Östergötlands län 2015
Bostadsmarknadsanalys 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-5606-15 Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland. Rapporten är Länsstyrelsen Östergötlands redovisning för 2015 av uppdrag enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsbyggandet fortsätter att öka totalt sett i länet, även om de regionala skillnaderna är stora. Ökningen består främst i ett ökat byggande av hyresrätter, särskilt stor är ökningen i Norrköpings kommun. Totalt sett ökar antalet nybyggda småhus men för en stor del av länets kommuner är bostadsbyggandet oavsett upplåtelseform samtidigt fortsatt lågt. Länsstyrelsen betonar i bostadsmarknadsanalysen tre nyckelfaktorer för att uppnå en fungerande bostadsmarknad i länet. • Ökad debatt och dialog kring mål och roller • Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering • Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet Parallellt med den långsiktiga boendeplaneringsprocessen behövs verktyg för att kunna hantera mer tillfälliga och brådskande boendebehov för särskilda grupper. Nyanlända är en sådan grupp som omfattas av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ser allt tydligare att behoven av snabb utbyggnad av bostäder inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringsprocesser och befintliga regelverk. Betydande insatser i form av både kompetens- och resurstillskott samt organisatoriska förändringar krävs, men också andra typer av reformer som ger förutsättningar för att höja tempot i besluts- och byggprocesserna. Arbetet med bostadsmarknadsanalysen har utförts av samhällsplanerare Lena Lindgren, Kultur- och samhällsbyggnadsenheten i samverkan med jämställdhetshandläggare Maya Wolinder-Lind och integrationsutvecklare Linda Pergelius Thorbjörnsson på Enheten för social hållbarhet. Kartor är framtagna av GIS-samordnare Erik Årnfeldt, Servicefunktionen. Linköping den 15 juni 2015 Kristina Zetterström Länsråd POSTADRESS: 581 86 LINKÖPING BESÖKSADRESS: Östgötagatan 3 Rapportnr: 21 Jan Persson Samhällsbyggnadsdirektör TELEFON: 010–223 50 00 E-POST: WWW: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland ISBN: 978-91-7488-393-0 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Syfte Lagstiftning och förordningar Läsanvisning Boendeplanering – en strategisk process för en fungerande bostadsmarknad Bostadsmarknaderna och aktörerna Länsstyrelsens uppdrag Samverkan med kommuner och regionen Förutsättningar för boendeplanering i Östergötland Bostadsmarknadsenkäten 2015 genomgång av resultat Bostadsmarknadsläget Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Grupper Nyckelfaktorer för en fungerande bostadsmarknad i Östergötland Ökad debatt och dialog kring mål och roller Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet Inledning Sammanfattning Bostadsbyggandet fortsätter att öka totalt sett i länet, även om de regionala skillnaderna är stora. Ökningen består främst i ett ökat byggande av hyresrätter, särskilt stor är ökningen i Norrköpings kommun. Totalt sett ökar antalet nybyggda småhus men för en stor del av länets kommuner är bostadsbyggandet oavsett upplåtelseform samtidigt fortsatt lågt. Antalet kommuner i länet, som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden som helhet, ökar från förra året, från sju kommuner till nio kommuner. Bostadsmarknaden bedöms vara i balans sett till hela kommunen i Kinda, Mjölby, Ydre och Ödeshög. På fem års sikt anger Boxholm, Kinda, Motala, Söderköping, Ydre och Ödeshög att bostadsmarknaden kommer att vara i balans i kommunen som helhet. Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping och Åtvidaberg bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunen som helhet. Antalet kommuner som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till centralorten minskar med en kommun, från elva kommuner till tio kommuner. Det är endast i Kinda, Mjölby och Ydre bostadsmarknaden bedöms vara i balans sett till centralorten. På fem års sikt anger Boxholm, Kinda, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknaden kommer att vara i balans i centralorten. Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög anger på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i centralorten. Nästan hälften av länets kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige. Länsstyrelsens förväntan att det i och med skärpningen av lagen (2013:866) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skulle finnas ett ökat engagemang och behov av samverkan i bostadsförsörjningsfrågor i länet har infriats. Finspång, Norrköping, Vadstena och Ydre har nyligen antagna riktlinjer. I Mjölby pågår arbete med att uppdatera riktlinjerna. Linköping, Motala, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög arbetar med att ta fram riktlinjer. Intresset av att delta i det nätverk för kommunal bostadsförsörjning som Länsstyrelsen startat, har ökat stort, och vid det senaste mötet efterfrågades fler möten samt mer möjligheter till samverkan. I flertalet av länets kommuner är det en obalans på bostadsmarkanden för särskilda grupper, där konkurrensen om små billiga lägenheter är ökar. Det råder stora olikheter vad gäller kommunernas mottagande av nyanlända. Det är Länsstyrelsens uppfattning att arbetet med bosättningen av nyanlända i kommunerna saknar en tydlig metodik. När en överenskommelse om mottagande tecknats med Länsstyrelsen, är det viktigt att den följs av en genomförandestrategi, och arbetet behöver knytas tydligare till kommunernas bostadsförsörjningsplanering i stort. Länsstyrelsen betonar i bostadsmarknadsanalysen tre nyckelfaktorer för att uppnå en fungerande bostadsmarknad i länet. • Ökad debatt och dialog kring mål och roller • Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering • Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet Parallellt med den långsiktiga boendeplaneringsprocessen behövs verktyg för att kunna hantera mer tillfälliga och brådskande boendebehov för särskilda grupper. Nyanlända är en sådan grupp som omfattas av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ser allt tydligare att behoven av snabb utbyggnad av bostäder inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringsprocesser och befintliga regelverk. Betydande insatser i form av både kompetens- och resurstillskott samt organisatoriska förändringar krävs, men också andra typer av reformer som ger förutsättningar för att höja tempot i besluts- och byggprocesserna. Syfte Rapportens syfte är att presentera en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet, baserad på resultatet av Bostadsmarknadsenkäten 2015. Rapporten innehåller ett antal nyckelfrågor för en fungerande bostadsmarknad i länet. Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet regleras i SFS 2013:868 Förordning om ändring i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagstiftning och förordningar Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2013:866) Den 1 januari 2014 antogs ändringar i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (ändringsförfattning 2013:866). Lagen säger att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Riktlinjerna ska minst innehålla följande uppgifter: • kommunens mål för byggande och utveckling av bostadsbeståndet • kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och • hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Enligt 3§ (lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska Länsstyrelsen lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att en sådan samordning kommer till stånd. Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunerna bostadsförsörjningsansvar Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet regleras i SFS 2013:868 Förordning om ändring i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Enligt 2 § i förordningen ingår i Länsstyrelsens uppdrag att även redovisa: • hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, • hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och • hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år. Plan- och bygglagen Ändringen av Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (1 jan 2014) innebar en följdändring av Plan och bygglagen (2010:900), PBL, som innebär att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av PBL 2 kap § 3 punkt 5, bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Annan relevant lagstiftning • Regeringsformen (1974:152) • Kommunallag (1991:900) • Socialtjänstlag (2001:453) • Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag • Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare • Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.” Läsanvisning Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt; Boendeplanering en strategisk process, Bostadsmarkandsenkäten 2015 resultat och kommentarer samt Nyckelfrågor för en fungerande bostadsmarkand i Östergötland. Om det råder underskott, balans eller överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden är en bedömningsfråga. En kommun som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan och behoven. Obalans kan beskrivas som ett överskott eller ett underskott av bostäder på bostadsmarknaden i stort eller på delar av den. Underlagsmaterial, statistik och kartor, rapporter Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten 2015. Enkäten har besvarats av samtliga kommuner i länet. Resultatet har kvalitetssäkrats med hjälp av kontaktpersonerna i respektive kommun. Länsstyrelsernas gemensamma rapport Mottagande och etablering av nyanlända – Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner, Länsstyrelsen i Jönköpings län, rapport 2015:xx kompletterar Bostadsmarknadsenkäten i ansnittet om nyanlända. Bostadsmarknadsenkäten 2015 finns att tillgå via Boverkets tjänst Öppna data. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppnadata/bostadsmarknadsenkaten/ För att underlätta arbetet har en del av de förklaringar som används på Boverkets Öppna data använts i rapporten, för fördjupad bakgrundsinformation- och analys hänvisas till Boverktes Öppna data. Följande rapporter från Boverket har använts i arbetet med Bostadsmarknadsanalysen; • Uppföljning av den sekundära bostadsmarkanden 2013, rapport 2014:36, regeringsuppdrag • Behov av bostadsbyggande, rapport 2015:18 • Markpriser, markbrist och byggande, Marknadsrapport mars 2015 • Nyanländas boendesituation – delrapport, Rapport 2015:10, regeringsuppdrag • De allmännyttiga bostadsföretagaens utveckling på bostadsmarkanden 2013 och 2014, rapport 2015:11, regeringsuppdrag Därutöver har statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB http://www.scb.se/ ), samt Mäklarförbundets Mäklarstatistik för Östergötlands län (Mäklarinsikt Östergötland 2015:2, Mäklarförbundet http://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Analyser_rapporter/Maklarinsikt/2015_2/l an/lansrapport_ostergotland_mi_2015_2.pdf ) utgjort underlag för analysen. Kartorna har producerats av Länsstyrelsen Östergötland med information från Byggnadsregistret(Lantmäteriet). Definitioner till avsnittet om nyanlända Definitioner till avsnittet om nyanlända Bosättningsformer efter erhållet uppehållstillstånd. Anvisningsbart boende/Egenbosatta ABO Anläggningsboende. Boende som Migrationsverket anordnar EBO Eget boende. Boende som den asylsökande anordnar, hos t.ex. en släkting. Asylsökande Person som tagit sig till Sverige och sökt skydd (asyl). Han eller hon har inte fått slutgiltigt svar på sin asylansökan. Ensamkommande Barn under 18 år som kommer utan vårdnadshavare. barn Barn räknas som ensamkommande barn både under asyltiden och efter uppehållstillstånd till och med 18 år, eller upp till 21 vid behov. Etablering Reform som trädde i kraft i december 2010. Det samordnande ansvaret övergick från kommunen till Arbetsförmedlingen. Nyanlända invandrare som omfattas av förordningen har rätt till etableringsinsatser och en etableringsersättning under 2 års tid. Flykting Person som fått PUT men som fått skydd på särskilda grunder. Kvotflyktingar väljs ut på plats och reser till Sverige efter de fått tillstånd. Nyanländ En person som omfattas av etableringsförordningen, Lag (2010:197). Det kan vara en person som fått PUT som kvotflykting, flykting, skyddsbehövande eller synnerligen ömmande omständigheter. Tillfälligt uppehållstillstånd mer än 3 år samt tribunalvittnen. Samt anknytningar till dessa. ABO/EBO PUT Person som har ett permanent uppehållstillstånd att vistas i Sverige. Personen har samma rättigheter och skyldighet som alla invånare, som t.ex. tillgång till vård och skola. Man kan bli svensk medborgare efter 5 år. Sammanställning, Länsstyrelsen Östergötland 2015 Boendeplanering – en strategisk process för en fungerande bostadsmarknad Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet är numera kvantifierat, och omfattar 250 000 nya bostäder till 2020. Inom det politiska systemet pågår arbete med att bygga på målet med ett längre tidsperspektiv och ett årligt antal bostäder men inga sådana beslut finns ännu fattade. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande behov som påverkar såväl tillväxt som välfärd. Utifrån ansvaret för bostadsförsörjningen är det viktigt för kommunen att kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som motsvarar invånarnas nuvarande och kommande behov. Boendeplanering och arbetet med bostadsförsörjning är en grundläggande del i kommunens strategiska planering. Bostadsmarknaderna och aktörerna Vanligtvis när bostadsfrågor diskuteras hänvisas till ”Bostadsmarknaden”, som att det finns en marknad, och den som oftast avses är den ordinarie bostadsmarknaden. En marknad för de personer som godkänns av hyresvärdar alternativt har tillräckliga resurser att köpa en bostad. Parallellt med den ordinarie bostadsmarknaden växer den sekundära bostadsmarknaden. Marknaden för de personer som av en eller annan anledning inte blir godkända på den ordinarie marknaden. På den här marknaden finns i många fall bostäder för de svaga grupperna, och här återfinns de sociala kontrakten. För att nå en balans på bostadsmarknaden totalt sett, måste båda dessa delar av bostadsmarknaden hanteras, och det är avgörande att förståelsen för hur dessa marknader påverkar varandra utgör underlag för hur kommunerna arbetar utifrån det kommunala planmonopolet. På bostadsmarknaden ryms flera aktörer. Dessa aktörer har olika mål, förutsättningar och tidsperspektiv, att arbeta efter. Det förekommer att aktörerna delvis pratar olika språk. Värderingar och innebörd av exempelvis läge, attraktivitet, lönsamhet och efterfrågan kan variera beroende på vilken aktör som uttalar dem, och i vilket sammanhang. I ett antal av länets kommuner finns det en stor efterfrågan på och behov av fler aktörer som är intresserade av att bygga. För att nå en marknad i balans, som är det övergripande målet, krävs en tydlighet och förståelse för hur marknaden och dess aktörer kan förväntas agera i kommunen och i regionen. Länsstyrelsen har initierat och bjudit in till ett antal rundabordssamtal om bostadsförsörjning med olika aktörer i länet. Syftet med samtalen är att skapa dialogtillfällen kring bostadssituationen i länet och vilka möjligheter som finns att öka bostadsbyggandet. Samtalen är en del av en varaktig och bred process kring boendeplanering och bostadsbyggande i länet, inom ramen för Länsstyrelsens allmänna uppdrag att utveckla länet och att arbeta med boendeplanering. En kontinuerlig dialog med marknadens aktörer, inklusive de boende och bostadssökande, är avgörande för en fungerande bostadsmarknad, och Länsstyrelsen kommer därför att bjuda in till fortsatta samtal om hur bostadsplaneringen kan utvecklas med såväl kommuner som byggbolag och fastighetsägare. Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka bostadsmarknadsläget i länet. Genom att samla in uppgifter och statistik om det befintliga bostadsbeståndet, om kommande och uppskattade nybyggnation kan Länsstyrelsen delge kommuner och andra aktörer en bild av hur bostadsmarknaden ser ut och utvecklas i länet som helhet. Resultaten av enkäten analyseras i Bostadsmarknadsanalysen årligen. Under hösten kommer Länsstyrelsen också att arbeta med regleringsbrev uppdrag 48, om bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna Östergötland. Uppdraget innebär bland annat att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Behovsbedömningen ska göras utifrån ett regionalt perspektiv och utarbetas efter samråd med berörda kommuner, aktörer med regionalt utvecklingsansvar och andra berörda regionala organ. Länsstyrelsen har även i uppdrag att stödja kommunerna att underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden, samt att motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Arbetet bedrivs i samverkan mellan enheten för social hållbarhet och kultur och- samhällbyggnadsenheten inom ramen för regleringsbrev uppdrag 50. Samverkan med kommuner och regionen Länsstyrelsens arbete med boendefrågor bedrivs i form av samråd med kommunerna om deras samhällsplanering när översiktsplaner och detaljplaneprogram upprättas, och i arbetet med sammanfattande redogörelser över kommunernas översiktsplaner. I dessa samråd är frågor, som är kopplade till boendemiljöer och byggande, ett självklart inslag. Länsstyrelsen stöttar även kommunerna i deras planering genom att producera och tillhandahålla planeringsunderlag. Sedan ändringen av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det också länsstyrelsens uppgift att yttra sig över de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen och Region Östergötland arbetar båda med boende- och bostadsfrågor ur ett länsoch regionperspektiv. Utgångspunkter, förutsättningar och uppdragsgivare skiljer sig naturligtvis åt, men ett gemensamt mål är att bidra till en stark utveckling av de 13 kommuner som utgör Östergötlands län. Länsstyrelsens och regionens samarbete kring bostadsbyggande återstår att konkretiseras och formaliseras men redan nu finns ett samarbete. Frågor som särskilt lämpar sig för samarbete och samverkan är kopplingen mellan bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar, sociala frågor och dess konsekvenser, samt de mycket aktuella frågorna om nyanländas boende och kommunernas kompetensförsörjning. Vidare kan Länsstyrelsen och regionen samverka kring planeringsunderlag, befolkningsutveckling och ökat bostadbyggande, och med framtagandet av ”Strukturbild för Östergötland”, se rubrik nedan. Förutsättningar för boendeplanering i Östergötland För att kunna bedriva en kraftfull boendeplanering, och för att kunna ta fram transparenta och framåtsyftande riktlinjer för den kommunala bostadsförsörjningen är det nödvändigt att lära känna sin kommun och dess roll i det regionala sammanhanget. Begrepp som behov, balans, efterfrågan, befintliga och efterfrågade aktörer, marknad, läge och attraktivitet behöver definieras utifrån den situation som finns i respektive kommun. Detta är en förutsättning för att de riktlinjer som sedan antas ska kunna genomföras. I rapporten Behov av bostadsbyggande (Rapport 2015:18, Boverket) anger Boverket behovet av nya bostäder i Östergötland. Under perioden 2012-2025 behövs drygt 20 300 bostäder byggas vilket motsvarar ett årligt behov av drygt 1450 bostäder. Befolkningsutvecklingen påverkar bostadsmarknaden och bostadsmarknaden kan i sin tur påverka befolkningsutvecklingen på sikt. Ålder, utbildning, arbete, familjesituation och intressen är några av de faktorer som styr var vi väljer att bosätta oss och vilka krav vi ställer på vårt boende. I länet pågår flera regionala utvecklingssamarbeten, exempelvis samarbetar kommunerna i västra länsdelen kring utvecklingsfrågor, och på motsvarande sätt samarbetar kommunerna i skärgården. Sedan ett par år tillbaka finns Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som fokuserar på utvecklingen av länets två största städer. Vikten av samverkan mellan kommunerna i länet ökar, både kring den översiktliga planeringen i respektive kommun men också kring boendeplaneringen. Dessa samarbeten samlar kunskap om demografisk utveckling som en del av planeringsförutsättningarna. I arbetet med regional utvecklingsplan (RUP 2012) finns planeringsförutsättningar för Östergötland. Regional strukturbild för Östergötland I RUP:en finns en rekommendation att ta fram en regional strukturbild för Östergötland, ett arbete som påbörjades i början av 2014. Arbetet baseras på teorier om varför vissa platser blir mer framgångsrika än andra. I stort går det ut på att platser med hög tillgänglighet till olika marknader (arbetsmarknad, bostadsmarknad, etc.) får skalfördelar framför andra platser vilket attraherar människor och företag, vilket ytterligare spär på täthet och tillgänglighet och förstärker ett positivt samband. Målet med strukturbildsarbetet är att skapa förutsättningar för en positiv regional utveckling avseende arbetsmarknad och befolkning genom att verka för en högre tillgänglighet och täthet i regionen. Syftet med strukturbilden är att skapa en överenskommelse om regionens rumsliga utveckling. Målet är också att överenskommelsen innebär ett antal långsiktiga åtaganden, exempelvis kollektivtrafikering eller bebyggelseutveckling. Med överenskommelsen skapas förutsättningar för att ytterligare stärka regionen med hög tillgänglighet utifrån i regionens ortsstruktur och sammanlänkande infrastruktur. Överenskommelsen ska ligga till grund för kommande investeringar och för planering för den byggda strukturen i Östergötland. Det innebär att strukturbildsarbetet är en mycket viktig planeringsförutsättning för kommunerna både arbetet med den översiktliga planeringen och vad avser bostadsförsörjningen. Bostadsmarknadsenkäten 2015 - genomgång av resultat Redovisningen av resultaten av årets bostadsmarknadsenkät sker under tre rubriker, bostadsmarknadsläget, kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt särskilda grupper. I varje avsnitt kommenteras de redovisade resultaten, och när det är relevant relateras det till resultaten för landet som helhet. