Branschorganisation för vattenbrukare

Svenskt vattenbruk
Möjligheter & utmaningar med en gemensam branschorganisation för
det svenska vattenbruket samt förslag på organisation & finansiering
20 December, 2014
Innehållsförteckning
Bakgrund
–
–
–
Bakgrund till projektet, övergripande slutsatser samt metod och omfattning
Svenskt vattenbruk idag
Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk
Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation
–
–
–
–
Syfte och målsättning
Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden
Förslag på organisationsmodell
Finansiering
Nästa steg
Appendix
2
Bakgrund, övergripande slutsatser samt metod och omfattning
Bakgrund till projektet
Den svenska vattenbruksnäringen är bred och heterogen, den omfattar ett
antal organisationer och verksamheter med särpräglade intressen och
identiteter. Förutsättningen för att bedriva vattenbruksverksamhet skiljer sig
åt mellan olika delar av landet.
Vattenbrukarnas Riksförbund (VRF) har under många år tappat medlemmar
och därmed försvagats, både finansiellt och mandatmässigt
Ett antal av de större matfiskodlarna, ett fåtal företag vilka tillsammans utgör
ca 90% av den svenska produktionen, har gått ur VRF och under hösten 2014
bildat den egna intresseorganisationen Matfiskodlarna, då de ansett att VRF
inte tillvaratagit matfiskodlarnas intressen i tillräckligt stor utsträckning
Utan VRF kommer det inte att finnas någon organisation som tillvaratar hela
branschens intressen, vilket behövs för en fortsatt stark utveckling av det
svenska vattenbruket
VRF vill, med stöd av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), med anledning av
detta undersöka förutsättningarna för att etablera en ny gemensam
branschorganisation för vattenbrukets alla delar
Detta genom att skapa sig en fördjupad insikt i intressenternas åsikter och
utifrån det ta fram ett idéförslag för vad en samlad branschorganisation bör
arbeta med samt hur den kan organiseras, styras och finansieras. Modellen
ska bygga på branschens egna engagemang.
Macklean har utrett vilka förutsättningar och möjligheter som finns för att
skapa en ny gemensam branschorganisation. Studien ska fungera som
beslutsunderlag för VRF och LRF.
Metod och omfattning
Uppdraget har till stor del bestått av att samla in intressenternas åsikter och
tankar kring initiativet med en gemensam branschorganisation. Det har gjorts
genom 22 kvalitativa intervjuer med olika intressenter. En förteckning över
samtliga intervjupersoner finns i appendix, där även en förteckning över
deltagande organisationer samt mer information om metod, omfattning och
avgränsning.
Övergripande slutsatser
En stor del av branschen upplever att det finns ett behov av ökat samarbete
Målsättningen med en gemensam branschorganisation för vattenbruket bör
vara att stärka de svenska vattenbruksföretagens och branschens
förutsättningar att skapa lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt samt
möjliggöra ett samlat agerande från branschen gentemot omvärlden
Tre huvudsakliga utmaningsområden har identifierats genom intervjuerna:
–
–
–
Näringspolitik
Kommunikation
Fiskhälsa
Med utgångspunkt i utmaningsområdena föreslås fyra arbetsområden för
branschorganisationen:
–
–
–
–
Lobbyarbete inom vattenbrukarspecifik näringspolitik
Företrädarskap gentemot externa parter
Branschgemensam marknadskommunikation
Expertkunskap och rådgivning i fiskhälsofrågor
Fyra möjliga alternativ till utgångspunkt för en gemensam branschorganisation har identifierats:
–
–
–
–
Branschorganisation genom Lantbrukarnas Riksförbund
Fristående organisation som placeras vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Branschorganisation med utgångspunkt i Fiskhälsan AB
Branschorganisation med utgångspunkt i Vattenbrukscentrum Norr AB
Bemanningsbehovet för organisationen bedöms till en heltidstjänst
Det årliga finansieringsbehovet uppskattas till ca 1,5 MSEK, källorna till
finansiering är medlemsavgifter från branschen, ev. befintligt kapital från
Fiskhälsan AB, ev. uppstartsfinansiering och projektfinansiering ur Havs- och
fiskerifonden samt ev. finansiering från LRF
3
Det svenska vattenbruket är en heterogen bransch som
omsätter drygt 500 MSEK
Vattenbruk omfattar odling av alla slags djur och växter i vatten. Idag bedrivs vattenbruk i havet, sjöar och i kraftverksmagasin i hela
Sverige. Extensiva former av fiskodling har förekommit i Sverige i hundratals år. Idag bedrivs intensiv odling av matfisk och skaldjur för
konsumtionsändamål, samt sättfiskodling för utsättning i syfte att förstärka naturliga eller introducerade bestånd.
Produktionsgrenar och produktionsmetoder
Den svenska vattenbruksnäringen är geografiskt spridd och består av flera
olika delsektorer med olika odlingsarter. 2013 fanns 70 matfiskodlingar, 68
sättfiskodlingar, 27 matkräftodlingar och 15 företag som odlar sättkräftor,
musslor eller ostron i Sverige. Det mesta som produceras i Sverige används
som livsmedel varav regnbåge och blåmusslor står för den största
produktionsandelen baserat på vikt. Det bedrivs även kompensationsodling
vilket innebär att kraftindustrin sätter ut fisk för att ersätta det
produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften har inneburit.
Matfisk: Majoriteten av den odlade fisken i Sverige är laxfisk. Regnbåge är
den dominerande arten (84% av produktionen) följt av röding (knappt 15%).
Resterande matfiskodling utgörs av gös, ål, abborre och tilapia.
Sättfisk: Regnbåge är den vanligaste sättfiskarten, övriga arter är lax, öring,
röding och ål
Kompensationsodling: Utsättning av lax och havsöring som kompensation
för det produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften innebär
Musslor och ostron: 9 producenter odlar ca 1700 ton blåmusslor årligen. Det
finns en ostronproducent.
Kräftdjur: Den svenska kräftproduktionen har varierat mellan 1-2 ton per år
de senaste fem åren. Just nu håller en odling av jätteräkor i Bjuv på att startas
upp. Hummer kan bli aktuellt att odla i Sverige i framtiden.
Alger: Det finns en kommersiell odling av mikroalger samt storskaliga försök
med odling av makroalger (tång) på Västkusten
Produktionsmetoder: För matfiskodling är kassodling vanligast, det vill säga
en flytande ram med en nätkasse fäst vid botten eller stranden.
Sättfiskodling bedrivs huvudsakligen i konstgjorda eller naturliga dammar
och bassänger, både inomhus och utomhus. För musslor är odling på långlina
eller nät som flyter med bojar vanligast medan kräftor odlas i dammar.
Vattenbruksföretagens produktionssätt skiljer sig kraftigt åt, bland annat i
storlek och intensitet.
Marknadsförutsättningar
EU står endast för 2,5 % av den globala vattenbruksproduktionen. Odlad fisk
står för 18 % av fiskkonsumtionen i Europa, medan motsvarande siffra globalt
är 46 %. Tillgången på vildfångad fisk blir allt mer begränsad och importen av
odlad fisk och skaldjur är omfattande.
