Rekommendation
Nationell utvärdering – vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell utvärdering - syfte • Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån – Socialstyrelsens Nationella riktlinjer – God vård och omsorg • Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner • Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet 2015-04-16 2 Vilka områden har utvärderats? 2009 2010 2013 2014 2011 2014 2011 2015 2013 2015 2013 2015 Påbörjas under 2014-2015 • • • 2015-04-16 Hjärtsjukvård (uppdatering) Lungcancer MS/Parkinson 3 Projektorganisation • • • • Vera Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Christina Broman, Socialstyrelsen Johan Fastbom, läkemedel, Socialstyrelsen Ulla Höjgård, extern konsult, tidigare Socialstyrelsen • Gunilla Nordberg, FoU-ansvarig, Svenskt demenscentrum • Per-Olof Sandman, professor i omvårdnad, Karolinska institutet/Umeå universitet • Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Karolinska institutet 2015-04-16 4 Datakällor, demensutvärderingen Kvalitetsregister - SveDem - BPSD-registret - Senior Alert - Socialstyrelsen Läkemedelsregistret Socialtjänstregistret Utbildning Födelseland Intervjuer - Primärvårdsläkare 2015-04-16 - - Enkäter Landsting Kommuner Demensboenden Andra SoS-enkäter Äldreguiden Brukarundersökningen Dagverksamheter Uppföljning av stimulansmedel 5 Resultat Övergripande resultat • Riktlinjerna har fått ett stort genomslag – särskilt i kommunerna • Styrningen har förbättrats, t.ex. genom vårdprogram och andra riktlinjer • Omfattande utbildningsinsatser har genomförts • Personcentrad omvårdnad är ett etablerat begrepp • Men det finns stora skillnader och behov av en fortsatt utveckling! 2015-04-16 7 Basal demensutredning Basal demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: • en strukturerad anamnes (prioritet 1) • intervjuer med anhöriga (prioritet 1) • en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) • kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) • en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) • strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) • blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Antal nyregistreringar i SveDem, år 2012 Landsting Antal Antal nyregistreringar, nyregistreringar, specialistvård primärvård Värmland RIKET Förväntad incidens 44 403 891 3772 3506 25775 Källa: SveDem – Svenska Demensregistret och Anders Wimo/Socialstyrelsen 2015-04-16 10 Demensutredningar i SveDem, 2012 2015-04-16 11 Rekommendation: Fler personer med demenssjukdom bör utredas Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • via sina verksamheter sprida information om demenssjukdom, riktad till befolkningen, patienter och brukare • öka personalens kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom även inom verksamheter som inte primärt arbetar med målgruppen, som till exempel akutverksamheter • samverka för att öka andelen personer som får genomgå en demensutredning, genom att de med behov upptäcks tidigare. 2015-04-16 12 Många ofullständiga demensutredningar i primärvården Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2013: 58 % Riket 2014: 67 % Värmland 2012: 37 % Värmland 2013: 58 % Värmland 2014: 65 % 2015-04-16 13 Hälften av patienterna får en ospecifik diagnos Fortfarande stor andel Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2013: 43 % 2015-04-16 14 Rekommendation: Mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att • se över om primärvården har tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom. 2015-04-16 15 Utvidgad demensutredning Utvidgad demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad demensutredning som vid behov innehåller: • neuropsykologiska test (prioritet 2) • strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) • lumbalpunktion för analys av biomarkörer (prioritet 2) • funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4) 2015-04-16 17 Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera 2015-04-16 18 Lumbalpunktion 2015-04-16 19 Rekommendation: Skillnaden i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att • analysera användningen av olika utredningsmetoder, som lumbalpunktion, strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (MR) och funktionell hjärnavbildning med SPECT. 2015-04-16 20 Vänte- och utredningstider Väntetid till specialistvården 2015-04-16 22 Utredningstid inom specialistvården 2015-04-16 23 Rekommendation: Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att • de landsting som har vänte- och utredningstider som avviker från de landsting som har kortast tider analyserar orsakerna till vänte- och utredningstiderna, och vid behov förkortar utredningsprocessen. 