1. No category

Kommun
Korsnäs kommun
Dokument
Planebeskrivning
Datum
9.10.2013, teknisk justering 18.2.2015
KORSNÄS KOMMUN
DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK
1
Författare
Jonas Aspholm
Datum
6.2.2013, 9.10.2013, 18.2.2015
Granskare
Jonas Lindholm
Granskad
6.2.2013, 9.10.2013, 18.2.2015
Godkännare
Jouni Laitinen
Godkänd
6.2.2013, 9.10.2013, 18.2.2015
Framställning
Planebeskrivning
Teknisk justering: 18.2.2015
Ramboll
Hovrättsesplanaden 19 E
65100 VASA
T +358 20 755 7600
F +358 20 755 7602
www.ramboll.fi
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
4
1.1
Identifikationsuppgifter
4
1.2
Planeområdets läge
4
1.3
Planens namn och syfte
5
1.4
Förteckning över bilagor till beskrivningen
6
2.
SAMMANDRAG
6
2.1
Olika skeden i planeprocessen
6
2.2
Delgeneralplanen
6
2.3
Genomförandet av delgeneralplanen
6
3.
UTGÅNGSPUNKTERNA
7
3.1
Utredning om förhållandena i planeringsområdet
7
3.1.1
Allmän beskrivning av området
7
3.1.2
Naturmiljön
7
3.1.3
Den byggda miljön
7
3.1.4
Markägoförhållanden
9
3.2
Planeringssituationen
9
3.2.1
Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet
9
3.2.1.1
De riksomfattande målen för områdesanvändningen
9
3.2.1.2
Landskapsplanen
3.2.1.2.1
Landskapsplanens etapplandskapsplan 1
11
3.2.1.2.2
Landskapsplanens etapplandskapsplan 2
11
3.2.1.3
Generalplan
12
3.2.1.4
Detaljplan
13
3.2.1.5
Byggnadsordningen
14
3.2.1.6
Tomtindelning och tomtregister
14
3.2.1.7
Grundkarta
14
3.2.1.8
Skyddsbeslut
14
4.
OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 14
4.1
Behovet av delgeneralplanering
14
4.2
Planeringsstart och beslut som gäller denna
14
4.3
Deltagande och växelverkan
14
4.3.1
Intressenter
15
4.3.2
Anhängiggörande
15
4.3.3
Deltagande och växelverkan
15
4.3.4
Myndighetssamarbete
15
4.4
Mål för delgeneralplanen
16
4.4.1
Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen
4.5
Delgeneralplanens alternativa utkast och deras konsekvenser
16
4.5.1
Beskrivning och gallring av preliminära alternativen
19
4.5.2
Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet19
4.5.3
Slutligt planeutkast för allmänt påseende
4.5.4
Utlåtanden och påpekanden som inkommit när delgeneralplaneutkastet var
framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem
21
4.5.4.1
Väsentliga justeringar som följd av utkastskedets inlämnade utlåtanden och
påpekanden
21
4.5.5
Slutligt planeförslag för allmänt påseende
4.5.6
Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget var
framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem
21
9
16
20
21
3
4.5.6.1
Väsentliga justeringar som följd av förslagsskedets inlämnade utlåtanden och
anmärkningar
21
4.5.7
Slutligt planeförslag för godkännande
22
5.
REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN
22
5.1
Planens struktur
22
5.1.1
Dimensionering
23
5.1.2
Service
23
5.2
Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet
23
5.3
Områdesreserveringar
23
5.4
Planens konsekvenser
24
5.4.1
Konsekvenser för den byggda miljön
24
5.4.2
Konsekvenser för landskapet, naturen och naturmiljön
31
5.4.3
Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser
36
5.5
Störande faktorer i miljön
36
5.6
Planebeteckningar och planebestämmelser
36
5.7
Namn
36
6.
GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN
36
6.1
Genomförande och tidsplanering
36
4
1.
BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
1.1
Identifikationsuppgifter
Planeområdet är beläget i Korsnäs kommun och berör främst Harrström by. Området benämns
Rävåsen och breder ut sig på båda sidor om Gamla Strandvägen.
Uppgörandet av delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark i Korsnäs kommun har utförts av
Ramboll Finland Oy. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm har fungerat som ansvarig planerare/projektchef och Lantmäteriingenjör YHS Jonas Aspholm har fungerat som planerare.
PLANLÄGGARE:
PLANLÄGGNINGSKONSULT:
Korsnäs kommun
Ramboll Finland Oy
Strandvägen 4323
66200 KORSNÄS
Tel. (06) 347 9111
Fax (06) 347 9190
www.korsnas.fi
Hovrättsesplanaden 19 E
65100 VASA
Tel. 020 755 7600
Fax 020 755 7602
www.ramboll.fi
Kontaktperson:
Kontaktperson:
Teknisk chef:
Ulf Granås
T +358 50 5910 056
E-post: ulf.granas@korsnas.fi
Planläggare:
Arkitekt SAFA Jouni Laitinen
T +358 40 550 0830
E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi
Ansvarig planerare / projektchef:
Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm
T +358 40 182 7544
E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi
AKTÖR:
Österbottens Miljöenergi Ab
Handelsesplanaden 12 B 21
65100 VASA
Kontaktperson:
VD Otto Werneskog
T +46 70 628 0193
E-post: otto@smalandsmiljoenergi.se
1.2
Planeområdets läge
Det planerade vindkraftsområdet är beläget ca 2 km söder om den centralaste delen av Harrström by, längs Gamla Strandvägen och ca 3 km väster om Strandvägen. Avståndet till Korsnäs
kommuns administrativa centrum i Korsnäs kyrkby är ca 10 km.
Området för vindkraftsparken är tämligen lågländ skogsmark med små höjdvariationer. Områdets topografi är flack och avståndet till havsstranden i väst är ca 1 km.
Den närmast belägna bebyggelsen är belägen på ett avstånd av ca 1 km. Området är av glesbygdskaraktär.
Vindkraftsparkens riktgivande läge samt planeområdets avgränsning presenteras i bild 1 respektive bild 2.
5
Bild 1. Riktgivande läge för planeringsområdets regionala läge. ©Lantmäteriverket.
Bild 2. Planeområdets avgränsning. ©Lantmäteriverket.
1.3
Planens namn och syfte
Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖMS VINDKRAFTSPARK.
6
Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan som på basen av bygglov ger tillåtelse att uppföra 4 st. vindkraftverk i Harrström by, Korsnäs kommun. Området som omfattas av
delgeneralplanen är till sin areal ca 349 ha.
1.4
Förteckning över bilagor till beskrivningen
Bilagor:
Bilaga 1:
Program för deltagande och bedömning.
Bilaga 2:
Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning,
analyser. 6.2.2013.
Bilaga 3:
Granskning av naturförhållandena på planeförslagets kraftverkspositioner.
Bilaga 4A:
Bemötandesammanställning i utkastskedet.
Bilaga 4B:
Bemötandesammanställning i förslagsskedet.
Bilaga 5:
Uppföljning av havsörnarnas flygstråk vid Harrströms vindkraftspark.
Bilaga 6:
Vindkraftsprojekt i Harrström Korsnäs – Utredning av fladdermössens höstflyttning 2014.
Bilaga 7:
Komplettering av flyttfågelutredning i Harrströms vindkraftspark.
Bilaga 8:
Försvarsmaktens utlåtande 23.12.2014.
Bilaga 9:
Mötesprotokoll från arbetsmöte 9.5.2014
Bilaga 10:
Mötesprotokoll från arbetsmöte 6.6.2014
2.
SAMMANDRAG
2.1
Olika skeden i planeprocessen
25.6.2012, Kst § 186 Kommunstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Harrström
kan påbörjas. Initiativtagare till planeändringen är Österbottens Miljöenergi
Ab.
2.2
4.9.2012, TN § 113
Kommunen godkänner Ramboll Finland Oy som konsult för uppgörandet av
planen.
29.6.2012, TN § 93
Projektstarten anhängiggjordes i samband med Tekniska nämndens beslut
om planläggning den 25.6.2012, protokollet utgivet den 29.6.2012. Kungörelse på kommunens internetsida samt i de lokala dagstidningarna.
