151012 - Lärarhögskolan
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Tid: Plats: Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-10-12 Sid 1 (2) Kl 13.00 Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset Ärende Anmärkning Föredragande 35 Studieuppehåll och studieavbrott Anmälan av beslut. Maria Löfgren Missiv inkl. förteckning över beviljade studieuppehåll och studieavbrott. Bilaga 35. FS 3.4.3-43-15 Äskande av medel för kursutveckling i samband med examensrättsansökan, ämneslärarexamen med inriktning mot naturkunskap Anmälan av beslut. Annika Kjellsson Lind Äskande av medel från ämneslärarrådet Anmälan av beslut. 36 37 Beslut. Bilaga 36 A. Kostnadsförslag. Bilaga 36 B. Annika Kjellsson Lind Beslut. Bilaga 37 A. Inbudan till workshop. Bilaga 37 B. Äskande av medel från ämneslärarrådet. Bilaga 37 C. 38 39 Antagning till kurser inom huvudområdet utbildningsledarskap på magisternivå Anmälan av beslut. Beslut Musik med fördjupning Anmälan av beslut. Annika Kjellsson Lind Beslut. Bilaga 38 A. Annika Kjellsson Lind Beslut. Bilaga 39 A. Kursplan. Bilaga 39 B. 40 Ändrade tilläggsområdesbehörigheter för ämnet Naturkunskap på ämneslärarprogrammet Beslut. Missiv. Bilaga 40 A. Tilläggsbehörigheter. Bilaga 40 B. Anhållan angående höjning av tilläggsbehörigheter för ämnet Birgitta Wilhelmsson Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Ärende Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-10-12 Anmärkning Sid 2 (2) Föredragande naturvetenskap inom ämneslärarprogrammet. Bilaga 40 C. Ansökan om examenstillstånd. Bilaga 40 D. 41 Förslag på namnändring på den engelska översättningen av Examen avsedd för pedagogisk verksamhet som fritidspedagog Beslut. Missiv. Bilaga 41 A. Tidigare beslut Motsvarandeexamen för fritidspedagoger. Bilaga 41 B. Mejl om nytt namn för förordningen 2011:689. Bilaga 41 C. Birgitta Wilhelmsson Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut 2015-10-12 Dnr FS 3.4.3-43-15 Ärende p: 35 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg Sid 1 (1) Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-09-23 Dnr Ärende p: 36 Ärende: Äskande av medel för kursutveckling i samband med examensrättsansökan, ämneslärarexamen med inriktning mot naturkunskap Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Karolina Broman och Catarina Rudälv har fått uppdraget från Lärarhögskolan att utarbeta en examensrättsansökan för ämneslärarexamen med inriktning mot naturkunskap. I samband med detta har det uppdagats ett behov av en kurs inom området astronomi och meteorologi. Institutionen för fysik har möjlighet att utveckla en sådan kurs och har via Sune Pettersson lämnat in ett kostnadsförslag. Förslag till beslut: Motivering till beslut: Lärarhögskolan finner det angeläget att vi får examensrätt mot naturkunskap för ämneslärarprogrammet. Beslut: Institutionen för fysik beviljas, i samband med examensrättsansökan, medel enligt bifogat kostnadsförslag. Bilagor: Kostnadsförslag Kontering: Institutionen fakturerar Lärarhögskolan kostnad för 80 lektorstimmar enligt rådande interndebiteringstaxa. Expedieras till: Sune Pettersson, Hans Forsman, Catarina Rudälv (exp 150924) Kopia för kännedom till: Anna Nordström, Eva Alenius Sid 1 (1) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik Sune Pettersson Begäran om medel för utveckling av kursen Astronomi och meteorologi, 7,5 hp Bakgrund I utbildningen till lärare finns ett behov att astronomi och meteorologi ska behandlas eftersom dessa moment finns med i skolans kurs- och ämnesplaner. Det finns inte tillräckligt stort studentunderlag för att ordna en speciell kurs för lärarstudenter om den ska bedrivas på normalt sätt med föreläsningar, räkneövningar och seminarier. Därför har vi tagit fram ett förslag på en kurs med mycket lite lärarmedverkan, utan studenterna får själva läsa in materialet på egen hand. Kursen finns med i det förslag till begäran om examensrätt i Naturkunskap som tagits fram. Kursen är dock tänkt att även tillgodose behov för fysiklärarutbildning för högstadium och gymnasium. Eftersom kursen är tänkt att erbjudas i distansform kan den också vara intressant som fortbildning för redan verksamma lärare. Utvecklingskostnad Det behövs två veckors arbete för att utveckla kursen. Kostnaden blir 80x766 kr = 61280 kr. Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-09-23 Dnr Ärende p: 37 Ärende: Äskande av medel från ämneslärarrådet Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Programrådsordföranden för ämneslärarrådet har blivit inbjuden att delta vid en workshop i Kiel om lärarutbildning i Norden och Tyskland, se bifogad fil. Hon äskar om medel för resekostnader á 4 000 kr. Motivering till beslut: Lärarhögskolan finner det angeläget att programråden inhämtar erfarenheter från andra länder inför kommande utvärderingar. Beslut: Karolina Broman beviljas resa för deltagande i workshop om lärarutbildning. Referensnummer vid beställande av resa via ViaEgencia är 6000. Bilagor: Äskande samt inbjudan Kontering: På projekt 600091021 Expedieras till: Karolina Broman, Helena Näs, Eva Alenius (exp 150924) Kopia för kännedom till: Eva Alenius Sid 1 (1) Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, 24098 Kiel Vizepräsidentin Prof. Dr. Ilka Parchmann Hausanschrift: Christian-Albrechts-Platz 4, 24118 Kiel Postanschrift: 24098 Kiel www.uni-kiel.de Paketanschrift: Olshausenstraße 40 24118 Kiel Bearbeiter/in, Zeichen - VIP - Mail, Telefon, Fax parchmann@praesidium.uni-kiel.de tel +49(0)431-880-3002 fax +49(0)431-880-7333 Datum 26.08.2015 INVITATION to our workshop: „Research and Development in Teacher Education – Perspectives for a northern co-operation“ (October 9-10, 2015) Dear colleagues, Teacher Education is one of the main strategic areas of Kiel University initiated by the new President, Prof. Dr. Lutz Kipp. Kiel University offers a Master of Education Program in 20 different subjects and has a strong partnership with the internationally highly recognized Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) based on the Kiel University Campus. Next to the research carried out at IPN, Kiel University has currently initiated a research and development program for teacher education (“CAU LiB” – Lehramt in Bewegung, Teacher Education in motion), as well as the Center for Empirical Research in the Humanities which had been already initiated by the former President. To enlarge the perspectives both for teacher education and research on successful teaching and learning, Kiel University is strongly interested in developing and strengthening its international co-operations in this area, building on the existing program LiCAU (Lehramt international, Teacher Education Internation). The Scandinavian Countries are regarded as highly promising partners due to their excellent quality and the geographic arrangement. As Vice President for Teacher Education at Kiel University, I would hereby like to invite you to a workth th shop planned at Kiel University for the 9 and 10 of October. I apologize for the late invitation and I do hope that you will be able to participate. The idea for the workshop would be to exchange the main structures of teacher education programs of the participating universities from Norway, Sweden, Finland, Denmark and Kiel, and to develop first ideas for - internationalising the teacher education curriculum - increasing international credit mobility of students in this field - developing joint modules enabling the students to carry out research projects in the different countries and to exchange their findings and approaches for teaching and learning. We suggest to start this discussion in two main areas of schooling, the languages and the sciences and propose the following rough schedule: th Thursday, Oct. 8 : th Friday, Oct. 9 : Arrival in Kiel Informal Get-together at 18h/18.30h Morning: exchange on main structures of teacher education in the different countries Afternoon: 2 parallel sessions/workshops for a) Sciences b) (Foreign) Languages Dinner with all participants th Saturday, Oct. 10 : Morning: Wrapping up: how do we want to continue? The detailed program will be negotiated with the participants in the upcoming couple of weeks. Please note that we will be happy to cover the accommodation costs for two nights per person. We will also try to offer a contribution to travel costs, please let us know if that was necessary for you to enable your participation. We hope that you will be interested in such an exchange and be able to come yourself or send a colleague involved in teacher education at your university! th In order to be able to plan further details, we would be glad to get your answers by September 11 . Please do not hesitate to contact me if you require further information. I look very much forward to receiving your (hopefully positive) answers. Best regards, Prof. Dr. Ilka Parchmann Lärarhögskolan Programrådet för ämneslärarprogrammet 2015-09-16 ! ! Äskande(av(medel( Programordförande!i!programrådet!för!ämneslärare!önskar!äska!medel!för!resa!till!en! workshop!för!lärarutbildare!från!Tyskland!och!de!nordiska!länderna!8=10!oktober!(se! bifogad!inbjudan).!Universitetet!i!Kiel!bekostar!boende.! Kostnadskalkyl:!Resa!Umeå!=!Kiel!=!Umeå.!Flyg!Umeå!=!Hamburg!t.o.r.!ca!3500!kr.! Flygbuss!Hamburg!=!Kiel!t.o.r.!ca!500!kr.!Äskandet!uppgår!därmed!till!4000!kr.! ! ! ! Karolina(Broman( Ordförande!programrådet!för!ämneslärare! ! ! Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, 24098 Kiel Vizepräsidentin Prof. Dr. Ilka Parchmann Hausanschrift: Christian-Albrechts-Platz 4, 24118 Kiel Postanschrift: 24098 Kiel www.uni-kiel.de Paketanschrift: Olshausenstraße 40 24118 Kiel Bearbeiter/in, Zeichen - VIP - Mail, Telefon, Fax parchmann@praesidium.uni-kiel.de tel +49(0)431-880-3002 fax +49(0)431-880-7333 Datum 26.08.2015 INVITATION to our workshop: „Research and Development in Teacher Education – Perspectives for a northern co-operation“ (October 9-10, 2015) Dear colleagues, Teacher Education is one of the main strategic areas of Kiel University initiated by the new President, Prof. Dr. Lutz Kipp. Kiel University offers a Master of Education Program in 20 different subjects and has a strong partnership with the internationally highly recognized Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) based on the Kiel University Campus. Next to the research carried out at IPN, Kiel University has currently initiated a research and development program for teacher education (“CAU LiB” – Lehramt in Bewegung, Teacher Education in motion), as well as the Center for Empirical Research in the Humanities which had been already initiated by the former President. To enlarge the perspectives both for teacher education and research on successful teaching and learning, Kiel University is strongly interested in developing and strengthening its international co-operations in this area, building on the existing program LiCAU (Lehramt international, Teacher Education Internation). The Scandinavian Countries are regarded as highly promising partners due to their excellent quality and the geographic arrangement. As Vice President for Teacher Education at Kiel University, I would hereby like to invite you to a workth th shop planned at Kiel University for the 9 and 10 of October. I apologize for the late invitation and I do hope that you will be able to participate. The idea for the workshop would be to exchange the main structures of teacher education programs of the participating universities from Norway, Sweden, Finland, Denmark and Kiel, and to develop first ideas for - internationalising the teacher education curriculum - increasing international credit mobility of students in this field - developing joint modules enabling the students to carry out research projects in the different countries and to exchange their findings and approaches for teaching and learning. We suggest to start this discussion in two main areas of schooling, the languages and the sciences and propose the following rough schedule: th Thursday, Oct. 8 : th Friday, Oct. 9 : Arrival in Kiel Informal Get-together at 18h/18.30h Morning: exchange on main structures of teacher education in the different countries Afternoon: 2 parallel sessions/workshops for a) Sciences b) (Foreign) Languages Dinner with all participants th Saturday, Oct. 10 : Morning: Wrapping up: how do we want to continue? The detailed program will be negotiated with the participants in the upcoming couple of weeks. Please note that we will be happy to cover the accommodation costs for two nights per person. We will also try to offer a contribution to travel costs, please let us know if that was necessary for you to enable your participation. We hope that you will be interested in such an exchange and be able to come yourself or send a colleague involved in teacher education at your university! th In order to be able to plan further details, we would be glad to get your answers by September 11 . Please do not hesitate to contact me if you require further information. I look very much forward to receiving your (hopefully positive) answers. Best regards, Prof. Dr. Ilka Parchmann Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-09-23 Dnr Sid 1 (2) Ärende p: 38 Ärende: Antagning till kurser inom huvudområdet utbildningsledarskap på magisternivå Föredragande: Kanslichef Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Vid Universitetskanslersämbetets utvärdering av pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap och närliggande huvudområden (reg.nr. 411-00512-13) fick magisterexamen i utbildningsledarskap vid Umeå universitet omdömet bristande kvalitet avseende tre av fem examensmål. Magisterutbildningen har utvecklats i första hand som en möjlighet till påbyggnad för studenter som genomgått det statliga rektorsprogrammet som Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet bedriver på uppdrag av Skolverket. Umeå universitet har bedrivit ett förändringsarbete för att åtgärda de brister som Universitetskanslerämbetet uppmärksammat. Bedömningen är dock att det arbete som hitintills gjort inte är tillräckligt. Rektor vid Umeå universitet har därför 2015-09-23 beslutat att avveckla huvudområdet utbildningsledarskap vid Umeå universitet. Detta får konsekvenser för kursgivning och möjlighet att ta examina inom området. Studerande som antagits till och påbörjat en magisterkurs inom utbildningsledarskap har självfallet rätt att avsluta denna pågående kurs. Däremot kommer ingen nyantagning till kurser inom utbildningsledarskap att göras från och med 2015-09-23. Av beslutet framgår också att studenter som påbörjat studier på magisterexamensnivå inom huvudområdet utbildningsledarskap före datum för rektors beslut har fortsatt rätt att ansöka om filosofie magisterexamen i huvudområdet utbildningsledarskap vid Umeå universitet. Studerande som endast avklarat några av kurserna inom huvudområdet, dvs. inte alla kurser som krävs för examen, kommer dock inte ha möjlighet att avsluta sin utbildning på magisternivå inom den närmsta tiden då nyantagning till kurser inom utbildningsledarskap inte är möjligt. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Beslut: Rektor beslutar att ingen nyantagning till kurser inom utbildningsledarskap ska göras från och med 2015-09-23. Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-09-23 Dnr Expedieras till: Studentcentrum, Erik Ångman, Studerande på kurser inom utbildningsledarskap, Anders Steinwall, Universitetskanslerämbetet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskapliga institutionen, Centrum för skolledarutbildning, Johan Lithner, Jan Mannberg, Maria Löfgren, Annika Kjellsson Lind, Anna Nordström, Agneta Simm, Birgitta Wilhelmsson (exp 150925) Kopia för kännedom till: Sid 2 (2) Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-09-30 Dnr Ärende p: 39 Ärende: Beslut musik med fördjupning Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse har 2015-09-15 beslutat att beställa musik med fördjupning för ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli och Institutionen för estetiska ämnen. Beslut: Rektor har 2015-09-30 beslutat att rekommendera humanistisk fakultet att fastställa bifogade kursplaner. Bilagor: Kontering: 6000 Expedieras till: Institutionen för estetiska ämnen, Humanistisk fakultet, Birgitta Wilhemsson (exp 151005). Kopia för kännedom till: Sid 1 (1) Musik IV – 30.0 hp Music IV, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen Datum för fastställande: Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Innehåll Moment 1 Momentet omfattar fördjupning i ett huvudinstrument samt grundläggande kunskaper om instrument i olika ensembleformer och genrer. Lektionerna i musikteori, gehör, arrangering, komposition och improvisation integreras och skapar förutsättningar för fortsatt arbete med arrangering, ensembleledning såväl med inriktning mot musikundervisning som konstnärligt arbete. En grund för detta och för det kommande yrket är att behärska olika tekniska och digitala verktyg som används, som hård- och mjukvara samt traditionell musikteknisk utrustning. Användandet av digitala verktyg görs med inriktning mot pedagogisk planering och organisation av musikundervisning samt med digitala verktyg prövas framställning av eget undervisningsmaterial. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Användandet av det vidgade textbegreppet är grundläggande i kursen. Inom skolverksamheten kommer olika aspekter av integration med andra ämnen att utformas. Det är av vikt att känna till och förhålla sig till aktuella styrdokument för skolans och de frivilliga skolformerna. I kursen ingår kunskaper om att planera, värdera, bedöma och utveckla det egna lärandet. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal. Ämneskunskaper: ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● instrument fördjupning 1 Huvudinstrument 1 kör och körledning 5 orkesterledning 1 musikteori/gehör 5 arrangering och komposition 7 improvisation 7 musikskapande 7 ämnesspecifikt och ämnesintegrerat arbete 1 musikdidaktik relaterad till momentets ämneskunskaper 7 metodik relaterad till momentets ämneskunskaper 7 aktuell musikpedagogisk och didaktisk forskning 7 Praktiskt fältarbete 7 ● olika förutsättningar för lärande Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om specifika förutsättningar för kör och orkesterledning om distribution av musikaliska produkter om olika akustiska förutsättningar för inspelning om lagar och regler för konstnärliga produktioner om vetenskapliga förhållningssätt till forskning om bedömning av elevers lärande och resultat Färdighet och förmåga ● att leda kör och olika ensembler på mer avancerad nivå och med utvidgad repertoar ● att på avancerad nivå hantera såväl instrument på som metodik i relation till detta ● att utifrån styrdokumenten planera och genomföra undervisning i musik ● att kritiskt kunna förhålla sig till vetenskaplig text inom forskningsområdet ● att dokumentera musikaktiviteter och projekt ● att digitalt redigera inspelningar och musikaktiviteter ● att designa ljudlandskap ● att utveckla miljöer för multipla lärandestrategier 1 Värderingsförmåga och förhållningssätt ● att värdera och bedöma musikframföranden och interpretationer ● till elevers musikaktiviteter, lärande och progression ● till eget lärande ● att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter Innehåll Moment 2 Momentet omfattar fördjupning i ett huvudinstrument samt grundläggande kunskaper om instrument i olika ensembleformer och genrer. Lektionerna i musikteori, gehör, arrangering, komposition och improvisation integreras och skapar förutsättningar för fortsatt arbete med arrangering, ensembleledning såväl med inriktning mot musikundervisning som konstnärligt arbete. En grund för detta och för det kommande yrket är att behärska olika tekniska och digitala verktyg som används, som hård- och mjukvara samt traditionell musikteknisk utrustning. Användandet av digitala verktyg görs med inriktning mot pedagogisk planering och organisation av musikundervisning samt med digitala verktyg prövas framställning av eget undervisningsmaterial. Musikundervisning som forskningsområde introduceras och behandlas. Användandet av det vidgade textbegreppet är grundläggande i kursen. Inom skolverksamheten kommer olika aspekter av integration med andra ämnen att utformas. Det är av vikt att känna till och förhålla sig till aktuella styrdokument för skolans och de frivilliga skolformerna. I kursen ingår kunskaper om att planera, värdera, bedöma och utveckla det egna lärandet. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal. Ämneskunskaper: ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● instrument fördjupning 2 Huvudinstrument 2 kör och körledning 6 orkesterledning 2 musikteori/gehör 6 arrangering och komposition 8 improvisation 8 musikskapande 8 ämnesspecifikt och ämnesintegrerat arbete 2 musikdidaktik relaterad till momentets ämneskunskaper 8 metodik relaterad till momentets ämneskunskaper 8 musikundervisning som forskningsområde 1 Praktiskt fältarbete 8 olika förutsättningar för lärande Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om specifika förutsättningar för kör och orkesterledning om distribution av musikaliska produkter om olika akustiska förutsättningar för inspelning om lagar och regler för konstnärliga produktioner om vetenskapliga förhållningssätt till forskning om bedömning av elevers lärande och resultat Färdighet och förmåga ● att leda kör och olika ensembler på mer avancerad nivå och med utvidgad repertoar ● att på avancerad nivå hantera såväl instrument på som metodik i relation till detta ● att utifrån styrdokumenten planera och genomföra undervisning i musik ● att kritiskt kunna förhålla sig till vetenskaplig text inom forskningsområdet ● att dokumentera musikaktiviteter och projekt ● att digitalt redigera inspelningar och musikaktiviteter ● att designa ljudlandskap ● att utveckla miljöer för multipla lärandestrategier 2 Värderingsförmåga och förhållningssätt ● att värdera och bedöma musikframföranden och interpretationer ● till elevers musikaktiviteter, lärande och progression ● till eget lärande ● att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter Förkunskapskrav Genomgångna kurser Musik 1, 30 hp, Musik 2, 30 hp samt Musik 3, 30 hp eller motsvarande. Dessutom krävs godkänt antagningsprov till kursen. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, diskussioner och grupparbeten. Seminarier, enskilda/gruppredovisningar och gruppövningar är obligatoriska inslag i undervisningen. Över tid sker en fördjupning i de olika delmomenten. Vissa delmoment är specifika för en kurs och vissa är återkommande inslag i utbildningen. De olika delmomenten länkas ihop så att de studerande kommer vid genomförd kurs erhålla en såväl bred som djup kunskap om olika aspekter om musik, både i en skolkontext och som konstnärligt uttryck. I kursen integreras teoretiska och vetenskapliga begrepp i den praktiska och konstnärliga verksamheten med inriktning mot musik som skolämne. Särskild vikt läggs vid att presentera och bearbeta aktuell forskning. Examination Examination sker dels enskilt, dels i grupp i såväl praktiska som teoretiska delmoment. Redovisningsformen kan var såväl gestaltande som skriftlig, beroende på momentets karaktär. Vid betygsättning används något av betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd i både delmoment och helkurs. För betyget väl godkänd, VG, läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes värderingsförmåga av egen kunskaps- och färdighetsutveckling, färdighet och förmåga att planera, leda och genomföra musikaliska aktiviteter samt att analysera och tillämpa kursens teoretiska och vetenskapliga, praktiska och konstnärliga inslag. För att erhålla VG på hel kurs ska den studerande ha erhållit betyget VG i fler än 2/3 av kursens teoretiska och praktiska delmoment. Särskild vikt läggs här vid studentens förmåga att dels relatera kursens teoretiska inslag till kursens praktiska och konstnärliga innehåll, dels kunna uppvisa fördjupade kunskaper och färdigheter i kursens delmoment. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Mer information om tillgodoräknande: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/ Kurslitteratur Moment 1: Fry, Duncan. R. (2005). Live sound mixing. Vicoria. Australia: Rostralia Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Graabræk Nielsen, Siw (2004). Strategisk læring på instrument. I: Johansen, Geir, Kalsnes Signe & Varkøy Øyvind (2004). I: Geir Johansen, , Signe Kalsnes & Øyvind Varkøy (2004). Musikkpdagogiske utfordringer. Artikler om musikkpæedagogisk teori og praksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.(s. 33–45) Gustavsson, Jonas (2001). Det sociala fältet och den musikpedagogiska kroppen. Några reflektioner kring ett avhandlingsprojekt. I: Nordisk musikpedagogisk forskning. Årbok 5. Hanken, Ingrid-Maria & Johansen, Geir. (1998). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Förlag. (Inköp via E-boklåda), (242 s.). Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign Sandberg, Ralf, Heiling, Gunnar & Modin, Christer (2005), Musik. Ämnesrapport till rapport 253. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03). Stockholm: Skolverket. (195 s.). Kan hämtas på adressen: http://www.skolverket.se Skolverket (2007): Musik. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.. Skolverket: http://www.skolverket.se/ (64 sid.) Zanger Borch, Daniel. (2005). Stora Sånguiden - Vägen till din ultimata sångröst. Stockholm: Notfabriken. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare Moment 2: Fry, Duncan. R. (2005). Live sound mixing. Vicoria. Australia: Rostralia Johansson, Leif (2005). Ensembleledning : ledarskap i mindre musikgrupper Lund : Studentlitteratur. 1- 181 s. Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign Zanger Borch, Daniel. (2005). Stora Sånguiden - Vägen till din ultimata sångröst. Stockholm: Notfabriken. Sætre, Jon Helge & Salvsen, Geir (2010). Allmen musikkundervisning. Oslo: Gyldendal Akademisk. Skolverket (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan (NU 03) 2003: musik. Stockholm : Skolverket : b Fritzes [distributör] (196 s.) Zandén, Olle (2010). Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet. Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. ArtMonitor avhandling nr 18. (s. 39-69, 91–149 (urval bland de presenterade grupperna, ca 30 sid),177-192) http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22119. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare. Musik V – 30.0 hp Music V, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen Datum för fastställande: Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Innehåll Moment 1 Momentet omfattar fördjupning i ett huvudinstrument, samt egen vald fördjupning. Lektionerna i musikteori, gehör, arrangering, komposition och improvisation integreras och skapar förutsättningar för fortsatt arbete med arrangering, ensembleledning såväl med inriktning mot musikundervisning som konstnärligt arbete. En grund för detta och för det kommande yrket är att behärska olika tekniska och digitala verktyg som används, som hård- och mjukvara samt traditionell musikteknisk utrustning. Pedagogisk planering och konstnärliga uttrycksformer prövas och utvecklas genom användande av såväl traditionella som digitala instrument. Till detta utvecklas olika bedömningsmaterial med inriktning mot både pedagogisk och konstnärlig verksamhet. Vetenskapliga metoder och teorier introduceras och konkretiseras i kursmomentet, utifrån såväl aktuell musikpedagogisk forskning som genom egna fältstudier. Användandet av det vidgade textbegreppet är grundläggande i kursen. Ämneskunskaper: ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Huvudinstrument 3 Vetenskapliga metoder och teorier 1 musikteori/gehör 7 arrangering och komposition 9 improvisation 9 musikskapande 9 musikdidaktik relaterad till momentets ämneskunskaper 9 metodik relaterad till momentets ämneskunskaper 9 aktuell musikpedagogisk och didaktisk forskning 9 musikundervisning som forskningsområde 2 Praktiskt fältarbete 9 konstnärlig gestaltning 1 Valbara fördjupningskurser Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om specifika förutsättningar för kör och orkesterledning om distribution av musikaliska produkter om olika akustiska förutsättningar för inspelning om lagar och regler för konstnärliga produktioner om vetenskapliga förhållningssätt till forskning om bedömning av elevers lärande och resultat Färdighet och förmåga • att leda kör och olika ensembler på mer avancerad nivå och med utvidgad repertoar • att på avancerad nivå hantera såväl instrument på som metodik i relation till detta • att utifrån styrdokumenten planera och genomföra undervisning i musik • att kritiskt kunna förhålla sig till vetenskaplig text inom forskningsområdet • att dokumentera musikaktiviteter och projekt • att digitalt redigera inspelningar och musikaktiviteter • att designa ljudlandskap • att utveckla miljöer för multipla lärandestrategier 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt ● att värdera och bedöma musikframföranden och interpretationer ● till elevers musikaktiviteter, lärande och progression ● till eget lärande ● att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter Innehåll Moment 2 Momentet omfattar fördjupning i ett huvudinstrument, samt egen vald fördjupning. Lektionerna i musikteori, gehör, arrangering, komposition och improvisation integreras och skapar förutsättningar för fortsatt arbete med arrangering, ensembleledning såväl med inriktning mot musikundervisning som konstnärligt arbete. En grund för detta och för det kommande yrket är att behärska olika tekniska och digitala verktyg som används, som hård- och mjukvara samt traditionell musikteknisk utrustning. Pedagogisk planering och konstnärliga uttrycksformer prövas och utvecklas genom användande av såväl traditionella som digitala instrument. Till detta utvecklas olika bedömningsmaterial med inriktning mot både pedagogisk och konstnärlig verksamhet. Vetenskapliga metoder och teorier fördjupas och konkretiseras i kursmomentet, utifrån såväl aktuell musikpedagogisk forskning som genom egna fältstudier. Användandet av det vidgade textbegreppet är grundläggande i kursen. Ämneskunskaper: ● ● ● ● ● Huvudinstrument 4 Vetenskapliga metoder