Bilaga 2, 7 och 11 - Upplands-Bro
Kommunstyrelsens sammanträde den 11 november 2015 Bilagor till ärende 2 Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 - godkännande av utlåtande och beslut om utställning 2012-03-21 Rev 2015-10-02 Dnr 2008-000362 Tillväxtkontoret Detaljplan för del av UTSTÄLLNINGSHANDLING Nr 0803(2) KUNGSÄNGENS KYRKBY 2:1 m.fl (Ringvägen) del 2 Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Planområdets läge Orienteringskarta för planområdet Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 1(24) 2012-03-21 Rev 2015-10-02 Tillväxtkontoret UTSTÄLLNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING LÄSHÄNVISNING Planområde för utställning omfattar en del av det planområde som ingick i ett tidigare utställningsskede. I tidigare beslut undantogs denna del av planområdet beslut om antagande. Nya bostadsområden i kvarter 7-9 (område 1) som tidigare presenterats utgår från planen. Den del som förslås i ett uppdaterat utställningsskede kallas för detaljplan för del av KUNGSÄNGENS KYRKBY 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2, nr 0803(2), detta för att klargöra att den endast gäller för en del av planområdet. Text som har kompletterats eller ändrats i beskrivningen har markerats med blå text för att tydliggöra att texten har ändrats. HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Illustrationsplan Miljökonsekvensbeskrivning oktober 2015 Övriga handlingar Trafikutredning, WSP Samhällsbyggnad, 2010-04-27 Uppdatering av trafikutredning, WSP, 2015-04-27 Trafikbullerkartläggning samt Trafikbullerutredning, ÅF-Infrastructure/Ingemansson, 201001-04 resp. 2010-12-22 Trafikbullerutredning, Åkerlöf Hallin Akustik, 2012-02-28 Trafikbullerutredning, Åkerlöf Hallin Akustik, 2015-06-30 Översiktlig riskanalys, Brandkonsulten AB, 2009-12-18 Behovsbedömning av MKB, Ekologigruppen AB, 2010-06-23 Naturvärdesbedömning av naturområde vid Ringvägen, Ekologigruppen AB, 2010-04-29 PM Bergförhållanden, NCC Teknik, 2010-04-19. Kapacitetskontroll för exploatering Ringvägen, WSP, Samhällsbyggnad, 2009-12-04, rev 2010-03-02 Hållbarhetsbedömning av planförslag, Ekologigruppen, 2010-02-05 Fördjupad dagvattenutredning, Bjerking, 2010-10-20 Reviderad dagvattenutredning, Bjerking, 2015-09-09 PM Geoteknik, Bjerking, 2011-01-25 Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 2 (27) PLANENS SYFTE, HUVUDDRAG OCH BAKGRUND Planens syfte är att möjliggöra en förtätning av centrala Kungsängen med ca 275 bostäder i flerbostadshus av varierandet utförande och med bottenvåningar som innefattar mindre lokalytor. Byggnaderna föreslås bli anpassade till topografin och ha en sammanhållen gestaltning inom kvarter och längs med Ringvägen. I planen ingår också ändrad funktion för fastighet som idag används som förskola, samt omgestaltning av Ringvägen med ny koppling till Centrumvägen. Byggnaderna placeras på ett så att gaturummet förstärks och blir mer stadsmässigt. En målsättning är att gårdsbyggnader utformas med tak i sedum eller liknande för att skapa gröna gårdar samt bidra till fördröjning av dagvatten. Kommunstyrelsen gav den 3 december 2008 § 158 kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. Planområdet är beläget med närhet till både centrum och pendeltågsstation vilket motiverar att området prövas för tätare bebyggelse med flerbostadshus. HANDLÄGGNING Planen handläggs med normalt planförfarande, enligt plan- och bygglagen (1987:10). Det aktuella planskedet är utställning då planförslaget justeras, och kompletteras vid behov, med utgångspunkt från inkomna synpunkter under samrådet. Under framtagande av samrådshandlingen har dialogmöten hållits med representanter från exploatörerna, närboende villaägare och bostadsrättsföreningar. Synpunkter som inkommit redovisas i en separat samrådsredogörelse och planutlåtande. Utställningsförslaget, ställs ut under minst tre veckor. Förslaget visas på kommunhuset. Utställningen annonseras i dagspressen och kända sakägare m.fl. underrättas med brev. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden. Här är vi nu Planprocessens olika skeden för normalt planförfarande Efter att planen varit ute på utställning valde en av de större byggherrarna att dra sig ur markanvisningsavtalet och planen delades upp i två delar. Den västra delen, Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, antogs 2014- 08-15 och vann laga kraft efter att Mark- och Miljööverdomstolen, den 2015-09-30 beslutat att inte ge prövningstillstånd gällande överklagande hos Mark- och Miljödomstolen gällande detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen, del 1). Mark- och Miljödomstolens avgörande står därför fast. Kommunen har skrivit markanvisningsavtal med nya byggherrar för samtliga bostadskvarter. På grund av att nya byggherrar har kommit in i projektet behöver bostäderna i den östra delen av detaljplanen samt lokalgatan (Ringvägen och Centrumvägen) justeras och vara föremål för utställning ytterligare en gång. Läge och area Planområdet är beläget strax väster om Kungsängens centrum och pendeltågsstation och består av mycket kuperad naturmark. Området avgränsas av Ringvägen i norr och Centralvägen i öster, Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 3 (27) Enköpingsvägen i söder. I väster gränsar planområdet till den park som kommer att dela den nya exploateringen längs Ringvägen i två områden. Planområdets areal är ca 2 ha. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Kungsängens Kyrkby 2:191, 2:16, 2:114, 2:18 samt delar av fastigheten Kungsängens Kyrkby 2:1. Marken ägs av Upplands-Bro kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse Planområdet ingår i riksintresset för Mälaren med öar och strandområden MB 4 kap 2 §, med avseende på turism och friluftsliv, samt angränsar till riksintresse för järnväg MB 3 kap 8 §. RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen pekar ut Kungsängen som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Detta innebär områden inom vilka huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma. Stadsutvecklingen bör stimuleras så att stadsbygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter. Översiktsplan Översiktsplan 2010, antagen 2011-12-15, anger att Kungsängen fortsatt ska förtätas i stationsnära lägen med hög och tät bebyggelse samt utvecklas till en attraktiv mötesplats med fler butiker och bättre orienterbarhet. Hela området vid Ringvägen; Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, som i nuläget vunnit laga kraft samt Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen, del 2) bedömdes tillsammans översiktligt kunna inrymma 300-350 lägenheter. Vid mer detaljerade studier har det bedömts att hela området tål en högre exploatering och antalet lägenheter för hela området vid Ringvägen är totalt ca 400 stycken. Detaljplan Gällande detaljplan Planområdet omfattas av ett flertal detaljplaner. Planbestämmelserna är gatu- och parkmark (DP nr 6702 och 9506), allmänt ändamål för befintlig förskola (DP nr 6902) och bostadsändamål (DP nr 6702). Planförslaget ersätter delar av ovan nämnda planer. Pågående detaljplanearbete i området Väster om aktuellt planområde finns en antagen detaljplan, Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1. Detta område avses bebyggas med ca 130 lägenheter i flerbostadshus, anpassade efter de topografiska förutsättningarna, samt en förskola. Övriga kommunala planer som berör planområdet I kommunens Grönplan, antagen 2008, anges planområdet som ett närnaturområde planerat för bebyggelse. Utbyggnadsplanerna bedöms ej störa de mest skyddsvärda områdena. Tätortsbeskrivning för Kungsängen, antagen 1998, anger att det saknas landmärken för att orientera sig till och från Kungsängen. Tyngdpunkterna centrum och stationen är otydliga och trafiklösningen oklar. Analysen pekar också ut behovet av att knyta samman stadsdelarna i Kungsängen samt bevara och utveckla naturkvaliteter. Bedömning av miljöpåverkan Planens genomförande bedöms ge en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § Miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), har där- Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 4 (27) för upprättas enligt kraven i PBL (1987:10) 4 kap. 34 §. Miljökonsekvensbeskrivningen innefattar en hållbarhetsbedömning som belyser planförslagets möjlighet att bidra till en hållbar utveckling. För bedömningen har en värderos använts som verktyg för att utvärdera och jämföra olika stadsutvecklingsalternativ. Under rubriken planens konsekvenser ska de viktigaste konsekvenserna av MKB redovisas. FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation En naturvärdesbedömning (Ekologigruppen, 2010-02-05) har tagits fram som underlag för behovsbedömning av planen, innan detaljplanen delades upp i två delar. Hela området, Ringvägen del 1 och 2, beläget i en kuperad syd- och sydvästsluttning med bitvis branta partier, utgörs till största del av tallskog med partier av lövsly och ekar. De övre delarna mot Ringvägen (mestadels Ringvägen del 1, men till viss del även Ringvägen del 2) består av yngre tallbestånd, men även tallar som är över 100 år. De lägre delarna har äldre tallar som är minst 150 år gamla. Mindre områden med hällmark förekommer. Fältskiktet består främst av gräs med inslag av blåsippor. Talltickan som är en signalart blev rödlistad under 2010 och har hittats jämnt utspridd i hela området. Den indikerar skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden då den växer på träd som är mellan 150-200 år. Området som helhet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3, vilket utgår från naturvårdsverkets klassning, men är inte utpekad som nyckelbiotop. En trädinventering har utförts för att få en överblick av de ekologiskt mest värdefulla träden och kunna bedöma planförslagets påverkan samt möjligheter till anpassning och åtgärder. I stort är de äldre tallarna något överrepresenterade inom två områden; i den västra och sydvästra delen (Se analysbild nästa sida). Dessa områden återfinns framförallt i Ringvägen del 1. Friytor och rekreation Planområdet fungerar idag som ett närrekreationsområde. Området är dock svårtillgängligt och igenvuxet med buskage och sly. Det finns inte något promenadstråk och höjdskillnaderna är stora. De platser som besöks i större utsträckning av närboende återfinns inom Ringvägen del 1 och är två öppna hällmarkspartier med bra solläge och fina utsiktspunkter mot Mälaren. På Ringvägen inom anslutande flerbostadshusområde finns också några partier med utblickar mot Mälaren genom glesare skogspartier. I övrigt skymmer den täta skogsridån vyn. (Se analysbild nästa sida). Närmaste större grönområde är Gröna udden vid Mälaren söder om planområdet. Udden är ett viktigt utflyktsmål men tillgängligheten från Kungsängen är idag bristfällig på grund av Enköpingsvägen och järnvägen som utgör barriärer. I grönplanen för kommunen föreslås ett nytt grönstråk som binder samman området kring Ringvägen och övriga Kungsängen med Gröna Udden-stråket. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 5 (27) Analysbilden visar de partier av naturmarken med högst naturvärden, dvs. de största bestånden av äldre tallar. Den röda markeringen visar del 2, dess ungefärliga utbredning. I bilden markeras/visas även öppnare/högre partier med fina utblickar, målpunkter, barriärer (partier med brant terräng, mur eller vägbank) samt platser med goda utblickar från intilliggande punkthus./SWECO Utdrag ur kommunens grönplan samt utsiktspunkt från glänta i skogsområdet./SWECO Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 6 (27) Geotekniska förhållanden Planområdet består av större sammanhängande partier med berg i dagen med friktionsjord, främst morän emellan. Ovanpå friktionsjorden finns ett tunnare lager av fyllning, bestående av grus och sand, samt ytskikt av mulljord. I vissa mindre partier finns lera. Berggrunden är sprickfattig och har begränsade infiltrationsmöjligheter. Kulturmiljö Inga kända kulturminnen, fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns i eller i anslutning till området. Kommersiell och allmän service Kungsängens centrum ligger inom 100-300 meters avstånd från planområdet. Centrumet är relativt litet och har karaktären av ett stadsdelscentrum. Ett förbättrat köpunderlag, genom ökat bostadsbyggande, behövs för att öka utbudet. Pendeltågsstation och busstation nås inom 200-300 meters avstånd från planområdet. Inom planområdets sydöstra hörn finns en befintlig förskola. Ekhammarsskolan och UpplandsBrogymnasiet ligger 500-700 meter väster om planområdet. Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns en förskola belägen i områdets östra hörn. Förskolan som är i ett plan är en barackbyggnad med brun träfasad. I övrigt är området obebyggt. Utanför planområdet, norr om Ringvägen ligger ett område med sex punkthus i en cirkel. Punkthusen, uppförda under mitten av 60-talet, är i åtta våningar och fasadmaterialet är gult tegel. I nära anslutning, väster om planområdet, finns ett område med fristående villor av varierande karaktär. Öster om planområdet finns tre punkthus, uppförda under åren 2005-2007 med bostäder i sex resp nio våningar. Trafik och kommunikationer Enköpingsvägen som är huvudgatan genom Kungsängen, löper söder om planområdet. Centrumvägen, öster om planområdet, är en infartsgata till Kungsängens centrum från Enköpingsvägen. Ringvägen, som idag är stängd för genomfartstrafik mot Centrumvägen, förbinds till Enköpingsvägen via Knektvägen och Centrumvägen i norr. En uppdaterad trafikutredning över förutsättningar för föreslagen exploatering (WSP, 27 april 2015) visar att trafikmängderna längs Enköpingsvägen idag är ca 7200 fordon per vardagsdygn med hög andel busstrafik som ansluter till pendeltågsstationen. Den totala andelen tung trafik är ca 5,5 %. De mindre lokalgatorna har lägre trafikflöden per vardagsdygn. En utbyggnad av planområdet tillsammans med den utbyggnad som föreslås i detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, väster om planområdet bedöms alstra 1600 resor per vardagsdygn, till/från området, och väntas främst belasta huvudvägnätet, med resor till/från E18. Inga större trafiksäkerhetsproblem har identifierats inom utredningsområdet. Parkering Inom planområdet sydöstra del finns en allmän infartsparkering med ca 60 parkeringsplatser som till största del används av pendlingsresenärer. På Ringvägen finns i dagsläget ca 80 parkeringsplatser utformade som sidoparkering, även dessa allmänna parkeringsplatser. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 7 (27) Övre bild visar vy mot planområdet från pendeltågsstationen med punkthus från 60-talet i bakgrunden och förskola samt punkthus från 2006 vid Furuhällsplan i förgrunden. Nedre bilder visar villabebyggelse korsningen Enköpingsvägen/Skolvägen samt Ringvägen med punkthus samt befintlig parkeringssituation./SWECO PLANFÖRSLAGET Markanvändning och nyttjande Planförslaget möjliggör uppförandet av ca 275 bostäder i flerbostadshus av varierande utförande, med möjlighet till handel och kontor i bottenvåningarna. För att främja ett levande gatumiljö är det viktigt att bottenvåningen mot allmän gata uppförs så att handel och kontor ska kunna etableras där. Bottenvåningen ska därför ha en högre rumshöjd för att kunna inrymma såväl lokaler som bostäder. Befintlig förskola vid korsningen Ringvägen/Centrumvägen planeras på en ny förskoletomt i den norra delen av det intilliggande planområdet. Planområdet omfattar en yta av ca 2 ha varav ca hälften utgörs av kvartersmark och ca hälften av gatumark. Byggherrar Marken är markanvisad till Upplands-Brohus, Culmen AB, HSB Bostad och AB Borätt. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen är placerad i en solfjädersform och planeras med hänsyn till befintlig terräng och värdefull natur. Byggnaderna ska placeras så att utblickarna mot Mälaren (som de boende, både i befintliga punkthus samt inom det föreslagna området har från sina bostäder och gårdsytor) Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 8 (27) tillvaratas. Detta regleras genom nockhöjd samt att byggnadernas byggrätt begränsats genom kryssmark och ringprickad mark. På obebyggd kvartersmark och gårdsyta får byggnadsverk så som sopbehållare, cykelställ, etc. även placeras på prick-/cirkelmark. Även stödmurar och andra byggnadstekniska konstruktioner räknas som byggnadsverk och kan accepteras om de kan motiveras av byggnadstekniska skäl. Det är viktigt att värna om utblickarna mot Mälaren som de boende, både i befintliga punkthus samt inom det föreslagna området, har från sina bostäder och gårdsytor genom hur byggnaderna placeras samt utformning av balkonger och gårdar. Balkonger, terrasser och burspråk får kraga ut 2 meter över allmän plats och prickmark. Balkonger och burspråk ska ha fri höjd på minst 3 meter från mark. På övriga områden, även i suterränglägen får utkragningar/balkonger och uteplatser anordnas för lägenheter i bottenplan. Intentionen är att Ringvägen omgestaltas till ett parkeringstorg och knyts samman med Centrumvägen. Området matas förutom från Ringvägen av en gårdsgata med infart från Enköpingsvägen. Den föreslagna bebyggelsen planeras i sex bostadskvarter som länkar samman befintliga bebyggelsestrukturer genom att, tillsammans med planområdet för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, bilda en övergång mellan de högre bostadskvarteren i centrum och den lägre, nära angränsande villabebyggelsen och naturmarken väster om planområdet. Planens intention är att området ska ha en stadsmässig och enhetlig gestaltning med gott om integrerad grönstruktur. Skalan som i huvudsak är i 4-6 våningar övergår närmast centrum i två högre byggnader i form ett punkthus i 16 vån i korsningen Ringvägen/Centrumvägen samt ett 8 vån hög byggnadskropp i korsningen Enköpingsvägen/Centrumvägen. Punkthuset är tänkt att utformas som en arkitektonisk profilbyggnad för Kungsängen och utgöra ett landmärke som markerar infarten till Kungsängen centrum. Därmed förbättras orienterbarheten till centrum. Detta regleras genom gestaltningsprinciper. Flertalet byggnader ligger i suterrängläge. I antalet angivna våningar räknas suterrängvåningar in. Utöver antalet angivna våningar tillåts inga ytterligare våningsplan. Byggnaderna tillåts uppföras med takkupor eller förhöjt väggliv i högst en våning. Takkupor eller förhöjda väggliv får uppföras utöver tillåtet våningsantal som längst ½ av fasadens längd. Området utformas med tydliga kvarter och gaturum. Byggnaderna består, med undantag för de högre punkthusen, av långsmala huskroppar grupperade parvis i kvarter åtskilda av allmänna trappgränder som leder ner till Enköpingsvägen. Trapporna föreslås ligga inom kvartersmark. Detaljplanen möjliggör att samtliga kvarter kan anordna parkeringsgarage. Under planarbetet har tanken varit att samtliga kvarter ska underbyggas med mindre garage. (se karta med kvartersnummer på nästa sida). I övrigt utnyttjas topografin för att få en terränganpassad arkitektur. Samtliga kvarter kan även inrymma kontor och handel. Det är viktigt att värna om att bottenvåningarna uppförs på ett sätt som uppmuntrar verksamheter att etablera sig i publika lägen mot allmänna gator och torget. På de byggnader som får en förhöjd sockel måste entréerna anordnas med god tillgänglighet. God tillgänglighet säkras i bygglovskedet. Entréplanen till byggnader som vetter mot Enköpingsvägen, Centrumvägen samt torgbildningar utförs med förhöjd våningshöjd och god tillgänglighet för att uppmuntra verksamheter i dessa mer publika lägen. Torgytan accentueras av högre bebyggelse med möjlighet till verksamhet i bottenvåningarna vilket ger möjlighet till mer folkliv vid denna plats och ökar orienterbarheten till de allmänna platserna. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 9 (27) Kv. 2 (Culmen) Kv. 1. (AB Borätt) Kv. 3 & 4 (HSB) Kv. 5 & 6 (Upplands-Brohus) Illustrationsplan med kvartersindelning Bostadskvarterens utformning Kvarter 1 (AB Borätt) I kvarteret i korsningen Enköpingsvägen/Centrumvägen föreslås två bostadshus med ca 45 lägenheter. Byggnaderna är uppdelade i två delar som är något förskjutna från varandra. Respektive del har olika byggnadshöjder. Byggnaden i den västra delen av kvarteret är i 4 respektive 6 våningar och i den östra delen 5 respektive 8 med den högre byggnadskroppen mot gården för att ge ett mjukare intryck från centrum sett. Gavlarna i den östra enklaven ligger direkt an mot torget och förgårdsmarken utformas så att den smälter samman med torgytan materialmässigt samt funktionsmässigt. Intentionen är att byggnaderna ska utföras med flacka tak och i huvudsak i ljus puts med balkonger som är indragna i fasadliv. Föreslagen bebyggelse i kv. 1 sett från torget i norr. /ETTELVA Arkitekter Illustrationsplan kv. 1 med exempel på gårdsutformning. /ETTELVA Arkitekter Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 10 (27) Föreslagen bebyggelse i kv. 1 sett från rondellen längs med Enköpingsvägen i söder. /ETTELVA Arkitekter Illustrationsplan kv. 2 med exempel på gårdsutformning. /Brunnberg & Forshed Kvarter 2 (Culmen) I kvarter 2 föreslås ett punkthus samt två sammanbyggda lamellhuskroppar med ca 82 lägenheter. Punkthuset i korsningen Ringvägen/ Inspirationsbild kv 2 på gestaltning för profilbyggnaCentrumvägen är 14 våningar mot Ringvägen och 16 våningar mot torgytan. Byggnaden är tänkt den i kv 2. /Brunnberg & Forshed att bli en profilbyggnad som markera entrén till Kungsängens centrum. Lamellhuset är 4 våningar mot Ringvägen respektive 5 våningar mot torgytan. Kvarter 3 och 4 (HSB Bostad) Centralt i området föreslås två bostadskvarter, med ca 65 lägenheter, norr samt söder om gårdsgatan. Det övre kvarteret består av två lamellhus. Mot Ringvägen är byggnaderna 4 våningar och mot gårdsgatan 5 våningar med delvis vindsvåning. Det nedre kvarteret består av två lameller som är 5 våningar mot gårdsgatan respektive 6 våningar mot Enköpingsvägen. Kvarteret underbyggs med ett mindre parkeringsgarage med infart från Enköpingsvägen. Husvolymer med balkonger mot gavlar och gårdar riktar sig med utblickar mot Mälaren i söder. Intentionen är att byggnaderna utförs med ljust putsade gavelfasader. Gårdsfasaderna ges en varm ljus ton medan fasader mot grannfastigheterna färgas med dämpad roströd nyans. Illustrationsplan kv. 3 & 4 med föreslagen gårdsutformning. /Amneby Forslund Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 11 (27) Sektion genom HSB:s kvarter från Ringvägen ned mot Enköpingsvägen. Principen med underbyggt garage gäller även Upplands-Brohus kvarter./Amneby Forslund Vy från Ringvägen mot kvarter 3 & 4 (HSB). /Amneby Forslund Vy från Enköpingsvägen mot kvarter3 & 4( HSB). /Amneby Forslund Kvarter 5 och 6 (Upplands-Brohus) Kvarter 5 och 6, norr samt söder om gårdsgatan, inrymmer ca 90 lägenheter. Kvarter 6 består av två lamellhus. Mot Ringvägen är byggnaderna 5 våningar med inredningsbar vind, underbyggda med garage, respektive 5 våningar mot gårdsgatan. Kvarter 5 består, liksom i HSB:s kvarter, av två lamellhus sammanbyggda med en låg byggnad i två våningar. Byggnaderna är 4 våningar med inredningsbar vind mot gårdsgatan och 6 våningar mot Enköpingsvägen. Kvarteret är underbyggt med ett garage varav en del utgör sockelvåning mot Enköpingsvägen. Intentionen är att fasaderna utförs i huvudsak i ljus puts. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 12 (27) Illustrationsplan kv. 5 & 6 med föreslagen gårdsutformning./ Arken Se Arkiteter/Sweco Illustration kv. 5 & 6 på Upplands-Brohus kvarter mot Enköpingsvägen med HSB:s kvarter i bakgrunden. /Arken SE Arkitekter Bostadsbebyggelsens utformning Husvolymer och karaktär Intentionen är att bebyggelsen har en sammahållen gestaltning som håller ihop kvarterna inom Ringvägen del 2 men också knyter an till gestaltningen i del 1. Byggnaderna utformas med tydliga gatu- och gårdssidor med strikt utformning mot gata och större frihet mot gårdssida. Mot Ringvägen och gårdsgatan ska byggnadernas gavel placeras max 1 meter från gatan för att förstärka gaturummet. Detta regleras med egenskapen p i plankartan. Entréer placeras om möjligt ut mot gränder och torg, för att stärka den urbana karaktären och bidra till trygga stråk. Samtliga entréplan mot platsbildningar/torg och mot Enköpingsvägen/Centrumvägen, förutom kvarter 5 och den västra byggnaden i kvarter 1 och HSB kv. 3, utförs med förhöjd våningshöjd och god tillgänglighet för att möjliggöra verksamheter. Entréplan kan markeras med annan färgsättning/material för att annonsera annan användning än bostad. Höga sockelvåningar som bildas av höjdskillnaderna bör inredas med lokaler eller bostäder, alternativt utformas med särskild arkitektonisk kvalitet. Fasadutformning Avsikten är att byggnaderna företrädesvis utförs med putsade fasader i ljus kulör som möter karaktären hos bebyggelsen i centrum. Takutformning Bebyggelsen inom planområdet utgör ett nytt element i landskapsbilden sett från Mälaren och Enköpingsvägen. En sammanhållen takutformning och färgsättning är att föredra men detta styrs inte i plankartan. Flacka tak bör användas som grundprincip vilket knyter an till bebyggelsen i centrum. Tekniska utrymmen ryms inom takfallet, alternativt samlas ihop och gestaltas arkitektoniskt. Inriktningen för hela planområdet är att lägre gårdsbyggnader utformas med tak i sedum eller liknande för att visuellt, från omkringliggande byggnader, skapa gröna gårdar samt bidra till fördröjning av dagvatten. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 13 (27) Balkonger, terrasser och burspråk Utöver angivet byggnadsdjup får utskjutande partier såsom burspråk och balkonger tillkomma. Dessa placeras i huvudsak mot gårdssidorna. Balkonger, terrasser och burspråk som vetter mot gata ska vara indragna eller skjuta ut maximalt 2 meter från byggrättsgränsen och sitta på en höjd av minst 3 meter. Mot gårdar ges större frihet gällande utformning av balkonger. Hänsyn bör tas till bostädernas och gårdarnas ljusförhållanden, boendes utblickar inom och utom planområdet samt att det finns tillräcklig gårdsyta för lek och vistelse. Balkongfronter bör utformas i genomsiktliga material för att optimera ljusinsläpp på gårdarna. Inglasningar ska projekteras i samband med bygglovsansökan för en enhetlig utformning. Mindre parkeringsgarage De underbyggda mindre parkeringsgaragen norr om gårdsgatan samt de underbyggda mindre parkeringsgaragen mot Enköpingsvägen integreras topografiskt samt som del av den föreslagna bebyggelsen. Väggar/murar som uppstår av dessa gestaltas medvetet, både mot gårdar och allmänna stråk, med olika texturer, material som släpper igenom ljus, växtlighet etc. eller byggs för med komplementbyggnad/bostadsyta. Garage mot Enköpingsvägen, samt torgyta bör ha en arkitektoniskt medveten stadsmässig gestaltning för att ge en kvalitet i gaturummet. Exempel på garagevägg med stadsmässig gestaltning mot t.ex. torgyta resp. mot bostadsgård, Hammarby sjöstad, samt ljusinsläpp genom garage i Skarpnäck. /SWECO och Arken SE Arkitekter Komplementbyggnader Komplementbyggnader med växthus, förråd, miljörum etc. placeras som mindre gavelutbyggnader/byggnader i samma linje mot gata som huvudbyggnad för att stärka rumsbildning av gårdarna. Högsta byggnadshöjden 3,5 meter för komplementbyggnader regleras i plankartan. Exempel på komplementbyggnad (alt bostadsyta) som förlängning av garagevägg samt gavelutbyggnad. Hammarby sjöstad./SWECO Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 14 (27) Grönytor Bostadsgårdar och förgårdsmark Gröna och frodiga gårdar eftersträvas. Gårdar med underbyggt garage utformas med planterbart bjälklag för att skapa ett grönt samband till naturmark. Bostadskvarteren som delas upp av gårdsgatan, ska ha en sammanhållen gestaltning, med samma typ av materialval och enhetlig stadsmässig grönska, för att uppfattas som sammanhängande rum. Kvarterens samhörighet betonas också med att gårdsgatan på dessa ställen markeras med ett avvikande material, t.ex. plattbeläggning. Detta skapar tillsammans med torgbildningarna sekvenser av rumsbildningar vilket bidrar till sänkta hastigheter på gårdsgatan. Där gårdens nivåskillnad mot gårdsgatan blir stor kan nivåerna trappas ned mot gatan alternativt att den mur som uppstår gestaltas på ett medvetet sätt. Grönytorna inom kvartersmark ska användas till fördröjning och infiltration av dagvatten från hustak och övriga hårdgjorda ytor på gårdarna/gatan. Varje gård bör ha en gemensam mötesplats för de boende med lekplats för små barn. Exempel på gårdar som trappats ned (Hammarby sjöstad) samt på utformning till mur mot gata (Barnängskajen, Södermalm Stockholm) /SWECO Gator och trafik Gatunät Ringvägen öppnas upp mot Centrumvägen vilket ger en förkortad resväg för boende vid Ringvägen och minskad trafik i korsningen Ringvägen/Knektvägen. Ringvägen utformas som ett torg med ca 5 meter bred dubbelriktad körbana mot befintlig bebyggelse. Parkeringsplatserna markeras med avvikande gatumaterial, belysningselement och trädplanteringar vilket delar upp torget i mindre rum. Parkeringsytan utformas med genomsläpplig beläggning, t.ex. grus, makadam, dränerande asfalt för fördröjning av dagvatten. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 15 (27) Illustration med exempel på omgestaltning av Ringvägen. / Arken SE Arkitekter Från Enköpingsvägen föreslås en infart in till planområdet ca 40 meter väster om cirkulationsplatsen. Denna leder in till en gårdsgata som matar område 1 och 2. Ytterligare 80 meter längre västerut föreslås en infart till två mindre parkeringsgarage, i område 2, under kvarter 3 och 5. Kvarter 4 & 6 har infarter från gårdsgatan. Infart till mindre parkeringsgarage för kvarter 1 och 2 sker från Centrumvägen. Sopbilar och varutransporter får utnyttja infart vid planerad torgyta längs Centrumvägen. Torget utformas på ett sådant sätt som gör det möjligt för bilar att köra där, men på gåendes villkor. Nya korsningar ska utformas trafiksäkert. Ambitionen är att Enköpingsvägen får en mer stadsmässig utformning med inramning av den föreslagna bebyggelsen som har butiker/lokaler med skyltfönster samt entréer mot Enköpingsvägen. På gårdsgatan och torget sker all trafik på de gåendes villkor. Gatan utformas med en bredd av 8 meter med fasader nära gatuliv och material som inbjuder till låga hastigheter, t.ex. plattbeläggning. Gårdsgatan avslutas i öster mot Centrumvägen med ett torg. Gång- och cykeltrafik Ett gång- och cykelstråk finns utmed Enköpingsvägen. Utmed Ringvägen planeras trottoar på den västra sidan av gatan och en gång- och cykelväg på den västra sidan om gatan. Cykeltrafik sker i samma gaturum som övrig trafik. Gårdsgatan och torget ska utformas så att all trafik sker på de gåendes villkor med ett gemensamt gaturum för alla trafikslag. Trappgränder mellan kvarteren ger kopplingar för gående mellan Ringvägen, samt Enköpingsvägen, och planerad gårdsgata. I gränderna regleras att en 1,5 meter bred markremsa ska vara tillgänglig för gångtrafik och därmed utformas som tydliga allmänna passager. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 16 (27) Illustration gårdsgata i anslutning till naturparken med Upplands-Brohus bostadskvarter i område 2 i förgrunden. /Arken SE Arkitekter. Parkering I området gäller ett parkeringstal på 0,5 parkeringsplats/lägenhet exklusive besöksparkering. Ringvägen avses omgestaltas till ett långtorg med parkeringsplatser mot planerad bebyggelse. Parkering för förskolan tillhandahålls här. Det faktiska antalet allmänna parkeringsplatser kommer att fastställas i ett senare skede. För boende inom planområdet löses parkeringen inom kvartersmark. Mindre parkeringsgarage planeras under samtliga kvarter. Garagen nås delvis från Enköpingsvägen men även från gårdsgata och Centrumvägen. Delar av bostadsgårdarna används för parkering och handikappsparkering samt att en parkeringsyta placeras vid infarten till området i korsningen Centrumvägen/Ringvägen. Gestaltningsprinciper Nedanstående gestaltningsprinciper gäller vid utformning av området. Dessa finns redovisade på plankartan. Struktur Byggnaderna utformas med tydlig gatu- respektive gårdssida. Hänsyn ska tas till siktlinjer och utblickar inom området samt från befintliga byggnader. Områdets utformning ska binda samman befintliga bebyggelsestrukturer/-mönster avseende exploateringsgrad/höjd och utformning. Området utformas med en stadsmässig karaktär. Området utformas med sekvenser av små platsbildningar med varierande utformning och funktion. Bebyggelse Topografin utnyttjas i största möjligaste mån för att skapa en terränganpassad arkitektur där växtligheten tillåts komma nära byggnaderna. Markuppfyllnader undviks och marken åter- Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 17 (27) ställs så lång det är möjligt för att bevara landskapets karaktär. Garage integreras topografiskt i möjligaste mån. Varierade hushöjder med en klättrande bebyggelse som förstärker landskapet. Höga sockelvåningar inreds med lokaler eller bostäder, alternativt utformas med särskild arkitektonisk kvalitet. Förgårdsmark mot torg utformas som del av torget. Vid utformning av balkong mot gårdar tas hänsyn till utblickar samt gårdarnas storlek och ljusförhållanden. Balkongfronter utformas med genomsiktliga material. Sammanhållen färgsättning och takutformning. Tekniska utrymmen inryms inom takfall alternativt samlas ihop och gestaltas arkitektoniskt. Komplementbyggnader utförs med sedumtak eller liknande dagvattenfördröjande åtgärd. Murar som uppstår av garage gestaltas medvetet med stadsmässig gestaltning mot torgyta/gata, samt mot gårdar med t.ex. växtväggar eller olika texturer. Komplementbyggnader placeras i förgårdsmark i samma linje mot gata som huvudbyggnad. Grönytor Stadsmässig grönska i planområdet (kv.1-6) Kvarter som möts över gårdsgatan ska ha en sammanhållen gestaltning med enhetliga materialval. Kvarterens samhörighet betonas med att gårdsgatan markeras med ett avvikande material, t.ex. plattbeläggning. Gator och trafik Ringvägen utformas som parkeringstorg med trädplanteringar, gatumaterial och belysningselement som delar upp torget i mindre rum. Gränder utformas som tydliga allmänna stråk. Bebyggelse som ramar in Enköpingsvägen skall bidra till att vägen upplevs som en stadsgata genom dess funktion och arkitektoniska gestaltning. Gatubeläggningar ska vara av genomsläppligt material. Trygghet och säkerhet. Planen möjliggör en blandning av bostäder, verksamheter med, torg samt nya och upprustade parkytor. De nya mötesplatserna möjliggör att området är befolkat under en större del av dygnet och alstrar mer rörelse av människor vilket är positivt ur trygghets- och brottssynpunkt. Nya boende bidrar till mer rörelse kring centrum och järnvägsstationen samt ger ett ökat kundunderlag till butiker och restauranger i området. Den föreslagna planstrukturen med genomgående promenadstråk och trappgränder som kopplar till omgivningen bidrar också till en bättre genomströmning av människor. Bebyggelsen mot Ringvägen skapar fönster mot gatan som också ger ökad trygghetskänsla, speciellt med tanke på att befintlig punkthusbebyggelse idag är bortdragen från gatan. Utblickar Området är planerat utifrån utblickar för ny och befintlig bebyggelse. En 3D-modell för studier av dessa har använts under arbetsprocessen. Solförhållanden Framtagna solstudier visar att gårdarna har goda ljusförhållanden under sommaren. Under vår och höst är ljusförhållandena sämre för samtliga gårdar. Se solstudier nästa sida. Solstudien som genomfördes i samband med utställningsskede av Detaljplan Ringvägen (0803) är baserad på ett planförslag med något lägre men samtidigt även något bredare byggnader. Ljusförhållandena som redovisas i denna planbeskrivning bedöms därför vara relevant i förhållande till det aktuella planförslaget. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 18 (27) Vår- och höstdagjämning kl 9 Midsommarafton kl 9 Vår- och höstdagjämning kl 12 Midsommarafton kl 12 Vår- och höstdagjämning kl 15 Midsommarafton kl 15 Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 19 (27) Teknisk försörjning Dagvatten, vatten och spillvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon i Östra Mälarens vattenskyddsområde där skyddsföreskrifter från Länsstyrelsen med stöd av 7 kap 22§ Miljöbalken (SFS 1998:808) gäller. I skyddsföreskrifterna regleras bland annat hantering av spillvatten (8§), dagvatten (9§) och mark- och anläggningsarbeten (14§) för att förhindra risk för vattenföroreningar. Dagvatten Dagvattnet ska fördröjas så långt som möjligt inom planområdet för att säkerställa reningseffekten i de sedimenteringsanläggningar som finns. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska i första hand tillämpas inom planområdet, både för allmän mark och kvartersmark. Området bedöms ha mycket begränsad infiltrationsmöjlighet då stor del av marken består av berg. Exploateringen innebär en ökad andel hårdgjorda ytor vilket ger ökat dagvattenflöde. Dagvatten fördröjs i makadam-magasin i planerad gårdsgata på de ställen där det ej är ytlig berggrund samt under breddningen av Ringvägen. Om ovan nämnda fördröjningsmagasin tillämpas får området en total fördröjningsvolym på 108 l/s. Kapaciteten i den anslutningspunkt i Enköpingsvägen dit planområdets dagvatten kommer att ledas är 240 l/s vilket klarar flödet med marginal från det nya exploaterade området. Eventuellt överskottsvatten avleds till befintliga dagvattenledningar i området och dagvattendamm nedströms området. Uppdaterad dagvattenutredning (Bjerking 17 juni 2015) som gjorts för planområdet visar att dagvattendammen nedströms området är tillräckliga för att rena dagvattnet som ej omhändertas lokalt från skadliga ämnen före utsläpp till recipienten. Vatten och spillvatten Planområdet ansluts till befintligt ledningsnät för vatten och spillvatten i punkter vid Korsängsvägen, Skolvägen och Enköpingsvägen. Värme, el, tele och bredband Planområdet ansluts till befintliga ledningar för fjärrvärme, el, tele och bredband i anslutning till planområdet. Ett u-område planläggs mellan kvarter 2 och 4 för fjärrvärmeledningar, fiber och el. Avfall Sophantering för hushållsavfall avses lösas inom kvartersmark genom exempelvis nedgrävda behållare med maskinell hämtning, alternativt soprum. Soprum/behållare ska placeras i anslutning till allmän gata. Nedgrävda behållare får placeras inom förgårdsmark 5 meter från gata och på kryssmark. Detta regleras i plankartan med en generell planbestämmelse. På sikt kan kommunen komma att besluta om separat insamling för matavfall varför utrymme för detta bör planeras in vid den vidare projekteringen av området. PLANENS KONSEKVENSER Nedan sammanfattas de viktigaste konsekvenserna som tas upp i MKB:n samt hållbarhetsbedömningen. Se bilagd miljökonsekvensbeskrivning för mer information. Lagskyddade områden Planförslaget angränsar till riksintresset för kommunikation. Möjligheten att utveckla järnvägens verksamhet kan påverkas negativt eftersom bostäder placeras 20 m från befintlig järnväg. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 20 (27) Detaljplanen berör även Mälarens vattenskyddsområde, Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) Tibbleviken, miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Mälaren Görväln samt riksintresse för Mälaren med öar och strandområden. Planen bedöms ta hänsyn till dessa lagskydd. Biologisk mångfald och geologi Planförslaget bedöms innebära märkbara till negativa konsekvenser för naturvärden knutna till gamla tallar då en stor del av skogsområdet bebyggs. De partier med högst naturvärden kommer dock ligga utanför exploateringsområdet. Påverkan på områdets funktion som spridningslänk för tallmiljöer i Mälarområdet bedöms bli små. Vattenmiljö Mälarens vatten vid planområdet ingår som primär zon för Östra Mälarens vattenskyddsområde (planområdet ingår i sekundär zon). Tibbleviken, sydväst om planområdet, bedöms som ekologiskt känsligt område (ESKO) enligt kommunens ÖP 2010. Planförslaget innebär att naturmark omvandlas till hårdgjorda ytor vilket ökar avrinningen från område, innefattande en ökad andel föroreningar. Risken för påverkan på Mälaren bedöms som liten i och med planerade reningssteg samt en kommunal reningsdamm söder om området. Landskapsbild Landskapsbilden sedd från Mälaren kommer att påverkas. Bilden av landskapet kommer att upplevas mer urbant. Särskilt 16-våningshuset kommer att sätta prägel på landskapsbilden. Påverkan bedöms dock som liten då siluetten redan präglas av höga hus. Rekreation Förslaget tar i anspråk en del av ett närliggande rekreationsområde. Området används framförallt av närboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att det uppstår en brist på bostadsnära natur inom delar av Kungsängens centrum. Inom angränsande detaljplan för Ringvägen del 1 planeras en park att anläggas och viss naturmark bevaras. Bevarat naturområde rustas upp, görs mer tillgängligt och ges tillägg av olika funktioner. Detta ger en mer mångsidig och attraktiv park. Naturområdet/parken kommer dock att vara ca 0,8 ha vilket är för litet för att klassas som ”en mindre park” (1 ha enligt kommunens grönplan). Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Det planerade bostadsområdet utsätts för höga bullernivåer från väg och spårtrafik. Föreslagen bebyggelse har därför utretts och analyserats med hänsyn till bullerfrågan. Beräkningar (ÅFInfrastruktur 2010-01-04, uppdaterad av Åkerlöf Hallin Akustikkonsult 30 juni 2015) redovisar att aktuell byggnadsutformning, inklusive vissa bullerdämpande åtgärder samt redovisade planlösningar, möjliggör bostäder med tillräckligt god ljudkvalitet. Enligt bullerutredningen som ÅHA gjort 2015-06-30 kan ljudkvalitetsindex 1,2 uppnås (minimikrav 1,0). Den ekvivalenta ljudnivån uppgår upp till 70 dB(A) för de värst utsatta fasaderna i kvarteren närmast Enköpingsvägen och att de maximala nivåerna uppgår till 81-85 dB(A). Riksdagens riktvärde för buller är högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, samt att minst en balkong/uteplats skall utföras/placeras så att den utsätts för högst 70 dB(A) maximal ljudnivå. Riksdagen anger också att ljudklass C ska klaras, dvs 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus dagtid samt 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid. Utredningen visar också att ljudklass B, dvs. 26 dB(A) ekvivalentnivå inomhus dagtid och 41 inomhus nattetid kan klaras om fönster och uteluftdon dimensioneras för detta samt att vissa balkonger förses med ljudabsorbenter i taken, Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 21 (27) lokala bullerskyddsskärmar samt täta räcken i vissa fall. Detta är 4 dB(A) ekvivalentnivå lägre än riksdagens riktvärde ljudklass C. Enligt den s.k. Stockholmsmodellen accepteras avstegsfall där minst hälften av boningsrummen får högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför fönster, s.k. tyst sida. Framtagen trafikbullerutredning (ÅF-Infrastructure/Ingemansson 2010-12-22, reviderad trafikbullerutredning Åkerlöf Hallin Akustikkonsult 2012-02-28, reviderad trafikbullerutredning Åkerlöf Hallin Akustikkonsult 30 juni 2015) visar att det är möjligt att uppföra lägenheter enligt avstegsfallen med hjälp av exempelvis burspråk samt lokala bullerskydd på balkonger. Väsentligt lägre ekvivalentnivå än 55 dB(A) vid fasad är inte möjligt att uppnå inom området. Däremot har stor hänsyn tagits till trafikbullret vid utformningen av byggnaderna och med skisserad lägenhetsutformning samt vissa bullerdämpande åtgärdet kan bostäder med hög ljudkvalitet byggas. Samtliga lägenheter får genom den illustrerade lösningen tillgång till gemensam uteplats och större gård med högst 70 dB(A) maximal och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, vilket är i enlighet med ovanstående krav. Många lägenheter kan även få enskild balkong eller uteplats med som högst dessa nivåer. Riktvärden på uteplatser klaras och lägenheterna kan förses med balkong om högst 70 dB(A) maximal ljudnivå och i de flesta fall högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Utredningen visar också att, med rätt byggnadstekniska lösningar samt bullerskydd kan ljudklass B uppnås, vilket kan sägas ge 50 % bättre ljudstandard än vad BBR kräver. Krav ställs i planen på att byggnaderna utformas så att rekommendationerna för bullernivåer uppfylls. De nya byggnaderna ger troligtvis en minskning av buller mot befintliga lägenheter vid Ringvägen. Trafiksäkerhet Detaljplanen kommer att innebära justeringar i vägnätet då Ringvägen öppnas upp och kopplas till både Centrumvägen och Knektvägen. Korsningen Ringvägen-Knektvägen som idag är bristfälligt utformad avlastas genom den nya korsningen Ringvägen-Centrumvägen. Trafikmängderna kommer att öka i huvudsak på grund av ny bebyggelse och inte på grund av nya knutpunkter. Trafikmängderna är trots ökningen låga och bedöms inte innebära nya kapacitetsproblem i området. Genomförandet av detaljplanen kan leda till ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet i vägnätet. Risker associerade med farligt gods Genomförd riskanalys (Brandkonsulten AB, 2009-12-18) visar att det är möjligt att uppföra området enligt planförslaget under vissa förutsättningar. De riskkällor som har identifierats är Enköpingsvägen, samt järnvägen som går parallellt med Enköpingsvägen. Järnvägsspåren ligger ca 5 meter lägre än Enköpingsvägen och risken vid en ev. urspårning bedöms som mycket liten. Enköpingsvägen är på aktuell sträcka inte transportled för farligt gods. Mängden farligt gods som transporteras på Mälarbanan är förhållandevis liten. Sannolikheten för olycka är liten men konsekvenserna av en sådan är stora, främst vad gäller olyckor med giftig gas. Följande förslag på riskreducerande åtgärder bedöms ge en tolerabel risknivå i planerat område: Byggnadernas ventilation utformas så att tilluft inte tas från den sidan av byggnaderna som vetter mot järnvägen med hänsyn till möjligt utsläpp av toxisk gas. De byggnader som har fasad mot Enköpingsvägen utformas så att utrymningsväg inte vetter mot järnvägen. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 22 (27) Risker elektromagnetiska fält Den planerade bebyggelsen uppförs ca 20 m från närmaste järnvägsspår. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 µT när tåget är långt bort. Det kan likställas med strålning från elapparater i bostäder och kontor. När tåg passerar ökar fälten under någon minut till 0,3-1,2 µT. Det finns därför risk för att rekommenderade riktvärden för elektromagnetiska fält inte kan uppnås när tågen passerar. Möjlighet till hållbar utveckling Syftet med projektet är att, med förtätning av Kungsängens centrala, stationsnära delar, förbättra Kungsängens sociala och ekonomiska hållbarhet. Planen ger möjlighet att stärka områdets identitet. Projektet innebär att attraktiva lägenheter erbjuds samt förbättrat underlag för service. Planen påverkar vissa hållbarhetsaspekter negativt så som tillgänglighet till grönstruktur, parametrar som berör hälsa och säkerhet samt biologisk mångfald. Värderosen Värderosen beskriver hur hållbart förslaget är ur ett socialt, ekonomiskt, fysiskt och ekologiskt perspektiv. I värderosen markeras hur väl platsen uppfyller kraven för vardera aspekt. Om måluppfyllelsen är god markeras detta långt ut på den axel som tillhör den utvärderade aspekten och om uppfyllelsen är låg hamnar markeringen närmare centrum av rosen. Den gröna linjen visar nuläget och den röda det förmodade läget med förslaget. Värderosen har tagits fram i dialog med representanter för närboende i området. Social bärkraft Den föreslagna bebyggelsen kommer att synas tydligt från pendeltågsstationens perrong och Mälarens vatten och ge en mer urban vy av Kungsängen. Rörelserna i området, både i Kungsängens centrum och kring Ringvägen bedöms öka. Parkeringens utformning som långtorg, verksamheter i bottenvåningar, samt det nya entrétorget ger möjlighet till nya mötesplatser och liv i gaturummet och därmed ökad trygghet. Ekonomisk bärkraft Planförslaget ger möjlighet till att integrera verksamhetslokaler inom bostadsbebyggelsen vilket kan stärka Kungsängens centrum. Fler boende i centrum ger bättre underlag för befintliga verksamheter samt möjlighet att öppna nya. Fler boende genererar en högre skattebas. Föreslagen bebyggelse kan utnyttja befintlig infrastruktur vilket ger små tröskelinvesteringar. Däremot behöver den branta terrängen bearbetas vilket höjer investeringskostnaden. Fysisk bärkraft Förslaget innebär att Ringvägen öppnas upp vilket ger bättre biltillgänglighet och därmed kortare resväg för många boende. De allmänna parkeringsplatserna kommer att minska något vilket kan medföra att parkeringsbristen inom tätorten förvärras. Tillgängligheten till fots förbättras med föreslagna trappor och gångstråk. Planområdet bedöms ha god tillgänglighet till kollektivtrafik. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 23 (27) För bostäder närmast Enköpingsvägen förväntas bullervärdena kunna klaras förutsatt att lämpliga bullerreducerande åtgärder genomförs. Projektet innebär att bostäder placeras närmare järnvägen vilket kan innebära risker vid olyckor med farligt gods och risk för höga strålningsnivåer. Riskreducerande åtgärder bedöms dock ge en acceptabel risknivå. Ekologisk bärkraft De nya boende har närhet till befintliga och möjliga nya verksamheter, aktiviteter och service vilket minskar transportbehovet. Fler boende kommer också bidra till ett ökat underlag och förutsättningar för att fler verksamheter kan drivas i Kungsängen. Ett ianspråktagande av marken som har högt naturvärde med många gamla tallar kan medföra att värdefulla biotoper kan försvinna och ekologiska spridningssamband påverkas negativt. Ett genomförande av planen kan även komma att påverka områdets ekosystemtjänster, främst luft rening och klimatreglering. En effektiv infrastruktur för gemensam uppvärmning, fjärrvärme finns redan i området. Den nya bebyggelsen ges möjlighet till att anslutas till detta nät. Husen kommer även att anslutas till befintliga VA-ledningar. Planen saknar dock en tydlig miljöambition kring energieffektivitet och kretslopp. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på 10 år efter att planen vunnit laga kraft. Se genomförandebeskrivning för mer information om administrativa frågor. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingen har upprättats av tjänstemän på tillväxtkontoret på Upplands-Bro kommun i samarbete med plankonsulter från Temagruppen. I samrådsskedet och första utställningsskedet togs planhandlingarna fram i samarbete med Sweco. Plan- och exploateringsavdelningen 2015-10-21 Mathias Rantanen Plan- och exploateringschef John Öster Planarkitekt Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 nr 0803(2) Planbeskrivning 2015-10-08 Dnr 2008-000362 Tillväxtkontoret Detaljplan för del av KUNGSÄNGENS KYRKBY 2:1 m.fl (Ringvägen) del 2 UTSTÄLLNINGSHANDLING Nr 0803(2) Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: • Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser • Planbeskrivning • Genomförandebeskrivning • Illustrationsplan • Miljökonsekvensbeskrivning oktober 2015 Övriga handlingar • Trafikutredning, WSP Samhällsbyggnad, 2015-04-27 • Trafikbullerkartläggning ÅF-Infrastructure/Ingemansson, 2010-01-14 • Trafikbullerutredning, Åkerlöf Hallin Akustik, 2015-06-30 • Översiktlig riskanalys, Brandkonsulten AB, 2009-12-18 • Behovsbedömning av MKB, Ekologigruppen AB, 2010-06-23 • Naturvärdesbedömning av naturområde vid Ringvägen, Ekologigruppen AB, 2010-04-29 • PM Bergförhållanden, NCC Teknik, 2010-04-27 • Kapacitetskontroll för exploatering Ringvägen, WSP, Samhällsbyggnad, 2009-12-04, rev 2010-03-02 • Hållbarhetsbedömning av planförslag, Ekologigruppen, 2010-02-05 • Reviderad dagvattenutredning, Bjerking, 2015-09-09 • PM Geoteknik, Bjerking, 2011-01-25 ALLMÄNT Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan skall fungera som vägledning för de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning mm regleras således genom respektive speciallag. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, nr 0803(1) Genomförandebeskrivning 2(4) ORGANISATORISKA FRÅGOR Planens syfte Planens syfte är att möjliggöra en förtätning av centrala Kungsängen, inom befintligt naturmarksområde, med ca 275 bostäder i flerbostadshus av varierande utförande innefattande mindre lokalytor. I planen ingår också omgestaltning av Ringvägen som sammankopplas till Centrumvägen. Planförfarande Vid handläggningen av detta planärende skall normalt planförfarande tillämpas. Tidplan Beslut om samråd Samråd Beslut om utställning Utställning Beslut om utställning Ringvägen del 2 Utställning Ringvägen del 2 Beslut om antagande Laga kraft (om planen ej överklagas) Byggstart (om planen ej överklagas) 6 april 2011 § 10 31 maj – 29 augusti 2011 4 april 2012 § 10 2 maj – 31 maj 2012 november 2015 november-december 2015 1:a kvartalet 2016 1:a kvartalet 2016 vår 2016 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark samt VA och dagvattenledningar och ansvarar för utbyggnaden av samtliga allmänna anläggningar som krävs för planens genomförande. Kommunen ansvarar för drift och underhåll av gator och gc-vägar. Kommunen ansvarar också för drift och underhåll av vatten- och avloppsledningar inom allmän platsmark. Exploatörer ansvarar och står för avtal med ledningsägare i området, och bekostar alla erforderliga åtgärder (där så krävs) som är nödvändiga för planens genomförande t.ex. flytt av ledningar. Avtal Sökande för detaljplanen är Culmen, HSB, Borätt och Upplands-Bro hus, med vilka kommunen har tecknat markanvisningsavtal. Markanvisningsavtalen överklagades men efter beslut från Högsta förvaltningsdomstolen vann beslutet om godkännandet av markanvisningsen laga kraft i maj 2015. Upplands-Bro kommun ansvarar för träffande av köpe- och exploateringsavtal mellan kommun och exploatörer. Avtalet reglerar ansvar och kostnader för genomförande av utbyggnaden, utredningar och erforderliga anläggningar. Köpe- och exploateringsavtalet ska godkännas senast i samband med att detaljplanen antas. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, nr 0803(1) Genomförandebeskrivning 3(4) FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Kungsängens Kyrkby 2:16, 2:18 och 2:114 och delar av fastigheterna Kungsängens Kyrkby 2:1 och 2:191. Marken ägs av Upplands-Bro kommun. Fastighetsbildning Allmän platsmark inom planområdet skall ägas och förvaltas av kommunen. De fastighetsbildningsåtgärder som erfordras för planens genomförande skall ombesörjas och bekostas av exploatörerna. Huruvida de föreslagna nya fastigheterna ska utgöras av befintliga fastigheter som fastighetsregleras, eller om helt nya fastigheter kommer att bildas, avgörs i lantmäteriförrättning. I lantmäteriförrättning avgörs också om den framtida allmänna platsmarken skall regleras till Kungsängens Kyrkby 2:1 eller om den allmänna platsmarken ska utgöras av flera fastigheter. Ett antal fastighetsbildningsåtgärder bedöms bli nödvändiga. Nedan beskrivs de åtgärder som föreslås för varje befintlig fastighet: • En del av Kungsängens Kyrkby 2:16 blir allmän platsmark. Övriga delar av Kungsängens Kyrkby 2:16 blir kvartersmark inom kvarter 1, 2, 3 och 4 på illustrationsplanen. • Kungsängens Kyrkby 2:18 blir till största del kvartersmark inom kvarter 1 och 2 på illustrationsplanen. Övrig del av Kungsängens Kyrkby 2:18 skall överföras till allmän platsmark. • En del av Kungsängens Kyrkby 2:114 blir kvartersmark inom kvarter 1 på illustrationsplanen. Övrig del av Kungsängens Kyrkby 2:114 skall överföras till allmän platsmark. • En del av Kungsängens Kyrkby 2:191 blir kvartersmark (ingår i kvarter 5 på illustrationsplanen). Övrig del av Kungsängens Kyrkby 2:191 ingår i planområdet för Ringvägen del 1 och skall överföras till allmän platsmark. • Från Kungsängens Kyrkby 2:1 skall en fastighet i planområdets norrvästra del (kvarter 6 på illustrationsplanen) bildas genom avstyckning. Del av Kungsängens Kyrkby 2:1 blir kvartersmark inom kvarter 4 på illustrationsplanen. Servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt. Rätten till allmän gångtrafik inom kvartersmark (x-område på plankartan) säkras genom servitut. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar/undersökningar Geoteknik, radon Byggnaderna skall utföras radonsäkert. Exploatören ansvarar för att utföra en riskanalys för att fastställa vibrationsgräns inför bygglovskedet. Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, nr 0803(1) Genomförandebeskrivning 4(4) Tekniska anläggningar Planområdet ansluts till befintligt ledningsnät för vatten och spillvatten i punkter vid Enköpingsvägen, samt till befintliga ledningar för fjärrvärme, el, tele och bredband i anslutning till planområdet. Avfallshantering för hushållssopor löses inom kvartersmark. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi/Plankostnader Exploatörerna bekostar framtagande av planhandlingarna samt erforderliga utredningar som krävs som underlag för detaljplanen i enlighet med upprättat avtal. Fördelning och ansvar samt kostnader för planens genomförande regleras i det köpe- och exploateringsavtal som antas senast i samband med planens antagande. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Genomförandebeskrivningen upprättades i tidigare utställningsskede av Ylva Hedin, dåvarande ansvarig planarkitekt och Märit Olofsson Nääs dåvarande ansvarig projektledare exploatering och nu reviderad av Katrin Karlsdottir, ansvarig projektledare exploatering, på Upplands-Bro kommun. Plan- och exploateringsavdelningen 2015-10-08 Mathias Rantanen Plan- och exploateringschef Katrin Karlsdottir Projektledare exploatering Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 1, nr 0803(1) Genomförandebeskrivning PLANKARTA MED BESTÄMMELSER PLANKARTA Nr 0803(2) Detaljplan för del av Till detaljplanen hör förutom denna plankarta: - Illustrationsplan - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - Miljökonsekvensbeskrivning KUNGSÄNGENS KYRKBY 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 Kungsängen, Upplands-Bro kommun PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Mathias Rantanen Plan- och exploateringschef Detaljplanegräns TA Användningsgräns Egenskapsgräns LG A u ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN LO KA S Allmänna platser eri n g LOKALGATA pa rk TORG Gata som ingår i lokalnätet Torg där trafik sker på gåendes villkor Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. (RH00) Kvartersmark BK1H1 P P Föreskriven höjd över nollplanet (RH00) Parkering på kvartersmark UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Z Föreskriven höjd över nollplanet (RH00) B parke parkering BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får ej uppföras. Exploatering får ske endast i form av enklare byggnadsverk samt byggnadstekniska komplement som kan motiveras av byggnadstekniska skäl ring Komplementbyggnad om högst 10% av hela gårdsytan får uppföras. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter. x Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Komplementbyggnad om högst 10% av gårdsytan får uppföras med en högsta byggnadshöjd om 3,5 meter. XVI v2 kungs o rg gsto rkerin p V v1 v2 u p VI v1 p VI v1 IV BK1H1 p VI v1 p VI v1 VII v1 B E x g VI v1 v2 II v2 G Ä C-V G u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. x Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik genom kvarteret, med en minsta bredd av 1,5 meter. z Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig körtrafik. parkering v4 Sopbehållare får anordnas på kryssmark och placeras inom 5 meter från allmän gata p Byggnadens gavel ska placeras max 1 meter från allmän gata. Utformning och omfattning Takkupor och förhöjt väggliv i högst en våning får uppföras utöver tillåtet våningsantal, som längst 1/2 av fasadens längd. Skala 1:2000 (A3) Skala 1:1000 (A1) 0 10 20 30 2015-10-13 40 50 2015-xx-xx 100 m III- XIV Högsta antal våningar inklusive vindsvåning v1 Byggnadens bredd får ej överstiga 11,5 meter, exklusive utkragningar om högst 2,0 meter v2 I bottenvåningen mot huvudgata ska våningshöjden möjliggöra lokaler i entréplanet. v3 Mark får endast bebyggas med bullerskärm i kombination med balkong/uteplats samt underbyggas med planterbart bjälklag v4 Mark får endast bebyggas med trappa och ramp i anslutning till entréplan eller nödutgång vid förhöjd sockel B A B A Sektion för höjdsättning av mark samt parkeringslösning. Ej skalenlig. /Amneby Forslund Sektion för ungefärlig höjdsättning av mark samt parkeringslösning.Ej skalenlig. /Arken SE A Sektionslinje Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Området som utgår från planen När prefabricerade fasadelement används ska elementens skarvar vara dolda, alternativt vara del av den arkitektoniska gestaltningen 2012-05-02 - 2012-05-31 Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Parkeringsplats skall finnas Placering 2011-02-28 2012-03-21 Genomförandetiden slutar 10 år efter det att planen har vunnit laga kraft. A Koppar och zink är inte tillåtna som takmaterial 2011-05-31 - 2011-08-29 Bostäderna utformas och lokaliseras så att förhöjd risknivå inte uppstår. Riskreducerande åtgärder genomförs genom att tilluft till ventilation inte tas från den sida av byggnaden som vetter mot järnvägen och att byggnader som har fasad mot Enköpingsvägen utformas så att utrymningsväg inte enbart vetter mot järnväg. Byggnadstekniska byggnadsverk får placeras på prickmark om de kan motiveras av byggnadstekniska skäl. Befintliga träd PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE G A -VÄ DGAT C G U HUV v4 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för in- och utfart till underjordisk garage. Mark och vegetation VI v1 v2 p V v1 g Bostäder skall utformas så att minst ett fönster i hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför fönster. Bostäder ska utformas så att ekvivalent ljudnivå i boningsrummen inte överstiger 30 dB(A) och maximal ljudnivå inte överstiger 45 dB(A) nattetid. Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller gemensam uteplats i anslutning till bostaden ska utföras eller placeras så att de utsätts för högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå. MARKENS ANORDNANDE v3 v3 p V v1 p VI v1 GÅRDSGATA V VIII VI p VI v1 PARK T p VI PARK v2 p GC -V pa G R O p IV v1 V ÄG BK1H1 Gården sammanbinds över gårdsgatan enligt gestaltningsprincip Bostäder. Lokaler för handel och kontor får inrymmas i byggnadernas bottenvåning. Parkeringstorg med trädplantering BK1H1 John Öster Planarkitekt Nr 0803(2) ILLUSTRATIONSPLAN Detaljplan för del av KUNGSÄNGENS KYRKBY 2:1 m.fl. (Ringvägen) del 2 Kungsängen, Upplands-Bro kommun IV IV IV Kv.6 Naturpark Förskola Gårdsgata IV IV rt Infa ge a r ga Kv.5 IV VI II Kv.9 II VI V Illustration på föreslagen gårdsutformning, kvarter 5 och 6 / Arken Arkitekter och SWECO 6 PL II Kv.8 XI rt Infa ge a gar V XVI XIII III Kv.2 IV IV Naturpark V Torg Kv.7 V III infart garage X Naturpark Kv.1 VI IV VI VIII +20,1 Kv.4 V VI VI Kv.6 IV VI rt Infa ge a gar V Kv.3 rt Infa ge a gar Kv.5 VI VI V ata Gårdsg Illustration på föreslagen gårdsutformning, kvarter 1 och 2 / Brunnberg & Forshed och ETTELVA VI VII VII III Transformatorstation Skala 1:2000 (A3) Skala 1:1000 (A1) 0 10 20 30 Illustration på föreslagen gårdsutformning, kvarter 3 och 4 / Amneby Forslund 40 50 100 m 2011-02-28 2011-05-31 - 2011-08-29 2012-03-21 2012-05-02 - 2012-05-31 2015-10-13 2015-xx-xx Illustration på kvarter 4 mot Enköpingsvägen/ Amneby Forslund Illustration på kvarter 1 från Enköpingsvägen / ETTELVA Illustration på kvarter 2 från Centrumvägen / Brunnberg & Forshed Illustration på kvarter 5 mot Enköpingsvägen med kvarter 3 i bakgrunden / Arken Arkitekter 1 (23) Tillväxtkontoret Tillväxtkontoret UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Handläggare, Telefon Datum Vår beteckning John Öster, 08-581 690 37 2015-10-08 Dnr 2008-000362 Detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. nr 0803 (2) (Ringvägen) del 2 Kungsängen, Upplands-Bro kommun Innehållsförteckning Bakgrund till detaljplanearbetet .......................................................................................................... 2 Planens syfte och huvuddrag ................................................................................................................ 2 Hur samrådet bedrivits ......................................................................................................................... 3 Inkomna yttranden, lista ...................................................................................................................... 3 Inkomna yttranden med kommentarer ............................................................................................... 4 Statliga myndigheter............................................................................................................................ 4 Kommunala nämnder .......................................................................................................................... 7 Sakägare (berörda Fastighetsägare och övriga sakägare) .................................................................... 8 Ej sakägare (privatpersoner och föreningar) ..................................................................................... 15 Övriga remissinstanser ...................................................................................................................... 19 Resultat av utställningen..................................................................................................................... 21 Underlagsmaterial ............................................................................................................................... 23 Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget) 2 (23) Bakgrund till detaljplanearbetet Kommunstyrelsen gav den 3 december 2008 § 158 kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. Planen har handlagts enligt den äldre Plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Planområdet är beläget strax väster om Kungsängens centrum och pendeltågstation och består av omfattande kuperad naturmark. Området avgränsas av angränsande bostadskvarter utmed av Ringvägen i norr och öster; Enköpingsvägen i söder samt angränsande grönområde, planerat för blivande flerbostadshusområde i väster. Planområdet omfattar ett flertal gällande detaljplaner. Planbestämmelserna är gatu- och parkmark (DP nr 6702, 9401,9506, 7120), allmänt ändamål för befintlig förskola (DP nr 6902), och bostadsändamål (DP nr 6702). Aktuell plan ersätter delar av ovan nämnda planer. I gällande översiktsplan, ÖP 2010, (antagen 2011-12-15) anges att Kungsängen ska förtätas i stationsnära lägen med hög och tät bebyggelse samt utvecklas till en attraktiv mötesplats med fler butiker och bättre orienterbarhet. Detaljplaneförslaget var ute på samråd mellan den 31 maj – 29 augusti 2011 och därefter på utställning mellan den 2 maj – 31 maj 2012 i samband med planprojektets utställningsskede. Efter utställningen i maj 2012 valde en av de större byggherrarna i planprojektet att dra sig ur markansvisningsavtalet. Kommunen förhandlade fram nya markanvisningsavtal för samtliga bostadskvarter inom planområdet. På grund av nya förhandlingar om markanvisningar så delades detaljplanen upp i två delar efter utställningen år 2012. Ena delen av detaljplanen fick benämningen ”Ringvägen, del 1” och antogs i kommunfullmäktige den 17 september 2014 § 94. Den andra delen av den ursprungliga detaljplanen fick benämningen ”Ringvägen, del 2” och ställs ut på nytt på grund av revideringarna i detaljplanen som genomförts sedan utställningen i granskningsskede i maj 2012. Planområdets areal (Ringvägen del 2) är ca 2 ha och omfattar del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. Området bedöms kunna inrymma ca 275 lägenheter. Detta utlåtande hanterar synpunkter som hör till del 2 av det ursprungliga planförslaget, det vill säga den del av det ursprungliga planområdet som ställs ut på nytt. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra en förtätning av centrala Kungsängen med ca 275 bostäder i flerbostadshus av varierandet utförande och med bottenvåningar som innefattar mindre lokalytor. Byggnaderna föreslås bli anpassade till topografin och ha en sammanhållen gestaltning inom kvarter och längs med Ringvägen. I planen ingår också ändrad funktion för fastighet som idag används som förskola, samt omgestaltning av Ringvägen med ny koppling till Centrumvägen. Byggnaderna placeras på ett så att gaturummet förstärks och blir mer stadsmässigt. En målsättning är att gårdsbyggnader utformas med tak i sedum eller liknande för att skapa gröna gårdar samt bidra till fördröjning av dagvatten. Kommunstyrelsen gav den 3 december 2008 § 158 kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. Planområdet är beläget med närhet till både centrum och pendeltågsstation vilket motiverar att området prövas för tätare bebyggelse med flerbostadshus. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 3 (23) Hur samrådet och utställningen bedrivits Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 6 april 2011 § 10 att sända ut förslag till detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. (Ringvägen), nr 0803, på samråd enligt reglerna för normalt planförfarande, enligt Plan- och bygglagen 5 kap 20 § (SFS 1987:10). Detaljplaneförslaget var under tiden 31 maj – den 29 augusti 2011 utsänt för samråd och skickades till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Under remisstiden i samrådsskedet var detaljplaneförslaget utställt i kommunhuset på Furuhällsplan 1 i Kungsängens centrum samt på biblioteket vid Tibble Torg i Kungsängen. Detaljplanen fanns under remisstiden också tillgängligt på kommunens hemsida. I kommunhuset ställdes en modell av planförslaget ut. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 4 april 2012 § 10 att godkänna samrådet och att ställa ut detaljplaneförslaget. Detaljplaneförslaget var under tiden 2 maj – 31 maj 2012 utsänt för utställning. Inkomna yttranden från utställningen 2012 sammanställdes i utlåtande som hanterade synpunkter som hörde till del 1 av detaljplaneförslaget. Det utlåtandet godkänndes i samband med antagande av Ringvägen del 1. Inkomna yttranden, lista Nedan redovisas ett urval av de yttranden som tidigare kom in i samband med detaljplanens utställningsskede år 2012. De trettiofem (35) nedan redovisade yttranden är de som bedömts beröra Ringvägen, del 2. Av dessa inkom fem yttanden efter utställningsperiodens slut. Sena yttranden behandlas på samma sätt som de yttranden som inkom under remisstiden. Skrivelserna är numrerade i följande ordning: Statliga myndigheter 1 Länsstyrelsen i Stockholms län inkom 2012-07-31 2 Trafikverket inkom 2012-05-29 3 Lantmäterimyndigheten inkom 2012-05-31 Kommunala nämnder 4 Kultur- och Fritidsnämnden inkom 2012-06-08 5 Bygg- och Miljönämnden inkom 2012-07-17 6 Utbildningsnämnden inkom 2012-09-11 Sakägare (berörda Fastighetsägare och övriga sakägare) 7 Monica Jakobsson och Maurits Jansson – yttrande 1 inkom 2012-05-14 8 Monica Jakobsson och Maurits Jansson – yttrande 2 inkom 2012-05-14 9 Marina Veldre-Karline och Sven Karline inkom 2012-05-24 10 Benny och Christine Älvenstrand inkom 2012-05-24 11 HSB Brf. Furuhällshöjden inkom 2012-05-24 12 Bertil och Tommy Lindahl inkom 2012-05-29 13 Margareta Sjöberg inkom 2012-05-30 Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 4 (23) 14 Lars Wikström inkom 2012-05-30 15 Bo Johansson inkom 2012-05-31 16 Bo Larsson inkom 2012-05-31 17 Brf. Norrhöjden, Brf. Utsiktshöjden och Brf. Kungsängen inkom 2012-05-31 18 Melissa Kinsey och Johan Sannerö inkom 2012-06-01 Ej sakägare (privatpersoner och föreningar) 19 Anja Lund Hagberg m.fl. inkom 2012-05-28 20 Göran Rencrantz inkom 2012-05-28 21 Kungsängens intresseförening för Montessori och Förskolan Pärlan inkom 2012-05-28 22 NCC Boende AB inkom 2012-05-30 23 Stockholms Näs Hembygdsförening inkom 2012-05-31 24 Kungsängen Villaägarförening inkom 2012-05-31 25 Friluftsfrämjandet, Kungsängen - Bro inkom 2012-05-31 26 Ing. G. Wanjura inkom 2012-07-17 Övriga remissinstanser 27 AB Vattenfall inkom 2012-05-08 28 E.ON Elnät Stockholm AB inkom 2012-05-25 29 Naturskyddsföreningen, Upplands Bro inkom 2012-05-26 30 AB Storstockholms Lokaltrafik inkom 2012-05-28 31 Stockholms Handelskammare inkom 2012-05-28 32 Svenska Kraftnät inkom 2012-05-28 33 Brandkåren Attunda inkom 2012-05-28 34 Swedavia – Stockholm Arlanda Airport inkom 2012-05-30 35 Käppalaförbundet inkom 2012-05-31 Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på förslag till detaljplan för del av Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. del 2. Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll, kommenteras inte i sak. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas kommunens kommentarer. Statliga myndigheter 1 1.1 Länsstyrelsen i Stockholms län inkom den 31 juli 2012 Länsstyrelsen bedömer utifrån kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 § ÄPBL. Utifrån redovisade detaljplanehandlingar med föreslagna bestämmelser och de i bullerutredningen (2012-02-28) redovisade lägenhetslösningar gör Länsstyrelsen bedömningen att lägenhetslösningarna ger en godtagbar boendemiljö. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 5 (23) 1.2 Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att avsteg från gällande riktvärden för spår- och vägtrafikbuller invid ny bostadsbebyggelse i detta läge får accepteras. Detta regleras i detaljplan med bestämmelse som innebär att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får ha högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad utanför fönster. Enligt planlösningen i kombination med redovisning i trafikbullerutredning är det endast ett fåtal lägenheter i kv. 1 där mer omfattande inglasning av balkong behövs för att klara högst 55 dBA vid innanförliggande fasads fönster. 1.3 Länsstyrelsen betonar att i samband med planarbetets avslutande ska kommunen i en särskild sammanställning redovisa av hur miljöaspekter och förslag till åtgärder i Miljökonsekvensbeskrivningen har beaktats i planen. Genomförande av åtgärder och ansvar för kontroll och uppföljning som inte kan regleras i detaljplanen beslutas vid behov av kommunfullmäktige, lämpligen i samband med planens antagande. 1.4 Länsstyrelsen lyfter fram att lantmäteriet uppmärksammat att skoltomten saknar prickmark på områden som inte får bebyggas och att planbestämmelse E, transformatarstation, i planbestämmelser bör korrigeras. Lovplikt för trädfällning införs som planbestämmelse (n2) både inom allmän plats och delar av kvartersmark. Om syftet är att dessa ska bevaras bör detta också regleras med bestämmelse. Länsstyrelsens yttrande bifogas som bilaga 1 Kommentar 1.1 – 1.2 – 1.3 Inför detaljplanens antagande skall en särskild sammanställning med en redovisning av tillgodosedda miljökonsekvensåtgärder i planprocessen tas fram. 1.4 Detta bedöms inte beröra Ringvägen, del 2. 2 Trafikverket inkom den 29 maj 2012 2.1 Trafikverket Region Stockholm ser positivt på utbyggnad av bostäder och service i nära anknytning till Kungsängens station, vilket man bedömer kan stimulera ett ökat resande med kollektiva färdmedel och framhåller kraven på skydd för hälsan. 2.2 Trafikverket anser generellt att planerad bebyggelse inte bör tillåtas inom 30 meter från järnvägen med hänsyn till risker, buller- och vibrationsstörningar. Detta även med tanke på eventuell framtida utbyggnad av spårkapaciteten med ytterligare spår. 2.3 Mälarbanan passerar på sträckan förbi planområdet på en betydligt lägre nivå och avgränsad mot Enköpingsvägen mot stödmur. Den framtida förväntade trafikeringen på Mälarbanan tyder på att godstrafiken ökar marginellt jämfört med dagsläget. Med hänsyn till detta bedöms att riskerna för planområdet är acceptabla vid en eventuell urspårning. 2.4 Trafikverket påpekar att den bebyggelse som är närmast Mälarbanan blir utsatt för höga bullernivåer. Huskropparnas placering gör att möjligheterna till avskärmning begränsas. 2.5 Den till planen tillhörande trafikbullerutredningen (2012-02-28) redovisar, som bedömningsgrund för den planerade bostadsbebyggelsen, krav på högsta trafikbullernivå som trafikverket menar inte har följts upp av kommunen i detaljplanen. Trafikverket menar att detaljplanens föreskrift om störningsskydd skall innehålla ljudklass B. Trafikverket anser även att kommunen i beräkningarna för framtida trafikbullernivåer bör ta med den ökade trafikmängden utmed Mälarbanan i samband med utbyggnad till fyra spår samt öppnandet av citybanan. Denna ökade trafikmängd samt förväntade trafikökning utmed bl.a. Enköpingsvägen bör enligt Trafikverket tas med i beräkningarna av bullernivåerna. 2.6 Vid uppförande av bostäder nära intill järnvägen bör hänsyn tas till eventuell vibrationspåverkan. Trafikverket betonar att vibrationer i kombination med trafikbuller från järnväg ger en för- Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 6 (23) stärkt störningseffekt. Det är därför önskvärt att vibrationsaspekten även tas med i bedömningen av om delar av planområdet är lämpade för bostadsbebyggelse. Kommentar 2.1 – 2.2 - 2.3 En riskutredning har gjorts och med föreslagna bestämmelser i planen anser kommunen att riskerna är på en acceptabel nivå. 2.4 Med tanke på hänsyn till buller och vibrationsstörningar anser kommunen det rimligt att använda sig av avstegsfall B vid detaljplaneringen av Ringvägen. Enligt tidigare bullerutredning kan bostäder, med föreslagen byggnadsplacering, utformning och lägenhetsplanlösningar, med god ljudkvalitet byggas. 2.5 I samband med det nya utställningsskedet har en uppdaterad trafikbullerutredning (2015-0413) gjorts. Detaljplanen regleras med bestämmelser som innebär att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får ha högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad utanför fönster. Även de resultat som den uppdaterade trafikbullerutredningen från april 2015 redovisar stämmer överens med bestämmelserna i detaljplanen för Ringvägen, del 2. Trafikeringen som ingår i de redovisade beräkningarna är något högre än vad Trafikverket anger i sitt yttrande. Skillnaderna är dock mindre än 1 dB(A), dvs. med Trafikverkets siffror blir trafikbullernivå från järnvägen något lägre. Vad gäller trafiksiffrorna på Enköpingsvägen har kommunens tekniska avdelning tillhandahållit siffror som motsvarar den bedömda framtida trafikmängden. 2.6 De PM om geoteknik som tagits fram under planprocessen (NCC AB 2010-04-27 samt Bjerking AB 2011-01-25) anger att grundläggningsförhållandena är goda inom planområdet. De delar av planområdet som inte utgörs av berg i dagen täcks av friktionsjord, till ett djup av som mest 6,0 meter, som vilar på underliggande berg. Kommunen bedömer därmed att det inte krävs särskilda planbestämmelser, eller utredningar i planskedet, för att säkerställa att vibrationsnivåerna i de planerade bostäderna blir acceptabla. Frågor om vibrationer, stomljud m.m. kommer att hanteras i kommande bygglovskede. 3 Lantmäterimyndigheten inkom den 31 maj 2012 3.1 Det finns x-områden på flera ställen där servitut ska skapas för allmänhetens tillträde. På ett av dessa ställen leder x-området endast till en garageinfart. Är detta meningen? 3.2 Kvartersindelningen enligt illustrationen stämmer inte överens med plankartan. Det finns bestämmelser om byggrätt som är knuten till kvarterets gårdsyta, vilket kan ge problem om det inte är tydligt. 3.3 Det är enligt lantmäterimyndigheten oklart vem som kommer äga den fastighet på kvartersmark som har bestämmelse E för en transformatorstation. 3.4 Lantmäterimyndigheten betonar behovet av fastighetsreglering för att kunna bilda nya fastigheter. Detta för att kunna anpassa fastighetsindelningen efter vad som i planförslaget föreslås som kvartersmark respektive allmän platsmark. 3.5 Lantmäterimyndigheten påpekar även att det bör tydligare beskrivas hur de underbyggda garagen fördelas mellan olika ägare och förvaltas av dessa. 3.6 Lantmäterimyndigheten ifrågasätter även att prickmarksområdet inom skolfastigheten har försvunnit och undrar om detta är ett misstag. Kommentar 3.1 Garagelösningen är ändrad sedan det förra utställningsskedet och det x-område som åsyftas är borttaget. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 7 (23) 3.2 I planhandlingarna används begreppet ”kvarter” för en bebyggelsegrupp som omges av stråk tillgängliga för allmänheten (x-områden eller gator). Formellt brukar man dock definiera ett kvarter som en yta som omges av allmän platsmark. För att undvika missförstånd ändras formuleringen i planbestämmelserna från ”högst 10 % av kvarterets gårdsyta” till ”högst 10 % av gårdsytan”. 3.3 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1; Bakgrund till detaljplanearbetet. 3.4 Genomförandebeskrivningen kompletteras enligt Lantmäterimyndighetens synpunkter. 3.5 I det aktuella planförslaget kommer de garage som byggs i del 2 inte att förekomma som någon gemensamhetsanläggning utan som separerade inom fastigheterna. Dessa kommer att nyttjas endast inom de enskilda fastigheterna och är endast till för de boende inom respektive fastigheter. Infarterna till dessa illustreras i bifogad illustrationsplan. 3.6 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1; Bakgrund till detaljplanearbetet. Kommunala nämnder 4 Kultur- och Fritidsnämnden inkom den 8 juni 2012 Kultur- och Fritidsnämnden har inget att erinra mot föreslagen detaljplan. Kommentar – 5 Bygg- och Miljönämnden inkom den 17 juli 2012 Bygg- och Miljönämnden har följande synpunkter på planförslaget: 5.1 Utifrån hänsyn till boende i den befintliga bebyggelsen utmed Ringvägen samt med hänsyn till gatubilden som skapas av de nya byggnaderna så anser Bygg- och Miljönämnden att våningsantalet bör variera mellan tre och fyra våningar. Variationen bör styras av möjliga siktlinjer som kan uppnås för de boende i Ringvägens nuvarande byggnader. 5.2 I kommunens Grönplan finns målsättningen att binda samman området kring Ringvägen med Gröna Udden-området och övriga grönområden i Kungsängen. Naturparken görs mer tillgänglig och får bättre kontakt med omgivande gator, men hur parken blir en del av ett större sammanmängande grönstråk redovisas inte. Detta bör redovisas i planhandlingarna i form av en idéskiss inför framtiden. 5.3 Redigeringssynpunkter på plankartans bestämmelsetexter: - ”Takkupor och frontespiser får uppföras till högst 1/4 av fasadens längd utan att byggnadens totalhöjd påverkas.” Totalhöjd ska istället vara byggnadshöjd. - Rubrik ”Gestaltningsprinciper”. Under rubriken finns inte bara gestaltningsprinciper utan även en stor del utformningsförslag. Rubriken bör därför ändras till ”Gestaltningsprinciper och utformningsförslag”. 5.4 Bygg- och miljönämnden anser att detaljplanen bättre bör visa hur miljökvalitetsmålen ”Giftfri miljö”, ”Ingen övergödning” samt ”God bebyggd miljö” ska tillgodoses. 5.5 Bygg- och miljönämnden ställer sig bakom rekommendationerna i Miljökonsekvensbeskrivningen att andra områden utanför planområdet med äldre tallbestånd, skyddas och tillåts utvecklas till gamla bestånd med hög andel död ved som kompensation för de avverkade tallarna. Kompensationsåtgärden bör säkerställas i planen. Bygg- och Miljönämnden anser samtidigt inte att detaljplanen har förbättrats sedan samrådet i att minska de negativa konsekvenserna av planförslaget. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 8 (23) 5.6 Bygg- och miljönämnden anser att de åtgärder som görs för att motverka de höga bullernivåer som det planerade bostadsområdet utsätts för i form av väg- och spårtrafik, inte är av tillräcklig kvalitet. I Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanen framgår bland annat av planförslaget kommer att medföra att de planerade husen kommer att utsättas för bullernivåer som inte går inom ramarna för gällande riktvärden. 5.7 Utformning av bostäder och lokaler inom området bör ske på ett ur klimatsynpunkt hållbart sätt med hänsyn till t.ex. ökad solinstrålning. Kommentar 5.1 Vid utformning av planförslaget har hänsyn tagits till utblickar mot Mälaren som de boende både i befintliga punkthus och inom det föreslagna området får från sina balkonger och gårdar. Förändringar i tätorten innebär ibland att utsikter förändras vilket är naturligt i en kommun som utvecklas. 5.2 Områdets roll som en del i ett större sammanhängande grönstråk redovisas i text på s. 3 i planbeskrivningen. Hur den föreslagna parken blir en del av ett större sammanhängande grönstråk redovisas i kommunens grönplan. En mer detaljerad illustration eller utformning av den gröna koppling som föreslås kommer inte att göras inom detaljplanen för Ringvägen, då det inte påverkar utformningen av planområdet. 5.3 Planbestämmelsen om takkupor och frontespiser har reviderats. ”Gestaltning” och ”utformning” är synonymer och gestaltningsprinciper omfattar därmed även utformning. 5.4 Eventuella kompensationsåtgärder hanteras i exploateringsavtal. 5.5 De bullerbestämmelser som anges i detaljplanen är tillräckliga för att skapa en god ljudmiljö. Uppföljning av att bullerkraven uppfylls ska säkerställas genom mätningar i färdigställda hus. Frågor om vibrationer, stomljud m.m. kommer att hanteras i kommande bygglovskede. 5.6 Synpunkten noteras. Kommunen ser ingen anledning att revidera detaljplanen i detta avseende. 6 Utbildningsnämnden inkom den 11 september 2012 Utbildningsnämnden har inget att erinra mot föreslagen detaljplan. Kommentar – Sakägare (berörda Fastighetsägare och övriga sakägare) 7 Monica Jakobsson och Maurits Jansson – yttrande 1 inkom den 14 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:68 7.1 Sakägarna motsätter sig att en förskola planeras på den norra delen av Ringvägenområdet. Detta i och med att det ej finns någon, vad de beskriver som ”komfortzon” mellan deras egen fastighet och förskolefastigheten. Man pekas på andra exempel där det ofta finns en gång-/cykelväg, bilväg, parkering eller liknande och i vissa fall ett bullerplank mellan en förskolas lekområde och intilliggande villatomt. Sakägaren yrkar på ett avstånd på tio meter mellan förskolans tomtgräns och tomtgräns för sin egen fastighet (Kyrkby 2:68) samt någon form av panel/mur för att begränsa ljudnivå och insyn. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 9 (23) Kommentar 7.1 8 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. Monica Jakobsson och Maurits Jansson – yttrande 2 inkom den 14 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:68 8.1 Sakägarna motsätter sig att en förskola planeras på den norra delen av Ringvägenområdet och hänvisar till ett nyttjanderättsavtal med kommunen från 2003 om att anlägga en förbindelseväg mellan den egna fastigheten (Kyrkby 2:68) och Ringvägen. Sakägarna anser att genom exploatering utmed Ringvägen så omöjliggör det den infart från Ringvägen till den egna fastigheten genom servitutsrätt som de menar att nyttjanderättsavtalet ger rätt till. Sakägaren anser inte att lösningen nödvändigtvis måste vara ett permanent servitut men att man från kommunens sida bör tillgodose behovet av en alternativ infart från Ringvägen för fastigheterna utmed Korsängsvägen. 8.2 Sakägaren vänder sig mot att en del av den egna fastigheten som inte får bebyggas med anledning av den prickmark och U-område på 6 meters bredd för en huvudvattenledning som berör den egna fastigheten. Då sakägaren menar att rörledningen enligt detaljplanen kommer att flytttas upp mot planområdets norra kant vill sakägaren anpassa det nya U-området till sitt nyttjanderättsavtal. Förslagsvis så att vägen endast skulle få användas då förskolan är stängd. Kommentar Fråganorna berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet 9 Marina Veldre-Karline och Sven Karline inkom den 24 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:215 9.1 Sakägaren hänvisar till yttrandeskrivelse som gjordes angående Detaljplanen Kungsängens Kyrkby 2:1 m.fl. den 2011-08-23 som sakägaren anser att kommunen ignorerat. 9.2 Sakägaren anser att svensk lagstiftning är under all kritik och att kommunen bör inspireras av många andra länders lagstiftning inom EU. Kommentar 9.1 Kommunen anser sig ha bemött den aktuella sakägaren i samrådsredogörelsen i samrådsskedet. Genom att i viss utsträckning hänvisa sakägaren av ett enskilt yttrande till en kommentar av ett annat yttrande som ifrågasätter samma omständigheter så anser kommunen sig ha bemött sakägaren i fråga. 9.2 --- 10 Benny och Christine Älvenstrand inkom den 24 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:15 10.1 Sakägaren betonar att det finns viss växtlighet längs ner mot Enköpingsvägen som skyddar fastigheten från insyn och ifrågasätter även vad kommunen kommer göra för att bevara utsikten från den övre delen av berget, och som även är utmarkerad på detaljplanen som omfattar fastigheten Kungsängen-Kyrkby 2:191. Från denna del av området, som i gällande detaljplan är utritad som parkmark önskar fastighetägaren åtgärder som förhindrar insyn på deras egen tomt. 10.2 Angående störningsmoment under genomförandetiden så undrar sakägaren hur de kan bli garanterade att exploateringen inte kan riskera att påverka deras egen fastighet genom försäkrad miljö och livskvalitet under genomförandetiden. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 10 (23) Fastighetsägaren för fastigheten Kungsängen-Kyrkby 2:191 betonar även risker för högre bullernivåer ifall trafiktätheten utmed Skolvägen och Enköpingsvägen kraftigt skulle öka som resultat av exploateringsprojektet och vad kommunen planerar för åtgärder för att förebygga sådana eventuella risker. Kommentar 10.1 Parkens utformning och innehåll utarbetas vid genomförandeskedet och skall tas fram i samråd med kommunens tekniska avdelning. Detaljplanen föreskriver dock inte något insynsskydd på den aktuella platsen. 10.2 Exploatörerna i planområdet kommer att följa gällande praxis i byggbranschen och gällande lagstiftning, vilket innebär att samtliga omkringliggande byggnader besiktigas innan byggarbeten påbörjas. Besiktningarna görs sedan om när byggarbetena är klara. Exploatören är skyldig att ersätta eventuella skador på omkringliggande byggnader. Det är ofrånkomligt att byggarbetena kommer att innebära störningar och att dessa tidvis kommer att vara besvärande för närboende. Exploatörerna kommer att följa gällande föreskrifter och förordningar kring buller, sprängningar, vibrationer, damm etc. 10.3 Se kommentar 11.2 11 HSB Brf. Furuhällshöjden inkom den 24 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:74 Ordförande: Örjan Edwall 11.1 Sakägaren anser att punkthuset närmast Centrumvägen är för högt och att det bör ha färre våningar. Med nuvarande höjd kan punkthuset komma att skugga kringliggande bebyggelse vid olika årstider och detta bör utredas. Sakägaren anser att punkthusets våningshöjd bör anpassas till kringliggande bebyggelse för att undvika negativa effekter genom att punkthuset riskerar att skugga omgivande bebyggelse samt orsaka genom att det blir blåsigare. 11.2 Sakägaren hänvisar även till Trafikverkets bedömning att bebyggelse inte bör uppföras närmare än 30 meter från järnvägsspår med tanke på buller och vibrationer. Man vänder sig därför negativt till att byggnader planeras på 20 meters avstånd från järnvägen med tanke på risk för oacceptabla bullernivåer, etc. 11.3 Återvinningsstationen har tagits bort i förslaget. Vart är det tänkt att man ska slänga glas och tidningar när man bor i Kungsängens centrum? Återvinningsindustrin måste få möjlighet att placera ut sina kärl så att vi slipper betala dubbelt för att bli av med glas, papper och metall. Kommentar 11.1 Gällande punkthusets utformning, se kommentar 15.1. 11.2 Efter samråd har bullerutredningen kompletterats med ytterligare studier av bostäder i kvarteren närmast Enköpingsvägen och järnvägen. Planlösningar och balkongutformning har bearbetats. Med ny föreslagen lägenhetsplan- och balkonglösning kan bostäderna i kvarteren närmast Enköpingsvägen och järnvägen utformas så att minst ett fönster i hälften av boningsrummen i varje lägenhet kan vädras mot högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför fönster. Detta sker med hjälp av lokala bullerskyddsskärmar och utkragande balkonger längs med Enköpingsvägen. 11.3 I samband med förtätning av centrala Kungsängen ser kommunen det inte som lämpligt att ha kvar en återvinningsstation i sitt nuvarande läge. Placering av återvinningsstation i Kungsängens centrum hanteras inte i den aktuella detaljplanen utan handläggs av kommunens tekniska avdelning. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 11 (23) 12 Bertil och Tommy Lindahl inkom den 29 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:107 12.1 För många hus på den här ytan, istället för träd och annan grönska, försämrar mikroklimatet i Ringvägenområdet. Träden ger luftfuktighet på sommaren och skyddar mot stark vind på vintern. Det här finns belagt i forskningsprojekt bland annat i Ryssland. Det blir alltså torrt och varmt på sommaren och blåsigt och kallare på vintern. Det liknar ett ökenklimat. De befintliga höghusen ligger på en höjd, utsatta för väder och vind från alla håll. Träd och grönska behövs. 12.2 Sprängskador på befintliga äldre höghus vid Ringvägen blir omfattande, eftersom alla hus i planen ska byggas som suterränghus i stark sluttning. Ringvägen-området blir en jättelik byggarbetsplats under flera år. 12.3 Gör naturpark av detaljplaneområdet, tillgänglig för alla. Bygg de nya bostäderna i Rankhusområdet istället, där finns långt framskridna planer på att bygga 3000 bostäder, vilket är ungefär nio gånger fler än i planområdet. Rankhus-området ligger nära centrum. Där finns större möjligheter att långsiktigt låta Kungsängen expandera. Kommentar 12.1 Planens ambition är att spara en stor del av den befintliga grönskan. Det är korrekt att de träd som omger punkthusen på Ringvägen kommer att minska kraftigt i antal. Detta kan ha en negativ effekt på mikroklimatet, dock inte en så negativ effekt som antyds i yttrandet. Den nya låga bebyggelsen på västra sidan av Ringvägen kan bidra till att bryta upp västliga vindar och skapa ett mer skyddat gaturum. 12.2 Exploatörerna i planområdet kommer att följa gällande praxis i byggbranschen och gällande lagstiftning, vilket innebär att samtliga omkringliggande byggnader besiktigas innan byggarbeten påbörjas. Besiktningarna görs sedan om när byggarbetena är klara. Exploatören är skyldig att ersätta eventuella skador på omkringliggande byggnader. 12.3 Att anlägga park inom hela planområdet bidrar inte till att uppfylla de kommunala och regionala mål angående mark- och vattenanvändning samt tillväxt- och bebyggelseutveckling som beslutats i gällande översiktsplan, ÖP 2010 och RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, landstingsfullmäktige 2010-05-11). Enligt RUFS 2010 ska kommunerna bygga på platser som bidrar till att bebyggelsestrukturen blir mer yt- och energieffektiv samt bättre anpassad till kollektivtrafiken. En bebyggelse med bostäder i flerbostadshus inom Ringvägenområdet svarar väl upp mot detta regionala mål. Vidare pekar den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen ut Kungsängen som en regional stadsbygd med utvecklingspotential. Det innebär att stadsutveckling bör stimuleras så att stadsbygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter. 13 Margareta Sjöberg inkom den 30 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:90 13.1 Sakägaren hänvisar bland annat till tidigare synpunkter som lämnats på planärendet i samrådsskedet och som gäller fortfarande. Man hänvisar till exempel på villatomter som i anslutning till förskolor har en ”komfortzon”, och därmed inte angränsar tätt inpå villatomter vilket man menar att förskolan i det föreslagna planförslager gör. Sakägaren anser att ett avstånd på tio meter bör finnas mellan förskolans utelekplats och intilliggande villatomter. Sakägaren anser att villatomterna i närmast anslutning till förskolan inte får samman förutsättning som de villatomter som ligger längre ifrån. Detta med tanke på anslutande park och bevarad vegetation vid sidan om förskolefastigheten som i och med det får funktionen som ”komfortzon”. Sakägaren anser att villatomterna i närmast anslutning till förskolan inte får samma förutsättning som de villatomter som ligger längre ifrån. Detta med tanke på anslutande park och beva- Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 12 (23) rad vegetation vid sidan om förskolefastigheten som i och med det får funktionen som ”komfortzon”. 13.2 Avseende kommande sprängningsarbete så gör sakägaren anspråk på att det arbete som kommunen kommer att genomföra genom avtal med exploatören bör ske med krav på den mildaste sprängningstekniken som är möjligt. Detta med tanke på sprängningsarbetets omfattning som utföras inom ett mycket tätbebyggt område. Man förutsätter även att kommunikationen med fastighetsägarna kommer att vara mycket omfattande . Kommentar 13.1 Önskemålet om en ”komfortzon” beaktas inte. Ljud och insyn från barn som leker bedöms inte vara en så omfattande störning att ett skyddsavstånd behövs. Den bebyggelse som föreslås i planförslaget kan betraktas som en stadsmässig utvidgning av Kungsängens centrum. I nybyggda stadsdelar i Stockholmsområdet är det vanligt med förskolor som exempelvis placeras i ett bostadshus, där bostadskvarterets innergård används som lekmiljö. Att placera en förskoletomt intill befintliga villatomter är en väsentlig förändring av den omgivande miljön, men kan enligt kommunen inte betraktas som en orimlig förändring. 13.2 Se kommentar 12.2. 14 Lars Wikström inkom den 30 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:66 14.1 Sakägaren gör bedömningen att kommunen inte tar tillräcklig hänsyn till enskilda invånares synpunkter utan lägger enbart fokus på att uppfylla kommunens övergripande, centrala målsättningar och ifrågasätter om kommunen gör några överväganden kring alternativa placeringar av förskolefastigheten 14.2 Sakägaren ifrågasätter också vilka åtgärder kommunen tar för att säkerställa att nuvarande ljudnivåer kvarstår. 14.3 Sakägaren undrar även vilka alternativ som tagits fram där grusvägen finns med som alternativ samt ifrågasätter varför det från kommunens sida inte anses möjligt att stycka fastigheten Kungsängen-Kyrkby 2:66. Sakägaren anser att oberoende av eventuell avstyckning så skulle grusväg utgöra en naturlig avgränsning gentemot planerad förskola. 14.4 Sakägaren framhåller och undrar hur kommunen ser på brister av besöksparkering utmed Knektvägen som skapar problem med att ha någonstans att parkera för besökare till någon av fastigheterna utmed gatan. 14.5 Sakägaren undrar om kommunen övervägt att enkelrikta Ringvägen från planerad förskola till Knektvägen. Sakägaren anser att det skulle minska trafiken till och från förskolan genom villaområdet och skulle därför se det som fördelaktigt. Sakägaren ifrågasätter om trafiken från Skolvägen in mot Ringvägen kommer ledas in mot förskolan via Knektvägen. Kommentar 14.1 Kommunens planuppdrag är planering av den fysiska miljön och användningen av mark och vatten utifrån visioner och riktlinjer i den kommunala Översiktsplanen. Kommunen beaktar enskilda invånares synpunkter genom att bemöta dem oberoende av om de tillgodoses eller inte. Kommunen har gjort överväganden kring alternativa placeringar av den aktuella förskolatomten. Då det inte berör del 2 av den aktuella detaljplanen så besvaras den frågan inte ytterligare i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. 14.2 Se kommentar 11.2. 14.3 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 13 (23) 14.4 Behov av besöksparkeringar utanför planområdet kan inte lösas inom det aktuella planområdet. 14.5 En öppning av Ringvägen för genomfartstrafik medför att tillgängligheten och framkomligheten till området underlättas då det skapas fler alternativa vägar för bland annat utryckningsfordon att nå området. Vidare bidrar en sammankoppling av gatunätet till kortare körvägar och till att sprida trafikflödet. 15 Bo Johansson inkom den 31 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:106 15.1 Sakägaren vänder sig bland annat mot antalet våningar på byggnaderna i kvarter 1-2. Sakägaren anser att inga byggnader i den planerade bebyggelsen bör vara högre än sju våningar. 15.2 De båda byggnadernas tilltänkta funktion som profilbyggnader anses inte heller fylla någon rimlig funktion i och med att de inte leder till det befintliga stora torget i centrum utan till ett mindre torgutrymme i det nyexploaterade bostadsområdet. Det beskrivna motivet till behovet av ett landmärke i Kungsängen bedöms även det som orimligt. Man hänvisar även till ett konstaterade i en miljökonsekvensbeskrivning som enligt sakägaren beskriver att Kungsängen är väl synligt och att tätortsområdet bildar ett tydligt landskapsrum som är synligt på längre avstånd. 15.3 Sakägaren menar att den planerade bebyggelsen kommer att ”brutalt slå sönder den nuvarande arkitektoniska byn över de befintliga höghusen på Ringvägshöjden”. Kommentar 15.1 Motivet för det nya punkthuset är att ge den bebyggelsen en variation i hushöjd samt knyta an till en hustyp som redan är vanlig i området. Kommunen bedömer att punkthuset har en gestaltning som profilbyggnad som kommer att utgöra ett positivt tillskott till stadsbilden. 15.2 Tanken med de två nya punkthusen är inte enbart att annonsera befintliga delar av Kungsängens centrum, utan även att låta stadskärnan växa västerut längs Enköpingsvägen. Vid de båda punkthusen planeras två småskaliga torgytor som iramas med höga byggnader på samma sätt som de större torgytorna i Kungsängens centrum. 15.3 Vid utformningen av planförslaget har hänsyn tagits till utblickar mot Mälaren för boende både i befintliga punkthus och inom det föreslagna området. Förändringar i tätorten innebär ibland att utsikter påverkas. 16 Bo Larsson inkom den 31 maj 2012 Kungsängens Kyrkby 2:107 16.1 Bo Larsson motsätter sig behovet av en ”skyskrapa” som landmärke samt ser inte positivt på en förtätning av centrala Kungsängen. Sakägaren menar även att en exploatering av grönområdet utmed Ringvägen inte är bra med tanke på att grönstruktur i centrala Kungsängen är något ”vi har så lite av”. Kommentar 16.1 Gällande motiven till förtätningen vid Ringvägen, se kommentar 12.1 Gällande punkthusets utformning, se kommentar 15.1 Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 14 (23) 17 Brf. Norrhöjden, Brf. Utsiktshöjden och Brf. Kungsängen inkom den 31 maj 2012 Brf. Norrhöjden: Kungsängens Kyrkby 2:106 Ordf: Bo Frögéli Brf. Utsiktshöjden: Kungsängens Kyrkby 2:107 Ordf: Lars-Göran Nystedt Brf. Kungsängen: Kungsängens Kyrkby 2:117 Ordf: Jan-Erik Loquist 17.1 Sakägarna hänvisar till synpunkter i tidigare remissvar och framför sin primära invändning mot det nuvarande planförslaget som är att höjden på de båda punkthusen bör sänkas, bland annat med tanke på att planområdet, enligt sakägarna ligger i ett naturkänsligt område. Kommentar 17.1 Gällande punkthusets utformning, se kommentar 15.1. 18 Melissa Kinsey och Johan Sannerö inkom den 1 juni 2012 Kungsängens Kyrkby 2:125 18.1 Under 2011 var det många inbrott i området. Vem är ansvarig för tilldelningen av polisresurser till Kungsängen? 18.2 Fastighetsägarna frågar vad som gjorts för att säkerställa att störningarna under byggtiden blir så små som möjligt. I samrådsredogörelsen nämns att kommunen i avtal kan ställa krav på byggherrarna. Vilka konkreta åtgärder har vidtagits? 18.3 På Enköpingsvägen kör många idag i höga hastigheter som överskrider hastighetsbegränsningen, vilket gör korsningen Skolvägen-Enköpingsvägen farlig. Vem hos kommunen ansvarar för arbetet med att åtgärda korsningen, och när kommer åtgärderna att genomföras? 18.4 Det är redan brist på parkeringsplatser i Kungsängens centrum. Vart ska alla bilar ta vägen när befintlig grusparkering försvinner? Det måste finnas en tydlig lösning på parkeringsfrågan innan den befintliga parkeringen i planområdet ersätts av en byggarbetsplats. 18.5 Vad kommer kommunen att göra för att säkerställa att allmänheten inte vistas, eller skräpar ner, på vår tomt? Gällande lagar efterföljs inte och nedskräpning bestraffas ej, se exempelvis hur skräpigt det är längs Enköpingsvägen eller vid stationen. 18.6 Vi förutsätter att vi, om byggprojektet blir av, kommer att bli kontaktade för ett möte så att vi kan säkerställa att vi hålls skadeslösa för eventuella skador på vår fastighet på grund av sprängningar etc. under byggtiden. Vi förväntar oss att kommunen säkerställer att detta sker. 18.7 Efter att ha läst samrådsredogörelsen och diskuterat detaljplanen med grannar och andra personer i omgivningen, är det uppenbart för oss att de boende i området är emot den föreslagna exploateringen. Vi förstår inte varför kommunen verkar vara så fast besluten att gå vidare med detaljplanen. Kommunen bör ju rimligtvis arbeta med de befintliga kommunmedborgarnas intressen som utgångspunkt. Vem och vilka är det som tjänar ekonomiskt på den föreslagna exploateringen? Vi vill inte få standardsvaret att kommunen får högre skatteintäkter när fler flyttar hit. Kommentar 18.1 Resurstilldelningen inom polisen är inte en detaljplanefråga. 18.2 I exploateringsavtalet finns bland annat en klausul om vite vid trädfällning på naturmark. Detta ger ett extra skydd för naturmarken, bland annat marken närmast er fastighet. Vid byggnation, sprängning m.m. ska gällande tillstånd och regelverk följas. 18.3 Åtgärder för att minska hastigheten, så som farthinder och hastighetsbegränsningar, hanteras av kommunens tekniska avdelning. 18.4 Kommunen avser att upplåta tomten vid korsningen Enköpingsvägen-Bygdegårdsvägen som parkering för allmänheten när byggarbetena vid Ringvägen inleds. Den befintliga parkeringen i planområdet är provisorisk. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 15 (23) 18.5 Den nya detaljplanen ingen förändring i detta avseende, eftersom marken öster om er fastighet är planlagd som grönområde med tillträde för allmänheten även i dagsläget. 18.6 Se kommentar 10.2. 18.7 Det aktuella planområdet har prövats och bedömts som lämpligt för ny bostadsbebyggelse, bland annat i kommunens översiktsplan ÖP 2010. Ej sakägare (privatpersoner och föreningar) 19 Anja Lund Hagberg m.fl. inkom den 28 maj 2012 namnlista med 27 namnunderskrifter från boende utmed Bergvägen 19.1 Boende på Bergvägen i Kungsängen kräver att kommunen tar ansvar för åtgärder för att sänka hastigheterna på Bergvägen. Detta i och med att Bergvägen idag fungerar som en genomfartsled mot centrum. Sikten för bilister in mot centrum är dålig. Detta i kombination med att trottoar endast finns på ena sidan vägen leder till att gående som bor utmed ena sedan av vägen tvingas kliva rätt ut i gatan. 19.2 Med tanke på den bebyggelse som planeras på Gamla IP och i anslutning till Ringvägen så kommer trafiktätheten att bli högre såväl utmed Kungsvägen/Gamla Enköpingsvägen som utmed Bergvägen. 19.3 Då vägar runt skolor ska vara säkra och då Bergvägen endast har trottoar på en sida, samt hastighetsbegränsning på 50 km/h så anser fastighetsägarna utmed Bergvägen inte att Bergvägen kan räknas som en säker skolväg och kräver åtgärder från kommunen. Fastighetsägarna anser att fler vägbulor på Bergvägen bör skapas, samt att Bergvägen bör stängas av för genomfartstrafik vid Kyrkvägen, att hastigheten bör sänkas till 30 km/h, och att en ny infart till Bergaskolan från Kungsvägen förskapas liksom en planskild övergång över Enköpingsvägen vid stationens nordöstra uppgång. Kommentar 19.1 Kommunen bedömer att det är Enköpingsvägen som är primär tillfartsväg. 19.2 Eftersom garagen får entré från Enköpingsvägen kan bilister från Kungsängens trafikplats välja att köra Kungsvägen/Enköpingsvägen, vilket innebär att man passerar tre större korsningar för att ta sig till planområdet, jämfört med körvägen via Bergvägen som innebär att bilisterna behöver passera tolv korsningar och köra på smala villagator. 19.3 Synpunkterna lämnas vidare till kommunens tekniska avdelning. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 16 (23) 20 Göran Rencrantz inkom den 28 maj 2012 Korsängen 1:52 20.1 Sakägaren anser inte att nyexploatering av 300-340 lägenheter bidrar till en hållbar utveckling inom området samt att det bör begränsas till högst 100 lägenheter bland annat genom att begränsa punkthuset i kvarter 2 till högst 6 våningar. En profilbyggnad i området anses förstärka det sakägaren betecknar som svagheten i området. Även punkthuset i kvarter 7 bör begränsas i höjd. Kommentar 20.1 Gällande motiven till förtätningen vid Ringvägen samt utformning av punkthuset i området se punkt 12.1 och 15.1 21 Kungsängens intresseförening för Montessori och Förskolan Pärlan inkom den 29 maj 2012 Emma Lantz – styrelsen 21.1 Förskolan Pärlan, som bedrivs av ett föräldrakooperativ, informerar att den lokal i vilken de idag bedriver sin verksamhet inte är helt anpassad för förskoleverksamhet. Men meddelar att man ser positivt på planförslaget och vill visa intresse för de nya förskolelokalerna vid nordvästra delen av Ringvägen # 1. Man meddelar också att man inte har någon möjlighet att vänta till 2017 utan att frågan för verksamheten måste lösas så snart som möjlighet för att kunna garantera. Förskolan undrar om det finns möjligheter att bedriva sin verksamhet på den nya förskolefastigheten och i så fall gärna i den verksamhetsform så som på Skyttens väg i Kungsängen. Kommentar 21.1 Det är inte beslutat vem eller vilka som kommer att driva förskolan på Ringvägen. 22 NCC Boende AB Varför är NCC med? inkom den 30 maj 2012 22.1 NCC Boende AB betonar kravet på bilparkering för de planerade bostäderna och ser positivt på möjligheterna till garage under stora delar av planområdet för att senare visa på vilket behov av parkeringsplatser som finns. Ett alternativ som kan övervägas är gemensam bilpool för flera fastigheter inom planområdet. NCC föreslår att ett mindre antal parkeringsplatser i lämpligt läge på Ringvägen får planbestämmelsen ”P” (parkering) för kvartersmark. Detta skulle enligt NCC möjliggöra för en bilpool som skulle kunna utvecklas till en ekonomiskt och miljömässigt attraktiv lösning. Kommentar 22.1 Kommunen kommer inte att skapa någon parkeringsfastighet i enlighet med NCC:s förslag, då en sådan åtgärd minskar antalet allmänna parkeringsplatser i planområdet, om en bilpool inrättas. I remissvaren har ett antal grannar nämnt att det finns stora parkeringsbehov i närområdet, och dessutom skapar den nya bebyggelsen vissa behov av exempelvis besöksparkering. Dessutom bidrar parkeringarna längs Ringvägen till att lösa parkeringsbehovet för centrala Kungsängen. Om en parkeringsfastighet skulle läggas till i detaljplanen skulle det innebära att gränserna mellan kvartersmark och allmän platsmark ändrades, och då ändringen inte är att betrakta som marginell skulle detaljplanen behöva ställas ut på nytt. Kommunen förespråkar istället en lösning där en bilpool inrättas i något av de nya garage som enligt planförslaget ska anläggas. Ett sådant garage kan vara tillgängligt både för de boende och för medlemmar i en bilpool. Om ett separat låssystem till hissar och trapphus inrättas, och ett medlemskap krävs för att få tillträde till bilpoolen, bör detta inte innebära några olägenheter för de boende. En ytterligare fördel med ett sådant förslag är att bilpoolen får utfart direkt mot Enköpingsvägen utan att generera någon trafik på Ringvägen. Detaljplanen tillåter att bilpooler anordnas i garagen i planområdet. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 17 (23) Det är också viktigt att poängtera att den parkeringsnorm som Bygg- och miljönämnden tilllämpar i bygglovsärenden inte påverkas av en eventuell bilpool i planområdet. Parkeringsbehovet kommer fortfarande att behöva lösas inom bostadskvarteren. Ett effektivare sätt att minska antalet bilplatser som behöver byggas för de nya lägenheterna är därför att argumentera för en sänkning av parkeringsnormen i kommande bygglovsärenden, exempelvis med hänvisning till det kollektivtrafiknära läget. Parkeringsnormen är inte en detaljplanefråga utan beslutas av Bygg- och miljönämnden. 23 Stockholms Näs Hembygdsförening inkom den 31 maj 2012 23.1 Sakägaren anser att förtätningen i planområdet är allt för omfattande och motsätter sig därför planförslaget. Man gör bedömningen att den föreslagna bebyggelsen som är orimligt tät i förhållande till den befintliga bebyggelsen och avskärmar den befintliga bebyggelsens kontakt med Mälaren. 23.2 Sakägaren gör bedömningen att landskapsbilden kommer att förändras sett från sjön. Den föreslagna bebyggelsen anses bilda ”en kompakt mur” som skiljer sig från den omgivande befintliga bebyggelsen. 23.3 Planförslaget anses medföra negativa konsekvenser för naturvärden så som det befintliga tallbeståndet samt att grönstrukturen bort mot centrala Kungsängen förminskas drastiskt till nackdel för människor och djur. Kommentar 23.1 Se kommentar 12.1 samt 12.3 23.2 Kommunen bedömer att landskapsbilden förblir positiv genom det planerade området och att även den punkthusformade profilbyggnaden bidrar till bostadsmiljön i centrum. Från Mälaren kommer Kungsängen kunna betraktas som en sammanhållen stadsmiljö med inslag av grönstruktur. 23.3 I planeringen av det nya bostadsområdet så kommer hänsyn till grönstruktur tas genom planering av ett intilliggande, organiserat grönområde i anslutning till planområdet liksom gröna inslag av grönstruktur inom det planerade bostadsområdet. 24 Kungsängen Villaägarförening inkom den 31 maj 2012 24.1 Sakägaren anser att det är en snedfördelning av bostadsformer i Kungsängen och att det i planförslaget inte tagits någon hänsyn till detta. Kungsängens Villaförening (KVF) emotsätter sig inte exploateringen av Ringvägen som princip, men anser att exploateringsgraden är för hög då det anses medför att ”Kungsängens särart utplånas”. Man önskar att exploateringen bestod av en mer blandad bebyggelse än vad som nu har föreslagits i det aktuella planförslaget. 24.2 Sakägaren ifrågasätter vilken parkeringsnorm samt vilket typ av infrastruktur som avses. Man betonar att med tanke på befintlig infrastruktur i form av vägar och ledningar anses nyexploatering av föreslagen omfattning inte kunna vara möjligt att genomföra med bibehållen god kvalitet med nuvarande och kommande bostäder, inom ramarna för gällande markanvisningsavtal. 24.3 Serviceutbudet i Kungsängen bedöms av sakägaren vara väldigt likriktat. Ett ökat antal invånare kan därmed inte enskilt bidra till ett ökat serviceutbud. Detta i och med att mängden mark/lokaler i området inte är särskilt gott. Av den anledningen anses det vara olämpligt att utbyggnaden av Kvarteren kring Ringvägen blir så pass omfattande Kommentar 24.1 Angående samhällsutvecklingen av, och bebyggelsetätheten i planområdet, och Kungsängen i stort, se kommentar 12.1 och 12.3 24.2 Angående parkeringsnorm, se kommentar 26.1 Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 18 (23) Planering av infrastruktur i form av vägar och ledning sker i så stor utsträckning som möjligt utifrån förutsättningar av de vägar och ledningar som finns redan idag med tanke på ekologisk och ekonomisk hållbarhet och effektivitet. 24.3 Ett syfte med utbyggnad och förtätning av centrala Kungsängen är att ge bättre förutsättningar för ökat serviceutbud. Det aktuella planprojektet är tänkt att bidra till detta genom att möjliggöra serviceverksamheter i bottenvåningarna mot torg och gator. 25 Friluftsfrämjandet, Kungsängen - Bro inkom den 31 maj 2012 25.1 Friluftsfrämjandet i Kungsängen-Bro betonar betydelsen för boende i centrala Kungsängen att ha god tillgång till närnaturområden för rekreation och upplevelser i form av parker och andra naturområden. Man anser det därför olyckligt att vad man anser vara en stor andel skogsområdet söder och väster om Ringvägen planeras för bostäder. Området som planeras för naturpark bedöms av sakägaren vara för smalt för att kunna upplevas som skog eller naturområde. Naturparken bör omfatta minst 1 hektar och vara minst 40 meter bred. 25.2 Huset i kvarter 8 bör minskas med halva sin längd och även husen för kvarter 7 och 9 bör minskas något. 25.3 Gårdsgatan som går till kvarter 7 skär av naturparken på det enda stället där den är lite bredare. Gårdsgatan bör därför enligt sakägaren avslutas vid kvarter 5 och 6. Entré till garage bör istället anordnas från Ringvägen. 25.4 Sakägaren ställer sig positiv till kravet att bevara mark och vegetation mellan bostadskvarter. Bestämmelsen n1 som medger att marken anordnande kan återställas bedöms dock som meningslös då man ser det som omöjligt att återställa den nuvarande skogsmiljön. Texten ”alternativt” återställas bör tas bort från bestämmelsen n1. 25.5 Sakägaren gör bedömningen att tillgången till en god närnatur försämras under planens genomförandetid. Därför är det önskvärt att upprustningen av naturparken genomförs innan byggprojekten påbörjas. Bygglov bör villkoras med att upprustningen av naturparken genomförs. Det är också önskvärt att kommunen genomför en förbättring av tillgången till Gröna Udden-stråket och förlängde tillgängligheten mot gamla IP innan byggprojektet påbörjas. 25.6 Förskolans placering bedöms ge goda möjligheter till upplevelser och äventyr i naturmiljö. Kommentar 25.1 I nära anslutning till planområdet planeras en naturpark om ca 0,8 hektar, vilket räknas som närnatur enligt kommunens grönplan. Enligt grönplanen kan även mindre träddungar och grönytor utgöra närnatur. Det är däremot riktigt att den nya naturparken troligen inte kommer att upplevas som ett skogsområde, eftersom det kommer att stå flerbostadshus bland träden. Däremot bedöms naturparken bli ett vackert rum med rekreationsvärden. 25.2 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. 25.3 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. 25.4 I byggskedet är det ofrånkomligt att mark och vegetation närmast nya byggnader kan behöva justeras i höjdled respektive tas bort. En starkare skyddsgrad, där byggherrarna inte får avverka några träd eller göra någon åverkan utan kommunens tillstånd, gäller i området betecknat PARK. På kvartersmark får träd avverkas, dock krävs marklov för att fälla träd med större stamdiameter än 0,2 meter, om träden befinner sig mer än 3,0 meter från fasad (bestämmelsen n2) 25.5 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 19 (23) 25.6 Frågan berör inte del 2 av detaljplanen och besvaras därför inte i detta utlåtande, se rubrik 1 Bakgrund till detaljplanearbetet. 26 Ing. G. Wanjura inkom den 17 juli 2012 Gunter Wanjura 26.1 Sakägaren anser att planområdet behöver fler parkeringsplatser samt att infarterna till lokalgatan och garaget bör förses med en separat fil. Kommentar 26.1 Planområdet har parkeringsnorm 0,5 parkeringsplatser per lägenhet. Det innebär att till de ca 275 lägenheter som planeras i området planeras 135 p-platser (0,5). Anledningen till bedömningen om lämplig parkeringsnorm är att kommunen beräknar att andelen små lägenheter med 1-3 rum, med småhushåll på 1-2 personer - utan tillgång till motorfordon - blir relativt stor. Området har mycket god tillgång till kollektiva färdmedel med tanke på läget i direkt anslutning till centrala Kungsängen. Tekniska avdelning har inte bedömt att infarterna till garage och gårdsgata är felaktiga eller bristfälliga. Trafikmängderna och hastigheterna på Enköpingsvägen bedöms inte kräva extra körfält för vänster- eller högersväng. Denna bedömning hör också samman med kommunens ambition att på sikt ändra Enköpingsvägen genom centrala Kungsängen till en stadsgata omgiven av lokaler och bostäder. En sådan stadsgata innebär en lugnare trafikrytm. Övriga remissinstanser 27 AB Vattenfall inkom den 8 maj 2012 27.1 Vattenfall Eldistribution meddelar att de inte har några anläggningar som berörs och har inget att erinra mot planförslaget. Kommentar – 28 E.ON Elnät Stockholm AB inkom den 25 maj 2012 28.1 E:ON hänvisar till tidigare yttrande och önskemål om ändrat läge av E-området för nätstationen. Önskemålet var en mer optimal placering för kommande exploatering, men E:On Elnät accepterar det område som tilldelats i plankartan och har inget mer att erinra. Kommentar – 29 Naturskyddsföreningen, Upplands Bro inkom den 26 maj 2012 29.1 Naturskyddsföreningen ger uttryck för att de bebyggelsenära grönområdena inte bör byggas bort av samma skäl som anges i yttrande över den kommunala Översiktsplanen från 2010. Exploateringen utmed Enköpingsvägen har enligt sakägaren helt raderat landskapsvärdena utmed sträckan. Det enda kvarvarande landskapsvärdet i planeringen är enligt sakägaren sjöutsikten. I och med detta anses det endast finnas två naturområden bevarade i centrala Kungsängen, vilket är till stor brist för människans välbefinnande och hälsa. Enligt naturskyddsföreningen bör naturområdet i anslutning till Ringvägen inte bebyggas. 29.2 Det planerade parkområdet i anslutning till det planerade bostadsområdet bedöms inte få de naturvärden som närrekreationsområde som avses i detaljplanen. De kvarvarande trädens möjlighet att tillgodose sitt vattenbehov äventyras i och med att ovanförliggande översilningsytor reduceras då möjligheten för dem att tillgodose sitt vattenbehov minskar. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 20 (23) 29.3 Naturområdet mellan Ringvägen och Enköpingsvägen anser naturskyddsföreningen att området bör sparas. Samtidigt erkänner naturskyddsföreningen att området är av intresse för exploatering och bör kunna undvaras med tanke på närhet till centrum, pendeltåg samt möjlighet till sjöutsikt. Även om naturvärdet är stort är rekreationsvärdet begränsat med tanke på bland annat trafikbuller och relativ otillgänglighet. Dock bör exploateringen ske med en bättre landskapsanpassning än vad som planerats idag. Kommentar 29.1 Att bebygga större delen av planområdet med bostäder har negativa effekter på det naturområde som tas i anspråk, men har också positiva effekter ur ett större hållbarhetsperspektiv, då den bebyggelse som tillkommer ligger kollektivtrafiknära och möjliggör ett vardagsliv utan bil för de framtida boende i planområdet. Den höga exploateringsgraden innebär också ett mindre markanspråk än om samma antal lägenheter skulle planeras i exempelvis radhus eller friliggande villor. Avvägningen mellan bevarande och exploatering är i grunden en politisk bedömning och exploateringen av området vid Ringvägen är politiskt förankrad i kommunens översiktsplan samt i beslut om samråd och utställning av detaljplanen. 29.2 Det är riktigt att trädens möjligheter att ta upp vatten och näringsämnen kommer att försämras, som en konsekvens av att den övre delen av slänten exploateras. Det garage som anläggs under den nya bebyggelsen kommer att hindra det grundvattenflöde som finns idag. Detta är en tydlig negativ miljökonsekvens av planförslaget, som måste vägas mot positiva konsekvenser av planförslaget. 29.3 Angående utformning och förtätning av området se kommentarerna 12.1 och 12.3 30 AB Storstockholms Lokaltrafik inkom den 28 maj 2012 30.1 SL noterar att den infartsparkering på ca 60 parkeringsplatser i planområdets sydöstra del som i nuläget används som parkeringsområde för främst pendlingsresenärer, i samrådshandlingen föreslås bebyggas. Med tanke på att parkeringsplatsen utnyttjas i hög grad av pendlingsresenärer så bör det övervägas att hitta ersättningsplats att användas som spontanparkering för pendlingsresenärer. Kommentar 30.1 Befintlig grusparkering med ca 60 parkeringsplatser är en temporär lösning. Under de närmast kommande åren kommer en sanerad f.d. verksamhetstomt vid korsningen Bygdegårdsvägen – Enköpingsvägen att kunna användas som temporär grusparkering på samma sätt som den aktuella ytan i planområdet. Tomten vid Bygdegårdsvägen – Enköpingsvägen kan därmed sägas utgöra en ersättningsyta för de parkeringsplatser som försvinner. Även parkeringen vid Bygdegårdsvägen – Enköpingsvägen är dock en temporär lösning, då detaljplanering pågår för att bebygga den aktuella tomten. Parkeringssituationen i Kungsängens centrum på längre sikt är en fråga som inte kan lösas inom ramen för denna detaljplan. 31 Stockholms Handelskammare inkom den 28 maj 2012 31.1 Handelskammaren tillstyrker den föreslagna planen och ser fram emot att byggnationen av det nya området kan fullföljas enligt plan. Kommentar – Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 21 (23) 32 Svenska Kraftnät inkom den 29 maj 2012 32.1 Svenska kraftnät hänvisar till yttandet i samband med samrådet, daterat 2011-06-28. Inga ytterligare synpunkter har tillkommit sedan dess. Kommentar 32.1 Under samrådet hade Svenska Kraftnät inget att erinra mot upprättat förslag. 33 Brandkåren Attunda inkom den 29 maj 2012 33.1 Brandkåren Attunda hänvisar dels till tidigare remissyttrande med diarier. 204-2011-01295, daterat 2011-09-12. 33.2 Brandkåren Attunda ställer sig även frågande till hur kommunen ska säkerställa de byggnadstekniska krav som tillkommer till följd av att utrymning, med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning ej kan tillgodoräknas för aktuell bebyggelse tas i beaktande i planprocessen. Kommentar 33.1 Utrymningskrav beaktas i samband med bygglovsprövning. Konventionellt system för brandvatten förutsätts anordnas. Krav avseende brandskydd, framkomlighet och brandvattenförsörjning ska uppfyllas vid bygglov. De riskreducerande åtgärder som Brandkonsulten AB anger står inskrivet i detaljplanebestämmelserna under BYGGNADSTEKNIK. 33.2 Eftersom brandskyddsreglerna återfinns i gällande normer och lagstiftning (exempelvis BBR) behövs ingen reglering av det byggnadstekniska brandskyddet i detaljplanen. Kommentar – 34 Swedavia – Stockholm Arlanda Airport inkom den 30 maj 2012 34.1 Swedavia har ingen erinran mot planförslaget. Kommentar – 35 Käppalaförbundet inkom den 31 maj 2012 35.1 Käppalaförbundet noterar att man planerar för att ta hand om dagvatten lokalt. Detta ser man, med utgångspunkt från de lokala, tekniska förutsättningarna som en nödvändighet för att minska inflödet av annat vatten än hushållsspillvatten. I övrigt har man inget att erinra. Kommentar 35.1 Inget dagvatten från området kommer att ledas till spillvattennätet. En mindre del av dagvattnet kommer att tas om hand inom planområdet, och resterande dagvatten kommer att ledas i dagvattenledningar till en dagvattendamm sydväst om planområdet. Resultat av utställningen Efter utställningen har västra delen av de planlagda bostäderna utmed Ringvägen undantagits ur planområdet. De förändringar som har gjorts enligt detta utlåtande har skett i del 2 av detaljplaneförslaget, det vill säga den del av planen som bedömts behöva ställas ut på nytt. Detta med anledning av att nya byggherrar har kommit in i projektet, varför denna del av planområdet undantagits från antagande. Följande revideringar har gjorts i planförslaget efter utställning • Planförslaget har uppdaterats med utgångspunkt från detaljplanens nya förutsättningar. Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 22 (23) • Planområdets gräns har förändrats i samband med att det ursprungliga detaljplaneprojektet delats i två etapper. Nya planförslag inom respektive kvarter har tagits fram i samband med att nya byggnadsentreprenörer trätt in i planprojektet. • Ett område utmed Ringvägen i planområdets norra del har gjorts om till kvartersmark med anledning av att fastighetsägaren Tornet har avtalsreglerad rätt till ett antal parkeringsplatser utmed Ringvägen. • Vissa områden inom planområdet som tidigare varit prickmark har ändrats till att regleras av egenskapsbestämmelser som reglerar en begränsning av tillåten exploatering inom området. • Uppdatering av trafikutredning, WSP, 2015-04-27 • Trafikbullerutredning, Åkerlöf Hallin Akustik, 2015-06-30 • Reviderad dagvattenutredning, Bjerking, 2015-09-09 • Miljökonsekvensbeskrivning oktober 2015 • Bestämmelsen om frontespis har formulerats om beskriver nu takkupor samt förhöjt väggliv. • Bestämmelsen om begränsat antal våningar har reviderats om och tydliggör att begränsning- en av antalet våningar även innefattar vindsvåning. I planbeskrivningen tydliggörs även att i antalet våningar inräknas även de våningar som är i suterrängläge. • Som följd av det ursprungliga planområdet delats upp i två etapper så finns bestämmelsen n2, för reglering av marklov inte längre kvar bland de tillämpade planbestämmelserna. Utöver de genomförda revideringarna har mindre redaktionella ändringar tillkommit. Förvaltningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts i planhandlingarna efter tidigare utställningsskede redovisar de förändringar i planförslaget som har gjorts. Huvudorsaken till den nya utställningen är att exploateringsprojektet involverar nya byggnadsentreprenörer vilket medfört nya markanvisningsavtal. Detta har i sin medfört ändringar i planförslaget jämfört med tidigare utställningsskede vilket krävt ett nytt utställningsskede som de nya byggnadsentreprenörerna varit delaktiga i. Yttranden som inte tillgodosetts: Trafikverket Region Stockholm (sakägare) Monica Jakobsson och Maurits Jansson (sakägare) Marina Veldre-Karline och Sven Karline (sakägare) Benny och Christine Älvenstrand (sakägare) HSB Brf Furuhällshöjden (sakägare) Bertil och Tommy Lindahl (sakägare) Margaretha Sjöberg (sakägare) Lars Wikström (sakägare) Bo Johansson (sakägare) Bo Larsson (sakägare) Brf Norrhöjden (sakägare) Brf. Utsiktshöjden (sakägare) Brf. Kungsängen (sakägare) Melissa Kinsey och Johan Sannerö (sakägare) Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede 23 (23) Ej sakägare: Anja Lund Hagberg m.fl. Göran Rencrantz Kungsängens intresseförening för Montessori – Förskolan Pärlan NCC Boende AB Stockholms-Näs Hembygdsförening Kungsängens Villaägarförening Friluftsfrämjandet Ing. G. Wanjura Övriga remissinstanser: E:ON Elnät Stockholm AB (har talerätt) Naturskyddsföreningen (har talerätt) AB Storstockholms Lokaltrafik (har talerätt) Brandkåren Attunda (har talerätt) Käppalaförbundet (har talerätt) Underlagsmaterial • Samrådsredogörelse, daterad 2012-03-21 • Utlåtande; Ringvägen, del 1, daterad 2014-08-15 • Kopior av inkomna yttranden under samrådsskedet • Kopior av inkomna yttranden under gransknings- /utställningsskedet Materialet går att beställa från Tillväxtkontorets Plan- och exploateringsavdelning i Upplands-Bro Kommun. Upprättad den 8 oktober 2015 av Plan-och exploateringsavdelningen Mathias Rantanen John Öster Katrin Karlsdottir Plan- och exploateringschef Planeringsarkitekt Projektledare exploateringsingenjör Detaljplan för Kungsängen Kyrkby 2:1 m.fl. Ringvägen, del 2, nr 0803 (2) Utlåtande i Utställningsskede Oktober 2015 Slutversion MKB för Ringvägen del 2 Utställningsversion av detaljplan Beställning: MKB Ringvägen 3 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2015-10-02 Uppdragsansvarig: Anna Seffel Medverkande: Felicia Sjösten, Åsa Eriksson Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6940 2 Innehåll Sammanfattning4 Inledning8 Föreslagen plan 11 Alternativ13 Lagskydd och plansituation 14 Naturrekreation16 Rekreationsvärden i nuläget 16 18 Konsekvenser för rekreationsvärden Konsekvenser av nollalternativet 18 Biologisk mångfald Biologiska i nuläget Konsekvenser för biologisk mångfald Konsekvenser av nollalternativet 19 19 20 21 Vattenmiljön22 Vattenmiljön i nuläget 22 Planerade dagvattenåtgärder 22 Konsekvenser för vattenmiljön 23 24 Konsekvenser av nollalternativet Landskapsbild25 Landskapsbild i nuläget 25 25 Konsekvenser av för landskapsbild Konsekvenser för nollalternativet 26 Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet i nuläget Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser av nollalternativet 27 27 28 32 Konsekvensernas relation till miljömålen33 Möjligheter till hållbar utveckling 34 Värderosen34 Förslag på åtgärder 38 Uppföljning40 Referenser42 3 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Sammanfattning Föreslagen plan Planområdet är beläget centralt i Kungsängen. Detaljplaneförslaget möjliggör en förtätning av de centrala delarna av Kungsängen med ca 275 bostäder i form av flerbostadshus på sex kvarter av varierande utförande, innefattande lokaler för kontor och handel, samt ny lokalisering av befintlig förskola. Nuläge Idag består området av naturmark i form av en blandskog av något slyig karaktär i sluttande terräng. Området bedöms vara av naturvärdesklass 3, främst tack vare förekomst av gamla tallar. Området används för bostadsnära rekreation. Området är idag relativt bullerutsatt av trafiken på Enköpingsvägen och järnvägen strax sydost om området. Ringvägen med dubbelriktad trafik och parkering ligger strax norr om naturområdet. I området finns även en grusad tillfällig parkeringsplats i anslutning till Enköpingsvägen som bland annat används i samband med pendling och besök till Kungsängen centrum. Samlad bedömning Planens förhållande till lagskydd Förslaget kan i viss mån innebära svårigheter att utveckla Riksintresse för kommunikation (järnvägen) med fler spår eftersom bostäder placeras ca 20 m från befintlig järnväg. Detaljplanen berör även Mälarens vattenskyddsområde, Ekologiskt särskilt känsliga (ESKO) Tibbleviken, miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Mälaren Görveln samt Riksintresse för Mälaren med öar och strandområden. Planen bedöms ta hänsyn till dessa lagskydd. Planens viktigaste konsekvenser Planens positiva konsekvenser/konsekvensmildrande åtgärder Planen medför utveckling av bostäder vilket det finns ett stort behov av i hela regionen. Planen stärker främst möjligheterna till händelser, möten och rörelser, möjligheterna att öppna butik och områdets walkability (d.v.s. tillgänglighet för fotgängare). Planen har även möjlighet att stärka områdets identitet. Planens lokalisering vid Kungsängen centrum och kollektivtrafik och medför god tillgång till service och minskar behovet av transportarbete. Till viss del avhjälps vissa risker kopplade till trafiksäkerhet i samband med exploatering, och kan ytterligare avhjälpas om detaljplanen leder till följdinvesteringar i vägnätet. Vissa förmildrande åtgärder har vidtagits för att minimera de negativa konsekvenserna av planen. Bland annat ställs krav på bullerreducerande åtgärder och att siktlinjer och utblickar från befintlig bebyggelse säkerställs. Planen innehåller också åtgärder för dagvattenhantering för minskad avrinning av förorenat vatten. Detaljplanen föreskriver åtgärder för riskreducering kring olyckor med farligt gods, bland annat att tilluftsventil inte tas från den sida som 4 vetter mot järnväg samt att utrymningsvägar inte endast finns mot denna sida. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Planens negativa konsekvenser Genomförandet av detaljplanen tar naturmark i anspråk vilket medför att brist på bostadsnära natur uppstår i en del av Kungsängens tätort. Planförslaget medför även stora negativa konsekvenser för naturvärdena knutna till gamla tallar. Planen får stora negativa konsekvenser på grund av buller. Troligen kommer riktvärden för buller att kunna hållas, med avstegsfall B. Även om avstegsfall kan uppnås kommer ljudnivån att uppfattas som störande. Planen kräver omfattande bullerrecuderande åtgärder. Samtidigt kommer den planerade bebyggelsen att medföra att tågbullret till bakomliggande bostäder blir något lägre än idag. Närheten till järnvägen och dess ledningar medför risk för överskridande av riktvärden för elektromagnetisk strålning när tåg passerar den planerade bebyggelsen. Planen kan medföra brist på parkeringsplatser. Förenlighet med Miljöbalkens och PBL:s hänsyns och hushållningsregler Enligt 2 och 3 kap. Miljöbalken ska åtgärder (i detta fall detaljplanen) inte medföra skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller säkerhet. Planen kan sägas vara förenligt med dessa bestämmelser då riskreducerande åtgärder för farligt gods föreskrivs i planen, risknivån bedöms som acceptabel. Befintlig bullernivå kan sägas utgöra en olägenhet för detaljplaneområdet. Planen innehåller skyddsåtgärder mot buller som medför att ljudnivån inomhus kommer att vara acceptebel. Bullernivån utomhus kommer troligen att kunna hålla rekommenderade riktvärden med avstegsfall, men kan trots detta upplevas som en olägenhet. När det gäller val av plats föreskriver 3 kap. 1§ MB och 2 kap. 2§ PBL att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och Rekreation -3, Stora negativa konsekvenser då ett område för närrekreation tas i anspråk och brist till bostadsnära grönområden uppstår Biologisk mångfald -3 Stora negativa konsekvenser då värdefulla bestånd exploateras Tabell 1. Planens främsta konsekvenser. Planen medför stora negativa konsekvenser för rekreation och biologisk mångfald på grund av ianspråktagande av naturmark, -3, Risk för stora negativa konsekvenser. De planerade bostadshusen kommer att utsättas för höga bullernivåer Hälsa och säkerhet +1 Ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet i vägnätet. Möjlighet till följdinventesringar i vägnätet. Kungsängens identitet har möjlighet att stärkas om bebyggelsen utformnas med hög arkitektonisk kvalite. Tabell 2. T.v. De främst konsekvenserna från hållbarhetsnedömning med värderosen. Nedan konsekvens för landskapsbild. Fler boende och verksamhetslokaler medför förbättrade möjligheter till rörelse, händelser och möten. Det är dock viktigt att verksamheter verkligen blir av samt att kvaliten på mötesplatser säkerställs. Brist på parkering kan uppstå Området har god tillgänglighet till kollektivtrafik och service Planen saknar ambition kring miljöeffektivitet och kretslopp Landskapsbild Övriga hållbarhetsparamterar -2, Risk för märkbara negativa konsekvenser då riktvärden för elektomagnetisk strålning kan överskridas då tågen passerar Landskapsbilden kommer att upplevas mer urbant. Särskilt 16 våningarshuset kommer att sätta prägel på landskapsbilden. Planen tar viss hänsyn till utblickar för befintliga boende. 5 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 behov”. Planen kan sägas vara väl lokaliserad vad gäller närhet till kollektivtrafik och service. Det finns även ett stort behov av bostäder inom regionen. Samtidigt finns ett behov av tillgång till naturområden för rekreation inom tätortens centrala delar. Planområdet utgör idag ett viktigt tillskott för närnatur, men används främst av närboende och upplevs i viss mån otillgängligt. Åtgärder för förbättrad hållbarhet Mötesplatser, rörelse, händelser och trygghet •• Arbeta med och förtydliga områdets (och profilhusets) arkitektur och utformning av gårdar och allmänna ytor för att skapa en identitetsskapande karaktär i området. De gestaltningsprinciper som finns bör förtydligas, alternativt att ett separat gestaltningsprogram tas fram som binds till detaljplanen. •• Gestaltningsprinciper för allmänna ytor kan bindas till planen genom senare exploateringsavtal eller andra liknande avtal. •• Inför tydliga bestämmelser att verksamhetslokaler ska utföras i bottenvåningarna för att uppnå en stadmässig karaktär i området som även stärker hållbarhetsaspekterna i centrum. •• Skapa en tydlig mötesplats i de östra delarna av planområdet som stärker förutsättningarna att binda samman området med centrum. Säkerställ kvalite och utformning av denna mötesplats. •• Planen bör förtydligas med bestämmelser kring mötesplatser för boende på kvartersgårdarna. Det bör även finnas lekplatser för små barn. Säkerställ kvalitén på dessa mötesplatser. •• Inför bestämmelser som förhindrar att höga socklar skapas samt att entreér ska vara vända mot gatan för att stärka den upplevda tryggheten. •• Förtydliga gränser mellan offentlig och privat. Detta är särskilt viktigt för att samtidigt skapa sammanhållning för de boende men även för att skapa trygghet för de som rör sig längst gatan. •• Anlägg tillgänglighetsanpassade gångvägar för de som inte klarar av att gå i trappor. Natur och vatten och kretslopp •• Som kompensation för de avverkade tallarna, rekommenderas att andra områden med äldre tallbestånd skyddas och tillåtas utvecklas till gamla bestånd. Det är också möjligt att lägga de äldsta träden som avverkas som död ved i det närliggande parkområdet, alternativt låta området gestaltas med dem, t.ex. som farthinder, lekutrustning, bänkar m.m. •• Enstaka träd inom planområdet med möjlighet att bevaras, dvs. de är placerade på prickmark bör ritas in på plankartan. Möjlighet att bevara de ekar som står längs cykelvägen i söder bör också ses över. Träd som bevaras bör förses med marklov genom bestämmelser på plankartan. •• Vegetationstak bör anläggas för att såväl rena och fördröja dagvatten i större utsträckning inom planen. •• Planen bör införa höga miljökrav på byggnader vad gäller material, energieffektivtet och kretslopp. Planbeskrivingen bör förydligas med ambition kring att husen ska byggas energieffektiva och i miljövänliga material. Bestämmelser kan även föras in på plankartan, förslagsvis under ”Byggnadsteknik”. Förslagsvis kan certifieringssystemet Miljöbyggnad användas (Miljöbyggnad minst nivå silver bör använ6 das). •• Planen bör införa bestämmelser så att det blir ”lätt att göra rätt” vad gäller kretslopp och avfallssortering. Det bör exempelvis finnas station för källsortering nära bostäderna. Hantering av matavfall bör också finnas. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Buller och trafik •• Bullerreducerande åtgärder enligt bullerutredningen (ÅF Ingemansson, 2015) måste lyftas in i och förtydligas i planen för att kunna hålla riktvärden för buller. Förutom bullerreducerande ågärder på byggnader och balkonger kommer enligt bullerutredningen ett bullerplank att krävas vid kvarter 3. Se ritning B04 till bullerutredningen. Om bullerplank krävs för att klara riktvärden ska denna ritan in på plankartan. •• Kommunen bör verka för att sänka hastigheten på Enköpingvägen ytterligare, i syfte att minska bullerpåverkan från vägen. •• Trafikutredningen pekar ut ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder för Enköpingsvägen, bl.a. vänstersvängsficka till gårdsgatan. •• Korsningen Ringvägen-Knektvägen behöver åtgärdas i samband med exploateringen enligt trafikutredningen för att tillgänglighets- och barnanpassa området utifrån trafiksäkerhetsynpunkt. Enköpingsvägen bör ges en maxhastighet om 50 km/h och utformas med vänstersvängsficka till gårdsgatan. •• Skärmar kan sättas upp framför ny bebyggelse närmst Enköpingsvägen för att minimera risken för elektromagnetisk strålning från järnvägen. Innan omfattande årgärder för strålning sätts in bör strålningsnivån mätas och en riskbedömning utföras. Detta bör skrivas in i planbeskrivningen. •• Stärk möjligheterna till parkering genom att arbeta för mobilitetsåtgärder som bilpool, samutnyttjande av parkeringsplatser samt cykelpooler- och cykelparkering. Parkeringstal för cykel bör skrivas in i planbeskrivningen. Planbeskrivningen bör även förtydligas med att det finns en ambition att sluta avtal med aktör för bil- och cykelpooler. En möjlig åtgärd för att få öka samutnyttjande av parkeringsplatser är att låta besöksparkering utgöra en större andel än boendeparkeringar (boende kan få reducerat pris vid besöksparkering). Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att ingen exploatering genomförs inom det aktuella planområdet, men med största sannolikhet genomförs detaljplanen för Ringvägen del 1. I nollalternativet skapas inte fler bostäder eller möjlighet till verksamhetslokaler som kan bidra till att stärka den lokala ekonomin och centrum som helhet. I jämförelse med planförslaget medför nollalternativet sämre möjligheter till händelser, möten och rörelse i centrum och i planområdets närhet. I nollalternativet finns inte samma möjlighet att stärka Kungsängen identitet genom en mer stadsmässig bebyggelse. Nollalternativet innebär att områdets värde som rekreationsområde för närboende består. Området är något igenväxt och otillgängligt vilket troligen kommer att bestå i nollalternativet. Ett möjligt scenario är dock att området slyröjs och öppnas upp något, vilket skulle göra området mer tillgängligt och stärka dess rekreativa värden. Även områdets naturvärden och spridningssamband bevaras och har möjlighet att utvecklas med tiden. 7 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Inledning Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB. Rapporten utgör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Här beskrivs de konsekvenser som kan uppstå vid genomförande av föreslagen detaljplan för Ringvägen 2. Miljöbedömningsprocessen Under hela planearbetet har en kontinuerlig dialog förts mellan kommun, konsulter och exploatörer. Flertalet utredningar har även tagits fram för att kunna styra planen i mer hållbar riktning: •• Trafikutredning, WSP 2010 samt 2015 •• Trafikbullerkartläggning samt Trafikbullerutredning, ÅF-Infrastructure/Ingemansson, 2010 •• Trafikbullerutredning, Åkerlöf Hallin Akustik, 2012 samt 2015 •• Översiktlig riskanalys, Brandkonsulten AB, 2009 •• Behovsbedömning av MKB, Ekologigruppen AB, 2010 •• Naturvärdesbedömning av naturområde vid Ringvägen, Ekologigruppen AB, 2010•• PM Bergförhållanden, NCC Teknik, 2010 •• Kapacitetskontroll för exploatering Ringvägen, WSP, Samhällsbyggnad, 2009 rev 2010 •• Hållbarhetsbedömning av planförslag, Ekologigruppen, 2010 •• Fördjupad dagvattenutredning, Bjerking, 2010 samt 2015 •• PM Geoteknik, Bjerking, 2011-01-25 Programskede Arbetet med detaljplan för Ringvägen påbörjades under december 2009. I detta skede hade ett översiktligt detaljplaneprogram tagits fram. Programområdet omfattade hela det skogsområde som idag delats upp i Ringvägen 1 och Ringvägen 2. Arbetet inleddes med en behovsbedömning samt avgränsning av MKB. I detta skede utfördes en naturinventering samt inmätning av områdets träd för att kunna anpassa programmet till de mest värdefulla naturområdena. En första hållbarhetsbedömning med verktyget värderosen utfördes även, för att hitta förslagets styrkor och svagheter. Detaljplan - Samrådsskede En detaljplan togs sedan fram för området. Detaljplanen var på samråd under 2013. Kommunen har bemött de inkomna synpunkter som inneburit särskilda överväganden med avseende på planens utformning och innehåll. Efter samråd har bullerutredningen kompletterats med ytterligare studier av bostäder i kvarteren närmast Enköpingsvägen och järnvägen. Planlösningar och balkongutformning har bearbetats. Vid utformande av planförslaget har hänsyn tagits till utblickar mot Mälaren som de boende både i befintliga punkthus och inom det föreslagna området får från sina balkonger och gårdar. Detaljplan - Utställningsskede Efter utställning av den ursprungliga planen för Ringvägen år 2012 kom planen att delas upp i två planärenden. Detaljplanen för Ringvägen del 1 har antagits (men överklagats, ärendet är nu hos Mark- och miljödomstolen). Då flertalet ändringar skett inom detaljplanen för 8 Ringvägen del 2, bedömdes det nödvändigt att göra om utställningsskedet för denna del. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till att behandla aktuellt detaljplaneområdet. För landskapliga sammanhang och naturrekreation beskrivs även konsekvenser med hänsyn till det omgivande landskapet. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas i den behovsbedömning som tidigare är genomförd för området. De miljöaspekter som behandlas är: •• Naturrekreation •• Biologisk mångfald och geologi •• Vattenmiljö •• Landskapsbild •• Hälsa och säkerhet •• Lagskyddade områden Alternativ Rapporten beskriver miljökonsekvenser dels för föreslagen detaljplan, dels för ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet beskriver vilken utveckling som är trolig inom planområdet om detaljplanen inte blir av. Metodik För bedömning av konsekvenser har flera underlagsrapporter tagits fram specifikt för MKB-arbetet (se lista på underlag under Miljöbedömningsprocessen ovan). Dessa rapporter ligger till grund för bedömningarna i denna rapport. Konsekvensskala Konsekvenser har bedömts från noll till fyra för såväl positiva som negativa konsekvenser (Tabell 4). Skalan av konsekvenser relaterar till det värde som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer (MKN), nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. Bedömning av risker För bedömning av risker analyseras sannolikheten för att en händelse kan ske i en tregradig skala; stor risk, måttlig risk och liten risk. Risken multipliceras sedan med konsekvensen av att händelsen inträffar. Av detta fås en risknivå: Sannolikhet X Konsekvens = Risknivå Risknivåerna delas in i tre olika grupper: acceptabel risknivå, risk som bör åtgärdas och risk som måste åtgärdas. Sannorlikhet Konsekvens Risknivå 1 = Liten risk 4= Mycket stora 8-12 = Risk måste åtgärdas 2 = Måttlig risk 3= Stora 5-7 = Risk bör åtgärdas 3 = Stor risk 2= Märkbara 1-4 = Acceptabel risknivå Tabell 3. Metodik för bedömning av risker 1= Små 9 Osäkerheter i bedömningarna MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Konsulten anser att underlaget till bedömningarna varit god då särskilda underlagsrapporter tagits fram specifikt inför detaljplaneförslaget. Osäkerheten i bedömningarna ses som låg. Inom miljöbedömningsarbetet har det gjorts en översiktlig naturinventering. De metoder som har använts bedöms kunna identifiera områden med förutsättningar för skyddsvärda arter. Möjligheterna att bedöma påverkan på ekologiska spridningssamband för djur och växter som berör området är begränsade. För en sådan bedömning krävs en detaljerad kännedom om förekomster av olika biotoper i den närliggande delen av regionen, vilket inte föreligger i det här fallet. Tabell 4. Metodik för bedömning av konsekvenser Konsekvenser Naturvärden, kultur, rekreation Hälsa och säkerhet + 4 Mycket stora positiva konsekvenser Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande överskridna MKN (miljökvalitetsnormer), rikt- och gränsvärden. + 3 Stora positiva konsekvenser Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande positiv påverkan på värden av kommunalt intresse. Bidrar till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. + 2 Märkbara positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Förbättrar delvis nationella MKN, rikt- eller gränsvärden. Liten positiv påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt förbättra aspekter av dessa. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Liten negativ påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa. - 2 Märkbara negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Uppfyller MKN, men inte i alla dess aspekter. Uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller gränsvärden, men inte i alla dess delar eller avseenden. - 3 Stora negativa konsekvenser Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. - 4 Mycket stora negativa konsekvenser Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. +1 Små positiva konsekvenser +/- 0 Inga eller obetydliga konsekvenser - 1 Små negativa konsekvenser 10 Föreslagen plan MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Planområdet är beläget centralt i Kungsängen. Syftet med detaljplanen är att, med förtätning av Kungsängens centrala, stationsnära delar, förbättra Kungsängens sociala och ekonomiska hållbarhet. Beskrivning av föreslagen plan Detaljplaneförslaget möjliggör en förtätning av de centrala delarna av Kungsängen med 275 bostäder i form av flerbostadshus på sex kvarter av varierande utförande, innefattande lokaler för kontor och handel i bottenvåningarna, samt ny lokalisering av befintlig förskola. Förskolan planeras flyttas till annan fastighet inom det ursprungliga planområdet (numera inom Ringvägen, del 1) Samtliga kvarter underbyggs med mindre parkeringsgarage med undantag för kvarter 4. Bebyggelsen uppförs i varierande höjder i den fallande terrängen mot Enköpingsvägen. Byggnaderna uppförs i huvudsak i 4-6 våningshus samt med två högre byggnader i form av ett punkthus om 16 våningar i korningen Ringvägen/Centrumvägen samt en om 8 våningar i korsningen Enköpingsvägen/Centrumvägen. I förslaget ingår en omgestaltning av Ringvägen som utformas som med ett parkeringstorg närmast planområdet. Ringvägen binds samman med Centrumvägen. En ny infart från Enköpingsvägen skapas. Figur 1. Utsnitt av föreslagen detaljplan. 11 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Planens påverkan och effekter Landskapsbilden förändras Den föreslagna planen kommer att innebära en förändrad landskapsbild. Detta gäller både tätortslandskapet inom Kungsängen med en tätare bebyggelse, och även på längre avstånd, framförallt från Mälaren. Ny bebyggelse på naturmark Planförslaget innebär uppförande av byggnader på naturmark, vilket innebär att natur med olika typer av habitat kommer att omvandlas till bebyggd mark och vägar. Detta påverkar den biologiska mångfalden inom de olika habitaten samt tillgång till rekreationsområden. Nya vägar Planförslaget innebär nya vägförbindelser då Ringvägen och Centrumvägen binds samman samt nya infarter till gårdsgata inom detaljplanen skapas från Enköpingsvägen samt från Centrumvägen. Detta kan påverka trafikmönster. Markdränering samt ökad ytavrinning Planförslaget kommer att medföra olika typer av markarbeten såsom grundläggning, dränering, ledningsdragning m.m. Yt- och markvattenförhållandena kan då påverkas. Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka och ytavrinningen ökar. Dagvatten kan komma att förorenas av trafikföroreningar och andra föroreningar från hårdgjorda ytor. Ökad biltrafik, ändrad kollektivtrafik Planförslaget innebär ökad biltrafik vilket ger effekter på trafiksäkerhet, luftföroreningar och buller. Fler boende i området påverkar förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken. Ny bebyggelsestruktur Planförslaget ger effekter på Kungsängens bebyggelsestruktur och kommer att medföra en tätare kvartersstruktur med en högre koncentration av människor. Detta i sin tur påverkar förutsättningarna för sociala och ekonomiska kvaliteter, såsom trygghet och etablering av service, handel samt fritids- och kulturaktiviteter. Planförslaget avser att möjliggöra för verksamheter och service i grundnivå i den nya bebyggelsen. Fler boende Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, samt förändringar i besökstryck på naturområden, offentliga platser och kulturaktiviteter. Möjligheter till att utveckla nya aktiviteter och verksamheter kommer att påverkas. 12 Alternativ MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Detaljplanen jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet beskriver en trolig utveckling av området om detaljplanen inte genomförs. Normalt ska detaljplaner även jämföras med ett alternativt förslag, lämpligen med annan lokalisering för att motivera att den aktuella detaljplanen är lokaliserad till mest lämpade plats. Detaljplanens lokaliseringen har tidigare prövats i kommunens översiktsplan 2010. Med syftet att förtäta Kungsängens centrala och stationsnära delar, är alternativa placeringar av detaljplanen inte aktuella. Nollalternativet Nollalternativet innebär att detaljplanen för Ringvägen 2 inte genomförs. Det innebär att grönområdet inom det aktuella planområdet lämnas i befintligt tillstånd. Detaljplanen för den angränsande detaljplanen, Ringvägen 1, kommer med största sannolikhet att genomföras i nollalternativet eftersom denna detaljplan antagits av kommunstyrelsen. En viss osäkerhet kring genomförandet av detaljplan för Ringsvägen 1 finns dock eftersom detaljplanen överklagats till Mark- och miljödomstolen. Genomförandet av den angränsande detaljplanen Ringvägen 1 medför att stora delar av grönområdet inom denna detaljplan tas i anspråk till fördel för främst bostäder i flerbostadshus. Möjlighet för handel och kontor kommer att finnas i husens bottenvåningar. Genomförandet av detaljplan för Ringvägen 1 medför även att den förskola som idag ligger inom planområdet för Ringvägen 2, flyttas till norra delen av detaljplaneområdet för Ringvägen 1. En stor del av naturmarken inom planområdet för Ringvägen 1 kommer att bestå av parkmiljö med genomgående gångstråk. Viss del av naturmarken bevaras med naturlig karaktär. Konsekvenserna för nollalternativet analyseras i relation till detaljplanens konsekvenser i slutet av respektive temakapitel. Tidsperspektivet för nollalternativet är normalt planens genomförandetid, dvs. 10 år. För vissa parametrar är det dock relevant att ha ett längre tidsperspektiv, exempelvis för biologisk mångfald. Där anges ett längre tidsperspektiv i texten. Figur 2. Detaljplan för Ringvägen del 1 ligger i direkt anslutning till planområdet och kommer med största sannolikhet att genomföras i nollalternativet. 13 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Lagskydd och plansituation Planområdet är beläget centralt inom Kungsängens tätort. Avståndet till stora torget är ca 250 meter, medan avståndet till stationens ingång är kring 350 meter. Plansituation I kommunens översiktsplan 2010 föreslås en förtätning av Kungsängen Centrum. Området vid Ringvägen, med närhet till centrum och pendeltågsstation, är utpekat som utvecklingsområde och föreslås för tätare bebyggelse med flerbostadshus. Grönområden, både som närmiljö och som större naturområden, ska säkerställas och tillgängligheten till dessa ska ökas. I regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är Kungsängens centrala delar markerat som ”Regional stadsbygd med utvecklingsmöjligheter”. Närheten till god kollektivtrafik, främst med pendeltåg, gör läget intressant för bebyggelseutveckling i ett regionalt perspektiv. Planområdet omfattas idag av ett flertal detaljplaner. Den direkt anslutande detaljplanen för Ringvägen 1 innehåller ca 130 bostäder, förskola, grönområde i form av en ny park samt ny anslutningsväg. Lagskydd Riksintresse för järnvägen Planområdet ligger i anslutning till riksintresse för järnvägen, enligt 3 kap § 8 i miljöbalken (MB). Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Planens relation till lagskyddet analyseras under Hälsa och säkerhet. Riksintresset Mälaren med öar och strandområden Mälarstranden ingår i riksintresset Mälaren med öar och strandområden, enligt MB kap 4 § 2. Riksintresset avser att skydda de samlade värdena inom det stora landskapsområde som riksintresset omfattar, med tyngdpunkt på friluftsliv och turism. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Planens relation till lagskyddet analyseras under Landskapsbild. Ekologiskt särskilt känsligt område Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Tibbleviken med stränder är i kommunens ÖP 2010 utpekad som ekologiskt särskilt känsligt vattenområde, enligt miljöbalkens kap 3. Här omfattas både själva stranden med de strandnära bottnarna, och den strandnära vattenmiljön. Planens relation till lagskyddet analyseras under Vattenmiljö. 14 Vattenskyddsområde Planområdet ligger inom sekundär zon för Östra Mälarens vattenskyddsområde, enligt MB kap 7. Enligt föreskrifterna för vattenskyddet, får inte dagvatten släppas ut orenat. Planens relation till lagskyddet analyseras under Vattenmiljö. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten har ställt upp miljökvalitetsnormer, MKN, för ytoch grundvatten för landets så kallade vattenförekomster, enligt 5 kap. miljöbalken och 4 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I anslutning till detaljplanen finns Tibbleviken , vilken ingår i vattenförekomsten Mälaren - Görväln i Mälaren. Planens relation till lagskyddet analyseras under Vattenmiljö. Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms i Luftkvalitetsförordningen, SFS 2010:477. I förordningen finns miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Vid planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta MKN enligt 5 kap. 3 § miljöbalken. Planens relation till lagskyddet analyseras under Hälsa och säkerhet. 15 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Naturrekreation Rekreationsvärden i nuläget Planområdet ligger i sluttningarna ner ifrån Ringvägen. Idag finns här ett område med närnatur med en spontan karaktär och utan planerad utformning. Området fungerar som närströvområde för boende i närheten och utgör en viktig funktion för tillgången till grönområden inom Kungsängen centrum. Planområdet ligger på cykel- och gångavstånd från stora delar av Kungsängens tätort, men bedöms trots detta inte vara särskilt välanvänt. Detta beror främst på bristande tillgänglighet då området är bitvis brant och slyigt. Rekreativa strukturer och nåbarhet Rekreativa strukturer Med rekreativa strukturer menas fysiska strukturer inom ett område som påverkar hur man rör sig inom, och hur man hittar i, området. Dessa strukturer kan vara vägar, stigar, utsiktsplatser, målpunkter, barriärer och landmärken. Strukturerna kan vara lokalt, kommunalt, regionalt eller nationellt intressanta. Planområdet nås idag från Enköpingsvägen och Ringvägen. Enköpingsvägen är en större trafikerad väg för genomfartstrafik med separat gång- och cykelbana. Ringvägen, som är en återvändsgata, är mindre trafikerad och fungerar även som en parkeringsyta. Nåbarheten är generellt dålig då det är svårt att hitta in i planområdet. Varken från Enköpingsvägen eller från Övre Korsängsvägen finns några tydliga entréer eller stigar, utan endast slyig terräng. Från Ringvägen är det möjligt att ta sig in i området på ett flertal ställen, men inte heller här finns någon tydlig entré. Ett lägre räcke sträcker sig utmed större delen av Ringvägen och försvårar tillträdet till området. Inom området finns några mindre stigar som främst används vid promenader, hundrastning och lek. I dagsläget finns det mycket sly i stora delar av området och det kan vara svårt att ta sig fram. I vissa delar av området är terrängen väldigt brant, vilket medför att tillgängligheten är begränsad för personer med begränsad rörelseförmåga. Idag finns inga tydliga målpunkter eller landmärken inom området. En bergknalle med bergbrant antas ibland användas som samlingsplats. Upplevelsevärden och funktioner Upplevelsevärden Med upplevelsevärden avses typiska naturupplevelser enligt definitioner som utarbetats av bl.a. Stockholms regionplane- och trafikkontor under arbetet med upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar. Det kan vara t.ex. skogskänsla, orördhet, eller vackra utblickar (RTK 2004). Med funktioner menas hur en plats används. Finns det t.ex. möjlighet att plocka bär och svamp, sitta i solen, bada, spela boll. Planområdet utgörs av ett mindre skogsområde med en blandning av barr- och lövträd som används som bostadsnära rekreationsområde. Skogen i planområdet är relativt tät med en hel del större träd vilket ger en upplevelse av skogskänsla. På två ställen inom området öppnar sig skogen och, på grund av den kuperade terrängen, erbjuds utblickar över det omgivande landskapet. Inom området finns en mindre variationsrikedom och en hel del intressanta arter, och skulle kunna användas av närboende barn för naturpedagogik. Hela området är påverkat av buller från Enköpingsvägen, vilket förtar känslan av lugn och ro. Tillgång till grönområden I kommunens grönplan redovisas tillgången till grönområden inom Kungsängens tätort. Här beskrivs även ett riktvärde för grönområden i tätortsområdena som ”en närpark är en mindre park, dock minst 1 ha, som ska finnas inom 300 meter, eller ca 5 minuters promenad från bostaden”. Målsättningen stämmer överens med Boverkets rekommendationer. Dessutom skall den kunna nås på ett trafiksäkert sätt inom bostadsområdet. Det aktuella planområdet, tillsammans med naturom16 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Figur 3. Bilden visar tillgängligheten till grönområden > 1 ha i Kungsängens tätort vid befintlig situation. Figur 4. Bilden visar tillgängligheten till grönområden > 1 ha i Kungsängens tätort vid den föreslagna bebyggelsen. 17 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion Rekreation utifrån ekosystem2 oktober 2015 tjänster Flera upplevelsevärden är direkt kopplade till ekosystemtjänster; • Till de kulturella ekosystemtjänsterna räknas bland annat vackra utblickar och möjlighet till skogskänsla, ro och lek. • Områden med upplevelsevärden har ofta höga estetiska värden samt bidrar till god hälsa genom möjlighet till fysisk aktivitet och mental återhämtning; • Variationsrikedom och områden för naturpedagogik samt kulturhistoria möjliggör ekosystemtjänsterna undervisning och kunskap; • Många får intellektuell och andlig inspiration i orörda och trolska miljöer eller i områden med utblickar och öppna landskap. rådet inom detaljplaneområdet för Ringvägen del 1, utgör en viktig funktion för tillgången till grönområden inom Kungsängen centrum (Figur 3). Konsekvenser för rekreationsvärden Genomförandet av detaljplanen innebär att brist på bostadsnära natur uppstår i Kungsängens tätort. -3, Stora negativa konsekvenser då ett område för närrekreation tas i anspråk och brist till bostadsnära grönområden uppstår Planen tar ett rekreationsområde i anspråk. Framför allt är det närboende i området som använder området idag, vilket håller nere konsekvenserna något. Då planområdet utgör en viktig funktion för tillgången till bostadsnära natur uppstår dock en brist för bostadsnära natur inom delar av centrum vid exploatering (Figur 4). Bostadsnära natur har en viktig funktion för spontanvistelse, närhet till upplevelser samt bidrar till ett närområdes identitet och attraktivitet. I nuläget är grönområdet av slyigt, mindre tillgänglig karaktär men har en tydlig användning. Inom detaljplanen för Ringvägen del 1 anläggs en park och viss naturmark bevaras, det kommer därför att finnas tillgång till ett mindre park/naturområde. Konsekvenser i relation till lagskydd Riksintresset Mälaren med öar och strandområden Inom riksintresset ska främst det rörliga friluftslivet beaktas. Planområdet bedöms inte utgöra en betydande roll för friluftsliv. Planen kan däremot påverka riksintresset genom förändras landskapsbild sett från Mälaren. Se vidare under Landskapsbild. Förslag till åtgärder •• Varje gård bör ha en gemensam mötesplats för de boende med lekplats för små barn. Konsekvenser av nollalternativet Ett nollalternativ innebär att ingen exploatering genomförs inom det aktuella planområdet. Det innebär att områdets värde som rekreationsområde för närboende består. Området är något igenväxt och otillgängligt vilket troligen kommer att bestå i nollalternativet. Ett möjligt scenario är dock att området slyröjs och öppnas upp något, vilket skulle göra området mer tillgängligt och stärka dess rekreativa värden. Den intilliggande detaljplanen för Ringvägen 1, kommer med största sannolikhet att genomföras i nollalternativet. Det innebär att stora delar av denna naturmark tas i anspråk, men även att en mer tillgänglig park anläggs på platsen. Den anlagda parkmiljön och kvarvarande naturmark inom Ringvägen del 1, tillsammans med naturmarken inom det aktuella planområdet för Ringvägen del 2 uppnår tillsammans en storlek om ca 1,5 ha. I nollalternativet uppkommer därmed ingen brist på tillgången till närnatur. 18 Biologisk mångfald MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Biologiska i nuläget Planområdet utgörs av en tallbevuxen höjd. Tallskogen är olikåldrig och har inslag av grova gamla tallar. De flesta gamla tallarna står i de brantare partierna. På flera gamla tallar växer den rödlistade svampen tallticka som är klassad som nära hotad (NT). Ek förekommer spritt i området, dock av klenare dimensioner även om ett flertal av dessa är senvuxna och är betydligt äldre än vad de först ger sken av att vara. Några av ekarna är hålträd. Naturvärdena är framför allt knutna till den olikåldriga tallskogen och de gamla tallarna, men till viss del även de senvuxna ekarna. Värdefulla naturområden Planområdet utgörs av tallskog som är beläget i en syd- och västsluttning. Området är kuperat, bitvis med ganska branta partier. Mindre områden med hällmark förekommer sparsamt. Fältskiktet är i den södra delen huvudsakligen av grästyp. Skogen är olikåldrig. Lövsly förekommer bitvis rikligt med en hel del ek. Senvuxna ekar förekommer sparsamt i området varav någon med hackspettshål. Figur 5. Brandljud på gammal tall De högre belägna delarna utmed Ringvägen utgörs av ett något yngre tallbestånd. Här finns dock även inslag av äldre tallar som bedöms vara åtminstone 110 år gamla. I de nedre delarna av sluttningarna är trädbeståndet betydligt äldre, och ett flertal träd bedöms vara minst 150 år gamla. Död ved förekommer framför allt som torrträd men även några lågor finns. Tre signalarter blåsippa, grynig blåslav och tallticka finns inom området. Brandljud (brandskada) syntes på vissa tallar. Senvuxen ek samt enstaka hålträd av ek växer inom området. Området som helhet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3. De högsta naturvärdena är lokaliserade till hällmarkspartierna och de nedre delarna av sluttningarna. Skyddsvärda arter Tallticka, som är en vedlevande svamp som lever på levande gamla tallar är funnen på flera ställen i området. Arten är upptagen på rödlistan och är klassad som nära hotad (NT). Arten är knuten till gammal tall och indikerar i allmänhet höga naturvärden. Samtliga fågelarter omfattas av artskyddsförordningen, liksom den fridlysta arten blåsippa. Ekologiska samband Planområdet ligger i anslutning till Mälaren där det generellt sett finns starka ekologiska spridningssamband för tallskogar med höga naturvärden. Det finns sannolikt relativt goda spridningsförhållanden för arter knutna till gamla tallar i områdena kring Kungsängen. På Stäksön, mittemot Kungsängen ligger ett naturreservat med inslag av mycket gamla tallar som utgör en värdekärna för tallmiljöer i området. Likaså är många bestånd med värdefulla tallar kända längs Mälarstränderna, från Sigtuna och Upplands-Väsby och vidare till Stockholmsregionens gröna kilar. Detta nätverk bedöms kunna vara av stor regional betydelse. Figur 6. Den rödlistade arten tallticka växer inom området 19 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Konsekvenser för biologisk mångfald Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra stora negativa konsekvenser för naturvärdena knutna till gamla tallar, eftersom hela naturområdet kommer tas i anspråk. Den negativa påverkan på områdets funktion som spridningslänk för tallmiljöer i Mälarområdet bedöms bli små. Konsekvenser för värdefulla naturområden -3 Stora negativa konsekvenser då värdefulla bestånd exploateras. Tallarna som mättes in har en diameter i brösthöjd på mellan 35 och 60 cm. Bland de som försvinner ingår några senvuxna gamla tallar. Avverkningen av de yngre träden innebär att beståndet som helhet förlorar i värde eftersom dess möjlighet att utvecklas på lång sikt minskar. Även en del äldre lövträd tas i anspråk. Dessa utgörs främst av björk, men även några ekar. Äldre träd som kan bevaras inom planområdet bör förses med marklov som förhindrar att träd fälls utan tillstånd. Figur 7. Inmätta träd inom planområdet samt planområdet för Ringvägen del 2. Större delen av de äldsta träden växer inom den del av Ringvägen del 2 som ska bevaras. Det finns dock flera äldre träd inom det aktuella planområdet. Konsekvenser för ekologiska samband -1 Små negativa konsekvenser då endast mindre delar av värdefulla spridningssamband exploateras Planens genomförande bedöms medföra små negativa konsekvenser för regionalt värdefulla spridningssamband, främst för arter associerade 20 med gammal tall. Områdets äldsta tallar kommer att bevaras inom detaljplan för Ringvägen 1. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Förslag till åtgärder •• Som kompensation för de avverkade tallarna, rekommenderas att andra områden, utanför planområdet och med äldre tallbestånd, skyddas och tillåtas utvecklas till gamla bestånd med hög andel död ved. Det är också möjligt att lägga de äldsta träden som avverkas inom detaljplaneområdet som död ved i det närliggande parkområdet inom detaljplan för Ringvägen del 1, alternativt låta området gestaltas med dem, t.ex. som farthinder, lekutrustning, bänkar m.m. •• Enstaka träd inom planområdet med möjlighet att bevaras, dvs. de är placerade på prickmark bör ritas in på plankartan. Möjlighet att bevara de ekar som står längs cykelvägen i söder bör också ses över. Träd som bevaras bör förses med marklov genom bestämmelser på plankartan. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen exploatering utförs inom planområdet. Det innebär att planområdets naturvärden och spridningssamband kommer att bevaras och även har möjlighet att utvecklas med tiden. Då detaljplan för angränsande Ringvägen del 1 med största sannolikhet kommer att genomföras kommer stora delar av naturvärdena inom denna detaljplan tas i anspråk. En del av naturmarken inom planområdet för Ringvägen del 1 bevaras dock som park/naturmark. Det innebär att dagens naturvärden och spridningssamband får något negativa konsekvenser även i nollalternativet, om än inte i samma omfattning som i det aktuella planförslaget. Om detaljplan för Ringvägen del 1 inte genomförst bevaras, och med tiden stärks, hela naturområdets naturvärden och spridningssamband. 