13.11–13.12.2012
PDB till påseende och möjlighet att framföra synpunkter över programmet.
10.4–10.5.2013
Planeutkastet till påseende.
30.10–30.11.2013
Planeförslaget till påseende.
8.12.2014 § 109
Tekniska nämnden behandlade delgeneralplanen.
9.3.2015 § 72
Kommunstyrelsen godkände delgeneralplanen för behandling i fullmäktige.
23.3.2015 § 22
Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen.
Delgeneralplanen
Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen är Jord- och skogsbruksdominerat
område (M-1). Övriga markområdesreserveringar utgörs av Område för vindkraftverk (tv), Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1), Grundvattenområde (pv),
Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande väganslutning, Riktgivande ny vägförbindelse eller
vägförbindelse som märkbart förbättras, Kulturhistoriskt betydelsefull vägsträckning, Gång- och
cykelled och Fornminnesobjekt.
2.3
Genomförandet av delgeneralplanen
Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på
privata markägare.
7
3.
UTGÅNGSPUNKTERNA
3.1
Utredning om förhållandena i planeringsområdet
Området utgörs i huvudsak av skogsfastigheter. Genom området går den gamla sträckningen av
Strandvägen, ett grundvattenområde finns i den södra delen av området och ett område som är
särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald har även hittats i området. Nämnda delar beaktas under uppgörandet av delgeneralplanen. För närmare information angående förhållandena i
planeringsområdet, se bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser. 6.2.2013 samt bilaga 5, -6 och -7.
3.1.1 Allmän beskrivning av området
Planläggningsområdet omfattar ett ca 349 ha stort område, beläget i utkanten av Harrström by i
Korsnäs kommun. Planeområdet är obebyggt. Byggnader för annan verksamhet finns heller inte
på området. Små åkerplättar finns på tre olika ställen inom planeområdet och de resterande delarna utgörs av skogsfastigheter, varav en del är kalhuggna.
3.1.2 Naturmiljön
Landskapets särdrag
Planeringsområdet består av obebyggd skogsmark i ekonomibruk, men även av en del åkerområden. Delar av området är kalhuggna. Området är tämligen flackt och relativt låglänt samt beläget på ett avstånd av ca 1 km från Harvungfjärdens strand i väst. Tillgängligheten till området är
god och endast mindre förbättringar av vägsträckningen vid de nya vägarnas anslutningar kommer att behövas vid förverkligandet av planen.
Själva landskapsbilden ur ett vidare perspektiv präglas av skog, åkrar och skogsvägar men även
av en lantlig bebyggelse med bondgårdar varvat med äldre och nyare stugor/hus, lite beroende
på i vilka delar av närområdena man rör sig. Vid åkerområdena är landskapsbilden mera vid och
öppen och det återkommande mönstret på dessa områden speglas när trädlinjen bryter arm med
himlen borta i horisonten.
Topografi
Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan 2,5 – 15 m.ö.h.
Jordmån
Marken består överlag av bergsbunden moränmark, men även en del blötmark finns inom planeområdet.
Vattendrag och vattenhushållning
Inom en del av delgeneralplanens område finns ett första klassens grundvattenområde, Helenelund. Grundvattenområdet finns i den sydöstra delen av planeområdet.
Naturskydd
På eller i närheten av området förekommer inte naturskyddsområden.
Naturaområden
I planeområdets direkta närhet finns inga Naturaområden.
3.1.3 Den byggda miljön
Boende och befolkningens struktur
8
Den 3.3.2010 låg befolkningsmängden i Harrström på 347 personer var av 98 personer var pensionärer. Antal personer utgörs av de boende i Harrström samt de som bor på Korsnäs sida av
kommungränsen i byn Helenelund. På Närpes sida om kommungränsen finns den andra delen av
byn Helenelund samt byn Blacksnäs. Av nämnda byar är Harrström den till befolkningsantalet
största byn. De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Ingen av nämnda
byar har någon bebyggelse för fast boende på det aktuella planeområdet.
Samhällsstruktur
Planeområdet utgörs av ett skogsområde och närmaste bebyggelse finns på ca 1 km:s avstånd
från det nordligaste vindkraftverket.
Stads-/tätortsbild
Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inget område där man kan tala om en
definierbar stads- eller tätortsbild, man bör se på området utgående från ett byaperspektiv. Harrström by i Korsnäs kommun är en typisk österbottnisk by, en naturnära och lantlig miljö präglar
boendet runt byns ”centrumområde”.
Arbetsplatser, näringsverksamhet
I planeområdets anslutning finns ett fåtal arbetsplatser inom pälsnäringen. I övrigt bedrivs privat
skogsbruk på området.
Rekreation och fritidsverksamhet
På området finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning
samt jakt förekommer. Intill Gamla Strandvägen och skogsvägarna finns flertalet jakttorn.
Trafik
Gamla Strandvägen och Långfartsvägen fungerar tillsammans som genomfartsleder i området.
Utöver Gamla Strandvägen och Långfartsvägen finns även del skogsvägar i området.
Teknisk försörjning
På området finns ett fungerande elnät för lokalt och vardagligt bruk. Kommunalt avlopp finns inte
utbyggt på området.
Specialverksamhet
Försvarsmakten berörs av det tilltänkta planeområdet i och med den luftverksamhet som de bedriver.
Den byggda kulturmiljön och fornminnen
Gamla Strandvägen är klassad som en kulturhistoriskt betydelsefull vägsträckning och gamla
råstenar samt kilometerstolpar finns fortfarande längs med vägen. Inom projektområdet finns en
gammal tjärdal som klassas som fornminne.
9
Bild 3. En av de gamla kilometerstolparna.
Miljöskydd och störningar i miljön
Området är ett lugnt skogsområde med liten genomfartstrafik. En bit norrut från projektområdet
finns pälsnäringsverksamhet varifrån det kan uppstå högre ljudnivåer och luktolägenheter, dock
inte kontinuerliga.
3.1.4 Markägoförhållanden
Fastigheterna på området är i privat ägo.
3.2
Planeringssituationen
3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet
3.2.1.1
De riksomfattande målen för områdesanvändningen
De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga
kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen
för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet:
1. Fungerande regionstruktur
2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön
3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser
4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning
5. Specialfrågor i Helsingforsregionen
6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer.
I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, ”Fungerande förbindelsenät och
energiförsörjning”, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas
behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som
bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till
enheter som omfattar flera kraftverk".
3.2.1.2
Landskapsplanen
10
För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: 21.12.2010). Landskapsplanen, som är utarbetad enligt MBL, innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i