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Underlag för kommunernas bedömning av bostadmarknaden är definitionerna i tabellen nedan. Balans på bostadsmarknaden Konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Obalans på bostadsmarknaden Innebär inte alltid att det finns bostadssociala - underskott problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden Innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, - överskott eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Definitioner av balans och underskott i BME 2015 När det gäller nyanländas boende och personer som inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden har redovisningen utökats med information från Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet, källa anges vid respektive uppgift. Bostadsmarknadsläget Av landets 290 kommuner bedömer 183 stycken att det råder ett underskott på bostäder på marknaden. Det är 27 kommuner fler än i 2014 års bostadsmarknadsenkät. Det finns framför allt ett behov av billiga och små bostäder. Hur bedömer kommunerna marknadsläget (jan 2015) I kommunen som På centralorten, i I kommunens Kommuner helhet innerstaden övriga delar Ödeshög balans obalans balans Ydre balans balans balans Kinda balans balans balans Boxholm obalans obalans balans Åtvidaberg obalans obalans obalans Finspång obalans obalans balans Valdemarsvik obalans (ö) obalans (ö) obalans (Ö) Linköping obalans obalans obalans Norrköping obalans obalans obalans Söderköping obalans obalans balans Motala obalans obalans obalans Vadstena obalans obalans balans Mjölby balans balans balans Totalt antal 9 (7) kommuner 10 (11) kommuner 5 (6) kommuner Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i januari 2015. Fet stil indikerar en förändring från föregående år, siffra inom parentes anger resultatet från föregående BME. För Valdemarsviks kommun anges att obalans beror på ett överskott, i övriga kommuner beror den på ett underskott. BME 2015 Antalet kommuner i länet som anger att det finns en obalans i på bostadsmarknaden som helhet ökar från förra året, från sju kommuner till nio kommuner. Vadstena, Söderköping och Åtvidaberg anger i årets enkät att det, till skillnad från 2014, råder en obalans på bostadsmarkanden i kommunen som helhet, och att obalansen består i ett underskott på bostäder. Mjölby uppskattar till skillnad från 2014 att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Läget i länet 2015, Kartbearbetning av BME 2015, Länsstyrelsen Östergötland Antalet kommuner som bedömer att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till centralorten minskar med en kommun, från elva kommuner 2014 till tio kommuner 2015. Skillnaden består i att Mjölby i år bedömer att det råder balans på bostadmarknaden i centralorten. Antalet kommuner som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till kommunens övriga delar minskar med en kommun, från sex kommuner 2014 till fem kommuner 2015. Skillnaden består i att Finspång och Vadstena i år bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar och att Valdemarsvik bedömer att det finns en obalans i form av överskott sett till kommunens övriga delar. Hur bedömer kommunerna marknadsläget om fem år (2020) I kommunen som På centralorten, i I kommunens Kommuner helhet innerstaden övriga delar Ödeshög balans obalans obalans Ydre balans balans balans Kinda balans balans balans Boxholm balans balans balans Åtvidaberg obalans obalans obalans Finspång obalans obalans balans Valdemarsvik obalans (ö) obalans (ö) obalans (Ö) Linköping obalans obalans balans Norrköping obalans obalans obalans Söderköping balans balans balans Motala balans balans balans Vadstena obalans Mjölby obalans obalans balans Totalt antal 6 8 4 Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden om fem år (2020). Siffra inom parentes anger resultatet från föregående BME. För Valdemarsviks kommun anges att obalans beror på ett överskott, i övriga kommuner beror den på ett underskott. BME 2015 På fem års sikt anger Boxholm, Ydre, Kinda, Motala, Söderköping och Ödeshög att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i kommunen som helhet., Finspång Linköping, Mjölby, Norrköping och Åtvidaberg bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunen som helhet. Läget i länet 2020, Kartbearbetning av BME 2015 På fem års sikt bedömer Boxholm, Kinda, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i centralorten., Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i centralorten. På fem års sikt bedömer Boxholm, Kinda, Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i kommunens övriga delar. Norrköping, Åtvidaberg och Ödeshög bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunens övriga delar. I kommunerna efterfrågas alla typer av lägenheter, flest kommuner efterfrågar små och stora hyresrätter. Vad gäller bostadsrätter och äganderätter efterfrågas främst bostäder med flera rum. Endast Valdemarsviks kommun anger att det inte behöver byggas fler bostäder i kommunen de närmaste fem åren. Bostadsbyggande 2014 Nyproduktionen av bostäder var under år 2014 högre än året innan då 1524 stycken lägenheter färdigställdes jämfört med 1067 stycken (1169 stycken) under 2013. Kommun/år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ödeshög 2 1 0 5 1 22 2 Ydre 0 2 5 3 2 2 (4) 2 Kinda 13 7 5 16 6 5 20 Boxholm 2 0 5 3 3 6 1 Åtvidaberg 18 13 8 5 12 42 16 Finspång 20 16 9 19 12 6 (8) 6 Valdemarsvik 41 4 6 5 5 2 (3) 0 Linköping 717 478 456 388 623 745 (831) 629 Norrköping 234 114 165 69 216 191 (202) 785 Söderköping 31 29 21 67 27 5 15 Motala 31 20 19 40 12 24 19 Vadstena 0 10 9 4 2 3 6 Mjölby 99 47 25 22 9 8 (14) 23 Totalt antal 1208 741 733 646 930 1067 (1169) 1524 Färdigställda lägenheter 2008-2014, källa SCB 2015. Siffran inom parentes anger en justerad siffra från SCB från 2015 gentemot den som leverarades under 2014. Sannolikt beror det justerande siffran på en eftersläpning i registrering. I Norrköping ökade byggande kraftigt, från 191 stycken (202 stycken) färdigställda bostäder 2013 till 785 stycken 2014. Även i Kinda, Mjölby Söderköping och Vadstena och ökade byggandet. I, Boxholm, Linköping, Motala, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög minskade byggandet. I Finspång och Ydre ligger byggandet kvar på 2013 års nivåer. Flest bostäder byggs i flerbostadshus med bostadsrätt som upplåtelseform och antalet ökar jämfört med åren innan. Med hänsyn till en viss eftersläpning av statistiken så minskar antalet hyresrätter något. Nyproduktion av småhus ökar jämfört med produktionen under 2013, då byggandet av småhus var betydligt lägre jämfört med åren innan. Småhus byggs såväl med hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Hustyp flerbostadshus småhus Upplåtelseform hyresrätt bostadsrätt äganderätt Totalt flerbost. hyresrätt bostadsrätt äganderätt Totalt småhus 2008 457 158 2009 85 174 2010 78 153 615 39 30 524 593 259 49 34 399 482 231 5 17 480 502 2011 170 22 14 306 12 24 304 340 2012 442 110 2013 398 (473) 389 (403) 2014 427 656 552 60 63 255 378 787(876) 35 1083 33 72 336 441 245 (258) 280 (293) 1067 Totalt antal 1208 741 733 646 930 (1169) 1524 Färdigställda lägenheter 2008-2014, indelade efter hustyp och upplåtelseform, källa SCB 2015. Siffran inom parentes anger en justerad siffra från SCB från 2015 gentemot den som leverarades under 2014. Sannolikt beror det justerande siffran på en eftersläpning i registrering. I Länsstyrelsens arbete med kartläggning av särskilt uppdrag angående viss icke ianspråktagen detaljplanerad mark för bostadsändamål S2013/6822/PBB (delvis) konstaterades att det fanns ett antal bostadsprojekt i Norrköping som låg i startgroparna och det är mycket positivt att den planreserv som funnits nu omsätts i bostadsbyggande. Bostadsbyggandet framöver Kommunerna redovisar i BME hur man bedömer att byggandet i den egna kommunen kommer att se ut de närmaste två åren för flerbostadshus respektive småhus. Förväntat antal påbörjade bostäder genom nybyggnad avser de bostäder som kommunen bedömer med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar kommer att påbörjas under åren 2015 respektive 2016. Kommun/ Flerbostadshus Antal bostäder Antal bostäder Antal bostäder 2015 (enligt BME 2015 (enligt BME 2016 (enligt BME 2014) 2015) 2015) Ödeshög 39 32 15 Ydre 8 Kinda 12 1 Boxholm 0 15 15 Åtvidaberg 0 17 1 Finspång 25 70 Valdemarsvik 18 Linköping 500 560 550 Norrköping 425 1012 722 Söderköping 30 58 57 Motala 65 45 Vadstena 17 76 Mjölby 30 40 45 Totalt antal 1049 1836 1615 Kommunernas bedömning av antalet förväntat påbörjade lägenheter i flerbostadshus under 2015 enligt BME 2014 respektive under 2015 0ch 2016 enligt BME 2015 Av enkäten framgår att byggandet av lägenheter i flerbostadshus förväntas öka i de flesta kommunerna under 2015. I jämförelse med uppskattningen som kommunerna gjorde för 2015 i 2014års BME respektive 2015 års BME visas en kraftig ökning av byggandet av flerbostadhus, från 1049 lägenheter till 1836 st. Den största ökning förväntas i Norrköpings kommun, knappt 600 lägenheter. Under 2016 förväntas det totala byggandet av flerbostadshus byggandet minska något igen. Dock förväntas det öka i de mindre kommunerna Finspång, Vadstena och Valdemarsvik. Totalt beräknas 1836 lägenheter byggas under 2015 och 1615 stycken under 2016. Kommun/ Småhus Antal bostäder 2015 (enligt BME 2014) 5 5 0 3 5 20 Antal bostäder 2015 (enligt