1. No category

CBInytt
CBI Betonginstitutets kundtidning
1
2015
HÅLLBART
BETONGBYGGANDE
- Aktuella avhandlingar
- Positive Footprint Housing
- Nytt UDI-projekt
Gröna tak
SID 3-4
Hållbar produktion
SID 8-9
av ballast
Nyheter på
biblioteket
SID 14
1
INNEHÅLL
3-4
Gröna tak
5
Positive Footprint Housing
- Ett klimatsmart bostadsprojekt
6-7
Kurssidor
8-9
Hållbar produktion
av ballast
9
CBI Betonginstitutets
informationsdag 2015
10
Simulering av färsk
betongs rörelse
11
Hållbarhet av cementbaserade
material under lång tid vid
kontakt med vatten
12
SKB - tre gånger bättre
än traditionell betong
13
Notiser
14
Bibliotek
15
CBI:s Intressentförening
16
Intressentföreningens
medlemmar
CBI nytt är CBI Betonginstitutets
kundtidning som utkommer 2ggr/år.
ISSN 0349-2060
Ansvarig utgivare/chefredaktör:
Katarina Malaga
Kontakta redaktionen:
CBI Betonginstitutet
100 44 Stockholm
Tel: 010-516 68 00
E-post: cbi@cbi.se
Hemsida: www.cbi.se
CBI Betonginstitutet forskar
om hållbart betongbyggande
Betong är ett hållbart och 100 % återvinningsbart material. Det består av
cement, sten, sand och vatten och kan dessutom återanvändas som t.ex.
fyllnadsmaterial när livslängden nått sitt slut. Betong innehåller varken
utfasningsämnen eller andra ämnen som är farliga för hälsa eller miljö.
Men är det ett hållbart byggmaterial enligt de definitioner man använder idag? När man på 70-talet började använda ordet hållbarhet handlade det om sambandet mellan ekonomi och grundläggande ekologiska
system. Begreppet hållbar utveckling introducerades av Lester Brown 1981
och fick internationell spridning i samband med Brundtlandsrapporten
från 1987. Även om beskrivningen och definitionen har varit bred så har
begreppet präglat all utveckling de senaste 30 åren. Men all utveckling
kräver sina offer.
Statusen för hållbar utveckling och hållbarhet har förändrats från
ett prestigefullt krav till en vedertagen handlingsplan. Den mentala
kartan har ritats om och det finns inte några aktörer på marknaden som
skulle skylta med en ohållbar strategi eller utveckling. Men hur tolkar
vi egentligen ordet hålbarhet? Har vi samma definition? Finns det en
samstämmighet i t.ex. byggbranschens interpretationer? Flera av dessa
frågor kan besvaras på många olika sätt men för att kunna jämföra hållbarhet av olika material måste ett och samma utvärderingssätt användas.
Definitionen av hållbarhet har varit föremål för diskussioner och olika
tolkningar har använts av flera intressentgrupper för att se hållbarhetens
fördelar med det egna byggmaterialet. LCA är ett användbart sätt att
beskriva byggmaterialets hållbarhet men användningen av detta verktyg
för olika byggmaterial har länge legat på en experimentell nivå. Därför
är det glädjande att det under 2014 har utkommit ett genomarbetat och
pålitligt sätt att ta fram LCA (livscykelanalys) för betong och trä. Robust
LCA gav branschen en stadig grund för en saklig diskussion om LCA.
CBI Betonginstitutet arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och
stödjer starkt, genom flera forskningsprojekt och standardisering, utveckling av bland annat LCA-verktyget för betongmaterialet. Syftet
är att främja vetenskapliga och rättvisa bedömningar av byggprodukter
för utformning av standarder och beräkningsregler som skall gälla i
framtiden. CBI Betonginstitutet arbetar medvetet för att öka förståelsen för betongmaterialet i Sverige. Vårt hållbarhetsarbete handlar om att utveckla och säkra kunskapen om betong men också att
sprida den till andra delar av hållbar samhällsbyggnad. Vi följer noga
vad som händer inom forskningen och tillämpningen av betong. Det som
sticker ut särskilt mycket är urbaniseringstrenden som kommer att vara
en stor utmaning för ekonomer, politiker, stadsplanerare, forskare och
samhällsvetare med flera. Bostadsbyggande och infrastruktursatsningar
inom storstadsområdena kommer att öka enormt. För att säkra en hållbar
utveckling måste vi inse att betong kommer att förbli ett mycket attraktivt byggmaterial världen över även i framtiden.
Vad hållbarhet betyder för CBI är framförallt gedigen kunskap,
öppenhet och samarbete över byggmaterialsgränserna!
Omslagsbild:
Pantheon, Italien
CBI Betonginstitutet har kontor i Stockholm,
Borås och Lund. Institutet bedriver forskning,
materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom betong och berg. CBI är ett dotterbolag
till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
2
CBInytt nr 1-2015
Katarina Malaga
katarina.malaga@cbi.se
Gröna tak
I
tidigare CBI-nytt berättade
vi om ett initieringsprojekt som
genomförts under 2013 inom
Vinnovas utlysning ”Utmaningsdriven
innovation – Hållbara städer.” I initieringssteget ingick bland annat att
ta fram en ny ansökan om ett betydligt mer omfattande samverkansprojekt på samma tema för perioden
maj 2014 till augusti 2016. Ansökan
beviljades av Vinnova och vi arbetar nu för fullt med de innovativa
utmaningar vi åtagit oss att försöka lösa och ta fram inom projektet.
Projektet koordineras av CBI och har
en hemsida under www.greenroof.nu.
Vårt projekt handlar enkelt
uttryckt om att kvalitetssäkra
systemlösningar för gröna tak/
anläggningar på betongbjälklag
med nolltolerans mot läckage.
Detta är en samhällsutmaning
eftersom man i allt större omfattning idag beställer och ställer
krav på hela miljöstadsdelar med
gröna lösningar. Detta görs inte bara
för att det är trendigt och attraktivt,
utan för att det blir mer och mer nödvändigt för en hållbar samhällsutveckling i staden där ekosystemtjänster får
en allt viktigare roll i stadsplaneringen.
Sedan 2006 bor en större del av
världens befolkning i städer än på
landsbygden. Om 25-30 år kommer
600 städer att omsluta mer än 80
% av världsekonomin. Stockholm,
Malmö och Göteborg tillsammans med
universitetsstäderna kommer att utgöra långt över 80 % av Sveriges
ekonomi. Detta kräver bland annat fler gröna anläggningar i staden.
Urbaniseringen är en process som sker
överallt och med ökande hastighet.