en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid
utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 §). Landskapsplanen ersätter alla tidigare godkända regionplaner.
Bild 4 visar landskapsplanen på det aktuella området.
Bild 4. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeområdet. (fastställd:
21.12.2010).
Beteckningar och bestämmelser i landskapsplanen som finns inom, eller i direkt närhet till, planeområdet för Harrströms vindkraftspark, i Korsnäs kommun, är listade nedan.
Planebeteckning
Beskrivning av beteckningen, bestämmelser
Område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som är attraktiva
med tanke på turismen.
Planeringsbestämmelse: Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön.
mv-13 Korsnäs
Natur: Hinjärv sjö, myrmarker, kusten.
Kultur: Bebyggelsen i byarna, ladlandskapen.
Datakommunikationsförbindelse
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt
och internationellt nät.
Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer.
Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas.
Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns
11
helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas.
Kulturhistoriskt betydande vägsträckning
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen avses de gamla vägsträckningarna Strandvägen och Kyrönkangas väg.
Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som
är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar
sig för vattentäkt (II klass).
Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att
grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från
viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt
lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall
eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte
planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt.
Cykelled
3.2.1.2.1
Landskapsplanens etapplandskapsplan 1
Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte planeområdet.
3.2.1.2.2
Landskapsplanens etapplandskapsplan 2
Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, är inte
planlagt med något område för vindkraftverk i den direkta närheten av Harrström by.
Etapplandskapsplanens utveckling under tiden för uppgörandet av denna delgeneralplan.
I förslagsskedet till etapplandskapsplan 2 fanns ett område ämnat för vindkraftverk. Bild 5 visar
förslagsskedets planekarta på det aktuella området. Under nämnda skede av etapplandskapsplanen var den nu aktuella delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark under arbete.
Bild 5. Utdrag ur förslaget till etapplandskapsplan 2 (18.02.2013).
Beteckningar och bestämmelser från utkastskedet av etapplandskapsplan 2 finns listade nedan.
12
Planebeteckning
Beskrivning av beteckningen, bestämmelser
Område för vindkraftverk
Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker.
Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande på området
ska man beakta byggandets effekter för landskapet, bebyggelse och
fornlämningar och sträva efter att lindra de negativa effekterna.
Etapplandskapsplan 2 omarbetades innan den godkändes av landskapsfullmäktige den
12.5.2014. I den godkända versionen har det ovan presenterade tv-1-området borttagits. Det
tunga argumentet för att avlägsna området låg främst i fågellivet (flyttstråk och fridlysta arter).
Bild 6 visar det aktuella området i den av landskapsfullmäktige godkända etapplandskapsplan 2.
Bild 6. Utdrag ur etapplandskapsplan 2. Godkänd av landskapsfullmäktige den 12.5.2014.
Konstaterande: Under tiden för uppgörandet av Delgeneralplan för Harrströms vindkraftspark
har etapplandskapsplan 2 ändrat karaktär. Avlägsnandet av tv-1-området påvisar att området i
Harrström inte är lämpat för 10 eller fler vindkraftverk. Avlägsnandet av tv-1-området betyder
inte per automatik att delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark inte kan genomföras eller
godkännas, utan konsekvensen är att verkställandestödet från den övergripande landskapsplanen
uteblir. Ett lägre antal vindkraftverk kan placeras i området, så till vida att det under planeringen
inte framkommer att vindkraftverken skulle kunna orsaka oskäliga olägenheter.
3.2.1.3
Generalplan
På planeområdet finns ingen gällande delgeneralplan.
Norr om planeområdet ligger Harrström delgeneralplan (godkänd i kommunfullmäktige
26.1.2005). Bild 7 visar Harrström delgeneralplan.
13
Bild 7. Utdrag ur Harrström delgeneralplan (godkänd 26.1.2005).
Väster om planeområdet ligger Korsnäs strandgeneralplan (fastställd av Västra Finlands Miljöcentral 19.5.2000). Bild 8 visar Korsnäs strandgeneralplan.
Bild 8. Utdrag ur Korsnäs strandgeneralplan, kartblad 7 (fastställd 19.5.2000).
3.2.1.4
Detaljplan
På planeområdet finns inga gällande detaljplaner.
14
3.2.1.5
Byggnadsordningen
Byggnadsordningen är godkänd i kommunfullmäktige den 04.06.2003.
3.2.1.6
Tomtindelning och tomtregister
Som informationen angående fastighetsindelningen på området används Lantmäteriverkets uppgifter från oktober 2012.
3.2.1.7
Grundkarta
Som bas i planeringen har använts Lantmäteriverkets grundkarta i vektorformat.
3.2.1.8
Skyddsbeslut
På området finns en gammal tjärdal som är skyddad enligt fornminneslagen.
4.
OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN
4.1
Behovet av delgeneralplanering
För att upprätta en vindkraftspark i ett område som har anvisats som vindkraftsområde i en
översiktlig plan kan man på ett område där det inte finns betydande behov av samordning, till
exempel på jord- och skogsbruksdominerade områden, med planeringsbehovsbeslut, bygga 5-6
vindkraftverk.
På områden där det finns betydande behov av samordning eller som är känsliga för effekterna av
utbyggnaden av vindkraft, t.ex. gällande naturvärden eller landskapet, kan man bygga högst 2-4
vindkraftverk med planeringsbehovsbeslut.
Alla vindkraftverksområden behöver, som ovan nämnts, inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har möjlighet att kräva att delgeneralplan
uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter
att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt, vilket Korsnäs i detta fall har önskat.
4.2
Planeringsstart och beslut som gäller denna
Kommunstyrelsen har den 25.6.2012, § 186, beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för
området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare till planeändringen är Österbottens Miljöenergi Ab.
Planearbetets utförande:
5 § – Målen för områdesplanering, 39 § – Krav på generalplanens innehåll, 77a § - Användning
av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b § - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör
grund för delgeneralplanen.
4.3
Deltagande och växelverkan
Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas
betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen.
Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken.
15
Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBL 62 §):
4.3.1 Intressenter
Intressenter i planeringen är:

