1. No category

VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING
Väg E4 förbättring genomfart Älandsbro
Härnösands kommun, Västernorrlands län
Gestaltningsprogram, 2015-01-19
Objektnummer: 83262800
Dokumenttitel: Väg E4 förbättring genomfart Älandsbro, Gestaltningsprogram
Författare: Anna Axling, Tyréns
Dokumentdatum: 2015-01-19
Version: Granskningshandling
Kontaktperson: Torbjörn Nylander, Trafikverket Region Mitt
Postadress: Trafikverket, Box 186, 871 24 Härnösand
E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Innehåll
1 Sammanfattning...........................................................................5
2 Inledning...................................................................................... 7
2.1 Omfattning och projektmål..............................................................7
2.2 Gestaltningsprogrammets syfte......................................................7
3 Landskapsanalys.........................................................................8
3.1 Översiktlig beskrivning av landskapet............................................ 8
3.2 Landskapskaraktärer..................................................................... 8
4 Mål och riktlinjer.........................................................................12
4.1 Gestaltningmässig målsättning.................................................... 12
4.2 Gestaltningsmässiga fokusområden............................................ 12
5 Övergripande gestaltningsprinciper . ........................................14
5.1 Väggeometri................................................................................ 14
5.2 Väg på bank................................................................................ 14
5.3 Väg i skärning.............................................................................. 14
5.4 Vegetation.................................................................................... 15
5.5 Bullerskydd.................................................................................. 15
5.6 Gång- och cykelport.................................................................... 16
5.7 Vägutrustning.............................................................................. 16
5.8 Belysning..................................................................................... 16
5.9 Skyltar.......................................................................................... 16
5.10 Refuger.......................................................................................17
6 Gestaltningsförslag för fokusområden.......................................18
6.1 Entré från söder och området i anslutning till skolan................... 18
6.2 Korsning med väg 724 (Ramsåsvägen)...................................... 19
6.3 Gång- och cykelväg, tunnel under E4......................................... 19
6.4 Profilsänkning.............................................................................. 20
6.5 Entré från norr..............................................................................21
7 Drift och underhåll......................................................................22
7.1 Vegetation.................................................................................... 22
7.2 Ogräs........................................................................................... 22
7.3 Bullerplank................................................................................... 22
8 Rekommendationer inför fortsatt arbete....................................23
8.1 Andra aktörer............................................................................... 23
1 Sammanfattning
Aktuellt gestaltningsprogram och tillhörande vägplan omfattar cirka 1,5 km av väg
E4 genom samhället Älandsbro som är beläget strax norr om Härnösand i Västernorrlands län. Syftet med vägplanen och med gestaltningen är att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter i området med störst vikt på oskyddade trafikanter
och skolvägar.
Följande fyra områden har ansetts särskilt viktiga:
• Området i anslutning till skolan, km 0/150-0/350
• Korsning med väg 724 (Ramsåsvägen), km 0/350-0/550
• Gång- och cykelväg, tunnel under E4, km 0/250-1/260
• Profilsänkning och kurvrätning, km 0/900-1/500
Följande gestaltningsgrepp har tagits:
• Tydligare definierat vägrum med trädplanteringar och bullerplank (bitvis) utmed vägens sidor.
• Smalare vägrum och högre detaljeringsgrad med stensatt (smågatsten) mittrefug och planteringar.
• Säkrare passager för oskyddade trafikanter med en planskild passage i tunnel
under E4, tvådelade passager med skyddande refug på E4, upphöjda passager
på lokalgatorna som sänker hastigheten på trafiken och synliggör korsningarna.
• Mindre korsningsbehov för oskyddade trafikanter då gång- och cykelvägen byter sida till den sida som har flest målpunkter.
• Säkrare korsningar för biltrafiken med vänstersvängfält, avvikande belysning
och markering i mittrefugen.
• Tydlig optisk ledning över krönet vid norra utfarten ur Älandsbro. Trafikanterna kan ägna uppmärksamhet åt det som är viktigt på vägen istället för att undra
vart den tar vägen.
• Lyfta fram den mänskliga närvaron i samhället genom att välja ett tydligt urbant
formspråk vid växt- och materialval.
