1. No category

Sida
1(7)
Föredragningslista
Handläggare
Carin Lilliehöök
023-77 70 81
carin.lilliehook@regiondalarna.se
Sammanträdesdatum
2015-09-23
Till
Direktionens ledamöter
Ersättare för kännedom
Förslag till föredragningslista Direktion
1. Upprop
2. Val av protokollsjusterare
3. Föredragningslistans fastställande
Beslutsärenden
4. Förverkligande av ungdomsstrategin ”DalarnaSveriges bästa ungdomsregion”
OFB 15-08-26 LH
AU 15-09-09
RD 2012/88
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Informationen läggs till handlingarna
Muntlig föredragning av Linnea Hassis
5. Regionfrågan
RD 2015/59
OFB 15-08-26 GC
AU 15-09-09
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta
Region Dalarna ska bjuda in de politiska partierna att utse företrädare till
regionprövningsgruppen där regionfrågans olika lösningar för Dalarna får prövas.
Gruppen beslutar självt om sin arbetsplan och sina arbetsformer och administrativt stöd
ges till gruppen av Region Dalarna.
Ärendet bifogas
2(7)
6. Förslag på utvecklingsåtgärder avseende
Tåg i Bergslagen AB
OFB 15-08-26 HJ
AU 15-09-09
RD 2015/18
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen som ägare av Tåg i Bergslagen AB att ställa sig
bakom utvecklingsåtgärderna för bolaget enligt bilaga.
Ärende bifogas.
7. Förslag till remissvar på Västmanlands läns landstings
Trafikförsörjningsprogram
RD 2015/20
OFB 15-08-26 HJ
AU 15-09-09
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna
föreliggande skrivelse som remissvar på Västmanlands läns landstings
Trafikförsörjningsprogram.
Ärende bifogas.
8. Förslag till remissvar på Region Jämtland Härjedalens
Trafikförsörjningsprogram
OFB 15-08-26 HJ
AU 15-09-09
RD 2015/20
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna
föreliggande skrivelse som remissvar på Region Jämtland Härjedalens
Trafikförsörjningsprogram.
Ärende bifogas
3(7)
9. Förslag om anskaffning av spårfordon och
borgen för finansiering för tågköp
OFB 15-08-26 HJ
AU 15-09-09
RD 2015/18
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta:
1. köpa 1,25 tågandelar av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK på uppdrag av Tåg
i Bergslagen AB,
2. hemställa hos landstinget Dalarna om 8,75 miljoner SEK,
3. teckna uppdragsavtal med AB Transitio om bolagets köp av tåg,
högvärdeskomponenter och strategisk utrustning från Region Dalarna,
4. ge AB Transitio i uppdrag att köpa 1,25 tågandelar, högvärdes-komponenter och
strategisk utrustning samt upphandla finansiering för det,
5. de 1,25 tågandelarna vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK,
6. teckna hyresavtal för tågen med AB Transitio,
7. teckna uthyresavtal för tågen med Tåg i Bergslagen AB,
8. teckna borgen för AB Transitio så som för egen skuld om 8,75 miljoner SEK
avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning,
9. föreslå Region Dalarnas medlemmar godkänna att förbundet tecknar borgen om
8,75 miljoner SEK,
10. föreslå landstinget Dalarna att teckna borgen för Region Dalarna såsom för egen
skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdes-komponenter och strategisk
utrustning,
11. besluten gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas av Region
Gävleborg, Region Örebro och Landstinget Västmanland.
Ärende bifogas.
10. Förslag på ändringar av AB Transitios bolagsdokument
OFB 15-08-26 H
AU 15-09-09
RD 2014/164
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen att som ägare av AB Transitio godkänna föreslagna
förändringar av AB Transitios bolagsdokument samt att signera ändringsavtal.
Ärende bifogas
11. Åtgärdsplan färdtjänstlegitimering
RD 2015/128
Förslag till beslut:
OFB 15-08-26 LN
AU 15-09-09
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Direktionen föreslås i ett första steg besluta att anta följande förslag på åtgärder för att
korta handläggningstiderna utifrån den åtgärdsplan som presenterats på AU
Ärende bifogas
4(7)
12. Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan 2016-2018 OFB 15-08-26 LF
AU 15-09-09
RD 2015/119
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Besvara remissen med föreslaget remissvar.
Ärendet bifogas
13. Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen:
Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
OFB 15-08-26 KS
AU 15-09-09
RD 2015/108
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett
författningsförslag om värdeåterföring.
Ärende bifogas
14. Valärende: Ersättare i Landstinget Dalarnas
Länshandikappråd
OFB 15-08-26 CL
AU 15-09-09
RD 2014/194
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Till ersättare i Landstinget Dalarnas Länshandikappråd utses XX
15. Valärende: Revisorssuppleant i Stiftelsen Dalahem
RD 2014/194
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Till revisorssuppleant i Stiftelsen Dalahem utses XX
AU 15-09-09 CL
5(7)
16. Projektansökningar
OFB 15-08-26 EB
AU 15-09-09
RD U
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta bevilja nedanstående projekt medfinansiering.
Diarienr
Projekt
Sökt belopp
Sökande
U 2015/46
Lead Part - förberedelse CEPA
250 000
ITSdalarna utvecklings AB
U 2015/45
Förstudie affärsnätverk Dalarna
285 000
Näringslivet FalunBorlänge
U 2015/51
Hedmark - Dalarna samarbetet Fas 2
250 000
Region Dalarna
U 2015/12
Företagsutveckling - 7 kommuner i
samverkan
2 027 050
Älvdalens kommun
U 2015/41
Ökad konkurrenskraft för
arbetsintegrerade sociala företag
Dalarna - ÖKA 2.0
1 305 000
Coompanion Dalarna
U 2015/42
Flera hållbara företag i tillväxt
2 882 355
Almi Företagspartner GävleDala AB
U 2015/47
KTP Energi - hållbar
kunskapsväxling mellan akademi och
näringsliv
3 067 200
Högskolan Dalarna
U 2015/48
KTP Smart specialisering - hållbar
kunskapsväxling mellan akademi och
näringsliv
1 984 500
Högskolan Dalarna
U 2015/43
Energikompetenscentrum etablering av kunskapsområdet
energieffektiv samhällsbyggnad
3 720 000
Högskolan Dalarna
U 2015/49
Smart specialisering - starka företag i
Norra Mellansverige
Region Dalarna
1 000 000
6(7)
U 2015/40
Hållbart Västerbergslagen - nätverk
för hållbar utveckling och ökad SMF
konkurrenskraft
746 510
AB Samarkand2015
U 2015/50
GRIPnu
190 000
Hedemora Näringsliv AB
U 2015/53
ADMA 2016-18
2 830 445
Stiftelsen Teknikdalen
Beslutsförslag bifogas.
17. Ansökan till Socialfonden
RD 2014/196
OFB 15-08-26 KR/GE
AU 15-09-09
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
1. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens
programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden 2016-01-01 –
2018-12-31.
2. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens
programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden 201601-01 – 2019-02-28.
Ärende bifogas
18. Gränskommittén för Hedmark - Dalarna, finansiering 2015 OFB 15-08-26 LF
RD U 2015/51
AU 15-09-09
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta
1. Finansiera Gränskommittén Dalarna – Hedmark under 2015 genom avsättning av
250 000 kr ur anslaget för regionala utvecklingsåtgärder 1: 1.
2. Finansiera Gränskommittén Dalarna – Hedmark under 2015 genom avsättning av
250 000 kr från Region Dalarnas verksamhetsmedel.
Ärende bifogas
19. Direktionens sammanträdesplan 2016
RD 2015/88
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta:
Det justerade sammanträdesschemat för direktionen 2016 antas.
Sammanträdesschema bifogas
CL
7(7)
Överläggningsärenden
20. House of Dalarna och O-ringen
OFB 15-08-26 LF
AU 15-09-09
Muntlig föredragning av Lennart Färje
21. Lägesrapport 3 för ”Management and
Coordination project” mellan Dalarna och
Hubei och ”Youth VIP Dalarna/Hubei”
OFB 15-08-26 ÅÄ/JQ
AU 15-09-09
RD 2012/142, 2012/143
Förslag till beslut:
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta:
Informationen läggs till handlingarna
Ärende bifogas.
22. Regiondirektörens rapport
TO
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta:
Rapporten läggs till handlingarna
Ärende bifogas
23. Delegationsbeslut och anmälningar
Förslag till beslut:
Direktionen föreslås besluta:
Informationen läggs till handlingarna
Underlag cirkulerar under sammanträdet.
24. Övriga ärenden
CL
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Göran Carlsson
023-77 70 88
goran.carlsson@regiondalarna.se
2015-09-15
1(2)
Diarienummer
2015/59
Direktionen 2015-09-23
Bildande av direktvald region för/med Dalarna?
Förslag till beslut
Direktionen föreslås besluta
Region Dalarna ska inbjuda de politiska partierna att utse företrädare till
regionprövningsgruppen där regionfrågans olika lösningar för Dalarna får
prövas. Gruppen beslutar självt om sin arbetsplan och sina arbetsformer och
administrativt stöd ges till gruppen av Region Dalarna
Beslutsunderlag
En bildande av en eventuell direktvald region för Dalarna inom nuvarande
länsgräns eller med Dalarna som en del av en storregion har åter aktualiserats.
Storregioner då främst genom regeringens beslut om länsindelningskommittén
som har i uppdrag att till 2017 lämna förslag om en ny länsindelning som
innebär ”väsentligt färre län och landsting”. En egen region för Dalarna då
genom fortsatta diskussioner på vårens verksamhetsdagar, i direktionen och i
AU som den av direktionen utsedda preliminära regionbildningsgruppen. Men
också genom pågående utveckling som i olika regionala avsiktsbeslut skulle
innebära att antalet direktvalda regioner inom oförändrade länsgränser ökar från
totalt två förra året till 16 stycken år 2019.
I diskussioner på AU prövades frågan om det nu finns anledning att ytterligare
initiera den politiska processen för prövning av regionfrågan i Dalarna. Detta
genom att få till stånd en bred parlamentarisk regionprövningsgrupp med
företrädare för alla partier som har plats i landstingsfullmäktige. En grupp som
skulle pröva vilket väg Dalarna ska gå i regionfrågan. I den diskussionen har
främst utkristalliserats två alternativa vägar. En är att bilda en egen region inom
nuvarande länsgräns 2018 eller 2019 och en annan är att gå direkt in i en
eventuell kommande storregion vilket bedöms kunna ske först 2023. Vägen kan
förstås också bestå av att först bilda egen region för att från den gå vidare och
bli en del av eventuell kommande storregion. Egen region i Dalarna är en fråga
som i mycket ägs i länet medan en storregion och dess geografi nog denna gång
är en fråga väsentligt mer för regering och riksdag. För en egen region krävs ett
regionalt och lokalt politiskt ställningstagande formulerat i en ansökan till
regeringen medan någon ansökan nog inte ska göras vid storregion där kartan,
och därmed förslaget, kommer att ritas av länsindelningskommittén.
2(2)
I båda fallen är det dock av väsentlig betydelse att få till en bred politisk process
där frågan om vad Dalarna vill läggs fast och när detta i så fall borde ske. Här
blir partiernas roll mycket betydelsefull och den breda parlamentariska
regionprövningsgruppen som föreslås bör därför bestå av ledamöter utsedda av
partierna själva.
Den grupp bestående av tre politiska företrädare som Dalarna av SKL ombetts
att utse är enligt SKL företrädelsevis avsedd att medverka i diskussioner om
storregioner både gentemot länsindelningskommittén och SKL.
Den parlamentariska regionprövningsgruppen är tänkt för den politiska process
som ska pröva vilken väg Dalarna ska gå framöver i regionfrågan; region eller
inte, egen region i Dalarna och/eller Dalarna som en del av en kommande
eventuell storregion. I regionprövningsgruppen kan alla partier medverka och
pröva frågans olika lösningar samtidigt som såväl landsting som länets
kommuner kan ges samma möjligheter via ledamöterna. Det senare förstärks
därtill av diskussioner i Region Dalarnas direktion där ledande företrädare för
landstinget och länets alla kommuner återfinns. Regionprövningsgruppen bör
också för sitt arbete tilldelas särskilt administrativt stöd vilket Region Dalarna
också är beredda att göra.
Mer underlag i regionfrågan finns i bilaga till tjänsteskrivelsen.
Göran Carlsson
Beslutet ska skickas till
Samtliga partier med ledamöter i landstingsfullmäktige
Landstinget Dalarna och samtliga länets kommuner
Sida
Underlag
1(4)
Handläggare
Datum
Diarienummer
Göran Carlsson
023-77 70 88
goran.carlsson@regiondalarna.se
2015-09-15
2015/59
Beskrivande underlag för Direktionen 2015-09-23 angående regionfrågan
Regionfrågan i utredningar genom åren
Frågan om den svenska regionala politiska nivån har under 25 år varit föremål för ett antal offentliga
utredningar. De mest kända är PARK-kommittén (med huvuduppdraget att utvärdera pågående
försöksverksamhet i Västra Götaland, Skåne, Gotland och Kalmar län) med betänkandet år 2000 och
Ansvarskommittén med sitt omfattande huvudbetänkande 2007. Därtill kan nämnas den
parlamentariska regionberedningen (lämnat 1995) och utredningsuppdraget till Mats Sjöstrand
(lämnat 2012). Samtliga dessa utredningar föreslog att en direktvald politisk regional nivå skulle ges
ett utvidgat ansvar inte minst för regionala utvecklings(tillväxt)frågor. Utöver ansvarsområdet har
utredningarna även tagit upp och prövat geografin för den regionala nivån med oförändrade
länsgränser och/eller utvidgning till s.k. storregioner.
Regionfrågan och geografi
En region kännetecknas av att den omfattar en direktvald politisk nivå med utvidgat
utvecklingsuppdrag gentemot regionförbund (i lagstiftning kallad kommunala samverkansorgan) och
förstås län där det regionala utvecklingsansvaret fortsatt ligger på länsstyrelser. Direktvalda regioner
finns nu med två s.k. storregioner (Västra Götaland och Skåne) och åtta regioner med en sedan
tidigare oförändrad länsgräns (Gotland, Halland, Jämtland, Gävleborg, Örebro län, Östergötland,
Jönköpings län och Kronoberg). Sedan storregionerna Västra Götaland och Skåne startades som
försöksverksamhet under andra halvan av 90-talet har inga nya sådana tillkommit. Den process som
ganska nyligen tagit fart med bildande av nya regioner med en oförändrad länsgeografi är den som
dominerar.
Regionfrågan i Dalarna
När PARK-kommittén la sitt förslag som ville öppna för nya försöksverksamheter ledde det till att ett
arbete startade i Dalarna med målet att få fram en ansökan om en sådan också här. Regeringen valde
dock att inte följa kommitténs förslag utan föreslog i stället att inga fler direktvalda regioner skulle
släppas fram (Västra Götaland och Skåne skulle få fortsätta) och i stället skulle man få bilda
kommunala samverkansorgan om alla kommuner var överens och vid ett godkännande skulle man då
få överta vissa regionala utvecklingsuppgifter från länsstyrelsen. I Dalarna omvandlades arbetet med
en ansökan om försöksverksamhet till en om ett kommunalt samverkansorgan. En sådan ansökan
lämnades in och ledde till att Region Dalarna bildades officiellt 1 januari 2003.
Länsindelningskommittén och storregioner
Regeringen tillsatte och gav direktiv till länsindelningskommittén den 2 juli. Denna ska föreslå en ny
läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i ”väsentligt färre län och landsting”.
Man ska i arbetet utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor som transporter,
arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och god miljö. De ska utgå från
kommungränser och gränserna för s.k. arbetsmarknadsregioner eller funktionella regioner.
Kommittén ska vidare föreslå hur landstingen som då bildas ska tilldelas det regionala
utvecklingsansvaret och utreda vilka förvaltningsuppgifter det innebär. Uppdraget ska slutredovisas
senast 31 augusti 2017 och vara så utformat att det kan träda i kraft senast 1 januari 2023. Om man
föreslår bildandet av nya storregioner redan till 2019 ska förslag om detta ingå i ett delbetänkande
som lämnas senast 30 juni 2016.
Processer med regionbildning, genomförda eller planerade
Fram t.o.m. 2014 fanns det sammanlagt 4 regioner (Västra Götaland, Skåne, Gotland och Halland) i
Sverige.
2015 tillkom ytterligare sex direktvalda regioner (Jämtland, Gävleborg, Örebro län, Östergötland,
Jönköpings län och Kronoberg) som samtliga gick till region från ett regionförbund.
Utvecklingen från nu och fram t.o.m. 2019 grundat på pågående processer i respektive län och dessa
innebär följande om de alla fullföljs;
Region, varav storregion
Regionförbund Lst utv.ansvarig
2014
4
2
13
4
2015
10
2
7
4
2017
14
2
6
1
2018
15
2
6
0
2019
18
2
3
0
2017 avser Norrbotten, Västernorrland, Västmanland och Uppsala län att bilda region (ansökan
inlämnad av de tre första och Uppsala län lämnar senast 30 september) vilket minskar antalet
länsstyrelser med utvecklingsansvar med tre och antalet regionförbund med en.
2018 avser Stockholm bilda region vilket tar bort det sista länet med länsstyrelsen som regionalt
utvecklingsansvarig
2019 planerar ytterligare tre län gå från regionförbund till region, nämligen Värmland, Kalmar län och
Blekinge.
I tre län finns i nuläget ingen nedtecknad avsiktsförklaring med ett årtal angivet som mål för en
regionbildning; Västerbotten, Sörmland och Dalarna
Bildande av nya regioner inom nuvarande länsgränser
Ansökan om bildande av en sådan region ska lämnas till regeringen av landstinget och med i denna
ska finnas yttranden från kommunerna i länet. I samtliga fall är det en fråga som ska behandlas av
respektive fullmäktige.
Starten av en sådan region kan ske vid vilket årsskifte som helst (inte någon koppling till allmänt val).
Dock ska enligt nuvarande praxis en ansökan lämnas in senast 30 september två årtal innan starten
av regionen (vid start 1 januari 2019 ska en ansökan vara inlämnad till regeringen senast 30
september 2017 men kan förstås lämnas tidigare om mer tid önskas för själva bildandearbetet).
I regeringsförklaringen 2014 sägs om regionbildning; ”De landsting som så önskar ges möjlighet att
bli regioner” vilket tyder på att regeringen har för avsikt att positivt behandla alla inkommande, och
redan inkomna, ansökningar som uppfyller grundkraven om bland annat kommunal förankring.
När man bildar en region inom Dalarnas länsgräns så lägger man samman Landstinget Dalarna och
Region Dalarna även om den senare formellt avvecklas. Ansvarsområdena blir desamma som de
sammantaget har i dagsläget plus att ytterligare regionala utvecklingsfrågor överförs från
länsstyrelsen utöver de som tidigare redan förts till Region Dalarna. Landstingets direktvalda
parlament – landstingsfullmäktige – blir en del av regionens politiska struktur och byter i regel efter
eget beslut namn till regionfullmäktige. Inga ändringar i sig äger rum vad gäller i lag och författning
specialreglerade uppgifter eller Kommunallagens tillämpning. Landstingets beskattningsrätt blir
regionens och regionförbundets rätt att disponera statliga regionala tillväxtmedel blir också de
regionens, dock att andelen man då disponerar av Dalarnas sammanlagda medel ökar (praxis vid
regionbildning är hitintills 95 % att jämföra med Region Dalarnas nuvarande 60 % där länsstyrelserna
disponerar resterande del i båda fallen).
Kontaktpersoner för länsindelningskommitténs arbete med ny regional indelning
En skrivelse har nyligen gått ut till länen från SKL där de inbjuder till att utse kontaktpersoner inför
bland annat en första diskussion med länsindelningskommittén. Kommittén har vid överläggningar
med SKL framfört önskemål om en nationell referensgrupp i vilken dessa kontaktpersoner ska ingå.
Som kontaktpersoner bör enligt SKL utses tre ledande politiska företrädare som representerar såväl
majoritet som opposition men även länets kommuner. En första överläggning i referensgruppen
planeras till 21 oktober 2015.
SKL föreslår samtidigt att man i respektive län bildar en arbetsgrupp för att möjliggöra en bredare
representation såväl när det gäller partier som kommuner (vilket sammanfaller med Dalarnas
aktuella planer på bildandet av en parlamentarisk grupp bestående av representanter utsedda av de
politiska partierna på samma sätt som vid föregående regionbildningsprocess).
Aktuell tidsaxel för bildande av region inom nuvarande länsgräns respektive storregion
Avslutningsvis återfinns en tidsaxel där praxisdatum för ansökan om att bilda region inom nuvarande
länsgräns lagts in liksom de datum som anges i länsindelningskommitténs direktiv angående
betänkanden samt avrapporteringar till regeringen.
Att särskilt notera i det senare fallet är att om kommittén vill föreslå bildande av någon ny storregion
med start 2019 ska detta framgå i ett delbetänkande som då ska läggas fram redan i juni 2016. I
övrigt gäller vid start av storregion – såvida man inte föreslår att bildandet på något sätt kan
frikopplas från genomförande av allmänt val - att sådana då kan startas först 2023 vilket
sammanfaller i tid med direktivets krav på att förslagen ska vara så utformat att det kan träda i kraft
det året.
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Amelie Sahlin
023-77 70 08
amelie.sahlin@regiondalarna.se
2015-09-23
1(1)
Diarienummer
RD 2015/128
Direktionen
Förslag till åtgärder för att korta handläggningstiderna för
tillståndsgivning av Färdtjänst.
Förslag till beslut
Direktionen föreslås i ett första steg besluta att anta följande förslag på åtgärder
för att korta handläggningstiderna utifrån den åtgärdsplan som presenterats på
AU
Ärendet
Föreslagna på åtgärder.

Personer som är 90 år eller äldre och ansöker om färdtjänst erhåller ett
färdtjänsttillstånd med en ledsagare genom ett förenklat
beslutsförfarande och utan omfattande utredningsarbete.