och teorier 2 musikteori/gehör 8 arrangering och komposition 10 improvisation 10 ● ● ● ● ● ● ● ● musikskapande 10 musikdidaktik relaterad till momentets ämneskunskaper 10 metodik relaterad till momentets ämneskunskaper 10 aktuell musikpedagogisk och didaktisk forskning 10 musikundervisning som forskningsområde 3 Praktiskt fältarbete 10 konstnärlig gestaltning 2 Valbara fördjupningskurser Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om specifika förutsättningar för kör och orkesterledning om distribution av musikaliska produkter om olika akustiska förutsättningar för inspelning om lagar och regler för konstnärliga produktioner om vetenskapliga förhållningssätt till forskning om bedömning av elevers lärande och resultat Färdighet och förmåga ● att leda kör och olika ensembler på mer avancerad nivå och med utvidgad repertoar ● att på avancerad nivå hantera såväl instrument på som metodik i relation till detta ● att utifrån styrdokumenten planera och genomföra undervisning i musik ● att kritiskt kunna förhålla sig till vetenskaplig text inom forskningsområdet ● att dokumentera musikaktiviteter och projekt ● att digitalt redigera inspelningar och musikaktiviteter ● att designa ljudlandskap ● att utveckla miljöer för multipla lärandestrategier 4 Värderingsförmåga och förhållningssätt ● att värdera och bedöma musikframföranden och interpretationer ● till elevers musikaktiviteter, lärande och progression ● till eget lärande att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter Förkunskapskrav Musik IV eller motsvarande Undervisningens uppläggning: Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, diskussioner och grupparbeten. Seminarier, enskilda/gruppredovisningar och gruppövningar är obligatoriska inslag i undervisningen. Över tid sker en fördjupning i de olika delmomenten. Vissa delmoment är specifika för en kurs och vissa är återkommande inslag i utbildningen. De olika delmomenten länkas ihop så att de studerande kommer vid genomförd kurs erhålla en såväl bred som djup kunskap om olika aspekter om musik, både i en skolkontext och som konstnärligt uttryck. I kursen integreras teoretiska och vetenskapliga begrepp i den praktiska och konstnärliga verksamheten med inriktning mot musik som skolämne. Särskild vikt läggs vid att behärska vetenskapliga metoder och teorier i relation till musikpedagogik. Examination Examination sker dels enskilt, dels i grupp i såväl praktiska som teoretiska delmoment. Redovisningsformen kan var såväl gestaltande som skriftlig, beroende på momentets karaktär. Vid betygsättning används något av betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd i både delmoment och helkurs. För betyget väl godkänd, VG, läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes värderingsförmåga av egen kunskaps- och färdighetsutveckling, färdighet och förmåga att planera, leda och genomföra musikaliska aktiviteter samt att analysera och tillämpa kursens teoretiska och vetenskapliga, praktiska och konstnärliga inslag. För att erhålla VG på hel kurs ska den studerande ha erhållit betyget VG i fler än 2/3 av kursens teoretiska och praktiska delmoment. Särskild vikt läggs här vid studentens förmåga att dels relatera kursens teoretiska inslag till kursens praktiska och konstnärliga innehåll, dels kunna uppvisa fördjupade kunskaper och färdigheter i kursens delmoment. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Mer information om tillgodoräknande: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/ Kurslitteratur Moment 1: Fry, Duncan. R. (2005). Live sound mixing. Vicoria. Australia: Rostralia Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Graabræk Nielsen, Siw (2004). Strategisk læring på instrument. I: Johansen, Geir, Kalsnes Signe & Varkøy Øyvind (2004). I: Geir Johansen, , Signe Kalsnes & Øyvind Varkøy (2004). Musikkpdagogiske utfordringer. Artikler om musikkpæedagogisk teori og praksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.(s. 33–45) Gustavsson, Jonas (2001). Det sociala fältet och den musikpedagogiska kroppen. Några reflektioner kring ett avhandlingsprojekt. I: Nordisk musikpedagogisk forskning. Årbok 5. Hanken, Ingrid-Maria & Johansen, Geir. (1998). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Förlag. (Inköp via E-boklåda), (242 s.). Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign Sandberg, Ralf, Heiling, Gunnar & Modin, Christer (2005), Musik. Ämnesrapport till rapport 253. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03). Stockholm: Skolverket. (195 s.). Kan hämtas på adressen: http://www.skolverket.se Skolverket (2007): Musik. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.. Skolverket: http://www.skolverket.se/ (64 sid.) Zanger Borch, Daniel. (2005). Stora Sånguiden - Vägen till din ultimata sångröst. Stockholm: Notfabriken. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare Moment 2: Fry, Duncan. R. (2005). Live sound mixing. Vicoria. Australia: Rostralia Johansson, Leif (2005). Ensembleledning : ledarskap i mindre musikgrupper Lund : Studentlitteratur. 1- 181 s. Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Nicklasson, Hans (2006). Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign Zanger Borch, Daniel. (2005). Stora Sånguiden - Vägen till din ultimata sångröst. Stockholm: Notfabriken. Sætre, Jon Helge & Salvsen, Geir (2010). Allmen musikkundervisning. Oslo: Gyldendal Akademisk. Skolverket (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan (NU 03) 2003: musik. Stockholm : Skolverket : b Fritzes [distributör] (196 s.) Zandén, Olle (2010). Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet. Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. ArtMonitor avhandling nr 18. (s. 39-69, 91–149 (urval bland de presenterade grupperna, ca 30 sid),177-192) http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22119. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare. Musik VI – 30.0 hp Music VI, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen Datum för fastställande: Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Innehåll Moment 1 Momentet omfattar fördjupning i ett musikaliskt eller musikpedagogiskt projekt. En grund för detta och för det kommande yrket är att behärska olika instrument, skapande samt tekniska och digitala verktyg. Användandet av instrument och digitala verktyg görs med inriktning mot pedagogisk och/eller konstnärlig planering och organisation. Musikdidaktiska aspekter genomsyrar verksamheten i såväl praktik som teori. Användandet av det vidgade textbegreppet är grundläggande i kursen. Inom projektet kommer olika aspekter av integration med andra modaliteter att utformas. Det är av vikt att känna till och förhålla sig till aktuella styrdokument för skolans och de frivilliga skolformerna. I kursen ingår kunskaper om att planera, värdera, bedöma och utveckla såväl det egna lärandet som elevers. Den kommunikativa förmågan används såväl musikaliskt som i skrift och tal. Projektet redovisas och bedöms som en konstnärligprodukt och/eller pedagogisk situation. Ämneskunskaper: ● Planera, genomföra, redovisa och utvärdera “Individuellt Gestaltande projekt” (Konstnärligt/pedagogiskt). Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om specifika förutsättningar för kör och orkesterledning om olika akustiska förutsättningar för inspelning om lagar och regler för konstnärliga produktioner om vetenskapliga förhållningssätt till forskning Färdighet och förmåga ● att forma och realisera musikalisk miljöer ● att utifrån styrdokumenten planera och genomföra projekt i musik ● ● ● att dokumentera musikaktiviteter och projekt att digitalt redigera inspelningar och musikaktiviteter att utveckla miljöer för multipla lärandestrategier 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt • att värdera och bedöma musikframföranden och interpretationer, dels det egna, dels andra studenters/elevers • till eget lärande • att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån estetiska, pedagogiska och etiska aspekter. Innehåll Moment 2 Att utforma en vetenskaplig text med fokus på musikpedagogik. Texten baseras på bearbetning av insamlad empiri. Till grund ligger applicering av vetenskapliga metoder och teorier inom musikpedagogisk forskning. Av vikt är att dels relatera till relevant musikpedagogisk forskning, dels utveckla den kommunikativa förmågan i vetenskaplig text. Ämneskunskaper: ● Utforma ett 15hp examensarbete Vetenskaplig pedagogisk/didaktisk text (kan vara vetenskaplig bearbetning av individuellt projekt). Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse ● ● ● ● om styrdokument för de frivilliga skolformerna att kunna relatera olika musikaktiviteter till didaktiska teorier och texter om vetenskapliga metoder och teorier relaterade till musikpedagogik om vetenskapliga förhållningssätt till forskning Färdighet och förmåga ● att utifrån styrdokumenten och vetenskapliga teorier planera och färdigställa en vetenskaplig text ● att kritiskt kunna förhålla sig till vetenskapliga texter inom forskningsområdet ● att kritiskt analysera musikaktiviteter och projekt ● att digitalt bearbeta och analysera empiri ● att utveckla förståelse för den vetenskapliga textens kommunicerbarhet Värderingsförmåga och förhållningssätt • att värdera och bedöma kvalitéer i vetenskapliga texter • till eget lärande • att problematisera förutsättningar för musikaliska aktiviteter utifrån estetiska, pedagogiska och etiska aspekter. Förkunskapskrav Musik V eller motsvarande Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, diskussioner och grupparbeten. Seminarier, enskilda/gruppredovisningar och gruppövningar är obligatoriska inslag i undervisningen. Över tid sker en fördjupning i de olika delmomenten. Vissa delmoment är specifika för en kurs och vissa är återkommande inslag i utbildningen. De olika delmomenten länkas ihop så att de studerande kommer vid genomförd kurs erhålla en såväl bred som djup kunskap om olika aspekter om musik och ämnet musik i en skolkontext. I kursen integreras teoretiska och vetenskapliga begrepp i den praktiska och konstnärliga verksamheten med inriktning mot musik som skolämne. Särskild vikt läggs vid att presentera och bearbeta aktuell forskning. Examination Examination sker dels enskilt, dels i grupp i såväl praktiska som teoretiska delmoment. Redovisningsformen kan var såväl gestaltande som skriftlig, beroende på momentets karaktär. Vid betygsättning används något av betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd i både delmoment och helkurs. För betyget väl godkänd, VG, läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes värderingsförmåga av egen kunskaps- och färdighetsutveckling, färdighet och förmåga att planera, leda och genomföra musikaliska aktiviteter samt att analysera och tillämpa kursens teoretiska och vetenskapliga, praktiska och konstnärliga inslag. Examinationerna i Musik II kräver att den studerande visar hög grad av förmåga till konstnärlig gestaltning, djupare färdigheter i musikaliskt hantverk och större förmåga att bearbeta teorier och litteratur än i Musik I. För att erhålla VG på hel kurs ska den studerande ha erhållit betyget VG i fler än 2/3 av kursens teoretiska och praktiska delmoment. Särskild vikt läggs här vid studentens förmåga att dels relatera kursens teoretiska inslag till kursens praktiska och konstnärliga innehåll, dels kunna uppvisa fördjupade kunskaper och färdigheter i kursens delmoment. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Mer information om tillgodoräknande: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/ Kurslitteratur Moment 1: Espeland, Magne (2007). A Scandinavian Perspective on Music Curriculum Research. In: Liora Bressler (Ed.) International Handbook of Research in Arts Education. Part 1. Dordrecht: Springer (pp. 175–177). Johansson, Leif (2005). Ensembleledning : ledarskap i mindre musikgrupper Lund : Studentlitteratur. 1- 181 s. Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Georgi-Hemming, Eva (2010) Music Education – a personal matter. Examining the current discourses of music education in Sweden. In: British Journal of Music Education, 2010, 27:1, (pp 21 – 33) Dyndahl, Petter (2004). Musikkteknologi og fagdidaktisk identitet. I: Geir Johansen, Signe Kalsnes & Øyvind Varkøy (2004). Musikkpdagogiske utfordringer. Artikler om musikkpæedagogisk teori og praksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. (s. 73–91) Nilsson, Bo (2003). ”I can alway make another one!” – Young musicians creating music with digital tools. I: Sam Leon (red) Musicianship in the 21st century. Issues, Trends & Possibilities. The Rocks, Sidney: Australian Music Center. (pp. 204-218) Sadolin, Cathrine. (2006). Komplett sångteknik. Stockholm: Gehrmans musikförlag. Strandberg, Tommy (2010) Arbetsmaterial Exempel från musikundervisningens historia. Umeå universitet: Institutionen för estetiska ämnen (59 s.) Strandberg, Tommy (2010)Arbetsmaterial. Musikämnet i skolan, vad är det? Umeå universitet: Institutionen för estetiska ämnen (33 s.) Tyboni, Börje (1996). Noter. Handbok i traditionell notering. Stockholm: Gehrmans musikförlag. Väkevä, Lauri (2010) Garageband or garageband®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 2010, 27:1 (pp. 59–70) Zanger Borch, Daniel. (2005). Stora Sånguiden - Vägen till din ultimata sångröst. Stockholm: Notfabriken. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare Moment 2 Bergman, Åsa (2009). Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Göteborgs universitet. Institutionen för kulturvetenskaper, Musikvetenskap. (diss.) (s. 33-199) Kan hämtas på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/20314 Dyndahl, Petter & Weider Ellefsen, Live. (2009). Music didactics as a multifaceted field of cultural didactic studies. I: Nordisk musipedagogisk forskning. Årbok 11 2009, 9–23. Jansson, Roine (2007). Stora musikguiden :b musikteori för alla. Danderyd: Notfabriken : 1 - 208 s. Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstets(valda kapitel ca 50 s) Lundberg, Dan, Malm, Krister & Ronström, Owe (2000).Musikmedier, mångkultur. Förndringar i svensa musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag. (s. 13–70) Nordström, Marika. (2010). Rocken spelar roll: En etnologisk studie av kvinnliga rockmusiker. Umeå universitet. Institutionen för Kultur och medievetenskaper. (c:a 150 sidor) Tyboni, Börje (1996). Noter. Handbok i traditionell notering. Stockholm: Gehrmans musikförlag. Sångsamlingar och ensembleantologier efter behov och i samråd med undervisande lärare Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-10-12 FS 3.1.3-1529-15 Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 13 september 2013 att möjliggöra VFU i tjänst för KPU studenter under förutsättning att skolans rektor eller samordnare Ändrade tilläggsbehörigheter för ämnet Naturkunskappedagogiska på garanterar handledning ämneslärarprogrammet av pedagogiskt utbildad lärare, Bakgrund att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör När Universitets- och högskolerådet uppdaterade nya områdesbehörigheter och VFU-placering, men även underlag för tilläggsbehörigheter för lärarprogrammen i februari 2013, var behörighetskraven för eventuella naturkunskap ändrade jämfört med dem som gäller för fristående kurs/programstudenter. Det tillgodoräkningar av skapar problem i en studentkull när delar av studenterna inte har samma djup i sina ämnesVFU, kunskaper, trots att de ska läsa efter samma kursplaner (se bifogad fil att gällande ansökan om detta beslut ska följas examenstillstånd för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbeteupp i gymnasieskolan inför antagningeni till KPU ht 2014 med naturkunskap). tanke på breddad utlysningsämre dvs. nya Det finns inte heller någon anledning att anta att lärarstudenter skulle behöva ämnesområden, av KPU baskunskaper än de studenter som antas på fristående kurs eller på andra program. I samband Ärende p: 40 med att Umeå universitet ansöker om examenstillstånd för ämneslärarprogrammet med Riktlinjerna har kommunicerats inriktning mot arbete i gymnasieskolan i naturkunskap bör Lärarhögskolan till berörd institution också ansöka och hos använts i ärenden för studenter rektor för Umeå universitet om att ändra tilläggsbehörigheten. inom KPU som läser på 50 % studietakt under ht 2013 och Beslut: 2014. Under våren 2014 har diskussioner även förts med Lärarhögskolan beslutar om att ansöka hos rektor för Umeå universitet att höja kursansvariga för tilläggsbehörigheterna enligt följande förslag: yrkeslärarprogrammet eftersom yrkeslärarstudenter har mycket Naturkunskap på ämneslärarprogrammet: områdesbehörigheten 6cförutsättningar med tilläggsbehörighet lika som KPU för studenterna stor den naturkunskap ändras från: Matematik C och Naturkunskap B, till Kemi 1, dvs. Biologi 2, Fysik geografisk spridning m.a.o. 1a/Fysik 1b1+1b2 samt Matematik 3b/3c många har sin hemvist utanför UmUs avtalsområde. Flertalet har många års erfarenhet av Lärarhögskolan beslutar också att föra ärendet vidare till rektorundervisning som i sin tur anhåller i skolan. Förhos de Universitetskanslersämbetet om att få tillstånd ovan föreslagnasom ändringar. har anställning skulle VFU vid annan skola innebära praktiska svårigheter för Bilagor: studenten i form av resor, uppehälle, förlorad Tilläggsbehörigheter, bilaga 40 B. Anhållan angående höjning av tilläggsbehörigheter för ämnet naturvetenskap arbetsförtjänst inomsamt för LH ämneslärarprogrammet, bilaga 40 C. kostnader såsom kraftigt ökade reseersättningar. Här finns även Ansökan om examenstillstånd, bilaga 40 D. annat praktiskt motiv, nämligen VFU-enhetens möjligheter till att hitta lämpliga skolor och handledare i ex. Stockholmregionen. Beredning: Inför kursen verksamhetsförlagd utbildning för yrkeslärare, 30 hp har beslutade riktlinjer för KPU även använts för yrkeslärare, vilket visat sig fungera väl. Eftersom Sid 1 (2) Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-10-12 FS 3.1.3-1529-15 Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 13 september 2013 att möjliggöra VFU i Expedieras till: Karolina Broman, Catarina Rudälv, Annika Kjellsson Lind, Jan Mannberg, Maria tjänst för KPU studenter Löfgren, Hans Forsman, Rolf Zale, Dan Johnels, Helena Näs, Birgitta Wilhelmsson, Olle Söderström, under förutsättning att diariet (exp 150914) skolans rektor eller pedagogiska samordnare Kopia för kännedom till: garanterar handledning av pedagogiskt utbildad lärare, att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör VFU-placering, men även underlag för eventuella tillgodoräkningar av VFU, att detta beslut ska följas upp inför antagningen till KPU ht 2014 med tanke på breddad utlysning dvs. nya ämnesområden, av KPU Riktlinjerna har kommunicerats till berörd institution och använts i ärenden för studenter inom KPU som läser på 50 % studietakt under ht 2013 och 2014. Under våren 2014 har diskussioner även förts med kursansvariga för yrkeslärarprogrammet eftersom yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenterna dvs. stor den geografisk spridning m.a.o. många har sin hemvist utanför UmUs avtalsområde. Flertalet har många års erfarenhet av undervisning i skolan. För de som har anställning skulle VFU vid annan skola innebära praktiska svårigheter för studenten i form av resor, uppehälle, förlorad arbetsförtjänst samt för LH kostnader såsom kraftigt ökade reseersättningar. Här finns även annat praktiskt motiv, nämligen VFU-enhetens möjligheter till att hitta lämpliga skolor och handledare i ex. Stockholmregionen. Beredning: Inför kursen verksamhetsförlagd utbildning för yrkeslärare, 30 hp har beslutade riktlinjer för KPU även använts för yrkeslärare, vilket visat sig fungera väl. Eftersom Sid 2 (2) Rektor Lärarhögskolan 2015-10-06 FS 3.1.3-1529-15 Bilaga 40 B Tilläggsbehörigheter Bakgrund När Universitets- och högskolerådet uppdaterade nya områdesbehörigheter och tilläggsbehörigheter för lärarprogrammen i februari 2013, var behörighetskraven för naturkunskap ändrade jämfört med dem som gäller för fristående kurs/programstudenter. Det skapar problem i en studentkull när delar av studenterna inte har samma djup i sina ämneskunskaper, trots att de ska läsa efter samma kursplaner (se bifogad fil gällande ansökan om examenstillstånd för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i naturkunskap). Det finns inte heller någon anledning att anta att lärarstudenter skulle behöva sämre baskunskaper än de studenter som antas på fristående kurs eller på andra program. Förslag på skrivning: Lärarhögskolan beslutar den 12 oktober 2015 om att föra ärendet vidare till rektor för Umeå universitet som i sin tur anhåller hos Universitetskanslersämbetet om att få tillstånd till nedan förslagna ändringar: Naturkunskap på ämneslärarprogrammet: områdesbehörigheten 6c med tilläggsbehörighet för naturkunskap ändras från: Matematik C och Naturkunskap B, till Kemi 1, Biologi 2, Fysik 1a/Fysik 1b1+1b2 samt Matematik 3b/3c Ansökan om examenstillstånd Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i naturkunskap Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................................... 4 2. Utbildningens struktur .................................................................................................................... 4 3. Samlad lärarresurs och forskningsmiljö .......................................................................................... 7 Lärarresurs....................................................................................................................................... 7 Forskningsmiljö................................................................................................................................ 8 4. Utbildningsmiljö ............................................................................................................................ 11 Samverkan ..................................................................................................................................... 13 Organisation för verksamhetsförlagd utbildning .......................................................................... 13 5. Styrdokument ................................................................................................................................ 14 6. Undervisning, kurslitteratur och examination .............................................................................. 15 Ämnesstudier ................................................................................................................................ 15 Forskningsanknytning och professionsanknytning ....................................................................... 16 Verksamhetsförlagd utbildning ..................................................................................................... 16 Examensarbete .............................................................................................................................. 17 7. Säkring av examensmålen ............................................................................................................. 17 Dokumentation av prov och bedömning ...................................................................................... 18 Säkring av måluppfyllelse .............................................................................................................. 19 8. Infrastruktur .................................................................................................................................. 19 Bibliotek......................................................................................................................................... 19 Lokaler ........................................................................................................................................... 19 IKT .................................................................................................................................................. 20 Lärandestöd med mera ................................................................................................................. 20 2 Studievägledning ........................................................................................................................... 21 9. Säkring av utbildningens kvalitet................................................................................................... 21 Organisation för kvalitetssäkring................................................................................................... 21 Utvärdering och uppföljning ......................................................................................................... 21 Bilagor................................................................................................................................................ 23 3 1. Inledning Umeå universitet ansöker härmed om examenstillstånd för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i naturkunskap. Umeå universitet har cirka 31 500 studenter och fyller en central roll inom högre utbildning, såväl nationellt som regionalt. Vid universitetet bedrivs framgångsrik utbildning och forskning vid fyra fakulteter; Humanistisk, Medicinsk, Samhällsvetenskaplig och Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Lärarutbildning har bedrivits i Umeå sedan 1879 och är idag en stor och viktig del av Umeå universitet. Umeå universitet utbildar förskollärare, grundlärare för fritidshem, förskoleklass, årskurs 1-3 och 4-6, ämneslärare för 7-9 och för gymnasiet samt yrkeslärare. Lärarhögskolan har kvalitetsansvar för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Umeå universitet har länge utbildat lärare i naturvetenskapliga ämnen men under 2000-talet minskade emellertid antalet studenter som tog ut ämneslärarexamen med naturvetenskapliga ämnen och en relativt stor andel av dessa studenter tog ut sin examen via kompletterande pedagogisk utbildning. Eftersom det förelåg viss osäkerhet om hur den kompletterande pedagogiska utbildningen skulle hanteras i den nya examensstrukturen, valde Umeå universitet att inte ansöka om examensrätt för de naturvetenskapliga ämnena i den ursprungliga ansökan från juni 2010. Examensrätt för kemi, fysik och biologi ansöktes om 2011 och erhölls. Umeå universitet har nu haft tid att utveckla en ekonomiskt hållbar ämneslärarutbildning i dessa ämnen med stora ämnesdidaktiska inslag där några ämneskurser läses tillsammans med studerande från andra utbildningsprogram. De upparbetade strukturerna gör det möjligt att ge en högkvalitativ utbildning även med ett relativt lågt antal studerande. Därför har vi nu valt att gå in med en ansökan även i naturkunskap. Umeå universitet har i dagsläget tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i ämnena matematik, kemi, biologi, fysik, svenska, engelska, de moderna språken, samiska, samhällskunskap, historia, religionskunskap, geografi, bild, musik, idrott och hälsa med inriktning mot arbete i både årskurserna 7-9 och i gymnasiet och därutöver i ämnena slöjd och hem- och konsumentkunskap med inriktning mot arbete i årskurserna 7-9. I denna ansökan presenteras först ämneslärarprogrammens struktur (avsnitt 2) vid Umeå universitet, och den planerade utbildningens plats i denna. Därefter redogörs för hur den planerade utbildningen uppfyller kraven vad avser samlad lärarresurs och forskning (avsnitt 3), den utbildningsmiljö där den planerade utbildningen kommer att ske (avsnitt 4), och de styrdokument som reglerar utbildningen (avsnitt 5). En sammanfattande beskrivning av undervisning, kurslitteratur och examination ges i avsnitt 6 (en mer detaljerad beskrivning återfinns i bilagda kursplaner), följd av en redogörelse för hur måluppfyllelsen säkras i utbildningen (avsnitt 7). Slutligen beskrivs den infrastruktur (avsnitt 8) och den organisation för kvalitetssäkring (avsnitt 9) som kommer studenter vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet till del. Till ansökan bifogas ett antal bilagor. En förteckning över dessa återfinns i slutet av denna ansökan. 2. Utbildningens struktur Ämneslärarprogrammet – gymnasieskolan vid Umeå universitet är strukturerat på följande sätt. Termin 1 är till stora delar gemensam för ämneslärar-, grundlärar- och förskollärarprogrammen. Terminen består av kurser ingående i den utbildningsvetenskapliga kärnan (28,5 hp) och den 4 verksamhetsförlagda utbildningen (1,5 hp). I den första kursen, som är specifik för ämneslärarstudenterna, behandlas ämneslärares professionella uppdrag, skolväsendets historia och uppdrag. I övrigt möter ämneslärarstudenterna tillsammans med andra lärarstudenter områden som pedagogiskt ledarskap, kommunikation, sociala relationer, didaktiska och läroplansteoretiska perspektiv, barns och ungdomars sociala och kognitiva utveckling, etiska och demokratiska perspektiv samt vetenskapsteori och forskningsmetodik under de följande kurserna. Områden som mänskliga rättigheter och skoljuridik är också inslag under första terminen. Kurserna ger en gemensam grund för alla lärare inom dessa uppräknade områden oavsett examensinriktning och verksamhetsområde. Gruppövningar och seminarier genomförs dock till viss del separat inom ramen för vald examensinriktning och verksamhetsområde. Även delar av kurslitteraturen anpassas mot examensinriktning och verksamhetsområde. Den verksamhetsförlagda kursen under termin 1 består av auskultationer i det kommande verksamhetsområdet. Kurser under termin 1 Ämneslärare som profession, 6 hp (Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=17881 Lärande och undervisning, 7,5 hp (Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=18616 Att vara ämneslärare, 1,5 hp (VFU) (Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen). Se bilaga 3i. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=17882 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 7,5 hp (Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplandetalj/?code=17844 Etik, demokrati och den heterogena lärandemiljön, 7,5 hp (Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplandetalj/?code=17845 Termin 2–4 består av ämnesstudier, där studenterna läser 90 hp i ingångsämnet. Naturkunskap kommer att vara såväl ingångsämne som andraämne. Utbildningen i naturkunskap beskrivs i större detalj nedan under avsnittet Undervisning, kurslitteratur och examination. Kurser under termin 2–4 Naturens mångfald, 15 hp (Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap). Se bilaga 3a. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=17873 5 Ekologi A, 15 hp (Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap). Se bilaga 3b. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=16069 Fysiologi och cellbiologi, 15 hp (Ansvarig institution: Institutionen för Fysiologisk botanik). Se bilaga 3c. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=14708 Kemins grunder med ett miljö- och samhällsperspektiv, 15 hp (Ansvarig institution: Kemiska institutionen). Se bilaga 3d. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=14417 Sex och samlevnad, 7,5 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3e. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplandetalj/?code=17959 Astronomi och meterologi, 7,5 hp (Ansvarig institution: Institutionen för fysik). Se bilaga 3f. Naturkunskapsdidaktik 1 och 2 för ämneslärare för gymnasiet, 15 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3g. Termin 5 består av ämnesanknuten verksamhetsförlagd utbildning (6 hp) i ingångsämnet samt kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (24 hp). Kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan sätter in lärarprofessionen i historiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang och belyser utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga karaktär. Kursen Bedömning för lärande är en stor del av den utbildningsvetenskapliga kärnans andra termin och behandlar bland annat summativ och formativ bedömning samt betygssättning. Kursinnehållet anknyts delvis till den studerandes ingångsämne. Kurser under termin 5 Kunskap, undervisning och lärande II för 7–9 och gymnasiet, 10 hp (Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplandetalj/?code=18615 Att undervisa i naturkunskap (VFU II), 6 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3i. Bedömning för lärande, 14 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplandetalj/?code=15144 Termin 6–8 ägnas åt studier i andraämnet. Naturkunskap kan också vara andraämne t ex i kombination med matematik, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska eller engelska. De avslutande två terminerna innehåller verksamhetsförlagd utbildning i båda ämnena (22,5 hp), ett examensarbete, som skrivs i ingångsämnet eller andraämnet (30 hp) samt en avslutande kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (7,5 hp). Samtliga kurser är på avancerad nivå. 6 Kurser under termin 9–10 Läraryrkets dimensioner - ingångsämne Naturkunskap (VFU III), 22,5 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3i. Examensarbete för ämneslärarexamen i naturkunskap, 30 hp (Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik). Se bilaga 3h. Profession och vetenskap, 7,5 hp (Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen). Se bilaga 3j. Länk till kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=18673 3. Samlad lärarresurs och forskningsmiljö Som framgår av avsnitt 2 bedriver studenter på ämneslärarprogrammet sina studier i en miljö som spänner över flera institutioner med olika profil, men som alla bidrar med relevant vetenskaplig, pedagogisk och professionsinriktad kompetens till utbildningen. Lärarresurs Den lärarresurs som för närvarande är tillgänglig för den planerade utbildningen (ämnesstudier och ämnesanknutna delar av verksamhetsförlagd utbildning och utbildningsvetenskaplig kärna) återfinns huvudsakligen inom ämnena biologi, fysik, kemi och geovetenskap vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Kemiska institutionen, Institutionen för fysiologisk botanik, Institutionen för fysik och vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Flertalet av de i undervisningen deltagande lärarna har utrymme för forskning/kompetensutveckling i en omfattning av minst 20% av arbetstiden. Tiden kan användas för vetenskaplig eller pedagogisk kompetensutveckling. En redovisning av de lärare som kommer att medverka i naturkunskapsutbildningen ges i bilaga 1. Alla 40 lärare utom tre som medverkar i undervisning inom naturkunskapsämnet inklusive ämnesdidaktiken har doktorsexamen och 10 har dessutom ämneslärarexamen. Utöver de lärare som finns i bilagan undervisar också doktorander som handledare på laboratoriet och exkursioner, ungefär motsvarande 5% av en heltid. Antal studerande på ämneslärarutbildningen i naturkunskap vid Umeå universitet planeras till totalt 15 för de närmaste åren. Trots den låga dimensioneringen kan utbildningen ändå genomföras med hög kvalitet genom att de studerande läser ämneskurser tillsammans med studerande från andra program framförallt med studerande från kandidatprogrammet i Biologi och geovetenskap. Ett gott samarbete över institutionsgränserna möjliggör en god utbildningsplanering med samläsning mellan olika studerandegrupper. Umeå universitet har skapat en samlad utbildnings- och forskningsmiljö för naturvetenskapernas didaktik inom ramen för den verksamhet som bedrivs vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Det medför bl.a. att delar av de ämnesdidaktiska kurserna inom naturkunskap läses tillsammans med studenter på ämneslärarprogrammet i biologi, kemi och fysik. Även i de kurser som samläses får dock studenterna på ämneslärarprogrammet i naturkunskap seminarier och gruppdiskussioner, som enbart riktas till dem. 7 I bilaga 1 finns även en redovisning av lärare som medverkar i kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UK) för de mer ämnesspecifika momenten. Dessa kurser läses delvis tillsammans med andra grupper av lärarstuderande. Forskningsmiljö Umeå universitet avsätter årligen 45 Mkr till forskning inom det ansvarsområde som ligger på Lärarhögskolan. Utöver ordinarie forskningsanslag har området tilldelats 150 Mkr mellan 2009 och 2016 för en sjuårig satsning på forskningsexcellens och behovsmotiverad uppbyggnad inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Resultat av utvärderingen av ”Forsknings- och kompetenssatsningen” visar att andelen refereegranskade artiklar inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet har mer än fördubblats mellan åren 2006-2014 samt att andelen externa medel har ökat med nästan två tredjedelar, från 60 miljoner till 170 miljoner under samma period. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har erhållit ökad status och legitimitet vid Umeå universitet, även vid institutioner där den tidigare inte varit så högt prioriterad. Särskilt utvecklingen av starkare ämnesdidaktiska forskningsmiljöer, som exempelvis den naturvetenskapliga, noteras av utvärderingsgruppen som en tydlig framgång. För såväl forskarutbildning som grundutbildning har satsningarna inneburit en omfattande vetenskaplig kompetenshöjning. Grundutbildningens vetenskapliga bas har förstärkt, inte minst inom ämnesdidaktik. Lärarhögskolans styrelse har därför hösten 2015 beslutat att fortsätta sina satsningar inom utbildningsvetenskap 2016-2019 och har tilldelat 48 miljoner kronor för detta. De naturvetenskapliga ämnenas didaktik är ett av de områden som föreslås bli föremål för fortsatta satsningar 2016-2019 i syfte att ytterligare stärka områdets nationella och internationella konkurrenskraft. Nedan beskrivs den ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska miljön vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Kemiska institutionen, Institutionen för fysiologisk botanik, Institutionen för fysik samt Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Den miljö som studenterna möter inom den utbildningsvetenskapliga kärnan beskrivs mer översiktligt då den beskrivits utförligt i samband med de tidigare ansökningarna om examenstillstånd. Ämnesmiljöer för de ämnen som kan utgöra andraämnen har beskrivits i tidigare ansökningar av examenstillstånd för ämneslärarexamen i dessa ämnen, och berörs inte vidare i denna ansökan. Ämnesmiljö Biologi och geovetenskap Forskare inom biologiområdet ingår i fem av Umeå universitets starka forskningsområden: Miljöns kemi, Infektionsbiologi (nationella centret för infektionsbiologi), Ekosystem i förändring, Växt- och skogsbioteknik (Umeå Plant Science Center) samt Integrated Science Lab (ICE-Lab). Biologer utgör även majoriteten av forskarna inom Ecochange-programmet, där Umeå universitet är huvudansvarig för ett av regeringens strategiska forskningsområden inom havsmiljöforskning. Umeå universitet ingår också i det strategiska forskningsområdet ”Hållbart nyttjande av naturresurser” med projektet ”Trees and Crops For the Future” (TC4F) Forskningen vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap spänner över ett brett område inom alla tre ämnesområdena. Av särskild betydelse är övergripande forskningsfrågor som skär över alla ämnesområden. Forskarna arbetar till exempel med samspelet mellan olika organismer, både på land och i vatten, samt evolution och biologisk mångfald inom ekologi, miljöföroreningar och miljöövervakning inom miljövetenskap samt hur landskapet har utvecklats över tid inom naturgeografi. Såväl nordliga ekosystem som frågeställningar av global betydelse behandlas. Forskarna försöker förstå hur skogsbruk, vattenkraftutbyggnad, miljöföroreningar och globala klimatförändringar har påverkat och kommer att påverka den biologiska mångfalden och funktionen av 8 ekosystem i skogar, sjöar, fjäll och hav. Totalt finns vid institutionen cirka 50 forskare varav 13 professorer och 18 universitetslektorer, ca 25 postdoktorer och drygt 35 doktorander. I stort sett samtliga forskare och doktorander deltar i grundutbildningen. Vid Institutionen för fysiologisk botanik bedrivs forskning i experimentell växtbiologi, med målet att förstå alla aspekter av växter i relation till den miljö de lever i. Forskarna studerar bland annat trädens genom, senescens på hösten, träd-xylemets programmerade celldöd samt tolerans mot frost på flera organisatoriska nivåer i växten. Vidare finns forskargrupper som arbetar med grundläggande biologiska frågor som nedbrytningsprocesser, cellulär transport och energimetabolism. En viktig inriktning för forskningen är skoglig bioteknik, skogsgenetik och skogspatologi. Institutionen är en del av Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett välrenommerat center för experimentell växtbiologi som bildades 1999 tillsammans med Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges Lantbruks Universitet (SLU). UPSC har erhållit medel av regeringens speciella satsningar exempelvis Bio4energy och Forest and other plants. Forskare på UPSC är genom sitt bolag Woodheads, delägare i SweTreeTechnologies, ett Umeåbaserat bioteknikföretag, och har på så sätt dagligen kontakt med industrin. Totalt finns vid UPSC ca 200 personer med 40 olika nationaliteter varav 40 gruppledare, samtliga lektorer eller professorer, och 55-60 doktorander. Ämnesmiljö Fysik Forskningen vid Institutionen för fysik är mycket bred och omfattar många sinsemellan olika fält, med inriktningar mot både teoretisk och experimentell grundforskning och mot tekniska och andra tillämpningar. Forskare vid institutionen ingår i fyra av Umeå universitets starka forskningsområden, nämligen Integrated Science Laboratory, Från solljus till bränsle, Umeå Center för Microbial Research, samt Ljus, Naturvetenskap och Teknik. Förutom dessa forskningsområden finns ytterligare en rad starka forskargrupper verksamma vid institutionen. Av relevans för kursen Astronomi och meteorologi kan nämnas gruppen för plasmafysik/icke-linjär fysik som använder allmän relativitetsteori för beräkningar på roterande stjärnor, strukturbildning i universum och på gravitationsvågor. Rymdforskningen vid institutionen behandlar främst studier av satellitdata för att utveckla förståelsen av norrskensrelaterade processer i jordens magnetosfär. Vidare studeras solvindens påverkan på omagnetiserade planeter såsom Mars och Venus. Vid institutionen bedrivs även forskning i fysikdidaktik och den utgör en del av nätverket Umeå Science Education Research (UmSER). Forskningen är inriktad på studerandeaktiva undervisningsformer t.ex. i form av problemlösning i grupp. Ämnesmiljö Kemi Den starka och expanderande forskningen inom kemiområdet ingår i flera av universitetets starka forskningsområden, bland annat Biologisk kemi, Infektioner och Ekosystem i förändring. För några år sedan genomförde Umeå universitet en offensiv satsning på 40 miljoner kronor för att stärka kemiområdet, i samband med detta anställdes 6 nya professorer. Forskningen vid institutionen är uppdelad i tre större forskningsområden, biologisk kemi, miljö- och biogeokemi samt teknisk kemi, som samlar institutionens forskning och utbildning inom kemi. Biologisk kemi överbryggar gränserna mellan biologi och kemi. Forskning inom detta område fokuserar på molekylära byggstenar som är nödvändiga för livets funktioner, t.ex. proteiner, kolhydrater, och DNA samt mindre molekyler med biologisk aktivitet. Inom forskningsområdet miljöoch biogeokemi studeras kemiska substansers öde i miljön, samt de kemiska och biologiska faktorer och processer som styr biogeokemiska cykler. Området berör också människors exponering för 9 kemikalier och utveckling av metoder och strategier för utvärdering av denna exponering. Forskning inom miljö- och biogeokemi är av central betydelse i strävan efter ett hållbart samhälle. Forskningen inom teknisk kemi bedrivs inom fem områden: Akvatisk kemi, avfall och energi, bioraffineringskemi, kemometri och materialkemi. Ämnesdidaktisk miljö Umeå Science Education Research (UmSER) samlar sedan 2006 naturvetenskapsdidaktisk verksamhet på Umeå universitet från flera institutioner som Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD), Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV), Kemiska institutionen och Institutionen för fysik. Forskningsmiljön leds sedan 2011 av docent Christina Ottander vid Institutionen för NMD och gruppen består av sammanlagt 21 forskare och doktorander. Av dessa är 16 personer anställda eller antagna vid NMD, fyra personer vid TUV och en person vid Institutionen för fysik. Två gästprofessorer är knutna till miljön, Shirley Simon, University of London, och Ilka Parchmann, IPN Kiel. I både externa (2007, 2114/2015) och interna utvärderingar (2013) har områdets bedömts ha stor utvecklingspotential och nationell och internationell konkurrenskraft vilket föranlett satsningar på området 2009-2016, 2015-2018 och 2016-2019. UmSER har tidigare haft medlemmar vid flera institutioner: t ex NMD, Fysik, Kemi, Ekologi, miljö och geovetenskap, Datavetenskap, Tillämpad fysik och elektronik vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet; Tillämpad utbildningsvetenskap och Pedagogik vid Samhällsvetenskaplig fakultet; samt från Språkstudier vid Humanistisk fakultet. Några av institutionerna har varit medverkande genom att fungera som handledare för doktorander, några institutioner har haft doktorander i andra forskarutbildningsämnen men sett likheter i teoretiska och metodologiska angreppssätt och har därför ingått i gruppen under tiden man bedriver forskarutbildning. De senaste åren sker huvuddelen av den didaktiska forskningsverksamheten vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik men också med några aktiva