1. No category

Dokumenttyp
Datum
Status
Handläggare
Internkontroll
Uppdragsledare
Uppdragsgivare
Uppdragsnummer
RISKANALYS
Kv Uttern (ny bussdepå)
Kristinehamn
2015-04-01
Granskningshandling
Rosie Kvål
Tel: 08-588 188 84
E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se
Erik Hall Midholm
Rosie Kvål
Kristinehamns kommun
107987
Stockholm • Karlstad • Falun • Gävle • Örebro • Malmö
Brandskyddslaget AB
Box 9196
Långholmsgatan 27, 10 tr
102 73 Stockholm
Telefon/Fax
08-588 188 00
08-588 188 62
Internet
www.brandskyddslaget.se
info@brandskyddslaget.se
Organisationsnummer
556634-0278
Innehar F-skattebevis
SAMMANFATTNING
Kristinehamns kommun har påbörjat ett planarbete för en ny bussdepå inom kv Uttern 1 m fl.
Planområdet är beläget intill Värmlandsbanan och Kristinehamns station.
Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från
en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för
farligt gods samt järnvägar. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att
utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området.
Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att
utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för
samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.
Den exakta utformningen av området är inte bestämd, ett förslag på utformning finns dock
framtagen. Analysen har utgått från detta förslag.
I anslutning till planområdet finns ett antal möjliga riskkällor.
-
Värmlandsbanan (minsta avstånd till planområdets gräns ca 50 m)
-
Uppställningsspår för arbetsfordon (minsta avstånd enstaka meter)
-
Bensinstation (minsta avstånd ca 60 meter)
Även bussdepåns påverkan mot omgivningen har studerats översiktligt.
För respektive riskkälla har ett antal möjliga olycksscenarier identifierats. Dessa har sedan
analyserats i en kvalitativ analys. Slutsatsen av analysen är att påverkan mot planområdet från
omgivande riskkällor är mycket begränsad. Inget behov av säkerhetshöjande åtgärder eller
vidare analys av identifierade risker bedöms därför vara nödvändigt. Länsstyrelsens
rekommenderade skyddsavstånd följs dessutom, vilket innebär att detaljplanen bör kunna
uppföras utan krav på åtgärder med hänsyn till riskpåverkan från omgivningen.
När det gäller påverkan från bussdepån mot omgivningen bedöms enbart uppställningen av
bussar kunna medföra risk för brandspridning till uppställda arbetsfordon. Detta scenario
innebär dock ingen risk för personskada. Av egendomsskäl kan det däremot vara lämpligt att
uppföra ett plank i obrännbart material mellan uppställningsplatser för bussar och
uppställningsspår för arbetsfordon öster om planområdet. En sådan åtgärd utgör dock inget
krav när det gäller personrisker, vilket är det som studeras i denna analys.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
2 av 19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ........................................................................................................ 4
1.1
Bakgrund ................................................................................................................ 4
1.2
Syfte ....................................................................................................................... 4
1.3
Omfattning ............................................................................................................. 4
1.4
Underlag ................................................................................................................. 4
1.5
Egenkontroll och Internkontroll ............................................................................... 4
1.6
Revideringar ........................................................................................................... 4
1.7
Förutsättningar ....................................................................................................... 5
1.7.1
Riskhänsyn vid ny bebyggelse ..................................................................................... 5
1.7.2
Övrig lagstiftning ......................................................................................................... 6
2
2.1
2.2
3
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET ......................................................... 7
Områdesbeskrivning ............................................................................................... 7
Planerad bebyggelse ............................................................................................... 7
RISKINVENTERING ............................................................................................. 9
3.1
Allmänt................................................................................................................... 9
3.1.1
Farligt gods .................................................................................................................. 9
3.2
Identifiering av riskkällor......................................................................................... 9
3.2.1
Värmlandsbanan ....................................................................................................... 11
3.2.2
Uppställningsspår för arbetsfordon .......................................................................... 12
3.2.3
Ingo (f d Jet) .............................................................................................................. 12
3.2.4
Bussdepån ................................................................................................................. 13
4
INLEDANDE RISKANALYS .................................................................................. 15
4.1
Metodik ................................................................................................................ 15
4.2
Identifiering av olycksrisker ................................................................................... 15
4.3
Värmlandsbanan ................................................................................................... 16
4.3.1
Scenario 1a - Olycka vid transport av farligt gods .................................................... 16
4.4
Uppställningsspår för arbetsfordon öster om planområdet .................................... 17
4.4.1
Scenario 2a – urspårning .......................................................................................... 17
4.4.2
Scenario 2b - Brand i arbetsfordon ........................................................................... 17
4.5
Ingo ...................................................................................................................... 17
4.5.1
Scenario 3a – olycka vid lossning av drivmedel ........................................................ 17
4.5.2
Scenario 3b – tankning av fordon ............................................................................. 17
4.6
Olycka vid bussdepån ............................................................................................ 18
4.6.1
Scenario 4a – Hantering av brandfarlig vara i verkstaden drivmedel....................... 18
4.6.2
Scenario 4c – Brand i uppställda bussar ................................................................... 18
4.7
Slutsats inledande riskanalys ................................................................................. 18
5
REFERENSER .................................................................................................... 19
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
3 av 19
1
1.1
INLEDNING
BAKGRUND
Kristinehamns kommun har påbörjat ett planarbete för en ny bussdepå inom kv Uttern 1 m fl.