De över 90 år som ansöker om riksfärdtjänst och beviljas det enligt
lagen om riksfärdtjänst ska åka bil alternativt specialfordon och behöver
därmed inte använda sig av allmänna kommunikationer.
Beslutsunderlag
Åtgärdsplan långa handläggningstider för färdtjänsten i Dalarna
Sida
1(6)
Datum
Handläggare
Amelie Sahlin
023-77 70 08
amelie.sahlin@regiondalarna.se
2015-08-07
Åtgärdsplan
Långa handläggningstider Färdtjänstenheten
Region Dalarna
Bakgrund:
Målet för handläggningstiden för att få ett besked om ett färdtjänsttillstånd är
fyra till sex veckor. Idag den 11 juni uppgår handläggningstiden till 19 veckor
och det finns omkring 700 inkomna ärenden av olika dignitet men som alla
handläggs individuellt. Ärendehögen förväntas också att öka under
sommarmånaderna vilket dels beror på att flera ansöker om riksfärdtjänst under
sommaren samt att vi inte har ordinarie bemanning. Men det har nu efter
sommaren visat sig att de värsta farhågorna inte besannats och vi har en mer
positiv trend dock inte långsiktigt hållbar. Vi har 15 veckors handläggningstid
och omkring 500 inkomna ärenden.
Färdtjänsten Dalarna har under det senaste året bedrivits med en personal kort
på grund av långtidssjukskrivning. Det har heller inte funnits någon person att
sätta in vid kortare sjukskrivningar, vård av barn eller annan kortare ledighet.
Detta har slitit hårt på personalen vilket nu visar sig i form av ytterligare en
långtidssjukskrivning med stressrelaterade symtom. De flesta av
färdtjänsthandläggarna börjar också nå taket på sitt flexsaldo på 60 timmar då
det inte går att ta ut den inarbetade tiden vilket behövs för återhämtning. De
har även i omgångar arbetat helger som de tar det ut i betalning så det ligger
inte på flexen.
Två personer har avslutat sina anställningar vilka har återinsatts samt att vi inför
denna sommar 2015 tagit in två extra resurser för att möjliggöra semester och
välbehövlig återhämtning. Dock tar det förhållandevis lång tid att lära upp de
nya resurserna i själva handläggningsutövandet för att säkerställa
myndighetsutövandet, vilket samtidigt är tid som måste tas från de ordinarie
handläggarna vilket tillfälligt kan leda till ökade handläggningstider. Det är
många moment och rutiner som de behöver bli förtrogna med för att
säkerställa vårt myndighetsutövande.
Då alla färdtjänstansökningar i Dalarna nu behandlas likvärdigt medför det
också att flera enligt färdtjänstlagens bedöms mera stringent. Det har medfört
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se
2(6)
flera omprövningar och rättsliga processer i vårt arbete än tidigare. Även om
det i stort sett nästan alltid varit till vår fördel så till vida att vi gjort en korrekt
tolkning av lagen så tar det personella resurser från färdtjänsthandläggarna som
inte kan ägan sin arbetstid åt handläggning av nya ärenden.
Förslag på eventuella åtgärder:
Förändringar/kompletteringar i Färd- och
riksfärdtjänstreglementet
En åtgärd för att vi ska få ner handläggningstiderna kan vara att bevilja alla över
90 år och att de erhåller färdtjänst med en ledsagare. Detta ska ske genom ett
förenklat beslutsförfarande utan omfattande utredningsarbete.
+
Det skulle minska handläggningstiden på kort sikt väsentligt då vi
uppskattar att det rör sig om cirka 200 personer, dock går det en
resurs som bara kommer att behöva arbeta med bara det under
en period innan det kan göras löpande.
−
En risk med det kan vara att det är fördyrande för kommunerna i
och med att fler får resa dock visar statistiken att det är en
åldersgrupp som idag inte reser särskilt ofta. En annan risk kan
vara att det med denna nya riktlinje dyker upp flera ansökningar
speciellt där det inte finns kollektivtrafik. (Det är 3187 personer i
Dalarna som är 90 år eller äldre enligt regionfakta.)
3(6)
Födelseår
Ärenden
1910-1919
12
1920-1929
180
1930-1939
225
1940-1949
89
1950-1959
35
1960-1969
22
1970-1979
15
1980-1989
9
1990-1999
8
2000-2010
8
Totalt
603
Fig 1. Visar alla nyinkomna
ärenden i april 2015 till det ska
läggas ett 60-tal omprövningar, 40tal riksfärdtjänstärenden och
omsorgsresor. Källa: Region Dalarna
Figur 2. Visar hur många enkelresor en person med färdtjänsttillstånd gjorde i genomsnitt 2012.
Källa: Trafikanalys
Färdtjänsten
Förändringar/kompletteringar i Färd- och
riksfärdtjänstreglementet
Ett enklare ansökningsförfarande i samspel med kommunerna skulle kunna
kapa handläggningstiden genom att de personer som bor på ett särskilt boende
(med en avgränsning till äldreboende eller demensboende med dygnetruntservice) beviljas färdtjänst. De personerna har redan handlagts inom
kommunen och genom att skapa en rutin mellan kommunen och Region
Dalarna skickar kommunen en förenklad ansökan och en kopia på beslutet för
särskilt boende till Färdtjänsten Dalarna som beviljar tillståndet.
+
Det kan vara tillräckligt med en kontakt för personen och
anhöriga i en ny livssituation.
−
Det kan ta lite tid innan den nya rutinen är inarbetad i alla
kommuner då det blir ett moment till för en redan belastad
socialtjänst.
4(6)
Det är svårt att uppskatta antalet personer på hur många det kan
komma att gälla och därmed svårt att förutse vilka kostnader det
för med sig men de torde inte vara en grupp som reser så
frekvent.
Personalförstärkning
Möjliga åtgärder för att minska handläggningstiden kan vara att anställa flera
handläggare. Vi har under sommaren 2015 lärt upp sammantaget 6 personer, 2
ordinarie handläggare, 2 vikarierande handläggare under sommaren, 1
praktikant (som nu vikarierar) och 1 administratör. Det är inte att betrakta som
en snabb lösning då det tar mycket tid i anspråk att lära upp nya handläggare.
Men på längre sikt torde det vara ett alternativ att se över bemanningen då
handläggningstiden inte varit nere på de nivåer som förväntat sedan starten
2013.
+
Av de sommarvikarier vi nu har satt in förväntas de kunna sättas
in som vikarier vid kortare ledigheter och kortare sjukskrivningar,
vilket endast är möjligt om det finns upparbetad personal.
−
Det i sig ger inte något snabbt resultat då det tar mycket tid från
den ordinarie personalen.
Ökade omkostnader.
Effektivisera arbetsprocesser
Effektivisera och förenkla handläggningsprocessen utan att äventyra
myndighetsutövandet är svårt och kanske inte ens gångbart i ett utsatt läge.
Kanske ska vi lägga allt mindre arbete i det skriftliga bemötandet som alla
juridiska processer och renodla och utforma mer standardiserade svar vilket
skulle kunna öka kostnaderna för kommunerna om inte vi inte bemöter allt så
noggrant. Räkna på hur mycket tid det tar att säkerställa ett ärende genom att
diskutera det med andra handläggare. Här finns det kanske lite tid att spara för
de handläggare som arbetat ett tag men för de nya är det inte tänkbart. Ett
schema och kan göras till efter semestern så att det blir mera styrt i tid. Troligen
en ganska riskfri åtgärd.
Utreda omfattningen av arbetet med omsorgsresorna
Enligt ett särskilt avtal RD 2012/49 så ska region dalarna hantera omsorgsresor.
Det är ett begrepp och innehåller olika resor för olika kommuner. Det här
behöver vi se över så att det är rätt arbete som vi utför åt respektive kommun.
Men vi räknar med att går åt cirka 0,2 procents tjänstgöringsgrad att handlägga
detta. Det görs ingen prövning hos oss på färdtjänsten huruvida personen är
berättigad att resa eller inte utan det är bara ett förfarande i SAM 3001 som är
vårt tekniska sytem, sedan måste kommunen ändå utföra själva beställningen av
resan till BC.
5(6)
Riksfärdtjänst
Utgångspunkten för bedömning av riksfärdtjänst är alltid allmänna
kommunikationer tillsammans med ledsagare. Väldigt sällan eller i mycket
speciella fall kan taxi eller specialfordon bli aktuellt.
Detta medför ofta att den sökande och speciellt äldre sökande inte genomför
sina resor. De känner sig inte bekväma med situationen att ta sig av och på de
allmänna kommunikationerna. Detta även om de flesta kommunikationer
numer är funktionsanpassade, extra jobbigt upplevs det om det medför ett eller
flera byten från tåg till tåg eller buss till tåg då inte tror sig hinna. Detta leder till
många fall av överklagande och rättsliga konsekvenser. Vi kan idag inte skilja på
de överklaganden som kommer in till oss huruvida de gäller färdtjänst eller
riksfärdtjänst men vi har påbörjat ett arbete att skilja dem åt men upplevelsen är
den att riksfärdtjänsten oftare överklagas. Att den äldre får resa tillsammans
med en ledsagare har inte heller varit till någon hjälp för den sökande mycket
beroende på att de inte har någon som kan resa med dem och de anhöriga de
har i livet är ofta de som de ska besöka och målet med själva resan. Därför
föreslår vi att alla över en viss ålder får beviljas riksfärdtjänstresa med bil eller
specialfordon.
+
Vårt arbete underlättas genom att de för oss mentalt påfrestande
samtalen från förtvivlade sökande eller dess frustrerade anhöriga
skulle minska.
Minskade överklagningar och efterföljande rättsligt arbete skulle
minska.
−
Vi nyttjar inte den anpassade kollektivtrafiken som samhället
redan betalar för.
Ökade omkostnader för kommunerna.
Analys av åtgärderna i förhållande till varandra
Det snabbaste resultatet för att få ner handläggningstiderna till omkring 10
veckor är nog att ge en viss åldersgrupp som söker färdtjänst ett
färdtjänsttillstånd. Enda risken är att vi får fler ansökningar i och med att det
blir känt men det blir ju ändå en förenklad handläggning. Att ge de som bor på
särskilt boende på grund av ålder eller demens färdtjänsttillstånd är bra men det
är svårare att få ett snabbt resultat då det kan ta ett tag innan vi har ett
upparbetade rutiner med kommunerna. Men på längre sikt kan det vara ett
klokt alternativ för att hålla nere handläggningstiderna men ändå ha en
rättssäker hantering och bedömning.
Arbetsbesparingen och säkert även det upplevda missnöjet med att vi vid
riksfärdtjänstresor måste hänvisa till allmänna kommunikationer. Vilket kan
spara tid och kraft, i första hand för att minskade överklagningarna och i andra
hand samtal från upprörda anhöriga.
Att effektivisera arbetsprocesserna kommer vi att arbeta med löpande dock är
belastningen utifrån allt för hög för ett gemensamt utvecklingsarbete på
6(6)
enheten just nu. Men självklart kommer vi fortsättningsvis även att se över våra
arbetsrutiner då det säkert finns tid att spara men inte i den omfattningen att vi
kommer att sänka handläggningstiden snabbt.
Utökade personalresurser är givetvis en dröm för medarbetarna som läget är
just nu och kanske behöver man göra en översyn om bemanningen är rätt i
förhållande till arbetsbelastningen. Men om vi lyckas korta handläggningstiden
med något av de ovanstående förslagen så kan det ju hända att allt kommer i en
annan dagar. Samt det faktum att vi efter denna sommar lärt upp flera personer
och förhoppningsvis kan vi behålla dessa under hösten och sätta in som vikarie
vid kortare sjukdom/VAB eller annan frånvaro. Till översynen bör det också
tas ställning till hanteringen av omsorgsresorna hur stor roll det spelar är oklart
men bra att veta om bemanningen var anpassad till det.
För att komma ner till tio veckors handläggningstid i snabb takt krävs det att
flera av ovannämnda förslag genomförs i kombination alternativt att vi gör dem
etappvis tills vi är nere på en för oss på Region Dalarna är en acceptabel
handläggningstid för våra medborgare.
Amelie Sahlin
Sida
REMISSVAR
Datum
Handläggare
Lennart Färje
023-777062
lennart.farje@regiondalarna.se
2015-08-27
1(2)
Diarienummer
RD 2015/119
Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan
2016 – 2018 (remissversion)
Region Dalarna har fått Landstinget Dalarnas förslag till Kultur- och bildningsplan på remiss. Region Dalarnas svar tar sin utgångspunkt i Dalastrategin och
de kompetensområden som ingår i det regionala utvecklingsansvaret.
Region Dalarna anser att det finns goda argument för den nu sammanhållna
kultur- och bildningsplanen även om det leder till en del oklarheter i dispositionen av dokumentet. Kultur- och bildningsplanen redovisar på ett mycket förtjänstfullt sätt de nationella mål och angelägna prioriteringar som ska styra de
regionala verksamheterna. I hänvisningen till Dalastrategin poängteras demokrati och livsmiljö. Kopplingen mellan kultur och bildning som skapare av en
grogrund för kreativitet, entreprenörskap och innovationer finns också nämnd.
I det Landsbygdspolitiska programmet för Dalarna1 beskrivs att ett rikt kulturliv
är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet, både genom egen
kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan närings- och kunskapsområden som Kulturella och Kreativa Näringar som kan ha en ökad betydelse för
näringslivet i länet och på landsbygden. I den aktuella planen beskrivs Kulturen
som en viktig faktor på landsbygden, men då mer utifrån vikten att kulturen
finns även på landsbygden. Kulturens möjliga positiva effekter på entreprenörskap, företagande och möjligheter att erbjuda arbetstillfällen lyfts inte fram på
ett lika tydligt sätt.
Under avsnittet Arkitektur och design saknar vi andra delar av näringslivet vid
sidan av arkitekter och designers. De som bygger och vidmakthåller våra hus är
en viktiga aktörer att samverka med. De tar också viktiga roll i Dalarnas innovationsarbete och bör vara möjliga samverkansparter.
Kultur- och bildningsplanen har mycket förtjänstfullt ett tydligt fokus på barnoch ungdomar. Trots detta så synliggörs inte gruppen unga vuxna så tydligt.
Prioriteringen på unga i skolåldern inom kulturverksamheternas är betydligt
starkare.
Region Dalarna saknar en beskrivning av hur begreppet – ungdomsperspektiv –
ska tolkas i kultur- och bildningsplanen. Beskrivningen av begreppet återfinns
t.ex. i Region Dalarna ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” och i den nationella ungdomspolitiken. Där betonas bland annat att unga är och måste be-
1
Region Dalarna, antaget 2014.
2(2)
traktas som en mångfald av individer. Det är också lite otydligt om man i planen vänder sig till hela målgruppen unga vuxna (13-25 år). Vi saknar beskrivning av och insatser särskilt riktade till den målgruppen.
Region Dalarna skulle också vilja se mer av en tydlig beskrivning av unga som
en kraft i den regionala utvecklingen, som nyskapande kulturutövare. Skrivningarna i förslaget pekar mer mot att utgångspunkten är rättighetsperspektivet och
inte ett utvecklingsperspektiv – det ena utesluter inte det andra.
I inledningen av avsnittet - Barn och unga, skulle vi gärna se att bredare demokratisk aspekt av ungas delaktighet och inflytande lyfts fram. Exempelvis folkbildningens roll i ungas ”demokratiska skolning”.
Region Dalarna skulle också vilja se att Landstinget Dalarna, med Kultur- och
bildningsförvaltningen som samordnare fortsättningsvis deltar som en aktiv
part i arbetet med Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. Det rimmar väl
med den avsiktsförklaringen som avgivits.
I avsnitt 8 - Bildning, bedömer Region Dalarna att kultur och bildningsplanen
på ett övergripande plan fångat de intentioner som beskrivs i Dalastrategin. I
avsnittet återfinns förslag på hur folkbildningen som resurs för regionens utvecklingsarbete kan stärkas. Vi ser mycket positivt på skrivningarna att landstinget i egen regi kommer att genomföra en genomlysning av Folkhögskolorna,
med fokus på Folkhögskolornas framtida roll i den regionala utvecklingen. En
sådan genomlysning skulle vara värdefull att genomföra/få genomförd för/i
samtliga Folkhögskolor i länet. Om möjligt, vore det dessutom intressant att få
studieförbundens möjligheter i detta avseende belysta.
Region Dalarna vill också slutligen än en gång peka på kulturens möjligheter i
rollen av tillväxtfaktor och grund för entreprenörskap och innovationer. Det
gör vi i medvetande om kulturens egenvärde och dess självklara och viktiga roll
i angelägna samhälleliga- och mänskliga sammanhang. Det handlar mer om att
ta vara på alla möjligheter som det aktiva kulturlivet i Dalarna kan erbjuda.
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Kent Söderlund
023-777065
kent.soderlund@regiondalarna.se
2015-09-14
1(2)
Diarienummer
RD 2015/108
DIR 150923
Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen:
Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU
2015:60)
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta
Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett
författningsförslag om värdeåterföring.
Sammanfattning av ärendet
Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden 2014-2017 att
förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan StockholmGöteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och
kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i
storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i
norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt
genomförande av höghastighetsjärnvägar.
Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att
föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå
lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för
kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal.
Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter
ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som
gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k
värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för
värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala
kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och
regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för
exploateringsavtal.
Utredningen föreslår;
ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg – ”Värdestegringsersättning” - för
värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se
2(2)
kollektivtrafikanläggningar och den kommunala transportinfrastruktur, ska
således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal.
Förslaget bör genomföras genom ändring i plan- och bygglagen.
Beslutsunderlag
Se bifogat förslag till remissvar.
Kent Söderlund
Bilagor
Förslag till remissvar – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett
författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
Sida
Remissförslag
Handläggare
Datum
Kent Söderlund
023-777065
kent.soderlund@regiondalarna.se
2015-09-14
1(3)
Diarienummer
RD 2015/108
Regeringskansliet
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen:
Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU
2015:60)
Region Dalarna har för yttrande fått rubricerade betänkande.
Uppdraget
Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden 2014-2017 att
förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan StockholmGöteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och
kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i
storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i
norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt
genomförande av höghastighetsjärnvägar.
Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att
föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå
lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för
kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal.
Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter
ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som
gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k
värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för
värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala
kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och
regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för
exploateringsavtal.
Förslag
Det finns idag tre verktyg för att återföra värden som har uppstått på grund av
investeringar i transportinfrastruktur; värdestegringsexpropriation,
gatukostnadsersättning och exploateringsavtal. Det mest fungerande verktyget
för kommunerna är exploateringsavtal där värdeåterföring fördelar kostnader
mellan en kommun och en exploatör eller fastighetsägare i samband med att
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se
2(3)
kommunala detaljplaner antas. Värdeåterföring genom exploateringsavtal kan
ge incitament till aktörerna att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande
lösningar för infrastruktur och exploatering.
Inom direktivens ramar ska medel från värdeåterföring användas för att
finansiera den infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via
kommunala infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal
medfinansiering av statlig transportinfrastruktur och regionala
kollektivtrafikanläggningar.
Värdeåterföring i nuläget beträffande transportinfrastruktur förekommer främst
genom avtal, men omges av oklara, oförutsägbara och otillräckliga
omständigheter. Med vetskapen om att värdeåterföring kan bidra till att skapa
värden för såväl samhället i stort samt för den enskilde fastighetsägaren föreslår
utredningen;

ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg – ”Värdestegringsersättning” - för
värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala
kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Detta ska
således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal. Förslaget bör
genomföras genom ändring i plan- och bygglagen.
Det innebär att en kommun och en fastighetsägare, med hjälp av ett
frivilligt och förhandlingsbaserat verktyg, vilket bedöms ha bättre
förutsättningar än ett tvångsverktyg, ska kunna ingå avtal om återföring av
värdeökning för fastigheter som uppstår genom en kommuns finansiering
av transportinfrastruktur. Det är dock viktigt att kommunen i sina riktlinjer
om exploateringsavtalen informerar om man avser att använda sig av avtal
om värdeåterföring.
Medel från värdeåterföring ska användas för att finansiera den
transportinfrastruktur som ger värdeökningen, antingen genom
kommunens egna investeringar i transportinfrastruktur eller genom
kommunal medfinansiering av statens, en annan kommuns eller ett
landstings investeringar i transportinfrastruktur.
Vilka kommer att använda verktyget?
Det antas att verktyget kommer att användas för de platser som får en stor
värdeförändring av en transportinfrastrukturinvestering, t.ex fastigheter vid eller
i närheten av en ny järnvägsstation eller en ny vägsträckning. Dessa exempel
kan finnas i samtliga kommuner. Ett annat antagande är att de kommuner där
fastighetspriserna redan idag innebär en lönsamhet i fastighetsutvecklingen, får
en större värdepåverkan. Detta omfattar kommuner med en större stad, men
också kommuner med betydande turistströmmar. Man har uppskattat att ca 58
kommuner är sådana.
Utredningen nämner att områden med höga fastighets- och
tillgänglighetsvärden på marginalen har god nytta av förbättrad tillgänglighet,
vilket i absoluta tal kan vara betydande summor. Man nämner också att det
finns en potential i områden med relativt dålig tillgänglighet där en
transportinfrastrukturinvestering skulle kunna skapa mycket stora relativa
fastighetsvärdeökningar.
3(3)
Synpunkter
Region Dalarna är i grunden positiv till förslaget om värdestegringsersättning
genom att kommunerna torde få ett tydligare verktyg för att inom ramen för
exploateringsavtal kunna använda värdeåterföring för att finansiera den
infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via kommunala
infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal medfinansiering av statlig
transportinfrastruktur och regionala kollektivtrafikanläggningar.
Det kan stimulera kommuner och övriga aktörer till att finna nyttomaximerande
och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering men Region
Dalarna får dock flagga för att det är svårt att bedöma om
verdestegringsersättning i form av ett frivilligt avtalsbaserat verktyg (genom
ändring i plan och bygglagen), verkligen kan skapa långsiktiga reella
förhandlingar mellan kommuner och fastighetsägare och övriga
privata/kommersiella aktörer. Värdestegringsersättning kan således komma att
bli ett tandlöst verktyg i lagstiftningen.
Sida
1(2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Göran Ehn
77082
goran.ehn@regiondalarna.se
Datum
Diarienummer
2015-08-31
RD 2014/196
AU/Direktion
Ansökan till Socialfonden
Förslag till beslut
Arbetsutskottet beslutar/föreslår Direktionen besluta
Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens
programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden
2016-01-01 – 2018-12-31.
Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens
programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under
tiden 2016-01-01 – 2019-02-28.
Sammanfattning av ärendet
Beslut om att äga och driva projekten Plugga klart 1 och Plugga klart 2
Beslutsunderlag
Hänvisar till tidigare beslut i direktionen 2014-12-17
Ärendet
Utlysningen från ESF har gjort det möjligt att söka från två olika
programområden, PO1 och PO2. De båda projekten kompletterar varandra
och ska ses som ett huvudprojekt.
Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och
högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att förebygga skolavhopp för att
på sikt minska arbetslöshet och utanförskap.
Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna
genom att genomföra kompetensutveckling för skolpersonal avseende
förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet,
tillgänglighet och icke-diskriminering.
Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24),
vilka har identifierat personalens förhållningssätt och bemötande som viktiga
framgångsfaktorer för att förebygga avhopp.
Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 6,5 miljoner kronor.
2(2)
Plugga klart 2 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolorna och
några högstadieskolor i Dalarna. Syftet är att minska och förebygga
skolavhoppen i Dalarna. För att på sikt minska arbetslösheten och utanförskap.
Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna
genom att utveckla verksamheter som är förebyggande för de elever, som
riskerar att hoppa av skolan i förtid. Insatserna bygger på erfarenheterna från
Plug In och Unga till arbete (W18-24), som bedrivits de senaste åren. Insatserna
kan vara; tidig upptäckt med elevcoach/samordnare, studieverkstad, språkstöd
samt överlämning från grundskola. Jämställdhetskunskap kommer att erbjudas
de elever och skolpersonal som deltar för att bryta könssegregeringen och öka
möjligheterna för eleverna i sina kommande val.
Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 22,4 miljoner kronor.
Båda projekten medfinansieras av kommunerna, med arbetstid och/eller
kontanta medel, med drygt lika mycket.
Göran Ehn
Beslutet ska skickas till
Göran Ehn, Conny Danielsson, Karin Rosenberg
Sid 1(21)
Diarienummer
2015/00640
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
Plugga klart 1
Startdatum
2016-01-01
Slutdatum
2018-12-31
Kontaktperson för projektet
Göran Ehn
Telefonnummer
023-777082
E-post
goran.ehn@regiondalarna.se
Behörig företrädare
Tiina Ohlsson
Telefonnummer
023-777090
Kontaktperson ekonomi
Johanna Falk-Gustavsson
E-post
johanna.falk-gustavsson@regiondalarna.se
Telefonnummer
023-777005
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Besöksadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Organisationsnamn
Region Dalarna
Organisationsnummer
222000-1446
Organisationsform
Landstingskommunala verksamheter
Antal anställda
51-100
Telefonnummer
023-777005
e-post
info@regiondalarna.se
Webbplats
www.regiondalarna.se
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79146 Falun
BankGiro
Behörig företrädare för
organisationen
5599-3331
Tiina Ohlsson
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Organisation
CFAR-Nummer
41371386
Namn på arbetsställe/enhet
Region Dalarna
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Besöksadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Kompetensutveckling för sysselsatta i Norra Mellansverige : 2015/00421
Programområde
Programområde 1 - Kompetensförsörjning
Specifikt mål
1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor
och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och
tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom
kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 2(21)
Diarienummer
2015/00640
arbetsmarknadens behov.
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
600
Antal kvinnor
350
Antal män
250
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
INLEDNING
Under 2014 genomförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna för att förberedas inför kommande
utlysningar från Socialfonden. En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar skolavhopp, d.v.s. tidiga
insatser.
Direktionen för Region Dalarna tog ett beslut i december 2014 om att förbereda en ansökan till Socialfonden gällande ett
regionalt projekt för att förhindra skolavhopp, med SKL:s projekt Plug In som förebild.
Region Dalarna har dessutom, tillsammans med alla kommuner och Landstinget, tagit fram en strategi för att Dalarna ska bli
Sveriges bästa ungdomsregion och där skolans betydelse är stor.
Region Dalarna har ansvarat för det framgångsrika projektet Unga till arbete under tiden 2010-2014. Målgruppen har varit unga
arbetslösa 16-24 år och projektet har nått cirka 2800 ungdomar genom åren. En del av deltagarna hade avbrutit sin skolgång
och flera av dessa har som ett resultat av projektet återgått till studier. Nu har projektet fått nya medel från Socialfonden vilket
betyder att kommunerna får förstärkt finansiering i ytterligare två och ett halvt år för sitt arbete. Där kommer finnas plats för de
ungdomar som hoppat av skolan, från 16 år.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 3(21)
Diarienummer
2015/00640
Tidigare genomförda projekt/utredningar (se problemanalys nedan) visar att det krävs ett brett spektrum av insatser/åtgärder för
att effektivt motverka avhopp i skolan.
Mot bakgrund av ovanstående analyser och beslut har Region Dalarna i samverkan med representanter för Dalarnas kommuner
utarbetat en projektbeskrivning för ett utvecklingsarbete med syftena:
• att motverka att elever kan komma i riskgruppen för att hoppa av skolan (med finansiering från PO1)
• att identifiera elever som kommit i riskgruppen för att hoppa av samt göra insatser för denna riskgrupp (med finansiering från
PO2).
För att få med dessa projektaktiviteter/insatser i projektet krävs således finansiering från både PO1 och PO2. Denna ansökan
”Plugga klart 1” kompletterar ansökan ”Plugga klart 2” i PO2, vilken har inriktning mot att utveckla verksamheter för de elever
som riskerar att göra skolavhopp.
Innehållet i rubrikerna inom Bakgrund och Problemanalys är i stora delar lika.
STATISTIK SOM GER EN BILD AV VILKA UTMANINGAR DALARNA HAR
Övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är i paritet med riket men en större andel i Norra Mellansverige väljer
yrkesförberedande program. I Dalarna går 49,3 procent av ungdomarna över till studieförberedande gymnasieprogram från
grundskolan och ca 40 procent av ungdomarna går vidare till yrkesförberedande program i samtliga tre län och en mindre grupp
går till gymnasiets introduktionsprogram (IM). (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015).
Dalarna har rikets lägsta andel högutbildade, 17 procent. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 –
2020 (2015) är andelen bland kvinnor något högre 23 % och närmar sig rikets nivå på 29 %. Bland män är siffran lägre, endast
13 % av männen i Norra Mellansverige har en längre eftergymnasial utbildning jämfört med rikets nivå på 21 %.
De elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (avser statistik från 2011/2012) är lägre än
riksgenomsnittet, särskilt lågt hos dem som gått studieförberedande program. Likaså är det en mindre andel elever än
riskgenomsnittet som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. (SKL, 2013)
Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent)
jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent.
Andelen elever som avbröt studierna under det första året på gymnasiet varierar mellan kommunerna. Dalarna ligger därmed
både över och under rikssnittet på 4 % (Skolverket, 2014).
Andelen elever som fullföljt inom 4 år varierar också. I den kommun med lägst andel har 67 % (Orsa) fullföljt gymnasiet inom 4
år, och de kommuner som har den största andelen ligger på 82 % (Gagnef, Leksand och Malung-Sälen). Rikssnittet är 77 %
liksom hela Dalarnas. Dessa siffror är inklusive IM. Se Tabell i bilaga 1.
Dalarna är ett av de av län som har högst andel obehöriga elever till gymnasiet med 15,7 % våren 2014 (Skolverket, 2014).
Riksgenomsnittet var 13,1%. Se Tabell 2 i bilaga 2.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Dalarna ligger i botten när det gäller utrikesfödda elever som uppfyller målen i alla ämnen vid grundskolans slut. I Dalarna klarar
42 % av den gruppen elever målen i alla ämnen, i riket är siffran 52 %. (Skolverket, 2014). Bland de som är födda utanför
Sverige och kom hit efter årskurs 1 är andelen som är behöriga till gymnasieskolan särskilt låg. Ungdomar med föräldrar med
låg utbildningsbakgrund oavsett bakgrund har låg måluppfyllelse i Dalarna. (Handlingsplan för Norra Mellansverige för
Europeiska socialfonden, 2015).
Dalarna ligger också nästan i botten när det gäller behörighet till yrkesprogram, bland elever som är utrikesfödda. I Dalarna är
56 % behöriga medan siffran i riket är 63 % (Skolverket, 2014).
Dalarna har en stor grupp elever bland de nyanlända, som inte är behöriga till nationella program, vilket innebär att dessa
kommer att börja på något av IM:s program. Där är det låg genomströmning och värsta fall ingår dessa ungdomar i gruppen
som står helt utanför skolan.
För mer statistik avseende horisontella kriterier, se bilaga 11.
HÄLSA OCH OHÄLSA
Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska
hälsa. När unga tillfrågats varför de hoppat av är mobbning i topp på orsaker, tillsammans med att de upplevt ett dåligt
bemötande i skolan och brist på pedagogiskt stöd (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). I Gysams Samsynsutredning (2012)
lyfter elever fram brister i gymnasieskolans sociala miljö och elevhälsan som viktiga utvecklingsområden. Även Region Dalarnas
förstudie (2014) pekar på vikten av relationernas betydelse på skolan.
Vidare konstaterar Sweco i sin rapport (2014) att ohälsan och utanförskapet i Norra Mellansveriges län är större än i riket som
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 4(21)
Diarienummer
2015/00640
helhet. Det betyder bland annat att andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är högre. Förklaringen till detta kan
vara sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och att det råder en hög arbetslöshet. Enligt Försäkringskassans statistik för
2014 så har kvinnor i Dalarna 13,7 sjukdagar medan männen har 7,3 vilket är sämre än riket. De höga ohälsotalen för kvinnor är
troligtvis en följd av att arbetsmarknaden för kvinnor i högre utsträckning än i riket är begränsad till offentlig sektor och att
regionen utmärks av en stark industritradition, med manligt präglade värderingssystem som leder till ojämlika strukturer och gör
regionen mindre attraktiv för kvinnor.
I Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013)
konstateras att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000- talet och tycks inte avta utan fortsätta
öka. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller
slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent.
Skolverkets enkät från 2012 om elevers och lärares attityder till skolan, visar att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på
högstadiet alltid eller oftast kände sig stressade i skolan. Motsvarande siffror för gymnasiet var 48 % och 27 %. LUPPundersökningar som gjorts i Dalarnas kommuner visar att de flesta mår bra, men omkring hälften svarar att de har problem med
stress eller sömnsvårigheter minst en gång i veckan.
GODA RELATIONER ÄR EN FAKTOR SOM MINSKAR PSYKISK OHÄLSA
I Skolverkets och Socialstyrelsens nyutgivna (2014) kunskapsstöd, Vägledning för elevhälsan, beskrivs att tillit och förtroende
har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Iwarsson (2014) lyfter i
sin bok, Samtal i skolan, fram att forskning visar att det blir bättre resultat för elever med psykisk ohälsa om relationerna och
bemötandet fungerar bra i skolan.
GENERATIONSVÄXLING
Arbetslösheten i Dalarna ligger något lägre än riket. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 – 2020
(2015) är ungdomsarbetslösheten i Dalarna lägre än i riket i genomsnitt. Det kan förklaras med besöksnäringens betydelse i
Dalarna, en näring som sysselsätter många unga.
9,6 procent av ungdomsbefolkningen i Dalarnas län (16-25 år) varken arbetade eller studerade år 2011 (Temagruppen unga,
2013). Samtidigt har Norra Mellansverige, liksom Dalarna, en utmaning i generationsväxlingen som är klart högre jämfört med
riket. Enligt Swecos rapport (2014) är det förväntade tillträdet av ungdomar lägre än de förväntade pensionsavgångarna. Det är
brist på arbetskraft inom en del högkvalificerade yrken och ett överskott på arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav.
SAMMANTAGET
Dalarna är ett av de län i riket som har lägst andel högutbildade, och övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är
högre än i riket.
Även om andelen elever som tar en gymnasieexamen ligger i paritet med riket (runt 77 %) så har ändå 23 % av eleverna i
Dalarna inte tagit examen inom 4 år. Vi uppskattar att det är runt 500 elever/år i Dalarna som gör avhopp. Effekterna av Plugga
klart 1 förväntas förebygga avhopp, men hur mycket är svårt att uppskatta. Det är även svårt att uppskatta hur lång tid som
riskelever behöver extra stöd för att komma på banan igen. Därför uppskattar vi att projektet kan ta emot 300 elever/år, även om
behovet troligen är större.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska
hälsa.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Dalastrategin beskriver de utmaningar regionen står inför fram till 2020 som berör bland annat kompetensförsörjning,
tillgänglighet och struktur samt attraktionskraft. Visionerna beskriver bland annat ett Dalarna som landets bästa region för unga
där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet.
Utmaningarna för Dalarna i utbildning och livslångt lärande handlar om att Dalarnas befolkning har en utbildningsnivå som inte
matchar dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Där har grundskolan en viktig roll och i strategin beskrivs ”Högre upp i
utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har stor relevans för länets
arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande” (Dalastrategin, sid 13)
I Gysam ingår elva av Dalarnas 15 kommuner. Man samarbetar så att alla som ska söka till gymnasiet i samverkansområdet
kan välja fritt bland gymnasieutbildningarna som finns i de elva kommunerna. En viktig del i Gysams arbete är kvalitetsarbetet.
Fokus ligger på arbetssätt som kan användas generellt och göra skillnad i vardagen, både för lärare och elever. Arbetet skall
vara ett stöd för de enskilda skolorna att nå en ökad måluppfyllelse och att genomströmningen av elever ska öka.
I Region Dalarnas förstudie Den stödjande skolan (2014) har studie- och yrkesvägledare, kuratorer, rektorer, en gymnasiechef
och en ungdomskonsulent intervjuats för att identifiera behov och utvecklingsmöjligheter. De intervjuade ser en poäng med ett
regionalt projekt för att få fler att lyckas i skolan. Inte minst som ett informations-och kunskapsutbyte av det som görs i landet
och vad man kan lära av det. De vill förbättra arbetet med elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en ”vi-känsla” på
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 5(21)
Diarienummer
2015/00640
skolan. Detta anses vara särskilt viktigt för elever med ”annorlunda begåvningar”. Flera anser att övergången mellan grundskola
och gymnasium behöver bli mer trygg och att mottagandet ska vara väl förberett. Alla är överens om att utveckla bättre
uppföljning av närvaro och resultat.
I förstudien Den stödjande skolan (2014) har Region Dalarna sammanställt information från Dalarnas skolor (inom Gysam) kring
antal avhopp och orsaker till avhopp från kalenderåret 2013. Orsakerna som angetts har varit många och formulerats olika,
vilket gör att det inte går att dra några slutsatser. Den är ej könsuppdelad. Se Tabell 3 i bilaga 3.
ESF i Norra Mellansverige har arbetat fram; Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014- 2020 (2015), inför den
nya programperioden. Den grupp som står långt från arbetsmarknaden har en överrepresentation av unga som saknar fullföljd
gymnasieutbildning, är födda utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att vara
arbetslös i unga år kan det bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och det kan leda till ohälsa och utanförskap. Därför
är utbildning och arbete är en nyckel för individens möjlighet till social och kulturell delaktighet. Detta har ett tydligt samband
med hälsan och är viktigt för det gemensamma samhällsbyggandet.
Rapporten Samordnande förstudie Östra Mellansverige (Öhman-Sandberg m.fl., 2014) tar sin utgångspunkt i insatser som är
riktat mot tre olika målgrupper: främjande, förebyggande och åtgärdande arbete:
• Främjande arbete riktar sig till alla ungdomar i skolan, även de som inte löper risk att hoppa av.
• Förebyggande arbete riktar sig till ungdomar som bedöms löpa risk att hoppa av skolan.
• Åtgärdande arbete riktar sig mot ungdomar som har hoppat av gymnasiet utan fullständiga betyg.
VAD SÄGER FORSKNINGEN OM AVHOPP
Avhoppsproblematiken är komplex och kan inte ges enkla förklaringar. Temagruppen unga i arbetslivet har i en rapport (2013)
undersökt vilka orsaker som gymnasieungdomar anger till varför de hoppar av skolan. De främsta skälen till avhopp som
ungdomarna anger är: socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt
bemötande i skolan. De pekar på att en god relation mellan lärare och elev kan ses som en grund för att ett lärande ska bli
möjligt. Det finns till och med forskning som visar att mellanmänskliga relationer mellan lärare och elever har en avgörande
betydelse för att elever ska komma till skolan och för att de ska lära sig något när de är där.
De som avbryter uppger som orsak till avhoppet att de inte har haft så stort intresse för det program de antagits vid, att de trivts
dåligt, att de oftare blivit mobbade samt att de inte fått tillräckligt med stöd i sina studier (Skolinspektionen, 2009).
Skolinspektionens granskning (2009) visar att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt kvalitetsarbete.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
PLUG IN
Plug In ger exempel på beprövade metoder kopplat till internationell forskning som kan ge stöd till projektens ansökningar. Plug
In bekräftar också framgångsfaktorerna som är avgörande för effektiva insatser:
• bemötande och relationer
• samverkan inom och utanför skolan
• tidiga insatser
• flexibla utbildningar
• tydliga mål
Projektet visar också att det har varit större genomslagskraft i de regioner där insatserna från början fått stöd av rektorerna i
deltagande kommuner. Det är också viktigt att insatsen är kontinuerlig och att det genomsyras av ett gemensamt
förhållningssätt på hela skolan. Att använda sig av flera komponenter för att förebygga avhopp är mycket framgångsrikt. Det
som varit gemensamt för de mest framgångsrika är att de alla framhållit bemötandet som den största framgångsfaktorn.
Insatserna har också varit lokalt anpassade efter de förutsättningar som funnits på skolan. Arbetet med den psykiska och
fysiska hälsan har varit en viktig och naturlig del i många av de stödjande metoderna för eleverna.
Några av de metoder som Plug In använt är:
- Elevcentrerat arbetssätt (Bemötande och anknytning generellt i metoder)
- Elevcoach/case manager (Hjalmar Strömerskolan, Strömsund)
- Överlämning grundskola och gymnasiet (Lycksele, Motala)
- Språkstöd i språkintroduktionsprogrammen (Lycksele, Samspråka)
- Samverkan mellan yrkesintroduktions och nationella program (Linköping)
- Multikompetenta team (Första rummet Skellefteå)
Det är främst tre områden (Se bild 1 i bilaga 4) som återkommande framhävs som viktiga framgångsfaktorer.
• Anknytning - bemötande, relationer och ett gemensamt förhållningssätt framhålls som de absolut viktigaste
framgångsfaktorerna i alla projekt, d.v.s. att eleven ska känna en god anknytning till skolan. Därför är det viktigt att personal får
kompetensutveckling kring dessa frågor så att de kan arbeta mer elevcentrerat. En elevcoach har visat sig vara en
framgångsfaktor.
• Tidiga insatser - att tidigt upptäcka vilka elever som har frånvaro, hamnar efter i skolan eller uppvisar andra riskfaktorer. Det
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 6(21)
Diarienummer
2015/00640
förutsätter en god överlämning från grundskolan, en god uppföljning av elever som byter eller avbryter sitt program och varför.
En strategi behövs för att hantera elever i riskzonen.
• Flexibel utbildning - elever önskar en utbildning anpassad efter deras egen nivå. Det förutsätter en flexibel och anpassningsbar
läromiljö i skolan eller alternativ läroplats, med stöd i olika former t.ex. praktik, språkstöd, studie- och yrkesvägledning,
studieverkstad. Här kan multikompetenta team arbeta kring eleven och resurser kan sättas in utifrån elevens behov.
JÄMSTÄLLDHETS- TILLGÄNGLIGHETS- OCH ICKE-DISKRIMINERINGSANALYS
Finns i bilaga 13.
SAMMANTAGET
Utifrån de erfarenheter, utmaningar och utvecklingsbehov som framgår av de studier och strategier om Dalarna som
presenterats ovan, den sammanställda forskningen samt från de erfarenheter som gjorts inom ramen för Plug In kan vi
konstatera att följande är viktigt för ett regionalt projekt som ska förhindra avhopp:
• Att arbetet genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt och inkluderar hela organisationen. Arbetet behöver vara
kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även
samverkan internt och externt.
• Att ledningen är engagerad och modig
• Att målen för arbetet är tydliga
• Att eleven är i centrum och delaktig i sin egen utveckling
• Att lösningarna är flexibla och att eleven följs upp regelbundet och får återkoppling
• Att en mix av arbetssätt och metoder är mest framgångsrikt
• Att utvecklingsarbetet följs upp systematiskt.
Att skapa och ha goda relationer mellan skolpersonal och elever, med bemötande och respekt, är en avgörande faktor för
lärandet och särskilt för de elever som har svårigheter och/eller ligger i riskzonen att hoppa av skolan. Detta är centralt i ett
främjande och förebyggande arbete.
Om fler lyckas med sin skolgång så görs både en vinst på det personliga planet och en betydande samhällsekonomisk vinst.
Om 38 elever i Dalarna (10 %) av de som riskerar att hamna i utanförskap istället lyckas, så blir den samhällsekonomiska
vinsten också 10 %, alltså 600 miljoner kronor per årskull. Se mer på Bild 2 i bilaga 5. Den visar en socioekonomisk kalkyl - vi
har inte råd att låta bli… Nationalekonomen Ingvar Nilsson, med kollegor, har under många år arbetat fram en kalkylmodell om
vad det kostar att inte motverka ett utanförskap.
Det gäller att skapa en medvetenhet, hos personal och elever, om de skillnader som görs pga kön, etnicitet och funktionshinder,
och vilka behov som skolorna har svårt att möta. Det finns skäl för skolan att fundera över hur man ska arbeta för att motverka
de fakta som visar att män, elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem och elever som gör icke-typiska
studieval presterar sämre i skolan.
I denna utlysning/ansökan ska insatserna fokusera på kompetensutveckling för skolpersonal i syfte att motverka skolavhopp.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Region Dalarna har erfarenheter av att framgångsrikt leda, driva och genomföra regionala socialfondsprojekt sedan 2010, med
Unga till arbete - W18-24, Förstudien Tillväxt för alla samt implementeringsprojektet Implementering integration.
Regionförbundet kommer att rekrytera kompetens från skolområdet till projektet. Det finns hög kompetens kring jämställdhet och
tillgänglighet på Region Dalarna genom olika projekt. Kommunernas skolor har kunskap och erfarenhet av att arbeta med att
motverka skolavhopp.
Det finns kunskaper på Region Dalarna från nationella projektet PlugIn, genom att ha följt projektet, gjort flera studiebesök och
deltagit i erfarenhetsträffar. Där kommer vi att följa det nya PlugIn 2 som är på gång. I förstudien Tillväxt för alla gjordes
dessutom en delförstudie kring möjligheterna att göra ett PlugIn-projekt i Dalarna.
Unga till arbete, som Region Dalarna drivit i över 5 år, har varit framgångsrikt, dvs 2800 deltagare har gått igenom programmet
med gott resultat. Den främsta framgångsfaktorn har varit utvecklandet av ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som
genomsyrat alla kursledare samt projektledningen.
Vägval Framtid, VBU i Smedjebacken/ Ludvika och Arenan Academy i Falun är två insatser i Dalarna, där största målgruppen
varit elever som hoppat av sina gymnasiestudier.
Arenan Academy framhåller i sin slutrapport att den bästa lösningen är om alla avhopp för unga under 20 år kan förhindras.
Vägval Framtid framhåller vikten av ett förebyggande arbete och att personalens empati och kompetens betyder mycket för
dessa elever. De menar också att det finns många gamla strukturer som försvårar hela processen att återgå eller stanna i
utbildning.
Tillvägagångssätt
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 7(21)
Diarienummer
2015/00640
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
INLEDNING
Detta genomförande kompletterar genomförandet i ansökan ”Plugga klart 2”, vilken har inriktning mot förebyggande åtgärder
som är riktade till elever som risekrar skolavhopp.
Utifrån vad som presenterats i problemanalysen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som ska ingå inom ramarna för
denna ansökan:
•
Utbilda skolpersonal, genom kollegialt lärande, kring förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och
icke-diskriminering integreras.
•
Verksamhetsutveckling, avseende förhållningssätt och bemötande
•
Processtöd till rektorer inom utvecklingsområdet.
Att utveckla ett gemensamt förhållningssätt är det som ger en varaktig effelt. Detta framgår bl.a av de Plug In-projekt som
framhäver bemötandet som den största framgångsfaktorn.
Mobbing är en stor del av grundorsakerna till avhopp (enligt Tema Ungas rapport från 2013:2). I projektet kommer det att läggas
stor tonvikt på förhållningssätt och bemötande, (där tydliggörande av normer och värderingar ingår). Genom att personalen får
verktyg för att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, ökar möjligheterna för att måendet kommer att bli bättre,
samt mindre mobbning. Vilket i sin tur leder till färre avhopp.
Det ska ges möjligheter för skolorna att genomföra utbildningsinsatserna utifrån lokala förutsättningar och behov. Ett gediget
förankringsarbete på skolorna är en förutsättning för att ett Dalarnas ”Plug In”-projekt ska vara möjligt.
Insatser till ungdomarna finns i den andra ansökan Plugga klart 2 (till PO2).
ANALYS 6 MÅNADER
Analysfasen bedrivs först som regiongemensamma aktiviteter för att sedan övergå till en egen analys för varje deltagande skola.
Regiongemensamt analysarbete:
Syfte/mål:
Att beskriva och planera för det stöd som den regionala projektgruppen ska ge de deltagande skolorna.
Att beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras.
Att upphandla utbildnings- och stödinsatser.
Aktiviteter:
Förankring och information (jan-mars);
Konfigurera styrgrupp och ev. andra arbetsgrupper.
Besöka resp. skola med berörd personal.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Tillsammans med skolorna:
Göra en fördjupad problemanalys.
Göra en detaljerad jämställdhetsanalys som ska ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för ickediskriminering och tillgänglighetsområdet.
Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras, som underlag för upphandling.
Göra en planering av projektet och kartlägga resp. skolas deltagande och vilka personalgrupper som ska medverka.
Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna.
Fastställa budget.
Arbeta igenom resultatmål och indikatorer.
Fördjupad riskanalys.
Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet.
Konkretisera utvärderingsuppdraget och beställa till ESF centralt eller göra en egen upphandling.
Informera Region Dalarnas direktion på ett av vårens möten om projektet (mars-juni).
Skapa informationsmaterial för hemsidan
Förfina och justera budgeten
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 8(21)
Diarienummer
2015/00640
Analysarbete för deltagande skolor:
Syfte/mål:
Att ta fram en lokalt anpassad aktivitets- och utbildningsplan för genomförandet.
Aktiviteter:
Planering av genomförande (maj-juni).
GENOMFÖRANDE
Regiongemensamt genomförande:
Syfte/mål:
Att den regionala projektgruppen ger adekvat stöd till de deltagande skolorna.
Att den regionala projektgruppen tillsammans med upphandlade stödresurser genomför kompetensutvecklingsinsatser för
berörda skolor enligt deras genomförandeplaner.
Aktiviteter:
Projektgruppen ska stödja de deltagande skolorna i sitt utvecklingsarbete under hela projekttiden. Inledningsvis handlar det om
att se till att arbetet startar ute på skolorna och att sprida erfarenheter mellan skolorna.
Projektledningen följer kontinuerligt kunskapsutvecklingen nationellt för att kunna föra kunskapen vidare ut till skolorna.
Uppföljning och utvärdering.
Genomförande för deltagande skolor:
Syfte/mål:
Att genomföra kompetensutveckling enligt den lokala planen. Här kan det vara möjligt för skolan att de program, som har stora
avhopp, får ett större processtöd. Se mer i Bilaga 14 som är ett exempel på hur insatsen kan se ut för skolpersonalen.
Aktiviteter:
Kompetensutveckling i större och mindre grupper.
Stöd i arbetslagen.
Processtöd för rektor.
JÄMSTÄLLDHET
Alla elever är potentiella avhoppare. En del avhopp sker för att eleven är på fel program och vi vet att genusmönster och den
könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till att eleven är begränsad i sina val av utbildning.
Därför vill projektet:
Genomföra utbildning för skolpersonal kring förhållningssätt som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet
och icke-diskriminering.
Ge löpande stöd/kompetensutveckling inom jämställdhet och normkritik, för att diskutera hur personal kan gå vidare i
arbetet med eleverna med fokus på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Erfarenheterna från ”På lika villkor”, som
bedrivits mest i Falu kommun, kommer att ligga till grund för detta.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING
I denna ansökan har inte någon analys gjorts för dessa kriterier avseende skolpersonals deltagande i projektet. Därför är detta
en viktig aktivitet i analys- och planeringsfasen, att göra för varje skola. Därefter kan aktiviteter i genomförandet specificeras.
Kompetensutvecklingen innehåller inslag som behandlar problematiken.
ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDET
Regional konferens i januari 2017, för att sprida information kring upplägg, innehåll, möjligheter och brister i projektet.
Nätverksträffar – en per termin för ansvarig på skolan.
Utvärderingsseminarier, 1 gång per läsår med skolans ansvariga.
Styrgruppsmöten 3 per år.
Handledning/planering för projektledningen, där ansvarig från Region Dalarna är med – 2 gånger per termin.
Utbildning i de horisontella kriterierna för projektledningen och styrgruppen, senast 30 juni 2016.
AVSLUTSFASEN
Syfte: Att projektledningen knyter ihop projektet, sammanställer resultat/statistik och dokumenterar tillsammans med
utvärderaren. Analysen delges ansvarig på Region Dalarna samt Region Dalarnas direktion.
Att information finns tillgänglig på hemsidan och hos de skolor och kommuner som deltagit.
Mål: Projekt- och utvärderingsrapport klara senast den 20 december 2018.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 9(21)
Diarienummer
2015/00640
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
MÅLGRUPP
Målgruppen är skolans personal för insatser med kompetensutveckling inom förhållningssätt inkluderat jämställdhet,
tillgänglighet och icke-diskriminering samt verksamhetsutveckling. Dessa insatser ska i sin tur komma eleverna tillgodo så att
färre elever hoppar av skolan. Skolorna har möjlighet att välja de personalgrupper som ska delta, utifrån de som har högst
behov, tex de program/klasser som har många elever som riskerar att hoppa av skolan.
Det förekommer ingen målgruppskonkurrens med Plug Ins nya projekt. Vi har haft kontakt med Gunnar Andersson på SKL.
Däremot kan det vara bra att kunna nyttja utbildningar, erfarenheter mm som kommer fram från det nya Plug In.
Utvecklingsarbetet fokuserar på personalens och skolans förhållningssätt och bemötande, för att de ska kunna ge ett bra
motiverande stöd till eleverna.
Personal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se ovan. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska
synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget.
Eftersom vi vänder oss enbart till skolpersonal som är anställda i skolorna så finns det ingen risk att det kommer med någon
annan som inte arbetar med ungdomarna i skolan.
SAMVERKANSPARTNER
Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. Förarbetet till projektet är
förankrat i kommunerna genom den förstudie som gjordes under 2014, Tillväxt för alla. Under hösten 2014 involverades Gysam
(gymnasiesamverkan) i förstudien och där finns ansvariga för gymnasierna. Dessutom togs under våren 2015 kontakt med
gymnasieskolorna i norra resp. södra Dalarna samt tre högstadieskolor. Under augusti månad har brev skickats till ansvariga för
skolan i respektive kommun, med en förfrågan om deltagande i projektet. Telefonsamtal är också genomfört med dessa
personer för att ytterligare förklara intentionerna med projektet.
I Dalarna finns kommunala gymnasieskolor med nationella program för alla kommuner. Skolorna kommer att erbjudas
deltagande i projektet. Dessutom kommer max 15 högstadieskolor att delta i projektet.Tre av dessa skolor fanns med redan
under Förstudien Den stödjande skolan (2014).
Under analys- och planeringsfas kommer samtliga skolor att få besök av projektledningen för att varje skola ska kunna göra en
bra kartläggning av sina behov gällande kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande, i syfte att få färre elever som
hoppar av skolan. Upphandlad organisation kommer att aktivt delta i analys och planering i berörda arbetslag, med kompetens
gällande förhållningssätt och bemötande, med ett genusperspektiv.
INTRESSENTER
Region Dalarnas direktion
Gysam, gymnasiesamverkan för 11 kommuner
Socialtjänsten, syv, elevhälsovård i resp kommun
Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef)
Intressenterna kommer löpande att informeras om projektet och vid behov inbjudas till arbetsmöten.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Arbetsförmedlingens roll är att vara med i styrgruppen. De är intresserade av att vara med och följa ett regionalt projekt som
bidrar till att fler elever pluggar klart, eftersom ungdomar utan fullföljt gymnasium utgör en större del av ungdomsarbetslösheten.
STYRGRUPP
Lennart Färje, chef för enheten (regional tillväxtansvarig)
Repr. från Gysam (från beredningsgruppen)
Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef)
Kommunrepresentant (kommunchef eller förvaltningschef)
Beredningsorgan inför direktionen kommer att beröras av aktuellt projekt.
Det är av största vikt att samordna projektets insatser med befintliga insatser så att det inte blir parallella spår.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Målgruppen elever är endast sekundär målgrupp och blir engagerad genom personalens förhållningssätt och bemötande.
Den primära målgruppen skolpersonal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se nedan. I
utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 10(21)
Diarienummer
2015/00640
Såväl ledningen för Region Dalarna som ledningen för de deltagande skolorna kommer att engageras i projektet. Se
genomförande ovan samt riskanalys.
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Att rektor inte engagerar sig i projektet
Projektledningen motiverar rektorn att bli involverad även om
hen inte är delprojektledare.
Ordna träffar för rektorerna.
I värsta fall får skolan avvakta deltagandet i projektet.
Att det blir färre skolor som deltar än i ansökan
Projektledningen genomför ett motivationsarbete (till direktion,
styrgrupp och skolor).
Om det blir färre skolor som deltar så får de som är anmälda
mer resurser eller så kan fler högstadieskolor bjudas in.
Att de anmälda skolorna inte kan vara med på gemensamma
Projektledningen genomför ett motivationsarbete till skolorna.
aktiviteter
Att styrgruppen inte engagerar sig
En viktig punkt på första mötet är att tydliggöra styrgruppens
roll.
Utbilda styrgruppen mera.
Svårt att rekrytera kompetent personal till projektetledningen
Diskutera med ledning och politiker på Region Dalarna innan
rekrytering.
Att skolorna inte har möjlighet att lägga ner tid för
Att skolan är med i analys- och planeringen och att insatserna
kompetensutveckling
skräddarsys på varje skola så att de integreras i det övriga
utvecklingsarbetet.
Att skolor inte har råd med avgiften för kurserna
Söka annan medfinansiering eller avbryta projektet.
Bristande måluppfyllelse
Vidta korrigerande åtgärder med resp. ansvarig skola samt se
över uppföljningsrutinerna
Att personalen inte engagerar sig i projektet
Projektledningen stödjer rektorn i hens motivationsarbete.
Bristande hantering av de horisontella perspektiven
I uppföljningsarbetet säkra att hantering sker enligt plan och
vidta adekvata åtgärder.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
RESULTATMÅL OCH INDIKATORER
Aktiviteter i denna ansökan ska tillsammans med genomförandet i ansökan ”Plugga klart 2” bidra till följande mål och indikatorer.
Exempel på mål och indikatorer som kan vara aktuella:
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Avhopp:
Att deltagande skolor ska ha minskat sina avhopp med 40 % på 2 år.
Indikator; avbrottsstatistik (könsuppdelad), andel elever som klarar gymnasiet på 3 år och på 4 år
Studieresultat:
Alla elever på deltagande skolor ska ha ökat sina studieresultat med X% inom X år.
Indikator; betygsstatistik (könsuppdelad)
Närvaro:
Alla elever på deltagande skolor ska ha ökat sin skolnärvaro med X% inom X år.
Indikator; närvarostatistik (könsuppdelad)
Jämställdhet mm:
X % av elever/lärare upplever att skolmiljön blivit mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande vid projektets slut för de
elever som deltagit i insatserna.
Indikator: hur man upplever bemötande från elever och skolpersonal, hur tillåtande det är på skolan, om man tillåts vara den
man är.
Tillsammans med skolorna kommer dessa mål att arbetas igenom och förfinas i analysfasen så att det blir SMARTA mål.
PROJEKTMÅL
Att 70 % av skolorna kommer att delta i projektet (av de som anmält intresse under ansökningsfasen).
Att nå minst 600 skolpersonal med kompetensutvecklingsinsatser.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 11(21)
Diarienummer
2015/00640
Att utvärderingsenkäter för kompetensutvecklingsinsatser visar att skolpersonalen har fått ökad kompetens avseende
förhållningssätt och bemötande.
Under analysfasen kommer fler mål att preciseras.
RESULTAT OCH EFFEKTER UTIFRÅN EN PROGRAMTEORI
Region Dalarna har valt att arbeta med programteori för att tydliggöra för de aktörer och personer som är involverade i projektet
vad som ska åstadkommas och dels för att kunna presentera projektets förväntade resultat och effekter – på individnivå såväl
som på organisations- och projektnivå. Programteorin ger också ett bra underlag för att ta fram uppföljningsbara mål.
En programteori kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera och vilka resultat och effekter som är
intressanta att följa upp. I programteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka resultat och
effekter för olika målgrupper på kort och på lång sikt enligt en modell som presenteras som Bild 3 i bilaga 6.
RESULTAT OCH EFFEKTER HOS DELTAGARNA
I projekt är den primära målgruppen skolpersonal. Insatserna för målgruppen syftar till att ge eleverna
styrka och motivation att plugga klart och fullfölja sina studier.
I bifogade dokument, bilaga 7-10 presenteras programteorier som beskriver hur projekten förväntas påverka målgrupperna. Den
första programteorin, som illustreras i Bild 4, bilaga 7, visar vilka resultat och effekter som uppnås hos målgruppen unga om
man arbetar förebyggande och ger personal möjlighet att utveckla sina kompetenser. Programteorin anger alltså resultat och
effekter för målgrupperna och vilka förändringar som behövs på organisationsnivå.
Nedan finns också angivet några exempel på uppföljningsbara mål. Dessa är framtagna utifrån vad som står i programteorierna.
Det finns också exempel på indikatorer.
ÖVERGRIPANDE PROGRAMTEORI PÅ INDIVID- OCH ORGANISATIONSNIVÅ – Bild 4, bilaga 7
Att skolpersonal (och elever) har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering och dessutom kompetens att
använda dessa kunskaper är avgörande för att kunna skapa lika förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Det blir bättre
förutsättningar att skolorna på ett medvetet sätt kan erbjuda rätt stöd utifrån en välgrundad analys som också utgår från ett
intersektionellt perspektiv, d.v.s. att man tar hänsyn alla behov en individ har.
Utvecklingsarbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga
arbetsprocesser. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att
anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade
kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL – FÖRÄNDRING PÅ ORGANISATIONSNIVÅ Bild 10, bilaga 9
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Verksamheten utvecklas genom att arbetssätt som främjar inkludering, jämställhet och icke-diskriminering förbättras. På längre
sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från skolorna vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och
regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till
vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING – Bild 9, bilaga 8
Kompetensutveckling av personal kring frågor om jämställdhet och icke-diskriminering leder till att skolpersonalen blir mer
medveten om huruvida olika stöd ges till eleverna t.ex. på grund av kön eller etnicitet. På det sättet hamnar elevens behov i
fokus och analyser och slutsatser utgår från flera kategorier (kön, etnicitet, funktionshinder etc.) och hur dessa samverkar. Detta
skapar i sin tur ökade möjligheter för lika förutsättningar att lyckas i skolan vilket motverkar strukturell diskriminering.
Mål och indikatorer - exempel
• Den skolpersonal som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och
icke-diskriminering
Indikator; exempel på vad en skolpersonal är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan, exempel på hur
en skolpersonal har förändrat sitt beteende och sitt arbetssätt…
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare
av projektresultat? Ange metod och tidplan.
När det gäller metoder i projektet, se mer under föregående rubrik och om det gäller metod för uppföljning läs även där under
föregående rubrik kring de olika programteorierna.
Bild 11 i bilaga10, illustrerar hur man arbetar i projektet genom att pröva (för personalen) nya arbetssätt, hur dessa följs upp,
utvärderas och dokumenteras. Ett lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan skolor/verksamheter som arbetar med
samma målgrupp bidrar till förbättring och utveckling. På det sättet formas och formuleras evidensbaserade modeller och
arbetssätt som kan implementeras och spridas. Verksamheten utvecklas och beprövade metoder för hur man motverkar avhopp
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 12(21)
Diarienummer
2015/00640
finns och används. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att
anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade
kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
Erfarenhet från tidigare programperioder och forskning visar att det inte räcker med att lyckas väl i en verksamhet genom
projekt. I de bästa av världar förändras verksamheten även på lång sikt och efter projekttiden, men ofta återgår verksamheten till
gamla rutiner så snart pengarna är slut. För att resultaten från ett projekt ska vara hållbara över tid behöver många aktörer på
flera nivåer vara engagerade genom ett aktivt delegerat ägarskap, utveckling i riktning mot en delvis delad vision, kunskap om
innehållsfrågan samt behovsstyrd efterfrågan (Öhman-Sandberg, 2014).
Exempel på viktiga aktörer i detta projekt är anställda i skolan och samarbetspartners på kommunal nivå t.ex. socialförvaltning,
lokal arbetsförmedling, kulturförvaltning, fritidsverksamhet och andra ideella verksamheter. Vidare är engagemanget från
kommunledning och inte minst den regionala nivån av största vikt. Även den nationella nivån är viktigt t.ex. Skolverket och SKL
genom Plug In 2.0 samt Pluginnovation. Effekter måste uppstå på alla dessa nivåer för att projektets resultat ska kunna bidra till
långsiktiga effekter. På Bild 12 i bilaga 11, visas ett exempel på vilka insatser som krävs på olika nivåer för att kunna uppnå
effekter på olika nivåer.
Mottagare för resultatet är i första hand skolor, rektorer, Skolverket, ESF-rådet. Detta projekt syftar inte enbart till att förändra
och förbättra den verksamhet som arbetar med målgruppen i skolan utan den syftar också till att skapa varaktiga strukturer som
kan förmå att ge fortsatt stöd till dessa verksamheter. Syftet med satsningen är att verksamheterna ska lyckas i sin gärning inte
