befintliga anställningar från 2015 och framåt. Liknande dialoger med förslag på långsiktiga satsningar innefattande rekryteringar planeras från 2016 och framåt utifrån universitetsstyrelsens utvärdering (steg 3) av läget för utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. omfattande satsning på den lokala forskarskolan i utbildningsvetenskap. De nuvarande modellen för finansiering av doktorander ses över i syfte att bättra ansluta till och komplettera fakulteters/institutioners finansieringsmöjligheter, Kommentar: Hösten 2014 antogs x doktorander i Lärarhögskolans utbildningsvetenskapliga forskarskola. Kullen är den tredje sedan forskarskolan inrättades 2009. Doktoranderna finansieras till hälften av Lärarhögskolan och till hälften av fakultet/institution. Under 2014 har dialoger har förts med respektive fakultet om Lärarhögskolans finansieringsmodell för studier på forskarnivå (regelbundna utlysningar vart annat år) så att fakulteter/institutioner kan skapa så goda framförhållning som möjligt för sitt deltagande i forskarskolan. Inför antagningsomgången 2016 planeras en tidigareläggning av Lärarhögskolans utlysning av doktorandutrymmen i forskarskolan för att skapa ännu bättre förutsättningar för framförhållning. Under 2014 har även andelen obligatoriska kurser setts över och reducerats något för att bättre överensstämma med de krav som ställs i fakulteternas allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå. Lärarhögskolan riktar via bl.a. behovsinventeringar särskilt stöd till områden där utbildningsvetenskap ännu är relativt outvecklad. Kommentar: I dialog med samhällsvetenskaplig fakultet har riktade satsningar gjorts mot forskningsområdet kostvetenskap, där utbildningsvetenskap än så länge varit relativt outvecklat. Under 2014 antogs dessutom en doktorand i forskarskolan för utbildningsvetenskap i folkhälsa, vilket utgör den första samfinansierade doktoranden med medicinsk fakultet. Doktorander har tidigare regelbundets antagits i samarbete med humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Under 2015 planeras även en seminarieserie om utbildningsvetenskap för forskare inom Umeå universitet som är intresserade av att röra sig mot utbildningsvetenskap. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. antal och kompetensnivå för långsiktiga rekryteringar, på längre sikt (2016-2018) utfall inom verksamheten (prestationer, miljöbygge, samverkan). Kommentar: Uppföljningskriterierna förväntas kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Forsknings- och kompetenssatsningen följs upp i fyra steg. Under 2015 pågår steg 3, uppföljning via extern panel. Utvärderingen ska mynna ut i förslag på nya forskningssatsningar. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 12 (19) Bilaga 8 B långsiktiga rekryteringar från 2015, x doktorander antogs 2014 i Lärarhögskolans utbildningsvetenskapliga forskarskola, satsning inom kostvetenskap mot utbildningsvetenskap. Delmål 3.3 Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen (delmål i Lärarhögskolans verksamhetsplan) Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. avsättning av medel till verksamhetsutvecklingsrelaterad forskning som sker i samverkan mellan forskare och lärare vid Umeå universitet och regionens utbildningsväsende, en större del än tidigare av den utbildningsvetenskapliga forskningen inriktas mer direkt mot tillämpningar. Projektsamverkan med forskningsavnämare stöds för att både stödja utvecklingen av samhällets utbildningsverksamheter och för att påverkas av dessa verksamheters behov. Kommentarer: I dialog med skolchefer i regionen, institutions- och fakultetsledningar har en konstruktion med delade forsknings- och utvecklingsuppdrag påbörjats, se mer under delmål 3.4. Medel till två verksamhetsutvecklingsrelaterade forskningsprojekt har avsatts, ett om formativ bedömning i samverkan med Fridhemsgymnasiet och ett om andraspråksinlärning i samverkan med Ålidhemsskolan. Forskningsprojekten har tagits fram i nära samarbete mellan Umeå universitet och regionens utbildningsväsende. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. antal och omfattning av verksamhetsutvecklingsnära forskningsprojekt. Kommentar: uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. forskningsprojektet om formativ bedömning i samarbete med Fridhemsgymnasiet har påbörjats. Ytterligare ett är under planering (Ålidhemsskolan), tre delade forsknings- och utvecklingsuppdrag i samverkan med skolhuvudmän i regionen. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 13 (19) Bilaga 8 B Delmål 3.4 Lärarhögskolans omformulering av universitets delmål (1.3.2) OBS! Rapporteringen för hela delmålet får maximalt får omfatta 700 tecken. Detta gäller summan av texten i rutorna för Strategier, Uppföljningskriterier och Uppnådda resultat. Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. proaktiv dialog med skolhuvudmän kring samverkan, i dialog med fakulteterna utveckla ett system för att stödja befattningar som möjliggör och premierar mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer, ekonomiskt stöd till mobilitet, t.ex. 10% av anställning som under minst 3 år arbetar minst 30% inom akademin och minst 30% hos skolhuvudman. Kommentarer: Dialoger har förts om former för samverkan med skolledare i regionen, med Region Västerbotten samt med Umeå kommun. Inom universitetet har dialoger förts med fakultets- och institutionsledningar. Utifrån dialoger har en utlysning av tre forsknings- och utvecklingsuppdrag genomförts 2014 enligt den modell som beskrivs under strategier. Tre personer har påbörjat sina forsknings- och utvecklingsuppdrag under 2015. Ytterligare en utlysning av tre delade forsknings- och utvecklingsuppdrag planeras inför 2016. Det föreligger stora utmaningar i konstruktionen av delade forsknings- och utvecklingsuppdrag mellan akademi och skola. Pensionssystem, anställningsvillkor och olika regler för OH-ersättning utgör svårigheter i arbetet med att formellt åstadkomma delade uppdrag mellan akademi och skola. Lärarhögskolan arbetar för närvarande i dialog med skolhuvudmän och institutioner för att lösa dessa problem inför framtida utlysningar. Uppdragen är treåriga för att främja långsiktighet och stabilitet. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Nyckeltal. Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. I ett längre perspektiv, från 2016 vill Lärarhögskolan även kunna mäta utfall i termer av samverkan och resultat inom forskning och verksamhetsutveckling Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 14 (19) Bilaga 8 B 3 personer har påbörjat sina forsknings- och utvecklingsuppdrag under 2015. Delmål 3.5 Universitets delmål (3.2) Universitetet har en modell för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Har delmålet reviderats inför år 2015? Nej (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. kartläggning av forskningsområden, ekonomiskt stöd till fakulteternas rekryteringar. Kommentar: Se redovisning under delmål 3.2 ”Lärarhögskolan har utvecklat en modell för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar.” Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. kartläggningar har genomförts, ett system för att stödja fakulteternas/institutionernas långsiktiga rekryteringar inom angelägna områden har utvecklats. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. En kartläggning har genomförts och ett system för att stödja fakulteternas/institutionernas rekryteringar har utvecklats. Se vidare under resultat delmål 3.2. Delmål 3.6 Omformulering av universitetets delmål (3.3) Antalet externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Har delmålet reviderats inför år 2015? Sid 15 (19) Bilaga 8 B (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. stöd till starka forskare och forskningsmiljöer, stöd till UVK-ansökningar som varit nära att bli beviljade. Kommentar: En omgång planeringsmedel för forskare som varit nära att erhålla medel i VR:s utlysning har utlysts. Sammanlagt fördelades 5 bidrag om 50 000 vardera. Ytterligare en utlysning planeras för 2015. Hur stödet till starka forskare och forskningsmiljöer kommer att se ut i framtiden är avhängigt den utvärdering som för närvarande görs av forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Nyckeltal: Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. en omgång planeringsmedel för forskare som varit nära att erhålla medel i VR:s utlysning har utlysts 2014. Sammanlagt fördelades 5 bidrag om 50 000 vardera, tilläggas kan att Umeå universitet två år i rad, 2013 och 2014, erhållit stora forskningsanslag inom utbildningsvetenskap från Vetenskapsrådet. Vad gäller erhållna medel från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté placerade sig Umeå universitet 2014 på tredje plats i landet efter Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Framgångar har också nåtts vad gäller fördelning av medel från Riksbankens jubileumsfond och från Wallenbergstiftelsen. Delmål 3.7 Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett nätverk Har delmålet reviderats inför år 2015? Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier (Ange Ja/Nej) Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 16 (19) Bilaga 8 B Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. Lärarhögskolan erbjuder en lokal forskarskola inom utbildningsvetenskap, där aktiviteterna är öppna även för doktorander som inte finansieras av Lärarhögskolan. Kommentar: Aktiviteterna i Lärarhögskolans forskarskola är öppna även för doktorander som inte finansieras av Lärarhögskolan. Undantag gäller vissa utlandsinternat där studerande i forskarskolan prioriteras i första hand. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. tillgång på nätverk för forskarstuderande. Kommentar: Uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet har tillgång till merparten av aktiviteterna i Lärarhögskolans utbildningsvetenskapliga forskarskola. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 17 (19) Bilaga 8 B Delmål 3.8 Omformulering av universitets delmål (3.11) Forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ges möjlighet att förvärva internationell erfarenhet Har delmålet reviderats inför år 2015? (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. Lärarhögskolan erbjuder sökbara internationaliseringsmedel till doktorander, forskarskolan i utbildningsvetenskap erbjuder omfattande möjligheter till internationella internat inom kurser. Kommentar: Sökbara internationaliseringsmedel utlyses två gånger per år för doktorander. Därutöver erbjuder forskarskolan alla doktorander möjligheter till två internationella internat under sin studieperiod. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. Ange även redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. mätning av internationella utbyten. Uppföljningskriterier: uppföljningskriteriet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. under 2014 erhöll x doktorander medel för internationalisering. X doktorander deltog i forskarskolans internationella internat 2014. Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 18 (19) Bilaga 8 B Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.1: Lärarhögskolans verksamhetsplan Lärarhögskolan har utvecklat ett ekonomiskt transparent system för ekonomiska överföringar mellan Lärarhögskolan och fakulteterna (delmål i Lärarhögskolans verksamhetsplan). Har delmålet reviderats inför år 2015? (Ange Ja/Nej) Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. riktade dialoger med fakulteter och institutioner, information/utbildningar till ekonomiadministrativ personal. Kommentar: Arbete med dessa strategier pågår löpande. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. prefektträffar samt genom dialoger med fakulteter- och institutionsledningar. Kommentar: Uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Delmål 4.2 i Lärarhögskolans verksamhetsplan Det stöd som erbjuds från Lärarhögskolan, med alla dess system, svarar mot de behov som finns i verksamheten (delmål i Lärarhögskolans verksamhetsplan). Har delmålet reviderats inför år 2015? Ev. Ny formulering av delmålet: Strategier (Ange Ja/Nej) Umeå universitet, 901 87 Umeå Lärarhögskolan Datum: 2015-02-05 Sid 19 (19) Bilaga 8 B Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. riktade dialoger, information/utbildningar samt manualer till institutioner. Kommentar: Arbete med dessa strategier pågår löpande. Uppföljningskriterier Kommentera kortfattat om uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås eller om dessa behöver justeras. Vid ev. justering av uppföljningskriterier anges dessa här. prefektträffar, dialoger med fakultets- och institutionsledningar. Kommentar: Uppföljningskriterierna bedöms kunna bidra till att måluppfyllelse nås. Uppnådda resultat Ange nedan redan uppnådda resultat i de fall detta är möjligt. Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2014-2015 Ett universitet som gör det möjligt Samverkan skapar utveckling och höjer kvalitet Delmål 1.1: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Analys Såväl den regionala som den nationella samverkan förutses förbli betydande i framtiden. Det gäller samverkan med skolhuvudmän i regionen, samverkan med statliga myndigheter (skolinspektion, skolverk) som med skolhuvudmän samt samverkan med andra universitet nationellt och internationellt. För närvarande bedriver Lärarhögskolan en etablerad samverkan med Stockholms universitet (SULprojektet), med Linköpings universitet (samverkan om yrkeslärarprogrammet mm) samt med Tromsö universitet. Lärarhögskolan samordnar också stora nationella fortbildningsprojekten inom VAL samt både lärarlyftet och förskolelyftet. Den nationella samverkan ger erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning hos de inblandade parterna vilket leder till en kvalitetsmässigt bättre lärarutbildning. Det är Lärarhögskolans mening att denna samverkan ska fortsätta och eventuellt utökas. För att åstadkomma detta behövs en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för samverkan liksom ett utvecklat samarbete med Enheten för externa relationer vid Umeå universitet. Strategier samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet, Tromsö universitet, Högskolan i Nord-Trondelag, samverkan i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. Uppföljningskriterier antal samverkande lärosäten. Delmål: 1.2 Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Analys Samverkan är absolut centralt för den verksamhet inom utbildning och forskning som ligger under Lärarhögskolans ansvarsområde. Lärarprogrammen innehåller omfattande verksamhetsförlagda perioder (som mest 22, 5 hp, dvs nästa en hel termin) som genomförs i samarbete med medverkande skolor. Som påpekats i forskningsavsnittet är behovet av utbildningsvetenskaplig forskning stort och den utbildningsvetenskapliga forskningen är i sin tur beroende av ett nära samarbete med skolor för sin utveckling. 1 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Eftersom samverkan är så centralt för Lärarhögskolans verksamhet är de flesta delmål som rör samverkan invävda i avsnitten för utbildning och forskning. Under 1.3 återfinns därför endast mål för hur Lärarhögskolan ska arbeta med samverkan, dvs. att samverkan ska ske med skolhuvudmän i regionen, med myndigheter samt med andra universitet nationellt och internationellt samt vilka egenskaper som ska prägla samverkansarbetet. Viktigt med all samverkan är dock att den ska gynna båda parter, dvs. för Umeå universitets del leda till kvalitetshöjningar av såväl lärarutbildning som forskning och för samverkande part leda till förbättring av verksamhet. De verksamhetsnära forsknings- och utvecklingsprojekt som utvecklas ska vara konkreta, tydligt mål- och resultatstyrda samt helst långsiktiga, dvs. sträcka sig över en rad år så att det för båda parter är möjligt att ta tillvara utfall i form av innovationer och kompetens. I den nya skollag som gäller från den 1 juli 2011 finns flera förändringar som medför att samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kommer att förbli betydande framöver. I skollagen fastslås exempelvis att all utbildning ”ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Ytterligare ett exempel är kravet på att endast lärare/förskollärare som har legitimation och är behöriga får bedriva undervisning (Kap 2 § 13). Regeringen har vidare lanserat flera stora satsningar på fortbildning och karriärutveckling för verksamma lärare, förskollärare och rektorer (Lärarlyftet II, Förskolelyft, VAL, yrkeslärare, forskarskolor) inklusive ett system för karriärtjänster. Utöver detta görs särskilda satsningar inom områdena matematik samt naturvetenskap och teknik. Strategier upprättande av årlig planeringscykel, dialog med fakulteter och instituitoner, tillsammans med skolhuvudmän i kommunen utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av VFU och externa examensarbeten, externt nyhetsbrev, samarbete med Enheten för externa relationer. Uppföljningskriterier enkät till prefekter. 2 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1: Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. Analys Utbildningen inom textilslöjd och trä- och metallslöjd ges, som ovan diskuterats, vid mycket få lärosäten i landet. Genom ett fristående kursutbud som ges delvis på distans via nät tar Umeå universitet redan idag ett nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen, dvs. bild, musik och slöjd, med flest disputerade i landet inom respektive disciplin. Miljön har nyligen förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Samarbete med enheter som Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan är under planering. Strategier strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats, omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Uppföljningskriterier att strategier har utarbetats för implementering 2016-2017. Delmål 2.2: Ett antal utbildningsprogram baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Analys Umeå universitet utbildar lärare inom samtliga områden/examina enligt 2011-års reform, dvs. förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Inom Lärarhögskolan utbildas även studieoch yrkesvägledare samt specialpedagoger och speciallärare. I jämförelse med många lärosäten, inte minst de närliggande Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet, har Umeå universitet en mycket bred lärarutbildning med möjlighet att utfärda samtliga examina och inom de flesta ämnen. Det är Lärarhögskolans ambition att så långt som möjligt behålla denna bredd, dock kan vissa justeringar behöva göras i form av ändrade distributionsformer (campus respektive nätbaserade moment/ämnen/program) för att anpassa utbudet till efterfrågan och ta ett regionalt och i vissa fall även ett nationellt ansvar. I ansökningsstatistiken för hösten 2013 kan konstateras en ökning av antalet förstahandssökande om 30 % till Umeå universitets lärarprogram i jämförelse med hösten 2012. Ökningen gäller framförallt förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet inriktning F-3. Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt problematisk för i det 3 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C närmaste samtliga ämnen: matematik, svenska, samhällskunskap, religion, hem- och konsumentkunskap, bild, musik, trä- och metallslöjd, textilslöjd. Undantag utgör ämnen som engelska, historia och idrott där söktrycket är högt. Vad gäller antalet sökande till trä- och metallslöjd samt svenska kan emellertid en svag ökning skönjas i jämförelse med tidigare år. För specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet kan en viss minskning i söktrycket konstateras, vilket följer en nationell trend. Söktrycket till studie- och yrkesvägledarprogrammet är oförändrat i jämförelse med föregående år, dvs lågt beträffande campus och högt till den variant som ges på distans. Nätbaserade moduler ska utvecklas, framförallt för program där Umeå universitet är nationellt rekryterande och tar ett nationellt ansvar. I dagsläget rör det sig om bland annat följande utbildningar: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen och ämneslärarprogrammet i samiska. Bristen på yrkeslärare beräknas bli stor i framtiden. Merparten av de som studerar på yrkeslärarprogrammet arbetar redan idag minst halvtid i skolan. De studerande finns utspridda över hela Norrland. Utbildningen ges idag på halvfart distans med vissa träffar i Umeå. För att kunna ta ett större både regionalt och nationellt ansvar för utbildning av yrkeslärare kan det dock bli aktuellt att utveckla ännu fler nätbaserade moduler alternativt hela terminer som ges via nät. Lärarhögskolan menar att det också kan bli nödvändigt att utveckla nätbaserade moduler för den kompletterande pedagogiska utbildningen. Umeå universitet är ett av få lärosäten i landet som ger utbildning inom textil- och trä- och metallslöjd. Ämnena kan läsas i ämneslärarprogrammet men också via fristående kurser. I det senare fallet finns möjlighet att efter avklarade ämnesstudier söka till den kompletterande pedagogiska utbildningen. Potentiella sökande finns utspridda över ett stort geografiskt område och jobbar vanligtvis deltid i skolan, vilket ställer krav på nätbaserade moduler. Umeå universitet har sedan 2013 nationellt ansvar för ämneslärarutbildning i samiska språk. I samarbete med Institutionen för språkstudier förbereder Lärarhögskolan under 2013 en ansökan om examensrätt för lärarutbildning i samiska språk. Potentiella studerande är utspridda över ett stort område i norden, dvs inte bara i Sverige, vilken ställer krav på en utbildning som kan läsas via nätbaserade moduler. Strategier utveckla nätbaserade moduler/varianter för bland annat följande program: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen, ämneslärarutbildning i samiska språk, bibehålla och stärka nuvarande kursutbud på distans i praktiskt-estetiska ämnen, utveckla fortbildningsmoduler på avancerad nivå (se även separat mål kring avancerad nivå). Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. 4 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Delmål 2.3: För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Analys Detta mål rör utveckling av kursmoduler/skalprogram på avancerad nivå för de utbildningar med examensarbeten inom Lärarhögskolans ansvarsområde som endast leder till en examen på grundnivå, dvs. förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot verksamhet i fritidshem och studie- och yrkesvägledarprogrammet. Skälet till att moduler alternativt ett skalprogram på avancerad nivå bör utvecklas handlar om att säkra möjligheterna till att rekrytera studerande på forskarnivå inom dessa områden. Umeå universitet är ett av få större lärosäten i landet som inte erbjuder ett masterprogram för denna grupp studenter. Avsaknaden av ett/flera masterprogram är en problematisk inte minst eftersom Umeå universitet bedriver en relativt omfattande utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap och är i ständigt behov att säkra rekrytering till forskarnivån. För all fortbildning ser Lärarhögskolan det som viktigt att utveckla kursmoduler som ges helt eller delvis via nät. Det stora flertalet lärare som förväntas ta del av kursutbudet är nämligen yrkesverksamma och finns utspridda över ett stort område. Lärarhögskolan vill också öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling kring ett framtida utbildningsutbud på avancerad nivå. Strategier beställning, överväg möjlighet till skalprogram i pedagogisk yrkesverksamhet, öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling. Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. Delmål 2.4: Lärarhögskolan har utvecklat en variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Analys Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt låg för i det närmaste samtliga ämnen Nuvarande kompletterande pedagogisk utbildning består av tre terminer. Bristen på utbildade lärare i vissa ämnen beräknas dock bli stor i framtiden. Särskilt stor kommer bristen bli inom naturvetenskapliga ämnen, inom vissa estetiska ämnen, i matematik samt vad gäller lärare i moderna språk. För att möta kravet på utbildade lärare ser Lärarhögskolan det som viktigt att skyndsamt utreda lämplig konstruktion och eventuella konsekvenser av att inrätta en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt. Om lärosätena inte själva gör detta finns en överhängande risk för att olika lobby- och intresseorganisationer agerar istället för universiteten. 5 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Strategier beställning, omvärldsanalys. Uppföljningskriterier att en sådan utbildning har utvecklats. Delmål 2.5: Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program, Analys Att internationaliseringen inom lärarutbildningen behöver öka har konstaterats i flera rapporter. Där vissa utbildningar, som t ex handels- eller socionomutbildningar, uppnår närmare 50 procent utresande studenter, ligger lärarutbildningen i Sverige på omkring 3 procent utresande studenter. Orsakerna till den låga graden av mobilitet är många, där några av de främsta är utbildningens tvärvetenskapliga karaktär där ”motsvarande” innehåll i en strikt mening inte alltid går att finna i andra länders lärarutbildningar. En annan anledning är bristen på valbara kurser. Tilläggas kan att införandet av 2011-års lärarutbildning ytterligare har minskat mobilitetsmöjligheterna för lärarstudenter då den enligt examensordningen innehåller betydligt färre valbara kurser än tidigare. I dagsläget finns inga system för att mäta mobilitet inom Umeå universitets lärarutbildningar. In- och utresande studenter registreras vid fakulteterna och Lärarhögskolan kommer endast i kontakt med de studenter som reser på Lärarhögskolans avtal och/eller genomför verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarhögskolans uppskattning är dock att andelen utresande lärarstuderande vid Umeå universitet inte överstiger 3 % (troligtvis lägre), särskilt om endast utbyten om minst en termin räknas enligt Uranks modell. Möjligheter att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige finns redan i dag inom ramen för Umeå universitets lärarutbildningar. Det går även att genomföra delar av ämnes/inriktningsstudier i ett annat land i Sverige, dock inte alltid på termins- och/eller årsbasis. För att öka det internationella utbytet föreslår Lärarhögskolan under målområdet ”Internationell dimension” att mobilitetsfönster ska identifieras för alla program och ämnen så att alla studenter som vill ska kunna genomföra minst en termins studier vid ett lärosäte i ett annat land än Sverige. Strategier utlysning av medel för att skapa mobilitetsfönster, utarbeta en strategi för internationella avtal, erbjud internationellt utbytbara kurser, bidrag till utresande studenter. Uppföljningskriterier att mobilitetsfönster har identifieras för samtliga program. 6 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Delmål 2.6: Lärarhögskolan har upprättat samarbete med övningsskolor. Analys I Norge och Finland bedrivs lärarutbildning sedan länge i samarbete med särskilt utvalda övningsskolor (i Finland kallad övningsskolor). Verksamheten har varit framgångsrik i den meningen att såväl skola som lärarutbildning utvecklats positivt av samarbetet. Regeringen har för 2014 aviserat möjligheten för svenska lärosäten att ansöka om medel för försöksverksamhet med övningsskolor. Lärarhögskolan ämnar ansöka om möjlighet att få inrätta försöksverksamhet med övningsskolor i samarbete med Stockholms universitet, där sådan försöksverksamhet redan bedrivs. Det är dock viktigt att Umeå universitet tillsammans med samverkande skolhuvudman tar fram egna bärande idéer och egna modeller för vad samverkan om övningsskolor ska innebära. Tanken är alltså inte att applicera Stockholms redan upparbetade modell vid Umeå universitet utan att genom en rad komparativa aspekter jämföra sig med Stockholms universitet. Strategier ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor. Uppföljningskriterier att en sådan ansökan har inlämnats. 7 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Forskning som spränger gränser Delmål 3.1: Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Analys Umeå universitet har satt upp ett delmål om att förutsättningarna för nydanande forskning ska öka. För att nå detta behövs ett resursfördelningssystem som premierar långsiktighet. Hänsyn behöver även tas till forskningens genomslag i utbildningspraktiken, då kritik har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer (se vidare i analys under 3.3). Lärarhögskolans strategi för att nå Umeå universitets mål i vision 2020 om att öka förutsättningarna för nydanande forskning är att delvis omvandla nuvarande anslagssystem till färre och större bidrag som ger möjlighet till långsiktighet och risktagande för enskilda. Det behövs även mindre bidrag för att starta upp och initiera nya forskningsprojekt, exempelvis i samverkan med skolan, och som sedan – om förutsättningarna är de rätta – kan erhålla medel för mer långsiktiga samarbeten. För en utförligare analys av komplexiteten ”nydanande forskning och ”långsiktighet” se delmål 3.2 och ”nydanande forskning” och ”forskningens genomslag i utbildningspraktiken” se 3.2. Strategier I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot hela Umeå universitet: utveckling av ett system med både öppna anslag och anslag som riktas mot nya angelägna forskningsområden som kan vara svåra att erhålla finansiering för. Ett sådant område är forskning som är direkt kopplat till verksamhetsutveckling i skolan, systemet innehåller både större anslag som kan användas mer långsiktigt i nydanande projekt som kan innebära större risktagande och mindre anslag som kan användas i mindre projekt eller komplettera annan finansiering. i syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov, utveckling av utvärderingsmodell för genomslag i utbildningspraktiken. Uppföljningskriterier att stora mer långsiktiga anslag har införts, att anslag fördelas vid Umeå universitet i bred mening, på längre sikt (2016-2018) antalet publiceringar i högt rankade tidskrifter, 8 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C på längre sikt (2016-2018) kvalitativa utvärderingar av hur nydanande utbildningsvetenskaplig forskning är vid Umeå universitet, på längre sikt (2016-2018) utvärdering av genomslag i utbildningspraktiken. Delmål 3.2: Lärarhögskolan har utvecklat en modell för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Analys En av fördelarna med den nya organisationen är att Lärarhögskolan kan arbeta universitetsövergripande i samarbete med fakulteterna. Till skillnad från fakulteterna har Lärarhögskolan inga egna anställda utan är begränsad till att erbjuda fakulteterna och institutioner ekonomiskt stöd till riktade satsningar. Situationen medför att Lärarhögskolans forskningssatsningar måste diskuteras samt samplaneras och synkroniseras med fakulteternas/institutionernas strategier. Exempel där detta är tydligt är de delmål utarbetade i relation till Umeå universitet Vision 2020 som rör långsiktighet kopplat till möjligheter till risktagande och nydanande forskning. Trots omfattande satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet så har forskningen och forskarutbildningen inom området ännu relativt små permanenta resurser sett i relation till grundutbildningens omfattning och sett i relation till att utbildning på olika nivåer är en av samhällets absolut största verksamheter. Lärarhögskolans löpande forskningsbudget är långt ifrån tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där den stora tillfälliga forsknings- och kompetenssatsningen från universitetsstyrelsen avslutas 2016. Det är dessutom oklart om intentionerna bakom nedläggningen av Lärarfakulteten och bildandet av Lärarhögskolan 2009 har fått fullt genomslag, i meningen att Umeå universitets fakulteter tar ansvar för att bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Sammantaget måste därför arbetet med att öka interna och externa forskningsanslag fortgå. Samtidigt räcker det på grund av rekryteringssvårigheterna som nämns ovan ibland inte med att tillföra mer medel, tydliga rekryteringsstrategier behöver även utvecklas. Utbildningsvetenskap befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det finns viktiga områden där forskning väsentligen saknas. Detta är problematiskt dels eftersom utbildningsvetenskaplig forskning behövs som stöd för att utveckla undervisningspraktiken vid skola/högskola och dels eftersom grundutbildningen vid Umeå universitet ska vara vetenskapligt baserad. Även de utbildningsvetenskapliga forskningsområden som är relativt starka vid Umeå universitet (och nationellt) är i realiteten förhållandevis små jämfört med många forskningsområden utanför utbildningsvetenskap. Det medför att anslagen till områdena är relativt få och därför kan tillgång till ekonomiska resurser variera mycket även på kort sikt, vilket i kombination med ovan nämnda rekryteringssvårigheter försvårar långsiktig planering. Problemet förstärks av att de utbildningsvetenskapliga anslagen från Vetenskapsrådet, som är den huvudsakliga externa finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning, är få och stora (större än inom t.ex. medicin och naturvetenskap). Flexibilitet och långsiktighet i planering för personella och ekonomiska resurser är därför särskilt viktigt inom utbildningsvetenskap. Den reviderade organisation för Lärarhögskolan som infördes 2012 har, som tidigare nämnts, gett förbättrade möjligheter till dialog och samordning med fakulteterna/institutionerna; dels då själva 9 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C andemeningen i de analyser som föregick organisationsförändringen pekade på fortsatt självständighet för Lärarhögskolan men i ökad dialog med Umeå universitets fakulteter och dels då det rent konkret har genomförts organisatoriska förändringar som innebär ökad lokal förankring i råd och kommittéer, att dekaner från tre fakulteter numera ingår i Lärarhögskolans styrelse samt att Lärarhögskolan numera är representerat i Umeå universitets forskningsstrategiska råd. Den breda inriktning på forskningen som föreslås under ”Strategier” förutsätter dock att fakulteterna tar ansvar för att finansiera och bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och att Lärarhögskolans forskningsstöd kan ses som ett komplement till fakulteternas system för forskningsfinansiering. Om Lärarhögskolan ensamt ska finansiera utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet kan en smalare ansats krävas. Strategier utveckling av en modell för att stödja fakulteternas/institutionernas rekryteringar där det finns en långsiktig plan för att stärka angelägna forskningsområden, omfattande satsning på den lokala forskarskolan i utbildningsvetenskap. De nuvarande modellen för finansiering av doktorander ses över i syfte att bättra ansluta till och komplettera fakulteters/institutioners finansieringsmöjligheter, Lärarhögskolan riktar via bl.a. behovsinventeringar särskilt stöd till områden där utbildningsvetenskap ännu är relativt outvecklad. Uppföljningskriterier antal och kompetensnivå för långsiktiga rekryteringar. på längre sikt (2016-2018) Utfall inom verksamheten (prestationer, miljöbygge, samverkan). Delmål 3.3: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Analys Organiserad utbildning är en av samhällets största verksamheter. Karaktären hos utbildningsvetenskap som forskningsområde i Sverige och internationellt har det senaste decenniet påverkats av att allt större vikt har lagts vid att lärarutbildning, som traditionellt till stora delar varit en professionsbaserad yrkesutbildning, ska bedrivas på vetenskaplig grund. Enligt den nya skollagen, som gäller från den 1 juli 2011, ska också all utbildning som bedrivs inom skolan: ”vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet” (Kap 1 § 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar och problem som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Ett exempel på en sådan komplex utmaning är de skärpta krav på likvärdighet som ställs i den nya skollagen. Kritik har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte 10 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer. Samtidigt har senaste decenniets utbildningsvetenskapliga forskningsöversikter visat på goda utvecklingsmöjligheter. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter som kan formuleras på följande vis: i högre utsträckning låta forskningens inriktningar vägledas av skolans behov, utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, basera verksamhetsutveckling på forskning. Strategier avsättning av medel till verksamhetsutvecklingsrelaterad forskning som sker i samverkan mellan forskare och lärare vid Umeå universitet och regionens utbildningsväsende, en större del än tidigare av den utbildningsvetenskapliga forskningen inriktas mer direkt mot tillämpningar. Projektsamverkan med forskningsavnämare stöds för att både stödja utvecklingen av samhällets utbildningsverksamheter och för att påverkas av dessa verksamheters behov. Uppföljningskriterier - antal och omfattning av verksamhetsutvecklingsnära forskningsprojekt. Delmål 3.4: Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat. Analys Lärarhögskolan och de skolhuvudmän som Lärarhögskolan varit i dialog med är positiva till de effekter i form av kvalitetshöjande inslag och nya insikter som uppnås när en anställd delar sin arbetstid mellan skola och universitet. Det har dock visat sig vara svårt att under lång tid behålla personal i sådana kombinationsanställningar, då arbete i två verksamheter vanligtvis är mer ansträngande än att arbeta i en verksamhet. För att åstadkomma en rimlig arbetssituation och på samma gång ge goda förutsättningar för att knyta ihop samverkansarbetet mellan skola och universitet krävs extra resurser i form av mer arbetstid. Det nya system med karriärtjänster (förstelärare eller lektor) för verksamma lärare som nyligen sjösatts erbjuder ytterligare möjligheter att samverka genom delade uppdrag. Innehavaren av anställningen lektor ska exempelvis vara forskningsmeriterad (minst licentiatexamen). Samarbete mellan skola och universitet om uppdrag inom något angeläget område i en sådan anställning ger goda förutsättningar för att höja kvalitén på utvecklings- och forskningsarbete i båda verksamheter men kan utöver detta även stärka den utbildning som bedrivs i respektive verksamhet. På grund av olika villkor för pension och annat är delade anställningar/kombinationsanställningar en formell omöjlighet. Av denna anledning eftersträvar Lärarhögskolan ett system med delade uppdrag inom en anställning. Med delade uppdrag avses en konstruktion där en lärare/forskare har en 11 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C anställning i en verksamhet och ”köps” av den andra parten till en viss procent för ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett delat uppdrag skulle kunna konstrueras på följande vis: 35 % skolverksamhet, exempelvis undervisning eller utvecklingsarbete, 35 % universitetsverksamhet, exempelvis forskning eller undervisning i lärarutbildningen, 30 % samverkan, fokuserad på forskning och verksamhetsutveckling i symbios. Samverkansdelen delas på 15 % mellan vardera arbetsgivare. Arbetsinnehållet i det gemensamma forsknings- och utvecklingsarbetet bestäms via avtal mellan parterna. Strategier: proaktiv dialog med skolhuvudmän kring samverkan, i dialog med fakulteterna utveckla ett system för att stödja befattningar som möjliggör och premierar mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer, ekonomiskt stöd till mobilitet, t.ex. 10% av anställning som under minst 3 år arbetar minst 30% inom akademin och minst 30% hos skolhuvudman. Uppföljningskriterier nyckeltal. i ett längre perspektiv, från 2016 och framåt vill Lärarhögskolan även kunna mäta utfall i termer av samverkan och resultat inom forskning och verksamhetsutveckling. Delmål 3.5: Universitetet har en modell för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Analys Nationellt (och delvis också internationellt) finns ett underskott på tillgänglig kompetens inom utbildningsvetenskap, vilket delvis har att göra med att flera utbildningsvetenskapliga områden är relativt unga och under utveckling. Inom flera områden, t.ex. specialpedagogik, små barns lärande, yrkesdidaktik och inom flera ämnesdidaktiska grenar finns ofta få eller inga behöriga sökande till lärartjänster (inklusive professurer). Umeå universitet och Lärarhögskolan bör fortsätta ansträngningarna att rekrytera nationellt och internationellt, men det har under det senaste decenniet visat sig långt ifrån tillräckligt för att täcka kompetensbehovet varför den sedan ca 10 år omfattande satsningen på forskarutbildning (lokalt och i extern samverkan) måste fortsätta. Då rekrytering inom områden med kompetensunderskott tar lång tid är det även viktigt att Lärarhögskolan genomför återkommande behovsanalyser som ett av underlagen för en långsiktig rekryteringsplanering med god framförhållning. Strategier kartläggning av forskningsområden, ekonomiskt stöd till fakulteternas rekryteringar. 