KORSNÄS KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGAR – (STRANDVÄGEN 4323, 66200 KORSNÄS)

NÄRPES STADS OLIKA FÖRVALTNINGAR – (KYRKVÄGEN 2, 64200 NÄRPES)

VÄSKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION – (CENTRUMVÄGEN 4, 65610 KORSHOLM)

ELY-CENTRALEN (NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN) – (PB 262, 65101 VASA)

ÖSTERBOTTENS FÖRBUND – (PB 174, 65101 VASA)

FORSTSYRELSEN – (PB 475, 65101 VASA)

ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK – (SMEDSBYVÄGEN 14-16, 65100 VASA)

ÖSTERBOTTENS MUSEUM – (PB 3, 65101 VASA)

MUSEIVERKET – (PB 340, 65101 VASA)

VILT- OCH FISKERIFORSKNINGSINSTITUTET – (PB 2, 00791 HELSINGFORS)

FINGRID OYJ – (PB 530, 00101 HELSINGFORS)

VASA ELNÄT AB – (PB 26, 65101 VASA)

BOTHNIA BROADBAND AB OY LTD – (MALMGATAN 5, 66101 MALAX)
Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen:

Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde.

Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper
planeändringen kan ha konsekvenser för.
4.3.2 Anhängiggörande
Planeringsarbetet anhängiggjordes den 25.6.2012 enligt § 93 i protokollet för Tekniska nämnden
i Korsnäs kommun, protokollet utgivet den 29.6.2012.
4.3.3 Deltagande och växelverkan

Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till påseende under tiden 13.11–
13.12.2012 i enlighet med MBL 63 §.

Planeutkastet var framlagt i beredningsskedet under tiden 10.4–10.5.2013 i enlighet med
MBL 62 §, MBL 63 § och MBF 30 §. Under framläggningstiden ordnades ett allmänt informationstillfälle i Korsnäs kommungård. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet sänts
till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över planeutkastet inkom 9 utlåtanden och 0 påpekanden.