Under de senaste 20 åren har konsumtionen av fisk och skaldjur i Sverige
ökat och uppskattades år 2012 till 136 500 ton* jämfört med 83 300 ton 1980
Inom EU importeras 55% av all den fisk och skaldjur som konsumeras, i
Sverige importeras fisk och skaldjur främst från Norge, Danmark och Kina
Knappt en tredjedel av den svenska befolkningen äter fisk två eller fler
gånger i veckan, enligt Livsmedelsverkets kostråd
Intresset för närproducerad mat är större än någonsin och många svenska
konsumenter skulle köpa mer närproducerade livsmedel om det fanns mer
tillgängligt i butiker. Intresset för svensk mat och gastronomi växer även
internationellt och exponeringen av svensk mat ökar i media.
Vattenbruket i Sverige är en bransch med stor framtidspotential, inte minst
vad gäller landbaserad produktion och produktion integrerad med jordbruket
vilket innebär en stor möjlighet till ökad produktion på ett hållbart sätt
Värde och sysselsättning
Det svenska vattenbrukets nettoomsättning 2013 var 515 MSEK. Samma år
var värdet av matfiskproduktionen 357 MSEK och värdet av
sättfiskproduktionen knappt 78 MSEK.
2013 arbetade 420 personer inom svenskt vattenbruk. Det inkluderar inte
personer som sysselsätts inom testodlingar av nya tekniker och arter.
Vattenbruk är till stor del en glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på
landsbygden
Källor: Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar; Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; Jordbruksverket, Statistiska Centralbyrån;
http://www.svensktvattenbruk.se/
*Inkluderar inte konsumtion av färsk fisk, kräftdjur och blötdjur då sådan statistik saknas
4
Produktionen inom vattenbruket har ökat och företagen blir
allt större men färre
Produktionsutveckling, hel färskvikt
Antal odlingar
Produktionsvolymen av framförallt matfisk har ökat kraftigt de
senaste 30 åren
(ton)
Antalet odlingar har minskat inom samtliga produktionsgrenar
Minskningen av antalet företag i kombinationen med den ökade
produktionsvolymen visar på en konsolidering på marknaden
14 000
Matfisk
12 000
Musslor
10 000
Kräftor
Ostron
8 000
(antal odlingar)
150
100
Sättfisk*
6 000
Sättkräftor
4 000
50
2 000
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
(år)
0
(år)
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Omsättningsutveckling (MSEK)
Vattenbrukets nettoomsättning ökade med 83
MSEK 2008-2012, en CAGR** på 4,5%
+4,5%
432
481
501
523
515
2008
2009
2010
2011
2012
Källor: Jordbruksverket och Statistiska Centralbyrån
*Kompensationsodling ingår inte, statistik för kompensationsodlingens produktionsvolym saknas
**Compound Annual Growth Rate, genomsnittlig årlig tillväxttakt
5
2012 lanserades en gemensam strategi med visionen
”Svenskt vattenbruk är en växande, lönsam och hållbar
bransch med en etisk produktion”
Svenskt vattenbruk - en grön näring på blå åkrar, Strategi 2012-2020 är framtagen av Jordbruksverket tillsammans med
branschen, forskning, intresseorganisationer och myndigheter. En handlingsplan för hur strategin ska konkretiseras och
visionen ska uppnås är under färdigställande.
I vattenbruksstrategin finns följande mål:
1. Produktionen ökar genom förbättrad konkurrenskraft
2. Svenskt vattenbruk producerar god och hälsosam mat som efterfrågas av konsumenter både i Sverige och i övriga världen
3. Svenskt vattenbruk producerar sättfisk för fisketurismens behov och bevarandeändamål
4. Svenskt vattenbruk kännetecknas av samverkan mellan bransch, forskare, intresseorganisationer och myndigheter
5. Minskad administrativ börda och tydliga bestämmelser främjar företagens utveckling
6. Svenskt vattenbruk kännetecknas av ringa miljöpåverkan
7. Svenskt vattenbruk bidrar till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion
8. Nya odlingstekniker utvecklas och odling av fler arter prövas genom samverkan mellan bransch och forskning
9. Svenskt vattenbruk kännetecknas av förebyggande hälsoarbete och friska djur
10.Svenskt vattenbruk har tillgång till avelsmaterial av hög kvalitet
11.Politiker på alla nivåer och andra aktörer uppfattar svenskt vattenbruk som en säker, långsiktig och framgångsrik bransch
12.Kommunpolitiker och andra lokala aktörer satsar på svenskt vattenbruk
13.En majoritet av Sveriges kommuner identifierar och inkluderar lämpliga platser för vattenbruk i sina översiktsplaner
Flera av målen behöver hanteras med, för branschen, gemensam kraft för framgångsrikt genomslag
Källa: Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar
6
Relevanta aktörer inom svenskt vattenbruk 1/2
Kategori
Aktörer
Vattenbrukarnas Riksförbund: En riksomfattande medlemsförening med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen och främja
vattenbrukets utveckling i Sverige. Medlemmarna är producenter av fisk och skaldjur för humankonsumtion, fiskevård och
fritidsfiske. En lista på medlemmarna i VRF finns i appendix.
Branschrepresentanter
Matfiskodlarna (bildades 2014): Nystartad medlemsorganisation för storskaliga matfiskodlare i syfte att främja den storskaliga
matfiskodlingens intressen. 6-8 medlemmar som står för över 90% av den svenska produktionen. Helt medlemsfinansierad.
Svensk Skaldjursodling Producentorganisation: Producentorganisation för odlare av musslor och ostron som uppfyller EUregelverket för en sådan, 11 medlemmar som står för över 90 % av produktionen. Organisationen jobbar med skaldjursspecifika
frågor och bildades för 5-6 år sedan.
Forskning och
utbildning
Forskning inom vattenbruk bedrivs huvudsakligen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU).
Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) är en samverkansplattform för vattenbruksrelaterad forskning och
utbildning med målsättningen att inkludera alla svenska lärosäten med relevanta aktiviteter. NKfV drivs och finansieras av SLU och
GU genom Vattenbrukscentrum Väst.
Myndigheter
och kommuner
Kommuner och länsstyrelser fattar beslut om de flesta tillstånd för vattenbruket. Jordbruksverket, Havs- och
vattenmyndigheten, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt ansvarar bland annat för olika delar av
regelverket som rör vattenbruket.
Samarbetsplattformar
I Sverige finns idag tre Vattenbrukscentrum som genom samverkan mellan högskola/universitet, näringsliv och offentliga
myndigheter/samhälle bidrar med näringsstöd, kompetensförsörjning, kommunikation och nätverksaktiviteter. Det nationella
vattenbruksrådet inrättades av Jordbruksverket under 2014 och fungerar som en samverkans- och dialogplattform.
• Vattenbrukscentrum Norr: ledande på foderforskning och avelsprogram, fokus på kallvattenssorter och kassodling
• Vattenbrukscentrum Ost: satsar på utbildning och information för ökad företagsamhet inom vattenbruket med fokus på odling
i slutna system, ideell förening som finansieras av Regionförbundet Östsam
• Vattenbrukscentrum Väst: fokus på marin fiskodling och skaldjursodling, finansieras av Västra Götalandsregionen
• Nationella Vattenbruksrådet: Jordbruksverket samlar alla relevanta vattenbruksaktörer till möten två gånger årligen
Källor: Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; intervjuer; organisationernas hemsidor
7
Relevanta aktörer inom svenskt vattenbruk 2/2
Kategori
Aktörer
Fiskhälsan AB: Branschorganisation som arbetar med fiskhälsokontroll på uppdrag av sina medlemmar och ägare vilka
representerar alla delar av svensk fiskodlingsnäring. Fiskhälsan AB har funnits i 25 år och hade tidigare uppdraget av
Jordbruksverket. Idag har organisationen ett kansli i Lindesberg och en heltidsanställd tjänsteman. Verksamheten kommer dock
att avvecklas vid årsskiftet.