12 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Uppföljningskriterier kartläggningar har genomförts, en modell för att stödja fakulteternas/institutionernas långsiktiga rekryteringar inom angelägna områden har utvecklats. Delmål 3.6: Antalet externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat Analys Som framgår av analysen under 3.2 behöver andelen medel erhållna i nationell och internationell konkurrens öka. Lärarhögskolans strategi för att uppnå Umeå universitets delmål om att öka andelen externa medel handlar om att ge stöd till starka forskare och forskningsmiljöer, utifrån vilka konkurrenskraftiga ansökningar kan genereras och att stödja sökande som varit nära att bli beviljade medel i vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga utlysningar. Strategier stöd till starka forskare och forskningsmiljöer, stöd till UVK-ansökningar som varit nära att bli beviljade. Uppföljningskriterier nyckeltal. Delmål 3.7: Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett nätverk. Analys Andelen disputerade lärare inom Umeå universitets lärarprogram behöver öka. Som framgår under 3.2 är konkurrensen om vetenskapligt meriterade lärare många gånger hård inom utbildningsvetenskap vilket föranleder fortsatt satsning på forskarutbildning. Lärarhögskolan bedriver sedan 2009 en utbildningsvetenskaplig forskarskola. Forskarskolans verksamhet är öppen för alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, dvs. även för doktorander som inte direkt finansieras via Lärarhögskolan. Via forskarskolan får således samtliga studerande inom utbildningsvetenskap tillgång till ett nätverk. Strategier lärarhögskolan erbjuder en lokal forskarskola inom utbildningsvetenskap, där aktiviteterna är öppna även för doktorander som inte finansieras av LH. Uppföljningskriterier tillgång på nätverk för forskarstuderande. 13 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Delmål 3.8: Forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ges möjlighet att förvärva internationell erfarenhet. Analys Lärarhögskolans forskarskola i utbildningsvetenskap har en internationell profil med regelbundna internat vid utländska lärosäten samt genom deltagande av internationella gästlärare. Utöver detta erbjuds sökbara internationaliseringsmedel till doktorander. Strategier lärarhögskolan erbjuder sökbara internationaliseringsmedel till doktorander, forskarskolan i utbildningsvetenskap erbjuder omfattande möjligheter till internationella internat inom kurser. Uppföljningskriterier mätning av internationella utbyten. 14 Lärarhögskolan 2013-12-03 Bilaga 8 C Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.1: Lärarhögskolan har utvecklat ett ekonomiskt transparanta system för ekonomiska överföringar mellan LH och fakulteterna Analys Lärarhögskolan är en universitetsövergripande funktion som samarbetar med alla fakulteter. De stödsystem som Lärarhögskolan har måste vara väl utvecklade, enkla att använda samt synkroniserade med fakulteternas system. Detsamma gäller planering av Lärarhögskolans budget och utbildningsutbud. Det är viktigt, inte minst för förståelsen för universitetets olika verksamheter, att samarbetet mellan olika enheter fungerar. Lärarhögskolan och fakulteterna måste i gemensamt utveckla denna förståelse. Strategier riktade dialoger med fakulteter och institutioner, information/utbildningar till ekonomiadministrativ personal. Uppföljningskriterier prefektträffar samt genom dialoger med fakultets- och institutionsledningar Delmål 4.2: Det stöd som erbjuds från Lärarhögskolan, med alla dess system, svarar mot de behov som finns i verksamheten Analys Lärarhögskolan är en universitetsövergripande funktion som samarbetar med alla fakulteter. De stödsystem som Lärarhögskolan har måste vara väl utvecklade, enkla att använda samt synkroniserade med fakulteternas system. Detsamma gäller planering av Lärarhögskolans budget och utbildningsutbud. Det är viktigt, inte minst för förståelsen för universitetets olika verksamheter, att samarbetet mellan olika enheter fungerar. Lärarhögskolan och fakulteterna måste i gemensamt utveckla denna förståelse. Strategier riktade dialoger, information/utbildningar samt manualer till institutioner. Uppföljningskriterier prefektträffar, dialoger med fakultets- och institutionsledningar. 15 Ärende p 9 Uppföljning aktivitetsplan 2014 Plats för noteringar: Lärarhögskolan 2015-02-02 Missiv Uppföljning av aktivitetsplan 2014 Bakgrund Lärarhögskolan styrelse upprättar varje år en aktivitetsplan med utgångspunkt i Verksamhetsplan för 2014-2015. Aktivitetsplanen innehåller också andra aktiviteter, exempelvis beställningar, som ska genomföras under året. Aktivitetsplanen följs upp varje år i samband med verksamhetsberättelsen. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa uppföljningen av aktivitetsplan 2014. Bilaga 9 A Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Bilaga 9 B Aktivitetsplan 2014 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Delmål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Resurs Tidsplan Ansvarig Grön/Gul/Röd Kommentarer Uppföljning Forskning som spränger gränser Delmål: Lärarhögskolan har implementerat Vidareutveckling av nuvarande Januari- Bitr rektor ett resursfördelningssystem som ökar resursfördelningssystem med sökbara resurser. juni forskning Särskilda satsningar på forskning kopplat till Januari- Bitr rektor verksamhetsutveckling december forskning Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat ett Dialog med fakulteterna utifrån läges- och Januari- Bitr rektor Nästa utlysning sker system för att stödja fakulteternas behovsinventering. Fastställa specifika satsningar. juni forskning 2016. utbildningsvetenskap med ekonomiskt Förbättrad samordning med fakulteter och Januari- Bitr rektor stabila och långsiktigt goda förutsättningar. institutioner av antagning och medverkan i juni forskning förutsättningar för nydanande forskning. rekrytering av högre lärarbefattningar inom Lärarhögskolans forskarskola i utbildningsvetenskap. Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Bilaga 9 B Delmål: Lärarhögskolan har i samverkan Särskilt stöd till verksamhetsutvecklingsnära Januari- Bitr rektor med olika aktörer på utbildningsarenan forskning. juni forskning Dialog med skolor och skolhuvudmän för utveckling Januari- Bitr rektor Arbetet fortsätter av nya samverkansformer. december forskning under 2015. Delmål: Antalet lärare som till väsentlig Ett första erbjudande till skolhuvudmän om delade Januari- Bitr rektor Ny utlysning 2015. omfattning har uppdrag inom både akademi uppdrag. februari forskning Avsättning av ytterligare medel till delade uppdrag. Januari- Bitr rektor juni forskning stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. och organisation utanför akademin har ökat. Delmål: Universitetet har system för Dialog med fakulteterna utifrån läges- och Januari- Bitr rektor strategiska rekryteringar inom flera behovsinventering. Fastställa specifika satsningar. juni forskning Fördelning av medel till forskningsansökningar. November Bitr rektor områden (anställningar och resurspaket). Delmål: Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat forskning Delmål: Alla forskarstuderande inom Brett erbjudande till alla utbildningsvetenskapliga Januari- Bitr rektor utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett forskarstuderande vid Umeå universitet om december forskning nätverk. medverkan i kurser samt nationella och internationella forskarutbildningsinternat. Ny utlysning 2015. Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Bilaga 9 B Delmål: Forskarstuderande inom Brett erbjudande till alla utbildningsvetenskapliga Januari- Bitr rektor utbildningsvetenskap ges möjlighet att forskarstuderande vid UmU om medverkan i december forskning förvärva internationell erfarenhet. internationella forskarutbildningsinternat samt Mars- Biträdande december rektor andra former av sökbara internationaliseringsstöd. Utbildning för gränslös kunskap Delmål: Ett antal utbildningsprogram Inventering av dagsläge baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Beslut om områden varav ett är samiska utbildning Beställning Beslut om utvecklingsmedel Delmål: För samtliga utbildningsprogram Inventering av dagsläge samt dialog med Mars- med examensarbeten som endast ger skolhuvudmän december examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå Beslut om områden som ger behörighet till forskarnivå. Beställning Beslut om utvecklingsmedel Rektor Arbetet fortsätter under 2015 Lärarhögskolan Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat en Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Förfrågansunderlag och beställning (hösten 2013) variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Bilaga 9 B Januari- Biträdande september rektor Beslut om utvecklingsmedel (hösten 2013) utbildning Färdigställande av kursplaner Marknadsföring inför kursstart ht 2014 Start program Delmål: Lärarhögskolan har identifierat Utlysning av internationaliseringsmedel mobilitetsfönster för samtliga program Januari- Rektor december Arbetet fortsätter under 2015. Beslut om medel Delmål: Lärarhögskolan har upprättat Fastställa inriktning enligt direktiv* samarbete med övningsskolor Januaridecember Utse arbetsgrupp för framtagande av ansökan Rektor Arbetet med att upprätta avtal med övningsskolor samt initierande av mindre Inventering av möjligheter inom regionens skolor forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor fortsätter under 2015. Lärarhögskolan Delmål: Vid Lärarhögskolan finns minst ett Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Beställning samiska utbildningsprogram/inriktning som ges i Bilaga 9 B Mars- Biträdande Arbetet fortsätter december rektor under 2015. Januari- Biträdande oktober rektor Mars-juni Biträdande samarbete med ett med liknande program vid ett utländskt lärosäte. Beställningar Utbildningsvetenskaplig kärna 1 Samiska i ämneslärarprogrammet rektor Hög kvalitet på framtida utbildning Följande utredningar/utvecklingsarbeten ska Kanslichef genomföras: Arbete med strukturplan för grundlärarprogrammet a) grundlärarprogrammet, valbara inriktningar och struktur på VFU, med inriktning mot Januari- fritidshem fortsätter februari 2015 på initiativ av b) framtida behörighet för kompletterande pedagogisk utbildning,, grundlärarrådet. Januarifebruari c) yrkeslärarprogrammet organisation för Februari- Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 samordning, kvalitetssäkring och förkunskaper, Bilaga 9 B april Arbete med organisation för d) synkronisering av kursplaner och Januari- samordning, bedömningsunderlag inför VFU 3 i relation till april kvalitetssäkring och nationella examensmål samt synkronisering av förkunskaper för kursplaner inför UK3, yrkeslärarprogrammet fortsätter under 2015. e) utveckling av handledarutbildning SYV samt Januari- utbildning för universitetslärare i trepartssamtal. oktober Delmål: Lärarhögskolan samverkar Dialog om samverkan med Stockholms universitet, Januari- nationellt och internationellt med andra Linköpings universitet, Tromsö universitet, december lärosäten för att främja och kvalitetssäkra Högskolan i Nord-Trondelag. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Avsättning av medel (2013) JanuariDeltagande i nationella projekt som Rektor Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 Bilaga 9 B regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. december Kanslichef Delmål: Lärarhögskolan har upprättat en Tillsammans med skolhuvudmän i kommunen Januari- Biträdande Översyn av modell för hållbar, ändamålsenlig och effektiv utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av december rektor, v. 44 fortsätter under organisation för regional och nationell VFU och externa examensarbeten. utbildning 2015. samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. JanuariÖversyn av nuvarande modell för v. 44. september Kanslichef Utveckla ett extern nyhetsbrev. Januari- Kanslichef juni Det goda och effektiva universitetet Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat ett Riktade dialoger ekonomiskt transparent system för Januari- Kanslichef december ekonomiska överföringar mellan LH och Information och erbjudande om utbildningar till fakulteterna ekonomiadministrativ personal samt framtagande Arbetet fortsätter under 2015 om manualer. Delmål: Det stöd som erbjuds från Riktade dialoger. Lärarhögskolan, med alla dess system, Januaridecember svarar mot de behov som finns i Erbjudande av utbildning och framtagande av verksamheten manualer. Översyn lednings- och kansliuppgifter i relation till Kanslichef Arbetet fortsätter under 2015 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2014 2013-12-04 framtida behov Bilaga 9 B Ärende p 10 Programrådens verksamhetsberättelser Plats för noteringar: Bilaga 10 A Verksamhetsberättelse Programrådet för Förskollärarprogrammet 20150129 Följande ledamöter har deltagit i programrådet under 2014 Anna Lindqvist, Institutionen för estetiska ämnen, Humanistisk fakultet Christian Waldmann, Institutionen för språkstudier, Humanistisk fakultet Ewa Gruffman Cruse, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Samhällsvetenskaplig fakultet Annika Nilsson, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Samhällsvetenskaplig fakultet Brittmari Bohm, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Teknisk-‐naturvetenskaplig fakultet Helena Näs, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Teknisk-‐naturvetenskaplig fakultet Ingela Andersson, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Teknisk-‐naturvetenskaplig fakultet Zonny Markusson, studeranderepresentant Johanna Löfqvist, studeranderepresentant Linda Midenborg, studeranderepresentant Gunilla Landin, avnämarrepresentant Av ovanstående ersattes Brittmari Bohm med Ingela Andersson. Ewa Gruffman Cruse begärde entledigande av uppdrag i oktober månad. Johanna Löfqvist och Linda Midenborg deltog från och med december månad. Avnämarrepresentanten var sjukskriven under hösten. Undertecknad började som tillförordnad ordförande och utsågs därefter till ordförande i mars månad för den resterande mandatperioden. Övergripande sammanfattning av programrådets arbete År 2014 hade programrådet sammanlagt tio möten, varje möte varade i två timmar. Följande sammanfattning av arbetet anknyter till programrådens uppgifter; att ansvara för samordning, kontinuitet och progression, ta initiativ 1 Bilaga 10 A till utveckling och förbättring av programmet, bereda beslut om utbildningsuppdrag, tillstyrka eller avslå förslag om nya kurser, revidera befintliga kurser som ingår i programmet samt att genomföra uppföljningar. En viktig punkt på samtliga möten har varit information/rapport från medverkande institutioner och studentrepresentanten. Utbytet av synpunkter och erfarenheter har bidragit till kontinuitet i hur planering, genomförande och utvärdering av kurser i förskollärarprogrammet har fungerat. Områden som har aktualiserats rör det vetenskapliga skrivandet och behov av gemensamma riktlinjer, bedömningsunderlaget för VFU, frågor som rör kommunikation, information, stödmaterial, förväntningar och utbildning i relation till handledare i de olika verksamheterna. Programrådet har fått rapporter om hur förskollärarprogrammet fortskrider både i Umeå och Skellefteå. Rådet har också kontinuerligt informerats om seminarier och föreläsningar för universitetslärare med anknytning till förskollärarprogrammet. En stor del av arbetet har handlat om synpunkter på remisser och beredningsuppdrag. I det första remissvaret om förslag på kurser ingående i ny förfrågan UK 1, var rådet positiva till en inriktningsspecifik start med professionsanknytning. Programrådet lyfte också fram kritik till remissförslaget. Kritiken handlade om brister i kommunikationen och ett obearbetat underlag. Frågor som diskuterades rörde effekten av kommande förändring utifrån progression och helhetsgrepp. Utifrån det reviderade (andra) förslaget ansåg rådet att underlaget gav en god bakgrund till motiv för beställningen. Rådets synpunkter på förfrågansunderlaget handlade mestadels om strukturen. Här fanns också önskemål om vissa förtydliganden av formuleringar. När det gäller synpunkter på programutbud 2015/2016 diskuterades förslag till dimensionering där programrådet var enhälligt positiva till en ökning av förskollärarprogrammet mot bakgrund av behov och söktryck. Med hänvisning till ökningen av antalet, diskuterades kvalitetsaspekter och vikten av uppföljning. Rådet stod också bakom förslaget om ett kompletterande år för grundlärare som önskar utöka sin behörighet mot förskolan. 2 Bilaga 10 A I samband med remisser om handläggningsordning vid Lärarhögskolan gällande kurs-‐ och programutvärdering samt Anvisningar för arbete i Lärarutbildningsråd samt för de fem programråden diskuterades också goda exempel på hög svarsfrekvens i förskollärarprogrammet vid kursutvärderingar, ofta med anknytning till modern teknik som i-‐pads eller mobiltelefoner. Programrådet hade några synpunkter och frågor i anslutning till anvisningarna för arbetet i programrådet, men ansåg att årshjulet och tydliggörandet av rådets uppgifter utgjorde en god grund inför det fortsatta arbetet. I samband med förfrågan om utvecklingssatsningar i oktober månad, uppstod visionära tankar med anknytning till rum för lärande. Förslaget handlade om att nyttja de tomma lokalerna på våning 4, Naturvetarhusets A-‐flygel och iordningställa en flexibel undervisningslokal samt erbjuda studie-‐och utställningsmöjligheter för studenter. På längre sikt fanns tankar om tillgänglighet också för grundlärarstudenter (t o m åk 6) för ökad samsyn och samverkan. Förslaget avslogs men visionen kvarstår. Under ett av programrådets möten under hösten ägnades större delen av tiden till frågan om progression inom förskollärarprogrammet. Koordinator för programmet gick igenom samtliga terminer och visade på progression mellan de olika kurserna/terminerna. Presentationen var omfattande och rådsmedlemmarna fick en god inblick i struktur och innehåll. I november månad arbetade rådet med beredning av förslag till kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna 1. Innan beredningen började diskuterades jävfrågan då några av rådsmedlemmarna tillhör institutioner som hade skickat in förslag på kursplaner. Utifrån uppdraget och de ramar som angivits beslutades att alla skulle få möjlighet att lyfta fram sina synpunkter. Genomgången och diskussionen av de olika förslagen i relation till beställningen fungerade mycket bra. I slutet av 2014 diskuterades ytterligare ett beredningsuppdrag gällande eventuell förändring av Förskollärarprogrammet. Rådet menade att det fanns både fördelar och nackdelar med nuvarande upplägg men ansåg att det var en fråga som skulle behandlas av prefekter och Lärarhögskolans ledning. 