bara med deltagarna i projektet utan också i framtiden då utvecklingsmedel från Europeiska socialfonden inte finns till hands. Att
skapa sådana hållbara strukturer handlar bland annat om att Region Dalarna behöver bygga upp en struktur så att de kan
utgöra ett väl fungerande stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Det handlar om att
uppmärksamma nationella riktlinjer och policys som påverkar verksamheterna negativt och positivt genom en systematisk
kunskapsuppbyggnad och ett väl fungerade samarbete och dialog med Sveriges kommuner och landsting (Plug In 2.0 samt
Pluginnovation), Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet och
Utbildningsdepartementet.
Mål och indikatorer - exempel
• Vid projektets slut finns det beprövade metoder gällande kompetensutveckling i förhållningssätt/bemötande för personal, med
syftet att höja studiereusltat och motverka avhopp.
Indikatorer: Metoder är dokumenterade, rutiner finns, skolpersonal beskriver upplevd förbättring, elever beskriver upplevd
förbättring
• Vid projektets slut har andra skolor visat intresse för att lära av de skolor som deltagit i projektet.
Indikatorer: skolor som hört av sig, skolor som deltagit i spridningskonferenser eller andra sammanhang
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
Att följa upp projektets resultat och effekter är avgörande för att kunna utveckla metoder som bygger på evidens. Det är inte
rimligt att utveckla och implementera arbetssätt som inte tydligt visat sig ge förväntade effekter. Utifrån de programteorier som
presenteras ovan kommer mål att tas fram på effektnivå och indikatorer att utvecklas så att måluppfyllelsen kan mätas.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
För att projektets utveckling ska kunna följas och det ska finnas underlag för styrgruppen och projektgruppen att göra
förbättringar under projektets gång kommer även insatsernas resultat att följas upp. Det kan handla om hur skolpersonalen
bedömer att de fått ny kunskap genom kompetensutvecklingen de deltagit i, om de fått nya insikter, förändrat sitt arbetssätt etc.
När indikatorerna väl är framtagna återstår en bedömning av hur dessa data ska samlas in. Vi utgår från att det mesta samlas in
och analyseras av oss som arbetar i projektet, t.ex. socialfondens indikatorer som ska rapporteras till SCB men en del data kan
komma att samlas in av utvärderaren. Det är därför av yttersta vikt att utvärderaren arbetar nära projektet och under hela
projekttiden. Ett nära samarbete med Pluginnovation är också en självklarhet. I de fall där Pluginnovation redan tagit fram
relevanta indikatorer kommer vi att använda oss av dem.
Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer
att ha kompetens och resurser för att göra. All statistik kommer att delas upp efter kön. Dessutom är det av största vikt att ha ett
intersektionellt perspektiv i uppföljningen av metoderna.
Målen för jämställdhet kommer att följas upp på liknande sätt som övriga resultat- och projektmål. Åtgärder vidtas vid bristande
uppföljning eller bristande måluppfyllelse.
Uppföljningen har, som nämnts ovan, två syften. Det ena handlar om att få underlag för att bedöma insatsernas effekter och
därmed om de skapar ett sådant värde att man kan implementera dem. Det andra syftet är att använda uppföljningsdata till att
lära tillsammans. Detta lärande behöver ske hos alla aktörer, på alla nivåer men också mellan aktörer och mellan nivåer. Det
kommer vara en utmaning att gå från en vanlig projektorganisation till en satsning som ställer helt nya krav på strukturpåverkan.
Lärandet är avgörande för att detta ska lyckas.
Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Det
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 13(21)
Diarienummer
2015/00640
gäller att skapa lärandeformer som inte enbart bidrar till individens kunskapsutveckling utan också till verksamhetens utveckling
t.ex. genom kollegialt lärande.
Det är inte enbart personal i skolorna som har behov av att lära. Även projektledare, styr- och ledningsgrupper behöver lära. Det
kan handla om projektledarskap eller processledarskap eller om hur en styrgrupp/ledningsgrupp behöver arbeta för att kunna
vara strategisk och skapa hållbara effekter.
Verksamheter som inte deltar i projektet kommer att vilja lära. Både de som finns i regionen och utanför, nationellt såväl som
internationellt.
Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer
att ha kompetens, erfarenheter och resurser för att göra. Dessutom kommer kvartals- och lägesrapporteringar att göras enligt
mallar.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap både till intressenter som är direkt involverade i projektet och till andra
intressenter som kan ha nytta av resultaten, inte minst ESF-rådet. Det innebär att utvärderingen behöver ha fokus både på
resultat och på process. De övergripande frågeställningarna som utvärderingen ska besvara är alltså hur projektets
arbetsprocesser fungerar, i vilken utsträckning som projektet uppnår sina mål och hur arbetet i projektet påverkar
måluppfyllelsen. Inte minst är det viktigt att studera hur projektet bidrar till utlysningens mål.
Utifrån programteori-modellen kommer projektledningen att utarbeta indikatorer på de resultat och effekter som angivits i de
presenterade programteorierna i denna ansökan.
Eftersom syftet med projektet handlar om utveckling måste man vara uppmärksam på att programteorin inte hindrar och stänger
möjligheterna för projektet att arbeta kreativt och innovativt. Programteorin ska utgöra ett verktyg för att skapa struktur i
projektets alla pågående processer.
Precis som beskrivits ovan bidrar utvärderingens datainsamling både till att kontrollera om mål och resultat uppnåtts och till att
utveckla projektet. Processerna i projektet är viktiga att följa för att skapa förutsättningar för utveckling och underlag för
förbättringar under tiden som projektet pågår. Utvärderingen ska både planeras och genomföras i samverkan med de
intressenter som på olika sätt är involverade i satsningen och som har nytta av utvärderingsresultaten.
Eftersom satsningen är komplex och förväntas uppnå resultat och effekter på flera nivåer – individ-, organisations- och
projektnivå – är det en mångfald av intressenter som på olika sätt ska involveras – målgruppen, utförarna, projektledare, styroch ledningsgrupper och inte minst aktörer som representerar viktiga samhällsfunktioner såsom skola, SYV, skolhälsovård,
socialtjänst, arbetsförmedling, ESF-rådet, SKL, Skolverket etc.
För att utvärderingen ska kunna bidra till utveckling i projektet – på alla nivåer – kommer resultaten från datainsamlingen
fungera som underlag för reflektion vid analys- och utvärderingsseminarier. Det är ett forum där utvärderare och representanter
från projektet (t.ex. styrgrupp, projektgrupp, projektledning) gemensamt tar fram ny kunskap. På det sättet kan utvärderingen
utgöra ett stöd för vidareutveckling av projektet och ett organisatoriskt lärande om hur utvecklingsarbete kan organiseras mer
hållbart. Vid dessa tillfällen blir datainsamlingen utgångspunkt för ett ömsesidigt lärande mellan verksamhetens intressenter och
ska bidra till att deltagarna (intressenterna) får tillfälle att ”stanna upp” från vardagens sysslor och reflektera. Det blir som en
slags ”störning” där deltagarnas invanda tanke- och handlingsmönster bryts, och nya, alternativa lösningar skapas vilka i sin tur
ska kunna bidra till nödvändiga förändringar och utveckling av projektet.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Denna form av utvärdering – en så kallad teoribaserad lärande utvärdering – bygger alltså på att utifrån en genomtänkt
programteori både störa och stödja den verksamhet som utvärderas. Se Bild 13 i bilaga 12.
Det är viktigt att styrgruppen ställer krav på att utvärderingen håller hög kvalitet. En central utgångspunkt blir därför är att
säkerställa validiteten (tillförlitligheten) i mätningarna. Ett sätt att öka validiteten är att använda sig av flera olika
datainsamlingsmetoder, t.ex. enkäter och intervjuer. Oavsett vilka data som samlas in – för att studera måluppfyllelse eller hur
arbetsprocesserna fungerar – ska kvalitén stå i fokus. Lika viktigt är det att utvärderingen säkerställer att de intressenter som på
olika sätt kan ha nytta av utvärderingsresultaten får tillfälle att ta del av dem och att diskutera slutsatser.
I ansökan finns exempel på målformuleringar samt exempel på indikatorer för dessa mål. För att utvärderingen ska kunna
studera måluppfyllelse är det viktigt med en systematisk uppföljning. Detta kan genomföras i samverkan mellan utvärderaren
och den/de i projektet som ansvarar för uppföljningen. En del data bygger på statistik, annan på enkäter och intervjuer eller
fokusgrupper. För att fördjupa kunskapen om något område t.ex. en arbetsmetod kan fallstudier genomföras på en eller flera
skolor. Utvärderingen utformas efter vilket syfte den ska ha och vilka frågor som ska besvaras.
Tidplan och form:
Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per termin för projektledning och styrgrupp
Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per år med skolornas kontaktpersoner.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 14(21)
Diarienummer
2015/00640
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Gäller ej detta projekt
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Gäller ej detta projekt!
Andra former för transnationellt samarbete
Gäller ej detta projekt!
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Gäller ej detta projekt!
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
FYSISKA RESURSER
Lokaler mm står skolan för, och detta tas ej upp i ansökan
PERSONELLA RESURSER
Region Dalarna: Projektledning finansieras helt av projektet och består av cirka 1,25 personal:
1 projektledare/utvecklingsledare (100 %)
1 ekonom/administratör (20 %)
1 kommunikatör (5 %)
Resurser för kompetensutveckling kommer att upphandlas.
Kommunerna:
Kontaktperson/ansvarig på skolan deltar utan esf-finansiering.
TIDRAPPORTERING
Den kommer att ske på esf-mallarna av all personal som deltar i projektet. Mångårig erfarenhet från W18-24 gör att rutinerna
kommer att implementeras på ett effektivt sätt direkt och följas upp av ekonomen.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
TID OCH AKTIVITETSPLAN
Förankring och information på resp. skola
jan-mars 2016
Styrgruppsmöte, feb 2016 (och i fortsättningen var 4:e månad)
Politisk förankring i Region Dalarnas ledning inkl direktionen, feb 2016
Tillsammans med skolorna, cirka 30 besök
Fördjupad prolemanalys, jan-mars.
Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras, jan-mars.
Detaljerad jämställdhetsanalys som kommer att fördjupas och ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även
göras för icke-diskriminering och tillgänglighetsområdet. Mars-maj 2016.
Planering och kartläggning av de områden som resp skola ska delta i, och vilka personalgrupper de ska arbeta med,
mars-maj 2016.
Arbeta igenom resultatmål och indikatorer, mars-maj.
Fastställa budget, juni.
Fastställa plan för arbetet med de horistontella kriterierna, juni
Konkretisering av utvärderingsuppdraget, feb 2016
Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet, mars 2016.
Beställning av extern utvärderare på ESF alternativt egen upphandling, mars 2016.
Träff med utvärderaren, för planering och justering av bl.a. programteorierna, april 2016.
Förfina, justera och fastställa totala budgeten, juni 2016.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 15(21)
Diarienummer
2015/00640
Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, aug 2016 – dec 2017.
Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, jan 2017 – juni 2018.
Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 5 skolor, aug 2017 – dec 2018.
Handledning/planeringsstöd för projektledningen, 2 ggr/termin, med start feb 2016.
Erfarenhetsträffar med Plug In (konferens/möten mm) jan 2016-okt 2018.
Träffar/möten med rektorerna/skolcheferna, en gång per termin.
Analys- och utvecklingsseminarier, en gång per termin.
Konferens – spridning av resultat, okt 2018
Informera Region Dalarnas direktion, en gång om året.
Skapa informationsmaterial för hemsidan, löpande.
Stöd/handledning till skolor för utveckling av förhållningssättet inom projektet max 20 timmar per skola, sept 2016 – dec 2018.
Detta sker med upphandlad aktör som kan gå in på timmar där det efterfrågas. Denna aktör kan också vara en resurs på
nätverksträffar och konferenser.
Avslutande fas: slut- och utvärderingsrapport, resultatanalys, insamling av tidrapporter mm, under jan-feb 2019.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Projektägaren och personalen har lång erfarenhet av esf-projekt och framför allt från Unga till arbete, W18-24, vilket betyder att
ett projekt riktat till skolan underlättas av tidigare erfarenheter och kompetens. Minst en av tidigare personal kommer att finnas
med i detta projekt (ekonomen). Projektledaren från Unga till arbete, som finns kvar på Region Dalarna, har lång erfarenhet av
verksamhetsutveckling och kompetensutveckling i offentlig sektor samt offentliga upphandlingar. Hon kan komma att finnas med
som ”projektcoach”.
Projektledare/samordnare (som kommer att finnas i systerprojektet Plugga klart 2) har kompetens att driva och samordna och
genomföra stora esf-projekt. Hög kompetens gällande projektledning, ekonomi, administration och att genomföra
utbildningsdagar för deltagare.
Projektledare kommer att rekryteras från skolan och ska ha hög kompetens av att leda utvecklingsarbete inom skolan och
kompetens från skolans miljö, problem och möjligheter.
Ekonomen har hög kompetens i ekonomi och mycket hög kompetens i ekonomi / administration av stora komplexa esf-projekt.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Kompetenser avseende utbildning i förhållningssätt/bemötande samt processtöd (inkl jämställdhet och normkritik) kommer att
upphandlas. Utbildningarna ska ges till skolpersonal, projektledning och ev. styrgrupp.
Kompetens avseende utvärdering kommer att upphandlas eller beställas genom ESF centralt.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
Projektledning ska genomgå lämplig utbildning i början av projektet (minst 1 dag per område). De personer som ska ingå i
projektledningen ska även ha en bra grund från början i områdena.
Projektledningen kommer att inledningsvis att göra en 4R-analys på jämställdhetsintegreringen.
Projektet kommer att nyttja processtödet på ESF.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Resurser kommer att finnas i projektledningen för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och insamlande av statistik mm. I
skolorna kommer lämplig uppföljning och utvärdering att ske. Dessutom behövs resurser för extern utvärderare, 200 000 kronor.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
Region Dalarna kommer att anlita den utvärderare som har dessa kompetenser, och det kommer att vara ett skall-krav.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Gäller ej för detta projekt
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Nej, Vi är en myndighet
Summa
Sid 16(21)
Diarienummer
2015/00640
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Nej
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
Regionförbundet lyder under LOU och ingår i Lokalt upphandlingscentrum i Ludvika, där vissa tjänster och varor redan är
upphandlade (tex konferenshotell).
Om det handlar om direktupphandling så är det vid köp under 500 00 kronor och förenklad upphandling över det beloppet. Om
vi vet från början att beloppet på sikt kommer att vara runt 500 000 eller mer, så görs en förenklad upphandling från början.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Kommunerna finansierar med lönekostnaden, då de deltar i aktiviteter, cirka 50 timmar per anställd. (Alla andra kostnader som
skolorna står för kommer inte att redovisas i projektet, vare sig som kostnad eller som medfinansiering).
Skolan kommer att få betala delar av kompetensutvecklingen, med en avgift, 1000-1500 kr per deltagare. De skolor som anmält
sig är medvetna om kostnaden.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Lista över medfinansiärer
Organisationsnamn
Avesta kommun
Kontaktperson för projektet
Björn Hansson
Telefon
0226-645669
Organisationsnamn
Skolpersonal samtliga kommuner
Kontaktperson för projektet
-
Telefon
-
Organisationsnamn
Borlänge kommun
Kontaktperson för projektet
Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola)
Telefon
MF: 0243-74882, SF: 0243-66540
Organisationsnamn
Falu kommun
Kontaktperson för projektet
Johan Svedmark (Gymnasium), Thomas Olsson (Grundskola)
Telefon
JS: 023-82496, TO: 023-82955
Organisationsnamn
Gagnefs kommun
Kontaktperson för projektet
Håkan Elfving
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Organisations 2120002262
nummer
CFAR23267388
Nummer
Organisations nummer
CFARNummer
Organisations 2120002239
nummer
CFAR19201037
Nummer
Organisations 2120002221
nummer
CFAR19478379
Nummer
Organisations 2120002155
nummer
Sid 17(21)
Diarienummer
2015/00640
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
CFARNummer
19198878
Telefon
0241-15304
Organisationsnamn
Hedemora kommun
Kontaktperson för projektet
Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola)
Telefon
BN: 0225-34347, 0225-34196
Organisationsnamn
Leksands kommun
Kontaktperson för projektet
Maria Park
Telefon
0247-80607
Organisationsnamn
Ludvika kommun
Kontaktperson för projektet
Åke Sandberg
Telefon
0240-86567
Organisationsnamn
Malung-Sälens kommun
Kontaktperson för projektet
Torbjörn Martinsson
Telefon
0280-18187
Organisationsnamn
Mora kommun
Kontaktperson för projektet
Marie Ehlin
Telefon
0250-26970
Organisationsnamn
Orsa kommun
Kontaktperson för projektet
Henrik Göthberg
Telefon
070-3786600
Organisationsnamn
Rättviks kommun
Kontaktperson för projektet
Lars Kratz
Telefon
0248-70205
Organisationsnamn
Smedjebackens kommun
Kontaktperson för projektet
Maria Ronsten (Grundskola), Åke Sandberg (Gymnasium)
Telefon
MR: 0240-660210, ÅS: 0240-86567
Organisationsnamn
Säters kommun
Kontaktperson för projektet
Ulf Månsson
Telefon
0225-55201
Organisationsnamn
Vansbro kommun
Kontaktperson för projektet
Erik Wallander
Telefon
0281-75055
Organisationsnamn
Älvdalens kommun
Kontaktperson för projektet
Stefan Carlberg
Telefon
0251-31307
Organisations 2120002254
nummer
CFAR19201979
Nummer
Organisations 2120002163
nummer
CFAR19198993
Nummer
Organisations 2120002270
nummer
CFAR27562230
Nummer
Organisations 2120002148
nummer
CFAR19198605
Nummer
Organisations 2120002213
nummer
CFAR19200187
Nummer
Organisations 2120002189
nummer
CFAR19199595
Nummer
Organisations 2120002171
nummer
CFAR19199264
Nummer
Organisations 0240-660210
nummer
CFAR19199926
Nummer
Organisations 2120002247
nummer
CFAR19201565
Nummer
Organisations 2120002130
nummer
CFAR19198431
Nummer
Organisations 2120002197
nummer
CFAR11433679
Nummer
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Organisationsnamn
Avesta kommun
Antal anställda
1855
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Organisations 2120002262
nummer
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Sid 18(21)
Diarienummer
2015/00640
Kontaktperson för projektet
Björn Hansson
Telefon
0226-645669
Organisationsnamn
Borlänge kommun
Antal anställda
4320
Kontaktperson för projektet
Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola)
Telefon
MF: 0243-74882, SF: 0243-66540
Organisationsnamn
Gagnefs kommun
Antal anställda
814
Kontaktperson för projektet
Håkan Elfving
Telefon
0241-15304
Organisationsnamn
Falun kommun
Antal anställda
4254
Kontaktperson för projektet
Johan Svedmark (Gymnasium), Thomas Olsson (Grundskola)
Telefon
JS: 023-82496, TO: 023-82955
Organisationsnamn
Hedemora kommun
Antal anställda
1277
Kontaktperson för projektet
Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola)
Telefon
BN: 0225-34347, AR: 0225-34196
Organisationsnamn
Ludvika kommun
Antal anställda
2312
Kontaktperson för projektet
Sandberg
Telefon
0240-86567
Organisationsnamn
Leksands kommun
Antal anställda
1258
Kontaktperson för projektet
Maria Park
Telefon
0247-80607
Organisationsnamn
Malung-Sälens kommun
Antal anställda
1051
Kontaktperson för projektet
Torbjörn Martinsson
Telefon
0280-18187
Organisationsnamn
Mora kommun
Antal anställda
1740
Kontaktperson för projektet
Marie Ehlin
Telefon
0250-26970
Organisationsnamn
Orsa kommun
Antal anställda
505
Kontaktperson för projektet
Henrik Göthberg
Telefon
070-3786600
Organisationsnamn
Rättviks kommun
Antal anställda
1065
Kontaktperson för projektet
Lars Kratz
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Organisations 2120002239
nummer
Organisations 2120002155
nummer
Organisations 2120002221
nummer
Organisations 2120002254
nummer
Organisations 212000-2270
nummer
Organisations 2120002163
nummer
Organisations 2120002148
nummer
Organisations 2120002213
nummer
Organisations 2120002189
nummer
Organisations 2120002171
nummer
Sid 19(21)
Diarienummer
2015/00640
Telefon
0248-70205
Organisationsnamn
Säters kommun
Antal anställda
943
Kontaktperson för projektet
Ulf Månsson
Telefon
0225-55201
Organisationsnamn
Vansbro kommun
Antal anställda
637
Kontaktperson för projektet
Erik Wallander
Telefon
0281-75055
Organisationsnamn
Smedjebackens kommun
Antal anställda
794
Kontaktperson för projektet
Maria Ronsten (Grundskola), Åke Sandberg (Gymnasium)
Telefon
MR: 0240-660210, ÅS: 0240-86567
Organisationsnamn
Älvdalens kommun
Antal anställda
600
Kontaktperson för projektet
Stefan Carlberg
Telefon
0251-31307
Organisations 2120002247
nummer
Organisations 0281-75055
nummer
Organisations 2120002205
nummer
Organisations 2120002197
nummer
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Sammanfattning av projektet på svenska
Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att
förebygga skolavhopp för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap.
Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att genomföra kompetensutveckling för
skolpersonal avseende förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och ickediskriminering.
Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), vilka har identifierat personalens
förhållningssätt och bemötande som viktiga framgångsfaktorer för att förebygga avhopp.
Sammanfattning av projektet på engelska
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
"Plugga klart 1" (Finish your studies 1) is a regional project with high schools and junior high schools (about 25) in Dalarna. The
aim is to prevent early school drop out in order to eventually reduce unemployment and exclusion.
The project will strengthen and complement the work already being done in schools by implementing professional development
for school staff regarding their approach and attitude which will also include the gender perspective, availability and non discrimination.
The efforts build on the experience of "Plug In" and "Unga till arbete" (W18-24), projects which have identified the staff's
approach and attitude as key success factors for preventing dropouts .
Budgetöversikt
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
7 360 370 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
7 360 370 kr
Avgår kontant medfinansiering
870 000 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Sid 20(21)
Diarienummer
2015/00640
ESF-stöd
6 490 370 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
6 452 761 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
870 000 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
7 322 761 kr
Summa total finansiering
13 813 131 kr
ESF-stöd
46,99 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
53,01 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
53,00 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
577 847 kr
Personal
459 867 kr
Externa tjänster
40 000 kr
Resor och logi
9 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
68 980 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
6 782 523 kr
Personal
2 225 672 kr
Externa tjänster
4 118 000 kr
Resor och logi
105 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
333 851 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
6 452 761 kr
Personal
6 452 761 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 21(21)
Diarienummer
2015/00640
Deltagarersättning
0 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
870 000 kr
Kontanta offentliga medel
870 000 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Privat medfinansiering
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta privata medel
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Privata bidrag i annat än pengar
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 1(20)
Diarienummer
2015/00641
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
Plugga klart 2
Startdatum
2016-01-01
Slutdatum
2019-02-28
Kontaktperson för projektet
Göran Ehn
Telefonnummer
023-777082
E-post
goran.ehn@regiondalarna.se
Behörig företrädare
Tiina Ohlsson
Telefonnummer
023-777090
Kontaktperson ekonomi
Johanna Falk-Gustavsson
E-post
johanna.falk-gustavsson@regiondalarna.se
Telefonnummer
023-777005
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Besöksadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Organisationsnamn
Region Dalarna
Organisationsnummer
222000-1446
Organisationsform
Landstingskommunala verksamheter
Antal anställda
51-100
Telefonnummer
023-777000
e-post
info@regiondalarna.se
Webbplats
www.regiondalarna.se
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79151 Falun
BankGiro
Behörig företrädare för
organisationen
5599-3331
Tiina Ohlsson
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Organisation
CFAR-Nummer
41371386
Namn på arbetsställe/enhet
Region Dalarna
Utdelningsadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Besöksadress
Myntgatan 2 79151 Falun
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Motverka skolavhopp för unga i Norra Mellansverige : 2015/00422
Programområde
Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete
Specifikt mål
2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i
arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 2(20)
Diarienummer
2015/00641
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
800
Antal kvinnor
320
Antal män
480
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
INLEDNING
Under 2014 gen omförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna för att förberedas inför kommande
utlysningar från Socialfonden. En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar skolavhopp, d.v.s. tidiga
insatser.
Direktionen för Region Dalarna tog ett beslut i december 2014 om att förbereda en ansökan till Socialfonden gällande ett
regionalt projekt för att förhindra skolavhopp, med SKL:s projekt Plug In som förebild.
Region Dalarna har dessutom, tillsammans med alla kommuner och Landstinget, tagit fram en strategi för att Dalarna ska bli
Sveriges bästa ungdomsregion och där skolans betydelse är stor.
Region Dalarna har ansvarat för det framgångsrika projektet Unga till arbete under tiden 2010-2014. Målgruppen har varit unga
arbetslösa 16-24 år och projektet har nått cirka 2800 ungdomar genom åren. En del av deltagarna hade avbrutit sin skolgång
och flera av dessa har som ett resultat av projektet återgått till studier. Nu har projektet fått nya medel från Socialfonden vilket
betyder att kommunerna får förstärkt finansiering i ytterligare två och ett halvt år för sitt arbete. Där kommer finnas plats för de
ungdomar som hoppat av skolan, från 16 år.
Tidigare genomförda projekt/utredningar (se problemanalys nedan) visar att det krävs ett brett spektrum av insatser/åtgärder för
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 3(20)
Diarienummer
2015/00641
att effektivt motverka avhopp i skolan.
Mot bakgrund av ovanstående analyser och beslut har Region Dalarna i samverkan med representanter för Dalarnas kommuner
utarbetat en projektbeskrivning för ett utvecklingsarbete med syftena:
• att motverka att elever kan komma i riskgruppen för att hoppa av skolan (med finansiering från PO1)
• att identifiera elever som kommit i riskgruppen för att hoppa av samt göra insatser för denna riskgrupp (med finansiering från
PO2).
För att få med dessa projektaktiviteter/insatser i projektet krävs således finansiering från både PO1 och PO2.
Denna ansökan ”Plugga klart 2” kompletterar ansökan ”Plugga klart 1” i PO1, vilken har inriktning mot förebyggande åtgärder/
kompetensutveckling för att motverka skolavhopp.
Innehållet i rubrikerna inom Bakgrund och Problemanalys är i stora delar lika.
STATISTIK SOM GER EN BILD AV VILKA UTMANINGAR DALARNA HAR
Övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är i paritet med riket men en större andel i Norra Mellansverige väljer
yrkesförberedande program. I Dalarna går 49,3 procent av ungdomarna över till studieförberedande gymnasieprogram från
grundskolan och ca 40 procent av ungdomarna går vidare till yrkesförberedande program i samtliga tre län och en mindre grupp
går till gymnasiets introduktionsprogram (IM). (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015).
Enligt statistik från rapporten Kompetensförsörjning i Dalarnas län (2012) som genomförts på uppdrag av Region Dalarna, har
andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan minskat under 2000-talet. Detta är samma trend som i resten av landet. I
rapporten påpekar man att variationen mellan kommunerna är betydande.
De elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (avser statistik från 2011/2012) är lägre än
riksgenomsnittet, särskilt lågt hos dem som gått studieförberedande program. Likaså är det en mindre andel elever än
riskgenomsnittet som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. (SKL, 2013)
Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent)
jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent. Andelen elever som avbröt studierna under det första året på gymnasiet varierar
mellan kommunerna. Dalarna ligger därmed både över och under rikssnittet på 4 % (Skolverket, 2014).
Andelen elever som fullföljt inom 4 år varierar också. I den kommun med lägst andel har 67 % (Orsa) fullföljt gymnasiet inom 4
år, och de kommuner som har den största andelen ligger på 82 % (Gagnef, Leksand och Malung-Sälen). Rikssnittet är 77 %
liksom hela Dalarnas. Dessa siffror är inklusive IM. Se Tabell i bilaga 1.
Dalarna är ett av de av län som har högst andel obehöriga elever till gymnasiet med 15,7 % våren 2014 (Skolverket, 2014).
Riksgenomsnittet var 13,1%. Se Tabell 2 i bilaga 2.
Dalarna ligger i botten när det gäller utrikesfödda elever som uppfyller målen i alla ämnen vid grundskolans slut. I Dalarna klarar
42 % av den gruppen elever målen i alla ämnen, i riket är siffran 52 %. (Skolverket, 2014). Bland de som är födda utanför
Sverige och kom hit efter årskurs 1 är andelen som är behöriga till gymnasieskolan särskilt låg. Ungdomar med föräldrar med
låg utbildningsbakgrund oavsett bakgrund har låg måluppfyllelse i Dalarna.(Handlingsplan för Norra Mellansverige för
Europeiska socialfonden, 2015).
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Dalarna ligger också nästan i botten när det gäller behörighet till yrkesprogram, bland elever som är utrikesfödda. I Dalarna är
56 % behöriga medan siffran i riket är 63 % (Skolverket, 2014).
Dalarna har en stor grupp elever bland de nyanlända, som inte är behöriga till nationella program, vilket innebär att dessa
kommer att börja på något av IM:s program. Där är det låg genomströmning och värsta fall ingår dessa ungdomar i gruppen
som står helt utanför skolan.
För mer statistik avseende horisontella kriterier, se bilaga 16.
HÄLSA OCH OHÄLSA
Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska
hälsa. När unga tillfrågats varför de hoppat av är mobbning i topp på orsaker, tillsammans med att de upplevt ett dåligt
bemötande i skolan och brist på pedagogiskt stöd (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). I Gysams Samsynsutredning (2012)
lyfter elever fram brister i gymnasieskolans sociala miljö och elevhälsan som viktiga utvecklingsområden. Även Region Dalarnas
förstudie (2014) pekar på vikten av relationernas betydelse på skolan.
Vidare konstaterar Sweco i sin rapport (2014) att ohälsan och utanförskapet i Norra Mellansveriges län är större än i riket som
helhet. Det betyder bland annat att andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är högre. Förklaringen till detta kan
vara sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och att det råder en hög arbetslöshet. Enligt Försäkringskassans statistik för
2014 så har kvinnor i Dalarna 13,7 sjukdagar medan männen har 7,3 vilket är sämre än riket. De höga ohälsotalen för kvinnor är
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 4(20)
Diarienummer
2015/00641
troligtvis en följd av att arbetsmarknaden för kvinnor i högre utsträckning än i riket är begränsad till offentlig sektor och att
regionen utmärks av en stark industritradition, med manligt präglade värderingssystem som leder till ojämlika strukturer och gör
regionen mindre attraktiv för kvinnor.
I Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013)
konstateras att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000- talet och tycks inte avta utan fortsätta
öka. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller
slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent.
Skolverkets enkät från 2012 om elevers och lärares attityder till skolan, visar att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på
högstadiet alltid eller oftast kände sig stressade i skolan. Motsvarande siffror för gymnasiet var 48 % och 27 %. LUPPundersökningar som gjorts i Dalarnas kommuner visar att de flesta mår bra, men omkring hälften svarar att de har problem med
stress eller sömnsvårigheter minst en gång i veckan.
GODA RELATIONER ÄR EN FAKTOR SOM MINSKAR PSYKISK OHÄLSA
I Skolverkets och Socialstyrelsens nyutgivna (2014) kunskapsstöd, Vägledning för elevhälsan, beskrivs att tillit och förtroende
har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Iwarsson (2014) lyfter i
sin bok, Samtal i skolan, fram att forskning visar att det blir bättre resultat för elever med psykisk ohälsa om relationerna och
bemötandet fungerar bra i skolan.
GENERATIONSVÄXLING
Arbetslösheten i Dalarna ligger något lägre än riket. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 – 2020
(2015) är ungdomsarbetslösheten i Dalarna lägre än i riket i genomsnitt. Det kan förklaras med besöksnäringens betydelse i
Dalarna, en näring som sysselsätter många unga.
9,6 procent av ungdomsbefolkningen i Dalarnas län (16-25 år) varken arbetade eller studerade år 2011 (Temagruppen unga,
2013). Samtidigt har Norra Mellansverige, liksom Dalarna, en utmaning i generationsväxlingen som är klart högre jämfört med
riket. Enligt Swecos rapport (2014) är det förväntade tillträdet av ungdomar lägre än de förväntade pensionsavgångarna. Det är
brist på arbetskraft inom en del högkvalificerade yrken och ett överskott på arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav.
SAMMANTAGET
Dalarna är ett av de län i riket som har lägst andel högutbildade, medan övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är
högre än i riket.
Även om andelen elever som tar en gymnasieexamen ligger i paritet med riket (runt 77 %) så har ändå 23 % av eleverna i
Dalarna inte tagit examen inom 4 år.
Vi uppskattar att det är runt 500 elever/år i Dalarna som gör avhopp. Effekterna av Plugga klart 1 förväntas förebygga avhopp,
men hur mycket är svårt att uppskatta. Det är även svårt att uppskatta hur lång tid som riskelever behöver extra stöd för att
komma på banan igen. Därför uppskattar vi att projektet kan ta emot 300 elever/år, även om behovet troligen är större.
Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska
hälsa.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Dalastrategin beskriver de utmaningar regionen står inför fram till 2020 som berör bland annat kompetensförsörjning,
tillgänglighet och struktur samt attraktionskraft. Visionerna beskriver bland annat ett Dalarna som landets bästa region för unga
där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet.
Utmaningarna för Dalarna i utbildning och livslångt lärande handlar om att Dalarnas befolkning har en utbildningsnivå som inte
matchar dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Där har grundskolan en viktig roll och i strategin beskrivs ”Högre upp i
utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har stor relevans för länets
arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande” (Dalastrategin, sid 13)
I Gysam ingår elva av Dalarnas 15 kommuner. Man samarbetar så att alla som ska söka till gymnasiet i samverkansområdet
kan välja fritt bland gymnasieutbildningarna som finns i de elva kommunerna. En viktig del i Gysams arbete är kvalitetsarbetet.
Fokus ligger på arbetssätt som kan användas generellt och göra skillnad i vardagen, både för lärare och elever. Arbetet skall
vara ett stöd för de enskilda skolorna att nå en ökad måluppfyllelse och att genomströmningen av elever ska öka.
I Region Dalarnas förstudie Den stödjande skolan (2014) har studie- och yrkesvägledare, kuratorer, rektorer, en gymnasiechef
och en ungdomskonsulent intervjuats för att identifiera behov och utvecklingsmöjligheter. De intervjuade ser en poäng med ett
regionalt projekt för att få fler att lyckas i skolan. Inte minst som ett informations-och kunskapsutbyte av det som görs i landet
och vad man kan lära av det. De som intervjuats är överens om vikten av flexibla lösningar. De vill förbättra arbetet med
elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en ”vi-känsla” på skolan. Detta anses vara särskilt viktigt för elever med
”annorlunda begåvningar”. Flera anser att övergången mellan grundskola och gymnasium behöver bli mer trygg och att
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 5(20)
Diarienummer
2015/00641
mottagandet ska vara väl förberett, och att mer insatser läggs på elever som behöver extra pedagogiskt stöd. Alla är överens
om att utveckla bättre uppföljning av närvaro och resultat.
I förstudien Den stödjande skolan (2014) har Region Dalarna sammanställt information från Dalarnas skolor (inom Gysam) kring
antal avhopp och orsaker till avhopp från kalenderåret 2013. Orsakerna som angetts har varit många och formulerats olika,
vilket gör att det inte går att dra några slutsatser. Den är ej könsuppdelad. Se Tabell 3 i bilaga 3.
ESF i Norra Mellansverige har arbetat fram; Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014- 2020 (2015), inför den
nya programperioden. Den grupp som står långt från arbetsmarknaden har en överrepresentation av unga som saknar fullföljd
gymnasieutbildning, är födda utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att vara
arbetslös i unga år kan det bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och det kan leda till ohälsa och utanförskap. Därför
är utbildning och arbete är en nyckel för individens möjlighet till social och kulturell delaktighet. Detta har ett tydligt samband
med hälsan och är viktigt för det gemensamma samhällsbyggandet.
Rapporten Samordnande förstudie Östra Mellansverige (Öhman-Sandberg m.fl., 2014) tar sin utgångspunkt i insatser som är
riktat mot tre olika målgrupper: främjande, förebyggande och åtgärdande arbete:
• Främjande arbete riktar sig till alla ungdomar i skolan, även de som inte löper risk att hoppa av.
• Förebyggande arbete riktar sig till ungdomar som bedöms löpa risk att hoppa av skolan.
• Åtgärdande arbete riktar sig mot ungdomar som har hoppat av gymnasiet utan fullständiga betyg.
VAD SÄGER FORSKNINGEN OM AVHOPP
Avhoppsproblematiken är komplex och kan inte ges enkla förklaringar. Temagruppen unga i arbetslivet har i en rapport (2013)
undersökt vilka orsaker som gymnasieungdomar anger till varför de hoppar av skolan. De främsta skälen till avhopp som
ungdomarna anger är: socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt
bemötande i skolan. De som avbryter uppger som orsak till avhoppet att de inte har haft så stort intresse för det program de
antagits vid, att de trivts dåligt, att de oftare blivit mobbade samt att de inte fått tillräckligt med stöd i sina studier
(Skolinspektionen, 2009). Skolinspektionens granskning (2009) visar att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt
kvalitetsarbete.
PLUG IN
Plug In ger exempel på beprövade metoder kopplat till internationell forskning som kan ge stöd till projektens ansökningar. Plug
In bekräftar också framgångsfaktorerna som är avgörande för effektiva insatser:
• bemötande och relationer
• samverkan inom och utanför skolan
• tidiga insatser
• flexibla utbildningar
• tydliga mål
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Projektet visar också att det har varit större genomslagskraft i de regioner där insatserna från början fått stöd av rektorerna i
deltagande kommuner. Det är också viktigt att insatsen är kontinuerlig och att det genomsyras av ett gemensamt
förhållningssätt på hela skolan. Att använda sig av flera komponenter för att förebygga avhopp är mycket framgångsrikt. Det
som varit gemensamt för de mest framgångsrika är att de alla framhållit bemötandet som den största framgångsfaktorn.
Insatserna har också varit lokalt anpassade efter de förutsättningar som funnits på skolan. Arbetet med den psykiska och
fysiska hälsan har varit en viktig och naturlig del i många av de stödjande metoderna för eleverna.
Några av de metoder som Plug In använt är:
- Elevcentrerat arbetssätt (Bemötande och anknytning generellt i metoder)
- Elevcoach/case manager (Hjalmar Strömerskolan, Strömsund)
- Överlämning grundskola och gymnasiet (Lycksele, Motala)
- Språkstöd i språkintroduktionsprogrammen (Lycksele, Samspråka)
- Samverkan mellan yrkesintroduktions och nationella program (Linköping)
- Multikompetenta team (Första rummet Skellefteå)
Det är främst tre områden (Se bild 1 i bilaga 4) som återkommande framhävs som viktiga framgångsfaktorer.
• Anknytning - bemötande, relationer och ett gemensamt förhållningssätt framhålls som de absolut viktigaste
framgångsfaktorerna i alla projekt, d.v.s. att eleven ska känna en god anknytning till skolan. Därför är det viktigt att personal får
kompetensutveckling kring dessa frågor så att de kan arbeta mer elevcentrerat. En elevcoach har visat sig vara en
framgångsfaktor.
• Tidiga insatser - att tidigt upptäcka vilka elever som har frånvaro, hamnar efter i skolan eller uppvisar andra riskfaktorer. Det
förutsätter en god överlämning från grundskolan, en god uppföljning av elever som byter eller avbryter sitt program och varför.
En strategi behövs för att hantera elever i riskzonen.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 6(20)
Diarienummer
2015/00641
• Flexibel utbildning - elever önskar en utbildning anpassad efter deras egen nivå. Det förutsätter en flexibel och anpassningsbar
läromiljö i skolan eller alternativ läroplats, med stöd i olika former t.ex. praktik, språkstöd, studie- och yrkesvägledning,
studieverkstad. Här kan multikompetenta team arbeta kring eleven och resurser kan sättas in utifrån elevens behov.
JÄMSTÄLLDHETS-, TILLGÄNGLIGHETS- OCH ICKE-DISKRIMINERINGSANALYS
Finns i bilaga 16.
SAMMANTAGET
Utifrån de erfarenheter, utmaningar och utvecklingsbehov som framgår av de studier och strategier om Dalarna som
presenterats ovan, den sammanställda forskningen samt från de erfarenheter som gjorts inom ramen för Plug In kan vi
konstatera att följande är viktigt för ett regionalt projekt som ska förhindra avhopp:
• Att arbetet genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt och inkluderar hela organisationen. Arbetet behöver vara
kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även
samverkan internt och externt.
• Att ledningen är engagerad och modig
• Att målen för arbetet är tydliga
• Att eleven är i centrum och delaktig i sin egen utveckling
• Att lösningarna är flexibla och att eleven följs upp regelbundet och får återkoppling
• Att en mix av arbetssätt och metoder är mest framgångsrikt
• Att utvecklingsarbetet följs upp systematiskt.
Det som är viktigt är att alla, oavsett kön, etnicitet och funktionshinder, kan och får vara med i projektet i samma utsträckning
och att de erbjuds samma aktiviteter och åtgärder. Erfarenheter från några andra esf-projekt visar att äldre flickor ofta coachas
till studier och pojkar till arbete. Det gäller också att skapa en medvetenhet, hos personal och elever, om de skillnader som görs
pga kön, etnicitet och funktionshinder och vilka behov som skolorna har svårt att möta. Det finns skäl för skolan att fundera över
hur man ska arbeta för att motverka de fakta som visar att män, elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem
och elever som gör icke-typiska studieval presterar sämre i skolan.
Om fler lyckas med sin skolgång så görs både en vinst på det personliga planet och en betydande samhällsekonomisk vinst.
Om 38 elever i Dalarna (10 %) av de som riskerar att hamna i utanförskap istället lyckas, så blir den samhällsekonomiska
vinsten också 10 %, alltså 600 miljoner kronor per årskull. Se mer på Bild 2 i bilaga 5. Den visar en socioekonomisk kalkyl - vi
har inte råd att låta bli… Nationalekonomen Ingvar Nilsson, med kollegor, har under många år arbetat fram en kalkylmodell om
vad det kostar att inte motverka ett utanförskap.
I denna utlysning/ansökan ska insatserna fokusera på arbete som är förebyggande för de ungdomar som riskerar att hoppa av
skolan.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Region Dalarna har erfarenheter av att framgångsrikt leda, driva och genomföra regionala socialfondsprojekt sedan 2010, med
Unga till arbete - W18-24, Förstudien Tillväxt för alla samt implementeringsprojektet Implementering integration.
Regionförbundet kommer att rekrytera kompetens från skolområdet till projektet. Det finns hög kompetens kring jämställdhet och
tillgänglighet på Region Dalarna genom olika projekt. Kommunernas skolor har kunskap och erfarenhet av att arbeta med att
motverka skolavhopp.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Det finns kunskaper på Region Dalarna från nationella projektet PlugIn, genom att ha följt projektet, gjort flera studiebesök och
deltagit i erfarenhetsträffar. Där kommer vi att följa det nya PlugIn 2 som är på gång. I förstudien Tillväxt för alla gjordes
dessutom en delförstudie kring möjligheterna att göra ett PlugIn-projekt i Dalarna.
Vägval Framtid, VBU i Smedjebacken/ Ludvika och Arenan Academy i Falun är två insatser i Dalarna, där största målgruppen
varit elever som hoppat av sina gymnasiestudier. Vägval Framtid vänder sig till ungdomar mellan 15 – 25 år och Arena
Academy mot åldersgruppen 16 -25 år. Båda är ESF-projekt där målet varit att stötta individer för att kunna återgå till studier
eller jobb. Arbetssätt som varit framgångsrika handlar om att utgå från varje individs förutsättningar, använda sig av
multikompetent personal och samverka med stödjande samhällsaktörer. Arenan Academy framhåller i sin slutrapport att den
bästa lösningen är om alla avhopp för unga under 20 år kan förhindras. Alla former av stöd som skolpeng, elevvård, fria
skolluncher, fri läkarvård, fria läromedel, CSNs studiebidrag, fria bussresor m.m. är knutna till att vara inskriven på en
gymnasieskola. ”Många, varken föräldrar eller ungdomar, förstår inte konsekvensen av att hoppa och det uppstår då ett glapp
tills 20 års ålder då vuxenutbildningen är tillgänglig. Någon arbetsmarknad existerar knappt för en ungdom utan
gymnasieutbildning” (Arena Academy projekt, dnr 2011- 3060028). Även Vägval Framtid framhåller vikten av ett förebyggande
arbete och att personalens empati och kompetens betyder mycket för dessa elever. De menar också att det finns många gamla
strukturer som försvårar hela processen att återgå eller stanna i utbildning.
Gymnasieskolan i Borlänge har under en tid fokuserat på att få IM-elever behöriga till ett nationellt program, och man har lyckats
med 1/3. Det som bör prioriteras nu är IMYRK (yrkesintroduktion), men det också är viktigt att utveckla nya metoder och
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 7(20)
Diarienummer
2015/00641
arbetssätt på hela IM. Gymnasieskolan i Leksand jobbar med några olika fokusområden, varav ett är att få fler elever att lyckas
med sin skolgång.
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
INLEDNING
Detta genomförande kompletterar genomförandet i ansökan ”Plugga klart 1”, vilken fokuserar på kompetensutveckling för att
motverka skolavhopp.
Det ska ges möjligheter för skolorna att välja vilka insatserna ska vara utifrån egna lokala förutsättningar och behov. Ett gediget
förankringsarbete på skolorna är en förutsättning för att ett Dalarnas ”Plug In”-projekt ska vara möjligt.
Utifrån vad som presenterats i problemanalysen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som ska ingå inom ramarna för
denna ansökan:
• Utbilda berörd skolpersonal i jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