Fiskevattensägarna: Intresseorganisation för dem som äger och förvaltar fiskevatten. Medlemmarna utgörs av
fiskevårdsområdesföreningar & samfällighetsföreningar, kommuner, bolag och organisationer, enskilda näringsidkare och
personmedlemmar.
Övriga
Kraftindustrin: Odlar fisk för att kompensera det produktionsbortfall av lax och havsöring som utbyggnaden av vattenkraften
innebär. Det ligger inte i kompensationsodlarnas direkta intresse att främja vattenbrukets utveckling och tillväxt och det finns inte
heller någon branschorganisation för kompensationsodlarna.
Svensk Fisk: Arbetar med inspiration, information och utbildning i syfte att öka kunskapen om samt konsumtionen av fisk och
skaldjur. Kommer att ombildas till en ny marknadsföringsorganisation där grossister, fiskauktioner och producentföreningar finns
bland medlemmarna. Budget på 5-7 MSEK årligen.
Hushållningssällskapet: Har en lång tradition av att jobba med vattenbruk och erbjuder tjänster inom fiske, vatten och miljö
genom samverkan i ett rikstäckande nätverk
Källor: Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; intervjuer; organisationernas hemsidor
8
Intervjuer med drygt 20 intressenter pekar på
behov av samarbete men också på utmaningar
med spänningar i branschen
Om organisationen ska bli framgångsrik krävs förtroende
från näringen och mandat att företräda den…
Branschen behöver en stark röst…
Vattenbruket i Sverige har en enorm potential
att växa men för det krävs samling…
Framtidens jordbruk kan inte bli fullständigt
cirkulärt utan att inkludera in den akvatiska
komponenten…
Det behövs en omstart…
Branschen behöver en samlande struktur men har
inte lust att lägga tid och pengar på det…
Det är en dålig idé att samla små och stora i
samma organisation, förutsättningarna är för
olika…
Det finns mycket oliktänkande även inom
gemensamma frågeställningar…
Branschen är för liten för att vi ska kunna dela
på oss…
Vattenbruket måste få förtroende hos
allmänheten…
9
Innehållsförteckning
Bakgrund
–
–
–
Bakgrund till projektet, övergripande slutsatser samt metod och omfattning
Svenskt vattenbruk idag
Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk
Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation
–
–
–
–
Syfte och målsättning
Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden
Förslag på organisationsmodell
Finansiering
Nästa steg
Appendix
10
Intervjuerna har varit utgångspunkten i framtagandet av
förslag på verksamhetsmodell
De åsikter som framkommit under intervjuerna har till
stor del varit samstämmiga vad gäller behovet av
samarbete i branschen. Ett antal branschgemensamma
utmaningar, förslag på verksamhetsområden och möjlig
organisationsmodell samt möjligheter för en eventuell
branschorganisation har varit frekvent återkommande
och ligger till grund för förslagen i detta avsnitt.
Det har också framkommit att det finns utmaningar
med att åstadkomma en gemensam
branschorganisation. Dessa lyfts fram på nästa sida
samt i analyserna av de olika alternativen för
organisationsmodell på sidorna 20-23.
11
Majoriteten av matfiskodlarna samt kraftindustrin är i nuläget inte
intresserade av att delta vilket är ett hinder som måste hanteras
Många matfiskodlare har lämnat VRF då de anser att deras intressen
inte tillvaratagits av organisationen. De anser att de inte haft tillräckligt
stor nytta av VRF för den relativt höga medlemsavgiften. Matfiskodlarna
består till stor del av utländska företag som inte har som primärt
intresse att gynna det svenska vattenbruket.
Med anledning av detta har organisationen Matfiskodlarna nyligen
bildats, en branschorganisation som ska tillvarata matfiskodlarnas
intressen. Majoriteten av medlemmarna i Matfiskodlarna är alltså inte
intresserade av att gå samman med övriga branschen i en ny
organisation. En del matfiskodlare menar att det finns gemensamma
frågeställningar att samarbeta kring medan andra anser det motsatta.
Kraftindustrin menar att deras intressen skiljer sig så mycket från det
övriga vattenbruket att det inte finns skäl för dem att delta i en
gemensam organisation. De kan dock tänka sig att delfinansiera
specifika projekt som de kan ha nytta av. Budskapet från kraftindustrin
är något otydligt och det behövs ett klart besked ifrån kraftbolagens
ledning. I arbetet med att bilda en ny branschorganisation krävs
därefter en särskild strategi för hur kraftindustrin ska hanteras.
Med en lyckad implementering och uppstart av en ny
branschorganisation skulle en diskussion kring utökat samarbete med
ovanstående parter kunna fortskrida
Sveriges största matfiskodlare, Ålands Fiskförädling, som står
för ca 25% av den svenska produktionen och omsätter ca 120
MSEK är dock intresserad av att delta i en eventuell ny
gemensam branschorganisation
12
Förslag till syfte och målsättning med en gemensam
branschorganisation
Syfte
Att samla vattenbrukets intressenter i en stark organisation
ger förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt sätt verka
för en fortsatt utveckling för vattenbrukets alla delar
Målsättning
Målsättningen med en gemensam branschorganisation för
vattenbruket bör vara att stärka de svenska
vattenbruksföretagens och branschens förutsättningar att
skapa lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt samt
möjliggöra ett samlat agerande från branschen gentemot
omvärlden
Organisationen bör vara branschens gemensamma röst och
tala för branschen gentemot myndigheter, allmänhet och
politiker samt vara en tydlig aktör för externa intressenter att
samverka med
13
Övergripande branschgemensamma utmaningar inom tre
områden har identifierats
Utmaningsområde
Beskrivning
Det saknas idag en gemensam röst som kan skapa tyngd i näringspolitiska frågor
Näringspolitik
Lagstiftningen kring vattenbruket är omodern och komplex
Regler kring tillstånd, tillsyn, tillsynsavgifter etc. är inte enhetliga och behöver förenklas
Lagstiftningen kring vattenanvändning, allemansrätt och strandskydd främjar inte utvecklingen av vattenbruket
Vattenbruk jämställs inte med övrig areell produktion
Kommunikationen och informationsspridningen kring den svenska vattenbruksproduktionen och
produkternas mervärden är begränsad
Kommunikation
En ökad andel svenska vattenbruksprodukter på marknaden skulle gynna hela näringen. Information och kunskap
till konsumenterna samt en ökad tillgänglighet av produkterna är viktiga steg för att åstadkomma detta.
Delar av vattenbruket orsakar negativ miljöpåverkan och kritiseras för det, information om de förbättringsarbeten som pågår och vattenbrukets positiva effekter behöver spridas. Vidare behöver hållbara
framtidsmöjligheter med landbaserad produktion och produktion integrerad med jordbruket kommuniceras.