3 Bilaga 10 A Övriga kommentarer Ett fåtal revideringsförslag av kursplaner har behandlats av rådet. Uppföljning av kursutvärderingar (se ex protokoll 20140919: 47) har skett, mestadels i muntlig form, och kan förbättras ytterligare med tydligare rutiner. Kritik mot en kurs har framkommit (protokoll 20140310: 15) vilket föranledde förändringar inför nästa kurstillfälle. Uppfattningen är att studenterna överlag är nöjda med sin utbildning. I slutet av 2015 diskuterades innehåll av kommande programutvärdering där programrådsordförande fick i uppdrag att utforma en mall utifrån examensmålen med särskilt fokus på progression samt generiska kunskaper och förmågor. Detta skulle ske i dialog med koordinator för förskollärarprogrammet. Närvaron på mötena har överlag varit god med undantag från ett mötestillfälle. Rådsmedlemmarna har deltagit aktivt i diskussionerna vilket även inkluderar studentrepresentanten. Anna Lindqvist Programrådsordförande, Förskollärarprogrammet 4 Bilaga 10 B Verksamhetsberättelse: Programrådet för grundlärare, 2014 Rådet för grundlärare innefattar grundlärarprogrammen förskoleklass till åk 3, F-3, grundlärare åk 4-6 och grundlärare mot fritidshem. De tre programmen har under år 2014 varit helt utbygda och omfattat samtliga årskurser för de tre programinriktningarna, vilket innebär ett sammanlagt studerandeantal på 342 lärarstudenter. Såväl sök- som antagningssiffrorna har stigit stadigt för alla tre inriktningar sedan starten 2011, vilket kan antas bero på mycket gynnsamma arbetsmarknadsprognoser. Programrådet för grundlärare har under 2014 haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter genom fakultetsval: Humanistisk fakultet: Gun Lundberg, Inst. för språkstudier och Manfred Scheid (endast vårterminen), Institutionen för estetiska ämnen. Manfred Scheid ersattes under höstterminen av Erik Sigurdson, Institutionen för estetiska ämnen. Samhällsvetenskaplig fakultet: Birgit Andersson, Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap och Erik Domellöf, Inst. för psykologi. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Brittmari Bohm, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik och Olle Söderström, Ekologi, miljö och geovetenskap. Studeranderepresentanter: Petronella Riby, 4-6-programmet och Robert Persson, Grundlärare mot fritidshem. Adjungerade ledamöter: Gunnar Lindström, Inst. för pedagogik och Ulla Damber, Inst. för språkstudier. Extern ledamot: Helena Åhman, utbildningsledare, Skellefteå kommun. Programrådets arbete i sammandrag: Under år 2014 har programrådet för grundlärare behandlat ett stort antal ärenden och frågor angående utbildningens kvalitet, progression och struktur. Rådet har även använt mycket tid till framåtsyftande diskussioner avseende utbildningens avslutande år. De frågor som har haft störst utrymme på mötesagendan är: Avhoppen från utbildningens första termin. Grundlärarprogrammet för 4-6 med intagning hösten 2013 hade reducerats med en fjärdedel vid starten för termin två i januari 2014, vilket kan sägas vara en trend som förekommit alltsedan starten 2011. Även de övriga två grundlärarprogrammen har haft avhopp under den första terminen, men inte i samma utsträckning som 4-6-programmet. Rådets arbete har med anledning av detta, precis som under tidigare år, inriktats på att försöka ta reda på varför så många blivande grundlärare hoppar av utbildningen under den första terminen och att försöka skapa förebyggande åtgärder för att mildra avhoppen. De positiva erfarenheter vi gjort från år 2013 gällande den då nyskapade uppstartseftermiddagen, inspirerade rådet att anordna ett liknande arrangemang vid starten 2014. Lärarstudenterna samlades i sina specifika program och fick träffa och så smått börja lära känna sin programgrupp samt fick information om programmets helhet och delar. Ett mycket uppskattat inslag var att få lyssna på och ställa frågor till programstudenter som kommit en bit in i utbildningen. Utvärderingar: Programrådet har på grund av tidsbrist inte hunnit gå igenom det antal utvärderingar som vore önskvärt, men de utvärderingar som har behandlats har visat på att en majoritet av lärarstudenterna är mycket positiva till sin utbildning. De Bilaga 10 B förbättringsområden som utpekats i utvärderingarna har varit föremål för diskussioner bland undervisande lärare och i de flesta fall resulterat i utvecklingsåtgärder. Studenterna följer även själva upp att förbättringsåtgärder som lyfts fram i föregående års kursutvärderingar verkligen har blivit åtgärdade och om så inte är fallet får undervisande lärare vetskap om detta. Kontakterna mellan årskurserna tycks vara frekventa vilket kan ses som en god garant för kvalitetsutveckling av kurser. Arbetet med planeringen av strukturförändringen av termin 5 i grundlärarprogrammet för F-3 och 4-6 som påbörjades under 2013, har fortsatt under år 2014. Efter att beslutet om strukturförändringen tagits i LH:s styrelse så vidtog planeringen på detaljnivå. Strukturförändringen har föranletts av student- och handledarkritik mot att VFU II är placerad alltför sent i utbildningen. Många studentröster har höjts angående den sena VFU-placeringen och vissa menar även att detta kan vara en anledning till avhopp från utbildningen. Från kommunernas och VFU-handledarnas håll har kritiken varit att båda perioderna, VFU II och VFU III, är placerade på höstterminer, vilket har gjort det besvärligt att kunna hitta det stora antal VFU-handledare som behövs. Från universitetslärarnas sida har kritiken bestått av att det är problem med att få fram antalet lärare som behövs för att göra alla VFUbesök. Examensarbetet i den nya grundlärarutbildningen. Under föregående läsår, 2013, påbörjade grundlärarrådet arbetet med att planera och förbereda terminerna 7 och 8 i den nya grundlärarutbildningen för F-3 och 4-6, eftersom dessa skulle gå för första gången under 2014/2015. I planeringsarbetet för det nya examensarbetet om 30 hp har fokus varit på tidig information, tidig tilldelning av handledare och en introduktionskurs redan innan VFU III tar vid, med syftet att möjliggöra insamling av emperi under den avslutande VFU-kursen. Institutionen för språkstudier är kursansvarig institution och sammanhållande länk för hela examensarbeteskursen för F-3 och 4-6, medan Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap är ansvarig för examensarbetet för grundlärare mot fritidshem om 15 hp. Under 2014 har de första delarna av den nya examensarbeteskursen provats ut och studenterna verkar nöjda med upplägget hittills. Under hösten har grundlärarrådet berett inkomna förslag till kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna I. Eftersom rådet endast har en rådgivande funktion och många av rådsmedlemmarna var jäviga vad gäller inlämnade förslag, så gavs alla rådsmedlemmar möjlighet att få uttrycka sina åsikter i termer för styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter för varje kursförslag, varefter alla synpunkter redovisades till Lärarhögskolan i ett samlat dokument. Internationalisering i grundlärarutbildningen Under hösten 2014 har totalt nio grundlärarstudenter gjort ett antal VFU-veckor vid utländska lärosäten enligt följande: Tre F-3 studenter gjorde sin VFU II samt delar av kursen KUL II vid lärarutbildningen vid La Trobe University, Bendigo, Australien. En F-3-student och två 4-6-studenter gjorde sin VFU II i Auckland, Nya Zeeland. Bilaga 10 B Två F-3-studenter gjorde VFU II i Seychellerna där Institutionen för språkstudier har ett samarbetsavtal samt ett större forskningsprojekt. En 4-6-student gjorde två av sina tretton veckor i VFU III i Kokkola, Finland, där Inst. för språkstudier har ett mångårigt samarbetsprojekt. Otydlig miljö för grundlärarutbildningen och skyndsamma rekryteringsbehov En stor del av de lärare och forskare som undervisar i grundlärarprogrammet är sedan omorganisationen av lärarutbildningen uppdelade på ett antal ämnesinstitutioner. Miljön för grundlärarutbildningen är på grund av detta delvis oklar och oetablerad, eftersom ämnesinstitutioner av förklarliga skäl har liten eller ingen erfarenhet av lärande och undervisning i grundskolans tidigare år. Det viktiga samarbetet och det dagliga samtalet mellan lärare i grundlärarutbildningen blir lidande när den fysiska miljön är så splittrad och otydlig som fallet är idag. Institutionerna för Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD, och Tillämpad utbildningsvetenskap (TUV - för grundlärare mot fritidshem) är dock undantag från ovanstående beskrivning, eftersom man där har en lång tradition av mer sammanhållen ämnesdidaktisk miljö för grundlärarutbildning, något som vore eftersträvansvärt för samtliga i utbildningen ingående ämnes- och didaktikdelar. Den uppdelade grundlärarutbildningen får även konsekvenser för bemanning och kompetensåterväxt. När miljön är otydlig så blir det heller inte attraktivt att söka tjänster eller komma in som lärare från fältet i olika kurser. Kompetensåterväxten framstår som oerhört viktig i skenet av ett antal nya regeringsbeslut och kommande skolreformer, exempelvis förstärkning av lärartätheten i årskurserna F-3, ökade satsningar på grundläggande läs-skriv-och matematikundervisning i åk 1-3 och införandet av nationellt läsmål i åk 1. Enligt Umeå universitet kommer dimensioneringssiffran för antalet blivande F-3-lärare att ligga på 120 studenter per läsår inom några år, vilket innebär en fördubbling av det antal som är planerat för 2015. Ett betydande antal frågor har behandlats i programrådet för grundlärare under 2014 men alla kan av utrymmesskäl inte tas upp här. I stället hänvisas till de minnesanteckningar som ligger på Lärarhögskolans webbplats. Innehållet i denna verksamhetsberättelse har granskats och godkänts av samtliga rådsmedlemmar. Umeå universitet 2015-01-13 Gun Lundberg Ordförande i Programrådet för grundlärare Bilaga 10 B Bilaga 10 C VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Specialpedagogiska rådet Lärarhögskolan, Umeå universitet Ledamöter Från institutionerna; Språkstudier: Ingmarie Mellenius (lektor) Maria Levlin (doktorand) TUV: Carina Hjelmér (lektor) Ped. inst: Karin Söderberg (adjunkt) Monica Liljeström (lektor och adjungerad) Helen Andersson (programvägledare) NMD: Gunnar Sjöberg (lektor) Ia Kling (lektor och ordförande) samt UmPe: Sofie Nauclér Sk-å kommun Brita Hjelm Brännström Möten Rådet har under året 2014 haft 9 ordinarie möten. Dessutom en halvdag 14/3förlagd till Umeå Folkets Hus. Förutom de ordinarie mötena har det varit ett flertal både informella och formella möten med anslutning till UKÄ´s programgranskning. Innehåll Vi har under de ordinarie mötena haft ett antal gäster ex.vis Marie Oskarsson, LH -marknadsföring Fredrik Berglund, rektor Hagaskolan -rekrytering Maria Löfgren, rektor LH -UKÄ granskningen Det huvudsakliga innehållet under 2014 har handlat om UKÄ granskningen. Resultatet av denna gav specialpedagogprogrammet omdömet ”hög kvalitet” och speciallärarprogrammet omdömet ”bristande kvalitet”. Bristerna var främst fokuserat på ett av de sex examensmålen vilket vi diskuterat och gått igenom vid ett flertal tillfällen under hösten. En återrapportering till UKÄ ska göras och Bilaga 10 C som ansvarig för detta har Maria Levlin utsetts. Till sin hjälp har hon en utsedd referensgrupp bestående av Ingmarie Mellenius, Carina Hjelmér och Ia Kling. Arbetet har påbörjats men kommer att intensifieras under våren 2015. Vi har även under hösten deltagit (med 4 personer ur rådet) i den årliga nationella spec.träffen som arrangerades av Göteborgs universitet. Ytterligare ett innehåll har handlat om arbetet med Skolverksuppdraget ”kompetensutveckling vid implementering av Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. I detta arbete har de fyra institutionerna som ingår i rådet samverkat. Avslutande ord Tyvärr så har vi inte längre vår samordnande programvägledare Helen Andersson i rådet. Detta beklagar vi men har förhoppningar om att det ändå ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt vid antagning, tillgodoräkning, byte av inriktningar etc. I mars 2015 kommer ”nya” råd att utses. Vi kommer även att ha inriktningen utvecklingsstörning i det ordinarie programutbudet. Det kommer att bli ett intensivt arbete under våren 2015 med återrapporteringen till UKÄ som vi faktiskt ser som en möjlighet till bra kvalitetsdiskussioner av våra inriktningar i både speciallärar- och specialpedagogprogrammet. NMD 30/1 2015 Ia Kling Sackerud Bilaga 10 D Verksamhetsberättelse 2014 Programrådet för ämneslärarutbildningen, yrkeslärarutbildningen och KP 1 Bilaga 10 D 1. Rådets sammansättning Programrådet för ämneslärarutbildningen, yrkeslärarutbildningen och KPU arbetar med att utveckla och följa upp ovanstående nämnda utbildningar. Rådets arbete skall vara underlag för beslut i lärarhögskolans styrelse. Programrådet sammansättning är sådan att den skall ge intressenter insyn och möjlighet att påverka beslut gällande ovan nämnda program. Rådet består av två representanter från varje fakultet som har varit verksamhet inom rådets utbildningar och två studeranderepresentanter. Avslutningsvis en person som representerar avnämarna för programmen. Detta verksamhetsår ingick följande personer: Naturvetenskaplig teknisk fakultet Erik Sturesson Karolina Broman Olof Johansson Inst. f. naturvetenskapernas och matematikens didaktik Inst. f naturvetenskapernas och matematikens didaktik Inst. f matematik och matematisk statistik Ordf. till 14-08-01 Ordf. från 14-09-01 Humanistisk fakultet Martin Hårdstedt Ingela Valfridsson Inst. f. idé- och samhällsstudier Inst. f. för språkstudier Samhällsvetenskaplig fakultet Katarina Roos Svante Karlsson Inst. f statsvetenskap Inst. f geografi och ekonomisk historia Studeranderepresentanter Jonas Jonsson Sebastian de Wall Avnämarrepresentant Agneta Bålfors Umeå kommun Rådets mandatperiod avslutas den 31 mars 2015 och nya representanter skall utses. 2 Bilaga 10 D 2 Utbildningsprogrammen 2.1 Ämneslärarprogrammet Programmet har nationellt haft svårt att rekrytera studenter under många år. Umeå universitet är inget undantag. Den första kullen studenter i nya ämneslärarutbildningen ht 2011 var liten (107 st). De efterföljande åren har studentantalet ökat. Antalet registrerade studenter höstterminen 2014 var 168 st. En liten ökning jämfört med 2013 (164 st) men en minskning jämfört med 2012 (171 st). Ämneslärarna är med god marginal det största lärarprogrammet på universitetet. Trots detta är söktrycket lågt och största ingångsämne är engelska men ändå inte fler än 35 registrerade studenter. Många ingångsämnen har färre än 10 registrerade studenter även om inriktningarna 7-9 och Gy läggs samman. Trenden för 7-9 inriktningen är vikande och endast 34 studenter registrerades ht 2014. Detta innebär små undervisningsgrupper eller samläsning med andra program. Extra allvarligt är det för de praktiskt-estetiska ingångsämnena som inte kan samläsa med andra ämnen. Till exempel Slöjd, trä-metall och textil, har tillsammans 2 registrerade studenter. Programmet brottas också med en relativt hög andel avhopp. Lärarhögskolans kansli har analyserat avhoppen och det finns ingen enkel förklaring till varför studenter väljer att avsluta studierna. Förklaringarna varierar mellan de olika inriktningarna och ingångsämnena. 2.2 KPU KPU, 150% studietakt, gavs för första gången med start Ht2014. En grupp med 18 studenter registrerades. På KPU, 50% studietakt, registrerades 20 studenter. Även dessa utbildningar har relativt många avhopp. 2.3 Yrkeslärarutbildningen På yrkeslärarutbildningen registrerades totalt 26 studenter. De fördelade sig på de tre varianterna yrkeslärare med 100% studietakt (11 st), yrkeslärare med 50% studietakt (3 st) och yrkeslärare med 100% studietakt med 75% tillgodoräkning (12 st). Rådet har inte behandlat några frågor gällande yrkeslärarutbildningarna under 2014. 3 Rådets viktigaste frågor under verksamhetsåret 3.1 Ny struktur och upphandling av UKI Rådets granskade förslaget till ny struktur för UKI på mötet 2014-05-05. Rådet var tveksam till planerat innehåll i kursen Ämneslärare som proffession 7,5hp. Rådet menade att i stället kan dagens kursinnehåll i UKI omstruktureras till nya mindre kurser på 7,5hp (se minnesanteckningar 2014-05-05). Styrelsen för lärarhögskolan tog inte hänsyn till detta utan förordade förändringen. Rådet har granskat offerterna gällande ny upphandling av UKI. Rådet har lämnat synpunkter på inlämnade offerter. Ämneslärarrådet har valt att beskriva positiva inslag och brister i alla inlämnade förslag. Se bilaga 1. 3 Bilaga 10 D 3.2 Utredningsförslag KPU 150% Rådet har förordat en förkortad KPU. En sådan utbildning kan vara ett viktigt komplement för att utbilda lärare i ämnen med stor lärarbrist. Exempel på sådana ämnen är tex fysik, kemi, och moderna språk utom engelska. Rådet behandlade utredningsförslaget på mötet 2014-01-28. Rådets synpunkter lämnades i bilaga 2. 3.3 Gemensam kursplan VFUII Rådet har varit starkt engagerad i att få en gemensam kursplan för VFUII. Mycket tid har lagts ned på detta. Förslag finns nu på en gemensam ramkursplan för VFUII. 3.4 Gemensam kursplan för VFUIII och Examensarbetet Rådet uppmärksammar problemet med olika kursplaner för dessa kurser då väldigt många institutioner är kursansvariga. Detta diskuterades på mötet 2014-10-05. I kursen Läraryrkets dimensioner 22,5hp (VFUIII) måste andra och eventuellt tredjeämne synliggöras och förkunskapskraven bör inte vara olika. För att få en effektivare hantering gällande kursplanerna för sista året så har en arbetsgrupp fått uppdraget av rektor för LH att studera kurserna ovan och föreslå gemensamma ramkursplaner för Läraryrkets dimensioner 22,5hp och Examensarbete för ämneslärarexamen 30hp. 3.5 Strukturfrågor kring termin 5 och senare på programmet Rådet har studerat effekterna av revideringen av UKI och vad det får för konsekvenser för terminerna under senare del av programmet. Hur påverkar det reviderade UKI-blocket (termin 1) UKII (termin5)? En annan fråga som diskuterats är konsekvenserna av att examensarbetet (30hp) i liggande struktur är delad i 7,5 hp på termin 9 och 22,5hp under termin 10 (termin 8 och 9 för 7-9). Dessa frågor kommer rådet att återkomma till under Vt2015. 3.6 Naturkunskap Rådet har uppmärksammat svårigheterna med naturkunskap som är ett relativt stort ämne i gymnasieskolan. Behovet av utbildade lärare i ämnet är stort. Umeå universitet har i dagsläget inte sökt förnyad examensrätt för ämnet naturkunskap. Rådet menar att universitetet måste arbeta för att det åtminstone skall gå att välja naturkunskap som andraämne och därför givit Karolina Broman i uppdrag att utreda möjligheten att utbilda lärare i naturkunskap och i förlängningen kunna ansöka om examensrätt för ämnet. Utredningen beräknas vara färdig under Vt2015. 3.7 Utvärdering av UKI och UKII Tidigare ordförande (Erik S) har genomfört en utvärdering av kursblocken UKI och UKII Ht 2013. Se bilaga 3. Den fick som konsekvens att kursplanen för VFUI (Att vara ämneslärare, 1,5 hp) reviderades då den hade orimliga krav gällande kursens förväntade studieresultat. Gällande kursblocket UKII så framförde studenterna främst synpunkter på kursen Bedömning för lärande, 14 hp. Denna kurs delas i två delar av kursen VFUII (Att vara lärare i xxxxxx, 6hp). Många institutioner är inblandade och informationen och kommunikationen har ibland varit bristfällig. Utvärderingen av ämnesmomenten varierar enormt. Enligt kursutvärderingen för UKII ht 2014 har förändringar gjorts men synpunkterna kvarstår delvis. 4 Bilaga 10 D 4 Terminsstart för nya Ämneslärare ht2014 Denna genomfördes på ett liknande sätt som ht2013. Förmiddagen var gemensam för alla lärarprogram. På eftermiddagen var det ett separat program för alla ämneslärare. Då rådet inte hade en formell ordförande så ansvarade både Ingela Valfridsson och Olof Johansson för detta. Rådsrepresentanterna hälsade välkommen till studierna inom programmet. Sedan beskrev några verksamma lärare från Umeå kommun om hur det är att vara lärare, ett stimulerande och spännande yrke. Avslutningsvis så fick studenterna dela upp sig för information i respektive ingångsämne. Vissa ingångsämnen valde att i stället träffa studenterna senare under terminen. Med detta upplägg blir dagen lång för studenterna. Man bör nog överväga att korta ner dagsprogrammet. Det kanske vore bra att sikta på en halvdag, dvs att studenterna är klara till lunch. 