från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap inom gruppen som arbetar med nationella ämnesprov i naturvetenskap, samt från Institutionen för fysik och Kemiska institutionen (som handledare). Vid NMD finns 2 docenter, 6 universitetslektorer, 2 forskare/postdoc, 2 gästprofessorer och 4 doktorander. Forskningsområdet är väl förankrat vid institutionen och samarbetet mellan grundutbildning och forskning är stort. Vid övriga institutioner utgör didaktikforskningen en mycket liten del. I samband med en extern utvärdering av utbildningsvetenskap vid Umeå universitet 2007 utsågs UmSER till ett utvecklingsområde och fick 8,2 miljoner för perioden 2009-2016. Tidsplanen för forskningssatsningen framflyttades i och med nyrekrytering av forskningsledare och ansökan om omfördelning av resurserna. Behovet av seniora forskare var större än behovet av doktorander som tillgodosågs via nationella forskarskolor. Anställningar som gjorts är två gästprofessorer och tre post doc-tjänster. Rekryteringen har varit nationell och internationell (post docs från Göteborgs universitet, universitetet i Hongkong och Helsingfors universitet) och söktrycket har varit stort (mellan 6-12 ansökningar per tjänst). Det vittnar om att forskningsmiljön är attraktiv. Att den också är framgångsrik syns på mängden externa anslag. En av postdoktorerna har nyligen erhållit medel från Vetenskapsrådet och har fått förlängd anställning. De två gästprofessorernas arbetar med utveckling av miljön, är aktiva i några forskningsprojekt och publicerar tillsammans med institutionens forskare. Sedan 2004 har 16 doktors- och 2 licentiatavhandlingar inom naturvetenskapernas didaktik producerats inom forskargruppen vilket visar att forskningssatsningen på senior kompetens har varit oerhört värdefull. Inom UmSER pågår för närvarande två projekt som direkt kan kopplas till gymnasieskolans 10 naturkunskapsundervisning. Det ena är ett EU-projet inom 7e ramverket Science in Society (SiS-20132.2.1-1) där elva länder medverkar (http://www.parrise.eu). Det andra projektet är ett Skolverksprojekt för att utveckla stödmaterial för att arbeta med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i naturkunskapskurserna. I det projektet samarbetar två av UmSERs medlemmar med fyra gymnasielärare i landet. Miljö med anknytning till utbildningsvetenskap mer generellt Den utbildningsvetenskapliga forskningen i stort vid Umeå universitet är betydande, och kommer studenterna till del framför allt inom kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Lärarhögskolan vid Umeå universitet har urskilt följande starka forskningsområden för fortsatta satsningar 2016-2019 inom: Matematikdidaktik Minne och lärande Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd a) För ökad nationell och internationell konkurrenskraft Naturvetenskapliga ämnenas didaktik Literacy IKT, medier och lärande b) För ökad nationell konkurrenskraft Specialpedagogik Samhällsorienterade ämnenas didaktik Estetiska ämnenas didaktik Framgångsrik forskning bedrivs även inom utbildningshistoria med historiedidaktik samt mätning och utvärdering. Forskning med utbildningsvetenskapligt innehåll bedrivs också inom områdena värdegrund, genus, demokrati och idrottspedagogik. 4. Utbildningsmiljö Eftersom naturkunskap är ett tvärvetenskapligt naturvetenskapligt ämne, är flera institutioner involverade i arbetet med utbildning inom naturkunskap. Därför presenteras biologi-, fysik- och kemiämnenas utbildningsengagemang och samverkan nedan. Inom ramen för utbildning i naturkunskap deltar Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Institutionen för fysiologisk botanik, Kemiska institutionen, Institutionen för fysik samt Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Biologin vid Umeå universitet har en i Sverige unik bredd inom ekologi och miljöområdet, molekylärbiologiområdet, växtfysiologiområdet samt bioteknikområdet. Ungefär 600 heltidsstudenter studerar varje år vid de tre biologiinstitutionerna: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 11 Institutionen för molekylärbiologi samt Institutionen för fysiologisk botanik. Dessutom erbjuds forskarutbildning inom ämnena ekologi, miljövetenskap, naturgeografi, molekylärbiologi och fysiologisk botanik. Biologiinstitutionerna deltar aktivt i de lärarutbildningsprogram som har kurser med inriktning mot biologi och naturvetenskap och har ansvar för lärarutbildning för blivande gymnasielärare i biologi samt fort- och vidareutbildning av verksamma lärare i ämnet. Biologiinstitutionerna ansvarar även för biologikurser inom tekniskt-naturvetenskapligt basår. Inom biologiområdet erbjuds dessutom omfattande undervisning på kandidat-, magister- och masternivå inom en rad andra utbildningsprogram. Institutionerna har ett huvudansvar för kandidatprogrammen för Biologi och geovetenskap och Miljö- och hälsoskyddsprogrammet samt högskoleprogrammet i Naturguidning. Biologiinstitutionerna har även omfattande undervisningsåtaganden inom kandidatprogrammet Life Science och civilingenjörsprogrammet Bioteknik. Institutionerna medverkar i Energiteknikprogrammen för civil- och högskoleingenjörer samt Samhällsplanerarprogrammet och programmet för internationell Kris och Konflikthantering. Vidare finns omfattande åtaganden inom olika masterprogram inom Ekologi, Geoekologi, Naturvård, Miljö- och hälsoskydd samt Växt- och skogsbioteknik. Vid Institutionen för fysik läser varje år ungefär 1000 studenter en eller flera kurser. De flesta kurser ingår i något av följande utbildningsprogram: civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik, energiteknik, teknisk datavetenskap, bioresursteknik, industriell ekonomi och öppen ingång; kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik; lärarutbildning; tekniskt-naturvetenskapligt basår samt i ett flertal program på avancerad nivå. Alla kurser är dessutom möjliga att läsa som fristående kurser. Fysikinstitutionen medverkar i lärarutbildning för blivande gymnasielärare och lärare i åk 7-9 med ämneskurser i fysik. Vid institutionen arbetar cirka 100 personer varav 10 professorer, 17 universitetslektorer, 12 postdoktorer och 27 doktorander. Kemiska institutionen är en av de största institutionerna inom Teknisk-naturvetenskaplig fakultet med över 200 anställda, varav 70-80 forskarstuderande. Institutionen har tillgång till moderna lokaler och forskningsinstrument liksom ett dynamiskt samarbete över institutions- och fakultetsgränser. Totalt finns det 28 professorer och 19 universitetslektorer vid Kemiska institutionen. På grundnivå erbjuder institutionen två utbildningsprogram i kemi: civilingenjörsprogrammet i bioresursteknik och kandidatprogrammet i Life Science samt ett flertal kurser både på nybörjarnivå och i form av mer avancerade studier på master- och forskarnivå. Kemiska institutionen är också ansvarig för tre yrkesprogram där processoperatörer, receptarier och apotekare utbildas. Kemiska institutionen deltar aktivt i de lärarutbildningsprogram som har kurser med inriktning mot kemi och naturkunskap. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) är fakultetens institution som fokuserar lärarutbildning. Institutionen har 44 anställda, varav 1 professor, 5 docenter, 15 universitetslektorer, 2 postdoktorer, 13 doktorander och 5 universitetsadjunkter. Vid NMD bedrivs undervisning inom lärarprogram som förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet, ämneslärarprogrammet, speciallärarprogrammet och den kompletterande pedagogiska utbildningen. Kurser bedrivs både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesdidaktiska kurser i matematik och de naturvetenskapliga ämnena samt vissa ämnesfokuserade kurser. Inom ramen för examensrättsansökan i naturkunskap kommer studenterna att läsa didaktiska kurser och en tvärvetenskaplig kurs om sex och samlevnad vid institutionen. 12 Av avsnitt 3 ovan framgår att utbildningen äger rum i en forskande miljö. Forskningen kommer också studenterna till del genom att de lärare som undervisar i utbildningen i flera fall samtidigt är aktiva forskare i projekt med direkt relevans för utbildningen. Samverkan Institutionerna deltar i ett flertal projekt som rör samverkan med skolor, bl.a. Forskning à la carte, Levande frågelåda, Teknikåttan, fortbildningsdagar för lärare samt ”spontana” önskemål om samverkan med lärare och skolor i specifika projekt. Universitetslektor Patrik Norqvist, vid Institutionen för fysik gör 10-12 besök per år i skolor i Norrland med titlar som t.ex. Big bang – ett universum skapas; Fysik i vardagen; Svarta hål och relativistiska mopeder; Hollywoodfysik. Patrik Norqvist har även skrivit två uppskattade populärvetenskapliga böcker om fysik tillsammans med kollegan Maria Hamrin: ”Fysik i vardagen” och ”Nobelfysik i vardagen”. Forskare från fysikinstitutionen tog initiativ till och har varit värdinstitution för projektet ”Umevatoriets virtuella världar-UVIV” vars syfte är att öka det allmänna intresset, speciellt hos barn och ungdomar, för naturvetenskap och teknik genom att skapa attraktioner, tillämpningar och arbetsprocesser som ökar Umevatoriets konkurrens- och attraktionskraft. Umevatoriet beskrivs mer utförligt under avsnitt 8, Infrastruktur. Kemiska institutionen samverkar med skolor i form av bland annat studiebesök, prao-verksamhet och projektarbeten för gymnasieelever. Sedan mer än ett decennium upprätthåller Kemiska institutionen webbsidan ”Skolkemi” som är uppskattad och flitigt besökt av lärare som är involverade i kemiundervisning på landets skolor. Skolkemi utvecklas kontinuerligt främst med nya experiment utarbetade under de lärarfortbildningskurser som institutionen erbjuder. Institutionens samverkan med näringslivet ökar ständigt. Idag finns samarbete med över 30 företag samt med ett flertal myndigheter. Många forskningsprojekt drivs genom samfinansiering med företag t ex via industridoktorander. De nuvarande och tidigare forskarna bidrar också till att mindre företag växer upp i närheten av campus, direkt sprungna från den forskning som har bedrivits eller fortfarande bedrivs vid institutionen. Institutionen ansvarar för universitetets Forskarläger som är ett sommarläger för 13-årigar där ungdomarna får prova på hur det är att forska och experimentera. Samverkan med samhället utanför universitetsvärlden är viktig för ämnesdidaktik inom de naturvetenskapliga ämnena. Vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik sker på nationell nivå samverkan bland annat genom uppdrag inom centrala organisationer som med Skolverket (t ex arbete med ramkursplaner och i referensgrupper av olika slag). På regional nivå sker samverkan med regionens kommuner i utbildningsfrågor för både skola och lärarutbildning. Umeå universitet och Regionförbundet Västerbotten arrangerar tillsammans ett samverkansforum för skola och universitet. Målet med forumets arbete är bland annat att fördjupa och förbättra samverkan mellan kommunerna och mellan kommunerna och universitetet, identifiera gemensamma utvecklingsområden, möjliggöra forsknings- och utvecklingsprojekt samt för informationsspridning. Organisation för verksamhetsförlagd utbildning Detta avsnitt behandlar organisationen för den verksamhetsförlagda delen av lärarprogrammen vid Umeå universitet. För placering i tid av verksamhetsförlagda delar av ämneslärarprogrammet, se avsnitt 2; för innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen för blivande ämneslärare i naturkunskap, se avsnitt 6. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningarna organiseras av VFU-enheten vid 13 Lärarhögskolans kansli. Enheten sköter kontakter med VFU-ansvariga vid partnerskolorna, och ansvarar för placeringen av studenter till partnerområden. Ett avtal reglerar Umeå universitets och skolhuvudmännens respektive ansvar inom ramen för de verksamhetsförlagda perioderna, se http://www.lh.umu.se/digitalAssets/124/124985_vfu-avtal-2013.pdf. Till stöd för de lokala VFU-handledarna finns ett stödmaterial som uppdateras kontinuerligt; aktuell version finns på http://www.lh.umu.se/digitalAssets/158/158942_stdmaterial-fr-lokala-vfuhandledare-studenter-och-universitetslrare-hsten-2015-150302.pdf. Se även bilaga 4b. Universitetet erbjuder även utbildning för nya lokala VFU-handledare, se http://www.lh.umu.se/forskola-ochskola/handledarutbildning/. Kursplanerna för de verksamhetsförlagda kurserna utgår från den ramkursplan som Lärarhögskolans ledning fattat beslut om. De olika ingångsämnenas kursplaner är därför identiska så när som på benämningen (se bilaga 3i). Den verksamhetsförlagda utbildningens mål framgår av respektive kursplan och för de längre verksamhetsförlagda kurserna finns ett bedömningsunderlag (se bilaga 4a). Bedömningsunderlaget används av studenten, den lokala VFU-handledaren och examinerande universitetslärare. Examinerande lärare gör ett eller flera besök vid partnerskolan under studentens VFU, och har då ett trepartssamtal kring studentens måluppfyllelse. Instruktioner för trepartssamtalet återfinns i anslutning till bedömningsunderlaget. Umeå universitet deltar också i försöksverksamheten med övningsskolor. Målet med projektet är att höja kvalitén i lärarutbildningen och utveckla studenternas professionsanknytning. Projektet har följande syften: utveckling av lärarutbildning, framförallt den verksamhetsförlagda delen av utbildningen men också genom att adjungerade lärare från skolan undervisar i andra delar av lärarprogrammen, kompetensutveckling i övningsskolor i form av utbildade handledare, kurser och seminarier utveckling av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt som i förlängningen kan sprida sig till andra skolor i regionen. Ett av Lärarhögskolans prioriterade framtida verksamhetsmål är att utveckla den verksamhetsnära forskningen i samarbete med skolan. Ett antal projekt, finansierade av Lärarhögskolans forskningsbudget, planeras och projekten kommer i den mån det är möjligt att knytas till de särskilt utvalda övningsskolorna. Det nära samarbete mellan universitetslärare och lärare i skolan som försöksverksamheten möjliggör förväntas dessutom, förutom fördjupad integrering mellan teori och praktik i lärarutbildningen, resultera i ytterligare ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt kring skolnära frågor. 5. Styrdokument De styrdokument som reglerar utbildningens mål, innehåll och organisation är utbildningsplan och kursplaner. Umeå universitets utbildningsplaner innehåller nationella och lokala examensmål, information om utbildningens innehåll och organisation samt behörighet, urval, examination, betygssättning och tillgodoräknande. Utbildningsplan för ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan återfinns i bilaga 2. 