1. No category

Reseberättelse från ETH Zürich, läsåret 13/14
Av Michael Refors
mrefors@kth.se
Hej! Du läser troligtvis detta för att du funderar på att åka på utbytesstudier på ETH i
Zürich. Denna reseberättelse handlar nämligen om mina erfarenheter från det. Jag
kommer att berätta om mitt år på ETH och blanda in lite tankar och tips som jag tror att
du kan ha nytta av. Jag som skriver heter Michael, går design och produktframtagning
och gör min master i mekatronik.
Varför ETH?
Själva processen med utbytesstudier börjar under vintern året innan man egentligen
åker. Det finns ett antal universitet som KTH har utbyte med och bland dessa kan man
välja att ansöka om en plats, antingen för en termin eller för hela läsåret. Vissa känns
mer lockande än andra och många vill åka till engelskspråkiga länder eller mot varmare
breddgrader. Man måste också fundera på om man vill åka en eller två terminer och
kolla upp att det mottagande universitetet har kurser som är relevanta för ens
utbildning.
För min del blev det ETH i Zürich. Det fanns många anledningar att det blev just ETH,
men den största var närheten till Alperna. Skidåkning är ett av mina största intressen
och att få spendera en vinter i Schweiz var något jag länge drömt om. Att ETH är en
världsberömd skola och har väldigt gott rykte, att i stort sett alla kurser på masternivå
är på engelska och möjligheten att träna upp min träna upp högstadietyska till en
respektabel nivå gjorde sedan valet självklart.
Innan man åker
När man väl har blivit antagen gäller det att hitta kurser som är relevanta för den
utbildning man läser. Det gör man i ETH:s kurskatalog. Värt att notera här är att de flesta
kurserna ger relativt få ECTS-poäng, så om man ska 30 ECTS får man räkna med att läsa
sex till tio kurser parallellt. I praktiken fungerar detta kursval mer som ett utkast
eftersom scheman inte finns publicerade än och eftersom man ändå inte registrerar sig
på kurserna förrän man är på plats.
Cirka tre månader innan man åker är det värt att börja leta bostad eftersom det kan vara
lite krångligt att hitta bostad i Zürich. Bostadssituationen är dock inte i närheten av lika
krånglig som i Stockholm. I Schweiz bor många unga och studenter i kollektiv, så kallade
WG:n (WG står för wohngemeinschaft, boendegemenskap). De som bor i WG:t känner
oftast inte varandra sedan tidigare, utan när någon flyttar ut läggs helt enkelt en annons
ut och intresserade kan ansöka om att flytta in. Det är värt att lägga ned lite energi på
detta eftersom det kan vara stor konkurrens. Bra ställen att börja leta är t.ex. Woko och
wgzimmer.ch.
Man kan även anmäla intresse för studentboende via ETH, men man är inte garanterad
en bostad därifrån. När man letar får man inte låsa sig till att bo mitt i Zürich.
Kommunikationerna i Schweiz är goda så det går bra att bo en bit utanför stan. Jag själv
bodde i Winterthur, cirka 25 minuter med tåg från Zürichs centralstation.
Hur som helst, även om man inte har lyckats hitta ett permanent boende när man
kommer ner så kommer det att lösa sig när man väl är på plats. Alla jag kände hittade ett
boende inom de första två veckorna.
Ett tips är att anmäla sig till intensivkursen i tyska som går två veckor innan den
egentliga terminsstarten. Är man total nybörjare på tyska kan det vara bra att lära sig
lite grunder och om man redan kan lite tyska är det en väldigt bra start för att komma
ihåg det man glömt. Den bästa anledningen till att gå kursen är dock att man träffar en
massa människor som man sedan kommer att umgås med under hela sin tid på ETH.
ETH
Jag åkte till Schweiz ungefär två och en halv vecka innan terminen började. Då hann man
se sig omkring i Zürich och komma i ordning på boendet innan tyskakursen började.
Sedan var det dags för tyskakursen, som jag tyckte var väldigt givande. Kursens fokus är
inte enbart att lära sig tyska, utan också att lära känna Zürich och Schweiz, och det
blandades in aktiviteter som vandring och upptäcksfärd i staden.
ETH:s huvudbyggnad.
Värt att notera är att Schweiz är ett ganska byråkratiskt land och när man har flyttat in
på sitt slutgiltiga boende så måste man ordna ett så kallat ”residence permit”, ett
tillstånd man får utfärdat som visar att man är i Schweiz för att studera. Detta får man
dock information om av skolan i god tid så det brukar inte vara några problem.
I mitten av september börjar sedan terminen. De första två veckorna på terminen kan
man registrera sig på kurser och många brukar anmäla sig till många fler kurser än man
egentligen ska gå, för att kolla in vilka som verkar vara bra. Efter två veckor kan man
sedan avregistrera sig från de kurser man inte gillar eller som passar in i schemat.
När man väljer vilka kurser man ska gå i slutändan kan det vara bra att titta på vad
kursen har för examinationsform. Det finns tre olika examinationsformer och dessa är
”end-of-semester examination”, ”session examination” och ”graded semester
performance”. Kurser med end-of-semester examination har tentan i slutet av terminen,
ungefär som på KTH, medan kurser med session examination har tentan under
tentaperioden i januari-februari (eller augusti för vårterminen). Desto fler end-of
semester examinations man har, desto mer jullov kommer man att få, men däremot
kommer man att få det tuffare under terminen. Det gäller helt enkelt att få till en bra
mix.