Planområdet är beläget intill Värmlandsbanan och Kristinehamns station.
Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från
en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för
farligt gods samt järnvägar. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att
utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området.
1.2
SYFTE
Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att
utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för
samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.
Även den planerade verksamhetens möjliga påverkan mot omgivningen kommer att studeras.
1.3
OMFATTNING
Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv
och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte
tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp.
Det område som studeras redovisas i figur 2.1.
1.4
UNDERLAG
Information har inhämtats från flertalet underlag. Referenser till dessa redovisas löpande samt
finns sammanställt i avsnitt 5 – Referenser.
1.5
EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL
Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan
konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar
som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll).
Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren.
Datum
2015-04-01
1.6
Version
Granskningshandling
Egenkontroll
RKL, 150401
Internkontroll
EMM, 150331
REVIDERINGAR
Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
4 av 19
1.7
FÖRUTSÄTTNINGAR
1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse
Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras.
Enligt Plan- och bygglagen /1/ skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för
ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall
utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor.
Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande
av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken /2/.
När det gäller riskhänsyn hänvisar Länsstyrelsen i Värmlands län till de riktlinjer som
Länsstyrelsen i Dalarnas län tagit fram som vägledning för planläggning intill transportleder för
farligt gods. Enligt dessa riktlinjer ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150
meter från en riskkälla /3/. I vägledningen redovisas dessutom rekommenderade
skyddsavstånd mellan farligt godsled och olika typer av markanvändning. Riktlinjerna gäller
både för väg som utgör rekommenderad transportled för farligt gods och järnväg.
Närmare än 30 meter
30-70 meter
70-150 meter
Över 150 meter
Odlingar
Bilservice
Bostäder i högst 2 plan
Bostäder i mer än 2 plan
Trafikytor
Industrier
Mindre samlingslokaler
Vård
Ytparkering
Mindre handel
Handel
Kontor i flera plan
Friluftsområden
Tekniska anläggningar
Mindre kontor
(inte hotell)
Hotell
Övrig parkering
Lager
Kultur- och
idrottsanläggningar
utan betydande
åskådarplats
Skolor
Större samlingslokaler
Kultur- och
idrottsanläggningar med
betydande åskådarplats
Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsen i Dalarnas läns rekommendationer avseende
markanvändning till farligt godsled från respektive kvartersmark /3/. Avstånden gäller från
väg- och rälskant.
De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan
bebyggelse och riskobjekt. Om skyddsavstånden uppnås behöver normalt inga skyddsåtgärder
vidtas. Skyddsavstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan
bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd.
Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa
säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån.
Skälen till föreslagen användning av området närmast väg och järnväg är bland annat att inom
30 meter finns risk för mekanisk påverkan om ett fordon kör av vägen eller ett tåg spårar ur
/3/.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
5 av 19
1.7.2 Övrig lagstiftning
Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och
föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i
första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta:
Lag om skydd mot olyckor (LSO) /4/ syftar bl.a. till att bereda människors liv och hälsa ett
tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen reglerar olika verksamheters ansvar
för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor.
En konsekvens av LSO som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till
planområdet finns anläggningar vilka klassas som ”farliga verksamheter” enligt kap 2:4 i denna
lag. Definitionen av en farlig verksamhet är en anläggning där verksamheten innebär fara för
att olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana verksamheter är
ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även
skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet.
Det har inte identifierats några farliga verksamheter i enlighet med LSO i planområdets närhet.
Bussdepåns hantering av brandfarlig vara bedöms inte heller bli så omfattande att
verksamheten blir klassad som en farlig verksamhet enligt LSO.
Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) /5/ syftar till att hindra, förebygga och
begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö, eller egendom som kan uppkomma genom
brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. I LBE sägs att byggnader
och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så
att de är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd ifrån
omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Den som bedriver verksamhet, i vilken
ingår yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, skall se till att det finns tillfredsställande
utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten och om de skador som därvid
kan uppkomma.
För att uppfylla LBE har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upprättat
föreskrifter som ska uppfyllas vid hantering av brandfarliga varor. Föreskrifterna anger bl.a.
krav på utformning av förvaringsplatser för brandfarliga vätskor och gaser, restriktioner för
öppen hantering samt att avstånden mellan anläggningar för brandfarliga varor och
kringliggande skyddsobjekt ska vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall
bl.a. begränsa risken för antändning av de brandfarliga varorna och begränsa risken för
brandspridning till skyddsobjekt vid en brand i anläggningen. Exempel på föreskrifter som
kommer att beaktas i denna analys är SÄIFS 1998:7 /6/ och SÄIFS 2000:4 /7/ om brandfarlig
gas i lös behållare respektive cisterner och rörledningar m.m. samt SÄIFS 2000:2 /8/ om
hantering av brandfarliga vätskor.
Den intilliggande bensinstationen samt bussdepån i sig utgör verksamheter som berörs av
dessa föreskrifter.
Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
(SEVESO-lagstiftningen) /9/ syftar till att förebygga allvarliga kemikalieolyckor samt att
begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. SEVESO-lagen ålägger
verksamheter med hantering av vissa mängder farliga ämnen att bland annat identifiera och
analysera de olycksrisker som föreligger och presentera detta i en säkerhetsrapport eller i ett
handlingsprogram.
Det har inte identifierats några SEVESO-klassade verksamheter i planområdets närhet.
Bussdepåns hantering av brandfarlig vara kommer inte medföra att verksamheten blir klassad
som en SEVESO-anläggning.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
6 av 19
2
2.1
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET
OMRÅDESBESKRIVNING
Det aktuella området ligger centralt i Kristinehamn, invid centralstationen och resecentrum (se
figur 2.1). Området omfattar kvarteret Uttern 1 m fl och avgränsas av ett uppställningsspår för
Trafikverkets arbetsfordon i öster, Stationsgatan i söder, Bangårdsgatan i väster och befintlig
bebyggelse i norr.
Figur 2.1. Översikt över det aktuella området. Ungefärligt läge för planområdet är
rödmarkerat.
Det aktuella området upptas idag av en befintlig byggnad, gräs- och asfaltsytor.
Området är plant utan några markanta höjdskillnader.
Angränsande områden upptas i stort av olika verksamheter samt gräs- och parkeringsytor.
Angränsande verksamheter utgörs bland annat av bilförsäljning, järnvägsankuten verksamhet,
bensinstation samt sällanköpshandel (Elkedjan).
2.2
PLANERAD BEBYGGELSE
Inom det aktuella området planeras en ny bussdepå med ytor för bland annat verkstad,
kontor, omklädning, uppställning av bussar etc.
I figur 2.2. redovisas en skiss av utformningen av den tänkta bussdepån. Utformningen innebär
att uppställning av bussar sker längst i öster mot järnvägen. Byggnad för kontor, service- och
underhåll etc. planeras i den västra delen av området.
Bussdepån är utformad för uppställning av 29 bussar. Drivmedel för bussarna är RME
(rapsmetylester) som är ett biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
7 av 19
N
Figur 2.2. Skiss över planerad utformning av bussdepån inom kv Uttern 1 m fl.
(observera att norr är åt höger i bilden).
Byggnaden är skissad så att ytor för tvätt, städning och verkstad är placerade närmast
järnvägen (se figur 2.3). Ytor för kontor och personal ligger i den västra delen av byggnaden.
N
Figur 2.3. Funktioner i depåbyggnaden.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
8 av 19
3
RISKINVENTERING
3.1
ALLMÄNT
Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området.
Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar,
verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade
olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se
avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet.
Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och
redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen.
3.1.1 Farligt gods
Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och
plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys.
Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i
sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor,
djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser
(riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i
underklasser.
I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen.
Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID
Klass
Ämne
Beskrivning
1
Explosiva ämnen
Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc.
2
Gaser
2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.)
2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.)
2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.)
3
Brandfarliga vätskor
Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och
industrikemikalier etc.
4
Brandfarliga fasta ämnen m.m.
Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc.
5
Oxiderande ämnen och organiska peroxider
Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc.
6
Giftiga ämnen
Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc.
7
Radioaktiva ämnen
Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder.
