BUDGET 2016 - Kristianstad kommun
Det samverkande styrets förslag till BUDGET 2016 och flerårsplan 2017 – 2018 Socialdemokraterna Folkpartiet liberalerna Centerpartiet 2015-09-14 INNEHÅLL POLITISK INRIKTNING…………………………………………………………………. 3 Det samverkande styret……….…………………….…………………………………....4 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR…………………………………………………6 Allmänekonomisk bedömning…………………………………………………………… 7 Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn……………………………………… 7 Ekonomiska förutsättningar för Kristianstads kommun………………………………..8 Budgetförändringar 2016…….………………………………………………………...…9 Viktiga datum ……..……………………..……...........................................................11 STYRNING…………………………………………………………...…………………..12 Utgångspunkter………………………………………………………………………..... 13 Styrmodellen…………………………………………………………………………….. 14 Intern kontroll……………………………………………………………………………..16 Ansvar och befogenheter………………………………………………………………. 16 Styrprocessen…………………………………………………………………………… 17 MÅLSÄTTNINGAR……………………………………………………………………... 19 God ekonomisk hushållning……………………………………………………………. 20 Kommunens övergripande styrkort 2016………………………………………………21 Medborgare…………………………………………………………………………….…22 Utveckling………………………………………………………………………………... 26 Medarbetare……………………………………………………………………………... 29 Ekonomi………………………………………………………………………………….. 32 RÄKENSKAPER……………………………………………………………………….. 35 Resultatbudget…………………………………………………………………………... 38 Balansbudget…………………………………………………………………................ 39 Finansieringsbudget…………………………………………………………………….. 40 Investeringsbudget.……………………………………………………………………...41 POLITISK INRIKTNING Politisk inriktning Budget 2016 och plan 2017-2018 3 POLITISK INRIKTNING Ett nytt år bjuder alltid nya möjligheter men innebär samtidigt en hel del utmaningar. Kristianstads kommun har en positiv befolkningsutveckling och växande företag men fortfarande alldeles för hög arbetslöshet. 10-punktsprogram som får genomslag också 2016. Värderingen om det hållbara samhället genomsyrar arbetet i alla kommunens förvaltningar. Den nya Klimatberedningen är tillsatt och uppdraget är inlett. Kommunens ekonomi visar sammantaget på ett allvarligt ekonomiskt läge. De prognosticerade underskotten för 2015 ligger över budget och den demografiska utvecklingen visar på ökade behov för 2016. Kristianstads vision 2030 ”Vi lyfter tillsammans” har kompletterats med en strategisk färdplan för att göra det möjligt att nå uppställda mål. Det är i grunden mycket positivt att vi är en kommun som växer, vi tar emot fler barn i förskola/skola och vi möter fler äldre i behov av omsorg. Det ställer dock stora krav på att Kristianstad kommun är en kommun som både effektiviserar och utvecklar. Arbetet för fler och växande företag är i allra högsta grad på dagordningen. Samverkan med företagen, Högskolan och Krinova ger varje vecka konkreta avtryck i ett samspel kring etablering, innovation och forskning. Det är också positivt med nya utlovade statsbidrag för särskild skolsatsning, fler utbildningsplatser, fördelning av äldremiljarden och medel till mottagandet av nyanlända men det motsvarar inte kostnadsutvecklingen för de ökande behoven i välfärden. Ett heltäckande Bostadsförsörjningsprogam som ska beskriva och möta behovet av nya bostäder men också framtidens förväntningar ska under hösten remissbehandlas. Inför det nya året möter vi kommunens utmaningar med en ansvarsfull budget som bygger på ett tydligt resultatmål, krav på effektiviseringar men glädjande nog också angelägna prioriteringar till verksamheterna, främst förskola/skola och omsorg. Det snart gångna året 2015 - blev inledningen på ett nytt samverkande styre i Kristianstad. Det blocköverskridande samarbetet mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet utgår från det gemensamma 10-punktsprogram som tecknats för hela mandatperioden. Under året har flera initiativ och beslut redan tagits utifrån de samverkande partiernas Ett nytt Landsbygdsprogram kommer att börja gälla från 2016 och ett landsbygdsråd ska inrättas. Byastämmorna utvecklas med nya former för ökad medborgardialog. En särskild ”Plan för integration och värdigt mottagande” är under utarbetande samtidigt som insatser och arbete pågår för fullt med uppdraget att möta nyanlända på ett sätt som möjliggör en god etablering. Viktiga händelser som bidrar till framgång – är självfallet också allt annat som händer i vår kommun! Kristianstads framgångar på det idrottsliga området med ett eftertraktat SM-guld i handboll kan inte nog beskrivas. Men även inom kulturens område ger inte minst det nya Kulturkvarteret utrymme för rika upplevelser. Budget 2016 och plan 2017-2018 4 POLITISK INRIKTNING På miljöområdet var det glädjande att Kristianstad under året tilldelades utmärkelsen ”Sveriges bästa kommun på klimatanpassning”. Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike firade 10-årsjubileum med medverkan från UNESCO och en rad utåtriktade aktiviteter för besökare. Kristianstad är en kommun som kännetecknas av utveckling, attraktionskraft och inte minst framåtanda. Vi vet betydelsen av detta och vi vill på alla sätt värna denna anda tillsammans med medborgare, studenter, företagare och aktörer i vår omvärld. Ansvaret för verksamhet och ekonomi hör ihop – är en utgångspunkt som varit vägledande i arbetet med framtagande av Budget 2016. Utmaningarna som går att hänföra till sociodemografiska förändringar, att vi blir fler medborgare och att behoven ökar, är mycket stora i vår kommun. I budgeten handlar det om att ytterligare resurser motsvarande 120 mkr behöver tillföras för 2016. Mot denna bakgrund är det helt avgörande med god hushållning. Budget 2016 innehåller därför såväl ett tydligt resultatmål på 1 % samt krav på effektiviseringar med sammantaget 79 mkr. Kostnadsminskningar ska genomföras bland annat för upphandling och konsultuppdrag samt genom effektiv myndighetsutövning och serviceorganisation. Genom denna budgetmodell blir det möjligt att prioritera angelägna områden såsom förskola/skola, äldreomsorg, socialtjänst men också kultur och fritid. Sammantaget tilldelas verksamheterna drygt 70 mkr för 2016. Viktiga investeringar leder kommunen framåt – är en övertygelse som burit fram stora investeringar i vår kommun under hela 2000-talet. Stora beslut som byggande av Arenan, Kulturkvarteret, Naturum och inte minst Rådhuset hade inte varit möjliga utan en bred politisk samsyn. Idag kan vi konstatera att dessa större investeringar bidrar till mervärden för såväl medborgare, företag, föreningsliv som alla våra besökare. Budgeten bygger på en 7-årig investeringsplan som ska uppdateras årligen. För 2016 föreslås investeringarna fastställas till 547 mkr. Investeringsbehoven är stora och prioriteringen för 2016 har inneburit att några angelägna investeringar skjuts längre fram i planen varför kommunstyrelsen återkommer till Kommunfullmäktige med planen från 2017 och framåt. Både antalet barn i förskola och skola samt andelen äldre i omsorgen ökar de kommande åren vilket medför behov av stora investeringar. Ny skola ska byggas på Näsby, nytt kommunalt omsorgsboende planeras för uppförande samtidigt som ett omsorgsboende ska upphandlas i centrala staden. Satsningen på trygghetsboenden i basorterna ska fullföljas. Sommarens händelser med vattenproblem i Everödsområdet visar på ökade behov av investeringar inom Vatten och Avlopp. Vi både bromsar och gasar inför 2016 - i vår kommun möter vi framtiden med en ansvarsfull budget som både effektiviserar och utvecklar! Heléne Fritzon (S) Pierre Månsson (FP) Sven Nilsson (C) Budget 2016 och plan 2017-2018 5 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomiska förutsättningar Budget 2016 och plan 2017-2018 6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänekonomisk bedömning Den sammantagna bilden av den ekonomiska utvecklingen på internationell nivå är relativt oförändrad sedan våren 2015. Världskonjunkturen förbättras successivt men är samtidigt fortsatt känslig för ändrade förutsättningar när det gäller exempelvis energisektorn (olja, gas, el m.m.) eller strukturella problem i de stora ekonomierna. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklats något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år. Även den svenska ekonomin befinner sig i en konjunkturuppgång som, enligt SKL, kommer att plana ut under den senare delen av 2016. Trots den prognostiserade avmattningen så förutser SKL och andra bedömare en stark BNP- utveckling 2016 (3,7 %) jämfört med 2015 (3,1 %). Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn Resultatutvecklingen Kommuner och landsting har uppvisat positiva resultat sedan 2005. Genomsnittet för perioden 2005-2014 för kommunsektorn som helhet motsvarar ett resultat på ca 2,2 procent i förhållande till skatter och bidrag. Prognosen för 2016 och åren därefter är att resultatnivån kommer att sjunka till ca en procent av skatter och statsbidrag. Även om överskotten varit betydande under de senaste åren så finns det förklaringar till det som är av mer tillfällig natur. En stor del av överskotten beror på engångsposter såsom återbetalningar av premier från AFA Försäkring och statligt konjunkturstöd. Till det kan också läggas att skatteunderlagstillväxten i flera år har blivit bättre än förväntat. Under 2015 kommer alla kommuner att få tillbaka inbetalade premier från AFA Försäkring, denna gång för 2004. Det innebär att premierna nu har återbetalats för åren 2004-2011. Från och med 2012 har AGSKL och avgiftsbefrielseförsäkringen haft nollpremie och därför är troligtvis 2015 års återbetalning av AFA-medel den sista. Den exakta innebörden i god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv preciseras inte i kommunallagen, men regeln är uttryck för den princip som funnits sedan lång tid tillbaka, nämligen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den har beslutat om. Det krävs därmed tillräckligt positiva resultat för att kunna garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för att få samma service. Finansiering av kommunal verksamhet Kommunal verksamhet finansieras i huvudsak med skatteintäkter. Dessa står för mer än två tredjedelar av en kommuns totala intäkter. Bidrag från staten står sammantaget för drygt 19 procent av intäkterna. Det är dels generella statsbidrag, som utbetalas lika till alla kommuner som ett bidrag per invånare, dels specialdestinerade statsbidrag, även kallade riktade statsbidrag. Både generella och specialdestinerade statsbidrag är nominellt oförändrade över åren, vilket innebär att de varken räknas upp med prisökningar eller ökar i takt med befolkningen. Det finns inget etablerat regelverk som styr statens beslut om storleken på bidragen och i regel fastställs beloppen under hösten före det år de ska betalas ut. Om inga nya beslut tas är bidragen i bästa fall nominellt oförändrade (det vill säga urholkas i takt med inflationen). Statsbidragen har utvecklats relativt långsamt sedan 2004. I reala termer har de inte ökat alls per invånare i kommunerna, trots Budget 2016 och plan 2017-2018 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR att det tillkommit många nya och utökade uppgifter. Om reducering görs för nya och utökade uppgifter har statsbidragen minskat i reala termer. Den tredje största intäktsposten för kommunerna är taxor och avgiftsintäkter. Under den senaste tioårsperioden har denna andel minskat från 7 procent till mindre än 6 procent. En bidragande orsak till detta är maxtaxor inom barn- och äldreomsorgen. Skatteunderlagstillväxten Tillväxten i skatteunderlaget är väldigt viktigt för kommunernas ekonomiska rörelsefrihet. 