Planeförslaget var framlagt offentligt under tiden 30.10-30.11.2013 i enlighet med MBL 65 §
och MBF 19 §. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar. Över planeförslaget inkom 6 utlåtanden och 1 anmärkning.
4.3.4 Myndighetssamarbete
Under beredningsskedet har ordnats ett myndighetssamråd den 24.10.2012.
Under planeprocessen ordnades två arbetsmöten med NTM-centralen, den 9.5.2014 (Bilaga 9 Mötesprotokoll från arbetsmöte 9.5.2014) och 6.6.2014 (Bilaga 10 - Mötesprotokoll från arbetsmöte 6.6.2014). Mötena ordnades efter att NTM-centralens utlåtande för planeförslaget erhållits.
Syftet med mötena var att gå igenom påpekade kompletteringsbehov samt omfattningen av begärda tilläggsutredningar.
Den 4.11.2014 ordnades ett samråd med myndigheterna för att diskutera tilläggsutredningarnas
tillräcklighet samt på vilket sätt man ämnat bemöta givna kompletteringsbehov.
16
Den 10.2.2015 ordnades ett arbetsmöte med NTM-centralen för att gå igenom det slutliga planeförslaget.
4.4
Mål för delgeneralplanen
Kommunens målsättning är att skapa en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi och
som samtidigt beaktar kommunens och kommuninvånarnas befintliga verksamheter och näringsgrenar i området. Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planeområdet. Planeområdet förblir
område för jord- och skogsbruk samt rekreation, förutom de förläggningsplatser som anvisas för
vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 4 vindkraftkraftverk,
vardera med en effekt på ca 3MW, ska byggas på området.
Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt
markanvändnings- och bygglagens § 77a och § 77b.
5 § - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet.
4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen
Samhällsstruktur
Vindkraftsparker med 2-4 vindkraftverk kan byggas på basen av planeringsbehovsbeslut. För att
erhålla en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i kommunen har
Korsnäs kommun beslutat att uppgöra en delgeneralplan för området.
Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri
Målet med delgeneralplanen är att en mindre vindkraftspark skall kunna anläggas i Harrström.
Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp, angående
vindkraftsproducerad el fram till år 2020.
Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella servicearbeten och underhåll
kommer att skötas under den tid vindkraftverken är i drift.
Rekreation
Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt.
Trafik
Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av vägsträckningen kommer
att behövas vid förverkligandet av planen, men man bör beakta Gamla Strandvägen och inte
våldföra sig på terrängen under byggnadsarbetet. Man strävar efter att minimera ingrepp i Gamla
Strandvägen genom att anlägga lägsta möjliga antal anslutningar från Gamla Strandvägen till
vindkraftverken, bl.a. genom att använda Långskatvägen eller att använda gemensamma anslutningar för fler än ett vindkraftverk.
4.5
Delgeneralplanens alternativa utkast och deras konsekvenser
För delgeneralplanen har uppgjorts tre alternativa markanvändningsutkast i beredningsskedet.
Alternativ A:s särdrag presenteras nedan.


Vindkraftens placering: Vindkraftverken är centralt fördelade gentemot planeområdets mitt.
Vindkraftverken är placerade två och två på den västra- respektive östra sidan av Gamla
Strandvägen.
Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör
beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala
ljudnivå får inte överstiga 107 dB och en sydostlig flyttning av såväl vindkraftverket längst i
norr som vindkraftverket längst i öst bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att
anmärka angående bullret.
17


Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet).
Vägnätet: I alternativ A behövs 4 stickvägar från Gamla Strandvägen, vilket samtidigt betyder 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen. Andra vägar än nämnda behöver inte
byggas. Lavetterna bör ta sig via Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in
på stickvägarna, vilkas anslutningar skulle byggas med riktningen söder -> norr.
Bild 9. Alternativ A.
Alternativ B:s särdrag presenteras nedan.




Vindkraftens placering: Vindkraftverken är centralt fördelade gentemot planeområdets mitt.
Vindkraftverken är placerade två och två på den västra- respektive östra sidan av Gamla
Strandvägen. I alternativ B har man placerat vindkraftverken öster om Gamla Strandvägen
på så vis att nämnda vindkraftverk kan utnyttja en gemensam väganslutning samtidigt som
ett av vindkraftverken utnyttjar Långskatvägen som anslutningspunkt. Jämfört med alternativ A har vindkraftverket längst i norr har flyttats i sydvästlig riktning och placerats på så vis
att det inte hamnar i det direkta blickfånget för trafikanter, som färdas i endera riktningen på
Gamla Strandvägen.
Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör
beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala
ljudnivå får inte överstiga 107 dB och en sydostlig flyttning av vindkraftverket längst i norr
bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att anmärka angående bullret.
Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet).
Vägnätet: Jämfört med alternativ A:s 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen har man
i alternativ B endast två nya väganslutningar till nämnda väg. Lavetterna bör ta sig via
Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in på stickvägarna, där den sydligaste anslutningen skulle byggas i syd-, nordlig-riktning.
18
Bild 10. Alternativ B.
Alternativ C:s särdrag presenteras nedan.




Vindkraftens placering: Vindkraftverken är placerade så att tre vindkraftverk är placeradepå
den västra sidan medan ett vindkraftverk är placerat på den östra sidan om Gamla Strandvägen. Avstånden mellan vindkraftverken på den västra sidan om Gamla Strandvägen är likartade och alla dessa håller även ett likartat avstånd till vindkraftverket på den östra sidan om
nämnda väg. I alternativ C utnyttjar man Långskatvägen för två av vindkraftverken med en
gemensam väganslutning. Jämfört med alternativ A har vindkraftverket längst i norr har flyttats i sydvästlig riktning och placerats på så vis att det inte hamnar i det direkta blickfånget
för trafikanter, som färdas i endera riktningen på Gamla Strandvägen.
Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör
beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala
ljudnivå får inte överstiga 107 dB och en sydostlig flyttning av såväl vindkraftverket längst i
norr som vindkraftverket längst i väst bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att
anmärka angående bullret.
Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet).
Vägnätet: Jämfört med alternativ A:s 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen har man
i alternativ B endast två nya väganslutningar till nämnda väg. Lavetterna rekommenderas att
ta sig via Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in på stickvägarna.
19
Bild 11. Alternativ C.
4.5.1 Beskrivning och gallring av preliminära alternativen
Av de tre alternativen har man valt ut ett alternativ för den fortsatta planeringen. Det valda alternativet kommer att fungera som utgångspunkt vid uppgörandet av delgeneralplanens utkast.
Det valda alternativet utgör inget ultimatum, utan man bör plocka de bästa delarna från varje
alternativ och på så vis bygga sig ett starkt och välutarbetat planeutkast.
Aktören har valt att gå vidare med alternativ C och konsulten fortsätter planeprocessen utifrån
beslutet. Alternativ C kommer att utarbetas till en del. Man kommer att flytta vindkraftverken för
att inte förorsaka olägenheter med bullerspridningen. Först uppgörs ett planeutkast och därefter
uppgörs planeförslaget. Planeutkastet utarbetas med beaktan av de i punkt 4.5.2 – Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet nämnda analyserna.
4.5.2 Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet
Alternativ C anses lämpligt bl.a. pga. att väganslutningarna till de två nordligaste vindkraftverken
inte skär sönder onödigt många fastigheter, vilket vore fallet i alternativ B.
I övrigt är både alternativ B och C mer fördelaktiga jämfört med alternativ A. Bl.a. behöver man
inte anlägga mer än två väganslutningar till den kulturhistoriskt värdefulla Gamla Strandvägen.
Alternativ C bör justeras angående vindkraftverkens placering. Utförda bullersimuleringar visade
på att 10 st. sommarstugor ligger inom, om än i utkanten av, bullerzonen för 35-37,5 dB. Nattetid bör medelbullret ligga under 35 dB och därför är man tvungen att till denna del förbättra alternativet. Samma problem uppstod i alternativ A och -B och oberoende av vilket alternativ man
än hade valt, hade valet varken fallit i sämre eller bättre dager. Justeringsmån finns mot sydost
och justeringen bör framkomma i planeutkastet.
Bild 13 visar hur man ämnar flytta vindkraftverkens placering. Man utgår från de positiva
aspekterna i alternativ C, men förbättrar alternativet ytterligare för att erhålla ett optimalt planeutkast.
20
Bild 12. Bulleranalysen från 18.12.2012. I nordvästlig riktning från planeområdet finns de 10
sommarstugor som ligger inom bullerzonen för 3537,5 dB.
Bild 13. De gråa ringarna visar en preliminär modell över hur man ämnar flytta vindkraftverken.
Man strävar att erhålla en optimal placering genom
att undvika olägenheter.
4.5.3 Slutligt planeutkast för allmänt påseende
Nedan presenteras det slutliga planeutkastet för allmänt påseende. Planeutkastet har utformats
enligt de alternativa markanvändningsutkasten samt de principer som presenterats ovan i punkt
4.5.2 - Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet.
Bild 14. Utdrag ut det slutliga planeutkastet för allmänt påseende (daterat 6.2.2013).
21
4.5.4 Utlåtanden och påpekanden som inkommit när delgeneralplaneutkastet var framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem
Bemötande av utlåtanden och påpekanden, från när planeutkastet varit till officiellt påseende,
redovisas i Bilaga 4A – Bemötandesammanställning i utkastskedet.
4.5.4.1
Väsentliga justeringar som följd av utkastskedets inlämnade utlåtanden och
påpekanden