8
Frätande ämnen
Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc.
9
Magnetiska material och övriga farliga ämnen
Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.
3.2
IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR
I aktuellt planområdes närhet har följande riskkällor identifierats:
-
Värmlandsbanan
-
Uppställningsspår för arbetsfordon öster och väster omplanområdet
-
Tre bensinstationer (Ingo, Shell, Statoil)
Bussdepån utgör även en riskkälla i sig och kan i och med förekommande hantering av
brandfarlig vara innebära viss risk mot omgivningen.
I figur 3.1 redovisas omgivande verksamheter i förhållande till aktuellt planområde.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
9 av 19
Uppställnings
-spår TrV
Ny
bussdepå
Ingo
Shell
Statoil
Figur 3.1. Omgivande verksamheter. Röd markering vid Ingovisar placering av
lossningsplatsen.
Ungefärligt avstånd mellan planerad bussdepå och omgivande riskkällor redovisas i tabell 3.2.
Tabell 3.2. Avstånd mellan planerad verksamhet och omgivande riskkällor.
Bussdepåbyggnad
(m)
Uppställning av bussar
(m)
Uppställningsspår för
arbetsfordon
- öster om planområdet
ca 40
Enstaka meter
- väster om planområdet
70
130
Värmlandsbanan
90
ca 50
ca 80
ca 40
Shell
ca 200
> 200
Statoil
ca 150
ca 200
Ingo (f d Jet)
ca 60
ca 100
Omgivande riskkälla
-
Med nytt spår
(se avsnitt 3.2.1)
Utifrån ovanstående och Länsstyrelsens riktlinjer om att risksituationen ska undersökas inom
150 meter från en riskkälla görs bedömningen att Shell och Statoil ligger på ett sådant stort
avstånd att de inte behöver studeras vidare.
För övriga riskkällor görs nedan en beskrivning.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
10 av 19
3.2.1 Värmlandsbanan
Allmänt
Värmlandsbanan sträcker sig från Laxå till gränspassagen mot Norge vid Charlottenberg. På
banan förekommer såväl person- som godstrafik.
Banan går genom centrala Kristinehamn. Vid Kristinehamns station finns 5-6 spår. Norr om,
och i höjd med, området finns dessutom ett antal stickspår.
Banan trafikeras av både persontåg och godståg. Under 2010 passerade 26 persontåg och 36
godståg per dygn på banan /10/.
Hastigheten på banan i höjd med Kristinehamn är enligt /10/ ca 90 km/tim för persontåg med
korglutning (X 2000), 70 km/tim för persontåg utan korglutning samt 60 km/tim för godståg.
Eftersom planområdet ligger i direkt anslutning till centralstationen i Kristinehamn håller
sannolikt persontågen en lägre hastighet i höjd med planområdet.
Framtid
En idéstudie har gjorts om trafiken på Värmlandsbanan /10/. I denna studeras åtgärder för att
hantera de brister och problem som finns utmed banan, bland annat finns förslag på att
underlätta för godstågspassager genom Kristinehamn. Detta skulle kunna innebära ett ökat
antal godstransporter. Det är okänt om det finns några prognoser för detta.
Det finns planer på ytterligare ett spår förbi Kristinehamns station. Detta kan komma att
placeras väster om befintliga spår, dvs. mot planområdet. Det skulle i sådant fall innebära att
avståndet till Värmlandsbanans närmaste spår minskar med uppskattningsvis ca 10 meter.
Transporter av farligt gods
På Värmlandsbanan förekommer transporter med farligt gods. Det finns dock ingen tydlig bild
av vad som transporteras på den aktuella sträckan. Det har genomförts ett antal kartläggningar
som ger viss information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder
(observera olika tidsintervall):
-
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB, tidigare Räddningsverket)
genomförde kartläggningar på Sveriges järnväg under tre månader 1996 /11/ respektive
en månad 2006 /12/.
-
Trafikanalys upprättar årliga statistikrapporter över den totala godstrafiken på Sveriges
järnvägar, inkl. farligt gods /13/. Enligt denna statistik har ca 4-5 % av den totala
godsmängden varit farligt gods under den senaste femårsperioden.
Sammanställning
Utifrån ovanstående underlag görs en uppskattning av antalet vagnar med farligt gods per år
på Värmlandsbanan fördelat på respektive klass, se tabell 3.2. Statistiken från MSB har
omräknats till årsbasis. Antalet transporter som visas i tabellen utgör en konservativ
sammanvägning av kartläggningarna och utgår från maximala transportmängder för respektive
klass samt en grov uppskattning av medelmängden gods per vagn.