2015 och 2016 förutser regeringen en starkare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av arbetade timmar, arbetsmarknadsersättningar och pensionsinkomster. Åren därefter är regeringens tillväxtprognos starkare än SKL:s, då beroende på att regeringen räknar med en större ökning av arbetade timmar. ESV:s prognos visar betydligt svagare skatteunderlagstillväxt än SKL:s för 2016. Det beror främst på att deras bedömning bygger på svagare arbetsmarknad, med lägre ökningstakt för både arbetade timmar och timlön. senaste tio åren ökar behoven med drygt en procent per år under 2013–2017. De största förändringarna är fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre. Samtidigt minskade antalet elever inom gymnasieskolan som allra kraftigast 2014 och börjar öka igen 2016. Den tidigare aviserade minskningen av statsbidragen till följd av den nya gymnasiereformen kvarstår från och med 2016. Utöver ett demografiskt betingat kostnadstryck så tillkommer krav på ökade servicenivåer inom flera verksamheter. Ett exempel på det är Socialstyrelsens arbete med nya föreskrifter för bemanningen på äldreboenden. Snabbt växande investeringar i både kommuner och landsting, bidrar också till kostnadsutvecklingen. Många vatten- och avloppsanläggningar, skolor och simhallar är byggda under perioden 1960-1980 och är nu i behov av kraftiga renoveringar, omeller nybyggnationer. Den höga investeringstakten är en utmaning för sektorn på två sätt, både i form av ökade driftkostnader och genom en ökad skuldbörda. Finansieringsalternativen som står till buds är att låna pengar, sälja anläggningstillgångar eller förbruka eventuella likvida medel. Detta innebär att den höga investeringsnivån även ökar skuldsättningen i sektorn. Årlig procentuell förändring av skatteunderlag enligt olika bedömare 2015 2016 2017 2018 SKL, aug 4,8 5,6 4,3 4,3 ESV, juni 4,7 4,7 4,5 4,5 Ekonomiska förutsättningar för Kristianstads kommun Reg, apr 5,3 5,7 5,3 4,7 Anm: SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Reg (Regeringen), ESV (Ekonomistyrningsverket). I allt väsentligt skiljer sig inte Kristianstads förutsättningar från kommunsektorn i stort. De demografiska utmaningarna är stora liksom behovet av investeringar. Utmaningar och förutsättningar framöver De demografiskt betingade behoven ökar kraftigt i kommunerna. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under de Det som skiljer Kristianstad från flertalet kommuner är resultatutvecklingen. Under åren 2011-2015 var det genomsnittliga resultatet 0,8 % av skatter och statsbidrag vilket kan jämföras med kommunsnittet Budget 2016 och plan 2017-2018 8 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR under motsvarande period som var 2,2 %. I jämförelsen ska också vägas in den skattehöjning som gjordes 2014. varit kopplade till demografiska förändringar, vilket också beaktats i budgetförslaget. Prognos för 2015 Budgeterat resultat för 2015 var i utgångsläget +43,6 mkr, vilket motsvarar 1,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Efter ombudgetering i april så har budgeterat resultat minskats till +32,7 mkr, motsvarande 0,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. En aktuell prognos efter augusti månad pekar på ett helårsresultat på +5,0 mkr eller 0,1 % av skatt och statsbidrag. Investeringar I syfte att skapa långsiktighet och jämnare investeringstakt över tiden arbetar kommunen sedan något år tillbaka med en sjuårig investeringsplan. Avsatta investeringsanslag för det första året utgör anvisad nivå, medan anslagen för år två och framåt utgör planeringsramar som successivt omprövas mot bakgrund av rådande ekonomiska läge och verksamhetsbehov. Enligt den långsiktiga ekonomiska målsättningen ska årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod uppgå till minst 2 procent. Denna målsättning kommer inte att infrias för perioden 2011-2015, utan femårssnittet ser ut att bli ca 0,8 %. Alla fastighetsinvesteringar överstigande 5 mkr kräver kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. Kommunstyrelsen får månatligen rapport om den ekonomiska utvecklingen från nämnderna. Betydande ekonomiska avvikelser prognostiseras för de tre nämnder (BUN, ON och AVN) som har ansvar för mer än 80 % av kommunens budgetmedel och som ansvarar för vård, skola omsorg och stöd. Efter augusti månad är det samlade budgetunderskottet för dessa verksamheter prognostiserat till ca 43 mkr, vilket motsvarar ca 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Demografiska förändringar Precis som för övriga kommuner är de demografiska utmaningarna stora för Kristianstad, utmaningar som har varit kända under relativt lång tid. De senaste åren har det dessutom tillkommit en demografisk utmaning i form av ökande antal nyanlända, liksom fler ensamkommande ungdomar. De statsbidrag som finns för dessa grupper är långsiktigt otillräckliga och dessutom uppstår ”trappstegseffekter” till exempel i form av behov av nya förskolor och skolor. I arbete med budgeten för 2016 har en stor del av de behov som lyfts fram Investeringsbudgeten för 2016 uppgår till 548 mkr (inkl. VA) och finansieras till ungefär hälften med egna medel. Därutöver krävs lånefinansiering. Investeringsplanen för 2017-2022 prövas i särskild ordning. Preliminär LSS-utjämning 2016 SKL har med stöd av SCB, gjort prognos för utfallet i LSS-utjämningen. Enligt beräkningarna för Kristianstad ökar bidraget från 35 till 47 mkr från 2016. Budgetförändringar 2016 Budgetförutsättningar Budgetarbetet för 2016 har haft följande utgångspunkter: - Samtliga nämnder och förvaltningar erhåller full kompensation för löne- och lokalkostnadsökningar (motsvarar ca 100 mkr/år). - SKL:s skatteprognoser och personalkostnadsprognoser - Aktuell pensionskostnadsprognos - Framräknat avskrivningsunderlag utifrån gällande investeringsbudget - I övrigt kända redan beslutade förutsättningar. Budget 2016 och plan 2017-2018 9 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR - Ett budgeterat överskott motsvarande 1 % av skatteintäkter och statsbidrag (+45 mkr) Med dessa utgångspunkter finns ett ekonomiskt utrymme för verksamheterna på ca 64 mkr. Under budgetberedningen har nämnderna framfört behov av nya resurser motsvarande ca 147 mkr, varav ca 120 mkr är av demografisk natur. Sammantaget skapas ett utrymme på 79 mkr. Verksamhetsutrymme För att hantera den stora obalans som finns mellan tillgängliga och begärda medel behöver ytterligare utrymme skapas, vilket enkelt uttryckt görs antingen genom ökade intäkter eller sänkta kostnader. Eftersom skattehöjning inte är aktuellt är möjligheter till intäktshöjningar relativt begränsade och då återstår att minska kostnaderna. Av den anledningen har en generell ramreducering gjorts motsvarande 1 % av bruttokostnaderna, vilket skapar ett budgetutrymme på 54 mkr. För att nämnderna ska kunna hantera ramreduceringen så ges ett antal ”verktyg”. Verktygen består av några uppdrag och möjligheter som ska göra det enklare för nämnderna att minska sina nettokostnader och som sammanfattas i följande tabell: Uppdrag/Åtgärd (”verktyg”) Strategisk inköpsstyrning Myndighetsutövning (ON, AVN) Hemtjänstens organisation Ny utskriftslösning Statsbidrag Utredning om sammanhållen serviceorganisation skilda sysselsättningsskapande insatsen 2013-2015, vilket ger en kostnadsminskning 2016 med 15 mkr som minskar kommunstyrelsens ram. Som en andra åtgärd tillförs utdelning med 10 mkr från det helägda bolaget Kristianstad Kommunföretag AB (KKF). Utdelningen berör inte KKF:s dotterbolag och är temporär. Summa (mkr) 10 10 5 3 - Åtgärder för att skapa verksamhetsutrymme Generell ramreduktion (1 % av kommunens bruttokostnader) Särskilda medel för ökad sysselsättning, upphör Utdelning bolagskoncernen Summa, skapat verksamhetsutrymme 54 15 10 79 Fördelning av verksamhetsutrymme Genom att skapa ytterligare verksamhetsutrymme med de ovan beskrivna åtgärderna blir det totala verksamhetsutrymmet i paritet med de demografiskt betingade behoven. Av tabellen på nästa sida framgår vilken ramreducering varje nämnd får som ett led i att skapa verksamhetsutrymme, men också vilket ökat verksamhetsutrymme som ges samt nettoförändringen för varje nämndsram. En stor del av det utökade verksamhetsutrymmet avser kompensation för väntade demografiska förändringar. Av den anledningen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt uppföljning av verksamheternas volymförändringar under 2016. Utöver den generella ramreduceringen vidtas ytterligare två åtgärder för att skapa utrymme. För det första avslutas den sär- Budget 2016 och plan 2017-2018 10 Mkr EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ramförändring, netto Generell ramreducering Nämnd Fördelning verksamhetsutrymme Ramförändringar 2016 enligt nedan (mkr): Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen/Kommunledningskontoret Kommunstyreslen/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och Välfärdsnämnden Tekniska nämnden, exkl VA Vatten och Avlopp Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden -0,1 -0,0 -2,8 -0,7 -19,6 -15,3 -5,4 -8,4 0 -1,1 -0,5 -0,2 0,3 0,15 0,6 -0,7 65 30 20,0 2,0 4,8 2,0 0,4 0,15 0,2 0,15 -2,2 -1,4 45,4 14,7 14,6 -6,4 4,8 0,9 -0,1 -0,05 TOTALT -54,0 124,7 70,7 Viktiga datum Budgetpropositionen: 21 september Utfall utjämningssystemet: 1 oktober Skatteintäktsprognoser från SKL: 8 oktober och 18 december Vårpropositionen: vecka 18 Budget 2016 och plan 2017-2018 11 STYRNING Styrning Budget 2016 och plan 2017-2018 12 STYRNING Utgångspunkter Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunen och de kommunägda bolagen regleras ytterst av: • Kommunallagen • Aktiebolagslagen • Kommunala redovisningslagen • Bokföringslagen • Årsredovisningslagen Den ekonomiska redovisningen styrs också av rekommendationer/anvisningar från exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Rådet för kommunal redovisning (RKR). Dessutom styrs kommunens verksamheter av en mängd lagar och förordningar inom områden som socialtjänst, skola, energi, miljö etc. Utöver lagar och förordningar finns policies, program, planer, riktlinjer, principer, regler, anvisningar m.m. som reglerar olika verksamheter. Budget 2016 och plan 2017-2018 13 STYRNING Styrmodellen Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. I budgeten fastställer därför kommunfullmäktige de finansiella och verksamhetsmässiga mål som tillsammans är avsedda att säkra en god ekonomisk hushållning. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, d.v.s. Kristianstads kommuns bästa är överordnat verksamhetsmässiga särintressen. Styrning sker genom dialog med inriktning på samsyn och samförstånd. Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Styrmodellen bygger på metoden balanserad styrning, i Kristianstad kallad ”STYRKAN”. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen så är vision, strategisk färdplan med strategiska mål samt perspektiven i styrkort gemensamma delar fastställda av kommunfullmäktige. Mål och indikatorer ska inte vara för många så att helhetssyn och överblickbarhet försvåras. Kommunfullmäktige fastställer årligen, i samband med budgetbeslutet för kommande år, kommunens övergripande styrkort för hela kommunkoncernen. Styrkortet omfattar förutom visionen, strategiska mål, mål och indikatorer i fyra olika perspektiv, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi, som speglar olika dimensioner i verksamheten. Balans mellan dessa perspektiv eftersträvas. Budget 2016 och plan 2017-2018 14 STYRNING Perspektiv i styrkorten: • Medborgare – hur kommuninvånarna med flera intressenter ser på Kristianstads kommun utifrån ett externt perspektiv, hur kommunen uppfyller behov och önskemål, att kommunen gör rätt saker. • Utveckling – hur kommunen bejakar utveckling och förnyelse, uthållighet utifrån vad som sker i omvärlden och inom verksamheterna, hur kommunen rustar för framtiden. • Medarbetare – kommunen i rollen som arbetsgivare, hur kommunen är som arbetsgivare och arbetsplats, på vilket sätt kommunen arbetar, rutiner, processer, förhållningssätt m.m. • Ekonomi – hur kommunen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning, hur kommunen uppfyller kraven på en sund och uthållig ekonomi, hur kommunen använder och förvaltar gemensamma resurser, prisvärdhet, värdeskapande och valuta för pengarna. Visionen är en stark viljeinriktning för hur kommunen vill utvecklas och vad som ska uppnås. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Nuvarande vision antogs av kommunfullmäktige i juni 2014. VISION KRISTIANSTAD 2030 Vi lyfter tillsammans Tillväxt – Tanke – Trivsel Strategisk färdplan har som syfte att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna som kommunen står inför. Den strategiska färdplanen gäller för hela kommunkoncernen och är en gemensam kraftsamling kring fyra målområden. Den innebär också en ökad hållbarhetsambition. Strategiska mål inom varje perspektiv är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan att de strategiska målen har uppfyllts. Från strategiska färdplanens fyra målområden finns från varje strategiskt målområde ett strategiskt mål formulerat. Målen har bäring främst på perspektiven Medborgare och Utveckling. Medborgare • HÄLSA OCH DELAKTIGHET: God, jämlik hälsa och stärkt delaktighet • FRISKA EKOSYSTEM: En rik natur och stärkta ekosystemtjänster Utveckling • BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING: Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande och pulserande stad • ARBETSLIV OCH ATTRAKTIONSKRAFT: En stark arbetsmarknad med växande företag Medarbetare • Friska och nöjda medarbetare • Effektivt arbetssätt Ekonomi • Hållbar ekonomi • God hushållning Målen visar inriktningen som verksamheterna ska fokusera på inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete utifrån sitt produktionsansvar. Samtliga mål ska stödja ett eller flera strategiska mål. Mål ska kopplas till resurser. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna ska de ekonomiska resurserna alltid vara överordnade verksamhetsmålen. Indikatorerna ger vägledning vid bedömning av effekterna för gjorda insatser samt ger svar på graden av måluppfyllelse. Indikatorer är mått som ger direkt återkoppling om kommunen är på rätt väg mot de uppsatta målen, eller inte. Indikatorerna ska dock inte ses som hela sanningen vad gäller värdering av målen. Indikatorerna ska vara konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Budget 2016 och plan 2017-2018 15 STYRNING För alla indikatorer definieras mätmetoder och det målvärde som eftersträvas. Verksamhetsplaner ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja hela styrmodellskedjan som angetts i styrkortet. Uppföljning, analys och utvärdering är av central betydelse i styrmodellen. Kristianstads kommun har nu en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning och utvärdering i delårsrapport och årsredovisning. Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bl.a.: • Långsiktig konsolidering av ekonomin • Skapa utrymme för reinvesteringar • Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet • Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Undantag från grundkravet om att intäkterna ska överstiga kostnaderna får bara göras om det finns synnerliga skäl. Förvaltningsberättelsen i delårsrapport och årsredovisning ska innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Om en avstämning visar på ett negativt resultat ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan. Nämnder och styrelser förutsätts inte bara följa kommunfullmäktiges inriktning och resultatkrav utan förutsätts också följa alla de lagar och regler som påverkar verksamheten. Ekonomin utgör alltid gräns för verksamhetens omfattning. Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget är nämnden skyldig att omgående vidta åtgärder. Ansvaret för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå vilar på respektive förvaltningschef. Om nämnden finner att dessa åtgärder står i strid med kommunfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva dessa åtgärder. Intern kontroll Den interna kontrollen regleras i Reglemente för intern kontroll och är en viktig del av styrningen. I begreppet innefattas hela organisationen och alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har god intern kontroll. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde utifrån en väsentlighets- och riskanalys. Förvaltningschef/VD svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur kontrollen fungerar. Ansvar och befogenheter Decentralisering kräver klara riktlinjer beträffande relationer, ansvar och befogenheter. Dessa regleras i nämndernas reglementen och förvaltningarnas delegationsordningar. Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt nämnder/styrelser att ansvara för att vissa verksamheter blir utförda inom ramen för tilldelade resurser. Uppdraget anges som: • Nettoanslag på varierande anslagsnivåer • Anslag per investeringsprojekt eller som ramanslag för olika investeringsområden • Övergripande styrkort (mål- och resultatstyrning) Budget 2016 och plan 2017-2018 16 STYRNING Kommunfullmäktige bär också det yttersta politiska och ekonomiska ansvaret för verksamheter som bedrivs i de kommunägda bolagen. Ägarinflytandet konkretiseras genom att kommunfullmäktige: • Utser styrelseledamöterna i bolagen • Får ta ställning till frågor av principiell beskaffenhet och andra ärenden av större vikt • Fastställer företagspolicy, ägardirektiv och bolagsordning • Verkar som ägare genom bolagsstämma Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för ledning, samordning och uppsikt av all kommunal verksamhet, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Ansvaret innebär bl.a.: • Lång- och kortsiktig ekonomisk planering • Intern kontroll • Finansiell koncernsamordning • Uppföljning (ekonomi och verksamhet) • Näringspolitiska åtgärder • Omvärldsbevakning/internationella frågor • Räddningstjänst och Civilförsvarsfrågor • Personalmyndighet för förvaltningschefer Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner. Personalutskott (PU) Personalutskottet är kommunens centrala personalmyndighet med ansvar för utveckling av kommunens medarbetare, företagshälsovård och fackliga företrädare. Kostnader för arbetskraft utgör driftbudgetens största enskilda post. Personaldimensionering, lönepolitik, m.m. påverkar i hög grad den kommunala ekonomin varför det finns en stark koppling mellan personalutskott och kommunstyrelse. Kommunledningskontor (KLK) Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelse och personalutskott. Kontorets uppgift är dessutom att erbjuda stöd och service till övriga förvaltningar och bolag. Facknämnder Nämnderna ansvarar för att kommunfullmäktiges uppdrag beträffande ekonomi och verksamhet blir utförda. Nämnden förutsätts tolka fullmäktiges inriktning och resultatkrav för den egna förvaltningen. Förvaltningschef Förvaltningschefen har det yttersta verksamhets- och resultatansvaret inför nämnden samt uppgiften att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. Kommunägda bolag De kommunägda bolagen är instrument för kommunal verksamhet och utgör en del av Kristianstads kommun. Bolagsstyrelsen ansvarar för: • Att av ägaren uppsatta mål infrias • Att rapportering sker till ägaren enligt fastställd planering Styrprocessen Styrprocessen syftar till att få en bättre koppling mellan budget, delårsrapport och bokslut. Detta innebär att bokslutsberedning/ budgetdialog och medelstilldelning tydligt kopplas samman. Uppföljning och analys av det gångna året är utgångspunkten för de ekonomiska ramar som sedan fastställs för det kommande året. Budget 2016 och plan 2017-2018 17 STYRNING Ur nämndernas synvinkel bör ett budgetbeslut fattas så tidigt på året så att de får en rimlig tid att utarbeta sina internbudgetar. Detta i sin tur förutsätter att nämnderna har god kännedom om vilka resurser man har att disponera. 2015 Oktober Kommunfullmäktige fastställer budget 2016 (inkl. kommunens övergripande styrkort 2016) med flerårsplan 2016-2017 samt skattesats 2016. December Sista dag för nämnderna att besluta om internbudget och nämndstyrkort för 2016 är 31 december 2015. Handlingar skickas till kommunstyrelsen för kännedom. 