• Utforma processer och rutiner för att identifiera elever i riskzonen
• Utforma system för att registrera elever som gör avbrott och dess orsaker
• Utveckla och införa tidiga insatser t.ex. studieverkstad, coach, utökat mentorskap, överlämning från grundskola till gymnasium,
kompetensutveckling för berörda elever kring jämställdhet och icke-diskriminering samt språkstöd. Det är viktigt med insatser
även på IM-programmet.
• Erbjuda utbildning som är flexibel och kan anpassas efter elevernas behov
Dessa insatser beskrivs närmare under punkten Genomförande.
Kompetensutveckling gällande förhållningssätt till all personal finns i den andra ansökan Plugga klart 1 (till PO1).
ANALYS 6 MÅNADER
Analysfasen bedrivs först som regiongemensamma aktiviteter för att sedan övergå till en egen analys för varje deltagande skola.
Regiongemensamt analysarbete:
Syfte/mål:
Att beskriva och planera för det stöd som den regionala projektgruppen ska ge de deltagande skolorna.
Att beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för att identifiera och motverka skolavhopp som underlag för en lokal
analys per skola.
Aktiviteter:
Förankring och information jan-mars;
Konfigurera styrgrupp och ev. andra arbetsgrupper
Besöka resp. skola med berörd personal
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Tillsammans med skolorna:
Syfte/mål:
Göra en fördjupad problemanalys
Göra en detaljerad jämställdhetsanalys som ska ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för ickediskriminering och tillgänglighetsområdet
Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser ur ett generellt perspektiv
Göra en planering av projektet och kartlägga de områden som resp. skola ska delta i och vilka målgrupper de ska
arbeta med
Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna
Fastställa budget
Arbeta igenom resultatmålen och indikatorerna
Fördjupad riskanalys.
Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling (jämställdhet och normkritik) och stöd i utvecklingsarbetet.
Konkretisera utvärderingsuppdraget och beställa till ESF centralt eller göra en egen upphandling.
Mars-juni: Informera Region Dalarnas direktion på ett av vårens möten om projektet
Skapa informationsmaterial för hemsidan
Förfina och justera budgeten
Analysarbete för deltagande skolor:
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 8(20)
Diarienummer
2015/00641
Syfte/mål:
Att få lokalt anpassade processer/rutiner/insatser som ska tillämpas i verksamheten.
Att ta fram en lokalt anpassad aktivitetsplan för genomförandet.
Aktiviteter:
Val av processer/rutiner/insatser som ska tillämpas (mars-april för första gruppen skolor).
Anpassning av processer/rutiner/insatser (maj-juni).
Planering av genomförande (maj-juni).
GENOMFÖRANDE
Regiongemensamt genomförande:
Syfte/mål:
Att den regionala projektgruppen ger adekvat stöd till de deltagande skolorna.
Att vidareutveckla processer/rutiner/insatser efter gjorda erfarenheter i de deltagande skolornas genomförande och sprida dessa
erfarenheter till skolorna.
Aktiviteter:
Projektgruppen ska stödja de deltagande skolorna i sitt utvecklingsarbete under hela projekttiden. Inledningsvis handlar det om
att se till att arbetet startar ute på skolorna, sammankoppla de skolor som bedriver utvecklingsarbete inom samma område och
att sprida de erfarenheter som redan finns inom de utvecklingsområden som skolorna valt att arbeta med. Dessa kommer att
organiseras och ledas av projektledningen på Region Dalarna där hjälp även tas av upphandlad organisation.
Senare under projektet handlar det om att följa arbetet och göra eventuella förändringar om behovet uppstår. Projektledningen
följer kontinuerligt kunskapsutvecklingen nationellt för att kunna föra kunskapen vidare ut till skolorna.
Genomförande för deltagande skolor:
Syfte/mål:
Att deltagande skolor ska utveckla sin verksamhet, inom sitt valda område, så att skolan bättre kan möta eleverna och därmed
få fler att lyckas med sin skolgång samt få färre avhopp.
Att de deltagande skolorna arbetar efter en dokumenterad strategi och arbetssätt inom sitt valda utvecklingsområde.
Att det per kommun under projekttiden utvecklas och genomförs minst en verksamhetsåtgärd som är riktat till de ungdomar som
behöver stöd för att fullfölja sin skolgång.
Att 90 % av berörd personal i projektet genomgår kompetensutveckling avseende jämställdhet och normkritik.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Aktiviteter:
Enligt dokumenterade processer/rutiner/insatser från analysfasen. Arbetet i elevgruppen pågår parallellt med att arbetsmetoder
och strategier utvärderas och revideras utifrån arbetet med eleverna.
Rektor bör vara ledaren av utvecklingsarbetet på skolan tillsammans med de arbetslag som genomför utvecklingsarbetet eller
att hen är delaktig i projektet och tydligt visar den prioritet det ska ha.
JÄMSTÄLLDHET
Alla elever är potentiella avhoppare. En del avhopp sker för att eleven är på fel program och vi vet att genusmönster och den
könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till att eleven är begränsad i sina val av utbildning. Därför vill projektet:
Genomföra en utbildningsdag för de aktuella eleverna. Denna aktivitet ses som betydelsefull för att skapa möjligheter att bryta
könssegregeringen och minska avhopp. Blir ungdomen mer medveten så kan hen göra andra val och få fler möjligheter till
utbildning och arbete.
I Unga till arbete har vi mycket god erfarenhet av att ge ungdomarna kompetensutveckling inom jämställhet, genus och
diskriminering för att de ska få upp ögonen för hur attityder, fördomar, normer och förväntningar kan påverka deras beteende,
valmöjligheter, val av arbete och hälsa.
Det blir ett tillfälle att få ny kunskap, diskutera och pröva sina värderingar och attityder under ordnade förhållanden.
Den personal som arbetar med verkstäderna (1-2 per skola) kommer att få ytterligare stöd/kompetensutveckling inom
jämställdhet och normkritik (innan eleverna får sitt) för att diskutera hur de sedan kan gå vidare med arbetet med eleverna med
fokus på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Detta för att få in perspektivet i processer och rutiner.
Erfarenheterna från ”På lika villkor”, som bedrivits mest i Falu kommun, kommer att ligga till grund för detta.
MOBBING
Mobbing är en stor del av grundorsakerna till avhopp (enligt Tema Ungas rapport från 2013:2). I båda ansökningarna (till PO1
och PO2) kommer det att läggas stor tonvikt på förhållningssätt och bemötande,(där tydliggörande av normer och värderingar
ingår). Genom att personalen får verktyg för att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, ökar möjligheterna för att
måendet kommer att bli bättre, samt mindre mobbning. Vilket i sin tur leder till färre avhopp.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 9(20)
Diarienummer
2015/00641
TILLGÄNGLIGHET
I denna ansökan har inte någon analys skett av hur tillgängligheten för elever med fysiska funktionshinder påverkar avhopp. I
analys- och planeringsfasen får varje skola göra en sådan analys.
När det gäller psykiska, psykosociala eller neuropsykiatriska funktionshinder så är det känt att dessa funktionshinder är
bakgrund till många avhopp, utan att någon statistik finns som bekräftar detta. En problematik är att samhället inte har avsatt
tillräckligt med resurser för att förebygga, diagnostisera och ge stödjande insatser för att överbrygga de svårigheter som elever
med dessa funktionshinder har i skolan. En viktig uppgift för skolan är att identifiera dessa elever eftersom det inte alltid är
uppenbart att en elev har något av dessa funktionshinder. Därefter måste dessa elever ges ett adekvat stöd i arbetet med att
förebygga avhopp.
Tillgänglighet kommer i projektet även att fokusera på personalens förhållningssätt, bemötande och inkluderande, dvs att
ungdomen ska känna sig välkommen, känna sig delaktig i sin process, bli lyssnad på och tagen på allvar, och en
kommunikation (muntlig och skriftlig) som ungdomen kan ta till sig.
VERKSAMHETER/VERKSTÄDER TILL UNGDOMARNA
I förstudien Den stödjande skolan identifierades ett antal områden som är i behov av utveckling, även i ett regionalt perspektiv. I
samtal med skolorna inför denna ansökan har dessa områden bantats ner till fyra stycken, A1-4, som bedöms ha hög prioritet.
Av dessa fyra kommer de deltagande skolorna att välja 1-2 områden där man vill fokusera skolans arbete och resurser.
En utförligare beskrivning av vad de fyra områdena kan innehålla, se bilaga 17.
ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDET
Regional konferens i okt 2018, spridning av resultat av projektet
Nätverksträffar – en per termin för resp. verksamhetsområde (4 st)
Utvärdering och uppföljning
Styrgruppsmöten 3 per år
Handledning/planering för projektledningen, där ansvarig från Region Dalarna är med – 2 gånger per termin.
Utbildning i de horisontella kriterierna för projektledningen och styrgruppen, senast 30 juni 2016.
AVSLUTSFASEN
Syfte: Att projektledningen knyter ihop projektet, sammanställer resultat/statistik och dokumenterar tillsammans med
utvärderaren. Analysen delges ansvarig på Region Dalarna samt Region Dalarnas direktion.
Att information finns tillgänglig på hemsidan och hos de skolor och kommuner som deltagit.
Mål: Projekt- och utvärderingsrapport klara senast den 20 februari 2019.
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
MÅLGRUPP
Målgruppen för verksamheterna är skolungdomar som riskerar att hoppa av studierna. Många skolor har märkt att bland de som
hoppar av sina gymnasiestudier finns det många ungdomar som inte riktigt vetat hur de ska hantera en situation där de riskerar
att få underkända betyg i ett eller flera ämnen. Orsakerna till risk för underkännande och ett ev. avhopp, kan vara många;
psykisk ohälsa, sociala problem, bristande förmåga, antipluggattityd hos pojkar, yttre störande faktorer, arbetsbelastning av
kortare eller längre karaktär etc.Elever som riskerar hoppa av studierna kan också vara de som har en funktionsnedsättning
eller är utsatta för mobbing.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Det förekommer ingen målgruppskonkurrens med Plug Ins nya projekt. Vi har haft kontakt med Gunnar Andersson på SKL.
Däremot kan det vara bra att kunna nyttja utbildningar, erfarenheter mm som kommer fram från det nya Plug In.
Målgruppen för kompetensutveckling inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering samt verksamhetsutveckling är
skolans personal som arbetar med de elever som riskerar att hoppa av.
Utvecklingsarbetet fokuserar på personalens arbete, för att de ska kunna ge ett bättre stöd till eleverna. Skolan kommer att
genomföra verksamhet som riktar sig mot elever som riskerar att hoppa av sina studier, dvs ett förebyggande arbete.
Personal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se ovan. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska
synpunkter och utvärderingar från eleverna kunna påverka upplägget.
SAMVERKANSPARTNER
Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. Förarbetet till projektet är
förankrat i kommunerna genom den förstudie som gjordes under 2014, Tillväxt för alla. Under hösten 2014 involverades Gysam
(gymnasiesamverkan) i förstudien och där finns ansvariga för gymnasierna. Dessutom togs under våren 2015, kontakt med
gymnasieskolorna i norra resp. södra Dalarna samt tre högstadieskolor. Under augusti månad har brev skickats till ansvariga för
skolan i respektive kommun, med en förfrågan om deltagande i projektet. Telefonsamtal är också genomfört med dessa
personer för att ytterligare förklara intentionerna med projektet.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 10(20)
Diarienummer
2015/00641
I Dalarna finns kommunala gymnasieskolor med nationella program för alla kommuner. Skolorna kommer att erbjudas
deltagande i projektet för att utveckla ett område där man lokalt ser att det finns ett behov. Dessutom kommer tre
högstadieskolor att delta i projektet. Dessa skolor fanns med redan under Förstudien Den stödjande skolan (2014).
Under analys- och planeringsfas kommer samtliga skolor att få besök av projektledningen för att varje skola ska kunna göra en
bra kartläggning av sina behov och en kartläggning av sin verksamhet så att alla inblandade kan sätta igång sitt
utvecklingsarbete när genomförandefasen inleds. Upphandlad organisation kommer att aktivt delta i analys och planering i
berörda arbetslag, med kompetens gällande förhållningssätt och bemötande, med ett genusperspektiv.
INTRESSENTER
Region Dalarnas direktion
Gysam, gymnasiesamverkan för 11 kommuner
Socialtjänsten, syv, elevhälsovård i resp kommun
Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef)
Intressenterna kommer löpande att informeras om projektet och vid behov inbjudas till arbetsmöten.
Arbetsförmedlingens roll är att vara med i styrgruppen. De är intresserade av att vara med och följa ett regionalt projekt som
bidrar till att fler elever pluggar klart, eftersom ungdomar utan fullföljt gymnasium utgör en större del av ungdomsarbetslösheten.
STYRGRUPP
Lennart Färje, chef för enheten (regional tillväxtansvarig)
Repr. från Gysam (från beredningsgruppen)
Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef)
Kommunrepresentant (kommunchef eller förvaltningschef)
Beredningsorgan inför direktionen kommer att beröras av aktuellt projekt.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Att det blir färre skolor/deltagare som deltar än i ansökan
Projektledningen genomför ett motivationsarbete (till direktion,
styrgrupp och skolor).
Om det blir färre skolor som deltar så får de som är anmälda
mer resurser eller så kan fler högstadieskolor bjudas in.
Svårt att rekrytera kompetent personal till projektledningen
Diskutera med ledning och politiker på Region Dalarna innan
rekrytering.
Att de anmälda skolorna inte kan vara med på gemensamma
Projektledningen genomför ett motivationsarbete till skolorna.
aktiviteter
Att styrgruppen inte engagerar sig
En viktig punkt på första mötet är att tydliggöra styrgruppens
roll.
Utbilda styrgruppen mera.
Att rektor inte engagerar sig i projektet
Projektledningen motiverar rektorn att bli involverad även om
hen inte är delprojektledare.
Ordna träffar för rektorerna.
I värsta fall får skolan avvakta deltagandet i projektet.
Att personalen inte engagerar sig i projektet
Projektledningen stödjer rektorn i hens motivationsarbete.
Bristande måluppfyllelse
Vidta korrigerande åtgärder med resp. ansvarig skola samt se
över uppföljningsrutinerna
Bristande hantering av de horisontella perspektiven
I uppföljningsarbetet säkra att hantering sker enligt plan och
vidta adekvata åtgärder
Budget: att det är för få riskelever i förhållande till personal
Skolan får fakturera lägre lönekostnad
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
RESULTATMÅL OCH INDIKATORER
Aktiviteter i denna ansökan ska tillsammans med genomförandet i Plugga klart 1, bidra till mål och indikatorer. Exempel på
dessa som kan vara aktuella:
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 11(20)
Diarienummer
2015/00641
Avhopp:
Att deltagande skolor ska ha minskat sina avhopp med 40 % på 2 år.
Indikator; avbrottsstatistik (könsuppdelad), andel elever som klarar gymnasiet på 3 år och på 4 år
Studieresultat:
De elever som deltar i insatserna ska ha ökat sina studieresultat med X% inom X år.
Indikator; betygsstatistik (könsuppdelad)
Närvaro:
De elever som deltar i insatserna ska ha ökat sin skolnärvaro med X % inom X år.
Indikator; närvarostatistik (könsuppdelad)
X % av elever/lärare upplever att skolmiljön blivit mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande vid projektets slut för de
elever som deltagit i insatserna.
Indikator: hur man upplever bemötande från elever och skolpersonal, hur tillåtande det är på skolan, om man tillåts vara den
man är.
Tillsammans med skolorna kommer dessa mål att arbetas igenom och förfinas i analysfasen så att det blir SMARTA mål.
PROJEKTMÅL
Att 70 % av skolorna kommer att delta i projektet (av de som anmält intresse under ansökningsfasen).
Att nå minst 800 elever under 2,5 år.
Fler mål kommer att preciseras under analysfasen.
RESULTAT OCH EFFEKTER UTIFRÅN EN PROGRAMTEORI
Region Dalarna har valt att arbeta med programteori för att tydliggöra för de aktörer och personer som är involverade i projektet
vad som ska åstadkommas och dels för att kunna presentera projektets förväntade resultat och effekter – på individnivå såväl
som på organisations- och projektnivå. Programteorin ger också ett bra underlag för att ta fram uppföljningsbara mål.
En programteori kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera och vilka resultat och effekter som är
intressanta att följa upp. I programteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka resultat och
effekter för olika målgrupper på kort och på lång sikt enligt en modell som presenteras som Bild 3 i bilaga 6.
RESULTAT OCH EFFEKTER HOS DELTAGARNA
I Region Dalarnas projekt (PO2) är den primära målgruppen unga mellan 15 och 24 år som riskerar att hoppa av sina studier,
dvs elever både på gymnasiet och i årskurs nio på högstadiet. Ytterligare en viktig målgrupp i projektet är anställda som arbetar
med dessa unga som kan ges möjlighet att delta i olika kompetensutvecklingsinsatser och därmed öka förutsättningarna för
unga att fullfölja och lyckas med sina studier. (De planerade insatserna inom ansökan till PO1 kommer att erbjudas de skolor
som ingår i PO2 samt ytterligare ca 15 grundskolor i regionen.)
I bifogade dokument, bilaga 7-13, presenteras programteorier som beskriver hur projekten förväntas påverka målgruppen unga.
Den första programteorin, som illustreras i Bild 4, bilaga 7, visar vilka resultat och effekter som uppnås hos målgruppen unga
om man arbetar förebyggande och ger personal möjlighet att utveckla sina kompetenser. Programteorin anger alltså resultat
och effekter för den primära målgruppen och vilka förändringar som behövs på organisationsnivå.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Nedan finns också angivet några exempel på uppföljningsbara mål. Dessa är framtagna utifrån vad som står i programteorierna.
Det finns också exempel på indikatorer.
ÖVERGRIPANDE PROGRAMTEORI PÅ INDIVID- OCH ORGANISATIONSNIVÅ – Bild 4, bilaga 7
Att skolpersonal (och elever) har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering och dessutom kompetens att
använda dessa kunskaper är avgörande för att kunna skapa lika förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Det blir bättre
förutsättningar att skolorna på ett medvetet sätt kan erbjuda rätt stöd utifrån en välgrundad analys som också utgår från ett
intersektionellt perspektiv, d.v.s. att man tar hänsyn alla behov en individ har.
Utvecklingsarbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga
arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. Insatser så som studieverkstad, coach, systematisk
överlämning och språkstöd utvecklar också verksamheten genom att öka skoltrötta elevers motivation, självtillit, skolresultat,
språkförståelse. Det ökar förutsättningarna för att ge ett bättre stöd till unga med funktionsnedsättningar samt öka elevernas
valkompetens, där motverkande av könsstereotypa val är en viktig del. Skolan behöver ha kunskap och beredskap för hur man
fångar upp tecken på exempelvis psykisk ohälsa. Genom dessa förändringar kan fler elever nå skolans mål och fler elever
kommer att trivas och vilja vara i skolan vilket på sikt leder till ett minskat antal skolavbrott. Detta i sin tur ger elever som löper
risk att hoppa av sina studier bättre förutsättningar att istället klara sina studier. På längre sikt innebär detta ett minskat antal
avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet
minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 12(20)
Diarienummer
2015/00641
hälsa.
PROGRAMTEORI FÖR PLANERADE INSATSER
I Bild 5 – Bild 8 bilaga 8-11, presenteras programteorier för var och en av de tänkta insatserna – studieverkstad, coach,
överlämning och språkstöd. I Bild 9 presenteras vad kompetensutvecklingsinsatsen är tänkt att leda till. Syftet är att mer i detalj
beskriva vilka resultat och effekter som förväntas av respektive insats. Som framgår av programteorierna har samtliga insatser
fokus på att minska avhopp och ge bättre förutsättningar för unga att få och behålla ett arbete och bli självförsörjande.
Allt detta beskrivs mer ingårende i bilaga 18 (av utrymmesskäl)
KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL – FÖRÄNDRING PÅ ORGANISATIONSNIVÅ
I kombination med att det finns insatser på skolan som direkt förebygger avhopp (studieverkstad, coach, överlämning och
språkstöd) utvecklas verksamheten genom att arbetssätt som främjar inkludering, jämställhet och icke-diskriminering förbättras.
På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de
unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i
regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING – Bild 9, bilaga 12
Kompetensutveckling av personal, som arbetar med de grupper som riskerar att hoppa av, kring frågor och jämställdhet och
icke-diskriminering tillsammans med förebyggande insatser som har ett tydligt och medvetet intersektionellt perspektiv leder till
att skolpersonalen blir mer medvetna om huruvida olika stöd ges till eleverna t.ex. på grund av kön eller etnicitet. På det sättet
hamnar elevens behov i fokus och analyser och slutsatser utgår från flera kategorier (kön, etnicitet, funktionshinder etc.) och hur
dessa samverkar. Detta skapar i sin tur ökade möjligheter för lika förutsättningar att lyckas i skolan vilket motverkar strukturell
diskriminering.
Elevernas möjlighet att delta i kompetensutveckling kring jämställdhet och icke-diskriminering leder tillsammans med lärarnas
kompetensutveckling inom samma område och de olika insatserna till en mer jämställd och icke-diskriminerande skola. På
längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de
unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i
regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
Mål och indikatorer - exempel
• De elever som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och ickediskriminering
Indikator; exempel på vad en elev är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan
• Den skolpersonal som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och
icke-diskriminering
Indikator; exempel på vad en skolpersonal är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan, exempel på hur
en skolpersonal har förändrat sitt beteende och sitt arbetssätt…
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare
av projektresultat? Ange metod och tidplan.
När det gäller metoder i projektet, se mer under föregående rubrik och om det gäller metod för uppföljning läs även där under
föregående rubrik kring de olika programteorierna.
Bild 11 i bilaga 13, illustrerar hur man arbetar i projektet genom att pröva (för personalen) nya arbetssätt, hur dessa följs upp,
utvärderas och dokumenteras. Ett lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan skolor/verksamheter som arbetar med
samma målgrupp bidrar till förbättring och utveckling. På det sättet formas och formuleras evidensbaserade modeller och
arbetssätt som kan implementeras och spridas. Verksamheten utvecklas och beprövade metoder för hur man motverkar avhopp
finns och används. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att
anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade
kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa.
Erfarenhet från tidigare programperioder och forskning visar att det inte räcker med att lyckas väl i en verksamhet genom
projekt. I de bästa av världar förändras verksamheten även på lång sikt och efter projekttiden, men ofta återgår verksamheten till
gamla rutiner så snart pengarna är slut. För att resultaten från ett projekt ska vara hållbara över tid behöver många aktörer på
flera nivåer vara engagerade genom ett aktivt delegerat ägarskap, utveckling i riktning mot en delvis delad vision, kunskap om
innehållsfrågan samt behovsstyrd efterfrågan (Öhman-Sandberg, 2014).
Exempel på viktiga aktörer i detta projekt är anställda i skolan och samarbetspartners på kommunal nivå t.ex. socialförvaltning,
lokal arbetsförmedling, kulturförvaltning, fritidsverksamhet och andra ideella verksamheter. Vidare är engagemanget från
kommunledning och inte minst den regionala nivån av största vikt. Även den nationella nivån är viktigt t.ex. Skolverket och SKL
genom Plug In 2.0 samt Pluginnovation. Effekter måste uppstå på alla dessa nivåer för att projektets resultat ska kunna bidra till
långsiktiga effekter. På Bild 12 i bilaga 14, visas ett exempel på vilka insatser som krävs på olika nivåer för att kunna uppnå
effekter på olika nivåer.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 13(20)
Diarienummer
2015/00641
Mottagare för resultatet är i första hand skolor, rektorer, Skolverket, ESF-rådet. Detta projekt syftar inte enbart till att förändra
och förbättra den verksamhet som arbetar med målgruppen i skolan utan den syftar också till att skapa varaktiga strukturer som
kan förmå att ge fortsatt stöd till dessa verksamheter. Syftet med satsningen är att verksamheterna ska lyckas i sin gärning inte
bara med deltagarna i projektet utan också i framtiden då utvecklingsmedel från Europeiska socialfonden inte finns till hands. Att
skapa sådana hållbara strukturer handlar bland annat om att Region Dalarna behöver bygga upp en struktur så att de kan
utgöra ett väl fungerande stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Det handlar om att
uppmärksamma nationella riktlinjer och policys som påverkar verksamheterna negativt och positivt genom en systematisk
kunskapsuppbyggnad och ett väl fungerade samarbete och dialog med Sveriges kommuner och landsting (Plug In 2.0 samt
Pluginnovation), Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet och
Utbildningsdepartementet.
Mål och indikatorer - exempel
• Vid projektets slut finns det beprövade metoder som motverkar avhopp på de skolor som deltagit i projektet.
Indikatorer: Metoder är dokumenterade, rutiner finns, skolpersonal beskriver upplevd förbättring, elever beskriver upplevd
förbättring
• Vid projektets slut har andra skolor visat intresse för att lära av de skolor som deltagit i projektet.
Indikatorer: skolor som hört av sig, skolor som deltagit i spridningskonferenser eller andra sammanhang
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
Att följa upp projektets resultat och effekter är avgörande för att kunna utveckla metoder som bygger på evidens. Det är inte
rimligt att utveckla och implementera arbetssätt som inte tydligt visat sig ge förväntade effekter. Utifrån de programteorier som
presenteras ovan kommer mål att tas fram på effektnivå och indikatorer att utvecklas så att måluppfyllelsen kan mätas.
För att projektets utveckling ska kunna följas och det ska finnas underlag för styrgruppen och projektgruppen att göra
förbättringar under projektets gång kommer även insatsernas resultat att följas upp. Dessa kommer inte att målsättas på samma
sätt som effekterna men däremot kommer indikatorer att utarbetas som ger projektet signaler om hur verksamheterna fungerar.
Det kan handla om hur deltagarna upplever att de bemöts, hur de själva upplever att de utvecklas, om de får den hjälp de
behöver etc. Det kan också handla om frågor om skolpersonalen bedömer att de fått ny kunskap på kompetensutvecklingen de
deltagit i, om de fått nya insikter, förändrat sitt arbetssätt etc.
När indikatorerna väl är framtagna återstår en bedömning av hur dessa data ska samlas in. Vi utgår från att det mesta samlas in
och analyseras av oss som arbetar i projektet, t.ex. socialfondens indikatorer som ska rapporteras till SCB men en del data kan
komma att samlas in av utvärderaren. Det är därför av yttersta vikt att utvärderaren arbetar nära projektet och under hela
projekttiden. Ett nära samarbete med Pluginnovation är också en självklarhet. I de fall där Pluginnovation redan tagit fram
relevanta indikatorer kommer vi att använda oss av dem.
Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer
att ha kompetens och resurser för att göra.
All statistik kommer att delas upp efter kön. Dessutom är det av största vikt att ha ett intersektionellt perspektiv i uppföljningen
av metoderna. Viktiga frågor att besvara är hur insatserna har utformats och till vilken målgrupp som insatserna är tänkta. Finns
generella likheter eller skillnader hos målgruppen. Finns det skillnader i insatser, omfattning och beror det i så fall på kön,
etnicitet, funktionsnedsättning etc.? Dessa frågor ingår också i utvärderingen.
Målen för jämställdhet kommer att följas upp på liknande sätt som övriga resultat- och projektmål. Åtgärder vidtas vid bristande
uppföljning eller bristande måluppfyllelse.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Efter 10 veckor kommer varje deltagare att svara på en enkät med några frågor kring hur de upplever programmet.
Uppföljningen har, som nämnts ovan, två syften. Det ena handlar om att få underlag för att bedöma insatsernas effekter och
därmed om de skapar ett sådant värde att man kan implementera dem. Det andra syftet är att använda uppföljningsdata till att
lära tillsammans. Detta lärande behöver ske hos alla aktörer, på alla nivåer men också mellan aktörer och mellan nivåer. Det
kommer vara en utmaning att gå från en vanlig projektorganisation till en satsning som ställer helt nya krav på strukturpåverkan.
Lärandet är avgörande för att detta ska lyckas.
Lärandet är av olika slag och behöver ske på olika sätt med olika pedagogiska grepp. Personal som arbetar med projektet i
skolorna kommer lära under tiden de genomför sitt projekt. Det kan handla om reflektion mellan kolleger, dokumentation,
utvärdering och uppföljning. Även skolor som har valt att använda samma/liknande metoder t.ex. studieverkstad eller coach
behöver lära av varandra för att kunna utveckla den egna verksamheten men också för att systematisera kunskapen så att den
kan spridas till andra.
Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta
inkluderar även samverkan internt och externt. Det gäller att skapa lärandeformer som inte enbart bidrar till individens
kunskapsutveckling utan också till verksamhetens utveckling t.ex. genom kollegialt lärande.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 14(20)
Diarienummer
2015/00641
Det är inte enbart personal i skolorna som har behov av att lära. Även projektledare, styr- och ledningsgrupper behöver lära. Det
kan handla om projektledarskap eller processledarskap eller om hur en styrgrupp/ledningsgrupp behöver arbeta för att kunna
vara strategisk och skapa hållbara effekter.
Verksamheter som inte deltar i projektet kommer att vilja lära. Både de som finns i regionen och utanför, nationellt såväl som
internationellt.
Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer
att ha kompetens, erfarenheter och resurser för att göra. Dessutom kommer kvartals- och lägesrapporteringar att göras enligt
mallar.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap både till intressenter som är direkt involverade i projektet och till andra
intressenter som kan ha nytta av resultaten, inte minst ESF-rådet. Det innebär att utvärderingen behöver ha fokus både på
resultat och på process. De övergripande frågeställningarna som utvärderingen ska besvara är alltså hur projektets
arbetsprocesser fungerar, i vilken utsträckning som projektet uppnår sina mål och hur arbetet i projektet påverkar
måluppfyllelsen. Inte minst är det viktigt att studera hur projektet bidrar till utlysningens mål.
Utifrån programteori-modellen kommer Region Dalarna att utarbeta indikatorer på de resultat och effekter som angivits i de
presenterade programteorierna i denna ansökan.
Eftersom syftet med projektet handlar om utveckling måste man vara uppmärksam på att programteorin inte hindrar och stänger
möjligheterna för projektet att arbeta kreativt och innovativt. Programteorin ska utgöra ett verktyg för att skapa struktur i
projektets alla pågående processer.
Precis som beskrivits ovan bidrar utvärderingens datainsamling både till att kontrollera om mål och resultat uppnåtts och till att
utveckla projektet. Processerna i projektet är viktiga att följa för att skapa förutsättningar för utveckling och underlag för
förbättringar under tiden som projektet pågår. Utvärderingen ska både planeras och genomföras i samverkan med de
intressenter som på olika sätt är involverade i satsningen och som har nytta av utvärderingsresultaten.
Eftersom satsningen är komplex och förväntas uppnå resultat och effekter på flera nivåer – individ-, organisations- och
projektnivå – är det en mångfald av intressenter som på olika sätt ska involveras – målgruppen, utförarna, projektledare, styroch ledningsgrupper och inte minst aktörer som representerar viktiga samhällsfunktioner såsom skola, SYV, skolhälsovård,
socialtjänst, arbetsförmedling, ESF-rådet, SKL, Skolverket etc.
För att utvärderingen ska kunna bidra till utveckling i projektet – på alla nivåer – kommer resultaten från datainsamlingen
fungera som underlag för reflektion vid analys- och utvärderingsseminarier. Det är ett forum där utvärderare och representanter
från projektet (t.ex. styrgrupp, projektgrupp, projektledning) gemensamt tar fram ny kunskap. På det sättet kan utvärderingen
utgöra ett stöd för vidareutveckling av projektet och ett organisatoriskt lärande om hur utvecklingsarbete kan organiseras mer
hållbart. Vid dessa tillfällen blir datainsamlingen utgångspunkt för ett ömsesidigt lärande mellan verksamhetens intressenter och
ska bidra till att deltagarna (intressenterna) får tillfälle att ”stanna upp” från vardagens sysslor och reflektera. Det blir som en
slags ”störning” där deltagarnas invanda tanke- och handlingsmönster bryts, och nya, alternativa lösningar skapas vilka i sin tur
ska kunna bidra till nödvändiga förändringar och utveckling av projektet.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Denna form av utvärdering – en så kallad teoribaserad lärande utvärdering – bygger alltså på att utifrån en genomtänkt
programteori både störa och stödja den verksamhet som utvärderas. Se Bild 13 i bilaga 15.
Det är viktigt att styrgruppen ställer krav på att utvärderingen håller hög kvalitet. En central utgångspunkt blir därför är att
säkerställa validiteten (tillförlitligheten) i mätningarna. Ett sätt att öka validiteten är att använda sig av flera olika
datainsamlingsmetoder, t.ex. enkäter och intervjuer. Oavsett vilka data som samlas in – för att studera måluppfyllelse eller hur
arbetsprocesserna fungerar – ska kvalitén stå i fokus. Lika viktigt är det att utvärderingen säkerställer att de intressenter som
på olika sätt kan ha nytta av utvärderingsresultaten får tillfälle att ta del av dem och att diskutera slutsatser.
I ansökan finns exempel på målformuleringar samt exempel på indikatorer för dessa mål. För att utvärderingen ska kunna
studera måluppfyllelse är det viktigt med en systematisk uppföljning. Detta kan genomföras i samverkan mellan utvärderaren
och den/de i projektet som ansvarar för uppföljningen. En del data bygger på statistik, annan på enkäter och intervjuer eller
fokusgrupper. För att fördjupa kunskapen om något område t.ex. en arbetsmetod kan fallstudier genomföras på en eller flera
skolor. Utvärderingen utformas efter vilket syfte den ska ha och vilka frågor som ska besvaras.
Tidplan och form:
Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per termin för projektledning och styrgrupp
Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per år med skolornas delprojektledare
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 15(20)
Diarienummer
2015/00641
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Gäller ej detta projekt!
Andra former för transnationellt samarbete
Gäller ej detta projekt!
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Gäller ej detta projekt!
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
FYSISKA RESURSER
Lokaler mm står skolan för, och detta tas ej upp i ansökan
PERSONELLA RESURSER
Region Dalarna: Projektledning finansieras helt av projektet och består av cirka 2,5 personal:
1 projektledare (100 %)
1 bitr projektledare (80 %)
1 ekonom/administratör (30 %)
1 kommunikatör (5 %)
1 utbildare (40 %)
Kommunerna:
Delprojektledare, minst 1 tjänst per skola, totalt 17, där kommunerna finansierar 40 -50%. Alla andra kostnader för personal står
kommunerna för.
Kostnaderna för kompetensutveckling betalas av projektet.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
TIDRAPPORTERING
Den kommer att ske på esf-mallarna av all personal som deltar i projektet samt deltagande elever. Mångårig erfarenhet från
W18-24 gör att rutinerna kommer att implementeras på ett effektivt sätt direkt och följas upp av ekonomen.
TID OCH AKTIVITETSPLAN
Förankring och information på resp. skola, jan-mars 2016
Styrgruppsmöte, feb 2016 (och i fortsättningen var 4:e månad)
Politisk förankring i Region Dalarnas ledning inkl direktionen, feb 2016
Planering med resp skola, jan-mars 2016, cirka 30 besök
Fördjupad problemanalys inkl. jämställdhets, tillgänglighets- och icke-diskrimineringsanalys, jan-mars 2016
Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna, mars 2016
Fördjupad riskanalys, apr 2016
Kartläggning av de områden som resp skola ska delta i, mars-juni 2016
Konkretisering av utvärderingsuppdraget, feb 2016
Beställning av extern utvärderare på ESF alternativt egen upphandling, mars 2016
Träff med utvärderaren, för planering och justering av bl.a. programteorierna, april 2016
Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, aug 2016 – dec 2018
Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, jan 2017 – dec 2018
Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, aug 2017 – dec 2018
(Utvecklingsarbete av verksamhetsområdena sker parallellt med verksamheterna)
Handledning/planering för projektledningen, 2 ggr/termin, med start jan 2016
Erfarenhetsträffar med PlugIn (konferens/möten mm) jan 2016-okt 2018.
Träffar/möten red rektorerna/skolcheferna, en gång per termin
Nätverksträffar, en grupp per verksamhetsområde, 1 gång per termin, start juni 2016
Analys- och utvecklingsseminarier ”Konferens – spridning av resultat, okt 2018
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 16(20)
Diarienummer
2015/00641
Utbildning, 1/2 dag, i jämställdhet/icke diskriminering och normkritik för hälften av skolpersonalen, start i sept 2016 – mars 2018
Utbildning, 1 dag, i jämställdhet/icke diskriminering och normkritik för hälften av eleverna på gymnasieskolorna, start sept 2016
– dec 2018.
Stöd/handledning till skolor för utveckling av verksamheterna och förhållningssättet inom projektet max 30 timmar per skola,
sept 2016 – dec 2018. Detta sker med upphandlad aktör som kan gå in på timmar där det efterfrågas. Denna aktör kan också
vara en resurs på nätverksträffar och konferenser.
Avslutande fas: slut- och utvärderingsrapport, resultatanalys, insamling av tidrapporter mm, under jan-feb 2019.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Projektägaren och personalen har lång erfarenhet av esf-projekt och framför allt från Unga till arbete, W18-24, vilket betyder att
ett projekt riktat till skolan underlättas av tidigare erfarenheter och kompetens. Minst två av tidigare personal kommer att finnas
med i detta projekt (projektledare/samordnare samt ekonomen).
Bitr. projektledare/samordnare har kompetens att driva och samordna och genomföra stora esf-projekt. Hög kompetens
gällande projektledning, ekonomi, administration och att genomföra utbildningsdagar för deltagare.
Projektledare kommer att rekryteras från skolan och ska ha hög kompetens av att leda utvecklingsarbete inom skolan och
kompetens från skolans miljö, problem och möjligheter.
Ekonomen har hög kompetens i ekonomi och mycket hög kompetens i ekonomi / administration av stora komplexa esf-projekt.
Delprojektledarna på resp skola ska ha kompetens av att arbeta med projektets elevgrupper, kompetens inom sitt
verksamhetsområde samt ha kompetens att vara den sammanhållande och drivande kraften på skolan.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Kompetenser avseende utbildning och stöd i jämställdhet och normkritik kommer att upphandlas. Utbildningarna ska ges till
projektledning, styrgrupp, berörda deltagare och berörd skolpersonal.
Kompetens avseende stöd i utvecklandet av metoder på skolan, kommer att upphandlas.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
Projektledning ska genomgå lämplig utbildning i början av projektet (minst 1 dag per område). De personer som ska ingå i
projektledningen ska även ha en bra grund från början i områdena.
Projektledningen kommer att inledningsvis att göra en 4R-analys på jämställdhetsintegreringen.
Projektet kommer att nyttja processtödet på ESF.
Övergripande ansvariga på Region Dalarna (Karin Rosenberg och Göran Ehn) är kunniga inom jämställdhet och normkritik.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Resurser kommer att finnas i projektledningen för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och insamlande av statistik mm. I
skolorna kommer lämplig uppföljning och utvärdering att ske. Dessutom behövs resurser för extern utvärderare, 480 000 kronor.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
Region Dalarna kommer att anlita den utvärderare som har dessa kompetenser, och det kommer att vara ett skall-krav.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Gäller ej för detta projekt
Statsstöd
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Nej, Vi är en myndighet
Summa
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Summa
Sid 17(20)
Diarienummer
2015/00641
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
Regionförbundet lyder under LOU och ingår i Lokalt upphandlingscentrum i Ludvika, där vissa tjänster och varor redan är
upphandlade (tex konferenshotell).
Om det handlar om direktupphandling så är det vid köp under 500 00 kronor och förenklad upphandling över det beloppet. Om
vi vet från början att beloppet på sikt kommer att vara runt 500 000 eller mer, så görs en förenklad upphandling från början.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Kommunerna finansierar cirka hälften av lönekostnaden, vilket är en förutsättning för att vara med i projektet. (Alla andra
kostnader som skolorna står för kommer inte att redovisas i projektet, vare sig som kostnad eller som medfinansiering). De som
anmält sig är medvetna om kostnaden.
Ingen medfinansiering från deltagarna, eftersom de har CSN.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Lista över medfinansiärer
Organisationsnamn
Samtliga skolor skolpersonal
Kontaktperson för projektet
-
Telefon
-
Organisationsnamn
Samtliga skolor SYV
Kontaktperson för projektet
-
Telefon
-
Organisationsnamn
Avesta kommun
Kontaktperson för projektet
Björn Hansson
Telefon
0226-645669
Organisationsnamn
Falu kommun
Kontaktperson för projektet
Johan Svedmark
Telefon
023-82496
Organisationsnamn
Borlänge kommun
Kontaktperson för projektet
Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola)
Telefon
MF: 0243-74882, SF: 0243-66540
Organisationsnamn
Gagnefs kommun
Kontaktperson för projektet
Håkan Elfving
Telefon
0241-15304
Organisationsnamn
Hedemora kommun
Kontaktperson för projektet
Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola)
Telefon
BN: 0225-34347, AR: 0225-34196
Organisationsnamn
Ludvika kommun
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Organisations nummer
CFARNummer
Organisations nummer
CFARNummer
Organisations 2120002262
nummer
CFAR23267388
Nummer
Organisations 2120002221
nummer
CFAR19478379
Nummer
Organisations 2120002239
nummer
CFAR46908018
Nummer
Organisations 2120002155
nummer
CFAR19198878
Nummer
Organisations 2120002254
nummer
CFAR19201979
Nummer
Organisations 2120002270
nummer
Sid 18(20)
Diarienummer
2015/00641
Kontaktperson för projektet
Åke Sandberg
Telefon
0240-86567
Organisationsnamn
Malung-Sälens kommun
Kontaktperson för projektet
Torbjörn Martinsson
Telefon
0280-18187
Organisationsnamn
Mora kommun
Kontaktperson för projektet
Marie Ehlin
Telefon
0250-26970
Organisationsnamn
Rättviks kommun
Kontaktperson för projektet
Lars Kratz
Telefon
0248-70205
Organisationsnamn
Orsa kommun
Kontaktperson för projektet
Henrik Göthberg
Telefon
070-3786600
Organisationsnamn
Smedjebackens kommun
Kontaktperson för projektet
Åke Sandberg
Telefon
0240-86567
Organisationsnamn
Säters kommun
Kontaktperson för projektet
Ulf Månsson
Telefon
0240-86567
Organisationsnamn
Vansbro kommun
Kontaktperson för projektet
Erik Wallander
Telefon
0281-75055
Organisationsnamn
Älvdalens kommun
Kontaktperson för projektet
Stefan Carlberg
Telefon
0251-31307
CFARNummer
27562230
Organisations 2120002148
nummer
CFAR19198605
Nummer
Organisations 2120002213
nummer
CFAR19200187
Nummer
Organisations 2120002171
nummer
CFAR19199264
Nummer
Organisations 2120002189
nummer
CFAR19199595
Nummer
Organisations 2120002205
nummer
CFAR19199926
Nummer
Organisations 2120002247
nummer
CFAR19201565
Nummer
Organisations 2120002130
nummer
CFAR19198431
Nummer
Organisations 2120002197
nummer
CFAR11433679
Nummer
Kompetensutveckling
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Sammanfattning av projektet på svenska
Plugga klart 2 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolorna och några högstadieskolor i Dalarna. Syftet är att
minska och förebygga skolavhoppen i Dalarna. För att på sikt minska arbetslösheten och utanförskap.
Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att utveckla verksamheter som är
förebyggande för de elever, som riskerar att hoppa av skolan i förtid. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga
till arbete (W18-24), som bedrivits de senaste åren. Insatserna kan vara; tidig upptäckt med elevcoach/samordnare,
studieverkstad, språkstöd samt överlämning från grundskola. Jämställdhetskunskap kommer att erbjudas de elever och
skolpersonal som deltar för att bryta könssegregeringen och öka möjligheterna för eleverna i sina kommande val.
Sammanfattning av projektet på engelska
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 19(20)
Diarienummer
2015/00641
"Plugga klart 2" (Finish your studies 2) is a regional project with high schools and some junior high schools in Dalarna (15 total).
The aim is to reduce and prevent school drop out in Dalarna in order to eventually reduce unemployment and exclusion.
The project will strengthen and complement the work already being done in schools to develop activities that are preventative for
those students who are at risk to drop out of school early. The efforts build on the experience of "Plug In" and "Unga till
arbete" (W18-24), projects which have been conducted in recent years. The efforts within the project may be; early detection
with student coach/coordinator, study workshops, language support and the transfer of students from primary school. Extended
knowledge in Equality issues will be offered to the students and school staff involved in the project in order to break the gender
segregation and increase opportunities for students in their upcoming life choices.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Budgetöversikt
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
22 387 642 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
22 387 642 kr
Avgår kontant medfinansiering
0 kr
ESF-stöd
22 387 642 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
25 440 711 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
25 440 711 kr
Summa total finansiering
47 828 353 kr
ESF-stöd
46,81 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
53,19 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
53,00 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
2 114 101 kr
Personal
1 715 218 kr
Externa tjänster
120 000 kr
Resor och logi
21 600 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
257 283 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
20 273 541 kr
Personal
16 293 514 kr
Externa tjänster
1 346 000 kr
Resor och logi
190 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
2 444 027 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 20(20)
Diarienummer
2015/00641
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
25 440 711 kr
Personal
25 440 711 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Deltagarersättning
0 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta offentliga medel
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Privat medfinansiering
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta privata medel
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Privata bidrag i annat än pengar
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Lennart Färje
023-77 70 62
Lennart.farje@regiondalarna.se
2015-09-02
1(2)
Diarienummer
RD 2015/130
U 2015/51
Gränskommittén för Hedmark - Dalarna, finansiering
2015
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta;