BME 2015) 5 2 4 6 13 15 Antal bostäder 2016 (enligt BME 2015) 10 3 Ödeshög Ydre Kinda Boxholm 6 Åtvidaberg 3 Finspång 15 Valdemarsvik Linköping 125 200 250 Norrköping 175 100 300 Söderköping 15 33 Motala 30 30 35 Vadstena 2 10 Mjölby 15 15 25 Totalt antal 410 433 647 Kommunernas bedömning av antalet förväntat påbörjade lägenheter i småhus under 2015 enligt BME 2014 respektive under 2015 0ch 2016 enligt BME 2015 Av enkäten framgår att byggandet av småhus förväntas öka i de flesta kommunerna under 2015. I jämförelse med uppskattningen som kommunerna gjorde för 2015 i 2014 års BME respektive 2015 års BME är det endast, Finspång, Norrköping och Ydre som skriver ner förväntan på småhusbyggandet för 2015. För Norrköpings kommun skrivs det förväntade byggandet av småhus under 2015 ner från 175 småhus till 100 stycken. I Linköpings kommun skrivs det istället upp, från 125 småhus till 200 stycken. Även under 2016 förväntas det totala byggandet av småhus öka. I Norrköping förväntas en kraftig ökning om av antalet nybyggda småhus under 2016. Totalt sett beräknas 433 i småhus påbörjas år 2015 och 647 småhus år 2016. Faktorer som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Kommun Ange de tre främsta faktorerna som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Ödeshög Ekonomi, hyresnivå, Kollektivtrafik/Arbetstillfällen marknadsvärdet bostad kommunikation Ydre Planlagd mark för boende i attraktiva lägen Kinda Ekonomiska faktorer Dyrt att bygga Begränsad generellt ekonomi hos hyresgäster och nya villaägare Boxholm Ekonomi Åldriga detaljplaner Brist på privata aktörer Åtvidaberg Höga Låg planberedskap Låg rörlighet på nybyggnadskostnader bostadsmarknaden Finspång Kostnader Få aktörer Planprocessen Valdemarsvik Invånarantalet sjunker Inga intressenter Linköping Prisbild Lång Buller detaljplaneprocess Norrköping Överklagade Höga Svårigheter för detaljplaner produktionskostnader mindre byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor Söderköping Planlagd mark för Detaljplaner för bostadsbyggande bostadsbyggande Motala Bygg/hyreskostnader – Brist på planlagd Byggherrar söker betalningsvilja/förmåga mark i attraktiva sig till starkare lägen marknader Vadstena Överklagade Hitta privata detaljplaner byggherrar som vill bygga Mjölby Priset på nyproduktion Efterfrågan BME 2015 I enkäten anger kommunerna de tre främsta faktorerna som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. De faktorer som kommunerna anger att de kan påverka har med planläggning (attraktiva lägen, aktuella detaljplaner) att göra, och de man anger att man inte kan påverka är de allmänekonomiska faktorerna som prisbild, produktionskostnader etcetera samt bristen på aktörer som vill verka i respektive kommun. Mindre kommuner saknar i vissa fall rutin och erfarenhet kring exploatering då det sker så sällan, och har vid olika dialogtillfällen önskat en ökad samverkan kring detta. Brist på personalresurser, har i tidigare enkäter lyfts som ett hinder för ökat bostadsbyggande. Regionala skillnader I BME-materialet är kommunerna indelade i olika grupper baserade på antalet invånare. Det är en stor skillnad på förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande mellan dessa grupper nationellt. I Östergötland finns kommuner med gruppindelning enligt tabellen nedan. Kommun Kommungrupp Ödeshög Övriga med färre än 25 000 inv Ydre Övriga med färre än 25 000 inv Kinda Övriga med färre än 25 000 inv Boxholm Övriga med färre än 25 000 inv Åtvidaberg Övriga med färre än 25 000 inv Finspång Övriga med färre än 25 000 inv Valdemarsvik Övriga med färre än 25 000 inv Linköping Större högskoleort Norrköping Större högskoleort Söderköping Övriga med färre än 25 000 inv Motala Övriga med fler än 25 000 inv Vadstena Övriga med färre än 25 000 inv Mjölby Övriga med fler än 25 000 inv Fördelning enligt kommungrupp Kartan visar vart friliggande småhus, radhus/kedjehus och flerbostadshus under 2012-2014 i länet uppförts. De områden där det byggs visas med en färgskala där rött betyder lite byggande och blått betyder mycket byggande. Länsstyrelsen Östergötlands bearbetning av uppgifter från Byggnadsregistret(Lantmäteriet). Likt övriga landet så visar även Östergötland stora regionala skillnader i resultaten för årets enkät. Ofta talas om bättre förutsättningarna för att bygga nya bostäder i de större orterna, och det är så även i Östergötland, Linköping och Norrköping är de kommuner där det byggs mest. Men, i de små kommunerna finns andra möjligheter att ha korta vägar och tider mellan idé och beslut. Foto: Ödeshögs kommun I juni 2014 invigdes exempelvis 16 nya lägenheter i centrala Ödeshög. Planuppdrag för projektet Limhallen gavs i januari 2013, vilket innebär en mycket kort processtid för detaljplanearbete, bygglovhantering och färdigställande. Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska beskriva och förankra ambitionerna för utvecklingen av bostadsbeståndet i kommunen. För de allra flesta kommuner i länet gäller det att hantera den obalans, i form av ett underskott, som finns på bostadsmarknaden och möjliggöra ett öka bostadsbyggandet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen Har År för kommunfullmäktige antagande av antagit riktlinjer för riktlinjer Kommuner bostadsförsörjning? Ödeshög nej Ydre ja 2013 Kinda nej Boxholm nej Åtvidaberg nej Finspång ja 2014 Valdemarsvik nej Linköping ja 2006 Norrköping ja 2014 Söderköping nej Motala nej Vadstena ja 2014 Mjölby ja 2011 Totalt antal 6 av 13 Riktlinjer för bostadsförsörjning och år de antogs, BME 2015 Knappt hälften av länets kommuner anger i enkäten att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige. Finspång, Norrköping, Vadstena och Ydre har nyligen antagna riktlinjer. Söderköping har tidigare år angett att riktlinjer har funnits i verksamhetsplanen. I Mjölby pågår arbete med att uppdatera riktlinjerna. Motala Linköping, Söderköping Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög kommuner arbetar med att ta fram riktlinjer. Länsstyrelsens förväntan att det i och med skärpningen av lagen (1 januari 2014) skulle finnas ett ökat engagemang och behov av samverkan i bostadsförsörjningsfrågor i länet har infriats. Det är en utveckling som länet har gemensamt med landet i stort. Hösten 2014 startade Länsstyrelsen ett nätverk för kommunal bostadsförsörjning. Intresset av att delta i nätverket har ökat stort, och vid det senaste mötet, våren 2015, efterfrågades fler möten, och mer möjligheter till samverkan. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta att det av riktlinjerna även ska framgå hur befintligt bostadsbestånd och boendemiljöerna i stort ska utvecklas. Riktlinjerna ska även redovisa hur kommunen ska arbeta för att säkerställa bostadsförsörjningen för grupper med särskilda behov t ex ungdomar, äldre, personer med funktionshinder, personer som inte godkänns på den ordinarie bostadsmarkanden samt nyanlända. Det innebär att arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen är ett relevant arbete även för kommuner med ett lågt bostadsbyggande. Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse, som kommunerna ska främja. Länsstyrelsen bedömer att just kopplingen mellan riktlinjerna för bostadsförsörjning och översiktsplaneringen ännu inte fått genomslag i länets fysiska planering. Den främsta anledningen är att det ännu inte har hunnit tas fram varken nya översiktsplaner eller nya riktlinjer i särskilt stor omfattning sedan nya lagstiftningen trädde i kraft. Ett viktigt steg i kopplingen mellan de båda processerna (bostadsförsörjning och översiktplanerna) är den planprioritering (för detaljplaner och översiktsplaner) som kommunerna gör. I arbetet med planprioriteringen avgörs till del ifall de riktlinjer för bostadsförsörjning som kommunerna antar får genomslag eller ej. Exempelvis, om riktlinjerna visar ett behov för någon typ av särskilt boende, och planarbete för detta inte prioriteras, så bli de framtagna riktlinjerna tämligen meningslösa. Vidare, i fall det finns flera planprojekt i en kommun, så kan diskussion om upplåtelseformer och täthet föras inom ramen för riktlinjerna för bostadsförsörjningen, och ligga till grund för resonemang om var kommunen ska avsätta resurser. De kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska baseras på en analys av den demografiska utvecklingen i kommunen. Kommunerna behöver analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av den demografiska utvecklingen samt hur befolkningens behov och krav förväntas förändras. Flerbostads- Flerbostadshus, hus, Åldersgrupper bostadsrätt hyresrätt ensamboende kvinnor - 64 år 103 60 57 ensamboende kvinnor 65- år 114 72 66 ensamboende män - 64 år 104 56 56 ensamboende män 65- år 109 65 61 ensamstående kvinnor med barn 0-24 år 45 34 32 ensamstående män med barn 0-24 år 51 38 36 sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn 42 29 27 sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn 33 24 22 sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn 26 20 17 sammanboende utan barn 61 40 38 övriga hushåll med barn 0-24 år 27 17 15 övriga hushåll utan barn 0-24 år 46 27 28 Samtliga hushåll 46 43 37 Antal kvadratmeteryta per person uppdelat på ålder och boendeform i Östergötland. Länsstyrelsens bearbetning av statistik från SCB http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallensekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-boende/#c_undefined efter idé från Petter Jurdell SABO. Via länken är det möjligt för respektive kommun i länet att kostnadsfritt göra motsvarande sammanställning. Småhus äganderätt Sammanställningen visar hur beståndet i länet nyttjas; av vem och av vilka åldrar. Resultatet, att äldre generellt sett bor rymligt i när de bor i småhus, medan yngre barnfamiljer i hyresrätter bor trängre, är ingen nyhet i sig, men illusteras särskilt tydligt i ovan tabell. I relation till arbetet med att skapa flyttkedjor, så bör det beaktas hur nuläget är i respektive kommun och därmed också ses över vilken potential som finns i det befintliga beståndet. Riktlinjerna behöver grundas på ett brett angreppssätt som tar hand om alla medborgares behov och som inkluderar såväl offentliga som privata aktörer i boendeplaneringen. Bostadsbehoven hos alla kategorier av boende kan inte tillgodoses genom nybyggande. Förvaltning och vidareutveckling av det befintliga kommunala och privata bostadsbeståndet är därför också en viktig del av bostadsplaneringen. En viktig del i detta är också att stärka den regionala samordningen mellan kommunerna i boendeplaneringen. Kommunala verktyg I arbetet med Riktlinjer för bostadsförsörjning finns ett antal verktyg som kommunerna kan använda sig av i arbetet med att genomföra riktlinjerna. Bostadsmarknadsenkäten innehåller ett antal frågor om vilka verktyg som används och hur. Allmännyttiga bostadsföretag I de allra flesta av länets kommuner finns det ett allmännyttigt bostadsbolag. Endast Valdemarsviks och Åtvidaberg saknar allmännyttigt bostadsbolag. I Motala finns en kommunal bostadsstiftelse. Bostadsstiftelser lyder inte som de allmännyttiga bostadsbolagen under lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (nya allbolagen) som började gälla den 1 januari 2011. Allmännyttan Finns det Finns det Vilket år Hur många allmännyttigt ägardirektiv? antogs lägenheter bostadsägardirektiven? såldes i det bolag i allmännyttiga kommunen? beståndet under 2014? Kommuner Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby ja ja ja ja 2012 ja ja ja 2009 nej ja ja 2014 nej ja ja 2014 ja ja 2013 ja ja 2012 ja, stiftelse ja ja 2014 ja ja 2011 11 varav 1 Totalt antal stiftelse 9 av 10 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen – Allmännyttan, BME 2015 Hur många lediga lägenheter fanns det i det allmännyttiga bolaget 1 januari 2015? 