2015-04-16 24 Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling – demensläkemedel Hälso- och sjukvården bör • erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) • erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) Förskrivning av demensläkemedel Förskrivning av demensläkemedel 2015-04-16 28 Läkemedelsbehandling – antipsykosmedel Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva • antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) och haloperidol (prioritet 8) • antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9) Antipsykosmedel i särskilt boende Antipsykosmedel i särskilt boende 2015-04-16 31 Rekommendation: Mer jämlik läkemedelsförskrivning Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att • se över förskrivningen av demensläkemedel (särskilt landsting som förskriver demensläkemedel i mindre utsträckning än genomsnittet) • särskilt beakta hur socioekonomiska faktorer, som utbildning och födelseland, påverkar förskrivningen av demensläkemedel respektive antipsykosmedel. Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • de landsting som har en hög förskrivning av antipsykosmedel analyserar orsakerna till detta, tillsammans med berörda kommuner. 2015-04-16 32 Uppföljning Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1) Uppföljning • Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data • Intervjuer med primärvårdsläkare visar att det saknas rutiner för uppföljning, och att uppföljning inte prioriteras p.g.a. tidsbrist • Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: bara hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år. 2015-04-16 35 Rekommendation: Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • utveckla rutiner för uppföljning som innebär att uppföljningen vid behov sker i samverkan mellan berörda verksamheter inom både landsting och kommuner • öka andelen personer med demenssjukdom som följs upp regelbundet • utveckla dokumentationen om uppföljning, både i de egna verksamhetssystemen och i kvalitetsregistret SveDem. 2015-04-16 36 Diskussionsfrågor, landstingens insatser Diskussionsfrågor • Värmland är ett gott exempel på hur primärvården kan arbeta med personer med demenssjukdom. Vilka är framgångsfaktorerna? • Primärvården har ökat andelen fullständiga demensutredningar sedan år 2012. Hur långt har ni kommit, och vilken nivå bedöms som realistisk? Har andelen Demens UNS minskat? • Bristen på uppföljning är ett problem i många landsting. Hur har ni löst det hos er? • En liten andel av patienterna inom specialistvården undersöks med MR (11 %). Varför är det inte fler? • Många patienter inom specialistvården genomgår lumbalpunktion (73 %). Varför? Används lumbalpunktion istället för MR? 2015-04-16 38 Multiprofessionellt teambaserat arbete Multiprofessionellt teambaserat arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2) 2015-04-16 40 Demensteam i kommunerna 2015-04-16 41 Demensteam i Värmland Kommun Finns demensteam? Arvika Ja Eda Nej Filipstad Ja Forshaga Nej Grums Ja Hagfors Svar saknas Hammarö Ja Karlstad Ja Kil Ja Kristinehamn Ja Munkfors Ja Storfors Nej Sunne Ja Säffle Ja Torsby Ja Årjäng 2015-04-16 Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013. 42 Hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom 2015-04-16 43 Särskilda hemtjänstteam i Värmland Kommun Finns särskilda team i hemtjänsten? Arvika Nej Eda Nej Filipstad Nej Forshaga Nej Grums Nej Hagfors Svar saknas Hammarö Ja Karlstad Ja Kil Nej Kristinehamn Nej Munkfors Nej Storfors Nej Sunne Nej Säffle Nej Torsby Ja Årjäng 2015-04-16 Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013. 44 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • fortsätta att utveckla och upprätthålla tvärprofessionella demensteam • se över vilka kompetenser som ingår i demensteamen, så att kompetensen överensstämmer med teamens uppdrag och behoven hos personer med demenssjukdom • se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare. • se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den 2015-04-16 enskilde och kvaliteten på insatserna. 45 Särskilt boende Särskilt boende Socialtjänsten bör • erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3) Platser i särskilda boenden och demensboenden • Färre platser i särskilt boende, men fler i demensboenden År SÄBO totalt Demensboende 2002 115 700 Cirka 23 500 2008 96 700 Cirka 26 000 2012 90 500 Cirka 30 000 Källa: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre 2012. 2015-04-16 48 Personer med plats i demensboende 2015-04-16 49 Målgruppsanpassade boenden • Det saknas målgruppsanpassade boenden, t.ex. för yngre personer med demenssjukdom. Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Beteendeförändringar 36 15 9 3 Yngre personer 11 10 Annat modersmål 11 5 Utvecklingsstörning Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013. Målgruppsanpassade boenden, Värmland Kommun Beteendeförändringar Utvecklingsstörning Yngre Annat modersmål Arvika Nej Nej Nej Nej Eda Nej Nej Nej Nej Filipstad Nej Nej Nej Nej Forshaga Nej Nej Nej Nej Grums Svar saknas Nej Svar saknas Svar saknas Hagfors Svar saknas Svar saknas Svar saknas Svar saknas Hammarö Nej Nej Nej Nej Karlstad Ja Ja Ja Nej Kil Ja Nej Nej Nej Kristinehamn Nej Nej Nej Nej Munkfors Nej Nej Nej Nej Storfors Ja Nej Nej Nej Sunne Ja Nej Nej Nej Säffle Nej Nej Nej Nej Torsby Ja Nej Nej Nej Årjäng Svar saknas Nej Nej Nej 2015-04-16 51 Rekommendation: Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • se över och vid behov öka antalet platser i särskilda boenden och demensboenden i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom i respektive kommun eller stadsdel • utveckla demensboenden anpassade för yngre personer, eller samverka med andra kommuner eller stadsdelar kring målgruppen. 2015-04-16 52 Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1) Personcentrerad omvårdnad • Begreppet ”personcentrerad omvårdnad” har fått ett genomslag! • Levnadsberättelser är ett etablerat verktyg vid landets demensboenden, men de bör – hämtas in tidigt (redan innan inflyttning) – samlas in via både formulär och intervjuer • Det finns nästan alltid kontaktpersoner, med uppdrag att samordna den enskildes personliga omvårdnad och service • De flesta demensboendena (minst 75 %) är småskaliga, d.v.s. 10 platser eller färre • Bemanningen är inte alltid tillräcklig. 2015-04-16 55 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • personalen i både ordinärt och särskilt boende arbetar aktivt med att tidigt inhämta den enskildes levnadsberättelse och beakta denna när det dagliga vården och omsorgen planeras och genomförs • kommuner och stadsdelar som har demensboenden som inte är småskaliga – och särskilt de som har mer än tio platser – ser över storleken på enheterna i relation till möjligheterna att erbjuda en personcentrerad omvårdnad • se över bemanningen vid kommunens särskilda boenden för att bedöma om den är tillräcklig. 2015-04-16 56 Utbildning och handledning Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. 2015-04-16 58 Utbildning, resultat • Mer än fyra av fem inom SÄBO har adekvat utbildning • Vid hälften av demensboendena finns personal med en längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot demens • Stora utbildningssatsningar har genomförts – men viktigt att de fortsätter! 2015-04-16 59 Deltagande i Demens ABC 2015-04-16 60 Rekommendation: Utbildningsinsatserna har ökat – men det behövs återkommande utbildning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • bygga upp varaktiga stukturer för regelbundet återkommande utbildningsinsatser, som har en långsiktig inriktning • stimulera personalen att genomgå längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot äldreomsorg och demensvård. 2015-04-16 61 Handledning vid demensboenden • Vid var tredje demensboende har personalen inte fått handledning under det senaste året Andel demensboenden Samtliga Mer än hälften Mindre än hälften Enstaka Ingen 40 17 8 5 30 • Handledningen sker inte regelbundet Andel demensboenden En gång i månaden eller oftare Minst en gång i kvartalet Minst en gång i halvåret Mer sällan än en gång i halvåret 27 24 22 27 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013. 2015-04-16 62 Rekommendation: Fler behöver handledning – och oftare Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • i större utsträckning erbjuda personalen regelbunden handledning. 2015-04-16 63 Stöd till anhöriga Stöd till anhöriga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) • erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) • erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) • erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3) 2015-04-16 65 Primärvårdens initiativ till anhörigstöd 2015-04-16 66 Specialistvårdens initiativ till anhörigstöd 2015-04-16 67 Kommunernas anhörigstöd - riktat till anhöriga till personer med demens Form av anhörigstöd Andel kommuner Avlösning/avlastning 96 Individuellt stöd 93 Anhörigutbildningar 81 Träffpunkter/grupper där man kan möta andra anhöriga 81 Annat (t.ex. friskvårds- eller trivselaktiviteter) 63 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013 2015-04-16 68 Kommunernas anhörigstöd - anpassat för olika målgrupper Målgrupp År 2008, andel År 2013, andel av av kommunerna kommunerna Beteendeförändringar 14 34 8 14 Yngre personer (under 65 år) 25 29 Utvecklingsstörning Annat modersmål än svenska * 6 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, 2008 respektive 2013. * Denna fråga saknades i 2008 års enkät. 