finansiera Gränskommittén Dalarna – Hedmark under 2015 genom avsättning av 250 000 kr ur anslaget för regionala utvecklingsåtgärder 1: 1.

finansiera Gränskommittén Dalarna – Hedmark under 2015 genom avsättning av 250 000 kr från Region Dalarnas verksamhetsmedel.
Sammanfattning av ärendet
Region Dalarna deltar i samverkan mellan Hedmarks fylke i Norge och Dalarna
genom Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna. Från Hedmarks Fylke deltar
Fylkesmannen (Länsstyrelsen) och Fylkeskommunen (Region/Landsting). Till
formen sker samarbetet sedan ett antal år genom en Gränskommitté.
Utöver lika stora årliga insatser från de samverkande organisationerna stöds
Gränskommittén av Nordiska Ministerrådet.
Beslutsunderlag
Projektbeskrivning och ansökan om projektmedel bifogas.
Ärendet
Region Dalarnas direktion tog 2012-05-02 ett beslut om projektfinansiering av
arbetet inom Gränskommittén Hedmark – Dalarna. Beslutet förtydligades i ytterligare ett beslut 2013-02-06. I Gränskommitténs regi har ett aktivt arbete i ett
mycket gott samarbetsklimat bedrivits under åren 2012 – 14. Under perioden
har Fylkeskommunen i Hedmark haft ansvar för det gemensamma huvudsekretariatet inklusive ekonomi – administration.
Hedmark Fylkeskommun ansvarar för det gemensamma huvudsekretariatet
även under 2015 och de svenska parterna löser var för sig sin del av finansieringen via egna projekt.
2(2)
Styrgruppen för samarbetet mellan Hedmark och Dalarna är sammansatt av
ordförande och vice ordförande i Region Dalarna och Hedmark Fylkeskommune samt Landshövding och Länsråd från Länsstyrelsen Dalarna och deras
motsvarigheter vid Fylkesmannen i Hedmark. På tjänstemannanivå står en ledningsgrupp och projektgrupp för verkställighet i samverkan med involverade
tjänstemän och externa resurser.
Det innebär att Region Dalarna för 2015 avser att finansiera sin insats i arbetet
inom Gränskommittén med 500 000 kr fördelat på 250 000 kr från verksamhetsmedlen och 250 000 kr ur anslaget för regionala utvecklingsåtgärder 1: 1
Lennart Färje
Beslutet ska skickas till
Eric Boo
Helena Dahlin
Johanna Falk-Gustavsson
Direktionens sammantradesplan 2016
Tj-beredning
(TJB)
13.15
Ordförandeberedning
(OFB)
Arbetsutskott
(AU)
Direktion
11/1
13/1 Onsdag 13-16
27/1 Onsdag, 13-16
10/2 Onsdag, 13-17
15/2
17/2 Onsdag 13-16
2/3 Onsdag, 13-16
17-18/3 Torsdag-Fredag, Heldagar
(Verksamhetsdiskussioner)
4/4
6/4 Onsdag 13-16
20/4 Onsdag, 13-16
4/5 Onsdag, 13-17
16/5
18/5 Onsdag kl 09.00
1/6 Onsdag, 13-16
15/6 Onsdag, 13-17
Sommaruppehåll
22/8
24/8 Onsdag 13-16
7/9 Onsdag, 13-16
21/9 Onsdag, 13-17
26/9
28/9 Onsdag 13-16
12/10 Onsdag,13-16
26/10 Onsdag, 09.00-17.00
(Verksamhetsplan och Budget)
7/11
9/11 Onsdag 13-16
23/11 Onsdag, 13-16
7/12 Onsdag, 13-17
Beslutad av direktionen 2015-06-17, justerad 2015-09-11/ Carin Lilliehöök
REPORT FROM THE VISIT
FROM HUBEI IN DALARNA
May 2015
Report from the visit from Hubei in Dalarna
May 2015
Date:
the 18rd – 22th of May 2015
Place:
Falun, Borlänge and Säter in Dalarna
Participants from Sweden:
Management and coordination-project:
Mr Leif Nilsson (s), president Region Dalarna
Ms Sofia Jarl (c), vice president Region Dalarna
Mr Göran Carlsson, regional chief executive Region Dalarna
Ms Åsa Ängsback, international strategist and coordinator
Youth VIP-project:
Ms Jing Qiu, project leader
Ms Melinda Tjulander
Ms Julia Hansson
Ms Lovisa Lyttbacka Kling
Ms. Lisa Yngström
Mr Anton Svensson
Mr Oscar Sjökvist
Ms Tilda Kallur
Ms. Sofie Svensson
Young Power initiative:
Ms Linnéa Hassis, youth strategist Region Dalarna
Participants from China:
Management and coordination project:
Ms Feng Yuxia, Division Director of Youth Federation Hubei
Mr Zhu Hongbo, Division Director of Foreign Affairs Bureau of Hubei
Provincial Government
Mr Zhang Yi, Vice Secretary of Youth Federation Hubei
Ms Huo Yiran, Interpreter of Foreign Affairs Bureau of Hubei Provincial
Government
Youth VIP-project:
Ms Liao Xining
Ms Yang Minjie
Mr Zhang Yunlong
Ms Li Geng
Mr Luo Daojun
Mr Yuan Ye
Ms Qu Jiaxin
Ms Huang Lin
2(14)
Introduction
Dalarna in Sweden and Hubei in China cooperate since November 2008. The
partnership originates from the town twinning between Borlänge and Wuhan,
which began in the early 2000s with projects related to the environment and
sustainable development. Now the cooperation includes other areas within the
responsibilities of the municipalities. For example within elderly care, education,
public health, business development etc.
In 2013 Region Dalarna and Hubei Provincial Peoples Government launched two
projects in order to deepen and develop the mutual exchanges between the
provinces. A management and coordination project and a youth-project were
approved within the partnership program of the ICLD, the Swedish International
Centre for Local Democracy.
This is a report from the Hubei-visit in Dalarna in May 2015 when a delegation of
12 people from the Hubei province visited Dalarna within the frames of these
two projects.
This was the third time to meet “in real life” for the Youth VIP-participants. First
time was in Hubei province in April 2014 and the second time was in Dalarna in
September 2014. Reports from those visits can be found here:
http://www.regiondalarna.se/verksamhet/internationellt-arbete/samarbetetdalarna-hubei/
The Chinese youth stayed in host families as a chance to get closer to the Swedish
culture and get a feeling of the everyday life of a Swedish family.
The program included study visits and meetings and a joint public event about
sustainable urbanization.
Names (from left to right): Jing Qiu, Luo Daojun, Yuan Ye, Lisa Yngström, Perra Tjulander, Anki Tjulander,
Melinda Tjulander, Åsa Ängsback, Sofia Jarl, Lovisa Lyttback Kling, Feng Yuxia, Elin Kallur, Leif Nilsson,
Tilda Tjulander, Zhu Hongbo, Anton Svensson, Göran Carlsson, Julia Hansson, Li Geng, Maria Lyttback,
Liao Xining, Mats Kling, Huang Lin, Huo Yiran, Karin Nilzon, Zhang Yi, Yang Minjie, Bonnie Nilzon, Zhang
Yunlong, Qu Jiaxin, Linnéa Hassis
3(14)
Program
Monday the 18th of May 2015