19 10 198 24 2 224 2 2 33 Ägardirektiven är det främsta verktyget kommunerna har för att styra de allmännyttiga bostadsbolagen så att bostadsförsörjningen i kommunen säkerställs. Alla bostadsbolagen har ägardirektiv, och vissa förändringar har gjorts efter att svar lämnades i Bostadsmarknadsenkäten. Exempelvis har det allmännyttiga bostadsbolaget i Boxholm sedan april 2015 nya ägardirektiv. Majoriteten av kommunerna har uppdaterade ägardirektiv till de allmännyttiga bolagen som är från 2011 eller senare I samband med Länsstyrelsens uppdrag att underlätta inträde på bostadsmarknaden (regleringsbrevsuppdrag 50) kommer en särskild kartläggning av innehållet i ägardirektiven att genomföras. Särskilt fokus ska vara på bostadsförsörjning och sociala hänsynstaganden som exempelvis prioritering av svaga grupper, barnperspektiv eller liknande. Endast i Linköping, Motala och Norrköping såldes lägenheter i det kommunala beståndet under 2014. Flest, 198 stycken, såldes i Linköping. I Linköping och Norrköping kan det bli aktuellt att riva lägenheter under 2015, och det rör sig om lägenheter byggda på 1960- och 1970-talen. Norrköping planerar att riva omkring 150 bostäder under år 2015, vilket är den högsta siffran i landet. Totalt sett fanns i länet, 1 januari 2015, 33 lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet, varav ingen av dessa i Linköping eller Norrköping. Outhyrda lägenheter i allmännyttan upplevs inte som något problem i länet. Service till bostadssökande Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det innebär att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra hur de hanterar uthyrningsverksamheten. En kommunal bostadsförmedling är en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Det finns ingen bostadsförmedling i Östergötland, varken i kommunal eller privat regi. Kommunal bostadsförmedling finns endast i tre kommuner i landet, Kungsbacka, Malmö och Stockholm. Vad finns det för service till de som söker bostad i kommunen? Kö hos det Kommunen Kommunen Annat, nämligen allmännyttiga har en lista har en bolaget med hyres- bostadsportal värdar på på webben Kommun hemsidan Ödeshög 1 1 Ydre 1 Kinda 1 1 Boxholm 1 Åtvidaberg 1 Info om pågående projekt på hemsidan Finspång 1 1 Valdemarsvik 1 Linköping 1 1 Informationskontoret ombesörjer information och service till allmänheten. Norrköping 1 1 Söderköping 1 1 Motala 1 Särskild coach som hjälper till med att finna lägenheter för nyckelpersoner, till exempel inom sjukvården. Vadstena 1 Mjölby 1 1 Totalt antal 10 9 1 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen – Service till de som söker bostad, BME 2015 Bostäder förmedlas främst genom de allmännyttiga bostadsbolagens kö, där kötiden ofta är avgörande för tilldelning av lägenhet, samt att kommunerna listar hyresvärdar på kommunens hemsida. Kinda kommun anger att man har en särskild boendeportal på webben. En viktig förutsättning, närmast ett måste, för att kunna vara aktiv i sitt bostadssökande är tillgång till internet. Linköpings kommun har ett särskilt informationskontor, som även omfattar bostadfrågor. Motala kommun har en personlig service/rådgivning av särskild guide. Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping anger att det finns ett förturssystem i kommunen. Linköping är den enda kommun som anger att näringslivsförtur finns, men även i Mjölby har förtur gått till person som fått arbete i kommunen. En annan anledning till förtur kan vara att en person med lättare funktionshinder behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet (exempel med hiss). I BME 2014 angav Finspång, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Vadstena och Ödeshög att det finns en tomtkö för småhusbyggande. Kommunala hyresgarantier Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men, som trots detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. 57 av landets kommuner använde sig under 2014 av den möjligheten. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. Endast Vadstena och Ödeshög anger att de använder sig av hyresgarantier. Vadstena kommun anger att de ställer ut hyresgarantier men att de inte uppfyller kriterierna för att få statligt bidrag. Övriga kommuner i länet som inte använder sig av hyresgarantier har heller inga planer på att börja göra det. Samverkan Arbetet med bostadsförsörjningen ser mycket olika ut i olika kommuner. I tio av länets kommuner finns ett internt samarbete kring bostadsförsörjningsfrågorna, detta saknas dock i Boxholm, Valdemarsvik och Ydre. Vissa kommuner har fasta samarbetsgrupper med olika kompetenser för till exempel bostäder, trafik, planfrågor, skola och sociala behov. Andra samarbetar inför specifika projekt. Vanligaste samarbetsformen är en arbetsgrupp bestående av handläggare från flera olika förvaltningar. Ingen kommun har särskilt angett att det förekommer samverkansgrupper med representanter från exempelvis kommunstyrelsen, kommunledningsstab, bostadsföretag och berörda förvaltningar. Andelen kommuner som anger att de samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjning ökar. I förra årets enkät var det fyra kommuner (Kinda, Linköping, Norrköping och Åtvidaberg) som angav att de samverkade med andra kommuner. I årets enkät anger åtta kommuner (Boxholm Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Norrköping, Söderköping och Ödeshög)att man samverkar med andra kommuner. Kommuner som deltagit i olika former av samverkan anordnad av Länsstyrelsen (rundabordssamtal, nätverksträffar) har inte alltid angett det i enkätsvaren som samverkan varför andelen kommuner som samverkar är högre än vad enkäten visar. Nationellt visar enkätsvaren att drygt en tredjedel av kommunerna på något sätt samverkar med andra kommuner när det gäller planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen upplever att det mellankommunala samarbetet om samhällsplaneringsfrågor fortsätter att öka i länet. Länsstyrelsens anser vidare att det mellankommunala samarbetet i större grad än idag kan behöva fokuseras mer på just bostadsutvecklingsfrågorna. Exempel på regional samverkan kan vara gemensam regionplanering, gemensam exploatering vid kommungränser, gemensamma analyser av bostadsmarknaden eller utbyte av information om bostadsbyggande, bostadsbehov mm. Region Östergötlands arbete med en regional strukturbild bör utgöra en utmärkt arena för denna samverkan kommunerna emellan. Det vore nyttigt att kommunerna i riktlinjerna redogjorde för hur arbetet organiseras såväl på kort som på lång sikt. Det är även av vikt att klargöra, vilka som deltar, utifrån vilka roller och hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är Länsstyrelsens uppfattning att ett bredare deltagande från kommunens olika förvaltningar och en tydligare redovisad organisation väsentligt skulle stärka det kommunala bostadsförsörjningsarbetet. Grupper Ungdomar och studenter Hur bedöms läget för ungdomar på bostadsmarknaden? Pågår det insatser i kommunen för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad? Kommuner Balans Underskott Överskott Ödeshög x Ydre x ja Kinda x Boxholm x Åtvidaberg x Finspång x Valdemarsvik x Linköping x Norrköping x ja Söderköping x Motala x ja Vadstena x Mjölby x Totalt antal 1(13) 11(13) 1(13) Läget på bostadsmarknaden för unga (19-25 år). Med särskilda ungdomsbostäder avses bostäder som hyrs ut till personer med en viss ålder, BME 2015 I elva av länets kommuner anges ett underskott på bostadsmarknaden för studenter. I Valdemarsvik finns det ett överskott och i Ydre anges att det är balans på marknaden på bostadsmarknaden för studenter. Motala, Norrköping och Ydre, anger i enkäten att de pågår särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. I Motala och Norrköping sker det i form av en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar, och i Motala även genom att få till stånd nybyggnad som ger flyttkedjor. Ungdomsboendet 27:an Foto: Ydre kommuns hemsida I Ydre finns, som enda kommun i länet, särskilda bostäder för ungdomar. I huvudorten Österbymo finns elva hyreslägenheter avsedda för ungdomar, i det så kallade 27:an-huset. Byggnation av ungdomsboendet startade vid årsskiftet 2011/2012 och stod klart för inflyttning i juni 2012. Bakgrunden till bostäderna är att det under en lång tid funnits önskemål om lägenheter för ungdomar i orten. Bostäderna ägs och förvaltas av Ydrebostäder AB. Ingen av kommunerna bedömer att byggande av särskilda ungdomsbostäder kommer att påbörjas under 2015-2016. En konsekvens av att det är svårt för unga att hitta en bostad är att de bor kvar längre hemma, för de som har den möjligheten. Det kan innebära att unga människor inte har möjlighet att flytta dit jobben finns och på sikt att inträdet i vuxenlivet, med exempelvis familjebildning skjuts upp. Hur bedöms läget för studenter på bostadsmarknaden? Kommuner Balans Underskott Överskott Ödeshög x Ydre x Kinda x Boxholm x Åtvidaberg x Finspång x Valdemarsvik x Linköping x Norrköping x Söderköping x Motala x Vadstena x Mjölby x Totalt antal 1 12 1 Läget på bostadsmarknaden för studenter. Studentbostäder är studentlägenheter, korridorsrum eller liknande som är avsedda för