2016 Budgetprocessen under 2016 kommer inte att slås fast förrän innevarande års budgetarbete utvärderats. Årets budgetprocess har inneburit en senareläggning av både arbete och beslut jämfört med tidigare. Utöver budgetarbetet och de kontinuerliga månadsuppföljningarna sker ekonomiprocesserna under 2016 enligt följande schema: Januari Nämnderna utarbetar och beslutar om verksamhetsberättelser 2015 med uppföljning, utvärdering och analys av nämndstyrkort och avstämning mot kommunens övergripande styrkort och mot fullmäktiges mål och riktlinjer i övrigt. Uppföljningarna, utvärderingarna och analyserna ska också ge signaler om förutsättningarna för 2017 och kommande år 2018-2019. Februari/Mars Kommunstyrelsens arbetsutskott har kombinerade boksluts- och budgetöverläggningar med presidier och förvaltningschefer från nämnderna, med utgångspunkt i nämndernas verksamhetsberättelser 2015, nämndstyrkort 2015 och analys av framtida problem och möjligheter. Kommunledningskontoret producerar årsredovisning 2015 som överlämnas till kommunstyrelsen för beslut. Mars/April Kommunfullmäktige beslutar om årsredovisning 2015. Ägardialog genomförs mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och respektive kommunägt bolags presidium och VD. Juli/Augusti Nämnderna utarbetar och beslutar om verksamhetsberättelser i delårsrapporten januari – augusti 2016 med uppföljning, utvärdering och analys av nämndstyrkort och avstämning mot kommunens övergripande styrkort och mot fullmäktiges mål och riktlinjer i övrigt. Delårsrapporten ska innehålla en prognos för helåret 2016. September Kommunledningskontoret producerar delårsrapport januari – augusti 2016 som överlämnas till kommunstyrelsen för beslut. Oktober Kommunfullmäktige beslutar om delårsrapport januari – augusti 2016. December Sista dag för nämnderna att besluta om internbudget och nämndstyrkort för 2017 är 31 december 2016. Handlingar skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Budget 2016 och plan 2017-2018 18 MÅLSÄTTNINGAR Målsättningar Budget 2016 och plan 2017-2018 19 MÅLSÄTTNINGAR God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I denna budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av kommunens övergripande styrkort (se nästa sida), som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen för 2016. I de följande sidorna utvecklas förutsättningarna för måluppfyllelse i kommunens övergripande styrkort uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. Det är en svår uppgift att göra en sammanvägd värdering av huruvida en kommun har god ekonomisk hushållning eller inte under ett specifikt år. Det finns ingen kommunövergripande mall att stödja sig på. Hänsyn ska tas till såväl finansiella som verksamhetsmässiga aspekter. Finansiella resultatmål har funnits under mycket lång tid. Årets resultat, soliditet, skuldsättningsgrad, självfinansieringsgrad och budgetavvikelser m.fl. är ofta kända begrepp och använda sedan länge. Även dessa är ibland ifrågasatta som indikatorer för en god ekonomisk förvaltning bl.a. beroende på i vilken konjunktur ekonomin är i och beroende på vilket utgångsläge en kommun har. Dessutom är det kanske inte ett enskilt år som alltid ska utvärderas utan istället ett längre perspektiv. De verksamhetsmässiga resultatmålen är ännu svårare att värdera mot god ekonomisk hushållning. Nyckelorden är kvalitet, effektivitet och kundnytta som alla är besvärliga att mäta på ett objektivt och rättvist sätt. I Kristianstads kommun har ansatsen varit att använda styrmodellen balanserad styrning, med strategiska mål, mål och indikatorer för de fyra perspektiven i kommunens övergripande styrkort, för att följas upp och värdera god ekonomisk hushållning i delårsrapport och i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Mål och indikatorer ska i den bästa av världar vara konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Kristianstads kommun har valt att möta värdering av god ekonomisk hushållning och de nämnda kraven med att ge varje indikator (27 st.) indikatorvärden i olika mätintervall som färgsätter indikatorn med grön markering för uppfylld nivå, gul för delvis uppfylld nivå eller röd för ej uppfylld nivå. Det är en utmaning att så långt i förväg sätta dessa indikatorvärden. Ambitionsnivån sätts under 2015, även om det finns ytterligare mätningar med okänt resultat mellan tidpunkterna för målsättning och den slutliga mättidpunkten vid årets slut 2016. Vid uppföljning och rapportering av indikatorernas nivåer görs sedan en värdering och färgsättning även av målen (12 st.) i kommunens övergripande styrkort. Målen är inte lika konkreta som indikatorerna och därför svårare att värdera. Utöver vad indikatorerna indikerar kan målen även innefatta ett visst mått av subjektiv bedömning om det t.ex. gjorts stora framsteg inom ramen för ett specifikt mål på annat än vad indikatorerna handlar om. Nämndstyrkorten är också en bra källa för rättvis bedömning av målens färgsättning. Samma ansats med färgsättning görs för de fyra perspektiven och slutligen görs en värdering av god ekonomisk hushållning 2016 för kommunen i sin helhet. Budget 2016 och plan 2017-2018 20 MÅLSÄTTNINGAR Kommunens övergripande styrkort 2016 Strategiska mål i Mål fyra perspektiv Medborgare VISION KRISTIANSTAD 2030 Vi lyfter tillsammans Strategisk färdplan: HÄLSA OCH DELAKTIGHET: * God, jämlik hälsa och stärkt delaktighet FRISKA EKOSYSTEM: * En rik natur och stärkta ekosystemtjänster Utveckling Strategisk färdplan: BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING: * Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande och pulserande stad ARBETSLIV OCH ATTRAKTIONSKRAFT: * En stark arbetsmarknad med växande företag Medarbetare * Friska och nöjda medarbetare * Effektivt arbetssätt Ekonomi * Hållbar ekonomi * God hushållning Indikatorer Nöjda och stolta medborgare Ranking bästa boendekommun Nöjd-Medborgar-Index Ökad utbildningsnivå Gymnasiebehörighet Andel med gymnasieexamen Aktiva och trygga medborgare Nöjd-Region-Index Trygghets-Index Andel invånare med försörjningsstöd Barnkonventionen Information och service med hög tillgänglighet Nöjd-Inflytande-Index Bemötande-/Tillgänglighets-Index Informations-/Öppenhets-Index Aktiva insatser för hållbar miljö Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Växande Kristianstad Invånarförändring Arbetslöshet God företagsamhet Nöjt-Näringslivs-Index Handelsindex Förbättrad infrastruktur Bostadsbyggande Bredbandsutveckling God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro Nöjd-Medarbetar-Index Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Medarbetarskaps-Index Ledarskaps-Index Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Nämndernas samlade driftbudgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat resultat Genomförandegrad av investeringarna Ekonomisk kontroll över tiden Budget 2016 och plan 2017-2018 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod 21 MÅLSÄTTNINGAR Medborgare Kristianstads kommuns målsättning är att både medborgarna och miljön ska må bra. Kristianstads medborgare ska känna sig nöjda och trygga och veta att de av sin kommun får effektiv service och information med god tillgänglighet. Satsningarna inom utbildningsområdet fortsätter, liksom insatserna för en hållbar miljö i klimatkommunen Kristianstad. Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike ska fortsätta utvecklas som ett mönsterområde som gynnar både naturen och människan. Målsättning Strategiska mål för medborgarperspektivet är enligt strategisk färdplan: * HÄLSA OCH DELAKTIGHET: God, jämlik hälsa och stärkt delaktighet * FRISKA EKOSYSTEM: En rik natur och stärkta ekosystemtjänster Mål Indikator Ranking bästa boendekommun Nöjda och stolta medborgare Nöjd-Medborgar-Index Gymnasiebehörighet Ökad utbildningsnivå Andel med gymnasieexamen Indikatorvärden Ranking 2015: 54 (ung 55, äldre 20, familj 150, arbeta 48, fundamenta 47) Ranking 2014: 46 (ung 46, äldre17, familj 135, arbeta 59, fundamenta 38) 40 plats eller bättre mellan 41 till 55 plats 56 plats eller sämre Värde 2014: 55 (2012: 54) Kommunsnitt 2014: 54 (2012: 54) över kommunsnitt 2016 55 eller över, men inte över kommunsnitt under 55, om det inte är över kommunsnitt Värde 2015 yrkesprogr: 84,7 %* (2014: 87,8 %*) Riket 2015 yrkesprogr: i.u* (2014: 87,5 %*) Värde 2015 est: 83,5 %* (2014: 87,1 %*) Riket 2015 est: i.u* (2014: 86,4 %*) Värde 2015 ek/hum/sv: 80,7 %* (2014: 84,6 %*) Riket 2015 ek/hum/sv: i.u* (2014: 84,7 %*) Värde 2015 nv, tekn: 80,2 %* (2014: 82,8 %*) Riket 2015 nv, tekn: i.u* (2014: 83,2 %*) Kvot sammanlagt 2015: ingen uppgift* Kvot sammanlagt 2014: 100,1 %* av riket *efter sommarskola kvot över rikssnitt 2016* bättre kvot än 2015 men inte över rikssnitt 2016* sämre kvot än 2015 och inte över rikssnitt 2016* Värde 2015 yrkesprogr: 84,7 % (2014: 85,6 %) Rikssnitt 2015 yrkesprogr: i.u (2014: 84,7 %) Värde 2015 högskoleförb: 87,6 % (2014: 91,2 %) Rikssnitt 2015 yrkesprogr: i.u (2014:91,9 %) Kvot sammanlagt 2015: ingen uppgift Kvot sammanlagt 2014: 100,1 % av riket kvot över rikssnitt 2016 bättre kvot än 2015 men inte över rikssnitt 2016 sämre kvot än 2015 och inte över rikssnitt 2016 Budget 2016 och plan 2017-2018 22 MÅLSÄTTNINGAR Mål Indikator Nöjd-Region-Index Trygghets-Index Aktiva och trygga medborgare Andel invånare med försörjningsstöd Barnkonventionen Nöjd-Inflytande-Index Information och service med hög tillgänglighet Bemötande-/ Tillgänglighets-Index Informations-/ Öppenhets-Index Aktiva insatser för hållbar miljö Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Indikatorvärden Värde 2014: 62 (2012: 59) Kommunsnitt 2014: 60 (2012: 61) över kommunsnitt 62 eller över, men inte över kommunsnitt under 62, om det inte är över kommunsnitt Värde 2014: 55 (2012: 49) Kommunsnitt 2014: 61 (2012: 61) över kommunsnitt 55 eller över, men inte över kommunsnitt under 55, om det inte är över kommunsnitt Värde 2014: 6,1 % (2013: 5,8 %) Rikssnitt 2014: 4,2 % (2013: 4,3 %) Skånesnitt 2014: 5,2 % (2013: 5,1 %) under Skånesnitt 2015 för 2016 Under värde 2014 men över Skånesnitt 2015 för 2016 över värde 2014 för 2016 Uppnått genomförande enligt tidplan och aktiviteter i genomförandestrategin genomförandegrad 75 % eller mer genomförandegrad mellan 50 % och 74 % genomförandegrad under 50 % Värde 2014: 38 (2012: 37) Kommunsnitt 2014: 40 (2012: 40) över kommunsnitt 38 eller över, men inte över kommunsnitt under 38, om det inte är över kommunsnitt Värde 2014: 53 (2012: 52) Kommunsnitt 2014: 56 (2012: 57) över kommunsnitt 53 eller över, men inte över kommunsnitt under 53, om det inte är över kommunsnitt Värde 2014: 53 (2012: 52) Kommunsnitt 2014: 54 (2012: 54) över kommunsnitt 53 eller över, men inte över