Team building for the youth participants
The Chinese participants arrived in Falun at 12.51 in the afternoon. After a brief
lunch break and met with the homestay families, several Swedish participants
joined them and took part in a series of teambuilding activities at Region Dalarna.
The teambuilding session started with a brief self-introduction of every
participant. The coach then introduced and explained the Johari Window model
and set up the target and goals for the afternoon’s activities.
The participants played a series of games in the outdoors. They solved puzzles in
group and in pairs under the guidance of the coach. They also discussed how to
lead and cooperate in a team setting, as well as the importance of both verbal and
nonverbal communications. During the evaluation at the end of the teambuilding,
many reported that they felt closer with the team members and more confident in
expressing themselves and working together.
Tuesday the 19th of May 2015

Visiting Dalarna Science Centre (Framtidsmuseet) in Borlänge
In the morning, the youth participants visited Dalarna Science Centre in Borlänge.
They were welcomed by the Project Manager of KNUT-project, Lisen Vogt, who
gave a presentation on sustainable development:
•
The ecological, economic and social aspects of sustainable
development
•
Consumption of resources and distributions in the world and the
comparison among different countries
•
How we work with young people and schools regarding sustainable
development: KNUT-project
4(14)
•
Questions and discussions
1. How much water is used to manufacture a pair of jeans?
2. Whose responsibility is it for sustainable development? Politicians’,
manufactures’, consumers’ or other factors? Choose and discuss why.
After the interesting and informative presentation, the group of youths visited all
the exhibitions at the museum and watched one show in the planetarium.