Dessa gröna anläggningar kan förstärka
en rad ekosystemtjänster genom att:
•
bidra till bättre
dagvattenhantering;
•
förbättra närheten till rekreationsmiljöer;
•
öka den biologiska mångfalden;
•
ge temperaturdämpande effekter;
•
ge energibesparingar;
•
sänka bullret;
•
ge renare luft.
Augustenborgs Botaniska trädgård.
Byggherrar åläggs därmed att
bygga med gröna anläggningar på
betongbjälklag, såsom gröna hustak,
gröna terrasser, gröna innergårdar och
gröna hela stadsdelar. En hel del kunskap och samordning fattas idag för
detta och skadorna kan i värsta fall bli
förödande.
Med gröna tak avses definitionsmässigt inte bara hustak utan också
motsvarande för terrasser, innergårdar
och t. ex. parkanläggningar på bjälklag
som försetts med en överbyggnad
bestående av en växtbädd med vegetation av mossa, sedum, örter och gräs
och/eller buskar och träd.
Under växtligheten finns alltid
någon form av tätskikts- och isolringssystem. Gröna tak indelas i kategorierna
extensiva, intensiva och semiintensiva
anläggningar. Intensiva gröna tak har
högre vikt och kräver en växtbädd
på minst 30 cm, jämfört med minst
4-12 cm för ett extensivt tak. Extra
belastning måste tas hänsyn till för
intensiva tak, jämfört med extensiva.
Intensiva tak behöver mer bevattning
och underhåll. Generellt sett behöver
extensiva tak ingen bevattning och
bara mycket begränsat underhåll. Tak
mellan 12-30 cm brukar karakteriseras som semiintensiva och ligger
mellan de två huvudtyperna vad
gäller bevattning, vegetationsanvändning och underhåll. Generellt har de extensiva taken varit
mest populära i Sverige.
I projektet ingår en rad arbetspaket med koppling till olika delar
av anläggningsuppbyggnaden och
arbetsprocessen, från idé till drift och
underhåll av färdig installation. Fyra
olika case ingår i ett av arbetspaketen.
Dessa är:
•
Norra Djurgårdsstaden, kvarteret
Hornslandet i Stockholm
•
Hagastaden i Stockholm
•
Sergels torg i Stockholm
•
Greenhouse i Malmö
Betongens roll
Var kommer då betongen in i
hållbara attraktiva gröna tak/anläggningar i staden? Betong som ju är ett
naturligt, beständigt och återanvändbart
material och som bör kunna säkerställa
en lång livstid på minst 100 år för ett
CBInytt nr 1-2015
3
Bilden visar innegården på Västmannagatan 76 i Stockholm.
byggnadsverk.
I Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04, ges exempel på dimensionering, utförande
och kontroll av betongkonstruktioner,
inklusive betongbjälklag.
I det aktuella Vinnova-projektet
ingår betong i det arbetspaket som
bland annat gör en mer ingående
inventering av problem, behov
och innovation vad gäller betongbjälklag, tätskikt och värmeisolering.
Arbetsgruppen ska vidare ge input om
guidelines och standarder för dessa
olika materialområden samt leverera
en sammanställning över i första hand
LCA-data som finns tillgänglig. En
första arbetsbeskrivning är under utarbetande. Här ingår även rekommendationer för hur man behandlar betongytor
och hur man installerar tätskikt och isolering. Produktvalsguide för val av produkter/system, detaljskisser för kritiska
detaljer, kravnivåer för material samt
checklistor för installation och täthetskontroll ingår också, liksom t.ex.
rekommendationer om hur man ska
skydda tätskikt under byggtiden.
Arbetet leds av Hans Månsson som
är teknisk chef på Icopal. I gruppen
ingår även CBI Betonginstitutet, SP
och en lång rad representanter från
näringslivssidan.
I de tyska riktlinjerna för gröna
tak (FLL) nämns så kallad waterproof
4
CBInytt nr 1-2015
concrete (WP-concrete). Här avses
betong med högt vatteninträngningsmotstånd och som enligt riktlinjerna
därför inte skulle behöva tätskikt eller
skyddsbeläggning. Detta kan möjligen
fungera för platsgjuten betong (inga
fogar) och byggnader utan nämnvärda rörelser i konstruktionen, men som
regel krävs tätskikt och rotskydd för
alla typer av gröna installationer på ett
betongbjälklag. Rörelsefogar i underlag av så kallad vattentät betong måste
under alla omständigheter specialprepareras mot rotgenomträngning.
Betong ingår inte bara som
bjälklag, utan kan också ingå i den gröna
takinstallationen som t. ex. skyddslager. Vid installationen av cementbundna skyddslager kan det emellertid enligt FLL finnas risk för att karbonater läcker ut och orsakar sintring
i den gröna installationens dräneringsanläggningar. Problemet uppstår
främst beroende på frisättning av karbonater från skyddsbetong eller avjämningsmassa. Även murbruk eller mager
betong som används vid uppbyggnad
av kanter, beläggningar eller olika
typer av installeringar kan orsaka
denna typ av skada för anläggningen.
Att använda kalkhaltigt aggregat,
t. ex. återvunnen betong eller kalkstensaggregat, i dräneringslagret,
skyddslagret eller för annat ändamål,
skulle också kunna leda till sintring
och är därför inte lämpligt.
När det gäller kanter, gångar och
installationer som förankras med murbruk, måste murbruksytan behandlas
på ett sätt som gör att inga karbonater
kan lösas ut i stora kvantiteter.
Om det inte är möjligt att installera
betong, golvmassa eller murbruk på
ett tillfredsställande sätt måste ytan
behandlas med en topplack och/eller
skyddas eller tätas med någon typ av
plastmaterial för att förhindra att karbonater löses ut.
Betong kan även ingå som prefabricerade byggenheter i den gröna
anläggningen. Trafikerade områden
på det gröna taket kan förses med
betongplattor eller betongbeläggning.
Mål med projektet
Målet med projektet är att på
olika sätt och i samverkan kunna
identifiera och utveckla relevanta helhetslösningar inklusive nya svenska
guidelines för framtidens gröna tak
och anläggningar med nolltolerans
mot läckage.
Ylva Edwards
ylva.edwards@cbi.se
Positive Footprint Housing
- Ett klimatsmart bostadsprojekt
Riksbyggen har för avsikt att
bygga tre bostadshus vid Chalmers
område Johannes Science Park i Göteborg, som ligger i framkant vad gäller
hållbart byggande (se bild 1). Arbetet
är en del av bostads-och forskningsprojektet ”Positive Footprint Housing”,
som innefattar ett helhetstänkande
kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum.
Dialog med forskare inom en rad
discipliner har genomförts för att
belysa såväl sociala som ekonomiska
och miljöförhållanden.