2 Inledning
2.1 Omfattning och projektmål
Aktuellt gestaltningsprogram och tillhörande vägplan omfattar cirka 1,5 km av väg
E4 genom samhället Älandsbro som är beläget strax norr om Härnösand i Västernorrlands län.
Syftet med vägplanen är att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter i
området med störst vikt på oskyddade trafikanter och skolvägar. Nuvarande vägutformning inbjuder till högre hastigheter än den skyltade och ett flertal allvarliga
olyckor har inträffat på sträckan. Aktuell sträcka passerar Älandsbro skola som utgör en viktig målpunkt för oskyddade trafikanter, passager för skolbarnen och korsningspunkter i övrigt står i fokus.
I samband med vägprojektet kommer en uttjänt järnvägsbro att avlägsnas. Järnvägen har sedan tidigare tagits ur trafik och då bron är i mycket dåligt skick kommer
den att tas bort och fyllas igen. Bron ligger intill en naturlig höjd men rivningen av
bron gör att vägens profil går att sänka några meter. Det ger bättre linjeföring och
bättre sikt över krönet.
En gång- och cykelväg (gc-väg) finns i anslutning till E4 på vägens östra sida. Eftersom majoriteten av bebyggelsen och även målpunkterna finns på vägens västra sida
kommer gc-vägen att flyttas dit. En planskild passage för oskyddade trafikanter som
vill korsa E4 anläggs i anslutning till höjdpartiet i norr. Även andra korsningspunkter för oskyddade trafikanter kommer att ses över och förbättras.
2.2 Gestaltningsprogrammets syfte
Gestaltningsprogrammet syftar till att identifiera viktiga aspekter beträffande gestaltning och utformning att ta hänsyn till under det fortsatta arbetet med vägplanen. Programmet ska ge övergripande principer och riktlinjer för utformning av
väganläggningen och dess sidoområden samt omsätta gestaltningsprinciper från
tidigare skede till mer detaljerade lösningar för anläggningen.
Gestaltningsprogrammets riktlinjer kommer att arbetas in i vägplanen. Gestaltningsåtgärder som kräver utrymme tas med i beaktande då vägområdet avgränsas
och fastställs.
7
3 Landskapsanalys
3.1 Översiktlig beskrivning av landskapet
Älandsbro med omgivande landskap tillhör den naturgeografiska regionen Kustlandet, region 35. Området utgör en centralbygd med ett stark kuperat sprickdalslandskap där norrlandsterrängen når ända ut till havet. Terrängen är flack med viss
kupering i åsbildningar.
Området ligger geologiskt sett i den Svekokarelska provinsen. Huvuddelen av berggrunden utgörs av graniter. Jordarna består av finkorniga sediment med lera och
silt. Åsbildningarna i området består av finkorniga moräner. Längs den aktuella
sträckan genom Älandsbro överlagras berget av morän.
Den agrara bebyggelsen består huvudsakligen av mindre byar med spridda gårdar
som ligger intill skogskanten relativt högt i terrängen eller på moränkullar. Odlingsmarkerna ligger nedanför gårdarna, på sluttningarna ner mot Kragomsviken och
Älandsfjärden.
Älandsån följer dalgången i öst-västlig riktning och passerar väg E4 vid km 0/350.
Norr om Älandsbro rinner Nässlandsån parallellt med väg E4 en sträcka innan den
fortsätter vidare ner mot Älandsfjärden. Vegetationen längs Älandsån är en viktig
rumsbildande funktion.
Väg E4 är det tydligaste transportstråket i området. Rumsligt så avgränsas landskapet i grova drag av villabebyggelsen mot väster och av industribebyggelse ner mot
Älandsfjärden. Mot norr avgränsas området rumsligt av en moränrygg med omgivande odlingslandskap. Söder om området öppnar sig ett odlingslandskap med goda
utblickar ner mot fjärden.
Älandsbro är en mindre tätort och ligger längs den inre delen av Älandsfjärden.
Älandsbro har sedan 1700-talet präglats av träindustri och industrimark dominerar
området mellan Nässlandsån och Älandsån än i dag. Parallellt med E4:an finns en
järnväg som är en del av gamla Ådalsbanan.