2015-04-16 69 Rekommendation: Mer stöd till anhöriga – och anpassat till olika grupper Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att • i större utsträckning ta initiativ till anhörigstöd i samband med demensutredning. Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • utveckla anhörigstöd i form av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, om de inte erbjuder detta • utveckla kombinationsprogram, som innebär att flera olika stödåtgärder till anhöriga erbjuds samtidigt • utveckla anhörigstöd som är anpassat för olika målgrupper, till exempel anhöriga till yngre personer 2015-04-16 med demenssjukdom 70 Dagverksamheter Dagverksamheter Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör • erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2) 2015-04-16 72 Dagverksamhet enbart för personer med demenssjukdom 2015-04-16 73 Riktad dagverksamhet, Värmland Kommun Finns riktad dagverksamhet? Arvika Ja Eda Ja Filipstad Ja Forshaga Ja Grums Nej Hagfors Svar saknas Hammarö Nej Karlstad Nej Kil Nej Kristinehamn Ja Munkfors Nej Storfors Nej Sunne Ja Säffle Ja Torsby Nej Årjäng 2015-04-16 Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013. 74 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom • Jämfört med andra dagverksamheter har de med demensinriktning: • Ett tydligare uppdrag • Tillgång till fler kompetenser, t.ex. sjuksköterska och arbetsterapeut • Mer strukturerad samverkan med t.ex. hemtjänsten • Det saknas målgruppsanpassade dagverksamheter, t.ex. för yngre personer och de med ett annat modersmål än svenska. 2015-04-16 75 Rekommendation: Fler riktade dagverksamheter Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att • utveckla dagverksamheter som enbart riktar sig till personer med demenssjukdom, om detta saknas • se över möjligheterna att utveckla dagverksamheter med inriktning mot yngre personer eller de som har ett annat modersmål än svenska. 2015-04-16 76 Diskussionsfrågor, kommunernas insatser Diskussionsfrågor • Det finns demensteam i de flesta kommuner (11 av 14 som besvarat enkäten), men inte i alla. Varför inte? • Särskild hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom finns bara i tre kommuner (Hammarö, Karlstad och Torsby). Varför inte i övriga kommuner? • Finns det tillräckligt många platser i demensboenden/SÄBO? • Boenden för yngre med demenssjukdom finns bara i Karlstad. Erfarenheter? • Boenden för personer med annat modersmål saknas helt i länet. Finns behov av detta? 2015-04-16 78 Diskussionsfrågor, fortsättning • I ert län är det ovanligt att specialistvården tar initiativ till anhörigstöd (16%). Beror det på bristande rutiner eller på att utbudet av anhörigstöd är otillräckligt? Andra förklaringar? • I hälften av länets kommuner (Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Storfors och Torsby) saknas särskilda dagverksamheter för personer med demenssjukdom. Varför? 2015-04-16 79 Sammanfattning av utvecklingsområden Förbättringsområden, landstingen • Fler personer med demenssjukdom bör utredas • Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården • Skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras • • • • Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Mer jämlik läkemedelsförskrivning Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner 2015-04-16 81 Förbättringsområden, kommunerna • Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner • Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom • Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt • Utbildningsinsatserna har ökat – men det behövs återkommande utbildning • • • • Fler behöver handledning – och oftare Fler riktade dagverksamheter Mer stöd till anhöriga – och anpassat till olika grupper Behoven hos personer från andra länder behöver uppmärksammas 2015-04-16 82 Vad händer nu? Uppdatering av riktlinjerna En förstudie har påbörjats för avgränsa arbetet med uppdateringen av riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom (från 2010). – Vilka är de viktigaste frågorna? – Vilken ny kunskap har tillkommit? – Inom vilka områden har vi stora praxisskillnader? – Vilka områden behöver inte fokuseras på? – Gör man något idag som bör upphöra? De nya riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom beräknas vara klara hösten 2017. Mer information Nationell utvärdering, vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: vera.gustafsson@socialstyrelsen.se Tfn: 075-247 43 20 Uppdatering av nationella riktlinjer Margareta Hedner, Enheten för nationella riktlinjer E-post: margareta.hedner@socialstyrelsen.se Tfn: 075-247 41 18 Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se
© Copyright 2024