Som ett resultat av förbättringsåtgärder gällande bullerspridning och beaktande av övriga
markanvändningsfunktioner har vindkraftverkens positioner justerats.
4.5.5 Slutligt planeförslag för allmänt påseende
Nedan presenteras det slutliga planeförslaget för allmänt påseende. Planeförslaget har utformats
i enlighet med bemötandena i Bilaga 4A – Bemötandesammanställning i utkastskedet.
Bild 5. Utdrag ut det slutliga planeförslaget för allmänt påseende (daterat 9.10.2013).
4.5.6 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget var
framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem
Bemötande av utlåtanden och anmärkningar, från när planeförslaget varit till officiellt påseende,
redovisas i Bilaga 4B – Bemötandesammanställning i förslagsskedet.
4.5.6.1
Väsentliga justeringar som följd av förslagsskedets inlämnade utlåtanden och
anmärkningar
22


Som ett resultat av förbättringsåtgärder gällande bullerspridning och beaktande av övriga
markanvändningsfunktioner har områdesavgränsningarna för vindkraftverkens positioner
justerats.
o Områdesavgränsningen för vindkraftverket längst söderut har justerats så att
önskad valmöjlighet angående den slutliga placeringen möjliggörs.
o Områdesavgränsningen för vindkraftverket längst norrut har justerats så att avståndet till närmast belägna pälsfarm inte kan understiga 700 m.
Planebeskrivningen har kompletterats i enlighet med bemötandena i Bilaga 4B – Bemötandesammanställning i förslagsskedet.
4.5.7 Slutligt planeförslag för godkännande
Nedan presenteras det slutliga planeförslaget som lagts fram för godkännande. Planeförslaget
har utformats i enlighet med bemötandena i Bilaga 4B – Bemötandesammanställning i förslagsskedet.
Bild 5. Utdrag ut det slutliga planeförslaget för godkännande (daterat 30.12.2014).
5.
REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN
5.1
Planens struktur
Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område
(anges som M-1 på planekartan) och område för vindkraft (anges med bokstavskombinationen tv
och en cirkel på planekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och
var man får uppföra vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att ge byggnadsrättigheter till byggandet av vindkraftverk, men
samtidigt att inte förbjuda markägarna angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv.
23
Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, grundvattenområden,
vägdragningar och fornminnen. Dvs. infrastruktur och områden att beakta på grund av områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde vilket dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom planeområdets jord- och skogsbruksområde kan således vara skyddade.
5.1.1 Dimensionering
På planeområdet finns inget fast boende och ingen fritidsbebyggelse. För närmare uppgifter angående befolkningen se punkt 3.1.3 Den byggda miljön - Boende och befolkningens struktur. På
planeområdet får uppföras 4 st. vindkraftverk med en preliminär maximalhöjd på 200 m.
5.1.2 Service
För planeområdet behövs ingen service och den närliggande servicens placering är således obetydlig. Den närmaste basservicen fås inne i Korsnäs kyrkby som ligger ca 9 km norr om planeområdet.
För området behövs ett fungerande vägnät så att eventuella servicearbeten på vindkraftverken
kan utföras samt att markägarna har tillgång till sina fastigheter. Det befintliga skogsbilsvägnätet
är av sådan karaktär, att endast små förbättringar kommer att krävas. De bör dock göras med
aktsamhet så att inte de kulturhistoriska värdena längs Gamla Strandvägen äventyras. Eventuella förbättringsåtgärder av vägnätet fastställs i den tekniska planeringen.
5.2
Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet
Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har
beaktats i delgeneralplanen. På nämnda områden placeras varken nya vägar eller vindkraftverk.
För jord- och berggrunden förorsakas förändringar, eftersom man under byggtiden är tvungen att
forma terrängen för kraftverkens fundament, nya vägar och dragning av jordkabel.
5.3
Områdesreserveringar
M-1
Jord- och skogsbruksdominerat område.
-
tv
Område för vindkraftverk.
-
luo-1
Med denna beteckning har Gamla Strandvägens sträckning reserverats.
Grundvattenområde.
-
sv
På planeområdet finns ett område som har en biotop att beakta.
Historisk vägsträckning
-
pv
För detta ändamål har i planen reserverats 4 platser.
På respektive plats är det möjligt att bygga vindkraftverk med totalhöjden 200 m.
Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald, flygekorrebiotop.
-
sk-1
Planeområdet utgörs i sin helhet av ett jord- och skogsbruksområde.
Inom jord- och skogsbruksområdet finns tilläggsbestämmelser som anger vilka möjligheter och reservationer som finns på planeområdet.
Grundvattenområde.
Skyddszon för pälsfarm.
– –O– – Riktgivande placering av jordkabel.
-
Linje för jordkabel angående elöverföringen.
24
Nuvarande väganslutning.
-
Sandåkersvägen fungerar som anslutningsväg mellan planeområdet och Strandvägen.
Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras.
-
•••••
Kulturhistorisk betydelsefull vägsträckning.
-
ooooo
I planeområdet finns det fyra nya vägdragningar samt en reservation till ett eventuellt förbättringsarbete av de befintliga vägarna.
Gamla Strandvägen är klassad som en kulturhistorisk värdefull väg.
Gång- och cykelled.
-
I den aktuella planen bör man beakta att utrymme för en gång- och cykelled bör
kunna tillgås i samma sträckning som Gamla Strandvägen.
Fornminnesobjekt.
5.4
I den aktuella planen finns ett fornminnesobjekt, en tjärdal.
Planens konsekvenser
5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön
Bonde och befolkningens struktur
Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mer liv och rörelse i trakten. På lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten och således kan inte vindkraftsparken ses
som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. Vindkraftverken kommer att kunna ses
från ställvisa platser i byarna Harrström, Helenelund och Töjby, men kraven angående buller och
skuggningar till platser för fast boende uppfylls i alla nämnda byar och deras närmaste omgivning. Således torde inte befolkningsströmmarna i området påverkas av vindkraftsparken.
Samhällsstruktur och boende
Inom planeområdet finns inget boende och att inom planeområdet då påverka samhällsstrukturen är närmast omöjligt. Pälsnäringen syns i den norra och nordöstra delen av planeområdet,
och beaktar man dessa som industrianläggningar, vilket man bör göra, så är vindkraftsparken väl
lämpad i området eftersom den förlänger industriarmen i sydlig riktning från Harrströms byacentrum. Områdets placering resulterar varken i att byaområden, bondgårdar, fiskebodar eller andra
byggnader förstörs, eller att det boende samt de verksamheter som bedrivs i anknytning till
dessa byggnader skulle förhindras. Vindkraftverken har ett klart och definierat område och beblandar sig inte med annan verksamhet. Ur en fotgängares perspektiv, som befinner sig på området, är strukturen således väldigt klar.
Vindkraftsparken medför att expansionsriktningen i sydlig riktning för Harrström by begränsas.
Helenelunds expansionsriktning, närmare bestämt från korsningsområdet Strandvägen – Helenelundvägen, mot nordväst blir även den begränsad.
Ser man till den samhällsekonomiska aspekten för boende, arbetsplatser och service, är det mest
samhällsekonomiskt att bygga strukturerat och urbant samt att använda befintlig kommunalteknik. Vindkraftsparken kan ses som ett väl planerat industriområde, där man utnyttjar befintlig
kommunalteknik och håller vindkraftverken inom ett klart och tydligt område samt beaktar såväl
människo- som djurlivet.
By- och landskapsbilden
Harrström by, Helenelund, Blacksnäs och Töjby är utanför planeområdet och delgeneralplanen
påverkar således inte byarnas byggnadsstruktur. Landskapsbilden ur ett fotgängarperspektiv
kommer dock att ändras något inne i byarna. Bild 15 förevisar landskapsstrukturen i närområdet
av vindkraftsparken och från vilka punkter fotomontagen i bilderna 15, 16, 17 och 18 är tagna.
Fotomontagen ger en ungefärlig/riktgivande bild av hur vindkraftverken förändrar landskapsbil-
25
den. Uppgjorda fotomontage benämnda Fotopunkt 1 – Harrström by, Fotopunkt 2 – Öppna åkerområden, Fotopunkt 3 – Korsningsområdet Helenelundsvägen – Strandvägen och Fotopunkt 4 –
Skärgården.
Bild 15. Landskapsstrukturanalys över delgeneralplanens närområde. Punkterna för uppgjorda fotomontage listade med löpande numrering 1-4.
26
Bild 16. Fotopunkt 1 – Harrström by. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i
sydlig riktning från korsningsområdet av Strandvägen och Strandmossvägen.
Bild 17. Fotopunkt 2 – Öppna åkerområden. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i sydvästlig riktning från Bredängs bron.
Bild 18. Fotopunkt 3 – Korsningsområdet Helenelundsvägen – Strandvägen. Fotomontaget illustrerar
landskapsbildens möjliga förändring i nordvästlig riktning från korsningsområdet av Strandvägen och
Helenelundvägen.
27
Bild 19. Fotopunkt 4 – Skärgården. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i ostlig
riktning från skärgården (udden på Hålgrund).
Fotomontagen har koncentrerats till sådana platser, från vilka man genom en öppen vy kan observera den förändrade landskapsbilden som vindkraftsparken kan medföra.
Nationellt värdefulla kulturmiljön benämnd Harrström fiskehamn och by (RKY-område) lämnar