5 Avslutande diskussion Arbetet i rådet har detta år påverkats av att tidigare ordförande slutade med relativt kort varsel. Rådet var utan ordförande under två månader. Även om dessa månader, juli och augusti, är semestermånader så blev starten för den nya ordföranden något abrupt. Förändringar i bemanningen kunde inte göras direkt. Detta i kombination med terminsstart gjorde att uppdraget blev lite lidande under september och delar av oktober. Lärarutbildning generellt är en utmaning men alla i rådet håller nog med om att arbetet med ämneslärarutbildning är en extra svår utmaning. Det finns inget annat utbildningsprogram på universitett som har så många medverkandede institutioner och en så komplex struktur. Detta gör att arbetet med att följa upp planering och genomförande av utbildningen är av högsta vikt då det alltid dyker upp detaljer som har förbisetts. Rådet har upptäckt många detaljer men detta gör att programmet utvecklas och förbättras kontinuerligt. Olof Johansson Ordförande 5 Bilaga 10 E Synpunkter från programrådet för ämneslärarprogrammet rörande inkomna förslag för kurser inom UK I Närvarande vid möte den 11 november 2014: Olof Johansson (ordf.; matematik och matematisk statistik) Sebastian de Wall (studerande); Martin Hårdstedt (idé- och samhällsstudier; till och med diskussion av kurs 3), Karolina Broman (naturvetenskapernas och matematikens didaktik), Ingela Valfridsson (språkstudier). Ingela skrev denna sammanställning som sedan godkänts av övriga närvarande ledamöter. För kurserna 1c, 1d och 4 föreligger vardera endast ett förslag. För kurserna 2 och 3 har vardera två förslag inkommit. Utöver detta har Institutionen för matematik och matematisk statistik lämnat en generell kommentar, och logopederna vid Institutionen för språkstudier har framfört förslag om att röst och tal bör komma in tidigt i utbildningen. Ämneslärarrådet har valt att beskriva positiva inslag och brister i alla inlämnade förslagen. Kurs 1c Ämneslärare som profession Förslag från Pedagogiska institutionen Brister: förslaget verkar inte färdigt; det präglas av ett ovetenskapligt förhållningssätt; uppvisar innehållsliga överlappningar med kurs 4 Innehåll som enligt rådets mening bör förstärkas: skolans uppdrag förr och nu, det specifika med ämneslärare jämfört med andra lärarkategorier. Här bör också den individuella kompetensutvecklingen påbörjas, lämpligen utifrån frågan varför var och en vill bli lärare och hur man ser på det yrket. Träningen av de kommunikativa förmågorna bör också påbörjas i denna kurs. Kurs 1d VFU – Att vara lärare Förslag från Pedagogiska institutionen Inga synpunkter. Kurs 2 Etik, demokrati och det heterogena klassrummet Förslag från Institutionen för idé och samhällsstudier Positivt: en färdig, genomarbetad kursplan; stor del om det heterogena klassrummet; casen som kopplar till yrkesverksamheten Brister: tunt om demokratibegreppet Förslag från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Positivt: bra om demokrati Brister: tunt om det heterogena klassrummet; kursen borde inte handla om uppdraget att fostra utan syfta till att utveckla studenternas förhållningssätt till detta uppdrag; de listade FSR:en är mer genomarbetade än innehållsbeskrivningen. Kurs 3 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik Enligt rådets mening bör dessa delar få en framträdande del i denna kurs: begreppen sanning och vetenskap, alla begrepps koppling till den framtida yrkesverksamheten i alla skolformer, skrivande. 2 Det är mycket stora skillnader mellan de två inkomna förslagen. Rådet menar att något mitt emellan dessa bör eftersträvas, Förslag från Institutionen för idé och samhällsstudier Positivt: genomarbetat förslag; fokus på kritisk granskning och liknande; gruppindelning utifrån studieinriktning Brister: för tung för en kurs under första terminen (anspråksfulla texter på engelska); otydlig koppling till yrkesverksamheten. Förslag från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Positivt: försök att koppla till yrkesverksamheten. Brister: verkar inte färdig; det verkar inte realistiskt att låta flera hundra studenter genomföra en liten egen studie. Kurs 4 Lärande och undervisning Förslag från Pedagogiska institutionen. Brister: verkar inte färdig (innehållsbeskrivningen uppvisar stor överensstämmelse med förfrågningsunderlaget); innehållslig överlappning med kurs 1; för lite om kognitiv och social utveckling; på det hela taget ett tunt innehåll. Det verkar som att psykologins medverkan i utarbetande av förslaget varit begränsad. Specialpedagogik Rådet håller med förslagsställarna om att det är mindre lämpligt att också ha en kursdel om specialpedagogik i denna kurs. Detta introduceras i kursdelen det heterogena klassrummet (kurs 2) och återkommer under termin 5. Det är bättre att under denna termin fokusera mer övergripande på social och kognitiv utveckling och diskutera hur undervisning kan underlättande lärandet. Kursens inplacering Förslagsställarna föreslår också en annan inplacering av denna kurs så att den skulle komma som kurs 2. Rådet ser för- och nackdelar med båda strukturvarianter: Det verkar logiskt ur ett innehållsligt perspektiv att gå från ett mikroperspektiv (den lärande eleven) över ett meso- och makroperspektiv (klassrummet och samhället) till ett forskningsperspektiv. Å andra sidan kan de två senare bilda en bakgrund till studier av förutsättningar för individens lärande. En omstrukturering skulle innebära att pedagogiska institutionen (vad det verkar utifrån inkomna förslag) ansvarar för den första halvan av första terminens studier. Detta kan leda till att studenterna uppfattar denna institution som sin heminstitution vilket kan vara både negativt och positivt. Röst och tal Talpedagogerna har föreslagit att röst och tal bör komma in i denna kurs. Råden menar dock att en ännu bättre placering vore inom den första kursen. Här skulle en individuell diagnos kunna utgöra en bakgrund till den individuella kompetensutvecklingen. 3 Andra inslag som rådet gärna ser i en inledande termin I förslaget till kurs 4 nämns användning av digitala verktyg i pedagogisk verksamhet. Rådet menar att detta kan anstå till ämnesstudierna och kanske kompletteras med kortkurser i Humlab och gästföreläsningar. Vad studenterna skulle behöva redan från början är snarare en kurs i ordbehandling. Redan under den första terminen bör träning av det akademiska skrivandet påbörjas och en god behärskning av programvara gör att fokus kan läggas på innehållet och strukturen i texten. Bilaga 10 F Kommentarer på Utredning Kompletterande pedagogisk utbildning Ett dokument med ovanstående titel med datum 2014-01-20 har från Kansliet för lärarhögskolan tillställts Programrådet för ämneslärarprogrammet för diskussion. Programrådet behandlade förslagen vid sitt möte den 28 januari 2014 och undertecknad fick i uppdrag att sammanställa synpunkter. Hanteringen Programrådet uppfattar den utsända texten som resultatet av det utredningsuppdrag som skisseras på första sidan. Rådet vill dock påpeka att beredningstiden för förslaget är väldigt kort – förslaget är som sagt daterat den 20 januari och redan den 11 februari ska beslut fattas av Lärarhögskolans styrelse. Trots att förslagen påverkar många av de institutioner som har uppdrag från Lärarhögskolan tycks det inte ingå i planen att inhämta synpunkter från dessa institutioner. Rådet befarar att en sådan hantering av frågan kan leda till att förslagen av praktiska skäl inte kan genomföras. Förslagen I utredningen presenteras förslag om att under de närmaste åren erbjuda KPU enligt följande: 1. KPU för åk 7–9 och gymnasieskolan, estetiska ämnen, distans, 50% Förslaget är att från ht 2014 även erbjuda för 7–9: hem- och konsumentkunskap (förankrat hos institutionen) för 7–9: antagning i två ämnen (ej musik, svenska och samhällskunskap) Kommentarer och frågor: Det framgår inte hur de två förslagen hör samman – avses ettämnesexamen för hem- och konsumentkunskap och tvåämnesexamen för alla andra ämnen som UmU har examensrättigheter för? Ska ettämnesvarianten endast utökas till att omfatta hem- och konsumentkunskap? Eftersom rekryteringsläget är bekymmersamt för många ämnen som kan ingå i en ämneslärarexamen för åk 7–9 finns ett stort behov att utbilda även personer som läst t.ex. naturvetenskapliga ämnen eller moderna språk till lärare. Måste dessa i så fall ha två ämnen? Under Diskussion p. 2 står: ”Flera av studenterna har både studier och praktiska erfarenheter från två ämnen. Beträffande ämnesmetodik och VFU inget nytt medverkandeansvar. Däremot VFU-placering i två ämnen i stället för ett.” Vad menas med att tvåämnesvarianten inte innebär något nytt medverkandeansvar för ämnesmetodik och VFU? Gäller undantaget för musik, svenska och samhällskunskap generellt i tvåämnesvarianten? Eller ska de inte heller kunna vara det ämne där den sökande har 90hp? 2. KPU för åk 7–9. Campus, 150% Förslaget är att från ht 2015 (?, framgår inte) erbjuda för 7–9: ett till tre ämnen (undantag: engelska, historia, religionskunskap, idrott och hälsa) Kommentarer och frågor: I den inledande beskrivningen av dagsläget sägs att en variant med campus 100% erbjöds inför ht 2012, men att den inte lockade tillräckligt många studenter. Varför föreslås trots det att en campusutbildning ska erbjudas? Även här gäller nog för många ämnen den beskrivning som finns av presumtiva studerande för alternativet hem- och konsumentkunskap enligt 1: ”I praktiken samma studerandegrupp (studiebakgrund via fristående distanskurser, ej ungdomsstuderande, stort lärarbehov i landet) samt svårigheter att rekrytera till reguljära ämneslärarprogrammet.” Sid 2 (2) I texten sägs ”Grundkrav för behörighet till KPU med inriktning åk 7-9 är den som i ett ämne har studier omfattande minst magisterexamen.” En magisterexamen erhålls efter högskolestudier omfattande minst 240 hp (180 hp för kandidatexamen + 60 hp för magisterexamen). Förordningstexten ställer inga krav på en examen, utan bara på ”90 hp i ett undervisningsämne”. Vilka är skälen för denna skärpning av behörighetskraven? Innebär undantaget att en sökande med t.ex. spanska och engelska är exkluderad? I texten anges skäl för att göra undantag för vissa ämnen (”Inget rekryteringsbehov, svårt med VFUplacering.”), men rekryteringsbehovet för ett andra ämne diskuteras inte. 3. KPU för gymnasieskolan. Campus, 150% Förslaget är att inför ht 2014 erbjuda: för gy: ettämnesutbildning (undantag engelska, historia, religionskunskap, idrott och hälsa) för gy: tvåämnesutbildning (undantag engelska, historia, religionskunskap, idrott och hälsa) Kommentarer och frågor Även här gäller de ovan ställda frågorna om campus, behörighetskrav (här kräver förordningen 120 hp i ett undervisningsämne), samt kombinationer av två ämnen. Under rubriken Diskussion p. 2 sägs att ”VFU i förekommande fall kan prövas för tillgodoräkning under inledningen av period I.” Det är inte klart vad som avses med detta. VFU är ju en del av en utbildning. Vilken utbildning skulle det kunna vara? Direkt i anslutning till ovanstående sägs att det också bör ”vara möjligt att ordna VFU-platser på distans”. Här öppnas tydligen för ett distansupplägg av utbildningen. Det kunde ju då gälla för hela utbildningen. Ett av de ämnen som listas här är Modersmål (samiska). I gymnasieskolan är det ett mycket litet ämne och antalet presumtiva sökande med 120 hp i ”samiska” (som UmU ännu inte har examensrättigheter i) är mycket litet. Detta ämne passar därför bättre för åk 7–9. Tidsplan Att erbjuda dessa utbildningar redan inför ht 2014 tycks oss väl optimistiskt. Redan den 15 mars öppnar sökomgången inför höstterminen. Att dessa utbildningar finns borde ha gjorts känt redan i december 2013. Tidsplanen är sannolikt också väl optimistisk i förhållande till de institutioner som berörs av utbildningarna. För programrådet för ämneslärarprogrammet Ingela Valfridsson Bilaga 10 G Sammanfattning av utvärderingar för kurser ingående i Utbildningsvetenskapliga kärnan - UK I och UK II för ht 2013. Kurserna som ingår i UK I genomfördes för tredje året (start ht 2011) medan UK II genomfördes för första gången. Kurserna är: UK I a) Kunskap, undervisning och lärande I, (10,0 hp). KUL I Kursansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. b) Demokrati, individ och samhälle, (10,0 hp). DIS. Kursansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. c) Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, (8,5 hp). PSK. Kursansvarig institution: Pedagogiska institutionen. d) VFU I – Att vara lärare. (1,5 hp) Kursansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. UK II a) Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasiet, (14,0hp).BFL. Kursansvarig institution: Institutionen för naturvetenskaperna och matematikens didaktik. b) VFU II – Att undervisa. (6hp) Kursansvarig institution: Ämnesinstitutioner för ingångsämnen. c) Kunskap, undervisning och lärande II, (10,0 hp). KUL II. Kursansvarig institution: Pedagogiska institutionen. UK I/ KUL I Utvärderingen för ht 2013 har en ökad upplösning jämfört med tidigare. Synpunkter från de olika inriktningarna redovisas m.a.p. studieinsats och genomströmning. Grupperna resultat följer, med något undantag, mönstret ”hög studieinsats ger hög genomströmning”. Kravnivån anses av de flesta som medelhög – mycket hög, där den avslutande tredjedelen med innehållet kring utvecklingspsykologi uppfattas som krävande. Gruppövningarna med grupperna gjorda mot inriktningarna, får genomgående goda omdömen. Det gäller, med något undantag, också föreläsningarna. Kritik har framförts mot inslag med nätbaserad undervisning (via quiz). I sammanfattningen nämner kursansvarig att kursens genomförande under ht 2013 har varit den mest lyckade. Både de studerande och lärarlaget är nöjda – mycket nöjda. Få kontakter med missnöjda studenter som diskuterat för högt studietempo eller ifrågasatt innehållet i kursen eller dess relevans mot ett kommande läraryrke eller fortsatta studier. Studenterna har varit mycket positiva och öppna för kunskapsinhämtning. Man har lyckats Kritik mot/bättre med information och administration. Från kursen lyfts det avslutningsvis fram: -Svårigheter med undervisningen i Skellefteå. Trots ökad insats med mer personlig kontakt och ökad information i Cambro, upplever studenterna i Skellefteå att de har sämre förutsättningar än de som råder i Campuskursen. Bilaga 10 G -Gruppövningarna fungerar bra och det gäller även undervisning med examinationsinstruktioner och föreläsningar. -Den avslutande delen har förbättrats men ytterligare justeringar måste till. -Kravnivån är god. -Studieinsats och genomströmning är tillfredsställande. Efter februari -14 är genomströmningen 80-94% beroende på inriktning. UK I/ DIS Kursen har utvärderats av ett fåtal av studenterna. Nedanstående kommentarer till kursen är skrivna av kursansvarig: ”När det gäller DIS-kursen gick det bra hösten 2013. De problem vi hade ht 2013 åtgärdades. Det kan vara intressant att veta att det är Institutionen för kultur- och media som har ansvar för den del av DIS-momentet som hade svårigheter hösten 2012. Överhuvudtaget var hösten 2013 en lyckad omgång av KUL och DIS. Vi har använt gästlärarna i lika stor utsträckning alla omgångar av DIS och kommer att göra det en sista gång nu i höst. Att underlaget är så magert på utvärderingen beror helt enkelt på att studenter i allmänhet och i synnerhet lärarstudenter prioriterar bort att komma på utvärderingar.” Som ansvarig för utvärderingarna av uk-kurser och representerande programrådet för ämneslärare m.fl., saknar jag kursutvärderingen från studenterna och en mer preciserad beskrivning av utförandet av kursen och vad som ev. ska ändras inför kursens genomförande ht 2014. UK I/ VFU I Samordningen mellan VFU-kursen och andra kurser i UK I-blocket brister. Kursen ligger i tid placerad mellan DIS och PSK och genomförs under en veckas tid. I den kursplan som presenteras i ”Kursplanesök” nämns det att ”Kursen ligger inbäddad i PSK, där den introduceras och följs”. Enligt den kursansvarige i PSK ht 2013 stämmer inte detta. Den utlagda kursplanen ska ha uppdaterats men den kursansvarige konstaterar att det måste ha brustit någonstans i hanteringen av ny och uppdaterad kursplan. Ny kursplan måste göras! För att nå studenterna med information kring kursen har tanken varit att informera om den under slutet av DIS-kursen men det har varit svårt att få den tiden. I Cambro är kursen indelad i 6 olika underavdelningar beroende på inriktning i utbildningen. Den av (för) många studenter svaga hanteringen av lärplattformen Cambro gör också att det är svårt att nå ut med information till studenterna. Kursplanens FSR examineras inte (”det går inte!”) och ingen utvärdering görs längre. En sådan gjordes efter den första kursens genomförande men det svaga deltagandet (11%) och annat medförde att det inte blev fler utvärderingar gjorda efter det. Examinationen sker i praktiken genom uppvisad närvaro! Bilaga 10 G Kommentar: Kursplanen måste förbättras när det gäller FSR, genomförande och examination och lägga grunden för ett kvalitativt innehåll för lärarstudenterna och rimligt att genomföra för kursansvarig institution utifrån tilldelad tid. Undertecknad har varit i kontakt med kursansvarig institution, TUV, och diskuterat ärendet. Ett revideringsarbete med förändring i kursplan m.m. har omedelbart genomförts. En ny kursplan är nu reviderad 2014-06-12 och beslutad av den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och giltig från 201406-09. Ett berömligt revideringsarbete utfört av TUV. UK I/ PSK Det är en väl fungerande kurs utifrån studenternas kursutvärdering men också utifrån grupplärarnas utsagor som vittnar om ett stort intresse och engagemang från en stor majoritet av studenterna. Positiva uttalanden: -Många basgrupper anser att målen är nådda, att innehållet är relevant och att metoderna i hög-mycket hög grad är lämpliga. -En stor majoritet anser att examinationerna har varit relevanta. -Kursens organisation och förmedlandet av information har fungerat bra. -Litteraturen har varit relevant och intressant. Att utveckla/ Kritik mot: - Tentamen som sådan och den korta inläsningstiden till den. Inga instuderingsfrågor. - Delar av kurslitteraturen passar bättre att examinera i seminarieform med skriftlig anmälan. - Några av studenterna uttrycker missnöje med en otydlig studieguide och att Cambro-sajten har fungerat dåligt. Det senare är särskilt allvarligt när all löpande information sker via Cambro. Alla studerande ska hitta till och i lärplattformen. - Litteraturen återspeglas från kursens FSR men bör ses över beträffande omfattningen. ”Någon titel bör strykas”. - En synpunkt värd att notera är att koppla den korta VFU-kursen Att vara lärare tydligare till PSK. Grupplärarna får mycket beröm i arbetet med att knyta ihop och bearbeta kursens innehåll tillsammans med studenterna. UK II/ BFL Kursen består av tre moment och genomfördes första gången under ht 2013. Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning (2 hp) Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik (3 hp+2 hp) Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik (5 hp+2 hp) Bilaga 10 G Moment 1+2 Kursutvärderingen besvarades av ca 30% av studenterna. Momentets kvalité bedömdes god-mycket bra av ca 95% av de svarande. En student anger 40 h arbete per vecka medan medelvärdet ligger på 30-35 h per vecka. Över 80% av studenterna ger momentet bedömningen bra-mycket bra när det gäller det bemötande som de har fått under momentets gång. Lärarna anses bl.a. som professionella och förmedlar entusiasm och optimism. Lärandemålen har till nästan 100% behandlats i momentet enligt studenterna. Kritik finns bl.a. mot föreläsningarna som sägs behandla det som redan står i boken och när det gäller exempel som lyfts fram, har de en slagsida mot matematikämnet medan det finns många andra ämnen att ta exempel ifrån. Moment 3 Kursutvärderingen besvarades av knappt 30% av studenterna. Momentets kvalité bedömdes god-mycket bra av ca 40% av de svarande. 