Bostadshusen, som är tänkta
att stå klara 2016, ska byggas med
hänsyn till klimatet. Två stomalternativ, betong och trä, utvärderas med livscykelanalys (LCA) där
CBI Betonginstitutet genomför en
förstudie på betongstommen och
SP HS (tidigare SP Trä) på trästommen. LCA ger en fullständig bild av
miljöpåverkan under en produkts
eller aktivitets livscykel från råvaruutvinning till avfallshantering. Arbetet tar tillvara på de senaste
kun-skaperna om utformning, energianvändning, materialval och byggmetoder.
I betongalternativet, som utfördes i
samråd med produkttillverkare för att
ta fram användbara och resurssnåla
lösningar, jämfördes både platsgjuten betong och prefabricerad
Bild 2. Klimatpåverkan under byggnadens livstid.
betong. Klinkerinnehållet i recepten sänktes och ersattes med tillsatsmaterial som flygaska och slagg.
Konstruktionslösningar optimerades
så att materialet används på ett så
effektivt sätt som möjligt. Ett exempel
på en sådan konstruktion är håldäck,
där mindre material används till lika
stor yta som ett vanligt betongbjälklag.
Armering med ett dokumenterad lågt
koldioxidutsläpp och en hög andel förnybar energi i tillverkningsprocessen
användes. Vad gäller husets driftenergi så baseras den på el och värme med
mycket låg miljöpåverkan.
Resultatet av livscykelanalysen
visar att betongstommen får ett något
högre koldioxidutsläpp än trästommen
i tillverkningsfasen men träets underhållsfas och långa transportavstånd till
bygget gör att den totala skillnaden
mellan de båda stomalternativen
blir låg. Bild 2 visar koldioxidutsläppet under byggnadens livstid på 100 år, fördelad på olika
livscykelskeden.
Av diagrammet framgår det att
största miljöpåverkan sker under
produktion av byggmaterial och
drift av huset. Ju lägre energianvändning och ju miljövänligare
energi som används under drift,
desto större betydelse får byggmaterialen. Skillnaden mellan trä
och betong som visas i diagrammet
under
driftfasen
beror
på
betongens värmelagrande förmåga.
Bild 1. Riksbyggen utvecklar c:a 120 nya, hållbara Den ger en utjämnande effekt på
bostäder inom Positive Footprint Housing-projekrumstemperaturen under ett dygn
tet Viva i Göteborg. Illustration: Tenjin Visual.
och därmed sänks husets värmebehov
en aning. Resultatet visar även att det
finns en liten skillnad mellan platsgjuten och prefabricerad betong.
Anledningen är de olika kraven som
ställs och de olika konstruktionslösningarna som används.
I jämförelse med SBUF:s rapport
”Byggandets klimatpåverkan”, där en
LCA gjordes på ett bostadshus med
betongstomme, har detta projekt en
lägre klimatpåverkan per uppvärmd
boarea
under
produktionsfasen.
Skillnaden mellan dessa är 40 %.
”Den totala skillnaden mellan
stomalternativen blir låg”’
Båda husen har approximativt lika
stor energianvändning under drift och
båda husen är flervåningshus.
Studien visar att det går att sänka
en byggnads klimatpåverkan avsevärt genom aktiva val av material och
konstruktionslösningar. Det handlar
inte om valet mellan trä och betong.
Båda har sina karaktäristiska egenskaper och även ett trähus innehåller
betong. Det handlar om kraven man
ställer på tillverkare, arkitekter och
konstruktörer. Och ju tidigare i processen man jobbar med att sänka klimatpåverkan, desto mer kan man påverka.
Nadia Al-Ayish
nadia.al-ayish@cbi.se
CBInytt nr 1-2015
5
Kurser hösten 2015 och våren 2016
Betongkurs Klass II*)
- Platsgjutning av betong
För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i kompetensklass
II-U ger denna kurs behörighet enligt
Svenska Betongföreningens Rapport
nr 8; Vidareutbildning inom betongområdet.
För vem / tid och plats / pris
Personer verksamma inom
platsgjutning av betong.
28 sep-2 okt och 15-16 okt 2015
Stockholm
11-15 jan och 28-29 jan 2016
Stockholm
29 feb-4 mars och 17-18 mars 2016
Stockholm
22 200:- exkl. moms
Betongkurs Klass II*)
- Fabriksbetongtillverkning (F)
- Betongelementtillverkning (B)
För att kunna leda och övervaka
tillverkning av fabriksbetong i kompetensklass II-T och betongelementtillverkning i kompetensklass II-E
ger dessa kurser behörighet enligt
Svenska Betongföreningens Rapport
nr 8; Vidareutbildning inom betongområdet.
För vem / tid och plats / pris
Personer verksamma inom
tillverkning av fabriksbetong
eller betongelement.
31 aug-4 sep och 14-18 sep 2015
Stockholm (F)
23 700:- exkl moms
31 aug-4 sep och 14-18 sep 2015
Stockholm (B)
24 700:- exkl. moms
Betongkurs Klass I*)
- Platsgjutning av betong (P)
- Fabriksbetongtillverkning (F)
- Betongelementtillverkning (B)
För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i kompetensklass
I-U, tillverkning av fabriksbetong i
kompetensklass I-T samt betongelementtillverkning i kompetensklass
I-E ger dessa kurser behörighet enligt
Svenska Betongföreningens Rapport
nr 8; Vidareutbildning inom betongområdet.
I kursmaterialet ingår relevanta
standader.
För vem / tid och plats / pris
För personer verksamma inom
platsgjutning av betong, betongelementtillverkning och fabriksbetongtillverkning.
2-6 nov och 16-20 nov 2015
Stockholm (P+B)
23-27 nov och 7-11 dec 2015
Göteborg (P)
18-22 jan och 1-5 feb 2016
Stockholm (P+F)
4-8 april och 18-22 april 2016
Malmö (P)
30 400:- exkl. moms
Aktuella
kursdatum, priser
samt nya kurser
uppdateras
kontinuerligt
på www.cbi.se
*) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens
Råd för teknik och vidareutbildning formulerat.
6
CBInytt nr 1-2015
Uppdatering av
Betongkurs Klass II och I
- Platsgjutning av betong
Syftet med kursen är att ge en
effektiv uppdatering avseende
platsgjutning av betong i kompetensklasserna I och II. Vi tar främst
upp nyheter inom regelverk men
även materialteknik och arbetsutförande behandlas.
För vem / tid och plats / pris
Främst för de som tidigare gått
Betongkurs Klass I och/eller II –
Platsgjutning av betong.
Våren 2016, Stockholm
10 700:- exkl. moms
Betongreparationer
- Praktiskt inriktad kurs för
operatörer, arbetsledare och
beställare/konsulter
Kursen tar bland annat upp allmän
betong- och reparationskunskap,
arbetsbeskrivningar, förbehandling,
lagning med reparationsbruk och
betong, regelverk, ytbehandling
samt informerar om specialmetoder
avseende reparation och förstärkning.