kommunsnitt under 53, om det inte är över kommunsnitt Värde 2014: 87 % (2013: 86 %, 2012: 85 %) 88 % eller högre 87 % 86 % eller lägre Nöjda medborgare Kristianstads geografi med korta avstånd mellan stad, basorter, landsbygd och natur ger förutsättningar för ett gott boende, givande möten och varierade upplevelser. Målet är att kommunens medborgare ska må bra, trivas och kännas sig stolta och nöjda. Undersökningar visar att invånarna i Kristianstads kommun trivs ganska bra Budget 2016 och plan 2017-2018 23 MÅLSÄTTNINGAR med den plats där de har valt att bo och leva, men det finns också sådant som kan göras bättre. En rad satsningar har de senaste åren gjorts och fler ska genomföras för att Kristianstad ska bli ännu mer attraktivt och för att medborgarna ska känna större delaktighet. Ökad utbildningsnivå I kommunen pågår ett flerårigt mångmiljonprojekt med att rusta upp skolor för att ge en god studiemiljö som främjar modern pedagogik. Flera skolor är ombyggda och utbyggda till nyskick. En långsiktig lösning för skolorna i de centrala delarna av Kristianstad och i Åhus behöver genomföras, och närmast på tur för förändring står skolsituationen på Näsby. Trygghet är ett viktigt ledord i kommunens verksamhet. Kommunens omsorg, stöd och service ska kännas trygg för den som behöver hjälp på grund av ålder, funktionsnedsättning eller en utsatt situation. Det förebyggande arbete som kommunens räddningstjänst gör för att förhindra olyckor, bränder och översvämningar ökar tryggheten för medborgarna. Om olyckor ändå sker, har räddningstjänsten god beredskap för att rädda liv och egendom. Insatser för att motverka brott, motverka droger och öka tryggheten bedrivs kontinuerligt i det lokala brottsförebyggande rådet. Information och service med hög tillgänglighet Insatser görs på alla skolans nivåer för att förbättra studieresultaten och öka antalet elever med gymnasie- och högskolebehörighet. Öppenhet, effektivitet och tillgänglighet ska genomsyra kommunens verksamhet. Ambitionen är att hålla en hög servicenivå i kommunens verksamheter. De senaste åren har fler sökt sig till högre utbildning och Kristianstads kommun fortsätter samverka med Högskolan Kristianstad och studentkåren för att skapa en attraktiv studieort. En höjd utbildningsnivå och ökad kompetens stärker Kristianstads konkurrensmöjligheter. Att kommunens förvaltningar nu har samlats i två lättillgängliga kommunhus, Rådhus Skåne och Östra kommunhuset, underlättar både för administrationerna och för den som har ärenden till kommunorganisationen. De nya lokalerna bejakar effektiva arbetssätt genom effektiv myndighetsutövning och medborgarservice. Aktiva och trygga medborgare Aktiva och engagerade invånare är viktiga för kommunens utveckling. Kommunen stödjer på flera sätt kultur- och föreningslivet för att främja folkhälsa, social gemenskap och integration Kristianstad Arena, naturum Vattenriket, Kulturkvarteret, Kulturhuset Barbacka och det nya Bockatorpet är satsningar som har skapat förutsättningar för goda idrotts-, kultur- och naturupplevelser som kan berika fritiden och stärka hälsan. Ett utvecklat idrottsområde på Söder och ett nytt badhus blir tillskott framöver. Medborgare och företagare har fått en enklare och effektivare väg in i kommunen via medborgarcenter i Rådhus Skåne. Verksamheten vässas vidare med målet att alla smidigt ska kunna få korrekt information, rådgivning, vägledning och hjälp med ansökningar och beslut via webb, telefon eller personligt besök i kommunen. En ny webbplats med fler tjänster för självservice är under utveckling. Budget 2016 och plan 2017-2018 24 MÅLSÄTTNINGAR Aktiva insatser för hållbar miljö Med målsättningen att skapa en god livsmiljö, arbetar Kristianstads kommun aktivt med miljö- och klimatfrågor. Kristianstads lokala miljömål handlar både om att skapa en bättre miljö i kommunen och om att minska kommunens andel av gränsöverskridande utsläpp med global betydelse. Det yttersta målet är att bli en fossil- bränslefri kommun. Därför driver kommunen flera energiprojekt och satsar på biogas som drivmedel och energikälla. Ett omfattande naturvårdsarbete bedrivs inom ramen för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike för att skydda, utveckla och främja ett hållbart utnyttjande av natur- och kulturhistoriska värden. Budget 2016 och plan 2017-2018 25 MÅLSÄTTNINGAR Utveckling Kristianstad är en del av en orolig värld. De flyktingar som strömmar från jordens krigsområden, de utsläpp som hotar natur och klimat och de svängningar som skakar om den globala ekonomin påverkar även oss. Staden Kristianstad grundades som ett försvarsfäste i en krigshärjad bygd, men har under århundradena utvecklats till en trivsam plats där människor kan leva, bo och verka. Utvecklingen fortsätter efter de första fyra hundra åren in i en ny period av stadens och kommunens historia. Som ett avstamp i utvecklingen antog fullmäktige under jubileumsåret en vision som ger riktningen för hur kommunen ska lyfta mot vidare höjder. Ledorden är tillväxt, tanke och trivsel. Tillväxt är Kristianstads ambition som motor i vår region. Vi ska vara en attraktiv ort som drar till sig människor, kompetens och idéer. Fokus under den kommande perioden är att skapa långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande kring en pulserande stad och bidra till en stark arbetsmarknad med växande företag. Målsättning Strategier för utvecklingsperspektivet är: * BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING: Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande och pulserande stad * ARBETSLIV OCH ATTRAKTIONSKRAFT: En stark arbetsmarknad med växande företag Mål Indikatorer Invånarförändring Växande Kristianstad Arbetslöshet Indikatorvärden Värde 2014: 81 826 = +817 = +1,01 % (Värde 2013: 81 009 = +502 = +0,61 %) ökning +0,8 % eller högre ökning mellan +0,5 % och +0,8 % ökning lägre än +0,5 % Värde 2014: 8,6 % (öa 3,8 % + p 4,8 %) Värde 2013: 9,2 % (öa 4,1 % + p 5,1 %) Skånesnitt 2014: 7,7 % (öa 4,1 % + p 3,6 %) Skånesnitt 2013: 7,8 % (öa 4,2 % + p 3,6 %) Rikssnitt 2014: 6,3 % (öa 3,4 % + p 2,9 %) Rikssnitt 2013: 6,7 % (öa 3,6 % + p 3,1 %) under Skånesnitt mellan Skånesnitt och Skånesnitt + 0,5 %-enhet högre än Skånesnitt + 0,5 %-enhet Budget 2016 och plan 2017-2018 26 MÅLSÄTTNINGAR Mål Indikatorer Nöjt-Näringslivs-Index God företagsamhet Handelsindex Bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Bredbandsutveckling Växande Kristianstad För att skatteunderlaget och välfärden ska säkras för framtiden behöver kommunens befolkning växa. Ett växande Kristianstad är därför ett mål för allt utvecklingsarbete i Kristianstads kommun. De stora byggprojekten i centrum ska bidra till att skapa en attraktiv stad för invånare, inflyttare och besökare. Kristianstad har ökat sin befolkning stadigt de senaste åren. Den positiva utvecklingen har fortsatt även sedan gränsen 80 000 invånare passerades 2012 och befolkningen är nu mer än 82 000. Visionen om tillväxt i Kristianstad innefattar inte enbart befolkningen. Den innehåller också en strävan efter tillväxt av idéer, kompetenser, kreativitet och resurser. I det Indikatorvärden Värde 2015: ranking i.u (2014: 142, 2013: 152, 2012: 174, 2011: 156, 2010: 183, 2009: 149) 99 eller bättre mellan 100 och 142 142 eller sämre Värde 2014: Totalt: 110 (Sällan 121, Daglig 99) Värde 2013: Totalt: 111 (Sällan 123, Daglig 99) Värde 2012: Totalt: 111 (Sällan 123, Daglig 100) Värde 2011: Totalt: 108 (Sällan 115, Daglig 101) 112 eller högre 2015 för 2016 mellan 111 - 108 2015 för 2016 107 eller lägre 2015 för 2016 Värde 2014: 146 färdigställda lägenheter (49 flerbostadshus, 97 småhus) Värde 2013: 159 färdigställda lägenheter (57 flerbostadshus, 102 småhus) fler än 250 färdigställda lgh 2015 för 2016 mellan 200 och 250 färdigställda lgh 2015 för 2016 färre än 200 färdigställda lgh 2015 för 2016 Värde 2014: 39,85 % möjlighet >100 Mbit/s Värde 2013: 36,37 % möjlighet >100 Mbit/s Skåne 2014: 51,22 % möjlighet >100 Mbit/s Skåne 2013: 47,08 % möjlighet >100 Mbit/s 44 % eller högre 2015 för 2016 mellan 42 % och 43 % 2015 för 2016 lägre än 42 % 2015 för 2016 sammanhanget är Högskolan Kristianstad en viktig motor. Ett gott samarbete mellan kommunen och högskolan ger utvecklingsmöjligheter och tryggar kompetensförsörjningen i regionen. Arbetsmarknaden är kärv, särskilt för ungdomar, och det krävs aktiva insatser för att fler ska komma i arbete. Aktörer från det privata, offentliga och civila samhället behöver mötas och samverka i nya kombinationer för ett klimat där delaktighet, idéer, kreativitet och innovationer står i fokus God företagssamhet Kommunens strävan är att förbättra företagsklimatet i nära samverkan med näringslivet. Arbetet går ut på att skapa goda förutsättningar och underlätta företagande och företagsetablering i kommunen. Med Budget 2016 och plan 2017-2018 27 MÅLSÄTTNINGAR ett arbetsliv som kännetecknas av kreativitet och innovation i arbetslivet går det lättare att upptäcka nya affärsmöjligheter för det lokala näringslivet. Med en framgångsrik matchning mellan människor och arbetsliv kan fler unga och utlandsfödda komma i arbete. släppen av fossila bränslen och bromsa klimatförändringarna. Goda kommunikationer med andra delar av Skåne gör att fler kan flytta till Kristianstad och arbetspendla till andra orter. Goda väg-, järnvägs-, flygoch hamnförbindelser är också viktiga för näringslivets utveckling. Högskolan Kristianstad, Krinova Incubator & Science Park och de omgivande kommunerna är viktiga samarbetsparter i tillväxtarbetet. Bostadsbyggandet i kommunen behöver få bättre fart. Här finns redan ett varierat bostadsutbud med god standard till rimliga priser, men för att möta den demografiska utvecklingen och främja befolkningstillväxten behövs ännu fler, småhus, flerfamiljsbostäder och trygghetsboenden både i centrum och i basorterna. Förbättrad infrastruktur En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig faktor i ambitionen att minska ut- Budget 2016 och plan 2017-2018 28 MÅLSÄTTNINGAR Medarbetare Kristianstads kommun vill vara en bra och lyhörd arbetsgivare som i samspel med medarbetarna utvecklar kommunens arbetsplatser, där det goda arbetet står i centrum. I en ständigt föränderlig omvärld är kommunens personalpolitik viktig i arbetet med utveckling och anpassning av verksamheterna. Kristianstads kommun är av uppfattningen att en god arbetsmiljö är en miljö som kännetecknas av arbetsglädje och där samtliga medarbetares resurser tas tillvara och utvecklas, i syfte att ge den service som våra kommuninnevånare förväntar sig. En god arbetsmiljö är hälsofrämjande, bidrar till att verksamhetens