Miljöfrågorna behöver även drivas inom utmaningsområdet Näringspolitik.
Dialog med externa parter kring vattenbrukets positiva och negativa miljöpåverkan behövs
Det finns ett stort behov av det arbete som tidigare har utförts av Fiskhälsan
Fiskhälsa
Fiskhälsokontroll, veterinärmedicinsk rådgivning och samarbete kring smittspridning behövs
Smittspridning och förebyggande fiskhälsovård är avgörande frågor för hela branschen om arbetet inom
fiskhälsoområdet inte koordineras läggs ansvaret på respektive producent vilket riskerar att bli resurskrävande
och ineffektivt
Inom Fiskhälsa ingår också att kommunicera arbetet med djurhälsa och etik, Fiskhälsa och Kommunikation
överlappar således varandra till viss del
• Avel och bevarande är ett fjärde område som är mycket viktigt för hela branschens utveckling men där branschens olika delar har vitt
skilda målsättningar och intressen
14
En gemensam branschorganisation kan samla branschen och
främja dess utveckling
Utmaningsområde
Näringspolitik
Behov
Skapa tyngd i
näringspolitiken
Kommunikation
Samling av resurser för
marknadsfrämjande
åtgärder och samlat
agerande gentemot
omvärlden
Fiskhälsa
Samverkan för
minimerad
smittspridning
Möjlighet
En kraftsamling kring näringspolitiken på nationell nivå ökar möjligheten att prioritera
och initiera insatser samt bedriva lobbyarbete som skapar bättre förutsättningar för
lönsamhet och konkurrenskraft
Resurskrävande marknadsfrämjande åtgärder kräver att insatser samordnas för att
information ska kunna spridas kostnadseffektivt
Importen av fisk och skaldjur ökar och det krävs information och kommunikation av
mervärden med svensk fisk för att öka andelen svenskproducerad fisk som också
konsumeras i Sverige
En gemensam branschorganisation kan bemöta kritik från miljöorganisationer och från
allmänheten på ett enhetligt och effektivt sätt samt informera om de förbättringar som
görs och vattenbrukets positiva effekter. Branschorganisationen bör också sprida
information om möjligheterna med hållbar landbaserad produktion.
Samverkan kring fiskhälsofrågor och smittspridning kan på ett resurseffektivt sätt gynna
samtliga aktörer inom vattenbruket genom minimerad smittspridning
Verksamheten i en gemensam branschorganisation kan innefatta delar av den funktion
som Fiskhälsan tidigare har haft
15
Med utgångspunkt i de branschgemensamma utmaningarna
föreslås branschorganisationen jobba inom fyra arbetsområden
Utmaningsområde
Näringspolitik
Kommunikation
Fiskhälsa
Behov
Skapa tyngd i
näringspolitiken
Samling av resurser för
marknadsfrämjande
åtgärder och samlat
agerande gentemot
omvärlden
Samverkan för
minimerad
smittspridning
Arbetsområden
Lobbyarbete inom
vattenbrukarspecifik
näringspolitik
Företrädarskap
gentemot externa
parter
Branschgemensam
marknadskommunikation
Expertkunskap och
rådgivning i
fiskhälsofrågor
En stor del av verksamheten kan utgå från den handlingsplan som branschen nu tar fram
Det bör utredas vidare hur kommunikationsarbete och marknadsfrämjande åtgärder kan bedrivas med hjälp av kompetens och
resurser inom Svensk Fisk
16
Fyra alternativa utgångspunkter för branschorganisationen har
identifierats och analyserats
1.) Branschorganisation genom Lantbrukarnas Riksförbund
LRF är en stark och väletablerad lobbyorganisation där det finns
mycket kunskap och befintliga kontaktytor. Organisationen har
traditionellt ingen naturlig koppling till vattenbruket men kopplingen
kan komma att bli starkare i takt med att den landbaserade
produktionen växer. LRF:s styrka måste vägas mot utmaningen med
vattenbruksfrågornas, i nuläget, lilla roll i den stora organisationen.
2.) Fristående organisation som placeras vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Branschorganisationen bildas oberoende av befintliga organisationer
men knyts an till SLU och förläggs på SVA, Ultuna i Uppsala.
Kopplingen till SLU ger möjlighet till synergier mellan SLU och
branschorganisationen samt möjlighet att ta del av den
expertkunskap som finns inom SLU. Det finns dock en risk att en
organisation knuten till SLU riskerar att bli alltför försiktig i sina
ställningstaganden samt att branschens utveckling vägs emot andra
intressen.
3.) Vattenbrukscentrum Norr AB
Vattenbrukscentrum Norr har stort fokus på matfiskproduktion,
kassodling och kallvattensarter. Vattenbrukscentrum Norr har stor
kunskap inom matfiskproduktion och god vana av samverkan med
forskningen men de har inte intresse av att samla och representera
övriga branschen.
4.) Fiskhälsan AB
Fiskhälsan har en naturlig koppling till branschens olika delar och ägs
av branschen. Fiskhälsan har stor kompetens inom fiskhälsa och till
viss del inom kommunikation men har begränsad kompetens inom
näringspolitik. Delar av verksamheten bör om möjligt inkluderas i en
ny organisation då det finns ett befintligt kontaktnät, ett kansli och
kapital. Delar av branschen saknar förtroende för Fiskhälsan.
17
Inspel till övergripande organisationsmodell med utgångspunkt
i alternativet med en LRF-knuten verksamhet
En branschavdelning, LRF Vattenbruk, föreslås bildas inom ramen för LRF där organisationer från branschen och LRF ingår. Deltagande
sker genom avtalstecknande om delaktighet i gemensam finansiering och inflytande i organisationen.
Inriktning, omfattning och finansiering av branschavdelningen beslutas av en Vattenbrukardelegation med utvalda representanter från
medverkande organisationer och LRF. Anslutna organisationer är intresse- eller huvudmedlemmar i LRF. Delegationen och Chef för LRF
Vattenbruk för branschens och LRF:s talan i vattenbruksfrågor. LRF:s förbundsstyrelse beslutar i policys och näringspolitik som är
branschöverskridande och som påverkar flera branscher.
Befintliga intresseorganisationer kvarstår (VRF upphör dock) och driver sina sakfrågor och för fram branschgemensamma frågor till
Vattenbrukardelegationen för gemensamt agerande. De produktionsgrenar som inte har egna intresseorganisationer men som
samverkar i nätverk kan fungera på liknande sätt. Intresseorganisationer och nätverk behöver även besluta om deltagare i delegationen
då alla medlemmar inte kommer att kunna delta i denna för en effektiv framdrift av branschorganisationen.
Ett Vattenbrukarråd inrättas där samtliga avtalstecknande parter samt övriga intressenter i branschen inbjuds till dialog om
verksamheten, utvecklingsbehov m.m. På så sätt skapas en tydlig plats för alla med vattenbrukarintresse att delta. Det befintliga
Nationella Vattenbruksrådet skulle kunna fungera som denna typ av plats för dialog*.
Bemanningen bedöms bestå av en heltidstjänst. Kompetens inom vattenbruk, fiskhälsa, lobbyarbete, företrädarskap och
kommunikation är önskvärt. Vid behov utöver en heltidstjänst köper enheten tjänster från LRF:s befintliga verksamhet. En lyckad
bemanning är central för ett framgångsrikt branscharbete.