Kursen avslutas med praktiska
övningar samt en examination för
dem som önskar behörigheten.
Kursen bygger på standardserien
SS-EN 1504; Betongkonstruktioner –
Produkter och system för skydd och
reparation, som också till vissa delar
ingår i kursmaterialet.
För vem / tid och plats / pris
Operatörer, arbetsledare och beställare/konsulter som ska utföra reparationsarbeten. (Behörighet). *)
Samt övriga intresserade som ej
behöver behörigheten.
Hösten 2015, Stockholm
För mer in
fo se
www.cbi.
se
Bergförstärkning samt reparation med sprutbetong*)
- Behörighet för arbetsledare/
operatörer
Kursen består av en teoretisk och en
praktisk del. Efter godkänt på både
praktiska och teoretiskt prov samt
godkänd praktik erhålls behörighet
för arbete med sprutbetong.
I kursen ingår relevanta standarder.
För vem / tid och plats / pris
Operatörer och arbetsledare för
sprutbetongarbeten.
Även andra som inte behöver den
formella behörigheten är välkomna.
23-25 feb och 8-10 mars 2016
Stockholm/Älvkarleby
28 300:- exkl moms
Undervattensgjutning*)
- Behörighet för arbetsledare,
provtagare och operatörer
I samarbete med Vattenfall
Research & Development AB.
Genomgången kurs och godkänd
skriftlig tentamen ger behörighet
för undervattensgjutningar av Trafikverkets, och andra beställares,
konstruktioner. Kurslängd är fyra
dagar för arbetsledare och provtagare
och två dagar för operatörer.
För vem / tid och plats / pris
Arbetsledare och provtagare för
undervattensgjutningar.
8-11 feb 2016, Älvkarleby
19 600:- exkl moms
För vem / tid och plats / pris
Operatörer vid undervattensgjutningar.
8-9 feb 2016, Älvkarleby
11 200:- exkl moms
Nya kurser om regelverk
Utförandestandarden SS-EN 13670 samt dess svenska
hjälpstandard SS 13 70 06 har varit tillämpliga de senaste
åren. Dessa nya standarder påverkar förfrågningsunderlaget
och utförandet av betongkonstruktioner. Nya begrepp har
införts och nya möjligheter för beställaren att ange olika
val så som exempelvis vilken härdningsklass som önskas.
Denna kurs ges som en halvdagskurs och vänder sig till
beställare och de konsulter som skriver förfrågningsunderlag samt alla entreprenörer som kommer att använda
utförandestandarden.
Tillverkningsstandarden SS-EN 206 samt dess svenska
hjälpstandard SS 13 70 03 har kommit ut i nya uppdaterade
upplagor. Förändringar i europastandarden kommer att
innebära en del förändringar vid tillverkning och kontroll
av färsk betong.Denna kurs ges som en heldagskurs och
vänder sig till tillverkare av färsk betong.
Under 2015/2016 kommer båda kurserna att ges
vid några olika tillfällen på olika platser i landet.
De kan också beställas som företagsinterna kurser.
Information / Anmälan
Eurokod 2
- Dimensionering av betongkonstruktioner (Kvällskurs)
Återigen erbjuder vi denna kurs för
Dig som vill ha en grundlig genomgång av EK 2 samt många chanser
till praktiska övningar och möjlighet
att få svar på frågor.
Kontakta Maria Wirström
010-516 68 38 eller kurs@cbi.se
Anmälan görs enklast via
www.cibi.se
Vid stor efterfrågan lägger
vi in fler kurstillfällen.
För vem / tid och plats / pris
Konstruktörer och projektörer.
15 måndagskvällar från 21 sep 2015
till 18 maj 2016, Stockholm
19 900:- exkl moms
Gunilla Teofilusson
gunilla.teofilusson@cbi.se
CBInytt nr 1-2015
7
Hållbar produktion av ballast
Ersättning av naturgrus med krossat
berg vid betongtillverkning ökar inte
klimatpåverkan mycket om modern
krossteknik används.
I Sverige användes 2013 ca 7 miljoner ton naturgrus och 5 miljoner ton
krossat berg som ballast till betong.
Utvinningen av naturgrus i Sverige ska
minska och alternativa material ska
användas där det är möjligt. Orsaken
till detta är att naturgrus är en ändlig
resurs, som ska sparas för framtidens
vattenförsörjning. Reducerad naturgrusanvändning är ett av delmålen i
svenska regeringens miljömål. Det
enda ersättningsmaterial som finns
i så stor mängd att det kan betraktas
som ett långsiktigt hållbart alternativ
är krossat bergmaterial.
I projektet ”Uthållig produktion av
finkorniga produkter från bergmaterial”, finansierat av Vinnova, SBUF
och industrin har CBI Betonginstitutet
tillsammans med CTH, SLU, SGU,
MinBas och industriintressenter bland
annat studerat vilka miljöeffekter en utfasning av naturgrus i betongsektorn får.
VSI-kross
VSI-krossning används oftast i
Sverige när den erhållna partikel-
Produktion av ballast.
8
CBInytt nr 1-2015
formen från föregående krossningssteg är av för låg kvalitet. Ett krossningssteg med en VSI-kross innebär
ett mer kubiserat krossmaterial över
hela partikelstorleksfördelningen. I
många fall är VSI-krossning en nödvändighet för att krossmaterialet ska
kunna ersätta natursand. Energiåtgången för en VSI-kross är ca 1,9
kWh per ton sten.
Vindsikt
En vindsikt klasserar partiklar med
luft utefter storlek och form. Inom ballastindustrin är behovet av vindsiktning
framför allt att avdamma maskinsanden samt avskilja glimmer. Partikelstorleken som vindsikten klasserar
vid beror på den individuella maskinens styrparametrar. Finfraktionen
blir ett rejekt som kan utnyttjas i andra tillämpningar än betongtillverkning eller blir ett inert avfall som får
deponeras. Bedömningen av vindsiktens energianvändning utgår från
den vindsikt som använts i projektet.
Elanvändningen är 3 kWh/ton producerat
vindsiktat material vid ett rejekt på 300
kg/ton sten.
Används krossgrus vid betongtillverkning krävs en justering av
recepten för att betongen skall få
en god arbetbarhet. De kantiga och
relativt stora ytorna på det krossade
gruset kräver generellt mer vatten för
att uppnå god arbetbarhet. Det kan
medföra ökad miljöbelastning i form
av mer cement vid betongtillverkning
om ett konstant vattencementtal skall
erhållas. Ett högt vattencementtal
leder till att allt vattnet i betongen inte
reagerar utan blir kvar som ett restvatten som måste torka ut. Restvattnet
ger upphov till porer i betongen som
sänker beständighet och hållfasthet.