mål uppnås, ökar kommunens möjlighet att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Målsättning Strategiska mål för medarbetarperspektivet är: * Friska och nöjda medarbetare * Effektivt arbetssätt Mål Indikatorer Sjukfrånvaro God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Nöjd-Medarbetar-Index Medarbetarskaps-Index Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Ledarskaps-Index Indikatorvärden Värde 2014: 20,0 kalenderdagar per medarbetare (2013: 17,5, 2012: 16,2, 2011: 15,3, 2010: 15,7 15,0 dagar eller färre mellan 15,1 - 16,9 dagar 17,0 dagar eller fler Värde 2014: 4,67 (2012: 4,57) sexgradig skala 4,65 eller högre mellan 4,40 och 4,64 4,39 eller lägre Värde 2014: 4,66 (2012: 4,55) sexgradig skala 4,65 eller högre mellan 4,40 och 4,64 4,39 eller lägre Värde 2014: 4,73 (2012: 4,68) sexgradig skala 4,70 eller högre mellan 4,50 och 4,69 4,49 eller lägre God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro Nöjd-Medarbetar-Index 2014 ökade kommunens totala sjukfrånvaro med två och en halv kalenderdag och hamnade på 20,0 kalenderdagar per medarbetare. Målsättningen för sjukfrånvaron är att den hamnar på högst 15,0 kalenderdagar per tillsvidareanställd medarbetare och år. Kommunens totala Nöjd-Medarbetar-Index ökade 2014 med 0,1 jämfört med föregående enkät 2012. Målet indikeras som uppfyllt om resultatet 2016 ligger på 4,65 eller högre. Budget 2016 och plan 2018-2019 29 MÅLSÄTTNINGAR Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Medarbetarskaps-Index Index om Medarbetarskap fick värdet 4,66 2014 vilket var en ökning i jämförelse med 2012 års värde 4,35. För 2016 indikeras målet tillfredsställande om nivån blir 4,65 eller högre. Ledarskaps-Index Ledarskaps-Index ökade med 0,05 mellan mättillfällena 2012 och 2014. Med kommunens fortsatta ledarskapssatsningar anses ett värde på 4,7 eller högre för 2016 indikera uppfylld nivå. Friska och nöjda medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Arbetet med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats är komplext och mångfacetterat, samtidigt som det kan vara svårt att mäta direkt vad en insats ger för resultat. För att säkerställa att SAM, likabehandling och samverkan är en naturlig del av verksamheten i Kristianstads kommun kommer fortsatta insatser på området att genomföras. Som ett exempel på insatser kan nämnas en hälsoutbildning som erbjuds chefer och hälsoinspiratörer/hälsoombud i syfte att ge kunskap och verktyg för att kunna skapa strategier för ett hälsofrämjande förhållningssätt. Arbete pågår som syftar till att öka kunskapen hos chefer och medarbetare om psykisk hälsa/ohälsa i förhållande till arbetslivet. Hur främjas den psykiska hälsan och hur hanteras situationer som kan uppstå när medarbetare mår psykiskt dåligt, är några av områdena som behandlas. Medarbetarenkäten Under hösten 2016 kommer medarbetarenkäten att genomföras för tredje gången med samma utformning och innehåll. Enkäten har fokus på upplevelsen av arbetet, arbetsplatsen samt hälsa kopplat till arbetet. 2014 besvarade 5 458 medarbetare enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 84,6 procent. Värdet för NöjdMedarbetar-Index blev 4,67 av maximalt 6. Medarbetarenkäten tar temperaturen på arbetsgruppens och organisationens tillstånd utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Oro inför förändrat arbetssätt, förändringar i arbetsmiljön och risk för eventuella nerdragningar i verksamhet kan få genomslag i resultatet 2016. Hälsa - frisktal Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen medarbetare med tillsvidareanställning i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. 2014 ökade kommunens totala frisktal med knappt två procentenheter till 59 %. De tre föregående åren, före 2013, har frisktalet landat runt 61-62 %. Sjukskrivningar Sjukskrivningarna ökade med två och en halv kalenderdagar 2014 och hamnade på 20,0 kalenderdagar per medarbetare. De korta sjukskrivningarna under 14 dagar minskade från 5,3 dagar till 4,9 dagar. De längre var oförändrade, 3,6 dagar och de långa sjukskrivningarna över 90 dagar ökade med 2,9 dagar till 11,5 kalenderdagar. Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan en tredjedel av kommunens medarbetare och påverkar den totala sjukfrånvaron markant. Under 2014 ökade sjukfrånvaron för denna grupp med över fyra kalenderdagar. En rimlig nivå på sjukfrånvaron för en organisation i kommunens storlek ligger på 15 sjukdagar per tillsvidareanställd och år. Effektivt arbetssätt Bemanning och volym Förändring av elevunderlag, fler externa utförare av tjänster och det rådande ansträngda ekonomiska läget kan komma att förändra bemanningen även framöver, Budget 2016 och plan 2018-2019 30 MÅLSÄTTNINGAR både till antalet medarbetare och för typen av anställningsform. Sysselsättningsgrader I enlighet med övergripande policy avseende önskad sysselsättningsgrad för kommunens anställda ska medarbetarna så långt som möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgraden som önskas. Den kommunövergripande inventeringen i för 2014 visade att 98 % av medarbetarna är nöjda med sin sysselsättningsgrad. Den faktiska sysselsättningsgraden 2014 var 93,0 % vilket var en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2013. Utifrån den politiska plattformen för mandatperioden 2014-2018 startar projektet ”Heltid för alla” under hösten 2015. Målsättningen är att heltidsanställningar i Kristianstads kommun ska vara en norm och deltid en möjlighet för de som så önskar. Projektet inleds med en förstudie för att klargöra prioriteringar och frågeställningar. Underlaget i förstudien ska ligga till grund för införandeprocessen som beräknas påbörjas under januari 2016. En inventering av delade turer i kommunens förvaltningar kommer att genomföras under hösten 2015. Handlingsplan för att avskaffa delade turer ska tas fram av de förvaltningar som är berörda. Kompetensutveckling Arbetet med kompetensutveckling pågår kontinuerligt. Kompetensutveckling handlar om att ta tillvara på och vidareutveckla de medarbetare som redan finns i organisationen. Varje förvaltning arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för sina medarbetare. För Kristianstads kommun kommer det framöver att genomföras utbildningsinsatser för medarbetare bl.a. en utbildning för handledare på arbetsplatser med deltagare i arbetsmarknadsåtgärder och en bemötandeutbildning. Kommunens gemensamma insatser på kompetensområdet kommer även för 2016 ha fokus på ledarutvecklingsprogrammen för såväl chefer som medarbetare som är potentiella ledare. Likabehandling Implementering av riktlinjer för likabehandling och likabehandlingsplan 20132015 pågår kontinuerligt. Likabehandlingsplanen fokuserar på områdena: arbetsförhållanden, rekrytering, lön, kompetensutveckling, föräldraskap samt trakasserier och kränkande särbehandling. Målet är att likabehandlingsarbetet ska bli en mer naturlig del av det dagliga arbetet och integreras tydligare i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med likabehandling under 2016 kommer att vara inriktat på fortsatt stärka ett aktivt arbete med likabehandling. Under hösten 2015 påbörjas arbetet med att se över nu gällande likabehandlingsplan. En reviderad likabehandlingsplan ska upprättas och fastställas under våren 2016. Likabehandling ingår även som en del i kommunens båda ledarutvecklingsprogram. Som tidigare ingår ett verktyg om jämställdhet men temat ingår även i övriga verktyg för att chefer i organisationen ges nödvändiga kunskaper inom området. Rekrytering/kompetensförsörjning Kristianstad kommuns möjlighet att attrahera och behålla personal med rätt kompetens för arbetet påverkar den service som erbjuds medborgarna. Tillgången på arbetskraft varierar mellan olika yrken där individers val av utbildning och förändringar i omvärlden är två påverkande faktorer. I likhet med flera andra kommuner i Sverige arbetar Kristianstads kommun strategiskt med att marknadsföra den kommunala sektorn, med alla dess olika yrken. Upplevs Kristianstads kommun som ett starkt varumärke och en attraktiv arbetsgivare är det en fördel för att locka potentiella medarbetare och behålla de befintliga talangerna. Budget 2016 och plan 2018-2019 31 MÅLSÄTTNINGAR Ekonomi Bedömningen av den finansiella situationen grundar sig på flera aspekter, där det ekonomiska resultatet är en utgångspunkt. Andra lika viktiga aspekter är kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kommunens förmåga att styra och kontrollera utvecklingen av den kommunala verksamheten. Målsättning Strategier för ekonomiperspektivet är: * Hållbar ekonomi * God hushållning Mål Indikatorer Indikatorvärden Nämndernas samlade drift budgetföljsamhet Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Avvikelse mot budgeterat årets resultat Genomförandegrad av investeringarna Ekonomisk kontroll över tiden Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod Självfinansiering av investeringar över en rullande 5-årsperiod För att styra den ekonomiska utvecklingen i rätt riktning finns såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för ekonomiperspektivet i kommunens övergripande styrkort. De kortsiktiga målen är anpassade till den rådande konjunkturen och de aktuella kommunalekonomiska förutsättningarna, medan de långsiktiga målen utgör riktvärden för en hållbar ekonomisk utveckling över tiden. Värde 2014: -15,0 mkr (2013: -21,1 mkr, 2012: -58,8 mkr, 2011: -18,0 mkr) positiv budgetavvikelse mellan 0 och -10 mkr sämre än -10 mkr Värde 2014: +2,8 mkr (2013: +35,7 mkr, 2012: +50,5 mkr, 2011: -9,9 mkr) positiv budgetavvikelse mellan 0 och -15 mkr med uppfyllt balanskrav sämre än -15 mkr Värde 2014: 89 % (2013: 95 %, 2012: 85 %, 2011: 75 %, 2010: 69 %) 85 % eller högre mellan 70 % och 84 % lägre än 70 % Värde 2010-2014: 1,5 % (2009-2013: 1,8 %, 2008-2012: 1,7 %, 2007-2011: 1,9 %) 1 % eller högre mellan 0,6 % och 0,9 % lägre än 0,6 % Värde 2010-2014: 48,6 % (2009-2013: 57,9 %) 50 % eller högre mellan 45 % och 49 % lägre än 45 % Resultat och kapacitet Resultatbudget I budget 2015 uppgår resultatet för kommunen till +32,7 mkr. För 2016 är det budgeterade resultatet +45,0 mkr, vilket motsvarar en procent av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens ekonomiska resultat under senaste femårsperioden har Budget 2016 och plan 2017-2018 32 MÅLSÄTTNINGAR legat på ungefär motsvarande procentuella nivå. Den globala finanskrisen och ökade behov utifrån demografiska förändringar, understryker vikten av att ha en handlingsberedskap för att bibehålla en ekonomi i balans. Dessa frågor måste fortlöpande ägnas stor uppmärksamhet och förändrade konjunkturscenarier måste vara en realitet i såväl ekonomi- som verksamhetsplanering. Det omfattande investeringsprogram som nu genomförs ger betydande effekter i driftekonomin. Nämnderna får 2016 ett effektiviseringskrav på 54 mkr, men tillförs också ca 125 mkr. Anslag för kommande löneförhandlingar fördelas till respektive verksamhetsområde efter avslutade förhandlingar. I konsekvens med att det generella statsbidraget inte indexuppräknas görs inte någon generell indexering av anslag till olika verksamheter som kompensation för kostnadsfördyringar. Volymförändringar och kostnadsökningar för köpta tjänster ska hanteras inom de ramförstärkningar som omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt arbete och välfärdsnämnden tilldelats. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden påförs verksamheten med 2,5 procent år 2016. Avskrivningar görs med 2-33 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Under anslaget för senare fördelning har på finansförvaltningen avsatts medel för att bl.a. täcka budgetreglering av resultat för lokala löneförhandlingar 2016, anslag för budgetreglering av externa fastighetskostnader, samt övrigt anslag till fullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande. Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt som belastar budget 2016 uppgår till 239 mkr. Kommunen tillämpar från 1998 den s.k. blandmodellen, som är föreskriven i lag som ett minimikrav för kommunens pensionshantering i budget och räkenskaper. Pensionskostnad, som påförs budget och räkenskaper, består av utgående pensioner, d.v.s. utbetalningar för aktuella pensionsfall, särskild löneskatt, pensionsavsättningar enligt kollektivavtal (KAP-KL) samt kalkylmässig ränta på pensionsskuld (ränta på återlån av pensionsmedel). Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att ekonomi- och verksamhetsstyrningen är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är månadsrapporteringen till kommunstyrelsen. Detta har gett goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. Årets resultat För att uppnå god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv krävs att driftresultatet över tiden är så starkt att utrymme ges för reinvesteringar och täckande av pensionsåtaganden. Målsättningen är därför att årets resultat minst ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Minimikravet under enskilt år är kommunallagens balanskrav, d.v.s. att årets intäkter ska överstiga kostnaderna. De formulerade indikatorerna ger möjlighet att under besvärliga konjunkturtider göra avkall på överskottsmålet, men å andra sidan krävs betydligt starkare resultat under övriga år i femårsperioden för att infria den fastlagda ekonomiska målsättningen. Budget 2016 och plan 2017-2018 33 MÅLSÄTTNINGAR Finansiella poster En hög investeringstakt medför att kommunen under den närmaste treårsperioden bedöms upplåna ca 900 mkr. De finansiella kostnaderna (räntor på lån) ökar därmed från 28 mkr till ca 52 mkr år 2018 med de ränteantaganden som görs i dagsläget. Investeringsvolym och självfinansieringsgrad Investeringsramar för nämnder och förvaltningar 2016 uppgår till 547,5 mkr, varav 125 mkr för den taxefinansierade verksamheten (vatten och avlopp). Målsättningen är att investeringsvolymen för den skattefinansierade verksamheten över en femårsperiod skall vara anpassad så att den till en stor del blir självfinansierad. Självfinansieringsgraden beräknas genom att ställa summan av driftresultatet och avskrivningar i relation till investeringsutfallet. Kommunen arbetar med en långsiktig investeringsplan över sju år som är vägledande för prioriteringar framöver. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgår till sammanlagt 4 126 mkr vid ingången av 2015 enligt nedanstående fördelning. Borgensåtaganden (mkr) Kommunala företag Kristianstads Kommunföretag AB AB Kristianstadsbyggen C4 Energi AB Åhus Hamn & Stuveri AB Egna hem Bostadsrättsföreningar Föreningar och organisationer TOTALT 4051,7 697,6 2424,1 780,2 149,8 1,3 69,3 3,8 4 126,1 Nytecknande av borgen sker endast till de kommunala bolagen efter särskilda beslut i kommunfullmäktige. Avsättningar Kommunen har i balansräkningen gjort avsättningar till två olika ändamål, nämligen pensionsavsättning och återställning av Härlövsdeponin. Pensionsavsättningen som uppgår till 50,5 mkr vid ingången av 2015 följer de redovisningsprinciper som överensstämmer med den så kallade blandmodellen. Risk och kontroll Kortfristig betalningsförmåga Den planerade investeringsvolymen 20162018 kräver upplåning i storleksordningen 900 mkr. Kommunens låneskuld uppgår i september 2016 till ca en miljard kronor. Vad gäller återställning av Härlövsdeponin finns en återstående post (2015-01-01) uppgående till 2,5 mkr som en säkerhet för framtida kostnader. Budget 2016 och plan 2017-2018 34 RÄKENSKAPER Räkenskaper Budget 2016 och plan 2017-2018 35 RÄKENSKAPER _______________________________________________________________________________ Resultatbudget RESULTATRÄKNING Alla belopp i tkr BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar not 1 not 2 1 629 310 -5 649 914 -220 316 1 628 310 -5 867 501 -228 492 1 628 310 -5 976 352 -262 397 1 628 310 -6 116 883 -276 054 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER not 3 -4 240 920 -4 467 683 -4 610 439 -4 764 627 Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader not 4 not 5 not 6 not 7 3 221 605 1 038 337 39 500 -25 867 3 394 272 1 100 700 46 800 -29 141 3 540 226 1 122 694 35 000 -40 852 3 692 456 1 139 898 35 000 -54 403 32 655 44 948 46 629 48 324 Extraordinära poster 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 32 655 44 948 46 629 48 324 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER FINANSIELLA NYCKELTAL Eget skatteunderlag (skattekronor) Resultat/Skatteintäkter och statsbidrag (%) Resultat värderat i utdebitering (kr) BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 149 860 158 167 164 969 172 062 0,8 1,0 1,0 1,0 0,2 0,3 0,3 0,3 Självfinansiering årets investeringar (%) 50,1 50,2 51,6 54,2 Soliditet (%) 60,7 58,4 56,3 54,3 Soliditet inklusive pensionsskuld (%) 30,9 31,2 30,7 30,0 Budget 2016 och plan 2017-2018 36 RÄKENSKAPER _______________________________________________________________________________ NOTER Alla belopp i tkr BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisning Realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillg. Exploatering Summa 1 607 310 1 607 310 1 607 310 1 607 310 1 000 1 000 1 000 1 000 21 000 20 000 20 000 20 000 1 629 310 1 628 310 1 628 310 1 628 310 Not 2 Verksamhetens kostnader 5 736 329 5 821 075 5 828 075 5 828 075 Interndebiterade sociala avgifter Verksamhetens kostnader enligt driftredovisning -149 759 -159 159 -164 411 -169 837 Fördelade interna kapitalkostnader -259 815 -274 766 -274 766 -274 766 Förändring semlöneskuld inkl. okompens. övertid Pensionsutbetalningar 7 000 7 000 7 000 7 000 70 147 69 568 67 240 70 019 Förmånsbestämd ålderspension 15 896 5 787 11 428 23 387 Löneskatt på utbet. pen samt avg.best ÅP o FÅP 46 892 46 651 48 764 53 690 -206 Löneskatt på pensionsavsättning -101 -112 -148 Förändring pensionsskuld, årets intjänade -416 -462 -611 -848 Avgiftbestämd ålderspension 107 246 116 938 122 335 127 905 Anslag för senare fördelning 76 495 234 981 331 446 452 464 Summa 5 649 914 5 867 501 5 976 352 6 116 883 8 222 8 572 8 572 8 572 0 0 0 0 Kommunstyrelsen inkl. KLK, överförmyndaren och räddnings 260 274 242 400 242 400 242 400 Tekniska nämnden exkl VA 102 314 99 936 99 936 99 936 Not 3 Verksamhetens nettokostnader Kommunfullmäktige, revisionen, valnämnden Gemensam nämnd VA -4 821 0 0 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 10 829 10 784 10 784 10 784 Byggnadsnämnden 15 053 14 708 14 708 14 708 188 704 191 411 191 411 191 411 1 796 785 1 841 682 1 841 682 1 841 682 388 993 403 493 403 493 403 493 Omsorgsnämnden 1 391 940 1 406 979 1 406 979 1 406 979 Summa nämnder Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Arbete och välfärdsnämnden 4 158 293 4 219 965 4 219 965 4 219 965 Återföring kapitalkostnader -259 815 -274 766 -274 766 -274 766 Återföring personalkostnadspålägg -169 837 -149 759 -159 159 -164 411 Ökning semesterskuld m.m. -44 270 -20 200 -13 200 -13 200 Pensioner 239 664 238 370 249 008 273 947 76 495 234 981 331 446 452 464 4 020 608 4 239 191 4 348 042 4 488 573 220 316 228 492 233 191 245 308 4 240 924 4 467 683 4 581 233 4 733 881 Anslag för senare fördelning Resultat före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Budget 2016 och plan 2017-2018 37 RÄKENSKAPER _______________________________________________________________________________ NOTER, forts Alla belopp i tkr BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 Not 4 Skatteintäkter 3 211 775 3 394 272 3 540 226 Slutavräkning föregående år Egna skatteintäkter 13 070 0 0 0 Delavräkning innevarande år -3 240 0 0 0 3 221 605 3 394 272 3 540 226 3 692 456 819 964 867 111 904 415 943 315 36 269 51 742 52 519 53 302 8 495 8 610 8 739 8 869 Införandebidrag 0 0 0 0 Fastighetsavgift 142 175 146 202 146 202 146 202 -3 163 -19 650 -36 567 -59 883 Summa 3 692 456 Not 5 Generella statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsavgift/ -bidrag LSS-utjämning Summa 34 597 46 685 47 386 48 093 1 038 337 1 100 700 1 122 694 1 139 898 500 10 500 500 500 1 200 500 700 700 Not 6 Finansiella intäkter Utdelningar obligationer/aktier Räntor från likvida medel på bankmedel och plac. Räntor från utlämnade lån och avr kom. bolag 17 000 15 000 13 000 13 000 Borgensavgifter 20 500 20 500 20 500 20 500 Övr finansiella intäkter 300 300 300 300 39 500 46 800 35 000 35 000 25 000 28 000 39 000 52 000 Ränta på pensionsskuldsförändring 586 391 1 102 1 653 Övr finansiella kostnader 281 750 750 750 25 867 29 141 40 852 54 403 Summa Not 7 Finansiella kostnader Räntor på upplåning Summa Budget 2016 och plan 2017-2018 38 RÄKENSKAPER _______________________________________________________________________________ Balansbudget BALANSRÄKNING Alla belopp i tkr BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 5 178 283 5 497 321 5 834 924 6 158 870 Materiella 4 175 283 4 494 321 4 831 924 5 155 870 3 858 183 4 177 221 4 514 824 4 838 770 317 100 317 100 317 100 317 100 1 003 000 1 003 000 1 003 000 1 003 000 varav mark, byggnader och tekn. anl. varav maskiner och inventarier Finansiella Omsättningstillgångar 511 972 489 513 458 882 453 859 Förråd 114 200 114 200 114 200 114 200 Fordringar 340 500 340 500 340 500 340 500 57 272 34 813 4 182 -841 5 690 255 5 986 834 6 293 806 6 612 729 3 452 655 3 497 603 3 544 232 3 