21 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Vattenmiljön Bedömningarna baseras på dagvattenutredning utfört av Bjerking AB (2015). Vattenmiljön i nuläget Området består till stor del av oexploaterad kuperad skogsmark. Området bedöms dock ha mycket begränsad infiltrationsmöjlighet då stor del av marken består av berg. Dagvatten från Ringvägen avleds idag via dagvattenledningar i Centrumvägen och i Knektvägen. Planområdet är beläget ca 300 meter från Tibbleviken i Mälaren. Viken ingår i vattenförekomsten Mälaren - Görväln. Vattenförekomsten har idag God ekologisk status samt God kemisk status (exkl. kvicksilver). Vattenförekomsten är dock under förändring och enligt status för den preliminära vattenförekomsten (arbetsmaterial) uppnår inte vattenförekomsten God kemisk status (exkl. kvicksilver) på grund av förekomst av miljögifter. Enligt MKN ska den ekologiska statusen inte försämras och God kemiska status uppnås till 2027. Denna del av Mälaren är även klassad som skyddsområde för dricksvattentäkt och ingår i sekundära zonen för Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Tibbleviken som ligger sydväst om planområdet bedöms som ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) enligt kommunens översiktsplan 2010. Enligt denna ligger även planområdet inom det tillrinningsområde för Tibbleviken där föroreningsbelastningen bör minska. Planerade dagvattenåtgärder Följande åtgärder är beskrivna i plankarta eller planbeskrivningen. •• Lokalt omhändertagande av dagvatten ska i första hand tillämpas inom planområdet, både för allmän mark och kvartersmark. Grönytorna inom kvartersmark ska användas till fördröjning och infiltration av dagvatten från hustak och övriga hårdgjorda ytor på gårdarna/gatan. Gårdarna på mindre parkeringsgarage utformas med planterbart bjälklag. •• I Ringvägen och i planerad lokalgata inom området anläggs magasin Figur 8. Möjliga anslutningspunkt för dagvatten från exploateringsområdet. Området som är blåprickat visar utbredning av morän utifrån SGU´s jordartskarta. Figuren är ett utsnitt från Bjerking 2015. 22 för fördröjning och rening av dagvatten. Parkeringsytan på Ringvägen utformas även med träd och planteringar dit vattnet ska ledas. Allt dagvatten från parkeringsytan och Ringvägen kan teoretiskt fördröjas i magasin innan utsläpp på dagvattennätet vid breddning av vägen. •• Eventuellt överskottsvatten avleds till befintliga dagvattenledningar i området och dagvattendammen nedströms nedanför området. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Konsekvenser för vattenmiljön -1, Små negativa konsekvenser för Mälarens vattenkvalité på grund av ökad avrinning av förorenat vatten Genomförande av detaljplanen kommer att medföra ett ökat flöde samt ett mer förorenat dagvatten. Med fördröjningsmagasin vid Ringvägen och gårdsgata beräknas flödet öka från dagens 88 l/s till 133 l/s vid ett dimensionerande 5-årsregn med varaktighet 10 minuter (med ett klimatfaktorpåslag på 20 %). De befintliga ledningarna har en kapacitet på 240 l/s. Det bör innebära att de även har kapacitet för högre flöden än 5-års regn från planområdet. De föreslagna åtgärderna medför även viss rening av dagvattnet. Den främsta reningen föreslås dock främst ske i den dagvattendamm som ligger nedströms planområdet. Kapaciteten hos denna damm har inte utretts inom befintlig dagvattenutredning. Troligen kommer reningen att vara tillfredställande. Med vattenförekomstens ej tillfredställande kemiska status samt Mälarens status som vattenskyddsområde är det viktigt att reningen säkerställs. Se vidare under respektive lagskydd nedan samt under Förslag till åtgärder. Konsekvenser för lagskydd Vattenskyddsområde, ESKO Tibbleviken samt MKN Detaljplanen kan påverka Mälarens vattenskyddsområde, ESKO Tibbleviken samt MKN för vattenförekomsten Mälaren Görveln främst genom ökad avrinning av förorenat vatten. Vattnet kommer främst att renas och fördröjas vid den befintliga dagvattendammen nedströms i planområdet, och till viss del även i magasin inom planen. Troligen är reningen tillräcklig men inga beräkningar har utförts på förväntad mängd föroreningar från området i relation till dammens reningskapacitet. För att säkerställa att den tänkta reningen är tillräcklig bör vatten från dammens utlopp provtas. Om reningen inte är tillräcklig bör ytterligare åtgärder vidtas. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa vattenkvaliteten i vattenskyddsområdet som för att möjliggöra att MKN för kemisk status kan uppnås. Förslag till åtgärder •• Både på torgytan och på de innegårdar som inte ligger på ytlig berggrund skulle biofilteranläggningar (Raingardens) kunna anläggas för att ytterligare minska flödet av dagvatten i förbindelsepunkten. På torgytan kan växtmagasinen ta hand om ytavrinning från hårdgjorda ytor medan det på innergårdarna kan fördröja delar av takavrinningen. Raingardens ger också en ökad avdunstning och viss rening av dagvatten. •• Även övriga byggnader kan förses med sedumtak eller liknande samt 23 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 att gårdarna på mindre parkeringsgarage utformas med planterbart bjälklag. Detta regleras för närvarande inte i planen. Förslagsvis skrivs detta in i planbeskrivningen. Detta sätter då en ambition utan att det blir ett bindande krav. •• Kapaciteten hos den dagvattendam som tar emot områdets dagvatten måste säkerställas •• Förtydliga planbeskrivningen kring vilka åtgärder som enligt dagvattenutredningen ska genomföras och för in dem i planbeskrivningen. Konsekvenser av nollalternativet Vid nollalternativet kommer naturmarken finnas kvar och ytavrinningen bedöms vara av samma omfattning som i dagsläget. 24 Landskapsbild MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Landskapsbild i nuläget Kungsängen ligger vid Mälaren och är väl synligt över stora områden. Tätortsområdet är kuperat och höjer sig över vattnet och bildar ett tydligt landskapsrum. Detaljplaneområdet ligger högt inom tätorten och är därmed synligt på längre avstånd. Området är kuperat och har idag en relativt naturlig karaktär med tätortsnära skog. Området utgör en buffert mellan den trafikerade Enköpingsvägen och bostadsområdet uppe på Ringvägen, både visuellt och funktionellt. I anslutning till området finns idag bebyggelse av punkthustyp i 8 våningar samt villor. Punkthusen präglar idag Kungsängens siluett tillsammans med ett flertal liknande bebyggelsegrupper på angränsande kullar. Landskapsbilden är således idag starkt präglad av punkt- och lamellhus som står på bergkullar. Konsekvenser av för landskapsbild Landskapsbilden kommer att upplevas mer urbant. Särskilt 16 våningarshuset kommer att sätta prägel på landskapsbilden. Landskapsbild som kulturell ekosystemtjänst En tilltalande landskapsbild rymmer ofta kulturella ekosystemtjänster. Vackra utblickar, möjligheten att uppleva årstidsvariationer och upplevelsen av kulturlandskap ger både hälsa, fritidsupplevelser och estetiska värden. Storslagna vyer och upplevelsen av tyst och till synes orörd natur ger andlig och intellektuell inspiration hos många. Figur 9. Landskapet sett från rondellen vid korsningen Enköpingvägen - Centrumvägem. Till vänster syns den befintliga tillfälliga infartsparkeringen, till höger befintliga punkthus. Bebyggelsen uppförs i varierande höjder i den fallande terrängen mot Enköpingsvägen. Byggnaderna utgör i huvudsak 4-6 våningshus samt två högre byggnader i form av ett punkthus om 16 våningar i korningen Ringvägen/Centrumvägen samt en om 8 våningar i korsningen Enköpingsvägen/Centrumvägen. Punkthuset om 16 våningar kommer att utmärka sig och utgöra ett nytt landmärke för kommunen. Området kommer att upplevas något mer urbant. Betydelsen av påverkan på landskapsbilden kan anses liten, då den nya bebyggelsen planeras i ett redan exploaterat område. Den aktuella höjden där bebyggelse planeras, är redan bebyggd med punkthus och ingår i en samlad tätortsbebyggelse. Ny bebyggelse kommer att ta hänsyn till utblickar och siktlinjer för befintliga byggnader. 25 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Figur 10.Viktiga siktlinker att bevara. Planen föreskriver att hänsyn till dessa siktlinjer ska tas. Konsekvenser i relation till lagskydd Riksintresset ”Mälaren med öar och strandområden” Detaljplaneområdet är beläget så att det är väl synligt från riksintresset Mälaren, där landskapsbilden är av betydelse främst för båtburet friluftsliv och skridskoåkare. Den planerade bebyggelsen kommer att påverka landskapsbilden, främst sett från Mälaren och Kungsängen tätort. Därmed är den förändrade landskapsbilden av betydelse för riksintresset. Förändringarna av hur siluetten och landskapet upplevs från vattnet bedöm som obetydlig, eftersom siluetten redan domineras av punkthus. Planförslaget kan definieras som tätortsutveckling vilket innebär att negativ påverkan på riksintresset kan accepteras enligt lagens mening om förslaget inte bedöms medföra påtaglig skada på riksintressets värden. I det här fallet har en bedömning gjorts att förslaget ej kommer att medföra påtaglig skada. Förslag till åtgärder •• Minska höjden på det 16 våning höga punkthuset för att minska påverkan på landskapsbild Konsekvenser för nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen exploatering genomförs inom det aktuella planområdet. Detaljplanen för Ringvägen del 1 kommer dock med största sannolikhet att genomföras. Viss påverkan på landskapsbilden kommer därför troligen att ske även inom nollalternativet. I jämförelse med huvudalternativet kommer dock påverkan att vara betydligt mindre, eftersom den kvarvarande naturmarken i stora delar döljer den tillkommande bebyggelsen, samtidigt som den största påverkan på landskapsbilden, punkthuset på 16 våningar, inte blir av. 26 Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet i nuläget MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Riktvärden för buller Buller Området utsätts idag av bullerstörning, främst från vägtrafik på Enköpingvägen samt järnvägen. Vid planering av ny bebyggelse måste hänsyn tas till riktvärden för buller enligt bullerförordningen. Då planarbetet påbörjades före 2015-01-02 gäller inte de nya riktvärdena, istället tillämpas riktvärdena som fastställdes i samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53 (se faktaruta s. 32). Vid nybyggnation av bostäder eller vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur eftersträvas riksdagens fastställda riktvärden för vägtrafikbuller och spårburen trafik. Trafik Enköpingsvägen som är huvudgatan genom Kungsängen, löper söder om planområdet. Centrumvägen, öster om planområdet, är en infartsgata till Kungsängens centrum från Enköpingsvägen. Ringvägen är idag är stängd för genomfartstrafik mot Centrumvägen och förbinds till Enköpingsvägen via Knektvägen och Centrumvägen i norr. • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 dBA.) • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Trafikmängderna längs Enköpingsvägen är ca 7 200 fordon per vardagsdygn med en hög andel busstrafik. Andelen tung trafik uppgår till ca 5,5 %. Övriga gator i anslutning till exploateringen har betydligt mindre trafikmängder (WSP 2015): •• Ringvägen ca 500 fordon/dygn, 2 % tung trafik •• Centrumvägen ca 2 000 fordon/dygn •• Knektvägen ca 1 500 fordon/dygn Trafiksäkerheten kan ses som bristfällig då flera olyckor skett vid rondellen Enköpingvägen-Knektvägen. Topografin i området gör delar av Ringvägen och Knektvägen svåråtkomliga sett ur ett tillgänglighetsperspektiv. Korsningen mellan vägarna är bristfällig, med slitna markeringar och dåligt fasade trottoarkanter. Cykling sker i blandtrafik (WSP 2015). Risknivån i området är idag ej tolerabel för bostadsbebyggelse. Inom planområdet sydöstra del finns en tillfällig infartsparkering med ca 60 parkeringsplatser som till största del används av pendlingsresenärer. På Ringvägen finns i dagsläget ca 80 parkeringsplatser utformade som sidoparkering, även dessa allmänna parkeringsplatser. Radon En radonmätning har utförts (Bjerking AB, 2011-01-18). Den sammanvägda bedömningen blir att marken klassificeras som normalradonmark. Eftersom byggnaderna uppförs i radonsäkert utförande förväntas inga konsekvenser. Riktvärdena fastställdes i samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53. Riktvärdena utgör huvudregler i Boverkets allmänna råd (2008:1). Avstegsfall från riktvärden Boverket har också formulerat fall där det i en avvägning mellan krav på ljudmiljö och andra intressen kan vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln. Detta bör kunna övervägas: • i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. • komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer • komplettering med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Avstegsfall A • Samtliga lägenheter ska ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dB (A). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B • Från riktlinjerna enligt avstegsfall A görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 dB (A) för minst hälften av boningsrummen. Olyckor med farligt gods I anslutning till aktuellt planområde transporteras farligt gods på järnvägen. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under exempelvis transporter. Enköpingsvägen är på aktuell sträcka inte transportled för farligt gods. Elektromagnetiska fält från järnväg Järnvägens ledningar genererar elektromagnetiska fält. Längs järnvägsspår är fälten som starkast under högspänningsledningen men minskar 27 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 snabbt med avståndet från denna. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 μT när tåget är långt bort. När tåget passerar ökar fälten under någon minut till 0,3 – 1,2 μT. Enligt Trafikverket finns idag inga mätningar av de elektromagnetiska fälten från järnvägen i anslutning till planområdet. Intill planområdet finns två spår samt ett uppställningsspår vilket kan medföra en något högre strålning än normalt. Fastslagna nationella riktvärden för strålning från kraftledningar saknas i nuläget. Strålsäkerhetsmyndigheten förespråkar dock 0,4μT som ett lämpligt riktvärde för denna typ av strålning. Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser av buller -3, Risk för stora negativa konsekvenser. De planerade bostadshusen kommer att utsättas för höga bullernivåer. Figur 11. Strålningsnivåer från Järnvägens kraftledning vid olika avstånd (m) från ledningen. En utredning av förväntade bullernivåer efter genomförande av föreslagen plan har genomförts (Åkerlöf Hallin Aukustikkonsult AB, 2015) utifrån dagens bullersituation. De planerade bostadshusen kommer att utsättas för höga bullernivåer från väg och spårtrafiken och kräver att minst avstegsfall B tillämpas, dvs. att samtliga lägenheter ska ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 dB (A) för minst hälften av boningsrummen. Avsteg kan möjligen motiveras genom att bebyggelsen ligger i en större tätort med bebyggelse av stadskaraktär (se faktaruta). Samtidigt kommer den planerade bebyggelsen att medföra att tågbullret till bakomliggande bostäder blir lägre än idag. För framtida utbyggnad av järnvägen med ytterligare spår samt i kombination med förändrad trafiksituation på Enköpingsvägen föreligger dock risk för att bullerriktlinjerna överskrids för planerad bebyggelse. Utredningen visar att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad ligger på 66-70 dB(A) för väg- och spårtrafik för de mest utsatta delarna av bebyggelsen närmast Enköpingsvägen. Ljudnivåerna på den bullerdämpande sidan är högst 55 dB (A) ekvivalentnivå vid fasad. De flesta trapphus har entréer mot sida med högst 55 dB (A) vid fasad, undantag för några mot sida med 56-60 dB (A). Uteplatser uppgår till högst 55dB (A) ekvivalentnivå vid fasad och lägre än 70 dB (A) maximalnivå. Cirka hälften av lägenheterna med balkong och större gård har också dessa trafikbullernivåer. Bullernivåerna är beräknade under förutsättningen att flera bullerdämpande åtgärder vidtas: •• ljudabsorbenter i balkongtak, •• lokala bullerskyddsskärmar från golv till tak samt, •• tätt räcke på balkonger för de lägenheter som annars inte skulle klara avstegsfall B om inte åtgärderna sätts in. Samtliga lägenheter får högst 55 dB(A) utanför minst ett fönster vid hälften av boningsrummen, Avstegsfall B. Alla lägenheter kan få tillgång till gemensam uteplats och större gård med högst 70 dB(A) maximal och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Många lägenheter kan även få enskild balkong/uteplats med högst dessa nivåer (Åkerlöf Hallin Aukustikkonsult AB, 2015). Plankartan rymmer bestämmerlser om att att riktvärden ska kunna 28 hållas, vilket ställer krav på att lämpliga bullerreducerande åtgärder ska införas. Avstegsfallen kommer att kräva omfattande bullerreducerande åtgärder på huskroppar och eventuellt även bullerplank. Även om avstegsfall kan uppnås kommer, särskilt utemiljön, att upplevas som bullerstörd. Inomhus Byggnadernas bullerisolering dimensioneras för trafikbullernivåer inomhus motsvarande högst ljudklass B enligt svensk standard för bostäder (SS 25267). Bullerriktlinjer för inomhusmiljö bedöms därför inte medföra betydande konsekvenser. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Figur 12.Högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasas. Kartan är tagen från Åkerlöf Hallin Aukustik AB, 2015) 29 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Konsekvenser för trafiksäkerhet +1 till +2, Möjlighet till ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet i vägnätet. Möjlighet till följdinvensteringar i vägnätet. Detaljplanen kommer att innebära justeringar i vägnätet. Ringvägen öppnas upp och kopplas till både Centrumvägen och Knektvägen vilket bedöms innebära en förbättring av trafikmönstret då den nya förbindelsen medför kortare resväg för trafiken till Ringvägen. Korsningen Ringvägen-Knektvägen, som idag är bristfälligt utformad, avlastas tack vare den nya korsningen Ringvägen-Centrumvägen. Trafikflödet för den nya korsningen beräknas till 1600 fordonsrörelser/ dygn. Flödet ökar i huvudsak på grund av ny bebyggelse och inte på grund av nya knutpunkter. Trafikmängderna är trots ökningen låga och bedöms inte innebära nya kapacitetproblem i området. Även om korsningen Ringvägen-Knektvägen kommer att avlastas från trafik kan den behöva åtgärdas i samband med exploateringen då det nya bostadsområdet ökar behovet av tillgänglighets- och barnanpassning i området i och med den nya placeringen av förskolan. På gårdsgatan och torg sker all trafik på de gåendes villkor. Infarten till torgytan bedöms inte innebära några ökade trafikrisker då trafikflödet kommer att vara lågt vid udda tider. Den planerade bebyggelsen vid Ringvägen uppskattas under vardagar alstra ca 1 000 resor per dygn till och från området. Dessa resor väntas övervägande gå till och från E18 via Enköpingsvägen samt genomfart Centrumvägen-Kungsängen och trafikplats Kungsängen. Enköpingsvägen får ny funktion som landsväg till större stadsgata med väjningsplikt och föreslås utifrån trafiksäkerhetspunkt ges en hastighet på max 50 km/h, goda siktlinjer och med korsningspunkter tydligt markerade. Med lägre hastighet till gårdsgatan bedöms anslutningen Enköpingsvägen-gårdsgatan inte medföra trafiksäkerhetsproblem. Då trafikalstringen framförallt belastar huvudvägnätet, som anses ha tillräcklig kapacitet bedöms trafikökningen inte innebära några negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms trafiksäkerheten öka något inom planområdet efter exploatering. Ökningen blir större om föreslagna åtgärder genomförs (se förslag till åtgärder) Risker associerade med farligt gods Acceptabel risknivå för farligt gods med riskreducerande åtgärder En bedömning har gjorts (Brandkonsulten AB, 2009-12-18) med föreliggande riskanalys som grund att det är möjligt att uppföra området enligt aktuellt planförslag under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas. Riskreducerande åtgärder genomförs genom att tilluft till ventilation inte tas från den sida av byggnaden som vetter mot järnvägen och att byggnader som har fasad mot Enköpingsvägen utformas så att utrymningsväg inte enbart vetter mot järnvägen. Eftersom byggnaderna uppförs med riskreducerande åtgärder bedöms risknivån som acceptabel. 30 Konsekvenser av elektromagnetiska fält -2, Risk för märkbara negativa konsekvenser då riktvärden för elektromagnetisk strålning kan överskridas då tågen passerar MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Den planerade bebyggelsen uppförs ca 20 m från närmaste järnvägsspår. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 μT när tåget är långt bort. Det kan likställas med strålning från elapparater i bostäder och kontor. När tåget passerar ökar fälten under någon minut till 0,3 – 1,2 μT. Det finns därför risk för att rekommenderade riktvärden för elektromagnetiska fält inte kan uppnås när tågen passerar. Förslag till åtgärder Buller •• Bullerreducerande åtgärder måste kontinierligt följas upp under byggskede för att säkerställa att riktvärden hålls. Eventuellt kan ytterligare bullerreducerande åtgärder, som bullerplank, komma att krävas. •• Bebyggelse i slutna kvarter kan ge en bättre ljudmiljö med lägre än 55 dB(A) på gårdssidans fasader, och skyddade uteplatser på marken, medan punkthus och öppna kvarterslösningar inte skyddar tillräckligt i utsatta lägen. Slutna kvarter har dock påverkan på andra hållbarhetsfaktorer, såsom upplevd trygghet. •• Kommunen bör verka för att sänka hastigheten på Enköpingvägen ytterligare, i syfte att minska bullerpåverkan från vägen. Trafiksäkerhet •• Trafikutredningen pekar ut ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder för Enköpingsvägen, bl.a. vänstersvängsficka till gårdsgatan. Dessa åtgärder bör beskrivas in i planbeskrivningen för att öka trafiksäkerheten ytterligare. Enköpingvägen hör dock till detaljplan för Ringvägen del 1. •• Korsningen Ringvägen-Knektvägen behöver åtgärdas i samband med exploateringen enligt trafikutredningen för att tillgänglighets- och barnanpassa området utifrån trafiksäkerhetsynpunkt. Detta bör skrivas in i planbeskrivningen. Elektromagnetiska fält •• Skärmar kan sättas upp framför ny bebyggelse närmst Enköpingsvägen för att minimera risken för elektromagnetisk strålning från järnvägen. Innan omfattande årgärder för strålning sätts in bör strålningsnivån mätas och en riskbedömning utföras. Detta bör skrivas in i planbeskrivningen. Konsekvenser i relation till lagskydd Konsekvenser i relation till riksintresset för järnväg Planförslaget bedöms inte påverka järnvägens möjligheter till verksamhet vad gäller risken för olyckor förknippade med farligt gods. Förslaget kan i viss mån innebära svårigheter att utveckla järnvägen med fler spår (enligt förslag i RUFS 2010) eftersom bostäder placeras ca 20 m från befintlig järnväg. 31 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 32 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Områden där miljökvalitetsnormer för luft överskrids präglas av höga trafikvolymer i kombination med relativt instängda gaturum. Med hänsyn till planområdets öppna placering, topografi och begränsade trafikmängder, bedöms risken för höga halter av luftföroreningar i och omkring planområdet vara låg. Den planerade detaljplanen förväntas inte innebära någon ökad risk att miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Konsekvenser av nollalternativet Då nollalternativet innebär att ingen exploatering sker inom planområdet kommer bullersituationen inte att förändras i större omfattning. Eftersom detaljplanen för Ringvägen del 1 med största sannolikhet kommer att genomföras kan trafiken komma att öka något och bullernivån med den. Inga boende finns dock närmast Enköpingvägen som utsätts för bullret. Eftersom den nya infarten inom detaljplanen för det aktuella området inte blir av kommer boende på Ringvägen och inom Ringvägen del 1 tvingas följa befintligt vägnät genom den redan idag bristfälliga korsningen Ringvägen-Centrumvägen, vilket kan medföra minskad trafiksäkerhet. Nollalternativet medför inga risker associerade med farligt gods. Fler boende kommer inte utsättas för höga strålningsnivåer. Konsekvensernas relation till miljömålen MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Etappmålen är steg på vägen för att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmålen presenteras under de aktuella miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som påverkas av förslaget bedöms vara God bebyggd miljö, Levande skogar, Ett rikt- växt och djurliv samt Säker strålmiljö. En bedömning görs huruvida planförslaget är förenligt med miljömålen. För dig som vill läsa mer om de nationella miljömålen, se miljomal.se. God bebyggd miljö Planens lokalisering i centrala delar av Kungsängen med god tillgång till service och kollektivtrafik är i linje med miljömålet och möjliggör även resurseffektiva lösningar med exempelvis fjärrvärme och kommunalt VA. Planens lokalisering medför även att det finns möjlighet att stärka hållbarhetsaspekter i centrum. Det finns dock flera parametrar som kan sägas gå emot miljömålet då området utsätts för omfattande buller, genomförandet av planen medför att brist på tätortsnära natur uppstår samt att det finns en risk för att riktvärden för elektromagnetiska fält inte kan hållas. Planen saknar även tydliga ambitioner kring resurshushållning. Säker strålmiljö Då det finns risk för att rekommenderade riktvärden för elektromagnetiska fält inte kan hållas motverkar planen miljömålet. Levande skogar och ett rikt växt och djurliv Planförslaget innebär att värdefull skogsmark exploateras vilket får till följd att livsmiljön för ett antal arter minskar, däribland en rödlistad art. På detta sätt motverkar förslaget miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Dagvattenflödet från området kommer att öka och vattnet kommer vara mer förorenat än tidigare. Troligen är den dagvattenhantering som beskrivs tillräcklig. Det är dock viktigt att denna följs upp för att säkerställa detta. 33 Möjligheter till hållbar utveckling MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Planen stärker främst möjligheterna till händelser, möten och rörelser, möjligheterna att öppna butik och områdets walkability (d.v.s. tillgänglighet för fotgängare). Planen har även möjlighet att stärka områdets identitet. Planens lokalisering vid Kungsängen centrum och kollektivtrafik och medför god tillgång till service och minskar behovet av transportarbete. Planen påverkar vissa hållbarhetsfaktorer negativt, så som tillgänglighet till grönstruktur, biologisk mångfald samt parametrar som rör hälsa och säkerhet. Planen kan även medföra brist på parkeringsplatser. Värderosen För bedömningen har verktyget värderosen används. Värderosen har utvecklats av Ekologigruppen AB i samarbete med Arken Arkitekter AB för att hitta de lösningar som håller bäst i ett långt perspektiv för både människan och miljön. Verktyget kan användas för att utvärdera och jämföra olika stadsutvecklingsförslag. I värderosen beskrivs hur hållbart förslaget är ur ett socialt, ekonomiskt, fysiskt och ekologiskt perspektiv. I värderosen markeras sedan hur väl platsen uppfyller kraven för vardera aspekt. Om måluppfyllelsen är god markeras detta långt ut på den axel som tillhör den utvärderade aspekten och om uppfyllelsen är låg hamnar markeringen närmare centrum av rosen. Genom att både nuläget och det förmodade läget med förslaget utvärderas ger rosen en tydlig bild av förslagets hållbarhet. Värderosen utgår från ett antal hållbarhetsindikatorer, som i viss mån kan anpassas till det aktuella projektet. Vissa indikatorer är av sin karaktär mätbara och konkreta, medan andra är mera värderande. Värderosen ger därför en bild av en bedömning, inte exakta värden. Social bärkraft Kulturhistorisk förankring, identitet Händelser, blandning, möten och rörelse Trygghet Socialt engagemang Figur 13.Värderos för planområdet, före och efter planerad detaljplan. Byggekonomi är inte ifyllt för ”Före” eftersom denna parameter rör ekonomi i själva detaljplaneprojektet. 34 Ekonomisk generering, “Lätt att öppna butik” Biologisk mångfald, ekosystemens produktionsframgång Kretsloppsteknik, förnyelsebar energi Samhällsekonomi, långsiktig investering 0 Transportarbete, “Nära till mycket” Byggekonomi, kortsiktig investering Tillgänglighet till kollektivtrafik Före Efter Walkability Hälsa och säkerhet Fysisk bärkraft Biltillgänglighet Ekonomisk bärkraft Ekologisk bärkraft Grönstruktur, rekreation Social bärkraft Grönstruktur, rekreation Gröna ytor för rekreation är idag få i Kungsängen centrum. En utbyggnad av planområdet tar ytterligare ett av dessa grönområden anspråk. Se vidare bedömningar under tidigare kapitel Naturrekreation. Kulturhistorisk förankring, identitet Kungsängens tätort har ingen tydlig förankring i några flerhundraåriga kulturmönster, utan har istället sina rötter i järnvägssamhället som det utvecklat sig sedan förra sekelskiftet. Kungsängen centrum har de senare åren fått flera ansiktslyftningar som ökat mångfalden både till form och innehåll. Trots det uppfattas Kungsängens identitet och kulturella förankring fortfarande som låg av de närboende själva (samrådsmöte 091110). Med detaljplanen har Kungsängens identitet möjlighet att stärkas. Området kommer med sin bebyggelse, med främst flerbostadshus, att synas både från pendeltågsstationens perrong och från Mälarens vatten. Planområdet ligger inom brant terräng, vilket har möjlighet att tas tillvara för att skapa ett nytt karaktärsrikt område. En egen stark identitet kan skapas via byggnadsstilar med karaktär och unik utformning, något som även kan locka besökare till platsen. En stark egen platsidentitet är även kopplat till vilka aktiviteter som görs möjliga i området. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Social bärkraft Den sociala bärkraften bär upp det positiva, utvecklande och kreativa umgänget mellan människor och, sett i stort, den mänskliga kulturen. Här inbegrips möten mellan människor, idéutbyte, trygghet, förutsättningar för grannskapsengagemang och vardagsrekreation. Platsens identitet och kulturhistoriska förankring är en av förutsättningarna. Bebyggelsen kommer att bestå av klättrande bebyggelse som förstärker landskapets topografi. Husen kommer enligt planbeskrivningen främst att ha putsade fasader i ljus kulör som möter bebyggelsen i centrum. Här finns möjlighet att arbeta med områdets byggnadsstilar, arkitektur och utformning av allmänna ytor och gårdar för att stärka områdets karaktär. I kvarteret närmast centrum föreslås en profilbyggnad på 16 våningar som ska markera entrén till Kungsängen centrum. För att byggnaden ska bli kunna en profilbyggnad är det viktigt att den utformas med hög arkitektonisk kvalité. Området ska ha en tydlig stadskaraktär, detta kan dock bli svårt att uppnå om verksamhetslokaler uteblir. Planen har bestämmelser att verksamhetslokaler ska tillåtas, men det är inte utformat som ett krav (d.v.s. att verksamhetslokaler ska finnas), vilket försvårar att detta genomförs även om ambitionen finns. Landskapsarkitekt kommer att se över utformning av allmänna ytor efter antagande. Detta skapar förutsättning för att sätta en karaktäristisk prägel på dessa miljöer. Dessa gestaltningsprinciper för allmänna ytor blir dock inte bindande om de inte skrivs in i detaljplanen. För att bli bindande bör dessa gestaltningsprinciper istället bindas till planen genom senare exploateringsavtal eller andra liknande avtal.. Händelser, möten och rörelse Dagens rörelse i Kungsängen centrum förknippas främst med Kungsängens pendeltågsstation och dess resenärer. I området kring Ringvägen rör sig främst närboende samt de som tar sig till och från den förskola som ligger inom planområdet. De nya bostäderna medför att fler människor finns i området, vilket i sig medför mer rörelse i Kungsängen centrum och området kring Ringvägen. De nya boende bedöms i stor utsträckning också passera torget vid järnvägsstationen, där förutsättningarna för möten och aktiviteter därför kommer att öka. 35 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Tanken finns att verksamhetslokaler ska kunna uppföras. Detta kan bidra ytterligare till rörelse, händelser och möten. Att integrera verksamhetslokaler i bostadsområden bidrar ofta med värdefull rörelse under arbetstid, med ökad trygghet och övervakning, då bostadsområden annars ofta är stillsamma. Om verksamhetslokaler inte blir av kommer det främst att vara boende som rör sig i området. För att binda samman och stärka förutsättningarna för händelser och möten i centrum, vilket är en del av planens syfte, är det viktigt att det finns en tydlig offentlig mötesplats vid planens östra delar. Enligt planen finns ett mindre torg. Det är viktigt att kvalitén på torget säkerställs så att den verkligen blir den mötesplats som kan knyta samman centrum och planområdet. Trygghet Planens genomförande kan medföra att området upplevs som tryggare, förutsatt att det utformas med tydliga gränser mellan offentligt och privat. Den tidigare nämnda ökade rörelsen bidrar till en naturlig bevakning av området vilket ger en ökad trygghetskänsla och förebygger sabotage. De nya bostäderna med upplysta fönster vända mot gatan medför att denna blir mer upplyst och ger fler ”ögon på gatan”. Möjligen kan höga sockelvåningar skapas på grund av områdets höjdskillnader, vilket kan upplevas som otryggt för de som rör sig på gatan nedanför. Planen kan också förtydligas vad gäller entréer mot gatan, vilket skapar ytterligare upplevd trygghet. Området kommer att utsättas för buller från Enköpingsvägen och Mälarbanan, vilket kan minska trygghetskänslan något. För ytterligare kommentarer om buller, se kapitel Hälsa och säkerhet. Socialt engagemang Det sociala engagemanget upplevs redan idag som högt. För att säkerställa att det sociala engagemanget är högt även inom den nya planen är det viktigt att de boende har platser att mötas på. Det är därför viktigt att säkerställa kvalitén på bostadsgårdarna så att de blir naturliga mötesplatser. Ytterligare mötesplatser för socialt engagemang är det planerade torget, men även den park som planeras inom detaljplaneområdet för Ringvägen del 1. Ekonomisk bärkraft Ekonomisk bärkraft Den ekonomiska bärkraften bär upp såväl projektets ekonomiska möjligheter till genomförande, som möjligheterna för en mångfald av verksamheter att utvecklas och fortleva i det utbyggda området. Den innefattar också den långsiktiga samhällsekonomiska nyttan. 36 Ekonomisk generering, ”Lätt att öppna butik” Målsättningen är att skapa möjligheter för att kunna uppföra bostäder samt lokaler för eventuella verksamheter i bottenvåningarna. Om verksamhetslokaler genomförs kan de ha en positiv påverkan för den ekonomiska genereringen. Planen kan dock medföra att det blir svårt att hitta parkering för kunder, se vidare under tillgänglighet för bil nedan. Närheten till redan etablerade centrumverksamheter gör det dock naturligt att de nya kvarteren finner det mesta av sin service där. Även om inga nya verksamhetslokaler genomförs kommer projektet indirekt att påverka den ekonomiska genereringen i Kungsängen centrum då fler människor medför att underlaget för befintliga affärer stärks och förutsättningar för att öppna nya butiker förbättras något. Samhällsekonomi, långsiktig investering Den föreslagna bebyggelsen kan på ett effektivt sätt utnyttja befintlig infrastruktur för bl.a. VA, fjärrvärme, el och gatunät. På gångavstånd finns god kollektivtrafik, bl.a. med pendeltågsstation och bussförbindelser. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, föreslås en förtätning av Kungsängens tätort med hänsyn till det kollektivtrafiktäta läget. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Projektet kommer att bidra till en långsiktig hållbar ekonomi ur kommunens perspektiv genom ökad inflyttning. Fler boende generar mer köpkraft och därmed ett bättre företagsklimat. Projektet kommer även att bidra till samhällsekonomin genom attraktiviteten hos de nya lägenheterna. Många kommer att vilja bo i området med utblickar över Mälarens vatten. Byggekonomi Då området ligger centralt, omgivet av befintlig bebyggelse, finns god infrastruktur för bl.a VA och fjärrvärme samt ett utvecklat gatunät, vilket medför att tröskelinvesteringarna är små. Däremot ligger planområdet inom brant terräng som behöver bearbetas, vilket höjer investeringskostnaderna. Fysisk bärkraft Biltillgänglighet Det finns nu begränsad möjlighet att ta sig till Kungsängens centrum med bil p.g.a. att de parkeringsplatser som finns i centrum är få. Den aktuella detaljplanen kommer att ta ca 60 parkeringsplatser i anspråk (dessa parkeringsplatser är en tillfällig parkeringslösning för infartsparkering, grusplanen i sydöstra delen av planområdet). Ringvägens idag 80 parkeringsplatser kommer att bli ca 90. Parkeringsnormen för detaljplaneområdet är 0,5, vilket inte bedöms som tillräckligt (WSP 2015). Detta medför att planen kan medföra att parkeringsbristen inom tätorten förvärras. Hälsa och säkerhet Området kommer att utsättas för höga bullernivåer, risker associerade med farligt gods samt risk för höga strålningsnivåer från elektromagnetiska fält. Se bedömningar under tidigare kapitel Hälsa och säkerhet. Fysisk bärkraft Den fysiska bärkraften bär upp möjligheterna till en tryggt, säkert och hälsosamt liv. Den fysiska tillgängligheten och orienterbarheten är också en viktig aspekt. Figur 14.Idag finns en tillfällig infartsparkering inom detaljområdet. Då denna tas i anspråk samtidigt som fler människor kommer att bo i området finns risk för parkeringsbrist. 37 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 ”Walkability” - tillgänglighet till fots Med ny bebyggelse föreslås trappor och gångvägar som knyter samman området och gör området tillgängligt för fotgängare. Det är viktigt att det även finns handikapp- och barnvagnsanpassade vägar för de som inte klarar av att gå i trappor. Tillgänglighet till kollektivtrafik Planområdet har idag god tillgänglighet till kollektivtrafik med pendeltågsstation och bussförbindelser intill centrum. Tillgängligheten till kollektivtrafiken bedöms vara lika hög efter förslagets genomförande. Ekologisk bärkraft Den ekologiska bärkraften bär upp ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden, och rymmer såväl olika miljö- och kretsloppsanpassningar som naturvård. Ekologisk bärkraft Transportarbete, ”Nära till mycket” Detaljplanens lokalisering vid Kungsängen centrum medför att det finns god tillgänglighet till verksamheter, service och aktiviteter. Fler boende ökar även underlaget och förutsättningarna för att fler verksamheter kan drivas i Kungsängen. Kretsloppsteknik, förnyelsebar energi En effektiv infrastruktur för gemensam uppvärmning, fjärrvärme, finns redan i området och den nya bebyggelsen ges möjligheter att anslutas till detta nät. Husen kommer även att anslutas till befintliga VA-ledningar. Planen saknar dock en tydlig miljöambition kring energieffektivet och kretslopp. Biologisk mångfald, ekosystemens produktionsförmåga Planen kommer att ta områdets naturvärden i anspråk och påverka ekologiska spridningssamband negativt. Se bedömningar under tidigare kapitel Biologisk mångfald. Ianspråktagande av denna mark medför även att områdets ekosystemtjänster, främst luftrening och klimatreglering tas i anspråk se vidare bedömningar under Hälsa och säkerhet. Förslag på åtgärder •• Arbeta med och förtydliga områdets (och profilhusets) arkitektur och utformning av gårdar och allmänna ytor för att skapa en identitetsskapande karaktär i området. De gestaltningsprinciper som finns bör förtydligas, alternativt att ett separat gestaltningsprogram tas fram som binds till detaljplanen. •• Gestaltningsprinciper för allmänna ytor kan bindas till planen genom senare exploateringsavtal eller andra liknande avtal. •• Inför tydliga bestämmelser att verksamhetslokaler ska utföras i bottenvåningarna för att kunna uppnå en stadmässig karaktär i området som även stärker hållbarhetsaspekterna i centrum. •• Skapa en tydlig mötesplats i de östra delarna av planområdet som stärker förutsättningarna att binda samman området med centrum. Säkerställ kvalite och utformning av denna mötesplats. •• Planen bör förtydligas med bestämmelser kring mötesplatser för boende på kvartersgårdarna. Säkerställ kvalitén på dessa mötesplatser. •• Inför bestämmelser som förhindrar att höga socklar skapas samt att entreér ska vara vända mot gatan för att stärka den upplevda tryggheten. 38 •• Förtydliga gränser mellan offentlig och privat. Detta är särskilt viktigt för att samtidigt skapa sammanhållning för de boende men även för att skapa trygghet för de som rör sig längst gatan. •• Anlägg tillgänglighetsanpassade gångvägar för de som inte klarar av att gå i trappor •• Planen bör införa höga miljökrav på byggnader vad gäller material, energieffektivtet och kretslopp. •• Planen bör införa bestämmelser så att det blir ”lätt att göra rätt” vad gäller kretslopp och avfallssortering. •• Stärk möjligheterna till parkering genom att arbeta för mobilitetsåtgärder som bilpool, samutnyttjande av parkeringsplatser samt cykelpooler- och cykelparkering. Parkeringstal för cykel bör skrivas in i planbeskrivningen. Planbeskrivningen bör även förtydligas med att det finns en ambition att sluta avtal med aktör för bil- och cykelpooler. En möjlig åtgärd för att få öka samutnyttjande av parkeringsplatser är att låta besöksparkering utgöra en större andel än boendeparkeringar (boende kan få reducerat pris vid besöksparkering). •• För åtgärdsförslag som rör hälsa och säkerhet, biologisk mångfald och rekreation hänvisas till respektive temakapitel. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 39 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Uppföljning För att bevaka att negativa konsekvenser begränsas och att positiva konsekvenser utvecklas, kan följande punkter följas upp under slutförandet av plan samt under genomförandet. Bostadsnära natur För att minska konsekvenserna för tillgång till bostasnära natur bör kvaliten på parken inom detaljplanen för Ringvägen del 1 säkerställas genom att avtal om planens genomförande upprättas och följs upp och säkrar att den planerade parken utformas på ett likvärdigt sätt, vad gäller nåbarhet, tillgänglighet, upplevelser och funktioner, som det förslag som presenteras i ”Park vid Ringvägen - Kungsängen, Förslag till utformning” (Ekologigruppen AB, 2010-06-18). Anslutningen mellan de båda planområdena bör också följas upp för att stärka tillgängligheten till parken. Det är även viktigt att följa upp utformningen av långtorget och vegetationens utsträckning här för att säkra karaktären av ett ”grönt torg” istället för en stor parkeringsplats. Lokaler och utformning av allmänna ytor Många av förslagets positiva konsekvenser utgår från att ny bebyggelse och verksamhetslokaler kan komplettera befintligt centrum. Det är därför viktigt att mötet med centrum och entréer till centrum utformas på ett attraktivt sätt. Det är också viktigt att verksamhetslokaler för service verkligen kommer till stånd i bottenvåningar riktade mot centrum och mot Enköpingsvägen. Detta bör följas upp i det fortsatta planarbetet. Dagvattenanläggningen Åtgärder för dagvattenhantering bör säkras så att reningseffekt och fördröjningseffekt blir tillräcklig. Dagvattensystemet besiktigas av kommunen innan det godkänns. Kapaciteten hos befintlig dagvattendammen måste säkerställas, förslagsvis genom provtagningar vid utloppet. Buller Den detaljerade utformningen av bostäderna måste följas upp så att riktvärden för buller kan uppnås, eller i alla fall avsteg från riktvärden enligt Boverkets riktlinjer. Ljudmätningar utförs enligt BBR. Trafik Trafiksäkerhetssituationen måste följas upp då den idag ses som ej acceptebel för bostadsbebyggelse. De trafikåtgärder som föreslås bör följas upp under byggskedet men även genom fältbesiktning när området är färdigställd. Behovet av följdinvensteringar utanför planområdet bör följas upp. 40 Elektromagnetisk strålning Strålningsnivåer från järnvägen bör följas upp genom mätningar och riskbedömningar redan innan byggnation påbörjas för att klargöra om och hur omfattande skyddsåtgärder som krävs. Om mätningar visar på höga nivåer bör skyddsåtgärder följas upp och ytterligare mätningar genomföras. MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Radon Korttidsmätningar av radon sker i färdiga byggnader för att säkerställa radonkravet. 41 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 Referenser Banverket, avdelningen Järnväg och samhälle, Elektromagnetiska fält omkring järnvägen, 2003 Bjerking AB, utkast till Reviderad fördjupad dagvattenutredning Ringvägen Upplands Bro, 2015. Bjerking AB, Intyg Radon, Ringvägen - Kungsängen, Upplands Bro Kommun, 2011-0118 Boverket, Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Februari 2008 Boverket, Regelsamling för byggande BBR, 2008 Brandkonsulten AB, Riskanalys för nybyggnad av bostadsområde intill väg och järnväg Österhöjden, Kungsängen 2005-08-08 Ekologigruppen AB, Naturvärdesbedömning av naturområde vid Ringvägen, Kungsängen, Upplands-Bro kommun, Underlag för bedömning av detaljplan. 2010-04-29 Ekologigruppen AB, Park vid Ringvägen - Kungsängen, Förslag till utformning, 2010-0618 Ekologigruppen AB, Ringvägen, Kungsängen. Behovsbedömning av MKB inför detaljplan för Ringvägen i Kungsängen, 2010-06-21 Ekologigruppen AB, Ringvägen i Kungsängen. Hållbarhetsbedömning av detaljplan. 2010-02-05 Hamnerius Yngve, Spårvagnar i Skåne, Elektriska och magnetiska fält från spårvägstrafik, RAPPORT 2012:03, version 1.0, revision 2, 2012-05-20 NCC Teknik, Geokonsultation flerbostadshus Kungsängen, 2010-04-27 Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting (2004). Görvälnkilen. Stockholm. Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholm, Trafikbuller och planering II, 2004 Upplands-Bro kommun. Grönplan för Upplands-Bro kommun 2008 - med fokus på tätorterna Bro och Kungsängen. Oktober 2008 Upplands-Bro kommun. Översiktsplan 2010, Antagen av kommunfullmäktige 2011-1215 WSP Samhällsbyggnad, Trafikutredning, Upplands-Bro kommun, Exploatering vid Ringvägen, 2015-04-27 Åkerlöf Hallin Aukustikkonsult AB, 2015. Ringvägen, Kungsängen, Upplands Bro Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan Muntliga källor Roland Elfsö, Trafikverket, telefonsamtal om elektromagnetiska fält, 2011-01-24 42 MKB för Ringvägen del 2 Slutversion 2 oktober 2015 43 Kommunstyrelsens sammanträde den 11 november 2015 Bilagor till ärende 7 Remiss - Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter Dnr: 403-2015/1277 2015 Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter Lantmäteriet 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2c, TELEFON 0771 - 63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET www.lantmateriet.se LANTMÄTERIET Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Förfarandet med samverkan och samråd 6 Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter 6 Promemorians upplägg 7 Del 1 – Bakgrund och förutsättningar 8 Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning 8 Grundförutsättningar 8 Grunderna för kommunens avgiftsuttag 8 Fördelar med en taxebaserad avgift 9 Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa 9 Del 2 – Förslag till taxeutformning 11 Utformning av taxa 11 Huvudförslag 11 Kommentarer till paragraferna 19 Alternativt förslag 37 Kommentarer till paragraferna 42 Del 3 – Konsekvensanalyser 44 Konsekvenser för kommunerna 44 Olika fastighetsägarkategorier 45 Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning 46 Fastigheter med olikartad exploateringsgrad 46 Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda 47 Fastigheter med olikartat planläggningssätt 48 Fastigheter med olikartad planutformning 49 Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader 49 Del 4 – Test av olika taxekonstruktioner 51 Exempel 1A – småhus – Taxa 1-5 52 Exempel 1B – småhus – Taxa 6-8 58 Exempel 2A – flerbostadshus – Taxa 9-10 62 Exempel 2B – flerbostadshus – Taxa 11-12 65 2(75) LANTMÄTERIET Slutsatser test av taxekonstruktioner 67 Referenser 68 Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) 69 Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71 Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun” 72 Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Teknisk handbok” 73 Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun ”Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun”, Bilaga 1. 74 3(75) LANTMÄTERIET Sammanfattning Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. I uppdraget har även ingått att utarbeta alternativa taxeförslag samt att redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget har genomförts i samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Utgångspunkten för Lantmäteriets förslag har varit att normaltaxan ska klara av att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas. Detsamma gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad med en kostnadsfördelning som inte upplevs som skälig och rättvis av fastighetsägarna. Det finns två viktiga grundförutsättningar som fått betydelse för utformningen av normaltaxan. Den första är att normaltaxan enbart ska avse en anläggningsavgift. Den andra är att bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Aspekter som det tagits hänsyn till vid framtagandet av normaltaxan är: möjliggörandet att dela in kommunen i fördelningsområden, förekomsten av olika markanvändningssätt, hantering av befintlig bebyggelse, typ av planläggning och att det kan finnas olika byggnadstekniska förutsättningar. Lantmäteriets konkreta förslag till utformning av normaltaxa för kommunala gatuavgifter bygger i stor utsträckning på principerna för Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september 2007. Gatuavgifterna ska täcka kommunens kostnader för anläggande och förbättring av gator samt andra allmänna anläggningar. Förslaget till normaltaxa bygger på att kostnaderna tas fram och bedöms för planområden med normal planutformning och normal standard enligt de riktlinjer som varje kommun måste ta fram. En uppdelning på olika markanvändning och kategorier av bebyggelse (bostadsfastighet – småhus respektive flerbostadshus, annan fastighet, verksamhetsfastighet) har ansetts nödvändig för att det finns kostnadsskillnader kopplade till planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt för själva utbyggnaden. Det senare kan även hanteras med indelning i flera fördelningsområden. Huvudförslaget till normaltaxa utgår från en tredelad taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar (grundavgift, tomtarealavgift och boareaavgift/lägenhetsavgift/bruttoareaavgift). Om det finns avvikelser på gator och andra allmänna anläggningar från de kommunala riktlinjerna inom delområdet (t.ex. planutformning, gatubredd, förekomst av trottoar, förekomst av lekplatser i området, om gator och gång- och cykelvägar har belysning, gatubeläggning samt matarled som delas av och försörjer även andra planområden) tas hänsyn till detta genom att avgiften multipliceras med en framtagen faktor. På samma sätt beaktas om avvikande förutsättningar råder för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena (t.ex. på grund av hög andel berg). Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna, ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar de minskade kostnaderna. 4(75) LANTMÄTERIET I de fall en fastighet ingår i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan samtliga de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen. Faktorer som multipliceras med avgiften används även för fastigheter som är utformade med ett så kallat skaft på kvartersmark och har utfart mot gata. Slutligen reduceras gatuavgiften med en faktor om det finns detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna. Rekommendationer för avgiftsskyldighet, betalning och tvist har tagits med i taxeförslagen. En konsekvensanalys har gjorts för olika intressenter och för fastigheter med olika förutsättningar. För kommunerna krävs det initialt en stor arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. På sikt kommer dock en tillämpning att medföra bland annat en förenklad och snabbare planprocess. Det kan finnas en risk att kommuner prioriterar ned utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse då dessa fastigheter till största delen är undantagna från avgiftsskyldighet. Incitamenten för kostnadseffektivitet kan påverkas om möjligheterna för fastighetsägarna att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. Sammantaget bedöms de totala kostnaderna minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. För olika fastighetsägarekategorier kommer taxeutformningen vara neutral då kostnaderna styrs av den typ av planområde som är typiskt för den specifika fastighetstypen. Taxeförslagen tar hänsyn till fastigheter med olikartad tillåten markanvändning. En uppdelning på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper med normal planutformning för just den typen av bebyggelse, gör att olika kostnadsunderlag beaktas beroende på t.ex. olika behov av markareal och att olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar. Olikartad exploateringsgrad kommer att beaktas i taxeförslagen genom avgiftsparmetrar för skillnader i storlek, t.ex. boarea, bruttoarea och antalet lägenheter. Bebyggda fastigheter som har tillgång till fungerande utfart ska inte betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Gatuavgift ska endast betalas om byggrätten utökas och först när den tas i anspråk. Det finns fastigheter med olikartat planläggningssätt, fastigheter med olikartad planutformning och fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader. Dessa olikheter och avvikelser har beaktats i konstruktionen av taxeförslagen. Tester av olika taxeförslag visar på vilka olika resultat som kan uppnås med olika fördelning med hjälp av de tre huvudsakliga avgiftsparametrar som används i modellerna. Känslighetsanalyser visar på de olika utfall som kan uppnås med olika taxekonstruktioner. En skälig och rättvis fördelning mellan olika fastighetstyper, bebyggelsetyper etc. är möjlig att åstadkomma med de förslag som presenteras. 5(75) LANTMÄTERIET Bakgrund Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att utforma ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter1. Förslaget ska bygga på det förslag till gatuavgifter som redovisats i lagrådsremissen ”Nya bestämmelser om gatukostnader”2 samt Lagrådets yttrande den 20 november 2013. Uppdraget innebär vidare att utarbeta alternativa taxeförslag samt redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget ska genomföras i nära samverkan med Boverket och Sveriges kommuner och Landsting samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015. Förfarandet med samverkan och samråd Lantmäteriet har i arbetet med att utarbeta förslag till normaltaxa för gatuavgifter samverkat med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Samverkan har skett genom föredragning av förslaget under arbetets gång samt inhämtande av synpunkter från berörda organisationer. När det gäller SKL har de även lämnat ett yttrande som beskriver hur de ser på det förslag till normaltaxa som Lantmäteriet presenterat. I bilaga 1 finns deras skrivelse. När det gäller Boverket har vi haft underhandskontakter med dem under arbetets gång. Ekonomistyrningsverket har bidragit med synpunkter på förslaget och Villaägarnas Riksförbund har deltagit i ett möte där huvuddragen i förslaget presenterats. Även Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap vid KTH, har gett råd och varit behjälplig i modellfrågor under arbetets gång. Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter Lantmäteriets utgångspunkt för arbetet med själva förslaget till normaltaxa för gatuavgifter har varit att ta fram en modell som klarar att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. Normaltaxan för gatuavgifter ska vara tillräckligt enkel att tillämpa samtidigt som den ska ge en skälig och rättvis fördelning av kostnaderna mellan fastigheterna. Det bör i detta sammanhang poängteras att det normalt finns en inneboende motsättning mellan enkelhet och rättvisa som kan vara svår att hantera. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas och samma sak gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad, där kostnaderna fördelas efter grunder som inte upplevs som skäliga och rättvisa av fastighetsägarna. 1 2 Regeringsbeslut 2015-02-13, N2015/1512/PUB Dnr S2013/7787/PBB 6(75) LANTMÄTERIET Promemorians upplägg I Del 1 redovisas bakgrund till och de förutsättningar som är styrande för utformning av förslagen till normaltaxor för kommunala gatuavgifter. I Del 2 redovisas två förslag till utformning av normaltaxa. Vidare redovisas kommentarer till paragraferna i taxeförslagen. Del 3 innehåller konsekvensanalyser av de olika taxeförslagen. I Del 4 redovisas tester av olika taxekonstruktioner. 7(75) LANTMÄTERIET Del 1 – Bakgrund och förutsättningar Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning Under årens lopp har ett antal statliga utredningar m.m. behandlat frågan om utformning av taxa för gatuavgifter. Enligt regeringsuppdraget ska vissa av dessa dokument vara vägledande vid utformning av förslaget till normaltaxa. Dessa är: - Regeringens proposition (1980/81:165) om ändring i byggnadslagen (1947:385), bilaga 4 Va-taxans utformning enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster i Svenskt Vattens publikation VAV P96 ”VA-taxa” Plangenomförandeutredningens betänkande ”Ett effektivare plangenomförande”, SOU 2012:91. I första hand bilaga 4 och 5 Lagrådsremissen ”Nya bestämmelser om gatukostnader”, 7 november 2013 Lagrådets yttrande den 20 november 2013 Grundförutsättningar En taxa för kommunala gatuavgifter har diskuterats länge. Ett flertal förslag till utformning av taxa har tagits fram under årens lopp. Det nu aktuella förslaget utgår från två viktiga grundförutsättningar som ska vara styrande för utformning av normaltaxan. Dessa är: - - Normaltaxan ska enbart avse anläggningsavgift. Det innebär att kostnader för drift- och underhåll av de kommunala gatorna ska finansieras på annat sätt, d.v.s. via kommunalskatten Bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet. Dock ska en redan bebyggd fastighet som utnyttjar en i detaljplan utökad byggrätt kunna påföras avgift Grunderna för kommunens avgiftsuttag För att en kommun ska kunna ta ut gatuavgifter ska: - Kommunen antagit en taxa för gatuavgifter Kommunen vara huvudman för allmänna anläggningar i detaljplan Kommunen i egenskap av huvudman ha skyldighet att anlägga eller förbättra gata eller annan allmän plats inom detaljplaneområdet Anläggningarna avse områdets lokala behov av gator, grönområden, lekplatser etc. Gatuavgiften inte få vara högre än som svarar mot kommunens kostnader (totala anskaffningsutgifter) över tiden för dessa åtgärder 8(75) LANTMÄTERIET Fördelar med en taxebaserad avgift Att införa ett taxesystem för gatukostnader skulle medföra flera positiva effekter. Det skulle: - Väsentligt förenkla systemet med gatukostnadsersättningar Skapa större rättvisa för fastighetsägarna inom kommunen (dels inom detaljplaneområdet dels mellan olika detaljplaneområden) Öka förutsägbarheten för berörda fastighetsägare Enklare att förstå, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet Enklare att tillämpa, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet Planprocessen förenklas Planprocessen sker på ett snabbare sätt Vidmakthålla hög kunskapsnivå inom kommunen I konsekvensanalyserna utvärderas förslagen till taxeutformning med hänsyn till de förväntade effekterna. Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa I lagrådsremissen beskrivs ett antal aspekter som särskilt ska beaktas vid utformning av förslag till normaltaxa för gatuavgifter. Indelning i flera fördelningsområden Taxan ska möjliggöra att, under vissa förutsättningar, dela in kommunen i flera fördelningsområden. Det kan t.ex. bero på att: - - Markanvändningen är olika inom olika områden, sättet att planlägga skiljer sig åt samt förekomsten av befintlig bebyggelse varierar Kostnaderna för anläggandet av gator och andra allmänna platser varierar inom kommunen vilket dels kan bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller att markförhållanden är dåliga vilket kräver pålning och utfyllnad Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, t.ex. mellan centralort och perifera orter Hänsynstagande till olika markanvändning Hänsyn ska tas till (tillåten) markanvändning enligt detaljplan och till bebyggelsetyp. De bebyggelsekategorier som exemplifieras i Boverkets handböcker är bland annat småhus (friliggande, par-, kedje- och radhus), flerbostadshus, kontor, handel och industri. Taxan för gatuavgifter bör därför beakta: - Att olika bebyggelsekategorier alstrar olika trafikströmmar Att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser Skillnaden mellan bostäder och handel/industri/kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor) 9(75) LANTMÄTERIET Hänsynstagande till befintlig bebyggelse m.m. Som redan behandlats under förutsättningar ovan ska bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en byggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala ny avgift. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Hänsyn till sättet att planlägga Lagrådsremissen tar frågor som har att göra med sättet att planlägga och att dessa förhållanden ska beaktas i taxan. Det är: - - Fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningar Att vissa fastigheters behov av utfart tillgodoses genom ett tomtskaft på kvartersmark Olika typer av bostäder (fastigheter) tar i anspråk olika mycket markareal för gator och allmänna platser (se också under Hänsynstagande till olika markanvändning) Olika typer av planeringssituationer, d.v.s. planering för nyexploatering eller planering för förnyelse/omvandling Olika huvudmän för olika allmänna platser inom detaljplanen Hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar m.m. Med hänsyn till byggnadstekniska förutsättningar avses: - - Kostnaderna för ordnande av allmänna platser är avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område (jämför med motivet för indelning i flera fördelningsområden) Att vissa anläggningar utförs med högre standard än normalt Särskild utformning av anläggningarna inom området Detta kan jämföras med va-taxan där det i vissa fall förekommer särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Ett förbehåll är att kostnaderna i beaktansvärd omfattning skiljer sig från vad som är normalt. 10(75) LANTMÄTERIET Del 2 – Förslag till taxeutformning Utformning av taxa Utformningen av taxan bygger i stor utsträckning på förslaget till Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september 2007. Det finns många likheter med förutsättningarna i va-området men samtidigt finns stora skillnader som måste beaktas. I det följande beskrivs ett huvudförslag till utformning av taxa för gatuavgifter samt ett alternativ/kompletterande utformning. Huvudförslag Taxa för … kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den … ALLMÄNT §1 För att täcka kommunens nödvändiga kostnader för anläggande och förbättring av gator och andra allmänna platser för områdets lokala behov i detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap ska ägare av fastighet (inom kvartersmark) i sådana områden betala gatuavgift enligt denna taxa. Med … kostnader… avses: - planering och projektering av gator och andra anläggningar - inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder - anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dessa Med … anläggande och förbättring… avses: - med anläggande avses byggande av nya gator och anläggningar - med förbättring avses standardhöjande åtgärder på befintliga gator/vägar och anläggningar Med … gator och andra allmänna platser… avses: - anläggande av gator och andra anläggningar inom detaljplanelagda områden enligt kommunens riktlinjer för gatustandard Med … för områdets lokala behov… avses: - lokalgator och andra anläggningar som tillgodoser ett visst områdes behov av gator och anläggningar Med … ägare av fastighet… avses: - vid tidpunkt för avgiftsskyldighetens inträde lagfaren ägare av fastigheten 11(75) LANTMÄTERIET §2 Taxan får bestämmas utifrån faktiska kostnader för utförande av anläggningar inom planområden med normal planutformning och normal standard på anläggningarna (kommunala riktlinjer). Gatuavgiften får inte vara högre än som svarar mot kommunens kostnader över tiden för dessa åtgärder. Saknas kostnadsuppgifter från faktiskt utförda anläggningar får taxan bestämmas med hjälp av bedömda kostnader vid motsvarande förutsättningar. Med normal planutformning inom fördelningsområde 1 avses för: - - Småhusområden: Typ av bebyggelse, antal bostäder, gatuföring och gatulängd, typ och antal av andra anläggningar, m.m. Flerbostadshusområden: … Områden med annan fastighet: … Verksamhetsområden: … Med normal standard på anläggningar inom fördelningsområde 1 avses för: - - - Småhusområden: Matarled bredd X m, lokalgata bredd Y m, belagd slityta, ensidig trottoar, gatubelysning, lekplats inom X00 m från fastighet, anordning för avrinning av vatten med uppsamlingsbrunnar. Flerbostadshusområden: ... Områden med annan fastighet: ... Verksamhetsområden: … Motsvarande beskrivning av normal planutformning och normal standard på anläggningarna för fördelningsområde 2 – X är: Som ovan… §3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för ”Bostadsfastighet - småhus” - friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus ”Bostadsfastighet - flerbostadshus” - flerbostadshus ”Annan fastighet” - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) ”Verksamhetsfastighet” - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 12(75) LANTMÄTERIET §4 Gatuavgift enligt § § 6, 8, 10 och 12 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total boarea enligt bygglovet och boarean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler”, SS 21054:2009. §5 Kommunen delas in i ..Y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga ..Y.. TAXA – Bostadsfastighet – småhus §6 En obebyggd ”Bostadsfastighet – småhus” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på m2 tomtareal om kronor ... c) En avgift baserad på m2 boarea (BOA) om kronor ... Antalet grundavgifter utgår från antalet möjliga tomtplatser enligt detaljplanens bestämmelser. Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från normaltomtens areal ska fastighetens areal begränsas nedåt till halva normaltomtens areal och uppåt till dubbla normaltomtens areal. Normaltomtens areal definieras i ”kommunens riktlinjer” för respektive fördelningsområde. Boarean beräknas enligt beviljat bygglov. 13(75) LANTMÄTERIET §7 En bebyggd ”Bostadsfastighet – småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har respektive inte har möjlighet att avstycka tomter, ska om boarean utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad boarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) En bebyggd ”Bostadsfastighet – småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att avstycka tomter, ska erlägga: b) En grundavgift per möjlig tomt om kronor … c) En avgift baserad på m2 tomtareal på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor … d) En avgift baserad på m2 boarea (BOA) på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor … TAXA – Bostadsfastighet – flerbostadshus §8 En obebyggd ”Bostadsfastighet – flerbostadshus” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på m2 tomtarea om kronor … c) En avgift per lägenhet om kronor … Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Antal lägenheter beräknas enligt beviljat bygglov. §9 En bebyggd ”Bostadsfastighet – flerbostadshus” ska om fler lägenheter tillkommer erlägga: a) En avgift för varje tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 14(75) LANTMÄTERIET TAXA – Annan fastighet § 10 En obebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor ... b) En avgift baserad på m2 tomtareal om kronor ... c) En avgift baserad på m2 bruttoarea (BTA) om kronor ... Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. § 11 En bebyggd ”Annan fastighet” ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) TAXA – Verksamhetsfastighet § 12 En obebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på kvadratmeter tomtareal om kronor … c) En avgift baserad på m2 bruttoarea (BTA) om kronor … Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. § 13 En bebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 15(75) LANTMÄTERIET AVVIKELSER § 14 Avgifterna i § § 6, 8, 10 och 12 utgår från en ”normal” planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, ”kommunala riktlinjer”, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från ”kommunala riktlinjer” ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd Förekomst av trottoar Förekomst av lekplats i området Om gator och gc-vägar har belysning Gatubeläggning, asfalt eller grus Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: § 15 Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X Osv. Inom följande delområden inom fördelningsområde 1 multipliceras avgiften med en faktor 1,X. Syftet är att ta hänsyn till avvikande förutsättningar för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena. Avgränsningen av delområdena framgår av karta i bilaga Z. - - - Inom område A multipliceras avgiften med faktorn 1,X beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av hög andel berg Inom område B multipliceras avgiften med faktorn 1,Y beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av komplicerade och fördyrande grundläggningsförhållanden Inom område C multipliceras avgiften med faktorn 1,Z beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av mycket komplicerade och avsevärt fördyrande grundläggningsförhållanden Osv. Inom följande delområden inom fördelningsområde 2 …(etc.) § 16 Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna och andra anläggningarna ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar den minskade anläggningskostnad som beror på att de befintliga anläggningarna kan nyttjas. - Vid breddning av befintlig gata med <1 meter multipliceras avgiften med 0,X. Vid breddning av befintlig gata med 1-2 meter multipliceras avgiften med 0,Y. Vid breddning av befintlig gata med > 2 meter multipliceras avgiften med 0,Z. 16(75) LANTMÄTERIET - Beläggs en befintlig grusbelagd gata med asfalt multipliceras avgiften med 0,X. Om en befintlig gata förs med belysning multipliceras avgiften med 0,Y. Tillkommer en ny lekplats inom Y00 meter från fastigheten multipliceras avgiften med 0,Z. Utförs flera åtgärder summeras faktorerna för respektive åtgärd varefter de multipliceras med avgiften. § 17 Är fastigheten utformad med ett s.k. skaft på kvartersmark för utfart mot gata ska avgiften multipliceras med - § 18 Inom detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna ska gatuavgiften enbart avse de anläggningar som har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att avgiften multipliceras med - § 19 0,X om skaftet är 20-30 meter 0,Y om skaftet är längre än 30 meter 0,X om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gator 0,Y om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gc-vägar, lekplatser och andra allmänna anläggningar Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen med 1/(antalet fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen) per fastighet. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST § 20 Gatuavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldigheten inträder. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift när gatan och andra allmänna platser blivit utförda och kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldighet för boareaavgift, lägenhetsavgift eller bruttoareaavgift när bygglov beviljats. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser inte har möjlighet att avstycka tomt(-er) och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten när bygglov för utökad boarea beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att stycka av en eller flera tomter och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och avgift för tomtareal på 17(75) LANTMÄTERIET möjligt avstyckningsbara tomter när planen antagits och vunnit laga kraft. Avgiftsskyldighet för utökad boarea på den bebyggda delen och boarea på de(-n) avstyckade tomt(-erna) inträder när bygglov enligt detaljplan beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt. § 21 Betalning av gatuavgift ska ske när kommunen begär det. Betalning ska ske senast xx dagar efter fakturadatum. Efter ansökan från fastighetsägaren kan i vissa fall betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalning om betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter och om fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ansökan om avbetalning ska vara kommunen tillhanda senast den dag som angetts som förfallodag för fakturan. Säkerheten ska inges till kommunen senast xx dagar efter förfallodagen. Avbetalning ska ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen. Betalningsvillkoren ska jämkas om de är allt för betungande för fastighetsägaren. Om fastigheten byter ägare är den nye ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. För belopp som förfallit till betalning före tillträdesdagen svarar den tidigare ägaren. § 22 Tvist mellan kommunen och fastighetsägare om gatuavgift prövas av markoch miljödomstolen i … I sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar tillämpas. 18(75) LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna § 1 Portalparagraf Kommunens skyldighet att ansvara för utbyggnaden (och driften) av gator och andra anläggningar inom allmän platsmark i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap är reglerad i plan- och bygglagen (PBL kap 6 § § 24-32). Det innebär att kommunen har rätt att av ägare till fastighet inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap ta ut avgift för täckande av kostnaden för anläggande och förbättring av gator inom området. Reglerna i PBL är utformade så att kommunen har möjlighet (men inte skyldighet) att tillämpa reglerna om gatutaxa. Väljer kommunen att avstå från denna möjlighet finansieras utbyggnad och förbättring av gator inom detaljplaneområden via kommunalskatten. En taxa för kommunala gatuavgifter ska antas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige (ks/kf). Rätten att tillämpa taxan är kopplad till att detaljplanen antas efter det att taxan har antagits i ks/kf. Med … kostnader … avses: - Planering och projektering av gator och andra anläggningar Förutom kostnader för planering och projektering kan kostnader för grundundersökningar, arkeologiska undersökningar, miljöundersökningar etc. ingå i kostnadsunderlaget - Inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder Avser kostnader för inköp av mark som ska utgöra allmän plats i detaljplanen. Även kostnader för fastighetsbildningsåtgärder får ingå. - Anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dess Förutom kostnader för själva utförandet kan kostnader för åtgärder som bullerdämpning samt sanering ingå i kostnadsunderlaget. Med … anläggande och förbättring … avses: Gatutaxan avser dels anläggande av nya gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden dels förbättring av gator i områden med befintliga vägar/gator. Anläggande avser byggande av helt nya gator och anläggningar med förbättring avser upprustning av befintliga gator och anläggningar vid en samtidig samt ny detaljplaneläggning av området. Med … gator och andra allmänna platser … avses: Se ovan under Med … kostnader … avses. 19(75) LANTMÄTERIET Med … områdets lokala behov … avses: De gator och andra allmänna anläggningar som utgör kostnadsunderlaget för gatuavgiften ska avse de lokala gator och anläggningar som är till nytta för fastigheterna inom området. Det innebär att genomfartsgator och liknande gator (kommunövergripande anläggningar/generalplaneanläggningar) inte får finansieras via gatuavgifter. Det finns naturligtvis en gråzon mellan vad som kan betraktas som en lokal områdesgata och vad som är en kommunövergripande gata. I denna gråzon finns gator av typen matarleder, d.v.s. gator som ligger utanför det egentliga detaljplaneområdet och som kan vara gemensamma för två eller flera detaljplaneområden. I förarbeten till förslaget om gatutaxa anges att gator av typen matarleder kan ingå i kostnadsunderlaget för gatuavgiften. Detta avgörs i kommunernas definition av normal planutformning för respektive fastighetstyp. Med … ägare av fastighet … avses: Med ägare av fastighet avses den som enligt fastighetsregistret är lagfaren ägare av fastigheten. Ägare till fastigheter upplåtna med tomträtt är kommunen. § 2 Faktiska eller bedömda kostnader, normal planutformning, normal standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) samt exempel på arbetsgång vid framtagande av gatutaxa Faktiska eller bedömda kostnader Förutsättningarna för att kunna bedöma kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna platser torde skilja sig betydligt mellan olika kommuner. I t.ex. kommuner i eller i närheten av storstadsområdena sker en fortlöpande exploatering i ny- eller omvandlingsområden. Kunskapsnivån inom dessa kommuner vad avser bedömning av kostnader för gatuutbyggnad m.m. är hög medan i kommuner med få utbyggnadsområden är kunskapsnivån låg. Kostnaderna kan bedömas på flera sätt. Antingen kan kostnaderna bedömas med hjälp av uppräknade erfarenhetstal från tidigare gjorda exploateringar under de senaste fem till tio åren eller utifrån bedömda kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar i framtida planerade områden. Finns inga sådana framtida planer kan kostnaderna bedömas med hjälp av t.ex. erfarenhetstal från andra kommuner med liknande geografiska förutsättningar. I många fall torde kostnaderna kunna bedömas utifrån en sammanvägning av olika erfarenhetstal och bedömningar av kostnaderna i framtida exploateringar. Normal planutformning De föreslagna avgiftsnivåerna i gatutaxan utgår från en normal planutformning inom detaljplaneområden för olika typ av markanvändning. Det innebär att kommunen för varje fördelningsområde inventerar och tar fram en ”normalplan” för: 20(75) LANTMÄTERIET - Områden med bostadshus - småhus Områden med bostadshus - flerbostadshus Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. Områden med verksamheter För t.ex. områden med småhus innebär det - - Beräkning av antalet småhus av olika typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus). En ”normal” plan innehåller t.ex. 20 friliggande 10 kedjehus och radhus samt 4 parhus Beräkning av normal tomtmarksareal i kvadratmeter för respektive småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) Beräkning av storleken i kvadratmeter boarea för typhuset inom varje småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) Beräkning av längden gata (av olika typ) Beräkning av antal lekplatser, mängden grönområde, matarleder m.m. Standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) Kommunen ska fastställa en normalstandard på anläggningar för varje kategori av fastigheter inom varje fördelningsområde. Det innebär att kommunen tar fram kommunala riktlinjer för - Områden med bostadshus - småhus Områden med bostadshus - flerbostadshus Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. Områden med verksamheter De kommunala riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av normal standard på gator och andra anläggningar. Det innebär t.ex. - Gatubredd på olika typer av gata Förekomst av trottoar Ytbeläggning, asfalt eller grus Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) Gatubredd på gång- och cykelvägar Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar Lekplatsers storlek och utformning Iordningsställande av grönområden Förekomst av matarleder Exempel på detta är att en normalsektion och standard för en ”bostadsgata/ lokalgata” definieras, t.ex. - Vägområde 10 meter Gatubredd 5,5 meter (intervallet 5,0 – 6,0 meter), ingen trottoar Belagd med asfalt av typen ABT 16 Avvattning genom dike Belysning, stolpavstånd 40 meter 21(75) LANTMÄTERIET Exempel på arbetsgång vid framtagande av taxa Ett exempel på arbetsgång vid taxeutformning redovisas nedan. Den principiella utformningen visas i Bilaga 2. 1) Ta fram ”normalplaner” för olika typ av markanvändning Att ta fram en normalplan för t.ex. ett småhusområde innebär att bestämma hur ett typiskt planområde inom fördelningsområdet är utformat. De faktorer som är styrande för utformningen är - typ av småhus inom planområdet - antal småhus av respektive typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) - den genomsnittliga tomtarealen i kvadratmeter för varje typ av småhus - det typiska husets storlek i kvadratmeter boarea för varje typ av småhus - typ av gata och andra allmänna anläggningar inom planområdet - längden gata och mängden lekplatser, grönområden etc. inom planområdet En normalplan tas fram för varje fastighetstyp och för varje fördelningsområde. I många fall torde det normala planområdet för en viss fastighetstyp vara lika inom flera fördelningsområden. Exempel på normalplan för småhusområdet kan se ut på följande sätt: 2) Ta fram ”kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar inom detaljplaneområden Kommunen tar fram ”kommunala riktlinjer” för gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden. Riktlinjerna beskriver hur gator och andra allmänna anläggningar av olika typ ska utformas med avseende på standard och uppbyggnad. Se exempel i Bilaga 3 och 4 från Nacka kommun och Bilaga 5 från Huddinge kommun. Riktlinjerna kan avse ett eller flera fördelningsområden. Skiljer sig standard och utformning av gator mellan olika fördelningsområden tas riktlinjer fram för var och ett av fördelningsområdena. 3) Bedöma normala kostnader för anläggningar Kommunen inventerar de detaljplaneområden som kommunen genomfört under de senaste fem till tio åren. Kostnaderna för allmänna anläggningar inom detaljplaneområdena tas fram och justeras (räknas om) med hänsyn till kostnadsutvecklingen och anges i dagens penningvärde. Kostnaderna preciseras och redovisas för 22(75) LANTMÄTERIET olika typer av anläggningar och med notering om standard på dessa. I de fall där kostnaderna inte är preciserade på olika typer av anläggningar görs en uppdelning utifrån erfarenhetstal/skälighetsbedömning så att kostnaderna redovisas för t.ex. kvadratmeter eller löpmeter nyanlagd gata, viss typ av lekplats etc. Kostnaderna relateras också till de kostnadspåverkande förutsättningarna i varje specifikt fall. Det innebär att faktorer noteras som påverkat kostnaden i såväl höjande som sänkande riktning. Kostnaderna ska med andra ord relateras till normala exploateringsförutsättningar för fördelningsområdet. I det fall kommunen inte genomfört någon exploatering för utbyggnad av gator i ett detaljplaneområde under de senaste åren kan kommunen göra jämförelser med andra aktörer. Med hjälp av t.ex. erfarenheter (nyckeltal) från andra kommuner, exploatörer/byggföretag eller sammanställningar som Sveriges Kommuner och Landsting låtit utföra görs bedömningar av vad en utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar skulle kosta inom kommunen. 4) Beräkna totalkostnaden för normalplaneområdet Resultatet av kostnadsbedömningarna ska sedan matchas mot ”kommunens riktlinjer” för standard på anläggningar inom normalplaneområdet. Beräkningsmässigt innebär det att de totala kostnaderna sammanställs för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom normalplaneområdet för respektive av de fyra bebyggelsetyperna (småhus, flerbostadshus, annan fastighet och verksamhetsfastighet). 5) Välja avgiftsparametrar och bestämma förhållandet mellan dessa Välj de avgiftsparametrar som taxan för respektive fastighetstyp ska bestå av. Välj därefter den fördelning mellan de olika avgiftsparametrarna som bäst uppfyller kommunens mål med taxan (t.ex. 30 % av taxan ska avse grundavgiften, 40 % ska avse tomtarealavgiften och 30 % ska avse boareaavgiften). Valet av fördelning mellan de olika parametrarna får olika effekter. Här kommenteras kort några effekter vid olika relation mellan parametrarna. Läggs en liten del av taxan på grundavgift innebär det att fastigheter som ligger inom områden med gemensamhetsanläggning medges enbart en mindre reduktion om taxan är utformad enligt normalförslaget, d.v.s. att grundavgiften fördelas mellan de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på grundavgiften innebär det att skillnaden mellan fastigheter med stor respektive liten tomtareal blir liten. Detta innebär i sin tur att fastigheter med stor tomtareal, vilka ger upphov till ökad gatulängd och därmed högre kostnader, står för en relativt sett mindre del av kostnaden för utbyggnaden av området. 23(75) LANTMÄTERIET Läggs en liten del av taxan på tomtarealavgiften innebär det att den faktor som representerar kostnadsaspekten i taxan ges mindre betydelse vilket i sin tur innebär att de parametrar som representerar nyttan, grundavgift och boareaavgift ges en större inverkan på taxeutfallet för den enskilda fastigheten. Stora tomter som ”förorsakar” längre gator och därmed högre kostnader belastas i detta fall i mindre grad. En hög tomtarealavgift kan å andra sidan ha en motsvarande inte önskvärt styrande effekt på utformning av tomter i nya detaljplaner. Läggs en liten del av taxan på boareaavgiften så innebär det att bebyggda fastigheter som utnyttjar en i detaljplan medgiven byggrätt får betala en relativt sett liten del av kostnaderna för anläggandet av nya eller upprustade gator trots att deras nytta av åtgärderna kan vara stor. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på boareaavgiften belastas de bebyggda fastigheterna när de utnyttjar en möjlig byggrätt relativt mycket i förhållande till obebyggda fastigheter. En annan effekt i detta fall är att kommunen kan komma att få ligga ute med en större del av kostnaderna i avvaktan på att bebyggda fastigheter ska utnyttja sin utökade byggrätt. Utnyttjas inte denna byggrätt över huvud taget kommer kommunen att få en lägre kostnadstäckning i områden med bebyggda fastigheter. Exempel på relation visas nedan: 6) Beräkna storleken på respektive avgiftsparameter Den totala kostnaden för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom ”normalplanen” fördelas på efter vald relation på avgiftsparametrarna. Därefter fördelas den kostnad som belöper på varje avgiftsparameter på antalet fastigheter inom normalplaneområdet (för att erhålla grundavgiften), antalet kvadratmeter tomtareal inom normalplaneområdet respektive totalt antal kvadratmeter boarea på typhusen inom normalplaneområdet. Resultatet blir ett belopp för grundavgiften, ett belopp per kvadratmeter tomtareal och ett belopp per kvadratmeter boarea. Är kommunen indelad i flera fördelningsområden tas en taxa fram för varje sådant område. § 3 Bostadsfastighet – småhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Indelning i olika kategorier av fastigheter är bland annat kopplad till skillnader i planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt kostnaden för 24(75) LANTMÄTERIET utbyggnaden. Kostnaden är i sin tur starkt kopplad till den areal som olika typer av bebyggelse tar i anspråk vilket påverkar behovet av mängden/längden gator. Med Bostadsfastighet – småhus avses fastighet som enligt detaljplan får bebygggas med friliggande småhus, parhus, kedjehus eller radhus. Upplåtelseformen kan variera. Med Bostadsfastighet – flerbostadshus avse fastighet som enligt detaljplan får bebyggas med bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus. Upplåtelseformen kan variera. Med Annan fastighet avses i första hand fastighet med tillåten markanvändning för handel, kontor, centrumverksamhet, vård, tillfällig vistelse (hotell), besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) samt skola (fritidshem, förskola, grundskola, gymnasieskola etc.). Med Verksamhetsfastighet avses fastighet med tillåten markanvändning för industri och liknande verksamheter. För respektive typ av fastighet definieras en normal planutformning samt kommunala riktlinjer för standarden på anläggningarna (se ovan § 2). § 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Med obebyggd fastighet avses en fastighet som inte är bebyggd med en byggnad avsedd för bostadsändamål eller för annat ändamål enligt beskrivningen i § 3. Med bebyggd fastighet avses på motsvarande sätt en fastighet som är bebyggd med en byggnad för avsett ändamål. Det innebär att en fastighet som är bebyggd med en industrilokal som ska rivas på grund av att ny bostadsbebyggelse ska uppföras betraktas som obebyggd. Motsvarande gäller för andra typer av bebyggelseändamål där markanvändningen ändras. När ska en bostadsbyggnad betraktas som byggnad? Ett befintligt fritidshus på 40 kvm i mycket dåligt skick som inte använts på 10 år. Är den bebyggd? Vad ska krävas för att byggnaden ska betraktas som ”bebyggd”? Detta är en fråga som bör utvecklas i kommunernas utformning av gatutaxa. § 5 Indelning i fördelningsområden Kommunen kan delas in i flera fördelningsområden. Detta har i tidigare utredningar om kommunal gatutaxa motiverats med att: - Markanvändningen är olika inom olika områden Sättet att planlägga varierar Förekomst av befintlig bebyggelse varierar Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter 25(75) LANTMÄTERIET I det följande kommenteras dessa punkter och samtidigt beskrivs alternativa sätt till lösningar på motiven för flera fördelningsområden. Markanvändningen är olika inom olika områden I förslaget till taxa har hänsyn tagits till fastigheter med olika markanvändning genom att taxan har olika avgiftsparametrar för olika slag av markanvändning samt att de kostnader som ska fördelas via taxan utgår från planutformningen inom ett typiskt planområde för respektive markanvändningsslag. Detta innebär att det inte finns något direkt motiv att dela in kommunen i flera fördelningsområden med anledning av att markanvändningen är olika. Väljer dock kommunen att inte ha olika taxor för olika markanvändningsslag kan det finnas behov av att dela in i flera fördelningsområden. Sättet att planlägga varierar En orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är sättet att planlägga, d.v.s. att detaljplanen innebär delat huvudmannaskap eller att vissa fastigheter omfattas av en gemensamhetsanläggning. Är denna situation vanlig inom delar av kommunen, men inte inom andra, kan det vara en anledning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda ”faktorer” som tar hänsyn till dels om fastigheten ingår i ett storkvarter eller gemensamhetsanläggning (se § 16), dels om huvudmannaskapet är delat i detaljplanen (se § 19). Förekomst av befintlig bebyggelse varierar Det är främst inom områden med befintlig småhusbebyggelse som det kan finnas byggnader som ska passas in i den nya detaljplanen. Eftersom befintlig bebyggelse är undantagen från avgiftsskyldighet, om inte en möjlig byggrätt utnyttjas torde motivet att dela in kommunen i flera fördelningsområden på grund av förekomsten av befintlig bebyggelse vara begränsat. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda en ”faktor” som tar hänsyn till anläggningar som är till nytta för utbyggnaden av gator och andra allmänna anläggningar och således minskar kostnaden för dessa anläggningar (se § 18). Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen Att kostnaderna för utbyggnad av de allmänna anläggningarna skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen kan vara en orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. Att kostnaderna skiljer sig åt kan dels bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller dåliga markförhållanden som kräver pålning och utfyllnad. En annan orsak till att kostnaderna skiljer sig åt är att standarden på de anläggningar som utförs är olika inom olika detaljplaneområden (se vidare under nästa rubrik nedan). 26(75) LANTMÄTERIET Istället för att dela in kommunen i flera fördelningsområden finns det möjlighet att som framgår av § 15 tillämpa en faktor inom ett geografiskt avgränsat område som tar hänsyn till avvikande kostnader inom delområdet. Det kan jämföras med den lösning som valts inom va-området, där det finns möjlighet att för ett visst område tillämpa en så kallad särtaxa om det med ”hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar” finns motiv till sådan särtaxa. Att använda sig av en ”faktor” är en administrativt enklare modell än att dela in i flera fördelningsområden (se § 15). Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter För varje fördelningsområde definieras ”kommunala riktlinjer” som beskriver vilken gatubredd och standard på gatan som är normal inom fördelningsområdet, förekomsten av trottoarer, gångbanor, gc-vägar, lekplatser, parker, om gatorna har belysning eller inte. Eftersom ”kommunala riktlinjer” definieras för varje typ av markanvändningsslag så sker inte någon omfördelning mellan fastigheter med olika markanvändning. En faktor i taxan som beaktar standardskillnader är § 14 där det finns möjlighet att ta hänsyn till avvikelser i de kommunala riktlinjerna. Sammantaget innebär detta att standardskillnader på anläggningar i olika detaljplaneområden beaktas i taxeutformningen oavsett om kommunen delas in i ett eller flera fördelningsområden. Ytterligare ett motiv Ytterligare ett motiv till indelning i flera fördelningsområden är att kommunen ska kunna beakta att värdet av de allmänna anläggningarna inom vissa områden är lägre än kostnaderna (gatuavgiften). Det kan finnas motiv för kommunen att trots att kostnaderna för utförandet av gator och andra allmänna platser överstiger värdet av dessa ändå genomföra en utbyggnad. En orsak kan vara att stimulera en orts förutsättningar att behålla kommunal och kommersiell service. Den lägre taxan inom dessa områden får inte täckas av en höjning av taxan inom andra områden utan underskottet ska finansieras av skattemedel. Övrigt Det finns förutom ovan nämnda fördelar även nackdelar med indelning i flera fördelningsområden. Bland annat kan en svårighet vara att avgöra när man ska dela in i flera områden. Hur stora ska skillnaderna i taxenivåer vara mellan olika områden för att det ska vara motiverat med flera områden? En annan svårighet är att bedöma hur många fördelningsområden kommunen ska delas in i. Antalet fördelningsområden bör således inte vara för stort. Det kan finnas risk för att varje nytt detaljplaneområde som tas fram blir ett nytt fördelningsområde och då är vi tillbaks i den gamla modellen med områdesvisa gatukostnadsuttag. En annan anledning att begränsa antalet områden är det merarbete både initialt och löpande som fler fördelningsområden ger upphov till. Ett nyckeltal kan vara att 27(75) LANTMÄTERIET antalet områden inte bör vara fler än 3-4 stycken. Ett för centralort, ett för större tätorter och ett för mindre orter och kransområden. En praktisk lösning, istället för att utforma separata taxor för varje fördelningsområde, är att relatera taxenivån för ett visst fördelningsområde till kommunens centrala/största fördelningsområde. Taxan inom de övriga fördelningsområdena kan därvid anges till en procentsats av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Taxan i ett fördelningsområde behöver dock inte följa utformningen av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Det kan finnas skäl till att utforma avgiftsparametrarna på annat sätt inom dessa områden. § 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet - småhus Huvudförslaget till taxeutformning utgår från en tredelad taxa med utgångspunkt i normalförslaget till va-taxans uppbyggnad. Fördelarna med en taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar är att både nyttofaktorer som kostnadsfaktorer beaktas i taxeutformningen. Grundavgiften och boareaavgiften är båda i första hand nyttorelaterade medan tomtarealavgiften är kostnadsrelaterad. En viktig fråga är relationen mellan de olika avgiftsparametrarna. En utgångspunkt kan vara att taxeutfallet för en normalfastighet inom fördelningsområdet grundas på ungefär lika stora delar av de tre avgiftsparametrarna. Ett exempel på ”normalfördelning” är 30 % på grundavgift, 40 % på tomtarealavgift och 30 % på boareaavgift. Att tomtarealavgiften, i detta fall, är något större innebär att förhållandet mellan ”nyttobaserade” faktorer, grundavgift och boareaavgift, blir ungefär lika stor som den ”kostnadsbaserade”, tomtarealavgiften. Vilket förhållande som bäst uppfyller kommunens mål med gatuavgifterna är det upp till varje kommun att ta ställning till. a) Grundavgift Grundavgiften beaktar den grundläggande nyttan av tillgången till gatorna inom området. Huvudprincipen är en grundavgift per fastighet/tomt för småhus. En tomt för ett småhus kan bestå av flera fastigheter. I ett sådant fall beräknas grundavgiften per tomt. En fastighet kan enligt detaljplan styckas upp i flera tomter för småhusbebyggelse. I sådant fall beräknas antalet grundavgifter från bedömt antal möjliga tomter för småhusbebyggelse. För fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggning, se kommentaren till § 16. b) Tomtarealavgift Tomtarealen beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Boareaavgift Det areabegrepp som bäst speglar nyttan av skillnader i byggnadens storlek är boarean uttryckt som kvadratmeter BOA. Även andra areabegrepp är möjliga att 28(75) LANTMÄTERIET använda men eftersom boarean är det begrepp som används i bygglovsammanhang är det naturligt att också använda detta i gatutaxan. Andra areabegrepp som finns är t.ex. byggnadsarea, BYA, d.v.s. den area byggnaden upptar på marken. Detta areabegrepp är vanligt i detaljplanebestämmelser men speglar inte på samma sätt som boarean nyttan av skillnader i byggnadens storlek. Begreppen bruttoarea, BTA, och bruksarea, BRA, är inte så vanligt förekommande i småhussammanhang och bör således inte användas. En byggnads boarea bestäms efter ritningar enligt vilket byggnadslov beviljats. Arean beräknas i hela kvadratmeter. Alternativ utformning av boareaavgiften För kategorin ”Bostadsfastigheter – småhus” kan boareaavgiften ersättas med en lägenhetsavgift. Lägenhetsavgiften utgår från en bedömning av arean för normalhuset (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) inom respektive fördelningsområde. För obebyggda fastigheter innebär inte en lägenhetsavgift någon större skillnad jämfört med en boareaavgift. Naturligtvis beror det på hur stor (eller liten) byggnad som uppförs. Den stora effekten är den förenkling i hanteringen som en lägenhetsavgift innebär. Det var i första hand denna förenklingseffekt som var motivet bakom ändringen från mängden area till antal lägenheter i de första normalförslagen till vataxa. Om tomtarealen avviker från ”det normala” För fastigheter med småhusbebyggelse kan i vissa fall tomtareal inom ett exploateringsområde inte utnyttjas maximalt. Exempel på detta är när tomten ligger i starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader. Det är i dessa fall inte möjligt att utnyttja tomten på ett effektivt sätt samtidigt som den inte heller är delningsbar. Samma situation kan råda i fall där markförhållandena är dåliga. I dessa fall är det motiverat att införa en begränsningsregel på storleken på den markareal som ska räknas in i taxan. På samma sätt kan det vara motiverat att ha en lägsta gräns på tomtarealen. Motivet i detta fall är relaterat till nyttan av byggrätten. Ett förslag till begränsningsregel är att tomtarealen som räknas in i gatutaxan begränsas uppåt till dubbla normaltomtens areal och nedåt till halva normaltomtens areal. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. 29(75) LANTMÄTERIET § 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet – småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en småhusfastighet i samband med bygglovgivningen. Ett antal frågeställningar är viktiga att ta hänsyn till i detta fall. För det första vad som avses med bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Det som bör vara avgörande är om byggnaden fungerar eller har fungerat som permanent- eller fritidsbostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör dock tillskapas som anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. Ska en riven byggnad beaktas, en byggnad som getts rivningslov eller när ska gränsen anses uppnådd? Om en utökad byggrätt tas i anspråk och en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att så är fallet om byggnaden uppfyller villkoren enligt stycket ovan. En annan fråga är om en i tidigare detaljplan outnyttjad byggrätt ska räknas med vid beräkning av befintlig byggnads area? Är det med andra ord faktisk eller tilllåten byggrätt som är grunden för beräkning av area? Svaret bör vara att det är byggnadens faktiska boarea som ska utgöra underlag för beräkning av gatuavgiften. Beroende på hur gatutaxan är utformad, vad avser fördelning mellan olika avgiftsparametrar, så får den olika effekter på olika typer av fastigheter – särskilt mellan bebyggda och obebyggda. Läggs en stor del av taxeuttaget på boareaavgiften så kommer bebyggda fastigheter att få vara med och finansiera en större del av gatukostnaderna. Samtidigt innebär det att kommunen inte får täckning för sina kostnader lika snabbt eftersom det kan dröja flera år innan ägaren till en bebyggd fastighet utnyttjar sin byggrätt enligt detaljplanen. Alternativ utformning av boareaavgiften Om en lägenhetsavgift används istället för boareaavgiften måste, för bebyggda fastigheter som endast ska betala en avgift relaterad till den ökade byggrätt som de tar i anspråk genom bygglovet, en begränsningsregel införas. En lösning är att man inför en ”reducerad lägenhetsavgift”. Ett exempel är att om: - Boarean ökar med < 5 % av normalhusets area utgår ingen tilläggsavgift Boarean ökar med 5 - 25 % av normalhusets area utgår 1/3 av lägenhetsavgiften Boarean ökar med 26 – 75 % av normalhusets area utgår 2/3 av lägenhetsavgiften Boarean ökar med > 75 % av normalhusets area utgår full lägenhetsavgift 30(75) LANTMÄTERIET § 8 Taxa obebyggd Bostadsfastighet – flerbostadshus a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. Tomtarean beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Lägenhetsavgift I motsats till taxan för småhusfastigheter föreslås att avgiftsparametern lägenhetsavgift används för flerbostadshus. Motivet är att förenkla beräkningen av taxeutfallet på samma sätt som vid utformning och tillämpning av va-taxor. Används en lägenhetsavgift behöver inte byggnadens/lägenheternas storlek beaktas vilket underlättar beräkningen av taxeutfall. I tidigare normalförslag till va-taxor användes en avgift per våningsyta. Detta har i senare normalförslag ändrats på grund av det administrativa merarbetet som i många fall uppstod när våningsytan utökades genom tillbyggnader. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för småhus kan i vissa fall en flerbostadsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten utgörs t.ex. av starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader eller är på annat sätt inte möjlig att utnyttja. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. § 9 Taxa bebyggd Bostadsfastighet - flerbostadshus I fråga om bebyggd bostadsfastighet för flerbostadshus är det den befintliga byggnadens antal lägenheter som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Det innebär att om t.ex. ett bygglov för uppförande av totalt 15 lägenheter genomförs och att det finns en befintlig byggnad med 5 lägenheter så räknas gatuavgiften utifrån ökningen av antalet lägenheter, dvs. 10. Se även kommentaren till § 7 ovan. § 10 Taxa obebyggd Annan fastighet a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. 31(75) LANTMÄTERIET c) Bruttoareaavgift För Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadens storlek från begreppet bruttoarea (BTA). Motivet är att det är ett begrepp som används i detaljplanesammanhang och även är ett vanligt begrepp i bygglovssammanhang. Ett alternativ till att använda bruttoareabegreppet är att, som i va-taxesammanhang, använda en relation mellan antalet lägenheter och area mätt som kvadratmeter BTA. En vanlig sådan relation som brukar användas i va-taxor är att räkna en lägenhet per påbörjat antal 150 kvadratmeter BTA. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för småhus och flerbostadshus kan i vissa fall en ”annan” fastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. § 11 Taxa bebyggd Annan fastighet Se kommentarerna till § § 7 och 9 ovan. § 12 Taxa obebyggd Verksamhetsfastighet a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. c) Bruttoareaavgift På samma sätt som för Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadernas bruttoarea från begreppet bruttoarea. Se kommentarer till § 10 ovan. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna kan i vissa fall en verksamhetsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt, t.ex. kan dess form göra att logistikproblem uppstår. I ett sådant fall är det på motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. 32(75) LANTMÄTERIET § 13 Taxa bebyggd Verksamhetsfastighet I fråga om bebyggd verksamhetsfastighet är det den befintliga byggnadens bruttoarea som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Se även kommentaren till § 7 ovan. § 14 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar – kommunala riktlinjer I kommentaren till § 2 utvecklas vad som avses med normalstandard för anläggningar inom detaljplaneområden och vad som är kommunala riktlinjer. De faktorer som definieras i kommunala riktlinjer är t.ex.: - Gatubredd på olika typer av gata Förekomst av trottoar Ytbeläggning, asfalt eller grus Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) Gatubredd på gång- och cykelvägar Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar Lekplatsers storlek och utformning Matarleder Inom ett detaljplaneområde kan gator och andra anläggningar avvika från vad som beskrivits i kommunala riktlinjer för det aktuella fördelningsområdet. I dessa fall är det möjligt att beakta detta i gatuavgiften genom en faktor som relaterar utformningen av gator och andra allmänna anläggningar inom det aktuella detaljplaneområdet till kommunala riktlinjer. Exempel på detta är: - - Om gatan är 1 meter bredare jämfört med normalsektionen så innebär det en ökad kostnad jämfört med normalsektionen på XX %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 1,XX som multipliceras med taxan Om gatan är 1 meter smalare jämfört med normalsektionen så innebär det en lägre kostnad jämfört med normalsektionen på YY %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 0,ZZ (1,00 – 0,YY) som multipliceras med taxan På motsvarande sätt kan faktorer användas som beaktar övriga avvikelser från kommunens normalstandard för anläggningar, t.ex. om: - Gatan inte är belagd med asfalt, faktor 0,XX Gatan inte har belysning, faktor 0,YY Det finns (eller inte finns) lekplats (av viss typ) inom området, faktor 1,ZZ eller 0,ÅÅ Osv. Avviker anläggningarna inom ett detaljplaneområde i mer än ett avseende från de kommunala riktlinjerna så läggs avvikelserna ihop innan de multipliceras med avgiften. 33(75) LANTMÄTERIET § 15 Delområden med avsevärt avvikande anläggningskostnader på grund av t.ex. svåra grundläggningsförhållanden och hög andel berg(-sprängning) Inom områden där anläggningskostnaderna avsevärt avviker från vad som är normalt inom fördelningsområdet får kommunen bestämma att en förhöjd avgift får tas ut av fastighetsägarna inom området. En förutsättning är att området avgränsats och angivits till sina gränser i gatutaxan. Det är således inte möjligt att i efterhand, efter det att taxan antagits av kommunen, belasta en eller flera fastighetsägare med förhöjd avgift. Förutsättningarna kan jämföras med vad som gäller i lagen om allmänna vattentjänster. I va-taxan finns möjlighet att avgränsa områden där förutsättningarna medför ”att om vattentjänsterna för en viss fastighet eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter inom verksamhetsområdet, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna”. I Svenskt Vattens förslag till normaltaxa för vatten och avlopp benämns detta ”särtaxa”. Att ange en gräns för hur stor avvikelsen från normala förhållanden ska vara för att särtaxa ska kunna tillämpas är inte möjligt. I ett fall rörande särtaxa för vatten och avlopp godkände domstolen i ett fall en avvikelse där kostnaderna bedömdes överstiga normala kostnader med ca 50 %. Någon procentgräns är dock inte möjlig att ange men exemplet med va-taxan kan tjäna som riktmärke, avvikelserna ska med andra ord vara betydande. § 16 Befintliga anläggningar som är till nytta vid anläggandet av nya gator och andra anläggningar Inom områden där det finns befintliga gator och andra anläggningar som är till nytta för utförandet av nya gator och anläggningar ska avgiften reduceras med ett belopp som motsvarar den minskade kostnad som de befintliga gatorna och anläggningarna medför. Vid byggandet av gator och andra anläggningar i områden med befintliga anläggningar är det dock inte alltid möjligt att nyttja de befintliga anläggningarna till fullo. På grund av t.ex. svåra terrängförhållanden och krav på kurvradier vid anläggandet av nya gator medför det att de befintliga gatorna inte innebär någon kostnadsbesparing. I dessa fall ger förutsättningarna att någon reduktion av gatuavgiften inte kan medges. § 17 Skafttomter I de fall en fastighet har ett så kallat skaft på kvartersmark för eget ordnande av utfart till gata kan hänsyn till detta beaktas i taxan. Ett exempel på utformning är en faktor som multipliceras med avgiften/taxan (en faktor 0,X om skaftet är mellan 20-30 meter och en faktor 0,Y om skaftet är längre än 30 meter). 34(75) LANTMÄTERIET § 18 Olika huvudmän för olika allmänna anläggningar Inom detaljplaneområden med såväl enskilt som kommunalt huvudmannaskap ska taxan enbart avse de anläggningar som ligger under kommunalt huvudmannaskap. Ett exempel på delat huvudmannaskap är när vägarna inom detaljplaneområdet har enskilt huvudmannaskap medan gång- och cykelvägarna har kommunalt huvudmannaskap. Motivet till detta är att gc-vägarna betjänar ett större område och är ”genomgående” medan vägarna enbart betjänar det lokala områdets behov. I taxan ska hänsyn tas till förekomsten av delat huvudmannaskap. Det kan utformas som en faktor som multipliceras med taxan/avgiften. Eftersom anläggandet av vägar/gator utgör den största delen av kostnaderna för allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde blir faktorn för t.ex. gc-vägar normalt relativt liten. Dessutom ska beaktas att i vissa fall är genomgående gc-vägar även till nytta för andra detaljplaneområden varför kostnaden för dessa anläggningar antingen ska delas mellan två eller flera detaljplaneområden eller att den delvis ska betraktas som kommunövergripande kostnad/generalplanekostnad. § 19 Storkvarter/gemensamhetsanläggning I det fall en fastighet ligger inom ett storkvarter utgår endast en grundavgift per storkvarter/gemensamhetsanläggning. Det innebär att grundavgiften delas lika mellan de i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen ingående fastigheterna. § 20 Avgiftsskyldighet, betalningsskyldighet och tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i Svenskt Vattens basförslag till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. Nedan kommenteras endast vissa frågor. Betalningsskyldigheten inträder normalt när gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområdet är utbyggda/färdigställda. En aspekt som bör tas ställning till är det fall när alla anläggningar inte blir färdigställda vid en och samma tidpunkt, t.ex. att en lekplats eller liknande inte är utbyggda samtidigt som gatorna eller när gatorna inte asfalteras utan är grusade under ett antal år. Ska endast del av gatuavgiften debiteras när gatorna byggs ut och resterande del när de färdigställs? En fråga som också ska klargöras är när betalningsskyldigheten för redan bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt genom bygglov/bygganmälan inträder. Viss mark/vissa fastigheter kan enligt detaljplan användas för olika typer av bebyggelse. Det innebär att avgiften kan tas ut först i och med bygglovets beviljande. För möjliga avstyckningar av nya tomter i detaljplan uppstår avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift vid detaljplanens antagande. Avgiftsskyldighet för boareaavgift uppstår när bygglov beviljats. 35(75) LANTMÄTERIET § 21 Betalning av avgift Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. § 22 Tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. 36(75) LANTMÄTERIET Alternativt förslag Taxa för ... kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den … ALLMÄNT §1 Se Huvudförslaget §2 Se Huvudförslaget §3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för ”Bostadsfastighet – friliggande småhus” ”Bostadsfastighet - parhus” ”Bostadsfastighet - kedjehus” ”Bostadsfastighet - radhus” ”Bostadsfastighet - flerbostadshus” - flerbostadshus ”Annan fastighet” - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) ”Verksamhetsfastighet” - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 37(75) LANTMÄTERIET §4 Gatuavgift enligt § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total byggnadsarea enligt bygglovet och arean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler”, SS 21054:2009. §5 Kommunen delas in i ..Y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga ..Y.. TAXA - Bostadsfastighet - friliggande småhus §6 En obebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) §7 Om tomtarean är mindre än 750 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 500 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … En bebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet av avstycka tomter, ska erlägga: - En avgift i kronor per möjlig tomtplats om kronor … 38(75) LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet – parhus §8 En obebyggd ”Bostadsfastighet för parhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) §9 Om tomtarean är mindre än 500 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 250 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för parhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA - Bostadsfastighet – kedjehus § 10 En obebyggd ”Bostadsfastighet för kedjehus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 11 Om tomtarean är mindre än 300 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 000 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för kedjehus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA - Bostadsfastighet – radhus § 12 En obebyggd ”Bostadsfastighet för radhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 13 Om tomtarean är mindre än 150 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 400 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för radhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … 39(75) LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet – flerbostadshus § 14 En obebyggd ”Bostadsfastighet för flerbostadshus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per lägenhet om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 15 Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är mindre än 60 m2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är större än 125 m2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för flerbostadshus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA – Annan fastighet § 16 En obebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor för varje 150 m2 påbörjad bruttoarea (BTA) av handel, kontor, centrum, vård, tillfällig vistelse, skola och besöksanläggningar) om kronor … § 17 En bebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande 150 m2 BTA enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA – Verksamhetsfastighet § 18 En obebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per m2 tomtarea (med industri jämställs drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) Om exploateringsgraden är mindre än 0,2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om exploateringsgraden är större än 0,5 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y § 19 En bebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande ökning av exploateringsgraden med XX % med kronor … 40(75) LANTMÄTERIET AVVIKELSER § 20 Avgiften i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 utgår från en ”normal” planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, ”kommunala riktlinjer”, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från ”kommunala riktlinjer” ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd Förekomst av trottoar Förekomst av lekplats i området Om gator och gc-vägar har belysning Gatubeläggning, asfalt eller grus Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: - Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X Osv. § 21 Se Huvudförslaget § 15 § 22 Se Huvudförslaget § 16 § 23 Se Huvudförslaget § 17 § 24 Se Huvudförslaget § 18 § 25 Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med XX %. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST § 26 Se Huvudförslaget § 20 § 27 Se Huvudförslaget § 21 § 28 Se Huvudförslaget § 22 41(75) LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna Kommentarerna avser enbart de paragrafer som avviker från huvudförslaget. § 3 Bostadsfastighet – friliggande småhus, parhus, kedjehus, radhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Till skillnad från huvudförslaget delas ”Bostadsfastighet – småhus” upp i fyra kategorier – en för friliggande småhus, en för parhus, en för kedjehus och en för radhus. Syftet är att på ett bättre sätt spegla de olika småhustypernas nytta av och kostnadspåverkan på gator och andra allmänna anläggningar. § 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. § 5 Indelning i fördelningsområden Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. § 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet – friliggande småhus Alternativförslaget till taxeutformning består av en avgift per småhustyp. Fördelarna jämfört med huvudförslagets tredelade taxa är att taxan är enklare att såväl tillämpa som att konstruera och följa upp. Om tomtarealen avviker från ”det normala” För fastigheter med en tomtareal som avviker från normaltomtens areal kan en justeringsfaktor användas. Ett förslag till begränsningsregel är att om tomtarealen understiger 75 % av normaltomtens areal så begränsas gatuavgiften till XX %. På motsvarande sätt höjs gatuavgiften om tomtarealen överstiger 50 % av normaltomtens areal. I detta fall höjs gatuavgiften med YY %. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. § 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet – friliggande småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en fastighet i samband med bygglovgivningen. En lösning är att taxan för en bebyggd som utökar sin boarea relateras till taxan för en obebyggd fastighet. Ett förslag till detta är att tillämpa en relation mellan 42(75) LANTMÄTERIET storleken på den utökade byggrätten och gatuavgiften för en obebyggd fastighet. T.ex. om boarean ökar med 5-25 m2 så utgår gatuavgiften med XX % av avgiften enligt § 6, om boarean ökar med 26-50 m2 så utgår gatuavgiften med YY % av avgiften enligt § 6 osv. § § 8, 10, 12, 14, 16 och 18 Taxa obebyggd … fastighet Se kommentarer till § 6 ovan. § § 9, 11, 13, 15, 17 och 19 Taxa bebyggd … fastighet Se kommentarer till § 7 ovan. § 20 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar – kommunala riktlinjer Följdändring på grund av fler typfastigheter § 25 Storkvarter/gemensamhetsanläggning För fastigheter som ingår i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med en faktor. 43(75) LANTMÄTERIET Del 3 – Konsekvensanalyser I lagrådsremissen och beställningen till Lantmäteriet anges att konsekvensanalyser ska redovisas för bland annat: - - kommunerna olika fastighetsägarekategorier fastigheter med olikartad tillåten markanvändning fastigheter med olikartad exploateringsgrad fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda och som hade tillgång till utfart fastigheter med olikartat planläggningssätt, bland annat med hänsyn till hur fastigheters behov av gemensam mark och gemensamma anläggningar har tillgodosetts samt planer med delat huvudmannaskap fastigheter med olikartad planutformning fastigheter för vilka det kan föreligga särskilda förhållanden som medför kostnader som avsevärt avviker från andra fastigheter inom fördelningsområdet Konsekvenser för kommunerna Initial arbetsinsats Det kommer att krävas en större initial arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. Det exempel på arbetsgång som beskrivits under kommentarer till § 2 innebär att en del material samlas in, kontakter tas med olika intressenter samt att själva taxan utformas. Vid framtida tillämpning av taxan uppnås efterhand de mål som satts upp avseende bland annat väsentlig förenkling av systemet med gatukostnader, snabbare och enklare planprocess samt att taxan blir enklare att förstå och tillämpa jämfört med dagens system. Kontinuerlig arbetsinsats Den taxeutformning som har föreslagits innebär bland annat att för småhus används en avgiftsparameter som beaktar storleken på byggnadens boarea. En sådan parameter innebär för kommunens del att det krävs en löpande bevakning av storleken på byggnadernas boarea eftersom en ökning av boarean vid framtida tillbyggnader ska föranleda ett uttag av gatuavgift. Utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse En konsekvens av att bebyggda fastigheter är undantagna från avgiftsskyldighet (förutom eventuellt utnyttjande av inte ianspråktagen byggrätt) innebär att kommunens täckningsgrad vid utbyggnad av allmänna anläggningar inom denna typ av områden riskerar att bli låg. Det i sin tur kan innebära att denna typ av områden inte kommer att prioriteras i kommunernas planering. 44(75) LANTMÄTERIET Det naturliga sättet att exploatera denna typ av områden blir istället att genomförandet sker i form av enskilt huvudmannaskap, d.v.s. att fastighetsägarna själva genom en gemensamhetsanläggning genomför utbyggnad av gator och vägar i området. Vid ett sådant genomförande kan även befintliga bebyggda fastigheter påföras ett kostnadsansvar. Incitament för kostnadseffektivitet En viktig fråga är hur kommunens incitament för kostnadseffektivitet påverkas vid införandet av en kommunal taxa för gatuavgifter. Möjligheterna för fastighetsägare att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader för utbyggnad av de allmänna anläggningarna inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. I och med införandet av en taxa så kan risk finnas för att kostnaderna som ligger till grund för taxans utformning blir högre än vad de annars skulle ha blivit på grund av att de inte ifrågasätts på samma sätt som i dagens situation med gatukostnadsutredningar samtidigt som kommunen inte har något incitament att minimera kostnaderna. En annan effekt av detta, som har påtalats, är att kommunen kan välja att exploatera enbart områden där kostnaderna är lägre än vad taxan ger som intäkt för kommunen. Det skulle samtidigt innebära att områden som skulle vara ”dyra” att exploatera inte genomförs. I syfte att minimera denna risk kan det därför finnas skäl att införa ett krav på kommunerna att årligen ta fram en redovisning av kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplaneområden under det senaste året och att kostnaderna för dessa jämförs med taxenivåerna. Taxan kan därefter justeras vid ett årligt beslut i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen. Kostnadsskillnader som beror på att gator och andra allmänna anläggningar utförs i lägre standard än ”kommunens riktlinjer” beaktas genom parametrarna för beaktande av avvikelse från normal standard enligt § 14 i huvudförslaget till taxa. Sammanfattningsvis är bedömningen att farhågorna om att kommunen kommer att ta ut för höga avgifter av fastighetsägare inom detaljplaneområden är små. Konsekvensen för kommunen är istället att de totala administrativa kostnaderna över tiden kommer att minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. Detta torde i sin tur leda till lägre kostnader för fastighetsägarna. Olika fastighetsägarkategorier Det finns flera kategorier av fastighetsägare som är berörda av utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde. Det är t.ex. ägare till bebyggd respektive obebyggd småhusfastighet (detta avser även ägare till fritidshusfastighet), flerbostadsfastighet (i många fall torde det handla om en exploatör/ byggherre), ägare till kontorsfastigheter, skolbyggnader etc. samt ägare till verksamhetsfastigheter. 45(75) LANTMÄTERIET Förslaget till taxeutformning innebär att kostnaderna för en specifik typ av fastighetsägare styrs av kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom det planområde som är normalt för den specifika fastighetstypen. Det innebär att det inte ska ske någon övervältring av kostnader från en typ av område (en typ av fastighetsägare) till en annan typ av område (annan typ av fastighetsägare) eftersom kostnadsunderlaget för bestämning av taxan utgår från det typiska planområdet för respektive fastighetsägarkategori. Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning I detaljplan regleras bland annat kvartersmarkens användningssätt och byggrättens omfattning. Detta är faktorer som enligt lagrådsremissen ska beaktas vid utformning av gatutaxan. I huvudförslaget till normaltaxa har kvartersmarkens användningssätt beaktats genom att taxan delas upp på en taxa för ”Bostadsfastighet - småhus”, en taxa för ”Bostadsfastighet – flerbostadshus”, en taxa för ”Annan fastighet” (kontor, handel, skolor, etc.) samt en taxa för ”Verksamhetsfastigheter”. Storleken på taxeparametrarna bestäms därefter utifrån normal planutformning för respektive markanvändningskategori och en normal standard på anläggningarna för respektive kategori. Eftersom underlaget för taxan för olika fastighetstyper grundas på en normal planutformning för respektive kategori beaktas att olika markanvändningskategorier ianspråktar olika mycket mark. Utfallet för olika fastigheter inom varje kategori beror på storleken på och fördelningen mellan de olika avgiftsparametrarna. T.ex. om en större andel läggs på tomtytan så får fastigheter med stor tomtareal bära en relativt sett större andel av kostnaderna även om nyttan för en sådan fastighet kan jämställas med nyttan för en fastighet med mindre tomtareal. Att t.ex. olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar beaktas således genom att taxan delas upp på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper och att taxan för varje sådan bebyggelsetyp utgår från en normal planutformning för just den typen av bebyggelse. Genom denna uppdelning beaktas också att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser samt även skillnaden mellan bostäder och handel/industri/ kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor). Fastigheter med olikartad exploateringsgrad Enligt lagrådsremissen ska skillnader i exploateringsgrad mellan olika fastigheter beaktas i taxeutformningen. I huvudförslaget till taxa beaktas detta genom parametrarna för storleken på boarean, antalet lägenheter respektive storleken på bruttoarean. Det innebär kvm boarea (BOA) för ”Bostadsfastighet – småhus”, kvm bruttoarea (BTA) för ”Annan fastighet” och ”Verksamhetsfastigheter” samt antal lägenheter för ”Bostadsfastighet – flerbostadshus”. Skillnaden i exploateringsgrad beaktas således för 46(75) LANTMÄTERIET samtliga kategorier av fastigheter. I alternativförslaget till taxa beaktas detta för småhus genom en uppdelning på olika typer av byggnader samt en justering om byggrätten avviker från det normala utanför ett visst intervall. Inom planområden för verksamhetsfastigheter kan tillåten våningshöjd variera relativt mycket. Detta påverkar i sin tur storleken på nyttan av en kvadratmeter uttryckt som kvm BTA. I förslaget till taxeutformning beaktas enbart arean och inte volymen i byggnaderna. Ett alternativ som i större utsträckning beaktar nyttan av högre våningshöjd och större bruttovolym är att i taxan även ha med en avgiftsparameter som beaktar byggnadshöjden eller byggnadens bruttovolym (BTV). Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda Bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en bebyggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska dock ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Vad ska avses med en bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Byggnaden har, i detta fall, tidigare fungerat som bostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör anges som, i detta fall, anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. T.ex. att fastigheten varit obebodd och inte fungerat som fritids- eller permanentbostad under de senaste 5-10 åren. En annan fråga är om en riven byggnads area ska beaktas eller en befintlig byggnad som getts rivningslov? I dessa fall bör samma tidsgräns som ovan användas. Med begreppet ”när byggrätten tas i anspråk” innebär normalt att det är vid tidpunkten för bygglovet som avgiftsskyldigheten uppstår. Om bygglovet endast innebär en mindre utökning av den befintliga byggnadens area kan det finnas skäl att införa en nedre gräns för när avgiftsskyldigheten inträder. Det merarbete som bevakning av bygglov m.m. innebär för kommunen kan i många fall ”äta upp” den intäkt som uppstår. Om en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska då den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att om den rivna byggnaden fungerat som bostad (permanent- eller fritidsbostad) under de senaste 5-10 åren ska den rivna byggnadens area beaktas, dvs. att arean på den nybyggda byggnaden minskas med arean på den rivna byggnaden. En annan fråga i sammanhanget är hur en befintlig byggnads area ska uppskatttas. Frågan är om en i detaljplan outnyttjad byggrätt ska beaktas i beräkning av en befintlig byggnads area? I normalfallet ska arean utgå från byggnadens faktiska area men det kan finnas situationer när det är mera rimligt att utgå från en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Ett exempel är när bygglov enligt den gamla detaljplanen vägrats i avvaktan på ny detaljplaneläggning. 47(75) LANTMÄTERIET Ska andra regler gälla för annat än bostadsfastigheter i denna fråga? D.v.s. hur ska näringsfastigheter behandlas när det gäller frågan om redan bebyggda fastigheter? Den gällande användningen av marken kan vara en annan än den nya som är tillåten enligt detaljplanen. Slutsatsen är att om det för en t.ex. en verksamhetsfastighet finns en befintlig byggnad för avsett ändamål ska den arean beaktas. Är det däremot en småhusbyggnad som rivs och ersätts med verksamhetslokaler beaktas inte småhusets area. Fastigheter med olikartat planläggningssätt De frågor som tas upp i lagrådsremissen är i första hand frågan om delat huvudmannaskap i detaljplan och frågan om storkvarter och gemensamhetsanläggningar. När det gäller frågan om huvudmannaskap så är principen för tillämpning av gatutaxa att den är tillämpbar endast på fastigheter som ligger inom områden med kommunalt huvudmannaskap. Fastigheter som ligger inom detaljplaneområden med enskilt huvudmannaskap är således inte berörda om inte fastigheterna inom området med enskilt huvudmannaskap är beroende av utfart över allmänna anläggningar som ligger inom detaljplaneområde med kommunalt huvudmannaskap. Är huvudmannaskapet delat inom ett detaljplaneområde, d.v.s. att vissa anläggningar har kommunalt huvudmannaskap, t.ex. gator, och vissa anläggningar har enskilt huvudmannaskap, t.ex. grönområden och lekplatser, så beaktas detta på motsvarande sätt som framgår av § 14. Det innebär att endast anläggningar med kommunalt huvudmannaskap ingår i gatuavgiften. Behovet inom områden med storkvarter och gemensamhetsanläggningar av att ta i anspråk en kommunal gata för utfart kan vara olika stort mellan olika detaljplaneområden. Ska hänsyn tas till detta eller räcker det med en schablon för fastigheter som deltar i storkvarter/gemensamhetsanläggningar? Förslaget till taxeutformning utgår från det senare alternativet. Det innebär att utformning av taxan för fastigheter som ligger inom ett storkvarter/en gemensamhetsanläggning är att dessa fastigheter belastas med enbart en grundavgift som sedan fördelas mellan de ingående fastigheterna. En aspekt som det också är viktigt att beakta vid utformning av taxan är den aktuella planeringssituationen – nyexploatering eller förnyelse. Detta har beaktats vid utformning av förslaget till normaltaxa genom att parametrar införs som beaktar förekomsten av befintliga vägar och andra anläggningar som kan utnyttjas vid genomförandet och på så sätt sänker exploateringskostnaderna. En annan omständighet som bör beaktas är att olika bebyggelseområden har skilda behov av eller förutsättningar för ordnande av allmänna platser. T.ex. är behovet av lekplatser och standarden på vägar inom områden med småhusbebyggelse ett annat jämfört med t.ex. områden med flerbostadshusbebyggelse och områden för verksamheter. I områden med flerbostadshus kan lekplatser och liknande anläggningar utföras på kvartersmark och belastar därför direkt fastigheterna. I verksamhetsområden är behovet av t.ex. lekplatser mer eller mindre obe- 48(75) LANTMÄTERIET fintligt. Dessa förhållanden avspeglas i förslaget till normaltaxa genom dels uppdelningen av taxan på de fyra typerna av bebyggelse och dels genom att det finns en parameter som beaktar förekomsten av vissa anläggningar inom ett specifikt område. Fastigheter med olikartad planutformning Olika fastigheter tar i anspråk olika mycket markareal vilket enligt lagrådsremissen ska beaktas i taxan. Detta har gjorts genom att normaltaxan består av en faktor som tar hänsyn till tomtstorleken. En annan förutsättning som lagrådsremissen tar upp är att vissa fastigheter är utformade med ett tomtskaft mot gata. Det innebär en effektivare planutformning genom att fler tomtplatser skapas inom detaljplaneområdet. Samtidigt innebär det att fastigheterna med tomtskaft har att själva bekosta anslutning till gata. Detta har beaktats genom en särskild paragraf där hänsyn tas till förekomsten av tomtskaft. Lagrådsremissen anger att olika planer kan innebära att olika mycket anläggande av gator, grönområden etc. Detta har beaktats i taxeutformningen genom att normaltaxan utgår från ”kommunala riktlinjer” vad avser standard på anläggningar och normal planutformning. Om det specifika detaljplaneområdets anläggningar avviker från normal standard enligt ortens sed kan detta beaktas genom en parameter. T.ex. om gatorna i det aktuella detaljplaneområdet utförs till en högre standard är normalt kan detta beaktas genom av taxan multipliceras med en faktor 1,X. På motsvarande sätt om standarden är lägre än den normala multipliceras taxan med en faktor 0,Y. Om markförutsättningarna påverkar utformningen av planområdet, t.ex. genom att vissa tomter inte är delbara och inte kan nyttjas på ett normalt sätt beaktas detta i taxan genom en begränsningsregel för högsta (och lägsta) areal tomtyta som beaktas vid beräkning av taxan. Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader Byggnadstekniska förutsättningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan av byggnadstekniska förutsättningar vara avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att tillskapa en faktor som normaltaxan multipliceras med inom det avgränsade området (se § 15). Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. En jämförelse med va-taxan kan göras där det i vissa fall används så kallade särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Begreppet beaktansvärd 49(75) LANTMÄTERIET används i dessa sammanhang och det har visat sig att det är viktigt att begreppet exemplifieras eller definieras i taxan. I handbok till vattentjänstlagen behandlas användningen av särtaxor. Där sägs bland annat att kostnadsskillnaden i vart fall ska överstiga 20 % jämfört med ”normala” områden. I ett beslut av statens va-nämnd 2012 behandlas en särtaxa. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var a) större ledningslängd per abonnent, b) större schaktdjup på grund av områdets topografi, c) fler pumpstationer, d) återställningskostnader av vägar. I ett förslag till särtaxa på inom en kommun angavs att kostnadsskillnaden bör överstiga 30 %. Samtidigt diskuteras även högre avvikelse. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var bland annat a) att utbyggnadsområdet ligger i naturreservat som ställer höga krav på hänsynstagande till befintlig miljö, b) förekomsten av mycket ytligt berg, c) förekomsten av dåligt berg, d) att området redan är bebyggt, e) att få ytterligare fastigheter skulle tillkomma i framtiden. Avvikande standard på allmänna anläggningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan också avvika från det normala på grund av att anläggningarna är utförda i högre standard än normalt inom fördelningsområdet. Exempel på detta är att gatubredden avviker från det normala eller att anläggningar utförts med särskild utformning. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att använda en parameter som tar hänsyn till avvikelser från normal standard jämfört med vad som är normalt inom fördelningsområdet (se § 15). Parametern multipliceras med normaltaxan inom området med den avvikande standarden på anläggningarna. Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. 50(75) LANTMÄTERIET Del 4 – Test av olika taxekonstruktioner I detta avsnitt konstrueras och testas ett antal taxor för småhusbebyggelse och flerbostadsbebyggelse. Det beskrivs hur taxorna har tagits fram, val av avgiftsparametrar och relationen mellan dessa samt hur utfallet av taxan blir för olika typer av småhus respektive flerbostadshus. Fyra typer av normalplaner och kommunala riktlinjer för standard testas för vartdera av kategorierna småhus (exempel 1A och 1B) och flerbostadshus (Exempel 2A och 2B). För småhus testas fem respektive tre olika taxeutformningar och utfallet för olika typer av småhus. För flerbostadshus testas vartdera två olika taxeutformningar för olika typer av flerbostadshus. 51(75) LANTMÄTERIET Exempel 1A – småhus – Taxa 1-5 Moment 1: ”Normalplan för småhusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 80 småhus (80 000 m2 tomtareal, 12 000 m2 BOA) Planutformning med - enbart friliggande småhus normaltomtens areal 1 000 m2 typiska husets storlek 150 m2 BOA Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ A, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 - 5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 1 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 1 – 11 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ A – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,65 + 1,75 + 0,1 = 14,5 Mkr 52(75) LANTMÄTERIET TAXA 1 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 54 375 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 72,50 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 362,50 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 1, 100 m2 BOA 145 000 kr 163 125 kr 199 375 kr Taxa 1, 150 m2 BOA 163 125 kr 181 250 kr 217 500 kr Taxa 1, 250 m2 BOA 199 375 kr 217 500 kr 253 750 kr 36 250 kr 36 250 kr 36 250 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 1, 80 m2 BOA 94 250 kr 101 500 kr 119 625 kr Taxa 1, 120 m2 BOA 108 750 kr 116 000 kr 134 125 kr Taxa 1, 180 m2 BOA 130 500 kr 137 750 kr 155 875 kr 36 250 kr 36 250 kr 36 250 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: Taxan baseras på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Det innebär att relationen mellan ”extrema” fastigheter inte blir så stor eftersom nyttobaserade avgiftsparametrar har viss övervikt i taxans konstruktion. Inte heller blir relationen mellan olika typer av småhusfastigheter så stor. Ovan visas utfallet för radhus i relation till friliggande småhus. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 64 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 76 % för kedjehuset och ca 88 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 53(75) LANTMÄTERIET TAXA 2 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 36 250 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 108,75 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 241,67 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 2, 100 m2 BOA 141 980 kr 169 167 kr 223 542 kr Taxa 2, 150 m2 BOA 154 063 kr 181 251 kr 235 626 kr Taxa 2, 250 m2 BOA 178 230 kr 205 418 kr 259 793 kr 24 167 kr 24 167 kr 24 167 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 2, 80 m2 BOA 71 896 kr 82 771 kr 109 959 kr Taxa 2, 120 m2 BOA 81 563 kr 92 438 kr 119 625 kr Taxa 2, 180 m2 BOA 96 063 kr 106 938 kr 134 126 kr Utökad BOA + 100 m2 24 167 kr 24 167 kr 24 167 kr Kommentar: Även i detta fall baseras taxan på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Till skillnad mot taxa 1 så har den kostnadsrelaterade avgiftsparametern större del i utfallet av taxan. Det innebär bland annat att skillnaden mellan olika typer av fastigheter förstärks eftersom kostnadsaspekten (tomtarealavgiften) ges större utrymme. Relationen mellan olika typer av småhusfastigheter förstärks i denna taxa jämfört med taxa 1 eftersom skillnader i tomtstorlek får större genomslag. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 51 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 67 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 54(75) LANTMÄTERIET TAXA 3 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 90,62 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 604,17 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 3, 100 m2 BOA 128 382 kr 151 037 kr 196 347 kr Taxa 3, 150 m2 BOA 158 591 kr 181 246 kr 226 556 kr Taxa 3, 250 m2 BOA 219 008 kr 241 663 kr 286 973 kr 60 417 kr 60 417 kr 60 417 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 3, 80 m2 BOA 61 927 kr 70 927 kr 93 644 kr Taxa 3, 120 m2 BOA 86 093 kr 95 155 kr 117 810 kr Taxa 3, 180 m2 BOA 122 344 kr 122 344 kr 154 061 kr 60 417 kr 60 417 kr 60 417 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 2 blir i detta fall relativt liten sett till relationen mellan ”normalfastigheterna”. Däremot blir skillnaden mellan olika stora fastigheter inom respektive typ större jämfört med taxa 2. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 52 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 68 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 1 och 2 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 3 är effekten för dessa ca dubbelt så stor jämfört med taxa 1 och 2. 55(75) LANTMÄTERIET TAXA 4 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (25 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (75 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 240 tomtareal om kronor 45,31 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 906,25 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 4, 100 m2 BOA 124 608 kr 135 935 kr 158 590 kr Taxa 4, 150 m2 BOA 169 920 kr 181 248 kr 203 903 kr Taxa 4, 250 m2 BOA 260 545 kr 271 873 kr 294 528 kr 90 625 kr 90 625 kr 90 625 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 4, 80 m2 BOA 79 297 kr 83 828 kr 95 155 kr Taxa 4, 120 m2 BOA 115 547 kr 120 078 kr 131 405 kr Taxa 4, 180 m2 BOA 169 922 kr 174 453 kr 185 780 kr 90 625 kr 90 625 kr 90 625 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: Även i detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar. Eftersom en större del av taxeutfallet utgår från boarean blir i detta fall skillnaden mellan ”normalfastigheterna” mindre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 66 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 77 % för kedjehuset och ca 89 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. I detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad ännu större eftersom boareaavgiften ges så stor del. I taxa 4 är effekten för dessa ca tre gånger så stor jämfört med taxa 1 och 2. 56(75) LANTMÄTERIET TAXA 5 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 181 250 kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 5, 100 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 150 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 250 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 5, 80 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 120 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 180 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. Den stora skillnaden mot de fyra tidigare beskrivna taxorna är att i detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 57(75) LANTMÄTERIET Exempel 1B – småhus – Taxa 6-8 Moment 1: ”Normalplan för småhusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 40 småhus (40 000 m2 tomtareal, 6 000 m2 BOA) och 200 radhus (40 000 m2 tomtareal, 24 000 m2 BOA) Planutformning med - hälften av arealen friliggande småhus och hälften radhus normaltomtens areal friliggande småhus 1 000 m2, radhus 200 m2 typiska husets storlek 150 m2 BOA, radhus 120 m2 Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 (440 + 150 + 650) = 1 240 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ B, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 - 5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 1 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 1 – 11 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,64 + 1,75 + 0,3 = 15,69 Mkr 58(75) LANTMÄTERIET TAXA 6 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 13 075 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 117,67 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 104,60 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 6, 100 m2 BOA 111 788 kr 141 205 kr 200 040 kr Taxa 6, 150 m2 BOA 117 018 kr 146 435 kr 205 270 kr Taxa 6, 250 m2 BOA 127 478 kr 156 895 kr 215 730 kr 10 450 kr 10 450 kr 10 450 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 6, 80 m2 BOA 39 094 kr 50 861 kr 80 278 kr Taxa 6, 120 m2 BOA 43 278 kr 55 045 kr 84 462 kr Taxa 6, 180 m2 BOA 49 554 kr 61 231 kr 90 738 kr Utökad BOA + 100 m2 10 450 kr 10 450 kr 10 450 kr Kommentar: I detta fall utgår beräkningen av taxan från en normalplan som innehåller både friliggande småhus som radhus. Det innebär bland annat en lägre nivå på de olika parametrarna jämfört med taxa 2 (som har samma fördelning mellan avgiftsparametrarna). För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 37 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 58 % för kedjehuset och ca 79 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad mot taxa 2 är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir relativt liten. 59(75) LANTMÄTERIET TAXA 7 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 98,06 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 261,50 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 7, 100 m2 BOA 99 697 kr 124 213 kr 173 244 kr Taxa 7, 150 m2 BOA 112 772 kr 137 288 kr 186 319 kr Taxa 7, 250 m2 BOA 138 922 kr 163 438 kr 212 469 kr 26 150 kr 26 150 kr 26 150 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 7, 80 m2 BOA 35 629 kr 45 436 kr 69 951 kr Taxa 7, 120 m2 BOA 46 089 kr 55 896 kr 80 411 kr Taxa 7, 180 m2 BOA 61 779 kr 71 586 kr 96 101 kr Utökad BOA + 100 m2 26 150 kr 26 150 kr 26 150 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 4 blir i detta fall att nivåerna blir något lägre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 41 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 60 % för kedjehuset och ca 80 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 4 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 7 är effekten för dessa drygt en tredjedel så liten som för taxa 4. 60(75) LANTMÄTERIET TAXA 8 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 65 375 kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 8, 100 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 150 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 250 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 8, 80 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 120 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 180 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. En stor skillnad mot taxa 5 är att avgifterna blir ca en tredjedel så stor jämfört med taxa 5 eftersom antalet fastigheter inom planområdet är 3 gånger som många som i taxa 5. En annan stor effekt är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 61(75) LANTMÄTERIET Exempel 2A – flerbostadshus – Taxa 9-10 Moment 1: ”Normalplan för flerbostadshusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter (80 000 m2 tomtareal, 40 000 m2 BTA, 32 000 m2 BOA, 400 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 0,5 m2 BTA/m2 tomtareal normaltomtens areal flerbostadshus 20 000 m2 typiska lägenhetens storlek 80 m2 BOA (100 m2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ C, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 – 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 4 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 2 – 15 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 62(75) LANTMÄTERIET TAXA 9 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) c) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 1 455 000 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 97 kr/m2 c) En avgift per lägenhet om kronor 14 500 kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 9, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 9, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 9, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 169 700 kr Tomt 10 000 m2 38 750 kr Tomt 50 000 m2 27 110 kr Tomt 2 000 m2 179 400 kr Tomt 20 000 m2 48 450 kr Tomt 100 000 m2 36 810 kr Tomt 4 000 m2 198 800 kr Tomt 40 000 m2 67 850 kr Tomt 20 000 m2 56 210 kr Oavsett tomtstorlek 14 250 kr Kommentar: I denna taxa får fastigheter med få lägenheter en mycket hög gatuavgift räknat som avgift per lägenhet. Orsaken är att avgiften baseras på en grundavgift i en normalplan med få fastigheter. Grundavgiften som i detta fall står för 30 % av avgiftsuttaget blir därmed hög. Slutsatsen är att avgiftsparametern grundavgift i denna typ av taxekonstruktion endast bör svara för en mindre del av det totala avgiftsuttaget för att inte fastigheter med få lägenheter ska belastas med en oproportionerligt hög gatuavgift. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt baseras på lägenhetsavgiften vilket i detta fall ger ett relativt lågt avgiftsuttag. 63(75) LANTMÄTERIET TAXA 10 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m2 b) En avgift per lägenhet om kronor 24 250 kr/m2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 10, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 10, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 10, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenhet Tomt 1 000 m2 36 375 kr Tomt 10 000 m2 36 375 kr Tomt 50 000 m2 36 375 kr Tomt 2 000 m2 48 500 kr Tomt 20 000 m2 48 500 kr Tomt 100 000 m2 48 500 kr Tomt 4 000 m2 72 750 kr Tomt 40 000 m2 72 750 kr Tomt 20 000 m2 72 750 kr Oavsett tomtstorlek 24 250 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 9 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 9. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. 64(75) LANTMÄTERIET Exempel 2B – flerbostadshus – Taxa 11-12 Moment 1: ”Normalplan för flerbostadshusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter (80 000 m2 tomtareal, 80 000 m2 BTA, 64 000 m2 BOA, 800 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 1,0 m2 BTA/m2 tomtareal normaltomtens areal flerbostadshus 20 000 m2 typiska lägenhetens storlek 80 m2 BOA (100 m2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ C, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 – 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 4 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 2 – 15 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 65(75) LANTMÄTERIET TAXA 11 Moment 5: Val av avgiftsparametrar d) En avgift per fastighet (30 %) e) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) f) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter d) Avgift per fastighet om kronor 1 455 000 kr e) En avgift per m2 tomtareal om kronor 97 kr/m2 f) En avgift per lägenhet om kronor 7 275 kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 11, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 11, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 11, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 162 475 kr Tomt 10 000 m2 31 525 kr Tomt 50 000 m2 19 885 kr Tomt 2 000 m2 172 175 kr Tomt 20 000 m2 41 225 kr Tomt 100 000 m2 29 585 kr Tomt 4 000 m2 191 575 kr Tomt 40 000 m2 66 625 kr Tomt 20 000 m2 48 985 kr Oavsett tomtstorlek 7 275 kr Kommentar: Jämfört med taxa 9 blir utfallet per fastighet något lägre eftersom taxan utgår från en normalplan med fler lägenheter (högre exploateringsgrad). 66(75) LANTMÄTERIET TAXA 12 Moment 5: Val av avgiftsparametrar c) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) d) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter c) En avgift per m2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m2 d) En avgift per lägenhet om kronor 12 125 kr/m2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 12, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 12, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 12, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 Tomt 2 000 m2 24 250 kr Tomt 10 000 m2 36 375 kr Tomt 20 000 m2 24 250 kr Tomt 50 000 m2 36 375 kr Tomt 100 000 m2 24 250 kr 36 375 kr Tomt 4 000 m2 60 625 kr Tomt 40 000 m2 60 625 kr Tomt 200 000 m2 60 625 kr Oavsett tomtstorlek 12 125 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 11 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 11. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. Slutsatser test av taxekonstruktioner Testerna visar att det går att åstadkomma en skälig och rättvis fördelning av gatukostnader då man använder modellens förslag till avgiftsparametrar, väljer rimliga relationer på dessa och tillämpar taxekonstruktionen på olika bebyggelsetyper. 67(75) LANTMÄTERIET Referenser Boverket. 2014. PBL kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen Fridh, V. 2007. Gatukostnader – en undersökning av kommunernas tillämpning. Lagrådsremiss. 2013. Nya bestämmelser om gatukostnader. Lagrådet. 2013. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-20. Näringsdepartementet. 2015. Uppdrag angående utformning av en taxa för gatuavgifter. Prop. 1980/81:165. Om ändring i byggnadslagen (1947:385) m.m. Qviström, J. 2008. Vattentjänstlagen, En handbok. SIS. 2012. SS 21054 2009. Så mäter du din bostad. SOU 2012:91. Ett effektivare plangenomförande. Betänkande av plangenomförandeutredningen. Svenskt Vatten. 2007. VA-taxa Basförslag med alternativ – Taxetexter – Kommentarer. 68(75) LANTMÄTERIET Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) Taxa för gatuavgifter Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. Lantmäteriet har vid ett sammanträffande med Sveriges Kommuner och Landsting (förbundet) presenterat ett utkast till taxa för gatuavgifter och förbundet får här också ge några skriftliga synpunkter på det slutliga förslag som Lantmäteriet har arbetet fram. Allmänna synpunkter Förbundet har under många år framfört önskemål om en reformering av systemet för att finansiera byggande och drift av gator och andra allmänna platser. Förbundet ställer sig därför i grunden positivt till att frågan om gatukostnadsfinansiering genom en taxa har lyfts. Dagens system är delvis föråldrat och svårt att tillämpa, varför ett taxesystem skulle kunna innebära förenklingar för kommunerna och ge bättre förutsebarhet för fastighetsägarna. Förbundet är medvetet om att Lantmäteriet i sitt uppdrag är begränsat till det förslag som redovisats i lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader. Trots detta vill vi ändå kort framhålla i vart fall två stora problem med det förslag som lagts fram. För det första är det, såväl från finansieringssynpunkt som från rättvisesynpunkt, nödvändigt att inte bara kunna beakta kostnaderna för att anlägga och förbättra gator, utan att också kunna se till kostnaderna för drift och underhåll. Förbundet ser det som en stor brist att utredningen enligt sina direktiv inte fått möjlighet att analysera även den frågan och presentera en helhetslösning på gatukostnadsfinansieringen. För det andra innebär förslaget när det gäller s.k. omvandlingsområden att bebyggda fastigheter som redan har anslutning till en gata eller väg inte kan påföras någon gatukostnadsavgift även om en förbättring sker av gatan. Detta är en klar försämring jämfört med nuvarande reglering. Det kommer att bli mycket svårare att finansiera sådana projekt med gatukostnader vilket kan leda till att sådana områden blir eftersatta vad gäller gatustandard eller att områdena i större utsträckning kommer att planeras med enskilt huvudmannaskap. Även Lantmäteriet har uppmärksammat detta problem i sitt förslag. Förslaget till taxa När det gäller det utarbetade förslaget i sak tycker vi att Lantmäteriet har gjort ett bra arbete utifrån rådande förutsättningar. Förslaget är väl genomarbetat och, så vitt vi kan bedöma, innehåller det de definitioner och parametrar som krävs för en fungerande taxa på detta område. Förslaget tar också höjd för flera av de problem som förbudet tidigare pekat på med en taxelösning, bl.a. frågan om att kostnader för anskaffande och anläggande av gator och annan allmän platsmark kan skilja sig åt väsentligt mellan olika exploateringsprojekt. Det torde i själva verket vara den viktigaste funktionen i en väl fungerande taxa, att kommunerna kan få kostnadstäckning så nära de faktiska kostnaderna som möjligt, utan att det för den skull blir fråga om en form av särtaxa i varje enskilt exploateringsprojekt. 69(75) LANTMÄTERIET Trots detta befarar vi att en taxa på området kan komma att bli styrande för vilka områden som exploateras och hur det kommer att ske. Lantmäteriets förslag till taxa är således i grunden bra. Trots detta är det svårt att utforma en taxa som fungerar för alla upptänkliga situationer och som på ett rimligt och rättvist sätt fördelar kostnaderna för byggande och förbättring av gator och allmänna platser. Då det också är en fråga av mycket stor betydelse ur kommunalekonomisk synvinkel är det av största betydelse att veta vad förslaget kommer att leda till i praktiken. För att kunna göra en sådan analys krävs att förslaget prövas praktiskt genom att det t.ex. görs ett antal beräkningar på faktiska projekt med en fiktiv tillämpning av taxan, bl.a. för att också kunna bedöma hur taxans olika koefficienter kan beräknas. Utfallet kan sedan jämföras med projektens riktiga kostnader. Sådana beräkningar måste göras för såväl nyexploateringsområden som för omvandlingsområden. Beräkningarna kan därefter läggas till grund för en närmare analys av förslaget och dess möjlighet att få praktisk tillämning liksom frågan om vad förslaget innebär ur kommunalekonomisk synvinkel. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Olof Moberg 70(75) LANTMÄTERIET Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71(75) LANTMÄTERIET Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun” 72(75) LANTMÄTERIET Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Teknisk handbok” 73(75) LANTMÄTERIET Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun ”Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun”, Bilaga 1. 74(75) LANTMÄTERIET 75(75) Dnr: 403-2015/1277 2015 Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter Lantmäteriet 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2c, TELEFON 0771 - 63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET www.lantmateriet.se LANTMÄTERIET Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Förfarandet med samverkan och samråd 6 Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter 6 Promemorians upplägg 7 Del 1 – Bakgrund och förutsättningar 8 Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning 8 Grundförutsättningar 8 Grunderna för kommunens avgiftsuttag 8 Fördelar med en taxebaserad avgift 9 Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa 9 Del 2 – Förslag till taxeutformning 11 Utformning av taxa 11 Huvudförslag 11 Kommentarer till paragraferna 19 Alternativt förslag 37 Kommentarer till paragraferna 42 Del 3 – Konsekvensanalyser 44 Konsekvenser för kommunerna 44 Olika fastighetsägarkategorier 45 Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning 46 Fastigheter med olikartad exploateringsgrad 46 Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda 47 Fastigheter med olikartat planläggningssätt 48 Fastigheter med olikartad planutformning 49 Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader 49 Del 4 – Test av olika taxekonstruktioner 51 Exempel 1A – småhus – Taxa 1-5 52 Exempel 1B – småhus – Taxa 6-8 58 Exempel 2A – flerbostadshus – Taxa 9-10 62 Exempel 2B – flerbostadshus – Taxa 11-12 65 2(75) LANTMÄTERIET Slutsatser test av taxekonstruktioner 67 Referenser 68 Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) 69 Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71 Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun” 72 Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Teknisk handbok” 73 Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun ”Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun”, Bilaga 1. 74 3(75) LANTMÄTERIET Sammanfattning Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. I uppdraget har även ingått att utarbeta alternativa taxeförslag samt att redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget har genomförts i samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Utgångspunkten för Lantmäteriets förslag har varit att normaltaxan ska klara av att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas. Detsamma gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad med en kostnadsfördelning som inte upplevs som skälig och rättvis av fastighetsägarna. Det finns två viktiga grundförutsättningar som fått betydelse för utformningen av normaltaxan. Den första är att normaltaxan enbart ska avse en anläggningsavgift. Den andra är att bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Aspekter som det tagits hänsyn till vid framtagandet av normaltaxan är: möjliggörandet att dela in kommunen i fördelningsområden, förekomsten av olika markanvändningssätt, hantering av befintlig bebyggelse, typ av planläggning och att det kan finnas olika byggnadstekniska förutsättningar. Lantmäteriets konkreta förslag till utformning av normaltaxa för kommunala gatuavgifter bygger i stor utsträckning på principerna för Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september 2007. Gatuavgifterna ska täcka kommunens kostnader för anläggande och förbättring av gator samt andra allmänna anläggningar. Förslaget till normaltaxa bygger på att kostnaderna tas fram och bedöms för planområden med normal planutformning och normal standard enligt de riktlinjer som varje kommun måste ta fram. En uppdelning på olika markanvändning och kategorier av bebyggelse (bostadsfastighet – småhus respektive flerbostadshus, annan fastighet, verksamhetsfastighet) har ansetts nödvändig för att det finns kostnadsskillnader kopplade till planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt för själva utbyggnaden. Det senare kan även hanteras med indelning i flera fördelningsområden. Huvudförslaget till normaltaxa utgår från en tredelad taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar (grundavgift, tomtarealavgift och boareaavgift/lägenhetsavgift/bruttoareaavgift). Om det finns avvikelser på gator och andra allmänna anläggningar från de kommunala riktlinjerna inom delområdet (t.ex. planutformning, gatubredd, förekomst av trottoar, förekomst av lekplatser i området, om gator och gång- och cykelvägar har belysning, gatubeläggning samt matarled som delas av och försörjer även andra planområden) tas hänsyn till detta genom att avgiften multipliceras med en framtagen faktor. På samma sätt beaktas om avvikande förutsättningar råder för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena (t.ex. på grund av hög andel berg). Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna, ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar de minskade kostnaderna. 4(75) LANTMÄTERIET I de fall en fastighet ingår i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan samtliga de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen. Faktorer som multipliceras med avgiften används även för fastigheter som är utformade med ett så kallat skaft på kvartersmark och har utfart mot gata. Slutligen reduceras gatuavgiften med en faktor om det finns detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna. Rekommendationer för avgiftsskyldighet, betalning och tvist har tagits med i taxeförslagen. En konsekvensanalys har gjorts för olika intressenter och för fastigheter med olika förutsättningar. För kommunerna krävs det initialt en stor arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. På sikt kommer dock en tillämpning att medföra bland annat en förenklad och snabbare planprocess. Det kan finnas en risk att kommuner prioriterar ned utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse då dessa fastigheter till största delen är undantagna från avgiftsskyldighet. Incitamenten för kostnadseffektivitet kan påverkas om möjligheterna för fastighetsägarna att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. Sammantaget bedöms de totala kostnaderna minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. För olika fastighetsägarekategorier kommer taxeutformningen vara neutral då kostnaderna styrs av den typ av planområde som är typiskt för den specifika fastighetstypen. Taxeförslagen tar hänsyn till fastigheter med olikartad tillåten markanvändning. En uppdelning på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper med normal planutformning för just den typen av bebyggelse, gör att olika kostnadsunderlag beaktas beroende på t.ex. olika behov av markareal och att olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar. Olikartad exploateringsgrad kommer att beaktas i taxeförslagen genom avgiftsparmetrar för skillnader i storlek, t.ex. boarea, bruttoarea och antalet lägenheter. Bebyggda fastigheter som har tillgång till fungerande utfart ska inte betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Gatuavgift ska endast betalas om byggrätten utökas och först när den tas i anspråk. Det finns fastigheter med olikartat planläggningssätt, fastigheter med olikartad planutformning och fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader. Dessa olikheter och avvikelser har beaktats i konstruktionen av taxeförslagen. Tester av olika taxeförslag visar på vilka olika resultat som kan uppnås med olika fördelning med hjälp av de tre huvudsakliga avgiftsparametrar som används i modellerna. Känslighetsanalyser visar på de olika utfall som kan uppnås med olika taxekonstruktioner. En skälig och rättvis fördelning mellan olika fastighetstyper, bebyggelsetyper etc. är möjlig att åstadkomma med de förslag som presenteras. 5(75) LANTMÄTERIET Bakgrund Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att utforma ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter1. Förslaget ska bygga på det förslag till gatuavgifter som redovisats i lagrådsremissen ”Nya bestämmelser om gatukostnader”2 samt Lagrådets yttrande den 20 november 2013. Uppdraget innebär vidare att utarbeta alternativa taxeförslag samt redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget ska genomföras i nära samverkan med Boverket och Sveriges kommuner och Landsting samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015. Förfarandet med samverkan och samråd Lantmäteriet har i arbetet med att utarbeta förslag till normaltaxa för gatuavgifter samverkat med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Samverkan har skett genom föredragning av förslaget under arbetets gång samt inhämtande av synpunkter från berörda organisationer. När det gäller SKL har de även lämnat ett yttrande som beskriver hur de ser på det förslag till normaltaxa som Lantmäteriet presenterat. I bilaga 1 finns deras skrivelse. När det gäller Boverket har vi haft underhandskontakter med dem under arbetets gång. Ekonomistyrningsverket har bidragit med synpunkter på förslaget och Villaägarnas Riksförbund har deltagit i ett möte där huvuddragen i förslaget presenterats. Även Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap vid KTH, har gett råd och varit behjälplig i modellfrågor under arbetets gång. Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter Lantmäteriets utgångspunkt för arbetet med själva förslaget till normaltaxa för gatuavgifter har varit att ta fram en modell som klarar att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. Normaltaxan för gatuavgifter ska vara tillräckligt enkel att tillämpa samtidigt som den ska ge en skälig och rättvis fördelning av kostnaderna mellan fastigheterna. Det bör i detta sammanhang poängteras att det normalt finns en inneboende motsättning mellan enkelhet och rättvisa som kan vara svår att hantera. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas och samma sak gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad, där kostnaderna fördelas efter grunder som inte upplevs som skäliga och rättvisa av fastighetsägarna. 1 2 Regeringsbeslut 2015-02-13, N2015/1512/PUB Dnr S2013/7787/PBB 6(75) LANTMÄTERIET Promemorians upplägg I Del 1 redovisas bakgrund till och de förutsättningar som är styrande för utformning av förslagen till normaltaxor för kommunala gatuavgifter. I Del 2 redovisas två förslag till utformning av normaltaxa. Vidare redovisas kommentarer till paragraferna i taxeförslagen. Del 3 innehåller konsekvensanalyser av de olika taxeförslagen. I Del 4 redovisas tester av olika taxekonstruktioner. 7(75) LANTMÄTERIET Del 1 – Bakgrund och förutsättningar Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning Under årens lopp har ett antal statliga utredningar m.m. behandlat frågan om utformning av taxa för gatuavgifter. Enligt regeringsuppdraget ska vissa av dessa dokument vara vägledande vid utformning av förslaget till normaltaxa. Dessa är: - Regeringens proposition (1980/81:165) om ändring i byggnadslagen (1947:385), bilaga 4 Va-taxans utformning enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster i Svenskt Vattens publikation VAV P96 ”VA-taxa” Plangenomförandeutredningens betänkande ”Ett effektivare plangenomförande”, SOU 2012:91. I första hand bilaga 4 och 5 Lagrådsremissen ”Nya bestämmelser om gatukostnader”, 7 november 2013 Lagrådets yttrande den 20 november 2013 Grundförutsättningar En taxa för kommunala gatuavgifter har diskuterats länge. Ett flertal förslag till utformning av taxa har tagits fram under årens lopp. Det nu aktuella förslaget utgår från två viktiga grundförutsättningar som ska vara styrande för utformning av normaltaxan. Dessa är: - - Normaltaxan ska enbart avse anläggningsavgift. Det innebär att kostnader för drift- och underhåll av de kommunala gatorna ska finansieras på annat sätt, d.v.s. via kommunalskatten Bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet. Dock ska en redan bebyggd fastighet som utnyttjar en i detaljplan utökad byggrätt kunna påföras avgift Grunderna för kommunens avgiftsuttag För att en kommun ska kunna ta ut gatuavgifter ska: - Kommunen antagit en taxa för gatuavgifter Kommunen vara huvudman för allmänna anläggningar i detaljplan Kommunen i egenskap av huvudman ha skyldighet att anlägga eller förbättra gata eller annan allmän plats inom detaljplaneområdet Anläggningarna avse områdets lokala behov av gator, grönområden, lekplatser etc. Gatuavgiften inte få vara högre än som svarar mot kommunens kostnader (totala anskaffningsutgifter) över tiden för dessa åtgärder 8(75) LANTMÄTERIET Fördelar med en taxebaserad avgift Att införa ett taxesystem för gatukostnader skulle medföra flera positiva effekter. Det skulle: - Väsentligt förenkla systemet med gatukostnadsersättningar Skapa större rättvisa för fastighetsägarna inom kommunen (dels inom detaljplaneområdet dels mellan olika detaljplaneområden) Öka förutsägbarheten för berörda fastighetsägare Enklare att förstå, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet Enklare att tillämpa, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet Planprocessen förenklas Planprocessen sker på ett snabbare sätt Vidmakthålla hög kunskapsnivå inom kommunen I konsekvensanalyserna utvärderas förslagen till taxeutformning med hänsyn till de förväntade effekterna. Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa I lagrådsremissen beskrivs ett antal aspekter som särskilt ska beaktas vid utformning av förslag till normaltaxa för gatuavgifter. Indelning i flera fördelningsområden Taxan ska möjliggöra att, under vissa förutsättningar, dela in kommunen i flera fördelningsområden. Det kan t.ex. bero på att: - - Markanvändningen är olika inom olika områden, sättet att planlägga skiljer sig åt samt förekomsten av befintlig bebyggelse varierar Kostnaderna för anläggandet av gator och andra allmänna platser varierar inom kommunen vilket dels kan bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller att markförhållanden är dåliga vilket kräver pålning och utfyllnad Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, t.ex. mellan centralort och perifera orter Hänsynstagande till olika markanvändning Hänsyn ska tas till (tillåten) markanvändning enligt detaljplan och till bebyggelsetyp. De bebyggelsekategorier som exemplifieras i Boverkets handböcker är bland annat småhus (friliggande, par-, kedje- och radhus), flerbostadshus, kontor, handel och industri. Taxan för gatuavgifter bör därför beakta: - Att olika bebyggelsekategorier alstrar olika trafikströmmar Att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser Skillnaden mellan bostäder och handel/industri/kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor) 9(75) LANTMÄTERIET Hänsynstagande till befintlig bebyggelse m.m. Som redan behandlats under förutsättningar ovan ska bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en byggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala ny avgift. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Hänsyn till sättet att planlägga Lagrådsremissen tar frågor som har att göra med sättet att planlägga och att dessa förhållanden ska beaktas i taxan. Det är: - - Fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningar Att vissa fastigheters behov av utfart tillgodoses genom ett tomtskaft på kvartersmark Olika typer av bostäder (fastigheter) tar i anspråk olika mycket markareal för gator och allmänna platser (se också under Hänsynstagande till olika markanvändning) Olika typer av planeringssituationer, d.v.s. planering för nyexploatering eller planering för förnyelse/omvandling Olika huvudmän för olika allmänna platser inom detaljplanen Hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar m.m. Med hänsyn till byggnadstekniska förutsättningar avses: - - Kostnaderna för ordnande av allmänna platser är avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område (jämför med motivet för indelning i flera fördelningsområden) Att vissa anläggningar utförs med högre standard än normalt Särskild utformning av anläggningarna inom området Detta kan jämföras med va-taxan där det i vissa fall förekommer särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Ett förbehåll är att kostnaderna i beaktansvärd omfattning skiljer sig från vad som är normalt. 10(75) LANTMÄTERIET Del 2 – Förslag till taxeutformning Utformning av taxa Utformningen av taxan bygger i stor utsträckning på förslaget till Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september 2007. Det finns många likheter med förutsättningarna i va-området men samtidigt finns stora skillnader som måste beaktas. I det följande beskrivs ett huvudförslag till utformning av taxa för gatuavgifter samt ett alternativ/kompletterande utformning. Huvudförslag Taxa för … kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den … ALLMÄNT §1 För att täcka kommunens nödvändiga kostnader för anläggande och förbättring av gator och andra allmänna platser för områdets lokala behov i detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap ska ägare av fastighet (inom kvartersmark) i sådana områden betala gatuavgift enligt denna taxa. Med … kostnader… avses: - planering och projektering av gator och andra anläggningar - inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder - anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dessa Med … anläggande och förbättring… avses: - med anläggande avses byggande av nya gator och anläggningar - med förbättring avses standardhöjande åtgärder på befintliga gator/vägar och anläggningar Med … gator och andra allmänna platser… avses: - anläggande av gator och andra anläggningar inom detaljplanelagda områden enligt kommunens riktlinjer för gatustandard Med … för områdets lokala behov… avses: - lokalgator och andra anläggningar som tillgodoser ett visst områdes behov av gator och anläggningar Med … ägare av fastighet… avses: - vid tidpunkt för avgiftsskyldighetens inträde lagfaren ägare av fastigheten 11(75) LANTMÄTERIET §2 Taxan får bestämmas utifrån faktiska kostnader för utförande av anläggningar inom planområden med normal planutformning och normal standard på anläggningarna (kommunala riktlinjer). Gatuavgiften får inte vara högre än som svarar mot kommunens kostnader över tiden för dessa åtgärder. Saknas kostnadsuppgifter från faktiskt utförda anläggningar får taxan bestämmas med hjälp av bedömda kostnader vid motsvarande förutsättningar. Med normal planutformning inom fördelningsområde 1 avses för: - - Småhusområden: Typ av bebyggelse, antal bostäder, gatuföring och gatulängd, typ och antal av andra anläggningar, m.m. Flerbostadshusområden: … Områden med annan fastighet: … Verksamhetsområden: … Med normal standard på anläggningar inom fördelningsområde 1 avses för: - - - Småhusområden: Matarled bredd X m, lokalgata bredd Y m, belagd slityta, ensidig trottoar, gatubelysning, lekplats inom X00 m från fastighet, anordning för avrinning av vatten med uppsamlingsbrunnar. Flerbostadshusområden: ... Områden med annan fastighet: ... Verksamhetsområden: … Motsvarande beskrivning av normal planutformning och normal standard på anläggningarna för fördelningsområde 2 – X är: Som ovan… §3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för ”Bostadsfastighet - småhus” - friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus ”Bostadsfastighet - flerbostadshus” - flerbostadshus ”Annan fastighet” - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) ”Verksamhetsfastighet” - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 12(75) LANTMÄTERIET §4 Gatuavgift enligt § § 6, 8, 10 och 12 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total boarea enligt bygglovet och boarean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler”, SS 21054:2009. §5 Kommunen delas in i ..Y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i § § 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga ..Y.. TAXA – Bostadsfastighet – småhus §6 En obebyggd ”Bostadsfastighet – småhus” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på m2 tomtareal om kronor ... c) En avgift baserad på m2 boarea (BOA) om kronor ... Antalet grundavgifter utgår från antalet möjliga tomtplatser enligt detaljplanens bestämmelser. Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från normaltomtens areal ska fastighetens areal begränsas nedåt till halva normaltomtens areal och uppåt till dubbla normaltomtens areal. Normaltomtens areal definieras i ”kommunens riktlinjer” för respektive fördelningsområde. Boarean beräknas enligt beviljat bygglov. 13(75) LANTMÄTERIET §7 En bebyggd ”Bostadsfastighet – småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har respektive inte har möjlighet att avstycka tomter, ska om boarean utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad boarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) En bebyggd ”Bostadsfastighet – småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att avstycka tomter, ska erlägga: b) En grundavgift per möjlig tomt om kronor … c) En avgift baserad på m2 tomtareal på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor … d) En avgift baserad på m2 boarea (BOA) på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor … TAXA – Bostadsfastighet – flerbostadshus §8 En obebyggd ”Bostadsfastighet – flerbostadshus” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på m2 tomtarea om kronor … c) En avgift per lägenhet om kronor … Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Antal lägenheter beräknas enligt beviljat bygglov. §9 En bebyggd ”Bostadsfastighet – flerbostadshus” ska om fler lägenheter tillkommer erlägga: a) En avgift för varje tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 14(75) LANTMÄTERIET TAXA – Annan fastighet § 10 En obebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor ... b) En avgift baserad på m2 tomtareal om kronor ... c) En avgift baserad på m2 bruttoarea (BTA) om kronor ... Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. § 11 En bebyggd ”Annan fastighet” ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) TAXA – Verksamhetsfastighet § 12 En obebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor … b) En avgift baserad på kvadratmeter tomtareal om kronor … c) En avgift baserad på m2 bruttoarea (BTA) om kronor … Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från ”det normala” och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. § 13 En bebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 15(75) LANTMÄTERIET AVVIKELSER § 14 Avgifterna i § § 6, 8, 10 och 12 utgår från en ”normal” planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, ”kommunala riktlinjer”, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från ”kommunala riktlinjer” ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd Förekomst av trottoar Förekomst av lekplats i området Om gator och gc-vägar har belysning Gatubeläggning, asfalt eller grus Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: § 15 Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X Osv. Inom följande delområden inom fördelningsområde 1 multipliceras avgiften med en faktor 1,X. Syftet är att ta hänsyn till avvikande förutsättningar för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena. Avgränsningen av delområdena framgår av karta i bilaga Z. - - - Inom område A multipliceras avgiften med faktorn 1,X beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av hög andel berg Inom område B multipliceras avgiften med faktorn 1,Y beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av komplicerade och fördyrande grundläggningsförhållanden Inom område C multipliceras avgiften med faktorn 1,Z beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av mycket komplicerade och avsevärt fördyrande grundläggningsförhållanden Osv. Inom följande delområden inom fördelningsområde 2 …(etc.) § 16 Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna och andra anläggningarna ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar den minskade anläggningskostnad som beror på att de befintliga anläggningarna kan nyttjas. - Vid breddning av befintlig gata med <1 meter multipliceras avgiften med 0,X. Vid breddning av befintlig gata med 1-2 meter multipliceras avgiften med 0,Y. Vid breddning av befintlig gata med > 2 meter multipliceras avgiften med 0,Z. 16(75) LANTMÄTERIET - Beläggs en befintlig grusbelagd gata med asfalt multipliceras avgiften med 0,X. Om en befintlig gata förs med belysning multipliceras avgiften med 0,Y. Tillkommer en ny lekplats inom Y00 meter från fastigheten multipliceras avgiften med 0,Z. Utförs flera åtgärder summeras faktorerna för respektive åtgärd varefter de multipliceras med avgiften. § 17 Är fastigheten utformad med ett s.k. skaft på kvartersmark för utfart mot gata ska avgiften multipliceras med - § 18 Inom detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna ska gatuavgiften enbart avse de anläggningar som har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att avgiften multipliceras med - § 19 0,X om skaftet är 20-30 meter 0,Y om skaftet är längre än 30 meter 0,X om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gator 0,Y om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gc-vägar, lekplatser och andra allmänna anläggningar Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen med 1/(antalet fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen) per fastighet. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST § 20 Gatuavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldigheten inträder. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift när gatan och andra allmänna platser blivit utförda och kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldighet för boareaavgift, lägenhetsavgift eller bruttoareaavgift när bygglov beviljats. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser inte har möjlighet att avstycka tomt(-er) och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten när bygglov för utökad boarea beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att stycka av en eller flera tomter och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och avgift för tomtareal på 17(75) LANTMÄTERIET möjligt avstyckningsbara tomter när planen antagits och vunnit laga kraft. Avgiftsskyldighet för utökad boarea på den bebyggda delen och boarea på de(-n) avstyckade tomt(-erna) inträder när bygglov enligt detaljplan beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt. § 21 Betalning av gatuavgift ska ske när kommunen begär det. Betalning ska ske senast xx dagar efter fakturadatum. Efter ansökan från fastighetsägaren kan i vissa fall betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalning om betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter och om fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ansökan om avbetalning ska vara kommunen tillhanda senast den dag som angetts som förfallodag för fakturan. Säkerheten ska inges till kommunen senast xx dagar efter förfallodagen. Avbetalning ska ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen. Betalningsvillkoren ska jämkas om de är allt för betungande för fastighetsägaren. Om fastigheten byter ägare är den nye ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. För belopp som förfallit till betalning före tillträdesdagen svarar den tidigare ägaren. § 22 Tvist mellan kommunen och fastighetsägare om gatuavgift prövas av markoch miljödomstolen i … I sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar tillämpas. 18(75) LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna § 1 Portalparagraf Kommunens skyldighet att ansvara för utbyggnaden (och driften) av gator och andra anläggningar inom allmän platsmark i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap är reglerad i plan- och bygglagen (PBL kap 6 § § 24-32). Det innebär att kommunen har rätt att av ägare till fastighet inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap ta ut avgift för täckande av kostnaden för anläggande och förbättring av gator inom området. Reglerna i PBL är utformade så att kommunen har möjlighet (men inte skyldighet) att tillämpa reglerna om gatutaxa. Väljer kommunen att avstå från denna möjlighet finansieras utbyggnad och förbättring av gator inom detaljplaneområden via kommunalskatten. En taxa för kommunala gatuavgifter ska antas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige (ks/kf). Rätten att tillämpa taxan är kopplad till att detaljplanen antas efter det att taxan har antagits i ks/kf. Med … kostnader … avses: - Planering och projektering av gator och andra anläggningar Förutom kostnader för planering och projektering kan kostnader för grundundersökningar, arkeologiska undersökningar, miljöundersökningar etc. ingå i kostnadsunderlaget - Inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder Avser kostnader för inköp av mark som ska utgöra allmän plats i detaljplanen. Även kostnader för fastighetsbildningsåtgärder får ingå. - Anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dess Förutom kostnader för själva utförandet kan kostnader för åtgärder som bullerdämpning samt sanering ingå i kostnadsunderlaget. Med … anläggande och förbättring … avses: Gatutaxan avser dels anläggande av nya gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden dels förbättring av gator i områden med befintliga vägar/gator. Anläggande avser byggande av helt nya gator och anläggningar med förbättring avser upprustning av befintliga gator och anläggningar vid en samtidig samt ny detaljplaneläggning av området. Med … gator och andra allmänna platser … avses: Se ovan under Med … kostnader … avses. 19(75) LANTMÄTERIET Med … områdets lokala behov … avses: De gator och andra allmänna anläggningar som utgör kostnadsunderlaget för gatuavgiften ska avse de lokala gator och anläggningar som är till nytta för fastigheterna inom området. Det innebär att genomfartsgator och liknande gator (kommunövergripande anläggningar/generalplaneanläggningar) inte får finansieras via gatuavgifter. Det finns naturligtvis en gråzon mellan vad som kan betraktas som en lokal områdesgata och vad som är en kommunövergripande gata. I denna gråzon finns gator av typen matarleder, d.v.s. gator som ligger utanför det egentliga detaljplaneområdet och som kan vara gemensamma för två eller flera detaljplaneområden. I förarbeten till förslaget om gatutaxa anges att gator av typen matarleder kan ingå i kostnadsunderlaget för gatuavgiften. Detta avgörs i kommunernas definition av normal planutformning för respektive fastighetstyp. Med … ägare av fastighet … avses: Med ägare av fastighet avses den som enligt fastighetsregistret är lagfaren ägare av fastigheten. Ägare till fastigheter upplåtna med tomträtt är kommunen. § 2 Faktiska eller bedömda kostnader, normal planutformning, normal standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) samt exempel på arbetsgång vid framtagande av gatutaxa Faktiska eller bedömda kostnader Förutsättningarna för att kunna bedöma kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna platser torde skilja sig betydligt mellan olika kommuner. I t.ex. kommuner i eller i närheten av storstadsområdena sker en fortlöpande exploatering i ny- eller omvandlingsområden. Kunskapsnivån inom dessa kommuner vad avser bedömning av kostnader för gatuutbyggnad m.m. är hög medan i kommuner med få utbyggnadsområden är kunskapsnivån låg. Kostnaderna kan bedömas på flera sätt. Antingen kan kostnaderna bedömas med hjälp av uppräknade erfarenhetstal från tidigare gjorda exploateringar under de senaste fem till tio åren eller utifrån bedömda kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar i framtida planerade områden. Finns inga sådana framtida planer kan kostnaderna bedömas med hjälp av t.ex. erfarenhetstal från andra kommuner med liknande geografiska förutsättningar. I många fall torde kostnaderna kunna bedömas utifrån en sammanvägning av olika erfarenhetstal och bedömningar av kostnaderna i framtida exploateringar. Normal planutformning De föreslagna avgiftsnivåerna i gatutaxan utgår från en normal planutformning inom detaljplaneområden för olika typ av markanvändning. Det innebär att kommunen för varje fördelningsområde inventerar och tar fram en ”normalplan” för: 20(75) LANTMÄTERIET - Områden med bostadshus - småhus Områden med bostadshus - flerbostadshus Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. Områden med verksamheter För t.ex. områden med småhus innebär det - - Beräkning av antalet småhus av olika typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus). En ”normal” plan innehåller t.ex. 20 friliggande 10 kedjehus och radhus samt 4 parhus Beräkning av normal tomtmarksareal i kvadratmeter för respektive småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) Beräkning av storleken i kvadratmeter boarea för typhuset inom varje småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) Beräkning av längden gata (av olika typ) Beräkning av antal lekplatser, mängden grönområde, matarleder m.m. Standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) Kommunen ska fastställa en normalstandard på anläggningar för varje kategori av fastigheter inom varje fördelningsområde. Det innebär att kommunen tar fram kommunala riktlinjer för - Områden med bostadshus - småhus Områden med bostadshus - flerbostadshus Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. Områden med verksamheter De kommunala riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av normal standard på gator och andra anläggningar. Det innebär t.ex. - Gatubredd på olika typer av gata Förekomst av trottoar Ytbeläggning, asfalt eller grus Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) Gatubredd på gång- och cykelvägar Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar Lekplatsers storlek och utformning Iordningsställande av grönområden Förekomst av matarleder Exempel på detta är att en normalsektion och standard för en ”bostadsgata/ lokalgata” definieras, t.ex. - Vägområde 10 meter Gatubredd 5,5 meter (intervallet 5,0 – 6,0 meter), ingen trottoar Belagd med asfalt av typen ABT 16 Avvattning genom dike Belysning, stolpavstånd 40 meter 21(75) LANTMÄTERIET Exempel på arbetsgång vid framtagande av taxa Ett exempel på arbetsgång vid taxeutformning redovisas nedan. Den principiella utformningen visas i Bilaga 2. 1) Ta fram ”normalplaner” för olika typ av markanvändning Att ta fram en normalplan för t.ex. ett småhusområde innebär att bestämma hur ett typiskt planområde inom fördelningsområdet är utformat. De faktorer som är styrande för utformningen är - typ av småhus inom planområdet - antal småhus av respektive typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) - den genomsnittliga tomtarealen i kvadratmeter för varje typ av småhus - det typiska husets storlek i kvadratmeter boarea för varje typ av småhus - typ av gata och andra allmänna anläggningar inom planområdet - längden gata och mängden lekplatser, grönområden etc. inom planområdet En normalplan tas fram för varje fastighetstyp och för varje fördelningsområde. I många fall torde det normala planområdet för en viss fastighetstyp vara lika inom flera fördelningsområden. Exempel på normalplan för småhusområdet kan se ut på följande sätt: 2) Ta fram ”kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar inom detaljplaneområden Kommunen tar fram ”kommunala riktlinjer” för gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden. Riktlinjerna beskriver hur gator och andra allmänna anläggningar av olika typ ska utformas med avseende på standard och uppbyggnad. Se exempel i Bilaga 3 och 4 från Nacka kommun och Bilaga 5 från Huddinge kommun. Riktlinjerna kan avse ett eller flera fördelningsområden. Skiljer sig standard och utformning av gator mellan olika fördelningsområden tas riktlinjer fram för var och ett av fördelningsområdena. 3) Bedöma normala kostnader för anläggningar Kommunen inventerar de detaljplaneområden som kommunen genomfört under de senaste fem till tio åren. Kostnaderna för allmänna anläggningar inom detaljplaneområdena tas fram och justeras (räknas om) med hänsyn till kostnadsutvecklingen och anges i dagens penningvärde. Kostnaderna preciseras och redovisas för 22(75) LANTMÄTERIET olika typer av anläggningar och med notering om standard på dessa. I de fall där kostnaderna inte är preciserade på olika typer av anläggningar görs en uppdelning utifrån erfarenhetstal/skälighetsbedömning så att kostnaderna redovisas för t.ex. kvadratmeter eller löpmeter nyanlagd gata, viss typ av lekplats etc. Kostnaderna relateras också till de kostnadspåverkande förutsättningarna i varje specifikt fall. Det innebär att faktorer noteras som påverkat kostnaden i såväl höjande som sänkande riktning. Kostnaderna ska med andra ord relateras till normala exploateringsförutsättningar för fördelningsområdet. I det fall kommunen inte genomfört någon exploatering för utbyggnad av gator i ett detaljplaneområde under de senaste åren kan kommunen göra jämförelser med andra aktörer. Med hjälp av t.ex. erfarenheter (nyckeltal) från andra kommuner, exploatörer/byggföretag eller sammanställningar som Sveriges Kommuner och Landsting låtit utföra görs bedömningar av vad en utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar skulle kosta inom kommunen. 4) Beräkna totalkostnaden för normalplaneområdet Resultatet av kostnadsbedömningarna ska sedan matchas mot ”kommunens riktlinjer” för standard på anläggningar inom normalplaneområdet. Beräkningsmässigt innebär det att de totala kostnaderna sammanställs för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom normalplaneområdet för respektive av de fyra bebyggelsetyperna (småhus, flerbostadshus, annan fastighet och verksamhetsfastighet). 5) Välja avgiftsparametrar och bestämma förhållandet mellan dessa Välj de avgiftsparametrar som taxan för respektive fastighetstyp ska bestå av. Välj därefter den fördelning mellan de olika avgiftsparametrarna som bäst uppfyller kommunens mål med taxan (t.ex. 30 % av taxan ska avse grundavgiften, 40 % ska avse tomtarealavgiften och 30 % ska avse boareaavgiften). Valet av fördelning mellan de olika parametrarna får olika effekter. Här kommenteras kort några effekter vid olika relation mellan parametrarna. Läggs en liten del av taxan på grundavgift innebär det att fastigheter som ligger inom områden med gemensamhetsanläggning medges enbart en mindre reduktion om taxan är utformad enligt normalförslaget, d.v.s. att grundavgiften fördelas mellan de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på grundavgiften innebär det att skillnaden mellan fastigheter med stor respektive liten tomtareal blir liten. Detta innebär i sin tur att fastigheter med stor tomtareal, vilka ger upphov till ökad gatulängd och därmed högre kostnader, står för en relativt sett mindre del av kostnaden för utbyggnaden av området. 23(75) LANTMÄTERIET Läggs en liten del av taxan på tomtarealavgiften innebär det att den faktor som representerar kostnadsaspekten i taxan ges mindre betydelse vilket i sin tur innebär att de parametrar som representerar nyttan, grundavgift och boareaavgift ges en större inverkan på taxeutfallet för den enskilda fastigheten. Stora tomter som ”förorsakar” längre gator och därmed högre kostnader belastas i detta fall i mindre grad. En hög tomtarealavgift kan å andra sidan ha en motsvarande inte önskvärt styrande effekt på utformning av tomter i nya detaljplaner. Läggs en liten del av taxan på boareaavgiften så innebär det att bebyggda fastigheter som utnyttjar en i detaljplan medgiven byggrätt får betala en relativt sett liten del av kostnaderna för anläggandet av nya eller upprustade gator trots att deras nytta av åtgärderna kan vara stor. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på boareaavgiften belastas de bebyggda fastigheterna när de utnyttjar en möjlig byggrätt relativt mycket i förhållande till obebyggda fastigheter. En annan effekt i detta fall är att kommunen kan komma att få ligga ute med en större del av kostnaderna i avvaktan på att bebyggda fastigheter ska utnyttja sin utökade byggrätt. Utnyttjas inte denna byggrätt över huvud taget kommer kommunen att få en lägre kostnadstäckning i områden med bebyggda fastigheter. Exempel på relation visas nedan: 6) Beräkna storleken på respektive avgiftsparameter Den totala kostnaden för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom ”normalplanen” fördelas på efter vald relation på avgiftsparametrarna. Därefter fördelas den kostnad som belöper på varje avgiftsparameter på antalet fastigheter inom normalplaneområdet (för att erhålla grundavgiften), antalet kvadratmeter tomtareal inom normalplaneområdet respektive totalt antal kvadratmeter boarea på typhusen inom normalplaneområdet. Resultatet blir ett belopp för grundavgiften, ett belopp per kvadratmeter tomtareal och ett belopp per kvadratmeter boarea. Är kommunen indelad i flera fördelningsområden tas en taxa fram för varje sådant område. § 3 Bostadsfastighet – småhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Indelning i olika kategorier av fastigheter är bland annat kopplad till skillnader i planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt kostnaden för 24(75) LANTMÄTERIET utbyggnaden. Kostnaden är i sin tur starkt kopplad till den areal som olika typer av bebyggelse tar i anspråk vilket påverkar behovet av mängden/längden gator. Med Bostadsfastighet – småhus avses fastighet som enligt detaljplan får bebygggas med friliggande småhus, parhus, kedjehus eller radhus. Upplåtelseformen kan variera. Med Bostadsfastighet – flerbostadshus avse fastighet som enligt detaljplan får bebyggas med bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus. Upplåtelseformen kan variera. Med Annan fastighet avses i första hand fastighet med tillåten markanvändning för handel, kontor, centrumverksamhet, vård, tillfällig vistelse (hotell), besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) samt skola (fritidshem, förskola, grundskola, gymnasieskola etc.). Med Verksamhetsfastighet avses fastighet med tillåten markanvändning för industri och liknande verksamheter. För respektive typ av fastighet definieras en normal planutformning samt kommunala riktlinjer för standarden på anläggningarna (se ovan § 2). § 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Med obebyggd fastighet avses en fastighet som inte är bebyggd med en byggnad avsedd för bostadsändamål eller för annat ändamål enligt beskrivningen i § 3. Med bebyggd fastighet avses på motsvarande sätt en fastighet som är bebyggd med en byggnad för avsett ändamål. Det innebär att en fastighet som är bebyggd med en industrilokal som ska rivas på grund av att ny bostadsbebyggelse ska uppföras betraktas som obebyggd. Motsvarande gäller för andra typer av bebyggelseändamål där markanvändningen ändras. När ska en bostadsbyggnad betraktas som byggnad? Ett befintligt fritidshus på 40 kvm i mycket dåligt skick som inte använts på 10 år. Är den bebyggd? Vad ska krävas för att byggnaden ska betraktas som ”bebyggd”? Detta är en fråga som bör utvecklas i kommunernas utformning av gatutaxa. § 5 Indelning i fördelningsområden Kommunen kan delas in i flera fördelningsområden. Detta har i tidigare utredningar om kommunal gatutaxa motiverats med att: - Markanvändningen är olika inom olika områden Sättet att planlägga varierar Förekomst av befintlig bebyggelse varierar Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter 25(75) LANTMÄTERIET I det följande kommenteras dessa punkter och samtidigt beskrivs alternativa sätt till lösningar på motiven för flera fördelningsområden. Markanvändningen är olika inom olika områden I förslaget till taxa har hänsyn tagits till fastigheter med olika markanvändning genom att taxan har olika avgiftsparametrar för olika slag av markanvändning samt att de kostnader som ska fördelas via taxan utgår från planutformningen inom ett typiskt planområde för respektive markanvändningsslag. Detta innebär att det inte finns något direkt motiv att dela in kommunen i flera fördelningsområden med anledning av att markanvändningen är olika. Väljer dock kommunen att inte ha olika taxor för olika markanvändningsslag kan det finnas behov av att dela in i flera fördelningsområden. Sättet att planlägga varierar En orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är sättet att planlägga, d.v.s. att detaljplanen innebär delat huvudmannaskap eller att vissa fastigheter omfattas av en gemensamhetsanläggning. Är denna situation vanlig inom delar av kommunen, men inte inom andra, kan det vara en anledning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda ”faktorer” som tar hänsyn till dels om fastigheten ingår i ett storkvarter eller gemensamhetsanläggning (se § 16), dels om huvudmannaskapet är delat i detaljplanen (se § 19). Förekomst av befintlig bebyggelse varierar Det är främst inom områden med befintlig småhusbebyggelse som det kan finnas byggnader som ska passas in i den nya detaljplanen. Eftersom befintlig bebyggelse är undantagen från avgiftsskyldighet, om inte en möjlig byggrätt utnyttjas torde motivet att dela in kommunen i flera fördelningsområden på grund av förekomsten av befintlig bebyggelse vara begränsat. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda en ”faktor” som tar hänsyn till anläggningar som är till nytta för utbyggnaden av gator och andra allmänna anläggningar och således minskar kostnaden för dessa anläggningar (se § 18). Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen Att kostnaderna för utbyggnad av de allmänna anläggningarna skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen kan vara en orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. Att kostnaderna skiljer sig åt kan dels bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller dåliga markförhållanden som kräver pålning och utfyllnad. En annan orsak till att kostnaderna skiljer sig åt är att standarden på de anläggningar som utförs är olika inom olika detaljplaneområden (se vidare under nästa rubrik nedan). 26(75) LANTMÄTERIET Istället för att dela in kommunen i flera fördelningsområden finns det möjlighet att som framgår av § 15 tillämpa en faktor inom ett geografiskt avgränsat område som tar hänsyn till avvikande kostnader inom delområdet. Det kan jämföras med den lösning som valts inom va-området, där det finns möjlighet att för ett visst område tillämpa en så kallad särtaxa om det med ”hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar” finns motiv till sådan särtaxa. Att använda sig av en ”faktor” är en administrativt enklare modell än att dela in i flera fördelningsområden (se § 15). Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter För varje fördelningsområde definieras ”kommunala riktlinjer” som beskriver vilken gatubredd och standard på gatan som är normal inom fördelningsområdet, förekomsten av trottoarer, gångbanor, gc-vägar, lekplatser, parker, om gatorna har belysning eller inte. Eftersom ”kommunala riktlinjer” definieras för varje typ av markanvändningsslag så sker inte någon omfördelning mellan fastigheter med olika markanvändning. En faktor i taxan som beaktar standardskillnader är § 14 där det finns möjlighet att ta hänsyn till avvikelser i de kommunala riktlinjerna. Sammantaget innebär detta att standardskillnader på anläggningar i olika detaljplaneområden beaktas i taxeutformningen oavsett om kommunen delas in i ett eller flera fördelningsområden. Ytterligare ett motiv Ytterligare ett motiv till indelning i flera fördelningsområden är att kommunen ska kunna beakta att värdet av de allmänna anläggningarna inom vissa områden är lägre än kostnaderna (gatuavgiften). Det kan finnas motiv för kommunen att trots att kostnaderna för utförandet av gator och andra allmänna platser överstiger värdet av dessa ändå genomföra en utbyggnad. En orsak kan vara att stimulera en orts förutsättningar att behålla kommunal och kommersiell service. Den lägre taxan inom dessa områden får inte täckas av en höjning av taxan inom andra områden utan underskottet ska finansieras av skattemedel. Övrigt Det finns förutom ovan nämnda fördelar även nackdelar med indelning i flera fördelningsområden. Bland annat kan en svårighet vara att avgöra när man ska dela in i flera områden. Hur stora ska skillnaderna i taxenivåer vara mellan olika områden för att det ska vara motiverat med flera områden? En annan svårighet är att bedöma hur många fördelningsområden kommunen ska delas in i. Antalet fördelningsområden bör således inte vara för stort. Det kan finnas risk för att varje nytt detaljplaneområde som tas fram blir ett nytt fördelningsområde och då är vi tillbaks i den gamla modellen med områdesvisa gatukostnadsuttag. En annan anledning att begränsa antalet områden är det merarbete både initialt och löpande som fler fördelningsområden ger upphov till. Ett nyckeltal kan vara att 27(75) LANTMÄTERIET antalet områden inte bör vara fler än 3-4 stycken. Ett för centralort, ett för större tätorter och ett för mindre orter och kransområden. En praktisk lösning, istället för att utforma separata taxor för varje fördelningsområde, är att relatera taxenivån för ett visst fördelningsområde till kommunens centrala/största fördelningsområde. Taxan inom de övriga fördelningsområdena kan därvid anges till en procentsats av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Taxan i ett fördelningsområde behöver dock inte följa utformningen av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Det kan finnas skäl till att utforma avgiftsparametrarna på annat sätt inom dessa områden. § 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet - småhus Huvudförslaget till taxeutformning utgår från en tredelad taxa med utgångspunkt i normalförslaget till va-taxans uppbyggnad. Fördelarna med en taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar är att både nyttofaktorer som kostnadsfaktorer beaktas i taxeutformningen. Grundavgiften och boareaavgiften är båda i första hand nyttorelaterade medan tomtarealavgiften är kostnadsrelaterad. En viktig fråga är relationen mellan de olika avgiftsparametrarna. En utgångspunkt kan vara att taxeutfallet för en normalfastighet inom fördelningsområdet grundas på ungefär lika stora delar av de tre avgiftsparametrarna. Ett exempel på ”normalfördelning” är 30 % på grundavgift, 40 % på tomtarealavgift och 30 % på boareaavgift. Att tomtarealavgiften, i detta fall, är något större innebär att förhållandet mellan ”nyttobaserade” faktorer, grundavgift och boareaavgift, blir ungefär lika stor som den ”kostnadsbaserade”, tomtarealavgiften. Vilket förhållande som bäst uppfyller kommunens mål med gatuavgifterna är det upp till varje kommun att ta ställning till. a) Grundavgift Grundavgiften beaktar den grundläggande nyttan av tillgången till gatorna inom området. Huvudprincipen är en grundavgift per fastighet/tomt för småhus. En tomt för ett småhus kan bestå av flera fastigheter. I ett sådant fall beräknas grundavgiften per tomt. En fastighet kan enligt detaljplan styckas upp i flera tomter för småhusbebyggelse. I sådant fall beräknas antalet grundavgifter från bedömt antal möjliga tomter för småhusbebyggelse. För fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggning, se kommentaren till § 16. b) Tomtarealavgift Tomtarealen beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Boareaavgift Det areabegrepp som bäst speglar nyttan av skillnader i byggnadens storlek är boarean uttryckt som kvadratmeter BOA. Även andra areabegrepp är möjliga att 28(75) LANTMÄTERIET använda men eftersom boarean är det begrepp som används i bygglovsammanhang är det naturligt att också använda detta i gatutaxan. Andra areabegrepp som finns är t.ex. byggnadsarea, BYA, d.v.s. den area byggnaden upptar på marken. Detta areabegrepp är vanligt i detaljplanebestämmelser men speglar inte på samma sätt som boarean nyttan av skillnader i byggnadens storlek. Begreppen bruttoarea, BTA, och bruksarea, BRA, är inte så vanligt förekommande i småhussammanhang och bör således inte användas. En byggnads boarea bestäms efter ritningar enligt vilket byggnadslov beviljats. Arean beräknas i hela kvadratmeter. Alternativ utformning av boareaavgiften För kategorin ”Bostadsfastigheter – småhus” kan boareaavgiften ersättas med en lägenhetsavgift. Lägenhetsavgiften utgår från en bedömning av arean för normalhuset (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) inom respektive fördelningsområde. För obebyggda fastigheter innebär inte en lägenhetsavgift någon större skillnad jämfört med en boareaavgift. Naturligtvis beror det på hur stor (eller liten) byggnad som uppförs. Den stora effekten är den förenkling i hanteringen som en lägenhetsavgift innebär. Det var i första hand denna förenklingseffekt som var motivet bakom ändringen från mängden area till antal lägenheter i de första normalförslagen till vataxa. Om tomtarealen avviker från ”det normala” För fastigheter med småhusbebyggelse kan i vissa fall tomtareal inom ett exploateringsområde inte utnyttjas maximalt. Exempel på detta är när tomten ligger i starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader. Det är i dessa fall inte möjligt att utnyttja tomten på ett effektivt sätt samtidigt som den inte heller är delningsbar. Samma situation kan råda i fall där markförhållandena är dåliga. I dessa fall är det motiverat att införa en begränsningsregel på storleken på den markareal som ska räknas in i taxan. På samma sätt kan det vara motiverat att ha en lägsta gräns på tomtarealen. Motivet i detta fall är relaterat till nyttan av byggrätten. Ett förslag till begränsningsregel är att tomtarealen som räknas in i gatutaxan begränsas uppåt till dubbla normaltomtens areal och nedåt till halva normaltomtens areal. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. 29(75) LANTMÄTERIET § 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet – småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en småhusfastighet i samband med bygglovgivningen. Ett antal frågeställningar är viktiga att ta hänsyn till i detta fall. För det första vad som avses med bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Det som bör vara avgörande är om byggnaden fungerar eller har fungerat som permanent- eller fritidsbostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör dock tillskapas som anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. Ska en riven byggnad beaktas, en byggnad som getts rivningslov eller när ska gränsen anses uppnådd? Om en utökad byggrätt tas i anspråk och en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att så är fallet om byggnaden uppfyller villkoren enligt stycket ovan. En annan fråga är om en i tidigare detaljplan outnyttjad byggrätt ska räknas med vid beräkning av befintlig byggnads area? Är det med andra ord faktisk eller tilllåten byggrätt som är grunden för beräkning av area? Svaret bör vara att det är byggnadens faktiska boarea som ska utgöra underlag för beräkning av gatuavgiften. Beroende på hur gatutaxan är utformad, vad avser fördelning mellan olika avgiftsparametrar, så får den olika effekter på olika typer av fastigheter – särskilt mellan bebyggda och obebyggda. Läggs en stor del av taxeuttaget på boareaavgiften så kommer bebyggda fastigheter att få vara med och finansiera en större del av gatukostnaderna. Samtidigt innebär det att kommunen inte får täckning för sina kostnader lika snabbt eftersom det kan dröja flera år innan ägaren till en bebyggd fastighet utnyttjar sin byggrätt enligt detaljplanen. Alternativ utformning av boareaavgiften Om en lägenhetsavgift används istället för boareaavgiften måste, för bebyggda fastigheter som endast ska betala en avgift relaterad till den ökade byggrätt som de tar i anspråk genom bygglovet, en begränsningsregel införas. En lösning är att man inför en ”reducerad lägenhetsavgift”. Ett exempel är att om: - Boarean ökar med < 5 % av normalhusets area utgår ingen tilläggsavgift Boarean ökar med 5 - 25 % av normalhusets area utgår 1/3 av lägenhetsavgiften Boarean ökar med 26 – 75 % av normalhusets area utgår 2/3 av lägenhetsavgiften Boarean ökar med > 75 % av normalhusets area utgår full lägenhetsavgift 30(75) LANTMÄTERIET § 8 Taxa obebyggd Bostadsfastighet – flerbostadshus a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. Tomtarean beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Lägenhetsavgift I motsats till taxan för småhusfastigheter föreslås att avgiftsparametern lägenhetsavgift används för flerbostadshus. Motivet är att förenkla beräkningen av taxeutfallet på samma sätt som vid utformning och tillämpning av va-taxor. Används en lägenhetsavgift behöver inte byggnadens/lägenheternas storlek beaktas vilket underlättar beräkningen av taxeutfall. I tidigare normalförslag till va-taxor användes en avgift per våningsyta. Detta har i senare normalförslag ändrats på grund av det administrativa merarbetet som i många fall uppstod när våningsytan utökades genom tillbyggnader. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för småhus kan i vissa fall en flerbostadsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten utgörs t.ex. av starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader eller är på annat sätt inte möjlig att utnyttja. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. § 9 Taxa bebyggd Bostadsfastighet - flerbostadshus I fråga om bebyggd bostadsfastighet för flerbostadshus är det den befintliga byggnadens antal lägenheter som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Det innebär att om t.ex. ett bygglov för uppförande av totalt 15 lägenheter genomförs och att det finns en befintlig byggnad med 5 lägenheter så räknas gatuavgiften utifrån ökningen av antalet lägenheter, dvs. 10. Se även kommentaren till § 7 ovan. § 10 Taxa obebyggd Annan fastighet a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. 31(75) LANTMÄTERIET c) Bruttoareaavgift För Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadens storlek från begreppet bruttoarea (BTA). Motivet är att det är ett begrepp som används i detaljplanesammanhang och även är ett vanligt begrepp i bygglovssammanhang. Ett alternativ till att använda bruttoareabegreppet är att, som i va-taxesammanhang, använda en relation mellan antalet lägenheter och area mätt som kvadratmeter BTA. En vanlig sådan relation som brukar användas i va-taxor är att räkna en lägenhet per påbörjat antal 150 kvadratmeter BTA. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för småhus och flerbostadshus kan i vissa fall en ”annan” fastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. § 11 Taxa bebyggd Annan fastighet Se kommentarerna till § § 7 och 9 ovan. § 12 Taxa obebyggd Verksamhetsfastighet a) Grundavgift Se kommentarer till § 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till § 6 ovan. c) Bruttoareaavgift På samma sätt som för Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadernas bruttoarea från begreppet bruttoarea. Se kommentarer till § 10 ovan. Om tomtarealen avviker från ”det normala” På motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna kan i vissa fall en verksamhetsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt, t.ex. kan dess form göra att logistikproblem uppstår. I ett sådant fall är det på motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. 32(75) LANTMÄTERIET § 13 Taxa bebyggd Verksamhetsfastighet I fråga om bebyggd verksamhetsfastighet är det den befintliga byggnadens bruttoarea som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Se även kommentaren till § 7 ovan. § 14 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar – kommunala riktlinjer I kommentaren till § 2 utvecklas vad som avses med normalstandard för anläggningar inom detaljplaneområden och vad som är kommunala riktlinjer. De faktorer som definieras i kommunala riktlinjer är t.ex.: - Gatubredd på olika typer av gata Förekomst av trottoar Ytbeläggning, asfalt eller grus Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) Gatubredd på gång- och cykelvägar Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar Lekplatsers storlek och utformning Matarleder Inom ett detaljplaneområde kan gator och andra anläggningar avvika från vad som beskrivits i kommunala riktlinjer för det aktuella fördelningsområdet. I dessa fall är det möjligt att beakta detta i gatuavgiften genom en faktor som relaterar utformningen av gator och andra allmänna anläggningar inom det aktuella detaljplaneområdet till kommunala riktlinjer. Exempel på detta är: - - Om gatan är 1 meter bredare jämfört med normalsektionen så innebär det en ökad kostnad jämfört med normalsektionen på XX %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 1,XX som multipliceras med taxan Om gatan är 1 meter smalare jämfört med normalsektionen så innebär det en lägre kostnad jämfört med normalsektionen på YY %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 0,ZZ (1,00 – 0,YY) som multipliceras med taxan På motsvarande sätt kan faktorer användas som beaktar övriga avvikelser från kommunens normalstandard för anläggningar, t.ex. om: - Gatan inte är belagd med asfalt, faktor 0,XX Gatan inte har belysning, faktor 0,YY Det finns (eller inte finns) lekplats (av viss typ) inom området, faktor 1,ZZ eller 0,ÅÅ Osv. Avviker anläggningarna inom ett detaljplaneområde i mer än ett avseende från de kommunala riktlinjerna så läggs avvikelserna ihop innan de multipliceras med avgiften. 33(75) LANTMÄTERIET § 15 Delområden med avsevärt avvikande anläggningskostnader på grund av t.ex. svåra grundläggningsförhållanden och hög andel berg(-sprängning) Inom områden där anläggningskostnaderna avsevärt avviker från vad som är normalt inom fördelningsområdet får kommunen bestämma att en förhöjd avgift får tas ut av fastighetsägarna inom området. En förutsättning är att området avgränsats och angivits till sina gränser i gatutaxan. Det är således inte möjligt att i efterhand, efter det att taxan antagits av kommunen, belasta en eller flera fastighetsägare med förhöjd avgift. Förutsättningarna kan jämföras med vad som gäller i lagen om allmänna vattentjänster. I va-taxan finns möjlighet att avgränsa områden där förutsättningarna medför ”att om vattentjänsterna för en viss fastighet eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter inom verksamhetsområdet, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna”. I Svenskt Vattens förslag till normaltaxa för vatten och avlopp benämns detta ”särtaxa”. Att ange en gräns för hur stor avvikelsen från normala förhållanden ska vara för att särtaxa ska kunna tillämpas är inte möjligt. I ett fall rörande särtaxa för vatten och avlopp godkände domstolen i ett fall en avvikelse där kostnaderna bedömdes överstiga normala kostnader med ca 50 %. Någon procentgräns är dock inte möjlig att ange men exemplet med va-taxan kan tjäna som riktmärke, avvikelserna ska med andra ord vara betydande. § 16 Befintliga anläggningar som är till nytta vid anläggandet av nya gator och andra anläggningar Inom områden där det finns befintliga gator och andra anläggningar som är till nytta för utförandet av nya gator och anläggningar ska avgiften reduceras med ett belopp som motsvarar den minskade kostnad som de befintliga gatorna och anläggningarna medför. Vid byggandet av gator och andra anläggningar i områden med befintliga anläggningar är det dock inte alltid möjligt att nyttja de befintliga anläggningarna till fullo. På grund av t.ex. svåra terrängförhållanden och krav på kurvradier vid anläggandet av nya gator medför det att de befintliga gatorna inte innebär någon kostnadsbesparing. I dessa fall ger förutsättningarna att någon reduktion av gatuavgiften inte kan medges. § 17 Skafttomter I de fall en fastighet har ett så kallat skaft på kvartersmark för eget ordnande av utfart till gata kan hänsyn till detta beaktas i taxan. Ett exempel på utformning är en faktor som multipliceras med avgiften/taxan (en faktor 0,X om skaftet är mellan 20-30 meter och en faktor 0,Y om skaftet är längre än 30 meter). 34(75) LANTMÄTERIET § 18 Olika huvudmän för olika allmänna anläggningar Inom detaljplaneområden med såväl enskilt som kommunalt huvudmannaskap ska taxan enbart avse de anläggningar som ligger under kommunalt huvudmannaskap. Ett exempel på delat huvudmannaskap är när vägarna inom detaljplaneområdet har enskilt huvudmannaskap medan gång- och cykelvägarna har kommunalt huvudmannaskap. Motivet till detta är att gc-vägarna betjänar ett större område och är ”genomgående” medan vägarna enbart betjänar det lokala områdets behov. I taxan ska hänsyn tas till förekomsten av delat huvudmannaskap. Det kan utformas som en faktor som multipliceras med taxan/avgiften. Eftersom anläggandet av vägar/gator utgör den största delen av kostnaderna för allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde blir faktorn för t.ex. gc-vägar normalt relativt liten. Dessutom ska beaktas att i vissa fall är genomgående gc-vägar även till nytta för andra detaljplaneområden varför kostnaden för dessa anläggningar antingen ska delas mellan två eller flera detaljplaneområden eller att den delvis ska betraktas som kommunövergripande kostnad/generalplanekostnad. § 19 Storkvarter/gemensamhetsanläggning I det fall en fastighet ligger inom ett storkvarter utgår endast en grundavgift per storkvarter/gemensamhetsanläggning. Det innebär att grundavgiften delas lika mellan de i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen ingående fastigheterna. § 20 Avgiftsskyldighet, betalningsskyldighet och tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i Svenskt Vattens basförslag till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. Nedan kommenteras endast vissa frågor. Betalningsskyldigheten inträder normalt när gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområdet är utbyggda/färdigställda. En aspekt som bör tas ställning till är det fall när alla anläggningar inte blir färdigställda vid en och samma tidpunkt, t.ex. att en lekplats eller liknande inte är utbyggda samtidigt som gatorna eller när gatorna inte asfalteras utan är grusade under ett antal år. Ska endast del av gatuavgiften debiteras när gatorna byggs ut och resterande del när de färdigställs? En fråga som också ska klargöras är när betalningsskyldigheten för redan bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt genom bygglov/bygganmälan inträder. Viss mark/vissa fastigheter kan enligt detaljplan användas för olika typer av bebyggelse. Det innebär att avgiften kan tas ut först i och med bygglovets beviljande. För möjliga avstyckningar av nya tomter i detaljplan uppstår avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift vid detaljplanens antagande. Avgiftsskyldighet för boareaavgift uppstår när bygglov beviljats. 35(75) LANTMÄTERIET § 21 Betalning av avgift Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. § 22 Tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. 36(75) LANTMÄTERIET Alternativt förslag Taxa för ... kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den … ALLMÄNT §1 Se Huvudförslaget §2 Se Huvudförslaget §3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för ”Bostadsfastighet – friliggande småhus” ”Bostadsfastighet - parhus” ”Bostadsfastighet - kedjehus” ”Bostadsfastighet - radhus” ”Bostadsfastighet - flerbostadshus” - flerbostadshus ”Annan fastighet” - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) ”Verksamhetsfastighet” - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 37(75) LANTMÄTERIET §4 Gatuavgift enligt § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total byggnadsarea enligt bygglovet och arean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler”, SS 21054:2009. §5 Kommunen delas in i ..Y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga ..Y.. TAXA - Bostadsfastighet - friliggande småhus §6 En obebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) §7 Om tomtarean är mindre än 750 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 500 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … En bebyggd ”Bostadsfastighet för friliggande småhus”, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet av avstycka tomter, ska erlägga: - En avgift i kronor per möjlig tomtplats om kronor … 38(75) LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet – parhus §8 En obebyggd ”Bostadsfastighet för parhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) §9 Om tomtarean är mindre än 500 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 250 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för parhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA - Bostadsfastighet – kedjehus § 10 En obebyggd ”Bostadsfastighet för kedjehus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 11 Om tomtarean är mindre än 300 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 1 000 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för kedjehus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA - Bostadsfastighet – radhus § 12 En obebyggd ”Bostadsfastighet för radhus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 13 Om tomtarean är mindre än 150 m2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om tomtarean är större än 400 m2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för radhus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor … 39(75) LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet – flerbostadshus § 14 En obebyggd ”Bostadsfastighet för flerbostadshus” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per lägenhet om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) b) § 15 Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är mindre än 60 m2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 0,X Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är större än 125 m2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 1,Y En bebyggd ”Bostadsfastighet för flerbostadshus” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA – Annan fastighet § 16 En obebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor för varje 150 m2 påbörjad bruttoarea (BTA) av handel, kontor, centrum, vård, tillfällig vistelse, skola och besöksanläggningar) om kronor … § 17 En bebyggd ”Annan fastighet” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande 150 m2 BTA enligt beviljat bygglov med kronor … TAXA – Verksamhetsfastighet § 18 En obebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per m2 tomtarea (med industri jämställs drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) om kronor … Om byggrätten avviker från ”det normala”: a) Om exploateringsgraden är mindre än 0,2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om exploateringsgraden är större än 0,5 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y § 19 En bebyggd ”Verksamhetsfastighet” ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande ökning av exploateringsgraden med XX % med kronor … 40(75) LANTMÄTERIET AVVIKELSER § 20 Avgiften i § § 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 utgår från en ”normal” planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, ”kommunala riktlinjer”, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från ”kommunala riktlinjer” ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd Förekomst av trottoar Förekomst av lekplats i området Om gator och gc-vägar har belysning Gatubeläggning, asfalt eller grus Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: - Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X Osv. § 21 Se Huvudförslaget § 15 § 22 Se Huvudförslaget § 16 § 23 Se Huvudförslaget § 17 § 24 Se Huvudförslaget § 18 § 25 Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med XX %. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST § 26 Se Huvudförslaget § 20 § 27 Se Huvudförslaget § 21 § 28 Se Huvudförslaget § 22 41(75) LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna Kommentarerna avser enbart de paragrafer som avviker från huvudförslaget. § 3 Bostadsfastighet – friliggande småhus, parhus, kedjehus, radhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Till skillnad från huvudförslaget delas ”Bostadsfastighet – småhus” upp i fyra kategorier – en för friliggande småhus, en för parhus, en för kedjehus och en för radhus. Syftet är att på ett bättre sätt spegla de olika småhustypernas nytta av och kostnadspåverkan på gator och andra allmänna anläggningar. § 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. § 5 Indelning i fördelningsområden Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. § 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet – friliggande småhus Alternativförslaget till taxeutformning består av en avgift per småhustyp. Fördelarna jämfört med huvudförslagets tredelade taxa är att taxan är enklare att såväl tillämpa som att konstruera och följa upp. Om tomtarealen avviker från ”det normala” För fastigheter med en tomtareal som avviker från normaltomtens areal kan en justeringsfaktor användas. Ett förslag till begränsningsregel är att om tomtarealen understiger 75 % av normaltomtens areal så begränsas gatuavgiften till XX %. På motsvarande sätt höjs gatuavgiften om tomtarealen överstiger 50 % av normaltomtens areal. I detta fall höjs gatuavgiften med YY %. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. § 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet – friliggande småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en fastighet i samband med bygglovgivningen. En lösning är att taxan för en bebyggd som utökar sin boarea relateras till taxan för en obebyggd fastighet. Ett förslag till detta är att tillämpa en relation mellan 42(75) LANTMÄTERIET storleken på den utökade byggrätten och gatuavgiften för en obebyggd fastighet. T.ex. om boarean ökar med 5-25 m2 så utgår gatuavgiften med XX % av avgiften enligt § 6, om boarean ökar med 26-50 m2 så utgår gatuavgiften med YY % av avgiften enligt § 6 osv. § § 8, 10, 12, 14, 16 och 18 Taxa obebyggd … fastighet Se kommentarer till § 6 ovan. § § 9, 11, 13, 15, 17 och 19 Taxa bebyggd … fastighet Se kommentarer till § 7 ovan. § 20 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar – kommunala riktlinjer Följdändring på grund av fler typfastigheter § 25 Storkvarter/gemensamhetsanläggning För fastigheter som ingår i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med en faktor. 43(75) LANTMÄTERIET Del 3 – Konsekvensanalyser I lagrådsremissen och beställningen till Lantmäteriet anges att konsekvensanalyser ska redovisas för bland annat: - - kommunerna olika fastighetsägarekategorier fastigheter med olikartad tillåten markanvändning fastigheter med olikartad exploateringsgrad fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda och som hade tillgång till utfart fastigheter med olikartat planläggningssätt, bland annat med hänsyn till hur fastigheters behov av gemensam mark och gemensamma anläggningar har tillgodosetts samt planer med delat huvudmannaskap fastigheter med olikartad planutformning fastigheter för vilka det kan föreligga särskilda förhållanden som medför kostnader som avsevärt avviker från andra fastigheter inom fördelningsområdet Konsekvenser för kommunerna Initial arbetsinsats Det kommer att krävas en större initial arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. Det exempel på arbetsgång som beskrivits under kommentarer till § 2 innebär att en del material samlas in, kontakter tas med olika intressenter samt att själva taxan utformas. Vid framtida tillämpning av taxan uppnås efterhand de mål som satts upp avseende bland annat väsentlig förenkling av systemet med gatukostnader, snabbare och enklare planprocess samt att taxan blir enklare att förstå och tillämpa jämfört med dagens system. Kontinuerlig arbetsinsats Den taxeutformning som har föreslagits innebär bland annat att för småhus används en avgiftsparameter som beaktar storleken på byggnadens boarea. En sådan parameter innebär för kommunens del att det krävs en löpande bevakning av storleken på byggnadernas boarea eftersom en ökning av boarean vid framtida tillbyggnader ska föranleda ett uttag av gatuavgift. Utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse En konsekvens av att bebyggda fastigheter är undantagna från avgiftsskyldighet (förutom eventuellt utnyttjande av inte ianspråktagen byggrätt) innebär att kommunens täckningsgrad vid utbyggnad av allmänna anläggningar inom denna typ av områden riskerar att bli låg. Det i sin tur kan innebära att denna typ av områden inte kommer att prioriteras i kommunernas planering. 44(75) LANTMÄTERIET Det naturliga sättet att exploatera denna typ av områden blir istället att genomförandet sker i form av enskilt huvudmannaskap, d.v.s. att fastighetsägarna själva genom en gemensamhetsanläggning genomför utbyggnad av gator och vägar i området. Vid ett sådant genomförande kan även befintliga bebyggda fastigheter påföras ett kostnadsansvar. Incitament för kostnadseffektivitet En viktig fråga är hur kommunens incitament för kostnadseffektivitet påverkas vid införandet av en kommunal taxa för gatuavgifter. Möjligheterna för fastighetsägare att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader för utbyggnad av de allmänna anläggningarna inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. I och med införandet av en taxa så kan risk finnas för att kostnaderna som ligger till grund för taxans utformning blir högre än vad de annars skulle ha blivit på grund av att de inte ifrågasätts på samma sätt som i dagens situation med gatukostnadsutredningar samtidigt som kommunen inte har något incitament att minimera kostnaderna. En annan effekt av detta, som har påtalats, är att kommunen kan välja att exploatera enbart områden där kostnaderna är lägre än vad taxan ger som intäkt för kommunen. Det skulle samtidigt innebära att områden som skulle vara ”dyra” att exploatera inte genomförs. I syfte att minimera denna risk kan det därför finnas skäl att införa ett krav på kommunerna att årligen ta fram en redovisning av kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplaneområden under det senaste året och att kostnaderna för dessa jämförs med taxenivåerna. Taxan kan därefter justeras vid ett årligt beslut i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen. Kostnadsskillnader som beror på att gator och andra allmänna anläggningar utförs i lägre standard än ”kommunens riktlinjer” beaktas genom parametrarna för beaktande av avvikelse från normal standard enligt § 14 i huvudförslaget till taxa. Sammanfattningsvis är bedömningen att farhågorna om att kommunen kommer att ta ut för höga avgifter av fastighetsägare inom detaljplaneområden är små. Konsekvensen för kommunen är istället att de totala administrativa kostnaderna över tiden kommer att minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. Detta torde i sin tur leda till lägre kostnader för fastighetsägarna. Olika fastighetsägarkategorier Det finns flera kategorier av fastighetsägare som är berörda av utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde. Det är t.ex. ägare till bebyggd respektive obebyggd småhusfastighet (detta avser även ägare till fritidshusfastighet), flerbostadsfastighet (i många fall torde det handla om en exploatör/ byggherre), ägare till kontorsfastigheter, skolbyggnader etc. samt ägare till verksamhetsfastigheter. 45(75) LANTMÄTERIET Förslaget till taxeutformning innebär att kostnaderna för en specifik typ av fastighetsägare styrs av kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom det planområde som är normalt för den specifika fastighetstypen. Det innebär att det inte ska ske någon övervältring av kostnader från en typ av område (en typ av fastighetsägare) till en annan typ av område (annan typ av fastighetsägare) eftersom kostnadsunderlaget för bestämning av taxan utgår från det typiska planområdet för respektive fastighetsägarkategori. Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning I detaljplan regleras bland annat kvartersmarkens användningssätt och byggrättens omfattning. Detta är faktorer som enligt lagrådsremissen ska beaktas vid utformning av gatutaxan. I huvudförslaget till normaltaxa har kvartersmarkens användningssätt beaktats genom att taxan delas upp på en taxa för ”Bostadsfastighet - småhus”, en taxa för ”Bostadsfastighet – flerbostadshus”, en taxa för ”Annan fastighet” (kontor, handel, skolor, etc.) samt en taxa för ”Verksamhetsfastigheter”. Storleken på taxeparametrarna bestäms därefter utifrån normal planutformning för respektive markanvändningskategori och en normal standard på anläggningarna för respektive kategori. Eftersom underlaget för taxan för olika fastighetstyper grundas på en normal planutformning för respektive kategori beaktas att olika markanvändningskategorier ianspråktar olika mycket mark. Utfallet för olika fastigheter inom varje kategori beror på storleken på och fördelningen mellan de olika avgiftsparametrarna. T.ex. om en större andel läggs på tomtytan så får fastigheter med stor tomtareal bära en relativt sett större andel av kostnaderna även om nyttan för en sådan fastighet kan jämställas med nyttan för en fastighet med mindre tomtareal. Att t.ex. olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar beaktas således genom att taxan delas upp på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper och att taxan för varje sådan bebyggelsetyp utgår från en normal planutformning för just den typen av bebyggelse. Genom denna uppdelning beaktas också att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser samt även skillnaden mellan bostäder och handel/industri/ kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor). Fastigheter med olikartad exploateringsgrad Enligt lagrådsremissen ska skillnader i exploateringsgrad mellan olika fastigheter beaktas i taxeutformningen. I huvudförslaget till taxa beaktas detta genom parametrarna för storleken på boarean, antalet lägenheter respektive storleken på bruttoarean. Det innebär kvm boarea (BOA) för ”Bostadsfastighet – småhus”, kvm bruttoarea (BTA) för ”Annan fastighet” och ”Verksamhetsfastigheter” samt antal lägenheter för ”Bostadsfastighet – flerbostadshus”. Skillnaden i exploateringsgrad beaktas således för 46(75) LANTMÄTERIET samtliga kategorier av fastigheter. I alternativförslaget till taxa beaktas detta för småhus genom en uppdelning på olika typer av byggnader samt en justering om byggrätten avviker från det normala utanför ett visst intervall. Inom planområden för verksamhetsfastigheter kan tillåten våningshöjd variera relativt mycket. Detta påverkar i sin tur storleken på nyttan av en kvadratmeter uttryckt som kvm BTA. I förslaget till taxeutformning beaktas enbart arean och inte volymen i byggnaderna. Ett alternativ som i större utsträckning beaktar nyttan av högre våningshöjd och större bruttovolym är att i taxan även ha med en avgiftsparameter som beaktar byggnadshöjden eller byggnadens bruttovolym (BTV). Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda Bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en bebyggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska dock ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Vad ska avses med en bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Byggnaden har, i detta fall, tidigare fungerat som bostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör anges som, i detta fall, anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. T.ex. att fastigheten varit obebodd och inte fungerat som fritids- eller permanentbostad under de senaste 5-10 åren. En annan fråga är om en riven byggnads area ska beaktas eller en befintlig byggnad som getts rivningslov? I dessa fall bör samma tidsgräns som ovan användas. Med begreppet ”när byggrätten tas i anspråk” innebär normalt att det är vid tidpunkten för bygglovet som avgiftsskyldigheten uppstår. Om bygglovet endast innebär en mindre utökning av den befintliga byggnadens area kan det finnas skäl att införa en nedre gräns för när avgiftsskyldigheten inträder. Det merarbete som bevakning av bygglov m.m. innebär för kommunen kan i många fall ”äta upp” den intäkt som uppstår. Om en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska då den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att om den rivna byggnaden fungerat som bostad (permanent- eller fritidsbostad) under de senaste 5-10 åren ska den rivna byggnadens area beaktas, dvs. att arean på den nybyggda byggnaden minskas med arean på den rivna byggnaden. En annan fråga i sammanhanget är hur en befintlig byggnads area ska uppskatttas. Frågan är om en i detaljplan outnyttjad byggrätt ska beaktas i beräkning av en befintlig byggnads area? I normalfallet ska arean utgå från byggnadens faktiska area men det kan finnas situationer när det är mera rimligt att utgå från en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Ett exempel är när bygglov enligt den gamla detaljplanen vägrats i avvaktan på ny detaljplaneläggning. 47(75) LANTMÄTERIET Ska andra regler gälla för annat än bostadsfastigheter i denna fråga? D.v.s. hur ska näringsfastigheter behandlas när det gäller frågan om redan bebyggda fastigheter? Den gällande användningen av marken kan vara en annan än den nya som är tillåten enligt detaljplanen. Slutsatsen är att om det för en t.ex. en verksamhetsfastighet finns en befintlig byggnad för avsett ändamål ska den arean beaktas. Är det däremot en småhusbyggnad som rivs och ersätts med verksamhetslokaler beaktas inte småhusets area. Fastigheter med olikartat planläggningssätt De frågor som tas upp i lagrådsremissen är i första hand frågan om delat huvudmannaskap i detaljplan och frågan om storkvarter och gemensamhetsanläggningar. När det gäller frågan om huvudmannaskap så är principen för tillämpning av gatutaxa att den är tillämpbar endast på fastigheter som ligger inom områden med kommunalt huvudmannaskap. Fastigheter som ligger inom detaljplaneområden med enskilt huvudmannaskap är således inte berörda om inte fastigheterna inom området med enskilt huvudmannaskap är beroende av utfart över allmänna anläggningar som ligger inom detaljplaneområde med kommunalt huvudmannaskap. Är huvudmannaskapet delat inom ett detaljplaneområde, d.v.s. att vissa anläggningar har kommunalt huvudmannaskap, t.ex. gator, och vissa anläggningar har enskilt huvudmannaskap, t.ex. grönområden och lekplatser, så beaktas detta på motsvarande sätt som framgår av § 14. Det innebär att endast anläggningar med kommunalt huvudmannaskap ingår i gatuavgiften. Behovet inom områden med storkvarter och gemensamhetsanläggningar av att ta i anspråk en kommunal gata för utfart kan vara olika stort mellan olika detaljplaneområden. Ska hänsyn tas till detta eller räcker det med en schablon för fastigheter som deltar i storkvarter/gemensamhetsanläggningar? Förslaget till taxeutformning utgår från det senare alternativet. Det innebär att utformning av taxan för fastigheter som ligger inom ett storkvarter/en gemensamhetsanläggning är att dessa fastigheter belastas med enbart en grundavgift som sedan fördelas mellan de ingående fastigheterna. En aspekt som det också är viktigt att beakta vid utformning av taxan är den aktuella planeringssituationen – nyexploatering eller förnyelse. Detta har beaktats vid utformning av förslaget till normaltaxa genom att parametrar införs som beaktar förekomsten av befintliga vägar och andra anläggningar som kan utnyttjas vid genomförandet och på så sätt sänker exploateringskostnaderna. En annan omständighet som bör beaktas är att olika bebyggelseområden har skilda behov av eller förutsättningar för ordnande av allmänna platser. T.ex. är behovet av lekplatser och standarden på vägar inom områden med småhusbebyggelse ett annat jämfört med t.ex. områden med flerbostadshusbebyggelse och områden för verksamheter. I områden med flerbostadshus kan lekplatser och liknande anläggningar utföras på kvartersmark och belastar därför direkt fastigheterna. I verksamhetsområden är behovet av t.ex. lekplatser mer eller mindre obe- 48(75) LANTMÄTERIET fintligt. Dessa förhållanden avspeglas i förslaget till normaltaxa genom dels uppdelningen av taxan på de fyra typerna av bebyggelse och dels genom att det finns en parameter som beaktar förekomsten av vissa anläggningar inom ett specifikt område. Fastigheter med olikartad planutformning Olika fastigheter tar i anspråk olika mycket markareal vilket enligt lagrådsremissen ska beaktas i taxan. Detta har gjorts genom att normaltaxan består av en faktor som tar hänsyn till tomtstorleken. En annan förutsättning som lagrådsremissen tar upp är att vissa fastigheter är utformade med ett tomtskaft mot gata. Det innebär en effektivare planutformning genom att fler tomtplatser skapas inom detaljplaneområdet. Samtidigt innebär det att fastigheterna med tomtskaft har att själva bekosta anslutning till gata. Detta har beaktats genom en särskild paragraf där hänsyn tas till förekomsten av tomtskaft. Lagrådsremissen anger att olika planer kan innebära att olika mycket anläggande av gator, grönområden etc. Detta har beaktats i taxeutformningen genom att normaltaxan utgår från ”kommunala riktlinjer” vad avser standard på anläggningar och normal planutformning. Om det specifika detaljplaneområdets anläggningar avviker från normal standard enligt ortens sed kan detta beaktas genom en parameter. T.ex. om gatorna i det aktuella detaljplaneområdet utförs till en högre standard är normalt kan detta beaktas genom av taxan multipliceras med en faktor 1,X. På motsvarande sätt om standarden är lägre än den normala multipliceras taxan med en faktor 0,Y. Om markförutsättningarna påverkar utformningen av planområdet, t.ex. genom att vissa tomter inte är delbara och inte kan nyttjas på ett normalt sätt beaktas detta i taxan genom en begränsningsregel för högsta (och lägsta) areal tomtyta som beaktas vid beräkning av taxan. Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader Byggnadstekniska förutsättningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan av byggnadstekniska förutsättningar vara avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att tillskapa en faktor som normaltaxan multipliceras med inom det avgränsade området (se § 15). Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. En jämförelse med va-taxan kan göras där det i vissa fall används så kallade särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Begreppet beaktansvärd 49(75) LANTMÄTERIET används i dessa sammanhang och det har visat sig att det är viktigt att begreppet exemplifieras eller definieras i taxan. I handbok till vattentjänstlagen behandlas användningen av särtaxor. Där sägs bland annat att kostnadsskillnaden i vart fall ska överstiga 20 % jämfört med ”normala” områden. I ett beslut av statens va-nämnd 2012 behandlas en särtaxa. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var a) större ledningslängd per abonnent, b) större schaktdjup på grund av områdets topografi, c) fler pumpstationer, d) återställningskostnader av vägar. I ett förslag till särtaxa på inom en kommun angavs att kostnadsskillnaden bör överstiga 30 %. Samtidigt diskuteras även högre avvikelse. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var bland annat a) att utbyggnadsområdet ligger i naturreservat som ställer höga krav på hänsynstagande till befintlig miljö, b) förekomsten av mycket ytligt berg, c) förekomsten av dåligt berg, d) att området redan är bebyggt, e) att få ytterligare fastigheter skulle tillkomma i framtiden. Avvikande standard på allmänna anläggningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan också avvika från det normala på grund av att anläggningarna är utförda i högre standard än normalt inom fördelningsområdet. Exempel på detta är att gatubredden avviker från det normala eller att anläggningar utförts med särskild utformning. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att använda en parameter som tar hänsyn till avvikelser från normal standard jämfört med vad som är normalt inom fördelningsområdet (se § 15). Parametern multipliceras med normaltaxan inom området med den avvikande standarden på anläggningarna. Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. 50(75) LANTMÄTERIET Del 4 – Test av olika taxekonstruktioner I detta avsnitt konstrueras och testas ett antal taxor för småhusbebyggelse och flerbostadsbebyggelse. Det beskrivs hur taxorna har tagits fram, val av avgiftsparametrar och relationen mellan dessa samt hur utfallet av taxan blir för olika typer av småhus respektive flerbostadshus. Fyra typer av normalplaner och kommunala riktlinjer för standard testas för vartdera av kategorierna småhus (exempel 1A och 1B) och flerbostadshus (Exempel 2A och 2B). För småhus testas fem respektive tre olika taxeutformningar och utfallet för olika typer av småhus. För flerbostadshus testas vartdera två olika taxeutformningar för olika typer av flerbostadshus. 51(75) LANTMÄTERIET Exempel 1A – småhus – Taxa 1-5 Moment 1: ”Normalplan för småhusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 80 småhus (80 000 m2 tomtareal, 12 000 m2 BOA) Planutformning med - enbart friliggande småhus normaltomtens areal 1 000 m2 typiska husets storlek 150 m2 BOA Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ A, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 - 5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 1 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 1 – 11 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ A – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,65 + 1,75 + 0,1 = 14,5 Mkr 52(75) LANTMÄTERIET TAXA 1 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 54 375 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 72,50 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 362,50 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 1, 100 m2 BOA 145 000 kr 163 125 kr 199 375 kr Taxa 1, 150 m2 BOA 163 125 kr 181 250 kr 217 500 kr Taxa 1, 250 m2 BOA 199 375 kr 217 500 kr 253 750 kr 36 250 kr 36 250 kr 36 250 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 1, 80 m2 BOA 94 250 kr 101 500 kr 119 625 kr Taxa 1, 120 m2 BOA 108 750 kr 116 000 kr 134 125 kr Taxa 1, 180 m2 BOA 130 500 kr 137 750 kr 155 875 kr 36 250 kr 36 250 kr 36 250 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: Taxan baseras på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Det innebär att relationen mellan ”extrema” fastigheter inte blir så stor eftersom nyttobaserade avgiftsparametrar har viss övervikt i taxans konstruktion. Inte heller blir relationen mellan olika typer av småhusfastigheter så stor. Ovan visas utfallet för radhus i relation till friliggande småhus. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 64 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 76 % för kedjehuset och ca 88 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 53(75) LANTMÄTERIET TAXA 2 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 36 250 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 108,75 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 241,67 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 2, 100 m2 BOA 141 980 kr 169 167 kr 223 542 kr Taxa 2, 150 m2 BOA 154 063 kr 181 251 kr 235 626 kr Taxa 2, 250 m2 BOA 178 230 kr 205 418 kr 259 793 kr 24 167 kr 24 167 kr 24 167 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 2, 80 m2 BOA 71 896 kr 82 771 kr 109 959 kr Taxa 2, 120 m2 BOA 81 563 kr 92 438 kr 119 625 kr Taxa 2, 180 m2 BOA 96 063 kr 106 938 kr 134 126 kr Utökad BOA + 100 m2 24 167 kr 24 167 kr 24 167 kr Kommentar: Även i detta fall baseras taxan på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Till skillnad mot taxa 1 så har den kostnadsrelaterade avgiftsparametern större del i utfallet av taxan. Det innebär bland annat att skillnaden mellan olika typer av fastigheter förstärks eftersom kostnadsaspekten (tomtarealavgiften) ges större utrymme. Relationen mellan olika typer av småhusfastigheter förstärks i denna taxa jämfört med taxa 1 eftersom skillnader i tomtstorlek får större genomslag. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 51 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 67 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 54(75) LANTMÄTERIET TAXA 3 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 90,62 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 604,17 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 3, 100 m2 BOA 128 382 kr 151 037 kr 196 347 kr Taxa 3, 150 m2 BOA 158 591 kr 181 246 kr 226 556 kr Taxa 3, 250 m2 BOA 219 008 kr 241 663 kr 286 973 kr 60 417 kr 60 417 kr 60 417 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 3, 80 m2 BOA 61 927 kr 70 927 kr 93 644 kr Taxa 3, 120 m2 BOA 86 093 kr 95 155 kr 117 810 kr Taxa 3, 180 m2 BOA 122 344 kr 122 344 kr 154 061 kr 60 417 kr 60 417 kr 60 417 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 2 blir i detta fall relativt liten sett till relationen mellan ”normalfastigheterna”. Däremot blir skillnaden mellan olika stora fastigheter inom respektive typ större jämfört med taxa 2. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 52 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 68 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 1 och 2 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 3 är effekten för dessa ca dubbelt så stor jämfört med taxa 1 och 2. 55(75) LANTMÄTERIET TAXA 4 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (25 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (75 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 240 tomtareal om kronor 45,31 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 906,25 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 4, 100 m2 BOA 124 608 kr 135 935 kr 158 590 kr Taxa 4, 150 m2 BOA 169 920 kr 181 248 kr 203 903 kr Taxa 4, 250 m2 BOA 260 545 kr 271 873 kr 294 528 kr 90 625 kr 90 625 kr 90 625 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 4, 80 m2 BOA 79 297 kr 83 828 kr 95 155 kr Taxa 4, 120 m2 BOA 115 547 kr 120 078 kr 131 405 kr Taxa 4, 180 m2 BOA 169 922 kr 174 453 kr 185 780 kr 90 625 kr 90 625 kr 90 625 kr Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: Även i detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar. Eftersom en större del av taxeutfallet utgår från boarean blir i detta fall skillnaden mellan ”normalfastigheterna” mindre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 66 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 77 % för kedjehuset och ca 89 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. I detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad ännu större eftersom boareaavgiften ges så stor del. I taxa 4 är effekten för dessa ca tre gånger så stor jämfört med taxa 1 och 2. 