Dessutom redovisas en grov uppskattning som har gjorts utifrån den nationella statistiken från
Trafikanalys som utgår från den totala godstrafiken på Värmlandsbanan samt den
genomsnittliga fördelningen mellan respektive farligt godsklass.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
11 av 19
Tabell 3.2. Uppskattat antal vagnar med farligt gods per år på aktuell del av Värmlandsbanan
enligt tidigare kartläggningar samt nationell statistik.
1996
Klass
2006
Antal vagnar
1
480-1 120
2
1 265-2 105
3
4
0-375
0-160
5
480-1 600
6
112-240
7
8
800-1 600
9
0-8
Totalt 3 137-7 208
~0
2.1 0-1 095
2.2 0
2.3 463-611
0-2 610
0
5.1 0-1 104
5.2 0
0-110
0-816
0-456
463-6 802
Nationell statistik
Andel (%)
Antal vagnar
0,01
1
27,6
4574
40,6
6,2
6719
1028
12,9
2138
1,8
0,0
10,1
0,7
306
5
1670
116
16556
3.2.2 Uppställningsspår för arbetsfordon
Utmed planområdets östra gräns ligger ett stickspår som enligt uppgift från kommunen
används för uppställning av Trafikverkets arbetsfordon. Ca 70 meter väster om planområdet
finns ytterligare ett stickspår som används som uppställningsspår för Trafikverkets och
Infranords arbetsfordon.
Enligt Kristinehamns kommun förekommer ingen uppställning av farligt gods på de aktuella
spåren.
Hastigheten på spåren är låg eftersom spåren slutar i höjd med planområdet.
Avståndet till det västra uppställningsspåret är så stort att möjliga olyckshändelser (urspårning,
tågbrand) inte kommer att påverka planområdet.
Trafiken på det östra spåret kan dock utgöra en risk mot området genom att ett urspårat tåg
möjligen kan hamna inom planområdet eftersom avståndet är så pass litet. Ett urspårat tåg
hamnar sannolikt inte så långt från spåret eftersom hastigheten på spåret är mycket
begränsad. Närmast spåret planeras uppställning av bussar. Påverkan mot människor inom
planområdet vid en eventuell olycka bedöms därmed vara mycket begränsad.
3.2.3
Ingo (f d Jet)
Söder om området ligger en bensinstation, Ingo, med försäljning av drivmedel i form av diesel,
etanol (E 85) och bensin. Stationen är obemannad och har två mätarskåp (pumpar).
Lossningsplatsen ligger i den västra delen av fastigheten (se röd markering vid Ingo i figur 3.1).
Avståndet mellan planområdet och lossningsplatsen är ca 80 meter.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
12 av 19
Transporter av farligt gods
Leveranser med drivmedel till och från Ingo kör via Stationsgatan och kommer inte att passera
närmare planområdet än bensinstationsområdet.
Enligt statistik från Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet (SPBI) såldes under 12
månader 2013-2014 ca 9 miljoner kubikmeter drivmedel (flygbränsle ej medräknat) i Sverige
/14/. Fördelningen mellan de olika drivmedlen var: ca 2 % etanol, 37 % bensin, 60 % diesel och
ca 2 % fordonsgas. Totalt fanns 2 716 försäljningsställen år 2013 varav ca 60 % sålde etanol och
ca 5 % sålde fordonsgas /15/.
Utifrån statistiken från SPBI kan nedanstående grova uppskattning göras när det gäller
genomsnittlig försäljning per försäljningsställe per år:
-
Etanol: 110 m3
-
Bensin: 1 226 m3
-
Diesel: 1 988 m3
Bensinstationer tillhörande samma bolag samordnar vanligtvis sina leveranser för att minska
antalet transporter. En tankbil kan rymma mellan 16-18 m3 petroleum. Om tankbilen har släp
ryms ytterligare ca 36 m3.
Utifrån ovanstående redovisas ett grovt antagande om den aktuella bensinstationens
förbrukning samt antal leveranser i tabell 3.3.
Tabell 3.3. Uppskattning av antalet transporter samt transporterade
mängder till den aktuella bensinstationen.
Mängd (m )
Antal transporter
per år
Etanol
110
2-6
Bensin
1 226
23-68
Diesel
1 988
37-110
Totalt
-
62-184
Drivmedel
3
Enligt erfarenhet från tidigare projekt får en normalstor bensinstation leveranser av drivmedel
ca 2-5 gånger per vecka. Detta stämmer relativt bra överrens med resultatet i tabell 3.3.