3.2 Landskapskaraktärer
Vägsträckan har delats in i fyra delområden med olika landskapskaraktär. Dessa redovisas översiktligt i figur 3.1. Hänsyn har tagits till bland annat topografi, naturtyper, rumslighet och markanvändning.
3.2.1 Odlingslandskap, södra infarten
Söder om Älandsbro går E4 genom odlingslandskapet. Landskapsrummet är stort
och öppet. Enstaka bebyggelse skymtar fram bakom omgivande träd. Åkrarna sluttar flackt ner mot vattnet som omges av lövvegetation. Bitvis erbjuds fin utsikt ner
mot Älandsfjärden. Se figur 3.2.
Nyckelkaraktärer: Odlingslandskap, utblickar över Älandsfjärden.
3.2.2 Älandsbro söder om Älandsån
Trafikanterna på E4 kommer i nedförsbacke mot samhället. Sikten är god, vägen är
8
Väg 727
Ås
4
bild
nin
Nässlansån
sbr
o
g
N
Äla
nd
E4
Väg
3
724
Älandsån
Älandsfjärden
2
E4
1
Figur 3.1. Flygfoto med de olika landskapskaraktärerna redovisade.
9
rak och sidoområdet öppet. Området avgränsas rumsligt mot norr av vegetationen
längs Älandsån. Ån skapar ett sammanhängande vegetationsstråk genom samhället
med en bred öppning för E4 och gång- och cykelvägen som går parallellt med denna.
Väster om E4 ligger Älandsbros skola med tillhörande skolgård och fotbollsplan ner
mot vägen. Närmast vägen finns angöring för skolbussar och en parkeringsyta. På
E4:ans östra sida finns bland annat en affär och en restaurang. I anslutning till denna byggnad finns en större parkeringsyta. Skyltningen i området upplevs som rörig
med många tillfälliga skyltar.
Bebyggelsen är avlägsen, låg (utom skolbyggnaden) och utspridd. E4 upplevs som
en bred lokalgata med diffusa gränser i den flacka omgivningen. Se figur 3.3.
Nyckelkaraktärer: Stora ytor, spridd småskalig men utbredd bebyggelse.
3.2.3 Centrala Älandsbro, norr om Älandsån
Centrala Älandsbro präglas av låg villabebyggelse, tvåvånings radhus och några
låga flerbostadshus. Det finns också en del affärsverksamhet och centrumfunktioner. Bebyggelsen är gles och låg och omges av flacka gräsmattor och parkeringsytor.
Parallellt på E4:ans västra sida ligger Nässlandsvägen som utgör tillfart till bensinstation, restaurang samt matvaruaffär. Utmed Nässlandsvägen står ofta långtradare
uppställda. Se figur 3.4.
På väg E4:s östra sida ner mot Älandsfjärden finns bostadsbebyggelse och en del
industri- och handelsverksamhet. Norbergs lager och Logistic AB har en storskalig
industribyggnad längre ner mot Älandsfjärden. På en kortare sträcka (km 0/4900/570) kantas E4 av björkar som begränsar vägrummet.
Landskapet avgränsas mot söder av vegetationen längs Älandsån som utgör ett
tydligt grönstråk som är viktigt att bevara. Mot norr avgränsar en höjdrygg. Uppe
på höjden ligger disponentvillan till Ulfviks bruk. Villan är ett landmärke som
delvis döljs bakom vegetation.
Nyckelkaraktärer: Småskalighet, breda sidoområden, mindre verksamheter, flackt
och öppet.
3.2.4 Odlingslandskapet, norra utfarten
Odlingslandskapet norr om korsningen med väg 727 utgör en del i det större landskapsrum som breder ut sig mot norr längs Nässlandsån och sjön Kragomsviken.
Öster om E4 ligger spridda gårdar på avstånd och åt väster finns högre liggande villabebyggelse. Järnvägen går parallellt med E4 på västra sidan och skapar distans till
bebyggelsen. Området avgränsas mot söder av en vegetationsklädd höjdsträckning
som döljer samhället och Älandsfjärden för trafikanterna. Se figur 3.5.