delvis i skyddet av den byggda miljön och den täckande växtligheten, men delvis kommer också
vindkraftverken att förändra landskapsbilden. Bild 16 belyser nämnda miljö, bilden är tagen
direkt norr om RKY-miljön och rakt igenom den. Eftersom sikten från den centralaste delen av
RKY-området är begränsad, förevisar bild 16 på ett mer exemplariskt sätt huruvida byamiljön
påverkas från en av de mer trafikerade platserna i byn.
Harrström ådal räknas till ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke
på kulturmiljön eller landskpasvården. Bild 17, som är tagen på Bredängs bron, belyser nämnda
miljö och påvisar hurudan förändrad landskapsbild som i västlig riktning skulle tillfalla hela ådalsområdet. I ådalens västligaste del skymmer skogskanten tillsammans med en del byggnation
insynen i vindkraftsparken, men från övriga delar av ådalen blir insynen av tydlig karaktär.
Bild 18 förevisar korsningsområdet av Strandvägen och Helenelundvägen. Insynen beror på om
trädbestånd eller åkerområden dominerar landskapet längs Strandvägen. I körriktning från syd
mot norr bjuder området både innan som fram till korsningsområdet av Strandvägen och Helenelundvägen på en öppen insyn mot vindkraftverken.
Bild 19 är tagen från udden på Hålgrund och ger en inblick i på vilket sätt landskapsbilden från
skärgården kan ändra karaktär. Eftersom skärgården till stor del består av öppna vattenområden
kommer vindkraftverken att vara synliga från ett flertal ställen ute på vattnet.
Eftersom vindkraftverken breder ut sig ovanför trädlinjen sker en ändring i landskapsbilden sett
från nämnda vyer och i riktning mot vindkraftverken. Konsekvensen sker på det visuella planet
och det är den enskilde betraktarens subjektiva åsikt som avgör huruvida vindkraftverken är ett
element av negativ-, neutral/intetsägande- eller positiv karaktär för landskapsbilden.
För att ta del av vilka delområden som vindkraftverken blir synliga till kan även bild 23 i punkt
5.4.2 studeras närmare.
Service
Vardaglig service för lokalbefolkningen kommer inte att finnas på området i någon form. Den
närmaste basala servicen är belägen i Korsnäs kyrkby på ett avstånd av ca 9 km. Servicebilar bör
dock ha tillträde till- och möjlighet att besöka vindkraftverkens anläggningsområden.
Arbetsplatser, näringsverksamhet
De fåtal arbetsplatser inom pälsnäringen och den pälsnäringsindustri som finns i närheten av
området kommer inte att äventyras av vindkraftsparken. Skogsbruket som bedrivs på området
kan också fortsätta på områdena kring vindkraftverken.
28
Rekreation och fritidsverksamhet
Bär- och svampplockning samt jakt kan fortsätta på områdena kring vindkraftverken.
Trafik
Den dagliga trafiken på planeområdet kommer inte nämnvärt att ändra. I byggnadsskedet kommer trafiken att öka en aning, i form av såväl tyngre som lättare arbetsfordon. När byggnadsskedet är över utgörs den utökade trafikmängden av ett fåtal arbetsresor gällande serviceåtgärder.
Den byggda kulturmiljön och fornminnen
Gamla Strandvägen, som är klassad som en kulturhistorisk betydelsefull vägsträckning, och även
intilliggande gamla råstenar och kilometerstolpar bör beaktas. Väganslutningar som måste anläggas måste planeras så att de inte påverkar Gamla Strandvägens kulturvärden i någon negativ
bemärkelse. I t-korsningsområdet av Gamla Strandvägen och Sandåkersvägen kan det eventuellt
finnas ett behov av temporär förstärkning/breddning. Den eventuella temporära förstärkningen/breddningen måste genomföras så att de inte påverkar Gamla Strandvägens kulturvärden i
någon negativ bemärkelse. Det verkliga behovet, och åtgärdens art/omfattning, avgörs i den
tekniska planeringen. Konsekvensen anses ringa och kortvarig, om den överhuvudtaget uppstår.
Inom delgeneralplaneområdet finns en gammal tjärdal som klassas som fornminne. Tjärdalen är
beaktad och finns utmärkt på delgeneralplanekartan. Delgeneralplanen medför inga negativa
konsekvenser för fornminnet. För närmare information om fornminnen och arkeologi, se fornminnesutredningen, bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser. 6.2.2013.
Miljöskydd och störningar i miljön
För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående
skuggningseffekten, således har man i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens
anvisningar 4 sv | 2012 – kap. 5.5.3 angett de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark
och Sverige; ”I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i
vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de
beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30
minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till åtta timmar per år. I
Danmark tillämpas i allmänhet högst tio timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer.
Motsvarande rekommendation i Sverige är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag.”
Gränsvärden angående skuggningar, till byggnadsplatser för fast boende, kan anses uppfyllda till
såväl Harrström som Helenelund, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till
nämnda orter. Nämnda gränsvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet.
Skuggningstimmarna ligger mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark samt rekommendationerna i Sverige. Skuggningstimmarna ligger mellan 8-10 skuggtimmar per år,
skuggtimmarna kan således inte anses som oskäliga.
29
Bild 20. Skuggningsanalysen från 8.1.2015.
Riktvärdena angående buller till byggnadsplatser för fast boende uppfylls till såväl Harrström som
Helenelund, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter.
Nämnda riktvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet. Bullervärdena
kan således inte anses som oskäliga.
Enligt Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv | 2012 får bullermedeltalet för sommarstugor inte överstiga ≤35 dB nattetid (kl. 22-7), medan bullermedeltalet
för fast boende inte får överstiga ≤40 dB nattetid (kl. 22-7).
30
Bild 21. Bulleranalysen från 8.1.2015. Bullersimuleringen påvisar att inga fasta bostäder är innanför
gränsen som överskrider 40 dB (röda punkter = fast boende). Bullersimuleringen påvisar också att inga
fritidsbostäder finns innanför gränsen som överskrider 35 dB (blå punkter = fritidsbostäder).
Teknisk försörjning
All kraftöverföring, såväl inom vindkraftsparken som från parken till stamnätet, kommer att förverkligas som jordkabel. Den preliminära idén är att anlägga jordkabeln intill befintliga vägar,
vilket även är ändamålsenligt med tanke på underhåll. Möjliga anslutningspunkter visas nedan i
bild 22.
I bygglovsskedet, i samband med den tekniska planeringen, avgörs vilken av förevisade anslutningspunkter som vindkraftverken i Harrström ansluts till. De båda alternativen ger spelmöjlighet
till den projektör som ämnar förverkliga projektet. Samtidigt lämnar även spelutrymme för elstationernas driftsbolag att själva bestämma, beroende på omkringliggande omständigheter,
31
huruvida en utveckling/uppgradering av Korsnäs elstation eller Träskböle elstation är mer lämpad
för rådande situation och för att ansluta vindkraftverken.
Bild 22. Möjliga anslutningspunkter till stamnätet.
I jämförelsen jordkabel kontra luftburen ledning kräver jordkabeln ett smalare utrymme för sin
ledningsgata. Därav bör konsekvenserna anses som ringa oberoende vilketdera alternativet som
väljs. Utförligare information om anslutningspunkter och elöverföring, se bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser. 6.2.2013.
Specialverksamhet
Inom området förekommer ingen specialverksamhet.
Försvarsmakten har via utlåtandeförfarande meddelat sitt godkännande till 200 m höga vindkraftverk, se bilaga 8.
5.4.2 Konsekvenser för landskapet, naturen och naturmiljön
Landskapets särdrag och konsekvenser
I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns
kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av träden längs vattendragen och
kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst om de landskapsobjekt som
drabbas är klassificerade som värdefulla och känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla
landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga landskap vid
vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker.
Landskapsbilden från Harrström, Helenelund, Blacksnäs och Töjby kommer ställvis att ändras. Ur
fotgängarperspektiv kommer vindkraftverken att kunna ses i sydlig riktning från Harrström, i
västlig riktning från Helenelund och i östlig riktning från Blacksnäs samt i nordlig riktning från
Töjby.
I bild 23 finns den utarbetade synlighetsanalysen för Harrström vindkraftspark presenterad.
Synlighetsanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena
runt vindkraftverken till största del trädbevuxna områden, vart vindkraftverken inte syns. Däre-
32
mot syns vindkraftverken, till och med på över 10 kilometers avstånd, över långa öppna områden, som på öppna odlingsområden samt öppna myr- och sjöområden.
Inom närinfluensområdet (<3 km) syns vindkraftverken tydligt i öster till Helenelund och i norr
till Harrström by. I byn är dock påverkan mindre pga. skymmande växtlighet. I byn Blacksnäs
kan även ställvisa observationer göras, främst från de öppna ängsmarkerna.
Då man rör sig till mellanområdet (3-6 km) ökar synbarheten till bl.a. de centralaste delarna av
Töjby och Träskböle. Observationer kan även göras i Ylsöbäck från öppna ytor i landskapet. Inom