När naturgrus ersätts med krossballast ökar vattenmängden med 10-20 %
för att erhålla samma arbetbarhet.
Variationen är dock väldigt stor och det
kan förekomma krossballast som har
jämförbara egenskaper med naturgrus.
För att inte påverka vattencementtalet som ofta är ett styrande krav vid
betongtillverkningen måste även mer
cement tillsättas. Den övervägande
delen av betongens klimatpåverkan
kommer från cementet vilket gör att
betongens klimatpåverkan ökar om
cementmängden ökar. Men beroende
på flera omständigheter behöver det
inte bli så om naturgrus ersätts med
krossballast i betongrecepten.
Klimatpåverkan
[kg CO2-ekv/m3 betong]
Referens, Naturballast
203
Betong 1. Allt naturgrus ersätts med bra krossmaterial som ger
10 % ökat vattenbehov. Även cement ökas med 10 %.
225
Betong 2. Allt naturgrus ersätts med ett dåligt krossmaterial
som ger 20 % ökat vattenbehov. Även cement ökas med 20 %.
244
Betong 3. VSI-krossning av finfraktionen i betong 1. Vattenbehovet är detsamma som för referensen.
205
Betong 4. VSI-krossning av finfraktionen betong 2 (den sämre
krossballasten). 10 % mer cementpasta än i referensbetongen.
225
Betong 5 Vindsiktning av 0-2 fraktionen i betong 4. Ger samma vatten- och cementbehov som i referensbetongen.
206
grus 8-16 samt 1200 kg natursand
0-8.
Klimatpåverkan ökar med ca 1 %
om ett bra krossmaterial genomgår
VSI-krossning för att uppnå samma
vattenbehov som betong med naturballast.
Kompletteras ett dåligt krossmaterial med VSI och vindsiktning
för att uppnå samma vattenbehov som
naturballast ökar klimatpåverkan endast
med 1,5 % jämfört med betong med
naturballast.
Miljöpåverkan för tillverkning av en kubikmeter betong.
Livscykelanalys från vaggan till grinden. I alla försök hålls vct och arbetbarhet konstant.
Jämförelse mellan materialen
Referensbetongen består av ett
standardrecept med naturballast, med
hållfasthetsklassen ca C28/35. Konsistensklassen är S2, vilket motsvarar
en trögflytande betong. Vattencementtalet är 0,59. Receptet för en kubikmeter betong är 290 kg CEM II/A-LL
42,5 R, 171 liter vatten, 650 kg natur-
Otto During
otto.during@cbi.se
CBI Betonginstitutets informationsdag 2015
För årets informationsdag den
12 mars valde vi temat ”Hållbar
betong i framtiden”. Ca 110 personer samlades på Citykonferensen i
Stockholm för att höra såväl
CBI-medarbetare som inbjudna talare prata om nutidens och
framtidens byggande. Dagen
inleddes med en redogörelse för Boverkets, Transportstyrelsens och Trafikverkets
roller och vilka krav de ställer
på byggbranschen. Eftermiddagen handlade om framtidens
utmaningar för oss samhällsbyggare, forskare och producenter.
Deltagarna fick lyssna på inlägg
om framtidens byggande, den stora infrastruktursatsningen E39 i
Norge, ett bostadsbolags hållbarhetsarbete, livscykelanalyser, gröna
tak, framtidens fasader, permeabel
betong samt 3D-printing i betong.
Som traditionen bjuder avslutades
dagen med busstransport till CBI:s
lokaler för mingelkväll och möjlighet att knyta kontakter med gamla
och nya kollegor.
Presentationer
finns att ladda ner
på www.cbi.se!
Richard McCarthy
richard.mccarthy@cbi.se
CBInytt nr 1-2015
9
Simulering av färsk betongs rörelse
En avhandling om datorsimulering av viskositet av färska cementbaserade material har lagts fram på
Kungliga Tekniska Högskolan den
10 april 2015 av Annika Gram (CBI).
Avhandlingen med titeln ”Modelling Bingham Suspensional Flow
– Influence of Viscosity and Particle
Properties Applicable to Cementitious Materials” behandlar cementbaserade suspensioners viskositet:
1.Koppling mellan viskositet och
partiklarnas egenskaper i suspensionen.
2.Hur viskositeten enkelt kan
mätas ute i fält.
Det är välkänt att en större andel finmaterial påverkar betongens
arbetbarhet, det ger en segare massa,
alltså en blandning med högre viskositet [1]. Detta märks särskilt tydligt
vid proportionering av självkompakterande betong, SKB. Vid lika mängd
material av samma kornstorleksfördelning är det partiklarnas form
som ger inverkan på viskositeten.
Flakiga partiklar, såsom t.ex.
glimmermineral ger en tydlig ökning
i viskositet [2], vilket resulterar i en
mer svårbearbetbar betong. I avhandlingen visas genom numerisk simulering
”Detta verktyg förenklar
arbete på plats med SKB
ytterligare!”
att större partiklar/ballastkorn som
inte är sfäriska följer flödets riktning
med sin längsaxel. De riktar in sig för
att följa minsta motståndets lag. Detta
är känt som Jeffery’s fenomen [3] och
innebär att gjutförfarandet kan avgöra
fiberriktning eller packning av flakig/
stänglig ballast i t.ex. balkar. Detta har
sedan visat sig påverka hållfastheten
av den gjutna konstruktionen, [4].
10
CBInytt nr 1-2015
Förlängd L-låda för mätning av flytgränsspänning och plastisk viskositet.
I avhandlingen modelleras också de finare partiklarnas rörelse. De
följer inte flödets riktning på samma
sätt som de större partiklarna gör, utan
flakiga glimmermaterial kan wobbla
eller t.o.m rotera, vilket ger en kärv
och svårbearbetad betong. Förutom
att icke-sfäriska partiklar uppvisar en
större yta, får man för finare partiklar
alltså ytterligare en effekt som förstärker en ökning av viskositeten.
För att enkelt kunna avgöra den
färska självkompakterande betongens
egenskaper ute på plats vid mottagningskontrollen är ett flytsättmått inte
alltid tillräckligt, eftersom det inte ger
något tillförlitligt mått på viskositet.
Flytsättmåttet ger ett mått på hur
långt betongen flyter och visuellt är
det också möjligt att få en uppfattning
om betongen separerar eller ej. Detta
är viktiga egenskaper när det gäller att
bedöma betongens förmåga att fylla
ut formen vid gjutning. Men det säger
inte så mycket om hur seg den färska
betongen sedan känns att arbeta med.
