Uppföljningsrapport
Yttrande (M), (FP), KD) KS 14 januari 2015 Ärende 2.1.2 Angående Uppföljningsrapport 3/2014 Skola, förskola, utbildning Inom utbildningsområdet uppvisar uppföljningsrapport 3 en hel del oroväckande tendenser. Arbetet med att utveckla ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete går trögt i stadsdelarna. Detta trots att det varit en del av den nya skollagen sedan mitten av 2011 och känt i förarbeten och remisser långt innan dess. Stadsdelarna har dessutom kommit olika långt i processen. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är helt centralt i en lärande organisation som utvecklas mot fungerande lösningar. En annan del som måste fungera för att lyfta skolornas resultat är det pedagogiska ledarskapet. Uppföljningsrapporten vittnar om att rektorer fortfarande åläggs mycket som inte kan anses vara en del av att vara pedagogiska ledare. Krav från stadsdelar och skollag blandas av krav av mer administrativ och praktisk karaktär. Samverkan med stödjande förvaltningar fungerar inte vilket gör att rektorer inte avlastas tillräckligt. Betygsresultaten för årskurs 9 är bättre jämfört med tidigare år, vilket är positivt. Även om resultaten varierar kraftigt över staden. Samtidigt krävs ett tydligt kunskapsfokus genom hela stadens skolväsende om den positiva utvecklingen ska hålla i sig. Det innebär att det behövs tidigare insatser, utmaningar, uppföljningar och utvärderingar. Det gäller både elever med fallenhet som elever i behov av extra stöd och hjälp. Skolans arbete med särskilt stöd måste få ökat fokus och det kräver att nuvarande resursfördelningsmodeller ses över. Även närvaron i skolan behöver förbättras inte minst i de skolor som har sämre resultat. IKT-utvecklingen är ojämn i staden vilket troligen har sin bakgrund i att IKT-strategin som initierades av Alliansen inte alls blev den stadsövergripande strategi som vi föreslog utan mynnade ut i flera olika strategier. För att nå fram krävs ett hela-staden-perspektiv på frågan och det kräver ett centralt ansvar för utvecklingen. Skolan präglas allt för mycket av tillfälliga insatser som bärs upp av eldsjälar snarare än av långsiktiga, övergripande satsningar som ger resultat. Det är allmänt ryckigt inom området och utbildningsområdet skulle vara betjänt av långsiktiga spelregler, tydliga riktlinjer och en central styrning. En oro framöver som väcks av uppföljningsrapporten är lärarlegitimationskraven som träder i kraft halvårsskiftet i år. Kompetensförsörjningsplaner anges vara "på gång". Särskilt allvarligt är det i grund- och gymnasiesärskolan. Även här förvånas vi över att processen startats för sent och att problemet underskattats, trots att frågan uppmärksammats vid ett flertal tillfällen. När det gäller förskolan är det samma situation som förut med stora (om än något minskade) barngrupper samt stora skillnader mellan stadsdelarna. Om en kvalitetshöjning ska kunna ske kan inte grupperna vara för stora. Därför måste ett maxtak på barngrupperna utredas. Nuvarande gruppstorlekar är varken bra för barnen eller personalen och slår hårt mot den pedagogiska verksamheten som får stå tillbaka. Förskolechefernas arbetsbelastning behöver genomlysas vidare. Stora och ökande grupper finner vi dessutom inom fritidshemmen. Där minskar dessutom elevernas nöjdhet vilket får ses som allvarligt. Framförallt som det anges att verksamheten kommer att öka i omfattning framöver. Det är en utveckling som pågått under längre tid och som nu på allvar måste hanteras. Situationen för Stadens äldreboenden Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte har fått det verkställt har ökat. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har ökat. Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende. Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och Stockholm. Variationerna inom staden är dock stora. Det finns några mått i brukarundersökningen där de äldre är mindre nöjda. Dessa mått handlar om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid, vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltider. De äldre ges förhållandevis små möjligheter till aktiviteter och utevistelse trots att det framkommer att stadsdelsförvaltningarna tydligt har arbetat med att öka möjligheten till dagliga vardagsaktiviteter. För att Göteborg ska nå upp till övriga rikets nivå av helgaktiviteter behövs förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna. Göteborg har låg bemanning på äldreboenden, vilket återspeglar sig i kostnaden per äldreboendeplats. Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och brukarenkät är att de äldres omsorg generellt är av god kvalitet, men att delar som handlar om aktiviteter, meningsfull sysselsättning, information, påverkan samt tid avseende omsorgsinsatser får lägre prioritet. Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Den genomsnittliga tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är 68 dagar jämfört med 48 dagar 2013. Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att påverka tid för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51 procent av de svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider personalen kommer”, vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar mellan Stockholm 64 procent och Malmö 49 procent. I Göteborg har 29 procent svarat att de aldrig kan påverka tid. Brukarna informeras om att verksamheten vill att han/hon berättar om man inte får det som utlovas i värdighetsgarantierna, så att bristerna kan åtgärdas. Detta förutsätter en fungerande synpunktshantering. För att åtgärda detta, har alliansen tidigare yrkat om att utreda för att införa "kompensation när det brister". När det gäller antalet personer som väntar på att få verkställighet av sitt beslut om särskilt boende så har antalet ökat rejält sedan förra året. 84 personer har inte fått sina beslut om särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatumet. Anhörigstöd Stadsledningskontoret har utvärderat de riktlinjer som antogs 2011. Sammantaget visar utvärderingen att stödet till anhöriga i staden har utvecklats och att riktlinjerna till viss del bidragit till ett mer lika anhörigstöd i staden. För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt stöd till samtliga anhöriga som vårdar och stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder, kommer riktlinjen att ses över och utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv under 2015. De förbättringar som skett på området gläder alliansen som föreslog KS att utvärdera riktlinjerna för anhörigstöd. Personal Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat för äldreomsorgens största yrkesgrupper, med två procentenheter sedan 2011 för undersköterskor och uppgår t o m oktober 2014 till 10,6 procent. Under samma period har den ökat något mindre för vårdbiträden, men uppgår ändå till 11,7 procent. Dessa är två av de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro bland förvaltningarna (stadsdelsförvaltningarna totalt har 8,3 procent). Under det senaste året är det sjukfrånvaron som är längre än två veckor som har ökat, medan den kortare har minskat något. Även om sjukfrånvaron stiger även bland andra yrkesgrupper och generellt i samhället är det inte osannolikt att arbetsmiljö och arbetets organisering har betydelse för sjukfrånvaron. Resultat i medarbetarenkät styrker också att det finns arbetsmiljöfrågor att hantera. Det har under flera år varit stor omsättning bland enhetschefer både inom hemtjänst och särskilt boende. Under 2014 ses också en ökad rörlighet bland sektors- och områdeschefer. De senaste tre åren har det varit högre omsättning bland enhetschefer inom hemtjänsten än inom äldreboenden. Inom hemtjänsten är var femte chef ny på sin tjänst. Resultaten i medarbetarundersökningen visa att sjuksköterskorna upplever känslor av stress och otillräcklighet i arbetet. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är alldeles för låg med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Att rekrytera och framför allt behålla sjuksköterskor är en av den kommunala hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Staden behöver ta ett samlat grepp för hållbar rekrytering. Kvalitet o rättssäkerhet IFO Nämnderna anger att personalomsättningen och svårigheten med att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens är orsaken till att 1400 utredningar barn och unga inte avslutas i tid. Staden har ett högt antal utredningar som inte avslutats enligt lagstadgad tid vilket även påpekats vid IVO:s tillsyn. Antal barn i familjehem har ökat med 12 procent. Myndighetsutövning vuxna Kostnaden för institutionsvård har ökat med 17 procent under 2014 jämfört med samma period 2013, varav 21 procent är tvångsvård (LVM). Kostnaden för boende har ökat med 15 procent jämfört med 2013. Bostadsbyggande Uppföljningsrapporten slår fast att utbyggnadstakten måste öka för att nå bostadsmålen. Antalet färdigställda bostäder förväntas uppgå till ca 8 220, istället för målet om 10 000 bostäder under mandatperioden. Det är ett stort problem för Göteborg där bostadsbristen är ett stort och genomgripande problem och där den rödgröna ledningen tidigare slagit sig för bröstet om att produktionstakten av nya bostäder inte bara ska hålla uppsatta mål utan ökas ytterligare. Uppföljningsrapporten konstaterar att hög produktionstakt också kräver hög planeringsnivå. Det finns samtidigt en överhängande risk att planeringsnivån utifrån nuvarande förutsättningar inte kommer kunna nås - tvärtom lyfts risken med kompetensbortfall och svårigheter att rekrytera personal. Göteborgs Stad borde här därför pröva nya grepp för att öka plankapaciteten, till exempel genom att lägga ut på exploatören att göra stor del av planarbetet. Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-12-18 Diarienummer 0019/14 Repronummer 365/14 Ledningsstaben Stadsledningsstaben Helen Torstensson Telefon 031-368 04 64 E-post: helen.torstensson@stadshuset.goteborg.se Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet (del 2) Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Uppföljningsrapport 3 2014 del 2 antecknas Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att kunna följa utvecklingen av måluppfyllelsen av mål och uppdrag i kommunfullmäktiges budget samt verksamheten i nämnder och bolag. Uppföljningsrapport 3 2014 består av två delar som behandlas av kommunstyrelsen vid två olika tillfällen. Del 1 behandlades 2014-12-17. I detta ärende redovisas del 2 ; Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån nämnders och bolags grunduppdrag samt övriga frågor utifrån uppsiktsplikt. Till rapporten bifogas kvalitetsrapporter för utbildning och äldreomsorg. Ekonomiska konsekvenser Rapportens olika avsnitt beskriver till viss del den ekonomiska utvecklingen inom respektive område. Barnperspektivet Är belyst inom de avsnitt där det bedöms relevant. Jämställdhetsperspektivet Könsuppdelad mått/statistik har använts i analysen där det bedöms relevant och där det är möjligt. Mångfaldsperspektivet Är belyst inom de avsnitt där det bedöms relevant. 1 (2) Miljöperspektivet Perspektivet beskrivs i de avsnitt där det bedöms relevant. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Stadsledningskontoret Helen Torstensson Sven Höper Christina Börjesson Processledare Direktör Välfärd/utbildning Direktör Stadsutveckling Bilaga 1 Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån nämnders och bolags grunduppdrag (del 2) Bilaga 2 Kvalitetsrapport Utbildning Bilaga 3 Kvalitetsrapport Äldreboende Bilaga 4 Kvalitetsrapport Hemtjänst Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (2) Bilaga 1 Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet (del 2) • Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån nämnders och bolags grunduppdrag • Kvalitetsrapporter för utbildning och äldreomsorg (bilaga 2- 4) • Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt Uppföljningsprocessens syfte är att säkerställa en uppföljning av såväl det organisatoriska perspektivet utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt som det tvärsgående ”hela stadenperspektivet” dvs. hur nämnder och styrelser bidrar till helheten och den önskvärda utveckling som kommer till uttryck i kommunfullmäktiges budget. Uppföljningsrapporterna är en del av flödet i budget- och uppföljningsprocessen som är planerad enligt följande under 2013. Uppföljningsrapport 3/2014 Del 2: Uppföljning av kärnverksamheten Uppföljningsrapporteringen sker vid fyra tillfällen per år. Fördjupad uppföljningen av kärnverksamheten sker vid ett tillfälle per år. Uppföljning av det organisatoriska perspektivet sker vid samtliga tillfällen liksom uppföljningen av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen till nämnder och bolag. Uppföljningen av fullmäktiges budget sker vid två av uppföljningstillfällena. Nämnders och styrelsers möjlighet till direktkommunikation med KS/KF sker vid två tillfällen Sammantaget kan innehållet vid de olika uppföljningstillfällena beskrivas enligt följande: Innehåll vid respektive uppföljningstillfälle 2014 i KS/KF Uppföljningstillfälle 1 Uppföljningsrapport 1 (UR 1) Uppföljningstillfälle 2 Uppföljningstillfälle 3 Uppföljningsrapport 2 (UR 2) Uppföljningsrapport 3 (UR 3) Uppföljning av KF:s budget utifrån prioriterade mål och uppdrag Uppföljning av nämnders och bolag kärnverksamhet – utifrån grunduppdraget Uppföljningstillfälle 4 Årsredovisning samt Uppföljningsrapport 4 (UR 4) Uppföljning av KF:s budget utifrån prioriterade mål och uppdrag Uppföljning av nämnders och bolag kärnverksamhet – utifrån grunduppdraget Uppföljning och analys - övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys övergripande ekonomi och personal Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag utifrån uppsiktsplikten Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag utifrån uppsiktsplikten Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag utifrån uppsiktsplikten Uppföljning och analys av stadens nämnder och bolag utifrån uppsiktsplikten Politisk analys från nämnd/styrelse till KS/KF Politisk analys från nämnd/styrelse till KS/KF Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 2(64) Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................................................... 4 2 Utbildning.................................................................................................................... 5 2.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................... 5 3 Äldreomsorg.............................................................................................................. 14 3.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 14 4 Hälso- och sjukvård.................................................................................................. 20 4.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 20 5 Individ- och familjeomsorg...................................................................................... 22 5.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 22 6 Funktionshinderverksamhet ................................................................................... 27 6.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 27 7 Kultur och fritid ....................................................................................................... 32 7.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 32 8 Bebyggelse och bostad .............................................................................................. 37 8.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 37 9 Trafik ......................................................................................................................... 44 9.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 44 10 Klimat och miljö ....................................................................................................... 47 10.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 47 11 Näringsliv och turism ............................................................................................... 52 11.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 52 12 Övrig verksamhet ..................................................................................................... 55 12.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 55 13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt........................................................................ 56 13.1 Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna ........................................... 56 13.2 Mottagning av nyanlända ............................................................................................ 57 13.3 Skolfam/Skolprev ........................................................................................................ 61 13.4 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta......................................................................................................................... 62 13.5 Anmälningar enligt Lex Maria eller Lex Sara ............................................................. 64 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 3(64) 1 Inledning Denna rapport bygger på nämnder och styrelsers rapportering av hur man arbetar med sitt grunduppdrag utifrån reglemente och ägardirektiv samt annan styrning som exempelvis aktuell lagstiftning. För att göra rapporten mer överskådligt har stadsledningskontoret valt att dela in verksamheterna i 11 områden. Kärnverksamheterna som utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, funktionshinderverksamhet och hälso- och sjukvård är redan etablerade verksamheter med nationella mått och jämförelser. När det gäller verksamheterna som bedrivs av stadens facknämnder och styrelser är det betydligt svårare att hitta naturliga kluster. En nämnd och styrelse kan ha uppdrag som ingår i olika kluster. Den indelning som nu har valts får successivt prövas och vid behov justeras. När det gäller de ovan nämnda verksamheterna som bedrivs av stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden har stadsledningskontoret i dialog med de olika verksamheterna tagit fram gemensamma mått. Måtten syftar till att mäta: vilka resurser som sätts in, vilka prestationer som utförs och vilka effekter/resultat man uppnår. Måtten har varit ett underlag i förvaltningarnas analys av sin verksamhet. Måtten skall också bidra till att mäta verksamhetens kvalitet och effekter för brukare. När det gäller övriga klusterområden har respektive nämnd/styrelse själva valt vilka mått som är adekvata i uppföljningen. Inom dessa områden saknas i många fall nationella mått och jämförelse. Kommunerna väljer olika sätt att organisera sin verksamhet vilket försvårar jämförelse. Under respektive områden beskrivs vilka nämnder och styrelser som har uppdrag och därmed rapporterat. I de områden som det varit möjligt finns också uppgifter om t ex omslutning och antal brukare i syfte att ge en indikation på områdets omfattning. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 4(64) 2 Utbildning Denna rapport avser verksamhetsformerna förskola, grundsärskola, grundskola, fritidshem, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Berörda nämnder är de tio stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och vuxenutbildningsnämnden. 116 000 barn, ungdomar och vuxna är brukare inom utbildningsområdet. Rapporten innehåller resultat och slutsatser. En mer utförlig beskrivning av utbildningsområdet och underlaget till resultat och slutsatser finns i utbildningsområdets kvalitetsrapport (se bilaga 2). 2.1 Resultat och slutsatser För att de olika skolformerna skall kunna koncentrera sig på sina huvuduppdrag har sektor utbildning från förskola till gymnasiet arbetat med tre strategiska områden. Dessa kan man också se i budget 2014 vilket förstärker utbildningsområdets förutsättningar i det långsiktiga strategiska arbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Det finns tydliga tecken på att verksamheten har tagit sig an ett mer systematiskt angreppssätt för att följa upp, analysera och ta fram utvecklingsområden utifrån nationella styrdokument. Det finns nu arbetsformer där man från enhetsnivå till nämnd synliggör resultat över tid och i olika åldrar så respektive nämnd kan prioritera resurser vid behov. För att hålla samman och utveckla kvalitetsarbete finns arbetsgrupper på sektors- och områdeschefsnivå som tillsammans med stadsledningskontoret och Center för Skolutveckling fortsätter dialogen om hur utvärdering av resultat och analyser skall spridas inom organisationen. Målsättningen att varje enhet skall ha ett tydligt underlag av resultat som man kan analysera kring är i stort uppnått. Det kan användas när varje enhetschef tillsammans med sina medarbetare tar fram de utvecklingsområden respektive enhet behöver fokusera kring. För stadsledningskontoret innebär det att nämnderna kan redovisa en mer kvalitetssäkrad bild av sektor utbildning. • • • • • • Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men arbetar på olika sätt och har kommit olika långt: skillnader finns mellan stadsdelar, inom stadsdelar, mellan organisationsnivåer och mellan olika verksamhetsformer. Arbetet har under 2014 tagit ett kliv framåt. Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att förbättras. Utvecklingsområden i analysen är bland annat att utveckla analysen för att utjämna könsskillnaderna samt att öka kunskapen om undervisningsmetoderna och pedagogens roll för elevens resultat. Även kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt utvecklingsområde. Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i organisationen. Fler dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt. Stadsdelarna har börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation, med kollegialt lärande och dialoger mellan olika nivåer. Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där uppföljning av nationella och kommunala mål kopplas ihop för att underlätta förskolechefs/rektors arbete. Förvaltningarna har börjat samordna stadens planeringsverktyg som nulägesanalys och verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Förskolan och grundskolan har kommit längre i det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med grundsärskola och fritidshem. Upplägget med uppföljning genom en årlig rapport (bilaga) ger goda möjligheter för förvaltningarna att utforma process och produkt på ett självständigt sätt, Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 5(64) • vilket i sin tur ökar förståelse, engagemang och upplevd nytta. Medvetna satsningar på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), i linje med Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet, har effekt på måluppfyllelse. Fler förvaltningar behöver göra sådana satsningar. Ledarskapet Den pedagogiska ledarens förutsättningar för sitt ledarskap har också lyfts fram. Samtliga nämnder har sett över vilket stöd ledarna har och åtgärder har vidtagits. Det är främst kopplat till administrativt stöd så mer finns att göra. För att säkra ett gott ledarskap behöver insatser inom bl.a. områdena lokaler, IT och HR frågor prioriteras. Stadsledningskontoret ser också att de skolor där rektor tillsammans med sin personal sett över den inre organisationen skapat fler forum för kollegiala samtal vilket tydligt gynnar ett systematiskt kvalitetsarbete. I en hektisk vardag behöver många förskolor och skolor stöd i att arbeta fram den organisation som på bästa sätt arbetar mot en högre måluppfyllelse. Här finns kompetens inom staden som kan nyttjas mer. Staden har under året fortsatt en strategisk rekrytering av främst förstelärare. Här finns en gedigen kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Läraren som ledare är en central fråga att uppmärksamma. Det är mötet mellan barn/elever - lärare i lärandet som skall göras så bra som möjligt. Nedanstående punkter bygger bl a på utvärdering av uppdragsdialogen och intervjuer med enhetschefer utbildning 2014 • • • • • • En stor majoritet av de intervjuade har inte kännedom om rapporten och den framtagna modellen med Uppdragsdialog, men samtliga intervjuade förskolechefer och rektorer har samtal med sin områdeschef i varierande omfattning. I flera stadsdelar finns väl utvecklade modeller för samtal. De intervjuade lyfter fram tillgången till ett kvalificerat administrativt stöd på enhetsnivå. De utbildningsinsatser för lokala administratörer som genomförts inom ramen för stadens kompetensförsörjningsanslag, svarar därmed upp mot ett av verksamheten uttalat stort behov. Ett annat exempel är stadens IT-system som inte upplevs som användarvänliga. Förskolechef/rektor har och förväntas använda många olika system som har olika inloggningsuppgifter och gränssnitt. Detta har tidigare uppmärksammats i samband med en inspektion kring rektorers arbetsmiljö. Mängden av utvecklingsinsatser som initieras av andra nivåer, så som den nationella och den kommunala huvudmannanivån, minimerar utrymmet för de lokala utvecklingsbehoven på enheten. Generella insatser kanske inte alltid stämmer överens med förskolechefens/rektorns prioritering. Den lokala utvecklingsorganisationen finns till största del på förvaltningsnivå och många förskolechefer/rektorer saknar möjlighet att avropa resurser från denna. Utvecklingsavdelningen upplevs i många fall därför inte som verksamhetsstödjande. Flera förskolechefer/rektorer beskriver brist på samverkan/stöd från andra sektorer, ett exempel som lyfts fram ofta är Intern service som skall ge stöd i bland annat lokalfrågor, städ mm. Den stödfunktion som ofta omnämns som välfungerande är stadsdelarnas Ekonomiavdelningar. Det kompensatoriska uppdraget Riktade insatser utifrån analyserade resultat är något som kan utvecklas. I nämndernas uppföljningsrapporter skriver flera om språkutvecklande arbetssätt som metod. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver att framgångsrika metoder tas tillvara och utvecklas utifrån respektive skolas behov. Metoder som kräver kompetensutvecklingsinsatser Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 6(64) behöver synliggöras då det inte får hänga på eldsjälar att metoden används. Här kan utbildningsinsatser samordnas i staden och prioriteringar kan göras på alla nivåer. Förskola och skola står inför stora utmaningar framöver. Det stora antalet nyanlända sätter stor press på några av stadens områden. Gemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända kommer under kommande år att implementeras. De ställer krav på samordning och utveckling av stadens organisation. Skolan står inte ensam med denna utmaning utan här måste stadens alla verksamheter kraftsamla tillsammans. Barn i behov av stöd i alla dess olika former behöver synliggöras och det arbete som sektor utbildning tagit fram inom detta strategiska område kan hjälpa förskolechef/rektor till nämnd att rätt prioritera resurser Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling • • • • • • • Inom alla verksamhetsformer finns variation i förmågan att skapa en utbildning där var och en får den ledning och stimulans denna behöver givet sina egna förutsättningar. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat även om inte alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. I grundskolan är uppföljningen framförallt inriktad på elevernas kunskapsresultat. Utbildningens roll att utjämna skillnader i barns och elevers livsvillkor ger störst resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med åk fyra till sex ökar skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med socioekonomiska faktorer. Trots åtgärder för att anpassa utbildningen och utforma stödinsatser så kvarstår skillnader i resultat. Ett gemensamt utvecklingsarbete för att skapa en organisation för att stödja ett inkluderande arbetssätt i alla led inom sektor utbildning har påbörjats. Språkutvecklande arbetssätt är framgångsrikt och sprids över staden Nyanlända barn och elever uppmärksammas och flera åtgärder har vidtagits. Punktinsatser med tät uppföljning och riktade medel och tät av verksamheter har gett positiva resultat. Särskilt stöd • • Processen kring att utreda elevers behov av särskilt stöd samt genomföra relevanta åtgärder fungerar i allmänhet bra. De brister i verksamheten som framkommer rör väntetider till psykologutredningar, svårigheter i samverkan med landstingets hälso- och sjukvård, framförallt barn- och ungdomspsykiatrin, rektorernas bedömning av resurstillgången samt att flera rektorer har låg kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet med särskilt stöd. Skolinspektionens tillsyn har föranlett en översyn av förekomsten och tillämpningen av särskilda undervisningsgrupper i grundskolorna. De flesta grupper fungerar i enlighet med bestämmelserna. Men det finns grupper där elevernas placering inte hanteras på ett rättsäkert sätt och placeringarna är mer permanenta än vad det är tänkt att de ska vara. Åtgärder pågår men är ännu inte helt genomförda. Betygsättning • Betygssättningsprocessen är kontinuerligt föremål för kvalitetssäkring. Personal och lokaler Antalet barn och elever kommer över tid att fortsätta öka. Detta kräver en bra samordning vad gäller lokaler då behovet är stort och många lokaler idag upplevs som Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 7(64) mer eller mindra undermåliga. En tydlighet och transparens i prioritering samt en bra dialog med brukare är viktigt till då frågan alltid är ”het”. Lokalsekretariatet möter kontinuerligt stadsdelarna i frågan. En stadsdelsövergripande dialog behöver utvecklas för att möta framtida krav. Fler barn och elever ger också ett ökat behov av goda medarbetare. Det behörighetskrav som gäller från halvårsskiftet 2015 ställer stora krav på främst rektorer. Förskolor och skolor behöver alltså rekrytera samtidigt som man måste kvalitetssäkra den personal som redan finns. Behovet av kompetensutveckling kommer att finnas och det är av vikt hur en sådan tas fram. Lärarbehörighet är inte samma som ämnesbehörighet vilket komplicerar för rektorer när de skall bygga organisationer inför varje läsår. För förskolan handlar det om att tillgodose behovet av förskollärare som ansvarar för den pedagogiska planeringen och väl utbildade barnskötare som har god kunskap i förskolans uppdrag. De kompetensförsörjningsplaner som är på gång kommer att visa vilka insatser som respektive verksamhet behöver prioritera. Trendbrott 2014? Betygsresultaten för åk 9 är bättre jämfört med 2013. De senaste årens negativa utveckling har detta år vänt uppåt med drygt 3 procentenheter. Stadsledningskontoret menar att utbildningsområdet under 2014 haft fortsatt fokus på de strategiska områden man bestämt sig för utifrån tidigare kvalitetsredovisningar, uppföljningsrapporter samt den kritik Skolinspektionen redovisade i samband med tillsynen av stadens förskolor och skolor. Ett mer utvecklat kvalitetsarbete, en genomlysning av det pedagogiska ledarskapet samt ett tydligt arbete med skolan kompensatoriska uppdrag tros ha förbättrat skolans måluppfyllelse. Demografisk utveckling Tabellen nedan visar prognostiserad förändring av det totala antalet barn/ungdomar 1-18 år folkbokförda i Göteborg jämfört med föregående år 2014-2020. Källa: Stadsledningskontoret De senaste årens betydande ökning av antalet barn i förskoleåldern 1-5 år prognostiseras att mattas av och öka med drygt 1 600 fram till 2020 jämfört med 2013. Antalet barn/ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år kommer från och med 2016 att börja öka något efter ett antal års minskning. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 8(64) Det är i förskoleklass och grundskola som det prognostiseras en betydande ökning av antalet barn/elever, totalt över 9 500 fram till 2020 jämfört med 2013, fördelat på ca 5 500 (F-5) samt 4 100 (åk 6-9). Den prognostiserade ökningen av antalet barn/elever i de yngre åldrarna kommer att medföra att antalet barn som efterfrågar fritidshem kommer att öka i motsvarande grad. De kommande årens ökning av antalet barn/elever i framförallt förskoleklass och grundskola kommer öka verksamhetens behov av anpassade lokaler och fler personal. Förskola Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är drygt 29 500 st. Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är över 24 600 i fristående förskola finns ca 4 900 barn inskrivna. (mars/oktober). Barns utveckling och lärande • • • Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till förskolan. Det råder stor variation mellan stadsdelarna vad gäller antalet medarbetare per förskolechef. En jämförelse av genomsnittet i respektive stadsdel visar att det varierar mellan 29 och 38 medarbetare. Framtagandet av en stadenövergripande kompetensförsörjningsplan har identifierat gemensamma utvecklingsbehov för förskolan i Göteborg, till exempel har utbildningsinsatser initierats för samtliga förskolechefer. Kontakter och social gemenskap • Tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. Detta uppmärksammas i flera stadsdelar där man upprättat projekt som skall stimulera till större efterfrågan och högre närvaro. Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö • • • Måttet som anger barngruppernas storlek behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. En första kvalitetssäkring av stadsdelarnas inrapporterade material visar att medelvärdet för staden per okt 2014 är lägre (17,1) än föregående år (17,5). Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka. Denna utveckling måste tas på allvar, där bland annat den fysiska arbetsmiljön i förskolan behöver uppmärksammas. I 2014 års enkät som genomfördes i nio av tio stadsdelar kan konstateras att flickornas föräldrar är något nöjdare än pojkarnas, detta resultat är genomgående på de flesta frågorna. Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på samtliga kvalitetsfaktorer. Fritidshem Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (6Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 9(64) 12 år) är över 20 200 st. Antal barn i de kommunala fritidshemmen är ca 17 200 i fristående fritidshem finns ca 3 100 barn (mars/oktober). Elevernas utveckling och lärande • • Det är stora svårigheter att rekrytera utbildade fritidspedagoger. På sikt kommer det att bli ännu svårare på grund av att få söker till utbildningen i kombination med kommande pensionsavgångar. Fritidshemsverksamheten riskerar fokusera mer på görandet än lärandet. Det krävs större fokus på verksamhetens kvalitetsarbete och det finns behov av utvärderingsbara mål. Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö • • Med det ökande antalet elever inom åldersgruppen 6-13 år riskerar fritidshemsgrupperna att växa. Elevernas nöjdhet med sitt fritidshem har en nedåtgående trend i såväl GR som för staden totalt, samma trend kan även konstateras i ett flertal stadsdelar. När det gäller Lugn och ro och elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka, så har elevernas nöjdhet minskat med två procentenheter jämfört med föregående års resultat. Ovanstående slutsatser ger stora avtryck vad gäller kvaliteten på fritidshemmen. Den stora variationen både inom och mellan stadsdelarnas fritidshemsverksamhet är en starkt bidragande orsak till att likvärdigheten i staden blir begränsad. Avgörande är rektors roll som pedagogisk ledare. Att rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag och pedagogik så att rektor kan leda verksamheten. Grundskola Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola boende i Göteborg är nästan 52 000, varav ca 5 800 i förskoleklass. Antal elever i kommunal verksamhet är över 40 500. I fristående verksamhet går drygt 11 000 elever (mars/oktober). Ge eleverna kunskaper och värden: - Andel godkänt i alla ämnen • • • • • • Samtliga storstäders resultat är högre 2014 jämfört med 2013 De kommunala skolorna i Göteborg, ökar sitt resultat i åk 9 för första gången sedan 2010 I kommunala skolor har flickor fortfarande högre resultat än pojkar i åk 9, men pojkar i kommunala skolor ökar sina resultat mest och skillnaderna mellan pojkar och flickor är mindre 2014 jämfört med 2013 Kommunala skolor i Göteborg ökar sitt resultat i åk 6 2014 jämfört med 2013. Ökningen är inte lika stor som för åk 9. Flickorna ökar mest och skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar Det är stora skillnader mellan stadsdelars och kommunala skolors betygsresultat i Göteborg i både åk 6 och åk 9. Gruppen fristående skolor har mindre skillnader i betygsresultat. Skillnader mellan skolor är små i åk 3 Antalet kommunala skolor som har mindre än 60 procent med Godkänt i alla ämnen i åk 9 har minskat sedan 2012 och antalet kommunala skolor som har 80 procent av eleverna med Godkänt i alla ämnen har ökat jämfört med 2013 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 10(64) - Elevomsättning – Elever som börjat på skolan efter årskurs 7 • • • Det finns ett tydligt samband mellan betygsresultat och elevomsättning, de skolor som har högst elevomsättning har lägst betygsresultat En stor andel av de som börjat på skolan efter årskurs 7 kan antas vara nyanlända elever De skolor som har hög eller mycket hög elevomsättning är uteslutande kommunala grundskolor - Otillåten frånvaro • Skolorna med lägst betygsresultat har högst otillåten frånvaro Förbereda eleverna för aktiva livsval och fortsatt utbildning • • Behörigheten till gymnasiets yrkesprogram ökar från år 2013 till år 2014 i Göteborg men minskar i övriga storstäder Det är stor spridning i behörighet till gymnasiet mellan stadsdelarna men inte lika stor spridning som för andel godkända i alla ämnen Grundsärskola Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få kan få sin utbildning inom ramen för grundsärskolan. I Göteborg går ca 500 elever i grundsärskola, inklusive individintegrerade elever. Ge eleverna kunskaper och värden • • • • Uppföljning och dokumentation av grundsärskolans kvalitetsarbete har förbättrats men det finns delar som behöver utvecklas ytterligare. Vid bedömningar av måluppfyllelsen är kunskapsuppdraget i fokus men kunskapsresultat redovisas inte aggregerat. Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan. I princip alla elever som avslutar grundsärskolan går vidare till gymnasiesärskolan Personlig utveckling • • Utbildningen är till stor del individanpassad. Elevens förutsättningar, behov och möjligheter ingår i underlaget för undervisningsplaneringen. Underlagen som ligger till grund för mottagande till särskolan håller god kvalitet, men utredningstiden inför ett mottagande kan vara lång. Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan. • Totalt uppgick andelen elever som når en gymnasieexamen till 69,7 procent. Majoriteten av eleverna med gymnasieexamen når även kraven för en grundläggande behörighet till högskolan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 11(64) • • • • • • Totalt uppgick andelen elever som har grundläggande behörighet till högskolan till 55 procent. Om detta resultat, med en allt lägre andel elever som når allmän högskolebehörighet vid ungdomsgymnasiet, blir varaktigt kan efterfrågan på den gymnasiala vuxenutbildningen att öka. En allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. Det innebär att fler elever behöver mer än tre år för att ta sig igenom gymnasieskolan. Fortsatt minskning av andelen elever på yrkesprogram. Gymnasieskolans år 2, Trivsel och trygghet är fortfarande det område där gymnasieeleverna är mest nöjda, medan området Delaktighet och inflytande är det som får lägst betyg. Elevernas frånvaro är relativt konstant över tid men varierar mellan olika skolor och program. Den oanmälda frånvaron har dock minskat i omfattning under de senaste åren. Stadens arbete inom det kommunala informationsansvaret har utvecklats positivt. Utbildningsförvaltningen har utvecklat sina metoder och fångar upp fler ungdomar inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret. Allt fler ungdomar blir också kontaktade och kartlagda och höstens resultat uppgår till 94 procent vilket är en markant förbättring jämfört med resultaten före plug-in projekt och stadens gemensamma utvecklingsarbete inom området. Vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), sfi (svensk undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning mm. Under 2014 har utbildning upphandlats hos ett drygt 10-tal anordnare, varav Göteborgs Utbildningsförvaltning genom Studium är en. Övriga anordnare är externa. Generell slutsats för området: • Tillgången till utbildning är god och antalet elever har ökat i samtliga skolformer. Komvux • • • • Inom grundläggande vuxenutbildning är Svenska som andraspråk det vanligaste ämnet. Andelen godkända betyg av totalt satta betyg i ämnet under våren 2014 är 92 procent, avbrotten utgör 13 procent, måluppfyllelsen kan bedömas som god. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen sker inga större förändringar vad avser andelen godkända betyg. Ämnet matematik utmärker sig dock med en lägre andel godkända betyg och en högre andel avbrott. Förvaltningen inleder därför ett förbättringsarbete inom ämnet inom såväl grundläggande som gymnasial utbildning. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är det drygt en tredjedel av eleverna som inte slutför sin kurs och hälften som får ett godkänt betyg. Vuxenutbildningen i Göteborg bör mot bakgrund av dessa resultat fortsätta arbetet med att utveckla en än mer individanpassad utbildning både vad gäller tillgänglighet och flexibilitet som individanpassad pedagogik. Av de elever som studerat på gymnasial nivå och som minst har fått betyget E på en kurs under sina studier uppger drygt 50 procent att de är i arbete efter avslutade studier. 10 procent är arbetssökande medan resterande studerar vid högskola eller andra eftergymnasiala former. Av de 11 procent som angav att de Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 12(64) • var arbetssökande före studier är 45 procent i arbete efter studierna. 20 procent befinner sig i studier och 32 procent uppger att de fortsätter att vara arbetssökande. Vad gäller betydelsen av komvux studier anger 60 procent att de fått stärkt motivation för vidare studier och 58 procent uppger att deras självkänsla har stärkts. SFI • • Vid en jämförelse av studieresultaten inom SFI mellan storstadskommunerna framgår att i tre av de sex SFI-kurserna blir fler elever godkända i Göteborg än i Stockholm och Malmö. I resterande tre kurser placerar sig Göteborg mellan Malmö och Stockholm. Göteborg visar också goda resultat vad gäller andel avbrott och kostnad per heltidsstuderande Av de elever som avslutat SFI med betyg lägst godkänd i de högre kurserna anger 33 procent att de är i arbete. Andelen är något lägre än föregående år men sett över de senaste tio åren är det ett relativt gott resultat. Andelen SFI-elever som uppnår sitt studiemål är 63 procent medan andelen elever som haft en studieplan är 28 procent vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört med föregående år. Särvux • Inom särvux studerar allt fler elever vid en yrkesinriktad utbildning. Antalet satta betyg har ökat inom skolformen och ökningen sker till största delen inom den yrkesinriktade utbildningen. Insatser för att nå målgruppen för studier på den grundläggande särvux-nivån behöver fortsatt vara ett prioriterat område. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 13(64) 3 Äldreomsorg 3.1 Resultat och slutsatser Äldreomsorg omfattar i huvudsak verksamhetsområdena hemtjänst, särskilt boende, korttidsvistelse, förebyggande arbete samt anhörigstöd. För stadsdelsnämnderna som ansvarar för denna verksamhet är nettokostnaden inklusive hälso- och sjukvård 4 miljarder kronor per helår. Cirka 8 700 personer har hemtjänst och knappt 4 100 personer bor i särskilt boende. Viktigaste slutsatserna • • • Från och med i år upprättas kvalitetsrapporter för hemtjänst respektive äldreboende. Av kvalitetsrapporternas analyser framgår att verksamheterna har god kvalitet samt att det finns flera förbättringsområden. Stadsdelsnämnderna har något bättre ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen. Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte har fått det verkställt har ökat. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har ökat. Kvalitetsuppföljning Våren 2013 gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en modell för kvalitetsuppföljning, som skulle vara en del av ordinarie budget- och uppföljningsprocessen. Resultatet har blivit två kvalitetsrapporter, en för äldreboende och en för hemtjänst, per stadsdelsnämnd. Måtten som använts för analys av verksamhetens kvalitet är mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har redovisats uppdelade per kön då det varit möjligt. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. Stadsledningskontoret har sammanställt och analyserat en stadenövergripande kvalitetsrapport för hemtjänst respektive äldreboende, vilka bifogas denna uppföljning. Under respektive rubrik nedan sammanfattas resultaten. Äldreboende Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende. Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och Stockholm. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i SDF Västra Hisingen och minst nöjda är de i SDF Angered. Sammantaget är kvinnor mer nöjda i med ett markant undantag av SDF Östra Göteborg där männen är mycket nöjdare. Det finns några mått i brukarundersökningen där de äldre är mindre nöjda. Dessa mått handlar om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid, vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltider. Mått som handlar om trygghet, bemötande och förtroende för personal får höga värden. Stadsdelsnämnden Angered avviker dock negativt jämfört med de övriga stadsdelsnämnderna. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är låg, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 14(64) arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. De äldre ges förhållandevis små möjligheter till aktiviteter och utevistelse trots att det framkommer att stadsdelsförvaltningarna tydligt har arbetat med att öka möjligheten till dagliga vardagsaktiviteter. För att Göteborg ska nå upp till övriga rikets nivå av helgaktiviteter behövs förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna. Eftersom många hänvisar till vad som står i genomförandeplanen, är det viktigt att frågor om aktiviteter (såväl individuella som allmänna) och utevistelser säkras i planen. Enligt brukarundersökningen, och i ett par stadsdelsförvaltningar i självskattningen som rapporteras (Kolada), är maten och måltiderna fortfarande ett förbättringsområde i staden. En så hög andel som 73 procent av de boende i särskilt boende som bedömts ha risk för undernäring har också en planerad åtgärd för detta, vilket innebär att maten och måltiden bör vara ett prioriterat förbättringsarbete och servering av kvälls/nattmål borde vara en självklarhet på alla äldreboenden. Göteborg har låg bemanning på äldreboende vilket återspeglar sig i kostnaden per äldreboendeplats. Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och brukarenkät är att de äldres omsorg generellt är av god kvalitet, men att delar som handlar om aktiviteter, meningsfull sysselsättning, information, påverkan samt tid avseende omsorgsinsatser får lägre prioritet. Rent generellt så har Göteborg resultat nära rikets på värden som bemötande, trygghet samt flexibel uppstigning och nattvila. Att arbeta individuellt utifrån den enskildes behov och intressen är en utmaning och med en låg bemanning kan den utmaningen vara svår att anta. Detta kan vara en anledning till att värden som aktiviteter, utevistelse och måltidsstunden avviker i nöjdhet. Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Den genomsnittliga tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är 68 dagar jämfört med 48 dagar 2013. Angered är den stadsdelsnämnd som ökat mest, en stor förändring eftersom de föregående år hade en väldigt kort tid för inflyttning. Ett beslut om särskilt boende får konsekvenser för både brukarna och staden. Själva utredningstiden kan i de flesta fall därför inte vara allt för kort. Underlag behöver inväntas och värderas i utredningen inför beslut. Antalet dagar skiljer sig åt stort mellan stadsdelsnämnderna. Resultatet om ökningen harmonierar med det faktum att även antalet väntande på verkställighet av särskilt boendebeslut ökat i staden. Hemtjänst Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. 82 procent har, i brukarundersökningen, svarat att de som helhet är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt men jämfört med Malmö och Stockholm ganska lika. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i SDF Västra Göteborg och minst nöjda är de i SDF Angered. Skillnaderna mellan kvinnor och män är större i Göteborg än i riket, där skillnaden mellan könen är ganska marginell. Männen är generellt mer nöjda med hemtjänsten. I vissa stadsdelar är skillnaderna särskilt stora i enskilda frågor, vilket ytterligare behöver analyseras i berörda stadsdelar. En fråga som får högt resultat är ”brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?” På den frågan svarar 95 procent i staden alltid eller oftast. Göteborgs resultat når nästan rikets sammantagna resultat. Då bemötande är en förutsättning för brukarens upplevelse av kvalitet i verksamheten är det av stort värde att stadens resultat är bra. Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för andra året i rad, utifrån definitionen Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 15(64) ”antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod” (gäller brukare med minst två besök per dag). Staden har en högre personalkontinuitet än föregående år (13 personal i genomsnitt). Riket totalt har försämrats från 14 till 15 personal. Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att påverka tid för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51 procent av de svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider personalen kommer”, vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar mellan Stockholm 64 procent och Malmö 49 procent. I Göteborg har 29 procent svarat att de aldrig kan påverka tid. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Beslutade värdighetsgarantier kommer bland annat att följas upp genom inkomna synpunkter och klagomål. Det medför ett ökat krav på att den enskilde får kännedom om hur och var man kan lämna synpunkter. Att systematisera och analysera synpunkter är en viktig del i verksamheternas kvalitetsutveckling. Göteborg, tillsammans med Malmö och Stockholm, avviker från rikets resultat när det gäller frågan i brukarenkäten ” hur tryggt är det att bo hemma med stöd från hemtjänsten”. Variationerna inom staden är stora även på denna fråga. Mest trygga är de äldre i SDF Västra Göteborg och minst trygga är de i SDF Majorna-Linné. Utifrån de nationella brukarundersökningarna är de äldre med hemtjänst som bor i SDF Västra Göteborg nöjdast och även tryggast med att bo hemma. De vet också bäst i Göteborg (och bättre än i riket), vart man vänder sig med synpunkter/klagomål. I Västra Göteborg kan man också tillsammans med SDF Askim-Frölunda-Högsbo, erbjuda bäst möjlighet att påverka vilken tid man vill ha hjälpen utförd. Stadsdelsnämnderna Angered och Majorna-Linné har en stor förbättringspotential inom områdena nöjdhet, trygghet, information till brukarna om hur och vart de framför synpunkter och klagomål samt möjlighet för brukarna att påverka tid för insats. Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta tillsammans med att olika former av kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta resonemang. Inom hemtjänsten pågår ett stort utvecklingsarbete inom programmet för "Attraktiv hemtjänst". Många av de mått och frågeställningar som kvalitetsrapporten relaterar till är omhändertagna inom detta utvecklingsarbete, med syfte att hemtjänstens kvalitet för stadens brukare av hemtjänst ska förbättras. Värdighetsgarantier Kommunfullmäktige har under året beslutat om värdighetsgarantier. De fem värdighetsgarantier som är antagna är: • • • Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 16(64) • • inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Brukarna informeras om att verksamheten vill att han/hon berättar om man inte får det som utlovas i värdighetsgarantierna, så att bristerna kan åtgärdas. Detta förutsätter en fungerande synpunktshantering. Välfärdens processer Välfärdens processer syftar till ett gemensamt arbetssätt i hela staden för att säkra kvalitet och den enskildes delaktighet och inflytande. Välfärdens processer utgår från brukarperspektivet. Inom utförarverksamheterna i stadsdelarna och social resursförvaltning har en gemensam process för vård och omsorg (individ och familjeomsorg, funktionshinderområdet och äldreomsorgen) införts under 2014. Samtidigt införs verksamhetssystemet Treserva för utförardokumentation. En gemensam myndighetsprocess testas i pilotprojekt under hösten 2014 och kommer att införas i hela staden under 2015. Välfärdens processer förväntas leda till ökad kvalitet i dokumentationen och därmed ökad likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Förebyggande arbete Stadsdelsförvaltningarna följer sedan flera år upp det förebyggande arbetet utifrån vissa givna indikatorer. Öppethållande och besök på dagcentraler och träffpunkter följs genom mätningar en vecka på våren. Antalet träffpunkter och öppethållande varierar mellan stadsdelsnämnderna. Tiden för öppethållande har ökat med 113 timmar i staden aktuell mätvecka. Jämfört med föregående år har totalt sett antalet besökare minskat något. Färre kvinnor har besökt dagcentralerna aktuell vecka medan männens besök däremot har ökat. Anhörigstöd Stadsledningskontoret har utvärderat de riktlinjer som antogs 2011. Sammantaget visar utvärderingen att stödet till anhöriga i staden har utvecklats och att riktlinjerna till viss del bidragit till ett mer lika anhörigstöd i staden. För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt stöd till samtliga anhöriga som vårdar och stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder, kommer riktlinjen att ses över och utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv under 2015. Personal Andelen tillsvidareanställda som har en anställning på heltid inom äldreomsorgen är 87 procent. Detta är en avsevärd ökning, 17 procentenheter sedan 2011, men ökningen har avtagit det senaste året. Andelen heltidsanställda inom ordinärt boende är 92 procent och inom särskilt boende 84 procent. De som fortfarande är anställda på deltid är i första hand nattpersonal, där schemalösningar för heltid är under diskussion. Av drygt 6 000 tillsvidareanställda på heltid har ca 600 valt partiell tjänstledighet enligt den lokala överenskommelsen i bemanningsarbetet, och ca 300 har valt detta på andra grunder. Andel av den arbetade tiden som utförs av timavlönade, har inte förändrats nämnvärt under det senaste året, och ligger för äldreomsorgen på 11 procent (2011: 17 procent). Förklaringar till den numera lägre takten i minskningen kan bland annat vara den höga Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 17(64) chefsrörligheten inom verksamheterna, som gör att nya arbetssättet i bemanningsarbetet delvis behöver "börja om" när verksamheten får ny chef, då arbetssättet ännu inte fullt ut är implementerat på alla nivåer. Andra anledningar kan vara, att vissa svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor skapar luckor i bemanningen där timavlönade används som ersättare under längre perioder än avsett, och utan att bli månadsavlönade. Under 2014 har också många medarbetare utbildats i att använda nya IT-stöd i verksamheten, då timavlönade ofta har vikarierat. Det centralt finansierade projektet för det förändrade bemanningsarbetet avslutas 201412-31. Ansvaret för arbete med kontinuerligt stöd till chefer i det fortsatta utvecklingsarbetet ligger därefter hos varje förvaltning. Bemanningsprocessen går in i förvaltarfas med processledare och utbildare på Intraservice samt lokala processledare på respektive förvaltning. Kommunfullmäktiges budget för 2015 innehåller fortsatt uppdrag om heltidsanställningar och minskat andel tid utförd av timavlönade. Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat för äldreomsorgens största yrkesgrupper, med två procentenheter sedan 2011 för undersköterskor och uppgår t o m oktober 2014 till 10,6 procent. Under samma period har den ökat något mindre för vårdbiträden, men uppgår ändå till 11,7 procent. Dessa är två av de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro bland förvaltningarna (stadsdelsförvaltningarna totalt har 8,3 procent) Under senaste året är det sjukfrånvaron som är längre än två veckor som har ökat, medan den kortare har minskat något. Även om sjukfrånvaron stiger även bland andra yrkesgrupper och generellt i samhället är det inte osannolikt att arbetsmiljö och arbetets organisering har betydelse för sjukfrånvaron. Resultat i medarbetarenkät styrker också att det finns arbetsmiljöfrågor att hantera. Med anledning av bland annat förändrad demografi och stora pensionsavgångar kommer det inom några år att behöva rekryteras en stor omfattning av nya undersköterskor. I uppföljningsrapporterna anger några av stadsdelsnämnderna att de har svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor redan idag. Antalet sökande till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningarna är lågt och vuxenutbildningen kommer med nuvarande dimensionering inte att klara att utbilda enligt de ökande behoven. För att möta denna utveckling kommer det att behövas diskussioner om differentiering av arbetsuppgifter. Chefers förutsättningar Äldreomsorgen är en personalintensiv och vikarieberoende dygnetruntverksamhet. Chefer inom både hemtjänst och särskilt boende har i genomsnitt fler medarbetare per chef jämfört med andra verksamheter i kommunen, undantaget förskolan. Antal medarbetare per chef har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Det finns ett säkerställt samband mellan sjukfrånvaro och antal anställda per chef, ju större arbetsgrupper desto högre sjukfrånvaro. Administrationen kring varje sjukledig medarbetare innebär en inte obetydlig arbetsinsats i en personalintensiv verksamhet där en chef kan ha upp till 40 medarbetare. På en övergripande nivå har antal administratörer knutna till hemtjänst respektive äldreboende ökat, men det har även antalet chefer, så med de uppgifter som finns att tillgå ser närstödet per chef inte ut att ha ökat. Det är dock svårt att dra entydiga slutsatser, eftersom stadsdelarna organiserar sin verksamhet olika, några har skapat gemensamma administrativa enheter. Det har under flera år varit stor omsättning bland enhetschefer både inom hemtjänst och särskilt boende. Under 2014 ses också en ökad rörlighet bland sektors- och områdeschefer. De senaste tre åren har det varit högre omsättning bland enhetschefer inom hemtjänsten än inom äldreboende. Inom hemtjänsten är var femte chef ny på sin tjänst. Man beräknar att det tar minst ett år innan en ny chef är i full produktion och byte av chef påverkar hela verksamheten, inte minst det systematiska arbetsmiljöarbetet och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 18(64) kontinuiteten i utvecklings- och förändringsarbete. Det finns ingen samlad bild av varför chefer väljer att lämna kommunen men av de erfarenhetssamtal som genomförts med chefer som slutat framkommer bl a upplevelse av stress och bristande stöd, önskan att finna nya utmaningar och lära nytt samt upplevelse av otydlighet i uppdraget. Utfall jan-okt 2014, faktiska tal Förändring i procent jämfört med samma period 2014 3 375 Mkr 2,9 8 686 0,4 2 351 790 1,7 Personalvolym ordinärt boende 2 256 1,2 Personer i äldreboende permanent (genomsnitt perioden) 4 091 -0,5 330 0,3 Personalvolym, äldreboende 3 176 - 1,1 Betaldygn utskrivningsklara 5 627 279 Utveckling Nettokostnad (inkl hemsjukvård 65+) Personer med hemtjänst (genomsnitt perioden) Hemtjänsttimmar Nyttjade platser, korttidsboende (genomsnitt perioden) Antalet brukare med hemtjänst och antalet hemtjänsttimmar har ökat marginellt. Avseende omfattningen av lägenheter i särskilt boende har det skett en marginell minskning. När det gäller antalet personer som väntar på att få verkställighet av sitt beslut om särskilt boende så har antalet ökat rejält sedan förra året. 84 personer har inte fått sina beslut om särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatumet. Av de 84 personerna har 54 personer tackat nej till erbjudande och sju personer har tackat ja till boende men efter längre tid än tre månader. I en analys kan stadsledningskontoret konstatera att antalet som blivit beviljade särskilt boende inte är fler i år än åren 2012 och 2013. Omsättningen på de särskilda boendena har varit lägre än tidigare år. Detta tillsammans med att det är något färre lägenheter i särskilt boende i år förklarar den ökade väntelistan. Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har en omfattande ökning mot senaste åren. Januari till och med oktober hade staden drygt 5 600 betaldagar, detta jämfört med 1924 dagar år 2012 och 1 485 dagar år 2013. Betaldagarna motsvarar drygt 21 500 mkr och förutom att det är höga kostnader för kommunen så är det en angelägenhet för både VGR och kommunen att personer som inte behöver slutenvård återfinns på sjukhusen. Det är framförallt de tre stadsdelsnämnderna Centrum, Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg som står för den stora delen av ökningen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 19(64) 4 Hälso- och sjukvård Denna rapport avser den hälso- och sjukvård som bedrivs på särskilt boende (säbo), bostad med särskild service (BmSS), vid korttidsvistelse, viss dagverksamhet och sjukvård i eget boende till personer i alla åldrar. I underlaget ingår rapporter från de tio stadsdelsnämnderna och social resursnämnd. Uppgifterna är hämtade ur nämndernas uppföljningsrapporter samt i de patientsäkerhetsberättelser som varje vårdgivare har ett lagstadgat uppdrag att upprätta. I snitt är det ca 8 600 personer som får hälso- och sjukvård i stadens verksamheter varje månad, av dessa vårdas knappt 200 inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). 4.1 Resultat och slutsatser Fler kan vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Eftersom patienterna har fler sammansatta behov blir den sjukvård som utförs mer komplex. Utvecklingen går mot ”den nära vården” där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med primärvården kommer ha ett ökat ansvar gentemot en större grupp invånare. Det ställs krav på ökade resurser för kommunen och ökade krav på annan, specialiserad kompetens hos legitimerad personal och även hos undersköterskor. I de stadsdelar där ohälsotalen är högre ser gruppen äldre annorlunda ut och man insjuknar tidigare men lever också längre då sjukvårdsinsatserna förbättrats. Det innebär att denna grupp äldre kommer att behöva insatser under en längre tid. Inom den kommunala hälso- och sjukvården i stadsdelarna och i social resursförvaltning har en gemensam process för hälso- och sjukvård införts under 2014. Välfärdens processer förväntas leda till ökad kvalitet i dokumentationen, likabehandling och effektivitet. Antalet personer med hälso- och sjukvård har minskat något (- ca 330/månad) totalt sett. Det kan vara ett resultat av arbetet med välfärdens processer där det sker en prövning av vårdnivå innan patienten "skrivs in" i hälso- och sjukvården. Besöken av legitimerad personal hos den enskilde är fler och tar längre tid i anspråk vilket tyder på ett större behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, särskilt hos de som bor på särskilt boende (säbo) och boende med särskild service (BmSS). Vikten av välfungerande samverkan mellan vårdgivare blir allt större. Det upplevs som svårare att träffa sjuksköterskan på särskilt boende enligt brukarundersökningen i Göteborg. För 2013 angav 72 procent respektive 71 procent 2014 att det finns en problematik. Det framgår inte om det kan handla om svårigheter att få kontakt med kommunens sjukvård eller om det är kontakt med primärvården. SDF Majorna-Linné och Angered har infört dagansvariga sjuksköterskor vilket har ökat tryggheten, kontinuiteten och tillgängligheten för patienterna i stadsdelen. I SDF Centrum finns idag 12 utförare av primärvård vilket innebär många samarbetspartners. Några SDN beskriver att det är fortsatt svårt att få primärvården att genomföra hembesök. Nationella kvalitetsregister Arbetet med kvalitetsregistren pågår i samtliga stadsdelsförvaltningar, särskilt i stödet av de mest sjuka äldre för att säkra att rätt insatser ges. Palliativregistrets huvudsyfte är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede. Kvalitén på vård i livets slut visar på goda resultat och särskilt inom ASIH är värdena i Palliativregistret mycket höga. Göteborgs Stad nådde tillsammans med SU (Sahlgrenska universitetssjukhuset) som första storstad det nationella målvärdet 70 procent (idag 71,9) av antalet avlidna som är registrerade i Palliativregistret med en förbättrings på mer än 5 procentenheter under året. Det behövs mer satsningar inom området palliativ vård (vård i livets slutskede) särskilt i stadens äldreboenden. SDF Centrum gör en satsning genom att en sjuksköterska med specialistkompetens inom Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 20(64) palliativ vård har ett fördjupningsuppdrag för att införa ett arbetssätt där de Nationella riktlinjerna för palliativ vård är vägledande. SDF Majorna-Linné har inrättat en palliativ grupp som ska arbeta med resultaten i Palliativregistret. Fortsatt utvecklingsområde Vid en mätning i samtliga stadsdelsförvaltningar använde 63 procent av patienterna inkontinenshjälpmedel men av dessa var endast 26 procent (1 035) utredda för sina besvär. Motsvarande siffra för 2013 var 28 procent. Det är angeläget att utreda orsakerna till inkontinens inte minst för att öka kvalitén för patienten och för en ökad kostnadskontroll. De flesta förvaltningar uppger att det är ett förbättringsområde och några har gjort upp handlingsplaner. En åtgärd är till att börja med att förvaltningarna följer den beslutade hälso- och sjukvårdsprocessen. Fortsatta svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor Stadsdelsförvaltningarna rapporterar ökade svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Antal sjuksköterskor i tjänst är ca 645. I år har hitintills rekryterats totalt 81 sjuksköterskor. 47 har lämnat sin anställning i kommunen, varav 6 med pension. En anledning till den uppkomna situationen är att arbetsmarknaden för sjuksköterskor är god och det råder en bristsituation på sjuksköterskor även nationellt. I förhållande till antal sjuksköterskor har SDF Angered, Centrum och Östra Göteborg rekryterat flest. SDF Angered rapporterar ca 50 procent omsättning under senaste året. Resultaten i medarbetarundersökningen visa att sjuksköterskorna upplever känslor av stress och otillräcklighet i arbetet. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är alldeles för låg med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Att rekrytera och framför allt behålla sjuksköterskor är en av den kommunala hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Staden behöver ta ett samlat grepp för hållbar rekrytering. Kompetens Andelen specialistutbildade sjuksköterskor varierar i stadsdelsförvaltningarna mellan 10 procent i SDF Angered och 51 procent i SDF Askim-Frölunda-Högsbo. Totalt sett har antalet minskat från 26 procent 2013 till 24 procent 2014. Det är inte en önskad utveckling eftersom antalet personer på äldreboende som behöver hälso- och sjukvårdsinsatser är fler och det ställer krav på ökad kompetens hos all vård- och omsorgspersonal. Förändringar i omvärlden En ny patientlag med syfte att stärka patientens roll i hälso- och sjukvården träder i kraft den 1 januari 2015. Inom Västra Götaland pågår ett arbete med att träffa ett samverkansavtal gällande en gemensam hjälpmedelsförsörjning. Förberedelser för att träffa ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har inletts och kommer att pågå under hela 2015. Västra Götalandsregionen har träffat avtal med en ny leverantör av DOSförpackade läkemedel med start den 1 september 2015. Det kommer att innebära ett relativt omfattande arbete för stadsdelsförvaltningarna att ställa om till den nya leverantören. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 21(64) 5 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) omfattar myndighetsutövning och öppna insatser. Samtliga stadsdelsnämnder och socialresursnämnd arbetar enligt socialtjänstlagen med frivilliga insatser (SoL) riktat mot individer och grupper och med tvångsvård (LVU, LVM). Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden är ekonomiskt bistånd, vuxna med missbruksproblem, barn och familj (0-20 år) samt de stödinsatser som erbjuds i stadsdelarnas öppna verksamheter och i socialresursnämnds verksamheter. Utöver stadens egna verksamheter köper staden av externa utförare exempelvis familjehem, hem för vård eller boende eller programverksamhet. Antalet personer som var registrerade under perioden 1/1-31/10 2014 var 26 000. Fler omfattas av IFO: s verksamheter men är inte registrerade då de använder sig av öppna insatser, exempelvis barngrupper för barn till missbrukande föräldrar, föräldrautbildning eller familjecentralens sociala del. Nettokostnadsutvecklingen för IFO, exklusive försörjningsstöd har ökat 9,1 procent jämfört med samma period föregående år. Främst är det boendekostnaderna för vuxna och kostnaderna för institutionsplaceringar barn och unga som ökat, se vidare under avsnitt 13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt. 5.1 Resultat och slutsatser Kvalitet och rättssäkerhet IFO Mått 2 014 2 013 2 012 HME 77 u.s. 73 NMI 57 u.s. 53 Antal medarbetare per chef 20 20 u.s. Sjukfrånvaro IFO (%) 7 7 5 Sjukfrånvaro IFO Barn och familj (%) 6 5 6 Föräldraledigheter IFO (%) 9 9 8 Föräldraledigheter IFO Barn och familj (%) 8 9 8 Andel korrekt överklagade beslut (%) 91 91 94 Antal beslut som gått nämnden emot 158 126 126 Antal pågående utredning barn och familj mer än 120 dgr. 1 404 1 675 1 769 Andel ej återaktualiserade barn och unga 0-12 år (%) * 73 u.s. u.s. Andel ej återaktualiserade barn och unga 13-20 år (%) * 74 u.s. u.s. Andel familjehemsplacerade pojkar som uppnår kunskapsmålen i grundoch gymnasieskola (%) 44 47 41 Andel familjehemsplacerade flickor som uppnår kunskapsmålen i grund- och gymnasieskola (%) 53 61 43 * Nytt mått 2014 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 22(64) Arbetsmiljö Arbetsmiljön för socialsekreterare och chefer fortsätter att vara i fokus. Nämnderna rapporterar att det är svårt att rekrytera socialsekreterare och arbetsledare med rätt kompetens, främst inom barn och familj. Nämnderna menar att den ständiga rekryteringssituationen gör det svårare att arbeta långsiktigt vilket ger negativa effekter på arbetsmiljön, sjukskrivningstal och personalomkostnader. Stadsledningskontoret har tillsammans med personalrepresentanter och chefer från stadsdelarna tagit fram rekommendationer för att skapa förutsättningar för en stabil personalsituation. Arbetsmiljön för chefer och socialsekreterare ska följas långsiktigt, se tabell ovan. Andel korrekt överklagade beslut Andelen beslut som överklagas ligger på samma nivå som tidigare år men antalet beslut som går nämnden emot ökar jämfört med tidigare år. Stadsledningskontoret bedömer att detta är en signal om att besluten inte håller en kvalitativt jämn nivå. Antal pågående utredning barn och familj mer än 120 dagar Långa utredningstider som avser barn och unga visar på en minskning med 270 utredningar för staden som helhet. Nämnderna anger att personalomsättningen och svårigheten med att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens är orsaker till att 1400 utredningar barn och unga inte avslutas i tid. Staden har ett högt antal utredningar som inte avslutats enligt lagstadgad tid vilket även påpekats vid IVO:s tillsyn. Andel ej återaktualiserade barn och unga 0-12 år och 13-20 år Andelen barn och unga som inte återaktualiseras hos socialtjänsten, efter att insatserna är avslutade, är 73 procent för den yngre gruppen och 74 procent för den äldre. Resultaten mellan nämnderna varierar från 64 till 84 procent och ett önskvärt målvärde för staden som helhet bör tas fram. Måttet är ett kvalitetsmått som visar om utsatta barn och unga får rätt insatser av socialtjänsten. Måttet är därmed en indikator för att öka förutsättningarna till goda livschanser och behöver följas långsiktigt. Andel familjehemsplacerade pojkar och flickor som uppnår kunskapsmålen i grund- och gymnasieskola Andelen familjehemsplacerade barn som uppnår kunskapsmålen sjunker 2014, främst när det gäller flickorna. Pojkarnas resultat minskar något men inte så markant. En förklaring är att ensamkommande är en ökande andel av de placerade barnen och därmed ökar antalet barn som inte klarar kunskapsmålen i skolan. Detta mått bör följas långsiktigt då placerade barn är en särskilt utsatt grupp. Myndighetsutövning Barn och familj Det finns en tydlig ambitionshöjning från statens sida när det gäller den sociala barnavården. Den statliga styrningen ökar, vilket bland annat märks genom den detaljstyrning som de sista åren genomsyrat tillämpningen av socialtjänstlagen. Skillnader mellan könen i antal barn och unga som är registrerade 0-20 år är inte stor. Flickor 48 procent och pojkar 52 procent. Familjehemsvård Nettokostnadsökningen är 6,4 procent jämfört med samma period 2013. Antal barn i familjehem har ökat med 12 procent. Totalt är 1 185 barn placerade (jan-okt 2014). Ensamkommande flyktingbarn utgör 24 procent av de placerade. Göteborgs behov av familjehem ligger kvar på en hög nivå. Unga som idag placeras i familjehem har omfattande behov vilket ökar kraven på familjehemmen. Nämnderna rapporterar att det råder brist på egna familjehem vilket gör att förvaltningarna köper Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 23(64) platser från konsulentstödda familjehemsföretag, vilka är kostsamma. Det är svårigheter att rekrytera och stödja familjehem till äldre ungdomar med missbruk och psykisk ohälsa samt till barn med komplex problematik och psykisk ohälsa. Stadsledningskontoret bedömer att ökningen av placerade barn och unga i familjehem kommer att fortsätta. Det är kostnadsdrivande för staden då förvaltningarna i dagsläget konkurrerar med varandra vid rekrytering av familjehem och därmed måste köpa familjehem istället för att använda den egna familjehemsvården. Institutionsplaceringar (HVB) Nettokostnaden har ökat med 20,2 procent jämfört med samma period 2013. Antalet vårddagar på institution har ökat med 35 procent och 34 procent av de placerade är ensamkommande barn. Totalt är 602 barn placerade (jan- okt 2014). I motsats till tidigare år ökar antalet vårddagar och kostnaderna för institutionsvård för nio av tio nämnder. Det är främst frivilliga (SOL) placeringar som ökar. Tvångsvården (LVU) ligger på samma nivå som 2013. Östra Göteborg är den stadsdel där antalet vårddygn och kostnader minskar. Angered har ökat sina kostnader men minskat antalet vårddygn. I övriga stadsdelsförvaltningar ökar både kostnader och dygn. Ökningen kan till viss del förklaras av att ensamkommande flyktingbarn placeras på institution då boendena är fullbelagda och familjehem inte är aktuellt men placeringarna är även en konsekvens av de oroligheter bland unga som präglat 2014. Stadsledningskontorets bedömning är att utvecklingen går åt fel hål i relation till budgetens intentioner. Öppenvård Nettokostnaden för öppenvård barn och unga har ökat något, 2,3 procent, jämfört med samma period 2013. Fem av tio nämnder har ökat sina kostnader (Centrum, Majorna- Linné, Västra Göteborg, Västra Hisingen, Norra Hisingen). Nämnderna anger att det ökade antalet institutionsplaceringar och placeringar i familjehem har medfört att den externt köpta öppenvården ökat. Kostnaderna för öppenvård har minskat för fyra av nämnderna. Nämnderna som minskat kostnaderna (Angered, Östra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby) anger att det är andelen köpt extern öppenvård som minskat till förmån för den interna öppenvården. Det har varit en medveten satsning att bredda utbudet av öppenvård genom ökad samverkan. Stadsledningskontorets bedömning är att samverkan mellan verksamheter och olika huvudmän generellt har ökat. En möjlig konsekvens av detta arbete kan vara att det skett en viss övervältring till socialtjänstens myndighetsutövning. Med det menas att de öppna verksamheterna gör en orosanmälan till socialtjänsten istället för att stärka kompetensen i den egna verksamheten; alternativt samverka med socialtjänsten i ett tidigare skede innan oron för barnets livssituation blir för stor. Öppenvården behöver följas upp ytterligare i syfte att förebygga ohälsa. Ensamkommande barn och unga Antalet ensamkommande barn och unga har ökat jämfört med samma period 2013. Antalet flickor under 18 år har ökat med 64 procent och antalet pojkar med 43 procent. Sammantaget har Göteborgs stad tagit emot 488 ensamkommande barn och unga under perioden januari till oktober, 327 pojkar och 161 flickor. Av dessa har 283 barn placerats i familjehem och 205 unga på institution (HVB). Samtliga nämnder rapporterar att volymen ensamkommande flyktingbarn, i kombination med den hastiga ökningen, skapar stress hos personalen och oro för brister i handläggning. Nämnderna rapporterar att handläggningen är omfattande med mycket praktisk hantering och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 24(64) kontakter med många aktörer. Stadens boenden räcker inte till och de stadsdelar som har stor ökning ensamkommande direktupphandlar boendeplatser från externa aktörer. Initiativ har tagits för stadens räkning om att upphandla boende för ensamkommande. Likadant ser stadsdelarna över möjligheterna att starta egna boenden. Anhöriga till ensamkommande flyktingbarn har uppmärksammats under året av samtliga nämnder. Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll som sökt försörjningsstöd någon gång under året ökar marginellt men de totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd sjunker med en dryg procentenhet under 2014. De förbättrade konjunkturerna bidrar i viss mån till förändringen. Långtidsberoende Antalet långtidsberoende bidragsmottagare ligger på samma nivå som förra året. Fram till tredje kvartalet i år är 10 880 personer långtidsberoende. Antalet unga vuxna och medelålders med långvarigt försörjningsstöd minskar, men denna förändring neutraliseras genom en fortsatt ökning av antalet i åldern 45-65 år. Utvecklingen är dessutom olika ut i stadsdelarna. I Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Norra Hisingen sker de största totala minskningarna medan Angered, Östra Göteborg och Örgryte-Härlanda redovisar de största ökningarna. Insatser Stadsdelsnämnderna redovisar ett ökat antal arbetsfrämjande och rehabiliterande insatser som beviljats försörjningsstödsmottagare men statistiken uppvisar trots detta fortsatta brister. I grunden vilar osäkerheten på att insatsernas syfte inte är tydliggjorda. Eftersom inte alla stadsdelar fattar beslut om insatser i Treserva går det inte att förlita sig på de redovisade uppgifterna. Det är dessutom osäkert om nämnderna har inkluderat sina uppdragsbeställningar till de fyra samordningsförbunden. Det är mycket angeläget att kvaliteten i denna uppföljning förbättras, särskilt som nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning successivt kommer att ta över stora delar av de arbetsfrämjande insatserna. Vräkningsförebyggande arbete Nämnderna har identifierat sex barn som drabbats av avhysning/vräkning under 2014, vilket är en avsevärd minskning jämfört med redovisade 36 barnen under 2013. Årets uppföljning är den andra i raden av egenproducerad statistik och får fortfarande användas med viss försiktighet. Som jämförelse kan nämnas att Kronofogden, under första halvåret 2014, har uppmärksammat 8 barn som genomlevt vräkning i Göteborg. Endast tre av dessa vräktes från sitt permanenta boende. 2013 Stadsdel Antal avhysta hushåll med barn 2014 Antal barn Antal avhysta hushåll med barn Antal barn Angered 4 10 2 3 Östra Göteborg 3 8 0 0 Örgryte-Härlanda 4 4 0 0 Centrum 2 3 1 2 Majorna-Linné 2 8 0 0 Askim-FrölundaHögsbo 0 0 0 0 Västra Göteborg 1 3 0 0 Västra Hisingen 0 0 0 0 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 25(64) 2013 2014 Lundby 0 0 0 0 Norra Hisingen 0 0 1 1 SDF 16 36 4 6 Fattiga mobila EU-medborgare Social resursnämnd (SR) har under året erhållit ett samordnande ansvar för de fattiga mobila EU-medborgarna som uppehåller sig i Göteborg. Gruppen har ökat i antal, utan att dess numerär går att fastställa exakt. Arbetet med en handlingsplan har inletts av SR vilket sker i nära samverkan med Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR). Rutiner är framtagna för att hantera uppkomsten av illegala bosättningar. Olika insatser till målgruppen görs i samverkan med den idéburna sektorn. Bland annat har nattplatser, tillfälliga boendelösningar, öppen förskola, dagcentral samt råd- och stödverksamhet byggts upp. EU-medel har beviljats för att tillsammans med andra större städer och universitet se över mottagande av målgruppen. Myndighetsutövning Vuxna Kostnaden för institutionsvård har ökat med 17 procent under 2014 jämfört med samma period 2013, varav 21 procent är tvångsvård (LVM). Kostnaden för boende har ökat med 15 procent jämfört med 2013. I april 2015 kommer nya nationella riktlinjer för missbruksvården i Sverige. I projektet ”Rätt boende” genomförs ett antal åtgärder som syftar till att minska hemlösheten samt skapa förutsättningar för likabehandling och effektivitet. Trots detta ökar stadens boendekostnader för vuxna. Jämfört med motsvarande period förra året har kostnaderna för köpta boendelösningar ökat med 15 procent. Tre stadsdelsnämnder (Angered, Östra Göteborg, och Västra Hisingen) redovisar kostnadsökningar över 20 procent. Dessa stadsdelar har också nominellt stora kostnader. Övriga stadsdelsnämnder redovisar en något mer splittrad bild över utvecklingen. En stadsdelsnämnd redovisar minskade kostnader och tre redovisar en mindre ökning (under 5 procent). Det är främst kostnaderna per dygn som ökat, även om antalet boendedygn också ökat. En förklaring till att kostnaderna för köpt boende ökar mer än antalet boendedygn beror på en ökning av öppenvården för personer med missbruk. Dessa personer har ofta behov av boende med stöd vilket medför högre kostnad per dygn. Ytterligare faktorer som stadsdelsnämnderna påtalar är att boendekostnader till följd av personer som har behov av skydd och stöd utifrån våld i nära relationer och hedersrelaterat våld har ökat. Vidare påtalar stadsdelarna att svårigheterna på bostadsmarknaden medför att antalet personer som beviljas "tak över huvudet" fortsätter öka. Detta är ofta barnfamiljer som på grund av olika ohållbara boendeförhållanden står utan tak över huvudet. Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo redovisar som enda stadsdelsnämnd både minskade kostnader och minskat antal köpta boendedygn. Öppenvård Nettokostnaden för öppenvård har minskat med 9,6 procent för staden som helhet. Andelen öppenvård ligger på samma nivå som tidigare. För att mäta kvaliteten inom socialtjänsten finns flera sätt att följa upp insatsernas effektivitet. Göteborgs stad har tillgång till systematisk uppföljning av vuxna genom Uppföljning av Insatser (UIV). Användandet av uppföljningssystemet har fortfarande inte kommit igång i sådan utsträckning att några resultat kan användas för att mäta effekter av arbetet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 26(64) 6 Funktionshinderverksamhet Funktionshinderområdet är indelat i myndighetsutövning och utförarverksamheter. Det finns också öppna insatser som inte kräver biståndsbeslut, till exempel aktivitetshus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatser för personer med funktionsnedsättning ges enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Utöver stadens egna verksamheter köper staden av externa utförare, t.ex. boende, korttidsvistelse, daglig verksamhet. 8 000 personer har insatser enligt LSS och/eller SoL. Nettokostnaden uppgår till 3,4 mdkr och antalet anställda är 4 200. 6.1 Resultat och slutsatser Antal personer med insatser Under perioden jan-okt 2014 hade 3 884 personer insatser enligt LSS och 4 202 personer insatser enligt SoL (snitt/månad), jämfört med 3 933 LSS och 4 140 SoL motsvarande period 2013. En del personer har samtidigt insatser enligt LSS och SoL, men en uppskattning är att ca 8 000 personer har insatser på grund av funktionsnedsättning. Göteborg ligger sedan 2002 på samma nivå som riket när det gäller antal personer med insats enlig LSS per 10 000 invånare. Malmö och Stockholm ligger under rikets nivå. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsökningen är 2,8 procent för staden som helhet. Angered och Centrum har minskade kostnader (- 6,7 % resp. - 4,0 %) medan Lundby har den största ökningen (12,6 %). Lundby anger som orsak till den stora ökningen att stadsdelen är expansiv och att tre nya Bostäder med särskild service (BmSS) har startats under perioden. Ej verkställda beslut ökar Totalt redovisas för kvartal tre 183 ej verkställda beslut inom funktionshinderområdet (153 LSS och 30 SoL). Av dessa har 135 personer (74 %) beslut om bostad med särskild service, en ökning med 15 personer jämfört med kvartalet innan. 26 personer har fått erbjudande om bostad men tackat nej. Fortsatt behov av fler bostäder Under 2014 färdigställs 72 lägenheter i BmSS i 12 olika objekt. Detta är en minskning jämfört med 2013 men i nivå med genomsnittet under senare år. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 27(64) Antal boende i BmSS per 10 000 invånare 30 25 20 Göteborg Malmö 15 Stockholm 10 Riket 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utbyggnaden av BmSS ökar stadigt, men trots det minskar inte behoven. I planen för funktionshinderområdet 2015-2017 bedöms att 320 nya lägenheter behövs för att uppnå balans mellan behov och utbud 2017. För perioden planeras ca 300 lägenheter. Det är problem med att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika orsaker. För att säkra att utbyggnaden får en tillräcklig volym behöver en buffert av objekt skapas. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper, har initierat ett arbete för att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt. Många personer kan och vill bo i det ordinarie bostadsbeståndet, med tillgång till stöd och service ex personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd. Bristen på bostäder medför att en del personer som skulle klara ett ordinärt boende ansöker om bostad med särskild service. Under perioden januari till oktober har 32 personer fått lägenhet genom F1001 (för helåret bedöms det bli ca 38 personer). Den 31oktober hade ca 1 500 personer beslut om boendestöd, en ökning med 9 procent jämfört med samma period 2013. Stadsdelarna rapporterar om en fortsatt satsning på boendestöd och har beslutat införa en gemensam lägsta nivå på basutbudet. Antalet personer i korttidsboende har minskat med drygt 10 procent. I oktober bodde 374 personer i olika korttidsboenden i och utanför Göteborgs kommungräns, Av dess har 253 bott längre än sex månader, en minskning jämfört med 2013. En undersökning visar att drygt hälften av de som bor i korttidsboende väntar på erbjudande om lägenhet i ordinarie bostadsbestånd med tillgång till stöd (28 %) eller i BmSS (26 %). Sammantaget kan man konstatera att boendefrågorna uppvisar en komplex och svåranalyserad bild. Det är å ena sidan en positiv utveckling; utbyggnad av BmSS enligt plan, fler personer har fått vanliga lägenheter med tillgång till stöd och antalet ”bostadslösa” som bor i korttidsboende minskar. Å andra sidan har vi en negativ utveckling; antalet personer som bedöms ha behov av BmSS minskar inte (enligt kartläggningsinstrumentet BoInvent2) och antalet personer med beslut om BmSS som inte verkställts inom tre månader ökar. Därutöver visar en kartläggning att ca en tredjedel av de som erbjuds lägenhet i BmSS tackar nej. Stadsledningskontoret bedömer att en fördjupad analys behöver göras för att få en bild av bakomliggande orsaker till 1 F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att klara sitt boende och som på grund av sin funktionsnedsättning saknar förmåga att ordna bostad på egen hand. Kvalificerat boendestöd ingår i konceptet.. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 28(64) den negativa utvecklingen. Daglig verksamhet enligt LSS Totalt hade 1 716 personer beslut om daglig verksamhet jan-aug 2014 jämfört med 1699 personer samma period 2013. Andelen personer som har sin dagliga verksamhet i externa verksamheter har minskat något, 17 procent 2014 jämfört med 18 procent 2013 (UR 2 2014). Daglig verksamhet utvecklas mot fler samhällsintegrerade verksamheter och att man skapar större enheter för att uppnå större effektivitet och ge förutsättningar för brukare att utvecklas och ”göra karriär” inom verksamheterna. Det sker ett samarbete över staden för att uppnå så positiva förutsättningar som möjligt. Den här utvecklingen inom och mellan stadsdelarnas verksamheter motverkar i viss mån den politiska ambitionen att man ska rätt att välja var i staden man vill ha sin dagliga verksamhet. Det är viktigt att man säkerställer uppföljning av kvalitet och nöjdhet ur ett brukarperspektiv. Ändrad rättspraxis innebär att man inte längre har rätt till daglig verksamhet efter 67 års ålder. Under året har därför många personer över 67 år slutat. Dessa erbjuds istället aktiviteter som är anpassade till ålder och behov, ex lokala träffpunkter eller stöd i boendet. Under perioden jan-okt 2014 har 13 personer avslutat daglig verksamhet och gått till skyddad anställning eller annat arbete (2012 0 personer, 2013 6 personer). Kvalitetsmätning i BmSS och DV Kvalitetsmätningen i Kolada visar att skillnaderna mellan stadsdelarna har utjämnats sedan 2013. Resultatet i Göteborg är bra och ligger i genomsnitt på en hög nivå. Mätningen görs inom två områden; BmSS enligt LSS och Daglig verksamhet enligt LSS. Mätningen gäller index ”leva som andra” och ”delta i samhällets gemenskap”. Förra året hade några stadsdelar låga värden när det gällde brukares möjligheter till aktiviteter utanför bostaden med personalstöd. Av dessa rapporterar alla utom MajornaLinné att man har arbetat med att åtgärda bristerna och därför kan erbjuda brukare att delta i aktiviteter med personalstöd i den omfattning som eftersträvas. Majorna-Linné har påbörjat en genomlysning av alla BmSS och funnit att resultatet i Kolada inte kan förklaras av resurstilldelning, utan mer av fysiska förutsättningar och arbetssätt. Inom daglig verksamhet har en fråga kring hot och våld formulerats om 2014, man frågar om brukare har bevittnat hot och våld riktat mot personal, inte enbart riktat till brukare. Det finns också en fråga om möjlighet att vara kvar i DV efter 67 vilket inte längre erbjuds i Göteborg. Dessa faktorer innebär ett lägre kvalitetstal inom DV 2014. Hot och våld ur flera perspektiv Två stadsdelar, Askim-Frölunda-Högsbo och Centrum kommenterar att Koladamätningen visar att hot och våld är ett problem inom både BmSS och DV i hela staden, och att det krävs ett utvecklingsarbete för att förbättra situationen. Paralleller dras till våld i nära relationer i de fall brukare tvingas bevittna hot och våld i sin bostad eller på sin arbetsplats. Hot och våld riktat mot personal utgör ett allvarligt problem för berörda brukare, det är inte enbart en arbetsmiljöfråga. Föräldrastöd Det är angeläget att förbättra samordning och samverkan kring familjer som har barn med funktionsnedsättning. Föräldrarna, fr.a. mödrarna, utsätts för riskfaktorer på grund av att de tvingas fungera som koordinatörer för alla de professionella kontakter som barnen har. RiFS-projektet ingår i Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag 2009 att utveckla en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 29(64) nationell strategi för föräldrastöd. 2010 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fördela 10 miljoner kronor till två lärosäten som bedriver relevant forskning kring riktat stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Göteborgs universitet beviljades medel för ett treårigt projekt i samarbete med bl a Göteborgs stad och brukarorganisationer. En kartläggning genomfördes med telefonintervjuer och webbenkät riktad till föräldrar i Göteborg, Kungälv och Tjörn. Yrkesverksamma svarade på en webbenkät och deltog i fokusgrupper. Resultat bekräftar tidigare kunskap, men man fick också ny kunskap. • • • • • • • Oklarheter kring ansvarsfrågorna för samordning o samverkan Rutiner för arbete med utvecklingsövergångar (skolstart, vuxenblivande m m) saknas eller har brister. Traditionella könsroller är starkare i dessa familjer Överrepresentation av föräldrar med låg utbildningsnivå Föräldrar födda utanför Sverige kände till betydligt färre insatser än föräldrar födda i Sverige, Föräldrar med ett mindre formellt nätverk behöver extra stöd från det formella nätverket. Föräldrarelaterade riskfaktorer: sämre hälsa, hög stressnivå, sämre ekonomi, minskat förvärvsarbete Rättspraxis och rättssäkerhet inom myndighetsutövningen Stadens riktlinjer inom funktionshinderområdet har reviderats och anpassats till gällande rättspraxis. Riktlinjerna beslutades av Kommunfullmäktige 2014-12-11. Anpassning av myndighetsutövningen till rättspraxis har skett inom ramen för den gemensamma plattformen för myndighetsutövning. Plattformen syftar till likabehandling, rättsäkerhet och ett professionellt bemötande. I myndighetsutövningen ska den enskildes behov sättas i centrum och delaktighet och inflytande säkerställas. I viss mån har rättspraxis skärpts t ex. när det gäller personkretsbedömning och rätten till personlig assistans. För några personer har det inneburit att beslut om insatser har omprövats och antingen upphört eller minskat i omfattning. Välfärdens processer Välfärdens processer med gemensamma arbetssätt i hela staden för att säkra kvalitet och den enskildes delaktighet och inflytande gäller även för funktionshinderverksamheten. (se fylligare beskrivning under äldreomsorg) Jämställdhet Fler män än kvinnor får insatser enligt LSS. Könskillnader kan i viss mån förklaras med att antalet män och pojkar med vissa diagnoser är fler än antalet kvinnor och flickor. Det går emellertid inte att utesluta att handläggare bedömer behoven hos män och kvinnor olika. (Socialstyrelsens lägesrapport 2014). Ny forskning visar att flickor i förhållande till pojkar kan vara underdiagnosticerade, vilket kan påverka deras möjlighet att få LSS-insatser eftersom personkretsbedömningen grundas på läkare/expertutlåtande. I en rapport från Malmö konstateras att det behöver göras ytterligare granskningar ur flera perspektiv för att fastställa eventuella skillnader i bedömningar utifrån jämställdhet (Rapport "Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS", Malmö stad 2013). I Göteborg har fler män än kvinnor beslut om BmSS enligt LSS eller SoL, medan fler kvinnor än män har beslut om boendestöd enligt SoL i ordinärt boende. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 30(64) Personal Andelen av tillsvidareanställda inom verksamhetsområdet (myndighetsutövning och utförarverksamheter) som har anställning på heltid är 89 procent, en ökning med nästan 20 procentenheter sedan 2011. Endast en mindre del av ökningen, 3 procentenheter, har skett under 2014. Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade har sedan 2011 minskat från 16,9 till 11,4 procent (exkl. anställda enligt PAN-avtalet, där arbetsgivaren inte förfogar över anställningsform). Minskningen sedan 2013 är 1,6 procentenheter. Sjukfrånvaron är hög inom verksamhetsområdet. För oktober var denna 9,3 procent (+0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året). En kontinuerlig ökning av sjukfrånvaron har skett under de senaste åren. Ökningen sker med drygt en halv procentenhet per år. Personer med psykiska funktionsnedsättningar I Göteborg har ca 2 100 personer över 18 år insatser enligt SoL på grund av psykisk funktionsnedsättning. Det tillkommer ett antal som har insatser enligt LSS fr.a. BmSS. Stadsledningskontoret bedömer att totalt ca 2 500-3 000 personer har insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning. De vanligaste insatserna för denna grupp är boendestöd och BmSS. Personer med psykisk funktionsnedsättning har som regel inte rätt till daglig verksamhet enligt SoL. I Göteborg finns öppna aktivitetshus som erbjuder sysselsättning, social samvaro och i vissa fall arbetsinriktad rehabilitering. Social resursförvaltning är en stor utförare av boenden för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar, ofta i kombination med samsjuklighet och hemlöshet. Prestationsbaserade statsbidrag PRIO PRIO grundas på årliga överenskommelser mellan staten och SKL och avser två områden, barn och unga med psykisk ohälsa samt (vuxna) med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning med omfattande behov och komplicerad problematik. Personer med samsjuklighet t.ex. missbruk är särskilt prioriterade. Viktiga frågor när det gäller vuxna är arbete/sysselsättning, somatisk hälsa och att utveckla brukarmedverkan/inflytande på alla nivåer. Inom ramen för PRIO i Göteborg finns en handlingsplan för aktiviteter så som utbildningar i evidensbaserade metoder och arbetssätt, inspirationsseminarier riktade till personal och chefer i staden och andra intressenter med olika teman som evidensbaserade metoder, barnperspektiv, anhörigperspektiv, folkhälsoinsatser. En inventering genomfördes i alla stadsdelar 2013, 4 690 individer kartlades. Analysen visar bl.a. att majoriteten saknar meningsfull sysselsättning och har dålig somatisk hälsa. En gemensam analys tillsammans med AF och FK och brukarorganisationer kring arbete och sysselsättning har gjorts och ska följas av en gemensam handlingsplan. Evidensbaserade metoder införs inom boende och boendestöd, och arbete/sysselsättning. De metoder som införs följer de rekommendationer som rankas högst i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 31(64) 7 Kultur och fritid Kulturnämnden ansvarar för stadens fyra museer, stadsbiblioteket, stödet till fria kulturlivet samt ansvarar för utvecklingen av stadens kulturpolitik. Park- och naturnämnden ansvarar bland annat för skötseln av stadens parker och grönområden, friluftsbaden och lekplatserna samt medverkar i strategisk stadsutveckling. Idrotts- och föreningsnämnden ansvarar för stödet till föreningslivet i form av bidrag och anläggningar samt förvaltar motionsanläggningar för allmänhetens besök. Liseberg AB:s är stadens största aktör inom turismen men också en park och anläggning för göteborgarna. Grefab förvaltar elva fritidsbåtshamnar för Göteborgs-, Partilles-, Alesoch Mölndals invånare. Valhallabadet tillhör Got Event AB men är en anläggning för motionssim och simträning. Nedanstående tabell visar verksamheternas totala intäkter och ger ett grepp om storleken på verksamheterna. Omsättning, jan-okt 2014, mnkr Idrotts- och föreningsnämnden 109,9 Kulturnämnden 113,1 Park- och naturnämnden 496,4 Liseberg 970,1 Grefab 47,4 7.1 Resultat och slutsatser Sammantaget bedöms nämnder och bolag klara sitt uppdrag enligt reglementen och ägardirektiv. Nedanstående tabell visar några prestationstal från området. Nyckeltal kultur-fritid jan-okt 2014 jan-okt 2013 jan-okt 2012 Antal medielån på bibliotek totalt, not 1 2 591 800 2 207 700 2 207 700 Antal besökare bibliotek, not 2 3 450 200 2 727 100 2 928 000 Museibesökare 496 800 619 100 651 600 därav barn/unga i procent 28,7 27,9 26,3 Elever i kulturskolan, totalt 7 300 7 200 7 600 därav pojkar 2 600 2 700 2 900 flickor 4 700 4 500 4 800 Anläggningsuthyrning för idrott/tim 230 600 220 400 228 500 Antal besökare bad, is, gym 1 275 200 1 116 500 999 600 Antal övernattningar i skolor 204 200 214 400 213 100 Antal lekplatser 288 286 283 Antal besök Trädgårdsföreningen 1 152 600 1 026 700 778 000 Antal gäster Liseberg, sommarsäsong 2 360 000 2 125 000 2 200 000 Antal fritidsbåtplatser i vatten 7 300 7 200 7 200 Antal besök Stadsteatern 87 300 84 000 89 700 därav barn och unga i procent 15,6 15,7 8,4 not 1 Bibliotek, bokbuss, e-media. Stadsbiblioteket stängt mars 2012-apr 2014. Fyra nischbibliotek tillkom under stängningstiden. Ett är kvar, 300m2, hela 2014 och 2015. not 2 Bibliotek och bokbussarna Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 32(64) Ekonomin är i huvudsak stabil inom området. Stadsdelsnämndernas nettokostnad för enbart kultur blev under perioden + 0,8 procent (4,2 procent 2013). Siffran påverkas negativt av att kulturhuset Kåken flyttats över från befolkningsram till resursnämndsram inom Örgryte Härlanda. För fritid blev nettokostnaden 0 procent (-0,1 procent 2013). SDN Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo har över tid minskat ramarna för kultur och fritid för att få nämndernas totala ekonomi i balans. Högst nettokostnadsutveckling för området hade SDN Angered och Västra Hisingen. För att effektivisera och erbjuda ett bredare utbud har Hisingens stadsdelsnämnder samordnat kulturskolan och resursnämndsuppdraget Ungdomssatsningen till Lundby. Röhsska museet som drivs av kulturnämnden har en liten rörlig budget och är beroende av intäkterna. Museet har delvis haft stängt vilket påverkat periodens resultat negativt, se vidare nedan. Sammantaget redovisar dock kulturnämnden ett positivt resultat för perioden. Göteborgs Stadsteater AB dras med underskott på grund av en för hög kostnadsvolym samtidigt som biljettpriserna hållits på en låg nivå i förhållande till andra större teatrar i landet. Statsbidraget som VG-regionen förfogar över har haft en låg uppräkning över flera år. Översyn har startat för att minska kostnadsmassan och öka intäkterna för att om ett till två år nå en ekonomi i balans. Underskotten finansieras av obeskattade reserver. På kort sikt bedöms områdets aktörer kunna klara sina uppdrag även om oro finns framför allt inom stadsdelssektorn över att inte i tillräcklig omfattning kunna arbeta förebyggande exempelvis med fältarbete för att förebygga eller tidigt upptäcka drogmissbruk, kriminalitet m.m. Kvalitetsarbete För att belysa tillgängligheten vid stadens folkbibliotek och stadsbiblioteket har en undersökning genomförts som belyser användares och icke-användares tankar om vad som påverkar nyttjandet av biblioteken. En effekt av undersökningen blev att Stadsbiblioteket har ökat sitt öppethållande med 14 timmar per vecka samt att några stadsdelsbibliotek har ökat sitt öppethållande några timmar. Biblioteken undersöker även utformning av koncept "meröppet bibliotek", dvs. obemannat bibliotek, för att svara på besökarnas behov. Park- och naturförvaltningen är certifierad enligt ISO 9001 och 1401 och fick gott betyg vid årets revision. Förvaltningen har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete för lekplatser i form av servicegaranti och tätare säkerhetskontroller. Trädgårdsföreningen har fått utmärkelsen Nordic Green Space Award, en kvalitetsstandard för parker och grönområden samt utmärkelsen Tripadvisers Certificate of Excellence som är besökarnas bedömning av parken. Liseberg genomför kontinuerligt gästenkäter samt mäter varumärkets betydelse. Nöjd gästindex är fortsatt högt. Säkerhetskontrollerna för åkattraktionerna är omfattande internationellt sett. På båda områdena sker kontinuerlig uppföljning med åtgärder. Inom fritidsverksamheten i stadsdelsnämnderna används KEKS-modellen, en regional metod för uppföljning av vilken effekt fritids- och kulturverksamhet fått för ungdomar som deltar i kultur och fritidsaktiviteter. Det handlar bl a om ungas upplevelse av identitet, ansvarstagande, trygghet, inflytande m.m. Resultat och effekter av KEKSundersökningarna har inte redovisats i nämndernas rapporter. Idrotts- och föreningsnämnden har uppdragit åt SISU idrottsutbildarna att arrangera utbildningen Säker förening under åtskilliga år. Ett 30-tal föreningar är i år intresserade av certifiering. Nämnden har återkommande kundenkäter som i år bland annat resulterat i ny städstandard för omklädningsrum. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 33(64) Väsentliga händelser i verksamheterna Totala antalet elever i Kulturskolan har ökat jämfört med motsvarande period förra året, däremot har andelen pojkar minskat. El Sistema, som är en del av kulturskolan, ökar i omfattning. Kön till den frivilliga kulturskolan är drygt tusen barn/unga. Arbetet med uppdraget i budget 2015 att kön till kulturskolans ska byggas bort har börjat analyseras i stadsdelsdirektörsgrupp och sektorschefsgrupp tillsammans med kulturförvaltningen, Stadsteatern och stadsledningskontoret. För kulturskolan har regional samverkan påbörjats på Hisingen med målet att använda alla resurser effektivt och för att kunna erbjuda utökat utbud. Antal museibesök minskar men andelen barn/unga ökar. Röhsska har haft två publika avdelningar samt auditoriet stängt en period på grund av vattenläckage och bristande skal- och brandskydd. Göteborgs stadsmuseum har haft färre besökare medan övriga museer redovisar en viss ökning. Analysen visar att museerna har svårt att nå besökarna sommartid. Biblioteksbesökarna ökar eftersom stadsbiblioteket öppnades igen under april. Ökningen noterades särskilt under oktober. Antalet lån av böcker och media har ökat rejält mellan 2013 och 2014 fördelat relativt jämt mellan stadsdelsbiblioteken och stadsbiblioteket. Merparten av stadsdelsbiblioteken fortsätter att vara attraktiva mötesplatser. Sammantaget bedöms stängningen av stadsbiblioteket ha inneburit en injektion till stadens biblioteksverksamhet. Invånarna hittade till sitt lokala bibliotek och nischbiblioteket 300m2 med sitt strategiska läge har blivit stadens näst största vad gäller besök. Den utlokaliserade personalen fick också byta erfarenheter med stadsdelsbibliotekens personal. Göteborgarna lånar mer per innevånare (6,8 lån/inv) jämfört med Malmö (5,9) och Stockholm (4,6) trots att Stadsbiblioteket hölls stängt under mätningen (källa: Kolada 2013). Arbetet med filmutveckling och stöd till aktörer inom området är ett arbete som kulturnämnden påbörjat. En filmutvecklare samordnar stadens insatser. Branschen stärks med 2 mnkr i sökbart stöd till film och rörlig bild, 2 mnkr har avsatts till innovativa aktörer och bereds av Lindholmen Science Park. Kulturnämndens enhet för Ung kultur har lett två av förstudierna inom ramen för 2021arbetet på temat "Av och med unga". Frilagret för unga har etablerat sig inom sin målgrupp och antalet besökare har fördubblats till 37 100. Unga ambassadörer, som söker upp unga i stadsdelarna för att efterhöra deras önskemål på verksamhet, ingår i styrgruppen för Frilagret. Stora Teatern, som enligt kulturnämnden ska utvecklas till stadens gästspelsscen, har fördubblat sina besökare sedan 2012 till 64 300, varav nästan 10 procent är barn och unga. Lindås sporthall har färdigställts för 54,5 mkr plus leasing 3,3 mkr att jämföras med planerade 72,0 mkr. Konstgräsetableringar har genomförts enligt plan. Uthyrningen av idrottsanläggningarna har totalt ökat med 4,6 procent jämfört med samma period 2013 främst beroende på nya anläggningar. Antalet besökare till motions-, bad- och isanläggningar har ökat med 29 procent trots att Ruddalens isbana blockerats för träning och matcher flyttade från Heden, då den varma hösten inte möjliggjort isläggning där. Antalet gästnätter vid idrottscuper har minskat trots fler arrangemang. Möjligen beror detta på att flera arrangörer efterfrågar högre standard vid övernattning. Idrotts- och föreningsnämnden har gett sin förvaltning i uppdrag att arbeta för ökad simkunnighet. Tider reserveras i hallarna för simundervisning. Förvaltningen har startat Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 34(64) dialog med sektor utbildning på strategisk nivå för att undanröja hinder och öka måluppfyllelsen. Verksamheten på Angereds Arena utvecklas positivt. Aktiviteter med olika träningspass har därför ökats. Läkare kan skriva ut Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som behandling. Upplevelsen av den egna hälsan inför och efter genomfört FaR-program i tre månader följs upp. Drygt 85 procent av alla som genomfört programmet upplever en bättre hälsa, 20 procent upplever en stor förändring. Den nya badpiren i Askim är färdigställd och upprustning av byggnader har genomförts av bland annat OSA-lag hos park- och naturnämnden. Upprustning och byggnation av lekplatser har följt plan. Under hösten har stormskadade badbryggor reparerats. Förberedelserna har gått planenligt för överföring av arbetsmarknadsenheten till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Liseberg har i tio år haft vikande besökstrend. I år har den brutits och andelen unga har ökat. Åkattraktionen Helix, artistutbudet och marknadsföringen har bidragit. Under året har verksamhetsövergångar från dotterbolagen till moderbolaget genomförts. Vid kommande årsskifte fusioneras Liseberg Restaurang AB med Liseberg AB. Insatser för stadens strategiska utveckling Liseberg har under året haft intensiva kontakter med Trafikverket och fastighetskontoret för att så noga som möjligt minimera effekten av byggandet av Västlänken genom nöjesparken. Bolaget har också påbörjat planeringen för södra området genom att ta fram visioner och bearbeta dem. Park- och naturnämnden medverkar i den strategiska stadsplaneringen för att säkerställa park- och grönområden. Även idrotts- och föreningsnämnden har engagerats i exempelvis Frihamnen. Personal Det råder viss svårighet att rekrytera rätt kompetens framför allt inom ingenjörsyrken. Detta medför svårigheter för idrotts- och föreningsnämnden och park- och naturnämnden att konkurrera med lönerna på privata marknaden. Regeringen har aviserat att nuvarande statliga pensionsförordningen inom scenkonsten för pension och omställning för de yrken som inte kan arbeta till pensionsåldern upphör 1 januari 2015 och ska ersättas av kollektivavtal. Enligt regeringsbeslutet ska kostnaderna för systemet på sikt minskas med 40 procent men ändå vara ett nollsummespel. Eventuella effekter för Stadsteatern är oklara. Exempel på pågående utredningar/planering • • • • • • • Kulturförvaltningen utreder i samverkan med stadsdelsnämnderna ett byte av system för bibliotekslån samt för inpassering när biblioteket är obemannat. Som en del av kulturprogrammet planeras kulturhus i Bergsjön och Backaplan. Arbete pågår med e-tjänst för ansökan och antagning till kulturskoleplats. Revidering av riktlinjer för kulturskolan närmar sig slutfasen. Fyra konstgräsplaner planeras för 2015. Idrotts- och föreningsnämnden har påbörjat planeringen av sporthall i Lunden och i fd Fixfabriken i Majorna. Torslandaskolans gymnastikhall har rivits och den nya sporthallen projekteras. Idrotts- och föreningsnämnden har startat en utredning om möjligheten att differentiera föreningsbidragen utifrån socioekonomiska faktorer. Även möjligheten att anpassa bidragen utifrån kvalitativa mått utreds. Bokningsdatabasen BIDA är under utveckling. Intresse finns hos Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 35(64) • • stadsdelsnämnderna att använda BIDA för bl.a lokalbokning och bidragsansökningar. Idrotts- och föreningsnämnden har kommunstyrelsens uppdrag att utreda inomhusbaden i de norra stadsdelarna. Utredningens resultat presenteras i nämndens budget för 2015. Redan nu rapporterar nämnden att Rannebergsbadet och Hammarkullebadet är i dåligt skick. Besöken har minskat med 54 procent på Rannebergsbadet och 30 procent på Hammarkullebadet, troligen genom att Angereds Arena attraherar de boende. Idrotts- och föreningsnämnden bedömer att det inte går att driva anläggningarna vidare utan ökat kommunbidrag. Stadsledningskontoret har kommunstyrelsens uppdrag att utvärdera finansieringsmodellen för Göteborgs Stadsteater AB och stadens museer. Motsvarande uppdrag finns hos VGR:s kulturförvaltning. Stadshus AB har engagerats eftersom Stadsteatern ingår i turism- och kulturklustret. Utredningsarbetet har nyligen påbörjats men beräknas vara slutfört före sommaren. Överväganden om resursnämndsuppdrag Frölunda simhall är resursnämndsuppdrag inom SDN Askim-Frölunda-Högsbo. Simhallen ligger integrerad i Frölunda kulturhus som drivs av lokalnämnden. Stadens övriga simhallar drivs i dagsläget av idrotts- och föreningsnämnden. Beslutet om bolagsöversynen innebar utredningsuppdrag om överföring av Valhallabadet till idrotts- och föreningsnämnden. Eftersom Frölunda simhall börjar bli gammal har lokalnämnden påbörjat en förstudie inför upprustning. Överväganden behöver göras över hur driften av Frölunda simhall ska utformas långsiktigt. Ungdomssatsningen för 16-20 -åringar tillkom efter Backabranden. Fem stadsdelar delar på 23,8 mkr under 2014 för verksamheten som är av skiftande slag. Mycket har förändrats i samhället sedan start och såväl resursnämndsuppdraget som verksamhetens målgrupp och innehåll behöver övervägas. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 36(64) 8 Bebyggelse och bostad Vid detta rapporteringstillfälle uppmärksammas särskilt; strategisk planering, detaljplanering, bygglov, lantmäteri, mark- och bostadsförsörjning samt fastighets- och lokalförsörjning. Kärnuppdraget omfattar dock fler av stadens verksamheter. Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden men också Lokalnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Älvstranden Utveckling AB, Boplats AB och Higab AB har utifrån lagstiftning, sina reglementen och ägardirektiv samt andra policydokument utpekade roller för bostads- och bebyggelseutveckling. Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden har inom kärnverksamheten ansvaret för utvecklingen av bostäder och bebyggelse i hela staden. Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling AB har att utveckla bebyggelse i avgränsade geografiska områden. Fastighetsnämnden, Higab AB, Förvaltnings AB Framtiden och Lokalnämnden ska även förvalta bebyggelse. Samtliga nämnder och bolag har till uppgift att stödja och förstärka stadens arbete med bostadsförsörjning och bebyggelseutveckling. 8.1 Resultat och slutsatser Färdriktningen för stadsutveckling och bostadsförsörjning går fortsatt åt rätt håll enligt beslutade målsättningar. Berörda nämnders och styrelsers verksamhet är i enlighet med reglementen och ägardirektiv. Följsamhet gäller även mål och inriktningar i översiktsplan och andra styrdokument som t ex GR:s strategidokument ”Hållbar tillväxt”. Här finns också förbättringsområden beträffande planering och uppföljning särskilt beträffande social hållbarhet i stadsutveckling. Det pågår även utvecklingsarbete av såväl enskilda nämnder och styrelser som stadengemensamt i processen för social hållbarhet med namnet ”Gör Göteborg mer jämlikt”. Planerings- och bostadsförsörjningsverksamheten har ökat genom höjda politiska målsättningar i bl a byggnadsnämnden och fastighetsnämnden samt ökade leveranser. Framöver är det viktigt att hålla jämn takt för att ge kontinuitet. Hög produktionstakt förutsätter även hög planeringsnivå. Under 2011-2014 förväntas 11 550 bostäder i planer antas och ca 8 220 bostäder färdigställas, istället för målet om 10 000. Den planerade bostadsproduktionen väntas dock öka på sikt till en nivå om ca 3 800 bostäder per år. Bostadsförsörjning har skett i alla stadsdelar även om bostadsbyggande i Angered har varit på en mycket låg nivå. Merparten av bostäderna har byggts i mellanstaden i linje med översiktsplanen och utbyggnadsstrategin. Ett omfattande bostadsbyggande har även skett i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 37(64) Under perioden 2009–2014 kv 3 har totalt ca 10 700 bostäder färdigställts. Prognosen för 2014 är ca 2 000 färdigställda bostäder vilket är enligt fastighetsnämndens prognos i början av året. 3 000 2 500 Prognos 2014 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 Nybyggnad Ombyggnad 2010 2011 Prognos nybyggnad 2012 2013 2014 Prognos ombyggnad Mellan 2006 och 2013 har stadskärnan ökat med 17 435 invånare, vilket är i enlighet med de reviderade mål som antagits i förbundsfullmäktige för Göteborgsregionen i juni 2013 om en ökning i regionkärnan med 45 000 boende och 60 000 arbetsplatser fram till 2030. Även målet för antalet arbetsplatser har nåtts, då det ökat med drygt 22 000. Om de långsiktiga målen ska kunna nås behövs dock en snabbare tillväxt av bostäder och arbetsplatser än de senaste åren. Genom att byggande kommer igång i t ex Centralenområdet, Gullbergsvass och Frihamnen bedömer stadsledningskontoret det möjligt att nå de långsiktiga målen, men utbyggnadstakten behöver öka. Staden står inför stora och komplexa utmaningar i skarpt genomförandeskede i t ex Älvstaden samtidigt som annan stadsutveckling pågår och behöver utvecklas. För att strategier och färdplaner ska vara uppdaterade krävs bevakning av takt och genomförande samt fortlöpande dialog och avstämning mellan politiska nivån och förvaltnings- och koncernledningar. En viktig del utifrån uppsiktsplikt är det arbete som pågår med att kvalitetssäkra investeringsbudgetar och exploateringsekonomin. Pågående arbete berör även frågor om kompetens och bemanning vid genomförande. En nyckelfråga för att klara stadens utmaningar är säkerställande av kompetens och resurser. Både nämnder och styrelser framhåller i rapporteringen kompetensbortfall och svårigheter med att rekrytera personal, trots att aktiva åtgärder vidtagits inom flera verksamhetsområden. Närmare 40 procent av fastighetsbeståndet inom Förvaltnings AB Framtiden är miljonprogrambebyggelse. Upprustningen inom Allmännyttan pågår enligt plan. Enligt Förvaltnings AB Framtiden finns inte något akut eftersatt underhåll, men vissa fastigheter har ett stort planlagt underhållsbehov de närmaste åren. Underhållsåtgärder har hittills skett i mer än 50 procent av miljonprogrammet. För att underlätta kvarboende efter renovering ges bl a kvarboenderabatter. Hyresgäster som inte kan/önskar bo kvar i sin lägenhet erbjuds annat boende i det aktuella bostadsområdet alternativt på annat håll inom allmännyttan. Vid detta rapporteringstillfälle kan inte anges hur stor andel av hyresgästerna som flyttat i samband med renovering. Förvaltnings AB Framtiden avser att ta fram sådana uppgifter. Dialog med hyresgästerna om renovering sker i första hand beträffande inre kvalitetsförbättringar. Boverket har nyligen genomfört en studie om flyttmönster till följd av omfattande Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 38(64) renoveringar i hyresfastigheter och som visar att flyttningar i samband med renovering ligger runt 25 procent. Ofta börjar flyttningarna innan renovering är avslutad och fortsätter även efter. De som flyttar från en renoverad fastighet har en högre sannolikhet att flytta igen. Flyttningarna har ett klart samband med inkomst och de individer som har låga inkomster flyttar i högre grad än de med högre. Även barnfamiljer har en ökad sannolikhet att flytta året för renovering men inte före, vilket kan tyda på att de kan ha svårare att hitta alternativa boenden och att den sociala kostnaden för flytten är större. Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna vilket kan bero på bostadsmarknaden, där ett lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att flytta är också lägre i allmännyttan jämfört med privata ägare. Resultaten i rapporten bekräftar vad som framkommit i några tidigare undersökningar att det finns ett missnöje med renoveringar och hyresgästernas möjligheter att påverka processen är ofta små. Detta leder också till ökade flyttningar. Dock är det även många hyresgäster som vill ha renoveringar och det finns även en stor variation i hur fastighetsägare hanterar renoveringar. Färdigställande av platser i förskolor och skolor under året är i linje med den långsiktiga planeringen. Men under 2014 har bland annat mottagande av nyanlända ökat och kommer att kvarstå på en hög nivå de kommande åren, vilket ökar behovet av platser framförallt inom grundskola men kan bli aktuellt även för gymnasieskolan. Det innebär att takten för att färdigställa platser för förskolor och skolor behöver öka. Inom verksamhetsområdet finns behov av ökad dialog mellan berörda nämnder för ökad samsyn kring den långsiktiga planeringen. Strategisk planering och detaljplanering Den strategiska planeringen är en förutsättning för att mål och utveckling av bostäder, verksamheter, service, infrastruktur och rekreation ska nås enligt översiktsplan och kommunfullmäktiges budget. Den strategiska planeringen ger förutsättningar för detaljplanering och genomförande. Stadsledningskontoret bedömer att de planerande nämnderna behöver stärka den strategiska planeringen med avseende på sociala aspekter och även uppföljningen av översiktsplanen med avseende på de sociala målen. Planering för bostäder är en dominerande fråga och tendensen är allt större detaljplaner med stort bostadsinnehåll. Men även planeringen för infrastruktur och näringslivets behov är omfattande. Målet att producera 3 500 bostäder i antagna/godkända planer i slutet av året. T o m oktober har ca 1 200 bostäder i detaljplaner antagits/godkänts. Målet är höjt för de kommande åren till 4 000 bostäder i antagna/godkända planer. Under 2011–2014 förväntas 11 550 bostäder i planer antas av byggnadsnämnden. Planerna har haft en relativt god spridning över mellanstaden, de centrala förnyelseområdena och centrala Göteborg. Planerna bedöms ha god måluppfyllelse i förhållande till översiktsplanen, även de som ligger i kustnära områden, trots att tillgången till kollektivtrafiken inte är så god som översiktsplanen rekommenderar. Det strategiska arbete som genomförs med klimatanpassningsåtgärder är avgörande för genomförande av planerad stadsutveckling. Åtgärderna omfattar bl a skydd mot höjda vattennivåer och effekter av ökat regn. Staden är väl förberedd, men Länsstyrelsen ställer stora krav på kommunen att klara att genomföra klimatanpassningsåtgärder och har överprövat två detaljplaner. Staden för dialog med Länsstyrelsen för att nå ökad samsyn och har även lämnat kompletterade underlag som nu har bedömts vara godkänt av Länsstyrelsen. Det innebär att detaljplan för Götaverksgatan har vunnit laga kraft och att detaljplan för Skeppsbron är godkänd men kan inte vinna laga kraft i detta läge på grund av att planen är överklagad. Staden och Länsstyrelsen behöver även gemensamt hantera andra målkonflikter som t ex berör buller, luftkvalitetsfrågor och strandskydd. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 39(64) Målet är att alla detaljplaner ska konsekvensbedömas enligt sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA). Formerna och kunskap om hur det kan ske utvecklas kontinuerligt. Bland annat undersöks hur en rutin kan se ut så att resultatet från SKA och BKA kan utläsa av detaljplanernas konsekvensbeskrivningar. Stadsdelarnas och andra facknämnders medverkan och lokalkännedom är en viktig del i utvecklingsarbetet. Flera åtgärder har vidtagits av byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden för att kvalitetssäkra de gemensamma stadsutvecklingsuppdragen (GEM). Till exempel sker samordning av produktionsplanering med prioritering av planer, markanvisningar, fastställande av bostadsinnehåll samt trafiklösningar. Det innefattar tidig bedömning i förhållande till översiktsplanen och sociala/ekologiska konsekvenser enligt budgetmål samt numera även tidig värdering av ekonomisk genomförbarhet. Bygglov, lantmäteri och geodata Varje år tas beslut i 3 600-4 000 bygglovsärenden. 2013 beviljades 260 bygglov för nybyggnation av bostadshus i olika former. Omkring 50 rör flerbostadshus, 10 är tvåbostadshus och resterande avser enbostadshus. Byggloven för flerbostadshus är främst lokaliserade i centrala Göteborg, mellanstaden och de centrala förnyelseområdena, medan enbostadshusen är lokaliserade utanför dessa områden främst mot de kustnära områdena. Under 2013 beviljades bygglov för ca 260 000 m² nya lokaler eller verksamheter. Någon minskning av bygglov till kontor, men ökning för industri och lager. Även bygglov till förskolor, skolor, BmSS har ökat från 2013. Tillkommande verksamhetsyta innebär att ca 5 000 nya arbetsplatser möjliggörs. Lantmäteri är en viktig verksamhet för att skapa genomförbarhet i planerna. Årligen genomförs ca 400 förrättningar och andra lantmäteriuppgifter samt stöd för framtagande av detaljplaner, särskilt nybyggnadskartor. Resultatvolymen avseende förrättningar bedöms svara mot behovet. Geodataprodukter såsom uppdaterade och korrekta kartor är en förutsättning för all stadsplanering. Löpande utvecklingsarbete pågår t ex har större detaljplaneprojekt visualiserats med 3D-modeller i olika planskeden och ökad tillgång till mobila enheter. Visualisering av planer är också ett led i att förbättra kommunikation och dialog med medborgarna. Mark- och bostadsförsörjning Det kommunala planmonopolet och markägandet är strategiska verktyg för att åstadkomma önskad stadsutveckling. Översiktsplanens inriktningar är utgångspunkt för bedömning av såväl lokalisering av markinnehavet som markens utnyttjande. Uppgiften är att utifrån bland annat planeringsmässiga förutsättningar möta behovet av mark för såväl bostäder och verksamheter som infrastruktur och kommunal service. Det förutsätter planering av markförsörjning, exploatering, upplåtelse och förvärv av mark samt förvaltning av mark och byggnader. Markanvisning som strategiskt verktyg fortsätter att utvecklas: en revidering av markanvisningspolicyn har skett. Älvstranden Utveckling AB och fastighetsnämnden har utvecklat en gemensam markanvisningsprocess som innebär att fastighetsnämnden är ingången för aktörer som vill bygga på kommunal mark oavsett om marken ägs av kommunen eller Älvstranden Utveckling AB. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 40(64) Nyligen har markanvisning lämnats till två exploatörer där Förvaltnings AB Framtiden är en av dem som ska bygga bostäder i Frihamnen till lägre hyra. Modellen prövas nu med målsättningen att på sikt användas vid fler marktilldelningar. Ett annat exempel är ett pilotprojekt där markanvisning getts med sociala kvalitetskrav till en exploatör som ska bygga miljö- och klimatanpassade kontorslokaler i Gårda. De sociala kvalitetskraven omfattar bl a insatser som kan vara stöd för ungdomar och unga vuxna i utbildning och för deras förankring i arbetslivet. För att bättre möta näringslivets önskemål om planlagd mark pågår utveckling av nya verksamhetsområden längs norrleden för industri, blandade verksamheter och logistik. Även en ny modell prövas där försäljning av planlagd mark sker till projektutvecklare som ställer i ordning marken, bygger och hyr ut färdiga lokaler till mindre och medelstora företag. I Göteborg fanns det knappt 269 000 bostäder vid slutet av 2013. Drygt hälften av alla bostäder var hyresrätter, varav allmännyttan utgör strax under hälften, 26 procent bostadsrätter och 19 procent äganderätter (småhus). Av hyresrätterna är 9 700 studentbostäder och 6 000 äldreboenden eller bostäder för personer med funktionsnedsättning. Bostäder byggda sedan 2001 utgör sex procent av alla bostäder. Tillskottet från nyproduktionen innebär därmed en långsam men kontinuerlig förändring av det totala bostadsbeståndet. Antalet färdigställda bostäder förväntas uppgå till ca 8 220, istället för målet om 10 000 bostäder under mandatperioden. Det främsta skälet till att målet inte nås är en effekt av finanskrisen och lågkonjunkturen 2008/2009 som innebar att färre bostäder påbörjades under år 2009, något som direkt påverkat antalet färdigställda bostäder under såväl 2010 och 2011. Därutöver kan stadsledningskontoret konstatera att de bedömningar som gjordes i början av 2000-talet av det långsiktiga bostadsbehovet varit för lågt, vilket också påverkat måluppfyllelsen. Vid den tidpunkten fanns ca 2 000 lediga lägenheter vilket kan ha påverkat bedömningarna. Förvaltnings AB Framtiden har uppdraget enligt ägardirektivet att bidra till stadens bostadsförsörjning. Under 2014 kommer 306 bostäder, varav 290 hyresrätter och 16 bostadsrätter vara inflyttningsklara. Under 2015 är prognosen 535 hyresrätter och 63 bostadsrätter och egna hem, vilket ger goda förutsättningar för att på sikt nå målet om 1 200 bostäder per år. Koncernens målbild är att 2019 uppnå en nivå om 1 000 hyresrätter per år. De åtgärder som görs idag för att möta bostadsbehovet ger resultat men först på längre sikt. Prognosen för kommande år visar en successiv ökning till en nivå om 3 800 bostäder per år för perioden 2019 och framåt. Därutöver har beslut om ytterligare åtgärdspaket skett för att bättre möta bostadsbehovet. Målet är att få fram 7 000 bostäder fram till 2021, utöver planerad bostadsvolym. Sammantaget innebär planerade och tillkommande uppdrag att inom relativt kort tid skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande om ca 4-5 000 bostäder per år, vilket innebär stora utmaningar för stadens verksamheter. För att målsättningarna ska klaras måste också de marknadsmässiga förutsättningarna finnas. Det är komplext att bedöma hur stort bostadsbehovet och efterfrågan på bostäder är. Utgångspunkter för beräkningarna, befolkningsmässiga eller marknadsmässiga skiljer sig åt och ger olika resultat. I förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning i Göteborg, som tagits fram av fastighetsnämnden, görs en djupgående analys om behovet på bostadsmarknaden. Grovt anges behovet till 3–4 000 bostäder per år, vilket är det högsta i Göteborg sedan miljonprogrammet. Vidare har nämnden utrett förutsättningar för ökad Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 41(64) bostadsproduktion till 5 000 bostäder per år samt som alternativ 3 000 respektive 10 000 bostäder per år. I utredningen har även ingått att belysa vad som krävs för att behålla produktionstakten vid en lågkonjunktur. De båda underlagen ger förutsättningar för initiativ och långsiktig planering beträffande bostadsförsörjning i Göteborg. Enligt plan- och bygglagen har kommunen ansvar för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i stadens publika lokaler och offentliga miljöer. Kommunstyrelsen har även gett uppdrag under 2011 att samtliga enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. I uppdraget ingår att information om tillgänglighet ska finnas på stadens webbplats. Ansvar för att inventering sker och åtgärder vidtas ligger hos respektive nämnd och styrelse. Fastighetsnämnden har uppdrag att vara processledare för det angivna målet. Idag är 80 procent av stadens totalt 3 100 verksamhetslokaler och offentliga platser inventerade när det gäller tillgänglighet och knappt 40 procent av tillgänglighetsinformationen har publicerats på webbplatsen. Inventeringen väntas vara klar i slutet av 2015. Vid motsvarande mätning 2013 var ca 50 procent av lokalerna inventerade. Merparten av fackförvaltningarna som deltar är klara med inventeringen. Hos social resursförvaltning kvarstår inventering av hälften av lokalerna. Av stadsdelarna är fyra SDN klara, fyra har 30 procent kvar att inventera och två SDN har 60 procent kvar att inventera. Frågan behöver prioriteras högre hos de nämnder som har inventering kvar att genomföra. Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning I stort hålls stadens unika kulturmiljöer och byggnader i gott skick genom planerat underhåll och särskilda vård och underhållsplaner. Kulturnämnden har i rapporteringen angett att ett upprustningsbehov av bl a Rhösska museet är särskilt angeläget. Higab AB har inlett en förstudie. Bolaget har även särskilda uppdrag såsom att uppföra en ersättningsarena för Rambergsvallen. Projektet följer enligt plan och beräknas vara klart fram till sommaren 2015. Som en följd av kommunfullmäktiges beslut med anledning av bolagsöversynen har Higab AB med tillhörande dotterbolag uppdrag att ta fram förslag som syftar till renodling och effektivare utnyttjande av fastighetsbeståndet. I uppdraget ingår att se över ägardirektiven och ta fram förslag som avser förutsättningar för effektivare samarbete och gemensamma funktioner. För närvarande pågår arbete med att planera och tidssätta uppdragen vilket förväntas vara klart i slutet av 2014. För stadens långsiktiga planering av verksamhetslokaler beträffande förskola och skola, äldreomsorg och boende med särskild service (BmSS) har lokalsekretariatet tagit fram en lokalförsörjningsplan fram till 2025. För förbättrad planering av behovet införs ett nytt IT-stöd gällande lokalförsörjningsplanering gemensamt med stadsdelarna som bygger på befolkningsprognoser, mätning beträffande utfall av elever och barn samt verksamhetsplaner. Systemet tas i drift under 2015. Färdigställande av platser i förskolor och skolor under året är i linje med den långsiktiga planeringen. Men under 2014 har mottagande av nyanlända ökat och kommer att kvarstå på en hög nivå de kommande åren, vilket ökar behovet av platser framförallt inom grundskola men kan bli aktuellt även för gymnasieskolan. Det innebär att takten för att färdigställa platser för förskolor och skolor behöver öka. På kort sikt kan förskolors och skolors behov av platser ordnas genom inhyrning och tillfälliga paviljonger. Det finns även viss beredskap att hantera akuta behov enligt lokalsekretariatet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 42(64) Under året har 696 platser färdigställts för förskolor. Återstående platser för innevarande år färdigställs under 2015 tillsammans med tidigare planerade platser för nästa år. När det gäller skollokaler har fem inhyrningar skett för grundskola och en för gymnasieskolan under 2014. Inga större skolprojekt kommer att bli klara under året men det pågår ett antal stora om-, till- och nybyggnationsprojekt som beräknas färdigställas under perioden 2015-2018. Projekten på Annedalsskolan (Majorna-Linné) och Bergsgårdsskolan (Angered) ligger närmast i tiden och förväntas färdigställas under 2015. När det gäller gymnasieskolan har en inhyrning skett under året och en förstudie pågår görs kring hur lokalerna kan användas mer effektivt vid Hvitfeldtska gymnasiet. Nybyggnation av gymnasieskolor är inte aktuellt för närvarande. Beträffande boende med särskild service (BmSS) är behovet fortsatt stort. Under 2014 färdigställs 72 bostäder (BmSS) i 12 olika objekt. För att balans mellan efterfrågan och tillgång ska nås de kommande åren behöver planeringsnivån höjas. Se vidare under reslutat och slutsatser för funktionshinder i avsnitt 6.1. Stadsledningskontoret ser behov av ökad samsyn och helhetssyn mellan berörda nämnder i den långsiktiga planeringen för verksamhetslokaler. Det behövs även mer samordning för ökad kostnadseffektivitet och bättre resursutnyttjande. Bland annat lokalsekretariatet arbetar vidare med att stärka samarbetet mellan berörda förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 43(64) 9 Trafik Kommunens kärnverksamhet vad det gäller trafik har definierats som att kommunen ska skapa förutsättningar för medborgarna och näringslivet att transportera sig inom ramen för god trafiksäkerhet och minskade miljöstörningar. Det är många aktörer, utöver kommunen, som har ansvar inom trafikområdet. Olika delar av transportsystemet i Göteborg finansieras, planeras, förvaltas och byggs av de olika aktörerna - kommunen, regionen och staten. Behovet av mobilitet har ett starkt samband med stadens och regionens strukturer och utveckling. Transportinfrastrukturen är en förutsättning för att kunna bygga den attraktiva staden och för att kunna hantera centrala frågor som miljö, klimat, tillväxt och bostadsförsörjning. Denna uppföljning omfattar trafiknämnden och färdtjänstnämnden. 9.1 Resultat och slutsatser Ökad genomförandetakt inom stadsutvecklingsområdet Inom stadsutvecklingsområdet står staden inför en ökad genomförandetakt av planer i samverkan med bland annat Trafikverket som en kraftfull aktör. Detta ställer krav på stadens organisation, bemanning och kompetens samt interna och externa samordning. Trafikkontoret visar i sin rapportering svårigheterna med att hitta kompetens inom tidiga planeringsskeden, detaljplaneverksamheten samt kvalificerade projektledare inom området projektera och bygga. Detta riskerar att få konsekvenser för att staden ska klara av de många gånger komplexa projekten som ska genomföras. Genomförbarhet och ekonomiska bedömningar behöver klargöras i ett tidigare skede. Trafiknämnden framför också den viktiga slutsatsen att det är det spännande uppdraget inom samhällsbyggnadsområdet, att medverka i stadsutvecklingen, som gör staden till en attraktiv arbetsgivare. Ett samordnat arbete, KomFram Göteborg, tillsammans med Trafikverket och Västtrafik, startas för att säkra en hög tillgänglighet för människor och gods i samband med den byggaktivitet som kommer att ske med start 2016 och som har stark påverkan på trafik och framkomlighet. Regeringen beslutade den 1 juli 2014 att en särskild utredare, som ska fungera som förhandlingsperson, ska ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö m m, den så kallade Sverigeförhandlingen. Utöver stambanorna ska också ökat bostadsbyggande och cykelfrågor behandlas. Detta har stor betydelse för Göteborgs behov av ett ökat bostadsbyggande och en utvecklad infrastruktur. Sverigeförhandlingen har en tydlig regional dimension för förbättrad och resurseffektiv arbetspendling. En angelägen fråga för staden, med en regional dimension, är behovet av bussdepåer. Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret behöver i samverkan med regionala aktörer verka för depåer på kort och lång sikt. Befintliga depåer i Gullbergsvass och Frihamnen ligger i områden som ingår i planerna för Centrala Älvstaden och som inom snar framtid kommer att tas i anspråk för utveckling av blandad stadsbebyggelse. Den nya kollektivtrafikmyndigheten har kommit igång. Förslag finns på ny organisering av delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen där strategiska kollektivtrafikfrågor lyfts för att stärka sambandet regional planering och infrastruktur. Förslaget innebär att Förbundsstyrelsen utser representanter till VGR:s regionala kollektivtrafikråd. GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att vara Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 44(64) beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Strategiska kollektivtrafikfrågeställningar lyfts även till förbundsstyrelsen. Förslaget är för närvande på remiss hos berörda myndigheter och kommuner. Förändrad färdmedelsfördelning Under årets första nio månader pekar stämplingsstatistiken på ett minskat resande i Göteborgs stadstrafik med 4 procent jämfört med samma tidsperiod förra året. Spårvagnsresandet har minskat med 8 procent medan bussresandet har varit oförändrat. Resandet med båt har ökat med 12 procent under samma tidsperiod. Västtrafik påpekar att beräkningen av antalet delresor med spårvagn är osäker eftersom stämplingsbenägenheten är väldigt låg. Undersökningar visar på en stämplingsbenägenhet på 17 procent. Stämplingsbenägenheten avser hur stor andel av resenärerna som registrerar sitt färdbevis vid påbörjad resa (oavsett om de har giltigt färdbevis eller inte). Det ska alltså inte förväxlas med så kallad "fuskåkning”, som är en betydligt lägre andel. Under de först nio månaderna har biltrafiken i Göteborg ökat med 3-4 procent jämfört med samma tidsperiod förra året. Ökning av trafiken ses även nationellt och är för den senaste 12-månadsperioden 2,5 procent. Vad ökningen beror på är svårt att säga men det finns en rad tänkbara faktorer som en förbättrad konjunktur och lägre bränslepriser. Tidigare rapportering av cykeltrafikutvecklingen för kvartal 2/2014 innehöll ett beräkningsfel, tidigare rapporterad ökning på 29 procent ska vara en ökning med 9 procent. Beräkningsfelet berodde på att två veckor i juni dubbelräknades vid cykelräknestationerna. Två veckors dubbelräknade passager ger så stora skillnader eftersom det är få mätpunkter och dubbelräkningen har skett under en period med höga cykelflöden. Cykelolyckorna har ökat. Antalet skadade cyklister varierar något över åren. När det gäller skadade i singelolyckor tycks det vara ett större antal skadade under första halvåret 2014 jämfört med föregående år och störst är förändringen i gruppen måttligt skadade. Även om det är ovanligt att personer omkommer i singelolyckor har en cyklist omkommit under första halvåret 2014. Gröna transporter Miljöanpassningen av fordonsflottan har tagit stora steg framåt. Från januari till september 2014 registrerades 2 411 nysålda miljöbilar, en fördubbling jämfört med samma period 2013. Miljöbilar utgör 20 procent av nyregistrerade personbilar i Göteborgs kommun jan-sept. Trafikkontoret arbetar tillsammans med Göteborgs godsnätverk med att utveckla samordnad varudistribution i tätort med elfordon. Detta är en optimeringsåtgärd för att minska antalet fordonsrörelser till butiker och kontor som då resulterar i ökad samhällsnytta men också ökad service till näringsidkarna. Drift och underhåll Ökade volymer i samband med utvidgningar och nyexploateringar samt ökade krav vid utformning av gator och torg leder till ökade kostnader för drift och underhåll av det offentliga rummet. Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom branschen varit betydligt högre än för samhället i övrigt. Trafiknämnden lägger över en halv miljard per år på drift och underhåll. Av budgeterade medel är 50 procent tillsyn och skötsel. 20 procent går till reparationer och 30 procent till planerat underhåll. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 45(64) Oförutsedda händelser Trafikkontoret lyfter fram att det finns risker, framför allt kopplat till att det inte finns något utrymme för att hantera oförutsedda händelser, främst inom drift- och underhållsverksamheten och oförutsedda händelser beroende på väderförhållandena. Försäkringsfrågor är en angelägen fråga med tanke på de komplexa stadsbyggnadsprojekt som staden står inför. Stadsledningskontoret menar att staden behöver arbeta mer med försäkringsfrågor med tanke på bland annat risk för intäktsförluster och ökade kostnader för kollektivtrafik. Färdtjänsten Resandet med färdtjänsten ökar, som en följd av den politiska inriktningen att öka möjligheten att få fler resor i sitt grundtillstånd och att kunna ansöka om extra resor. Efter 10 månader har antalet färdtjänstresor till och med oktober har ökat med 8,2 procent jämfört med samma period 2013. Det betyder 39 000 fler utförda färdtjänstresor än budgeterat och 36 000 fler resor än föregående år. Prognosen visar totalt 575 000 vid årets slut. 2013 utfördes 536 000 resor. För 2015 bedömer färdtjänsten att ekonomin kommer att klara detta men kommer på sikt 2016-2017 att bli en svår utmaning. Hur ekonomin och verksamheten kommer att utvecklas är en stor fråga för färdtjänsten framöver. Resenärer är överlag nöjda med verksamheten men det finns områden där det brister, t ex att bilarna inte kommer i tid och förarnas bemötande. Färdtjänstförvaltningen har sedan flera år en strategi att färdtjänstresor i möjligaste skall flyttas över till flexlinjen. Målet för 2014 är att 31,7 procent av färdtjänstresenärernas resor ska ske i flexlinjen. Antalet resor med flexlinjen har ökat med nästan 2 000 eller 1 procent. En desto större ökning av resande har dock skett i den ordinarie färdtjänsttrafiken. Andel resor färdtjänstresenärerna gjort med flexlinjen har därför minskat från 30,7 procent under 2013 till 29,6 hittills i år. 2012 var siffran 30,4 procent och 2011 var den 27,5 procent. Färdtjänstförvaltningen samarbetar med trafikkontoret angående att minska förbrukningen av fossila bränslen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 46(64) 10 Klimat och miljö Miljö- och klimatnämnden, Kretslopp och vattennämnden men också bolag som Gryaab AB, Renova AB och Göteborg Energi AB, har utifrån olika perspektiv och genom sina reglementen och ägardirektiv utpekade roller för stadens hållbara utveckling inom miljö- och klimat området. För t.ex. miljö- och klimatnämnden ligger det helt inom kärnverksamheten medan andra nämnder och bolag har till huvuduppgift att producera tjänster och produkter inom bl.a. avfallshantering, vatten och avlopp samt energi. Miljöaspekten i den delen av kärnverksamheterna har olika tydlighet i uppdragen. Exempel på andra nämnder med koppling till stadens miljö- och klimatarbete är Parkoch naturförvaltningen och konsument- och medborgarservice. 10.1 Resultat och slutsatser Tillsyn är en viktig del i miljöarbetet En primär uppgift för miljö- och klimatnämnden är myndighetsutövning med stöd av framför allt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsavdelningen har förändrat sina kontrollbesök till en mer reviderande metodik vilket innebär att i större utsträckning se om företagen har ett systematiskt sätt att arbeta för att minimera de risker som finns i verksamheten. Inom miljö- och klimatnämndens miljöbalkstillsyn pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att tillsynen ska vara effektiv och rättssäker. Exempel på detta är arbetet med riktad/förebyggande fastighetsägartillsyn som ett försök att förhindra att problem uppstår i inomhusmiljön, vilket i förlängningen leder till färre klagomål på bostadsmiljö. Specifika tillsynsveckor är ett annat exempel på effektivisering av tillsyn och inom avfallshantering har miljöförvaltningen samarbetat med Polisen, Länsstyrelsen och Tullen. Genom tillsynsprojektet Energieffektiva företag i väst har miljöförvaltningen haft ett bra samarbete med energioch klimatrådgivarna på konsument- och medborgarservice. Tre nya e-tjänster blivit klara, t ex anmälan om värmepump och bergvärme, och man beräknar att ytterligare fem kommer att bli klara under året. Vatten, avlopp och avfall Klimatförändringar kan medföra flera olika effekter på VA-nätet, t ex. försämrad dricksvattenkvalitet, källaröversvämningar, nödavledning och energiförbrukning påverkas av mängden nederbörd och vattnets temperatur. Kvaliteten på dricksvattnet i Göteborg är god och omfattande långsiktiga åtgärder pågår och planeras för att öka säkerheten. Klagomålen på lukt och smak har dock varit mycket fler än vanligt, 178 jämfört med 86 år 2013, på grund av den höga vattentemperaturen i somras. Göteborgs utläckage av dricksvatten är högt i jämförelse med Sverigesnittet och åtgärder vidtas för att minska läckaget men ännu syns inga varaktiga trendbrott. Den hittills låga nederbördsmängden i år har varit positivt för källaröversvämningar och energiförbrukning. Däremot har oktober varit mycket regning vilket t ex har lett till en del nödavledning av spillvatten. Långsiktigt bedöms förnyelsetakten på avloppsledningsnätet behöva öka till 0,25–0,3 procent från dagens nivå om 0,17 procent. En del av det planerade underhållet har fått anpassas till stadens exploatering och inte till de ledningar som har sämst kondition. Mål på lång sikt Prognos 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Läckage (m3 per km ledning och år) 14 21,6 21,6 19,8 19,7 Antal källaröversvämningar (st.) 40 - 207 53 196 Mängden tillskottsvatten som behandlas på Ryaverket är ökande, andelen är också hög Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 47(64) jämfört med Sverigesnittet. En bred dialog inom staden pågår liksom flera projekt som syftar till att få till en minskning av tillskottsvattnet. Om inte mängden minskar kan kompletterande reningsanläggningar behövas, Gryaab har under året lämnat in en begäran om markanvisning till fastighetskontoret. Driftresultaten för avloppsreningen har varit goda. En ny anläggning för kväverening kommer att tas i drift under 2016 för att klara framtida krav. Det finns starka kopplingar mellan reningsresultat och tillskottsvatten enligt ovan. Dagvatten i bebyggd miljö hanteras i stadens planering och förvaltning med utgångspunkt bland annat från den egna handboken ”Dagvatten så här gör vi”. Ansvarsfrågor bl.a. kring anläggningar och drift är däremot inte helt lösta. Ansvarsgränser och samverkansmöjligheter med ansvariga för såväl privat mark som allmänna platser och väghållning behöver klarläggas. Under året har det fattats beslut om att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vatten och klimatanpassning, arbete kommer att ske i samverkan mellan de planerande förvaltningarna. Avfallsmängderna (säck- och kärlavfall) fortsätter att minska, dock i en långsammare takt än tidigare år, och beräknas bli lägre än budget. Insamlingsarbetet, för kretslopp och vatten, mätt som utställd behållarvolym ökade med 1,4 procent mellan oktober 2013 och oktober 2014. Renova rapporterar dock att avfall till sortering ökar vilket de anger är en konjunkturmätare. Dessutom ökar grovavfallet från både hushåll och verksamhetskunder och där är det främst tryckimpregnerat trä. Klimat och energi Göteborg Energis volym levererad fjärrvärme understeg periodens budget, främst beroende på varmt väder under årets första kvartal. El producerad vid Rya kraftvärmeverk understeg periodens budget, vilket även årsprognosen indikerar, beroende på dels den varma inledningen på året och dels fortsatt förväntade låga elpriser som inte gör det lönsamt att utnyttja produktionskapaciteten där. Renova producerar mer el och värme än budgeterat och effektivitetsmåttet energi per transporterat ton avfall visar också på en positiv trend. Av Göteborg Energi producerad volym vindkraft beräknas för helåret bli i nivå med budget. Flera av stadens verksamheter arbetar för att öka produktionen av biogas. För Göteborg Energi har dock biogasproduktionen underskridit budget samt att helårsprognosen har sänkts. Den främsta förklaringen är GoBiGas då någon leverans av biogas inte beräknas ske under år 2014. (GWh) Biogas från Göteborg Energi, inklusive Ryaverket Biogas från Ryaverket Utfall oktober 2014 Budget oktober 2014 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 120 214 149 258 141 118 70 70 67,7 67,3 Som jämförelse till biogasproduktionen i tabellen ovan förväntas GoBiGas producera 160 GWh när anläggningen tas i drift. 1 700 GWh biogas producerades i Sverige år 2013 varav ca 278 GWh kom från Västra Götalandsregionen. Produktionen ökar i regionen men tyvärr går inte den regionala efterfrågan upp i samma takt. Under perioden har insamlingen av matavfall ökat med 9 procent jämfört med Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 48(64) motsvarande period 2013. Det förädlas till biogas på anläggningar i regionen efter att ha passerat Renovas förbehandlingsanläggning. Matavfallet genererar knappt 12 GWh biogas per år. För att öka uttaget av biogas per insamlad mängd avfall har kretslopp och vatten i samarbete med Renova gjort en förstudie på en torrötningsanläggning. Förstudien visar att den skulle kunna ge 70 procent mer biogas per insamlad mängd avfall. Utländsk biogas som erhåller produktionsstöd i hemlandet, kan importeras via naturgasnätet och säljas i Sverige. Ett beslut från Energimyndigheten att biogas importerad via naturgasnätet inte ska erhålla skattebefrielse i Sverige är överklagat. Utöver det så kan ev den skattebefrielse som utlovats gälla till 2020 stoppas redan vid utgången av 2015 då EU inte vill godkänna den. Detta skulle ge mycket stora effekter på branschen då stora investeringar är gjorda och det riskerar att få påverkan på stadens målsättningar. Staden bör verka för ett undantag från EU:s bestämmelser till dess att ett lämpligt alternativt stöd för biogasen finns på plats. Rötresten från matavfallet är av sådan kvalitet att den kan återföras till jordbruket som gödselmedel. Gryaabs produktion av REVAQ-certifierat slam har de senaste åren ökat och uppgår hittills under 2014 till 11 000 ton vilket är något bättre än det egna målet samt en ökning med föregående år om 3 300 ton. I september beslutade kommunfullmäktige om ett klimatstrategiskt program som även innehåller stadens energiplan. För framgång i stadens klimatarbete är det viktigt att stadens verksamheter inkluderar strategierna i ordinarie verksamhet. Miljö- och klimatnämnden följer årligen upp stadens energieffektiviseringsstrategi. Enligt nämndens analys är energieffektiviseringstakten inom fastigheterna inte tillräcklig. Som en miljöprogramsåtgärd pågår en utredning om kalkylförutsättningar för stora energirenoveringar som visar att frågan är komplex och att den hanteras olika bland stadens aktörer. Miljöförvaltningens slutsats är att det inte finns en lösning utan staden behöver arbeta på flera områden för att driva arbetet framåt. Förvaltnings AB Framtiden konstaterar att genom effektiviseringar och omställningar till fjärrvärme har koldioxidbelastningen från Framtidens verksamhet minskat. Sedan 1990 har Framtiden effektiviserat sina fastigheter med en minskning av energianvändningen per kvadratmeter med 35 procent. Som ett led i att uppfylla stadens mål att öka energieffektiviteten till 2020 driftoptimeras lokalförvaltningens fastigheter. Ett första resultat visar att de sparar 6 procent el och 8 procent värme. Klimatprogrammets strategier bör föras in i ett tidigt skede i stadsutvecklingsarbetet. Step up är ett pågående Smart Citiesprojekt som handlar om hur energifrågan kan länkas samman med stadsutvecklingsfrågan, framför allt i den fysiska planeringen. En tanke i projektet är att försöka implementera klimatprogrammets intentioner i arbetet med Älvstaden. Kundnöjdhet och kvalitet Avfallsinsamlingen hos göteborgarna fungerar väl. Entreprenörerna utför sitt insamlingsarbete med rekordfå klagomål (452 jämfört med 1 341 under samma period 2013). Renova samlar in avfall hos flera andra delägarkommuner också, med ökande kvalitet. Kunder och brukares nöjdhet med servicen inom vatten, avfall och energi är generellt relativt hög. Flerbostadshusägare är dock något mindre nöjda med avfallshanteringen än andra kundgrupper. 65 procent anser att de är nöjda eller mycket nöjda, vilket är i nivå med förra året, och bara 2 procent säger att de är missnöjda. Kretslopp och vatten uppmärksammar detta och har fokus på flerbostadshusägare där man t ex i ett projekt i Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 49(64) samverkan med Förpacknings- och tidningsinsamlingen arbetar för att få ökad fastighetsnära insamling för att få ökad återvinning. Ökad tillgänglighet är också viktig då det ger en ökad nöjdhet. Prognos 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 675 1 507 2 750 2 047 1 521 Klagomål på avfallshämtning i Göteborg (st) Nio av tio boende i flerbostadshus har högt förtroende för hur vattenförsörjningen sköts och drygt åtta av tio är nöjda med avfallshanteringen. De som har fastighetsnära hämtning är nöjdare. För boende i småhus visas resultaten i tabell nedan. Mål 2014 2013 2012 Andel villaboende som är nöjda avfallshantering (%) 2) 90 82 87 81 Andel villaboende som är nöjda med vatten och avlopp (%) 2) 90 89 87 87 Nöjd kund index privatkunder elnät, elhandel, fjärrvärme 1) e/t e/t 71 73 2011 66 1) Senaste mätningen från slutet av år 2013. 2) Kunder som är nöjda eller mycket nöjda Nils Holgerssonundersökningen som visar den sammanlagda kostnadsutvecklingen för energi, avfall och va (flerbostadshus) visar att Göteborg har haft en lägre ökningstakt än andra större städer i Sverige de senaste tio åren. Bilden, från Nils Holgerssonrapporten 2014, visar sammanställningen av totala kostnader (va, avfall, el och fjärrvärme) för landets tio största kommuner avseende flerbostadshus. Pris är inte ett heltäckande mått på kommunens tjänster och inom va-branschen har man Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 50(64) nu tagit fram att Hållbarhetsindex. Göteborgs resultat är relativt gott på flera parametrar. Mer heltäckande jämförelser görs även på avfallssidan för att mäta verksamhetens effektivitet och då är bedömningen att Göteborg ligger väl till i förhållande till andra större kommuner. Buller, luftkvalitet och grönt I februari fastställde kommunfullmäktiga åtgärdsprogrammet mot buller och arbetet med åtgärder har nu kommit igång. Miljöförvaltningen har under året uppmärksammat ett flertal planerade bostäder ligger i områden med bullernivåer som överskrider riktvärdena i stadens bullerpolicy och/eller där luftkvaliteten är sådan att någon av miljökvalitetsnormerna överskrids. Förvaltningen pekar på att det saknas strategier för hur dessa frågor ska hanteras och att det är därför viktigt att arbetet med ny bullerpolicy blir klart men även att det är angeläget att arbeta med hur staden ska hantera luftfrågan i samband med en förtätning i centrala lägen. Park och natur konstaterar att på den parkoch naturmark som förvaltningen redan ansvarar för ökar markanvändningen när staden förtätas och fler göteborgare ska använda ytorna. En ökad användning ställer krav på en högre skötsel och fler underhållsåtgärder. Övriga frågor värda att uppmärksamma Staden har sedan i våras en kemikalieplan som är en konkretisering av åtgärderna i miljöprogrammet. Ett kemikalieråd ska vara navet i det strategiska kemikaliearbetet. Arbetet har påbörjats genom att planen kommunicerats internt i staden och externt och miljöförvaltningen arbetar tillsammans med upphandlingsbolaget om innehållet i upphandlingar och avtal så att de följer kemikalieplanen. Det finns stort fokus på minskat läckage från nedlagda deponier. Mest komplicerad är frågan om bortkoppling av lakvatten från spillvattennätet. Detta kräver lokala reningsanläggningar som innebär betydande investeringar för staden. På Brudaremossen kommer det under det kommande halvåret finnas en mindre pilotanläggning på plats för att testa reningstekniker. Utredning om lämpliga utsläppspunkter för det renade vattnet pågår. Dessutom har ett arbete med en hållbarhetsanalys i samverkan med Gryaab, Renova (Tagene) och Ale kommun (Sörmossen) påbörjats för att ta fram beslutsunderlag som belyser hygieniska, ekonomiska, sociokulturella och miljömässiga aspekter. Det finns utsläpp i Välenviken och mätningar av sediment och fauna visar på mycket höga halter av metaller och flera organiska ämnen. Några fiskarter överskrider gränsvärden för vissa ämnen och bör inte konsumeras för ofta. Dialog pågår nu med tillsynsmyndighet. Det behöver göras ytterligare undersökningar av Näsets mudderdeponi och på dagvatten som mynnar i viken då dessa är troliga utsläppskällor. Kontrollprogrammet för deponin behöver ses över eftersom det inte visat på föroreningsspridning tidigare. Staden växer och det skapar behov av rätt kompetens, det finns en fortsatt svårighet att rekrytera inom vissa marknadsutsatta yrken. Kretslopp och vatten har ett fortsatt behov av kompetens och resurser, främst ingenjörer, för att klara framtida utmaningar med stora investeringsprojekt samt deltagande i stadens utvecklingsarbete kring klimatanpassning, resurshushållning och hållbarhet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 51(64) 11 Näringsliv och turism Göteborgs stad har en rad olika verksamheter som sorterar under rubriken näringsliv. Den gemensamma nämnare som finns mellan alla verksamheterna är att de bidrar till att skapa arbetstillfällen och utvecklar Göteborg som attraktiv stad. Stadens näringslivsinriktade bolag har stort fokus på turism, evenemang och logistik. Göteborg & Co, Got Event AB, Liseberg AB och Göteborgs hamn har viktiga uppgifter för att utveckla dessa branscher. Genom BRG skapas förutsättningar för hela näringslivet att utvecklas i regionen. 11.1 Resultat och slutsatser Företagande och arbetstillfällen Göteborgs stad har under de senaste åren jobbat intensivt med olika aktiviteter som syftar till att göra det enkelt och attraktivt att driva företag i Göteborg. Ett viktigt led i detta är att samtliga tillståndsgivande förvaltningar nu mäter kundnöjdheten löpande istället för vart annat år som gjorts tidigare. Det är i dagsläget oklart om de insatser som hittills genomförts är tillräckliga för att nå målet att Göteborgs företagsklimat ska rankas högst i bland landets storstadsregioner Under 2013 startades det totalt i Göteborgsregionen 7 528 nya företag. Nya företag är en förutsättning för att regionen ska kunna utvecklas. För Göteborgs kommun har utvecklingen sett ut enligt följande: År 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2012 2013 Göteborg 3 928 3 727 3 865 4 428 4 588 4 865 4350 4588 Totalt antal startade företag i Göteborg årligen(Källa: tillväxtanalys): Ett högt nyföretagande skapar goda förutsättningar för nya arbetstillfällen. Under 2013 startades det 12,2 nya företag per 1 000 invånare inom Göteborgsregionen (GR) vilket är en liten förbättring jämfört med året innan (11,8). Göteborgs kommun ligger i topp bland regionens kommuner avseende antal nystartade företag per 1 000 invånare. Däremot så ligger Göteborg en bit efter såväl Stockholm som Malmö, vilket framgår av tabellen nedan: År 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2012 2013 Göteborg 11,6 10,9 11,1 12,6 13,1 13,8 12,3 12,9 Stockholm 16,2 16,4 16 18 19 20,3 18,4 17,6 Malmö 11,8 11,3 13 13,9 14,5 15,3 13,9 14,2 Totalt antal startade företag per 1 000 invånare och år (Källa: tillväxtanalys) Bristen på kontorslokaler och övriga verksamhetslokaler är stor i Göteborg. Det är framför allt mindre lokaler i storleksklassen 25-150 kvm som efterfrågas. BRG har utvecklat en lokaldatabas över lediga lokaler som möjliggör en överblick över fastighets- och lokalmarknaden i regionen. Databasen har ca 20 000 besökare/år. Logistiknäringen Göteborgs hamn har en särställning som hamn i Sverige och skapar därigenom förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Hamnens verksamhet genererar direkt och indirekt ca 22 000 arbetstillfällen inom regionen så hur verksamheten utvecklas har stor betydelse. Dessutom har närlokaliserad industri såsom Volvo Car Corporation och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 52(64) Volvo Trucks stor fördel av att vara lokaliserade i hamnens närhet. Containervolymerna har i år minskat med 5 procent under årets första nio månader. Hamnen reviderar därför ner sin helårsprognos till 840 000 TEU (tjugo fots container) jämfört med utfall 2013, 858 000 TEU. De minskade volymerna innebär att Göteborgs Hamn tappar marknadsandelar relativt övriga Svenska hamnar. Ro/ro volymerna utvecklas positivt och ökar med 3 procent. Prognosen för helåret är 540 000 enheter vilket innebär en oförändrad volym jämfört med föregående år. Hanterade nya bilar har ökat med 9 procent. Prognosen är 160 000 bilar vilket är i nivå med utfall 2013. Besöksnäringen och stadens nöjesindustri Rese- och turismindustrin är en viktig näring för regionen. Den inresande turismen genererade under 2013 en turistekonomisk omsättning på 14,3 miljarder och sysselsatte knappt 13 000 årsarbetare inom Västra Götaland. (Källa: Västsvenska turistrådet). Omsättningen fördelas enligt följande (miljarder kronor): logi 3,8 restaurang, 3,7 shopping 2,6 transporter 1,6 livsmedel 1,4 aktiviteter 1,2. Antal gästnätter på hotell och vandrarhem är ett bra övergripande nyckeltal för näringen. Göteborg & Co uppger att destinationen har 22 år av obruten tillväxt och sedan år 2000 har antalet gästnätter fördubblats. Göteborg & Co bedömer att det finns en möjlighet att nå 4 miljoner gästnätter under 2014 vilket ska jämföras med 3.7 miljoner för föregående år. För att locka besökare till regionen måste det samlade utbudet av nöjen och rekreation vara tillräckligt intressant för att konkurrera på marknaden. En ”masterplan” har tagits fram tillsammans med Västsvenska turistrådet och Visit Sweden för att utveckla marknadsföringen av Göteborg och Västsverige med målet att locka hit fler internationella besökare. Tillgänglighet via flyg är avgörande för att attrahera dessa besökare. Landvetter flygplats fortsätter att öka sina trafikvolymer (+4% under perioden januari-oktober). Om trenden håller i sig innebär det omkring 5,2 miljoner resenärer för 2014. Under 2014 har 15 nya linjer öppnats och under 2015 tillkommer ytterligare minst fyra linjer (Källa Swedavia). Göteborg City Airport prognostiserar 865 000 resenärer under 2014 vilket innebär en svag ökning jämfört med föregående år. I december i år öppnar Gothia Towers tredje torn vilket kommer att innebära ett rejält tillskott av hotellrum för staden och nya möjligheter för Svenska Mässan att utveckla sina integrerade koncept avseende möten, mässor och övernattning. Kryssningsresenärer är ett litet men intressant turistsegment som växer. Ett samarbete mellan Göteborg & Co och Göteborgs Hamn innebär för 2014 drygt 70 anlöp och 110 000 besökare. Evenemang av internationell karaktär utvecklas och arrangeras i stadens regi eller genom externa intressenter. Dessa är viktiga inslag för att locka hit privatresenärer samt att stärka destinationens varumärke. Årets största idrottsevenemang är VM i innebandy som kommer att arrangeras i Göteborg i december. Årets största konsert (Håkan Hellström) ägde rum på Ullevi inför knappt 70 000 åskådare. Besökarantalet för Ullevi når i år inte upp till budget då den så kallade "supermatchen" i fotboll samt bilevenemanget "monsterjam" inte genomfördes. Denna typ av evenemang skapar stora turistekonomiska flöden. De stora årliga återkommande evenemangen såsom Gothia Cup och Way out West är fortsatt framgångsrika och skapar stora turistekonomiska flöden till regionen. Liseberg har en viktig roll när det gäller att skapa turistekonomiska flöden. Verksamheten har i år ökat antalet besökare på sommarsäsongen med 11 procent till totalt 2.4 miljoner besökare. Den största delen av ökningen står Göteborgarna för. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 53(64) Liseberg har i år lyckats attrahera en stor mängd ungdomar till följd av de senaste årens investeringar i nya attraktioner. Liseberg har som mål att nå 500 000 besökare under vintersäsongen vilket i så fall skulle innebära 2.9 miljoner besökare under året. Lisebergs attraktivitet på nationell och internationell nivå är viktigt för hotellnäringen då affärsresandet har en relativt låg beläggning under Lisebergs högsäsong. Nöjesindustrin för regional konkurrenskraft Göteborgs nöjesindustri har flera syften. Den har stor betydelse för att attrahera inresande besökare till staden. Men den har också ett viktigt syfte i att stärka regionens konkurrenskraft. För detta behövs dock ett gediget och högfrekvent utbud av nöjen för regionens invånare. Got Events verksamhet har en stor betydelse för detta ändamål. Under 2014 genomförs omkring 170 evenemang på Ullevi, Gamla Ullevi och Scandinavium med sammanlagt 1.2 miljoner besökare. Absoluta majoriteten av dessa evenemang riktar sig mot ett lokalt och regionalt publikt upptagningsområde. Allsvensk fotboll och elitseriehockey utgör grunden i utbudet. Det är viktigt att det hela tiden händer någonting i staden. Då uppfattas staden som spännande att bo i och lockar folk till att vilja bosätta sig här. Lisebergs utbud har i detta sammanhang stor betydelse för att attrahera barnfamiljer och skapa meningsfull sysselsättning för ungdomar. Bolagsspecifika nyckeltal Got Event 2014 Förändring i procent Antal årsarbetare – (prognos helår) 175 -7 Antal besökare arenor (prognos helår) 1 226 000 -4 Antal besökare Valhallabadet (prognos helår) 470 000 1 Antal årsarbetare – (prognos helår) 141 0 Antal gästnätter (GR)- (prognos helår) 4 miljoner 8 Antal årsarbetare 79 -4 Nystartade företag/1000 inv (prognos helår) 12,2 3 Antal årsarbetare – (prognos helår) 127 2 Containervolym TEU (prognos helår) 840 000 -2 Roro (prognos helår) 557 000 0 Hanterade bilar (prognos helår) 160 000 -2 Antal årsarbetare – (prognos helår) 937 0 Antal besökare sommarsäsong 2 360 000 11 Göteborg o Company BRG Göteborgs Hamn Liseberg Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 54(64) 12 Övrig verksamhet De kluster som ovan utgjort strukturen för rapportering av stadens kärnverksamheter samlar inte stadens alla bolag och förvaltningar. Flera av dessa verksamheter har, helt eller till del, ett uppdrag som innebär att bistå stadens övriga nämnder och bolag med service inom olika områden. Nämnden för konsument- och medborgarservice har ett uppdrag att stödja förvaltningar och bolag i staden, men huvudfokus är att ge service till medborgarna. Eftersom nämnden bildades så sent som år 2013 är det av särskilt intresse att följa utvecklingen av hur verksamheten utvecklats enligt mål och uppdrag. Nämnden ansvarar för samordnad service till medborgarna genom kontaktcenter (telefon och webb), samordnad utveckling av e-tjänster, bedriva konsumentpolitisk verksamhet inom kommunen, samordna kommunens konsumentverksamhet, erbjuda energirådgivning samt ansvara för kommunens skyldigheter enligt skuldsaneringslagen. Genom avtal svarar konsument- och medborgarservice även för konsumentrådgivning till vissa kranskommuner. 12.1 Resultat och slutsatser Nedan redogörs kortfattat kring två delar av nämndens verksamhet - samordnad service till medborgarna genom kontaktcenter (telefon och webb) och utvecklingen av etjänster. Kontaktcenter Kontaktcenter ger svar direkt till medborgarna antingen i en särskild svarsgrupp med specialistkunskaper eller av servicevägledare. Även webbenheten ingår i kontaktcenter. Kontaktcenter mäter kundnöjdheten varje månad. Uppmätt kundnöjdhet var efter två mätmånader under hösten i snitt 4,14 på en femgradig skala men kötiden har tyvärr ökat och andel samtal som besvarats inom 60 sekunder är 63 procent vilket är under målvärdet 80 procent. Andel besvarade samtal (av alla) ligger strax under målvärdet 90 procent. Under året har kontaktcenter börjat kvalitetssäkra rutiner och processer för de särskilda svarsgrupperna. För att kunna ge god service till medborgarna läggs mycket tid på olika former av kunskapsinhämtning och informationsspridning till förvaltningar och bolag. Service och e-tjänster Under året har 15 nya e-tjänster lanserats, tolv är under utveckling och sju är i tidig utvecklingsfas. Dessutom har ändringar och förbättringar gjorts på befintliga tjänster. Fokus ligger på att få igång stadsdelsområdets e-tjänster. Detta sker bland annat genom att samverka med tjänsteansvariga inom välfärdssystem i kravställning mot leverantörerna för att de ska öppna upp sina system. Nämnden bereder också underlag för enklare tjänster i syfte att öka utvecklingstakten, men av nämndens rapportering framgår att det är svårt att få stadsdelarna att lägga resurser på dessa enklare etjänstprojekt. Därför genomför nämnden presentationer för verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare för att öka förståelsen för nytta med e-tjänster och vilket stöd man kan få. Inför 2015 planerar nämnden att förstärka verksamheten för att kunna möta en högre takt i e-tjänstutvecklingen, en ökad samverkan med tjänsteansvariga på intraservice och samverkan i utveckling av e-samhället. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 55(64) 13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt 13.1 Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna Kommunstyrelsen beslutade i mars 2013 att avsätta 29,2 miljoner av de 70 miljoner kronor som fullmäktige beslutat ska användas för de mest utsatta skolorna. Under 2014 fortsatte satsningen med samma tilldelning av medel till elva skolor, som under 2013. Kännetecknande för de utvalda elva skolorna var låga kunskapsresultat, hög andel med utländsk bakgrund samt i de flesta fall hög andel nyanlända elever. Ledande princip i tilldelningen av medel var att rektor skulle ha full kontroll över hur medlen skulle disponeras för att få så väl lokalt anpassad och effektiv användning som möjligt. Skolans självständiga användning av medel skedde i kombination med mycket tät uppföljning och utförlig utvärdering från skolorna till Stadsdelsnämnd och Kommunstyrelse. Förutom att höja skolornas kunskapsresultat var syftet också att skapa arbetsformer med de involverade skolorna som främjar erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Under perioden som satsningarna pågått, har Stadsledningskontoret och Center för skolutveckling sammankallat till månadsvisa träffar med skolornas rektorer och områdeschefer för att föra dialog och utbyta erfarenheter. Mellan år 2013 och 2014 har sju skolor ökat fem procentenheter eller mer för andelen elever med Godkänt i alla ämnen, tre skolor har oförändrad andel och en skola har minskat andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Andelen pojkar med Godkänt i alla ämnen har ökat på samtliga skolor utom en där andelen är oförändrad. Andelen flickor med Godkänt i alla ämnen ökade på fem skolor, minskade på två och var oförändrad på fyra skolor. Det är gott om goda exempel från de elva skolorna som lämpar sig väl för kunskapsspridning till hela Göteborg. Stadsledningskontoret vill särskilt lyfta fram framgångarna med språkutvecklande arbetssätt och det fokus på närvaroarbete de elva skolorna har haft under perioden. Närvaroarbetet genomförs och kan genomföras på olika sätt men det viktigaste budskapet är vikten av skolans förhållningssätt; vi tolererar inte frånvaro. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 56(64) Sambandet mellan omsättning av elever och betygsresultat är mycket tydligt på de elva skolorna. De två skolor som har lägre elevomsättning, Tynneredskolan och Jättestenskolan, har också högre betygsresultat medan övriga nio skolor har hög elevomsättning och låga betygsresultat (se även avsnittet om elevomsättning under Grundskolan). I hanteringen av stor elevomsättning är det viktigt med en effektiv skolorganisation som klarar de extra påfrestningar som exempelvis nyanlända elever innebär . Det har under en längre tid pågått ett samarbete och dialog mellan de elva skolorna tillsammans med Center för Skolutveckling om byggandet av en lärande organisation. En tänkbar framtida inspirationskälla är SKL:s PRIO-projekt (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO-projektet har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: • Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare • Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Projektet har under vårterminen 2012 genomförts på två pilotskolor i Stockholms stad. Störst fokus låg på att hitta former för möteseffektivitet, gemensam undervisningsplanering och coachning mellan lärare. SKL:s långsiktiga mål är att sprida erfarenheterna från projektet till alla kommuner. 13.2 Mottagning av nyanlända Lägesbild och prognos för flyktingmottagandet 2014 och framåt Antalet människor som är på flykt har inte varit så högt sedan andra världskriget. De främsta orsakerna är det pågående kriget i Syrien och den upptrappade konfliksituationen i Irak. Många söker därför skydd i Europa och i Sverige. Den aktuella situationen ställer krav på beredskap, planering och ansvarstagande för att ge dem som flyr ett bra mottagande i Sverige. Som många andra kommuner har Göteborg att vänta ett omfattande flyktingmottagande i år och de kommande åren. Till och med september har 2 100 nyanlända mottagits, varav 845 barn och unga i åldern 0-20 år. Merparten av barnen är i grundskoleåldern. Prognosen för 2014 är ca 3 000 nyanlända jämfört med 2 000 mottagna under 2013. För 2015 förväntas ca 3 400 bli mottagna i Göteborg, baserat på länstalet för Västra Götalands län. För perioden 2016 till 2018 finns inga länstal framtagna men Migrationsverkets preliminära prognos är ett kommunmottagande mellan 60 – 85 000 per år i landet de aktuella åren. Den nationella prognosen 2016 och framåt indikerar ett mottagande på minst samma nivå som 2014/2015. För närvarande är det långa ledtider från att nyanlända som beviljats uppehållstillstånd och bor i Migrationsverkets anläggningsboende till att de blir mottagna i en kommun. Fördröjningar i mottagandesystemet innebär att ett ökat antal nyanlända ordnar boende på egen hand. Under januari-september har ca 330 personer från annan kommun alternativt anläggningsboende bosatt sig i Göteborg, jämfört med 127 samma period 2013. Att öka mottagningskapaciteten hos kommuner och samtidigt utjämna mottagandet mellan kommuner är centralt för mottagningssystemet i landet. Av totala antalet mottagna t o m september är 340 ensamkommande barn. Prognosen Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 57(64) beträffande ensamkommande barn 2014 är ca 400 och 2015 mellan 400 – 500 ensamkommande barn. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2012/2013. Arbetsförmedlingen nämner i sin uppföljning av etableringsuppdraget till regeringen a att prognosen för arbetsmarknaden visar att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka, men att utrymmet för att höja deltagandet i arbetskraften bland inrikes födda är begränsat. Utrikes födda utgör ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden för att Sverige ska klara sin framtida försörjning. Det ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget är en bidragande anledning till att arbetskraftsutbudet ökat under de senaste åren. I september 2014 omfattades totalt 38 873 personer av etableringsuppdraget. Mottagande av nyanlända SDN Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen har över lång tid varit de stadsdelar som svarat för största delen av stadens mottagande av nyanlända. En jämförelse mellan januari – september 2013 och 2014 visar fortsatt dominans i de tre angivna stadsdelarna, samtidigt som en liten ökning skett till centrum och västerstadsdelar. Ökningen är en effekt av att fler nyanlända ordnar eget boende hos närstående eller annan bekant i dessa stadsdelar, samt att centrum/västerstadsdelarna mottagit fler ensamkommande barn än tidigare. Det senare är resultat av att staden har en rutin som innebär ansvaret följer en särskild turordning med undantag av SDF Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. De tre sistnämnda SDN har till största delen mottagande av ensamkommande barn med anknytning i Göteborg. Det behövs ett gemensamt angreppssätt i staden för att åstadkomma jämnare balans mellan stadens olika delar i mottagande av nyanlända. Mottagande av nyanlända i procent per stadsdel jan-sept 2014 och 2013 Stadsdelar 2014 jan-sept 2013 jan-sept Angered 31 28 Ö Göteborg 23 27 Centrum 2 1 Majorna-Linné 3 2 Örgryte-Härlanda 5 2 A-F-H 5 5 V Göteborg 7 5 V Hisingen 13 17 N Hisingen 5 7 Lundby 4 4 Uppgift om SDF saknas 2 1 100 100 Totalt En stor andel av de nyanlända har osäkra boendeförhållanden, vilket ökat under året. Majoriteten är inneboende vilket i de allra flesta fall innebär trångboddhet. Barnfamiljernas behov av stadigvarande boendelösningar är större än ensamhushållens, enligt social resursnämnds bedömning. När möjligheten till inneboende brister har ofta den tidsgräns om sex månader passerat och som är den tidsgräns för att den nyanlände ska kunna få hjälp med bosättning i annan kommun av arbetsförmedlingen. Det medför Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 58(64) ofta akuta boendeplaceringar som tenderar att bli långvariga. Social resursnämnd rapporterar även att i några enstaka fall har enskilda personer och familjer kunnat flytta till annan ort genom arbetsförmedlingen eller till annan kommun inom ramen för kommunsamarbetet inom Göteborgsregionen. Boendesituation för nyanlända inskrivna vid etableringsenheten september 2014 Boendeform Antal ärenden* Hyreslägenhet 1:a handskontrakt 49 Hyreslägenhet 2:a handskontrakt 65 Hyreslägenhet icke godkänt 2:a handskontrakt 72 Inneboende 378 Kommunalt kontrakt 7 Hotell, vandrarhem, ej upphandlat boende 5 Jourboende genom social resursförvaltning 3 Totalt 579 Omfattar både ensamhushåll som flerfamiljshushåll Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för att tillsammans med kommunen och den nyanlände upprätta en etableringsplan som innehåller svenskundervisning, samhällsorientering, praktik och andra arbetsförberedande åtgärder och individuellt anpassade aktiviteter som syftar till att stödja personernas etablering och möjlighet att bli självförsörjande. Arbetsförmedlingen redovisar i sin uppföljning av etableringsuppdraget att andelen personer som deltar i arbetsförberedande aktiviteter och arbetsmarknadspolitiska program, samhällsorientering och svenska för invandrare har minskat marginellt. Arbetsförmedlingen ser stora utmaningar i att fortsatt kunna erbjuda kvalitativa etableringsinsatser till personer i etableringsuppdraget om inte förvaltningsanslagen till myndigheten ökar. Trots att Arbetsförmedlingens förutsättningar att matcha personer mot arbete har försämrats har andelen som arbetar under tiden med etableringsplan ökat till 14 procent jämfört med tolv procent 2013. Ökningen kan vara en effekt av att arbetsmarknadsutsikterna förbättrats för utomeuropeiskt födda. Färre kvinnor än män deltar i en arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och arbetspraktik. Kvinnor arbetar också i mindre utsträckning efter avslutad etableringsplan. Att säkerställa att både kvinnor och män får tillgång till kvalitativa insatser är mot denna bakgrund ett arbete som måste prioriteras av såväl arbetsförmedlingen som kommunen inom etableringsuppdraget. Det är 4 495 personer som har lämnat etableringsuppdraget under 2014 och passerat 90 dagar efter att etableringsplanen avslutades. Av dessa arbetade eller studerade 26 procent dag 90. Andelen är oförändrad jämfört med de som lämnade Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 59(64) etableringsuppdraget under 2013. Vid detta rapporteringstillfälle finns inte uppgifter för att göra jämförelser av utvecklingen på nationell nivå och utvecklingen i Göteborg. Omkring 1 400 nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget studerar SFI i Göteborg för närvarande. Det utgör ca 18 procent av totala antalet sfi-studerande. Med syftet att bättre anpassa studierna till individens behov och stärka personernas möjligheter till arbete driver arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (NAV) olika utvecklingsinsatser. I samverkan med Förvaltnings AB Framtiden och Storhotellen i Göteborg har en 12 veckor utbildning för personer med erfarenhet från hotell- och restaurangnäring i kombination med SFI genomförts. Utbildningens resultat är att 90 procent av deltagarna fått arbete och 70 procent fick betyg i svenska. Nu utvecklas motsvarande utbildningskoncept inom handel. Riktade utbildningsinsatser genomförs till personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund med syftet att förtydliga personernas utbildnings- och yrkesmål och främja personernas anställningsbarhet. Hittills har kurser med inriktning mot städ, truck, vård, barn/fritid samt café genomförts och 20 procent har fått arbete under hösten. Samhällsorientering är en del av etableringsinsatserna för nyanlända vuxna och verksamheten ser ett ökat deltagande under året. Det finns också stort intresse hos nyanlända att genom social resursnämnds verksamhet få kontakt med en flyktingguide. Samhällsorienteringen har uppmärksammat ser ett ökat behov av individuellt stöd som komplement till den generella information som ges av samhällsorienteringen. Social resursnämnd har därför utvecklat en funktion som erbjuder nyanlända praktiskt introduktionsstöd i olika frågor och hjälp i myndighetskontakter. I samverkan med föreningar som möter nyanlända erbjuder samhällsorienteringen utbildning till föreningaktiva för att utveckla medlemmarna kompetens och kunskaper när det gäller samhällsinformation till dem som är nyanlända i Sverige. Insatserna är mycket uppskattade av föreningar som deltagit i kursaktiviteter. Beträffande förskola/skola har 665 barn i åldern 0-16 år mottagits t o m september, varav 156 barn är i åldern 0-5 år. Jämfört med samma period 2013 har inte någon markant ökning skett, däremot har ökning av mottagandet skett under senare delen av hösten, men där uppgifter saknas vid rapporteringstillfället. Därutöver tillkommer asylsökande barn. Hur stort antalet är per SDN kan inte anges. Allmänt är att ca 2 000 asylsökande bor i Göteborgsområdet, främst i Göteborg. Flest bor i nordöstra Göteborg och Västra Hisingen, men även i andra stadsdelar. Uppskattningsvis uppgår antalet asylsökande barn/unga i åldern 0-20 år till ca 350 av totala antalet asylsökande i Göteborg. SDN Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen anger att behovet av skollokaler har ökat. För närvarande är det många nyanlända gymnasieungdomar som kommit vilket betyder flera veckors väntan för att börja i språkintroduktion Alla SDN har en mottagningsfunktion för nyanlända barn/unga, men organiseringen ser olika ut i stadsdelarna. Av rapporteringen framgår att det inom sektor utbildning pågår ett omfattande utvecklingsarbete för förbättrat mottagande av nyanlända barn/unga i förskola/skola. Bland annat har sektorsövergripande samarbete mellan skola, individoch familjeomsorg och kultur/fritid stärkts i flera stadsdelar och metodutveckling pågår för att utveckla kontakt och dialog med vårdnadshavare. SDN och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete stöds av Centrum för skolutveckling i form av riktade utbildningsinsatser och handledning t ex när det gäller kartläggning, språkstödjande undervisning och studiehandledning på modersmålet. Metodutveckling Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 60(64) pågår för utveckling av mottagande av nyanlända inom förskolan. De nyligen antagna riktlinjerna är utgör ett stöd och ger förutsättningarna för verksamheterna i att öka likvärdigheten i mottagandet av nyanlända barn och unga i förskola/skola. Under 2015 förväntas 400–500 ensamkommande barn mottas i Göteborg. Behovet av ytterligare platser i stadens särskilda boende och som social resursnämnd svarar för uppgår till drygt 100 asylplatser och 230 platser för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Därutöver tillkommer behov av boende/platser i SDN för omkring 200 ensamkommande barn med anknytning i Göteborg. Stadens förvaltningar arbetar gemensamt med framtagande av fler platser för att möta behovet. Arbetet samordnas av fastighetskontoret. Strategin är platser/boenden i såväl kommunal regi som genom upphandling av boendeplatser och samverkan med frivilligsektorn. Utöver ensamkommande barn som mottas i Göteborg har t o m oktober ca 160 ensamkommande barn tillfälligt placerats i Göteborg i väntan på anvisning till annan kommun. Under hösten har staden tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om ett tillfälligt boende för ensamkommande barn vilket är under planering och som social resursnämnd svarar för. Statlig ersättning täcker kommunens kostnader. Strategiska frågor Stadens strategiska utmaningar i mottagandet av nyanlända och där samordning och nära samverkan är viktiga förutsättningar är särskilt: Spridning av mottagandet i staden. Boendefrågor, utifrån stadens strategi för bostadsförsörjning beträffande nyanlända Utveckling och bättre individanpassning av etableringsinsatser för nyanlända vuxna. Planering för nyanlända barns skolgång. – stort tryck i några stadsdelar. Boende och myndighetsutövning beträffande ensamkommande barn Med anledning av ovanstående har stadsdirektören tillsatt en central ledningsgrupp med direktörer/förvaltningschefer för förvaltningar och bolag. Gruppen som leds av stadsledningskontoret har uppdraget att vidta åtgärder som leder till att mottagandet av nyanlända i Göteborg kvalitetssäkras och effektiviseras. Det innebär bl a att ta fram en gemensam målbild, skapa samsyn och handlingsberedskap hos berörda förvaltningar och bolag, samt ta fram en långsiktig strategi för stadens mottagande av nyanlända. 13.3 Skolfam/Skolprev SkolFam och SkolPrev är två metoder för att stärka barn och ungas möjlighet till att nå kunskapsmålen i skolan och därmed få möjlighet att nå bättre framtidsutsikter Båda metoderna syftar till att utjämna livsvillkoren för barn från utsatta miljöer genom att rikta sektorsövergripande specialinsatser till att utveckla skolresultaten för det enskilda barnet. Det innebär att dessa barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de inte bli diskriminerade på grund av att de kommer från familjer med svåra situationer (Barnkonventionen, art. 2). Arbetssättet innefattar även dessa barns rätt till utveckling och utbildning (Barnkonventionen, art 6, 28) och bekräftas av forskning som visar att utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 61(64) social utsatthet. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Det som skiljer metoderna åt är att SkolPrev är utvecklat i Göteborg och vänder sig till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. SkolFam är evidensbaserad och vänder sig till familjehemsplacerade barn. SkolFam har ett starkt nationellt stöd genom Allmänna Barnhuset. SkolPrev riktar skolstödjande insatser för barn i familjer medlångvarigt försörjningsstöd. Stadsdelsförvaltningarna Centrum, Norra Hisingen och Västra Hisingen arbetar med SkolPrev. 27 barn omfattas av insatsen. SkolFam startar när barnet är mellan 7-12 år och avslutas när barnet går ur grundskolan. Den teoretiska basen för SkolFam har ett tydligt barnperspektiv där arbetssättet leder till ökade möjligheter för familjehemsplacerade barn att lyckas med sin utbildning. I Göteborgs stad finns nio SkolFamteam och 228 barn omfattas av teamens arbete. Genom de kartläggningar som hittills gjorts rapporterar förvaltningarna att personalen uppmärksammat behov hos barnen som annars inte skulle uppmärksammas och som har kunnat tillgodoses för att skapa en positiv utveckling både i skolan och i familjehemmet. Antalet familjehemsplacerade barn som kan ingå i målgruppen är fler än vad antalet team hinner arbeta med. De svårigheter som stadsdelsförvaltningarna anger i sin rapportering är att få personalen i teamen att tolka och definiera metoden på samma sätt och att få alla professionella samlade till gemensamma möten. Det finns ingen samordnare anställd för att stötta teamen utan det görs på eget initiativ av en tjänsteperson i Angered. Här föreligger en risk för brister i uppföljning och resultat av modellen. Göteborg är en viktig part i det nationella utvecklingsarbetet för SkolFam som drivs av Allmänna Barnhuset då antalet barn som deltar i Göteborg utgör en tredjedel av samtliga barn. Det är en fördel för Göteborgs stad att få del av det nationella utvecklingsstödet och kontakter med andra kommuner genom SkolFam. SkolFam beräknas visa resultat 2015/2016. 13.4 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning av detta Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap §1 och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) § 9 är staden skyldig att anmäla alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga stadsdelsnämnder ska en gång i kvartalet även lämna rapport till kommunfullmäktige. Tabellen nedan avser kvartal 3 2014. Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Angered 20 1 0 7 28 17 11 Östra Göteborg 30 3 5 0 38 15 23 ÖrgryteHärlanda 15 6 0 14 35 20 15 Centrum 8 3 5 8 24 13 11 MajornaLinné 29 3 0 9 41 17 24 Askim- 12 7 0 28 47 29 18 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 62(64) Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Västra Göteborg 16 4 1 5 26 * 8 18 Västra Hisingen 13 1 5 3 22 12 10 Lundby 6 0 0 5 11 5 6 Norra Hisingen 4 2 1 5 12 8 4 Summa 153 30 17 84 284 144 140 FrölundaHögsbo * 7 beslut avser s k förhandsbesked för personer från annan kommun Det totala antalet ej verkställda beslut för tredje kvartalet 2014 har ökat sedan föregående kvartal, från 254 till 284 gynnande ej verkställda beslut. Typ av insatsbeslut som inte verkställts enligt nedanstående: • • • • • • • • • 236 beslut om bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform 24 beslut om kontaktperson/kontaktfamilj 11 beslut om daglig verksamhet 5 beslut om övrigt bistånd 3 beslut om korttidsvistelse 2 beslut om avlösning 1 beslut om boendestöd 1 beslut om familjehem 1 beslut om ledsagarservice Drygt 80 procent av de beslut som ej är verkställda avser bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform. Inom äldreomsorgen fanns 84 personer som inte fått sina beslut gällande särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatum. Ökningen har framför allt skett i SDN Askim-Frölunda-Högsbo och SDN ÖrgryteHärlanda. 54 personer har tackat nej till erbjudanden och 7 personer har fått boende men efter längre tid än tre månader. Inom funktionshinderområdet fanns 135 personer med beslut om bostad med särskild service. Detta är en ökning med 15 personer jämfört med kvartalet innan. 26 personer har fått erbjudande om bostad men tackat nej och 22 personer har fått lägenhet men efter längre tid än tre månader. Flertalet nämnder påtalar bristen på bostäder med särskild service som ett problem och stadsdelarna får istället stora kostnader för korttidsplatser i avvaktan på lämpliga bostäder. Fördelning över staden Fördelningen när det gäller ej verkställda beslut är ojämn över staden. SDN AskimFrölunda-Högsbo är den stadsdel som har störst antal ej verkställda beslut och antalet har öka kraftigt sedan föregående rapporteringstillfälle, främst avseende beslut om äldreboende. SDN Majorna-Linné har näst flest gynnande ej verkställda beslut men här har antalet minskat något sedan föregående kvartal och minskningen har skett inom äldreomsorgen. SDN Östra Göteborg har också ett stort antal ej verkställda gynnande beslut huvudsakligen inom funktionshinderverksamheten. SDN Västra Göteborg är resursnämnd för personer som vill flytta till Göteborg, s k förhandsbesked. Könsfördelningen är mycket jämn, knappt 50 procent män och drygt 50 procent kvinnor. Särskilda avgifter Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 63(64) Om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av särskild avgift. SDN Centrum rapporterar att fyra beslut anmälts till förvaltningsrätten av IVO, SDN Majorna-Linné rapporterar att de tilldömts särskilda avgifter i två ärenden, SDN Örgryte-Härlanda i ett fall och SDN Norra Hisingen rapporterar om ett ärende där särskild avgift utdömts och att IVO begärt utdömande av särskild avgift i ytterligare tre ärenden. 13.5 Anmälningar enligt Lex Maria eller Lex Sara Stadsledningskontoret har i uppdrag att sammanställa uppgifter om anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah från stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt även anmälningar från enskilda och externa utförare av socialtjänst och hälso- och sjukvård på stadens uppdrag. Lex Maria avser rapportering av händelser där patient drabbats av allvarlig skada eller utsatts för risker i hälso- och sjukvården och ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah omfattar all verksamhet inom socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet, och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 kap. 3§ SoL och 6§ i LSS och ska anmälas till IVO. Rapporteringen sker kvartalsvis och avser i denna rapportering tredje kvartalet 2014. Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Annan verksamhet Totalt Lex Maria 1 0 0 1 Lex Sarah 3 3 0 6 Totalt 4 3 0 7 Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Mariaanmälningar • • Revidering av gemensam utbildning inför läkemedelshantering Tydliggjort enhetschefens ansvar för patientsäkerhet Lex Mariaanmälan avser egen verksamhet. Antalet har minskat jämfört med kvartalet innan. Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Sarahanmälningar • • • • • • • Genomgång av hur alla sängar på äldreboendena i stadsdelen är placerade Arbete för att ta fram ett enhetligt förhållningssätt och en rutin för hur nattpersonal besvarar larm Avslutande av anställning för vikarie Förändrad introduktion av timavlönade Arbetsrättsliga åtgärder och byte av tjänst Ser över rutiner och ansvar kopplat till kommunikation med färdtjänst/taxirörelse Se över metoder för att följa upp och granska dokumentation och formalia för en rättssäker ärendehantering Alla Lex Sarah-anmälningar avser kommunens egen verksamhet. Antalet har ökat jämfört med kvartalet innan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet 64(64) Bilaga 2 Kvalitetsrapport Utbildning 2014 Innehåll 1 Inledning...................................................................................................................... 3 1.1 Sammanfattande bedömning ......................................................................................... 3 1.2 Så här har rapporten kommit till .................................................................................... 4 1.3 Demografisk utveckling................................................................................................. 5 2 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................... 6 3 Redovisning per verksamhetsform ......................................................................... 12 3.1 Förskola ....................................................................................................................... 12 3.2 Fritidshem .................................................................................................................... 17 3.3 Förskoleklass och grundskola ...................................................................................... 21 3.4 Grundsärskola .............................................................................................................. 27 3.5 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ........................................................................ 29 3.6 Vuxenutbildning .......................................................................................................... 36 4 Fördjupning: barns och elevers utveckling mot målen ........................................ 39 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 2(50) 1 Inledning 1.1 Sammanfattande bedömning För att de olika skolformerna ska kunna koncentrera sig på sina huvuduppdrag har sektor utbildning från förskola till gymnasiet arbetat med tre strategiska områden. Dessa kan man också se i budget 2014 vilket förstärker utbildningsområdets förutsättningar i det långsiktiga strategiska arbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Det finns tydliga tecken på att verksamheten har tagit sig an ett mer systematiskt angreppssätt för att följa upp, analysera och ta fram utvecklingsområden utifrån nationella styrdokument. Det finns nu arbetsformer där man från enhetsnivå till nämnd synliggör resultat över tid och i olika åldrar så respektive nämnd kan prioritera resurser vid behov. För att hålla samman och utveckla kvalitetsarbetet finns arbetsgrupper på sektors- och områdeschefsnivå som tillsammans med stadsledningskontoret och Center för Skolutveckling fortsätter dialogen om hur utvärdering av resultat och analyser ska spridas inom organisationen. Målsättningen att varje enhet ska ha ett tydligt underlag av resultat som man kan analysera kring är i stort uppnått. Underlaget kan användas när varje enhetschef tillsammans med sina medarbetare tar fram de utvecklingsområden respektive enhet behöver fokusera kring. För stadsledningskontoret innebär det att nämnderna kan redovisa en mer kvalitetssäkrad bild av sektor utbildning. Ledarskapet Den pedagogiska ledarens förutsättningar för sitt ledarskap har också lyfts fram. Samtliga nämnder har sett över vilket stöd ledarna har och åtgärder har vidtagits. Det är främst kopplat till administrativt stöd så mer finns att göra. För att säkra ett gott ledarskap behöver insatser inom bl.a. områdena lokaler, IT och HR-frågor prioriteras. Stadsledningskontoret ser också att de skolor där rektor tillsammans med sin personal sett över den inre organisationen skapat fler forum för kollegiala samtal vilket tydligt gynnar ett systematiskt kvalitetsarbete. I en hektisk vardag behöver många förskolor och skolor stöd i att arbeta fram den organisation som på bästa sätt arbetar mot en högre måluppfyllelse. Här finns kompetens inom staden som kan nyttjas mer. Staden har under året fortsatt en strategisk rekrytering av främst förstelärare. Här finns en gedigen kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Läraren som ledare är en central fråga att uppmärksamma. Det är mötet mellan barn/elever - lärare i lärandet som ska göras så bra som möjligt. Det kompensatoriska uppdraget Riktade insatser utifrån analyserade resultat är något som kan utvecklas. I nämndernas uppföljningsrapporter skriver flera om språkutvecklande arbetssätt som metod. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver att framgångsrika metoder tas tillvara och utvecklas utifrån respektive skolas behov. Metoder som kräver kompetensutvecklingsinsatser behöver synliggöras då det inte får hänga på eldsjälar att metoden används. Här kan utbildningsinsatser samordnas i staden och prioriteringar kan göras på alla nivåer. Förskola och skola står inför stora utmaningar framöver. Det stora antalet nyanlända sätt stor press på några av stadens områden. Gemensamma riktlinjer för nyanlända kommer under kommande år att implementeras. De ställer stora krav på samordning och utveckling av stadens organisation. Skolan står inte ensam med denna utmaning utan här måste staden kraftsamla tillsammans. Barn i behov av stöd i alla dess olika former behöver synliggöras och det arbete som sektor utbildning tagit fram inom detta strategiska område kan hjälpa till att rätt prioritera resurser och kompetens från enhet – stadsdel – stad. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 3(50) Personal och lokaler Antalet barn och elever kommer över tid att fortsätta öka. Detta kräver en bra samordning vad gäller lokaler då behovet är stort och många lokaler idag upplevs som mer eller mindra undermåliga. En tydlighet i prioritering och en bra dialog med brukare måste till då frågan alltid är ”het” Fler barn och elever ger också ett ökat behov av goda medarbetare. Det behörighetskrav som gäller från halvårsskiftet 2015 ställer stora krav på främst rektorer. Förskolor och skolor behöver alltså rekrytera samtidigt som man måste kvalitetssäkra den personal som redan finns. Behovet av kompetensutveckling kommer att finnas och det är av vikt hur en sådan tas fram. Lärarbehörighet är inte samma som ämnesbehörighet vilket komplicerar för rektorer när de ska bygga organisationer inför varje läsår. För förskolan handlar det om att tillgodose behovet av förskollärare som ansvarar för den pedagogiska planeringen och väl utbildade barnskötare som har god kunskap i förskolans uppdrag. De kompetensförsörjningsplaner som är på gång kommer att visa vilka insatser som respektive verksamhet behöver prioritera. Trendbrott 2014 Resultaten för skolan i form av betyg i årskurs 9 visar 2014 på ett trendbrott. De senaste årens negativa utveckling har detta år vänt uppåt med drygt 3 procentenheter. Stadsledningskontoret menar att utbildningsområdet under 2014 haft fortsatt fokus på de strategiska områden man bestämt sig för utifrån tidigare kvalitetsredovisningar, uppföljningsrapporter samt den kritik Skolinspektionen redovisade i samband med tillsynen av stadens förskolor och skolor. Ett mer utvecklat kvalitetsarbete, en genomlysning av det pedagogiska ledarskapet samt ett tydligt arbete med skolan kompensatoriska uppdrag har förbättrat skolans måluppfyllelse. 1.2 Så här har rapporten kommit till Uppföljningsrapport 3 2014 - kärnverksamhet - bilaga utbildning, utgår från nationella mål ur skollagen. Under arbetet har centrala och aktuella områden lyfts fram, därefter har relevanta rapporter och studier studerats med syfte att göra en bedömning av måluppfyllelse. Stadsdels-, utbildnings- och vuxenutbildningsnämnderna, har tagit fram var sin egen bilaga till UR3. I dessa beskrivs respektive nämnds systematiska kvalitetsarbete till form och innehåll, samt respektive verksamhetsforms uppnådda resultat och utvecklingsbehov. Underlagen för denna rapport har i huvudsak bestått av sådan intern uppföljning (stadens uppföljningsrapporter), men även av andra studier, aktuell statistik, enkäter och rapporter från till exempel skolverket och skolinspektionen. Varje skol- och verksamhetsform redovisas separat. Dels för att de nationella målen är riktade till respektive form, dels för att det är lätt hänt att någon enskild verksamhetsform annars inte blir synlig, vilket till exempel ofta är fallet för fritidshem och särskola. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens del är texten en sammanfattning av respektive nämnds resultat och slutsatser, inte en sammanvägning av flera olika rapporter och studier. Denna rapport (bilaga) består av tre delar: systematiskt kvalitetsarbete, redovisning per verksamhetsform och ett fördjupningsområde. Rapportens delar har en gemensam struktur. Först finns ett avsnitt med rubriken mål, här finns angivet de avsnitt i skollagen som varit i fokus för bedömning av måluppfyllelsen. Ett urval har gjorts utifrån frågeställningen "vad har betydelse för måluppfyllelse?". I nästa avsnitt redovisas resultat och slutsatser i punktform. Det tredje avsnittet redogör för de underlag och resonemang som lett fram till de redovisade resultaten och slutsatserna, det som kan Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 4(50) anses visa på i vilken grad måluppfyllelse har uppnåtts. Varje del av rapporten kan läsas fristående och det finns en röd tråd i strukturen som är lätt att följa. I årets rapport (2014) har fördjupningsområdet rubriken Barn och elevers utveckling mot målen och omfattar delar av kapitel 3 i skollagen. Under detta avsnitt behandlas hur staden arbetar med särskilt stöd, barn och elevers lärande och personliga utveckling, inkluderande och språkutvecklande arbetssätt, nyanlända, särskilda undervisningsgrupper och betygssättning. Det finns även en redovisning av arbetet med de elva skolor i staden som haft lägst måluppfyllelse. I denna rapport redovisas en uppföljning av stadens utbildningsverksamhet samt analyser av resultaten i förhållande till de nationella målen. Nästa steg i det stadenövergripande kvalitetsarbetet är att förvissa sig om behov av förbättringar och ta fram åtgärder för vidare utveckling. Dels kommer rapporten att ingå i underlaget för den politiska beredningen, dels utgöra underlag för stadenövergripande samverkan inom sektor utbildning. 1.3 Demografisk utveckling Tabellen nedan visar prognostiserad förändring av det totala antalet barn/ungdomar 1-18 år folkbokförda i Göteborg jämfört med föregående år 2014-2020. Källa: Stadsledningskontoret De senaste årens betydande ökning av antalet barn i förskoleåldern 1-5 år prognostiseras att mattas av och öka med 1 615 fram till 2020 jämfört med 2013 (i genomsnitt 230 fler barn per år). Antalet barn/ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år kommer från och med 2016 att börja öka något efter ett antal års minskning. Det är i förskoleklass och grundskola som det prognostiseras en betydande ökning av antalet barn/elever, totalt 9 556 fram till 2020 jämfört med 2013, fördelat på 5 461 (F-5) samt 4 095 (åk 6-9). Den prognostiserade ökningen av antalet barn/elever i de yngre åldrarna kommer att medföra att antalet barn som efterfrågar fritidshem kommer att öka i motsvarande grad. De kommande årens ökning av antalet barn/elever i framförallt förskoleklass och grundskola kommer ytterligare förstärka verksamhetens behov av lokaler och personal. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 5(50) 2 Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Mål Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (Skollagen 4 kap. 3-5§) "Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten." (Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete) 2.2 Resultat och slutsatser • • • • • • Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men arbetar på olika sätt och har kommit olika långt: skillnader finns mellan stadsdelar, inom stadsdelar, mellan organisationsnivåer och mellan olika verksamhetsformer. Arbetet har under 2014 tagit ett kliv framåt. Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att förbättras. Utvecklingsområden i analysen är bland annat att utveckla analysen för att utjämna könsskillnaderna samt att öka kunskapen om undervisningsmetoderna och pedagogens roll för elevens resultat. Även kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt utvecklingsområde. Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i organisationen. Fler dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt. Stadsdelarna har börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation, med kollegialt lärande och dialoger mellan olika nivåer. Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där uppföljning av nationella och kommunala mål kopplas ihop för att underlätta förskolechefs/rektors arbete. Förvaltningarna har börjat samordna stadens planeringsverktyg som nulägesanalys och verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Förskolan och grundskolan har kommit längre i det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med grundsärskola och fritidshem. Upplägget med uppföljning genom en årlig rapport (bilaga) ger goda möjligheter för förvaltningarna att utforma process och produkt på ett självständigt sätt, vilket i sin tur ökar förståelse, engagemang och upplevd nytta. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 6(50) • Medvetna satsningar på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), i linje med Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet, har effekt på måluppfyllelse. Fler förvaltningar behöver göra sådana satsningar. 2.3 Underlag till resultat och slutsatser Systematiskt kvalitetsarbete Sektor Utbildning SDF Stadsledningskontorets sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 innehöll reflektioner och slutsatser som i 2014 års sammanställning utgör jämförelsepunkter. Helhetsbedömning • 2013: Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men arbetar på olika sätt och har kommit olika långt: mellan stadsdelar, inom stadsdelar, mellan organisationsnivåer och mellan olika verksamhetsformer. Detta stämmer med hur det ser ut 2014, men det har också skett ett betydande utvecklingsarbete och generellt sett har det systematiska kvalitetsarbetet tagit ett kliv framåt. Organisationsnivåer • 2013: Utgångspunkten för samtliga stadsdelar är skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, men vissa stadsdelar, inom ramen för de allmänna råden, arbetar mer tydligt enligt den av Göteborgs Stad framtagna struktur för planerings- och uppföljningsprocess. Grundtankarna i genomförandet och det material som stadsdelarna utgår ifrån är detsamma, allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbetet, men utformningen skiljer sig åt mellan stadsdelarna. Stadsledningskontorets bedömning från 2013 gäller fortfarande; att arbetet under en period kommer att se olika ut, men att det på sikt kommer att utkristalliseras gemensamma behov som också gynnas av stadsgemensamma lösningar. Göteborg har idag en ”elvagrupp” med representanter från stadsdelarna och utbildningsförvaltningen vars uppdrag är att bidra till utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet i Staden genom att, bland annat, dela erfarenheter och goda exempel samt att diskutera gemensamma metoder och förhållningssätt. Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där man kopplar ihop uppföljning av nationella och kommunala mål för att underlätta förskolechefs/rektors arbete. Förvaltningarna har börjat samordna stadens planeringsverktyg som nulägesanalys och verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. I utvärderingen med stadsdelarna av upplägget av UR 3 bilaga, är den överväldigande majoriteten överens om att upplägget med de allmänna frågorna och hänvisningen till de allmänna råden, ger goda möjligheter för förvaltningarna att utforma process och produkt på ett självständigt sätt. När stadsdelarna känner att de i högre utsträckning äger process och produkt ökar känslan av förståelse, engagemang och upplevd nytta. • 2013: Sektor Utbildnings rapportering till och dialog med utbildningsutskotten har kommit igång under hösten 2013. Det är få stadsdelar som beskriver arbetet tillsammans med utbildningsutskotten. De stadsdelar som har kommenterat utbildningsutskotten, rapporterar att det har fungerat bra och att utbildningsutskotten har möjliggjort dialoger, fördjupade diskussioner och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 7(50) analyser. • 2013: Brister i rutiner för kvalitetsarbetet hänförs till en organisation som försöker hitta sin form efter stadsdelsammanslagningen och där rutiner på enhetsnivån till viss del lever kvar, eller där nya gemensamma rutiner ännu inte har satt sig eller saknas. Ibland är rollfördelningen mellan olika aktörer otydlig, vad som ska skötas av stödfunktioner eller på enheterna. Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i organisationen. Fler muntliga dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt. Stadsdelarna har börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation med inslag av kollegialt lärande och dialoger mellan olika nivåer. Det är mycket kvar, men riktningen går åt det hållet. Verksamhetsformer • 2013: Generellt har Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten förbättrats. Tidigare år har statistik studerats och beskrivits, men årets analys är mer grundlig i vad som påverkat resultaten och vilka åtgärder man vill genomföra. Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att förbättras. Utvecklingsområden är bland annat att utveckla analysen för att utjämna könsskillnaderna samt att öka kunskapen om undervisningsmetoderna och pedagogens roll för elevens resultat. Kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt utvecklingsområde. • 2013: Pedagoger i förskolan tycker att det är svårt att veta i vilken omfattning förutsättningar har påverkat måluppfyllelsen och hur man överhuvudtaget vet vad som utgör en hög måluppfyllelse. Reflektionen från 2013 för förskolan gäller även 2014. Hur resultaten av den pedagogiska dokumentationen ska användas för att utveckla verksamheten upplevs som en stor utmaning och i praktiken fungerar det olika. Det finns behov av att tydliggöra bedömningar av måluppfyllelse. Därför är ett självskattningsverktyg under utformning i form av den nya förskoleenkäten (genomfördes som pilotundersökning i Askim – Frölunda – Högsbo våren 2014). Att fånga uppföljning och analys av läroplanens mål genom att följa barnens utveckling och förändrade kunnande genom pedagogisk dokumentation utan att bedöma själva barnet är en stor utmaning för förskolan. • 2013: Baserat på innehållet i stadsdelarnas beskrivningar får det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshem och grundsärskola bedömas som summariskt. Förskolan och grundskolan har kommit längre i det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med grundsärskola och fritidshem. • 2013: Omfattningen och komplexiteten att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete fullt ut, gör att arbetet för att systematiskt förbättra måluppfyllelsen kommer att ta lång tid och kräver tålamod och kontinuitet. Stämmer även 2014. 2014 uppmärksammar Stadsledningskontoret särskilt: Rutiner för registrering i hjärntorget rapporteras ha en positiv betydelse De stadsdelar som rapporterar att de har rutiner för rapportering av närvaro i hjärntorget upplever att det har positiv betydelse för elevernas kunskaper. Närvarostatistiken har blivit ett viktigt redskap för att upptäcka mönster och sammanhang, exempelvis kopplat Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 8(50) till specifika klasser och ämnen. Närvarorapporteringen i Hjärntorget bedöms fungera bra. Kvalitetsutvecklare som stödjer rektor Västra Göteborg har genomfört en organisation som innebär att en kvalitetsutvecklare stödjer rektorn i skolans systematiska kvalitetsarbete och utvecklar former för uppföljning och analys av skolans resultat. Alla kvalitetsutvecklare ingår i ett nätverks som leds av kvalitetsutvecklaren på områdesnivå. Nätverket har fokus på att utveckla skolornas systematiska kvalitetsarbete och skapa likvärdighet i stadsdelen. Kvalitetsutvecklaren stöttar rektorerna på ett konkret sätt samtidigt som områdeschefen, genom nätverket, får regelbundet insyn i hur arbetet ser ut på skolorna. Områdeschefen kan på så sätt följa upp och vidta åtgärder i de fall någon skolas kvalitetsarbete behöver höjas. Tjänsten som kvalitetsutvecklare inrättades för ca tre år sedan för att avlasta rektor inom kvalificerad administration samt lyfta och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Insatsen bedöms som lyckad men varierar över stadsdelen. Arbete med analys och uppföljning samt uthållighet inom utvecklingsfrågor är ett av de områden som bedöms ha förstärkts. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) Satsningar görs för att stärka förskolornas och skolornas arbete inom de områden Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet lyfter fram: modern lärmiljö, omformade processer och strukturer, sammankopplade och nätverkande lärare, möjliggörande infrastruktur, utvecklande digitala lärresurser, utvecklat kvalitetsarbete, samt offensivt ledarskap. Systematiskt arbete med IKT och nedbrytning av stadens IKTprogram efter förskolornas, skolornas eller förvaltningarnas behov och förutsättningar, ger positiv effekt på måluppfyllelsen. IKT används som kompensatoriskt verktyg för alla elever, i synnerhet för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. IKT är ett viktigt inslag i lärandet och en naturlig del i vardagen för barn och elever i förskolor och skolor. Fler förvaltningar behöver bryta ner Göteborgs stads målsättningar på IKT-området till lokal nivå, samt göra medvetna och riktade satsningar för att utveckla pedagogernas kompetens. Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskolan Utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete har starkt utvecklingsfokus och en tydlig forskningsanknytning. Kvalitetsutvecklingsprogrammet lanserades under våren 2012 och omfattar gymnasie- och gymnasiesärskolan. Programmets bas består av sex gemensamma ståndpunkter kopplade till varsin kritisk framgångsfaktor. Ståndpunkterna anknyter väl till Göteborgs Stads verksamhetsidé och utgår från vad som enligt svensk och internationell forskning kännetecknar framgångsrika utbildningsorganisationer och framgångsrikt förändringsarbete i skolan. En av utgångspunkterna är resultaten från skolreformen i Ontario, Kanada. Målsättningen är att programmet ska vara fullt genomfört 2021. Det förväntade resultatet är, högre måluppfyllelse för alla elever genom förbättrade nyckeltal för betyg, elevtal, elevnärvaro m.m. Delar av den ordinarie uppföljningen bidrar också, som resultat från medarbetar- och elevenkäter, eller enheternas rapportering om genomförda och planerade insatser för kvalitetsutveckling. Till programmet finns två särskilda verktyg för systematisk förbättring kopplade: självvärdering i verksamheterna och speglingsbesök. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 9(50) Källa: Utbildningsförvaltningen Programmet har fått ett brett genomslag i verksamheten men utbildningsförvaltningen konstaterar att arbetet kommit olika långt vid de olika gymnasieområdena och skolorna. Det medför dock ingen egentlig motsättning eftersom förutsättningar och utgångsläge varierade mellan områden och enheter vid starten av arbetet. Förvaltningen konstaterar vidare att det skett en generell förflyttning och att skillnaderna minskat. Utbildningsförvaltningen har i sin rapportering redogjort för en rad insatser som genomförts och som planeras att genomföras inom respektive område och kritisk framgångsfaktor. Systematiskt kvalitetsarbete Vuxenutbildningen Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har under en lång rad av år utvecklat formerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Under 2012 och 2013 har en ny struktur och metodik prövats och utvecklats. Förvaltningen är nu inne i en implementeringsfas och målsättningen är att det vid årsskiftet 2014/2015 ska finnas en väl etablerad infrastruktur för kvalitetsarbetet i hela förvaltningen vilken säkerställer delaktighet och hög grad av systematik. Ett fokus i utvecklingsarbetet är att utveckla integrerade samverkansformer mellan arbetsmarknad och utbildning i olika insatser för nämndens målgrupper. Förvaltningen använder en rad verktyg för att följa upp och utvärdera verksamheten mot de nationella målen. Dessutom följs verksamheten upp mot egna avtal, riktlinjer och rutiner. Den kunskap som genereras utgör en grund för det fortsatta planeringsarbetet och som en del i utarbetandet av nya förfrågningsunderlag. Utbildningsanordnarna lämnar exempelvis uppföljningsrapporter fyra gånger per år vilka sedan kompletteras med olika former av dialog mellan rektorsteam från förvaltningen och utbildningsanordnarna. Att utveckla en systematisk utvecklingsdialog är ett identifierat utvecklingsområde för 2015. Stadsledningskontoret har i tidigare uppföljningar konstaterat att förvaltningen i mycket liten omfattning berört det förvaltningsinterna arbetet. Det är därför positivt att det i årets rapportering identifierats utvecklingsinsatser som exempelvis berör studie- och yrkesvägledning och utbildningsplaneringen. Stadens egen regi av vuxenutbildning, dvs. den vuxenutbildning som anordnas av Studium inom utbildningsförvaltningen, utvecklade under 2013 formerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsplanen utgör grunden för arbetet och man har kopplat samman Skollagen och läroplanerna inom vuxenutbildningen med de Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 10(50) kommunala målen och utbildningsnämndens inriktningsdokument. Studium arbetar tydligt efter PDSA-hjulet (plan-do-study-act). Egenregin deltar också i förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildnings utvärdering och uppföljning. Utifrån årets samlade kvalitetsarbete har Studium identifierat 2015-års förbättringsområde till att ta fram ett gemensamt arbetssätt med den individuella fördjupade studieplanen. Yrkeshögskolan har valt att ISO 9001 certifiera sin verksamhet. Årligen genomförs en extern revision och när denna genomfördes under våren 2014 konstaterades att kvalitetsarbetet fungerar väl och har utvecklats kontinuerligt. Ledarskapets förutsättningar inom SDF Rapporten Att leda pedagogisk verksamhet togs fram på uppdrag av sektorscheferna inom utbildningsområdet i juni 2013, rapporten hade som mål att stödja ledarskapsarbetet. Rapporten beskriver vilka åtgärder respektive huvudman behöver göra för att säkra ledarskapet i förskolan och skolan. Stadsledningskontoret har under hösten 2014 följt upp de insatser som beskrivs i dokumentet. Uppföljningen kommer att beskrivas i en särskild rapport och återrapporteras till sektorscheferna inom utbildningsområdet, varför endast en handfull slutsatser presenteras nedan. Stadsledningskontorets uppföljning bygger på intervjuer med fackliga representanter, rektorer och förskolechefer i åtta av tio stadsdelar, chefen för avdelningen Utbildning på stadsledningskontoret, Center för Skolutveckling, områdeschefer samt författaren till dokumentet Att leda pedagogisk verksamhet. Den övergripande handlingsplanen som presenteras i rapporten samt del 2 som innehåller en modell för Uppdragsdialog har varit huvudfokus för stadsledningskontorets uppföljning. Utvalda slutsatser från stadsledningskontorets uppföljning • • • • • • En stor majoritet av de intervjuade har inte kännedom om rapporten och modellen med Uppdragsdialog, men samtliga intervjuade förskolechefer och rektorer har samtal med sin områdeschef i varierande omfattning. I flera stadsdelar finns väl utvecklade modeller för samtal. De intervjuade lyfter fram andra åtgärder än de som finns framtagna i rapporten, exempelvis betonas tillgången till ett kvalificerat administrativt stöd på enhetsnivå. De utbildningsinsatser för lokala administratörer som genomförts inom ramen för stadens kompetensförsörjningsanslag, svarar därmed upp mot ett av verksamheten uttalat stort behov. Ett annat exempel är stadens IT-system som inte upplevs som användarvänliga. Förskolechef/rektor har och förväntas använda upp till 21 olika system som har olika inloggningsuppgifter och gränssnitt. Detta har tidigare uppmärksammats i samband med en inspektion kring rektorers arbetsmiljö. Mängden av utvecklingsinsatser som initieras av andra nivåer, så som den nationella och den kommunala huvudmannanivån, minimerar utrymmet för de lokala utvecklingsbehoven på enheten. Generella insatser kanske inte alltid stämmer överens med förskolechefens/rektorns prioritering. Den lokala utvecklingsorganisationen finns till största del på förvaltningsnivå och många förskolechefer/rektorer saknar möjlighet att avropa resurser från denna. Utvecklingsavdelningen upplevs i många fall som kravställare istället för verksamhetsstödjande. Flera förskolechefer/rektorer beskriver brist på samverkan/stöd från andra sektorer, ett exempel som lyfts fram ofta är Intern service inom sektor Kultur & Fritid. Den stödfunktion som ofta omnämns som välfungerande är stadsdelarnas Ekonomiavdelningar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 11(50) 3 Redovisning per verksamhetsform 3.1 Förskola Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är 29 549 st. Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är 24 644. I fristående förskola finns 4 905 barn inskrivna. (genomsnitt mars/oktober). 3.1.1 Mål Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 8 kap 2 och 8§) 3.1.2 Resultat och slutsatser Barns utveckling och lärande • • • Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till förskolan. Det råder stor variation mellan stadsdelarna vad gäller antalet medarbetare per förskolechef. En jämförelse av genomsnittet i respektive stadsdel visar att det varierar mellan 29 och 38 medarbetare. Framtagandet av en stadenövergripande kompetensförsörjningsplan har identifierat gemensamma utvecklingsbehov för förskolan i Göteborg, exempelvis har utbildningsinsatser initierats för samtliga förskolechefer. Kontakter och social gemenskap • Tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. Detta uppmärksammas i flera stadsdelar där man upprättat projekt som ska stimulera till större efterfrågan och högre närvaro. Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö • • • Måttet som anger barngruppernas storlek behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. En första kvalitetssäkring av stadsdelarnas inrapporterade material visar att medelvärdet för staden per okt 2014 är lägre (17,1) än föregående år (17,5). Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka. Denna utveckling måste tas på största allvar. Det är inte uteslutet att en del av förklaringen går att finna i den fysiska arbetsmiljön inom förskolan. I 2014 års enkät som genomfördes i nio av tio stadsdelar kan konstateras att flickornas föräldrar är något nöjdare än pojkarnas, detta resultat är genomgående på de flesta frågorna. Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 12(50) samtliga kvalitetsfaktorer. 3.1.3 Underlag till resultat och slutsatser Demografisk utveckling fram till 2018 samt efterfrågan av plats Förskolan har expanderat kraftigt under de senaste åren med ca 1000 platser per år. I november 2014 var drygt 29 000 barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal och fristående verksamhet. I befolkningsprognosen från 2014 till 2025 ökar antalet 1-5 åringar i genomsnitt med 250 barn per år, stadsdelen Lundby står för en mycket stor del av denna ökning. Källa: Stadsledningskontoret Efterfrågan av förskoleplats har inte ökat nämnvärt från 2013 till 2014 (0,2 %) totalt sett i staden. Den största ökningen har skett i Angered, Östra Göteborg och Västra Göteborg med 1,1 % i respektive stadsdel. Västra Göteborg har störst efterfrågan med 90 %. Barngruppernas storlek och antal barn per årsarbetare Enligt inrapporteringen i Procapita (2014-10-15) hade Göteborg 1 363 avdelningar med varierande antal barn i grupperna. Definitionen av vad en avdelning är blir allt svårare i takt med att flexiblare lösningar blir mer vanligt i verksamheten. Att organisera verksamhet i stora grupper är inget nytt pedagogiskt grepp, barnen delas under dagen in i mindre grupper och genom en flexiblare organisation minskar den sårbarhet som exempelvis små förskolor är utsatta för när det gäller vikarier m.m. Stadsledningskontoret lät kvalitetsgranska de förskolor med avdelningar som var registrerade med fler än 25 barn och färre än åtta barn. Efter avstämning med respektive stadsdel kan konstateras att det finns behov av att kvalitetssäkra inrapporteringen av olika statistikuppgifter ur ett verksamhetsperspektiv. Dessa brister i rapporteringen har sannolikt påverkat mätningen av barngruppernas storlek även tidigare, det finns skäl att anta att stadens omoderna systemstöd är en av orsakerna till varför dessa felkällor uppstår. Stadsdelarnas inrapportering till SCB riskerar därför avvika från den som presenteras nedan. I diagrammet nedan visas spridningen mellan storleken på stadens barngrupper, 25+ indikerar att det är fler än 25 barn och -8 är grupper med färre än åtta barn. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 13(50) Spridning i staden avseende gruppstorlekar Källa: Stadsledningskontoret Förskolestatistiken är trots detta inte 100 % tillförlitlig, utan det finns fler insatser som stadsledningskontoret behöver initiera tillsammans med samtliga stadsdelar inför avläsningen i mars 2015. Resultatet av höstens mätning visar att genomsnittet för antal barn per avdelning är lägre än föregående år, 17,1 respektive 17,5. Den största förändringen av antal barn per avdelning återfinns framförallt i Norra Hisingen (-1,0), Majorna-Linné (-0,8) och Askim-Frölunda-Högsbo (+0,8). Ett annat mätetal som rapporteras in årligen till SCB är antal barn per årsarbetare. På en kommunövergripande nivå är resultatet oförändrat i jämförelse med föregående år (5,3). Tidig förskola ger positiva effekter Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade i oktober 2014 forskning från Tyskland som visar att tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. På så sätt kan barnen få mer likvärdiga förutsättningar. Forskningen visar dessutom att barn som deltagit i verksamheten med små barngrupper (max 10 barn), där personalen var äldre, hade relevant utbildning och i högre grad var heltidsanställd hade bättre utfall. Effekterna bedöms som relativt stora. Västra Göteborg har uppmärksammat en lägre måluppfyllelse i skolan i ett av stadsdelens primärområden. Stadsdelen har bland annat därför startat ett projekt på nio förskolor där 80 familjer erbjudits att utöka tiden från 15 timmar till 25 timmar per vecka. Av dessa har 67 tacka ja, vilket motsvarar 78 %. Denna insats överensstämmer väl med den forskning som beskrivs ovan. De familjer som har tackat nej anger som skäl att de vill vara hemma med sitt barn och/eller att kostnaden blir för hög. Förvaltningen har dessutom minskat barngruppernas storlek på de förskolor som ingår i projektet, dessa avdelningar har nu 15 barn i snitt. Barns språk och språkutveckling är ett viktigt utvecklingsområde där projektet förväntas ha effekt. Brukarenkäter Sedan 1998 har staden genomfört samma brukarenkät inom förskola och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 14(50) familjedaghem. Resultaten på en kommunövergripande nivå har haft en liten variation de senaste åren. Det högsta NKI (Nöjd Kund Index) genomsnittet över tid ligger på 75 och lägsta genomsnittet är 72. Resultatet för 2014 visar ett NKI på 73. I 2014 års enkät visar särskilt stadsdelarna Majorna- Linné och Centrum på en positiv utveckling. Under 2014 genomfördes ett pilottest av en nyframtagen brukarenkät i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Enkäten ingår på ett tydligare sätt som en del i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och har fått en tydligare koppling till förskolans reviderade läroplan samt speglar föräldrarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet. De frågor/påståenden som behandlar förutsättningar till en god förskolemiljö och förutsättningar till lärande rankades högst, exempelvis trygghet och trivsel och socialt samspel. Lägst rankades frågan/påståendet om föräldrars möjlighet att påverka verksamheten, liksom frågan om barnens möjlighet att påverka, ta ansvar och ta egna beslut samt barngruppens sammansättning och storlek. Källa: Stadsledningskontoret De två utvalda frågorna/påståendena ovan visar att en majoritet (85 %) av de vårdnadshavarna som svarat på frågan/påståendet om Du som förälder ska kunna känna att personalen tar väl hand om ditt barn känner sig trygga med att deras barn blir väl omhändertaget. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 15(50) Den andra frågan/påståendet handlar om barngruppernas sammansättning och storlek, denna fråga/påståendet rankades, inte helt oväntat, bland de lägsta. Sammanlagt anser 24 % av de svarande att deras barn inte i tillräcklig stor omfattning ges möjlighet att under delar av dagen ingå i mindre grupper. Den nya enkäten kommer att ersätta den gamla enkäten och genomförs med stor sannolikhet i samtliga stadsdelar under hösten 2015. I samband med att den nya enkäten lanseras kommer även ett självskattningsmaterial för pedagogerna att sjösättas. Självskattningsunderlaget bygger på samma frågor som vårdnadshavarna svarar på. På så sätt speglas de utvalda kvalitetsfaktorerna i flera perspektiv som verksamheten kan arbeta vidare med. Prognos rekryteringsbehov förskollärare och barnskötare Stadens expansion av förskoleplatser i kombination med stadens målsättning att öka andelen förskollärare gör att rekryteringsbehovet av förskollärare kommer att vara mycket stort under hela prognosperioden 2014-2023. Rekryteringsbehovet av barnskötare beror dels på expansion och på ersättningsrekrytering. Enligt prognos har staden ett årligt behov av 350 förskollärare och dessutom ett prognostiserat årligt behov av 200 barnskötare fram till 2023. Frånvaro förskolepersonal Bland förskollärare och barnskötare fortsätter sjukfrånvaron att öka. Det är inte uteslutet att en del av förklaringen går att finna i den fysiska arbetsmiljön inom förskolan. De frågor i medarbetarenkäten som rör arbetsmiljön styrker detta. Källa: Stadsledningskontoret Lärares sjukfrånvaro är låg och har visserligen ökar något de senaste åren, men ligger fortfarande långt under både genomsnittet för kommunen och förskolan. Det är givetvis positivt att sjukfrånvaron är låg, men det betyder inte per automatik att arbetsmiljön i skolan är problemfri. Det skulle vara intressant att göra en fördjupad uppföljning av detta för att identifiera orsakerna till den stora skillnaden mellan skolformerna. Förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet En viktig faktor för det pedagogiska ledarskapet är antalet medarbetare. En jämförelse mellan 2013 och 2014 visar att stadens förskolechefer ligger stabilt på genomsnittet 35 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 16(50) medarbetare. Det råder dock stor variation mellan stadsdelarna. Majorna-Linné, AskimFrölunda-Högsbo och Norra Hisingen har flest medarbetare per förskolechef, 38 medarbetare i genomsnitt. Betydligt färre medarbetare har förskolecheferna i Västra Hisingen med 29 medarbetare i genomsnitt. En jämförelse mellan åren 2011 och 2014 vad avser det administrativa stödet visar en positiv utveckling. Antalet administratörer har under perioden ökat med nära 14 årsarbetare. I statistiken kan också utläsas att förskolan det senaste året fått ett tillskott med tio verksamhetsutvecklare. I verksamhetsutvecklare ingår befattningsnämningarna verksamhetsutvecklare, metodutvecklare, kvalitetsutvecklare och utvecklingsledare. Kompetensförsörjningsplan En kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivtetsplan har tagits fram för förskolan. Områdescheferna har beslutat att under 2014 arbeta med tre utvecklingsområden som har sitt ursprung i aktivetsplanen. • • • Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentation Synliggöra förskolans uppdrag Med utgångspunkt från dessa tre utvecklingsområden har alla förskolechefer, områdeschefer samt utvecklingsledare för förskolan genomgått en utbildning under hösten 2014. Som ett led i att stärka förskollärarrollen har 50 förskollärare (fem från respektive stadsdel) påbörjat en universitetsutbildning om 7,5 högskolepoäng i Systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom har fyra klasser (ca 100 barnskötare) under 2014 påbörjat eller genomfört utbildning genom Studiums fördjupade barnskötarutbildning. Denna utbildning ger deltagarna en djupare kompetens om innehållet i den reviderade läroplanen för förskolan. 3.2 Fritidshem Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (612 år) är 20 239 st. Antal barn i de kommunala fritidshemmen är 17 168 i fristående fritidshem finns 3 071 barn (genomsnitt mars/oktober). 3.2.1 Mål Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 14 kap. 2 och 9§) Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 17(50) 3.2.2 Resultat och slutsatser Elevernas utveckling och lärande • • Det är stora svårigheter att rekrytera utbildade fritidspedagoger. På sikt kommer det att bli ännu svårare på grund av att få söker till utbildningen i kombination med kommande pensionsavgångar. Fritidshemsverksamheten riskerar fokusera mer på görandet än lärandet. Det krävs större fokus på verksamhetens kvalitetsarbete och det finns behov av utvärderingsbara mål. Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö • • Trenden med stora fritidshemsgrupper håller i sig över tid och med det ökande antalet elever inom åldersgruppen 6-13 år riskerar fritidshemsgrupperna att växa ytterligare. Elevernas nöjdhet med sitt fritidshem har en nedåtgående trend i såväl GR som för staden totalt, samma trend kan även konstateras i ett flertal stadsdelar. När det gäller Lugn och ro och elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka, så har elevernas nöjdhet minskat med två procentenheter jämfört med föregående års resultat. Ovanstående slutsatser ger stora avtryck vad gäller kvaliteten på fritidshemmen. Den stora variationen både inom och mellan stadsdelarnas fritidshemsverksamhet är en starkt bidragande orsak till att likvärdigheten i staden blir begränsad. Avgörande är rektors roll som pedagogisk ledare. Att rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag och pedagogik så att rektor kan leda verksamheten. 3.2.3 Underlag till resultat och slutsatser Som en konsekvens av det kraftigt ökande elevantalet inom grundskolan i Göteborg kommer efterfrågan av plats på fritidshem att öka de närmaste åren. Den senaste befolkningsprognosen tyder på att antalet elever i åldersgruppen (6-10 år) kommer att öka med ca 3 200 elever fram till 2019 vilket motsvarar en volymökning på cirka 11,5 %. Källa: Skolverket Det ökande elevantalet de kommande åren i kombination med att var tredje fritidspedagog kommer att uppnå pensionsåldern inom tio år, innebär att staden står inför en svårlöst situation. Dessutom kan konstateras att bara hälften av de som har en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 18(50) anställning som fritidspedagog har rätt utbildning. Av de nyrekryterade fritidspedagogerna är det enbart 10 % som har fritidspedagogutbildning. Prognos rekryteringsbehov fritidspedagog Behov på grund av ökat elevtal har beräknats utifrån efterfrågan på fritidshemsplatser som de senaste åren legat på ca 80 % av eleverna i kommunala skolor. I prognosen ingår inte beräkning av hur många fler fritidspedagoger som kommer att behövas för ökad kvalitet och minskad gruppstorlek. Det antal som anges i prognosen får därför anses ligga i underkant. Med anledning av den förväntade bristen på fritidspedagoger har universiteten fått ett utökat antal utbildningsplatser, till dessa platser är det dock få sökande. Verksamheten har dessutom svårigheter att få fram handledare till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för studenterna, vilket innebär ett moment 22. I många stadsdelar finns små grundskoleenheter med få elever. För dessa enheter kan konstateras stora bekymmer vad gäller att kunna erbjuda heltidstjänster inom fritidshemsverksamheten. I några stadsdelar kombineras fritidspedagogtjänsten med timmar som elevassistent för att kunna behålla utbildad personal. Elevernas skattning av fritidshemsverksamheten I den kommungemensamma enkätundersökningen som genomförs årligen, får elever i grundskolans årskurs 2 och 5 möjlighet att i fyra frågor tycka till om fritidshemsverksamheten. Svarsfrekvensen för 2014 års undersökning var 90 % i årskurs 2. En närmare granskning och jämförelse av indexvärdet för frågor om Fritidshem, visar att resultaten på en kommunövergripande nivå har sjunkit marginellt över tid. Källa: Stadsledningskontoret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 19(50) Västra Göteborg sticker ut som den stadsdelen som över tid har ett jämförelsevis högt resultat. Noteras bör att stadsdelen Centrum under två år pendlat mellan index 95 till 74, vilket är en betydande minskning. Inom frågeområdet Fritidshem ställs fyra frågor (påståenden). En fråga/påstående handlar om elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka om eleven vill ha lugn och ro. Av de svarande eleverna upplever 75 % att det stämmer helt och hållet (48 %) eller stämmer ganska bra (27 %). I enkäten efterfrågas dessutom hur eleverna trivs på fritidshemmet. Frågan ställs som ett påstående Jag trivs på fritids. Av de elever som svarat på enkäten uppger 94 % att påståendet stämmer överens helt och hållet (74 %) eller stämmer ganska bra (20 %). Totalt sex % svarar att det stämmer ganska dåligt (5 %) eller stämmer inte alls (1 %). Skolinspektionens kritikområden Vid Skolinspektionens senaste tillsyn av stadens fritidshem konstaterades stora kvalitetsmässiga skillnader, såväl mellan som inom stadsdelarna. Skolinspektionens största kritikområden där flest stadsdelar fått kritik återfinns inom Trygghet och studiero samt Utvecklingen av utbildningen. Ett annat område som kritiserats är rektors roll som pedagogisk ledare, där Skolinspektionen anser att rektor inte är väl förtrogen med fritidshemmens uppdrag och därmed inte ser möjligheterna för elevernas utveckling och lärande under hela skoldagen. Samtliga stadsdelar har redovisat till Skolinspektionen vilka insatser de vidtagit för att åtgärda brister i verksamheten. Stadsledningskontoret har i särskild ordning följt upp de planerade insatser som stadsdelarna redovisat för Skolinspektionen. Uppföljningen och stadsdelarnas inrapportering i UR 3 visar att kvaliteten på fritidshemmen inom den egna stadsdelen fortfarande har stora variationer. De faktorer som stadsdelarna anser påverka kvaliteten mest är brist på utbildad personal och lokalernas ändamålsenlighet. Ett utvecklingsområde för fritidshemsverksamheten överlag är det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare fokus på styrdokumenten. Detta var ett av Skolinspektionens främsta kritikområden, flera stadsdelar har påbörjat ett arbete men mycket arbete tycks kvarstå. Allmänna råd för fritidshemmen Under 2014 gav Skolverket ut Allmänna råd för Fritidshem. Dessa är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer samt personalen i fritidshemmen kan eller bör handla för att uppfylla kraven i skollagen och läroplanerna. De allmänna råden är framtagna av flera skäl dels har lagstiftningen inom området ändrats, dels har läroplanen för de obligatoriska skolformerna reviderats. Fritidshemmen har fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande. Mot denna bakgrund är det viktigt att klargöra innehållet i uppdraget samt ansvaret för de olika nivåerna. Kompetensförsörjningsplan Under hösten initierades ett arbete med att säkerställa kompetensen i stadens fritidshem. En stadenövergripande kompetensförsörjningsplan för F-3 samt fritidshem innehållande en aktivitetsplan beräknas vara klar vid årsskiftet 2014/15. Syftet med arbetet är att stödja verksamheten vad gäller framtida försörjning av rätt kompetens. Detta för att verksamhetens uppdrag ska kunna fullgöras, nå uppsatta mål och framtida utmaningar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 20(50) 3.3 Förskoleklass och grundskola Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola boende i Göteborg är 51 782, varav 5 786 i förskoleklass. Antal elever i kommunal verksamhet är 40 624. I fristående verksamhet går 11 158 elever (genomsnitt mars/oktober). 3.3.1 Mål Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 10 kapitlet 2 §) 3.3.2 Resultat och slutsatser Ge eleverna kunskaper och värden Andel godkänt i alla ämnen • • • • • • Samtliga storstäders resultat är högre 2014 jämfört med 2013. De kommunala skolorna i Göteborg, ökar sitt resultat i åk 9 för första gången sedan 2010. I kommunala skolor har flickor fortfarande högre resultat än pojkar i åk 9, men pojkar i kommunala skolor ökar sina resultat mest och skillnaderna mellan pojkar och flickor är mindre 2014 jämfört med 2013. Kommunala skolor i Göteborg ökar sitt resultat i åk 6 2014 jämfört med 2013. Ökningen är inte lika stor som för åk 9. Flickorna ökar mest och skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar. Det är stora skillnader mellan stadsdelars och kommunala skolors betygsresultat i Göteborg i både åk 6 och åk 9. Gruppen fristående skolor har mindre skillnader i betygsresultat. Skillnader mellan skolor är små i åk 3. Antalet kommunala skolor som har mindre än 60 % med Godkänt i alla ämnen i åk 9 har minskat sedan 2012 och antalet kommunala skolor som har 80 % av eleverna med Godkänt i alla ämnen har ökat jämfört med 2013. Elevomsättning – Elever som börjat på skolan efter årskurs 7 • • • Det finns ett tydligt samband mellan betygsresultat och elevomsättning, de skolor som har högst elevomsättning har lägst betygsresultat. En stor andel av de som börjat på skolan efter årskurs 7 kan antas vara nyanlända elever. De skolor som har hög eller mycket hög elevomsättning är uteslutande kommunala grundskolor. Otillåten frånvaro • Skolorna med lägst betygsresultat har högst otillåten frånvaro. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 21(50) Förbereda eleverna för aktiva livsval och fortsatt utbildning • • 3.3.3 Behörigheten till gymnasiets yrkesprogram ökar från år 2013 till år 2014 i Göteborg men minskar i övriga storstäder. Det är stor spridning i behörighet till gymnasiet mellan stadsdelarna men inte lika stor spridning som för andel godkända i alla ämnen. Underlag till resultat och slutsatser Betygsresultat - Godkänt i alla ämnen Under flera år har Stadsledningskontoret valt att fokusera på måttet andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 9 Storstadsjämförelse kommunala skolor Källa: Siris, Skolverket Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 9 Stadsdelsjämförelse i Göteborg Källa: Stadsledningskontoret Andel godkända i alla ämnen - Spridning I diagrammet över spridningen av resultat per skola är varje liggande stapel en kommunal skola. De mörkgråa skolorna är skolor med mindre än 60 % elever med godkänt i alla ämnen, de ljusgråa ligger mellan 60 - 80 % och de vita staplarna är skolor Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 22(50) med 80 % elever som har godkänt i alla ämnen. Som jämförelse har gruppen fristående skolor en skola som ligger under 60 % (58,3 %), åtta fristående skolor befinner sig i mittenskiktet och tjugo skolor ligger över 80 %. Diagram - Spridning kommunala skolor över tid för andel godkänt i alla ämnen åk 9 Källa: Stadsledningskontoret Andel godkända i alla ämnen åk 6 I årskurs 6 sattes betyg första gången år 2013 och statistiken byggs på med fler år i framtiden. Idag finns statistik för årskullar per enhet som ett underlag till förvaltningarnas analysarbete. Stadsledningskontoret avser att följa årets årskurs 6 som en årskull under kommande mandatperiod genom statistik för årskullen i årskurs 7 år 2015, årskurs 8 år 2016 och årskurs 9 år 2017. Syftet med att följa årskullen är att skarpare kunna bedöma utvecklingsinsatsers effekt i Göteborg under de kommande åren. Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 6 Stadsdelsjämförelse i Göteborg Källa: Stadsledningskontoret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 23(50) Behörighet till gymnasiets yrkesprogram Den lägsta behörighetsnivån till gymnasiet är behörighet till yrkesprogram vilket kräver godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. För gymnasiebehörighet till de olika högskoleförberedande programmen krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan, vilka varierar något mellan de olika högskoleförberedande programmen. Tabell - Behörighet till gymnasiets yrkesprogram Stadsdelar Källa: Stadsledningskontoret Stadsdelarnas förklaringar till betygsresultat och exempel på utvecklingsinsatser Elevers förbättrade resultat förklaras bland annat med kompetenta lärare, en god lärmiljö, utökat studiestöd, framgångsrikt närvaroarbete, utmanande och alternativa undervisningsformer. Förklaringar till försämrat resultat beskrivs oftare som yttre faktorer, bland andra; hög frånvaro bland eleverna, brist i föräldrastöd och samverkan med föräldrar kring elevernas skolgång, lägre generell kunskapsnivå hos en enskild elevgrupp, social problematik och vistelsetid i Sverige. Inre faktorer beskrivs också som förklaringar till försämrat resultat; avsaknad av likvärdig betygssättning samt att skolan inte har lyckats motivera eleverna utifrån förutsättningarna. En stadsdel konstaterar att skillnaderna mellan skolorna är små i årskurs tre men att de är betydligt större i årskurs 9 (ser likadant ut i alla stadsdelar). Stadsdelen skriver också att textmassan ökar i åk 4 och att det fortsätter öka i åk 7 samtidigt som skolorna blir mer socioekonomiskt segregerade med bland annat kamrateffekter som följd, att elevers skolresultat påverkar klasskamraternas skolresultat. I årskurs ett till tre har skolorna blivit bättre på att uppmärksamma enskilda elevers svårigheter, men i årskurs fyra behöver stödet intensifieras och anpassas till förändrade behov. Stadsdelen menar att detta sammantaget, gör att fler och fler elever halkar efter i kunskapsutvecklingen mellan årskurs 4 och årskurs 9. Gemensamt för stadsdelarnas utvecklingsinsatser, som ett resultat av deras analys, är att de ryms inom ramen för de strategiska uppdragen; det systematiska kvalitetsarbetet, ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Några av de mer konkreta utvecklingsinsatserna är: språkutvecklande arbetssätt, kollegialt lärande, formativ bedömning, matematiklyftet, bedömning för lärande (BFL), IKT satsningar, Skolfam och utveckling av formerna för ett inkluderande förhållningssätt. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 24(50) Elevomsättning - Elever som börjat efter åk 7 I diagrammet nedan betyder elevomsättning andel elever som börjat på skolan efter årskurs 7. Mätningen avser andel elever som gick ut årskurs 9 år 2014 som inte gick på skolan i åk 7 mars år 2012. Diagrammet innehåller samtliga skolor i Göteborg, kommunala och fristående. Diagrammet utgår från de skolor med lägst andel godkänt i alla ämnen (under 50 %) vilka är de mörkgråa strecken. Övriga skolor är ljusgråa. Den genomsnittliga andelen elever i Göteborg som börjat på skolan efter årskurs 7 är 7,6 %. Det är 19 skolor som har högre procentandel och 55 skolor som har lägre. Skolan med den högsta elevomsättningen har cirka 33 % elever som börjat efter åk 7. Diagram - Elevomsättning och Andel G i alla ämnen Källa: Stadsledningskontoret Otillåten frånvaro Diagrammet för otillåten frånvaro och andel godkänd i alla ämnen innehåller bara kommunala skolor. Ogiltig frånvaro är andel timmar av timmarna som eleverna skulle varit närvarande. Den skola som har högst otillåten frånvaro har 11,5 procentandel timmar otillåten frånvaro. Källa: Stadsledningskontoret Elevenkät Den kommungemensamma elevenkäten inom grund- och gymnasieskolan hade 2014 den högsta svarsfrekvensen sedan enkäten initierades 2011. Andelen svarande har ökat från 58 % (2011) till 77 % (2014). Noteras bör dock att de elva skolorna som erhållit medel ur utvecklingsfonden inte genomfört den kommungemensamma enkäten under Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 25(50) 2014. Detta bedöms ha viss påverkan på både svarsfrekvens och enkätens resultat på en övergripande nivå. Göteborgs Stads skolors svarsfrekvens är trots detta något lägre än genomsnittet för GR kommunerna (80 %). Elevernas upplevelse av Skolmiljön, Trygghet och trivsel och Delaktighet och inflytande är några av de frågområden som utgör viktiga kvalitetsindikatorer för verksamheten. Resultatet för de deltagande årskurserna på en kommunövergripande nivå, grundskolans år 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2, är stabila inom de olika frågeområdena. För årskurs 2 kan en nedåtgående trend över tid konstateras inom samtliga frågeområden. Indexvärdet för samtliga frågeområden ligger under genomsnittet för GR totalt. Resultatet för årskurs 5 är stabilt över tid. Indexvärdet för flesta frågeområdena ligger i paritet eller över genomsnittet för GR totalt. Årskurs 8 har den mest positiva resultatutvecklingen, där indexvärdet inom samtliga områden har ökat eller ligger på samma nivå som föregående år, exempelvis har frågeområdet som rör skolmiljön stigit och upplevelsen av delaktighet och inflytande har stärkts de senaste åren. Inom frågeområdet Delaktighet och inflytande har stadsdelen Centrum mest positiv utveckling, där har indexvärdet ökat från 39 till 74 mellan 2011 och 2014. Noteras bör dock att antalet elever som svarat på enkäten 2011 respektive 2014 kraftigt skiljer sig, varför ökningen kan uppfattas större än vad den egentligen är. En annan stadsdel med en positiv resultatutveckling inom samma frågeområde är Askim-Frölunda-Högsbo där indexvärdet från 2013 ökat från 58 till 77. Även i detta fall kan noteras att det är betydligt fler elever som svarade på enkäten 2013. I skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 anges att det ska vara tydligt för eleverna och deras föräldrar samt för personalen vem som har ledningsansvaret för de verksamheter som regleras i skollagen, läroplanerna och andra författningar. En elev aldrig kan ha mer än en rektor. I elevenkäten 2014 ställdes en särskild fråga/påstående angående elevernas möjlighet att få kontakt med sin rektor. Källa: Stadsledningskontoret I diagrammet ingår inte andelen som svarat Vet ej. Noteras bör att i årskurs 2 var det hela 20 % som svarade Vet ej. Motsvarade siffra för årskurs 5 och 8 var 12 %. Ledarskapets förutsättningar En viktig faktor för det pedagogiska ledarskapet är antalet medarbetare. En jämförelse mellan 2013 och 2014 visar att stadens genomsnitt för antal medarbetare per rektor ökat från 29 till 31 medarbetare. Det råder dock stor variation mellan stadsdelarna. ÖrgryteGöteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 26(50) Härlanda och Lundby har flest medarbetare per rektor, 52 respektive 49 i genomsnitt. I dessa stadsdelar har man anställt biträdande rektorer, Örgryte-Härlanda i synnerhet. Betydligt färre medarbetare har rektorerna i Askim-Frölunda-Högsbo med 23 medarbetare i genomsnitt. Utvecklingen beträffande det administrativa stödet uppvisar en stabil ökning både när det gäller rektor i grundskola och i förskolan. Detta bekräftas också i den uppföljning som stadsledningskontoret gjort av de insatser kopplat till ledarskapet som utbildningssektorn gemensamt beslutat om. I uppföljningen ges också en positiv bild av det stöd som ekonomiavdelningarna i stadsdelen tillhandahåller, medan HR avdelningarna inte lyckas fullfölja sitt stödjande uppdrag lika väl. Även ökningen av verksamhetsutvecklare är stabil över tid inom grundskolan. Det ska dock noteras att det rent generellt har varit en ökning av verksamhets-/metodutvecklare efter införandet av den nya SDN-organisationen, sannolikt beroende på att storleken på sektorerna ökade så kraftigt. I den särskilda uppföljningen av ledarskapet som omnämns ovan, kan konstateras att en stor del av dessa resurser arbetar förvaltningscentralt och inte på uppdrag från rektor. Tjänsterna som verksamhetsutvecklare uppfattas i många fall som kravställare och inte som stödjande. För vidare resonemang om ledarskapets förutsättningar se under kapitel 2. 3.4 Grundsärskola Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få kan få sin utbildning inom ramen för grundsärskolan. I Göteborg går 499 elever i grundsärskola, inklusive individintegrerade elever. 3.4.1 Mål Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 11 kapitlet 2 §) 3.4.2 Resultat och slutsatser Ge eleverna kunskaper och värden • • • • Uppföljning och dokumentation av grundsärskolans kvalitetsarbete har förbättrats men det finns delar som behöver utvecklas ytterligare. Vid bedömningar av måluppfyllelsen är kunskapsuppdraget i fokus men kunskapsresultat redovisas inte aggregerat. Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan. I princip alla elever som avslutar grundsärskolan går vidare till gymnasiesärskolan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 27(50) Personlig utveckling • • 3.4.3 Utbildningen är till stor del individanpassad. Elevens förutsättningar, behov och möjligheter ingår i underlaget för undervisningsplaneringen. Underlagen som ligger till grund för mottagande till särskolan håller god kvalitet, men utredningstiden inför ett mottagande kan vara lång. Underlag till resultat och slutsatser Kvalitetsarbetet Det har tidigare lyfts fram, såväl i kommunens egen uppföljning som i skolinspektionens tillsyn, att kvalitetsuppföljningen av grundsärskolan varit bristfällig. Särskolan har inte varit synlig i stadsdelarnas dokumentation och det har funnits få resultat att ta ställning till. I årets dokumentation syns en klar förbättring. Så gott som samtliga stadsdelar redovisar dock att det behövs ytterligare förbättringar inom det systematiska kvalitetsarbetet för grundsärskolan. Information från de skolor som har särskoleklasser samlas in och analyseras, men på lite olika sätt. Anpassad utbildning Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning. Eftersom variationen i de individuella förutsättningarna för elever kan vara mycket stor, ställs särskilda krav på att undervisningen anpassas efter varje elev. Det förutsätter i sin tur att skolorna har väl fungerande system för att kontinuerligt ta reda på elevernas förutsättningar, behov och möjligheter. Stadsledningskontoret erfar att undervisningen i huvudsak planeras individuellt och att elevernas förutsättningar är en av utgångspunkterna. Det bör dock framhållas att en individanpassad undervisning inte per automatik ska leda till enskild undervisning, tvärtom är det viktigt att också skapa möjligheter till att även bygga upp den sociala gemenskapen och personlig utveckling genom att arbeta tillsammans med andra. Det framgår inte av stadsdelarnas dokumentation huruvida man följer upp om undervisningen är enskild eller i grupp. Uppföljning av kunskapsresultat Det finns forskning som visar att undervisning i särskolan inte i tillräcklig utsträckning är kopplad till kunskapsmålen. Till exempel Skolinspektionen hänvisar till studier som bland annat tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan än på kunskap, stimulans och utmaning (Skolinspektionens rapport 2010:9). Men detta förhållande verkar ha vänt. Jämte redovisningar om arbetet för att motverka kränkande behandling är det skolornas kunskapsuppdrag som fokuseras i stadsdelsnämndernas redovisningar av måluppfyllelsen. Bedömningen av måluppfyllelsen i särskolan är komplex. Kunskapskraven i styrdokumenten har å ena sida blivit tydligare å andra sidan otydligare. Tydligare på så sätt att kunskapskraven numera utgörs av en fast nivå att uppnå, vilket gör att betyg eller omdömen säger hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling. Otydligare på så sätt att tidigare lades även elevens förutsättningar in i bedömningen och därmed gav betygsresultaten även en bild av skolans förmåga att bedriva undervisning. Numera är det svårt att särskilja vad som beror på elevens utvecklingsstörning respektive skolans förmåga att bedriva undervisning. Betygsresultat och omdömen om elevernas kunskapsutveckling säger alltså nödvändigtvis inte så mycket om skolans kvalitet. Kunskapsresultaten används i kvalitetsarbetet på skolnivå, där kan elevens resultat sättas i relation dennes förutsättningar och hur undervisningen bedrivits och kan därmed ge information i skolans kvalitetsarbete. På huvudmannanivå däremot sammanställs inte Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 28(50) elevernas kunskapsresultat. Några stadsdelar redovisar andel elever som nått kunskapskraven, andra betygsresultat och andra ger ingen sammanvägd bedömning av elevernas kunskapsresultat. Några stadsdelar uppger att det finns goda rutiner för att följa upp elevernas kunskapskrav och elevernas utveckling mot målen. Det är mest skolor som har särskoleklasser som har kvalitetsarbete om/för särskolan, det är mer oklart hur kvalitetsarbetet ser ut för elever som är integrerade i klasser med grundskoleelever. På huvudmannanivå handlar det om att försäkra sig om att det finns system på rektorsoch lärarnivå för att följa upp och säkerställa att eleverna får rätt utmaningar för sin kunskapsutveckling, och inte så mycket om hur långt eleverna totalt sett nått. Mottagande i särskolan Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till grundsärskola förutsätter ett noggrant förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. För den enskilde eleven är rättssäkerheten av största vikt. I Göteborgs stad finns fem mottagningsteam som har till uppgift att granska utredningsunderlag och ge rekommendationer till aktuell beslutsfattare. Modellen med mottagningsteam fungerar bra. Beslutsunderlaget som ligger till grund för mottagande till grundsärskolan håller god kvalitet, utredningstiden inför ett mottagande kan dock vara onödigt lång till följd av oklarheter i hur hanteringen ska gå till. För att säkerställa likställigheten och ta fram stadengemensamma rutiner pågår en översyn av arbetet med mottagande i särskolan. Skolverkets allmänna råd för mottagande i grund- och gymnasiesärskolan utgör underlag för översynen. Personal Det finns ytterst få lärare som kommer att vara behöriga att undervisa i grundsärskolan när kraven på lärarlegitimation träder i kraft 2018. Detta är ett problem som Göteborg delar med resten av landets kommuner. Frågan behöver tas upp på nationell nivå. 3.5 Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan. 3.5.1 Mål Gymnasieskolan Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna fått i grundskolan eller motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 29(50) Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning. Gymnasieskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman, kommunens ansvar Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar och ungdomar som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp i kommunen, erbjuds gymnasieutbildning och gymnasiesärskoleutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. (Skollagen kap 15 och 18) 3.5.2 • • • • • • • Sammanfattning resultat och slutsatser Totalt uppgick andelen elever som når en gymnasieexamen till 69,7 %. Majoriteten av eleverna med gymnasieexamen når även kraven för en grundläggande behörighet till högskolan. Totalt uppgick andelen elever som har grundläggande behörighet till högskolan till 55 %. Om detta resultat, med en allt lägre andel elever som når allmän högskolebehörighet vid ungdomsgymnasiet, blir varaktigt kan efterfrågan på den gymnasiala vuxenutbildningen att öka. En allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. Det innebär att fler elever behöver mer än tre år för att ta sig igenom gymnasieskolan. Fortsatt minskning av andelen elever på yrkesprogram. Gymnasieskolans år 2, Trivsel och trygghet är fortfarande det område där gymnasieeleverna är mest nöjda, medan området Delaktighet och inflytande är det som får lägst betyg. Elevernas frånvaro är relativt konstant över tid men varierar mellan olika skolor och program. Den oanmälda frånvaron har dock minskat i omfattning under de senaste åren. Stadens arbete inom det kommunala informationsansvaret har utvecklats positivt. Utbildningsförvaltningen har utvecklat sina metoder och fångar upp fler ungdomar inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret. Allt fler ungdomar blir också kontaktade och kartlagda och höstens resultat uppgår till 94 % vilket är en markant förbättring jämfört med resultaten före plug-in projekt och stadens gemensamma utvecklingsarbete inom området. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 30(50) 3.5.3 Sammanfattning underlag till resultat och slutsatser Totalt beräknas drygt 16 000 Göteborgselever studera i gymnasieskolan, vilket är en minskning med ett 100-tal elever jämfört med föregående år. Efter flera år med ett minskat elevantal planar nu minskningen ut och antalet elever börjar åter öka. 2025 beräknas det finnas 3 700 fler ungdomar i aktuella åldrar än idag. Det är de stora födelsekullarna under 2000-talets senare del som passerar grundskolan och som då kommer till gymnasieskolan. Källa: Utbildningsförvaltningen Av dagens gymnasieelever studerar 49 % vid någon av stadens gymnasieskolor. Under 2014 beräknas drygt 42 % av Göteborgs gymnasieelever studera vid en fristående gymnasieskola, andelen har ökat konstant under den senaste tioårsperioden men har dock planat ut under de senaste åren. Om elevutvecklingen analyseras baserat på programstrukturen framkommer det att en allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. År 2011 var andelen elever vid introduktionsprogrammen 10,7 % för att under 2014 uppgå till 13,5. Då endast ett fåtal fristående skolor erbjuder introduktionsprogram blir utvecklingen särskilt tydligt vid de kommunala gymnasieskolorna och i nuläget är nästan var fjärde elev inskriven vid ett introduktionsprogram. Orsakerna till utvecklingen är troligen flera. • • Språkintroduktionen har successivt ökat då allt fler nyanlända och asylsökande elever kommit till staden. Under höstterminen 2014 studerar drygt 1 000 elever vid utbildningen och fler elever väntas under årets sista månader, föregående höst var elevtalet 790 elever. Behörighetskraven till de nationella programmen i gymnasieskolan skärptes i samband med införandet av Gy2011. Denna förändring kopplad till den vikande betygsutvecklingen inom grundskolan på senare år innebär att allt fler elever har en längre väg till behörighet för ett nationellt program. Utvecklingen innebär att en allt större andel elever behöver fler än tre år på sig för att ta sig igenom gymnasieskolan. Ur ett organisatoriskt perspektiv innebär det ökade kostnader för stadens gymnasieorganisation, att skolorna måste organiseras på ett annat sätt och att personalen i högre utsträckning undervisar på grundskolenivå. Ur ett individperspektiv innebär det en längre väg till arbete och egen försörjning. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 31(50) Källa: Utbildningsförvaltningen och Stadsledningskontoret Intresset för olika program varierar både över tid och geografiskt över landet. En tydlig utveckling under en lång rad av år är dock det vikande intresset för yrkesprogram. I Göteborg var det 33 % som valde yrkesprogram 2013 och 2014 har andelen minskat till 29 %. Minskningen är särskilt tydlig vid Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barnoch fritidsprogrammet. Den största procentuella ökningen på de studieförberedande programmen har skett inom Teknikprogrammet och den största minskningen har skett inom Samhällsvetenskapligt program. En målsättning vid dimensionering och planering av gymnasieskolans organisation är att så långt som möjligt tillgodose elevernas första handsval. Det ökar sannolikheten för att eleverna fullföljer sin utbildning utan studieavbrott eller studievägsbyte. Vid slutantagningen till gymnasieskolan 2014 var det 82 % av eleverna i GR som fick sitt första handsval tillgodosett. 92 % blev antagna till sökt utbildning men inte alltid till sökt skola. För Göteborgseleverna är resultatet något lägre och 75 % eleverna blev antagna på sitt första handsval. En förklaring till det lägre resultatet för eleverna i Göteborg är att fler elever söker sig till populära skolor med höga antagningspoäng. Andelen antagna elever på sitt första handsval har också minskat jämfört med 2012 och 2013 (79,2 respektive 80,2 %). En analys av ovanstående resultat är att grundskolans uppdrag att ge eleverna goda möjligheter att nå så goda studieresultat som möjligt, för att kunna bli antagna till den utbildning och gymnasieskola som bäst stämmer överens men elevens önskemål, kan behöva synliggöras på ett bättre sätt, dvs. att fokus inte endast kan vara andel elever med godkända betyg. Betyg Gymnasieskolan Utbildningsförvaltningen har tagit fram en betygsrapport där betygen för läsåret 2013/2014 för första gången avser betygsresultat för de elever som gått enligt den nya förändrade gymnasieskolan som infördes höstterminen 2011. Den förändrade gymnasieskolans mål är att en utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Tidigare var ett slutbetyg målet för utbildningar på nationella program. Samtidigt är gymnasieexamen ett övergripande begrepp för två olika examina med olika krav. Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på ett högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. Den nya gymnasieexamen innehåller ett antal kvalitetskrav vilka varierar beroende på de olika programmålen etc. Gymnasieskolan har också fått nya ämnes- och kursplaner, där exempelvis kursen i matematik som tidigare var densamma för samtliga program nu har delats upp i tre olika kurser beroende på vilket program eleven går. Sammantaget innebär detta att resultaten Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 32(50) för 2013/14 inte kan jämföras med tidigare års resultat. Med hänsyn tagen till ovanstående konstaterar utbildningsförvaltningen att av årets elever som avslutade sin gymnasieutbildning hade 55 % uppnått kraven för grundläggande högskolebehörighet. Av förra årets elever var det 67 % av eleverna som uppnådde kraven för grundläggande högskolebehörighet. En starkt bidragande förklaring till minskningen av högskolebehörighet, är att elever på yrkesprogrammen inte automatiskt får grundläggande behörighet trots att de ha en gymnasieexamen, dvs. en naturlig följd av Gy-11. Stadsledningskontoret avser i fortsättningen att särskilt följa upp gymnasieskolans kunskapsresultat genom andel elever som klarat gymnasieexamen på både högskoleförberedande program och yrkesprogram som ett komplement till statistiken om grundläggande högskolebehörighet för samtliga elever. Årets resultat för den första kullen elever som tagit examen i den nya gymnasieskolan presenteras i tabellen. Tabell. Antal och andel elever som fått gymnasieexamen Källa: Utbildningsförvaltningen Resultat 2014 års regiongemensam elevenkät I 2014 års elevenkät hade gymnasieskolorna i Göteborg en svarsfrekvens på 62 %, vilken är lågt jämfört med totalsnittet för GR på 80 %. Det kan konstateras att skillnaden i det sammantagna resultatet för Utbildningsförvaltningens skolor mellan åren är marginell och att förändringarna från föregående år är små, men positiva. Källa: Utbildningsförvaltningen Svarsskillnaderna mellan könen är små, även om pojkarna totalt sett är nöjdare. Pojkar uppger i något högre grad än flickor att de utsatts för mobbning och diskriminering och att de inte känner sig trygga i skolan. Elevnärvaro Utbildningsförvaltningen redovisade under hösten en 2014 en fördjupad analys av närvaron vid stadens gymnasieskolor. Elevernas totala frånvaro är ca 16 % och har legat Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 33(50) på ungefär samma nivå under de senaste åren. Den anmälda frånvaron uppgick till 8,7 procent medan den oanmälda frånvaron var 7,3 procent. Den oanmälda frånvaron, eller skolket, minskar i samma takt som den anmälda frånvaron ökar. Utbildningsförvaltningen bedömer att bättre information till vårdnadshavare om anmälningsskyldigheten vid frånvaro samt striktare regler för studiehjälp medfört att anmälningsbenägenheten ökat över tid. Den högsta närvaron hade eleverna vid Polhemsgymnasiet och Bernadottegymnasiet där närvaron var ca 90 % medan den lägsta närvaron fanns hos eleverna på Angeredsgymnasiet på 75,8 %. Närvaron på Angeredsgymnasiet ökade dock med 6 procentenheter jämfört med föregående mätning. Flickor anmäler sin frånvaro i högre utsträckning än pojkarna men den totala frånvaron mellan flickor och pojkar skiljer sig inte nämnvärt. Ser man till närvaron vid de olika programmen kan det konstateras att eleverna vid de högskoleförberedande programmen har den högsta närvaron medan eleverna vid introduktionsprogrammen har lägst närvaro och också den högsta andelen oanmäld frånvaro. Det kommunala informationsansvaret En första signal om ett studieavbrott är ofta upprepad eller långvarig frånvaro hos en elev. För de ungdomar som avbrutit eller på annat sätt inte fullföljt sin gymnasieutbildning och är under 20 år ska kommunen hålla sig informerad om vad de är sysselsatta med, dvs. det kommunala informationsansvaret. Det kommunala informationsansvaret har under läsåret 2013/2014 omfattat mer än 2 300 ungdomar som någon gång under året har varit föremål för uppföljning av Uppföljningsenheten vid utbildningsförvaltningen eller sin stadsdelsförvaltning. Samarbete har också skett med arbetsförmedlingens projekt "Unga in" för att ungdomarna ska kunna få en kortare arbetslivserfarenhet. Resultatet för läsåret 2013/2014 visar att Uppföljningsenheten och stadsdelsförvaltningarna tillsammans nått och kartlagt 94 % av de ungdomar som omfattats av det kommunala informationsansvaret, KIA. Ungefär 760 av ungdomarna inom KIA fyllde 20 år under året och av dem kartlades 43 % innan ansvaret upphörde. Detta är en avsevärd förbättring jämfört med den andel elever som nåddes och kartlades för några år sedan. Framgångsfaktor bakom resultatet ovan är att stadsdelarna och utbildningsförvaltningen gemensamt har kraftsamlat i detta arbete. Samarbetet mellan SDF och UBF har utvecklats och fungerat utmärkt och med god struktur, på olika nivåer. Det uppsökande fältarbetet är en annan väsentligt bidragande framgångsfaktor. Gymnasiesärskolan Elevutvecklingen i gymnasiesärskolan följer gymnasiet vilket inneburit ett lägre elevantal under de senaste åren. Allt fler elever genomför sin utbildning i hemkommunen vilket innebär både färre köpta platser men också färre sålda platser. För 2014 beräknas 88 % av eleverna i gymnasiesärskolan genomföra sin utbildning inom stadens gymnasiesärskola. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 34(50) Källa: Utbildningsförvaltningen och Stadsledningskontoret Hösten 2013 infördes den nya reformerade gymnasiesärskolan. Det finns numera nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Under 2014 har implementeringen av de förändringar som GYS13 inneburit för skolformen fortsatt med ökad tydlighet genom poäng och tidsbestämda kurser för nationella programmen och klarare mål också för individuella programmets ämnesområden. Arbetet har skett parallellt med programmet för kvalitetsutveckling inom utbildningsförvaltningen. Programmet för kvalitetsutveckling stödjer förändringsarbetet med GYS13. För att stödja ett formativt arbetsätt ska en bedömningsmatris utifrån elevens individuella studieplan tas fram. Detta för att bättre kunna följa elevens kunskapsutveckling utifrån styrdokumenten i GYS13. Målsättningen är att ha höga förväntningar på eleverna. Under året har också en uppföljning för första gången gjorts av hur många elever som klarat att få betyg efter genomförda kurser på nationella programmen. Första året i den nya gymnasiesärskolan har 75 % av eleverna klarat betyg efter avslutade kurser i år 1 (tidigare sattes betyg först efter 4 år). Källa: Utbildningsförvaltningen Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 35(50) Av tabellen ovan kan konstateras att andelen elever som fullföljer ett nationellt program (eller motsvarande) inom gymnasiesärskolan uppgår till ca 80 %. Avbrottsorsakerna är flera men ett antal elever avslutar efter tre år precis som sina kamrater i gymnasieskolan, några byter till ett IM-program medan andra väljer att börja vid en daglig verksamhet. Gymnasiesärskolan följer upp eleverna direkt efter avslutad utbildning samt efter drygt ett år. Statistiken ovan visar läget direkt efter avslutad utbildning. De könsmönster som finns inom övriga utbildningsväsendet återfinns även för dessa ungdomar. Det innebär exempelvis att flickor i större utsträckning går vidare till studier, i det här fallet är det särvux och folkhögskola som är vanligast förekommande. Pojkar går i högre utsträckning vidare till arbete eller daglig verksamhet. Vilken typ av arbete eller anställningsform framgår inte av mätningarna men det kan vara olika former av praktik eller bidragsanställningar. Motsvarande statistik eller nyckeltal för exempelvis övriga storstäder finns inte tillgängliga varför det uppstår en svårighet i att värdera resultaten. Det är dock positivt att gymnasiesärskolan utvecklat sin uppföljning och då inte minst vad eleverna gör efter avslutad utbildning. 3.6 Vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), sfi (svensk undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning mm. Under 2014 har utbildning upphandlats hos ett drygt 10-tal anordnare, varav utbildningsförvaltningen genom Studium är en. Övriga anordnare är externa. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan. 3.6.1 Mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning samt utbildning i svenska för invandrare är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen kap 20, 21 och 22) 3.6.2 • Sammanfattning resultat och slutsatser Tillgången till utbildning är god och antalet elever har ökat i samtliga skolformer. Komvux • Inom grundläggande vuxenutbildning är Svenska som andraspråk det vanligaste ämnet. Andelen godkända betyg av totalt satta betyg i ämnet under våren 2014 är 92 %, avbrotten utgör 13 %, måluppfyllelsen kan bedömas som god. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 36(50) • • • • Inom den gymnasiala vuxenutbildningen sker inga större förändringar vad avser andelen godkända betyg. Ämnet matematik utmärker sig dock med en lägre andel godkända betyg och en högre andel avbrott. Förvaltningen inleder därför ett förbättringsarbete inom ämnet inom såväl grundläggande som gymnasial utbildning. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är det drygt en tredjedel av eleverna som inte slutför sin kurs och hälften som får ett godkänt betyg. Vuxenutbildningen i Göteborg bör mot bakgrund av dessa resultat fortsätta arbetet med att utveckla en än mer individanpassad utbildning både vad gäller tillgänglighet och flexibilitet som individanpassad pedagogik. Av de elever som studerat på gymnasial nivå och som minst har fått betyget E på en kurs under sina studier uppger drygt 50 % att de är i arbete efter avslutade studier. 10 % är arbetssökande medan resterande studerar vid högskola eller andra eftergymnasiala former. Av de 11 % som angav att de var arbetssökande före studier är 45 % i arbete efter studierna. 20 % befinner sig i studier och 32 % uppger att de fortsätter att vara arbetssökande. Vad gäller betydelsen av komvux studier anger 60 % att de fått stärkt motivation för vidare studier och 58 % uppger att deras självkänsla har stärkts. SFI • • Vid en jämförelse av studieresultaten inom SFI mellan storstadskommunerna framgår att i tre av de sex SFI-kurserna blir fler elever godkända i Göteborg än i Stockholm och Malmö. I resterande tre kurser placerar sig Göteborg mellan Malmö och Stockholm. Göteborg visar också goda resultat vad gäller andel avbrott och kostnad per heltidsstuderande Av de elever som avslutat SFI med betyg lägst godkänd i de högre kurserna anger 33 % att de är i arbete. Andelen är något lägre än föregående år men sett över de senaste tio åren är det ett relativt gott resultat. Andelen SFI-elever som uppnår sitt studiemål är 63 % medan andelen elever som haft en studieplan är 28 % vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört med föregående år. Särvux • • 3.6.3 Inom särvux studerar allt fler elever vid en yrkesinriktad utbildning. Antalet satta betyg har ökat inom skolformen och ökningen sker till största delen inom den yrkesinriktade utbildningen. Insatser för att nå målgruppen för studier på den grundläggande särvux-nivån behöver fortsatt vara ett prioriterat område. Sammanfattning underlag till resultat och slutsatser Källa: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 37(50) Antalet studerande har ökat vid jämförelse av första halvåret 2014 och motsvarande period föregående år. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen har i stort sett alla godkända sökande kunnat tas emot i studier. Endast inom ett fåtal branschområden har yrkesutbildningarna fler sökande än det finns platser. Förvaltningen rapporterar också om ett stort sökande tryck inför oktoberantagningen vilket medför stora elevvolymer vid ingången av 2015. Förvaltningen har analyserat kunskapsresultaten i utvalda kurser i de ämnen som är vanligast förekommande inom den gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik. Analysen utgår från elever som påbörjat utvald kurs under januari 2014. Analysen visar att de elever som studerar matematik i högre omfattning gör avbrott och en lägre andel når godkända betyg. Förvaltningen har även försökt göra en jämförelse med motsvarande resultat på nationell nivå. Analysen antyder att måluppfyllelsen i Göteborg är något lägre än i riket. Det är värt att notera att det är stora skillnader i resultat mellan olika ämnen och kurser. Det är drygt en tredjedel som avbryter kurserna 1b och 2 b i matematik medan mindre än 10 % avbryter sin utbildning i specialpedagogik och psykiatri. Förvaltningen inleder därför ett förbättringsarbete inom ämnet matematik inom såväl grundläggande som gymnasial utbildning. Att skapa bättre förutsättningar för elever inom vuxenutbildningen att slutföra sina studier tydliggörs i skollagens och läroplanens skrivningar om en individanpassad utbildning. En faktor, på systemnivå, som kan motverka individanpassningen är att studiestödssystemet inte är individanpassat, kraven på studietakt är de samma för alla elever oavsett personliga förutsättningar. En annan faktor som kan påverka är svårigheten att individuellt kunna bedöma förutsättningar för studier. En förfinad antagning inklusive dialog med sökande vore önskvärd, men är mycket resurskrävande och svår att hantera ekonomiskt för alla målgrupper. Stadens ProVux-modell med noggrann kartläggning inför studier, lägre studietakt och högre lärartäthet visar väsentligt högre måluppfyllelse, vilket talar för att ovan redovisade faktorer är av betydelse. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 38(50) 4 Fördjupning: barns och elevers utveckling mot målen 4.1 Mål 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456). 7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. (Skollagen kap 3) 4.2 Resultat och slutsatser Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling • • • • • • • Inom alla verksamhetsformer finns variation i förmågan att skapa en utbildning där var och en får den ledning och stimulans denna behöver givet sina egna förutsättningar. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat även om inte alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. I grundskolan är uppföljningen framförallt inriktad på elevernas kunskapsresultat. Utbildningens roll att utjämna skillnader i barns och elevers livsvillkor ger störst resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med årskurs fyra till sex ökar skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med socioekonomiska faktorer. Trots åtgärder för att anpassa utbildningen och utforma stödinsatser så kvarstår skillnader i resultat. Ett gemensamt utvecklingsarbete för att skapa en organisation för att stödja ett inkluderande arbetssätt i alla led inom sektor utbildning har påbörjats. Språkutvecklande arbetssätt är framgångsrikt och sprids över staden. Nyanlända barn och elever uppmärksammas och flera åtgärder har vidtagits. Punktinsatser med riktade medel och tät uppföljning av verksamheter har gett positiva resultat. Särskilt stöd • Processen kring att utreda elevers behov av särskilt stöd samt genomföra relevanta åtgärder fungerar i allmänhet bra. De brister i verksamheten som framkommer rör väntetider till psykologutredningar, svårigheter i samverkan med landstingets hälso- och sjukvård, framförallt barn- och ungdomspsykiatrin, Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 39(50) • rektorernas bedömning av resurstillgången samt att flera rektorer har låg kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet med särskilt stöd. Skolinspektionens tillsyn har föranlett en översyn av förekomsten och tillämpningen av särskilda undervisningsgrupper i grundskolorna. De flesta grupper fungerar i enlighet med bestämmelserna. Men det finns grupper där elevernas placering inte hanteras på ett rättsäkert sätt och placeringarna är mer permanenta än vad det är tänkt att de ska vara. Åtgärder pågår men är ännu inte helt genomförda. Betygsättning • Betygssättningsprocessen är kontinuerligt föremål för kvalitetssäkring. 4.3 Underlag resultat och slutsatser Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Stadsdelarna har gjort en självärdering av i vilken mån deras förskolor, fritidshem respektive skolor uppfyller kraven om att erbjuda alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Inom alla verksamhetsformer finns variation i förmågan att skapa en utbildning där var och en får den ledning och stimulans denna behöver. Alla verksamheterna bedöms uppfylla målet för de allra flesta men det kan inte garanteras att det gäller alla barn och elever. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat även om inte alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. Inom grundskolan utgår självvärderingen framförallt utifrån elevernas kunskapsutveckling, insatser för att stödja elevernas utveckling prövas och omprövas. Elevernas personliga utveckling har mindre fokus. I alla verksamheter uppges personalens behörighet vara av stor vikt för måluppfyllelsen. Elever som lätt når kunskapskraven ska få särskild stimulans för att nå ännu längre. Detta ansvar läggs framförallt på de enskilda lärarna. Formativ bedömning uppges vara ett bra verktyg för att ge varje elev utmaningar på sin nivå. Arbetet med att anpassa undervisningen för elever som har svårigheter att nå kunskapskraven verkar dock vara mer i fokus än elever som lätt når desamma. Utbildningens roll att utjämna skillnader i barns och elevers livsvillkor ger störst resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med årskurs fyra till sex ökar skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med socioekonomiska faktorer. Även om det vidtas åtgärder för att utforma utbildningen efter barnens och elevernas egna förutsättningar och att arbetet med särskilt stöd till stora delar fungerar i enlighet med författningarna så finns det fortfarande skillnader i kunskapsresultat som samvarierar med socioekonomiska faktorer. Även skillnaderna mellan skolornas sammantagna resultat är stor. Vid en närmare titt på kunskapsresultaten kan vi konstatera att andelen elever som når kunskapskraven minskar med stigande ålder. Måluppfyllelsen är högst i årskurs tre, den sjunker i årskurs sex och sjunker ytterligare i årskurs nio. En tänkbar förklaring är att kraven på att kunna tillgodogöra sig en allt större textmassa ökar markant från årskurs fyra och fortsätter därefter att öka för varje årskurs. Även skillnader mellan skolors resultat följer samma mönster. Skillnaderna mellan skolorna är små i årskurs tre jämfört med skillnaderna i årskurs nio. Vilket kan höra samman med den så kallade kamrateffekten, det vill säga att de enskilda eleverna påverkas av den miljö elevgruppen som helhet skapar avseende till exempel studiemotivation. Kamrateffekten får större genomslag ju äldre eleverna är. Dessutom har skolorna blivit alltmer socioekonomiskt segregerade. Oavsett orsak ingår det dock i utbildningen uppdrag att kompensera för elevens egna förutsättningar. Elevernas kunskapsresultat tyder på att arbete med att anpassa undervisningen och utforma Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 40(50) stödinsatserna från och med årskurs fyra behöver intensifieras och förändras. Inkluderande arbetssätt Forskning inom utbildningsområdet stödjer ett inkluderande arbetssätt framför särskiljande lösningar och nivågrupperingar (Vad påverka resultaten i svensk grundskola, kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket 2009). Detta konstaterande har sektors- och områdeschefer inom sektor utbildning tagit fasta på och påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa goda förutsättningar för att ett inkluderande arbetssätt ska råda i alla verksamheter. Man talar ofta om stödinsatser riktat till några barn och elever men man kan flytta fokus och istället prata om att det i gruppen eller klassen finns barn och elever som är i behov av särskilt bra verksamhet. Det handlar om att den vanliga förskolan och skolan ska anpassa sig till alla barns varierande förutsättningar. Grundtanken med inkludering är att göra undervisningen tillgänglig för flera– oavsett förutsättningar och förmågor. Att arbeta inkluderande är att främja varje barns och elevs utveckling, lärande och känsla av samhörighet men också att stärka gemenskapen och toleransen för olikhet. Förskolan respektive skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla är delaktiga, en miljö där barn och elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång. Sverige har dessutom skrivit på internationella styrdokument där vi förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande förskola och skola. I det stadenövergripande utvecklingsprojektet för att införa inkluderande arbetsätt har följande mål för vad som uppnås formulerats: • • • • gemenskap på olika nivåer ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd) en demokratisk gemenskap delaktighet från eleverna att olikhet ses som en tillgång En långsiktig förändring kräver kunskap på alla nivåer inom utbildningssektorn. Detta ska uppnås genom att först klargöra vad som menas med inkludering. Därefter beskriva och analysera nuläget. Ge exempel på arbete i klasser eller grupper och särskilt lyfta fram goda exempel på inkluderande arbetssätt. Nästa steg är att identifiera utvecklingsområden och utarbeta utvecklingsinsatser. För att hålla ihop utvecklingsarbetet planeras också organisatoriska förutsättningar. Det ska skapas - En utvecklingsorganisation för en inkluderande förskola och skola. Denna utvecklingsorganisation bygger på att utse nyckelpersoner som ska leda lokala och stadengemensamma nätverk och utvecklingsinsatser. Det kommer bl.a. röra sig om att sprida och ta lärdom av goda exempel, metodutveckling, värdegrundsfrågor, förutsättningar för utvecklingsarbetet, kompetensutvecklingsinsatser, nationellt och internationellt utbyte mm. Kopplat till detta kommer det även att finnas en referensgrupp med föräldrar och representanter från brukarorganisationer som företräder barn och elever med funktionsnedsättningar. Språkutvecklande arbetssätt Forskning visar att undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Språkutvecklande arbetsätt innebär att i alla ämnen är undervisningen upplagd så att elevernas kunskapsutveckling i såväl svenska språket som i ämnet gynnas. Att kunna språket är nyckeln till kunskapsutveckling i de flesta ämnen. Elevernas språkkunskaper är därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 41(50) begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Det finns metoder och modeller för hur man kan arbeta rent konkret i klassrummet men en undervisningsmetod i sig är aldrig tillräcklig. Skolverket ger i kunskapsöversikten Greppa språket (Skolverket, 2012) en sammanfattning på åtta punkter av insatser som läraren kan göra för att gynna elevers lärande i olika skolämnen: • • • • • • • • läraren betonar läsning och skrivande läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö Det språkutvecklande arbetet stödjer alltså barns och elevers lärande och har förutsättningar att utjämna socioekonomiska skillnader och ge ett bättre stöd för barn och elever i behov av särskilt stöd. Center för skolutveckling erbjuder stöd och utbildningar inom detta område och efterfrågan är mer omfattande än vad Center för skolutveckling i dagsläget kan erbjuda. Under våren 2014 har 100 lärare genomgått en utbildning i Reading to learn. I augusti 2014 påbörjade ytterligare 60 lärare en utbildning inom området som pågår fram till våren 2015. Dessutom påbörjades en fortsättningsutbildning för 60 lärare. En utvärdering genomfördes efter att eleverna och lärarna hade arbetat med Reading to learn i sju månader. En av förmågorna som utvärderades var läsförståelsen. Läsförståelseresultaten som samlades in av lärarna i Göteborg följer samma tendens som data insamlad i tidigare Reading to learn-projekt, såväl i Sverige som utomlands; de lågpresterande eleverna höjde sina resultat mest (med 88,8 %) och krympte klyftan mellan dem och den högpresterande gruppen (höjde sig 4 %). Källa: Stadsledningskontoret Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 42(50) Resultaten för andra förmågor såsom skrivutveckling är också positiva och visar att Reading to learn kan vara mycket effektivt. Flera utbildningsinsatser i språkstödjande arbete har genomförts alt. påbörjats på bland annat Västra Hisingen, inom Språkcentrum samt på Burgårdens Utbildningscentrum. De skolor som har utbildat lärare i språkutvecklande arbete och samtidigt har organiserat lärarnas kollegiala samtal visar ökad måluppfyllelse. Under höstlovet genomfördes flera utbildningar i språkutvecklande undervisning av stadens språkutvecklare. Utbildningsplatserna fylldes redan efter ett par dagar och många lärare fick inte plats på utbildningarna. Det var första utbildningsomgången där Göteborg inte anlitade lärare från New York utan använde sig av Göteborgslärare. Samtliga av utvecklingsfondens skolor med ett undantag har ökat sin måluppfyllelse. Nyanlända barn och elever Arbetet med mottagande och introduktion av nyanlända elever har uppmärksammats särskilt de senaste åren. Uppmärksamheten har sin bakgrund dels i att studieresultaten är betydligt lägre för de elever som anländer under sin skoltid jämfört med elever som går hela sin skolgång i Sverige, dels att antalet nyanlända elever ökat senaste åren, dels med anledning av skolinspektionens tillsyn. Skolinspektionen har flera gånger påpekat att nyanlända barn inte får den utbildning de har rätt till. Vanlig kritik är bristande kunskaper om nyanlända elevers bakgrund, situation och kunskapsnivå, samt att skolintegrationen inte fungerar tillfredsställande. Ofta kritiseras skolor för svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv och bristande studiehandledning på elevens modersmål. Mottagandet i Göteborg börjar med en kartläggning av elevens tidigare skolbakgrund, kunskaper och erfarenheter samt att få en uppfattning om barnets/elevens sociala bakgrund och nuvarande situation. I Angered, Lundby och Norra Hisingen sker mottagandet i elevens hemskola. I övriga stadsdelar finns även en central Välkomst eller Introduktionsenhet. I mottagandet ingår också att ge information om skolsystemet och annan relevant samhällsinformation. Till viss del omfattas även förskolebarn av denna mottagningsprocess. De flesta nyanlända eleverna har till en början anpassad studiegång, det vill säga undervisningen är koncentrerad till några av skolämnena. Det sker antingen i så kallad förberedelseklass eller i elevens ordinarie klass. Under introduktionen ges eleverna studiehandledning på sitt modersmål, om det fanns lärare som kan språket att tillgå. Studiehandledning kan ges av inhyrd personal från språkcentrum vid enstaka tillfällen, kontinuerligt några timmar varje vecka eller vara en del av den ordinarie undervisningen och ges av flerspråkig personal i hemskolan. Studiehandledning sker också via digitala hjälpmedel. Ämnesundervisning på elevens modersmål förekommer företrädesvis på skolor där en stor andel av eleverna har utländsk bakgrund. Skolverket samlar in statistik om särskilt stöd i grundskolan. Uppgifterna ingår i den officiella statistiken och avser bland annat antal elever med studiehandledning på modersmålet. Statistiken är insamlad direkt från skolorna. Skolverkets statistik från 2013 visar att 2,3 % av eleverna i de kommunala grundskolorna har studiehandledning på modersmålet. I Göteborg är motsvarande siffra högre, 3,0 %. Även om Göteborgseleverna får studiehandledning på sitt modersmål i högre utsträckning än riksgenomsnittet borde sannolikt fler elever få detta. Cirka 40 % av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska och är därmed berättigade till modersmålsundervisning. Alla dessa behöver visserligen inte studiehandledning, men av uppföljning som visar att 3 % får studiehandledning drar vi slutsatsen att det är för få. De exempel där stadsdelarna påtalar att elever inte får berättigad studiehandledning uppges dels att det saknas lärare med både språk- och ämneskompetens, dels Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 43(50) kostnadsskäl men det kan också bero på bristande kunskap om elevernas rättigheter. I Östra Göteborg, Angered och delar av Västra Hisingen finns flest nyanlända barn och elever. I dessa stadsdelar pågår också särskilda satsningar. Östra Göteborg har en styrgrupp med representanter från förskola, skola, elevhälsa och center för skolutveckling vars syfte är att strategiskt utveckla utbildningen för nyanlända. I Angered har verksamhetsutvecklare uppdraget att identifiera utvecklingsområden och vara processledare för utvecklingsinsatser för att främja nyanländas kunskapsutveckling. Frågan om att utarbeta stadengemensamma riktlinjer för nyanländas utbildning har aktualiserats flera gånger. En arbetsgrupp bestående av representanter för stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, center för skolutveckling och stadsledningskontoret började hösten 2013 att gå igenom nyanlända elevers rättigheter och ta fram förslag för förbättringar. Detta arbete resulterade i förslag på kommungemensamma riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning. Riktlinjerna bygger på gällande bestämmelser samt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Förslaget är lämnat till kommunfullmäktige för beslut. Särskilt stöd i grundskolan Utöver den ledning och stimulans som alla elever ska få kan vissa elever behöva stöd eller särskilt stöd för att nå målen för utbildningen. När det kommer fram att en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven ges först stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det visar sig att sådana extra anpassningar inte är tillräckliga aktualiseras frågan om särskilt stöd. Processen kring särskilt stöd kan åskådliggöras med nedanstående figur. Källa: Stadsledningskontoret I figuren beskrivs en vanlig arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Delarna sker dock inte alltid i denna ordning, till exempel kan utvärderingen av åtgärderna efterföljas av vilken som helst av de andra delarna och ibland leder bedömningen av elevens behov till ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Faktum är dock att frågan om en Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 44(50) elev behöver särskilt stöd eller inte alltid ska utredas innan rektorn kan fatta ett beslut. Utredningen utgör underlag för rektorns beslut om eleven behöver särskilt stöd och åtgärdsprogram. Grunden i en utredning är en pedagogisk kartläggning, vilken kan efterföljas av en kompletterande utredning av någon av kompetenserna inom elevhälsan eller av extern kompetens. Skolinspektionen påtalade i rapporterna från den regelbundna tillsynens som påbörjades 2011 att det i några stadsdelar fanns brister i utarbetandet av åtgärdsprogram samt att det särskilda stödet inte alltid var tillräckligt. Skolinspektionen påtalade också att analysen av de stora variationerna i resultat skolorna emellan var bristfällig. Likaså att uppföljning av utvecklingsinsatser för att uppväga skillnader inte var tillräckliga. De åtgärder som angavs i svaren till skolinspektionen har i stort blivit genomförda men effekterna på elevernas resultat har inte fått fullt genomslag. En av åtgärderna för att öka likvärdigheten är att en kartläggning av elevhälsans processer har gjort under året. Det hör samman med att stadsdelsdirektörerna och utbildningsdirektören har beslutat att införa processorienterad verksamhetsutveckling i stadens välfärdsprocesser. Syftet är att kvalitetssäkra verksamheterna och öka likvärdighet inom staden. Kartläggningen av elevhälsans processer har tydliggjort rektorernas ansvar, verksamhetens struktur och innehåll samt utvecklingsbehov. Det har också visat sig att det finns variationer i hur elevhälsan är organiserad och bedrivs. Implementering av den framtagna gemensamma processen pågår. Under 2014 har även en studie av arbetet med särskilt stöd inom elevhälsan genomförts. Underlaget till studien utgörs av intervjuer med områdeschefer och en enkät till rektorerna. I rektorsenkäten uppmanades rektorerna att ge en helhetsbedömning av processen särskilt stöd vid den egna skolenheten. I tabellen nedan redovisas resultatet. Av svaren framgår att en övervägande del av rektorerna är positiva i sin bedömning. Av de 122 svaranden anger 107 (88 %) ett positivt svar, 5 (4 %) ett negativt svar medan 10 (8 %) väljer svarsalternativet varken bra eller bristfälligt. Källa: Stadsledningskontoret Rektorerna fick också uppge vilken länk i processen de ser som den starkaste. Den länk som kom i topp var Uppmärksamma. Hälften (51 %) av de svarande valde den länken som den starkaste. På den omvända frågan, dvs. svaga länkar i processen, kunde rektorerna välja mer än ett alternativ. Den länk som valdes av flest (42 %) var Följa upp och utvärdera, Svarsalternativet Genomföra åtgärder kom som nummer två i storleksordning både som stark och som svag länk. 25 % av de svarande uppgav att det var den starkaste länken och 27 % av de svarande uppgav att det hörde till de svaga länkarna. När det kommer fram att en elev har svårigheter i skolan ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. I enkäten fick rektorerna frågan om det finns utredningar som dröjer längre än lämpligt på grund av väntetider. Nästan alla svarade ja på den frågan och drygt hälften av dessa uppger att det är psykologutredningar som har väntetider. Väntetiden uppges vara från en till sex månader, men det är även några få Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 45(50) som uppger att det kan röra sig om väntetider på 1 år eller mer. Många