14 Den standardmall för kursplaner som används vid Umeå universitet reglerar nivå, antal högskolepoäng, krav på särskild behörighet/förkunskapskrav, innehåll, förväntade studieresultat, undervisningsformer, examinationsformer inklusive betygskriterier samt kurslitteratur. I kursplanerna uttrycks förväntade studieresultat på ett explicit sätt och är framskrivna i förhållande till examensordningens rubriceringar ”Kunskap och förståelse”, ”Färdigheter och förmåga” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt”. Se kursplanemall för Umeå universitet (bilaga 9). Hur kurserna förhåller sig till varandra och hur progression och uppfyllande av examensmål säkras redogörs närmare för nedan under avsnitt 6 Undervisning, kurslitteratur och examination samt avsnitt 7 Säkring av examensmålen. Kursplaner för ämnesstudierna i naturkunskap, ämnesanknutna verksamhetsförlagda delar av utbildningen samt examensarbetet återfinns i bilaga 3a-i. Kursplaner för samtliga kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns även de som bilagor (se bilaga 3j). 6. Undervisning, kurslitteratur och examination Ämnesstudier Här redogörs för progression i ämnesteori och ämnesdidaktik i ämnesstudierna. Mer detaljerad innehållsbeskrivning inklusive förväntade studieresultat och examinationsformer återfinns i kursplanerna (se bilaga 3a-3g). Kurspaketet för naturkunskapsinriktningen (termin 2-4 för naturkunskap som ingångsämne, termin 6-8 för naturkunskap som andraämne) innehåller kurser som täcker in stora delar av naturkunskapsämnet genom att kombinera universitetskurser i de akademiska ämnena biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Naturkunskapsämnet har i gymnasieskolan sedan 2011 förändrats till att bli ännu mer tvärvetenskapligt vilket är en utmaning när kurspaketet till stora delar innehåller befintliga universitetskurser eftersom det inte finns något universitetsämne som heter naturkunskap. Det föreslagna kurspaketet täcker dock in områden viktiga för naturkunskapsämnet och som i tidigare ämnesplaner/kursplaner för gymnasiet ingått mer eller mindre explicit inom ramen för naturkunskap, som exempelvis astronomi, sex och samlevnad samt biologisk mångfald. ”Naturkunskapens karaktär och arbetsmetoder” behandlas under samtliga kurser i form av föreläsningar, gruppdiskussioner/seminarier, laborationer, exkursioner och projektarbeten men fokuseras i de didaktiska kurserna, Naturkunskapsdidaktik 1 och 2 för ämneslärare för gymnasiet. Undervisningen består normalt av föreläsningar/lektioner, handledning vid laborationer, exkursioner, gruppdiskussioner, seminarier, räkneövningar och projektarbeten. Vid föreläsningar ges en översikt över kursens område. Kursinnehållet bearbetas och diskuteras sedan vid gruppdiskussioner eller seminarier och ibland räkneövningar. Didaktiska frågeställningar ingår i gruppdiskussionerna, seminarierna och projektarbeten. Studenterna diskuterar och löser problemen tillsammans i mindre grupper som sedan redovisas skriftligt och/eller muntligt. Studenterna får återkoppling på de skriftliga redovisningarna, som därigenom blir alltmer välstrukturerade och välmotiverade. Examinationsformerna är varierade och består av muntliga och skriftliga uppgifter, enskilt och i grupp, under kursmomentens gång och/eller vid momentens slut. Examinationen för varje kursmoment framgår av respektive kursplan. Laborationer, praktiska moment eller exkursioner förekommer på alla kurser. Under laborationerna lär sig de studerande experimentell metodik och mätvärdesbehandling. Studenterna utvecklar successivt sin förmåga att planera och genomföra experiment samt att värdera och tolka resultaten. Under exkursionerna lär sig studenterna metoder 15 för att samla in och bestämma olika organismer samt att identifiera och diskutera naturvetenskapliga frågeställningar. Laborationer och exkursioner är obligatoriska och examineras genom muntliga och/eller skriftliga redovisningar. På flera kurser förekommer mindre projektarbeten som redovisas muntligt och skriftligt. De skriftliga redovisningarna utgör ett led i utvecklingen av förmågan att skriva vetenskapliga rapporter. I slutet av blocket med naturkunskapskurser behandlas didaktiska aspekter på naturkunskap och naturkunskapsundervisning grundligare i två kurser om 7,5 hp vardera, Naturkunskapsdidaktik 1 och 2 för ämneslärare för gymnasiet. I den första didaktikkursen behandlas skolans styrdokument, svårigheter som elever har med att förstå begrepp inom naturkunskapen och hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp. I kursen ges även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling med såväl formativ som summativ bedömning. I naturkunskapsämnet förekommer på alla kurser många begrepp vars naturvetenskapliga betydelse/innebörd inte överensstämmer med begreppens betydelse i vardagsspråket. Denna problematik presenteras under föreläsningar och diskuteras sedan vid gruppdiskussioner eller seminarier. I den andra didaktikkursen diskuteras elevers attityder till naturvetenskap och vad dessa attityder kan betyda för lärandet. Olika arbetsformer som kan användas i undervisningen i naturkunskap diskuteras, exempelvis hur IKT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig naturkunskap. De studerande får även tillämpa sina kunskaper genom att planera undervisningsmoment inom något naturkunskapsområde. Under kursen fördjupar de studerande sedan sina kunskaper och förbättrar sin förmåga att välja undervisningsform med hänsyn till elevernas svårigheter. Kursen examineras genom redovisning av och reflektioner kring dessa undervisningsförsök. Forskningsanknytning och professionsanknytning De lärare som undervisar inom såväl ämneskurser som kurser i ämnesdidaktik har en relevant forskarutbildning och de flesta är aktiva forskare. Detta ger en god möjlighet för att undervisningens innehåll ska baseras på aktuell forskning. På de avslutande ämnesdidaktikkurserna undervisar ett lärarlag bestående av aktiva forskare i fysik-, biologi- och kemididaktik, något som tillför en bred erfarenhetsbakgrund. Det medför också möjligheter till konstruktiva diskussioner om likheter och olikheter mellan ämnena. De delar av kurserna som är specifika för naturkunskapsdidaktik undervisas av lärare med forskningserfarenhet i naturkunskapsdidaktik, vilket ger de studerande möjlighet att fördjupa sig i naturkunskapsdidaktiska frågor. I båda kurserna Naturkunskapsdidaktik 1 och 2 för ämneslärare för gymnasiet används vetenskapliga artiklar och avhandlingar som kurslitteratur. De studerande får också välja en aktuell avhandling med relevans för undervisningen i naturkunskap och därefter redovisa och diskutera betydelsen av innehållet. Professionsanknytning är tydligast på de didaktiska kurserna och momenten där de undervisande lärarna dessutom har ämneslärarexamen med inriktning mot naturvetenskap/naturkunskap. Studenterna förbereder sig under ämnesstudierna för sin framtida profession genom de didaktiska momenten och kurserna, som innehåller uppgifter riktade mot realistiska planerings-, undervisningsoch bedömningssituationer. Varierande undervisnings- och examinationsformer används under ämneskurserna och kan fungera som modeller för den studerandes egen framtida yrkesutövning. Verksamhetsförlagd utbildning Som framgick under avsnitt 2 är den verksamhetsförlagda utbildningen inom ämneslärarprogrammet 16 uppdelad på tre perioder. Den första verksamhetsförlagda kursen, Att vara lärare (1,5 hp), infaller under den första terminens studier, under den första kursperioden för utbildningsvetenskaplig kärna (UK I), och syftar till att ge studenterna en upplevelse av att agera som lärare under en kortare tid. Den andra verksamhetsförlagda perioden, kursen Att undervisa i naturkunskap (6 hp), är knuten till studentens ingångsämne och infaller under utbildningens mitt. Denna period innefattar en större grad av självständig undervisning i ingångsämnet. Den tredje och sista verksamhetsförlagda perioden, Läraryrkets dimensioner - ingångsämne Naturkunskap (22,5 hp), är den mest omfattande och infaller mot slutet av utbildningen. Under denna period förväntas studenten under handledning genomföra lärarens alla arbetsuppgifter. Under den sista verksamhetsförlagda kursen förväntas studenten med ökande grad av självständighet planera, genomföra och utvärdera undervisning i båda sina ämnen. De olika verksamhetsförlagda perioderna har en inbyggd progression där den första perioden syftar till att vända blicken från ett elevperspektiv på lärarrollen till ett lärarperspektiv. Den andra perioden ger erfarenhet av läraryrket i det huvudämne som studeras och en inblick i det ämne/de ämnen studenten har framför sig. Den sista långa verksamhetsförlagda perioden avser ge studenterna erfarenhet av och förmåga att hantera läraryrkets alla dimensioner och kräver därmed kunskap och förståelse i såväl ämne och ämnesdidaktik som utbildningsvetenskapliga kärnområden. För att stärka kopplingen mellan teori och praktik under de verksamhetsförlagda perioderna samt ge möjlighet till reflektion och feedback är några dagar per period högskoleförlagda. I de två längre verksamhetsförlagda kurserna ingår alltid handledningstillfällen med ämneskunnig handledare/examinator från universitetet. Examinator (universitetsanställd lärare) gör besök under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen där även ett trepartssamtal mellan student, examinator och lokal VFU-handledare ingår. Se även avsnitt 4 ovan, samt bilagda kursplaner för Att undervisa i naturkunskap samt Läraryrkets dimensioner - ingångsämne Naturkunskap (bilaga 3i). Examensarbete Examensarbetet i ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasiet omfattar 30 hp. Examensarbetet skrivs i ingångsämnet eller i studentens andraämne. Syftet med examensarbetet är sammanlänka utbildningens olika delar, huvudämne, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning med den kommande yrkesverksamheten. Examensarbetet knyter samman de teoretiska och forskningsmetodologiska kunskaper och färdigheter som studenterna har tillägnat sig i ämnesstudierna och i den utbildningsvetenskapliga kärnan med de insikter i lärarens yrkesroll som nåtts under den verksamhetsförlagda utbildningen. Se även bilagd kursplan (bilaga 3h). 7. Säkring av examensmålen För att nå examensmålen måste de studerande erbjudas undervisning av hög kvalitet med stöd av såväl aktuell forskning som beprövad yrkeserfarenhet. Den forskningsmiljö och lärarkompetens som beskrivits ovan ger förutsättningar för detta, samtidigt som dokumenterade system och organisation bidrar till säkring av examensmålen vilket beskrivs nedan. Inledningsvis redovisas de system och instruktioner som finns vid Umeå universitet för att säkra att prov och bedömningskriterier eller bedömningsmallar för examinationer finns klart dokumenterade. Därefter följer en redogörelse för hur organisation och system säkrar att utbildningen ger studenterna goda förutsättningar att nå målen. 17 Dokumentation av prov och bedömning Vid Umeå universitet finns följande system och instruktioner för att säkra att prov och bedömningskriterier eller bedömningsmallar för examination är klart dokumenterade: Betygskriterier Betygskriterier dokumenteras i aktuell kursplan. Den standardmall för kursplaner som används vid Umeå universitet reglerar nivå, antal högskolepoäng, krav på särskild behörighet, innehåll, förväntade studieresultat (i betydelsen utbildningens mål), undervisningsformer, examinationsformer inklusive betygskriterier samt kurslitteratur (det senare som bilaga till kursplan). I kursplanerna dokumenteras betygskriterier på följande vis: De förväntade studieresultaten formuleras som kriterier för betyget godkänd. Kriterium för betyget väl godkänd anges i varje kursplan under rubriken ”Examination”. Betygskriterier för VG ska vara både kvalitativa och, i det fall kursen innefattar flera ingående moment som betygssätts, kvantitativa. Med kvalitativa avses en beskrivning av vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som utöver godkända förväntade studieresultat krävs för att uppnå betyget väl godkänd för en kurs. Med kvantitativt avses antalet moment med väl godkänd, alternativt antalet poäng med väl godkänd, som krävs för att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen. För mer information se Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (bilaga 9). Instruktioner för prov och examination I kursplanerna anges vilka prov, i betydelsen examinationsformer, som används inom respektive kurs. Övergripande instruktioner för tentamina framgår av universitets regelverk. http://www.umu.se/regelverk/utbildning-pa-grund--och-avancerad-niva Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning Som beskrivits ovan i avsnitt 4 används vid Umeå universitet ett bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen (bilaga 4a). Bedömningsunderlaget fylls i av den lokala VFU-handledaren efter varje genomförd verksamhetsförlagd period. Examinator (universitetsanställd lärare) väger samman bedömningsunderlaget med andra examinationsuppgifter inom den aktuella verksamhetsförlagda kursen till ett betyg. Bedömningsunderlaget används också som diskussionsunderlag vid det trepartssamtal som förs mellan examinator, student och lokal VFU-handledare under examinators skolbesök samt kontinuerligt under den verksamhetsförlagda perioden vid samtal mellan studenten och den lokale VFU-handledaren kring studentens fortlöpande utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen. Se bilaga 4a-4b för bedömningsunderlag, instruktion för trepartssamtalet samt stödmaterial till lokala VFU-handledaren. Vid Umeå universitet ges även en handledarutbildning för lokala VFU-handledare. http://www.lh.umu.se/forskola-och-skola/handledarutbildning/. Bedömningskriterier och instruktioner för examensarbeten För kursen Examensarbete för ämneslärarexamen i naturkunskap finns dokument som beskriver 18 såväl kursens upplägg som bedömningskriterier för de olika examinerande inslagen på kursen. Se bilaga 5. Säkring av måluppfyllelse Examensmålen är i utbildningen nedbrutna till förväntade studieresultat på kursnivå, vilka examineras under respektive kurs. Det är genom omsättningen av examensmål till kursmål (formulerade i kursernas förväntade studieresultat), och examination av dessa, som måluppfyllelsen genom hela utbildningen säkerställs. Därmed är kursplanerna det centrala instrumentet för säkring av examensmålen. Kursuppdrag under Lärarhögskolan fördelas efter en beställarprocess, där programråden är involverade både i kravspecifikationen i beställningen och i bedömningen av insända förslag. Beställningsprocessen är ett sätt att tillse att den bästa tillgängliga kompetensen kommer till användning i lärarutbildningen. Kravspecifikationen omfattar dels innehållsliga aspekter (utifrån vilka mål som kurserna ska bearbeta inom ramen för hela utbildningens måluppfyllelse), dels krav på bemanning och miljö (i form av lärarkompetens och relevant forsknings- och utbildningsmiljö). Institutioner som önskar ansvara för en beställd kurs lämnar ett underlag som visar hur man vill uppfylla kravspecifikationen. Eftersom kursansvaret är fördelat över flera institutioner har för varje program en tabell tagits fram över var i utbildningen som vart och ett av examensmålen introduceras, bearbetas och fördjupas, detta för att garantera att samtliga program och inriktningar ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå samtliga examensmål. Tabellen beskriver hur innehåll och förväntade studieresultat i kurserna relaterar till examensbeskrivningens mål samt hur en progression skapas med avseende på dessa mål. Tabellen för ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan återfinns i bilaga 6. 