60 % anger dålig kvalité. Några studenter anger 40 h arbete per vecka eller mer medan de flesta anger 30-35 h per vecka. Över 70% av studenterna ger moment 3 bedömningen mindre bra – dåligt när det gäller det bemötande som de har fått under momentets gång. Under pågående kurs har dialoger med studenter via UmPe genomförts, lärarlaget på NMD har genomfört möten liksom att det har genomförts möten med alla medverkande från de olika medverkande från ämnesinstitutionerna. Från kursansvarig för BFL och ämneslärarutbildningen meddelas följande: ”Förändringar från kursen hösten 2013 till hösten 2014. a)Färre föreläsningar. b)Byta namn på obligatoriska lektioner. c)Tydligare uppgifter. a)Färre föreläsningar Utvärderingen visar på att studenterna tycker att det har varit för mycket repetition på föreläsningarna. Till årets kurs har vi lagt ut färre föreläsningar och de föreläsningar som är kvar har betydligt mindre repetition än tidigare. b)Byte av namn Utvärderingen visar på att studenterna vill att namnet på de obligatoriska lektionerna ska ändras. Till årets kurs är det ändrat till seminarier och redovisningar. Vi har också ändrat så att fler lektioner är frivilliga. c)Tydligare uppgifter Nu till i år så har vi gjort tydligare uppgifter och förra året så fick vi se vilka uppgifter som var givande för studenterna och vilka som behövde utvecklas. Detta är gjort till i år, 2014. Under våren har lärare från NMD och de övriga ämnesinstitutioner träffats för att diskutera utvärderingen och förändringarna i kursen. Vi känner att vi i de olika ämnena är överens om förändringarna och att vi ser fram emot hösten och att vi tror vi kan förbättra kursen lite till. Vi finner det tråkigt att ca 30% av studenterna har gjort Bilaga 10 G utvärderingen och att 70% inte har gjort den. Hur vi ska ändra på detta till nästa år får vi fundera på. UK II/ VFU II UK II/ KUL II Moment 1 Kursen med namnet Att undervisa är den första kursen i ämneslärarutbildningen som ger studenten möjlighet till träning i att inta lärarrollen genom att undervisa. Kursen pågår i två + två veckor med ett uppehåll för den vecka, vanligen v.44, när skolan är stängd pga fortbildning och lovdagar. Under den första delen av UK II pågår tv kurser växelvis mellan BFL och VFU-kursen ”Att undervisa”. De fyra veckorna som är tidsresursen till VFUkursen ska kompletteras av en introduktion från ämnesinstitutionerna till studenterna och examination, t.ex. slutseminarium kring VFU-rapporter efter avslutad ”praktik”. Utvärderingsarbetet inleddes med att programrådordföranden genomför träffar med den kursansvarige för varje ämne där de grundläggande frågorna ställdes kring antal FSR, examination av FSR, VFU-uppgifter och utvärdering av kursen. Resultaten av dessa möten gav en spretig bild av verksamheten i kursen. Exempel på det är att många FSR inte examineras, kursen har ingen uppföljning i efterkommande seminarier och ingen utvärdering av kursen görs. VFU-uppgifterna varierar inte bara genom att det genomförs praktik i olika ämnen utan det är också en fråga kring vad som examineras, hur det examineras och när. Några representanter visste inte om att kursen Att undervisa” är en egen kurs utan ingick i BFL. Olika ämnesinstitutioner har tydligen olika kompetenser i att arbeta med VFU. Några institutioner arbetar utifrån ett kurs-PM där det tydligt anges vad som ska göras och hur det ska examineras. Programrådet vill öka likvärdigheten mellan de olika ämnesinstitutionernas kursplaner och genomförandet av kursen. Rådet gick igenom de olika kursplanernas FSR och utifrån det och tidigare arbete med förslag till FSR i kursen, gjordes ett förslag till kursplan som med LH:s kansli godkännande skulle kunna erbjudas alla medverkande ämnen och deras institutioner. Via ett rektorsbeslut uttalades att LH står bakom förslaget och att om institutioner antar förslaget får de ett godkännande från LH:s kansli. Arbetet i VFU-kursen måste under kommande höst, ht 2014, följas nära av rådet för att inte misstagen under den första kursomgången ht 2013 upprepas. Några institutioner gör redan idag ett mycket gott arbete i kursen medan andra bör förbättra sin insats i olika avseenden. Kursen består av två moment. Moment 1: Centrala perspektiv på undervisning och lärande, 7 hp. Moment 2: Undervisning och lärande i specifikt ämne, 3 hp. Många studenter når målen i hög-mycket hög grad och många positiva omdömen av studenterna ges för val av innehåll, metoder, examinationer och litteratur. Momentet sägs vara relevant för det framtida läraryrket. Bilaga 10 G Förbättringsområden finns: -Information kring olika uppgifter, t.ex. den skrivna instruktionen i studieguiden som gäller en litteraturstudie. -Schema och momentstruktur ska ses över. Ett exempel är att en litteraturstudie avslutas före juluppehållet och att specialpedagogiken behandlas efter jul. -Göra kopplingen mellan VFU-kursen ”Att undervisa” och KUL II tydligare. Lärare från KUL II-kursen bör genomföra en träff med studenterna innan de går ut på VFU. Ytterligare kopplingar till terminens UK-kurser kan utvecklas i dialog. - Förbättra mailkommunikationen. - Specialpedagogiken kan bli mer fokuserat mot högstadium och gymnasium. Moment 2 Utformningen av moment 2 baseras, efter önskemål från medverkande institutioner, på det som behandlats i ingångsämnenas didaktiska kurser. Det gör att det funnits skillnader mellan det som behandlats utifrån litteratur, lektionsinnehåll etc. Allmänna kommentarer från kursansvarig: -Målen är nådda, relevant innehåll och lämpliga metoder och examinationsformer används. -Stora skillnader finns mellan olika ingångsämnenas organisation av momentet och förmedlandet av information till studenterna. Institutioner med sämre utvärderingar bör utveckla sitt sätt att kommunicera med studenterna. -Fler artiklar om specialpedagogik önskas liksom, i något fall, mer litteratur. - I några inriktningar önskas mer bearbetning av det specialpedagogiska uppdraget – mötet med elever i svårigheter. -Tidsanvändningen ska ses över. Reflektioner från kursansvariga i inriktningarna mot engelska och svenska. -Måste fundera om examinationsupplägget ska ändras. -Skriftliga inlämningsuppgiften ska riktas mot ett antal centrala frågor. -Studieguiden måste utvecklas/förbättras. -Funderingar kring föreläsningarnas kopplingar till innehåll som ges tidigare i utbildningen. -Läsförståelse ska lyftas fram liksom att ,utifrån en teoridel, bearbeta hur man kan arbeta i praktiken. -Lägga till föreläsning om alternativa lärverktyg och s.k. ”appar”. -Flera studenter anger svårigheter i att läsa artiklarna. Funderingar om skriftliga instruktioner i studieguiden kring läsning av vetenskapliga artiklar. Bilaga 10 G Slutkommentarer från granskande programråd. Utvecklingsarbete och revideringsarbete är i olika skeden för kurser i UK I jämfört med de i UK II beroende på att kurserna i UK I genomförs under den första terminen i utbildningen och att kurserna i UK II genomförs under den femte terminen. Kurserna i UK I har genomförts tre gånger medan det är första gången för kurserna i UK II. Kurserna i UK I har genomgått successiva förändringar: En kurs som särskilt har uppmärksammats i utvärderingen är VFU I ”Att vara lärare” där det visade sig vara stora brister i relationen mellan kursplanen, genomförandet och examinationen. Kursansvarig institution gjorde efter påpekanden och frågor i samtal, ett imponerande snabbt revideringsarbete. När det gäller kurserna i UK II har BFL-kursen och KUL II-kursen genomfört utvärderingsarbete i form av studenternas kursutvärderingar och olika lärarmöten. Den kurs som har största behovet av revidering är VFU II. Programrådet har utvecklat ett förslag till ny kursplan för att till del ge ämneslärarstudenterna största möjliga kvalité och likvärdighet i kursarbetet. Det gäller frågor om genomförande och examination. Dessutom måste kopplingarna till omgivande kurser, BFL och KUL II, tydliggöras. Umeå i juni 2014-06-17 Erik Sturesson Ordförande i programrådet Ärende p 11 Utlysning av medel för forskning och verksamhetsutveckling i samarbete mellan Umeå kommun, Ålidhemsskolan och Lärarhögskolan Plats för noteringar: Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr. rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 1 (3) Bilaga 11 Utlysning av medel för forskning och verksamhetsutveckling i samarbete mellan Umeå kommun, Ålidhemsskolan och Lärarhögskolan Bakgrund Ett av verksamhetsmålen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet är att vidareutveckla forskning som bedrivs i direkt anknytning till verksamhetsutveckling inom undervisningsområdet. Umeå kommuns skolledning och Lärarhögskolan har i samråd identifierat Ålidhemsskolan som en lämplig arena för sådana gemensamma satsningar som både syftar till att vidareutveckla undervisningen och att bedriva forskning. I fortsatta dialoger om mer specifika forsknings- och utvecklingsprojekt har företrädare för Ålidhemsskolan föreslagit en inriktning mot språkutvecklande arbetssätt i en mångkulturell miljö. Lärarhögskolan utlyser forskningsanslag I samband med detta samverkansprojekt utlyser Lärarhögskolan 2 600 000 kr i forskningsanslag som kan sökas av disputerad med anställning vid Umeå universitet. Utöver denna summa ombesörjer Lärarhögskolan täckning för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader i särskild ordning till respektive fakultet. Preliminär projekttid är 1/8 2015 – 31/7 2018. Den huvudsökande ska vara aktiv inom projektet motsvarande minst 30 % av heltidstjänst. Varje medsökande ska vara aktiv inom projektet motsvarande minst 20 % av heltidstjänst. Anslaget ska i huvudsak användas till forskningstid för anställda (inkluderar även forskarstuderande) vid Umeå universitet, men det ska även täcka övriga kostnader som är primärt relaterade till projektets forskningsdel. Ålidhemsskolan bidrar med tid för de lärare som medverkar i projektet samt övriga kostnader som är primärt relaterade till projektets verksamhetsutvecklingsdel. Projektets inriktning Projektet är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt. Verksamhetsutvecklingen har som övergripande syfte att öka måluppfyllelsen hos elever med annat modersmål än svenska och ska vara inriktad mot att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt, med en gemensam språkpolicy för skola/fritids, stärka samverkan mellan fritidsverksamhet och grundskola på sådant sätt att det leder till ökad måluppfyllelse hos våra elever med annat modersmål än svenska, bättre ta tillvara på de möjligheter som fritidsverksamheten kan erbjuda som språkutvecklande mötesplats, vilket inkluderar att bättre attrahera även de elever från och med årskurs 4 som vanligen inte stannar på fritids efter skolan. Projektet kan inkludera kompetensutveckling, organisationsförändringar samt utveckling av undervisningsmetoder och/eller material. Projektet avser m a o inte att studera redan existerande verksamhet. Enligt preliminära planer ska all pedagogisk 1 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr. rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 2 (3) Bilaga 11 personal i skola (F-5) och skolbarnomsorg erbjudas medverkan i projektet. Forskningen bör avse möjligheter och begränsningar med en sådan bred ansats, och studera verksamhetsutvecklingens mål, process och utfall. Ansökans inriktning Ansökan ska innehålla den sökandes förslag på hur forsknings- och utvecklingsprojektet kan genomföras inom ovanstående generella ramar. Den närmare utformningen av projektet sker efter forskningsanslaget fördelats, i samråd mellan den som erhållit anslaget, Ålidhemsskolan och Lärarhögskolan. Projektplanen i ansökan kan därför ses som preliminär. Ansökans utformning Ansökan ska innehålla 1) Ett forskningsprogram som exklusive referenslista får omfatta max 12 000 tecken inklusive blanksteg och ska behandla under dessa separata rubriker: Syfte och mål: Redogör för övergripande syfte och specifika mål för forskningsprojektet eller motsvarande. Områdesöversikt: Gör ett sammandrag av din egen och andras forskning och tidigare resultat inom forskningsområdet. Projektbeskrivning: Gör en sammanfattning av projektet där teori, metod, tidplan, genomförande och projektorganisation beskrivs. I projektbeskrivningen ska framgå forskningens betydelse för verksamhetsutveckling inriktad mot språkutveckling och samverkan enligt beskrivningen av projektets inriktning ovan. Det ska även framgå hur den sökande föreslår att samverkan med skolan och fritidshemmet ska organiseras. Betydelse: Redogör för projektets betydelse för forskningsområdet. Forskarens/forskarnas funktion i projektet samt relevanta kompetenser och meriter. Nuvarande anställningsförhållanden för all forskande personal. 2) CV och publikationslista för sökande och medsökande. 3) Budget och forskningsresurser: En plan för användning av anslaget om 2,6 mkr. Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader ska inte inkluderas i budgeten. Beskriv även om andra forskningsresurser än de sökta anslaget kan komma projektet till godo. Ansökan skickas i elektroniskt format till Registrator vid Umeå universitet på adressen: medel@diarie.umu.se senast den 8/4 2015. Ange diarienummer (FS 2.1.6-235-15) i mailets ämnesrad. Kontaktperson för Lärarhögskolan är forskningssamordnare Carina Rönnqvist (carina.ronnqvist@umu.se, 090-786 76 10). Kontaktperson för Ålidhemsskolan är rektor Andreas Stoltz (andreas.stoltz@umea.se, 090-16 47 11). 2 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr. rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 3 (3) Bilaga 11 Uppföljning Mottagaren av anslaget förväntas att till LH tillhandahålla information för ekonomisk och innehållslig uppföljning när uppdraget avslutas. Beredningsprocess 2015 18/2 Utlysning av medel. I början av mars: Informationsmöte med företrädare för Ålidhemsskolan och Lärarhögskolan. 8/4 Sista dag för ansökningar. 9/4-30/4 Representanter utsedda av Umeå kommun, Ålidhemsskolan och Lärarhögskolan bedömer och sammanställer ansökningarna. Eventuella intervjuer med ett urval av de sökande. 7/5 Beredning av Lärarhögskolans forskningskommitté. 19/5 Beslut om fördelning av Lärarhögskolans styrelse. Beslutsförslag Lärarhögskolans styrelse fastställer utlysningen enligt ovanstående förslag. 3 Ärende p 12 Utlysning av medel för processutvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor/övningsförskolor Plats för noteringar: Lärarhögskolan Missiv 2015-02-17 Förslag till beslut Förslag till utlysning av medel för processutvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor/ övningsförskolor under perioden ht 2015-ht 2019 I enlighet med bilagd annonstext (ej publicerad) till utlysning av medel för utvärdering av Lärarhögskolans försök med övningsskolor/övningsförskolor, har LH för avsikt att årligen avsätta 600.000 kr inklusive OH under fem år (totalt 3.000.000 kr) för utvärdering av försöksverksamheten. Uppdraget finansieras helt inom statsbidragsramen för deltagande i försöksverksamheten och innebär således ingen belastning på ordinarie grundutbildningsbudget. Utgångspunkten för processutvärderingen är projektets syfte och mål och utvärderaren ska löpande ge synpunkter och råd och därigenom möjliggöra förändringar i projektet under försöksverksamhetens gång. För mer detaljerad information hänvisas till den bilagda annonstexten. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: - utlysa medel för processutvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor/övningsförskolor om sammanlagt 3.000.000 kr under perioden ht 2015-ht 2019. Medlen finansieras helt ur det statsbidrag som tillfaller LH för deltagande i försöksverksamheten Bilaga: Förslag till annonstext för utlysning Bilaga 12 A Ärende p 13 Strategi ämneslärarprogram Plats för noteringar: Lärarhögskolan 2015-02-09 Bilaga 13 A Strategi för ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet Bakgrund Lärarhögskolans styrelse har 2014-12-04 beslutat att ta fram en ny strategi för ämneslärarprogrammet inför planering av utbildningsutbud 2016/2017. Utredare har varit Torvald Wictorsson. Redovisning av utredningen har skett för Lärarhögskolans ledning den 9:e februari. Wictorsson har i utredningsarbetet för dialog med medverkande institutioner i ämneslärarprogrammet. I uppdraget ingick att ta hänsyn till den av regeringen tillsatta utredningen om en ny mer flexibel struktur för ämneslärarprogrammet. Författare till rapporten är professor Mikael Alexandersson. Förslaget till en mer flexibel ämneslärarutbildning blev dock försenat från departementet, vilket gjorde att det inte kunde utgöra underlag för dialog med berörda institutioner. På utredningens sista sida gör dock utredaren själv ett antal reflexioner till förslagen i promemorian ”En mer flexibel ämneslärarutbildning”. Alexandersson föreslår att nuvarande treämnesmodell för ämneslärarutbildning mot 7-9 (90 + 45 + 45) kompletteras med en tvåämnesmodell (90+90 alternativt 90+120 eller 90 + 60), där alla tvåämnesvarianter utom den med en omfattning om 90 +60 också ger behörighet mot gymnasiet i båda ämnen. Lärarhögskolan ledning överväger för närvarande att föreslå är att ge ämneslärarutbildning mot årskurs 7-9 från hösten 2016 enligt Alexanderssons utredning, förutsatt att det blir möjligt att endast erbjuda en tvåämneskombinationer så som Alexandersson föreslår. Nuvarande treämneskombinationen avisas dock med stöd bland annat av Wictorssons utredning. I det nedanstående föreslås också att ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 nollas hösten 2015 (efter hörande av berörda institutioner) på grund av det låga studentantalet. Hösten 2014 antogs 31 studenter på denna inriktning spridda på olika ämnen: 1 musik, 1 textil, 1 trä- och metallslöjd, 5 i engelska, 4 i svenska, 2 i samhällskunskap, 4 i matematik, 5 i idrott, 4 i historia och 4 i hem- och konsumentkunskap. Tidsplan Förslag till programutbud för 2016/2017 ska beslutas av Lärarhögskolans styrelse den 17 april 2015. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: ge rektor i uppdrag att besluta om nollintag för ämneslärarprogrammet för årskurs 7-9 enligt nuvarande förordning hösten 2015 efter hörande från berörda institutioner, Lärarhögskolan 2015-02-09 i förekommande fall justera planeringstal för program hösten 2015 med fler platser mot gymnasiet för respektive ämne, fortsätta planeringen av programutbud för 2016/2017 enligt utredningen och med hänsyn tagen till Mikael Alexanderssons utredning ”En mer flexibel ämneslärarutbildning”. Bilaga 13 A Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 1 Bilaga 13 B Strategi för ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet Lärarhögskolans styrelse har 2014-12-04 beslutat att ta fram en ny strategi för ämneslärarprogrammet inför planering av utbildningsutbud 2016/2017. Undertecknad har av Lärarhögskolans ledning fått i uppdrag att lämna förslag till strategier. Uppdraget skall fullgöras under januari månad och redovisas för ledningen i början på februari 2015. Uppdragstext Uppdragstexten med bakgrund i sin helhet framgår enligt bilaga. Nedan återges de strecksatser som sammanfattar uppdraget. I uppdraget ingår att lämna förslag på en ny, mer flexibel struktur för ämneslärarutbildning vid Umeå universitet mot årskurs 7-9 och gymnasiet. Följande aspekter ska särskilt beaktas: - möjligheten till en mer flexibel struktur där studerande kan påbörja sin utbildning antingen genom att läsa ämnen eller genom utbildningsvetenskaplig kärna, - möjligheten att samordna ämneslärarutbildningen i ännu högre utsträckning med fristående kurser, särskilt inom de ämnen där samordning kan innebära mer bärkraftiga grupper, - huruvida förslaget till ny struktur kräver ett ytterligare fokus på ämnesdidaktik i utbildningsvetenskaplig kärna 2, exempelvis i det fall där förstaämnet ska samläsas med fristående kurser. Utredningen ska ta sin utgångspunkt i de förändringar som föreslås i Mikael Alexanderssons utredning. Utredaren förväntas föra dialog med och inhämta synpunkter från kursansvariga institutioner för ämnen inom ämneslärarprogrammet. Utredningen Undertecknad har under januari haft fysiska träffar med flertalet av de institutioner/ämnesansvariga som medverkar i ämneslärarprogrammet med ämneskurser. Därvid har uppdraget presenterats, både i form av text men även mera tentativt rörande tidpunkter för möjliga förändringar, beslutsordning mm. Därutöver har en separat ”frågelista” funnits som stöd, både för utredaren och de som intervjuats. Det bör emellertid framhållas att diskussionen varit helt öppen, dvs ingen ska ha känt sig bunden av vare sig uppdragstext eller frågelista. Nedanstående sammanställning tar självfallet fasta på de strecksatser i uppdraget som särskilt skulle beaktas men efterhand som synpunkter ventilerats har även ett antal andra principiellt och strukturellt viktiga frågor lyfts fram. Sammantaget gäller dessa ämneslärarprogrammet i stort men specifikt även vissa ämnesområden. Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 2 Bilaga 13 B Sammanställning 1. Utbildningsstruktur - möjligheten till en mer flexibel struktur där studerande kan påbörja sin utbildning antingen genom att läsa ämnen eller genom utbildningsvetenskaplig kärna, I den utbildning som startade 2011 börjar samtliga ämneslärarstudenter med Utbildningsvetenskaplig kärna (UK I), 30 hp. Start med ämnesstudier har i viss utsträckning tillämpats i tidigare examensordningar, i Gymnasielärarprogrammet (-94) helt, i Lärarprogrammet (2001) beträffande vissa ämnen. Orsaken var främst utbildningsorganisatoriska, men det har också ibland hävdats att start med ämnesstudier skulle ha en positiv inverkan på rekryteringen. Ur lärarprofessionsmässig/pedagogisk synvinkel har emellertid den ordningen kritiserats och i de examensrättsansökningar som ingavs inför ht 2011 angavs ändrad tågordning som en viktig kvalitetsaspekt. Nationellt (t ex SU och UU) finns emellertid fortfarande exempel på utbildningsstrukturer där de studerande börjar sitt program med ämnesstudier, en eller två terminer.. Det stora flertalet (synpunkter från alla fakultetsområden) ser emellertid ingen vinst rekryteringsmässigt med en tågordning där programmet inleds med ämnesstudier. Tvärtom, av olika skäl, både pedagogiska och organisatoriska, ser man en fördel med nuvarande ordning. Den ger alla lärarstudenter den start på en professionsutbildning som eftersträvas. Vad som framhålls (naturligtvis!) är att den första terminens studier med UK I också ger vad studenten efterfrågar, nämligen en god start på sin professionsutbildning. Ett fåtal uttrycker viss tveksamhet och skulle möjligen se en fördel rekryteringsmässigt med start med ämnesstudierna, dock utan att med emfas hävda detta. Förslag: Nuvarande utbildningsstruktur där programstart sker med UK I bibehålls 2. Samordning med fristående kurser och ämnesdidaktik - möjligheten att samordna ämneslärarutbildningen i ännu högre utsträckning med fristående kurser, särskiltdär inom de ämnen där kan innebära mer bärkraftiga Nuvarande utbildningsstruktur programstart skersamordning med UK I bibehålls. grupper, - huruvida förslaget till ny struktur kräver ett ytterligare fokus på ämnesdidaktik i utbildningsvetenskaplig kärna 2, exempelvis i det fall där förstaämnet ska samläsas med fristående kurser. Utbudet av fristående kurser har inom samtliga fakultetsområden reducerats. I den mån institutionerna/fakulteterna erbjuder fristående kurser sker redan idag i flera fall samordning, om inte helt så delvis. Här måste man emellertid skilja på fristående kursutbud som är programstödjande, dvs där innehållet i stort sett är likartat med programkurserna (t ex slöjd) och kurser som ges inom ramen för generell examen eller andra programutbildningar. I det senare fallen finns svårigheter att anknyta till de krav som kan ställas på ämnes/professionsdidaktiskt innehåll i ämnesstudierna. Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 3 Speciellt beträffande andra och tredje ämne inom 7-9 ser man vissa brister när det gäller att inom 45 hp få utrymme för ämnesdidaktiska inslag av tillräcklig omfattning. En förstärkning av ämnesdidaktiken inom UK II skulle därför vara välkommen. Förslag: Att tillsammans med fakulteterna genomlysa planerat utbud av fristående kurser inför ht 2016. Att tillsammans med kursansvariga institutioner/ämneslärarrådet se över behovet av förstärkning av ämnesdidaktiken inom ämneslärarprogrammet. 3. Utbudet av ämneslärarprogrammet 7-9 generellt Utredningen ska ta sin utgångspunkt i de förändringar som föreslås i Mikael Alexanderssons utredning. I den förra regeringens uppdrag rörande 7-9 till en särskild utredare, Mikael Alexandersson, fanns ambitionen att en möjlig förordningsändring skulle kunna tas i bruk fr o m ht 2015. Efter regeringsskiftet har emellertid utredningen och eventuella förslag till förordningsändringar inte aktualiserats i form av remiss. Utredningens huvuddrag är emellertid kända via muntlig föredragning på konventsmöte i höstas, men är alltså inte tillgänglig som skriftligt dokument. Via informell kontakt med utredaren har undertecknad dock fått information om att regeringen inom ”den närmaste framtiden” avser att aktualisera utredningen. En förordningsändring kommer med stor sannolik att i så fall träda i kraft tidigast vt 2016. Föreliggande utredning måste alltså ha sin utgångspunkt i nuvarande förordning. Utbudet av 7-9 har då varit en av de viktigaste frågorna som institutionerna haft synpunkter på. Med något undantag (dock då även knutet till gy-utbud) finns en mycket stor samstämmighet i att Umeå universitet bör avstå från utbud av 7-9 inför 2016. Detta bör gälla generellt, att undanta något/några enstaka ingångsämne/n ger för dessa studenter (och institutioner) en fortsatt svårartad valproblematik. Redan nu är ämnesvalet begränsat via lokala beslut (t ex att moderna språk inte är möjliga välja som andra/tredjeämne). Det alternativ man hänvisar till är möjligheten till KPU. KPU-utbudet diskuteras i särskilt stycke, liksom utbudsfrågor rörande specifika ämnesområden. Skulle Umu välja att avstå från 7-9-utbud inför ht 2016 bör, enligt undertecknads mening, även redan fattat beslut om utbud inför ht 2015 ifrågasättas. Skulle en förordningsändring träda i kraft 2016 förfaller det inte rimligt att ht -15 erbjuda studenter ett program som inom kort kommer att ersättas med ett nytt och dessutom organisatoriskt innebära parallella utbildningsstrukturer under ett antal år (om inte en övergång till ny struktur kan ske smärtfritt, men Umu är skyldig att tillhandahålla examen enligt den förordning som gällde när studenten antogs). Bilaga 13 B Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 4 Bilaga 13 B Om utbudet inför ht 2015 blir föremål för ändringar bör beslut om detta ske före 15 mars 2015 (därefter öppnas sökwebben). Förslag: Umeå universitet avstår ht 2016 från utbud av ämneslärarprogrammet 7-9 enligt nuvarande förordning. Detta gäller generellt, dvs inga undantag från specifika ämnen/ämnesområden. Umeå universitet överväger inför ht 2015, i avvaktan på remiss om ny förordning, s k nollintag på samtliga de ingångsämnen inom 7-9 som nu är publicerade via SELMA/UHR.s utbildningskatalog. 4. Utbud av ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan generellt I uppdraget nämns specifikt vissa ämnen/ämnesområden (mera om detta nedan), men i det generella utbudet finns frågor att diskutera. Tre frågor berörs här: - Ska utbudet även fortsättningsvis ske via ett ingångsämne med efterföljande val, eller i likhet med några andra lärosäten (jfr t ex GU m fl) ske via fasta sökkombinationer? - Finns anledning att se över antalet ingångsämnen, antingen restriktioner eller utökning? - Finns, beträffande valmöjlighet av andraämne, anledning till ansökan om examensrätter för ytterligare ämnen inom ”långa programmet”? Umeå universitet utannonserade ämneslärarprogrammet inför ht 2011, både 7-9 och gy, i form av fasta kombinationer. Detta resulterade i ett stort antal sökmöjligheter (totalt drygt 120) där platsantal måste sättas på varje sökalternativ och innebar att ett relativt stort antal sökkombinationer inte fick sökande alls eller inte tillräckligt med sökande. Fr o m ht 2012 har utlysning av ingångsämnen tillämpats. Hörda institutioner är samtliga överens om att Umu fortsättningsvis bör utlysa ingångsämnen med efterföljande val. Det huvudsakliga motivet är att detta söksätt gynnar rekryteringen. Beträffande programmet för gymnasieskolan sker f n utlysning med 10 ingångsämnen (samiska som modersmål har tillkommit ht 2015 efter särskilt uppdrag från regeringen). För 7-9 är antalet ingångsämnen 13 (inkl samiska). Från några håll finns önskemål om att ämnen som nu är ”valämnen” också lyfts fram som ingångsämnen. Här kan nämnas moderna språk, men även ämnen inom naturvetenskap har aktualiserats. Ytterligare något (geografi) har diskuterats. Anledningen till restriktioner av antalet sökämnen är måhända historiska (bl a huvudämnestanken), men kan också ha skäl som rör kurs/medverkandeansvar inom UK-blocken, liksom VFU-organisation. Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 5 Bilaga 13 B Finns inga bärande pedagogiska och organisatoriska skäl till restriktioner finns anledning att ur marknadsföringssynpunkt lyfta fram flera ämnen som möjliga ingångsämnen i ett ämneslärarprogram. Detta torde vara ännu mera uppenbart om beslut tas om att avstå från 7-9-utbud. För några s k bilaga 4-ämnen har Umu inte sökt examensrätt för utbildning och examen inom långa programmet. Dit hör bl a Naturkunskap. Här har fakulteten påbörjat arbete med att ta fram underlag för ansökan, som i så fall borde vara avgjord inför ht 2016. Skulle en sådan ansökan beviljas borde Nk utlysas som ingångsämne. I samband med diskussion med kursansvariga inom Idrott och hälsa diskuterades även möjligt val av psykologi som andra ämne inom långa programmet (möjligt idag inom KPU, liksom t ex Företagsekonomi, Juridik, Sociologi, Pedagogik, Filosofi, Naturkunskap). För detta krävs alltså examensrätt. Institutionen för psykologi har meddelat att man är intresserad av att åtminstone utreda en sådan ansökan. Förslag: Utbud i form av ingångsämne (ej fasta kombinationer) bibehålls. Gäller oavsett beslut rörande 7-9-utbudet. Antal ingångsämnen för gymnasieskolan ses över, liksom planeringstal beroende på beslut beträffande 7-9. Vilka ämnen som kommer ifråga fastställs inför beslut om utbud/planeringstal/budget i april. Frågan om nya examensrätter diskuteras med respektive fakultet under våren 2015. 5. Ämnesområdesspecifika programutbud I uppdraget nämns specifikt estetiska ämnen samt hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap. Även Religionskunskap och Svenska nämns som exempel på ämnen med ej tillfredsställande sökantal. De senare behandlas emellertid inte specifikt i denna utredning. Bild, musik, slöjd (textil/trä- och metall) och hem- och konsumentkunskap. Här intar slöjd och hem- och konsumentkunskap en särställning. Dels är dessa ämnen avsedda för examen enbart mot grundskolan, dels ges utbildningarna på ett fåtal ställen i landet (har minskat senast innevarande år). Vid sidan av rekryteringsproblem till programutbildningen finns emellertid ett dokumenterat nationellt behov av lärare i dessa ämnen, dvs något som kan uppfattas som ett både regionalt och nationellt ansvar. Även musik och bild har rekryteringsproblematik i den reguljära campusutbildningen som inte uppvägs av att utbildningssamordning sker med både 7-9 och gy. Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 6 Bilaga 13 B I de samtal som hållits med respektive institution finns en mycket stor ”krismedvetenhet” och vilja till både snara och mera långsiktiga lösningar. De synpunkter som lämnades var entydiga: För dessa ingångsämnen mot 7-9 föreslås, trots allt, att utbildning via långt program tills vidare ”läggs på is” och att fortsatt ämnesutbildning/examen sker via fristående kurser och KPU. Beträffande programutbildning mot gymnasieskolan (Bild, Musik), är institutionen tveksam och vill överväga möjligheterna. Institutionen har nyligen tillsatt en intern arbetsgrupp för att på längre sikt kunna komma tillrätta med utbudsproblematiken. Det bör nämnas att rekryteringsläget till deras fristående kurser (distans) är relativt gott i förhållande till programutbudet, att dessa kurser i mycket stor utsträckning är jämförbara med programutbudets kurser och att utbudet ska ses över både beträffande distributionsform/studietakt och andra åtgärder som antas stärka detta utbud. Ett exempel på det senare är att Humanistisk fakultet överväger inrättande av nytt huvudområde för generell examen inom estetisk verksamhet, vilket kan antas utgöra en kvalitetssäkring av det fristående kursutbudet. Förslag: Beträffande 7-9 avstår Umu från programutbud av Hem- och konsumentkunskap och Slöjd. Examen sker via KPU. Beträffande programutbildning för gymnasieskolan (Bild och Musik) utreds detta vidare under våren. Det fristående kursutbudet som examen via KPU skulle bygga på, prioriteras och marknadsförs i samband med marknadsföring av programutbudet (se även p 6.). Samhällskunskap Rekryteringen till skolämnet Samhällskunskap, ett tidigare ”volymämne”, har under de senaste åren avsevärt försämrats. Detta är mycket väl dokumenterat, bl a i den utredning, även i nationellt perspektiv, som kursansvarig institution, Statsvetenskap, gjorde 2013 på uppdrag av dåvarande styrelsen. I denna utredning skrivs några förslag på åtgärder fram, bl a nämns en möjlighet via fristående ämneskurser (Statsvetenskap, Nationalekonomi och Sociologi), som dock av utredarna själva inte anses innehållsmässigt och ämnesdidaktiskt svara upp mot de krav som ställs på kompetens att undervisa i skolämnet. Möjligheten att idag samläsa med fristående kurser tillämpas i viss utsträckning, men är inte möjlig under andra delar av utbildningen. För de didaktiska inslagen ansvarar Pedagogiska institutionen, ämnesutbildningen i övrigt via samverkan mellan Statsvetenskap, Nationalekonomi, Ekonomisk historia och Sociologi. Problematiken accentuerades inför antagning ht 2013 när Lärarhögskolans ledning i samråd med kursansvariga institutioner valde att ”nolla” antalet utbildningsplatser i ingångsämnet Shk (både 7-9 och gy), vilket även fick till följd att Shk som andraämnesval inte kunde garanteras (utlysning skedde dock inför ht -14, då registrerades 2 studerande på 7-9, 12 på gy i ingångsämnet). Den bärande punkten i problematiken är inte ämneshållet i sig, det uppfattas av både kursansvariga lärare och studenter som bra (eller mycket bra). De synpunkter som förs fram är att ekonomisering av små Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 7 grupper med tillhörande arbetstidskrävande ”pyssel” att skapa en fungerande utbildningsstruktur för 90 respektive 120 hp i en integrerad blockämnesutbildning svårligen låter sig fortsatt göras. (Parallellt med denna utredning finns ett uppdrag om utredning av kursansvar mm, vilket inte berörs i detta uppdrag.) Vid samtal med kursansvariga på Statsvetenskap framhålls ovanstående problembeskrivning och den delas i allt väsentligt av Pedagogik, som av ”historiskt/organisatoriska” skäl har ansvaret för ämnesdidaktiskt kompetens i skolämnet Shk. Särskilt från Statsvetenskap framhålls behovet av riktade marknadsföringsåtgärder för att stärka rekryteringen. En examen även via KPU är alltså möjlig, men den särskilda behörighetsprövning som görs av ämneskunskaper (enligt förordningen ”relevanta ämneskunskaper” i skolämnet 120/90 hp) uppfattas som svår att tillämpa, i synnerhet när sökande har utbildningsmeriter från diverse andra lärosäten (även internationellt) som ska motsvarandebedömas mot den särskilda behörigheten. Av den anledningen menar kursansvariga att Shk kan utgå ur KPU-utbudet. Det bästa alternativet, enligt deras bedömning, är en lång programutbildning (både avseende 7-9 och gy) och att Umu tillhandahåller resurser för att kvalitativt ge möjlighet för detta. Alternativet fristående kurser skulle i så fall bygga på att nuvarande programkurser skulle utannonseras som fristående. (Utredarens reflexion): Utöver grundläggande behörighet (sve/eng) till högskolestudier ingår Shk A (motsv) i den särskilda behörigheten (områdesbehörighet 6) för antagning generellt till alla lärarprogram. Om Umu med någorlunda bred ämneslärarutbildning och med erhållna examensrätter inte ger utbildning/möjlighet till examen i ett ämne för undervisning i gymnasieskolan som generellt ger tillträde till den egna lärarutbildningen, oavsett lärarprogram, kan detta förefalla något uppseendeväckande. Förslag: Samhällskunskap bibehålls i programutbudet som ingångsämne gy inför ht 2016 (och därmed även valbart som andraämne). Att analysera behovet av särskilda riktade marknadsföringsinsatser. Examen via KPU för Shk tas tills vidare bort ur utbudet (såväl 7-9 som gy). 6. KPU, utbud mm Umeå universitet erbjuder inför ht 2015 två varianter av KPU, nämligen 1) Ämnesinriktning mot Bild, musik, Slöjd och Hem- och konsumentkunskap. Studieform: Distans, 50 %. Söktrycket för de estetiska ämnena, framför allt Slöjd, är gott, medan det Bilaga 13 B Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 8 Bilaga 13 B däremot för Hok inte blev någon succé. Anledningen föreföll vara att dessa studenter skulle föredragit helfartsutbildning (dock på distans). 2) Övriga allmänna ämnen med vissa undantag, t ex Engelska, Historia, Religionskunskap, Idrott och hälsa. Däremot finns ett antal s k bilaga 4-ämnen där examensrätt ej sökts representerade. Studieform: Campusutbildning, förhöjd studietakt (150%). Studerandetillströmningen måttlig (ca 20 antogs, av dessa finns 12 kvar), men ändå faktiskt bättre än väntat i förhållande till den behörighet (Mag/motsv) som fastställts utöver ämnesbehörigheten. Det mest positiva är att en större del av studenterna har naturvetenskaplig bakgrund. KPU är alltså den alternativa väg till ämneslärarexamen som kan erbjudas. Fördelen med KPU är att förordningen medger flexibla val av ämnen/ämnesgrupper inkluderande möjligheten till både ett- två och treämnesexamen (ingen har hittills varit behörig till treämnesmöjlighet). Skulle Umu avstå från 7-9-utbud är detta den enda vägen för denna examen. För att kunna ge examen mot hem- och konsumentkunskap är KPU-möjligheten speciellt viktig – i dessa ämnen ges ju ingen examen mot gymnasieskolan. Det kursansvariga institutioner för fram som mycket viktigt i detta sammanhang är dels att deras fristående kursutbud på något sätt garanteras, dels att information om denna alternativa examensväg tydligt måste framgå i den information som även generellt berör långa programmet. Beträffande utbud under 2) bör nuvarande vissa restriktioner beträffande sökalternativ diskuteras. Det ska emellertid framhållas att prövningen av den särskilda behörigheten (relevanta ämnesstudier) i flera stycken är komplicerad (jfr t ex synpunkter ovan beträffande Shk). Förslag: De båda utbudsmöjligheterna enligt 1) och 2) bibehålls. Beträffande 1) bör diskuteras förändrade distributionsformer, t ex distans (eller campus) med 100% studietakt. Beträffande 2) bör diskuteras nuvarande begränsningar i antalet sökämnen alternativt/parallellt med andra möjliga begränsningar (jfr Shk). Att tillsammans med fakulteterna genomlysa planerat utbud av fristående kurser inför ht 2016 (se även p 2. ovan). 7. Att analysera behovet av särskilda informationsinsatser beträffande möjligheten till alternativ examensväg. 8. Distributionsformer rörande programutbildning Denna punkt har i diskussionerna berörts att som ett sätt att i marknadsföringen profilera sig mot att kunna erbjuda programutbildning på distans/nätburen (jfr t ex Högskolan Dalarna). Distansdistribution av program anses emellertid inte för Umu vara en realistisk utväg, härvid krävs omfattande utvecklingsarbete och tveksamheter beträffande möjligheten att i alla Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 9 avseenden hålla tillräcklig kvalitet. Däremot framhåller man fördelen av att kunna ha en varierad distribution av fristående kurser. Inget förslag beträffande alternativ programdistribution lämnas. 9. Periodisering Periodisering av programintag har ibland nämnt som en möjlig utväg, ett alternativ om nerläggning hotas p g a bristande reguljär rekrytering. Denna möjlighet avfärdas emellertid av i stort sett samtliga. Dels kan problem långsiktigt uppstå med lärarkompetens, dels ifrågasätts om detta verkligen leder till ökad rekrytering (det år utbudet inte finns vid Umu söker sig man till annat lärosäte). Ett möjligt undantag skulle kunna vara Samiska, t ex Nordsamiska ena gången, Sydsamiska andra. Inga förslag utöver samiska. 