Introduction of the university college of Dalarna (Högskolan Dalarna)
The Hubei Steering group arrived on Tuesday afternoon and went together with
the Youth VIP-participants to the University College of Dalarna to meet Mr.
Michael Oppenheimer, Director of international recruitment. He received the
guests in the newly built library in Falun and showed the facilities that can be used
by the students and teachers.
Mr Oppenheimer continued with a brief introduction of Sweden:
Population: 9, 7 million inhabitants
5(14)
Sweden is characterized by a culture of innovation thanks to the inclusive society,
focus on solutions for global issues and an openness to creativity:
•
Quality and excellence: Volvo, Electrolux, Nobel Prize, Skanska,
Sandvik, ABB etc.
•
Design and music: IKEA, Avicii, The Cardigans, Swedish House
Mafia, Robyn, ABBA, Roxette. H&M, Acne etc.
•
Technology and inventions: Skype, Ericson, Spotify, Pace Maker etc.
Why Study in Sweden? - U21 ranking: Sweden among top 10!
Why study in Dalarna? - Quality of life and adventures!
Dalarna University College has approx. 16.000 students of which 500 are
international. The majority are studying online.
Apply online to the University college of Dalarna:
http://www.du.se/en/Study-at-DU/How-To-Apply/
Admissions:
www.universityadmissions.se
Apply for scholarship!
Official welcome meeting and dinner
The steering group, Youth VIPparticipants and host families
gathered in the evening at the
Region Dalarna Office. The
president of Region Dalarna, Mr.
Leif Nilsson welcomed everybody,
especially our Chinese friends, to the
third exchange of current ICLDprojects.
6(14)
He also introduced the delegates
of the Dalarna steering group.
Ms. Feng Yuxia, Division
Director of Hubei Youth
Federation expressed, on behalf
of the Hubei-delegation her
delight to be in Dalarna and the
program that we have prepared
and introduced the delegates of
the Hubei steering group.
Then the Youth VIP participants
introduced themselves and also the host families. A short information film about
First Region was shown, Ms. Jing Qiu and Ms. Åsa Ängsback gave a brief review
of the programs for the Youth VIP participants and the steering group and a
group photo was taken.
We finished with a dinner buffet.
Wednesday the 20th of May 2015

Joint event about Sustainable Urbanization
The Hubei steering group, the Youth VIP participants and pupils from the
Dahlander High school in Säter municipality was welcomed by the Principal of
the School, Mr Gunnar Johansson. He introduced the topic by stating that we
know a lot about what conditions animals need to have a good habitat, but very
little about what human beings need to feel good!
Mr Mats Jarnhammar, Project Manager and Urban Advisor to the SymbioCity
Approach Secretariat and SKL International (affiliated to the Swedish association
of local authorities and regions) gave a lecture about the SymbioCity approach.
This is a method for city planning where you invite people who live in the cities
(NGO: s, citizens, private companies, civil society etc.) to get their different
perspectives.
7(14)
1913 10% of the world population lived in cities.
2013 50% of the world population lived in cities.
2050 75% of the world population will live in cities.
This fast urbanization process poses challenges that are difficult to imagine.
The audience was shown a film about future city planning:
“What are cities and what do we want them to be?” Mr. Jarnhammar started a
discussion about what makes a “good city” and a lot of ideas came up on the
board.
http://sklinternational.se/
http://symbiocity.org/
After the lunch at Dahlander Highschool the Youth VIP-participants went back
for group work and the steering group went to the Skönvik conference center for
an internal meeting.

Group work
After a lunch together at the school’s canteen, the teenagers were divided into
several groups of four. Each group consisted of two Chinese and two Swedish
teenagers, and had access to one computer.
8(14)
The assignment for the group work was to design their own SymbioCity, and
manage the city for one day as the mayor with the help of a computer simulator:
SymbioCity Scenarios (http://www.symbiocity.org/en/Benefit/)
The simulator presents challenges by limiting resources such as money, time,
energy, etc, and the teenagers were expected to find a balance in order to get a
high overall score. During 60 minutes of the group work, all groups had tried
different approaches and strategies. They also discussed what a good sustainable
city means to them from their own perspective.
Region Dalarna’s Infrastructure planner Mr. Erik Ferneborg took part in the
group work as well. He also offered help and support to the youth participants
during the group work.

Steering group meeting
Participants: Leif Nilsson,
Sofia Jarl, Göran Carlsson,
Åsa Ängsback, Linnéa
Hassis, Jing Qiu, Feng
Yuxia, Zhu Hongbo, Zhang
Yi, Huo Yiran
The meeting began with
speeches by Mr. Nilsson and
Ms. Feng, followed by
progress reports from the
project leaders of the two
ICLD projects which are
now in their third and final
year.

Youth VIP D/H project:
Ms. Jing Qiu outlined the project's activities in 2014, told about the results of the
participant survey, shared her impressions of the Youth Exchange this week and
oriented on the next steps in the project.
•
The project has found a good method in making youths’ voice heard,
namely, joint-arrangement and direct dialogue between the youths and
the decision-makers.
•
The workshops/seminars have given youths the opportunity to expand
their competence in issues such as environment, gender equality etc., as
well as offered the youth a platform to exchange their experience and
ideas.
•
The participant survey shows that despite the cultural and societal
differences, the participant youths share many similar concerns. The
exchanges and activities have lived up to their expectations, and the
majority think that they have been treated equally.
9(14)

•
The next steps in the project is naturally to carry on with the methods
that’s been working so far, namely, the yearly exchange, jointarrangement, workshops, while expanding the project’s influence,
reaching out to more youths in the region, as well as promoting the
dialogues between youths and the local decision-makers
•
Incorporate Dala-strategy that Dalarna is going to be and stay as the
best youth region in Sweden, as well as our current youth work into the
new Youth VIP-project.
Management and Coordination project: Ms. Åsa Ängsback began with a
few words to remind about the Purpose and main tasks of the steering
group:
•
Support the cooperation between Dalarna and Hubei.
•
Meetings twice a year, one in Dalarna and one in Hubei in order to
enhance the friendly relations between our regions and contribute to
the implementation of the Youth VIP-project.
•
Compulsory when running other projects in the ICLD partnership
program to ensure the anchoring, monitoring and control of the
project.
•
Contribute to the information and dissemination via newsletters,
websites, media and reports to the political assemblies in each region.
She continued with a summary of the activities during 2014 which has also been
documented in two reports and continued with a summary of the activities during
2014 that has also been documented in two reports which was distributed:

Dalarna-visit in Hubei in April 2014
First official visit in Hubei province of Mr. Leif Nilsson, president of Region
Dalarna
First joint event for the Youth VIP-project and the steering group: a cultural
exchange exhibition.
Conclusion meeting: Three potential areas for cooperation: sustainable
development, multi layers cooperation through sister city agreements,
tourism/travel industry

Hubei-visit in Dalarna in September 2014
Second joint event for the Youth VIP-project and the steering group: a cultural
exchange exhibition.
Meetings and study visits within potential areas of cooperation: entrepreneurship,
tourism and travel industry and expanded cooperation at local level.

The on-going Hubei-visit in Dalarna in May 2015 is focused on
sustainable development and the next and final joint event will take place in
Hubei province next autumn.
10(14)

Dalarna visit in Hubei in October 2015
The Dalarna-steering group propose the 8-11 of October 2015 and the Hubeisteering group will check their possibilities and will reply as soon as possible.

Youth VIP D/H II?
The youth VIP and steering group projects will come to an end in the beginning
of 2016 (the 22nd of February 2016). If we want a seamless continuation we need
to prepare new applications next autumn. Ms. Qiu, Ms. Ängsback and Ms. Hassis.
In Dalarna we have challenges connected to the demographic situation where we
have a large proportion of older people because of the generational change and a
trend where young people leave the native districts for work and studies and don’t
return as adults. This effects for example the labor market and the welfare system.
In the light of this the Region Dalarna political board has adopted a strategy for
Dalarna to become Sweden’s best region for young people. They realize that
young people is crucial for the growth and development of Dalarna. Hubei
province does also share some of these challenges so the steering group thinks
that it would be interesting to take the Youth VIP D/H-project further and
exchange experiences to find methods that can improve the dialogue between
youth and decision makers, executive officials and officials in order to increase
the youth perspective in regional development.
Mr. Zhu Hongbo and Mr. Leif Nilsson signed an agreement from Hubei and
Dalarna to prepare applications for the next call within the partnership program
of the ICLD (International Center for Local Democracy), which will be launched
the 15th of September and closed on the 15th of October 2015. A Youth VIP II
and a new Management and Coordination project.

Presentation of results from group work
After the steering group meeting, the steering group joined the teenagers. The
teenagers presented the results of their group work. Each group came up front
and reported their score from SymbioCity game. They also gave a short report on
their reflections and challenges during while trying to manage the city as the
mayor. Here are some excerpts from the presentation:
11(14)
•
All the resources
were limited.
Recycling and
renewable energy is
important.
•
We want to produce
more, but the
manufacturing
process also create
pollutions. Balance is
very important.
•
Although it is a game, it also reflects the real world.
•
We have learnt to use the profit that we generated to solve problems we
had.
•
Use clean energy, encourage eco-friendly public transportation helped us
•
Media is great for giving information to the public
•
Look at the development in the long run, and choose the more
environmental friendly methods will save time and energy in the future.
In the end, Mr. Ferneborg gave a summary and commentary of the group work.
Furthermore, he also pointed out that the teenagers have given him new
perspectives, and reminded him how important it is to openly discuss and listen
to others, so one can avoid getting stuck in their own perspectives. The
enthusiasm and the willingness to work together is equally important as having an
achievable goal.

Information about the Scandinavian Mountain Airport Center
It is most likely that a new airport will be built in Dalarna which will have the
capacity to receive charter flights from other countries! This would make it
possible to reach Dalarna from Paris within three hours! The airport will be
located in the heart of the Scandinavian Mountains, the largest ski destination in
Europe!
12(14)
Mr. Ingemar Kylberg project leader for SITE Destination and Ms Charlotte
Scott, CEO Scandinavian Mountain Airport center were invited to tell the Hubei
steering group about the process and Ms. Lotta Magnusson, strategist travel and
tourism industry, Region Dalarna made an introduction about the tourism of
Dalarna today. We finished with a traditional Chinese dinner at the restaurant
Golden Palace in Falun.
http://www.sitedestination.com/en/
http://scandinavianmountains.se/en/
http://www.regiondalarna.se/destination-dalarna/
Thursday the 21st of May 2015
Location: Region Dalarna, Falun
Information about the Swedish society for nature conservation

Ms Birgitta Johansson
presented the Swedish
Society for Nature
Conservation
(Naturskyddsföreningen)
which is an NGO with more
members than the Swedish
political parties’ members!
The association is based on a
genuine interest in nature
among members and focuses
primarily on advocacy and
consumer power.
Some examples of what they initiate:
•
Guide books including information about where you can by organic (eco)
products in Dalarna.
•
Campaigns: Change to organic coffee and cereals!
•
Events for exchanging clothes with each other (klädbytardag! – bättre
översättning Jing?)
•
Non-toxic preschool
•
Nature friendly week
•
“Nature snakes” for kids who are curious about nature
•
Excursions
http://www.naturskyddsforeningen.se/in-english
13(14)

Information about RG Dalarna, Training for people with disabilities
Mr. Oscar Sjökvist,
Youth VIP and
member of RG Dalarna
presented an
organization that
supports people with
disabilities. The
members often become
“role models” that
enthuse especially
young people and those
who have experienced
accidents and show that
you can have a good life and be independent of others. Through RG Dalarna you
can meet others in the same situation and get friends, for example during summer
schools and camps. RG Dalarna also organizes courses for urban planners and
others and also connect to research in order to see how different training
methods can improve for example spinal injuries.
http://rg-dalarna.se/
The Hubei steering group left for Stockholm, Arlanda

Lecture with Gender Photographer Mr. Tomas Gunnarsson
Mr. Tomas Gunnarson / the
Gender Photographer gave a
lecture about gender
unconscious and gender
conscious shooting. Gender is
a socially, culturally and
historical construction. What is
perceived as feminine or
masculine change over time,
but traditionally women has
less power and status than
men, which is also often also
reflected in the images we see around us. Mr Gunnarsson showed a lot of
examples which gave the Youth VIP-participants an insight into how affected we
are by images, how stereotypical images perpetuate gender roles and inhibits
development of both the individual and the society. Gender roles are learned –
often by images - “You can´t be what you can´t see”. So, much is to be gained by
increasing awareness of how we portray men and women, which has captured the
Gender Photographer!
http://www.genusfotografen.se/
14(14)
Friday the 22nd of May 2015
Hubei youth participants left for Arlanda in the morning.
Regiondirektörens rapport
till direktionen
september 2015
I regiondirektörens rapport till direktionen ges ni en kort sammanfattning om
Region Dalarnas planerade och pågående verksamhet. Jag vill betona kopplingen mellan vår verksamhet och Dalastrategin och de fyra prioriterade vägvalen:
Vägval: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden
- och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin
Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap
Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga
Vägval: Tillgänglighet och infrastruktur
Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld
Vägval: Livskvalitet och attraktionskraft
Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse
Samhällsbyggnad
Energikontor Dalarna är nu under uppbyggnad hos Region Dalarna. Vi har
rekryterat Anna Lindström som har jobbat med energifrågor på Länsstyrelsen sedan
2006. Anna har även varit en del i Energiintelligenta Dalarnas samrådsgrupp.
Green Drive Region – Green Drive Region är nytt Interregprojekt med mål att
minska vårt beroende av fossila bränslen. Projektet omfattar Värmland, Dalarna,
Gävleborg, Hedmark och Akershus. Projektet startade 1 juli 2015 och vår delprojektledare, Lisa Fredriksson har påbörjat sitt arbete.
Under sommaren har dessutom två samverkansavtal slutits mellan Region Dalarna
och Energimyndigheten. Ett av de nationella projekten - Regionala Noder för
Energikartläggningsstöd 2015-2017 - ger Region Dalarna resurser (uppskattningsvis
0,5 åa) att arbeta med att företag i Dalarna, med en energikartläggning som grund,
ska arbeta vidare med den egna energianvändningen.
Kollektivtrafik – En viktig slutsats i den oberoende utredning av Tåg i Bergslagens
arbetssätt och samarbete med ägarna som presenterade i våras, var att de fyra
ägarlänen bör arbeta fram gemensamma mål för tågtrafiken. Ett utvecklingsprogram har under nu arbetats fram av Tåg i Bergslagens fyra ägare (Landstinget
i Örebro, Västmanlands Läns Landsting, Gävleborgs landsting och Region Dalarna)
med mål att stärka Tåg i Bergslagen AB i sin organisation och kommunikation med
ägare och finansiärer. Vid ett ägarrådsmöte den 27 augusti bestämdes att vi på
Region Dalarna har ansvar för att arbeta fram gemensamma mål för de fyra länen.
Ett slutligt förslag om tillvägagångssätt för inköp av tåg åt Tåg i Bergslagen har
arbetats fram under sommaren. Det inkluderar lösningar för borgensåtagande och
finansiering. Förslaget går ut på att Region Dalarna, liksom de övriga tre ägarna, ska
köpa 1,25 tåg för 8,75 miljoner kronor vardera av Östgötatrafiken AB under hösten.
Infrastruktur – Tillsammans med Kent Söderlund och Lars Nord kommer jag den
16 september att delta på en hearing som Trafikverket anordnar. Vi kommer där att
få presentera vår syn på Trafikverkets identifierade utmaningar. Samtliga län och
regioner kommer att ges möjlighet att presentera sina egna utmaningar. Syftet med
hearingen är att ge Trafikverket underlag inför inriktningsplaneringsarbetet som
kommer ligga till grund för den remiss som kommer att skickas ut till alla län och
regioner i höst.
Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion
Jing Qiu har anställts på 50% som projektledare för ungas delaktighet och inflytande med ansvar för bland annat PengaAkuten. Jing arbetar sedan tidigare 50% som
projektledare för Youth VIP.
Den 8–9 september träffades DUNS – Dalanätverket för ungdomssamordning –
i Älvdalen. 14 av 15 kommuner deltog och med på träffen fanns bland annat
Elisabeth Holm från Winnet/Länsstyrelsen för att tillsammans med DUNS diskutera
lokala genuskontrakt.
Den 2 oktober arrangerar Region Dalarna med stöd av Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor ett seminarium kring unga i samhällsplaneringen. Medverkar gör bland annat Trafikverket.
Den 7–13 oktober reser Youth VIP på den andra och sista resan inom projektet till
Wuhan. Med på resan är också projektets styrgrupp (Region Dalarnas representanter i styrgruppen är Leif Nilsson, ordförande, Lena Reyier, vice ordförande,
Göran Carlsson samt Åsa Ängsback, internationell strateg, styrgruppen består
även av fyra personer från Hubei).
Unga till arbete fortsätter som projekt från juni 2015 fram till 2018. Region Dalarna
har fått nya medel från Socialfonden och verksamheten kan fortsätta i alla kommuner
som tidigare. Det viktiga är att fortsätta att göra det som gjort projektet framgångsrikt; förhållningssätt, pedagogik, regionalt stöd, samt upplägg av arbetet. Kommunerna betalar max 40% av lönekostnaden för sin personal. Projektet står för resten
samt för kompetensutveckling och erfarenhetsträffar. Målgruppen är unga arbetslösa 16–24 år som står långt från arbetsmarknaden och tas emot från Arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen.
Miljötinget genomförs i Gävle 30 oktober – 1 november och är öppet för
anmälan. Miljötinget firar 25-årsjubileum 2015 och vi hoppas på många deltagare.
Från 1 september finns även Petra Jönsson på plats för Miljötinget som projektassistent. Hon kommer från Gävle och har varit involverad i Miljötinget i sex år tidigare, både som deltagare och sedan som medlem i programrådet.
Näringsliv
Ansökan till ERUF om projektet ”Smart
Specialisering – starka företag i Norra
Mellansverige” är inskickad till Tillväxtverket. Region Dalarna är projektägare
med parterna Region Värmland, Karlstads
universitet, Region Gävleborg, Högskolan
i Gävle samt Högskolan Dalarna.
Rådet för innovation och företagande
hade ett heldagsmöte den 28 augusti.
På detta möte gjordes en introduktion av
hur Region Dalarna arbetar med
näringslivsutveckling, dvs att stärka näringslivs-, företags- och innovationsklimatet
i Dalarna. Vi besökte också ÅF.
Under mötet träffade rådet de innovationsstödjande aktörerna; Teknikdalen,
Högskolan Dalarna, Invest in Dalarna, Almi Företagspartner Gävle/Dala, Samarkand,
IUD Dalarna och Landstingets Kultur och Bildning. På mötet den 11 september fick
rådet en presentation av hur klustret Byggdialog Dalarna knutit ihop företag
(Mockfjärds Fönsterrenovering AB), test och forskning (EKC på Högskolan Dalarna)
samt certifiering av en produkt av Statens provningsanstalt (SP) på ett lyckosamt
sätt. Mockfjärds Fönsterrenovering VD Marcus Weilund presenterade därefter företagets framtida planer.
Under temat kluster och smart specialisering träffades Dalarnas klusterledare och
projektledarna för smart specialisering. David Paulsson från Central Sweden
redogjorde för kopplingen mellan just kluster och smart specialisering och vikten
av internationella samarbeten.
Region Dalarna lämnar in två förslag till Reglabs medlemsmöte, nämligen:
„„ Stad och land – bygder som samverkar
„„ Regionalt lärande – planer och praktik
Arbetet fortskrider med att informera om Dalarnas företagsfrämjare i ett arbete
som bedrivs av Borlänge Science Park, Tillväxtverket och Region Dalarna. Tanken
är att företagen ska kunna nå stöd och rådgivning från hemsidan www.verksamt.
se framöver.
Internationellt arbete
Samarbetet mellan Hubei och Dalarna - Styrgrupp och ungdomar, totalt
12 personer (fem tjänstemän och politiker från Region Dalarna och sju unga) åker
till Wuhan den 7-13 oktober för att genomföra de sista aktiviteterna i Management
and Coordination-project och i Youth VIP-project. Dessa projekt avslutas i februari
2016. Arbete pågår med att ta fram nya projektansökningar för att kunna fortsätta
samarbetet med stöd från ICLD.
Kunskapsresa till Bryssel – Nu är det åter dags för en grupp tjänstemän från
Region Dalarna att få grundläggande kunskaper om EU. Den 26–28 oktober kommer en grupp på åtta personer att besöka ett antal viktiga institutioner i EU:s
huvudstad.
Besök från Namibia – torsdagen den 1 oktober får Region Dalarna besök
från Falu kommuns vänort och -region, Tsumeb och Oshikoto i Namibia. Besöket
kommer att tas emot av Leif Nilsson och Tiina Ohlsson.
Besöksnäring
Up to Date – besöksnäringens konferens arrangeras för sjunde gången den
14 oktober, denna gång i Mora. På förmiddagen presenterar organisationerna
Arena för Tillväxt, Svensk Handel, Svensk Turism, Tillväxtverket, Visita och
VisitSweden, den gemensamma kraftansamling de gör för att öka intresset för
besöksnäringen i Sverige.
Jon Svensson och arbetsgruppen för Nya Visit Dalarna kommer sedan att
presentera förslaget på ett gemensamt regionalt destinationsbolag för Dalarna.
Eftermiddagen ägnas åt ”The future never sleeps!” Kairos Future berättar om
upplevelse- och restrender och andra omvärldsförändringar som påverkar
besöksnäringsutvecklingen.
Nya Visit Dalarna planeras beslutas före december månads utgång. Information
och förankringsarbete pågår bland alla berörda parter och kommer att vara
genomförda under oktober.
Personal – Region Dalarna
Nyligen anställda/tillträdda:
Kansli
Tiina Ohlsson – Regiondirektör
Sara Tigerström-Monfelt – Personal- och kommunikationschef
Infrastruktur
Lars Nord – Samhällsplanerare, infrastrukturfrågor
Kollektivtrafik
Erik Ferneborg – Samhällsplanerare, kollektivtrafikfrågor
Unga till arbete
Terese Nyström – Projektsamordnare
Analys/statistik
Peter Möller – Samhällsanalytiker
Energikontor Dalarna
Anna Lindström – Projektledare
Green Drive Region
Lisa Fredriksson – Regional delprojektledare
Central Sweden
Magnus Höög – tf chef. (Rekrytering av ny chef är pågående)
Min första tid som regiondirektör
Jag har haft en bra och mycket trevlig start och kommer in i arbetet på ett bra sätt.
Alla hjälper till. Jag prioriterar den interna verksamheten under början av hösten i
syfte att komma in i uppdragen och frågeställningarna. Startat ledningsgruppens
arbete, träffar samtliga enhetschefer i individuella samtal vilket är mycket givande.
Besöker samtliga enheter under september och oktober. Parallellt träffar jag samarbetspartners och kollegor i landet genom att delta på ordinarie möten. Verksamhetsplanering och budget 2016 startar nu. Likaså arbete inför koncernbokslutet.
Med vänlig hälsning