samma synlighetsavstånd faller även delar av byn Taklax. Konsekvenserna för boende och landskapet inom dessa avstånd måste dock ses som små då vindkraftverken trots allt endast ställvis
kan ses från små begränsade ytor, främst från öppna åkerområden. Bosättningen är ofta placerad i tät anslutning till skogskanter av de öppna odlingsområdena, vilket minimerar synligheten
till gårdsplanerna, och således även den dagliga påverkan av vindkraftverken.
I vindkraftsparkens fjärrområde (6-10 km) syns vindkraftverken främst till öppna vattenytor som
Gloppet, Norrgloppet och Bottniska viken, men även till mindre vikar och fjärdar. Vindkraftverken
syns också från odlingsmarker och mossmarker längre in mot fastlandet, bl. a. från de nordöstliga och centrala delarna vid Degermossen och Bjurbäck, från de östliga och centrala delarna av
Hinjärvträsket samt från de sydostliga och centrala delarna av Riträskmossen och Södermossen.
Bild 23. Synlighetsanalys, 8.1.2015.
33
I enlighet med synlighetsanalysen är påverkan antingen av en mer framträdande karaktär, en
mer neutral karaktär eller av en icke framträdande karaktär. Påverkan avgörs helt beroende på
var i närområdet man befinner sig. Om sedan intrycket av den förändrade landskapsbilden är
positiv, neutral eller negativ, beror helt på betraktarens subjektiva åsikt. Det kan konstateras att
vindkraftverken kan observeras från så gott som hela vattenarealen, medan den endast kan observeras från en liten del av landarealen.
Konsekvenser för topografi
Byggandet av vägnätet är den del på vindkraftsområden som överlag kräver det största ingreppet i naturmiljön och i viss mån kan även en ändring i lokaltopografin göras. För att transportfordonen som levererar vindkraftverken skall kunna ta sig fram bör vägarna som anläggs vara
jämnt sluttande och jämnt stigande. Fordonen i fråga är långa och höjdskillnaderna i vägbanan
kan därför inte variera i en alltför stor skala. Eftersom planeområdet är väldigt svagt kuperat,
kommer inte topografin på det aktuella området att ändras i någon märkbar betydelse. Höjdmodell över området i bild 24.
34
Bild 24. Höjdmodell.
Konsekvenser för jordmån
Under byggnadsskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening
under arbetsskedet kan uppstå. När byggnadsskedet är över produceras miljövänlig energi och
jordmånen kommer inte längre i det skedet att belastas. Konsekvenserna för jordmånen anses
som små, närmast obetydliga.
Konsekvenser för vattendrag och vattenhushållning
Till grundvattenområdet, beläget i planeringsområdet södra del, har inte anvisats vindkraftverk
eller nya vägfåror. Likväl kommer trafiken under byggtiden att färdas genom grundvattenområ-
35
det som teoretiskt ökar olycksrisken på vägfåran. Transporternas sannerligen låga fart på avsnittet i fråga skulle förmodligen inte ens i olycksfallssituation förorsaka sådana skador att t.ex. olja
eller andra icke miljövänliga ämnen skulle läcka ut i grundvattnet. Transporternas konsekvenser
för grundvattnet är därmed obetydliga.
Ingrepp inom grundvattenområdet sker till de delar där jordkablarna grävs ner ca 70 cm i marken. På de ställen där jordkablar finns angivna på grundvattenområdet bör extra försiktighetsåtgärder tas vid själva jordbyggnadsarbetet. Anläggandet av jordkablarna är dock av sådan karaktär att möjligheten till negativa konsekvenser bör anses som minimala.
Bränsle och olja, eller andra icke miljövänliga vätskor bör av säkerhetsskäl lagras i slutna cisterner och på sådana platser, att ett eventuellt läckage eller tankningsmissöde inte kan förorsaka
grundvattenområdet några olägenheter.
Konsekvenser för naturskydd, biotoper och djur- samt fågelliv
En naturutredning har blivit gjord på planeområdet år 2012, där till har kompletteringar utförs
under terrängperioden år 2014. Man har tagit del av naturutredningen och dess kompletteringar
och på så vis undvikit både vägar som vindkraftverk på de värdefulla biotoperna samt på de områden som är känsliga för djur- och fågellivet.
Området är litet och kraftverken är tätt placerade, så det är relativt lätt för flyttfåglarna att väja
för vindkraftverken. Om det finns flera vidsträckta vindkraftsparker i närområdet ökar naturligtvis
konsekvenserna för flyttfåglarna. Konsekvenserna för havsörnen minskar väsentligt av att Harrströms projektområde med fyra vindkraftverk är litet och tätt och inte ligger mellan de närbelägna havsörnsreviren och de viktigaste jaktområdena. Enligt Bands modell för kollisionsrisken
och en antagen väjningsfaktor på 95 % blir havsörnarnas kollisionsrisk med stöd av observationerna i terrängen cirka 0,05 individer/år eller en individ på nitton år. Vid uppföljningen av fladdermöss i Harrström under höstflyttningen noterades att det förekommer nordisk fladdermus,
Myotisarter (Brandts mustasch-/vattenfladdermus) samt trollfladdermus på området. I den här
utredningen observerades inga sällsynta eller fåtaliga arter som flyttar långa sträckor, exempelvis pipistrell, gråskimlig fladdermus eller dvärgfladdermus. Av de arter som flyttar långa sträckor
noterades däremot trollfladdermus vid varje uppföljningspunkt, några tiotal. Det går inte att tillförlitligt uppskatta exempelvis var eventuella flyttstråk för fladdermusen går, eftersom skillnaderna mellan olika år kan vara stora och eftersom de också påverkas av bl.a. väderleksförhållandena. Det finns dock många bevis på att trollfladdermössen flyger som intensivast i närheten av
kustlinjen, vilket det är skäl att beakta då vindkraftsprojekt planeras och förverkligas. Fortsatt
uppföljning av fladdermössen under flyttningstiden rekommenderas i sådana vindkraftsprojekt
som Harrström som ligger nära kustlinjen. Resultatet av flera års uppföljning kunde ge en bättre
uppfattning om hur fladdermössen flyger på utredningsområdet under flyttningstiden och även
mera allmänt. Uppföljningen borde göras innan vindkraftverken byggs samt efter att de byggts.
Dessutom borde man söka efter döda fladdermöss nedanför de byggda vindkraftverken under
flyttningstiden på våren (ungefär från slutet av maj till mitten av juni) och på hösten (ungefär
från mitten av augusti till mitten av september) minst en gång i veckan. Utgående från den passiva uppföljningen och kartläggningen av döda fladdermöss kunde man vid behov begränsa turbinernas kapacitetsutnyttjande under fladdermössens aktivaste flyttningstid.
Fotnot. I naturinventeringen har vegetations- och naturtyper, häckande fåglar och flyttfåglar
samt fladdermöss och förekomst av flygekorrar behandlats. I kompletteringsutredningarna har
havsörnen, flyttfåglarna och fladdermössen studerats på ett noggrannare plan. Närmare uppgifter i bilagorna rörande naturen, se punkt 1.4.
Konsekvenser för naturaområden
Avståndet till närmaste Naturaområde är över 2 km (Närpes skärgård, SPA och SCI). Området
ligger inte mellan ett Naturaområde och ett födoområde eller mellan ett havsörnsrevir och ett
Naturaområde där örnen söker föda. På grund av det direkta avståndet till det närmast belägna
Naturaområdet kan inte vindkraftsparken anses medföra negativ påverkan. Enligt bedömningen
orsakar landskapsplanens vindkraftsområden inga betydande konsekvenser för habitatdirektivets
naturtyper och arter på Naturaområdena.
Enligt en projektvis bedömning av vindkraftsområdena uppkommer inga betydande konsekvenser
heller för fågelarter som ingår i fågeldirektivet och som häckar på Naturaområdena. De största
konsekvenserna bedöms uppkomma indirekt via kumulativa effekter. Om alla i planen reserverade vindkraftsområden förverkligas är det beträffande de utredda arterna möjligt att betydande
konsekvenser uppstår för havsörnen. Fåglarnas flyttstråk kan också ändras så att enskilda Naturaområdens betydelse som rast- och födoområde för flyttfåglarna förändras betydligt, även om
inga betydande konsekvenser för det flyttande fågelbeståndet som helhet uppstår.
36
5.4.3 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser
Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av energi och funktionssäkerheten av el.
Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Avkastningen av inkomstskatterna
och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi. Vindkraftsproduktionen kan användas inom turismen som en positiv attraktionsfaktor.
5.5
Störande faktorer i miljön
Vindkraftverkens placering har styrts till en optimal placering med beaktan av såväl naturen som
lokalbefolkningen i närområdena. För naturens del har man beaktat såväl värdefulla biotoper som
djur- och fågellivet. För lokalbefolkningen i närområdena har buller- och skuggningseffekter analyserats och vindkraftverkens positioner har styrts till de platser där kraven uppfylls.
5.6
Planebeteckningar och planebestämmelser
Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3, områdesreserveringar samt angivna på
delgeneralplanekartan.
5.7
Namn
Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖMS VINDKRAFTSPARK.
6.
GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN
6.1
Genomförande och tidsplanering
Avsikten var att delgeneralplanen skulle föras fram för godkännande i kommunfullmäktige under
slutet av år 2013 eller under våren 2014. På basen av kompletteringsbehov gällande naturutredningarna har det eftersträvade färdigställandet av delgeneralplanen förskjutits till vintern
2014-2015. Efter att delgeneralplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på
markägarna och den på området aktiva aktören.