3.2.4
Bussdepån
Verksamheten vid bussdepån omfattar bland annat hantering av brandfarlig vara i form av
spolarvätska, oljor m m för drift- och underhåll av bussarna. Drivmedlet till bussarna består av
RME som inte utgör en brandfarlig vara /16/, vilket beror på att flampunkten är högre än
100°C.
Hanteringen av spolarvätska, oljor m m är förknippad med vissa krav när det gäller bland annat
avstånd, invallning, brandteknisk avskiljning osv. Syftet är bland annat att förhindra
brandspridning mellan omgivande verksamheter och depån samt mellan olika
verksamhetsdelar inom depån.
Hanteringen inom själva depån hanteras inte i denna riskanalys.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
13 av 19
Olycka som kan påverka omgivningen är främst läckage och antändning:
-
I verkstaden
samt
-
brand i uppställda bussar
I tabell 3.4 redovisas avstånd mellan bussdepåns olika delar och omgivningen. Avstånden utgår
från det utformningsförslag som redovisas i figur 2.2.
Tabell 3.4. Grovt uppskattade avstånd mellan bussdepåns olika delar och omgivningen.
Cisterner för drivmedel
och olja
(placerade inomhus)
Uppställning
bussar
(m)
Verkstad/tvätt
Enstaka meter
40
50
Värmlandsbanan
50
90
100
Centralstation och resecentrum
100
130
140
Komvux
(enplans träbyggnad öster om
området)
20
60
70
Sällanköpshandel söder om
området, minsta avstånd (Elhandel,
bilhandel)
60
30-40
40
Försäljning av begagnade bilar,
väster om området
(tältbyggnad)
70
40
20-30
Infranords verksamhet norr om
området
40
40
70
Uppställningsspår för arbetsfordon
öster om planområdet
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
(m)
(m)
Uppdragsnr:
Sida:
107987
14 av 19
4
4.1
INLEDANDE RISKANALYS
METODIK
Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka
människor inom det studerade området.
För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig
konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en
olycka ska inträffa.
Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en
sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom
aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet
genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små
konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms
vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys.
4.2
IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER
Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är trafiken på Värmlandsbanan,
uppställningsspåret för arbetsfordon öster om planområdet samt hanteringen av drivmedel vid
Ingo som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet.
Även bussdepån i sig kan innebära en risk mot omgivningen.
Följande olycksscenarier bedöms kunna påverka det aktuella planområdet:
1. Olycka på Värmlandsbanan
a. Transport av farligt gods på Värmlandsbanan
b. Urspårning
Någon risk för att ett urspårat tåg från Värmlandsbanan ska påverka
planområdet föreligger inte eftersom ett urspårat tåg sällan hamnar mer än ca
25 meter från spåret.
2. Olycka på uppställningsspåret öster om området
a. Urspårning av arbetsfordon
b. Brand i arbetsfordon
3. Olycka vid hantering av drivmedel vid Ingo
a. Vid lossning
b. Vid tankning av fordon
4. Olycka vid bussdepån
a. Hantering av brandfarlig vara i verkstaden
b. Brand i uppställda bussar
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
15 av 19
4.3
VÄRMLANDSBANAN
4.3.1 Scenario 1a - Olycka vid transport av farligt gods
Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån RID-S.
I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass
och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.
Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass.
Klass
Konsekvensbeskrivning
1. Explosiva ämnen
Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton)
överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton.
Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken.
Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet.
2. Gaser
Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan
ca 20-200 meter.
Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet
kring olyckan.
Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter.
3. Brandfarliga vätskor
Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m.
4. Brandfarliga fasta ämnen m.m.
Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring
olyckan.
5. Oxiderande ämnen och
organiska peroxider
Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 %
eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde
ca 70 m radie.
6. Giftiga ämnen
Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.
7. Radioaktiva ämnen
Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till
närområdet.
8. Frätande ämnen
Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.
9. Magnetiska material och övriga Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.
farliga ämnen
På Värmlandsbanan kan samtliga farligt godsklasser förekomma (se avsnitt 3.2.1). Minsta
avstånd till planområdet är ca 50 meter och avstånd till planerad byggnad ca 90 meter.
Utifrån beskrivningen ovan bedöms det främst vara ämnen ur följande klasser som kan vara
relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet:
-
Klass 1.1. Massexplosiva ämnen
Klass 2.1. Brännbara gaser
Klass 2.3. Giftiga gaser
Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider
Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet eller
har ett skadeområde som undrestiger aktuellt avstånd och bedöms därför inte påverka
risknivån inom planområdet.