Denna egenskap kan enklare bestämmas om man testar den nylevererade
SKB:n i en förlängd L-låda utan blockerande armeringsjärn (se figur).
Mängden betong som används
vid testet är samma som vid flytsättmått, 6 liter. Lådans lucka skall vara
mycket lättöppnad, mätning görs på
tidsspannet från lucköppning fram
till att betongens front når 400 mm
från luckan och betongens slutgiltiga utflytslängd moteras. Dessa mått
kopplas sedan enkelt till de reologiska
flytegenskapsparametrarna: flytgränsspänning [5] och plastisk viskositet
[6].
Tydliga kvalitetskrav på både
flytgränsspänning och viskositet ger
möjlighet till en enklare återkoppling
till gjutbarhet och kommunikation
med tillverkaren. Detta verktyg förenklar arbete på plats med SKB ytterligare!
REFERENSER
[1] Betonghandboken – Material, Svensk Byggtjänst, utgåva 2, 1994.
[2] B. Lagerblad, M. Westerholm, L. Fjällberg, H.E. Gram, Bergkrossmaterial som ballast, CBI-rapport, 2008.
[3] G.B. Jeffery. The motion of ellipsoidal particles immersed in a viscous fluid. Proc. Roy. Soc.,
A102:161, 1923.
[4] Halabi, A., Grimlund,T., Inverkan av flisig krossballast på betong. Examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, 2013.
[5] N. Roussel, The LCPC box, a cheap and simple
technique for yield stress measurements of SCC.
Materials and Structures, 40, 889-896, 2007.
[6] A. Gram, Modelling Bingham suspensional flow
– influence of viscosity and particle properties applicable to cementitious materials, Doktorsavhandling vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm,
2015.
Annika Gram
annika.gram@cbi.se
Hållbarhet av cementbaserade material
under lång tid vid kontakt med vatten
Att undersöka vad som händer
med betong och andra cementbaserade
material på lång sikt i ett slutförvar för
radioaktivt avfall är av största vikt för
kärnkraftsindustrin.
Då avfallet försluts kommer
betongkonstruktionerna i kontakt
med vatten. När mineraler i cementbaserade material, speciellt kalciuminnehållande faser, kommer i kontakt
med vatten löses de med tiden upp
och eventuellt sker en förändring av
dess kemiska, mekaniska och fysikaliska egenskaper. Men hur betongens egenskaper förändras efter 10 000
år är inte lätt att ge svar på. För att
modellera processen behövs mätningar
och vid korttidsmätningar används
extrapolation som i sin tur kan medföra felkällor.
Långtidsmätningar är också omöjliga att göra på grund av att lakningsprocessen är långsam och man kan
inte vänta 100 år eller mer för att
kontrollera egenskapen av lakad betong. Eventuellt kan man använda
accelerationsmetoder för att undvika
tidskrävande mätningar, men de accelerationsmetoder som finns idag kan
inte användas för sådana stora prover
som krävs för att vidare kunna analysera lakade prover. Därför är utvecklingen av en ny accelerationsmetod
av största vikt och ett första steg mot
undersökning av betongegenskaper
efter lakning presenteras i Arezou
Babaahmadis avhandling ”Hållbarhet
av cementbaserade material vid lång
tid vid kontakt med vatten”.
Avhandlingen handlar om utveckling av en accelerationsmetod för
lakning och undersökning av förändringar i egenskaper av cementbaserade
material efter lakning. Den utvecklade metoden accelererar lakningen av
betongen och gör att kalcium löser
upp sig och transporteras ut snabbare.
Processen är utförd i en elektrisk cell
med speciellt designade elektrolyter.
Metoden har visat att man kan tillverka lakade prover av olika storleker
på bara några veckor med jämförbara
egenskaper i förhållande till litteraturdatabaser om cementbaserade material
efter lakning.
Vid användning av en strömtäthet på 125-130 A/m2 under 53 dagar
uppnås ett lakat djup på 75 mm. Det
Lakningsprocessen för cementbaserade material vid kontakt med vatten.
lakade djupet är jämförbart med en
naturlig lakningsprocess och motsvarar fullständig lakning av portlandit,
”Avhandlingen
handlar om utveckling
av en accelerationsmetod för lakning...”
med en viss grad av fasändringar i
kalciumsilikathydrater. Förändringarna i porstrukturen, adsorption,
jonisk diffusion, mekanisk hållfasthet,
elasticitet, permeabilitet och frostbeständighet av betong, bruk och
pastaprover efter lakning kan detekteras med metoden.
Resultaten visar att en betydande
ökning av porvolym och specifik yta
kan förväntas på grund av fullständig
urlakning av portlandit. Detta sammanfaller med upp till 70 % minskning av mekanisk hållfasthet, mer än
40 % minskning av elasticitet och en
betydande ökning i adsorptionskapaciteten och joniska diffusionshastigheter av de lakade proverna.
Arezou Babaahmadi
arezou.babaahmadi@cbi.se
CBInytt nr 1-2015
11
SKB - tre gånger bättre än traditionell betong
Temat för detta nummer av CBInytt är ”Hållbart betongbyggande”.
Att betongen som material är hållbart vet de flesta. Med betong får
man energieffektiv uppvärmning och
kylning, behagligt inomhusklimat,
ett robust och tåligt material: starkt,
slitstarkt och fukttåligt, ljudisolering,
lång livslängd med ett minimum av
underhåll, ett återvinningsbart material
samt brandsäkerhet. När det sedan
kommer till gjutning på arbetsplats
finns det ingen anledning att sluta tänka fördelar: Välj självkompakterande
betong (SKB)!
Förutom ökad produktivitet, förbättrad kvalitet på den färdiga konstruktionen och förbättrad ekonomi
får man en förbättrad arbetsmiljö (se
bild 1).
Strax innan millennieskiftet låg
Sverige långt fram när det gällde
användandet av SKB, men med åren
har användningen vid platsgjutning
tyvärr minskat. Några av förklaringarna kan vara osäkerhet kring
formtryck, varierande betongkvalitet
”Facket och media borde
involveras mer, liksom
politiker. Det kostar samhället
mycket pengar när människor
blir förtidspensionerade.”
vid leveranser, bristande kompetens
och brist på kommunikation mellan
betongsektorns aktörer. Andelen SKB
inom prefabsektorn är en helt annan
historia. SKB används sedan 10-talet
år i de allra flesta elementfabriker
som idag är både tysta och avsevärt
säkrare än vad tidigare var fallet.
Det finns en tydlig vilja hos
betongsektorns aktörer samt bland
andra Trafikverket att användningen
av SKB ska öka. Ett sätt är att fokusera mer på fördelarna med SKB, inte
minst den förbättrade arbetsmiljön.