Personal är anställd av LRF som även ansvarar för HR, IT, ekonomi och administration. Organisationen utgår från LRF:s huvudkontor.
Skillnader jämfört med LRF-alternativet
- Fristående organisation placerad vid SLU, branschorganisation som utgår från Vattenbrukscentrum Norr AB alternativt Fiskhälsan AB
En fristående branschorganisation där LRF ej är medlem
En styrelse tillsätts (motsvarande delegationen i LRF-alternativet) med utvalda representanter från respektive produktionsgren
Vid behov av ytterligare resurser köps tjänster in från externa parter
Branschorganisationen har sitt säte i anslutning till SVA på Ultuna i Uppsala/ hos Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne/ hos Fiskhälsans
kansli i Lindesberg
*En förteckning över medlemmarna finns i appendix
18
Övergripande tänk kring branschstruktur
Nätverk
Nätverk
Kraftföretag
Kraftföretag
Kraftföretag
Kraftföretag
Medlemskap
Odlingsföretag
Odlingsföretag
Skaldjursodlarnas
Producentförening
Nätverk
Medlemskap
Nätverk
Odlingsföretag
Medlemskap
Nationella
Vattenbruksrådet
Gemensam branschorganisation
Delegation med 9-11 personer samt kansli
Dialog och samarbete
Forskning och
Utveckling
Ägarskap
Fiskhälsan
Samlingsplats för
samtliga intressenter
Samarbete kring marknadsfrämjande åtgärder
Svensk Fisk
Vid bildandet av en ny branschorganisation avvecklas VRF. Övriga organisationer finns kvar i befintlig form men får utökat stöd i
framdriften av gemensamma frågor.
19
1.) Analys av LRF-alternativet ur branschens perspektiv
Styrkor
LRF är en stark och väletablerad organisation
LRF har rätt näringspolitisk kompetens och etablerade kontakter
för effektivt lobbyingarbete
Vana att hantera komplexa näringar med särintressen och
motsättningar
Vana av att utveckla företagen på landsbygden
Många av vattenbrukets frågor tangerar andra produktionsgrenar,
exempelvis lagstiftning kring djurhållning, miljö, äganderätt etc.
Möjligheter
En stark representation av vattenbruksfrågorna i näringspolitiken
Ökad integrering mellan vattenbruk och jordbruk, exempelvis
samverkan mellan fiskodling i slutna system och trädgårdsodling
God kontakt med LRF-medlemmar som kan vara potentiella
framtida vattenbrukare
Svagheter
Vattenbruket har traditionellt sett inte tillhört LRF
LRF har i nuläget begränsad kompetens inom vattenbruk
Brist på tillhörighet med lantbruket hos vissa vattenbrukare och
vice versa
Fiskevattensägare kan vara en motpart till utveckling av
vattenbruket
Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital
Hot
Vattenbruket riskerar att bli en liten del av LRF:s verksamhet och
vattenbruksfrågorna riskerar att få en marginell roll i mängden av
andra frågor
LRF är en stor organisation som riskerar att bli tungrodd
Vattenbrukare tar avstånd från branschorganisationen då de inte
vill relateras med LRF och vice versa
LRF företräder ett stort antal särintressen och det kan finnas de
som går emot vattenbrukets intressen
20
2.) Analys av alternativet med en fristående organisation
placerad vid SLU ur branschens perspektiv
Styrkor
Helt fristående organisation
Tillgång till stor kompetens inom vattenbruk på SLU och närhet till
kompetenta personer
SLU samlar kompetensen inom animaliska livsmedel och
djurproduktion till Ultuna
Närhet till SVA och stor kompetens inom fiskhälsa och smittskydd
Swedish Centre for Animal Welfare finns på Ultuna
Huvudkontoret för Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk
finns på Ultuna
Närhet till forskningen
God kontakt med andra universitet (nationella och internationella)
Möjligheter
Nära koppling till, och samarbete med, SLU
Möjlighet att förvärva en del av avelsbesättningen för röding och
regnbåge samt driftsenheterna för dessa då diskussion kring det
just nu förs på SLU
Svagheter
Väletablerade kontaktytor in i politik och myndigheter saknas
Begränsad kompetens inom att driva framgångsrikt
branschorganisationsarbete
Startsträckan är längre än i LRF-alternativet då etablerad struktur för
branschorganisationsarbete saknas
Ingen delfinansiering av LRF
SLU framhåller behovet av ytterligare lagstiftning kring vattenbruket
Branschen kan anse att en branschorganisation inte hör hemma i en
myndighet
Det har funnits ett missnöje med SVA från branschen
Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital
Hot
Det finns en risk att de potentiella medlemmarna inte ser den nya
organisationen som starkare än dagens VRF
Matfiskodlarna kan bli den starkare organisationen som tar på sig
att representera hela vattenbruket
En organisation knuten till SLU riskerar att bli alltför försiktig i sina
ställningstaganden för att vara politiskt korrekt
21
3.) Analys av alternativet att utgå från Vattenbrukscentrum
Norr ur branschens perspektiv
Styrkor
Stor kompetens inom matfiskproduktion
God vana av att samverka med forskningen
Duktiga på ekonomifrågor för vattenbruket
Möjligheter
Möjlighet att få de flesta matfiskodlare med sig
Svagheter
Är inte intresserade av att stå bakom en ny branschorganisation
Begränsad kompetens inom övriga delar av vattenbruket
Geografisk placering långt ifrån näringspolitikens centrum
Begränsad erfarenhet av påverkansfrågor utanför matfiskområdet
Begränsad insikt om samhällsdebatten kring vattenbruk och
hållbarhet
Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital
Hot
Kan inte företräda hela branschen vilket innebär att övriga
branschen riskerar att inte gå med
Matfiskodlarna har redan bildat sin organisation och är inte
intresserade av att gå med i en ny branschorganisation
22
4.) Analys av alternativet att utgå från Fiskhälsan AB ur
branschens perspektiv
Styrkor
Besitter ekonomiska medel vilka eventuellt kan användas som
startkapital för en branschorganisation
Stor kompetens inom fiskvälfärd och smittskydd
Stort kontaktnät och register över vattenbruksproducenter
Gott rykte i delar av branschen
Kan erhålla medel för förebyggande fiskhälsoarbete från
Jordbruksverket
Ägs av branschen
Representerar alla delar av branschen
Erfarenhet av kommunikationsarbete
Väletablerade kontaktytor med myndigheter
Möjligheter
Antagligen större möjlighet att få med kraftindustrin än för övriga
alternativ då de redan satsat kapital i Fiskhälsan
Svagheter
Väletablerade kontaktytor in i politiken saknas
Begränsad erfarenhet av lobbying och påverkansarbete (utöver
fiskhälsofrågor)
Begränsad kompetens i att driva framgångsrikt
branschorganisationsarbete
Startsträckan är längre än i LRF-alternativet då etablerad struktur för
branschorganisationsarbete saknas
Ingen delfinansiering av LRF
Begränsad kompetens inom andra områden än fiskhälsa
Accepteras inte av alla inom branschen
Geografiskt läge långt ifrån näringspolitikens centrum
Hot
Kraftindustrin går ur och kräver tillbaka sitt kapital
Det finns en risk att de potentiella medlemmarna ser Fiskhälsan
som en svag organisation
23
Finansiering av verksamheten
Finansieringsbehov
Vattenbruksdelegationen eller motsvarande beslutar om verksamhetens
omfattning, finansiering och årlig budget. För föreslagen organisationsmodell
uppskattas det årliga finansieringsbehovet för den grundläggande
verksamheten till cirka 1,5 miljon kronor. Viss ytterligare finansering kan
krävas för uppstart och etablering.