studerande vid universitet och högskolor. Frågeställningen avser inte enbart tillgången på studentbostäder utan tillgången till bostäder för gruppen studenter generellt i kommunen, BME 2015. Studentbostäder finns i Linköping, Norrköping och Vadstena och samtliga av dessa kommuner anger att de brukar ha tomma studentbostäder under delar av året. I en kommentar till frågan skriver Linköpings kommun att det historiskt i Linköping har funnits vakanta studentbostäder i november december och från februari-maj. Denna situation har förändrats sedan 2012. Under 2014 fanns det ett fåtal vakanta studentbostäder under perioden mars-maj. Linköping anger vidare att nyproduktion planeras under både 2015 och 2016, med totalt 238 respektive 170 lägenheter och i Norrköping anges 100 lägenheter att påbörjas under 2015. Nyanlända En nyanländ person är någon som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till ålder. Förenklat omfattas de personer som fått uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga definieras som nyanlända. En nyanländ omfattas av lagstiftningen i två år från och med att personen blivit kommunplacerad. De nyanlända invandrare, som inte ordnat sitt boende på egen hand, har rätt till att få en bostad anvisad. Etableringsprocessen för nyanlända, källa Länsstyrelserna Både i Sverige och i Östergötland är behovet av anvisningsbara platser för nyanlända fortsatt stort. Bristen på bostäder försenar den nyanländes möjligheter att snabbt etablera sig i Sverige. Idag befinner sig över 13 000 personer med uppehållstillstånd kvar i något av Migrationsverkets asylboenden och kan inte påbörja sin etablering i en kommun eftersom det saknas bostäder. Det är ett stort problem både för samhället och för individen. Samtliga län behöver utöka de anvisningsbara platserna för att få ett system i balans. Källa: Migrationsverket. Mottagandet av flyktingar och nyanlända i Sverige bygger på vilka personer som har skyddsbehov. Mottagandet var i början av 1990-talet, med anledning av kriget på Balkan, ungefär motsvarande dagens mottagande. Efter balkankrigets slut sjönk mottagandet i Sverige tills krigen i Irak och Afghanistan startade. När läget stabiliserades sjönk antalet som fick uppehållstillstånd i Sverige. När konflikten i Syrien eskalerade och IS sprider sig över ett allt större territorium har antalet asylsökande som sökt sig till Sverige stigit, och mottagandet återigen ökat. Mottagande av nyanlända nationellt, i förhållande till överenskomna länstal och antalet anvisade platser, källa Länsstyrelserna Beredskap för mottagande och bosättning Mottagandet av flyktingar och nyanlända invandrare i en kommun sker huvudsakligen genom att de nyanlända ordnar sitt boende på egen hand. De som inte ordnar boende på egen hand tas emot i kommuner efter frivilliga överenskommelser mellan kommunen och länsstyrelsen. Migrationsverket lämnar en prognos över hur många personer som beräknas beviljas uppehållstånd. Utifrån det fastställer Arbetsförmedlingen, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, en fördelning av mottagningsbehovet i varje län, så kallade länstal. Länstalen beräknas utifrån länets arbetsmarknad, bostadsmarknad, demografi, folkmängd och övrigt mottagande. Länstalen delas in i anvisningsbara platser som kommunen anordnar och antal platser för de som bosätter sig på egen hand. Kommunerna har de senaste åren haft ett ökat mottagande av ensamkommande barn. Skyldigheten att ta emot ensamkommande barn är styrt av en lagstiftning, lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera. De ensamkommande barnen är ofta i slutet av tonåren när de kommer och ska när de fyllt 18 eller senast 21 år flytta till ett eget boende. Detta gör att kommunerna tillsammans med ungdomarna behöver anskaffa lämpliga små lägenheter. Behovet av att anskaffa dessa bostäder kommer öka närmaste åren. Län Anvisnings- Planeringstal Totalt bara platser självbosatta Blekinge 721 895 Dalarna 1059 1279 Gotland 220 14 Gävleborg 937 1990 Halland 1225 603 Jämtland 964 535 Jönköping 1189 2121 Kalmar 877 1302 Kronoberg 685 1436 Norrbotten 801 371 Skåne 1828 5287 Stockholm 2508 8894 Södermanland 926 2085 Uppsala 1272 1053 Värmland 933 777 Västerbotten 995 423 Västernorrland 798 712 Västmanland 1010 1960 Västra Götaland 2043 7412 Örebro 891 1339 Östergötland 1216 2913 Totalt antal 23100 43400 Länstalet för 2015.enligt Arbetsförmedlingen 1615 2338 234 2927 1828 1499 3311 2179 2121 1172 7116 11402 3011 2325 1711 1418 1511 2970 9455 2230 4129 66500 Länsstyrelserna ska med länstalet som riktvärde träffa överenskommelser med kommunerna inom länet. För att uppnå ett system i balans måste kommunernas mottagande för bosättning av nyanlända (kommuntal) motsvara länstalet. I överenskommelsen specificeras antalet platser för anvisning där kommunen ska anordna boende samt uppskattat antal nyanlända som förväntas bosätta sig på egen hand i kommunen. Det är utifrån dessa överenskommelser som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anvisar nyanlända till en kommun. Bosättningsprocessen Det är Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket som anvisar nyanlända en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen görs till en kommun som träffat en överenskommelse med Länsstyrelsen om att ta emot nyanlända genom anvisning. I Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag ligger att matcha individers kompetens mot aktuellt arbetsmarknadsläge så att personen kommer till lämplig kommun. När en nyanländ, som omfattas av etableringslagstiftningen, fått uppehållstillstånd genomförs ett så kallat etableringssamtal av Arbetsförmedlingen. Föreligger behov av hjälp med bosättning skickas ett bosättningsunderlag till Arbetsförmedlingens bosättningssektion. Utifrån den nyanländes kompetens matchar bosättningssektionen individen mot ett län med lämpligt arbetsmarknadsläge. Utöver arbetsmarknadsskäl tillämpas även närhetsprincipen. Närhetsprincipen innebär att ett det i en anvisning även vägs in var personen bott/befunnit sig under asyltiden. Bosättningssektionen kontaktar en av de kommuner som träffat en överenskommelse med Länsstyrelsen om att ta emot nyanlända via anvisning, och presenterar ärendet. Kommunen gör nu en bedömning om det finns möjlighet att ta emot individen. Om kommunen ta emot den nyanlände, skickar bosättningssektionen en anvisning till den arbetsförmedlare som fått in en begäran om hjälp med bosättning. Arbetsförmedlaren presenterar nu kommunen för den nyanlända som kan tacka ja eller nej. Varje individ får bara en anvisad plats och i de fall han/hon tackar nej ansvarar han/hon själv för att ordna med bostad. Mot bakgrund av bostadsbristen kan det vara svårt för kommunerna att ordna ett boende när de kontaktas av bosättningssektionen. I praktiken kontaktar istället kommunerna bosättningssektionen när de har en ledig bostad. Bosättningssektionen tittar då på vem/vilka som står i kö som kan passa för bosättning i den specifika bostaden och kommunen. Migrationsverket bosätter på liknande sätt som Arbetsförmedlingen, och ansvarar för de personer som har lägre än 25 procents prestationsförmåga, dvs. den nyanlände ska kunna delta i etableringsaktiviteter motsvarande minst 25 procent, samt kvotflyktingar. Överenskommelserom mottagande av nyanlända i Östergötland 2015 Samtliga kommuner i Östergötland har tecknat överenskommelser med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Samtliga överenskommelser gäller tillsvidare. Vid årsskiftet 2015 hade, enligt gällande överenskommelser, kommunerna i länet tillsammans åtagit sig att ta emot 310 personer som kan anvisas från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Tabellen nedan redovisar fördelningen mellan kommunerna samt fördelningen mellan anvisningsbara platser respektive platser för bosättning på egen hand. Norrköping har ett sifferlöst avtal där man uppger att man tar emot de som bosätter sig i kommunen utan att ange planeringstal. Valdemarsvik har inget planeringstal för egenbosatta. Ydre har i sin överenskommelse angivit totalt antal och särskiljer inte mellan anvisning eller egenbosatta. Överenskommelser 2015 Kommun Anvisning Egenbosatta Ödeshög 15 15 Ydre Kinda 15 25 Boxholm 20 10 Åtvidaberg 15 5 Finspång 35 15 Valdemarsvik 20 0 Linköping 500 Norrköping Söderköping 15 15 Motala 100 20 Vadstena 15 5 Mjölby 40 10 Totalt antal 310 620 Sammanställning Länsstyrelsen Östergötland. Totalt 30 20 40 30 20 50 20 500 30 120 20 50 930 Under 2014 uppdaterades ingen av överenskommelserna trots att länstalet ökade för Östergötland. Anledningar till detta är bland annat de ökade svårigheterna att hitta bostäder och att antalet asylsökande och egenbosatta har ökat. Mottagandet i Östergötland - det faktiska mottagandet når inte upp till överenskommelserna Det totala mottagandet i Östergötland har ökat de senaste åren. Trots det har mottagandet i relation till länstalet (behovet) blivit lägre. Samtliga län behöver utöka de anvisningsbara platserna för att få ett system i balans. För Östergötland del innebär det att kommunerna skulle behöva utöka sitt mottagande med över 900 anvisningsbara platser för 2015. Sedan 2005 har Östergötland, bortsett från de tre storstadslänen, varit ett av de län som tagit emot flest nyanlända personer. Länets andel av det nationella mottagandet av nyanlända har nu blivit mindre. Östergötland har procentuellt mindre överenskomna platser i relation till länstalet än riksgenomsnittet. Även när det gäller för antal faktiskt mottagna är Östergötland sämre än riksgenomsnittet. Det faktiska mottagandet når inte upp till överenskommelserna Länstal ÖverensFaktiskt Länstal ÖverensFaktiskt 2015 kommelse Mottagande 2015 kommelse Mottagande Kommuner totalt 2014 Anvisade 2014 Ödeshög 30 37 15 19 Ydre 20 32 20 12 Kinda 40 34 15 10 Boxholm 30 35 20 12 Åtvidaberg 20 46 15 17 Finspång 50 164 35 43 Valdemarsvik 20 68 20 8 Linköping 500 447 8 Norrköping 917 3 Söderköping 30 25 15 8 Motala 120 336 100 67 Vadstena 20 20 15 9 Mjölby 50 88 40 42 Totalt antal 4129 930 2249 1216 310 248 Siffrorna på totalt mottagande bygger på Migrationsverkets statistik över första utbetalda schablon som betalas ut till den kommun där den nyanlända först har bosatt och folkbokfört sig. Siffrorna över antal anvisade bygger på Arbetsförmedlingens statistik som visar antal anvisningar från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Källa Migrationsverket respektive Arbetsförmedlingen Mottagandet är ojämnt fördelat