10. Examenssamarbete Förordningen medger examenssamarbete mellan lärosäten där det ena lärosätet saknar examensrätt inom ett eller flera områden. Denna möjlighet tillämpas nationellt, så vitt undertecknad känner till, mycket sällan beträffande ämneslärarprogrammet och förfaller i nuläget föga realistiskt för Umu i ett rekryterings- och marknadsföringsperspektiv. Inga förslag om examenssamarbete lämnas. Umeå som ovan, enligt uppdrag Torvald Wictorsson Bilaga 13 B Lärarhögskolan 2015-02-02 (tillägg 2015-02-05) 10 Bilaga 13 B Tillägg till utredning daterad 2015-02-02 Efter att ovanstående interna utredning förelåg som utkast kom från Regeringskansliet promemorian En mer flexibel lärarutbildning (U2015/500/UH). De förslag till författningsändringar som PM:en innebär ska remissbehandlas med svar senast 4 maj 2015. Föreslagna förordningsändringar berör självfallet de resonemang rörande utbudet av ämneslärarprogramet 7-9 som redovisas ovan. Däremot är andra resonemang fortfarande aktuella, t ex frågor rörande utbudet av antal ämnen, ingångsämnen versus fasta kombinationer, utbildningsstruktur ämnesstudier versus UK, ökad samläsning med fristående kurser mm. I regeringens förslag ingår bl a möjligheten att i 7-9-examen ha ämnesstudier i omfattningen 45/60/90/120 hp/ämne i kombinationer fördelade på två eller tre ämnen. Inget av alternativen innebär förlängning totalt av examensomfånget (270 hp), däremot möjligheten till mindre poängomfång (240hp). Med förslaget skulle 45 hp-problematiken kunna marginaliseras (även om möjlighet till 45 hp i examen kvarstår). Skulle ny förordning träda i kraft fr o m augusti 2015 (oavsett möjligheter att tillämpa denna ht 15) finns ännu mindre anledning att bibehålla tidigare beslutat sökutbud 7-9 för ht 2015. Även om en ny utbildning kan komma till stånd först ht 2016 förefaller ett uppehåll i antagning till 7-9 ht 15 av olika skäl motiverat. Förslag: Det utbud av ämneslärarprogrammet 7-9 inför ht 2015 som nu är publicerat på webben (dock ännu ej sökbart) ställs in (dvs platsantal sätts till noll). Information om detta läggs ut på webben så snart som möjligt och senast 15 mars. Detta gäller oavsett om ny förordning träder i kraft augusti 2015. Parallellt med remissarbetet rörande regeringens PM utreds vilket utbud inför ht 2016 som kan förefalla möjligt vid Umeå universitet utifrån regeringens förslag och andra överväganden som framgår av utredningen ovan. Ärende p 14 Examensbeskrivningar Plats för noteringar: Lärarhögskolan Missiv 2015-02-10 Bilaga 14 A Examensbeskrivningar Bakgrund Mellan Skolverket och Umeå universitet träffades en överenskommelse den 23 augusti 2012, angående speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, inom Lärarlyftet II. En anpassning till befintlig utbildningsplan för speciallärarutbildning gjordes, specifikt utvecklad i syfte att leda till utökad behörighet. Utbildningen startade våren 2013. Från och med hösten 2015 kommer denna utbildning övergå från Lärarlyft-satsning till en av tre inriktningar i det reguljära speciallärarprogrammet. Studenter, som nu är i slutet på sin utbildning via Lärarlyftet II, ansöker nu om examen, speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning, varför beslut om examensbeskrivning fordras via Lärarhögskolans styrelse, bilaga 14 B. Beslut fodras också gällande examensbeskrivning för magisterprogrammet i utbildningsledarskap. Förslaget är att lägga ner den nuvarande examensbeskrivningen (541-3421-07), bilaga 14 C som innehåller specifika krav på lärarexamen motsvarande 180 hp liksom lokala mål och kurser under rubriken övriga krav och istället följa UmUs generella examensbeskrivning (541-262-11), bilaga 14 D. Det skulle betyda att studenter som läser utbildningsledarskap framöver ska uppfylla examenskraven på samma villkor som andra studenter som tar ut en filosofie magisterexamen, vilket också är ett önskemål från berörda institutioner. Beredning Ärendet angående examensbeskrivning för Speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning har beretts av Lärarhögskolans kanslipersonal och personal via Examina. Ärendet angående examensbeskrivning för magisterprogrammet i utbildningsledarskap har beretts av institutionen för statsvetenskap, Lärarhögskolans kanslipersonal och personal via Examina. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att fastställa examensbeskrivning för speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning, fastställa att nuvarande examensbeskrivning för magisterprogrammet i utbildningsledarskap läggs ner, fastställa examensbeskrivning för magisterprogrammet i utbildningsledarskap. Bilagor: Förslag till examensbeskrivning för speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, bilaga 14 B. Nuvarande examensbeskrivning för magisterprogrammet i utbildningsledarskap, bilaga 14 C. Examensbeskrivning för filosofie magisterprogrammet vid Umeå universitet, bilaga 14 D. Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-159-15 SPECIALLÄRAREXAMEN POSTGRADUATE DIPLOMA IN SPECIAL NEEDS TRAINING INRIKTNING: UTVECKLINGSSTÖRNING SPECIALISATION: SPECIAL NEEDS IN INTELLECTUAL DISABILITY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2015-02-xx. 2 Nivå Avancerad nivå 3 Mål 3.1 Beskrivning av utbildning på berörd nivå Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. 3.2 Mål enligt nationell examensbeskrivning För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Sid 1 (3) Bilaga 14 B Sid 2 (3) Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten - - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barns och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, visa fördjupade kunskap om barns och elevers lärande, och visa fördjupad kunskap om barns och elever och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten - visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd, Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten - - visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt av betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och Sid 3 (3) - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper och fortlöpande utveckla sin kompetens. 4 Krav för examen 4.1 Omfattning Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. 4.2 Självständigt arbete För denna examen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) på avancerad nivå om 30 hp, alternativt 15 hp efter genomgången utbildning via Lärarlyftet, som är relevant mot målen för speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. 4.3 Övriga krav För examen krävs, förutom det självständiga arbetet, följande kurser: Alternativ 1 (reguljär utbildning) Det specialpedagogiska fältet 15 hp Processer i praktiken inom det specialpedagogiska fältet 7,5 hp Professionella samtal och rådgivning i specialpedagogiska frågor 7,5 hp Att utveckla lärande i skola och vardag – Utvecklingsstörning 15 hp Undervisning, kommunikation och kunskapsutveckling - Utvecklingsstörning 15 hp Alternativ 2 (utbildning via Lärarlyftet) Det specialpedagogiska fältet 15 hp Processer i praktiken inom det specialpedagogiska fältet 7,5 hp Professionella samtal och rådgivning i specialpedagogiska frågor 7,5 hp Utvecklingsstörning - att utveckla lärande i skola och vardag 15 hp Utvecklingsstörning - undervisning, kommunikation och kunskapsutveckling 15 hp Vetenskapsteori och forskningsmetod 15 hp Bilaga 14 C UMEÅ UNIVERSITET LOKAL EXAMENSBESKRIVNING D.nr: 541-3421-07 FILOSOFIE MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF SOCIAL SCIENCE (ONE YEAR) HUVUDOMRÅDE: UTBILDNINGSLEDARSKAP MAIN FIELD OF STUDY: EDUCATIONAL LEADERSHIP 1 Fastställande Examensbeskrivningen är fastställd av rektor 2008-06-17. 2 Nivå Avancerad nivå. 3 Mål 3.1 Beskrivning av utbildning på avancerad nivå (HL 1 kap 9 §) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Bilaga 14 C 3.2 Mål enligt nationell examensbeskrivning (HF bilaga 2) Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3.3 Lokala mål Kunskap och förståelse Den studerande skall efter avslutade studier ha mycket goda kunskaper i teorier och metoder i utbildningsledarskap. Den studerande skall ha erhållit kunskap om hur olika perspektiv inom området bidrar till en förståelse för ledarskap inom utbildningsområdet som en komplex sammanlänkad process där struktur och kultur är centrala begrepp. Det innebär att studenten skall kunna integrera teorier från olika ämnesområden och för olika företeelser. Insikt i utbildningsledarskapets internationella variationer skall nås och de politiska styrprocessernas betydelse härför förstås. Färdighet och förmåga Den studerande skall ha förvärvat insikt i hur det egna sättet att leda påverkar ledarskapsprocessen samt hur olika ledarstilar inverkar på följares beteenden och välbefinnande samt en organisations resultat. Studenten skall ha förmåga att självständigt analysera och utforma organisationslösningar för olika situationer samt färdighet vad gäller utveckling av kapaciteter för förbättring av organisationer och ledarskap. Studenten skall visa Bilaga 14 C färdighet i att producera ett självständigt arbete som bygger på vetenskapliga frågeställningar och kvalificerade undersökningsmetoder Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall kunna kritiskt granska och bedöma olika teoretiska och metodologiska riktningar inom området utbildningsledarskap samt argumentera för användningen av den teori och metod som det självständiga arbetet omfattar. Det kritiska förhållningssättet måste vara konstruktivt och utvecklingsinriktat. Studenten skall visa insikt i vetenskapens roll i samhället och de etiska spörsmål som är förknippad med forskning och användning av forskningsresultat. . 4 Krav för examen 4.1 Omfattning Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav alla 60 högskolepoäng skall vara lästa inom huvudområdet för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. 4.2 Självständigt arbete För examen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet. 4.3 Övriga krav Följande kurser krävs för examen: - Utbildningsledarskap I, Ledarskap i en förändrad skola, 15 hp Utbildningsledarskap II a, Förändringsledning och kvalitetsutveckling i skolan, 15 hp Utbildningsledarskap III, Teori och analys inom området utbildningsledarskap, 7, 5 hp Utbildningsledarskap IV, Forsknings- och utredningsmetodik, 7,5 hp Utbildningsledarskap V, Uppsats, 15,0 hp 5 Övergångsregler Studenter som påbörjat utbildning för magisterexamen före 2007-07-01 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till 2015-06-30. Bilaga 14 D Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-262-11 FILOSOFIE MAGISTEREXAMEN MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) HUVUDOMRÅDE: XXX MAIN FIELD OF STUDY: XXX 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2011-02-01 och ersätter tidigare examensbeskrivning, dnr: 540-420-10. 2 Nivå Avancerad nivå 3 Mål 3.1 Beskrivning av utbildning på berörd nivå Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Sid 1 (3) Bilaga 14 D Sid 2 (3) 3.2 Mål enligt nationell examensbeskrivning Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - - - - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 4 Krav för examen 4.1 Omfattning Denna examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå. Inom de avslutade kurserna på avancerad nivå skall minst 30 högskolepoäng tillhöra huvudområdet Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Bilaga 14 D Sid 3 (3) 4.2 Självständigt arbete För denna examen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom huvudområdet. 4.3 Övriga krav För att erhålla denna examen gäller att studenten måste ha ett huvudområde lydande under: - humanistisk fakultetsnämnd (Master of Arts). - samhällsvetenskaplig fakultetsnämnd (Master of Science). Gäller dock ej huvudområdena företagsekonomi, nationalekonomi samt ekonomisk historia vilka leder till ekonomie magisterexamen. - teknisk-naturvetenskaplig fakultetsnämnd (Master of Science). Gäller dock ej huvudområden som med automatik leder till en magisterexamen med något av förleden teknologie eller naturvetenskaplig (se examensbeskrivning för teknologie resp naturvetenskaplig magisterexamen) 5 Övergångsregler Studenter som påbörjat sin utbildning för magisterexamen i företagsekonomi, nationalekonomi eller ekonomisk historia före 2011-01-01 har rätt att erhålla förledet filosofie för sin magisterexamen till 2015-06-30. Ärende p 15 Förslag till ny ledamot i programrådet för förskollärarprogrammet Plats för noteringar: Ny representant Förskollärarrådet Bilaga 15 A 2015-01-15 Ny representant för samhällsvetenskaplig fakultet i Förskollärarrådet för tiden 2015-01-01 – 2015-04-02 Förskollärarrådet saknar en representant från samhällsvetenskaplig fakultet sedan 2014-11-03. Fakulteten har föreslagit Ingrid Stålnacke, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, som ny representant. Annika Kjellsson Lind Kanslichef, Lärarhögskolan Bilaga 15 B Ärende p 16 Utlysning av medel för tre stycken forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsområdet Plats för noteringar: Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 1 (3) Bilaga 16 Utlysning av medel för tre stycken forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsområdet Bakgrund Ett av verksamhetsmålen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet (UmU) är att vidareutveckla forskning som bedrivs i direkt anknytning till verksamhetsutveckling inom undervisningsområdet. Den som erhåller medel i denna utlysning har under två eller tre år arbetsuppgifter riktade mot 1) skolverksamheten, 2) universitetsverksamheten och 3) samverkan mellan 1 och 2. Delade anställningar eller uppdrag finns sedan tidigare t.ex. i samverkan mellan Västerbottens landsting och Umeå universitets medicinska fakultet. En liknande utlysning gjordes våren 2014 efter att förslaget hade presenterats för Västerbottens Presidie- och skolchefskonferens 21/2 2014 samt beretts vidare av företrädare för Regionförbundet i Västerbotten, Lärarhögskolan samt kommunala skolhuvudmän i Örnsköldsvik, Skellefteå och Umeå. Syfte Enligt skollagen, som gäller från den 1 juli 2011, ska all utbildning som bedrivs inom skolan: ”vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet” (Kap 1 § 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Samtidigt finns behov av att vidareutveckla utbildningsvetenskaplig forskning mot att bli mer användbar som stöd för verksamhetsutveckling. Från universitets perspektiv behövs samverkan för att tydliggöra de faktiska forskningsbehoven (dvs. vägleda forskningens inriktning) samt för att ge möjlighet till att i samverkan med lärare implementera och utvärdera forskningsbaserade innovationer. Från skolans perspektiv kan forskningen, i samverkan med beprövad erfarenhet, stödja en mer välgrundad design och utvärdering av nya undervisningspraktiker. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter som kan formuleras som syften med uppdragen: • Vara en länk mellan skola och universitet på verksamhetsnivå. • Utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning. • Låta skolans behov vägleda forskningens inriktningar. • Koppla verksamhetsutveckling till forskning. Format • Uppdraget är två- alternativt treårigt, med planerad start 2016. • Uppdragstagaren har en anställning hos minst en av de två parterna, dvs. antingen skolhuvudman i regionen (Västerbotten och Örnsköldsvik) eller hos UmU. • Uppdragstagaren arbetar under perioden deltid hos sin ordinarie arbetsgivare och samtidigt deltid i ett tillfälligt uppdrag som finansieras av den andra parten. Sammantaget fördelas arbetstiden på tre delar: a) Minst 25% med uppdrag vid skola som är finansierat och lett via skola/skolhuvudman. b) Minst 25% med uppdrag vid UmU som är finansierat och lett via UmU. 1 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 2 (3) Bilaga 16 c) 30% med ett eller ett fåtal projekt med tydligt fokus på utbildningsvetenskaplig forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Av dessa 30% finansierar skolhuvudman hälften och Lärarhögskolan hälften. De medel som Lärarhögskolan avsatt är från forskningsbudgeten, vilket innebär att det är avgörande för Lärarhögskolan att uppdraget handlar om just forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Det kan alltså inte primärt handla om t.ex. ren fortbildning, utredningar eller konsultverksamhet. Det är möjligt, och även fördelaktigt, att del a och/eller b kan innehålla arbetsuppgifter som kommer del c tillgodo. Kraven ovan på procentuell fördelning av arbetstid gäller per år. Det är alltså t.ex. inte möjligt att arbeta 100% åt ena parten år 1 och 100% åt andra parten år 2. Två kompetenser är centrala för uppdraget: I) Dokumenterad erfarenhet av verksamhetsutveckling inom skolans område. II) Dokumenterad utbildningsvetenskaplig kompetens (disputerad, doktorsnivå). Uppdragstagaren ska ha minst en av kompetenserna. Om uppdragstagaren inte själv har bägge kompetenserna ska uppdraget genomföras inom en projektgrupp där bägge kompetenserna finns representerade hos medverkande som avsätter minst 10% arbetstid till projektet. Det är fördelaktigt om projektet involverar flera medverkande från skola och universitet. Exempel 1: Uppdragstagaren är anställd som lärare vid en skola i regionen, och arbetar a) 35% med arbetsuppgifter vid sin skola, b) 35% med lärarutbildning vid UmU och c) 30% i ett projekt tillsammans med forskare från UmU. Exempel 2: Uppdragstagaren är anställd som forskare vid UmU, och arbetar a) 25% med undervisning vid aktuell skola, b) 45% med ordinarie arbetsuppgifter vid UmU och c) 30% i ett projekt tillsammans med lärare från aktuell skola. Förväntat utfall Det förväntade utfallet av uppdragen inkluderar - att långsiktiga kombinerade utvecklings- och forskningsprojekt inom angelägna områden bedrivs, - att projekten är funktionella som stöd för skolans verksamhetsutveckling, - att forskningsresultat av hög relevans och kvalitet publiceras samt - att projekten gärna attraherar extern finansiering för fortsatt samverkan. Ansökan Ansökan kan avse antingen 2 eller 3 år. Lärarhögskolan anslår högst 150 000 kr per år och sökande, anslaget ska användas inom del c. Utöver denna summa ombesörjer Lärarhögskolan täckning för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader i särskild ordning till respektive fakultet. Ansökan ska innehålla • Finansierings- och uppdragsplaner för del a och b ovan. Den sökande förväntas själv ta kontakt och förankra dessa hos berörda parter (skola och UmU). Det ska framgå att 2 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Utlysning 2015-02-09 Sid 3 (3) Bilaga 16 finansieringsplanerna är förankrade hos berörda chefer. Denna del av ansökan kan vara kortfattad, gärna högst en sida. • En preliminär finansieringsplan för den halva del av c som ska finansieras av skolhuvudman inklusive (minst) en namngiven skolverksamhet där del c ska bedrivas. Det ska framgå att denna finansieringsplan är förankrad hos berörd chef för aktuell skolverksamhet. Även denna del av ansökan kan vara kortfattad. • Projektplan inklusive tidsplan och total budget för del c ovan. Det ska framgå hur både verksamhetsutveckling och forskning samverkar i projektet. Beskriv den sökandes roll samt vilka personer/miljöer utöver den sökande som arbetar i eller i anslutning till projektet. Det ska framgå att de två kompetenskraven ovan är uppfyllda. Beskriv även om den sökandes arbete inom del a och b ovan knyter an till projektet. Projektplanen exklusive referenslista kan innehålla högst 20 000 tecken inklusive blanksteg. • Den sökandes CV och i förekommande fall publikationslista. CV och publikationslista för andra medverkande i projektet kan bifogas men det är inte ett krav. Ansökan skickas i elektroniskt format till Registrator på adressen: medel@diarie.umu.se senast den 1 september 2014. Ange diarienummer (FS 2.1.6-238-15) i mailets ämnesrad. Vid frågor, kontakta Lärarhögskolans forskningssamordnare Carina Rönnqvist, carina.ronnqvist@umu.se, 090-786 76 10 Uppföljning Mottagaren av anslaget förväntas att till Lärarhögskolan tillhandahålla information för ekonomisk och innehållslig uppföljning när uppdraget avslutas. Beredningsprocess 2015 18/2 Utlysning av medel. 1/9 Sista dag för ansökningar. September: Lärarhögskolan sammanställer ansökningarna. Oktober: Beredning av Lärarhögskolans forskningskommitté. Oktober: Beslut om fördelning av Lärarhögskolans styrelse. Oktober: Överenskommelser mellan skolhuvudmän och Lärarhögskolan undertecknas. Beslutsförslag Lärarhögskolans styrelse fastställer utlysningen enligt ovanstående förslag. 3
© Copyright 2024