Verksamheten föreslås finansieras via en branschavgift i förhållande till
omsättning eller enligt annan överenskommen modell
Utöver basfinansieringen kan delegationen besluta om extra satsningar som
finansieras via projektmedel eller extra kollektiv finansiering om samtliga
parter är överens
Möjliga källor till finansiering:
VRF:s befintliga finansiering (idag 250 KSEK per år)
Del av de avgifter som tidigare finansierat Fiskhälsan
Inom Fiskhälsan finns idag ett kapital på ca 2 MSEK vilket eventuellt kan
användas som startkapital
Delfinansiering från LRF genom medlemsskapsavgifter och
uppstartsfinansiering (endast i LRF-alternativet)
Medel ur Havs- och Fiskerifonden för uppstart (50% av uppstartskostnaden)*
Medel ur Havs- och Fiskerifonden för specifika projekt (exempelvis
saluföringsinsatser, marknadsundersökningar, kompetensutveckling etc.)
Då medel för uppstart troligen finns tillgängliga föreslås dessa nyttjas och att branschen efter två år utvärderar branschorganisationens
verksamhet och dess värde och därifrån beslutar om verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning och finansiering.
*I dagsläget är det ännu inte fattat något beslut om medlen ur Havs- och fiskerifonden då det ännu inte är godkänt av EU men enligt Jordburksverket är det troligt att medel
kommer att kunna betalas ut. Besked kommer till sommaren 2015. Innan medel kan sökas ur fonden måste organisationen godkännas som branschorganisation, se kriterier
för godkännande av branschorganisation i appendix. Huruvida en branschorganisation inom LRF kan godkännas eller inte håller just nu på att utredas av Jordbruksverket.
24
Innehållsförteckning
Bakgrund
–
–
–
Bakgrund till projektet övergripande slutsatser samt metod och omfattning
Svenskt vattenbruk idag
Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk
Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation
–
–
–
–
Syfte och målsättning
Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden
Förslag på organisationsmodell
Finansiering
Nästa steg
Appendix
25
Nästa steg
Eventuell diskussion med SLU/SVA, Vattenbrukscentrum Norr eller Fiskhälsan kring möjligt upplägg
Diskussion med befintliga medlemmar i VRF (och eventuellt andra intressenter) kring nytt upplägg
och medlemmarnas finansieringsmöjligheter
Samling för presentation av upplägg och beslut om nästa steg
26
Innehållsförteckning
Bakgrund
–
–
–
Bakgrund till projektet övergripande slutsatser samt metod och omfattning
Svenskt vattenbruk idag
Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk
Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation
–
–
–
–
Syfte och målsättning
Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden
Förslag på organisationsmodell
Finansiering
Nästa steg
Appendix
–
–
–
–
–
–
–
–
Metod, omfattning och avgränsning
Att inkludera vattenbruket inom organisationen innebär både möjligheter och utmaningar för LRF
Förteckning över intervjuade personer
Befintliga medlemmar i VRF
Medlemmar i det Nationella Vattenbruksrådet
Skillnader mellan LRF:s medlemskap samt delegations- och rådsrepresentation
Krav för godkännande av branschorganisation
Referenser
27
Metod, omfattning och avgränsning
Metod
Uppdraget har till stor del bestått av att samla in intressenternas åsikter och tankar kring initiativet med en gemensam
branschorganisation
22 kvalitativa intervjuer med olika intressenter har genomförts varav 8 var extra djupgående. En förteckning över samtliga
intervjupersoner finns på nästa sida.
Utifrån intervjuerna har möjligheter och utmaningar med en gemensam branschorganisation sammanställts. Förslag på
verksamhetsområden samt hur organisationen skulle kunna organiseras och finansieras har tagits fram.
Uppdraget har tagit utgångspunkt i den strategi för vattenbruket som tagits fram av Jordbruksverket ”Svenskt vattenbruk - en grön näring
på blå åkrar” samt konkretiseringen av strategin ”Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk Konkretisering av Strategi 20122020”
Omfattning och avgränsning
Följande organisationer har deltagit i studien:
Jordbruksverket
Lantbrukarnas Riksförbund
Sveriges Lantbruksuniversitet
Vattenbrukarnas Riksförbund
Vattenbrukscentrum Norr
Vattenbrukscentrum Ost
Vattenbrukscentrum Väst
Skaldjursodlarnas
Producentförening
Fiskevattensägarna
Fiskhälsan AB
Sankt Anna Fisk AB
Scandinavian Silver Eel AB
Hushållningssällskapet
Västernorrland
Strömkarlen AB
Vattudalens Fisk AB
Ålands Fiskförädling AB
Vattenregleringsföretagen
Det finns ytterligare aktörer som kan beröras av arbetet.
Denna förstudie omfattar dock endast aktörerna nämnda
här.
28
Att inkludera vattenbruket inom LRF innebär både möjligheter
och utmaningar för LRF
Styrkor
Inkludering av vattenbruket skulle innebära ett starkare grepp kring
hela den svenska primärproduktionen
LRF har rätt näringspolitisk kompetens och etablerade kontakter för
effektivt lobbyingarbete
Vana att hantera komplexa näringar med särintressen och
motsättningar
Vana av att utveckla företagen på landsbygden
Många av vattenbrukets frågor tangerar andra produktionsgrenar,
exempelvis lagstiftning kring djurhållning, miljö, äganderätt etc.