påpekar också att det är för långa väntetider till utredningar som är remitterade till hälso- och sjukvårdens specialistnivå, såsom barn- och ungdomspsykiatrin och barnneuropsykiatrin. Här uppges väntetiderna vara ännu längre, från flera månader upp till 1 år eller mer. Några nämner också utredningar inför mottagande i särskolan och basutredningar enligt västbus. Skolverket har tagit fram allmänna råd som handlar om arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Råden är riktade till rektorer och till huvudmän. I enkäten presenterades dessa råd omarbetade till påståenden. De svarande ombads ta ställning till påståendena, med utgångspunkt från arbetet på den skolenhet de ansvarar för. Resultaten visar en positiv bild av skolornas arbete att med ge eleverna särskilt stöd. Rektorerna som svarat på enkäten bedömer att de har fungerande rutiner på den egna skolenheten för alla delar av processen kring att ge särskilt stöd. Det är dock tre områden som sticker ut negativt. För det första är det 59 % av de svarande rektorerna som säger att de inte har tillräckligt med resurser för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. För det andra håller 15 % av de svarande rektorerna inte med om påståendet att de vid behov anlitar extern utredningskompetens. För det tredje är det mellan 45-66 % av de svarande som menar att huvudmannen vare sig har resurser, har rutiner eller vid behov vidtar åtgärder, när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Det är också anmärkningsvärt många som svarat ”vet ej” på frågorna om huvudmannens arbete, i synnerhet det sista påstående som rör huruvida åtgärder vidtas efter uppföljningen. Sammanfattningsvis visar undersökningarna att ansvarsfördelning är tydlig för såväl rektorerna som för förvaltningsledningarna. Processen kring särskilt stöd som helhet fungerar i allmänhet bra. Det finns fungerande rutiner för att hantera i stort sett alla delar i helheten på såväl skol- som huvudmannanivå. Brister förefaller vara ovanliga men förekommer. De brister i verksamheten som framkommit rör väntetider till psykologutredningar, svårigheter i samverkan med landstingets hälso- och sjukvård, framförallt barn- och ungdomspsykiatrin, rektorernas bedömning av resurstillgången samt att flera rektorer har låg kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet med särskilt stöd. Stadsdelnämnderna har också var och en analyserat enkätresultaten dels för hela staden, dels svaren från den egna stadsdelen. I allmänhet konstaterar stadsdelarna samma resultat som de redovisade för staden som helhet. Flera drar liksom stadsledningskontoret också slutsatsen att stadsdelsnämnderna behövde förbättra uppföljningen dels av att skolenheterna har rätt resurser för att leva upp till författningarnas krav, dels av att det särskilda stödet till elever fungerar, samt förbättra kommunikationen med rektorerna kring uppföljningsresultaten. Men även om arbetet med särskilt stöd till stora delar fungerar i enlighet med författningarna så finns det fortfarande många elever som inte når kunskapskraven. Vid en närmare titt på kunskapsresultaten kan vi konstatera att andelen elever som når kunskapskraven minskar med stigande ålder. Måluppfyllelsen är högst i årskurs tre, den sjunker i årskurs sex och sjunker ytterligare i årskurs nio. En tänkbar förklaring är att kraven på att kunna tillgodogöra sig en allt större textmassa ökar markant från årskurs fyra och därefter fortsätter att öka för varje årskurs. Även skillnader mellan skolors resultat följer samma mönster. Skillnaderna mellan skolorna är små i årskurs tre jämfört med skillnaderna i årskurs nio. Vilket kan höra samman med den så kallade kamrateffekten, det vill säga att de enskilda eleverna påverkas av den miljö elevgruppen som helhet skapar avseende t.ex. studiemotivation. Kamrateffekten får större genomslag Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 46(50) ju äldre eleverna är. Dessutom blir skolorna alltmer socioekonomiskt segregerade. Oavsett orsak ingår det dock i utbildningen uppdrag att kompensera för elevens egna förutsättningar. Elevernas kunskapsresultat tyder på att arbete med stödinsatserna från och med årskurs fyra behöver intensifieras och förändras. Särskilda undervisningsgrupper I Göteborg fanns flera stadengemensamma så kallade resurskolor och särskilda undervisningsgrupper vilka riktade sig till elever med vissa funktionsnedsättningar eller andra omfattande svårigheter i skolarbetet. Det har visat sig att behovet av sådana gemensamma grupper har ändrats i och med den nya stadsdelsorganisationen. Dessutom har skolinspektionens tillsyn visat att dessa skolor och grupper inte hanteras i enlighet med skollagen. En arbetsgrupp med representanter för stadsdelarna och stadsledningskontoret har gått igenom såväl nuläge som hur de nuvarande grupperna växt fram samt vilka behov av samordning av stödresurser som är eftersträvansvärt. Denna process har mynnat ut i gemensamma budskap om hur frågan om insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd ska hanteras. Ett av huvudbudskapen rör att arbetet på alla nivåer inom utbildningen ska inriktas mot att stödja inkluderande arbetsätt (se även avsnitt inkluderande arbetssätt). En förenklad diskussion om inkluderande arbetssätt stannar lätt i om barn i behov av särskilt stöd ska få undervisning i klassrummet eller utanför, att alla barn alltid ska undervisas i samma lokal. Det finns ibland goda skäl att arbeta med barn enskilt eller i små grupper, det står inte i konflikt med inkludering. Grunden för arbetet med barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, läggs alltid på den enskilda förskolan och skolan. Här sker det första mötet mellan pedagoger och barn, här skapas i bästa fall tillit mellan hem och förskola eller skola. Vid varje tillfälle bör utgångspunkten vara att den enskilda enheten ska kunna tillgodose de behov som finns och erbjuda ett inkluderande arbetssätt. Många barn kräver mer vuxenstöd och en del behöver vistas i en mindre grupp. Verksamheten på enheten måste därför organiseras på ett sådant sätt att detta blir möjligt. I förskolan kan det innebära en resursavdelning (flera enheter samverkar ibland kring resursavdelningar), i skolan en särskild undervisningsgrupp. Ett annat huvudbudskap är att alla typer av behov alltid ska hanteras på lägsta nivån, det vill säga på respektive förskola eller skola och av förskolechef eller rektor. Det är stadsdelens ansvar att se till att förskolechefer och rektorer har rätt förutsättningar för att fatta beslut, men också förfogar över de resurser som krävs för att kunna genomföra besluten. Inom varje stadsdel finns när behoven så kräver anledning att samverka med andra sektorer. Stadsdelarna samverkar redan idag i vissa utbildningsfrågor regionvis. För den geografiska närheten är det mer gynnsamt med ett sådant regionalt samarbete, än samverkan över hela staden. Detta berör i första hand skolan och dess särskilda undervisningsgrupper och i mindre omfattning förskolan. Särskilda undervisningsgrupper kan finnas kan finnas på skol- och stadsdelsnivå utifrån de behov som finns i respektive verksamhet. De särskilda undervisningsgrupper som är tänkta att finnas på regionnivå rör elever med omfattande och komplexa svårigheter i skolarbetet till följd av autism eller andra neuropsykiatriska funktionshinder. Det har även tydliggjorts att om en elev placeras på vid en särskild undervisningsgrupp utanför den egna skolan så är alltjämt ansvaret för eleven kvar hos rektorn på den ursprungliga skolan. I rutinerna för placering i särskild undervisningsgrupp ingår att: • • Eleverna ska vara inskrivna på sin hemskola med placering i klass. Rektor beslutar om åtgärdsprogram med placering i särskild undervisningsgrupp som åtgärd. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 47(50) • • • • • Rektor beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp. Rektor följer upp utvecklingen för sin elev kontinuerligt utifrån elevens behov, i möte tillsammans med mentor, föräldrar samt eventuellt elev. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp omprövas kontinuerligt. Undervisande lärare sätter betyg som förmedlas till hemskolan. Hemskolan skriver och distribuerar elevens betyg. Dessa förändringar i hanteringen av särskilda undervisningsgrupper har påbörjats men är inte helt genomförda ännu. En del samarbete kommer även fortsättningsvis ske på stadennivå. Detta gäller Frölundaskolan Bräcke som erbjuder utbildning med särskild kompetens inom områdena kommunikation och rörelsehinder och Kannebäcksskolans inriktningar för döva och hörselskadade elever samt för elever med tal och språkstörning. Punktinsatser på enheter med låga resultat Göteborg deltar i en nationell satsning på att utveckla vetenskapligt grundade och verkningsfulla metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och höja kunskapsresultaten. Regeringen gav 2013 Skolverket i uppdrag att stödja skolor med låga resultat och utbrett utanförskap. Bakgrunden är att trots stora ansträngningar är kunskapsresultaten ofta mycket bristfälliga i skolor som ligger i stadsdelar med utbrett utanförskap. Tyngdpunkten uppdraget är handledning i undervisningssituationer. Vidare omfattar stödet utveckling av studiehandledning på modersmål, skolans kontakter med vårdnadshavarna samt utveckling av verksamheten utöver den ordinarie skoldagen. Tre av de tio skolor som ingår i satsningen ligger i Göteborg. Satsningen följs upp och utvärderas av forskare med specialitet inom skolområdet. De första resultaten kommer att redovisas 2015. Kommunstyrelsen beslutade också i mars 2013 att avsätta 29,2 miljoner ur utvecklingsfonden för att användas i de mest utsatta skolorna. Under 2014 fortsatte satsningen med samma tilldelning av medel till elva skolor, som under 2013. Kommunstyrelsen menar att dessa skolor behöver ett särskilt riktat stöd för att möta de utmaningar som skolorna själva identifierat. Elva skolor har valts ut att delta. Syftet är att underlätta skolornas arbete med att öka måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Genomförda satsningar ska följas upp och dokumenteras, och erfarenheter ska tas tillvara så att de kan komma andra skolor och stadsdelar till del. Detta ingår i ett kvalitativt utvecklingsarbete för att se vilka insatser som ger vilka resultat och på så sätt kan organisationen lära sig att hitta verktyg för ökad måluppfyllelse. Stadsledningskontoret har också fått i uppdrag att kontinuerligt följa upp denna satsning, utöver den ordinarie uppföljningsprocess, genom månatliga rapporter till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret ska också, tillsammans med de involverade skolorna skapa arbetsformer som främjar erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Kännetecknande för de utvalda elva skolorna var låga kunskapsresultat, hög andel med utländsk bakgrund samt i de flesta fall hög andel nyanlända elever. Ledande princip i tilldelningen av medel var att rektor skulle ha full kontroll över hur medlen skulle disponeras för att få så väl lokalt anpassad och effektiv användning som möjligt. Skolans självständiga användning av medel skedde i kombination med mycket tät uppföljning och utförlig utvärdering från skolorna till Stadsdelsnämnd och Kommunstyrelse. Förutom att höja skolornas kunskapsresultat var syftet också att skapa arbetsformer med de involverade skolorna som främjar erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Under perioden som satsningarna pågått, har Stadsledningskontoret och Center för skolutveckling sammankallat till Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 48(50) månadsvisa träffar med skolornas rektorer och områdeschefer för att föra dialog och utbyta erfarenheter. Källa: Stadsledningskontoret Mellan år 2013 och 2014 har sju skolor ökat fem procentenheter eller mer när det gäller andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Tre skolor har oförändrad andel och en skola har minskat andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Andelen pojkar med Godkänt i alla ämnen har ökat på samtliga skolor utom en där andelen är oförändrad. Andelen flickor med Godkänt i alla ämnen ökade på fem skolor, minskade på två och var oförändrad på fyra skolor. Det är gott om goda exempel från de elva skolorna som lämpar sig väl för kunskapsspridning till hela Göteborg. Stadsledningskontoret vill särskilt lyfta fram framgångarna med språkutvecklande arbetssätt och det fokus på närvaroarbete de elva skolorna har haft under perioden. Närvaroarbetet genomförs och kan genomföras på olika sätt men det viktigaste budskapet är vikten av skolans förhållningssätt; vi tolererar inte frånvaro. Sambandet mellan omsättning av elever och betygsresultat är mycket tydligt på de elva skolorna. De två skolor som har lägre elevomsättning, Tynneredskolan och Jättestenskolan, har också högre betygsresultat medan övriga nio skolor har hög elevomsättning och låga betygsresultat (se även avsnittet om elevomsättning under Grundskolan). I hanteringen av stor elevomsättning är det viktigt med en effektiv skolorganisation som klarar de extra påfrestningar som exempelvis nyanlända elever innebär. Det har under en längre tid pågått ett samarbete och dialog mellan de elva skolorna tillsammans med Center för Skolutveckling om byggandet av en lärande organisation. En tänkbar framtida inspirationskälla är SKL s PRIO - projekt (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO-projektet har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: • att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare • att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta Projektet har under vårterminen 2012 genomförts på två pilotskolor i Stockholms stad. Störst fokus låg på att hitta former för möteseffektivitet, gemensam Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 49(50) undervisningsplanering och coachning mellan lärare. SKL:s långsiktiga mål är att sprida erfarenheterna från projektet till alla kommuner. Betygssättning Elevernas kunskaper bedöms utifrån nationella kunskapskrav. Det finns kunskapskrav för alla skolans ämnen och kurser. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Det är naturligtvis viktigt att betygsättningen är likvärdig och rättvis. Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är ett vanligt sätt att arbeta med kvalitetssäkerheten. Vid alla skolor i Göteborg pågår någon typ av sådant samarbete. Flera skolor samrättar till exempel nationella prov och andra samarbetar kring bedömningar av elevernas prestationer. Men även om lärarna får stöd i tydliga nationella bestämmelser och goda lokala rutiner för hur betygsättningen ska gå till, så ingår det också ett visst mått av subjektiv bedömning i lärarprofessionen. Därför är frågan ständigt aktuell. Betyg och bedömning är också vanliga ämnen för kompetensutveckling. Det är också betydelsefullt att vidga det kollegiala samarbetet och ordna utbyte mellan lärare på olika skolor. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning 50(50) Bilaga 3 Kvalitetsrapport Äldreboende 2014 Innehåll 1 Inledning...................................................................................................................... 3 1.1 Beskrivning.................................................................................................................... 3 1.2 Personal ......................................................................................................................... 3 1.3 Ekonomi......................................................................................................................... 4 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet .......................... 5 3 Brukarnöjdhet ............................................................................................................ 8 4 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet ............................................. 10 5 Könsperspektivet ...................................................................................................... 11 6 Analys och resultat ................................................................................................... 12 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 2(13) 1 Inledning Enligt uppdrag från kommunstyrelsen har en för staden gemensam struktur för uppföljning av verksamhetens resultat med fokus på kvalitet, tagits fram för äldreomsorgen. De har lämnat en rapport per verksamhet äldreboende respektive hemtjänst. Måtten som använts för analys av verksamhetens kvalitet är mått som redan rapporteras eller kan hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning och analys av samtliga stadsdelsnämnders kvalitet på äldreboende. 1.1 Beskrivning Totalt finns cirka 70 äldreboenden inom staden. 2014-10-31 bodde totalt 4036 personer i lägenhet på äldreboende. Av dessa var ca 69 procent kvinnor och ca 31 procent män 1.2 Personal Totalt arbetar ca 3650 tillsvidareanställda undersköterskor/vårdbiträden inom stadens egen produktion av äldreboende. Andelen medarbetare per chef inom särskilda boenden varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 31-49 med ett genomsnitt på 38 medarbetare per chef. I princip ingen förändring från föregående år. SDN ÖrgryteHärlanda och Östra Göteborg har flest medarbetare per chef. Stadens mål är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Stadsdelsnämnderna varierar inom äldreboendet mellan åtta och 14 procent. Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 11,5 procent. Andelen har sänkts marginellt från föregående år. Trenden är dock under senaste åren att andelen successivt sjunker. Genomsnittet i staden på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 16,5 procent 2010. SDN Lundby, Norra Hisingen och Majorna-Linné är de stadsdelsnämnder med lägst andel arbetad tid av timavlönade och SDN Västra Göteborg ligger högst. Engagerade och utbildade medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät. HME (hållbart medarbetarengagemang) är ett nationellt jämförelseindex. Det beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 81 och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 3(13) lägsta 70, genomsnittliga värdet är 75 i Göteborg och riket totalt (de kommuner som använder) är 79. Andelen med grundutbildning är från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens andel varierar mellan 65 och 86 procent och genomsnittet är 74 procent. 1.3 Ekonomi KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom verksamhet för äldreoch individer med funktionsnedsättning. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Hittills medverkar cirka 90 kommuner i KPB och Göteborg medverkar som enda storstad. Summan avser kostnad per brukare och dygn. Kostnader varierar inom staden mellan 1408 kr och 1746 med ett genomsnitt på 1666 kr per dygn. Genomsnittet bland de kommuner som gjort KPB, med uppgifter från 2013, är 1704 kr. Generellt sett ligger kostnaderna för särskilt boende lågt i Göteborg i förhållande till andra kommuner som ingår i mätningen. Endast två av stadsdelsnämnderna( Östra Göteborg och Lundby) har högre kostnader än genomsnittet. Fyra av stadsdelsnämnderna (Askim-FrölundaHögsbo, Centrum, Västra Göteborg och Norra Hisingen) ligger bland de 25 procent av kommunerna som har lägst kostnader. Ingen av nämnderna återfinns bland de 25 procent som har högst kostnader. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 4(13) 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Staden genomför för andra året i rad, mätningar som bygger på de kvalitetsnyckeltal som finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Varje enhet gör en bedömning/självskattning av sin verksamhets förmåga att leva upp till de för brukaren viktigaste kvalitetsfaktorerna. Skattningen görs utifrån den stadengemensamma tolkningen att verksamheten har ett arbetssätt rörande frågan, som i normala vardagssituationer ska fungera till 75 procent. Skattningen är inte könsuppdelad. Bedömningarna sammanställs per stadsdelsnämnd och även för Göteborg som helhet. Göteborgsresultatet rapporteras in till Kolada vilket möjliggör jämförelser med övriga riket över tid. Definitionerna av frågeställningarna är framtagna av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Tolkningarna är ett diskuterat område, men stadsledningskontoret har tillsammans med verksamheten arbetat med att säkra dem så långt som möjligt. Nedanstående graf är en sammanställning av bedömda kvalitetsfaktorer 2014 jämfört med riket. Den visar också förändring i staden sedan 2013. Måttet anger andel av det totala antalet boende i särskilt boende i staden, som har möjlighet till exempelvis ”daglig utevistelse”. Andel boende som kan erbjudas daglig utevistelse Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 5(13) 81 procent av de boende i riket har möjlighet till daglig utevistelse jämfört med 75 procent i Göteborg som helhet. SDF Centrum och SDF Östra Göteborg kan inte erbjuda daglig utevistelse. SDF Örgryte-Härlanda och SDF Lundby har ökat sina möjligheter markant sedan 2013 medan SDF Angered och SDF Centrum minskat motsvarande. Andel boende som erbjuds daglig tid utifrån eget önskemål 53 procent av de boende har möjlighet till daglig tid jämfört med 64 procent för riket. Fyra stadsdelsförvaltningar kan inte erbjuda daglig individuell aktivitet, varav några hänvisar till att de strikt följer genomförandeplanen (det innebär att de inte har som generellt arbetssätt att ställa frågan till den boende men förvisso kan man i genomförandeplanen ha säkrat frågan om daglig aktivitet). Tre stadsdelsförvaltningar redovisar att de har detta som arbetssätt och erbjudande. Andel boende som erbjuds minst två organiserade gemensamma aktiviteter under vardagar samt andel boende som erbjuds minst en organiserad gemensam aktivitet per dag under helgen Utifrån de redovisade resultaten har Göteborg generellt avsevärt förbättrat möjligheten till vardagsaktiviteter på sina äldreboenden, möjligen lite på bekostnad av helgaktiviteter. Vardagsaktiviteterna har ökat från 45procent till 66 procent, och ligger en bra bit över riket (50 procent). Sju stadsdelsförvaltningar har avsevärt förbättrat sina resultat. Endast SDF Lundby kan inte erbjuda minst två organiserade, gemensamma vardagsaktiviteter. Helgaktiviteter är fortfarande ett stort förbättringsområde i hela Sverige. Endast 36 procent av de boende kan erbjudas dagliga helgaktiviteter i riket. Göteborg har minskat från 29 procent till 26 procent. SDF Norra Hisingen utgör dock ett undantag då man kraftigt förbättrat detta område och har bäst resultat bland stadsdelsförvaltningarna. Fem stadsdelsförvaltningar kan inte erbjuda helgaktiviteter och mest har helgaktiviteterna försämrats i SDF Örgryte- Härlanda och SDF Lundby. Andel boende som serveras kvälls/nattmål Göteborg har försämrat sitt resultat med tre procentenheter sedan 2013 och redovisar 87 procent jämfört med riket (94 procent). De flesta stadsdelsförvaltningarna (åtta av tio) uppger att de har som arbetssätt att servera en kvällsmåltid. SDF Östra Göteborg har markant förbättrat denna möjlighet sedan 2013. Däremot har SDF Västra Göteborg och SDF Lundby motsvarande försämrat sitt resultat. Andel boende som kan välja tid för nattvila och uppstigning Möjlighet till flexibel tidpunkt för nattvila finns på 94 procent av alla äldreboendeplatser i Göteborg. En ökning med fyra procentenheter sedan 2013. Motsvarande flexibilitet för uppstigning är 96 procent för Göteborg och 97 procent för riket. SDF Lundby har inom detta område sammantaget en mycket stor förbättringspotential i relation till de övriga stadsdelsnämnderna. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 6(13) . Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 7(13) 3 Brukarnöjdhet Socialstyrelsens brukarenkät visar hur de äldre, anhöriga eller god man upplever kvaliteten i verksamheterna. Enkäten går ut till samtliga äldre som bor på särskilt boende. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen ”mycket/ganska” samt ”ja”. Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten. Svars- Upplever trygghet i boendet Nöjd med de aktiviteter som erbjuds i% Nöjd med sitt äldreboende som helhet Vet vart man vänder sig med synpunkter 55 83 89 63 46 Stockholm 82 88 63 46 Malmö 81 86 61 50 frekvens Riket Göteborg 57 79 87 58 45 Angered 55 70 78 37 44 Östra Göteborg 60 75 86 56 43 Örgryte-Härlanda 54 83 90 65 41 Centrum 60 81 88 72 56 Majorna-Linné 53 79 83 45 39 Askim Frölunda Högsbo 60 75 85 53 46 Västra Göteborg 60 87 95 65 45 Västra Hisingen 61 90 93 61 52 Lundby 62 72 84 48 36 Norra Hisingen 53 79 85 55 38 I den nationella brukarundersökningen ingår en helhetsfråga om nöjdhet/missnöjdhet med äldreboendet i sin helhet. Stadsdelsförvaltningarnas resultat varierar här mellan 70 och 90 procent med ett genomsnitt på 79 procent. Stadens värde har förbättrats med en procent sedan 2013 men är fortfarande något lägre än motsvarande i Stockholm (82) och Malmö (81). Andelen som vet vart man ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål är förhållandevis lågt. Göteborgs värde skiljer sig inte från rikets värde i detta avseende. Det innebär att över hälften av de som bor i landets äldreboenden inte vet vart de ska vända sig med sina ev. synpunkter och klagomål. I den nationella brukarundersökningens ställs även frågor om hur maten smakar samt om måltiden upplevs som en trevlig stund. Göteborg ligger här en bit under riket och även de andra storstäderna har bättre resultat. Göteborg har dock förbättrat sitt resultat sedan förra mätningen. Liksom i undersökningen 2013 får SDF Västra Hisingen bäst Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 8(13) resultat (81 procent- 2014) och SDF Majorna Linné sämst (67 procent - 2014). Båda stadsdelsförvaltningarna har förbättrat sina resultat sedan förra mätningen. Måttet återfinns inte i tabellen ovan. Ytterligare en fråga som i brukarundersökningen får låga värden för Göteborg är frågan om information om tillfälliga förändringar, där 41 procent svarar att man alltid/oftast får information. Staden avviker här från såväl riket (50 procent) som Malmö (49 procent) och Stockholm (50 procent) I brukarundersökningen är endast 50 procent av de boende, mycket/ganska nöjda med sina möjligheter att komma utomhus. Nöjdast är man i SDF Centrum. Jämfört med riket är 58 procent mycket/ganska nöjda. För Stockholm är siffran 55 procent och för Malmö 59 procent. Såväl i riket som i Göteborg är skillnaden mellan verksamhetens skattning av möjligheter till utevistelse och brukarnas upplevelse, ganska stor. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 9(13) 4 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är också ett kvalitetsnyckeltal i KOLADA som staden nu mäter för andra året. Enligt framtagna uppgifter ur Treserva, har väntetiden till särskilt boende ökat med 20 dagar sedan 2013 i Göteborg. Kortast väntetid har SDF Askim-Frölunda-Högsbo och längst har SDF Östra Göteborg. SDF Angered vilka hade väldigt får dagar 2013 har ökat mest medan SDF Majorna Linné har minskat sin väntetid med 42 dagar sedan förra mätningen. Nationellt ligger väntetiden på 52 dagar. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 10(13) 5 Könsperspektivet I de frågeställningar som redovisats i denna rapport råder endast marginella skillnader mellan mäns och kvinnors nöjdhet i riket totalt. Om man tittar på Göteborg i sin helhet finns inte heller några stora differenser. De stora och även mindre skillnader som kan utläsas i Göteborg, är i de allra flesta fallen till kvinnors fördel. Med utgångspunkt från valda frågor är kvinnor generellt mest nöjda på äldreboendena i Göteborg. SDF Östra Göteborg avviker från övriga SDF genom att männen är mest nöjda i samtliga frågor utom två där det råder samstämmighet. Sett till en enskild fråga ”förtroende” är kvinnorna i samtliga SDF utom en mer nöjda än männen. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 11(13) 6 Analys och resultat Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende . Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och Stockholm. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i SDF Västra Hisingen och minst nöjda är de i SDF Angered. Sammantaget är kvinnor mest nöjda i samtliga stadsdelsnämnder med markant undantag av östra Göteborg där männen är mycket nöjdare. Det finns några mått i brukarundersökningen där de äldre är mindre nöjda. Det handlar om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid, vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltiderna. Mått som handlar om trygghet, bemötande och förtroende för personal får höga värden men Angered avviker negativt jämfört med de övriga stadsdelsnämnderna. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. De förutsättningar som verksamheten ger till aktiviteter och utevistelse är också förhållandevis låga. Stadsdelsförvaltningarna har tydligt arbetat med att öka möjligheten till dagliga vardagsaktiviteter. Helgaktiviteter är fortfarande ett eftersatt område som behöver förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna om Göteborg ska nå upp till övriga rikets nivå. Eftersom många hänvisar till vad som står i genomförandeplanen, är det viktigt att frågor om aktiviteter (såväl individuella som allmänna) och utevistelser säkras i planen. Enligt brukarundersökningen och i ett par stadsdelsförvaltningar i självskattningen (KOLADA) är maten och måltiderna fortfarande ett förbättringsområde i staden. En så hög andel som 73 % av de boende i särskilt boende som bedömts ha risk för undernäring har också en planerad åtgärd för detta, vilket innebär att maten och måltiden bör vara ett prioriterat förbättringsarbete och servering av kvälls/nattmål borde vara en självklarhet på alla äldreboenden. Sammanfattningsvis med utgångspunkt från självskattning (Kolada) och brukarundersökningar kan noteras att SDF Angered, SDF Majorna-Linné och SDF Lundby har störst förbättringspotential på sina äldreboenden. Göteborg har låg bemanning på äldreboende vilket återspeglar sig i kostnaden per äldreboendeplats. Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och brukarenkät är att de äldres omsorg är generellt av god kvalitet men att delar som handlar om aktiviteter och meningsfull sysselsättning samt frågor som handlar om information, påverkan och tid avseende omsorgsinsatser får lägre prioritet. Rent generellt så har Göteborg resultat nära rikets på värden som bemötande och trygghet samt flexibel uppstigning och nattvila. Att arbeta individuellt utifrån den enskildes identitet och intressen är en utmaning och med en låg bemanning kan den utmaningen vara svår att anta. Detta kan vara en anledning till att värden som aktiviteter, utevistelse och måltidsstunden avviker i nöjdhet. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 12(13) Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Angered är den stadsdelsnämnd som ökat mest, dock hade de väldigt kort tid föregående år. Ett beslut om särskilt boende får stora konsekvenser för både brukarna och staden. Själva utredningstiden kan i de flesta fall därför inte vara allt för kort. Många underlag behöver inväntas och värderas i utredningen inför beslut. Antalet dagar skiljer sig åt stort mellan stadsdelsnämnderna. Resultatet om ökningen harmonierar med det faktum att även antalet väntande på verkställighet av särskilt boendebeslut ökat. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende 13(13) Bilaga 4 Kvalitetsrapport Hemtjänst 2014 Innehåll 1 Inledning...................................................................................................................... 3 1.1 Beskrivning.................................................................................................................... 3 1.2 Personal ......................................................................................................................... 3 1.3 Ekonomi......................................................................................................................... 4 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet .......................... 5 3 Brukarnöjdhet ............................................................................................................ 6 4 Könsperspektivet ........................................................................................................ 8 5 Analys och resultat ..................................................................................................... 9 Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 2(10) 1 Inledning Enligt uppdrag från kommunstyrelsen har en för staden gemensam struktur för uppföljning av verksamhetens resultat med fokus på kvalitet, tagits fram för äldreomsorgen. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning av stadsdelsnämndernas kvalitetsrapporter. De har lämnat en rapport per verksamhet äldreboende respektive hemtjänst. De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns. Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering. 1.1 Beskrivning Under perioden januari – oktober 2014 hade i snitt 8 686 personer insatser från hemtjänsten varje månad. Uppdelat per kön var det ca 68 procent kvinnor och ca 32 procent män. 1.2 Personal Totalt arbetar ca 2300 tillsvidareanställda undersköterskor/vårdbiträden inom stadens hemtjänst. Andelen medarbetare per chef inom hemtjänsten varierar både inom och mellan stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 23 till 43 medarbetare per chef. Genomsnittet för staden är 33 vilket inte förändrats från föregående år. Målet för staden är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent. Stadsdelsnämnderna varierar mellan ca 8 procent och ca 18 procent Den genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 13 % vilket är samma resultat som föregående år. Under de senaste åren är trenden att andelen successivt sjunker. Genomsnittet i staden på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 20 procent 2010. SDF Västra Hisingen är den stadsdelsnämnd som avviker positivt och SDF Centrum har klart högst andel timavlönade i förhållande till arbetad tid. Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex. HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 81, lägsta 67 och genomsnittet är 75 procent Genomsnittet för de kommuner i landet som använder sig av HME är 78 procent Uppgifter om andelen grundutbildade är hämtade från det senast uppdaterade nationella utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 3(10) anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har använts i urvalet). Stadens genomsnittliga värde är 70 procent. 1.3 Ekonomi KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och funktionsnedsättning. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Hittills medverkar cirka 90 kommuner i KPB och Göteborg är den enda storstaden som medverkar. Summan avser kostnad per beviljad hemtjänsttimma. Kostnader varierar inom staden mellan 334 och 518 kronor per hemtjänsttimma. Stadens genomsnitt var 410 kronor. Genomsnittet bland de kommuner som gjort KPB, med uppgifter från 2013, är 435 kr. Göteborgs timkostnader är inte fullt ut jämförbara eftersom man använder olika ersättningsmodeller. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 4(10) 2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet Samtliga enheter inom stadsdelsnämnderna gör en årlig självskattning av utvalda kvalitetsfaktorer. Dessa kvalitetsfaktorer kan också på kommunnivå jämföras nationellt i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Personalkontinuitet Nedanstående graf anger personalkontinuitet, mätt i antal personal en hemtjänsttagare möter under en 14-dagars period (dag- och kvällstid). Personerna som ingår ska ha minst två besök per dag. Göteborg har förbättrat sitt medelvärde rörande personalkontinuitet sedan 2013, från 14 till 13 personal. Medel för Sverige är 15 personal vilket har ökat sedan 2013. Liksom 2013 har SDF Angered bäst resultat med nio personal, en förbättring med två. SDF Centrum har även 2014 högst antal med 16, vilket är lika med 2013. Personalen talar hemtjänsttagarens språk Alla stadsdelsnämnder med undantag för Askim-Frölunda-Högsbo uppger att de kan erbjuda personal som talar hemtjänsttagarens språk. Kan välja man/kvinna vid hjälp mer personlig hygien Alla stadsdelsnämnder med undantag för Askim-Frölunda-Högsbo uppger att de kan erbjuda valmöjlighet vid hjälp med personlig hygien. Flexibel tid för insats Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man kan erbjuda flexibla tider för insats. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 5(10) 3 Brukarnöjdhet Socialstyrelsens brukarenkät visar hur de äldre, anhöriga eller god man upplever kvaliteten i verksamheterna. Enkäten går ut till samtliga hemtjänsttagare. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen ”mycket/ganska” samt ”ja”. Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten. Svars- Nöjd med frekvens hemtjänsten som helhet i % Tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten Vet vart man vänder sig med synpunkter Brukar kunna påverka tid för insats Riket 67 89 86 62 61 Stockholm 64 84 80 63 64 Malmö 67 82 79 57 49 Göteborg 69 82 79 59 51 Angered 68 73 77 49 36 Östra Göteborg 71 80 77 52 53 ÖrgryteHärlanda 68 81 78 58 49 Centrum 69 80 80 65 48 Majorna-Linné 63 78 74 54 47 Askim Frölunda Högsbo 73 87 81 62 59 Västra Göteborg 72 88 84 66 58 Västra Hisingen 69 80 82 62 47 Lundby 68 80 81 60 52 Norra Hisingen 73 80 78 54 49 Göteborg har högre svarsfrekvens än riket (69 procent) och de övriga storstäderna. Lägst svarsfrekvens i Göteborg har SDF Majorna-Linné (63 procent) På frågan om hur nöjd den äldre är med sin hemtjänst i sin helhet varierar stadsdelsnämnderna svar mellan 73 procent (SDF Angered) och 88 procent (SDF Västra Göteborg). När det gäller måttet trygghet ligger alla tre storstäderna sex till sju procent lägre än riket. Av stadsdelsnämnderna är man minst trygg i SDF Majorna-Linné (74 procent), och mest i SDF Västra Göteborg (84procent). Generellt i landet uppfattar inte de äldre att hemtjänsten i landet är bra på att informera sina brukare om vart man vänder sig med synpunkter/klagomål. Snittet för riket är 62 procent. Göteborgs genomsnitt är 59 procent. SDF Västra Göteborg har högst resultat (66 procent) och lägst resultat återfinns i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 6(10) Brukarnas upplevelse av att kunna påverka tid för insats är ett stort förbättringsområde och där avviker Göteborg stort från riket och Stockholm. Malmö har något sämre värde än Göteborg. Måttet bemötande får mycket höga värden i brukarundersökningen. Denna redovisning finns inte i tabellen ovan. Värdet på frågan om ”personalen brukar bemöta dig på ett bra sätt” får i staden ett genomsnitt på 95 procent. Variationerna inom staden är mellan 89 procent (Angered) och 98 procent (SDF Västra Göteborg). Göteborg når nästan rikets (97 procent) genomsnitt på frågan. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 7(10) 4 Könsperspektivet Resultatet har granskats utifrån ett urval av 12 frågor i den nationella brukarundersökningen. Det visar att inom hemtjänsten, till skillnad från äldreboende, så är männen generellt mycket nöjdare än kvinnor. Skillnaderna mellan könen är ganska små i riket. I Göteborg är däremot skillnaderna större och männen är generellt nöjdast i samtliga utvalda frågor. I frågorna om ”förtroende” och ”lätt att få kontakt med hemtjänsten” är män i samtliga stadsdelar mest nöjda. I jämförelse mellan stadsdelarna är skillnaderna mellan könen minst i Västra Göteborg, Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen. Bland de övriga stadsdelsnämnderna finns större avvikelser i enskilda frågor. I en enda fråga (tillräcklig tid för att utföra insats) är kvinnor mycket mer (16 %) nöjda än män i Majorna-Linné. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 8(10) 5 Analys och resultat Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. 82 procent har svarat i brukarundersökningen att de som helhet är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt men jämfört med Malmö och Stockholm ganska lika. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i SDF Västra Göteborg och minst nöjda är de i SDF Angered. Skillnaderna mellan kvinnor och män är större i Göteborg än i riket, där skillnaden mellan könen är ganska marginell. Männen är generellt mer nöjda med hemtjänsten än kvinnor i Göteborg och i vissa stadsdelar är skillnaderna särskilt stora i enskilda frågor vilket behöver ytterligare analyseras i berörda stadsdelar. En fråga som får högt resultat är ”brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?” På den frågan svarar 95 procent i staden alltid eller oftast. Göteborgs resultat når nästan rikets sammantagna resultat. Då bemötande är en förutsättning för brukarens upplevelse av kvalitet i verksamheten är det av stort värde att stadens resultat är bra. Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för andra året i rad, utifrån definitionen ”antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod” (gäller brukare med minst två besök per dag). Staden har en högre (13 personal i genomsnitt) personalkontinuitet än föregående år. Riket totalt har försämrats från 14 till 15 personal. Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att påverka tid för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51 procent av de svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider personalen kommer”, vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar mellan Stockholm 64 procent och Malmö 49 procent. 29 procent i Göteborg har svarat att de aldrig kan påverka tid. Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling. Göteborg, tillsammans med de två andra storstäderna avviker från rikets resultat när det gäller brukarenkätsfrågan ” hur tryggt är det att bo hemma med stöd från hemtjänsten”. Variationerna inom staden är stora även på denna fråga. Mest trygga är de äldre i SDF Västra Göteborg och minst trygga är de i SDF Majorna-Linné. Sammantaget är utifrån de nationella brukarundersökningarna de äldre personer med hemtjänst som bor i Västra Göteborg nöjdast och tryggast med att bo hemma. De vet också bäst i Göteborg (och bättre än i riket), vart man vänder sig med synpunkter/klagomål. I Västra Göteborg kan man också tillsammans med SDF AskimFrölunda-Högsbo, erbjuda bäst möjlighet att påverka vilken tid man vill ha hjälpen utförd. Stadsdelsnämnderna Angered och Majorna-Linné har en stor förbättringspotential inom områdena nöjdhet, trygghet, information till brukarna om hur och vart de framför synpunkter och klagomål samt möjlighet för brukarna att påverka tid för insats. Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta tillsammans med olika former av kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 9(10) personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta resonemang. Inom hemtjänsten pågår ett stort utvecklingsarbete inom "Attraktiv hemtjänst". Många av de mått och frågeställningar som denna kvalitetsrapport relaterar till är omhändertagna inom detta utvecklingsarbete, med syfte att hemtjänstens kvalitet för stadens brukare av hemtjänst ska förbättras. Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst 10(10)
© Copyright 2024