Eftersom rekommenderade skyddsavstånd (se figur 1.1) efterlevs är bedömningen att någon
vidare fördjupning av dessa ämnens påverkan på risknivån inom planområdet inte är
nödvändig.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
16 av 19
4.4
UPPSTÄLLNINGSSPÅR FÖR ARBETSFORDON ÖSTER OM PLANOMRÅDET
4.4.1 Scenario 2a – urspårning
Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. I de allra flesta fall hoppar dock bara ett hjulpar av rälen
och tåget stannar kvar inom spårområdet. Beroende på tågets hastighet och längd, rälsens
kvalitet, förekomst av främmande föremål på spåret, omgivningens topografi etc. kan tåget
dock spåra ur och hamna längre från spåret. Urspårning utgör den absolut mest sannolika
olyckshändelsen med tågtrafik.
Konsekvensområdet för en urspårning är kraftigt beroende av omgivningens utformning. I de
fall där järnvägen ligger i samma nivå som omgivningen står konsekvensområdet i relation till
tågets hastighet vid urspårningstillfället. Det maximala vinkelräta avståndet från spåret som
vagnen kan hamna kan då beräknas som V0,55 där V är hastigheten i km/h /17/. Hastigheten på
det aktuella spåret är okänd, men eftersom spåret slutar vid planområdet är hastigheten
sannolikt mycket låg, uppskattningsvis inte över 10 km/h. En hastighet på 10 km/h innebär ett
vinkelrätt avstånd på ca 4 meter.
Ett urspårat arbetsfordon skulle därmed kunna hamna inom planområdet. Närmast spåret
förekommer dock enbart uppställning av bussar. Det bedöms inte nödvändigt att ta hänsyn till
närheten till uppställningsspåret eftersom risken för personskada är så liten.
4.4.2 Scenario 2b - Brand i arbetsfordon
Konsekvenserna av en tågbrand är bl.a. beroende av vilken tågtyp som brinner. Brand i ett
arbetståg bedöms bli betydligt mindre omfattande än brand i ett gods- eller persontåg
eftersom mängden brännbart material är betydligt mindre.
Skadeområdet bedöms vara begränsat. Med hänsyn till det korta avståndet mellan
uppställningsspåret och uppställda bussar kan dock inte brandspridning till bussarna uteslutas
vid en brand i ett arbetsfordon.
4.5
INGO
4.5.1 Scenario 3a – olycka vid lossning av drivmedel
Vid lossning av drivmedel kan stora mängder läcka ut och en omfattande pölbrand uppstå. Hög
värmestrålning kan i värsta fall uppkomma inom ca 40 meter från pölen.
Sannolikheten för olycka bedöms vara låg.
Avståndet till planområdet är ca 60 meter. Mellan planområdet och bensinstationen finns
befintlig bebyggelse som också dämpar verkan från en pölbrand. Påverkan mot planområdet
bedöms därmed vara begränsat.
Scenariot bedöms inte innebära någon påverkan på risknivån inom planområdet och bedöms
inte behöva studeras vidare.
4.5.2 Scenario 3b – tankning av fordon
Mätarskåpen har normalt en spärr på 100 liter, dvs. större mängder går inte att få ut vid en
och samma tankning. Vid tankning kan således enbart ett relativt litet läckage uppstå. En
eventuell brand blir därmed betydligt mindre omfattande än den som beskrivs för scenario 3a.
Scenariot bedöms ej påverka risknivån inom området och behöver inte studeras vidare.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
17 av 19
4.6
OLYCKA VID BUSSDEPÅN
4.6.1 Scenario 4a – Hantering av brandfarlig vara i verkstaden drivmedel
Drivmedlet till bussarna kommer att utgöras av RME som inte är klassat som brandfarlig
vätska. I verkstaden kommer dock sannolikt brandfarlig vara i form av bland annat
spolarvätska, spillolja, svetsgaser m m förekomma. Hanteringen innebär en ökad risk för brand
samt risk för uppkomst av explosiva atmosfärer. Verksamheten måste också själva utreda
riskerna med hanteringen för att förhindra uppkomst och spridning av brand. Hantering av
brandfarlig vara är enligt tidigare reglerat genom ett antal föreskrifter. Dessa förutsätts följas.
Sannolikheten för olycka som sprids till omgivningen blir då mycket liten. Vid en eventuell
olycka bedöms påverkan bli störst inom själva depåområdet.
Scenariot bedöms inte behöva studeras vidare.