Möjligheter
Ökad medlemsantal, både intressemedlemmar och
huvudmedlemmar
Breddad verksamhet
Samverkan mellan fiskodling i slutna system och trädgårdsodling
Nya affärsmöjligheter för medlemmar som komplement till befintlig
produktion
Vattenbruket är en bransch med stor potential, inte minst för
landbaserad produktion vilket är extra relevant för LRF:s medlemmar
En trolig framtidsbransch för medlemmarna vilket ger LRF en god
möjlighet att ta en position i branschen
Svagheter
Vattenbruket har traditionellt sett inte tillhört LRF
LRF har i nuläget begränsad kompetens inom vattenbruk
Hot
LRF blir för spretigt och befintliga medlemmar ser inte någon naturlig
koppling till vattenbruket
Möjliga finansieringsutmaningar, resurser tas från befintliga
verksamheter
Tar fokus från arbetet med konsolidering av befintliga
branschorganisationer
29
Förteckning över intervjuade personer
Namn
Organisation
Anders Granhed
Skaldjursodlarnas Producentförening
Anders Kiessling
Sveriges Lantbruksuniversitet
Anders Segebo
Hushållningssällskapet Västernorrland
Bengt Gunnarsson
Skaldjursodlarnas Producentförening
Björn Tengelin
Fiskhälsan AB
Curt Gelin
Scandinavian Silver Eel AB
Daniel Wikberg
Vattenbrukscentrum Norr AB
Göran Nennefors
Vattenregleringsföretagen
Harry Leiman
Vattenbrukscentrum Ost
Henrik Hammar
Vattenbrukarnas Riksförbund
Håkan Sandin
Sveriges Lantbruksuniversitet
Håkan Schützer
Vattenbrukarnas Riksförbund
Lennart Nilsson
Lantbrukarnas Riksförbund
Malin Skog
Jordbruksverket
Mats Emilsson
Sankt Anna Fisk AB
Ola Öberg
Svensk Fiskodling AB
Olof Karlsson
Ålands Fiskförädling AB
Robert Karlsson
Strömkarlen AB
Sten-Åke Carlsson
Vattudalens Fisk AB
Susanne Lindegarth
Vattenbrukscentrum Väst
Sven Kollberg
Vattenbrukarnas Riksförbund
Thomas Lennartsson
Fiskevattensägarna
Följande personer har ej kunnat nås för intervju:
Namn
Organisation
Johnny Norrgård
Josef Nygren
Ulf Hallin
Fortum
Umlax AB
Gustava Lax AB
30
Befintliga medlemmar i VRF
Aller Aqua AS
Annika Brohammer-Lönngren
Antens Laxodling
Bengt Larsson
Björn Lindbergs Fisk
Björn Tengelin
Bo Sandström
Bright Water Fish
Bröderna Olssons Fiskodling
Dalälvens Vattenreglering
EM-Lax AB
Fogdö Lax
Gustavalax
Gåsehogen
Henrik Hammar
Hushållningssällskapet i Västerrnorrland
Johannishus Godsförv.
Kedjeåsens FiskAB
Kollbergs fiskodling
Kronobergs Lax AB
Kulebokräftan AB
Lilla Rimmö fiskodling
Ljungs Kula Sportfiske
Långhults Lax
Martelius Vetenskapsinfo
Mats Emilsson
Mats Eriksson
Naturbruksgymnasiet
Orust Shellfish
Persbo-Gallsbo
Scandinavian Silver Eel
Strömkarlen AB
Svensk Fiskodling AB
Sävenfors Vattenbruksskola
Tjärnö Vattenbruk
Vänerns Laxodling AB
Vänneåns Fiskodling
Ålanda Fiskodling
Ålands fiskförädling AB
31
Medlemmar i det Nationella Vattenbruksrådet
Organisation
Namn
Vattenbrukarna VRF
Skaldjursodlarna SSPO (1 plats)
Vattenbrukscentrum Väst VBCV (1 plats)
Vattenbrukscentrum Norr VBCN
Vattenbrukscentrum Ost VCO (1 plats)
Nationellt kompetenscentrum för vattenbruket NKfV
(1 plats)
SVA Fisk (1 plats)
HaV
Distriktsveterinärerna
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna 1 ”norra” (1 plats)
Henrik Hammar
Karl Johan Smedman/ (Anders Granhed)
Kristina Snuttan Sundell/ (Susanne Lindegarth)
Daniel Wikberg
Mats Emilsson/ (Ola Helmersson)
Anders Kiessling/ (Thrandur Björnsson)
Länsstyrelserna 2 ”södra”(1 plats)
Fiskhälsan AB
Miljöorganisationerna
(WWF/SNF, 1 gemensam plats)
Djurskyddet Sverige
Sveriges fiskevattenägareförbund
GU Holding
Svensk dagligvaruhandel
Hushållningssällskapet
Västkustkommunerna (1 plats)
Orust kommun/Fiskekommunerna
Norrlandskommunerna (2 platser)
Krokoms kommun
Kramfors kommun
Jordbruksverket Smittskydd & Djurskydd
Charlotte Axén/ (Anders Alfjorden)
Josefin Walldén
Astrid Ahlberg
Pontus Elvingsson
Joakim Svensson (Jämtland)/ Ulf Carlsson (Västerbotten)/ Anders Hagström
(Jämtland)
Andreas Pettersson (Gotland)/ Lars Molander (Västra Götaland)
Björn Tengelin
Ellen Bruno SNF/ Inger Näslund WWF
Linda Maria Vonstad
Thomas Lennartsson
Tore Sveälv
Per Baumann
Anders Segebo
Lars-Åke Gustavsson
Nisse (Nils-Erik) Werner
Hanna Sjödin
Shabnam Beikmodammadi
32
Skillnader mellan LRF:s medlemskap samt delegations- och
rådsrepresentation
Profil
Organisationsmedlemskap
Bondeägda ekonomiska
föreningar (t.ex. Scan, Arla,
Lantmännen och Södra
Skogsägarna)
Bildar tillsammans
Lantbrukskooperationen
Inga nya organisationsmedlemmar
antas i LRF utan särskild anledning
Vad som ingår
Ca 30 st.
Stöd i strävan att vara bondens
bästa affärspartner och kunna
möta konsumenten i efterfrågan
på mer värde i produkter och
tjänster
Närvaro på mötesplatser för att
utvecklas och samverka
Utbildningsprogram för
förtroendevalda, bland annat i
omvärldsanalys och utveckling av
kooperationen som idé
Huvudmedlemskap
Intressemedlemskap
Representant i LRF:s
Vattenbrukardelegation
Representant i LRF:s
Vattenbrukarråd
Person som äger eller
brukar lantbruksfastighet, bedriver
verksamhet inom de
gröna näringarna eller
som stödjer LRF:s
allmänna syfte
Juridisk person som bedriver
verksamhet anknuten till de
gröna näringarna och som
– Bedriver verksamhet
förenlig med LRF:s vision,
stadgar och värdegrund
– Verkar för kunders/medlemmars medlemskap i LRF
– Bidrar till arbetet för LRF:s
individmedlemmar
Medlemskapet är regionalt
eller nationellt
Juridisk person som är intresseeller huvudmedlem i LRF och
– Bedriver verksamhet
anknuten till
vattenbruksnäringen
– Vill och kan stötta LRF:s
arbete med utvecklingen av
det svenska vattenbruket
Juridisk person som
verkar i enlighet med
syftet med LRF
Vattenbruk
Ca 172 000 st.
Företagsutveckling
Tillgång till sakkunskap
och expertis
LRF som företrädare i
näringspolitiska och
opinionsbildande
frågor
Gemenskap och
nätverk
Tidningar
Basförsäkringar
Rabatter och förmåner
Ca 25 st.
Närvaro- och yttranderätt på
LRF:s riksförbundsstämma
(nationella intressemedlemmar)
Möjligheter till samverkan
med LRF i olika projekt
Möjligheter att på
affärsmässig basis nyttja
tjänster av LRF:s dotterbolag
Endast förslag - för eventuell diskussion
med LRF
Närvaro- och yttranderätt i LRF
Vattenbrukardelegation
Delta i beslut om prioriterade
frågeställningar
Påverka hur insatser, utbildning
och finansiering fördelas för att
öka lönsamheten i branschen
Delta i dialog med myndigheter
och beslutsfattare
Delta i centrala nätverk och
mötesplatser
Samla näringen och utveckla
affärsmässigheten
Närvaro- och
yttranderätt i
Vattenbrukarrådet
Delta i dialog med
branschen om
vattenbrukets
utveckling
Delta i att skapa inspel
till LRF Vattenbruk
med förslag om
aktiviteter och
verksamhet
33
De krav som ställs för godkännande av en branschorganisation regleras genom
den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter,
Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr. 1379/2013 (s. 1/2)
Artiklarna 11, 12, 13, 16 och 17 i marknadsordningen rör branschorganisationer:
Artikel 11
Bildande av branschorganisationer
Branschorganisationer får bildas på initiativ av aktörer som sysslar med fiskeri- och vattenbruksprodukter i en eller flera medlemsstater och som erkänns i enlighet med
bestämmelserna i avsnitt II.