mellan kommunerna i Östergötland. Norrköping är den kommun som har tagit emot flest nyanlända i länet. I relation till befolkningsmängd har Finspång, Motala Valdemarsvik och Ydre och tagit emot störst antal nyanlända under 2014. De kommuner som tagit emot minst nyanlända i förhållande till folkmängd är Linköping, Söderköping och Vadstena. Mottagandet varierar mellan som lägst 1,75 mottagna per 1000 invånare till som högst 8,73 mottagna per 1000 invånare. Läget på bostadsmarknaden för nyanlända Kommuner Balans Underskott Ödeshög x Ydre x Kinda x Boxholm x Åtvidaberg x Finspång x Valdemarsvik x Linköping x Norrköping x Söderköping x Motala x Vadstena x Mjölby x Totalt antal 3(4) 10(9) Läget på bostadsmarknaden för nyanlända, BME 2015. I årets Bostadsmarknadsenkät anger även Finspång och Vadstena att det finns en obalans på marknaden för bostäder för nyanlända vilket innebär att tio av länets 13 kommuner nu redovisar ett underskott på bostäder för nyanlända. I Kinda, Valdemarsvik och Ydre bedöms bostadsmarknaden för nyanlända vara i balans. Kommuner Ödeshög Boxholm Åtvidaberg Finspång Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Totalt antal BME 2015 Vad beror underskottet på bostäder för nyanlända på? Underskott UnderUnderUnderHyresHyrespå skott på skott på skott på värdarna värdarna är hyreslägen stora små lägenhet ställer höga obenägna -heter lägenlägenhet er med krav på att ta emot heter er rimlig inkomst stora hyra eller barnfamiljer anställning x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 10 7 5 4 2 1 Främsta anledningarna till att kommunerna bedömer att det finns ett underskott på bostadsmarknaden för nyanlända är den totala bristen på lägenheter, oavsett storlek. I Länsstyrelsernas META-enkät (Mottagande och etablering av nyanlända) anger 78 procent av kommunerna att bostadsbristen och avsaknaden av bostäder i rätt storlek är ett stort hinder för bosättning av anvisade nyanlända. 23 procent upplever att kollektivtrafiken är ett hinder. 43 procent anger att konkurrens med kommunernas andra verksamheter också blir ett hinder. Av Länsstyrelsens dialog med kommunerna framgår även andra orsaker till underskott på bostadsmarknaden för nyanlända, till exempel att kommunerna anser att det inte finns tillräcklig tillgång på utbildningar, aktiviteter, arbetstillfällen och samhällsservice i anslutning till bostäderna. Möjligheten att i ett specifikt skede hitta en passande lägenhet för just den person eller familj som ska anvisas upplevs som ett hinder för kommunerna. Enligt Arbetsförmedlingens bosättningssektion är det en brist på små lägenheter. Majoriteten som står i kö för en anvisning är ensamhushåll. I flera fall behövs initialt en liten billig lägenhet, i det fall när familjen sedan ansluter, uppstår istället behov av en större bostad. En annan anledning till att flera kommuner inte lever upp till överenskommelserna, är att mottagandet av nyanlända som bosatter sig på egen hand fortsätter att vara hög. Flera kommuner stöder även de som bosätter sig på egen hand. Hur säkerställer kommunen att det finns bostäder för nyanlända? Kommunen har Kommunen Kommunen tar Kommunen tar vid ett regelbundet har ett regelvid behov behov kontakt med samarbete med bundet samkontakt med det privata det arbete med allmän-nyttiga fastighetsägare allmännyttiga privata bostadsKommuner bostadsföretaget fastighetsägare företaget Ödeshög x x Ydre x Kinda x Boxholm x Åtvidaberg x x Finspång x x Valdemarsvik x Linköping Norrköping x x Söderköping x Motala x Vadstena x Mjölby x x x x Totalt antal 8 5 2 4 BME 2015 De flesta av länets kommuner har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsbolaget. I Finspång, Mjölby och Norrköping har man utöver det även ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Det har även Valdemarsviks och Åtvidaberg, men de har inget allmännyttigt bolag att samarbeta med. Enligt Länsstyrelsernas META-enkät anger 85 procent av de kommuner i Östergötland som svarat på enkäten att de har ett bra eller mycket bra samarbete med det kommunala bostadsbolaget. Motsvarande siffra för privata hyresvärdar ligger på 50 procent. Varken Linköping eller Norrköping har en organisation uppbyggd för mottagande på anvisning av flyktingar och nyanlända. All bosättning sker av personer som flyttar på egen hand. Detta gör att kommunerna inte kan styra eller påverka något av mottagandet av flyktingar och nyanlända. En stor del av de som flyttar på egen hand flyttar till släktingar och vänner. Detta bidrar i sin tur till segregation och trångboddhet. Mjölby och Ödeshög blockhyr fastigheter. Söderköping anger att kommunen arbetar med att förändra användningen av förskolelokaler och anpassar dessa för boende. Det är Länsstyrelsens uppfattning att arbetet med bosättningen av nyanlända i kommunerna saknar en tydlig metodik. När en överenskommelse om mottagande tecknats med Länsstyrelsen, är det viktigt att den följs av en genomförandestrategi, och arbetet behöver knytas tydligare till kommunernas bostadsförsörjningsplanering i stort. META-enkäten visar att ingen av kommunerna har ett regionalt samarbete kring bosättning jämfört med 45 procent av kommunerna i riket. 56 procent av kommunerna i länet ser ett behov av ett ökat regionalt samarbete. Äldre En följd av befolkningens åldersstruktur är att boendesituationen för äldre är en mycket angelägen fråga. Det finns generellt ett behov av att kunna erbjuda äldre personer ett boendealternativ till det som de har idag. Den åldrande befolkningen har generellt önskemål om god tillgänglighet, god tillgång till service, förutsättningar för gemenskap samt möjlighet att få hjälp med vissa tjänster. Det finns ett antal boendeformer som riktar sig till den äldre befolkningen. Med särskilt boende för äldre avses boende enligt 5 kap socialtjänstlagen, för att kunna bo i ett särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Balans Obalans underskott Ny- eller ombyggnad planeras 2015-2016 Kommuner Ödeshög x Ydre x Kinda x Boxholm x Åtvidaberg x Finspång x Valdemarsvik x Linköping x Norrköping x Söderköping x Motala x Vadstena x Mjölby x Totalt antal 9 4 Läget på bostadsmarknaden för särskilt boende. BME 2015 x x x x x x 6 Kommer behovet av särskilda boendeformer för äldre att vara täckt inom 2 år ja ja ja ja ja nej ja nej ja ja ja nej 9 ja Kommer behovet av särskilda boendeformer för äldre att vara täckt inom 5 år ja ja ja ja ja ja ja ja nej ja ja ja nej 11 ja Ingen kommun redovisar längre att det finns ett överskott i utbudet av särskilda boenden. Finspång, Mjölby Norrköping och Vadstena redovisar ett underskott, Alla länets kommuner utom Mjölby och Norrköping bedömer dock på fem års sikt att behovet av bostäder för särskilda boendeformer för äldre kommer att vara täckt. Norrköping anger i enkäten att det under 20152016 kommer att byggas 240 lägenheter men att det inte kommer att räcka för att täcka behovet vare sig i nuläget eller på sikt. Seniorbostäder är bostäder för medelålders och äldre som inte förutsätter biståndsbeslut enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder är bostäder för personer över 70 år där personal som på olika sätt ska stödja de boende varje dag. Det måste finnas gemensamma utrymmen för till exempel måltider, samvaro, hobby och rekreation. Bostäderna är hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Bedömer kommunen att arbete kommer att påbörjas med Finns det Finns det trygghetsbostäder seniorbostäder i trygghetsbostäder i genom nybyggnad, kommunen? kommunen? ändring av byggnad eller omvandling av särskilda boendeformer år Kommuner 2015 eller 2016? Ödeshög nej ja nej Ydre ja ja ja Kinda ja ja ja Boxholm ja nej nej Åtvidaberg nej nej ja Finspång ja nej nej Valdemarsvik nej nej Linköping ja ja ja Norrköping ja nej ja Söderköping nej ja nej Motala ja ja ja Vadstena ja nej ja Mjölby nej ja nej Totalt antal 8 7 7 Läget på bostadsmarknaden för seniorbostäder respektive trygghetsbostäder. BME 2015 Endast Norrköpings kommun anger att det kommer att påbörjas byggande av seniorbostäder om 40 lägenheter under 2015 eller 2016. Sju av länets kommuner bedömer att arbete kommer att påbörjas med trygghetsbostäder, totalt förväntas ca 125 bostäder, under 2015-2016, bland annat i, Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg där trygghetsboende som boendeform inte finns sedan tidigare. Personer med funktionsnedsättning Med särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning avses boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller enligt SoL, Socialtjänstlagen. Kommer behovet av särskilda boendeNy- eller former för Obalans omUnderpersoner Balans byggnad med skott/ planeras överskott funktionsn 2015-2016 edsättning att vara täckt inom Kommuner 2 år Ödeshög ja nej ja Ydre överskott nej nej Kinda underskott ja ja Boxholm underskott ja ja Åtvidaberg underskott ja ja Finspång underskott ja nej Valdemarsvik underskott ja nej Linköping underskott ja nej Norrköping underskott ja nej Söderköping underskott ja ja Motala underskott ja nej Vadstena underskott ja ja Mjölby underskott nej nej Totalt antal 1 12/1 10 6 Läget på bostadsmarknaden för boende för personer med funktionsnedsättning. BME 2015 Kommer behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsn edsättning att vara täckt inom 5 år ja nej ja ja ja ja ja ja nej ja ja ja nej 10 Ydre anger att det finns ett överskott, och övriga kommuner att det finns ett underskott av boende för personer med funktionsnedsättning. Endast Ödeshög anger att är en balans på bostadsmarknaden för boende för personer med funktionsnedsättning. I tio av länets kommuner planeras det ny- eller om-byggnad av boende för personer med funktionsnedsättning, total uppskattas under 2015-2016 ca 140 stycken lägenheter att påbörjas. På fem års sikt innebär det att behovet i tio av länets kommuner bedöms att vara täckt. På två års sikt bedömer bara sex av länets kommuner att behovet är täckt. I en kommentar till enkäten anger Kinda kommun att ett gruppboende för sex-sju personer kommer att byggas, förmodligen under 2016. Hushåll som inte blir godkända på den ordinarie marknaden Med ”hushåll som inte blir godkända på den ordinarie marknaden” avses Socialstyrelsens definition av fyra situationer där personer kan befinna sig under kortare eller längre tid. Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour Boende på institution och i kategoriboende Långsiktig boendelösning, exempel uthyrning i andrahand genom socialtjänstens försorg, s.k. sociala hyreskontrakt Eget ordnat kortsiktigt boende Hur arbetar kommunen med att motverka hemlöshet? Hyresgarantier UppÖverensÖverenssökande kommelse med kommelse med verksamdet privata het för att allmännyttiga bostadsbolag förebygga bostadsbolaget att sänka vräkningar att sänka kraven på de kraven på de bostadssökande bostadssökande x x Kommuner Ödeshög Ydre Kinda x Boxholm Åtvidaberg Finspång x x Valdemarsvik x x Linköping x x Norrköping x x Söderköping x Motala x x x Vadstena x Mjölby x Totalt antal 4 9 4 Hur kommunerna arbetar med att motverka hemlöshet, BME 2015 x x x x 4 Boxholm anger att det inte finns några hemlösa i kommunen. Linköping och Motala anger att man även arbetar med andrahandskontrakt. Mjölby har lämnat uppgift om att kommunen har utmaningar med att få fastighetsägare att hyra ut till personer med beteendeproblematik. Norrköping anger i enkäten att man även arbetar enligt modellen Bostad först. Ydre och Åtvidaberg anger att man inte arbetar med några metoder för att avhjälpa hemlöshet. Kompotten Länsstyrelsen Östergötland har sedan 2008 samordnat ett kommunnätverk, benämnt Kompotten, som är ett samarbete med syftet att underlätta för individer utsatta för våld av närstående att bosätta sig på ett annat ort. Samarbetet utgår från en gemensam struktur i form av ett samverkansdokument. Nätverket består idag av 40 kommuner men nya kommuner tillkommer löpnande. Ett antal kommuner i länet är med i nätverket. Åtagandet för kommunerna består i det yttersta ansvar kommunen har enligt 2 kap. 2 § SoL att tillgodose det stöd och den hjälp de som vistas i kommunen behöver samt ansvaret enligt 5 kap. 11 § SoL att särskilt beakta behovet hos kvinnor och barn som upplever våld i nära relation har. Tanken är att den nya kommunen ska bli en permanent bostadskommun för individen. Det handlar om att förhindra att personer röjs eller väljer att gå tillbaka till en våldsutsatt situation, att ge stöd och att alla aspekter kring en flytt mellan två kommuner fungerar. Det är i nuläget inte ovanligt att en hotad och våldsutsatt person, ofta med barn, får befinna sig under lång tid på ett skyddat boende i avvaktan på bostad, Kompotten kan då vara en lösning som möjliggör ett permanent boende genom samverkan kommunerna emellan. Det är inte enbart bostad som är i fokus, utan samverkansdokument betonar vikten av stödinsatser för i individen och eventuellt medföljande barn i den nya kommunen. Dock är det viktigt att ha bostad ordnad för att som individ kunna bearbeta våldets konsekvenser. Kommuner Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Totalt antal BME 2015 Hyr kommunerna ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden? ja nej ja ja nej ja ja ja ja ja ja ja ja 11 av 13 Hur många andrahandslägenheter med särskilda villkor hade kommunen 1 januari 2015? 4 8 3 70 4 250 138 40 68 40 625 Endast Ydre och Åtvidaberg anger att de inte hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. I januari i år fanns det totalt 625 så kallade sociala kontrakt i länet. Ett socialt kontrakt är en form av hyreskontrakt, oftast ett andrahandskontrakt förenat med särskilda villkor. Vanligtvis är det kommunens socialtjänst som innehar förstahandskontraktet för bostaden, och sedan hyr ut dem i andra hand till en person som inte blivit godkänd på den ordinarie hyresmarknaden. Av länsstyrelsens kontakter med kommunernas socialtjänster framgår att det blir allt vanligare att personer söker sig till socialtjänsten enbart för att få hjälp med att få en bostad, utan någon annan, bakomliggande problematik. Socialtjänsten fungerar som en slags kommunal bostadsförmedling på den sekundära hyresmarknaden för de grupper som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarkanden. Boverket har i uppdrag att kartlägga omfattningen och följa utvecklingen på den sekundära bostadsmarkanden vilket görs baserat på kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten. Nyckelfaktorer för en fungerande bostadsmarknad i Östergötland Ett ökat bostadsbyggande är en av de mest aktuella och viktiga frågorna i samhället. Politiker, byggherrar, arkitekter och bostadssökande, många diskuterar behovet av nya bostäder. Byggandet fortsätter att öka, såväl i landet som i länet, även om det finns stora skillnader mellan kommunerna. Även om bostadsbyggandet ökar, så är det inte tillräckligt mycket för att bostadsmarkanden ska vara i balans. Det byggs inte tillräckligt för att den som söker en bostad i Östergötland även ska kunna hitta en, i rimlig tid, och till en kostnad man klarar att bära. Samtidigt som trycket på kommunerna att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen ökar, ökar efterfrågan på bostäder från en befolkning som växer eller som vill tillgodose nya behov. Länsstyrelsen identifierar med bakgrund i årets bostadsmarknadsenkät, och läget på bostads- och arbetsmarknaden, att det finns ett antal nyckelfrågor för att uppnå en fungerande bostadsmarknad i länet. Ökad debatt och dialog kring mål och roller För att nå en bostadsmarknad i balans krävs ett ökat byggande, vilket de flesta av dem som hörs och syns i debatten är ense om. Förutsättningarna för ett ökat byggande påverkas bland annat av politiska beslut kring stimulanspengar och skattesystem, och av marknadsläge och konjekturer i världen. Debatten tenderar ibland att inriktas på vems felet är att det byggs för lite, snarare än möjligheterna att bygga mer. Trots allt så ökar byggandet vilket visar att det går att bygga med de förutsättningar och regelsystem som finns idag. Dialogen framöver bör fokusera på möjligheterna och debatten får gärna handla om de goda exempel som finns i länet, såväl stora som små kommuner, så att de får större spridning och att kommunerna genom samverkan kan lära av varandra. En ökad debatt kring vilka möjligheter som finns för ett ökat bostadsbyggande kan även hjälpa till att tydliggöra de olika roller som aktörerna på bostadsmarknaden har idag. En ökad tydlighet kring rollerna kan stödja kommunernas arbete med bostadsförsörjningen, och tydliggöra vem som har ansvaret i vilket skede, vem som bygger, och vem som i slutänden betalar. Möjligen blir det då tydligt att det saknas en aktör som har rådighet över alla dessa steg samtidigt. Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering En bostadsmarknad i balans är beroende av ett ökat byggande, men också av att det befintliga beståndet hanteras på ett klokt sätt. Det innebär att även kommuner med ett lågt byggande behöver arbeta med boendeplanering och bostadsförsörjning på en strategisk nivå. Rätt använda är kommunens verktyg för att genomför boendeplaneringen kraftfulla. Planmonopolet, en initierad markpolitik och ägandet av allmännyttan är verktyg som kommunerna förfogar över och kan bestämma i vilken grad de vill använda för att styra bostadsbyggandet i respektive kommun. Att eftersträva en aktiv och strategiskt inriktad boendeplanering hos samtliga länets kommuner är därför av största vikt, inte minst i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet På en fungerande bostadsmarknad finns det ett utbud av bostäder som motsvarar efterfrågan. Begreppet flyttkedjor används ofta som ett delmål i bostadsförsörjningen, och som ett medel för att bostadssökande på sikt ska kunna nå den typ av bostad man söker. Det finns ett antal hinder för att flyttkedjorna inte fungerar. Ett hinder är ett lågt bostadsbyggande i sig. En annan anledning är skatteregeler som gör det fördelaktigt att bo kvar i ett boende som är större än det man ”behöver”, för att det skulle vara dyrare att flytta till och bo i ett mindre boende. Genom att arbeta med bostadsförsörjningen utifrån att de bostäder som kommunen bygger för särskilda grupper som exempelvis äldre och funktionshindrade, påverkas bostadsmarknaden positivt. Rätt åtgärder i det befintliga beståndet, eller en viss typ av nybyggnad av bostäder, leder till att flyttkedjorna aktiveras. Särskilt i mindre kommuner är ny- eller ombyggnad för särskilda grupper av stor betydelse för den ordinarie bostadmarknaden. Nya tillfälliga bostäder måste komma fram snabbt Parallellt med den långsiktiga boendeplaneringsprocessen behövs verktyg för att kunna hantera mer tillfälliga och brådskande boendebehov för särskilda grupper. Nyanlända är en sådan grupp som omfattas av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ser allt tydligare att behoven av snabb utbyggnad av bostäder inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringsprocesserna och befintliga regelverk. Betydande insatser i form av både kompetens- och resurstillskott samt organisatoriska förändringar krävs, men också andra typer av reformer som ger förutsättningar för att höja tempot i besluts- och byggprocesserna. Det råder en ökad konkurrens om bostäder mellan de grupper som har svårast att etablera sig på bostadsmarknaden, och som i många fall efterfrågar lägenheter med låga boendekostnader. Det är av stor vikt att de åtgärder som vidtas för att lösa bostadsbehovet för de särskilda grupperna inte bidrar till att grupperna ställs mot varandra. För till exempel en barnfamilj är det särskilt viktigt att boendet kan lösas så snart som möjligt. Länsstyrelsen bedömer utifrån läget på bostadsmarknaden i länet, och efter dialog med kommunerna, att det bör undersökas om plan- och bygglagen kan reformeras med särskilt anpassade bestämmelser för att hantera den nu uppkomna situationen. Syftet med dessa nya bestämmelser skulle vara att förenkla beslutsprocesserna och därmed skapa förutsättningar för kommunerna att möta behovet av boende för nyanlända, eller andra särskilda grupper. En tänkbar sådan regelförändring som skulle kunna utredas är införa slopad bygglovsplikt för tillfälliga bostäder av viss begränsad omfattning, exempelvis fyra-sex bostäder i varje, och som behövs vid en situation av akut bostadsbrist. Utformningen bör kunna utformas liknande reglerna i 9 kap 4 a PBL med möjlighet att kunna användas på inte bara småhustomter utan alla slags markområden där grundläggande lämplighetskrav för lokalisering bostadsbebyggelse kan tillgodoses. Bestämmelserna skulle få användas under begränsad tid och med villkor att behoven i respektive kommun har utretts och förankrats i särskilt beslut inom kommunen, t ex i riktlinjerna för bostadsförsörjning. lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen Östergötland 581 86 Linköping besöksadress Östgötagatan 3 telefon 010-223 50 00 telefax 013 - 10 13 81 postadress
© Copyright 2024