56(75) LANTMÄTERIET TAXA 5 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 181 250 kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 5, 100 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 150 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 250 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 5, 80 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 120 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr Taxa 5, 180 m2 BOA 181 250 kr 181 250 kr 181 250 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. Den stora skillnaden mot de fyra tidigare beskrivna taxorna är att i detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 57(75) LANTMÄTERIET Exempel 1B – småhus – Taxa 6-8 Moment 1: ”Normalplan för småhusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 40 småhus (40 000 m2 tomtareal, 6 000 m2 BOA) och 200 radhus (40 000 m2 tomtareal, 24 000 m2 BOA) Planutformning med - hälften av arealen friliggande småhus och hälften radhus normaltomtens areal friliggande småhus 1 000 m2, radhus 200 m2 typiska husets storlek 150 m2 BOA, radhus 120 m2 Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 (440 + 150 + 650) = 1 240 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ B, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 - 5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 1 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 1 – 11 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,64 + 1,75 + 0,3 = 15,69 Mkr 58(75) LANTMÄTERIET TAXA 6 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 13 075 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 117,67 kr/m2 c) En avgift per m2 boarea om kronor 104,60 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 6, 100 m2 BOA 111 788 kr 141 205 kr 200 040 kr Taxa 6, 150 m2 BOA 117 018 kr 146 435 kr 205 270 kr Taxa 6, 250 m2 BOA 127 478 kr 156 895 kr 215 730 kr 10 450 kr 10 450 kr 10 450 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 6, 80 m2 BOA 39 094 kr 50 861 kr 80 278 kr Taxa 6, 120 m2 BOA 43 278 kr 55 045 kr 84 462 kr Taxa 6, 180 m2 BOA 49 554 kr 61 231 kr 90 738 kr Utökad BOA + 100 m2 10 450 kr 10 450 kr 10 450 kr Kommentar: I detta fall utgår beräkningen av taxan från en normalplan som innehåller både friliggande småhus som radhus. Det innebär bland annat en lägre nivå på de olika parametrarna jämfört med taxa 2 (som har samma fördelning mellan avgiftsparametrarna). För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 37 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 58 % för kedjehuset och ca 79 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad mot taxa 2 är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir relativt liten. 59(75) LANTMÄTERIET TAXA 7 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 98,06 kr/m2 b) En avgift per m2 boarea om kronor 261,50 kr/m2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 7, 100 m2 BOA 99 697 kr 124 213 kr 173 244 kr Taxa 7, 150 m2 BOA 112 772 kr 137 288 kr 186 319 kr Taxa 7, 250 m2 BOA 138 922 kr 163 438 kr 212 469 kr 26 150 kr 26 150 kr 26 150 kr Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 7, 80 m2 BOA 35 629 kr 45 436 kr 69 951 kr Taxa 7, 120 m2 BOA 46 089 kr 55 896 kr 80 411 kr Taxa 7, 180 m2 BOA 61 779 kr 71 586 kr 96 101 kr Utökad BOA + 100 m2 26 150 kr 26 150 kr 26 150 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 4 blir i detta fall att nivåerna blir något lägre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 41 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 60 % för kedjehuset och ca 80 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 4 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 7 är effekten för dessa drygt en tredjedel så liten som för taxa 4. 60(75) LANTMÄTERIET TAXA 8 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 65 375 kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m2 Tomt 1 000 m2 Tomt 1 500 m2 Taxa 8, 100 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 150 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 250 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Radhus Tomt 150 m2 Tomt 250 m2 Tomt 500 m2 Taxa 8, 80 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 120 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr Taxa 8, 180 m2 BOA 65 375 kr 65 375 kr 65 375 kr 0 0 0 Utökad BOA + 100 m2 Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. En stor skillnad mot taxa 5 är att avgifterna blir ca en tredjedel så stor jämfört med taxa 5 eftersom antalet fastigheter inom planområdet är 3 gånger som många som i taxa 5. En annan stor effekt är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 61(75) LANTMÄTERIET Exempel 2A – flerbostadshus – Taxa 9-10 Moment 1: ”Normalplan för flerbostadshusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter (80 000 m2 tomtareal, 40 000 m2 BTA, 32 000 m2 BOA, 400 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 0,5 m2 BTA/m2 tomtareal normaltomtens areal flerbostadshus 20 000 m2 typiska lägenhetens storlek 80 m2 BOA (100 m2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ C, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 – 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 4 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 2 – 15 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 62(75) LANTMÄTERIET TAXA 9 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) c) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor 1 455 000 kr b) En avgift per m2 tomtareal om kronor 97 kr/m2 c) En avgift per lägenhet om kronor 14 500 kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 9, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 9, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 9, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 169 700 kr Tomt 10 000 m2 38 750 kr Tomt 50 000 m2 27 110 kr Tomt 2 000 m2 179 400 kr Tomt 20 000 m2 48 450 kr Tomt 100 000 m2 36 810 kr Tomt 4 000 m2 198 800 kr Tomt 40 000 m2 67 850 kr Tomt 20 000 m2 56 210 kr Oavsett tomtstorlek 14 250 kr Kommentar: I denna taxa får fastigheter med få lägenheter en mycket hög gatuavgift räknat som avgift per lägenhet. Orsaken är att avgiften baseras på en grundavgift i en normalplan med få fastigheter. Grundavgiften som i detta fall står för 30 % av avgiftsuttaget blir därmed hög. Slutsatsen är att avgiftsparametern grundavgift i denna typ av taxekonstruktion endast bör svara för en mindre del av det totala avgiftsuttaget för att inte fastigheter med få lägenheter ska belastas med en oproportionerligt hög gatuavgift. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt baseras på lägenhetsavgiften vilket i detta fall ger ett relativt lågt avgiftsuttag. 63(75) LANTMÄTERIET TAXA 10 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m2 b) En avgift per lägenhet om kronor 24 250 kr/m2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 10, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 10, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 10, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenhet Tomt 1 000 m2 36 375 kr Tomt 10 000 m2 36 375 kr Tomt 50 000 m2 36 375 kr Tomt 2 000 m2 48 500 kr Tomt 20 000 m2 48 500 kr Tomt 100 000 m2 48 500 kr Tomt 4 000 m2 72 750 kr Tomt 40 000 m2 72 750 kr Tomt 20 000 m2 72 750 kr Oavsett tomtstorlek 24 250 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 9 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 9. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. 64(75) LANTMÄTERIET Exempel 2B – flerbostadshus – Taxa 11-12 Moment 1: ”Normalplan för flerbostadshusbebyggelse” Områdets areal - totalt 10 ha allmänna platser 2 ha mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter (80 000 m2 tomtareal, 80 000 m2 BTA, 64 000 m2 BOA, 800 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 1,0 m2 BTA/m2 tomtareal normaltomtens areal flerbostadshus 20 000 m2 typiska lägenhetens storlek 80 m2 BOA (100 m2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 (500 + 150 + 500) = 1 150 lpm Gc-väg typ 1 = 500 lpm Lekplats typ C, 1 st Moment 2: ”Kommunala riktlinjer” för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 – 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar Gc-väg typ 1 - 2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning Lekplats typ A - 4 000 m2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad – förutsättningar - Gata typ 2 – 15 000 kr/lpm Gc-väg typ 1 – 3 500 kr/lpm Lekplats typ B – 100 kr/ m2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 65(75) LANTMÄTERIET TAXA 11 Moment 5: Val av avgiftsparametrar d) En avgift per fastighet (30 %) e) En avgift baserad på m2 tomtareal (40 %) f) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter d) Avgift per fastighet om kronor 1 455 000 kr e) En avgift per m2 tomtareal om kronor 97 kr/m2 f) En avgift per lägenhet om kronor 7 275 kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 11, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 11, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 11, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 162 475 kr Tomt 10 000 m2 31 525 kr Tomt 50 000 m2 19 885 kr Tomt 2 000 m2 172 175 kr Tomt 20 000 m2 41 225 kr Tomt 100 000 m2 29 585 kr Tomt 4 000 m2 191 575 kr Tomt 40 000 m2 66 625 kr Tomt 20 000 m2 48 985 kr Oavsett tomtstorlek 7 275 kr Kommentar: Jämfört med taxa 9 blir utfallet per fastighet något lägre eftersom taxan utgår från en normalplan med fler lägenheter (högre exploateringsgrad). 66(75) LANTMÄTERIET TAXA 12 Moment 5: Val av avgiftsparametrar c) En avgift baserad på m2 tomtareal (50 %) d) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter c) En avgift per m2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m2 d) En avgift per lägenhet om kronor 12 125 kr/m2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Taxa 12, 10 lägenheter Flerbostadshus Taxa 12, 100 lägenheter Flerbostadshus Taxa 12, 500 lägenheter Flerbostadshus Per nya lägenheter Tomt 1 000 m2 Tomt 2 000 m2 24 250 kr Tomt 10 000 m2 36 375 kr Tomt 20 000 m2 24 250 kr Tomt 50 000 m2 36 375 kr Tomt 100 000 m2 24 250 kr 36 375 kr Tomt 4 000 m2 60 625 kr Tomt 40 000 m2 60 625 kr Tomt 200 000 m2 60 625 kr Oavsett tomtstorlek 12 125 kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 11 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 11. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. Slutsatser test av taxekonstruktioner Testerna visar att det går att åstadkomma en skälig och rättvis fördelning av gatukostnader då man använder modellens förslag till avgiftsparametrar, väljer rimliga relationer på dessa och tillämpar taxekonstruktionen på olika bebyggelsetyper. 67(75) LANTMÄTERIET Referenser Boverket. 2014. PBL kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen Fridh, V. 2007. Gatukostnader – en undersökning av kommunernas tillämpning. Lagrådsremiss. 2013. Nya bestämmelser om gatukostnader. Lagrådet. 2013. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-20. Näringsdepartementet. 2015. Uppdrag angående utformning av en taxa för gatuavgifter. Prop. 1980/81:165. Om ändring i byggnadslagen (1947:385) m.m. Qviström, J. 2008. Vattentjänstlagen, En handbok. SIS. 2012. SS 21054 2009. Så mäter du din bostad. SOU 2012:91. Ett effektivare plangenomförande. Betänkande av plangenomförandeutredningen. Svenskt Vatten. 2007. VA-taxa Basförslag med alternativ – Taxetexter – Kommentarer. 68(75) LANTMÄTERIET Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) Taxa för gatuavgifter Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. Lantmäteriet har vid ett sammanträffande med Sveriges Kommuner och Landsting (förbundet) presenterat ett utkast till taxa för gatuavgifter och förbundet får här också ge några skriftliga synpunkter på det slutliga förslag som Lantmäteriet har arbetet fram. Allmänna synpunkter Förbundet har under många år framfört önskemål om en reformering av systemet för att finansiera byggande och drift av gator och andra allmänna platser. Förbundet ställer sig därför i grunden positivt till att frågan om gatukostnadsfinansiering genom en taxa har lyfts. Dagens system är delvis föråldrat och svårt att tillämpa, varför ett taxesystem skulle kunna innebära förenklingar för kommunerna och ge bättre förutsebarhet för fastighetsägarna. Förbundet är medvetet om att Lantmäteriet i sitt uppdrag är begränsat till det förslag som redovisats i lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader. Trots detta vill vi ändå kort framhålla i vart fall två stora problem med det förslag som lagts fram. För det första är det, såväl från finansieringssynpunkt som från rättvisesynpunkt, nödvändigt att inte bara kunna beakta kostnaderna för att anlägga och förbättra gator, utan att också kunna se till kostnaderna för drift och underhåll. Förbundet ser det som en stor brist att utredningen enligt sina direktiv inte fått möjlighet att analysera även den frågan och presentera en helhetslösning på gatukostnadsfinansieringen. För det andra innebär förslaget när det gäller s.k. omvandlingsområden att bebyggda fastigheter som redan har anslutning till en gata eller väg inte kan påföras någon gatukostnadsavgift även om en förbättring sker av gatan. Detta är en klar försämring jämfört med nuvarande reglering. Det kommer att bli mycket svårare att finansiera sådana projekt med gatukostnader vilket kan leda till att sådana områden blir eftersatta vad gäller gatustandard eller att områdena i större utsträckning kommer att planeras med enskilt huvudmannaskap. Även Lantmäteriet har uppmärksammat detta problem i sitt förslag. Förslaget till taxa När det gäller det utarbetade förslaget i sak tycker vi att Lantmäteriet har gjort ett bra arbete utifrån rådande förutsättningar. Förslaget är väl genomarbetat och, så vitt vi kan bedöma, innehåller det de definitioner och parametrar som krävs för en fungerande taxa på detta område. Förslaget tar också höjd för flera av de problem som förbudet tidigare pekat på med en taxelösning, bl.a. frågan om att kostnader för anskaffande och anläggande av gator och annan allmän platsmark kan skilja sig åt väsentligt mellan olika exploateringsprojekt. Det torde i själva verket vara den viktigaste funktionen i en väl fungerande taxa, att kommunerna kan få kostnadstäckning så nära de faktiska kostnaderna som möjligt, utan att det för den skull blir fråga om en form av särtaxa i varje enskilt exploateringsprojekt. 69(75) LANTMÄTERIET Trots detta befarar vi att en taxa på området kan komma att bli styrande för vilka områden som exploateras och hur det kommer att ske. Lantmäteriets förslag till taxa är således i grunden bra. Trots detta är det svårt att utforma en taxa som fungerar för alla upptänkliga situationer och som på ett rimligt och rättvist sätt fördelar kostnaderna för byggande och förbättring av gator och allmänna platser. Då det också är en fråga av mycket stor betydelse ur kommunalekonomisk synvinkel är det av största betydelse att veta vad förslaget kommer att leda till i praktiken. För att kunna göra en sådan analys krävs att förslaget prövas praktiskt genom att det t.ex. görs ett antal beräkningar på faktiska projekt med en fiktiv tillämpning av taxan, bl.a. för att också kunna bedöma hur taxans olika koefficienter kan beräknas. Utfallet kan sedan jämföras med projektens riktiga kostnader. Sådana beräkningar måste göras för såväl nyexploateringsområden som för omvandlingsområden. Beräkningarna kan därefter läggas till grund för en närmare analys av förslaget och dess möjlighet att få praktisk tillämning liksom frågan om vad förslaget innebär ur kommunalekonomisk synvinkel. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Olof Moberg 70(75) LANTMÄTERIET Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71(75) LANTMÄTERIET Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun” 72(75) LANTMÄTERIET Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun ”Teknisk handbok” 73(75) LANTMÄTERIET Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun ”Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun”, Bilaga 1. 74(75) LANTMÄTERIET 75(75) Kommunstyrelsens sammanträde den 11 november 2015 Bilagor till ärende 11 Delårsbokslut januari-augusti 2015 med helårsprognos Delårsbokslut januari augusti 2015 Upplands-Bro Tertial 2 2015 2015-09-30 Innehåll 1 Förvaltningsberättelse ......................................................................................... 3 1.1 Inledning ................................................................................................................... 3 1.2 Nyckeltal ................................................................................................................... 3 1.3 Befolkningsutveckling .............................................................................................. 3 1.4 Delårsresultatet ......................................................................................................... 4 1.5 Balanskravet och god ekonomisk hushållning.......................................................... 6 1.6 Ekonomiska mål ....................................................................................................... 7 1.7 Finansiell ställning och kassaflöde ........................................................................... 9 2 Sammanställning av nämndernas redovisade mål och uppdrag ........................ 11 3 Helårsprognos ................................................................................................... 12 3.1 Resultatprognos ...................................................................................................... 12 3.2 De större avvikelseposterna i helårsprognosen ....................................................... 13 3.3 Prognos för nämnderna ........................................................................................... 14 4 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar ................................................... 18 4.1 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna .................................................. 18 4.2 Resultaträkning ....................................................................................................... 19 4.3 Balansräkning ......................................................................................................... 20 4.4 Kassaflödesanalys för kommunen .......................................................................... 22 4.5 Noter ....................................................................................................................... 23 4.6 Redovisningsprinciper ............................................................................................ 30 4.7 Investeringsredovisning .......................................................................................... 32 5 Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos .................................................... 36 5.1 Bygg- och miljönämnden ....................................................................................... 36 5.2 Kommunstyrelsen ................................................................................................... 47 5.3 Kultur- och fritidsnämnden..................................................................................... 64 5.4 Socialnämnden........................................................................................................ 79 5.5 Tekniska nämnden .................................................................................................. 98 5.6 Utbildningsnämnden ............................................................................................. 121 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 2(132) 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning I kommunens styrprocess anges när uppföljning av budget till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige ska ske. Den andra uppföljningen, delårsbokslutet, omfattar perioden 1 januari till och med 31 augusti 2015. De redovisningsprinciper som används i årsbokslutet har använts. Om avvikelse har skett kommenteras det nedan. Antalet noter och detaljeringsgrad är minimerat i jämförelse med årsbokslutet och på grund av tidsbrist har endast väsentliga periodiseringar och avstämningar genomförts. Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för kommunen presenteras. Uppföljning sker mot respektive nämnds budget för såväl drift som investeringar och varje nämnd kommenterar måluppfyllelse, driftsresultat och verksamhet under årets första åtta månader. I delårsbokslutet redovisas helårsprognoser på övergripande kommunnivå och per nämnd. Resultatet för koncernen redovisas. Belopp i parentes avser motsvarande period 2014. 1.2 Nyckeltal 201508 201408 201308 201208 201108 25 456 25 105 24 486 24 136 23 771 Kommunalskatt, kr 19:58 19:58 19:58 19:58 19:58 Landstingsskatt, kr 12:10 12:10 12:10 12:10 12:10 38,7 57,5 11,7 72,2 47,3 1 523 2 292 479 2 990 1 991 95,3 % 92,5 % 97,1 % 89,80 % 93;1 % 1 339 1 337 1 312 1 486 1 321 Tillgångar kr per invånare 52 608 53 272 53 594 61 572 55 583 Anläggningstillgångar kr per invånare 41 073 40 614 38 332 44 965 41 651 Eget kapital kr per invånare 27 238 28 444 24 965 16 069 24 170 52 53 47 42 43 7 7 8 30 31 41 23 17 23 156 Borgensåtagande kr per invånare 52 496 50 506 39 106 39 427 42 112 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt kr per inv 20 870 22 182 23 642 22 576 21 648 Folkmängd 30/6 respektive år Resultat mkr Resultat kr per invånare Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning Balansomslutning mkr Soliditet % 1) Nettolåneskuld av anläggningstillgångar % 2) Nettoinvesteringar, mkr 3) 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar 2 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 3) Nettoinvestering är kommunens totala investeringar för året i anläggningstillgångar 1.3 Befolkningsutveckling Folkmängden har ökat med 169 (402) personer under första halvåret fram till 30 juni 2015, vilket ger en procentuell ökning med 0,67 % (1,63 %). Sedan 30 juni 2014 är ökningen 351 (619) personer. Befolkningsökningen på 169 personer utgörs av ett födelseöverskott på 82 personer och ett positivt flyttningsnetto på 87 personer. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 3(132) Folkmängden fortsätter att öka men inte i samma takt som 2014. Ökningstakten är inte heller så stor som tidigare i förhållande till andra kommuner. 1.4 Delårsresultatet Delårsresultat Kommunen redovisar ett delårsresultat på 38,8 mkr (57,5 mkr). I delårsresultatet ingår reavinst vid försäljning av tomträtter med 4,2 mkr vilket är 3 mkr bättre än budgeterat samt reavinster vid försäljning av arbetsmaskiner 2 mkr. Avslut av exploateringsprojekt har påverkat resultatet med + 6 mkr. Kommunen har minskade skatteintäkter, statsbidrag och utjämning med 6,9 mkr, högre pensionskostnader med 4,9 mkr och lägre avskrivningar med 3,1 mkr än budgeterat. Redovisning av semesterlöneskulder sker automatiskt från personalsystemet in till ekonomisystemet förutom en del lönegrupper som måste bokas upp centralt. Uppbokning har skett med 3 mkr. Nämnderna uppvisar totalt ett överskott jämfört med budget på 24,7 mkr. Delårsresultatet i fjol förklarades främst av en minskning av personalens semesterlöneskuld med +21,4 mkr. Nämnderna visade då ett totalt överskott jämfört med budget på 66,7 mkr. I årets delårsbokslut visar nämndernas överskott jämfört med budget 24,6 mkr. En orsak till det minskade överskottet beror på att budgeten för lönekostnaderna periodiserats så att det följer kostnaderna på ett bättre sätt. Delårsresultat 2006-2015, tkr Slutredovisning avslutade exploateringsprojekt Under 2015 har exploateringsprojekt Råby Gärde avslutats. För redovisning av projektet har kommunen följt Rådet för kommunal redovisning, RKR:s vägledning. Det innebär att i årets resultat ingår intäkt för exploateringsbidrag som belöper på vägkroppen med 6 mkr då vägkroppen inte har någon avskrivningstid. Nedan redovisas en sammanställning av inkomster och utgifter som är hänförliga till exploateringsprojektet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 4(132) RÅBY GÄRDE Belopp (tkr) INKOMSTER Exploateringsbidag 19 711 UTGIFTER Utgifter för allmänplatsmark: gata (vägkroppen) -5 538 asfaltering -1 385 belysning natur park/skyddsplantering VA -194 -82 -614 -10 377 Övriga kostnader: övrigt -55 Totalt 1 466 Anläggning: Belopp Avskrivning Exploateringsbidrag*) Gata (vägkropp) 5 538 Ingen 6 001 Gata asfaltering 1 385 15 år 1 500 194 30 år 210 82 Ingen 89 614 20 år 665 10 377 70 år 11 245 Belysning Natur Park/skyddsplantering VA 18 190 19 711 *) Exploateringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har Skatter och utjämningssystem I budget 2015 uppgår finansieringen till 1 235,9 mkr. Det är skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning och fastighetsavgift. I höstens helårsprognos beräknas dessa intäkter uppgå till 1 225,5 mkr vid årets slut. Det innebär en minskning av de beräknade intäkterna med 10,4 mkr. De minskade intäkterna beror främst på minskade skatteintäkter med 6,7 mkr och minskat regleringsbidrag med 5,6 mkr. LLS utjämningen har dock ökat med 2,4 mkr. Vid delårsbokslutet har 6,9 mkr i minskade intäkter periodiserats för årets första åtta månader. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 5(132) Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag som går åt att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Nettokostnadsandelen uppgår till 95,4 % per augusti 2015. Motsvarande siffra för delåret 2014 var 97,1 %. 1.5 Balanskravet och god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar med mera. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Bedömningen är att de ekonomiska målen är uppfyllda. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna vid årets slut. Kravet ska ses som ett minimikrav på lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Ett underskott mot balanskravet i årsbokslutet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För årets åtta månader har kommunen redovisat 1 994 tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar ett resultat + 36 790 tkr för årets första åtta månader. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 6(132) Balanskravsutredning Balanskravsutredning 201508 201412 201408 201312 201308 Resultat enligt resultaträkningen 38 784 -1 947 57 542 32 499 11 718 Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -1 994 -3 209 -3 187 -875 -430 Resultat efter balanskravsjusteringar 36 790 -5 156 54 355 31 624 11 288 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 10 806 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 5 156 Medel till social investeringsfond 10 000 Medel från social investeringsfond Årets balanskravsresultat 36 790 0 54 355 10 818 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 73 690 73 690 78 846 78 846 Ackumulerad social investeringsfond 10 000 10 000 10 000 10 000 68 040 Resultatutjämningsreserv I och med att skatteunderlagsutvecklingen för 2015 indikerat att vi är på väg ur lågkonjunktur så kommer inte medel från resultatutjämningsreserven att användas. Social investeringsfond Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. I budget 2015 budgeteras att 5 miljoner kronor disponeras ur fonden för de projekt som Kommunstyrelsen beslutar om. Kommunstyrelsen kan besluta om ytterligare 1,4 miljoner kronor i olika projekt för finansiering ur fonden. Hittills i år har 500 tkr använts från fonden. Medel från fonden bokförs först i helårsbokslutet. 1.6 Ekonomiska mål Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 1.6.1 Upplands-Bro kommun För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. Överskottet uppgår till 5 % för årets första åtta månader. Från och med i år är inte budgetarna uppdelade i tolftedelar utan speglar månadernas förbrukning på ett bättre sätt. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 7(132) - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. - Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kommunens resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. Kommunen har inte budgeterat att använda något ur resultatutjämningsreserven under 2015. Reserven uppgår till 73,7 mkr. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2015. Kommunens skattesats är oförändrad 2015. - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar finansieras med lån. Inga nya lån har upptagits under perioden. - Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Befintliga lån omsätts allt eftersom de förfaller. - Upplands-Bro ska vara en kommun som växer. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig brukbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. Upplands-Bro kommun växer och det medför att kommunens planeringsarbete fortgår. Norrboda handelsområde har antagits och samråd för två andra prioriterade planer Trädgårdsstaden och Tegelhagen har genomförts. Kommunens anläggningar underhålls för att bibehålla anläggningarnas livslängd. - Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, kvalitativt, effektivt med stor kostnadsmedvetenhet. Samtliga nämnder utom socialnämnden uppvisar överskott vid delårsbokslutet . 1.6.2 Koncern I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och den helägda kommunkoncernen samt det delägda bolaget Österhöjdens Garage AB, där kommunen äger 51 % av aktierna. På grund av den begränsade tiden för framtagandet har dock endast väsentliga elimineringar skett. I koncernen Upplands-Bro Kommunföretag ingår moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen AB Upplands-Brohus och UpplandsBro Kommunfastigheter AB. Moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB uppvisar en förlust på – 0,9 mkr (-1,7 mkr) vid delårsbokslutet som i princip uteslutande består av räntekostnader. AB Upplands-Brohus redovisar ett delårsresultat på + 21,4 mkr (22,1 mkr) och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ett delårsresultat på + 6,3 mkr (2,6 mkr). Österhöjdens Garage AB redovisar en förlust på – 313 tkr (- 425 tkr). Helårsprognosen för moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB beräknas bli enligt budget, med en redovisad förlust på - 0,8 mkr. Helårsprognosen för AB Upplands-Brohus beräknas bli 3,4 mkr bättre än budget, med en prognosticerad vinst på 24,7 mkr. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB bedömer att resultatet vid årets slut beräknas bli 2,6 mkr bättre än budget, med en prognosticerad vinst på 2,6 mkr, vilket innebär att bolaget kommer att kunna lämna koncernbidrag enligt ägardirektivet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 8(132) Österhöjdens Garage lämnar en prognos där bolaget befarar en förlust på 466 tkr, vilket är 56 tkr bättre än budget. Bolag (tkr) Upplands-Bro Kommunföretag AB AB UpplandsBrohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Österhöjdens Garage AB Budget 2015 Resultat jan-aug 2015 Helårsprognos 2015 -830 -682 -830 21 791 21 375 24 726 0 6 275 2 604 -522 -313 -466 1.7 Finansiell ställning och kassaflöde Tillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar uppgår till 844 mkr (788,3 mkr). Det bokförda värdet för exploateringstillgångarna är 29,2 mkr (37,8 mkr). Det är markområden och fastigheter som kommer att säljas inom exploateringsverksamheten. Likviditet Kommunens likviditet är god. Bank- och kassatillgodohavanden uppgår till 153,9 mkr (183,7 mkr) per den sista augusti. Kortfristiga lån Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mkr i Sparbanken Enköping. Den sista augusti utnyttjades ingen kredit. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån uppgår till 245 mkr (270 mkr). Av dessa lån är 170 mkr (195 mkr) vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Lånen är upptagna genom Kommuninvest 190 mkr (215 mkr) och Handelsbanken 55 mkr (55 mkr). Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. KPA administrerar kommunens pensioner. De samlade pensionsåtagandena vid delårsbokslutet uppgår till 674,9 mkr (688,5 mkr) inklusive löneskatt och återlånas i verksamheten. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande har skett med 18,9 miljoner kronor (19,5mkr) inklusive löneskatt fram till och med sista augusti. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del (PV-valet) kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. I delårsbokslutet redovisas 22,1 mkr (18,9 mkr) i kostnader för PV-valet inklusive löneskatt. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. I delårsbokslutet uppgick skulden till 531,3 mkr (556,9 mkr) inklusive löneskatt. Kommunen har inte Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 9(132) några särskilda placerade medel för pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 47,2 mkr (39,3 mkr). Borgensåtagande Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 1 268 mkr vilket är 310,4 mkr mer än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 655,9 mkr (685,9 mkr), till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB till 532 mkr (370 mkr) och till Österhöjdens Garage AB till 22 mkr (22 mkr). Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 1 314,9 mkr (1 204,9 mkr). Övriga borgensåtaganden på totalt 29,4 mkr är kopplade till bostäder, 27,6 mkr och till föreningar 1,8 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 339,2 miljoner kronor (1 337,4 mkr) uppgår det egna kapitalet till 693,4 miljoner kronor (714,1 mkr), vilket innebär en soliditet på 51,8 % (53,4 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna uppgår till 40,9 mkr för perioden januari - augusti. Avskrivningarna uppgår till 27,6 mkr. För motsvarande period 2014 uppgick nettoinvesteringarna till 23,1 mkr och avskrivingarna till 26,7 mkr. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 10(132) 2 Sammanställning av nämndernas redovisade mål och uppdrag Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. För detaljerad redovisning och uppföljning av de olika målen och uppdragen och graden av måluppfyllels hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Merparten av Kommunfullmäktiges mål har uppnåtts eller är pågående. Av 310 redovisade mål och uppdrag i nämnderna är 300 grönmarkerade (uppnått) eller gulmarkerade (pågående). Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. Nämnd Grön (uppnåt) Gul (pågående) Röd (ej uppnått/startat) Kommunstyrelsen Mål 8 16 17 27 8 7 12 10 2 12 10 30 4 Mål 4 12 1 Uppdrag 8 21 1 Mål 10 10 Uppdrag 16 21 1 14 12 12 108 192 Uppdrag 1 Bygg- och miljönämnden Mål Uppdrag 1 Kultur- och fritidsnämnden Mål Uppdrag Socialnämnden Tekniska nämnden 2 Utbildningsnämnden Mål Uppdrag Mål och Uppdrag 10 Måluppfyllelsen för nämndmålen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer tillsammans med bedömningen av genomförda uppdrag och aktiviteter som är kopplade till målet. För kommentarer från nämnderna hänvisas till respektive nämnds beslutade verksamhetsberättelse. Måluppfyllelsen för nämndmålen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer tillsammans med bedömningen av genomförda uppdrag och aktiviteter som är kopplade till målet. För kommentarer från nämnderna hänvisas till respektive nämnds beslutade verksamhetsberättelse. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 11(132) 3 Helårsprognos Vid vårprognosen lämnades en helårsprognos på 2,1 mkr. Höstens helårsprognos indikerar ett helårsresultat på - 3,4 mkr. Det är 1,6 mkr bättre än budgeterat men 5,5 mkr sämre än vårprognosen. Främst beror försämringen mot vårprognosen på ökade kostnader för kommunledningskontoret med 4 mkr, ökade pensionskostnader med 4 mkr, teknisk nämnd prognosticerar en underskott med 2,8 mkr, ökade kostnader för semesterlöneskuldsförändringen med 2 mkr och ytterligare försämring av skatter och statsbidrag med 2 mkr. Avskrivningarna förväntas minska med ytterligare 2 mkr, VA prognosticerar ett överskott med 2,6 mkr, ersättning för sociala avgifter beräknas inkomma med 1,9 mkr och utbildningsnämnden lämnar en prognos på 3,1 mkr bättre än vårprognosen (från -1,5 till 1,6). Differensen i höstprognosen mot budget (1,6 mkr) består i huvudsak av minskade skatteintäkter med 10,4 mkr, kommunledningskontoret förväntas gå med underskott med 4 mkr, ökade pensioner med 4 mkr, underskott i teknisk nämnd med 2,8 mkr, underskott i socialnämnd med 2,5 mkr, kostnader för förändring av semesterlöneskuld med 2 mkr. Dock kommer kommunen att erhålla AFA-pengar med 8 mkr, avskrivningarna prognosticeras blir 4,5 mkr mindre än budget och försäljning av tomträtter förväntas blir 3,4 mkr mer än budget. VA-verksamhetens prognos ger ett överskott med 2,6 mkr, bygg- och miljönämnden ett överskott med 3,4 mkr, utbildningsnämnden med 1,6 mkr och kommunen kommer att erhålla 1,9 mkr i ersättning för sociala avgifter. Underlag för helårsprognosen är Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos från augusti, KPA:s pensionsberäkningar, SCB:s befolkningsstatistik per 30 juni och kontorens prognoser över drift- och investeringsutfall. 3.1 Resultatprognos Utfall 201508 Utfall 201408 Budget helår Vårprognos Höstprognos Budget avvikelse Verksamhetens intäkter 212,7 201,9 281,7 321,4 318,4 36,7 Verksamhetens kostnader -964,6 -874,8 -1 480 -1 506,8 -1 509,3 -29.3 -27,6 -26,7 -43,5 -41 -39 4,5 -779,4 -669,6 -1 241,8 -1226,4 -1 229,9 11,9 Skatteintäkter 674,4 644,6 1 018,3 1 013,7 1 011,6 -6,7 Statsbidrag och utjämning 142,9 111,8 217,6 213,8 213,9 -3,7 0,8 0,8 0,9 1 1 0,1 SKATTER, BIDRAG + FINANSNETTO 818,1 757,2 1 236,8 1 228,5 1 226,5 -10,3 ÅRETS RESULTAT 38,8 57,6 -5,0 2,1 -3.4 1,6 Mkr Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Finansnetto Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 12(132) 3.2 De större avvikelseposterna i helårsprognosen Budgetavvikelseposterna i helårsprognosen Skatteintäkter och bidrag -10 391 Återbetalning AFA-medel 8 000 Ej fördelade avskrivningar 4 500 Kommunledningskontoret -4 000 Pensioner -4 000 Bygg- och miljönämnd 3 413 Försäljning tomträtter 3 380 Teknisk nämnd Vatten- och avloppsverksamhet -2 823 2 550 Socialnämnd -2 500 Semesterlöneskuld -2 000 Ersättning sociala avgifter 1 903 Utbildningsnämnd 1 600 Internränta 1 600 Övrigt Summa större avvikelseposter i helårsprognosen 397 1 629 Jämförelse av lämnade helårsprognoser vår och höst Helårsprognos budgetavvikelse i tkr Revisionen Vårprognos Höstprognos 0 0 Kommunstyrelsen 5 485 -434 Bygg- och miljönämnd 2 000 3 413 0 0 -2 000 -2 500 0 -273 -1 500 1 600 3 985 1 806 Kommungemensamt (pension m.m) 11 474 9 963 Summa driftredovisningen 15 459 11 769 Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Summa nämndverksamhet I Kommunfullmäktiges budget för 2015 lämnades direktiv att matcha intäkterna från Migrationsverket till de verksamheter som också redovisar kostnader för mottagandet. Socialkontoret och Utbildningskontoret har därför utrett vilka intäkter och kostnader kommunen har och hur de redovisats. Förslag på fördelning av intäkterna är baserad på en prognos över de intäkter som kommunen beräknas få för 2015. Denna prognos kan förändras väsentligt beroende på faktorer som kommunen inte kan påverka. Likväl kan kostnader för exempelvis placeringar förändras utifrån den prognos som gjorts. 750 tkr har överförts till projektet Åter i arbete, 1 800 tkr har överförts till Utbildningsnämnden och 1 000 tkr har överförts till ekonomiskt bistånd. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 13(132) 3.3 Prognos för nämnderna 3.3.1 Prognos driftbudget för nämnderna Budget 2015 (tkr) Kostnad Prognos 2015 Intäkt Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 1 000 0 0 0 0 Revision 1 000 Revision 1 000 0 1 000 0 0 0 0 140 394 42 073 144 394 42 073 -4 000 0 -4 000 12 584 685 11 787 534 797 -151 646 9 509 9 655 11 128 10 814 -1 619 1 159 -460 5 060 0 3 380 3 380 Kommunl.kontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Försäljn. Tomträtter Kommunstyrelsen 1 680 162 487 54 093 167 309 58 481 -4 822 4 388 -434 Bygg- och Miljönämnden 13 999 6 609 13 065 9 088 934 2 479 3 413 Bygg- och Miljönämnden 13 999 6 609 13 065 9 088 934 2 479 3 413 Kultur- och Fritidsnämnden 63 615 6 576 65 015 7 976 -1 400 1 400 0 Kultur- och Fritidsnämnden 63 615 6 576 65 015 7 976 -1 400 1 400 0 449 628 119 743 461 170 129 285 -11 542 9 542 -2 000 25 520 900 26 420 1 300 -900 400 -500 475 148 120 643 487 590 130 585 -12 442 9 942 -2 500 Tekniska nämnden 36 822 2 940 39 343 2 638 -2 521 -302 -2 823 Vatten- och avloppsverksamheten 45 390 45 390 42 390 44 940 3 000 -450 2 550 Avfallsverksamheten 24 100 24 100 24 100 24 100 0 0 0 106 312 72 430 105 833 71 678 479 -752 -273 Utbildningsnämnden 1 229 744 585 331 1 231 144 588 331 -1 400 3 000 1 600 Utbildningsnämnden 1 229 744 585 331 1 231 144 588 331 -1 400 3 000 1 600 Nämnderna 2 052 305 845 682 2 070 956 866 139 -18 651 20 457 1 806 8 000 0 8 000 8 000 Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Tekniska nämnden AFA-pengar Förändr. semesterlöneskuld Pensioner 26 400 2 000 -2 000 -2 000 30 400 -4 000 -4 000 Ersättning sociala avg. Internränta 6 452 Försäljning inventarier Fastighetsskatt Ej förd. Soc. Inv.fond Kommungemensamt 41 646 6 452 43 295 2 093 951 852 134 2 114 251 Skatteintäkter m.m Finansnetto Totalt Resultat 1 903 8 052 1 600 1 600 109 109 109 731 14 515 Finansiering 1 903 880 Avskrivningar Driftredovisning 1 903 10 015 -880 -880 731 731 4 500 0 4 500 18 064 -1 649 11 612 9 963 884 203 -20 300 32 069 11 769 -10 391 -10 391 1 235 851 1 225 460 949 1 200 0 251 251 0 1 236 800 0 1 226 660 0 -10 140 -10 140 2 093 951 2 088 934 2 114 251 2 110 863 -20 300 21 929 1 629 -5 017 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 -3 388 1 629 14(132) 3.3.2 Prognos investeringsbudget för nämnderna Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Netto Netto Prognos 2015 Netto Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto Internleasing datorer till verksamheten IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden Kundcenter inventarier och konf. Mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus Utgifter 0 14 700 13 480 1 181 1 220 39 1 000 116 884 884 0 200 200 0 1 000 310 500 690 190 E-arkiv 500 118 0 382 382 Inventarier/Utr konferenslokaler kulturhuset 400 302 98 98 0 500 7 E-förvaltning och kvalitetsarbete Utveckl. av styrprocess mm för verksamhetsstyrning 200 532 493 -39 Inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset 1 500 470 1 500 1 030 System för dokument- och ärendehantering 1 500 1 500 1 500 0 Öka nätkapaciteten 2 000 2 000 2 000 0 Kommun- och fritidskarta 300 65 305 235 -70 Ridstigar 850 176 133 674 541 34 0 -34 Inventarier /matta 0 Sylta 3 Almänna anläggningar 422 -422 Ringvägen Almänna anläggningar 448 -448 Kockbacka allmänna anlägginar 341 -341 1 143 -1 143 Råby Gärde Allmänna anläggningar Råby Gärde VA anläggning Summa Kommunstyrelsen Miljöärendehanteringssystem Digitala hjälpmedel Summa Bygg- och miljönämnden Upprustning Kvistaberg Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp 24 450 14 574 10 191 9 876 500 500 500 70 70 70 -315 570 0 570 570 0 1 919 1 301 300 618 318 200 200 561 350 11 439 11 089 200 12 000 Utveckling av badplatser 109 109 109 Skatepark 600 600 600 Utrustning/Inventarier 9 032 6 928 1 450 2 104 654 Fordonspark idrottsplatser 1 202 732 566 470 -96 Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad 264 264 Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 450 450 Fastighetsförbättring 463 404 59 59 Inventarier Brohuset 495 308 187 187 Inventarier Kulturskolan 465 265 200 200 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 15(132) Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 Fasadskyltar 360 360 360 Skyltar fornminne 100 100 100 Asfaltering parkering Bro IP 420 420 420 Flexibel sporthall 150 50 150 100 53021 Gymutrustning Brohuset 262 230 262 32 5 500 5 500 5 500 53022 Sandfilter - Simhallen Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Summa Kultur- och Fritidsnämnden 33 992 10 763 10 481 23 229 12 748 Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 62 62 -117 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 156 156 -152 Procapita 382 522 327 -140 1 400 159 1 400 41 Inventarier Möbler Keramikugn Växthus socialpsykiatri 1 200 22 281 20 -259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 100 -185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 113 200 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 159 169 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 400 667 1 400 1 135 265 264 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 Allégården, arbetsmiljö 200 124 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 LANE IT 100 31 Stöd och behandling inventarier 100 12 Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 Allégården/Norrgården inventarier 99 76 -99 76 247 34 55 198 34 69 88 88 69 200 325 6 581 4 742 2 553 3 978 Gatubelysning 14 952 10 231 4 721 4 721 Beläggningsunderhåll 39 083 33 630 5 453 5 453 Grönytor, entréer etc. 3 123 1 097 800 2 026 1 226 Bullerdämpande åtgärder 3 115 69 1 500 3 046 1 546 Kungsängens centr. etapp 2a och b 21 860 4 701 12 000 17 159 5 159 Trafik- och tillgänglighetsprogram 12 464 4 902 4 200 7 562 3 362 Summa Socialnämnden -125 -714 Trafikräkningsmaterial 100 100 100 Nytt ärendehanteringssystem 300 400 300 -100 1 000 1 000 1 000 Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga 200 200 200 Inköp av fordon 350 Infartsparkering, p-däck Mätbil, GPS, Totalstation 1 000 Konstbyggnader 3 500 Övrigt ofördelat 7 958 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 1 207 350 350 1 100 1 000 -100 1 000 2 293 1 293 1 300 7 958 6 658 16(132) Total kalkyl Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Summa Tillväxtkontoret Ledningsrenovering Servis Smidö LTA Enheter Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 200 165 35 35 109 205 56 002 32 959 53 203 20 244 900 2 931 2 031 2 931 408 408 7 380 736 27 27 50 12 715 496 284 11 219 10 935 Reinvestering Murarv. 3 000 2 7 2 998 2 991 Diverse inv. Maskiner 1 501 1 115 386 386 Diverse åtgärder Pumpstationer 5 000 574 1 000 4 426 3 426 300 300 300 3 000 3 000 3 000 Ekbodadammen Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Byte av planeringsverktyg Reinvestering Bagarvägen Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronv. LPS-pumpar ospecificerat 100 -100 6 644 6 644 -50 500 200 500 300 2 000 4 500 2 000 -2 500 600 400 600 200 Åtgärder på spillvattenledning Bro-Järfällatunneln 150 000 150 000 150 000 Sigtunaledningen 100 000 100 000 100 000 6 000 -100 3 000 3 000 Stäketledningen Käppala 5 000 Vattenkiosker 3 000 6 100 Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) -9 000 9 000 Projektera Näshagen, Tjusta 3 000 3 000 3 000 Inköp av fordon 4 090 4 090 4 090 RÅBY GÄRDE VA anläggning Summa Vatten- Avlopp Inköp avfallskärl 304 453 3 358 14 931 301 095 3 041 2 041 1 000 1 000 286 164 Införande av system för företagskort 700 700 700 Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö 200 200 200 Summa Avfallsverksamhet 3 941 2 041 1 000 1 900 900 Summa Tekniska nämnden 417 599 61 401 48 890 356 198 307 308 Utrustning/inventarier 4 022 5 205 5 205 Ombyggnad/verksamhetsanp 2 060 2 060 2 060 Upprustning utemiljö 2 691 2 691 2 691 Modernisering av skolor. 3 254 Förproj. Hagnässkolan 1 000 957 43 43 Inventarier/utr. Härneviskolan 4 317 3 376 941 941 Modernisering kök i förskolor och skolor 8 700 5 425 1 000 3 275 650 43 607 607 1 500 1 500 Miljöstationer Projektorer i förskola/skola Summa Utbildningsnämnden Summa Investeringsredovisning totalt 3 254 1 500 3 254 2 275 28 194 9 801 14 047 19 576 5 529 511 385 101 281 86 732 413 426 324 555 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 17(132) 4 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar 4.1 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna Budget 201508 (tkr) Kostnad Redovisat 201508 Intäkt Kostnad Avvik. 201408 Avvikelse 201508 Intäkt Intäkt Nettoav Netto Revision 667 437 0 437 342 Revision 667 0 230 0 437 0 437 342 Kommunl.kontoret 92 744 28 518 93 057 28 414 -313 -104 -417 4 752 Tillväxtkontoret 10 354 462 8 608 431 1 746 -31 1 715 2 176 6 534 6 437 8 468 10 039 -1 934 3 602 1 668 -1 064 3 077 3 077 5 022 Plan- och exploatering Försäljn. Tomträtter Kommunstyrelsen 230 Kostnad 1 120 4 197 109 632 36 537 110 133 43 081 -501 6 544 6 043 10 887 Bygg- och Miljönämnden 9 176 4 406 7 792 6 533 1 384 2 127 3 511 2 210 Bygg- och Miljönämnden 9 176 4 406 7 792 6 533 1 384 2 127 3 511 2 210 Kultur- och Fritidsnämnden 43 143 4 386 39 432 5 972 3 711 1 586 5 297 5 237 Kultur- och Fritidsnämnden 43 143 4 386 39 432 5 972 3 711 1 586 5 297 5 237 Socialnämnden 296 441 79 828 311 410 91 086 -14 969 11 257 -3 712 19 643 17 014 600 17 641 1 219 -627 619 -8 -929 313 455 80 428 329 051 92 305 -15 596 11 876 -3 720 18 714 Tekniska nämnden 27 411 2 145 29 270 2 275 -1 859 130 -1 729 Vatten- och avloppsverksamhet 30 100 30 260 27 727 30 046 2 373 -214 2 159 3 990 Avfallsverksamhet 16 020 16 067 15 252 17 720 768 1 653 2 421 21 Tekniska nämnden 73 531 48 472 72 249 50 041 1 282 1 569 2 851 4 011 Utbildningsnämnden 801 650 390 220 794 323 393 129 7 327 2 909 10 236 25 343 Utbildningsnämnden 801 650 390 220 794 323 393 129 7 327 2 909 10 236 25 343 1 351 254 564 449 1 353 210 591 061 -1 956 26 611 24 655 66 744 Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Nämnderna AFA-pengar -5 333 Förändr. semesterlöneskuld Pensioner m.m 16 896 3 067 -3 067 -3 067 21 784 -4 888 -4 888 Ersättning sociala avg. 380 Övrigt 457 7 552 Intern ränta 1 370 7 821 Försäljning inventarier Soc. inv.fond 380 380 0 457 457 51,3 1 370 -269 1 101 1 177 109 109 109 Fastighetsskatt 435 487 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 2 992 -435 -435 487 487 18(132) Budget 201508 Avskrivningar m m 3 182 Kommungemensamt Driftredovisning 74 Avvik. 201408 Avvikelse 201508 3 108 3 108 2 431 21 935 7 821 25 360 8 498 -3 425 677 -2 748 1 319 1 373 189 572 270 1 378 570 599 559 -5 381 27 288 21 907 68 062 Skatteintäkter m.m Finansnetto Finansiering Totalt Redovisat 201508 823 901 816 985 -6 916 -6 916 2 680 632 810 178 178 133 0 824 533 0 817 795 0 -6 738 -6 738 2 812 1 373 189 1 396 803 1 378 570 1 417 354 -5 381 20 550 15 169 70 874 15 169 70 874 Resultat 23 614 38 784 4.2 Resultaträkning Not Kommun 201508 Kommun 201408 Budget 201512 Prognos 201512 Koncern 201508 Verksamhetens intäkter 1 212 739 201 900 281 665 318 400 304 059 Verksamhetens kostnader 2 -964 563 -874 828 -1 479 933 -1 509 300 -986 968 Avskrivningar 3 -27 563 -26 709 -43 517 -39 000 -41 132 -779 387 -699 637 -1 241 785 -1 229 900 -724 041 Tkr Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 4 674 430 644 583 1 018 291 1 011 600 674 430 Generella statsbidrag och utjämning 5 142 931 111 761 217 560 213 900 142 931 Finansiella intäkter 6 5 754 6 095 9 252 9 252 449 Finansiella kostnader 7 -4 943 -5 261 -8 331 -8 331 -27 995 38 784 57 542 -5 013 -3 400 65 774 38 784 57 542 -5 013 -3 400 65 774 Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat 8 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 19(132) 4.3 Balansräkning Tkr Not Kommun 201508 201412 Koncern 201508 201412 9 2 740 4 407 3 458 4 880 2 740 4 407 3 458 4 880 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 754 471 726 249 2 333 982 2 287 992 Maskiner och inventarier 10 89 568 85 013 90 723 85 630 844 039 811 262 2 424 705 2 373 622 27 558 27 558 8 555 8 555 171 230 171 229 33 456 8 737 198 787 198 787 42 011 17 292 1 045 567 1 014 456 2 470 174 2 395 794 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar 11 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, varulager 12 29 175 29 451 29 799 29 658 Fordringar 13 110 555 126 559 108 872 141 649 Kassa och bank 14 153 885 182 414 219 569 265 485 293 615 338 424 358 240 436 792 1 339 181 1 352 880 2 828 415 2 832 586 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 20(132) Tkr Not Kommun 201508 201412 Koncern 201508 201412 570 908 572 855 657 785 627 718 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Effekter av övergång till komponentavskr. i bolagen,mm 5 642 Österhöjdens garage Bokning mot eget kapital Resultatutjämningsreserv 83 691 Social investeringsfond 83 691 10 000 Årets resultat Summa eget kapital 73 690 15 73 690 10 000 38 784 -1 947 65 774 24 201 693 383 654 598 807 250 741 251 116 828 111 911 122 221 111 911 5 393 3 955 Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser Särskild avtals/ålderspension Övriga avsättningar Summa avsättningar 16 3 955 18 071 19 002 122 221 115 866 140 292 134 868 350 856 336 308 1 671 728 1 626 428 350 856 336 308 1 671 728 1 626 428 22 808 96 440 35 319 113 497 149 914 149 668 173 826 216 542 172 722 246 108 209 145 330 039 523 578 582 416 1 880 873 1 956 467 1 339 181 1 352 880 2 828 415 2 832 586 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 17 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 18 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser 19 531 267 546 372 531 267 546 372 Borgensåtaganden 20 1 366 349 1 366 349 29 449 29 728 1 897 616 1 912 721 560 716 576 100 Summa borgens- och ansvarsåtaganden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 21(132) 4.4 Kassaflödesanalys för kommunen Tkr Not 21 201508 201408 201412 Årets resultat 38 784 57 542 -1 947 Justering för av- och nedskrivningar 27 563 26 709 41 498 6 355 1 254 4 791 Justering netto reavinster/förluster -1 994 -2 561 -2 563 Medel från verksamheten före 70 708 82 944 41 779 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Justering förändring avsättn pensioner o övriga avsättn Just. för direktbokn. mot eget kapital/Österhöjdens garage Effekter av övergång till komponentavskrivning i bolagen m.m förändring av rörelsekapital Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager 276 -7 908 413 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 16 004 23 100 -5 190 -73 386 -79 774 13 937 13 602 18 362 50 939 -10 336 -4 460 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -58 673 -18 703 -61 574 Försäljning av materiella anläggningstillångar 1 994 4 972 4 994 -30 -30 -56 679 -24 097 -61 070 14 548 3 111 5 835 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning långfristiga skulder Amortering av skuld(-)/nyupptagna lån(+) -25 000 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 25 337 14 548 3 111 6 172 Årets kassaflöde -28 529 -2 624 -3 959 Likvida medel vid årets början 182 414 186 373 186 373 Likvida medel vid årets slut 153 885 183 749 182 414 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 22(132) 4.5 Noter Noter 201508 201408 201412 9 505 8 049 12 362 Taxor och avgifter 74 456 70 950 107 978 Hyror och Arrenden 13 724 12 819 19 101 Bidrag 77 789 71 554 112 347 Försäljning av verksamhet och entreprenad 31 074 28 453 45 868 Exploateringsintäkter 0 746 1 516 Försäljning tomträtter 4 197 6 142 10 781 Realisationsvinster 1 994 3187 3 209 212 739 201 900 313 162 -475 876 -430 690 -687 083 -47 158 -39 321 -62 837 -527 -842 -835 Not 1 Verksamhetens intäkter Diverse intäkter Jämförelsestörande poster I bidrag ingår återbetalning av AFA pemier I taxor och avgifter ingår gatukostnadsersättning på vägkropp Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle energi och vatten -19 365 -17 507 -28 685 Köp av huvudverksamhet -202 378 -180 098 -283 017 Lokal- och markhyror -70 217 -67 836 -99 155 Övriga tjänster -82 569 -68 836 -126 063 Lämnade bidrag -35 332 -37 213 -56 699 -646 -646 -31 140 -31 839 -59 909 -964 563 -874 828 -1 404 929 -832 -839 -1 269 Datorer och övriga arbetsmaskiner, inventarier -6 085 -6 970 -10 375 Summa operationell leasing -6 917 -7 809 -11 644 -1 667 -2 028 -2 862 -15 702 -16 723 -26 373 Realisationsförluster och utrangeringar Övriga kostnader Jämförelsestörande poster I verksamhetens kostnader ingår förbrukade AFA medel Summa verksamhetens kostnader Kostnad för operationell leasing Bilar och transportmedel Avtalen löper som längst 3 år Not 3 Avskrivningar Avskrivning immateriella tillgångar Avskrivning byggnads-/tekniska anläggningar Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 23(132) Noter 201508 201408 201412 Avskrivning maskiner/inventarier -10 194 -7 958 -12 263 -27 563 -26 709 -41 498 674 412 642 606 963 910 -656 -614 -2 645 Nedskrivningar Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Allmän kommunalskatt Skatteavräkning föregående år, justeringspost Skatteavräkning innevarande år, prognos Summa skatteintäkter 673 2 591 172 674 430 644 583 961 437 Slutavräkningsdifferensen för 2014 var -40 kr per invånare. Den preliminära slutavräkningen för 2015 visar enligt SKL:s prognos 40 kr per invånare. Not 5 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 94 903 81 098 121 647 1 751 1 705 2 558 0 3 804 5 706 Kostnadsutjämningsbidrag 29 114 12 396 18 594 Kommunal fastighetsavgift 25 509 24 646 36 914 381 0 -652 0 -8 075 -11 888 -17 832 142 931 111 761 167 587 Ränta på likvida medel 4 1 770 Ränta kravverksamhet 137 215 283 2 683 2 689 4 338 81 155 194 Strukturbidrag Regleringsbidrag Generella bidrag från staten Regleringsavgift Avgift till LSS-utjämning Summa statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Ränta utlämnade lån Utdelning Kommuninvest och AB Vårljus Borgensavgift Koncernföretag 100 2 823 2 995 4 586 25 40 46 5 754 6 095 10 317 Ränta upptagna lån -3 479 -927 -6 350 Räntor pensionsavsättning inklusive löneskatt på räntedel -1 384 -4 277 -1 599 -81 -57 -74 -4 943 -5 261 -8 023 Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader Jämförelsestörande poster I ränta pensionsavsättning ingår sänkning av Ripsräntan Summa finansiella kostnader Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 24(132) Noter 201508 201408 201412 Årets resultat enligt resultaträkningen 38 784 57 542 -1 947 Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -1 994 -3 187 -3 209 Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav 36 790 54 355 -5 156 Not 8 Balanskrav Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagens 8 kapitel: Medel till resultatutjämningsreserv, RUR Medel från resultatutjämningsreserv, RUR 5 156 Medel till social investeringsfond Medel från social investeringsfond Årets balanskravsresultat 36 790 54 355 0 Ackumulerad resultatutjämningsreserv, RUR 73 690 78 846 73 690 Ackumulerad social investeringsfond 10 000 10 000 10 000 201508 201412 Anskaffningsvärde 13 532 9 072 Ackumulerade avskrivningar -9 125 -6 263 4 407 2 809 Noter Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar IB Immateriella anläggningstillgångar Överföring från eller till annat slag av tillgång 4 406 Investeringar Avskrivningar 55 -1 667 -2 862 2 740 4 407 3 år 3 år 780 964 756 633 -182 036 -155 663 598 927 600 969 7 061 1 922 Investeringar 15 576 22 409 Avskrivningar -8 190 -26 373 Avyttringar och utrangeringar -3 756 Avyttringar och utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Övriga förändringar UB Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid Linjär avskrivning tillämpas på alla tillgångar Not 10 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Mark, byggnader och tekniska anläggningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Summa Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 609 618 598 927 25(132) Noter 201508 201412 Pågående arbeten till- och ombyggnad 144 853 127 321 UB Mark, byggnader och tekniska anläggningar 754 471 726 249 20 -70 år 20 -70 år 224 591 204 100 -139 578 -130 762 85 013 73 338 Överföring från eller till annat slag av tillgång 5 618 1 770 Investeringar 6 804 21 153 Avskrivningar -5 873 -8 816 Avyttringar och utrangeringar -1 994 -2 431 Avskrivningstid Pågående anläggningar avskrivs ej Linjär avskrivning tillämpas på alla anläggningar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Maskiner och inventarier Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Övriga förändringar UB Maskiner och inventarier 89 568 85 013 3 -20 år 3 -20 år 10 000 10 000 Österhöjdens Garage AB 9 068 9 068 Kommuninvest Förlagsbevis 3 500 3 500 Vårljus AB 498 498 Kommuninvest ekonomisk förening 987 987 24 053 24 053 Avskrivningstid Linjär avskrivning tillämpas på alla anläggningar Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Upplands-Bro Kommunföretag AB Koncern värdepapper SABO och HBV Summa Aktier och andelar Långfristiga fordringar Upplands-Bro kommunfastigheter AB 170 000 170 000 Mälarkraft AB 702 701 Upplands-Bro Ryttarförening 528 528 171 230 171 229 3 505 3 505 198 788 198 787 26 416 26 417 2 759 3 034 29 175 29 451 Övrig koncern Summa Långfristiga fordringar Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 12 Exploateringsfastigheter, varulager Tomtmark för försäljning Tomträtter omsättningstillgångar Björknäs Summa exploateringsfastigheter, varulager Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 26(132) Noter 201508 201412 16 745 22 631 3 489 1 651 Not 13 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Momsfordran 8 045 24 215 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 44 227 53 626 Övriga kortfristiga fordringar 38 049 24 436 110 555 126 559 7 7 283 46 Bank 153 594 182 361 Summa Kassa och Bank 153 885 182 414 570 908 567 699 Summa kortfristiga fordringar Not 14 Kassa och Bank Kassa Postgiro Not 15 Eget Kapital Ingående balans eget kapital Uttag RUR 2014 5 156 Österhöjdens garage Effekter av övergång till komponentavskrivning i bolagen Bokning mot eget kapital IB Resultatutjämningsreserv (RUR) 73 691 68 040 Avsättning RUR 2013 10 806 Uttag RUR 2014 -5 156 Avsättning Social investeringsfond 2013 10 000 10 000 Årets resultat 38 784 -1 947 693 383 654 598 4 340 3 183 PA/KL och övrig pension 94 019 90 062 Summa pensioner 98 359 93 245 Löneskatt 23 862 22 621 122 221 115 866 122 221 115 866 93 % 92 % Summa Eget Kapital Not 16 Avsättningar Särskild avtals/ålderspension Summa avsatt till pensioner Avsättning skatt Summa avsättningar Aktualiseringsgrad Beräkningen gjord av KPA. Medlen avsatta för pensionsförpliktelser återlånas i verksamheten Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 27(132) Noter 201508 201412 122 221 115 866 21 388 29 303 Pensionsförpliktelser (Not 19) 531 267 546 372 Summa totalt pensionsåtagande inklusive löneskatt 674 876 691 541 Kommuninvest 20 000 20 000 Handelsbanken 55 000 55 000 Kommuninvest, vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 170 000 170 000 Summa lån kreditgivare inklusive checkkredit 245 000 245 000 82 117 80 587 6 364 6 659 13 558 0 Övriga investeringsbidrag 711 744 Gatukostnadsersättningar 3 106 3 318 Summa förutbetalda intäkter 105 856 91 308 Summa långfristiga skulder 350 856 336 308 Kommunens samlade pensionsåtaganden innefattar Avsättning pensioner (Not 16) Pensionsavgift individuell del (Not 18) Not 17 Långfristiga skulder Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Anslutningsavgifter VA balanserade över nyttjandetiden Bidrag SL Infartsparkering balanserade över nyttjandetiden Exploateringsbidrag Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har Den genomsnittliga lånelängden ligger i intervall 1-5 år Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms 22 808 96 440 3 364 3 135 Personalens skatter, avgifter 26 503 24 361 Upplupna löner, sociala avgifter 23 965 40 502 Pensionsavgift individuell del inkl. särskild löneskatt 21 388 29 303 Särskild löneskatt utbetalda pensioner 21 304 11 522 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 43 619 28 137 Balanserat resultat renhållningen 997 Skuld till kreditinstitut Övrigt 9 770 11 711 172 722 246 108 Pensionsskuld intjänad t o m 1997 427 545 439 701 Löneskatt 103 722 106 671 Summa 531 267 546 372 Summa Kortfristiga skulder Not 19 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld före 1998 har enligt den kommunala redovisningslagen redovisats som en ansvarsförbindelse. Se även not 16 för samlat pensionsåtagande. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 28(132) Noter 201508 201412 1 410 1 410 450 450 23 430 23 430 AB Upplands-Brohus 655 900 655 900 Upplands-Bro Kommunföretag 127 000 127 000 Upplands-Bro Kommunfastigheter 532 000 532 000 22 000 22 000 4 159 4 159 1 366 349 1 366 349 Not 20 Borgensförbindelser Kungsängens Tennisklubb Upplands-Bro Ryttarförening Brf i HSB Österhöjdens Garage AB Brf Rosenängen 2 Statligt kreditgaranterade bostadslån Övriga: Fastigo m.m Summa Kommunen har åtaganden i Kommunalförbunden Käppala och Norrvatten med 5,3% resp 3,4%. Upplands-Bro kommun har i oktober 1999, kf §64, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-06-30 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Upplands-Bro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 335 266 287 789 kronor och totala tillgångar till 324 392 727 836 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 939 616 092 kronor (0,58 %) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 876 479 283 kronor (0,58 %). Not 21 Kassaflödesanalys Årets kassaflöde visar en minskning av de likvida medlen med -28,5 mkr. Likvida medlen är vid periodens början 182,4 mkr och vid periodens slut 153,9 mkr. Den löpande verksamheten har genererat ett positivt resultat med +13,6 mkr. Investeringsverksamheten har genererat ett negativt kassaflöde på sammantaget 56,7 mkr. Årets nettoinvesteringar från kommunens investeringsverksamhet är 40,9 mkr (se investeringsredovisningen). Avskrivningarna uppgår till 27,6 mkr på kommunens anläggningstillgångar. Finansieringsverksamhet har påverkats med +14,5 mkr. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 29(132) 4.6 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Delårsbokslutet är upprättat i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringarna har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av omsättningstillgångar har gjorts till det lägsta av verkliget värde och anskaffningsvärde. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor. De särredovisas i resultaträkningen om dessa förekommit under räkenskapsåret. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 33, 50, 60 och 70 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Omprövning av nyttjadeperioder sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden. Avskrivningsmetod Linjär avskrivning tillämpas, dvs lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk Komponentavskrivning Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 30(132) I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponentavskrivning. Under 2014 har utredning och indelning i komponenter skett på ingående anläggningar som överstiger 10 miljoner kronor. VA-anläggningarna har dock inte delats in i komponenter på grund av brist på personal med de kunskaper som krävs för att kunna dela upp de olika VA-anläggningarna i komponenter. Under 2015 kommer arbetet fortsätta. Leasingkostnader Kommunens leasingavtal har bedömts vara operationella eller har en avtalstid på tre år eller kortare, vilket innebär att leasinghyror hänförliga till året redovisats som kostnad i resultaträkningen. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt basbelopp (22 200 kr) och gäller som gemensam gräns för materiella- och immateriella tillgångar. Anläggningstillgångar Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader (kommunen tillämpar huvudmetoden). Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Resultatutjämningsreserv, RUR Kommunfullmäktige har i samband med beslut om budget fattat beslut om regelverket för resultatutjämningsreserven. Mål och riktlinjer för hanteringen av resultatutjämningsreserven är en del av mål och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i kommunen. Resultatutjämningsreserven specificeras i balanskravsutredningen. Social investeringsfond Kommunfullmäktige beslutade inför 2014 att inrätta en Social investeringsfond inom ramen för balanskravsutredningen med riktlinjer hur fonden ska hanteras. Av kommunens resultat för 2013 reserverades 10 miljoner kronor inom eget kapital till fonden. Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Sociala investeringsfonden specificeras i balanskravsutredningen. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 31(132) Exploateringsredovisning Kommunen följer regelverket utifrån idéskriften från Rådet för kommunal redovisning (RKR), "Redovisning av kommunal markexploatering - En praktisk vägledning" samt god redovisningssed. 4.7 Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Netto Netto Netto Internleasing datorer till verksamheten IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden Kundcenter inventarier och konf. Mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto 927 Netto -927 14 700 13 480 1 181 1 220 39 1 000 116 231 884 653 200 200 690 690 200 1 000 310 E-arkiv 500 118 382 382 Inventarier/Utr konferenslokaler kulturhuset 400 302 172 98 -74 Utveckl. av styrprocess mm för verksamhetsstyrning 500 7 532 493 -39 Inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset 1 500 417 1 500 1 083 System för dokument- och ärendehantering 1 500 846 1 500 654 Öka nätkapaciteten 2 000 390 2 000 1 611 235 235 93 674 581 34 0 Kommun- och fritidskarta 300 65 Ridstigar 850 176 Inventarier /matta 0 Sylta 3 Almänna anläggningar Ringvägen Almänna anläggningar Kockbacka allmänna anlägginar Råby Gärde Allmänna anläggningar Råby Gärde VA anläggning Summa Kommunstyrelsen Miljöärendehanteringssystem Digitala hjälpmedel Summa Bygg- och miljönämnden Upprustning Kvistaberg Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp -34 281 -281 50 -50 227 -227 1 143 -1 143 0 24 450 14 574 6 524 9 876 3 353 500 500 500 70 70 70 570 0 0 570 570 1 919 1 301 288 618 330 200 200 11 439 11 169 109 109 212 600 388 200 12 000 Utveckling av badplatser 109 Skatepark 600 561 270 Utrustning/Inventarier 9 032 6 928 67 2 104 2 038 Fordonspark idrottsplatser 1 202 732 566 470 -96 264 264 Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 32(132) Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 Fastighetsförbättring 463 404 Inventarier Brohuset 495 Inventarier Kulturskolan 465 Fasadskyltar Redovisat 201508 Budget 2015 Kvar av budget 2015 450 450 54 59 5 308 64 187 123 265 48 200 152 360 360 360 Skyltar fornminne 100 100 100 Asfaltering parkering Bro IP 420 420 35 Flexibel sporthall 150 150 150 53021 Gymutrustning Brohuset 262 262 86 5 500 5 500 23 229 21 100 53022 Sandfilter - Simhallen 385 176 5 500 Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Summa Kultur- och fritidsnämnden 33 991 10 763 Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 62 -55 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 156 4 Procapita 382 522 327 -140 1 400 159 1 400 1 034 22 281 20 -259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 100 -185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 200 113 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 169 151 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 667 455 1 400 1 135 264 265 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 99 -99 Allégården, arbetsmiljö 200 124 76 76 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 247 149 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 34 34 LANE IT 100 31 69 69 Stöd och behandling inventarier 100 12 88 88 Inventarier Möbler Keramikugn Växthus socialpsykiatri Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 Allégården/Norrgården inventarier 2 129 207 8 49 200 325 127 6 581 4 742 391 3 978 1 448 Gatubelysning 14 952 10 231 3 636 4 721 1 085 Beläggningsunderhåll 39 083 33 630 4 773 5 453 680 Grönytor, entréer etc. 3 123 1 097 56 2 026 1 969 Bullerdämpande åtgärder 3 115 69 133 3 046 2 914 Kungsängens centr. etapp 2a och b 21 860 4 701 11 147 17 159 6 012 Trafik- och tillgänglighetsprogram 12 464 4 902 695 7 562 6 866 96 100 5 Summa Socialnämnden -252 Trafikräkningsmaterial 100 Nytt ärendehanteringssystem 300 300 300 1 000 1 000 1 000 200 200 200 Infartsparkering, p-däck Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 33(132) Total kalkyl Inköp av fordon Förbrukat tom 2014 350 Mätbil, GPS, Totalstation 1 000 Konstbyggnader 3 500 Övrigt ofördelat 7 958 Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Summa Tillväxtkontoret Ledningsrenovering Servis Smidö LTA Enheter Redovisat 201508 1 207 Budget 2015 Kvar av budget 2015 350 350 752 1 000 248 452 2 293 1 841 7 958 7 958 200 165 33 35 3 109 205 56 002 21 773 53 203 31 430 697 2 931 2 234 2 931 408 408 7 380 736 27 27 27 12 715 496 284 11 219 10 936 Reinvestering Murarv. 3 000 2 7 2 998 2 991 Diverse inv. Maskiner 1 501 1 115 386 386 Diverse åtgärder Pumpstationer 5 000 574 4 426 4 426 300 300 1 474 3 000 1 526 500 500 2 000 333 2 000 1 667 600 408 600 192 150 000 150 000 Ekbodadammen Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Byte av planeringsverktyg Reinvestering Bagarvägen Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronv. LPS-pumpar ospecificerat 54 6 644 300 3 000 500 Åtgärder på spillvattenledning BroJärfällatunneln 150 000 Sigtunaledningen 100 000 -54 45 6 644 -27 100 000 99 955 Stäketledningen Käppala 5 000 6 000 6 000 Vattenkiosker 3 000 3 000 3 000 Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) -4 121 Projektera Näshagen, Tjusta 3 000 Inköp av fordon 4 090 1 247 RÅBY GÄRDE VA anläggning Summa Vatten- Avlopp Inköp avfallskärl 4 121 3 000 3 000 4 090 2 843 4 947 -4 947 304 453 3 358 5 401 301 095 295 694 3 041 2 041 634 1 000 366 Införande av system för företagskort 700 700 700 Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö 200 200 200 Summa Avfallsverksamhet 3 941 2 041 634 1 900 1 266 Summa Tekniska nämnden 417 599 61 401 27 808 356 198 328 390 Utrustning/inventarier 4 022 2 797 5 205 2 408 Ombyggnad/verksamhetsanp 2 060 951 2 060 1 109 Upprustning utemiljö 2 691 123 2 691 2 568 Modernisering av skolor. 3 254 3 254 3 254 Förproj. Hagnässkolan 1 000 957 27 43 16 Inventarier/utr. Härneviskolan 4 317 3 376 86 941 855 Modernisering kök i förskolor och skolor 8 700 5 425 59 3 275 3 216 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 34(132) Total kalkyl Miljöstationer Projektorer i förskola/skola Summa Utbildningsnämnden Summa Investeringsredovisning totalt Förbrukat tom 2014 650 Redovisat 201508 43 1 500 Budget 2015 Kvar av budget 2015 607 607 37 1 500 1 463 28 194 9 801 4 080 19 576 15 496 511 385 101 281 40 931 413 426 370 357 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 35(132) 5 Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos 5.1 Bygg- och miljönämnden 5.1.1 Inledning Vinjett Upplands-Bro kommun är en expansiv tillväxtkommun vilket visar sig i ökat antal ärenden inom Bygg- och miljönämndens ansvarsområden. Ökningen förväntas att fortsätta under 2015, vilket ger genomslag i den ekonomiska prognosen för året. Under året har ytterligare en tjänst på bygglovsenheten rekryterats. Översyn av taxan inom miljö-och livsmedelsverksamheten pågår. Viktiga händelser under delåret Den 23 juni i år kom Mark-och miljööverdomstolens dom gällande golfbanan vid BroHof. Domsstolens upphävde Bygg- och miljönämndens beslut om föreläggande med vite att återställa mark- och vattenområde på fastigheten Brogård 1:88, Bro Hof slott AB. Domstolens slutsats var att myndighetsutövningen har gått rätt till men att naturreservatsgränser varit otydliga. 5.1.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2014. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 36(132) Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Övergripande mål: En kommun för alla Övergripande mål: Vi lyfter skolan Övergripande mål: Bättre äldreomsorg Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Nämndmål: Nämnden ska verka för en hållbar utveckling och god livsmiljö i kommunen Kommentar Målet arbetas med kontinuerligt. Antalet tillsynsbesök inom miljö-och livsmedelsområdet ligger i nivå med planerade tillsynsinsatser som i tillsynsplanen är kraftigt prioriterade efter befintliga resurser. Indikatorer Utfall 2015 Antal tillsynsbesök per årsarbetare (miljö och hälsa) Utfall 2014 15 Kommentar 88 tillsynsbesök på 6 år. Antal tillsynsbesök per årsarbetare (livsmedel) 37 Kommentar 59 kontroller på 1,6 år. Antal tillsynsbesök per årsarbetare (alkohol mm) 45 Kommentar 18 tillsynsbesök genomförda på 0,4 årsarbetskrafter Indikatorerna är nya för 2015. Därför finns inget utfall från 2014. Arbetet med målet Uppdrag Bygg-och miljönämnden ska värna om miljön och människors hälsa Kommentar Uppdraget är en del av nämndens ansvarsområde och Bygg- och miljöavdelningen arbetar kontinuerligt med det inom alla verksamheter. Bland annat har Miljöenheten deltagit i folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 37(132) Uppdrag inomhusmiljön i skolan med fokus på ventilation och städning. En nationell rapport kommer under hösten. Arbete med att tydliggöra gränsdragningar med det nytillsatta hållbarhetsutskottet pågår. Respektive nämnd har kvar sitt ansvarsområde, men vissa samverkansområden kan komma att identifieras. Nämnden ska verka för att bebyggelsen följer regler och håller hög kvalitet med avseende på arkitektur, hälsa, säkerhet och miljö. Kommentar Bygglovsenheten fortsätter att utveckla verksamheten så att ärendehanteringen sker rättssäkert och med en handläggningstid som är tillräcklig för nöjda sökanden. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla en rimlig arbetsbelastning och en god arbetsmiljö. Bygglovsenheten granskar kvaliteten på gestaltning och utformning vid tekniskt samråd, platsbesök och slutsamråd. Samarbetet mellan bygglovsenheten och miljö- och livsmedelsenheten har utvecklats så miljöperspektiven hanteras redan i lovskedet och i det tekniska samrådet. Detta ger en bättre kvalitet i det slutgiltiga resultatet. Nämnden ska uppdatera behovsutredningen från 2011 för tillsyn inom miljö- och hälsoskydd och upprätta en tillsynsplan med tydliga prioriteringar för att uppnå miljönytta. Kommentar Arbetet med att uppdatera behovsanalysen och tillsynsplanen inom miljö-och livsmedelsverksamheten är påbörjat. Avdelningen har påbörjat ett arbete med att tydligare koppla nämndens verksamhetsplan och budget till de lagstadgade kontroll- och tillsynsplanerna. Tanken är att effektivisera arbetet med verksamhetsplanen och göra styrningen tydligare för verksamheterna. Nämnden ska verka för en god folkhälsa genom tillsyn och ärendehanteringen inom tobakslagen, alkohollag samt handel med vissa receptfria läkemedel. Kommentar Avdelningen arbetar kontinuerligt med att utveckla ärendehanteringen inom området. Miljöenheten har hållit en utbildning i säker alkoholhantering i samarbete med grannkommunerna. Deltagarna var nöjda. Enheten har också genomfört flera livsmedels- och alkoholkontroller, så kallade "Krogkontroller", på kvällsöppna restauranger tillsammans med polis och räddningstjänst. Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Kommentar Bygg- och miljöavdelningen arbetar kontinuerligt med målet i samarbete med andra avdelningar. Arbetet med målet Uppdrag Områden och enskilda fastigheter med undermåliga avlopp och vattenförsörjning ska uppnå godkänd standard så fort som möjligt. Kommentar Bygg- och miljöavdelningen arbetar just nu med avloppsinventering och tillsyn av undermåliga avlopp. Avdelningen deltar också i diskussionerna om prioriteringar med anledning av den nya huvudvattenledningen mellan UpplandsBro och Sigtuna. Under 2015 har vi haft särskild fokus på avloppstillsyn och gödselhantering i samband med satsningen på lantbrukstillsyn. Vid bygglovsansökan ska sökande upplysas om vikten av energisnålt byggande samt användning av resurssnål teknik och sunda material vid nybyggnation samt hur byggnaden i övrigt kan anpassas till nya miljörön Kommentar Bygglovsenheten informerar om miljöanpassade byggnader och bra materialval vid tekniska samråd . I samband med granskning av detaljplaner granskar avdelningen bland annat energiförsörjning i bebyggelsen. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 38(132) Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Prognosen för Bygg-och miljönämnden är att nämnden har en budget i balans. Prognosen visar på ett överskott inom bygglovsverksamheten. Överskottet beror på taxans utformning som gör att intäkterna är svåra att uppskatta på förhand. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser som ska redovisas vid varje sammanträde Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att ta fram en form för redovisningen av ärendebalanslistor och ekonomisk prognos för kontorets nämnder. Redovisningen ska bli tydligare och mer regelbunden än tidigare. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Arbetet med målet är påbörjat. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska göra en översyn av taxorna inom sitt ansvarsområde Kommentar Taxorna fär nämndens hela verksamhet ska ses över. Arbetet är påbörjat. För miljö-och livsmedelsenheten är ambitionen att besluta om en reviderad taxa före årskiftet och som ska träda i kraft januari 2016. För Bygglov-och mäteneheten påbörjas arbetet under 2015 med ambitionen att en reviderad taxa ska träda i kraft januari 2017. SKL har tagit fram stöd för hur avgifterna kan räknas fram för bygglovverksamheten som innebär omfattande förändringar. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att utveckla uppföljningen inom alla avdelningar. Under 2015 fokuserar vi på att utveckla det nya beslutsstödsystemet Stratsys och strävar mot en förbättrad målstyrning för alla nämnder. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 39(132) Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska under 2015 genomföra ett genomgripande arbete gällande budget, direktiv och budgetprocess Kommentar Arbete med uppdraget pågår. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Arbetet med budget- och uppföljningsarbete på Tillväxtkontoret sker löpande över året. I detta ingår även utvecklingsarbete. Nämndens verksamheter fortsätter med utvecklingsarbetet LEAN. Bygg- och miljöavdelningen har också påbörjat ett arbete med taxeöversyn. Indikatorer Utfall 2015 Självfinansieringsgrad bygglov 90% Självfinansieringsgrad miljö och hälsa 35% Självfinansieringsgrad livsmedel 60% Utfall 2014 Självfinansieringsgrad alkohol, tobak och receptfria läkemedel Kommentar Sjävfinansieringsgraden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel presenteras vid årsredovisningen. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska se över möjligheten att ytterligare öka självfinansieringsgraden Kommentar Avdelningen arbetar med att räkna ut självfinansieringsgraden med stöd av metoder från SKL. Självfinansieringsgraden ligger fortsatt på cirka 35 procent för miljöenheten och 90 procent för bygglovsverksamheten. Vilken självfinansieringsgrad som är önskvärd för de olika verksamhetsområdena blir en fortsatt diskussionsfråga för nämnden och tjänstemännen. Nämnden ska utifrån intäktsprognoser se över om man kan stärka bemanningen Kommentar Intäkterna för 2015 medger ytterligare en bygglovshandläggare som rekryterades under våren. Bygg- och miljöavdelningen har också en extra resurs för genomgång av bygglovstaxan. Det finns även behov av att rekrytera fler miljöinspektörer. Med de taxeförändringar som är planerade för 2016 är ambitionen att stärka bemanningen även på miljö- och livsmedelsenheten. Nämnden ska besluta om en plan för tillsyn enligt plan- och bygglagen Kommentar Arbetet med planen pågår. Nämnden och avdelningen ska kontinuerligt utbildas så att den håller sig uppdaterad vad gäller den gällande lagstiftningen och ärendehanteringen för att kunna hålla god service och rättsäker myndighetsutövning. Kommentar Nämndledamöterna har fått en tvådagarsutbildning i sitt nämnduppdrag. Utöver detta har nämnden haft möjlighet att delta i utbildningar anordnade av till exempel SKL. Tillväxtkontoret informerar nämnden om utbildningar som Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 40(132) Uppdrag genomförs och som är riktade till bygg-och miljönämnder. Tillväxtkontorets medarbetare får också kontinuerligt utbildning inom sina respektive verksamhetsområden. Till exempel ska delar av bygglovsenheten delta i Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Byggnadsnämndssekreterare (FSBS) utbildningsdagar under hösten. Nämndmål: Nämnden ska förbättra servicen till medborgare och företagare Kommentar Utvecklingsarbete LEAN fortgår i den mån som tiden medger. Med den stora ärendemängden är handläggningen av ärenden prioriterat. Att ge service till sökanden utgör dock en stor del av handläggningsarbetet. Avdelningen deltar också i kommunens LOTS-möten för företagare. Arbetet med målet Uppdrag Fortsätta att utveckla arbetet för en rättssäker och professionell myndighetsutövning vilket skapar förutsättningar för ett starkt varumärke. Kommentar Myndighetsutövningen utvecklas kontinuerligt, bland annat genom LEAN-arbetet. Avdelningen har tagit fram många rutiner som effektiviserar arbetet. Myndighetsutövningen utvecklas också genom kompetensutveckling, samverkan med andra kommuner och deltagande i olika projekt och nätverk. Nämndens rådgivande roll ska utvecklas Kommentar Hemsidan uppdateras kontinuerligt, särskilt gällande vanliga frågor från sökande och allmänhet. Bygglovsenheten har telefontid för allmänheten två timmar per dag då alla typer av frågor kan ställas. Nämndmål: Nämndens verksamhet bedrivs med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt Kommentar Bygg- och miljöavdelningen strävar alltid efter att nämndens beslut ska vara rättssäkra och hålla god kvalitet. Det är få ärenden idag som överklagas. Indikatorer Andel avgöranden från överinstans där nämndens beslut har stått sig (miljö och livsmedel) Utfall 2015 Utfall 2014 33% Kommentar Tre avgöranden har inkommit varav ett där nämndens beslut vann laga kraft. Andel avgöranden från överinstans där nämndens beslut har stått sig (bygglov) 66% Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 41(132) Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar Målet är viktigt för att kunna attrahera och bibehålla kompetent personal inom Tillväxtkontorets verksamheter. Arbetet med målet pågår kontinuerligt, till exempel inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med målet Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter. Kommentar Bygg-och miljöavdelningen har en relativt platt organisation som erbjuder få karriärvägar men flera utvecklingsmöjligheter. Inom avdelningen har två personer deltagit i kompetensutvecklingsprogrammen "medarbetarakademin" och fler kommer att delta framöver. En verksamhetsledare deltar i aspirantprogrammet för chefskandidater. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Kommentar Nämnden har för närvarande endast heltidstjänster. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka Kommentar Inom avdelningen finns stora möjligheter att påverka semesterförläggning och arbetstid. Samarbete med kanslistaben möjliggör att de administrativa uppgifterna som registrering och expediering också kan fördelas mellan kontoren. Inom avdelningen har flertalet medarbetare möjlighet till extern uppkoppling för att möjliggöra arbete på annan plats än på kontoret. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaro Kommentar Avdelningen har haft en dag då det systematiska arbetsmiljöarbetet och medarbetarundersökningen har behandlats. Förbättringsområdena är ett fortsatt arbete med rutiner för ett effektivare arbete och att förebygga stress. Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Kommentar Det här uppdraget är kommunövergripande och förväntas genomföras av personalstaben. Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 42(132) Kommentar En växande kommun måste kunna garantera en god tillsyn och effektiv handläggning av miljö- och bygglovsärenden. Nämndens arbete är därför avgörande för att kommunen ska kunna växa på ett hållbart sätt. Indikatorer Antal levererade nybyggnadskartor per år Utfall 2015 Utfall 2014 111 103 Kommentar Under perioden den 1 januari till den 31 augusti 2015 har vi gjort 111 nybyggnadskartor. Antal beviljade bygglov Antal beviljade förhandsbesked 214 4 Kommentar Fyra förhandsbesked beviljade för nybyggnad av 6 stycken bostadshus. Antal ärenden, miljö och hälsa 370 Antal ärenden, livsmedel 92 Antal ärenden, alkohol, tobak och receptfria läkemedel 47 Antal invånare 25 456 Kommentar Den senaste sammanställningen av antalet invånare i kommunen genomfördes den 30 juni 2015. Sedan den 1 januari är det en ökning med 0,67 procent. Arbetet med målet Uppdrag Bygg- och miljönämnden ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram Kommentar Kommunens övergripande planeringsförutsättningar är presenterad för Kommunstyrelsen. Övriga nämnder och bolag kommer att involveras om arbetet fortsätter med nya ställningstaganden. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar Målet ligger inom nämndens ansvarsområde och kontinuerligt arbete pågår bland annat genom tillsynsarbetet inom bygglovenheten. Miljö-och hälsoskyddsverksamheten får en hel del ärenden om nedskräpning. Inom alkohollagstiftningen ingår att säkerställa att ordning upprätthålls vid serveringstillstånd. Indikatorer Antal förelägganden om olovligt byggande Utfall 2015 Utfall 2014 27 Kommentar 27 ärenden gällande tillsyn till följd av olovligheter har startats. Indikatorerna är nya för 2015. Därför finns inget utfall från 2014. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 43(132) Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Bygg-och miljönämnden är objektiva i sin myndighetsutövning. Nämndmål: Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Kommentar Bygg-och miljöavdelningen deltar i arbetet med Landsbygdsprogrammet. Nämndmål: Nämnden ska aktivt bidra till en attraktiv kommun som erbjuder goda förutsättningar för boende och företagande Kommentar Nämnden arbetar kontinuerligt med målet. Den senaste NKI mätningen fick 73 vilket är ett mycket bra värde. Arbetet med målet Uppdrag Vid handläggning av bygglov, förhandsbesked och remisser ska goda estetiska och arkitektoniska miljöer eftersträvas. Kommentar Handläggningen sker enligt Plan-och bygglagens bestämmelser. Vid granskning av detaljplaneförslag ska nämnden bidra till att detaljplanebestämmelserna underlättar kommande ärendehantering t.ex. genom regelförenklingar samt verka för att planen bidrar till hållbar utveckling. Kommentar Bygg-och miljönämnden deltar i granskningen och yttrar sig. Synpunkterna beaktas i många fall i planarbetet, men inte alltid, vilket kan påverka kommande handläggning av ärenden. Nämnden ska verka för att konsumenterna får säkra livsmedel genom att intressenterna får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig livsmedelskontroll. Kommentar Livsmedelskontrollen är fungerande och kontrollerna genomförs enligt kontrollplanen. Livsmedelsverket kommer att granska livsmedelskontrollen under hösten. Nämndmål: Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit Kommentar Nämndens verksamhet bidrar till att kommunen kan växa och att varje kommundel får förutsättningar att utvecklas. Genom att bygglovsenheten nu också samarbetar med andra enheter i en lokaliseringsgrupp möjliggör vi tillsammans utbyggnad av Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 44(132) landsbygden. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndens bedömning av måluppfyllelse Bygg-och miljönämnden har sammantaget en god uppfyllelse av sina mål och uppdrag. 5.1.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Kostnad Nämnd Intäkt Redovisat 201508 Kostnad 388 Intäkt Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Nettoav 0 0 0 388 Miljö- och livsmedelsverksamhet 3 936 1 406 3 624 1 407 313 1 314 Bygglovverksa mhet 4 852 3 000 3 781 5 126 1 071 2 126 3 197 Summa 9 176 4 406 7 792 6 533 1 384 2 127 3 511 Netto 2 210 Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Nämnd Kostnad Intäkt 388 Prognos 2015 Kostnad Intäkt 388 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Nettoav 0 0 0 Miljö- och livsmedelsverksamhet 6 102 2 109 5 923 1 903 179 -206 -27 Bygglovverksamhet 7 509 4 500 6 754 7 185 755 2 685 3 440 13 999 6 609 13 065 9 088 934 2 479 3 413 Summa Ekonomisk analys För miljö- och livsmedelsenheten är den största intäkten årsavgifter. Intäkterna från det nya verksamhetsområdet tobak, alkohol och läkemedel är osäkra. Möjligen kan intäkterna bli något lägre än budgeterat. Verksamheten väntas ha en budget i balans vid årets slut. Personalsituationen på enheten är stabil. Bygglovsverksamheten har en stor ärendemängd. Intäkterna för bygglovverksamheten är redan nu 2 mkr över budget för perioden. Prognosen med fortsatt ärendemängd ger Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 45(132) ett överskott om 3,4 mkr mot budget vid årets slut. I budgeten var även en ny tjänst planerad att tillsättas under 2015. Tjänsten tillsattes under sommaren Ersättare för en tidigare vakant tjänst tillsattes först i april 2015. Sammantaget väntas kostnaderna för året bli 700 tkr lägre än budgeterat. För nämnden ger det för helåret ett prognostiserat överskott på 3,4 mkr jämfört med budget. Investeringsredovisning Total kalkyl (tkr) Miljöärendehanteringssystem Redovisat 201508 Netto Netto Netto Netto 500 0 500 500 70 0 70 70 0 570 570 Netto Digitala hjälpmedel Summa 570 Total kalkyl (tkr) Miljöärendehanteringssystem Digitala hjälpmedel Summa 0 Förbrukat tom 2014 Netto Budget 2015 Kvar av budget 2015 Netto Netto Netto 500 500 500 0 70 70 70 0 570 570 0 570 Netto Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 Förbrukat tom 2014 0 Kommentarer investeringsredovisning Miljöärendehanteringssystem Övergången till den nya versionen av ärendehanteringssystemet ECOS påbörjas under hösten. Först genomförs utbildningar och rensningar i registerkort för att underlätta migrering. Digitala hjälpmedel Upphandling av digitala hjälpmedel är påbörjad med stöd av IT-staben och i samarbete med tekniska avdelningens VA-verksamhet. Investeringen beräknas vara genomförd tertial två. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 46(132) 5.2 Kommunstyrelsen 5.2.1 Inledning Vinjett Kommunens läge i en stark tillväxtregion ger förutsättningar för en stark positiv tillväxt. Det ställer krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Kommunstyrelsen ansvar i detta är att ge leverens av hög kvalitet, strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en fördjupad service på alla områden. Viktiga händelser under delåret Samtliga nämnder har idag övergått till elektroniska utskick och handlingar i läsplattor. Detta har inneburit en förenklad process vid utskick och minskade tryckkostnader. Under tre halvdagar i januari-februari har arbetsmiljöutbildning med extern konsult för alla chefer och förtroendevalda erbjudits. Cirka 25-30 personer har deltagit per tillfälle. I diskussionsforumet på kommunens hemsida har utmaningar lanserats. Syftet är att låta invånarna hjälpa till att komma med förslag på hur kommunen ska jobba med olika typer av utmaningar. Under våren har två utmaningar publicerats: Hur kan vi göra Upplands-Bro till en tryggare kommun?, Hur vill du vara med och påverka? Alla nyinflyttade i kommunen får hemskickat en välkomstbroschyr samt en reflex. En riktad välkomstbroschyr har skickats i början på året till anställda på Livgardet. Projekt om "hur vi skriver i Upplands-Bro" har genomförts och en skrivhandledning har tagits fram. En webbkarta för kartinformation till medborgarna är framtagen. En sida med öppna data och jämförelser från KKIK är upplagd på kommunens webbplats. Ramavtalsupphandlingar sker nu löpande för tekniska konsulter. Servicen i Kundcenter har ökat med införandet av en kö- och registreringstjänst. Kunden kan invänta sin tur ute i lokalen utan att behöva stå i kö och höra andras samtal. En avskild disk installeras under hösten i Kundcenter i Kungsängen för att möta upp behoven och kraven på att sekretessärenden inte ska hanteras öppet. Införandet av ett modernt och kommunikativt intranät (Portalen) är klart. Portalen är responsiv och kan även nås utanför arbetet. Marknadsföring av visionen pågår. En webbportal för visionen är lanserad. På Fest i byn genomfördes en visionsbakelsetävling- hur smakar visionen?. Kommunens första tio deltagare i Medarbetarakademin har genomfört sitt år, med mycket positiv respons. En ny omgång startar i höst. En vattenplan för kommunens vattenförekomster har antagits av kommunfullmäktige. Detaljplan för Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde har vunnit laga kraft. Flera planer har gått ut på samråd eller utställning/granskning under året. Utbyggnaden av Svensk galopps nya anläggning, Bro Park Galopp, pågår för fullt. Mark- och miljööverdomstolens dom i prövningen av intrång i Broängarnas Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 47(132) naturreservat har kommit. Domen innebär i korthet att kommunen eventuellt behöver ta ett nytt beslut om naturreservatets utbredning då den tidigare gränsen inte anses vara tydlig. Upplands-Bro kommun har tillsammans med Stockholms stad ställt sig bakom ansökan att arrangera Solheim Cup på Bro Hof 2019. 5.2.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2015. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Nämndmål: Engagemanget för näringspolitiska frågorna ska tas tillvara och utvecklas Kommentar Målvärde för Svenskt näringslivs kommunranking är 50. Indikatorer Svenskt näringslivs kommunranking Utfall 2015 49 Utfall 2014 31 Arbetet med målet Uppdrag Skapa ett bra företagsklimat i samarbete med företagarna Kommentar Samverkan med företagen sker löpande i näringslivsstabens verksamhet. Andra tertialen 2015 har en rad aktiviteter som frukostmöten, upphandlingsträffar, nyföretagarträffar och andra nätverk anordnats. Upplands-Bro kommun har tillsammans med Svensk Galopp marknadsfört såväl platsen Upplands-Bro som en del företag och investeringsmöjligheter för bostäder på Nationaldagsgaloppen i Stockholm. Interna och externa näringslivsfrämjande aktiviteter har genomförts under årets inledning för att ytterligare utveckla näringslivsarbetet. Kommunens ledningsgrupp ansvarar för ett tvåårigt tolvpunktersprogram som löper inom ramen för Förenkla Helt Enkelt och avslutas december 2015. Tillväxtkontoret arbetar med flera detaljplaneprojekt med byggrätter för etablering av verksamheter. Tidigare i år presenterade Plan- och exploateringsavdelningen en fördjupad översiktsplan för landsbygden på en av kommunens näringslivsfrukostar. Avdelningen informerar också löpande om större projekt och erbjuder energi- och klimatrådgivning till företag. Under ett av höstens näringslivsfrukostar kommer information ges på temat energi- och klimatrådgivning. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 48(132) Uppdrag Utreda möjligheterna till att synliggöra upphandlingar och i de fall det är lämpligt genomföra delade upphandlingar. Kommentar En ny upphandlingspolicy är tagen i KF. I Policyn anges övergripande inriktning för vad som ska prägla upphandlingar i Upplands-Bro. Till dessa kommer sedan tillämpningsanvisningar att antas. I policy och anvisningar kommer det att framgå att det ska genomföras delade upphandlingar när detta är lämpligt och att information om pågående och planerade upphandlingar ska förbättras. Exempel där detta redan sker idag är planerad upphandling av Cateringtjänster och den genomförd a upphandlingen av lokalvård. Inrätta ett arbetsmarknadsutskott med uppdrag att arbeta målinriktat med arbetsmarknadsåtgärder för att sänka arbetslösheten i Upplands-Bro kommun. Kommentar Arbetsmarknadsutskottet hade sitt första möte i maj 2015. Utskottets ansvar och arbetsordning fastställdes. Inom ramen för arbetsmarknadsenheten och tillsammans med relevanta kontor och bolag inrätta/utveckla en kommunal servicegrupp. Kommentar Inom Socialkontorets arbetsmarknadsenhet kommer har det startat en servicegrupp för att tillsammans med bland annat Tillväxtkontoret hantera enklare åtgärder i vår miljö som inte ingår i andra entreprenader. Arbetet sker delvis med arbetsmarknasåtgärder och dels med feriearbetare. Nämndmål: Utveckla och stärk kommunens attraktionskraft Kommentar God bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering skapar förutsättningar för en kommun för fler att bo, leva och verka i. Plan och exploateringsavdelningen är tillsammans med andra avdelningar inblandade i ett flertal projekt med olika exploatörer. Som exempel kan nämnas tre stora projekt som alla är i genomförandeskedet; Bro Park (Svensk galopp), etableringen av verkssamhetsområde i Brunna och Brunna park (handelsområde vid trafikplats Brunna). Dessa stärker alla kommunens attraktion genom att tillföra verksamheter och/eller arbetstillfällen som saknas i dagsläget. Övergripande mål: En kommun för alla Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar I den fysiska planeringen arbetar Tillväxtkontoret kontinuerligt med dialog under de olika skedena i planprocessen. Arbetet med målet Uppdrag Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 49(132) Uppdrag Kommentar Plan- och exploateringsavdelningen arbetar kontinuerligt för att utvärdera och utveckla samråds- och dialogformer. Arbetet genomförs både på avdelningsnivå och i samband med att Tillväxtkontoret nu tar fram en kommunikationsplan. Under 2015 kommer olika metoder för medborgardialog att provas i olika projekt. Bland annat inleddes en dialog om lekparker i samband med Kungskalaset i maj 2015. Medborgare bjuds in att delta och komma med synpunkter rörande kommunens utmaningar, senast om trygghetsfrågor i kommunen. Tankar finns dessutom om att utöka möjligheten för medborgare att lämna förslag direkt till Kommunfullmäktige via så kallade e-förslag. Utveckla och ta fram en strategi för medborgardialog Kommentar Arbetet pågår. Planeras att föreläggas för KF under hösten 2015. Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv Kommentar Under hösten installeras en permanent utställningsmodell med medborgardialogmöjligheter i kundcenter. Utställningen kommer att lyfta kommunens utveckling inom välfärdstjänster. En förstudie kommer att genomföras under hösten för att ta fram ett förslag öppna jämförelser ska finnas som tjänst på kommunens externa webbplats. En sida med jämförelser ska tas fram på webbplatsen. En utredning pågår dessutom om att använda kommunens digitala karta för att informera om kommunens tjänster. Nämndmål: Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Arbetet med målet Uppdrag Den lokala samverkan mellan kommunen, polisen och andra aktörer ska utvecklas för att öka tryggheten i Upplands-Bro. Kommentar Frågan är i hög grad beroende av Polisens nya organisation. Än så länge är det oklart hur samarbetet ska ske. Diskussioner pågår med Polisen och utveckling av samarbetet kommer att ske under året. Arbeta brett med säkerhets- och trygghetsfrågor för att skapa en säkrare och tryggare miljö för alla som bor, verkar och/eller vistas i kommunen Kommentar Frågor om säkerhet och trygghet bevakas i samtliga detaljplaner som Tillväxtkontoret arbetar med. Frågan tas upp i den trygghetsutredning som tagits fram. Behovet är stort men är beroende av att resurser tillsätts för att arbeta med trygghetsfrågor utifrån ett övergripande perspektiv. Frågor om säkerhet och trygghet bevakas även i samtliga detaljplaner som Tillväxtkontoret arbetar med. Stödja det ideella arbetet med Grannstödsbilen Kommentar Grannstödsbilen är ett samverkansprojekt där Upplands-Bro kommun står för bilen, mobiltelefon, redskap, lunch till förarna och så vidare, Upplands-Brohus för bensin och garageplats och slutligen polisen för kontroll och utbildning av förarna. Utreda behovet av trygghetssamordning Kommentar Utredningen är genomförd. Nästa steg är att utarbeta underlag för politiskt beslut. Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 50(132) Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Kommentar Tillväxtkontoret har under året arbetat med ramavtalsupphandling för tekniska konsulter. Under hösten planeras att Plan - och exploateringsavdelningen ska arbeta vidare med upphandling av ramavtal för konsulttjänster inom sitt verksamhetsområde. Genomföra översyn av upphandlingspolicyn med avseende på miljökrav, etik och sociala krav. Kommentar Plan- och exploateringsavdelning samarbetar med upphandlingsenheten med att ta fram riktlinjer för hållbar upphandling i kommunens nya upphandlingspolicy. Arbetet pågår och förslag till riktlinjer kommer att tas upp i hållbarhetsutskottet i oktober. Avdelningen stödjer också arbetet med att ställa miljökrav i kommunens förfrågningsunderlag vid upphandling. Några exempel på underlag som vi arbetat med är förfrågningar om upphandling av maskindiskmedel, köksutrustning, vattenledningsarbete och traktor. Nämndmål: Kommunens lokaler ska användas effektivt. Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Kommentar Arbetet med att utveckla ett enhetligt system för lokalbokningar pågår. Upprätta en lokalresursplan Kommentar Arbete leds av fastighetsstrategen tillsammans med kontorscheferna. En plan ska tas fram under 2015. Nämndmål: Kommunikationer Kommentar Plan- och exploateringsavdelningen arbetar löpande med den regionala infrastrukturplaneringen och kollektivtrafikfrågor. Till exempel är vi kommunens kontakt gentemot andra myndigheter och deltar i olika regionala nätverk. Arbetet med målet Uppdrag Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik med tätare pendeltågstrafik, 15minuterstrafik till Bro, samt utökad och bättre anpassad busstrafik i kommunen. Kommentar Vi har en kontinuerlig dialog med andra aktörer för att få en så bra infrastruktur och kollektivtrafik som möjligt till och inom kommunen. Vi arbetar med att utreda om vilka spåråtgärder som behövs för att möjliggöra kvartstrafik mellan Bro och Kungsängen. Planen är att ett resultat ska redovisas under hösten. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 51(132) Nämndmål: Blandad bebyggelse Kommentar Blandad bebyggelse syftar på att det ska finnas en variation av bostäder i olika storlekar och med olika upplåtelseformer i kommunen. I varje detaljplaneprojekt för Plan- och exploateringsavdelningen en diskussion om vilka behov som finns i kommunen. I de projekt där kommunen är markägare har vi större möjlighet att styra upplåtelseformen. Arbetet med målet Uppdrag Kommunstyrelsen ska leda arbetet med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram med en strategisk plan för att skapa attraktiva bostads- och verksamhetsområden med god kommunal service och välskött närmiljö. Bostadsförsörjningsprogramet ska vara klart för beslut senast juni 2015. Kommunens nämnder och bolag ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. Kommentar Sammanställningen av kommunens planeringsförutsättningar är färdig. Den innehåller en uppräkning av de olika planer som kommunen antagit och som fortfarande är aktuella. Sammanställningen presenterades för kommunstyrelsen under tertial två. Som en fortsättning av uppdraget kommer Tillväxtkontoret föreslå att Kommunstyrelsen beslutar att uppdra att ta fram en markstrategi med bland annat riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Nämndmål: Ökad service till medborgare och företagare Kommentar Nu är det möjligt för invånare och företagare att ringa eller mejla till kommunens egna energirådgivning. Rådgivningen är ett samarbete mellan Stockholm läns kommuner. Arbetet med målet Uppdrag Utveckla digitala tjänster som ökar tillgängligheten och ger ökad verksamhetsnytta Kommentar Införandet av ett modernt och kommunikativt intranät (Portalen) är klart. Alla anställda har behörighet till Portalen där man kan uträtta sina administrativa arbetsuppgifter samt kommunicera med kollegor i projekt- och forumsform. Portalen är responsiv och kan även nås utanför arbetet. Kommunen annonserar fortlöpande i Bålsta Upplands-Bro Bladet varannan vecka. Utveckla Kundcenter för medborgarens bästa. Kommentar En kö-och besöksregistreringstjänst i Kundcenter är nu installerad. En avskild disk installeras under hösten i Kundcenter i Kungsängen för att möta upp behoven och kraven på att sekretessärenden inte ska hanteras öppet. Utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning -”En väg in”. Kommentar Ett förslag till regler har förelagts KF. Ärendet är idag remitterat till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Efter beslut kvarstår att utarbeta praktiska rutiner som inte innebär någon negativ påverkan för kommunens kunder. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 52(132) Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Kommentar Ett hållbarhetsutskott infördes under Kommunstyrelsen tidigare i år. Utskottet ansvarar för att bereda ärenden inom övergripande miljö, klimat, natur- och vattenvård samt folkhälsoområdet inför beslut i Kommunstyrelsen. Tillväxtkontoret arbetar kontinuerligt för att kommunen ska uppnå målet. Vi genomför till exempel olika externa och interna utredningar inom miljöstrategiska området, bedriver natur- och vattenvårdsarbete och strävar efter att ha ett hållbarhetsperspektiv i den fysiska planeringen. I september antogs kommunens nya vattenplan av kommunfullmäktige. Arbetet med målet Uppdrag Införa ett hållbarhetsutskott med kraft att utveckla miljö- och hållbarhetsarbetet, som visar på resultat. Kommunstyrelsen medges göra justeringar inom 2015 års Internbudgetar utifrån uppdrag och delegation. Kommentar Hållbarhetsutskottet hade sitt första sammanträde den 6 maj och har därefter haft ytterligare möten. Hållbarhetsutskottet ansvarar för att bereda ärenden inom miljö, energi, klimat och folkhälsa, inför beslut i kommunstyrelsen. Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt Kommentar I detaljplaner försöker vi skapa goda förutsättningar för medborgarna att leva klimatsmart och hälsosamt. Det kan till exempel handla om att vi försöker förtäta i kollektivtrafiknära lägen, ser till att det finns goda möjligheter att röra sig till fots eller med cykel och att det finns god tillgång till service i form av idrottshallar eller park- och naturmiljöer. Införa ett övergripande systematiskt miljöarbete. Kommentar Arbete med att införa miljöledningssystem har påbörjats. Ett första steg i arbetet är att göra en miljöutredning för att få en bild av vilken miljöpåverkan organisationen har idag. Arbetet har under året tagit en paus på grund av vakanser. Arbetet återupptas under hösten. Översyn av kommunens risk- och sårbarhetsanalys med avseende på miljöaspekter. Kommentar Tillväxtkontoret deltog i en workshop för att bidra till kommunens risk- och sårberhetsanalys som ska ligga till grund för en kommunövergripande krisberedskapsplan. När planen är färdig kommer Tillväxtkontoret se över vilka behov som finns av krisberedskapsplaner inom enskilda verksamheter. Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 53(132) Kommentar Kommunstyrelsen totalt redovisar ett överskott i delårsbokslutet men helårsprognosen indikerar ett underskott i jämförelse med budget. KLK redovisar även ett underskott i delårsbokslutet Arbetet med målet Uppdrag Mellan nämnderna får justeringar av budgetramarna ske av redovisningstekniska skäl under året Kommentar Budgetmedel justeras utifrån politiska beslut och organisatoriska förändringar och överenskommelser om finansiering. Justering bör göras av budgetramarna för berörda nämnder avseende bidrag för flyktingmottagandet och för ensamkommande flyktingbarn, för att matcha intäkterna till de verksamheter som också redovisar kostnader inom området. Kommentar Fördelning av de intäkter kommunen erhåller från Migrationsverket har fördelats till verksamheterna som ockås redovisar kostnader för mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Justering bör göras av budgetramen utifrån klargörande av ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden Kommentar Budgetmedlen är fördelade och beslutade i respektive nämnds internbudget. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Tillväxtkontoret har inte haft några taxeförändringar under året. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Ett miljöbokslut utifrån målen i kommunens miljöplan görs i samband med årsredovisningen. Varje kontor har utarbetat uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag till nämnden. Att göra uppföljningen så likformad som möjlig oavsett vilken nämnd eller utskott som är mottagare är ett utvecklingsarbete som pågår. Arbetet med målet Uppdrag Utvecklingen av styrprocessen innebär att ett beslutsstödssystem införs under 2015. Denna utvecklingsprocess handlar det om att göra målstyrningen bättre och möjliggöra för verksamheterna att på ett strukturerat och förenklat sätt följa upp de politiska målen och aktiviteterna. Kommentar Beslutsstödssystemet Stratsys är infört i samband med årsredovisningen 2014 och Stratsys används i budget- och uppföljningsprocesserna under 2015 och inför 2016. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 54(132) Uppdrag Under 2015 genomföra ett genomgripande arbete gällande kommunens budget, direktiv och budgetprocess. Kommentar I samband med Kommunstyrelsens budgetdirektiv för 2016 tas stora steg i att om att utveckla kommunens mål- och verksamhetsstyrning där nämnderna ges större ansvar och möjligheter att påverka de nämndspecifika målen. De nämndspecifika målen ska enligt direktiven utgå i från de övergripande målen (den politiska plattformen) som gäller för mandatperioden 2015-2018. Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att ta fram en form för redovisningen av ärendebalanslistor för kontorets nämnder. Redovisningen ska bli tydligare och mer regelbunden än tidigare. Med hjälp av Stratsys möjliggörs att i nämnderna redovisa ekonomi- och måluppföljning vid varje sammanträde. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Arbetet med målet Uppdrag Öka den juridiska kompetensen för stöd till kommunens verksamheter. Kommentar Fokus på juridisk utbildning inom respektive medarbetares specialområde under 2015. Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Verksamheternas bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor. Kommentar Kvalitetsarbete pågår kontinuerligt i de olika verksamheterna. Plan- och exploateringsavdelningen har inlett ett arbete med att ta fram bättre mötesrutiner för möten med exploatörer. Rutinerna tas fram i samarbete med personalavdelningen. Under hösten påbörjas en processkartläggning för exploateringsprojekt, från ansökan och uppdrag till drift. Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar En ny personalpolicy som förtydligar ansvar och förväntningar kommer att antas under hösten. Ett arbete pågår kring förbättrad kvalitet i arbetet med rehabilitering, samt en utveckling av rutinerna runt det systematiska arbetsmiljöarbetet. En HME-enkät kommer att genomföras under okt/nov. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 55(132) Indikatorer Utfall 2015 HME, Hållbart Medarbetar Engagemang Utfall 2014 78 Arbetet med målet Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Kommentar Medarbetarakademin sker i samarbete med grannkommuner och erbjuder utvalda medarbetare självkännedom och personlig utveckling i syfte att sprida gott medarbetarskap inom kommunen, höja helhetssynen på kommunens uppdrag, samt öka möjligheten att behålla duktiga medarbetare. Startar upp under september och pågår till maj. Programmet består av fyra kommungemensamma temadagar och fyra tillfällen (halvdagar) då deltagarna från Upplands-Bro träffas själva. Tio deltagare. Aspirantprogrammet startar också upp under september och pågår till maj. Programmet är ett led i arbetet med Attraktiv arbetsgivare och visar en vilja att behålla kompetenta medarbetare, samt att trygga chefsförsörjningen, genom att bygga upp en bank av motiverade medarbetare som redan är förberedda, utbildade och vidareutvecklade, för ett ledaruppdrag. Totalt nio träffas, alla sker i kommunen. 15 deltagare. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Kommentar Socialkontorets utföraravdelning har tillsammans med personalstaben ett pågående arbete kring detta, som bland annat innebär fördjupad kompetens inom Timecare, för att kunna hantera schemaläggningsproblematiken bättre. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Kommentar En ny personalpolicy kommer att tas under hösten, som beskriver kommunens värderingar och förhållningssätt, samt förtydligar förväntningar på medarbetare och chefer. Därefter kommer ett implementeringsarbete att behöva genomföras. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron. Kommentar Det hälsofrämjande arbetet kommer att lyftas fram genom att våra rutiner kring det systematiska arbetsmiljöarbetet ses över under hösten. Nya rutiner kring rehabiliteringsarbetet kommer också att utarbetas. Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Kommentar Ett mer systematiskt arbete kring detta pågår, genom att möjligheten till upphandling av Förmånsportal ses över. Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Folkmängden i Upplands-Bro fortsätter att öka, om än inte lika snabbt som tidigare. Första halvåret 2015 ökade kommunens folkmängd med 169 invånare (0,67 procent sedan årsskiftet), jämfört med 402 invånare (1,63 procent) första halvåret 2014. Upplands-Bro ökar nu inte heller lika mycket som tidigare i förhållande till andra kommuner. Arbetet med målet Uppdrag Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 56(132) Uppdrag Tydligt fokus på att få fart på byggandet. Utifrån politiskt beslutad planprioritering och bostadsförsörjningsprogrammet. Kommentar Tillväxtkontoret har många detaljplaneprojekt för fler bostäder i kommunen. Arbete med att uppdatera planprioriteringslistan kommer ske under hösten. Tillväxtkontoret har gjort en sammanställning av kommunens planeringsförutsättningar på uppdrag av politiken. Utöver det löpande planarbetet har Plan- och exploateringsavdelningen också deltagit aktivt i lokalresursgruppen. Syftet är att se till att kommunala verksamheter ska kunna utvecklas i takt med ett ökat byggande. Samarbeta med Kultur och Fritidsnämnden i arbetet att utöka turismen. Kommentar Näringslivsstaben har genom regional samverkan med främst Håbo kommun arbetat med besöks- och turistnäringen. Ett flertal informationsträffar har ägt rum där aktörer inom besöksnäringen samlats för inspiration och erfarenhetsutbyten. Förbättra och utveckla arbetet med lokala evenemang som Kungs kalaset, Fest i byn med flera Kommentar Förslagsvis kommer de två lokala evenemangen Kungskalaset och Fest i byn att finnas kvar. Hur dessa ska drivs och utvecklas fortsättningsvis är inte beslutat. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar I alla de projekt som Plan- och exploateringsavdelningen arbetar med är gestaltningsfrågan viktig. Detta både för att skapa områden som upplevs som trygga och trevliga att vistas i. Det är också viktigt att ha med trygghetsperspektivet i planeringen och skötseln av kommunens natur- och vattenområden. Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Tillväxtkontoret tar hänsyn till varje områdes särskilda förutsättningar i arbetet med planer och exploateringsprojekt. Arbetet med målet Uppdrag Aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum samt vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. Kommentar Frågan är aktuell i ett flertal planprojekt. I Bro planeras bland annat för ett helt ny stadsdel, Trådgårdsstaden direkt söder om Bro station. I centrala Kungsängens planeras för byggnation utmed Ringvägen. Den första etappen är antagen av kommunfullmäktige men är överklagad. Tillväxtkontoret arbetar även med den andra etappen som beräknas kunna lyftas för beslut om utställning senare i år eller början av nästa år. Nämndmål: Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 57(132) Kommentar Plan- och exploateringsavdelningen arbetar löpande med att utveckla tätorterna på bästa sätt genom olika planer, program och utredningar. Just nu arbetar vi med att ta fram ett utställningsförslag för den fördjupade översiktsplanen för landsbygden. Arbetet med målet Uppdrag Främja ökad tillgång till snabbt bredband för boende och företagare i våra tätorter och på landsbygden Kommentar För närvarande pågår arbetet med kontakter med privata entreprenörer som kan etablera sig och arbeta med ökad utbyggnad i kommunen. Slutföra arbetet med en översiktsplan för landsbygden Kommentar Arbetet med utställningsförslaget pågår men är inte slutfört. Genom medverkan i projektet Norra Mälarstranden stödja lokala utvecklingsprojekt på landsbygden (Lokal Utveckling genom Leader) Kommentar Leader är ett sjuårigt engagemang som har startat upp under 2015. En lokal styrelse har formerats och lokala representanter har utsetts inför starten av det operativa arbetet som beräknas inledas 2016. Nämndmål: Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit Kommentar Upplands-Bro växer snabbt. Det pågår många bostadsplaneringsprojekt med olika byggherrar och en blandning av hustyper och upplåtelseformer. Antal arbetsplatser ökar när verksamheter väljer att utöka eller flytta till kommunen vilket skapar förutsättningar för fler att arbeta och bo inom kommunen. Nämndmål: Befolkningstillväxten ska vara minst 1.7% per år Kommentar Första halvåret 2015 ökade kommunens folkmängd med 0,67 procent sedan årsskiftet, jämfört med 1,63 procent första halvåret 2014. Nämndmål: Minst 300 bostäder per år Kommentar I dagsläget produceras bostäder som kommer att ge ett tillskott på ca 250 bostäder. Utifrån antalet lagakraftvunna planer och planerade projekt är det rimligt att anta att det ska kunna produceras ett genomsnitt på ca 300 bostäder per år under de kommande åren. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 58(132) Nämndmål: 400 nya medborgare varje år Kommentar Se kommentaren om befolkningstillväxten. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Kommentar Ansvaret för ett växande kultur- och fritidsutbud ligger främst på Kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsen och tjänstepersoner på Tillväxtkontoret samarbetar med Kultur- och fritidsnämnden och kultur- och fritidskontoret i olika projekt. Arbetet med målet Uppdrag Tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Kommentar Det finns ett program "Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, Rapport 2001:1 Stockholms läns museum" från 2001. Uppdraget planeras att genomföras genom att uppdatera det tidigare programmet. Arbetet är ännu inte påbörjat. Nämndens bedömning av måluppfyllelse Kommunstyrelsen har till stor del uppfyllt årets mål och uppdrag. Av nämndens 69 mål och uppdrag är 25 klara och 43 pågående. 1 uppdrag är ännu inte påbörjat. Mot bakgrund av att de mål och uppdrag som beslutades i budget för 2015 i stort är utförde och uppfyllda eller pågående är bedömningen att Kommunstyrelsen uppnår god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 59(132) 5.2.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Kommunledn.kontoret 92 744 28 518 93 057 28 414 -313 -104 -417 4 752 Tillväxtkontoret (ks) 10 354 462 8 608 431 1 745 -31 1 714 2 176 6 534 6 437 8 468 10 039 -1 934 3 602 1 668 -1 064 4 197 0 3 077 3 077 5 022 43 081 -501 6 544 6 043 10 887 Plan- och exploatering Försäljning tomträtter Summa 1 120 109 632 36 537 110 133 Helårsprognos Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Kommunledn. -kontoret 140 394 42 073 144 394 42 073 -4 000 0 -4 000 12 584 685 11 787 534 797 -151 646 9 509 9 655 11 128 10 814 -1 619 1 159 -460 5 060 0 3 380 3 380 58 481 -4 822 4 388 -434 Tillväxtkontoret (ks) Plan- och exploatering Försäljning tomträtter Summa 1 680 162 487 54 093 167 309 Ekonomisk analys Kommunledningskontoret visar ett underskott på 417 tkr vid delårsbokslutet och helårsprognosen visar ett underskott på 4 mkr. Det prognostiserade underskottet beror främst på uppbokat avgångsvederlag med 2,6 mkr. Den politiska organisationen har förändrats med ökade kostnader för förtroendevalda, politiska sekreterare har tillsatts och utskott tillkommit, vilket gör att den politiska verksamheten förväntas gå med underskott med 800 tkr. Prognosen för överförmyndarverksamheten visar också ett underskott med 400 tkr p.g.a. stora volymökningar. Medlemsavgifterna har ökat och befaras visa underskott med 200 tkr. Intäkter från försäljning av tomträtter är efter årets första åtta månader 3 mkr högre än vad som har budgeterats. Även tomträttsavgälder för industrifastigheter är högre. Överskott väntas även vid årets slut. Dock är intäkter för tomträttsavgälder lägre i och Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 60(132) med försäljningen. Plan- och exploateringsverksamheten visar en positiv avvikelse mot budget efter intäkter i samband med avslutat exploateringsprojekt Råby Gärde. I resultatet för exploateringsverksamheten ingår exploateringsbidrag med 6 mkr. Den miljöstrategiska verksamheten har haft lägre kostnader än budgeterat. Det beror främst på att det funnits en vakant tjänst, vilket gett lägre personalkostnader. Prognosen för året är att detta överskott kommer nyttjas för utredningar. Även natur- och vattenvård och kontorsledning har haft lägre kostnader under början av året. Visst överskott väntas. Kontorsledningen för Tillväxtkontoret redovisar ett överskott då ny administrativ tjänst inte har tillsatts. Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Netto Netto Netto Internleasing datorer till verksamheten IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden Kundcenter inventarier och konf. Mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto 927 Netto -927 14 700 13 480 1 181 1 220 39 1 000 116 231 884 653 200 200 200 1 000 310 690 690 E-arkiv 500 118 382 382 Inventarier/Utr konferenslokaler kulturhuset 400 302 172 98 -74 Utveckl. av styrprocess mm för verksamhetsstyrning 500 7 532 493 -39 Inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset 1 500 417 1 500 1 083 System för dokument- och ärendehantering 1 500 846 1 500 654 Öka nätkapaciteten 2 000 390 2 000 1 611 235 235 93 674 581 34 0 -34 Kommun- och fritidskarta 300 65 Ridstigar 850 176 Inventarier /matta 0 Sylta 3 Almänna anläggningar Ringvägen Almänna anläggningar Kockbacka allmänna anlägginar Råby Gärde Allmänna anläggningar Råby Gärde VA anläggning Summa Kommunstyrelsen 281 -281 50 -50 227 -227 1 143 -1 143 0 24 450 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 14 574 6 524 9 876 3 353 61(132) (tkr) Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Netto Prognos 2015 Netto Netto Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto Internleasing datorer till verksamheten IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden Kundcenter inventarier och konf. Mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Utgifter 0 14 700 13 480 1 181 1 220 39 1 000 116 884 884 0 200 200 0 200 1 000 310 500 690 190 E-arkiv 500 118 0 382 382 Inventarier/Utr konferenslokaler kulturhuset 400 302 98 98 0 Utveckl. av styrprocess mm för verksamhetsstyrning 500 7 532 493 -39 Inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset 1 500 470 1 500 1 030 System för dokument- och ärendehantering 1 500 1 500 1 500 0 Öka nätkapaciteten 2 000 2 000 2 000 0 Kommun- och fritidskarta 300 65 305 235 -70 Ridstigar 850 176 133 674 541 34 0 -34 Inventarier /matta 0 Sylta 3 Almänna anläggningar 422 -422 Ringvägen Almänna anläggningar 448 -448 Kockbacka allmänna anlägginar 341 -341 1 143 -1 143 Råby Gärde Allmänna anläggningar Råby Gärde VA anläggning Summa Kommunstyrelsen 24 450 14 574 10 191 9 876 -315 Kommentarer investeringsredovisning IFATT Utvecklingsprojekt IFATT (En IT infrastruktur i takt med tiden). Projektet ska enligt plan avslutas under verksamhetsåret 2015. Merparten av alla aktiviteter har gjorts i år. Eventuella restaktiviteter slutförs under hösten. E-förvaltning och kvalitetsarbete Projektet innefattar flera olika delar. Sammantaget förväntas ca 500 tkr förbrukas under 2015. Kvarstående medel kommer att begäras ombudgeterade till 2016. Under året kommer projektet att avslutas rörande kommungemensamma mallar, skrivregler och strategi för medborgardialog. Utveckling av styrprocess mm för verksamhetsstyrning Projektet med införande av Stratsys som verktyg i budget- och uppföljningsprocessen avslutades under första kvartalet då årsbokslutet färdigställdes. Licensen utökades till Stratsys Large för att kunna hantera kommande behov, bland annat införande av miljöledningssystem, systematiskt kvalitetsarbete i skolan och för internkontrollarbetet i hela kommunen som både ger kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Antalet användarlicenser utökades också och utbildningstillfällen. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 62(132) Inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset 470 tkr förväntas förbrukar under 2015. Kvarstående medel kommer att begäras ombudgeterade till 2016. System för dokument- och ärendehantering Under 2015 införs ett nytt system för dokument- och ärendehantering. I den genomförda ramavtalsupphandlingen utsågs Public 360 som nytt system för kommunen. Fram till den 31 augusti var 846 tkr förbrukade av budgeterade 1 500 tkr. Projektet förväntas slutföras inom budgetramen. Öka nätkapaciteten Under perioden har insatser gjorts för att förbättra användarupplevelsen för skolans verksamheter genom ett att etablera ett separat funktionsnät för lärplattor (Ipads). Fortsatt utbyggnad av det trådlösa nätet främst inom Socialkontorets verksamheter. Samt utbyte av gamla switchar i huvudnätet. Ekonomiskt utfall är 1100 tkr med inräknad omföring från drift med 500 tkr som är bokfört fel. Omföring görs i september. Kommun- och fritidskarta I och med lanseringen av kommunens nya webbkarta i september är projektet avslutat. Några kvarvarande poster finns kvar att fakturera. Projektet förväntas överskrida budget med ca 70 tkr. Överskridandet beror på ökade kostnader under den långa projekttiden som uppkommit genom komplikationer påkallade av den tekniska installationsmiljön. Ridstigar Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 2 september 2015 att förslaget till vision och strategi del 1 och del 2 i ridstigsprojektet ska sändas ut på samråd. Samrådet kommer att ske under hösten och en samrådsredogörelse upprättas. Utifrån remissvaren kommer förslaget att bearbetas ytterligare innan ett färdigt förslag kommer att presenteras för antagande förhoppningsvis i slutet på året eller början på 2016. Inventarier /matta En matta har köpts in till plan 5 i Furuhällshuset för att förbättra arbetsmiljön genom att dämpa störande ljud. Sylta, Kockabacka, Ringvägen och Råby Gärde Avser exploateringsverksamheten Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 63(132) 5.3 Kultur- och fritidsnämnden 5.3.1 Inledning Vinjett Kultur- och fritidskontoret inrättades från 1 mars 2015. I samband med det så skapades en ny organisation: Ledning, Kulturenheten, Fritidsenheten och Kulturskolan. Skötseln av kommunens sju badplatser togs över av kultur- och fritidskontoret under sommaren. Flugturen! Första samarbetet med kör, teater och orkester inom Kulturskolan framfördes tre gånger på Kulturhusets stora scen. Viktiga händelser under delåret 1 mars blev Kultur- och fritidsavdelningen ett eget kontor. I samband med detta bildades tre enheter inom kontoret: Kulturenheten, Fritidsenheten och Kulturskoleenheten. Skötseln av kommunens sju badplatser togs över av kultur- och fritidskontoret under sommaren. A-plan på Kungsängens IP togs åter i bruk under augusti efter omfattande reklamationsarbete. Utbyte av simhallens sandfilter påbörjades vid midsommar. Lillsjöfestivalen av ungdomar för ungdomar genomfördes med bravur. Sommarkollon inom dans och teater genomfördes av Kulturskolan. Flugturen! Första samarbetet med kör, teater och orkester inom Kulturskolan framfördes tre gånger på Kulturhusets stora scen. 5.3.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2015. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Övergripande mål: En kommun för alla Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 64(132) Kommentar Inom kultur- och fritidsområdet genomförs olika dialoger löpande, bland annat genom olika anläggningsråd, kulturråd, fritidsråd och i dialoger med ungdomar som nyligen startats. Vid nya större projekt kommer dialogformen vara ett viktigt instrument. Indikatorer Besök i Kulturhusets och Brohusets verksamheter Utfall 2015 Utfall 2014 1 300 Kommentar Besök i biblioteken mäts på helåret. Före ombyggnationerna, ca 400 besök/dag för bägge enheterna. Mätningar visar en kraftig ökning, upp mot ca 1300 besök/dag för bägge enheterna. Inför flytt och ombyggnad ställdes förväntningarna till en 100-procentig ökning. Elev- och föräldraenkät Uppnått Kommentar Gäller kulturskolan. Genomförs ej i år (vartannat år). Arbetet med målet Uppdrag Utveckla dialog med brukare för ökad delaktighet, ansvar och större inflytande i verksamheten Kommentar Anläggningsråd med föreningslivet genomförs regelbundet. Två gånger per år träffar Kulturrådet och Fritidsrådet nämndens tre ordföranden. I samarbete med andra kommunala nämnder och bolag utveckla olika verksamhetsmodellen för att nå ungdomar med stöd till deras personliga utveckling för att uppnå positiva förändringar Kommentar Gemensam ansökan med Utbildningskontoret och Socialkontoret har lämnats till Sociala investeringsfonden om förebyggande arbete. Samarbete har inletts med Socialkontorets projekt om Unga Utanför. Samtal förs med organisation som arbetar med ungdomar som hamnat i kriminalitet. Ungdomar ska medverka aktivt i utveckling av och upprättande av ”Ungdomens hus” eller liknande verksamhet för kommunens ungdomar Kommentar Kultur- och fritidskontoret har organiserats om, bland annat för att arbeta med denna fråga. En utredare har anställts. Samtal med ungdomar har påbörjats. Biblioteket ska verka för att öka människors lärande, utveckling och delaktighet genom hela livet Kommentar De två nya biblioteken skapar nya möjligheter för invånarna inom detta område. Biblioteken är öppna sju dagar i veckan. Kommunens bidrag till föreningar och kommunala avgifter ska eftersträva jämlika villkor för pojkar och flickor, underlätta ökade aktiviteter för barn och unga samt till effektivt lokalutnyttjande Kommentar Statistik för 2015 finns ännu inte. 2014 utgjorde flickorna 45% och pojkarna 55%. Anta ny Kultur och Fritidsplan Kommentar Arbetet med att ta fram förslag på ny Kultur- och fritidsplan är inlett. En politisk styrgrupp för nämndens arbete är utsedd. En arbetsgrupp med tjänstemän från olika kontor inom kommunen har börjat revideringen av planen. Planen bör fastställas i Kommunfullmäktige. Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas Kommentar Anläggningsråd med föreningslivet genomförs regelbundet. Två gånger per år träffar Kulturrådet och Fritidsrådet nämndens tre ordföranden. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 65(132) Nämndmål: Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv. Kommentar Biblioteksservice finns i rimlig omfattning inom kommunen. Kultur i vården går med fördel att utveckla. Indikatorer Utfall 2015 Samverkan med omsorgen, till exempel dagcentralerna och Boken kommer. Utfall 2014 100 Kommentar Ett stort antal programpunkter och aktiviteter görs i den uppsökande verksamheten, de flesta är pågående och/eller återkommande: Läsecirklar, Språkkaféer, Bokcirkel för personer med utvecklingsstörning, Läxhjälp, Boken kommer, Bibliotekshörna på Dagcentralen och Kontakten, kurs och återträffar med volontärshögläsare, depositioner på BVC och vårdcentraler, inspirations- och temalådor till omsorgen, läsombudsträffar mm. Biblioteket arbetar också med Alzheimerdagen, Dyslexiveckan och Min fritidsmässa som riktar sig till unga och vuxna med funktionsnedsättning. Arbetet med målet Uppdrag Samverka med omsorgen och äldreomsorgen för att erbjuda aktiviteter och medier som passar målgruppen Kommentar Genom samverkan med Socialkontoret skapas aktiviteter för boende inom omsorgen. Biblioteken har uppsökande verksamhet genom bland annat Boken kommer. Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Är idag inte fullt så aktuell fråga inom kultur- och fritidsområdet. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar. Kommentar Har ej varit aktuellt. Nämndmål: Kommunen ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kultur- och fritidsaktiviteter Kommentar Ett löpande arbete och dialog sker med föreningslivet för att kunna erbjuda de funktionella lokaler som efterfrågas. Dock är vanligen efterfrågan på lokaler mellan kl 18-20 större än tillgången. Indikatorer Utfall 2015 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 Utfall 2014 66(132) Indikatorer Utfall 2015 SCB:S Medborgarundersökning 2015 Utfall 2014 Delvis uppnått Kommentar SCB:s Medborgarundersökning 2015 för Upplands-Bro visar ett Nöjdmedborgarindex på 54 för anläggningar. Värden mellan 55-75 är bra. Värden under 40 är inte godkänt. Arbetet med målet Uppdrag Byggnationen av stallet i Prästtorp färdigställs Kommentar Bygglovet för stallet är sedan 1 september 2014 föremål för överklagande i Mark- och miljödomstolen. Upphandlingsunderlag är klart och ett aktuellt ekonomiskt underlag är framtaget. I samarbete med berörda föreningar planera och projektera för flexibel anläggning i samarbete med Bordtennisen och andra föreningar Kommentar Dialog med föreningsliv om flexibel anläggning planeras att startas i slutet av 2015 eller i början av 2016. Ett projekt har startats med de två bordtennisklubbarna, Kommunfastigheter och politisk styrgrupp om uppförandet av bordtennishall i Kungsängen. Utreda möjligheterna att erbjuda bra och ändamålsenliga lokaler för bl.a. musik och teater Kommentar Kultur- och fritidsnämnden har prioriterat aktuella utredningsuppdrag och beslutat att detta uppdrag ska genomföras inom två år. Genomföra utredningsuppdrag i enlighet med Kultur- och fritidsnämndens prioriteringar Kommentar Kultur- och fritidsnämnden beslutade om prioriteringar vid sitt möte 15 september 2015. Kontoret har anställt en utredare. Flera utredningar har startat. Nämndmål: Kommunens lokaler ska användas effektivt. Kommentar Uppföljningar visar att bokningsgraden är hög på relevanta anläggningar. Indikatorer Utfall 2015 Statistik på utnyttjande av de lokaler som hyrs ut. Utfall 2014 85 Kommentar Målet för sporthallarna är 85% och detta är uppnått på våren Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Kommentar Uthyrningsgraden för fotbollshallen är 90%, för sporthallarna drygt 85% och gymnastikhallarna drygt 43%. Delta i Kommunstyrelsens arbete med att upprätta en lokalresursplan samt utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning -”En väg in”. Kommentar Kontoret deltar och har lämnat relevant underlag. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 67(132) Övergripande mål: Vi lyfter skolan Övergripande mål: Bättre äldreomsorg Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Kultur- och fritidskontorets verksamheter visar en ekonomi i balans. Indikatorer Budgetuppföljning Utfall 2015 Utfall 2014 Uppnått Kommentar Kultur- och fritidsnämnden gör prognosen att ekonomin är i balans och att verksamheten håller sin budget. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde Kommentar Ekonomisk redovisning lämnas regelbundet, skriftligen eller muntligen. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar En genomgång har genomförts och bedömningen är att avgifterna är aktuella. Indikatorer Revidering av avgifter Utfall 2015 Utfall 2014 Uppnått Kommentar En genomlysning av avgifterna har genomförts. Den föranleder inga förslag till avgiftsförändringar. Kulturskolans terminsavgift i förhållande till övriga kommuner länet Uppnått Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 68(132) Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Kommentar I jämförelse med övriga kulturskolor i ligger Upplands-Bro på plats 17 av 26 när det gäller avgifter. Plats 1 har högst avgift. Med vår avgift på 900 kr/termin befinner vi oss strax under medelavgiften på 1050 kr. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Uppföljningar sker löpande. Indikatorer Bedömningar av måluppfyllelse görs kontinuerligt under året. Utfall 2015 Utfall 2014 Uppnått Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska utifrån Kommunstyrelsens direktiv utveckla nämndens interna budget- och uppföljningsarbete Kommentar Kontoret följer de direktiv som utfärdas. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Kultur- och fritidsnämnden har sedan 1 mars 2015 ett eget kontor vilket skapat incitament till utveckling och effektiviseringar. Arbetet med målet Uppdrag Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Verksamheternas bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor Kommentar Genom att Kultur- och fritidsnämnden numer har eget kontor utvecklas nya rutiner för att anpassa arbetsformerna. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 69(132) Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar Medarbetarenkäten som genomfördes 2014 visar att personalen trivs i hög grad. Indikatorer Utfall 2015 Medarbetarenkät Uppnått Sjukfrånvaro Uppnått Utfall 2014 Kommentar Låg sjukfrånvaro inom kontoret Kompetensutveckling och ledarskapsutbildning Uppnått Kommentar Sker löpande genom gemensamma kommunala och enskilda utbildningar Arbetet med målet Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Kommentar Alla lediga tjänster inom Kultur- och fritidskontoret diskuteras i kontorets ledningsgrupp för att öppna för personal att prova nya områdsen. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Kommentar De flesta har heltid, utom inom Kulturskolan där ca hälften av tjänsterna är deltid. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka Kommentar De anställda har stort inflytande. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron Kommentar Kontoret uppmanar sin personal till friskvårdsinsatser. Kontoret arrangerade tillsammans med Personalenheten Lillsjöstafetten för kommunens personal. 120 personer deltog. Kontoret genomförde i september en uppskattad After Work i Kulturhuset där all personal i kommunen bjöds in. Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Kommentar För varje enhet inom kontoret avsattes medel för en gemensam övernattning med viss del arbete och viss del "onyttig verksamhet" för att stimulera god sammanhållning inom enheten. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 70(132) Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Kultur- och fritidsnämnden deltar aktivt i att ge sina synpunkter på olika planremisser för att upprätthålla en god kommunal planering med en tillfredsställande infrastruktur inom kultur- och fritidsområdet. Indikatorer Möjlighet/närhet till kultur vid nya bostadsanläggningar. Utfall 2015 Utfall 2014 Uppnått Kommentar Kultur- och fritidsnämnden deltar aktivt i att ge sina synpunkter på olika planremisser. Antal föreningar/föreningsaktiviteter Kommentar All statistik har inte kommit in vid denna tidpunkt. Målvärde baserat på aktiviteter för 2014. Antalet besök i simhallen Kommentar All statistik har inte kommit in vid denna tidpunkt. Målvärde baserat på aktiviteter för 2014. Saknas bland annat besök från föreningar då de rapporterar in dessa siffror i början av 2016. Totala antalet elever som fått undervisning av Kulturskolans lärare under året. Kommentar Hittills i år har 636 elever deltagit i Kulturskolans ämnesgrupper Arbetet med målet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. Kommentar Deltar enligt inbjudan i den process som finns. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar En dialog om utveckling av de olika kommundelarna är levande och en viktig del i detaljplanearbetet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 71(132) Indikatorer Behov av olika verksamheter i olika kommundelar. Utfall 2015 Utfall 2014 Delvis uppnått Kommentar Diskussioner förs löpande om behoven i de olika kommundelarna. Ny bordtennishall planeras i Kungsängen. Skateytor diskuteras i Bro och i Kungsängen. I Kultur- och fritidsnämndens remissvar på detaljplaner framförs behovet av olika kultur- och fritidsanläggningar. Antal barn/ungdomar i kö i Bro respektive Kungsängen. Kommentar Inför Kulturskolans höstterminsantagningen stod 302 barn/ungdomar i kö till ämnesverksamheten. Uppdelning på bostadsort redovisas på årsbasis vid slutet av året. Arbetet med målet Uppdrag Tillsammans med Kommunstyrelsen genomföra en Kulturmiljöinventering som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Kommentar Nämndens prioritering. Sker inom två år. Utveckla och sköta kulturmiljöer enligt ”Skötselplan för 24 fornlämningsområden”. Kommentar Inga resurser avsatta för ett kunna genomföra uppdraget. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: Ett växande kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet Kommentar Genom satsningarna på Kulturhus, Brohus, renoveringar i simhallen, planer för bordtennishall så skapas grunden för ett växande kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. En viktig parameter för att växa är ökade ekonomiska ramar. Indikatorer Fylla Kulturhuset, Brohuset och övriga kulturarenor- och miljöer med efterfrågad verksamhet Utfall 2015 Utfall 2014 Delvis uppnått Kommentar Bibliotekets verksamhet är mycket väl fungerande (se antal besök) men en del teknik saknas fortfarande. Installationer görs under hösten. Kulturhusets Stora scen och Trappan har under året börjat användas för kultur och andra sammankomster i allt större omfattning. Dock återstår det en del åtgärder för att kunna nyttja dessa ytor fullt ut. Det finns också en begränsning i nyttjande/bokning pga personella resurser samt tider för riggning/rivning. Därför finns en stor osäkerhet kring analysen av statistikunderlaget. Vi har gjort bedömningen att 10 bokningar/vecka är 100% nyttjandegrad. Under 16 slumpvis utvalda veckor över året finns 102 bokningar = 64% nyttjandegrad (denna siffra bör dock lyftas med stor försiktighet eftersom uppdrag, kapacitet och efterfrågan fortfarande är i uppbyggnadsfasen). Vidare är Konsthallen föremål för ombyggnad så verksamheten har gått på sparlåga. Kulturmiljöerna saknar skyltsystem vilket blir klart under hösten. I Brohuset är scenverksamheten smalare men väl fungerande och nyttjandegraden är ökande. Mäta antal besök på våra friluftsgårdar Kommentar Ingen mätning utförd under perioden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 72(132) Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Antal elever i ämneskurser i Kulturskolan Kommentar 20/3 hade Kulturskolan 562 elever i ämneskurs Arbetet med målet Uppdrag Erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud präglat av rätt och möjlighet att fritt välja, mångfald och god service Kommentar Generösa öppettider i simhallen, bibliotek. Tillgängliga idrottsplatser, sjöisar, skidspår, friluftsgårdar, motionsspår, badplatser, konsthall, Öppen sporthall för ungdomar. Skyndsamt i samarbete med Utbildningsnämnden samordna så att barn och ungdomar kan erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar Kommentar Överenskommelse om rutiner för antagning och undervisning i Kulturskolan har i samförstånd ingåtts mellan Kulturoch fritidskontoret och Utbildningskontoret. Alla invånare ska ha tillgång till ett rikt kultur-och fritidsutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande. Kommentar Sker genom utåtriktad verksamhet bland annat i Kulturhuset och Brohuset och genom Kulturskolan undervisning. Genom kommunalt stöd ska föreningarnas aktivitetstillfällen för barn och ungdomar öka Kommentar Kontoret stöttar bland annat genom stöd till ledarskapsutbildning, föreningsbidrag, ändamålenliga ytor. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska samverka för att öka kulturens roll i förskola och skola. Kommentar Dans och musik genom kulturskolan samt genom insatser inom Skapande skola och särskilda arrangemang inom förskolan. Samverkan med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling Kommentar Läs- och skrivinsatser inom bibliotekets verksamheter. Utveckla Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation Kommentar Utveckling av badplatserna undersöks. Förbättringsåtgärder på motionsspår genomförs. Hällkanas fastighet har målats och nytt kök installerats. Samarbeta med Kommunstyrelsen i arbetet med att utöka turismen Kommentar Inga direkta initiativ för ökad turism har tagits. Däremot kommunicerar kontoret löpande om allt positivt som sker i kommunen. Tillsammans med Kommunstyrelsen förbättra och utveckla arbetet med lokala evenemang som Kungskalaset, Fest i byn med flera Kommentar Ett arbete pågår i samverkan med Kommunstyrelsen. Göra en utvärdering och översyn av en planerad Konsthall i Kulturhuset Kommentar Arbete tillsammans med Kommunfastigheter pågår. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 73(132) Nämndmål: Kultur- och fritidsutbudet ska ha hög tillgänglighet Kommentar Genom nya Kulturhuset och Brohuset har tillgängligheten till bibliotek, simhall och olika kulturaktiviteter ökat. Den fysiska anpassningen är alltid i fokus vid utveckling av anläggningar. Indikatorer Utfall 2015 Bibliotekets tjänster "utanför" biblioteket (Tibble läshörna, Boken kommer, Dagcentral, digitala tjänster mm) Utfall 2014 100 Kommentar Ett stort antal programpunkter och aktiviteter görs i den uppsökande verksamheten, de flesta pågående och/eller återkommande: Läsecirklar, Språkkaféer, Bokcirkel för personer med utvecklingsstörning, Läxhjälp, Boken kommer, Bibliotekshörna på Dagcentralen och Kontakten, kurs och återträffar med volontärshögläsare, depositioner på BVC och vårdcentraler, inspirations- och temalådor till omsorgen, läsombudsträffar mm. Biblioteket arbetar också med Alzheimerdagen, Dyslexiveckan och Min fritidsmässa som riktar sig till unga och vuxna med funktionsnedsättning. Öppethållande i Kulturhuset och Brohuset 111 Kommentar Öppethållande sammanlagt Kulturhuset och Brohuset timmar/vecka. Mån-sön på bägge enheterna. Information/marknadsföring (Skyltar på och i husen, kulturmiljöskyltar, webben, display mm) Delvis uppnått Kommentar En stor digital displayskylt finns i Kulturhuset och i Brohuset och de sociala medierna är väl utvecklade. Arbetet med att skylta på och i husen pågår, liksom ett arbete med att utveckla webben. Mäta timmar med öppethållande utvalda 98 Kommentar Endast några strötider som har glömts att boka av. Antal barn/ungdomar i kö 302 Kommentar Inför Kulturskolans höstterminsintagningen stod 302 barn/ungdomar i kö till ämnesverksamheten. Arbetet med målet Uppdrag Fortsätta att utveckla Kvistaberg genom att fastställa en långsiktig plan för verksamhetens innehåll och åtgärder. Kommentar Ett arbete har genomförts och presenterats för den politiska ledningen. Utveckla Kulturhusets och Brohusets aktiviteter och utbud utifrån kommuninnevånarnas behov Kommentar Ett omfattande arbete har genomförts och utvecklingen är pågående. Ökad tillgänglighet till bibliotekets service och tjänster Kommentar Biblioteken har öppet sju dagar i veckan. Antalet besökare har ökat med mer än 100%. Möjligheten till spontanaktivitet i närmiljön ska utvecklas Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 74(132) Uppdrag Kommentar Ett arbete med att utveckla bland annat skate och kickbikeytor pågår, både i Bro och i Kungsängen. Sker i samverkan med ungdomar som nyttjar anläggningarna. Diskussioner förs med Tekniska kontoret om anläggande av utegym. Utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor och isbanor Kommentar Ett treårsavtal har ingåtts med Bro-Bålsta golfklubb om stöd till konstsnöspår där ungdomar upp till 20 år från kommunen åker gratis. Stimulera föreningsarbetet för ett rikt och varierat utbud och ökad mångfald Kommentar Föreningsmöten genomförs regelbundet och arrangemangen Fest i Byn och Kungskalaset har fokus på att visa upp föreningslivets verksamheter. Upprätta en plan för utvecklingen av kommunens badplatser i samarbete med Tekniska nämnden. Kommentar Ett fördjupat utredningsarbete har startat och kommer att vara klart senast mars 2016. Inrätta en läshörna i Tibble under våren 2015 Kommentar En läshörna i Tibble invigdes under våren 2015. Öppet dagligen vardagar mellan klockan 10-12. Bemannas genom tre föreningar. Nämndens bedömning av måluppfyllelse Sammanställningen visar många gula och gröna markeringar, vilket påvisar att många av uppdragen är påbörjade eller slutförda. Den ekonomiska prognosen visar att nämnden håller sin budget. Några områden är rödmarkerade. Byggnationen av stallet i Prästtorp behandlas fortfarande av Mark och miljödomstolen och någon prognos om tidpunkt för ett avgörande lämnas inte av domstolen trots många förfrågningar. Under senare del av perioden har kontoret stärkts med en utredningstjänst. Nämnden har vidare i september beslutat om en prioritering av lagda utredningsuppdrag. Nämnden sammanvägda bedömning är att måluppfyllelsen fram till augusti är god. 5.3.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Kostnad Intäkt Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 3 717 1 569 171 1 569 1 740 Ledning Kultur och fritid 3 888 Fritidsenheten 19 099 2 641 16 962 2 212 2 137 -430 1 707 Kulturenheten 14 398 458 13 689 1 036 709 578 1 287 Kulturskoleenh eten 5 759 1 287 5 065 1 155 694 -132 562 43 143 4 386 39 432 5 972 3 711 1 586 5 297 Summa Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 Netto 5 237 75(132) Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Kostnad Ledning Kultur och fritid Prognos 2015 Intäkt Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 4 775 1 400 0 1 400 1 400 4 775 Fritidsenheten 28 523 3 962 29 248 3 962 -725 0 -725 Kulturenheten 21 703 684 22 178 684 -475 0 -475 8 615 1 930 8 815 1 930 -200 0 -200 63 615 6 576 65 015 7 976 -1 400 1 400 0 Kulturskoleenheten Summa Ekonomisk analys Kultur- och fritidsnämnden visar efter perioden januari till augusti avvikelse mot budget om 5,3 mkr, vilket förklaras av en stor extraordinär inkomst om 1,4 mkr rörande återbetalning av felaktigt debiterade elkostnader under ett antal år tillbaka. Simhallen har haft många besökare under våren och har redovisat större intäkter än budgeterat. Simhallen är stängd sedan midsommar fram till 15 oktober på grund av investeringar i nya sandfilter vilket kommer påverka intäkterna. Idag är det osäkert hur resultatet på helår kommer att påverkas. Övrigt förklaras i avvikelser i periodiseringar och bidrag som kommer betalas ut under hösten. Nämnden ser en budget i balans vid årets slut. Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Kvar av budget 2015 Budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Upprustning Kvistaberg 1 919 1 301 288 618 330 200 200 Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Utveckling av badplatser Skatepark 200 12 000 561 270 11 439 11 169 109 0 0 109 109 600 0 212 600 388 Utrustning/Inventarier 9 032 6 928 67 2 104 2 038 Fordonspark idrottsplatser 1 202 732 566 470 -96 Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad 264 264 0 0 0 Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 0 0 450 450 Fastighetsförbättring 463 404 54 59 5 Inventarier Brohuset 495 308 64 187 123 Inventarier Kulturskolan 465 265 48 200 152 Fasadskyltar 360 0 0 360 360 Skyltar fornminne 100 0 0 100 100 Asfaltering parkering Bro IP 420 385 420 35 Flexibel sporthall 150 0 150 150 53021 Gymutrustning Brohuset 262 176 262 86 5 500 0 5 500 5 500 0 0 53022 Sandfilter – Simhallen Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Summa 33 992 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 10 763 2 129 0 23 229 21 100 76(132) Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Kvar av budget 2015 Budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Upprustning Kvistaberg 1 919 1 301 300 618 318 200 0 0 200 200 12 000 561 350 11 439 11 089 Utveckling av badplatser 109 0 109 109 0 Skatepark 600 0 600 600 0 Utrustning/Inventarier 9 032 6 928 1 450 2 104 654 Fordonspark idrottsplatser 1 202 732 566 470 -96 Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad 264 264 0 0 0 Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 0 0 450 450 Fastighetsförbättring 463 404 59 59 0 Inventarier Brohuset 495 308 187 187 0 Inventarier Kulturskolan 465 265 200 200 0 Fasadskyltar 360 0 360 360 0 Skyltar fornminne 100 0 100 100 0 Asfaltering parkering Bro IP 420 0 420 420 0 Flexibel sporthall 150 0 50 150 100 53021 Gymutrustning Brohuset 262 0 230 262 32 5 500 0 5 500 5 500 0 0 0 0 0 0 33 992 10 763 10 481 23 229 12 748 Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp 53022 Sandfilter - Simhallen Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Summa Kommentarer investeringsredovisning Upprustning Kvistaberg Handikappanpassad toalett installerad. Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Medlen inte tillräckliga. Upprustning stall Prästtorp Beroende av överklagandeprocess av bygglov i Mark- och miljödomstolen. Utveckling av badplatser Medel överförda från Teknisk nämnd. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 77(132) Skatepark Ny skateramp inköpt och placerad i Råby, Bro. Planering tillsammans med målgruppen pågår för att använda medlen under 2015. Utrustning/Inventarier biblioteket Bibliotek i Bro och Kungsängen. kommer att slutföras under 2015. Fordonspark idrottsplatser En ny traktor upphandlad. Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Medel från 2014. Elbelysning motionsspår Lillsjön Befintliga investeringsmedel 450 tkr för elljusspår vid Lillsjön, vilka tilldelades i budget 2013, har indikerats med medel 2016. Totalkostnaden beräknas till 1100 tkr. Fastighetsförbättring Kök Hällkana friluftsgård. Inventarier Brohuset Sug/skurmaskiner simhall 150 tkr. Inventarier Kulturskolan Instrument och akustikåtgärder till Kulturskolan. Fasadskyltar Pågår arbete att ta fram skyltar till Fotbollshallen, Brohuset, Kulturhuset, Kulturskolan och Ekhammarscenen. Skyltar fornminne Arbete pågår. Asfaltering parkering Bro IP Arbete genomfört under sommaren. Asfaltering klar, kvarstår linjering och avskärmningar. Flexibel sporthall Dialog med föreningslivet inleds december-januari. Dialog med bordtennisföreningarna har påbörjats. Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Medlen överförda till investering i gymmet. Gymutrustning Brohuset Inköp av Crosstrainer, löpband och två motionscyklar har genomförts Sandfilter – Simhallen Sandfilter 5 500 tkr, arbete pågår och väntas vara klart i mitten av oktober. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 78(132) 5.4 Socialnämnden 5.4.1 Inledning Vinjett Boende på servicehuset i Kungsängen kan sedan försommaren äta mat tillsammans i dagcentralens matsal. Planeringssystemet LapsCare har implementerats inom hemtjänsten egen regi vilket förväntas effektivisera verksamheten. Samtliga ungdomar i åk 9- åk 2 som ville sommarjobba erbjöds feriearbete. Projektet "Åter i arbete" har påvisat goda resultat då många deltagare gått vidare till egen försörjning. Viktiga händelser under delåret Myndighet- och beställaravdelningen Avdelningen har under årets första 8 månader aktivt arbetat med att säkerställa rättssäkerhet och kvalitet inom ramen för avdelningens samtliga enheter. Under årets första månader var personalsituationen kritisk, främst på vuxenenheten. Behovet av personalförstärkning till enheten för försörjningsstöd har under våren och sommaren tillgodosetts genom inlånad personal från andra avdelningar inom socialkontoret och genom inhyrda konsulter. Arbetet som påbörjades under hösten 2014 med en organisationsöversyn av hela avdelningen för att tillse att samtliga enheter arbetar rättssäkert och att samtliga enheter har full bemanning, har fortsatt under 2015. I mars månad tillsattes enhetschefstjänsten på vuxenenheten. Rekrytering av samordnare till vuxenenhet och biståndsenhet har fallit väl ut, liksom för ett flertal av de tjänster som utannonserats. Den organisationsförändring som genomförts för att tillförsäkra rättssäkerhet, kvalitet och ett nära ledarskap är nu implementerad. Samtliga enheter har nu en enhetschef och två samordnare. I maj månad anställdes en juridisk administratör. Den juridiska administratörens roll är bland annat att säkerställa rättssäkerheten. Genom triangulering; en enhetschef och två samordnare på varje enhet, säkerställs att socialsekreterare och biståndshandläggare erhåller erforderligt stöd och tid frigörs till att arbeta med förändringsarbete med klienten/brukaren i fokus. Mentorskap har införlivats. Barn- och ungdomsenhet Under 2015 har enheten fortsatt att minska insatsen kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Antalet insatser har stabiliserats sedan maj månad, och de kommer troligtvis att fortsätta ligga ungefär på den nivå de gör nu. För 2015 har kommunen ett avtal med Migrationsverket om 13 asylplatser. På grund av den stora tillströmningen av ensamkommande till Sverige aviserar Migrationsverket sedan juli i år, ensamkommande till kommunerna utöver gällande avtal. Sedan slutet av juni till och med mitten av augusti i år så anvisades tretton ensamkommande till Upplands-Bro kommun. Kommunen ansvarar nu för 36 ensamkommande. Det här har inneburit en ökad arbetsbelastning på enheten på grund av utredning av barnens behov, rekrytering av familjehem alternativt HVB, familjehemsutredningar samt utredningar för medgivande samt uppföljning. Antalet anmälningar om att barn far illa fortsätter att öka. Från årsskiftet till och med mitten av augusti hade 50 % fler anmälningar gjorts än under samma period 2013 och 2014. Enheten hade då tagit emot 758 anmälningar. Det har varit svårt att få tag på utbildad personal varpå enheten har varit underbemannad från och med januari till Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 79(132) augusti 2015. Under våren hade enheten två konsulter som arbetade med utredningar av barn 0-18 år. Vuxenenhet Personalsituationen har stabiliserats och enheten har förstärkts med ytterligare en samordnare för missbruk och relationsvåld samt erfarna socialsekreterare har anställts. För att tillgodose kommuninnevånare med missbruksproblem dess behov har enheten behövt köpa extern vård i form av institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser. Detta har lett till ökade kostnader för missbruksvården. En genomlysning av pågående och aktuella ärenden inom missbruksteamet har genomförts i syfte att utveckla myndighetsutövningen. Vuxenenheten arbetar med att implementera de nya nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Enhetens bedömning från våren 2015 att det kommer vara svårt för vissa grupper i samhället att få arbete och bli självförsörjande kvarstår. Verksamheten har arbetat aktivt med projektet "Åter i arbetet" som fortsatt visat på positiva resultat. Ett aktivt arbete med att utarbeta fungerande riktlinjer och rutiner kring enhetens arbete och ansvar vad gäller bostadslöshet har resulterat i förslag till förändringar i handläggningen. Förberedelser har gjorts för att starta projektet "Rätt från början, rätt av mig" inom försörjningsstödsteamet i syfte att utveckla handläggningen till att bli än mer enhetlig och rättssäker. Projektet bygger på socialstyrelsens riktlinjer för implementering av nya metoder. Biståndsenheten Enheten har reviderat utredningsmallar enligt utredningsmetoden (ÄBIC) och utredningsmiljön i verksamhetssystemet procapita har ändrats för hemtjänst. Samtliga biståndshandläggare dokumenterar enligt modell ÄBIC i samtliga utredningar enligt socialtjänstlagen. Biståndsenheten ingår i en projektgrupp för att arbeta med budgetuppdraget Äga din tid. Projektgruppen har sett över hur befintligt dokumentationssystem kan utvecklas och kombineras med uppdraget. En förändringsprocess är påbörjad som framförallt syftar till en attitydförändring från detaljstyrda och tidssatta uppdrag till mer flexibel planering. Gällande daglig verksamhet (DV) för personer över 65 år så har en arbetsgrupp tillsatts med beställare och utförare. En behovsinventering är gjord som visar endast ett fåtal individer de kommande åren uppnår åldern 65 år. För att möjliggöra för dessa att kvarstanna på DV efter 65 år kan verksamheten behövas göra mer tillgänglig. Daglig verksamhet enligt LSS intentioner är till för personer som är i yrkesverksam ålder, det innebär att den enskilde har rätt till att ha kvar sin dagliga verksamhet fram till 67 års ålder, eftersom personer utan funktionsnedsättning har rätt att arbeta så länge. Enheten har sedan årsskiftet aktivt bedrivit uppsökande verksamhet i syfte att informera om kommunens verksamheter samt uppmärksamma de behov som finns hos de som är 80 år och äldre och som inte varit kända för kommunen. Utföraravdelningen Norrgårdens äldreboende Enheten har fortsatt arbetet med att stärka samarbetet mellan den tillbyggda avdelningen med den ursprungliga delen. Arbetet har gett önskad effekt och i dag fungerar samarbetet bättre. Samarbetet gentemot de andra två enheterna, Allegården och daglig Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 80(132) verksamhet Solrosen, har stärkts. Kungsgården / Hälso- och sjukvårdsenhet Enheten har börjat dokumentera i verksamhetssystemet ProCapita. Under hösten 2015 fortsätter implementering av dokumentationsrutiner så att all personal kan dokumentera i systemet innan årets slut. Enheten har utökat användandet av schemaläggningssystemet Time Care i samband med schemaläggning. Under året har det varit svårt att rekrytera sjuksköterskor. Innan sommaren tillsvidareanställdes två sjuksköterskor vilket betyder att hälso- och sjukvårdsdelen nu är fulltalig. En sjuksköterska har anställts för att möta kommunens övertagande av hälso- och sjukvårds ansvar inom LSS verksamheterna. Enheten kommer dessutom att rekrytera arbetsterapeut och sjukgymnast till LSS verksamheten. LSS-enheten LSS-enhetens organisation består av grupp- och servicebostäder, personlig assistans, kontaktpersoner samt ledsagar- och avlösarservice enligt LOV. Organisationen sattes i september 2014 och verksamhetens olika delar har under 2015 börjat samverka på flera områden, bland annat gällande personalfrågor. Sedan februari 2015 har fokus varit att arbeta med utveckling av verksamheten, främst vad gäller pedagogisk grund och bemötandefrågor, liksom värdegrundsarbetet. Enhetschef har under året deltagit aktivt i arbetsplats- och brukarträffar i verksamheterna och lagt extra fokus på de delar av verksamheten som behöver utvecklas. Arbetet med att bryta ned och tydliggöra ekonomiska frågor i verksamheten är en del i det verksamhetsnära arbetet. Stöd till samordnare, vars insyn i ekonomin ökats i och med kontinuerlig genomgång med enhetschef, samt återkoppling och verksamhetsrapportering per arbetsplats har varit och en viktig del i detta. Arbetet förväntas bidra till en ekonomi i balans. Stöd- och behandlingsenheten Stöd- och behandlingsenheten har under året arbetat tillsammans projektledaren för projektet unga vuxna för att hitta personer som tillhör målgruppen. Enheten är delaktig i samverkansprojektet Första linjens psykiatri och kommer att frisätta en personalresurs på heltid till projektet. Personalen på LANE och ungdomsstödjare har genomgått utbildning i hot och våld. Överfallslarm ar installerat på LANE. Boendet har full beläggning vilket medfört en ökad personalbemanning, bland annat på natten. Arbetsmarknadsenheten Omsorgsspelen genomfördes tillsammans med Håbo kommun i maj i år och blev en lyckad satsning. Omsorgsspelen planeras att genomföras också nästa år. För att erbjuda snabb insats för den arbetssökande har en aktivitet kallad Öppna Gruppen startats. Aktiviteten bygger på att den arbetssökande snabbt ska få hjälp med att skriva ansökningshandlingar, få tips om lediga arbeten och vilka möjligheter som finns till utbildning. Samtliga ungdomar som sökte feriearbete och uppfyllde kraven erbjöds anställning, totalt 459 ungdomar. En utvärdering har genomförts av projektet åter i arbete har genomförts och projektet har påvisa positiva resultat. Hemtjänstenheten Enheten har under året genomfört en omorganisering då man anställt två enhetsledare istället för tidigare samordnare. Enheten har fortsatt implementeringen av värdighetsgarantierna och kontaktmanaskapet har utvecklats. Samtliga brukare har idag en kontaktman. Frågor rörande ekonomi är en stående punkt på arbetsplatsträffar i syfte att involvera personalen i målet att nå en budget i balans med en hög brukarnöjdhet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 81(132) Under året har ett planeringssystem, LapsCare, införts i verksamheten i syfte att effektivisera arbetet. Socialpsykiatrienheten Boendestöd har fortsatt arbeta utifrån den evidensbaserade metoden ett självständigt liv (ESL). Målet med metoden är att den enskilda individen får ökat självförtroende, skapa förutsättningar till ett självständigt liv och kommer vidare i praktik, sysselsättning eller studier. Genomförandeplaner upprättas inom 2 veckor och i genomförandeplanen skall det framkomma när, var och vad brukaren skall få insatser. En utbildning i verksamhetssystemet Procapita har genomförts under våren. Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har lett flera utvecklingsprojekt under året, bland annat i införandet av planeringsverktyget LapsCare inom hemtjänsten och införandet av mobil dokumentation inom komunnens hälso- och sjukvårds verksamhet. Värdighetsgarantierna har reviderats och presenteras för Socialnämnen vid septembernämnden. E-hälsa Arbetet med att införa E-hälsa inom Socialnämndens verksamheter fortsätter. Införandet av digitala lås och digitala larm är genomfört. Arbetet med att ta fram en långsiktig strategi för E-hälsofrågor har påbörjats. Kvalitetsuppföljningar Avdelningens arbete med kvalitetsuppföljningar har fortgått under året. Aktgranskning har genomförts inom myndighetsavdelningen. Verksamhetsstatistik presenteras för Socialnämnden kvartalsvis. Ett arbete har genomförts med att införa avslutsorsaker i verksamhetssystemet Procapita i syfte att förbättra uppföljning och analys av Socialnämndens insatser. Utbildningar Avdelningen har anordnat internutbildningar i bland annat dokumentation och i verksamhetssystemet procapita. 5.4.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2014. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 82(132) Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Nämndmål: Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Kommentar Omsorgsspelen genomfördes i maj för första gången. Omsorgsspelen planeras för 2016. Inom arbetsmarknadsenheten (AME) har en aktivitet kallad Öppna gruppen startat i syfte att den enskilde arbetssökande snabbt ska få hjälp med till exempel att skriva ansökningshandling, få tips om lediga arbeten. Samtliga ungdomar som sökte feriearbete och uppfyllde kraven erbjöds anställning, totalt 459 stycken. Första steget är ett samarbete mellan vuxenutbildningen och AME. Målgruppen är språksvaga personer som läser SFI där studier kombineras med arbetsplatsförlagd språkpraktik. Projektet Åter i arbete har genomförts som planerat och en uppföljning har genomförts och presenteras för Socialnämnden i oktober. Ett samarbete med Arbetsförmedlingen kring målgruppen ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden har inletts. Projektet heter Ung komp och vänder sig till ungdomar i åldrarna16-24 år och är en rikstäckande satsning från Arbetsförmedlingen. Ett samverkansavtal kommer att skrivas mellan Upplands-Bro Kommun och Arbetsförmedlingen. Samtliga enheter inom myndighetsavdelningen har arbetat med metodutveckling för att tillse att arbetet bedrivs kvalitativt och rättssäkert med fokus på individen i centrum. Där målet är att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Organisationsförändringar är genomförda inom avdelningen. Samtliga enheter har nu en enhetschef och två samordnare och arbetar med mentorskap. Barn och ungdomsenheten har arbetat aktivt med att alla utredningar skall slutföras inom lagstadgad utredningstid. Vuxenenheten har aktivt arbetat med att utveckla de individuella arbetsplanerna. I varje utredning involveras den enskilde genom att denne själv är med och utformar sin egen arbetsplan. Biståndsenheten handlägger och utreder enligt den nya utredningsmetoden; Äldres behov i centrum. En metod som säkerställer att det är den enskildes behov som står i centrum och där den enskilde själv är delaktig i utredningen. Arbetet med målet Uppdrag Kartlägga behov och utveckla stöd/insatser för målgruppen unga vuxna, 18-24 år i samverkan med utbildningsnämnden. Utveckla metod-utveckling inom ekonomiskt bi-stånd med fokus på riktade insatser i syfte att få ut personer i självförsörjning Fortsätta projektet ”åter i arbete” samt under året utvärdera detsamma Kommentar Projektet har fortlöpt under året och en utvärdering är genomförd. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb Kommentar Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 83(132) Uppdrag Samtliga ungdomar som ansökte och var berättigade till sommarjobb erbjöds jobb. Övergripande mål: En kommun för alla Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar Solängen inom stöd- och behandlingsenheten har utvärderat och sammanställt arbetet kring användningen av utvärderingsmetoder. Brukarråd (husmöten) har utvecklats på äldreboenden, bland annat bjuds kockar och andra personkategorier in till mötena efter behov och önskemål. Svenskt Demenscentrum har uppmärksammat Socialnämndens arbete och har bland annat använt nämndens verksamhet för produktion av utbildningsfilm. Socialnämndens samarbete med volontärer inom äldreomsorgen fortsätter enligt plan. Inom LSS-enheten har arbetet med att tillgängliggöra information om kommunen och demokratifrågor planerats in vid brukar- och husmöten samt i samband med aktiviteter i verksamheterna. Vi kommer gemensamt att fortsätta att lyfta frågan på enheten. Socialnämnden har ännu inte översatt samtliga broschyrer till finska. Gruppintervjuer har genomförts med brukare inom Socialnämndens socialpsykiatri. Arbetet med målet Uppdrag I samverkan med kommunstyrelsen utveckla pensionärs- och handikapprådets roll Kommentar Socialnämnden deltar aktivt inom pensionärs- och handikapprådets möten. En seminariedag som riktar sig till pensionärsorganisationerna kommer att genomföras den 22 oktober. Tillsammans med finska föreningen utvärdera och utveckla riktade insatser utifrån länsstyrelsens rekommendationer Utveckla uppföljningar av brukarnas upplevelse av Socialnämndens insatser Nämndmål: Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv. Kommentar Barn och ungdomsenheten arbetar aktivt för att säkerställa att barn är delaktiga i utredningar. Genom genomförandeplanen tillförsäkras att det enskilda barnet och dennes familj är delaktiga i genomförande av beviljade insatser. Alla barn utreds enligt utredningsmetoden barns behov i centrum (BBIC), en metod som säkerställer barnens behov och delaktighet. Biståndsenheten arbetar aktivt utifrån de lokala värdighetsgarantierna. Enhetens arbete utifrån utredningsmetoden äldres behov i Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 84(132) centrum (ÄBIC), har bidragit till en minskning av detaljstyrning i beviljade insatser. Fokus i utredningar ligger på den äldres behov och dennes delaktighet i beslut av insatser. Under året har ett arbete med budgetuppdraget att utveckla den enskildes påverkansmöjlighet för insatser pågått. Fokus för arbetet är uppdraget Du ska äga din tid. Vuxenenheten arbetar med individuella arbetsplaner för varje klient där fokus ligger på att klienten själv medverkar. Arbetsplanernas syfte är att öka människors egna val för att uppnå försörjning och leva ett självständigt liv. Den genomlysning av myndighetsarbetet inom missbruksvården som har gjorts, har resulterat i att aktuella klienter har kunnat erbjudas kvalificerade insatser utifrån behov. Genomlysningen har bidragit till att möjliggöra för människor med missbruk att leva ett drogfritt liv. Härnevimottagningen inom stöd- och behandlingsenheten erbjuder klienterna direkt möte både med kommun och landstingspersonal genom verksamheten öppen ingång. Socialnämndens boende för ensamkommande LANE, har arbetat med att tydliggöra information och översatt informationen till fler språk samt använt både bilder och text. Socialnämnden har under året haft fokus på att genomförandeplaner upprättas i delaktighet med brukare/klient. I genomförandeplanen ska det till exempel framkomma när, var och vad brukaren/klienten ska få insatser. Utbildningssatsning har genomförts på utföraravdelningen i journalföring i verksamhetssystemet ProCapita. Implementeringen är inte slutförd. Nämndens värdighetsgarantier har reviderats och kommer presenteras till Socialnämnden i september. Arbetet med målet Uppdrag Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja. Kommentar Arbetet med att samtliga brukare/klienter ska ha en genomförandeplan har intensifierats under året. Utreda och utveckla ambitionen att ”Du ska äga din tid” inom hemtjänsten Kommentar Arbetet med uppdraget har pågått under året. Ett utkast till förslag är framtaget. Kommer att presenteras för Socialnämnden i slutet av året. Nämndmål: Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Kommentar Samtlig personal inom Socialnämndens verksamheter som har behov av personlarm har det. Riktlinjer och rutiner för hot och våld, rutiner vid hembesök och rutiner för användning av personlarm har reviderats under våren. Utbildning i hot och våld har genomförts. Inom äldreomsorgen har en översyn genomförts av brukarnas trygghetslarm. Inom hemtjänsten är samtliga analoga trygghetslarm bytta till digitala larm. En tät och regelbunden kontakt har initierats med det företag som tillhandahåller larmen i syfte att säkra kvalitén i leveransen. Arbetet med målet Uppdrag Utreda behov samt komplettera med larm för relevanta personalgrupper som t.ex. boendestödjarna Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 85(132) Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Ett antal upphandlingar har genomförts under årets, bland annat gällande temporär bemanning inom myndighetsutövning och sjuksköterskor. Socialnämnden har under året varit delaktig i ramavtalsupphandling för insatser till Barn och Unga tillsammans med Järfälla, Sigtuna och Upplands-Väsby. Upphandlingen beräknas vara klar våren 2016. Samtliga enheter följer ramavtal. En översyn har genomförts av upphandlingar som finns och som berör verksamheten. En kartläggning finns över ej upphandlade verksamhetsområden. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Nämndmål: Kommunens lokaler ska användas effektivt. Kommentar Ett arbete pågår för att kartlägga nuvarande och framtida lokalbehov i en lokalresursplan som kommer att sträcka sig fram till 2020. Nödvändiga åtgärder har gjorts för att använda Socialnämndens lokaler så effektivt som möjligt. Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Kommentar Arbetet pågår Medverka i upprättandet av en lokalresursplan samt utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning "En väg in" Kommentar Arbetet pågår. Nämndmål: Öka den enskildes påverkansmöjligheter vid utredning och utformning av beslutade insatser. Kommentar Klienternas delaktighet i utredning, insats, genomförande är en förutsättning för ett rättssäkert arbete. Arbetet med att säkerställa klienternas delaktighet, genomsyrar Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 86(132) Socialnämndens arbete. Genom regelbundna ärendedragningar och genom utveckling och uppföljning av utredningsmetoder, metodhandledning, arbetsplaner och genomförandeplaner säkerställs att den enskilde är delaktig och ges möjlighet att påverka utredning och utformning av beslutade insatser. Samordnad individuell plan (SIP) för barn och SIP för vuxna används i arbetet för att säkerställa att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda av berörda vård och omsorgsgivare. Genom SIP stärks den enskildes påverkansmöjligheter. Utföraravdelningen har genomfört utbildningssatsningar för att möjliggöra att genomförandeplaner dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita. Arbetet med målet Uppdrag Stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt arbete särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning samt barns och ungdomars situation. Kommentar Den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv är i fokus för samtliga av Socialnämnens verksamheter. Införa att medborgare med behov av LSS som fyllt 65 år ska kunna ha tillgång till daglig verksamhet. Kommentar En arbetsgrupp har tillsatts med beställare och utförare. En behovsinventering är gjord som visar endast ett fåtal individer de kommande åren uppnår åldern 65 år. För att möjliggöra för dessa att kvargå på daglig verksamhet efter 65 år kan verksamheten behövas göra mer tillgänglig. Daglig verksamhet enligt LSS intentioner är till för personer som är i yrkesverksam ålder, det innebär att den enskilde har rätt till att ha kvar sin dagliga verksamhet fram till 67 års ålder. Samtliga brukare ska ha en aktuell genomförandeplan enligt gällande riktlinjer Kommentar Arbete pågår för att uppdraget ska vara genomfört vid årets slut. Nämndmål: En bättre äldreomsorg Kommentar Biståndsenheten har sedan årsskiftet bedrivit uppsökande verksamhet i syfte att informera om kommunens verksamheter samt uppmärksamma behov av äldreomsorg för personer 80 år och äldre. Matsalen har öppnats på servicehuset i Kungsängen för att möjliggöra för boenden i huset att äta mat tillsammans. Socialnämnden har beslutat att påbörja projektering av ett nytt äldreboende. Arbetet med målet Uppdrag Revidera och komplettera Äldreplanen Kommentar En arbetsgrupp bestående representanter från samtliga partier i socialnämnden är tillsatt och arbetet med att revidera planen är påbörjat. Utveckla förebyggande/öppna verksamheter för äldre personer i kommunen i samverkan med lokala föreningslivet. Idag finns viss öppen verksamhet för äldre. För att fler äldre personer än boende i servicehuset/trygghetsboendet ska få mer tillgång öppna verksamheter, som till exempel möjlighet att inta vissa måltider tillsammans, friskvårda och umgås, ges nämnden i uppdrag att utveckla och förbättra den öppna verksamheten i dialog med det lokala föreningslivet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 87(132) Uppdrag Kommentar Arbetet pågår. Övergripande mål: Vi lyfter skolan Övergripande mål: Bättre äldreomsorg Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Kommentar Socialnämndens verksamheter vidtar lämpliga åtgärder för att uppfylla målet. De verksamheter som kan källsorterar. Socialkontoret deltar i den kommunövergripande projektgruppen som rör källsorteringsfrågor i kommunen. Utförarverksamheterna köper ekologiska varor så långt som möjligt. Hemtjänstenheten använder miljöbilar samt cyklar vid kortare sträckor. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra källsortering av avfall Kommentar Källsortering genomförs där det är praktiskt möjligt. Öka inköpen av ekologiska råvaror Kommentar Inköp av ekologiska råvaror sker så långt som möjligt. Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 88(132) Kommentar Socialnämndens samtliga enheter har kontinuerliga uppföljningar av ekonomin tillsammans med avdelningschef samt med ekonomicontroller. Budget följs regelbundet upp på enheternas arbetsplatsträffar, där avvikelser diskuteras och analyseras för att vidta erforderliga åtgärder i syfte att nå en budget i balans. Enligt helårsprognos kommer inte samtliga enheter att redovisa en budget i balans. Orsaker är identifierade och åtgärder kommer att vidtas. Arbetet med målet Uppdrag Åtgärdsplan på enhetsnivå upprättas vid avvikelse och följs upp regelbundet Kommentar Ekonomin följs upp regelbundet på enhetsnivå och åtgärsplaner upprättas. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar En översyn av gällande taxor och avgifter har genomförts. Inga höjningar utöver de avgifter som är indexreglerade kommer att aviseras. Arbetet med målet Uppdrag Att genomföra en översyn av taxor och avgifter inom Nämndens verksamhetsområde Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Socialnämndens budget följs upp vid varje nämnd. Ekonomi redovisas med helårsprognos och budgetmål och uppdrag redovisas i en ärendebalanslista. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 89(132) Kommentar Socialnämnden arbetar aktivt med att möjliggöra kvarboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Genom samverkan med andra aktörer såväl interna som externa kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och/eller missbruk-, beroendeproblematik kan kostsamma placeringar minimeras och livskvalitén för den enskilde säkerställas. För barn och unga arbetar nämnden aktivt med att säkerställa att barn och ungdomar i möjligaste mån erhåller olika former av öppenvårdsinsatser i första hand. Intern öppenvård prövas alltid, undantaget enskilda fall, innan extern dygnsvård pröva. Vid tillfälliga placeringar involveras öppenvården för att möjliggöra att ungdomen kan flytta hem igen. Arbetet med målet Uppdrag Utveckla stödet för personer med psykisk funktionsnedsättning för att möjliggöra kvarboende. Kommentar Arbetet har varit nedprioriterat under tiden enhetschef för socialpsykiatrienheten varit sjukskriven. Utveckla stödet till anhöriga som ger vård och stöd till närstående Kommentar Arbete pågår. Undersöka möjligheten att införa trådlöst internet på särskilda boenden och gruppboenden för att underlätta användandet av IT för brukare. Kommentar Samtliga brukare har idag möjlighet att ansluta trådlöst internet. Bredband via fiber är dock ännu inte framdraget till samtliga verksamheter. Utvärdera införd betalningsmodell inom socialpsykiatrin Kommentar Arbetet ännu inte påbörjat. Individ och familjeomsorgen ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård. Det är särskilt viktigt med situationsanpassade lösningar utifrån behov och kvalitet. Kommentar Arbetet pågår. Projektet ”Ung omsorg”, må bra aktiviteter för äldre inom särskilt boende som utförs av kommunens skolungdomar på helger, fortsätter under 2015 för att sedan utvärderas. Kommentar Projektet har utvärderats och presenterats vid socialnämnden i augusti med beslut att insatsen ska upphandlas av extern aktör. Vidareutveckla värdighetsgarantierna, vad som görs om garantierna inte uppfylls Kommentar Värdighetsgarantierna har reviderats och presenteras för Socialnämnden i september. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 90(132) Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar Samtliga av Socialnämndens verksamheter genomför arbetsplatsträffar regelbundet med en tydlig dagordning där medarbetarna är med och påverkar innehåll och utfall. Kvalitetsråd är infört inom samtliga verksamheter. Myndighetsavdelningen har genomfört en översyn av verksamheten vilken resulterat i en organisationsförstärkning som bidragit till att ge bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Nyanställda får ett introduktionsschema och har förutom stöd från enhetschefer och samordnare, en egen mentor. Här får medarbetarna även återkoppling på pågående arbeten/projekt och fattade beslut inom ramen för myndighetsavdelningen och socialkontoret i stort. Samtliga handläggare, samordnare och chefer på enheterna erhåller regelbunden extern handledning. Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Socialnämnden har beslutat att ett nytt äldreboende samt en ny gruppbostad ska förprojekteras. Gruppbostaden kommer att byggas på en tomt i Bro och beräknas stå färdig i slutet av 2017. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar Myndighetsavdelningens vuxenenhet har tillsatt en samordnare för missbruk och våld i nära relationer vilket kommer att utveckla kommunens ansvar för det övergripande arbetet kring relationsvåld. Barn och ungdomsenheten och stöd- och Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 91(132) behandlingsenheten arbetar tillsammans med polismyndigheten med ungdomar i behov av stöd från flera aktörer i form av en social insatsgrupp (SIG) . Vid kännedom om förekomst av våld i familj, inleds ett nära samarbete mellan barn och ungdomsenheten och stöd- och behandlingsenheten för att i ett tidigt erbjuda exempelvis krisstöd. Personal inom öppenvården har under året utbildats i KIBB vilket bidragit till att barn som blivit utsatta för våld ska kunna bo hemma. Arbetet med bedömningsverktyget Signs of Safety fortsätter inom barn- och ungdomsverksamheten. Från och med slutet av 2014 fram till dags dato har barn- och ungdomsenheten märkt av en kraftig ökning av antalet orosanmälningar om barn som far illa. Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Arbete pågår. Arbetet med målet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram Kommentar Socialkontoret arbetar aktivt med att delta och bidra till kommunens tillväxt genom lokalförsörjningsprogrammets framtagande samt att yttra oss på ett kvalitativt sätt i kommunens olika samråd för bostadsbyggande. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndens bedömning av måluppfyllelse Många uppdrag är utförda och övriga är under arbete eller planerade att genomföras under året. De flesta budgetmålen är ännu inte uppnådda i sin helhet men kommer att vara uppnådda innan årets slut. Målet att utveckla kommunens trygghetsskapande arbete är genomfört. En översyn av behovet av överfallslarm har genomförts vilket resulterade i att det installerades på Socialnämndens boende för ensamkommande, Lane. Ett annat mål som är uppfyllt är att upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna. Nämnden genomför löpande upphandlingar och har bland annat varit delaktig i ramupphandlingar tillsammans med grannkommuner. En översyn av nämndens taxor och avgifter har genomförts. Ekonomi, mål och uppdrag följs upp och redovisas vid varje nämndsammanträde i enlighet med budgetmålet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 92(132) 5.4.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Myndighetsoch beställaravdelni ng 123 093 13 631 129 869 18 736 -6 776 5 105 -1 671 3 898 Utföraravdelnin g 156 182 58 229 160 741 60 678 -4 559 2 449 -2 110 5 533 Kvalitets- och verksamhetsstö d 17 166 7 968 20 800 11 672 -3 634 3 704 70 10 212 296 441 79 828 311 410 91 086 -14 969 11 258 -3 711 19 643 Summa Socialnämnd Budget 201508 (tkr) Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Ekonomiskt Bistånd 17 014 600 17 641 1 219 -627 619 -8 -929 Summa 17 014 600 17 641 1 219 -627 619 -8 -929 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 93(132) Helårsprognos Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Myndighets- och beställaravdelning 185 980 20 447 186 668 18 135 -688 -2 312 -3 000 Utföraravdelning 237 882 87 409 237 892 87 719 -10 310 300 Kvalitets- och verksamhetsstöd 25 765 11 887 36 609 23 431 -10 844 11 544 700 449 627 119 743 461 169 129 285 -11 542 9 542 -2 000 Summa Socialnämnd Budget 2015 (tkr) Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Ekonomiskt Bistånd 25 520 900 26 420 1 300 -900 400 -500 Summa 25 520 900 26 420 1 300 -900 400 -500 Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett totalt negativt resultat för delår 2 på 3,7 mnkr vilket motsvarar 2 %. Ekonomiskt bistånd visar ett resultat enligt budget. På helåret förväntas Socialnämnden visa ett negativt resultat på 2 mnkr och ekonomiskt bistånd förväntas visa ett negativt resultat på 0,5 mnkr. Ekonomiskt bistånds resultat beror på minskade kostnader för tillfälliga boenden samt överföring av migrationsverkets medel på 1 mnkr. Myndighet- och beställaravdelningen visar ett negativ resultat jämfört med budget på 1,7 mnkr. Institutionsvård vuxna avviker negativt med 2,7 mnkr pga. akuta placeringar samt höga personalkostnader. Hemtjänst LOV avviker negativt med 2,8 mnkr pga ökade volymer. LSS avviker positivt med 0,9 mnkr och beror på lägre kostnader för institutionsvård, boendestöd och kontaktpersoner. Barn och ungdomsenheten har ett resultat enligt budget. På helåret förväntas avdelningen visa ett negativt resultat på 3,0 mnkr. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 2,1 Mnkr. Hemtjänsten LOV och servicehusen avviker negativt med 3,0 mnkr pga höga personalkostnader. Gruppbostäderna avviker negativt med 0,9 mnkr pga höga personalkostnaderna och personlig assistans avviker positivt med 0,8 mnkr beroende på lägre volymer. Administration avviker positivt med 1,2 mnkr. På helåret förväntas avdelningen visa ett positivt resultat på 0,3 mnkr. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 94(132) Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett resultat enligt budget. Administrationen avviker positiv med 0,6 mnkr och beror på lägre konsultkostnader. Integrationskostnaderna avviker negativt med 0,5 mnkr och beror på en stor ökning av antalet ensamkommande barn. På helåret förväntas avdelningen visa ett positivt resultat på 0,7 mnkr. Investeringsredovisning Total kalkyl Kvar av budget 2015 Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 0 62 -55 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 0 156 4 Procapita 382 522 0 327 -140 1 400 159 207 1 400 1 034 22 281 0 20 -259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 0 100 -185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 0 200 113 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 8 169 151 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 0 667 455 (tkr) Budget 2015 Projektnamn Inventarier Möbler Keramikugn Växthus socialpsykiatri Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 1 400 1 135 0 264 265 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 0 99 -99 Allégården, arbetsmiljö 200 124 0 76 76 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 49 247 149 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 0 34 34 LANE IT 100 31 0 69 69 Stöd och behandling inventarier 100 12 0 88 88 Allégården/Norrgården inventarier 200 325 127 0 -252 6 581 4 742 391 3 978 1 448 Summa Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 95(132) Total kalkyl (tkr) Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 62 62 -117 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 156 156 -152 Procapita 382 522 0 327 -140 1 400 159 1 200 1 400 41 22 281 0 20 -259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 0 100 -185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 113 200 0 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 159 169 0 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 400 667 55 Projektnamn Inventarier Möbler Keramikugn Växthus socialpsykiatri Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 1 400 1 135 265 264 0 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 0 99 -99 Allégården, arbetsmiljö 200 124 76 76 0 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 0 247 198 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 34 34 0 LANE IT 100 31 0 69 69 Stöd och behandling inventarier 100 12 88 88 0 Allégården/Norrgården inventarier 200 325 0 0 -125 6 581 4 742 2 553 3 978 -714 Summa Kommentarer investeringsredovisning Inventarier möbler och keramikugn Inköp av dokumentskåp till myndighetsavdelningen, parksoffor till dagverksamheten i Bro, 207 tkr. Resterande investeringar kommer att ske under 2105 och prognostiseras att uppgå till 1 000 tkr. Inventarier ensamkommande flyktingbarn Sängar har köpt in till LANE, 8 tkr. Ytterligare investeringar kommer att göras under resterande del av året för att täcka upp det växande behovet med ett stort antal ensamkommande barn. Hemtjänst maskiner och fordon Hemtjänsten har köpt in cyklar och hjälmar, 49 tkr. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 96(132) Allegården/Norrgården inventarier Inköp av möbler och gardiner har skett under året, 127 tkr. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 97(132) 5.5 Tekniska nämnden 5.5.1 Inledning Vinjett Tekniska nämnden fokuserar 2015 på att säkra en välskött och trygg utemiljö i kommunen. Detta framför allt genom förvaltning och skötsel av befintligt bestånd. Viktiga händelser under delåret Vi fortsätter projektet Kungsängen centrum och etapp två är nu klar. Etapp två omfattar bland annat en ny entré till Kungsängen centrum och ny markbeläggning samt planteringar framför kulturhuset. Samtidigt pågår vårt samarbete med Norrvatten, med Norrvatten som projektägare, i projektet om en ny huvudvattenledning mellan Upplands-Bro och Sigtuna (UBSprojektet). Inför byggstarten i september har Norrvatten slutfört upphandlingen av etapp a och kontrakterat en entreprenör för arbetet. 5.5.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2014. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Övergripande mål: En kommun för alla Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar Under våren påbörjade vi arbetet med medborgardialogen Drömparken. Vid ett första dialogmöte ritade och beskrev barn och vuxna vad de tycker att en bra park ska innehålla. Medborgarnas deltagande ger oss en god grund för vårt arbete när vi förnyar kommunala parker samtidigt som det stärker deras inflytande i kommunen. Arbetet med målet Uppdrag Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 98(132) Uppdrag Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas. Kommentar Inför medborgardialogen Drömparken arbetade vi fram ett förslag till metod för dialog. Arbeta fram förslag på en dialogmodell för den tekniska verksamheten samt pröva och utvärdera modellen på minst ett projekt, i dialog med andra berörda verksamheter Kommentar Vi prövade en dialogmodell i samband med dialogen om Drömparken. Arbetet med att utvärdera modellen återstår. Nämndmål: Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Kommentar Genom bättre analyser av verksamheten och ökad tillgänglighet bidrar vi till tryggare och trivsammare utemiljöer. Arbetet med målet pågår kontinuerligt och den tekniska avdelningen deltar bland annat i arbetet med en ny risk-och sårbarhetsanalys för sina verksamheter. De har också påbörjat ett arbete med att förbättra kommunens gångtunnlar. Indikatorer Utfall 2015 Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? (Kvinnor)* 5,5 Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? (Män)* 6,6 Vad tror eller tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? (Kvinnor)* 5,4 Vad tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i kommunen? (Män)* 5,8 Utfall 2014 *Källa: statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Upplands-Bro kommun deltar ungefär vartannat år i undersökningen. Resultatet visar medelvärdet. Skalan går från 1-10, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg under 5 kan klassas som "inte godkänt", gränsen för "nöjd" går vid 6. 8 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd". Svarsfrekvensen i medborgarundersökningen som helhet var endast 39 procent, och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Arbetet med målet Uppdrag Arbeta brett med säkerhets- och trygghetsfrågor för att skapa en säkrare och tryggare miljö för alla som bor, verkar och/eller vistas i kommunen Kommentar Tillväxtkontoret har arbetat med ökad trygghet och säkerhet på vägar genom att ta fram rutiner och mallar för trafikanordningsplaner. En kommunjour vid akuta händelser har införts under året. Jouren rycker ut vid risk för skada och åtgärdar till exempel slukhål i vägen, eller tar bort glassplitter och fallna träd. Vi har också gjort åtgärder enligt trafik- och tillgänglighetsprogrammet för att förbättra tryggheten och tillgängligheten i trafiken. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 99(132) Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Verksamheten genomför ofta upphandlingar med hjälp av upphandlingsenheten och är en aktiv part i kommunens upphandlingsråd. Alla medarbetare på Tekniska avdelningen som genomför direktupphandlingar har fått utbildning i kommunens nya direktupphandlingsmodul. Under hösten kommer Tillväxtkontoret att inleda ett övergripande arbete med att utveckla uppföljningen av privata utförare. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Kommentar Arbetet med upphandling av tekniska konsulter fortsätter. Två av tre avtal är nu klara och den tredje beräknas vara klar under hösten. Upphandlingar ska ske i god tid och i rätt ordning enligt beslutad delegationsordning Kommentar I syfte att skapa bättre ordning och reda i våra upphandlingar har vi tagit fram en lista med alla driftentreprenader och dess start- och stopptider. De upphandlingar som utförs ska bidra till ökad nytta och kvalitet för medborgarna och verksamheten. Kommentar Vi bygger vidare på tidigare erfarenheter och genomför noggrannare granskning innan förfrågningsunderlag går ut. Det minskar risken för att kostnader tillkommer i efterhand. På sikt betyder det ökad kvalitet och nytta för medborgarna. Nämndmål: Kommunikationer Kommentar Vårt arbete med förbättrade trafikanläggningar och kommunikationer pågår kontinuerligt. Till exempel har vi påbörjat arbetet med våra trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder längs Hjortronvägen och flera gång- och cykelvägar. Arbetet med målet Uppdrag Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Kommentar Verksamheterna har regelbundna samordningsmöten med Trafikverket och Trafiknämnden. Utreda och lägga plan för fler parkeringsplatser vid infartsparkeringen i Kungsängen Kommentar En kompletterande utredning har tagits fram för hur infartsparkeringen i Kungsängens centrum ska kunna byggas ut. Det samlade kunskapsunderlaget kommer att presenteras för nämnden som får fatta beslut om inriktning på det fortsatta arbetet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 100(132) Övergripande mål: Vi lyfter skolan Övergripande mål: Bättre äldreomsorg Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling. Kommentar I verksamheternas dagliga arbete ingår det att fatta beslut som gynnar miljön och klimatet. Till exempel pågår ett arbete med att byta till LED-belysning när vi byter ut gammal belysning. Arbetet med miljöanpassning av fordon och ädellövsprojektet är två andra exempel. Ädellövsprojektet går ut på att plantera ek och lind intill Kvarnåbacken för att bidra till ett rikt djur- och växtliv och överlämna en vacker miljö till kommande generationer. Indikatorer Årsförbrukning för gatubelysning, antal kilowattimmar per belysningspunkt Utfall 2015 Utfall 2014 167 Den senaste sammanställningen av antal kilowattimmar per belysningspunkt genomfördes i månadsskiftet augusti/september och redovisas här som ett genomsnitt. Arbetet med målet Uppdrag Allt arbete inom verksamheten ska utgå från Kommunens miljöpolicy och miljöplan. Kommentar Vi har bytt ut cirka 750 belysningspunkter till LED-belysning. Det bidrar till en säkrare och billigare drift och minskar energianvändningen. Detta är ett delmål i miljöplanen. Nämndmål: Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt. Kommentar Vi arbetar med den fortsatta utvecklingen av matavfallsinsamlingen för att underlätta för medborgarna att leva klimatsmart. Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla vilket är bra för miljön och hälsan. Indikatorer Vad tror eller tycker du om underhåll och skötsel av gång- Utfall 2015 Utfall 2014 5,2 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 101(132) Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 och cykelvägar i din kommun? (Kvinnor)* Vad tror eller tycker du om underhåll och skötsel av gångoch cykelvägar i din kommun? (Män)* 5,7 Kg osorterat hushållsavfall per person Resultatet för osorterat hushållsavfall presenteras i samband med årsredovisningen. *Källa: Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Upplands-Bro kommun deltar ungefär vartannat år i undersökningen. Resultatet visar medelvärdet. Skalan går från 1-10, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg under 5 kan klassas som "inte godkänt", gränsen för "nöjd" går vid 6. 8 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd". Svarsfrekvensen i medborgarundersökningen som helhet var endast 39 procent, och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Arbetet med målet Uppdrag Arbeta för att förbättra förutsättningar för medborgarna att gå och cykla inom kommunen. Kommentar Flera gång- och cykelbanor i kommunen har fått ny asfaltbeläggning och ny förbättrad belysning. Informationskampanj kring att minska och förebygga uppkomsten av avfall, inklusive att sortera ut matavfall och förpackningar. Kommentar En sorteringsguide Sortera mera! har tagits fram. I samband med att med att vi inför matavfallsinsamling delar vi ut guiden till hushållen. Miljöalmanackan erbjuder bra information om avfallshantering och återanvändning. Nämndmål: Ett väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt vatten och avloppssystem Kommentar Det pågår ett intensivt arbete med att förbättra och utveckla kommunens vatten- och avloppssystem. Tekniska avdelningen fortsätter bland annat sin planering av utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i områden norr om Lejondalssjön. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Andel inköpt vatten som skickas till rening (tillskottsvatten) Andel vattenprover med och utan anmärkning Andel inköpt vatten kan följas upp först vid årsskiftet när kommunen har fakturerats för årets reningskostnader. Resultatet för andel vattenprover är beställt men har inte kommit i vid tidpunkten för delårsredovisningen. Båda resultaten presenteras därför i årsredovisningen. Arbetet med målet Uppdrag Vatten- och avloppsnätet ska underhållas och planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt Kommentar Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 102(132) Uppdrag Verksamheten har inlett läcksökning enligt läcksökningsplanen. Arbetet kommer att slutföras under september. Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten Kommentar Etapp A är upphandlad och projektet hade entreprenadstart den 1 september. Upprätta en plan för utbyggnad av kommunens vatten- och avloppsledningar till områden med undermåliga avlopp och vattenförsörjning, till exempel omvandlingsområden Kommentar Arbetet med en ny vatten- och avloppsplan pågår. Området norr om Lejondalssjön är prioriterat. Se över möjligheten att införliva Tjusta i Upplands-Bros VA-verksamhetsområde i samband med byggnation av huvudvattenledning till Sigtuna Kommentar Tjusta skola och by är planerad att kopplas på det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta i samband med att huvudvattenledningen och spilledning till Håbo-Tibble är klar. Planeringen påbörjas troligen under 2016. Utreda möjligheterna till utökade tjänster/service till företagare och räddningstjänst, till exempel införande av vattenkiosker Kommentar Avdelningen har projekterat en supervattenkiosk som kommer att ligga längs med den nya huvudvattenledningen. Byggnationen inleds under hösten. Utrustningen i pumpstationerna ses över avseende energieffektivisering Kommentar Tekniska avdelningen har gjort en kartläggning av nuläget som innehåller en sammanställning av de stationer och den utrustning som finns idag. Uppvärmningssystemet ska bytas i vissa pumpstationer från direktverkande el till luftvärmepumpar. Avdelningen har identifierat vilka pumpstationer som är lämpliga för detta, och upphandling och installation kommer att genomföras september-oktober. Vi ska också genomföra ett testprojekt med avfuktning av luft i några pumpstationer för att bland annat minska energianvändningen genom sänkt temperatur. Projektet genomfördes under sommaren och kommer att följas upp i september. Nämndmål: En väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt matavfallsinsamling Kommentar Kampanj och genomförande av matavfallsinsamlingen pågår. En- och tvåfamiljshushållen är klara. Vi fortsätter arbetet med flerfamiljshus, samfälligheter och verksamheter. För villorna har anslutningsgraden varit över 90 procent. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Andel utsorterat matavfall som sorteras ut för biologisk återvinning Andel hushåll i kommunen som sorterar matavfall (flerbostadshus och villor sammanslaget) Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/invånare Materialåtervinning kg/person och år Resultatet presenteras i samband med årsredovisningen. Arbetet med målet Uppdrag Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 103(132) Uppdrag Fortsatt utveckling av matavfallsinsamlingen. Det ska vara gynnsamt att välja att agera miljömedvetet. Kommentar Kommunen har sedan tidigare en miljöstyrande taxa för att främja matavfallsinsamlingen. Hittills i år har verksamheten infört sortering av matavfall för en- och tvåfamiljshus samt för fritidshus. Införandet av matavfallsinsamling för flerbostadshus har påbörjats och förväntas vara klart 2016. Förbättra möjligheterna att lämna förpackningar och tidningar på flera platser i kommunen genom vidareutvecklat samarbete med FTI och markägare. Kommentar Vi har regelbundna träffar med FTI och granskar planer för att säkerställa att det finns tillräckligt med platser för återvinning i kommunen. Ännu har inga fler platser åstadkommits men det är ett långsiktigt arbete som främst påverkas i planprocessen. Under 2015 ska insamling av matavfall fortsätta att implementeras i hela kommunen Kommentar Tekniska avdelningen stöttar Kommunledningskontoret i arbetet med detta. Arbetet inleddes under våren och pågår fortfarande. Ta fram förslag till ny avfallsplan 2015-2020 för Upplands-Bro kommun Kommentar Arbetet med en ny avfallsplan pågår. Vi har påbörjat det första steget i det arbetet som är nya riktlinjer för avfallshanteringen i Upplands-Bro kommun. Utreda nya insamlingsmetoder för hushållens farliga avfall främst mindre elektriska- och elektroniska produkter. Kommentar Det har inletts ett nationellt arbete med att samla in elavfall i butiker på riksnivå. Vi avvaktar hur det arbetet fortlöper innan vi påbörjar egna åtgärder. Nämndmål: Effektiv verksamhet som premierar resurssnålt beteende. Kommentar Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten bland annat vid upphandlingar och uppföljning av de krav vi ställer på entreprenörer. Arbetet med målet Uppdrag Utreda och planera nästa VA-taxerevidering i god tid för en taxa som premierar resurssnålt beteende och bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar I samband med varje delår ser vi över taxorna. På så vis ser vi om det finns ett behov av revidering. För tillfället finns inget behov av revidering för 2015. Utreda och planera nästa Avfalls-taxerevidering i god tid för en taxa som premiera resurssnålt beteende och bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar I samband med varje delår ser vi över taxorna. På så vis ser vi om det finns ett behov av revidering. För tillfället finns inget behov av revidering för 2015. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 104(132) Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Nämndens verksamhet håller i stort sett budgeten. Det finns två stora negativt avvikande poster: bostadsanpassningsbidrag och vinterväghållning (snöröjning och halkbekämpning). Avvikelsen beror på att dessa budgetposter är svåra att uppskatta på förhand, och kommunen kan inte påverka orsakerna till kostnaderna. Mätverksamheten har fått lägre intäkter än förväntat under året. Det beror på att mätverksamheten både har ett myndighetsuppdrag och tar uppdrag från externa kunder, och bara det sistnämnda ger intäkter. Myndighetsuppdraget att ta fram situationsplaner som underlag till bygglov är prioriterat i syfte att få rättsäkra bygglov och kortare handläggningstid. Det får konsekvenser för intäkterna. I övrigt har nämnden en ekonomi i balans. Indikatorer Antal finutstakade byggnader under året (Mätverksamheten) Utfall 2015 Utfall 2014 49 64 Kommentar Siffran från 2014 visar antal finutstakade byggnader för hela året. Den aktuella siffran för 2015 visar bara antal per augusti. Siffrorna är därför inte jämförbara förrän vid årsredovisningen. Arbetet med målet Uppdrag Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att ta fram en form för redovisningen av ärendebalanslistor och ekonomisk prognos för kontorets nämnder. Redovisningen ska bli tydligare och mer regelbunden än tidigare. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Genom uppföljning och analys följer vi upp taxor och avgifter. För tillfället är dessa aktuella och kommer att uppdateras vid behov. Arbetet med målet Uppdrag Taxor och avgifter ses över systematiskt och regelbundet. Kommentar I samband med varje delår ser vi över taxorna. På så vis ser vi om det finns ett behov av revidering. För tillfället finns inget behov av revidering för 2015. Under tertial två har Tekniska avdelningen inlett ett arbete med att utreda en Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 105(132) Uppdrag eventuell avgift för schakttillstånd och trafikanordningsplaner. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att utveckla uppföljningen inom alla avdelningar. Under 2015 fokuserar vi på att utveckla planerings- och uppföljningsarbetet ytterligare. Med hjälp av kommunens nya beslutsstödsystem strävar vi mot en förbättrad målstyrning för alla nämnder. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska utifrån Kommunstyrelsens direktiv utveckla nämndens interna budget- och uppföljningsarbete. Kommentar Utifrån budgetdirektiv som beslutas av Kommunstyrelsen i maj arbetar nämnden och verksamheten med att ta fram budgetförslag som innehåller ekonomi samt mål och indikatorer. Tekniska nämnden beräknas godkänna budgetförslaget i september. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med budget- och uppföljningsarbete löpande över året. I detta ingår även utvecklingsarbete. Arbetet med målet Uppdrag Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Verksamheternas bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor Kommentar Tekniska avdelningen har inlett en utredning av inköp av ett system för synpunktshantering som kommer att genomföras 2016. Systemet ska hjälpa oss att hantera felanmälningar mer effektivt och göra det möjligt att analysera synpunkter som kommer in. Informationen som lagras i systemet kan sedan användas för kvalitetsförbättring inom de tekniska verksamheterna. Påbörja arbetet med att ta fram VA-plan, Avfallsplan och övriga planer för långsiktig planering av verksamheten Kommentar Arbete med VA-plan och avfallsplan är påbörjad. Ta fram en Avfallsplan för verksamheten Kommentar Arbetet med en avfallsplan pågår. Första delen om uppföljning och nulägesanalys är klar. Arbetet med mål och strategier fortsätter under hösten 2015 och våren 2016. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 106(132) Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar Vi har en kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare om våra uppdrag. Vi följer planen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och har regelbundna arbetsplatsträffar. Arbetet med målet Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Kommentar Medarbetare har möjlighet att söka till aspirantprogram och medarbetarakademin. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Kommentar Våra medarbetare erbjuds i huvudsak heltid. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Kommentar Planering av verksamhet och semester sker i dialog mellan chefer och medarbetare. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron Kommentar Tekniska avdelningen har låg sjukfrånvaro. Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Kommentar Uppdraget är kommunövergripande och kommer att genomföras av personalstaben. Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Tekniska avdelningen bidrar främst med kompetens inom ramen för våra verksamhetsområden i olika utvecklings- och exploateringsprojekt i kommunen. Indikatorer Antal invånare Utfall 2015 Utfall 2014 25 456 Kommentar Den senaste sammanställningen av antalet personer som bor i kommunen genomfördes den 30 juni 2015. Sedan Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 107(132) Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 den 1 januari är det en ökning med 0,67 procent. Arbetet med målet Uppdrag Tekniska nämnden ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. Kommentar Kommunens övergripande planeringsförutsättningar är presenterad för Kommunstyrelsen. Övriga nämnder och bolag kommer att involveras om arbetet fortsätter med nya ställningstaganden. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar Tillväxtkontoret deltar i det kommunövergripande trygghets- och förebyggande krisarbetet. I det dagliga jobbet förbättra vi bland annat belysningen på platser som kan upplevas som otrygga som i gångtunnlar. Under 2015 har nedskräpningen och skadegörelsen ökat därför har Tekniska avdelningen utökat städningen av offentliga platser och infört en jourverksamhet för att hantera akuta fel och hinder. Vi har också arbetat med att utveckla skötseln av kommunens naturreservat. Till exempel har vi gjort gallringar och infört sommarbete i en del av Lejondals naturreservat för att få till ett naturvårdsbete. Det bidrar till en bättre skötsel av reservatet. Indikatorer Utfall 2015 Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? (Kvinnor)* 5,7 Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? (Män)* 6,2 Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? (Kvinnor)* 6,2 Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? (Män)* 6,5 Vad tror eller tycker du om trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? (Kvinnor)* 5,8 Vad tror eller tycker du om trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? (Män)* 5,9 Utfall 2014 *Källa: Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Upplands-Bro kommun deltar ungefär vartannat år i undersökningen. Resultatet visar medelvärdet. Skalan går från 1-10, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg under 5 kan klassas som "inte godkänt", gränsen för "nöjd" går vid 6. 8 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd". Svarsfrekvensen i medborgarundersökningen som helhet var endast 39 procent, och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 108(132) Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Tekniska verksamheten planerar sitt arbete utifrån politiska prioriteringar och de förutsättningar som finns på respektive plats. 2015 fokuserar vi på utvecklingen av våra tätorter Bro centrum och Kungsängens centrum. Arbetet med målet Uppdrag Aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum samt vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. Kommentar Under tertial två har kommunen färdigställt etapp två a av projektet Kungsängen centrum. Det omfattar bland annat en ny entré från pendeltåget och busstorget, och att ytan framför Kulturhuset har fått ny markbeläggning och planteringar. Projektering pågår av nästa etapp i projektet. Nämndmål: Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Kommentar Tekniska avdelningen har samarbetat under året med Plan- och exploateringsavdelningen i framtagandet av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Arbetet med målet Uppdrag Inom ramen för tidigare lagt uppdrag delta i arbetet med översyn av Kungsängens centrala delar samt prioritera parkeringssituationen i Kungsängens centrala delar. Kommentar Fördjupad översyn och utredning av befintliga parkeringar pågår. Nämndmål: Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar för en hållbar utveckling och en kommun som snygg, trygg och säker. Tekniska avdelningen verksamheten bidrar med sakkunskap i till exempel planoch exploateringsprojekt, som därefter kommer till nämnden för yttrande. Arbetet med målet Uppdrag I samband med exploateringsprojekt ska en kostnadsuppskattning göras för drift och skötsel av tillkommande skötselobjekt Kommentar Avdelningen har arbetat fram nyckeltal för olika typer av skötselytor. Vid remissyttrande i samband med nya Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 109(132) Uppdrag detaljplaner ska vi göra en uppskattning av tillkommande driftkostander. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Kommentar Skötseln av de offentliga platserna i kommunen måste vara av hög kvalitet för att invånarna ska kunna använda våra parker och friluftsområden. Nedskräpningen och skadegörelsen har ökat under 2015. Därför har avdelningen utökat städningen av offentliga platser och infört en jourverksamhet för att hantera akuta fel och hinder. Det är viktiga insatser för att kommunens allmänna platser ska vara fortsatt trygga och tillgängliga och inbjuda till lek och rekreation. Arbetet med målet Uppdrag Sköta och utveckla befintliga kommunala lekplatser Kommentar Planering pågår för att under hösten genomföra upprustning av kommunala lekplatser med dialogen Drömpark som underlag. Just nu förs dialog med utrustningsleverantörer. 5.5.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 242 158 206 122 36 -36 0 Tekniska avdelningen 25 312 1 020 27 309 1 345 -1 997 325 -1 673 Mätenheten 1 857 967 1 755 808 101 -158 -57 27 411 2 145 29 270 2 275 -1 860 130 -1 729 Nämnd Summa Netto 0 Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Nämnd Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 321 237 321 237 0 0 0 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 110(132) Budget 2015 Tekniska avdelningen Mätenheten Summa Prognos 2015 Avvikelse 2015 33 644 1 253 36 244 1 253 -2 600 0 -2 600 2 857 1 450 2 778 1 148 79 -302 -223 36 822 2 940 39 343 2 638 -2 521 -302 -2 823 Ekonomisk analys Tekniska nämnden visar 2015-08-31 ett negativt resultat gentemot budget om 1,7 mkr. Detta beror till största del på höga kostnader för vinterväghållning (snöröjning och halkbekämpning) under årets första månader. Även bostadsanpassningsbidragen har varit högre än budgeterat. Vinterväghållningen beräknas dra över budget med ca 1,1 mkr vid årets slut. Och bostadsanpassningsbidragen väntas också fortsätta öka och lämna ett underskott om ca 900 tkr. Under sommaren har verksamheten upptäckt att kommunen sedan 2014 har betalat för lite för flisupptagning varför kommunen kommer att behöva återbetala detta till entreprenören (600 tkr per år). Mätverksamheten väntar ett underskott om 220 tkr på grund av lägre intäkter än budgeterat. Totalt väntar tekniska nämnden lämna ett underskott om cirka 2,8 mkr. För att nämnden vid årets slut ska redovisa ett så litet underskott som möjligt måste verksamheten prioritera och se över sina kostnader. Investeringsredovisning Total kalkyl Redovisat 201508 Netto Netto Netto Netto Netto Gatubelysning 14 952 10 231 3 636 4 721 1 085 Beläggningsunderhåll 39 083 33 630 4 773 5 453 680 Grönytor, entréer etc. 3 123 1 097 56 2 026 1 969 Bullerdämpande åtgärder 3 115 69 133 3 046 2 914 Kungsängens centr. etapp 2a och b 21 860 4 701 11 147 17 159 6 012 Trafik- och tillgänglighetsprogram 12 464 4 902 695 7 562 6 866 96 100 5 (tkr) Budget 2015 Kvar av budget 2015 Förbrukat tom 2014 Trafikräkningsmaterial 100 Nytt ärendehanteringssystem 300 300 300 1 000 1 000 1 000 Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga 200 200 200 Inköp av fordon 350 350 350 752 1 000 248 452 2 293 1 841 7 958 7 958 35 3 Infartsparkering, p-däck Mätbil, GPS, Totalstation 1 000 Konstbyggnader 3 500 Övrigt ofördelat 7 958 Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat 200 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 1 207 165 33 111(132) Total kalkyl Summa Redovisat 201508 56 002 21 773 109 205 Total kalkyl (tkr) Förbrukat tom 2014 Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 53 203 Budget 2015 Kvar av budget 2015 31 430 Kvar av budget 2015 Netto Netto Netto Netto Netto Gatubelysning 14 952 10 231 4 721 4 721 0 Beläggningsunderhåll 39 083 33 630 5 453 5 453 0 Grönytor, entréer etc. 3 123 1 097 800 2 026 1 226 Bullerdämpande åtgärder 3 115 69 1 500 3 046 1 546 Kungsängens centr. etapp 2a och b 21 860 4 701 12 000 17 159 5 159 Trafik- och tillgänglighetsprogram 12 464 4 902 4 200 7 562 3 362 Trafikräkningsmaterial 100 100 100 0 Nytt ärendehanteringssystem 300 400 300 -100 1 000 0 1 000 1 000 Infartsparkering, p-däck Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga 200 0 200 200 Inköp av fordon 350 350 350 0 Mätbil, GPS, Totalstation 1 000 1 100 1 000 -100 Konstbyggnader 3 500 1 000 2 293 1 293 Övrigt ofördelat 7 958 1 300 7 958 6 658 Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Summa 1 207 200 165 35 35 0 109 205 56 002 32 959 53 203 20 244 Kommentarer investeringsredovisning Gatubelysning I samarbete med entreprenören har vi tagit fram en prissatt prioriteringslista. Vi planerar och beställer utifrån listan. Beläggningsunderhåll I samarbete med entreprenören har vi tagit fram en prissatt prioriteringslista. Vi planerar och beställer utifrån listan. Grönytor, entréer etc. Under 2015 fokuserar vi på skötsel och upprustning av lekytor. Planering av åtgärder pågår med stöd av kommuninvånarnas synpunkter från medborgardialogen Drömparken. Vi börjar med att se över och förbättra befintliga parker. Bullerdämpande åtgärder Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 112(132) Vissa bostäder i kommunen är särskilt utsatta för buller. I våra utredningar för förbättringsåtgärder på dessa platser framkommer det att bullerplank kan bli betydligt dyrare än tidigare beräknat. Projektet fortsätter 2016. Kungsängens centrum etapp 2a och b I Kungsängens centrum pågår ombyggnation av torget. I nästa etapp planeras byggande och iordningställande av Kyrkvägen från Kungsängens torg ner till Enköpingsvägen. Tillgänglighetsanpassning är en viktig fråga i det arbetet. För att få ett sammanhållet centrum behöver vi göra förstudier och projektering av sista etappen av torget som går från Kulturhuset upp till Kyrkvägen/Gamla landsvägen. Arbetet med etapp 2a pågår och avslutas under året. Under hösten påbörjas arbetet med förfrågningsunderlag för etapp 2b. Byggstart väntas våren 2016. Trafik- och tillgänglighetsprogram Fördelningen av medel ur denna investeringspott görs utifrån trafik- och tillgänglighetsprogrammet som uppdateras årligen. Trafikräkningsmaterial För att kunna göra korrekta bedömningar vid trafikutredningar, bullerberäkningar och trafiksäkerhetsåtgärder har avdelningen köpt in trafikräkningsmaterial. Nytt ärendehanteringssystem Det finns behov av att köpa in ett system som förenklar hanteringen av inkomna synpunkter och klagomål. Arbetet sker i samarbete med Kundcenter. Just nu genomförs en förstudie. Infartsparkering, p-däck Tillväxtkontoret har fått i uppgift att fortsätta utreda befintliga parkeringar. Först när det är gjort går vi vidare med utredning av eventuellt utbyggnad av parkeringsdäck på infartsparkeringen i Kungsängen. Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Tillväxtkontoret har fått i uppdrag att utreda placeringen för kommunens första tillgänglighetsanpassade brygga. Inköp av fordon Nytt fordon till parkverksamheten är upphandlat och beställt. Mätbil, GPS, Totalstation Mätverksamheten har köpt två nya GPS-verktyg samt två nya mätfordon. De gamla fordonen ska avyttras. Konstbyggnader (tunnlar) Minst en konstbyggnad, tunnel, kommer att rustas upp under året. Ambitionen är att hinna med två, men det beror av hur mycket utredningsarbete som krävs och omfattningen på upprustningen. Projektet fortsätter 2016. Övrigt ofördelat Från denna pott har Tekniska nämndens arbetsutskott möjlighet att besluta om fördelning till nya investeringsprojekt samt omfördela till befintliga investeringsprojekt. Hittills har följande projekt beslutats om: Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 113(132) • • • Gång- och cykelväg Jursta till Bro Station (temporär åtgärd) 700 tkr Byta ut kommunens grindar och bommar 300 tkr Linjemålning vägar 300 tkr Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Projektet kommer avslutas 2015. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 114(132) 5.5.4 Ekonomi - Avfallsverksamhet Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Avfall 16 020 16 067 15 252 17 720 768 1 654 2 422 21 Summa 16 020 16 067 15 252 17 720 768 1 654 2 422 21 Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Avfall 24 100 24 100 24 100 24 100 0 0 0 Summa 24 100 24 100 24 100 24 100 0 0 0 Ekonomisk analys Avfallsverksamheten Avfallsverksamheten visar en avvikelse mot budget om 2,1 mkr och förväntas lämna ett överskott på 600 tkr vid årets slut. Avfallsverksamheten får enligt särskilda regler flytta med överskott till nästkommande år varför det inte redovisas som ett överskott i prognosen. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 115(132) Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inköp avfallskärl 3 041 2 041 634 1 000 366 Införande av system för företagskort 700 700 700 Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö 200 200 200 1 900 1 266 Summa 3 941 Total kalkyl 2 041 Förbrukat tom 2014 634 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inköp avfallskärl 3 041 2 041 1 000 1 000 0 Införande av system för företagskort 700 700 700 Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö 200 200 200 1 900 900 Summa 3 941 2 041 1 000 Kommentarer investeringsredovisning Inköp avfallskärl Sker enligt plan. Införande av system för företagskort Privatpersoner som betalar avfallstaxa till kommunen har tillgång till våra kretsloppscentraler. Beslut finns sedan tidigare att företag ska betala för att lämna fraktioner på kretsloppscentralerna. Investeringsprojektet går ut på att införa ett system för företagskort för att få bättre kontroll. Upphandling av system pågår. Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö Syftet är att förbättra möjligheterna för kommuninvånare att lämna mindre elektronik, ljuskällor och batterier på ett snyggt, tryggt och enkelt sätt. Verksamheten avvaktar på grund av att Elkretsen och Svensk handel planerar införa ett nationellt system för insamling av elavfall i butik de kommande åren. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 116(132) 5.5.5 Ekonomi – VA-verksamhet Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 (tkr) Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto VA 30 100 30 260 27 727 30 046 2 374 -214 2 159 3 990 Summa 30 100 30 260 27 727 30 046 2 374 -214 2 159 3 990 Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav VA 45 390 45 390 42 390 44 940 3 000 -450 2 550 Summa 45 390 45 390 42 390 44 940 3 000 -450 2 550 Ekonomisk analys VA-verksamheten VA-verksamheten redovisar en nettoavvikelse om 2,2 mkr efter andra tertialet och ska enligt prognos lämna ett överskott vid årets slut. Detta överskott kommer att användas till att "betala tillbaka" den skuld till skattekollektivet som tillkommit efter att verksamheten gått med underskott tidigare år. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 117(132) Investeringsredovisning Total kalkyl (tkr) Netto Ledningsrenovering Servis 2 931 Smidö LTA Enheter Kvar av budget 2015 Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Budget 2015 Netto Netto Netto Netto 697 2 931 2 234 408 408 54 0 -54 7 380 736 0 6 644 6 644 27 27 27 0 -27 12 715 496 284 11 219 10 936 Reinvestering Murarv. 3 000 2 7 2 998 2 991 Diverse inv. Maskiner 1 501 1 115 0 386 386 Diverse åtgärder Pumpstationer 5 000 574 0 4 426 4 426 300 0 0 300 300 3 000 0 1 474 3 000 1 526 500 0 0 500 500 2 000 333 2 000 1 667 600 408 600 192 Åtgärder på spillvattenledning BroJärfällatunneln 150 000 0 150 000 150 000 Sigtunaledningen 100 000 45 100 000 99 955 Stäketledningen Käppala 5 000 0 6 000 6 000 Vattenkiosker 3 000 0 3 000 3 000 0 -4 121 0 4 121 3 000 3 000 1 247 4 090 2 843 4 947 0 -4 947 5 401 301 095 295 694 Ekbodadammen Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Byte av planeringsverktyg Reinvestering Bagarvägen Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronv. LPS-pumpar ospecificerat Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Projektera Näshagen, Tjusta 3 000 Inköp av fordon 4 090 RÅBY GÄRDE VA anläggning Summa 304 453 Total kalkyl Förbrukat tom 2014 (tkr) Netto Ledningsrenovering Servis 2 931 Smidö LTA Enheter 3 358 Netto Prognos 2015 Kvar av budget 2015 Budget 2015 Netto Netto Netto 900 2 931 2 031 408 408 100 0 -100 7 380 736 0 6 644 6 644 27 27 50 0 -50 12 715 496 284 11 219 10 935 Reinvestering Murarv. 3 000 2 7 2 998 2 991 Diverse inv. Maskiner 1 501 1 115 0 386 386 Diverse åtgärder Pumpstationer 5 000 574 1 000 4 426 3 426 300 0 300 300 0 Ekbodadammen Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Byte av planeringsverktyg Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 118(132) Total kalkyl Reinvestering Bagarvägen Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Kvar av budget 2015 Budget 2015 3 000 0 3 000 3 000 0 500 0 200 500 300 2 000 4 500 2 000 -2 500 600 400 600 200 Åtgärder på spillvattenledning BroJärfällatunneln 150 000 0 150 000 150 000 Sigtunaledningen 100 000 0 100 000 100 000 Stäketledningen Käppala 5 000 6 100 6 000 -100 Vattenkiosker 3 000 3 000 3 000 Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronv. LPS-pumpar ospecificerat Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) 0 -9 000 0 9 000 Projektera Näshagen, Tjusta 3 000 3 000 3 000 0 Inköp av fordon 4 090 4 090 4 090 0 0 0 301 095 286 164 RÅBY GÄRDE VA anläggning Summa 304 453 3 358 14 931 Kommentarer investeringsredovisning Ledningsrenovering Servis Viss investering i underhåll av ledningar kommer att göras under året. Projektet fortsätter 2016. Smidö LTA Enheter Projektet är avslutat men har belastats av eftersläpande kostnader för enstaka inköp av pumpar. Ekbodadammen /Dagvattendammar Fortsatt arbete med att utveckla befintliga och planera för nya dagvattendammar i kommunen. Projektet fortsätter 2016. Rättarboda LTA-pumpar Projektet är avslutat men har belastats av eftersläpande kostnader för enstaka inköp av pumpar. Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Åtgärderna som ett separat projekt är inte aktuella. Reinvestering Murarvägen Upphandlingen är avbruten och kommer att göras om, troligen vår 2016. Diverse investeringar av maskiner Inga större maskiner har behövts köpas in 2015. Diverse åtgärder Pumpstationer Arbete med att trygga ett säkert och modernt spillvattensystem genom nya pumpar, Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 119(132) ombyggnad av styrsystem och införande av onlinerapportering till övervakningssystemet. Projektet fortsätter 2016. Byte av planeringsverktyg Fältdatorer till driften. Reinvestering Bagarvägen Reinvestering Bagarvägen görs i samband med att de gamla husen ska rivas och nya ska byggas. Ledningarna är i behov av renovering. Förprojektering slutförd. Genomförs 2015. Projekterat och upphandlat, färdigställande i höst. Utredning och åtgärder ovidkommande vatten Under hösten beräknas ett långsiktigt arbete påbörjas för att minska ovidkommande vatten till spillvattenledningarna. Projektet fortsätter 2016. VA-ledning längs Hjortronvägen Projektering pågår. Upphandlas under sommaren och färdigställs under hösten. LPS-pumpar ospecificerat Löpande arbete. Projektet fortsätter 2016. Åtgärder på spillvattenledning Bro-Järfällatunneln Utredning och åtgärder påbörjas troligtvis om några år, preliminärt beräknat till 20172018. Sigtunaledningen Pågår. Norrvatten bär kostnaderna i projektet fram till övertagande av kommunen 2018. Stäketledningen Käppala Entreprenad pågår. Käppala fakturerar kommunen hela beloppet efter avslutad entreprenad i september. Vattenkiosker Påbörjas troligtvis 2016. Då en vattenkiosk kommit till genom Sigtunaledningen är det inte ett akut behov. Fler vattenkiosker behövs men arbetet kan vänta tills nästa år. Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Endast intäktskonto. Projektera Näshagen, Tjusta Verksamheten behöver inleda arbetet med att införliva Tjusta i VA:s verksamhetsområde med en projektering. Påbörjas troligtvis 2018. Inköp av fordon Pågår, klart i september 2015. RÅBY GÄRDE VA anläggning VA-anläggning som vid färdigställande övertagits av VA-verksamheten. Det finns intäkter som täcker kostnaderna. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 120(132) 5.6 Utbildningsnämnden 5.6.1 Inledning Vinjett Det viktigaste så här långt under 2015: Flytt av åk 4 och 5 från Lillsjöskolan till Ekhammarskolan och omstrukturering av grundsärskolan. Stort arbete har gjorts med att iordningställa lokaler och utemiljöer för grundsärskolan och åk 4 och 5 på Ekhammarskolan. Samtidigt har fler förskolor och skolor genomgått omfattande renoveringar under våren och sommaren. Viktiga händelser under delåret I augusti tillsattes två nya verksamhetschefer för skola respektive förskola. Under en stor del av året har Utbildningskontoret saknat skolchef. 2015 har därmed blivit ett år med mycket operativt arbete och det strategiska arbetet har blivit lidande. Utbildningsstaben har också varit underbemannad. Nyrekryteringar har därför gjorts under året för att på ett kvalitativt sätt stötta verksamheterna och skapa så bra förutsättningar som möjligt för skolor och förskolor. En lokalsamordnare har anställts för att skapa bättre förutsättningar och kvalitet i de moderniseringar som kommer att genomföras i framtiden. Modernisering av lokaler En satsning på bättre underhåll och skötsel av skolornas och förskolornas lokaler görs nu i kommunen. Arbetet sker systematiskt med att modernisera och anpassa lokaler efter de behov som finns. En omfattande renovering av Hagnässkolan kommer att påbörjas till hösten. Lillsjö förskola, Lillsjöskolan och Finnstaskolan har fått sina lokaler renoverade under sommaren. Rönnbäret förskola och Brunna förskola kommer att få sina lokaler renoverade under senare delen av 2015. Karriärtjänster Upplands-Bro kommun satsar på karriärtjänster för lärare som en väg mot ökad måluppfyllelse. Kommunen har drygt 30 stycken förstelärare och en lektor. Förstelärarna har sina uppdrag inom vitt skilda ämnesområden exempelvis IKT, idrott, läsinlärning, matematik och utmaningar för högpresterande elever. Målet är genomtänkta och specifika karriärtjänster som leder till högre måluppfyllelse för eleverna. Då karriärtjänsterna är relativt nyinrättade är det ännu inte möjligt att uttala sig om effekter på en kommunövergripande nivå. Under våren 2015 startades ett kommungemensamt nätverk för förstelärare och lektor. Satsning på informations- och kommunikationsteknologi (IKT) En kommunövergripande IKT-strategi har tagits fram under hösten 2014 för att ytterligare förstärka användningen av IKT i förskolan och skolan. Den ska göra utbildningen i kommunen likvärdig och flexibel. Förskolor och skolor arbetar utifrån sina förutsättningar för att förbättra och öka användandet av IT-verktyg i undervisningen. Som en del av satsningen inom IKT har också många enheter beställt nya surfplattor för att underlätta den digitala användningen i undervisningen och i det individuella stödet till barn och elever. Det ökar förutsättningarna för bättre lärande och resultat. Ett arbete pågår tillsammans med IT-staben och kommunens driftleverantör för IT för att tillsammans skapa de tekniska och infrastrukturella förutsättningar som krävs Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 121(132) för att satsningen ska bli framgångsrik. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen ansvarar enligt skollagen för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Arbetsprocessen har varit bra och vi har anpassat kvalitetsarbetet på ett systematiskt vis. Från Utbildningskontoret har funnits stöd och bollplank för cheferna i form av möten och skriftlig feedback. Ett arbete har gjorts med att tillsammans följa upp arbetsprocessen och tidschemat för hur årshjulet är anpassat. Vi har under våren 2015 arbetat vidare med att förbättra och förtydliga arbetsprocessen genom att föra in kvalitetsarbetet i kommunens beslutsstödsystem Stratsys. Matematiklyftet i skolan Under läsåret 2014/2015 deltog 17 matematiklärare och två rektorer i matematiklyftet. Detta innebär att de flesta av kommunens matematiklärare och rektorer nu deltagit i den ettåriga fortbildningen. Fortbildningen har byggt på aktuell didaktisk forskning och kollegialt lärande. Det kollegiala lärandet och den reflektionstid som detta inneburit har gett lärarna ökad insikt om sina undervisningsbeslut och gett dem chansen att delge varandra goda exempel. Flera av grundskolorna har fortsatt att arbeta med matematiklyftet även efter det att skolverkets delfinansiering av fortbildningen tagit slut. Matematiklyftet i förskolan Utifrån förskolans läroplan och aktuell forskning valde Upplands-Bro att även fortbilda ett stort antal förskollärare inom Matematiklyftet. Deltagande förskollärare anser sig ha fått en djupare förståelse för vad matematik i förskolan innebär och hur man kan arbeta med den. Man har hittat former för att ta tillvara matematiken i leken och vardagen på ett spännande och lärorikt sätt samt fått en tydlig vetenskaplig förankring i arbetet med matematik. Flera av förskolorna har fortsatt med Matematiklyftet även efter det att Utbildningskontoret centralt finansierat fortbildningen. Kommunens arbete med Matematiklyftet i förskolan har inspirerat flera andra kommuner till att starta upp detsamma. PISA2015 PISA2015 är en modell för skolutveckling. Modellen utgår från att styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förbättrade resultat i skolan. Arbetet bygger på dialog mellan politiker, förvaltning, rektorer och lärare. Upplands-Bro kommun arbetar långsiktigt tillsammans med 86 andra kommuner och SKL utifrån modellen för att förbättra resultaten i matematik. Utbildningsnämnden satte 2013 upp konkreta mål för PISA2015-arbetet, arbetet med att nå målen pågår kontinuerligt. Matematiklärarnätverk Under läsåret 2014/2015 startade kommunens ämneslärarnätverk för matematiklärare. Nätverkets träffar bygger på kollegialt lärande med utgångspunkt i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Matematiklärare från alla kommunala grundskolor deltar. LJUS Ljus på kvalitet är numer ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro och innebär kollegial utvärdering mellan kommunerna. Under 2015 utvärderades Östra Bro förskolor. Ny grundskoleorganisation Mot bakgrund att den nya skollagen trädde i kraft 2010 innebar detta bland annat att betyg skulle sättas redan från höstterminen i åk 6. Detta gör att våra F-5 skolor behöver utökas till F-6 skolor, alternativt att våra 6 – 9 skolor blir 4 – 9 skolor för att underlätta Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 122(132) en likvärdighet i betygssättandet i årskurs 6. Utbildningsnämnden tog den 17 december 2013 beslut om att detta skulle ske när förutsättningar så medger. Ekhammarskolan är från och med hösten 2015 en 4-9-skola och Lillsjöskolan en F-3-skola. Grundsärskolan i kommunen har flyttat till temporära paviljonger i väntan på att kommunen ska bygga en ny grundsärskola på Ekhammarskolans område. Pedagogiska priset Utbildningsnämnden beslutade under hösten 2014 om ett årligt pedagogiskt pris. Det delades ut för första gången vid vårterminens slut 2015. Priset är ett sätt att lyfta framgångsrika skolor, arbetslag eller enskilda lärare och ska stimulera verksamheterna till att satsa på utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse och högre kvalitet. 5.6.2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2015. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/Uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/Uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/Uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Övergripande mål: En kommun för alla Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar Ett arbete finns för att öka inflytandet och insynen i kommunens skol- och förskoleverksamheter. Det finns vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna. Varje enhet har fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barn och elevers trivsel, utveckling och lärande. Under hösten startas de kommunövergripande skol- och förskoleråden upp, där föräldrar inbjuds att delta. Arbetet med målet Uppdrag Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas. Kommentar Varje enhet har på olika sätt dialog med föräldrarna verksamheten i stort och om barn och elever utveckling och lärande. Detta sker i form av utvecklingssamtal och föräldramöten, men även föräldraråd där föräldrar ges möjlighet till delaktighet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 123(132) Uppdrag Under hösten startas kommunövergripande skol- och förskoleråd upp, där föräldrar har möjlighet att delta. Nämndmål: Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv. Kommentar Arbete pågår Arbetet med målet Uppdrag Skyndsamt i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden samordna så att barn och ungdomar kan erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar Kommentar En arbetsgång har skapats så att rektor blir involverad och beslutar om en elevs ledighet från ordinarie undervisning i skolan för att delta i frivillig verksamhet hos Kulturskolan. Utreda möjligheten för adopterade barn från andra länder att få rätt till språkundervisning i det språk vars land de kommer ifrån Kommentar Arbete pågår Föräldrar, barn och elever ska ha möjlighet att välja olika former av omsorg och skola Kommentar Utbildningskontoret är positiv till mångfald och har ett gott samarbete med både fristående förskolor och skolor i kommunen. Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Utbildningskontoret anpassar sig efter LOU och samarbetar med kommunens upphandlare i dessa frågor. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Kommentar Upphandling av läromedelsleverantörer och bemanningsföretag för lärartjänster är genomförd. Nämndmål: Kommunen ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kultur- och fritidsaktiviteter Kommentar Arbete pågår Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 124(132) Nämndmål: Kommunens lokaler ska användas effektivt. Kommentar Ett arbete pågår för att kartlägga nuvarande och framtida lokalbehov i en lokalresursplan som kommer att sträcka sig fram till 2020. Nödvändiga åtgärder har gjorts för att använda Utbildningskontorets lokaler så effektivt som möjligt. Ett exempel är elevflytten från Lillsjöskolan till Ekhammarskolan. Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Kommentar Under arbete Övergripande mål: Vi lyfter skolan Nämndmål: Upplands-Bro ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner Kommentar Skolan i Upplands-Bro fortsätter att bli bättre. Utvecklingen i Upplands-Bro kommun är mycket positiv. Från förra året klättrar kommunen 202 placeringar, från plats 233 till plats 31 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) "Öppna jämförelser Grundskola 2015". Vi arbetar för att bibehålla och förbättra denna placering. Arbetet med målet Uppdrag Arbeta fram ett skolutvecklingsprogram med mål och verktyg för att bli en av Sveriges bästa skolkommuner Kommentar Under arbete Utreda möjligheten att lyfta ut skolledarnas löner från respektive verksamhets budget Kommentar Utredning gjord och förskolechefers och rektorers löner kommer att läggas centralt efter årsskiftet. Föräldrar, barn och elever ska ha möjlighet att välja olika former av omsorg och skola Kommentar Utbildningskontoret är positiv till mångfald och har ett gott samarbete med både fristående förskolor och skolor i kommunen. Ytterligare tre fristående förskolor har öppnat i kommunen vilket skapar en bra valfrihet inom barnomsorgen i Upplands-Bro. I samarbete med Kommunfastigheter rusta och vårda verksamhetens lokaler enligt plan fastställd av Utbildningsnämnden och styrelsen för Kommunfastigheter Kommentar Ett arbete har inletts att rusta de slitna utbildningslokalerna i kommunen. En omfattande renovering av Hagnässkolan kommer att påbörjas till hösten. Lillsjö förskola, Lillsjöskolan och Finnstaskolan har fått sina lokaler renoverade under Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 125(132) Uppdrag sommaren. Rönnbäret förskola och Brunna förskola kommer att få sina lokaler renoverade under senare delen av 2015. Kartlägga behov och utveckla stöd/insatser för målgruppen unga vuxna, 18-24 år, i samverkan med arbetsmarknadsutskottet och socialnämndens verksamheter Kommentar Projektet Unga vuxna som finansieras av den sociala investeringsfonden har satt igång och börjar ta form. Alla barn och elever som har behov av särskilt stöd ska få det Kommentar Utbildningskontorets verksamheter jobbar intensivt för att detta ska ske. Tillsammans med Utbildningskontorets resursteam arbetar skolornas och förskolans personal i Upplands-Bro för att barn och ungdomar ska få det stöd och den hjälp de behöver och har rätt till. Tidiga insatser ska prioriteras Kommentar Att tidigt upptäcka behov av stöd hos barn och elever är prioriterat inom Utbildningskontorets samtliga verksamheter. I förskolorna arbetas det med ett inkluderande förhållningssätt. Barngrupperna kartläggs genom observation och pedagogisk dokumentation för tidig upptäckt av barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna arbetar med små grupper för att alla barn ska få utrymme. På öppna förskolan ger pedagogerna mycket tid till föräldrarna för att ge stöd och hjälp till dem som behöver. Öppna förskolan har även ett nära samarbete med BVC för att främja tidig upptäckt av barn i behov av särskilt stöd. Vid skolenheterna i kommunen arbetas med att tidigt upptäcka stödbehov genom exempelvis ett tydligt och aktivt elevhälsoarbete samt kommungemensamma diagnosplaner i svenska och matematik. Utveckla kommunikationen mellan hem och skola Kommentar Under arbete. Utbildningskontoret utreder nu om satsningen på den lärplattform som nu finns är tillräcklig och om vi ska upphandla något annat system för att ytterligar utveckla kommunikationen mellan hem och skola. Utveckla sommarverksamheten på Hällkana Kommentar Sommarverksamheten på Hällkana utvecklas hela tiden utifrån barns och föräldrars önskemål. Övergripande mål: En grön kommun i utveckling Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Andelen ekologiska livsmedel Kommentar Under arbete. Redovisas senare. Nämndmål: Uppfylla kort- och långsiktiga mål i kommunens Miljöplan 2010-2030 Kommentar Under 2015 har fler av Utbildningskontorets verksamheter miljöcertifierats genom Grön flagg än 2014. Ett arbete genomförs också i våra verksamheter för att bibehålla dessa genom årliga revideringar av planer och arbetssätt som genomsyrar verksamheterna. I kommunens miljöplan slås fast att förskolor och skolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling. 100 % av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade. De som inte redan är certifierade är på gång och kommer att bli det senast 2015. Barnen lär sig sopsortering och använder miljöstationer i förskolornas närhet. 5-åringar besöker Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 126(132) Högbytorp och pedagogerna samtalar med barnen om att värna miljö och natur. Miljöansvariga pedagoger deltar i fortbildning. Arbetet med målet Uppdrag Certifiering av verksamheterna Kommentar Arbete pågår Öka inköpen av ekologiska varor Kommentar Arbete pågår Genomföra källsortering av avfall Kommentar Ett kommunövergripande projekt finns för att se till så att Utbildningskontorets verksamheter skapar förutsättningar för en god och miljövänlig avfallshantering. Under hösten 2015 kommer lokalanpassningar att ske för detta ändamål. Övergripande mål: En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Arbete pågår Arbetet med målet Uppdrag Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde. Kommentar Ekonomiska prognoser och balanslistor tas upp på varje sammanträde med Utbildningsnämnden. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Arbete pågår Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 127(132) Kommentar Arbete pågår Arbetet med målet Uppdrag Under 2015 genomföra ett genomgripande arbete gällande kommunens budget, direktiv och budgetprocess. Kommentar Arbete pågår Förbättringsarbetet av styrprocessen implementerar ett beslutsstödssystem under 2015. Kommentar Efter införandet av nytt beslutstödssystem (Stratsys) har processen blivit tydligare och enklare för verksamheterna att följa upp sina mål. Både när det gäller budget och systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet forsätter för att förbättra det ännu mer. Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Utbildningskontoret har under 2015 effektiviserat och lokaliserat brister i hanteringen av olika tjänster som t ex skolskjuts och effektiv lokalanvändning. Detta är nu åtgärdat och Utbildningskontoret jobbar intensivt med att använda skattebetalarnas pengar på rätt satsningar. Arbetet med målet Uppdrag Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Kommentar Under 2015 har Utbildningskontoret infört ytterligare en e-tjänst (skolvalet) som förbättrar servicen för medborgarna samt effektiviserar det administrativa arbetet med detta. Öka den juridiska kompetensen för stöd till kommunens verksamheter. Kommentar Utbildningsstaben har utökat sin kompetens inom detta område genom att anställa två fd undervisningsråd från Skolverket . Genom fortbildning för stabens personal har vi också fått den kompetens som efterfrågats. Arbetet fortsätter med att öka vår kompetens för att stötta Utbildningsnämndens verksamheter på ett bra och kvalitativt sätt. Övergripande mål: Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 128(132) Kommentar Åtgärdsplaner har satts upp efter resultaten av medarbetarenkäten. Trivsel och anställningstrygghet anses vara god inom Utbildningsnämndens verksamheter. Övergripande mål: En kommun som växer Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Arbete pågår Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar Arbete pågår. Uppdraget om elevers trygghet ingår i skolans uppdrag om trygghet och studiero och är något som alla skolor arbetar med. Resultat från elevenkäter visar att en stor andel av eleverna känner sig trygga i skolan, men resultatet behöver bli bättre. Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Under arbete Arbetet med målet Uppdrag Utbildningsnämnden ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram Kommentar Utbildningskontoret arbetar aktivt med att delta och bidra till kommunens tillväxt genom lokalförsörjningsprogrammets framtagande samt att yttra oss på ett kvalitativt sätt i kommunens olika samråd för bostadsbyggande. Övergripande mål: Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndens bedömning av måluppfyllelse Många uppdrag är utförda och övriga är under arbete eller planerade att genomföras. Målen är ännu inte uppnådda, men alla mål är på väg att uppnås eller delvis redan uppnådda. Sammantaget visar bedömningen av måluppfyllelsen att arbete är påbörjat för att målen ska nås och att flera mål kommer att nås. Några mål är dock svåra att Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 129(132) bedöma om de är uppnådda eller inte, utifrån hur de är formulerade. Några uppdrag är direkt kopplande till ekonomi, till exempel att öka andelen ekologiska livsmedel och genomföra källsortering av avfall. Här finns medel avsatt och uppdragen kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Uppdraget att ta fram ett skolutvecklingsprogram innebär ett omfattande arbete. Arbetet har planerats under våren och under hösten kommer arbetet att ta fart. Målsättningen är att beslut om skolutvecklingsprogram ska kunna tas senast i januari 2016. 5.6.3 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 Redovisat 201508 Avvikelse 201408 Avvikelse 201508 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Utbildningsnämnden 801 650 390 220 794 323 393 129 7 327 2 909 10 236 25 343 0 0 0 7 327 2 909 10 236 Summa 801 650 390 220 794 323 393 129 25 343 Helårsprognos Budget 2015 (tkr) Utbildningsnämnden Summa Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav 1 229 740 585 331 1 231 140 588 331 -1 400 3 000 1 600 0 0 0 -1 400 3 000 1 600 1 229 740 585 331 1 231 140 588 331 Ekonomisk analys Driftsredovisningen per den 31 augusti Utbildningsnämnden redovisar en nettoavvikelse per 31 augusti med 10 326 tkr, vilket motsvarar 1,5 % av helårsbudget. Alla kostnader och intäkter fördelar sig inte jämnt över året. Verksamhetsvolymen är större under det andra halvåret. Antalet grundskolelever ökar med över 100 från hösten, vilket medför högre kostnad jämfört med vårterminen. Helårsprognos Budget (3 169 tkr, år 1 av 2) har tillförts Vux för projektet "Första Steget". Vid årets slut beräknas att ca 1 600 tkr av projektmedlen inte har förbrukats och dessa kommer att överföras till 2016. Resursteamet har en större personalkostnad än vad budget medger(-600 tkr). Översyn pågår inför budget 2016. För att effektivisera modersmålsundervisningen och få ner kostnaderna (-1000 tkr) pågår en organisationsöversyn. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 130(132) Inför hösten har det hittills kommit 40-talet nya ansökningar om tilläggsbelopp. Dessutom är det 8 nyplaceringar av elever som tidigare gått inom U-B grundskola, men som stått i kö för specialskola i annan kommun. Tilläggsbelopp grundskola och Resursteamets skolskjutsar belastas dessutom av två större fakturor som tillhör 2014. Totalt underskott - 3 200 tkr. Antagningen till gymnasieskolan inför höstterminen 2015 har fallit ut väl. Huvudmannens gymnasiebudget är i balans och Upplands-Brogymnasiet har välfyllda klasser och beräknar att hålla budget. Antalet barn i förskolan och pedagogisk omsorg beräknas bli något färre än budgeterat, vilket beräknas ge ett överskott på barnpengen med 1 300 tkr. Det är budgeterat 1 000 tkr till en ny resursfördelningsmodell, vilken kommer att införas först från 2016. Efter beslut har det överförts 1 800 tkr i flyktingmedel från SN till UN. Investeringsredovisning Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Utrustning/inventarie r 4 022 0 2 797 5 205 2 408 Ombyggnad/verksa mhetsanp 2 060 0 951 2 060 1 109 Upprustning utemiljö 2 691 0 123 2 691 2 568 Modernisering av skolor. 3 254 0 0 3 254 3 254 Förproj. Hagnässkolan 1 000 957 27 43 16 Inventarier/utr. Härneviskolan 4 317 3 376 86 941 855 Modernisering kök i förskolor och skolor 8 700 5 425 59 3 275 3 216 Miljöstationer 650 43 0 607 607 Projektorer i förskola/skola 1 500 0 37 1 500 1 463 28 194 9 801 4 080 19 576 15 496 Summa Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Utrustning/inventarier 4 022 0 5 205 5 205 0 Ombyggnad/verksamh etsanp 2 060 0 2 060 2 060 0 Upprustning utemiljö 2 691 0 2 691 2 691 0 Modernisering av skolor. 3 254 0 0 3 254 3 254 Förproj. Hagnässkolan 1 000 957 43 43 0 Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 131(132) Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 Inventarier/utr. Härneviskolan 4 317 3 376 941 941 0 Modernisering kök i förskolor och skolor 8 700 5 425 1 000 3 275 2 275 Miljöstationer 650 43 607 607 0 Projektorer i förskola/skola 1 500 0 1 500 1 500 0 28 194 9 801 14 047 19 576 5 529 Summa Kommentarer investeringsredovisning Utrustning och inventarier Inventarier som möbler etc. för modernisering av lärmiljön i förskolor och skolor. Ombyggnader och verksamhetsanpassningar Ombyggnader har gjorts för att anpassa öppna förskolans lokaler i Bro samt Ullevi förskolan lokaler. vi Upprustning utemiljö Utomhusmiljön hos några av kommunens förskolor och skolor ska rustas upp. Modernisering av skolor Inköp av inventarier till Hagnässkolan kommer att göras successivt när ombyggnadsetapperna blir klara. Förprojektering Hagnässkolan Kostnader för projektering av Hagnässkolans modernisering har bokförts på detta projekt. Inventarier/utr Härneviskolan Vissa kompletteringar av utrustning återstår att göra. Modernisering av kök i förskolor och skolor Kostander för utrustning vid omställning till tillagningskök och byten av utrustning i övriga kök. Tillagningsköket vid Hagnässkolan blir klart under 2016. Miljöstationer Nya miljöstationer vid skolor och förskolor är planerade. Projektorer i förskolor/skolor Implementering av mer modern teknik och IKT-verktyg. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - augusti 2015 132(132)
© Copyright 2024