Artikel 12
Branschorganisationernas mål
Branschorganisationer ska förbättra samordningen av och villkoren för tillhandahållande av fiskeri- och vattenbruksprodukter på unionsmarknaden.
Artikel 13
Åtgärder som kan vidtas av branschorganisationer
Branschorganisationer kan vidta följande åtgärder för att uppnå de mål som avses i artikel 12:
a) Utarbeta standardkontrakt som är förenliga med unionslagstiftningen.SV L 354/6 Europeiska unionens officiella tidning 28.12.2013
b) Främja fiskeri- och vattenbruksprodukter från unionen på ett icke-diskriminerade sätt genom att exempelvis använda certifiering, och särskilt ursprungsbeteckningar,
kvalitetssigill, geografiska beteckningar, garanterad traditionell specialitet och angivande av hållbarhetsmeriter.
c) Fastställa regler för produktion och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter som är strängare än de som föreskrivs i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.
d) Förbättra kvaliteten på, kunskapen om och insynen i produktionen och marknaden, genomföra yrkesutbildning, till exempel gällande kvalitet och spårbarhet samt
livsmedelssäkerhet, och för att främja initiativ inom forskning.
e) Bedriva forskning och genomföra marknadsstudier och utveckla teknik för att optimera marknadens funktion, däribland genom användning av informations- och
kommunikationsteknik, samt samla in socioekonomiska uppgifter.
f) Tillhandahålla den information och genomföra den forskning som krävs för att tillhandahålla hållbara produkter av den kvantitet och kvalitet och till det pris som
motsvarar marknadens krav och konsumenternas förväntningar.
g) Bland konsumenterna marknadsföra arter från hållbara fiskbestånd som har ett högt näringsvärde, men som inte konsumeras i stor mängd.
h) Kontrollera och vidta åtgärder så att medlemmarnas verksamhet överensstämmer med den berörda branschorganisationens regler.
Källa: Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr.1379/2013
34
De krav som ställs för godkännande av en branschorganisation regleras genom
den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter,
Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr. 1379/2013 (s. 2/2)
Artikel 16
Erkännande av branschorganisationer
1. Medlemsstaterna får som branschorganisationer erkänna grupper av aktörer som är etablerade på deras territorium och som ansöker om sådant erkännande, under
förutsättning att de
a) följer de principer som anges i artikel 17 och de regler som har antagits för deras tillämpning,
b) representerar en väsentlig andel av verksamheten inom produktion samt antingen beredning eller saluföring, eller båda, med avseende på fiskeri- och
vattenbruksprodukter eller produkter som beretts av fiskeri- och vattenbruksprodukter,
c) inte själva bedriver produktion, beredning eller saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter eller produkter som beretts av fiskeri- och vattenbruksprodukter,
d) har status som juridisk person enligt den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, är etablerade där och har sitt säte på dess territorium,
e) har kapacitet att verka för de mål som anges i artikel 12,
f) beaktar konsumenternas intressen,
g) inte utgör ett hinder för en väl fungerande gemensam marknadsordning, och
h) följer de konkurrensregler som avses i kapitel V.
2. Organisationer som bildats före den 29 december 2013 får med avseende på tillämpningen av denna förordning erkännas som branschorganisationer, förutsatt att den
berörda medlemsstaten anser det styrkt att de uppfyller bestämmelserna beträffande erkännande av branschorganisationer i denna förordning.
3. Branschorganisationer som har erkänts före den 29 december 2013 ska betraktas som branschorganisationer med avseende på tillämpningen av denna förordning och
vara skyldiga att efterleva dess bestämmelser.
Artikel 17
Producentorganisationernas och branschorganisationernas interna funktionssätt
Det interna funktionssättet hos de producentorganisationer och branschorganisationer som avses i artiklarna 14 och 16 ska bygga på följande principer:
a) Organisationens medlemmar ska följa de regler som organisationen har antagit när det gäller nyttjande av fiskeresurser, produktion och saluföring av fiskeriprodukter.
b) Det får inte förekomma någon diskriminering mellan medlemmarna, särskilt på grundval av nationalitet eller etableringsort.
c) Det ska tas ut ett ekonomiskt bidrag från dess medlemmar för att finansiera organisationens verksamhet.
d) Ett demokratiskt funktionssätt som gör det möjligt för medlemmarna att granska organisationen och dess beslut.
e) Åläggande av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av de skyldigheter som följer av den berörda organisationens interna bestämmelser,
särskilt när det ekonomiska bidraget inte har betalats.
f) Det ska fastställas regler för antagande av nya medlemmar och återkallande av medlemskap.
g) Det ska fastställas regler om bokföring och budget som är nödvändiga för förvaltningen av organisationen.
Källa: Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr.1379/2013
35
Referenser
Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr.1379/2013
Fiskevattensägarna: http://www.vattenagarna.se/softadmin.aspx
Fiskhälsan: http://www.fiskhalsan.se/
Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk, Konkretisering av Strategi 2012-2020
Havs och Vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/fiskeriochvattenbruksprodukter/eusregleringavmarknadenforfiskeriochvattenbruksprodukter/bildandeoche
rkannandeavproducentochbranschorganisationer.4.37e9ac46144f41921cdf2f4.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/fiskeriochvattenbruksprodukter/eusregleringavmarknadenforfiskeriochvattenbruksprodukter/bildandeoche
rkannandeavproducentochbranschorganisationer/branschorganisationer.4.37e9ac46144f41921cdf396.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/branscherochforetagande/vattenbruk.4.e01569712f24e2ca0980008260.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/branscherochforetagande/vattenbruk.4.e01569712f24e2ca0980008260.html
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0109__NV0109L/ResultatFEngs07/?rxid=3dca5425-ca30-409a-82ff-c2a756d32deb
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0109__NV0109L/ResultatFEngs07/table/tableViewLayout1/?rxid=3dca5425-ca30-409a-82ffc2a756d32deb
http://www.svensktvattenbruk.se/
Livsmedelsverket: http://www.slv.se/
Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk: http://www.nkfv.se/
Statens Veterinärmedicinska Anstalt: http://www.sva.se/
Svensk Fisk: http://www.svenskfisk.se/
Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, Strategi 2012-2020
Sveriges Officiella Statistik Statistiska Meddelanden ,Vattenbruk 2013 (JO 60 SM 1401)
Vattenbrukarnas Riksförbund: http://vattenbrukarna.se/
Vattenbrukscentrum Norr AB: http://www.vbc.nu/
Vattenbrukscentrum Ost: http://vattenbrukscentrumost.se/
Vattenbrukscentrum Väst: http://www.vbcv.science.gu.se/
Vattenregleringsföretagen: http://www.vattenreglering.se/
36