592 556 32 655 44 948 46 629 48 324 Avsättningar 53 000 54 631 54 974 55 573 Pensioner o liknande förpliktelser 50 500 54 631 54 974 55 573 2 500 0 0 0 Skulder 2 184 600 2 434 600 2 694 600 2 964 600 Långfristiga 1 321 700 1 571 700 1 831 700 2 101 700 862 900 862 900 862 900 862 900 SUMMA EGET KAP, AVS. O SKULDER 5 690 255 5 986 834 6 293 806 6 612 729 ANSVARSFÖRBINDELSER 5 745 496 5 792 772 5 776 285 5 769 438 Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland 1 691 596 1 629 772 1 613 285 1 606 438 4 053 900 4 163 000 4 163 000 4 163 000 Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN. O SKULDER Eget kapital varav årets resultat Andra avsättningar (Härlövsdeponin) Kortfristiga skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden Budget 2016 och plan 2017-2018 39 RÄKENSKAPER _______________________________________________________________________________ Finansieringsbudget KASSAFLÖDESANALYS Alla belopp i tkr BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET 2015 2016 2017 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten Ökning/minskning kortfristiga fordringar 32 655 44 948 46 629 48 324 220 316 228 492 262 397 276 054 0 1 631 343 599 252 971 275 071 309 369 324 977 0 0 0 0 0 Ökning/minskning förråd/varulager 0 0 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 0 0 0 252 971 275 071 309 369 324 977 -505 199 -547 530 -600 000 -600 000 0 0 0 0 -505 199 -547 530 -600 000 -600 000 280 000 250 000 260 000 270 000 0 0 0 0 280 000 250 000 260 000 270 000 Periodens kassaflöde 27 772 -22 459 -30 631 -5 023 Likvida medel vid periodens början 29 500 57 272 34 813 4 182 Likvida medel vid periodens slut 57 272 34 813 4 182 -841 475 000 475 000 49 587 127 400 0 0 Tekniska nämnden exkl VA 292 840 259 830 0 0 VA Kassaflöde från löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering materiella anläggningstillg. not 8 Försäljning materiella anläggningstillg. Kassaflöde fr. investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde fr. finansieringsverksamheten NOTER Not 8 Investeringar Investeringsram 2017-2018 Kommunstyrelsen inkl. KLK o Rtj 117 257 125 000 125 000 125 000 Byggnadsnämnden 1 400 1 200 0 0 Kultur- och fritidsnämnden 3 000 4 000 0 0 30 738 18 100 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden Arbete och välfärdsnämnden 1 000 1 000 0 Omsorgsnämnden 9 377 11 000 0 0 Summa 505 199 547 530 600 000 600 000 Budget 2016 och plan 2017-2018 40 RÄKENSKAPER Investeringsbudget I syfte att skapa långsiktighet och jämnare investeringstakt över tiden arbetar kommunen med en sjuårig investeringsplan. Angivna investeringsanslag för det första året är anvisad nivå, medan anslagen från år två och framåt utgör planeringsramar som successivt måste omprövas mot bakgrund av rådande ekonomiska läge. Idrottsanläggningar, parkeringshus, ramanslag för miljöinvesteringar och bredbandsutbyggnad är exempel på investeringar som får göras i den takt som ekonomin tillåter. Likaledes måste vatten- och avloppstaxan anpassas till den utbyggnadstakt som planeras för investeringar i vatten- och avloppsverksamheten. Alla fastighetsinvesteringar överstigande 5 mkr kräver kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. För varje enskilt projekt ska utrednings- och beslutsunderlag finnas som belyser investeringens totalekonomiska konsekvenser över den tid som anläggningen bedöms vara i bruk. Av beslutsunderlaget ska, för att säkerställa ett optimalt resultat, framgå verksamhetens behov, materialval, byggnadens utformning och konstruktion, teknik, mark, energi- och miljöaspekter samt LCC- (Life Cycle Cost) beräkningar. Omfördelning av anslag mellan projekt får endast ske inom respektive ändamålsgrupp. Tekniska nämnden har ansvar för att investeringsbudgeten för fastigheter, verksamhetslokaler och anläggningar inte överskrids. Strategiska lokalgruppen har en rådgivande roll. Särskilda behov inom skola/omsorg/fritid Enligt de prognoser som föreligger kommer antalet klasser på Näsby att öka. Situationen i Åhus är likartad och klassantalet bedöms öka betydligt. I de utredningar som presenterats finns flera olika alternativ till lösningar av skolsituationen, vilket kommer att bilda underlag för slutliga beslut. Ny- och ombyggda skolor på Näsby och Åhus tillgodoses i takt med de utökade behoven. För att tillgodose behoven av elevplatser i grundskolan för östra och centrala delarna av Kristianstad planeras nybyggnad av skola som tas i drift i slutet av planperioden. Tivolibadet har under årens lopp genomgått ett flertal restaureringsåtgärder. Anläggningen har använts flitigt och har i likhet med badanläggningar i andra kommuner en begränsad livslängd. Enligt de utredningar som presenterats kan anläggningen ges ytterligare några års livslängd med begränsade underhållsinsatser. På sikt krävs emellertid en totalrenovering som i praktiken kommer att kosta lika mycket som nybyggnad av anläggning. Lokalisering av ny badanläggning i Kristianstad är föremål för utredning. Utöver kommunens egna investeringar uppför under de närmsta åren ABK:s dotterbolag för kommunens räkning, ett äldreboende och två gruppboenden samt renoverar idrottshallen. Följande investeringsbudget för 2016 kommer att kompletteras med en investeringsplan för 2017-2022 i särskild ordning. Budget 2016 och plan 2017-2018 41 RÄKENSKAPER ________________________________________________________________________________ INVESTERINGSBUDGET Alla belopp i tkr 2016 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET KOMMUNSTYRELSEN Kommunledningskontoret Rivning och sanering Söder Idrottsområde Söder Badhus Kristianstad Förvaltningslokaler Investeringar kopplat till exploateringar* Trafikåtgärder/övriga projekt Summa kommunledningskontoret Räddningstjänsten Släckbil alt. Tankbil Övriga investeringar Summa Räddningstjänsten SUMMA KOMMUNSTYRELSEN * Driftsintäkter kopplade till exploateringsverksamheten är budgeterade till 20 mkr 2016. TEKNISKA NÄMNDEN Reinvestering, underhåll och investering Tivolibadet Tollarps utomhusbad Träbryggan väster om Åhus Gästis (Skeppsbron) Reinvestering, underhåll och investering utomhusbad Badplan Spontanidrottsplats Charlottesborg Summa kultur- och fritidslokaler Tollarp förskola Uddegårdens förskola Arkelstorp, samlad förskola, avveckling paviljong Avveckl paviljonger fsk Svalan (Charlottesborg) Avveckl paviljonger fsk Helgedal/Åsum Parkskolan (LM) Lingenässkolan (LM, Sär) Rinkaby skola (LM) Insatser efter utredn Åhus Hissar Sånnaskolan Centralskolan omb byggnad B Helgedalskolan Summa skol-/barnomsorgslokaler 42 12 000 16 000 12 000 4 200 75 000 2 400 121 600 3 500 2 300 5 800 127 400 1 000 800 3 200 1 000 500 1 000 7 500 20 100 4 000 10 000 10 000 500 10 000 40 000 3 000 1 000 5 000 16 000 5 000 4 000 128 600 Budget 2016 och plan 2017-2018 RÄKENSKAPER ________________________________________________________________________________ Alla belopp i tkr 2016 Ramanslag fastighetsförändringar 3 250 Miljöprojekt 25 000 Säkerhetshöjande åtgärder 2 000 Riskhantering 3 000 Stadsmissionen (Norretulls fsk) 1 700 Summa förvaltade lokaler 34 950 Pynten om o tillbyggnad KÖ fom 2015 6 000 Västra o östra delarna (NV vallprojektet) 1 000 Hedentorps pumpstation, ombyggnation 500 Hedentorpsvallen 1 000 Dammunderhåll 3 000 Utredning förstärkning vallar 1 000 Hammarslundvallen kontrollprogram 600 Hammarslundsvallen 1 000 Stordiket 1 000 Summa skyddsvallar 15 100 Park och stadsmiljö inkl. naturvård 10 000 Summa Park och Stadsmiljö inkl naturvård 10 000 Belysning Lillö-borgen 250 Samordn Ga/VA-proj Gata 12 000 Västra Vallgatan mellan Nya Boulevarden-Tivoligatan 1 000 Inventarier fordon maskin 7 000 Övergång till en gemensam ritningsplattform Autocad 1 330 GC-vägar kommunal cykelvägsplan 2 600 Ny GC-väg Annedalsvägen 2 500 Gator vägar parkering kommunal plan 14 000 Gustav Hellström Blekingevägen trafikplats 1 500 Upprustning Tollarp 2 000 500 Korsning Södra boulevarden Södra boulevarden, Sjöcronas gata Underhållsbeläggning 10 500 Ljusplan 500 Kollektivtrafik 1 500 Summa gator och vägar 57 180 Anläggning för lakvattenrening på CRV 2 000 Pallisader 1 500 Summa Lakvattenrening/Pallisader 3 500 Härlövsängar aktivitetsytor 3 000 SUMMA TEKNISKA NÄMNDEN EXKL. VA 259 830 BYGGNADSNÄMNDEN Inventarier och fordon SUMMA BYGGNADSNÄMNDEN 1 200 1 200 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ramanslag SUMMA KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 4 000 4 000 Budget 2016 och plan 2017-2018 43 RÄKENSKAPER ________________________________________________________________________________ Alla belopp i tkr BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Inventarier Transportmedel Fastighetsförändringar SUMMA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ARBETE OCH VÄLFÄRDSNÄMNDEN Inventarier SUMMA ARBETE OCH VÄLFÄRDSNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN Inventarier Trygghetslarm Fastighetsförändringar SUMMA OMSORGSNÄMNDEN 11 100 2 000 5 000 18 100 1 000 1 000 6 000 1 000 4 000 11 000 SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 44 2016 422 530 Budget 2016 och plan 2017-2018 RÄKENSKAPER ________________________________________________________________________________ Alla belopp i tkr 2016 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN Förnyelse vatten- och avloppsledningar Summa samordnade Gatu- och VA-projekt Mätinstrument Fordon arbetsmaskiner Summa inventarier, fordon, IT för VA Idrottsplats Söder Ängamöllans industriområde Hammarshus Handelsområdet Lingenässkolan VA-utbyggnad nya expolateringsområden Summa exploateringar Generell justering rörnät VA-utbyggnad befintliga områden enligt VA-plan Inläckage tillskottsvatten VA-ledningar Omläggning ledningar Smärre ledning o serviser Överföringsledn Åhus CRV Brandposter Omläggning av överföringsledning Lillö Summa rörnät Generell justering avlopp Personalbyggnad CRV Utbyggnad CRV/Polerdammar Övervakningssystem va Våtmark Härlöv Crv maskinell upprustning Yttre verk Investeringar Labb Pumpstationer upprustning Summa avloppsvatten Generell justering vatten Upprustning CVV Ventilbyte CVV Upprustning VV Tollarps VV Anslutning CVV Färlövs VV Nya Brunnsfält Kristianstad Summa dricksvatten SUMMA VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN 21 000 21 000 250 3 300 3 550 2 000 12 000 7 000 1 000 6 000 28 000 -4 000 19 100 2 000 3 000 2 500 15 000 200 4 000 41 800 -8 200 1 000 10 000 3 000 2 800 3 500 3 000 50 2 500 17 650 -8 200 300 1 300 6 100 9 000 500 4 000 13 000 125 000 SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET 125 000 TOTAL INVESTERINGSBUDGET 547 530 Budget 2016 och plan 2017-2018 45
© Copyright 2024