8. Infrastruktur Umeå universitet är ett fullbreddsuniversitet med humanistisk, samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig, utbildningsvetenskaplig, teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning och utbildning. Den infrastruktur som studenterna har tillgång till är likaledes omfattande, och beskrivs endast översiktligt nedan. Bibliotek Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i Norrland. Det är lokaliserat centralt på campus och har generösa öppettider. Läsplatser, grupprum och datorlabb finns i anslutning till samlingarna. En kursbokssamling rymmer referens- och låneexemplar av all obligatorisk kurslitteratur; forskningssamlingarna är tillgängliga och väl underhållna. Lokaler Umeå universitet har en samlad campusmiljö med närhet till service av olika slag. Studenter har möjlighet att boka grupprum via ett online-bokningssystem. Umeå universitet gör under åren fram till 2020 en större strategisk satsning på utveckling av interaktiva lärmiljöer (Utveckling av interaktiva miljöer på Umeå universitet, beslut i Universitetsstyrelsen 2012-12-11, Dnr UmU 400-06-12). Inom ramen för satsningen gjordes under läsåret 2013–14 en omfattande ombyggnad och renovering av Humanisthuset, som inbegrep 19 undervisningslokaler och gemensamma ytor och där konceptet för lärmiljöerna tas fram i samarbete med forskningsprojektet Rum för lärande. Projektet ska bidra till att öka kunskaperna om hur lärmiljöer kan utformas för att stödja undervisning och lärande, bistå med pedagogisk kunskap i samband med planering och byggande av interaktiva lärmiljöer, i första hand i Humanisthuset och Samhällsvetarhuset samt medverka till skapandet av hållbara rutiner för planering, renovering och dagligt utnyttjande av undervisningslokaler och omgivande utrymmen. För mer information om projektet, se http://www.edusci.umu.se/forskning/Rum+f%C3%B6r+l%C3%A4rande/. Det nya Humanisthuset invigdes höstterminen 2014. Samhällsvetarhuset beräknas vara klart någon gång under våren 2016. Näst på tur vad det gäller satsningen på interaktiva miljöer är MIT-huset som blir Umeå universitets första fokusmiljö, en plats där studenter, lärare, forskare och samarbetspartners kan samlas kring gemensamma frågeställningar och behov. Inriktningen är visualisering och gestaltning, det handlar om att förstå och gestalta olika problem och allt större datamängder. Miljön ska bygga på laborativa och processorienterade arbetssätt inom matematik och IT. En unik miljö som finns vid Umeå universitet är Umevatoriet som drivs i samverkan mellan Umeå Kommun och Umeå Universitet. Målet är att främja intresset för naturvetenskap och teknik genom att vara en naturlig och inspirerande mötesplats mellan skola, näringsliv och universitet. Verksamheten vill ta vara på möjligheterna för barn, elever och pedagoger att tillsammans med kompetent personal experimentera och fördjupa sina kunskaper och erfarenheter i naturvetenskap, teknik och matematik. Ett stort antal skolklasser besöker Umevatoriet varje år. En del av undervisningen för lärarstudenterna i naturvetenskap förläggs till Umevatoriet. IKT Studenter vid Umeå universitet har tillgång till ett antal system och IT-tjänster. Portalen för studenter ger tillgång till personlig e-post, möjlighet att ta ut kursintyg, programvara för skriv- och läshjälp, med mera. Universitetet underhåller två lärplattformar, Cambro och Moodle, som används för nätstöd i campusförlagd undervisning men även för distansundervisning med eller utan träffar. Datasalar finns tillgängliga för studenter och ett trådlöst nätverk täcker hela campus. Lärandestöd med mera En relativt ny avdelning vid Umeå universitetsbibliotek är Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), som samlar verksamheter som tidigare legat dels inom förvaltningen, dels ute på fakulteterna. UPL erbjuder professionellt pedagogiskt stöd till lärare (högskolepedagogiska kurser, workshops och andra arrangemang) och studenter (den så kallade Studieverkstaden, http://www.student.umu.se/under-studietiden/studieverkstad). Studieverkstaden har kurser och aktiviteter inriktade på akademiska färdigheter (muntlig och skriftlig presentation, studieteknik, med mera) och ger även individuellt stöd. Även Resurslabbet med datorer som har program anpassade för skriv- och läshjälp återfinns här. Inom StudentCentrum finns samordnare för stöd till studerande med funktionshinder. Lärarhögskolan vid Umeå universitet erbjuder en väl utbyggd verksamhet till stöd för blivande lärares röstergonomi. Legitimerade logopeder ansvarar för verksamheten, som inbegriper föreläsningar och gruppövningar (som ges inom ramen för utbildningsvetenskaplig kärna) samt individuella röstlabbar som omfattar alla studenter. De studenter som har behov av röstergonomiskt stöd erbjuds individuell vägledning under studierna. Se http://www.sprak.umu.se/utbildning/rost-och-tal/. 20 Studievägledning Studenter har tillgång till studievägledning vid institutionen (studievägledning i relation till institutionens utbildningar), vid Lärarhögskolan (studievägledning i relation till lärarexamina) och centralt inom StudentCentrum (allmän studievägledning). 9. Säkring av utbildningens kvalitet Organisation för kvalitetssäkring För samordning, utveckling och kvalitetssäkring av lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning ansvarar Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Lärarhögskolans styrelse (se http://www.lh.umu.se/om-lararhogskolan/organisation/styrelse/) har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet inom forskning, utbildning och samverkan, med rektor som ytterst ansvarig. Ett programråd finns för varje utbildningsprogram inom Lärarhögskolan och utgör basen för arbetet med utbildningarnas kvalitet. Programrådet leds av en programansvarig, och har till uppgift att ansvara för samordning, kontinuitet och progression av programmets/inriktningens hela innehåll, ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet, bereda beslut om utbildningsuppdrag, tillstyrka förslag till nya kurser och revidering av befintliga kurser som ingår i programmet, genomföra uppföljningar och lämna årlig verksamhetsberättelse för programmet samt ansvara för att beslut i Lärarhögskolans styrelse genomförs i programmet. Programråden består av ordförande (programansvarig), lärarrepresentanter samt studeranderepresentanter. I rådet sitter också en extern representant utsedd av Regionförbundet Västerbotten. Aktuell sammansättning av programråden framgår av http://www.lh.umu.se/omlararhogskolan/organisation/programrad/. De programansvariga, en representant från Lärarhögskolans ledning, studeranderepresentanter och en av styrelsen utsedd ordförande ingår i Lärarutbildningsrådet som bereder övergripande (ej programspecifika) utbildningsfrågor för styrelsens räkning. Lärarhögskolan har även en forskningskommitté med uppgift att för styrelsens räkning bereda forskningsfrågor samt granska och analysera olika nyckeltal för forskningens kvalitet (se http://www.lh.umu.se/omlararhogskolan/organisation/forskningskommitte/). Se även bifogade Kvalitetssystem för Lärarhögskolan (bilaga 7). Utvärdering och uppföljning Samtliga utbildningar vid Umeå universitet utvärderas enligt central handläggningsordning fastställd av rektor. Där fastslås ansvarsfördelningen för olika nivåer vid lärosätet. För genomförandet av kursutvärdering ansvarar respektive kursansvarig institution. För kurser där 21 ansvaret ligger vid någon av institutionerna vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet finns ett särskilt webbaserat system för kursrapporter. I detta skall information om kursens genomförande samt en sammanställning av resultatet från kursutvärderingen dokumenteras. Kursutvärderingar för lärarutbildning sammanställs terminsvis i respektive programråd. Programrådet ansvarar också för den utvärdering och uppföljning som sker på programnivå, där fokus ligger på samordning, kontinuitet och progression. Se Handläggningsordning för Lärarhögskolan gällande kurs- och programutvärderingar (bilaga 8). 22 Bilagor Bilaga 1 Lärartabell Bilaga 2 Utbildningsplan Bilaga 3a Kursplan: Naturens mångfald Bilaga 3b Kursplan: Ekologi A Bilaga 3c Kursplan: Fysiologi och cellbiologi Bilaga 3d Kursplan: Kemins grunder med ett miljö- och samhällsperspektiv Bilaga 3e Kursplan: Sex och samlevnad Bilaga 3f Kursplan: Astronomi och meterologi Bilaga 3g Kursplaner: Naturkunskapsdidaktik 1 och 2 för ämneslärare för gymnasiet Bilaga 3h Kursplan: Examensarbete för ämneslärarexamen i naturkunskap Bilaga 3i Kursplaner för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (Att vara lärare, Att undervisa i naturkunskap och Läraryrkets dimensioner - ingångsämne Naturkunskap) Bilaga 3j Kursplaner för kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna (UK) Bilaga 4a Bedömningsunderlag för VFU med instruktioner för trepartssamtal Bilaga 4b Stödmaterial för lokala VFU-handledare Bilaga 5 Instruktion för Examensarbeten för ämneslärarexamen Bilaga 6 Matris med mål i examensordningen Bilaga 7 Kvalitetssystem för Lärarhögskolan Bilaga 8 Handläggningsordning för Lärarhögskolan gällande kurs-och programutvärderingar Bilaga 9 Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå 23 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-10-12 FS 3.1.5-1297-13 Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 13 september 2013 att möjliggöra VFU i tjänst för KPU studenter förutsättning Ärende: Förslag på namnändring på den engelska översättningenunder av Examen avsedd att för skolans rektor eller pedagogisk verksamhet som fritidspedagog pedagogiska samordnare garanterar handledning Föredragande: Birgitta Wilhelmsson av pedagogiskt utbildad lärare, Bakgrund: Den 15 september 2015 fattade Lärarhögskolans styrelse beslut om att inrätta motsvarandeexamen attenuppdra till kansliet för fritidspedagoger– Examen avsedd för pedagogisk verksamhet som fritidspedagog engelsk att samla inmed nödvändigt översättning, Degree for Teaching in Child and Youth Education. Beslutet fattades försom att Umeå underlag dels berör universitet ska kunna utfärda examen från äldre fritidspedagogutbildningar VFU-placering, eftersom det numera men är möjligt för Skolverket att utfärda legitimation för fritidspedagoger som vill undervisa i grundskolan. även underlag för För beslut om övriga motsvarande examina se bilaga. eventuella tillgodoräkningar av Namnförslaget på beslutad examen var framtaget i samråd med Studentcentrum, VFU, Examina som nu uppmärksammat att den engelska översättningen kan tolkas av en engelsktalande som att personen att detta beslut ska följas undervisar i ett ämne/huvudområde då Degree for Teaching in Child and Youth Education blir upp inför antagningen ”Examen för undervisning i barn- och ungdomspedagogik” till KPU ht 2014 med tanke på breddad I samråd med Studentcentrum, Examina föreslås istället som engelsk översättning Degree for utlysning dvs. nya Teaching in Extended School. ämnesområden, av KPU Ärende p: 41 Beslut: Riktlinjerna har kommunicerats till berörd institution och använts i ärenden för studenter Att revidera den tidigare beslutade engelska översättning från Degree for Teaching in Child and Youth inom KPU som läser på 50 % Education till Degree for Teaching in Extended School. studietakt under ht 2013 och 2014. Under våren 2014 har diskussioner även förts med Bilagor: kursansvariga för yrkeslärarprogrammet eftersom Beslut Motsvarandeexamen för fritidspedagoger, bilaga 41 B. yrkeslärarstudenter har mycket Mejl om nytt namn för förordningen 2011:689, bilaga 41 C. lika förutsättningar som KPU studenterna dvs. stor den Expedieras till: Birgitta Wilhelmsson, Anna-Karin Lidström Persson, Birgit Andersson (exp 151014) geografisk spridning m.a.o. många har sin hemvist utanför Kopia för kännedom till: UmUs avtalsområde. Flertalet har många års erfarenhet av undervisning i skolan. För de som har anställning skulle VFU vid annan skola innebära praktiska svårigheter för studenten i form av resor, uppehälle, förlorad arbetsförtjänst samt för LH kostnader såsom kraftigt ökade reseersättningar. Här finns även annat praktiskt motiv, nämligen VFU-enhetens möjligheter till att hitta lämpliga skolor och handledare i ex. Stockholmregionen. Beredning: Inför kursen verksamhetsförlagd utbildning för yrkeslärare, 30 hp har beslutade riktlinjer för KPU även använts för yrkeslärare, vilket visat sig fungera väl. Eftersom Sid 1 (1) Bilaga p 41 B Bakgrund Rektor vid Umeå universitet beslutade 13 september 2011 (dnr: 540-1978-11) om att följande examensbenämningar samt engelska översättningar ska användas vid Umeå universitet vid utfärdande av examina från äldre lärarutbildningar, i enlighet med ”förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen” (SFS 2011:689): Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 1-3 Degree for Teaching in Compulsory School, School Years 1-3 Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 1-7 Degree for Teaching in Compulsory School, School Years 1-7 Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 4-6 Degree for Teaching in Compulsory School, School Years 4-6 Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 4-9 Degree for Teaching in Compulsory School, School Years 4-9 Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 7-9 Degree for Teaching in Secondary School, School Years 7-9 Examen avsedd för undervisning i grundskolans årskurser 7-9 och gymnasieskolan Degree for Teaching in Secondary School and Upper Secondary School Examen avsedd för undervisning i gymnasieskolan Degree for Teaching in Upper Secondary School Examen avsedd för undervisning i gymnasieskolan, inriktning yrkesämnen Degree for Teaching in Upper Secondary School with a Focus on Vocational Training Examen avsedd för pedagogisk verksamhet som förskollärare Degree for Teaching in Pre-school and Pre-school Class Examen avsedd för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan, inriktning textilslöjd/bild/hem- och konsumentkunskap/idrott Degree for Teaching in Compulsory School and Upper Secondary School, specialisation Textile Craft/Art/Home Economics/Physical Education I rektorsbeslutet nämndes inte examen från äldre fritidspedagogutbildningar eftersom fritidspedagoger vid aktuell tidpunkt inte kunde söka lärarlegitimation och därmed ansåg inte Umeå universitet att fritidspedagoger var målgruppen för ”förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen” (SFS 2011:689). Numera är det emellertid möjligt för Skolverket att utfärda legitimation för fritidspedagoger som vill undervisa i grundskolan, vilket ger anledning till att Umeå universitet bör kunna utfärda examen även från äldre fritidspedagogutbildningar. Förslag Lärarhögskolan föreslår, i samråd med Studentcentrum/Examina, att rektor vid Umeå universitet inrättar följande examensbenämning samt engelsk översättning vid utfärdande av examen från äldre fritidspedagogutbildningar: Examen avsedd för pedagogisk verksamhet som fritidspedagog Degree for Teaching in xxxx1 1 Olika engelska översättningar för ”fritidshem” har använts genom åren. Vilken ska användas i detta sammanhang?
© Copyright 2024