Bild 1. Gjutning med SKB.
Arbetsmiljön är kanske det som
beställaren och entreprenören tänker
sist på - fokus ligger alltför ofta på
produktivitet och ekonomi.
En värdefull input vad gäller
arbetsmiljöaspekterna är det arbete
som pågår på CBI Betonginstitutet
just nu. Två workshops med fokus på
arbetsmiljö har hållits, en den 31 mars
2014 och en den 25 mars 2015.
Förutom Trafikverket har bland
annat forskare, materialutvecklare,
materialtillverkare, högskolor, entreprenörer och Sveriges Byggindustrier
deltagit. Även Karolinska Institutet
har medverkat och gett deltagarna
några riktiga tankeställare om vad
som kan hända med kroppen vid alltför långvarig vibrationsexponering,
exempelvis vita fingrar (se bild 2).
I Karolinska Institutets informationsfolder om hand- och arm-
vibrationer (bild 3) finns mer att läsa
inom ämnet. Arbetsmiljöverket har
också deltagit och redogjort för den
lagstiftning som finns/kommer inom
arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen
är en av våra starkaste lagar. Vid arbetsplatsinspektioner försöker man i första
hand identifiera de omedelbara riskerna,
men man har tyvärr inte kommit lika
långt när det gäller vibrations- och
belastningsskador (tunga lyft m.m.).
Mer att läsa finns i Arbetsmiljöverkets
informationsbroschyrer, exempelvis
den om ergonomi i byggbranschen
(bild 4).
Ergonomiska studier av belastningen på en betongarbetare har visat
att SKB är ca tre gånger bättre än
Ergonomi i byggbranschen
– förebygg de belastningsergonomiska riskerna
Bild 3. Vibrationer
Bild 4. Ergonomi
traditionell betong. Samtliga deltagare under dessa två workshopar var
rörande överens om att myndigheter
och stora beställare borde föreskriva
SKB i mycket större omfattning än
de gör idag. Facket och media borde
involveras mer, liksom politiker. Det
kostar samhället mycket pengar när
människor blir förtidspensionerade.
Arbetet med att försöka öka
användningen av SKB i Sverige
kommer att fortsätta. Bland annat
har CBI Betonginstitutet, tillsammans med LTU och Cementa, lämnat in en forskningsansökan om
betongarbetares arbetsmiljö till Formas.
Bild 2. Vita fingrar
Richard McCarthy
richard.mccarthy@cbi.se
12
CBInytt nr 1-2015
Notiser
Katarina Malaga, professor
i hållbart samhällsbyggande
CBI Betonginstitutets VD, Katarina Malaga, installerades den 8 maj
som adjungerad professor i hållbart
samhällsbyggande vid Högskolan i
Borås.
På förmiddagen den 8 maj bjöd
högskolan in till installationsföreläsningar där Katarina pratade om
”Hållbart
byggande-från
antika
kyrkor till high tech-byggnader” och
tog då med åhörarna på en resa genom
hela världen med hjälp av bilder hon
tagit i sitt arbete och under sina resor.
Vi börjar med
nyhetsbrev
Fr.v. Staffan Svensson, Björn Brorström, Katarina Malaga. Foto: Urs Mueller.
Nu börjar vi på CBI Betonginstitutet skicka ut nyhetsbrev per
mail. Detta för att vi på bästa sätt ska
kunna ge dig relevant och intressant
information om institutet, aktuell
forskning, branschnyheter, inbjudningar till workshops, kurser etc. Två
gånger per år utkommer dessutom
CBI-nytt i PDF-format i samband
med nyhetsbrevet.
Har du frågor om nyhetsbrevet
är du välkommen att kontakta vår
kommunikatör; katja.elva@cbi.se.
Avgiftsfi utbildning
parallellt med arbetet
CBI Betonginstitutet och Företagsekonomiska Institutet (Fei)
har i ett unikt samarbete tagit fram
utbildningsplaner och ansökt om
att bedriva Yh-utbildningar inom
betongområdet. Resultatet blev
två utbildningar; Betongingenjör
– Material och Betongingenjör –
Reparation.
Tidigt 2016 får den första kullen Betongingenjörer sin examen
och till hösten 2015 startar den
andra omgången av utbildningen.
Läs mer på www.cbi.se
Nytt stort UDI-projekt
koordineras av CBI
”Klimatsäkrade systemlösningar för
urbana ytor” blev beviljat av Vinnova
7:e maj. Projektet kommer att löpa i
drygt 2 år och leds av Björn Schouenborg på CBI. Projekttid 2015-05-15 –
2017-04-30
Projektet är en fortsättning på
Grågröna systemlösningar för hållbara städer som slutrapporterades i april
i år. Läs mer på www.cbi.se
CBI Betonginstitutet
söker två sektionschefer
JOBBA
HOS OSS!
CBI Betonginstitutet söker just
nu en sektionschef till sektionen
Tillståndsbedömningar i Stockholm och
en till sektionen Betong och Berg i Borås.
Läs mer på www.cbi.se
Är du intresserad?
Skicka din ansökan till: karin.glad@cbi.se
Din ansökan vill vi ha senast den 30 juli!
CBInytt nr 1-2015
13
Biblioteket
NYHETER!
Simulation of fresh
concrete flow: Stateof-the-art report of
the RILEM Technical
Committee 222-SCF
Nicolas Roussel (ed),
Annika Gram (ed)
Calcium Aluminates :
Proceedings of the
International Conference 2014
C. H. Fentiman (ed), R. J. Mangabhai
(ed), K. L. Scrivener (ed)
IHS BRE Press (2014)
ISBN: 978-1-84806-316-7
Springer (2014)
ISBN:978-94-017-8883-0
Tall buildings: Structural design
of concrete buildings up to
300 m tall (fib bulletin 73)
fib / State-of-the-art-report,
Task Group 1.6: High-rise buildings
fédération internationale
du béton (fib) and MPA the
Concrete Centre (2014)
ISBN: 978-2-88394-113-7
Planning and design handbook
on precast building structures
(fib bulletin 74)
fib / Manual- textbook, Task Group
6.12: fib Design Handbook, within
fib Commission 6: Prefabrication
fédération internationale
du béton (fib) (2014)
ISBN: 978-2-88394-114-4
Integrated life cycle assessment
of concrete structures
(fib bulletin 71)
fib / State-of-art report, Task Group 3.7.
lntegated life-cycle assessment of concrete structures, within fib Commission
3, Environmental aspects of design and
construction
fédération internationale du béton (fib)
(2013)
ISBN: 978-2-88394-111-3
Eco-efficient concrete
F. Pache-Torgalo (ed), S. Jalali (ed),
J. Labrincha (ed), V. M. John (ed)
Woodhead Publishing (2013)
ISBN: 978-0-85709-424-7
Computational methods for
reinforced concrete structures
Ulrich Häussler-Combe
Wiley; Ernst & Sohn (2014)
ISBN: 978-3-433-03054-7
Fulton’s concrete
technology : 9th ed.