En inte allt för ovanlig syn på ETH.
Jag upplevde att undervisningen på ETH skiljer sig lite från KTH. Lite mindre tid läggs på
föreläsningar och övningar och att mer ansvar läggas på studenterna att inhämta
information genom att läsa och plugga själva. Det märktes också på studenterna att de
var väldigt disciplinerade. Allting kändes också väldigt teoretiskt. Nästan all inlärning
baserades på föreläsningar och kursliteraturen. På KTH är vi mer vana vid praktiskt
lärande i form av projektarbeten och labbar.
På ETH läser man oftast 6-10 kurser parallellt, jämfört med 2-3 på KTH, vilket blir en
rätt stor omställning. Detta tyckte jag var jobbigt i början, men efter ett tag så vande man
sig och så här i efterhand så uppskattar jag att jag fått lära mig att plugga på ett lite
annorlunda sätt.
Mitt intryck är att ETH kanske är något tuffare än KTH, men inte överdrivet. Mina
förkunskaper från KTH tyckte jag var tillräckliga för de kurser jag läste, men eftersom 30
ECTS ska hinnas med på 13 veckor istället för 20 blir tempot högre. Man får därför räkna
med att lägga rätt mycket tid på skolan.
Vad gäller tentor så är det vanligt med muntliga tentor, något som kan kännas väldigt
nervöst till en början. Är man bara väl förberedd brukar det dock gå bra. På de skriftliga
tentorna har man oftast ont om tid. De är vanligvis 2-3 timmar. Det kändes som att man
fick ungefär hälften så mycket tid som man hade behövt. Det är dock samma för alla och
inget att stressa upp sig över. Bara man gör så mycket man hinner brukar det vara gott
nog.
Utsikt från ETH Polyterasse en oktoberdag.
Utanför skolan
Även om mycket tid kommer att tillbringas i skolan så vill man ju hinna få lite andra
intryck när man är på utbytesstudier.
Efter skolan kan det vara skönt att träna och som ETH-student är man automatiskt
medlem i ASVZ (Akademischer Sportverband Zürich) som har ett flertal
träningsanläggningar med fullutrustade gym och idrottshallar runt om i Zürich, bland
annat på båda ETH:s campus. Det finns också möjlighet att gå på pass inom alla möjliga
idrotter.
Jag som gillar att träna löpning trivdes bra i Zürich. Det bjuds på varierande kupering
och underlag. Man kan springa i skogen på Zürichberg eller i stan. Man kan springa i
rejäl kupering eller så kan man springa platt längs med Zürichsjön och floden Limmat,
som rinner genom Zürich. Min favoritrunda gick fram och tillbaka till Uetliberg (Zürichs
högsta punkt) från ETH Zentrum. En fin runda på 15 kilometer och cirka 500 höjdmeter.
Det kan låta tufft, men utsikten man belönas med när man når toppen är verkligen något
speciellt.
Utsikt över Zürich från Uetliberg.
Zürich är en trevlig stad. Det är fint att strosa omkring i gamla stan och Uetliberg är ett
bra utflyktsmål. Man når nästan ända till toppen med tåg. Man kan shoppa på
Bahnhofstrasse om man gillar den mer exklusiva stilen, medan Im Viadukt vid
Hardbrücke är lite mer hippt. Im Viadukt är ett stråk under en järnvägsviadukt där det
byggts butiker. I detta område ligger också Freitag Flagship Store, en butik byggd helt av
containrar. Vid Hardbrücke står också Zürichs högsta hus och i toppen av detta finns det
en bar som heter Clouds, ungefär som Himlen bar i Skatteskrapan. Här finns även Maag
Halle, där det ibland är konserter.
Öster om Zürichsjön vid den kinesiska trädgården finns det en fin park och ett
utomhusbad. Man kan också bada i Limmat strax norr om centralstationen vid ett
gammalt vattenverk. Det är ganska speciellt eftersom vattnet är strömt. Man hoppar i
och simmar med en bit och sen går man tillbaka på land.
Resor
En väldigt bra sak med Zürich är dess centrala läge. Man kan enkelt besöka
grannländerna Frankrike, Tyskland, Italien, Liechtenstein och Österrike och det tar bara
ca 1-2 timmar att ta sig till Alperna och välkända orter som Engelberg, Andermatt, Davos
och Lenzerheide för att åka skidor eller vandra.
Man tar sig enkelt fram med tåg nästan överallt. Jag kan tipsa om att skaffa Halbtax
och/eller Gleis 7 från SBB (Schweiz motsvarighet till SJ). Med Halbtax åker man till halva
priset på alla tåg och med all lokaltrafik i hela Schweiz och med Gleiz 7 åker man gratis
mellan klockan 19-05. Halbtax kostar 175 franc och det tjänar man in på bara några
resor. För den som gillar skidåkning har SBB även ett stående erbjudande till olika
skidorter som heter Snow’n’Rail, som inkluderar resa och rabatterat liftkort. Detta var
något som jag hade stor glädje av.
Överst vänster: Vandring vid Hoher Kasten i Appenzell. Överst mitten: Världscupen i längd i Davos. Överst
höger: Besök i Paris hos en KTH-kompis som gjorde utbyte där. Nederst vänster: Rheinfall nära gränsen till
Tyskland. Nederst mitten: Magisk skidåkning i djupsnö i Antermatt. Nederst höger: Freitag Flagship Store i
Zürich.