4.6.2 Scenario 4b – Brand i uppställda bussar
En brand i en uppställd buss kan bli relativt omfattande och kan spridas vidare till andra
bussar.
Bussarna planeras att ställas upp nära uppställningsspåret för arbetsfordon. En brand bland
uppställda bussar kan möjligen spridas till uppställda fordon. Arbetsfordon bedöms dock
innehålla begränsade mängder med brännbart material. En brand som sprids vidare till sådant
fordon kan eventuellt spridas vidare till den träbyggnad som inrymmer komvux som ligger ca
10-15 meter från det aktuella spåret.
Risken bedöms dock vara mycket begränsad och behovet av vidare analys eller
säkerhetshöjande åtgärder bedöms inta vara nödvändigt.
Av egendomsskäl kan dock behov finnas av att uppföra någon form av skydd mellan
uppställningsplatser för bussar och uppställningsspår. I denna analys behandlas dock enbart
personrisker varvid inga krav på åtgärder för detta scenario kommer att ställas.
4.7
SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS
Utifrån den inledande analysen bedöms det ej nödvändigt att genomföra en mer detaljerad
analys av identifierade risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området bedöms
enbart ett fåtal kunna medföra konsekvenser för planområdet.
Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd följs dessutom för samtliga riskkällor med
undantag av uppställningsspåret för arbetsfordon öster om planområdet. Avståndet till detta
är mycket kort. På spåret förekommer dock ingen uppställning av gods eller farligt gods varvid
rekommenderade skyddsavstånd inte är direkt tillämpbara. Hastigheten på spåret är också
mycket låg. Närheten bedöms inte utgöra någon risk för personskada. Vid brand i uppställt
arbetsfordon finns viss risk för brandspridning till uppställda bussar , vilket kan vara viktigt att
beakta avseende egendomsskydd.
Bussdepån i sig utgör också ett riskobjekt, men även här bedöms avstånden till omgivande
bebyggelse vara tillräckligt stora för att förhindra exempelvis brandspridning vid en olycka på
bussdepån. Någon detaljerad studie i enlighet med gällande föreskrifter för brandfarlig vara
har inte gjorts och behöver göras innan slutgiltig lösning för planområdet görs. Gällande
föreskrifter förutsätts dock följas. Det föreligger en viss risk för brandspridning till uppställda
arbetsfordon vid brand i uppställda bussar. Någon risk för personskada föreligger dock inte och
inga krav på säkerhetshöjande åtgärder anses därför nödvändiga.
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
18 av 19
5
REFERENSER
/1/
Plan- och Bygglag (SFS 2010:900), med ändringar t.o.m. SFS 2014:1014
/2/
Miljöbalk (SFS 1998:808), med ändringar t.o.m. SFS 2014:901
/3/
Farligt gods – riskhantering i fysisk planering, vägledning för planläggning intill
transportleder för farligt gods, Länsstyrelsen Dalarnas län, juni 2012
/4/
Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, med ändringar t.o.m. SFS 2014:688
/5/
Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, med ändringar t.o.m. SFS
2014:692
/6/
SÄIFS 1998:7 – Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös
behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3 och allmänna råd till föreskrifter, december
1998
/7/
SÄIFS 2000:4 – Sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor,
bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, november 2000
/8/
SÄIFS 2000:2 – Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga
vätskor och allmänna råd till föreskrifter, juli 2000
/9/
Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, med ändringar t.o.m. SFS 2010:939
/10/
Tåg i Värmland – Idéstudie, ett kunskapsunderlag för framtida utveckling av
Värmlandsbanan, Trafikverket, våren 2011
/11/
Flödet av farligt gods på järnväg, en översiktlig kartering i GIS-miljö, Räddningsverket
1996 (www.msb.se)
/12/
Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006, Räddningsverket 2007,
(www.msb.se)
/13/
Statistikrapporter från Trafikanalys, Bantrafik 2009-2013 (Rapportnr 2010:21,
Rapportnr 2011:24, Rapportnr 2012:22, Rapportnr 2013:28, Rapportnr 2014:15)
/14/
Utlevererad volym av oljeprodukter och förnybara drivmedel 2013-2014, www.spbi.se
/15/
Försäljningsställen 2013, www.spbi.se
/16/
Drivmedel och bensinstationer, msb.se, besökt: 2015-03-30
/17/
Structures built over railway lines – Construction requirements in the track zone (UIC
Code 777-2 R), International Union of Railways, 2nd edition September 2002
Uppdragsnamn:
Datum:
Kv Uttern (ny bussdepå)
2015-04-01
Uppdragsnr:
Sida:
107987
19 av 19