Gill Owens (ed)
Cement and Concrete Institute,
Midrand, South Africa (2009)
ISBN:978-0-9584779-1-8
Kontakt: Eva Lundgren, bibliotekarie
010-516 60 34, eva.lundgren@cbi.se
14
CBInytt nr 1-2015
CBI:s intressentförening
Trion Tensid AB utvecklar, tillverkar och marknadsför prestationskemikalier. Tillsammans med sitt systerföretag All Away Products AB ingår
företaget i Trion Holding-gruppen.
Vi är 14 anställda inom gruppen
som 2014 omsatte SEK 32 100 000,
en stor del av omsättningen är export.
Tillverkningen av industriella rengöringsmedel inleddes 1983. Året
därefter kompletterades de industriella rengöringsmedlen med produkter för klottersanering inklusive klot-
terskydd. Därefter kom det naturliga
steget att lansera en produktgrupp
för rengöring och färgborttagning på
fasader. I denna grupp ingår även ett
produktsystem för hydrofobering av
olika ytor som bland annat betong, tegel, putsade fasader och natursten.
Affärsidén är densamma idag som
när vi startade: ”Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför kemiska produkter, metoder och utrustningar för att ge
kunden rena ytor”. Det innebär att hos
oss är problemlösning, metodutveckling och utbildning av kunder lika
viktig som produktutveckling.
Allt vi gör med några få undantag utvecklas av egen personal och
eget kunnande. Det ger oss en unik
flexibilitet med möjlighet att anpassa
lösningarna till såväl stora som små
kunder.
Trion Tensid AB är certifierat för
ISO 9001 (kvalitet) och ISO 14001
(miljö).
Vi har ett brett internationellt kontaktnät, speciellt inom områdena klottersanering, fasadrengöring och impregnering av ytor. Kontaktnätet har
vi etablerat under flera år där vi haft
förmånen att vara partner i ett flertal
EU-finansierade
forskningsprojekt
som berört eller tangerat vår verksamhet. En följd av detta är att i de fall vi
själva saknar kunskap och svar vet vi
vart vi ska vända oss.
och betongskydd/reparationer.
Kunnandet och erfarenheten från
BASF:s byggexperter världen över utgör kärnan i Master Builders Solutions.
och nästan hälften av våra kolleger
världen över (~5400 medarbetare
inom BASF Construction Chemicals)
arbetar inom marknadsföring, försäljning och teknisk support just för
detta. Vi är representerade i mer än 50
länder och hade en omsättning på 2,1
miljarder Euro under 2014.
Vi har säljrepresentanter över hela
Sverige. I Rosersberg, där vi funnits sedan April 2010, finns teknisk
utveckling, administration och produktion med fokus på tillsatsmedel
för betong till fabriksbetong, prefab-,
gruv- och tunnelindustri.
Byggnaden rymmer dessutom
ett nytt betonglabb, där en viktig del
av verksamheten finns, då varje produktmix kan testas i mindre skala
innan den appliceras fullt ut hos kund.
•
Master Builders Solutions är ett
globalt varumärke för avancerade
kemilösningar för byggindustrin.
Varumärket bygger vidare på styrkorna hos många existerande BASFmärken och våra erfarenheter från
mer än 100 år inom byggbranschen.
Det heltäckande produktutbudet
inom Master Builders Solutions omfattar hållbara lösningar för nybyggnationer och underhåll, reparation
och renovering av redan befintliga
konstruktioner bland annat: kemiska tillsatsmedel för betong, cementtillsatser, lösningar för underjordskonstruktion, specialinjekteringsbruk
•
•
Vi sammanställer de rätta delarna
ur vårt produktutbud för att tillgodose just dina byggbehov.
Vårt samarbete känner inga gränser vad gäller länder eller kompetensområden. Med oss i bagaget
har vi erfarenheten från oräkneliga
byggprojekt världen över.
Vi utnyttjar både global BASFteknik och djupgående kännedom
om lokala byggnadsförhållanden
för att skapa innovationer som
bidrar till din framgång och till att
stimulera ett hållbart byggande.
För byggindustrin är det oerhört
viktigt att vara nära kunderna med
fokus på deras behov. Vi bygger långsiktiga partnerskap inom industrin,
Mer info hittar du på
www.trion.se
Mer info hittar du på:
www.master-builders-solutions.basf.se
CBInytt nr 1-2015
15
Vill du läsa CBI-nytt två gånger om året?
Får du redan CBI-nytt men har bytt adress?
Namn:
Fyll i talongen och skicka den till:
CBI Betonginstitutet
CBI-nytt, 100 44, Stockholm
eller maila till:
cecilia.eklund@cbi.se
Företag:
Adress:
Postnr/Ort:
E-post:
Vid adressändring; vänligen uppge även gamla adressen.
CBI:s intressentförening
Finansiärer av CBIs grundforskning
• Abetong AB
• Betongindustri AB
• Cementa AB
• AB Strängbetong
• Swerock AB
• Thomas Betong AB
Mer information om
intressentföreningen
hittar du på www.cbi.se
Övriga medlemmar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Aercrete
Alfa rör AB
Aquajet Systems AB
BASF Construction
Chemicals Sweden AB
Bekaert Svenska AB
Benders Sverige AB
Cementor AB
Cemex AB
Conjet AB
COWI AB
AB Finja Betong
MinFo
Modern Betong AB
NFM Flytgolv AB
Nordisk Stenimpregnering
Nordkalk AB
Omya AB/Björka Mineral AB
Projektengagemang
Anläggningsunderhåll
Ramböll Sverige AB
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
SABO AB
Saint-Gobain Byggprodukter AB
SF Marina Wallhamn AB
SIKA Sverige AB
SMA Svenska Mineral AB
SSAB Merox
S:t Eriks AB
Stenindustrins Forskningsinstitut AB
Sto Scandinavia AB
AB Stockholmshem
Stockholm stad;Trafikkontoret
Svea Golv och Betong AB
Sveriges Bergmaterialindustri
Svevia AB
Sweco Structures AB
Trafikverket
Trion Tensid AB
Tyréns AB
Vattenfall AB
WSP Sverige AB
010-516 68 00, cbi@cbi.se
100 44
Stockholm
c/o SP
Box 857
501 15 Borås
c/o SP
Ideon
223 70 Lund
Något för ditt
företag?
Kontakta Katarina
Malaga,
katarina.malaga@
cbi.se