Nyckelkaraktärer: Öppet odlingslandskap, höjdrygg med vegetation.
10
Figur 3.2. Odlingslandskapet längs E4 söder om Älandsbro. Enstaka gårdar och utblickar över
Älandsfjärden.
Figur 3.3. Den del av södra Älandsbro som uppfattas från E4 domineras av parkeringsytor och glest
placerade byggnader.
Figur 3.4. Centrala Älandsbro är öppet och sluttar flackt ner mot Älandsfjärden. E4 med kringliggande serviceanläggningar tar fokus från bostadsbebyggelsen.
Figur 3.5. Odlingslandskapet norr om korsningen väg 727/E4 är flackt och öppet. Vegetationen i
fonden avgränsar landskapsrummet och skymmer utsikten mot Älandsfjärden.
11
4 Mål och riktlinjer
4.1 Gestaltningmässig målsättning
Målet för gestaltningen är att främja trafiksäkerheten genom att lyfta fram oskyddade trafikanter, avgränsa och definiera vägrummet samt sänka hastigheten på passerande trafik till den skyltade. Älandsbro som samhälle avspeglar sig i gestaltningen
så att E4 blir en del av samhället, inte en barriär.
Detta görs bland annat genom att:
• Öka upplevelsen av en tätortsmiljö anpassad till platsen, med tyngdpunkt km
0/150-1/050. Gaturummet smalnas av med hjälp av planteringar och refuger
med mera. Belysningen anpassas och görs mer tätortsaktig med god färgåtergivning och lägre ljuspunktshöjd. Vägens sidområden bearbetas för att ge bilisterna en signal om att man befinner sig inne i samhället.
• Närliggande bebyggelse framhävs där så är möjligt. Kulturmiljön runt disponentvillan till Ulfviks bruk, km 1/100-1/150, bevaras.
• Vegetation och marknivåer anpassas för att ge optisk ledning över höjdpartiet,
km 1/150-1/350, där sidoområdet är diffust och vägen kurvas (denna passage
kommer att bli mycket bättre när vägen sänks).
• Passager för oskyddade trafikanter markeras och synliggörs på hela sträckan.
4.2 Gestaltningsmässiga fokusområden
Längs vägsträckan finns några områden där de gestaltningsmässiga åtgärderna är
särskilt viktiga (se figur 4.1).
Gestaltningsprogrammet behandlar dessa områden mer i detalj. Övriga delar av
sträckan hanteras under de övergripande gestaltningsprinciperna.
Följande områden är särskilt viktiga:
• Entré från söder och området i anslutning till skolan, km 0/150-0/350
• Korsning med väg 724 (Ramsåsvägen), km 0/350-0/550
• Gång- och cykelväg, tunnel under E4, km 0/250-1/260
• Profilsänkning och kurvrätning, km 0/900-1/500
• Entré från norr, km 1/300-1/550
12
Väg 727
Ås
bild
nd
sbr
o
nin
Nässlansån
g
Planskild passage
gång- och cykelväg
E4
Gång- och cykelväg
Äla
Väg
Entré från norr
Profilsänkning
724
N
Korsning med väg 724
Älandsån
Älandsfjärden
E4
Entré från söder
Området i anslutning
till skolan
Figur 4.1. Karta visande fokusområden för gestaltningen.
13
5 Övergripande gestaltningsprinciper
5.1 Väggeometri
Vägens geometri (plan och profil) ändras på en längre sträcka (km 0/870-1/520) för
att förbättra sikten över krönet vid norra infarten till Älandsbro. Justeringen utformas så att vägen följer landskapet mjukt och harmoniskt. Eftersom E4 tidigare låg
väldigt högt för att passera över järnvägen blir det nya läget efter sänkningen mer
landskapsanpassat. Det ger också möjlighet att leda trafikanterna med optisk ledning över krönet där sikten tidigare varit begränsad.
5.2 Väg på bank
Sidoområdet på väg E4 utformas så att sidoräcken i möjligaste mån undviks. Längs
delar med öppen odlingsmark görs slänter med lutningen 1:4 eller flackare. Längs
delar med vegetation i anslutning till vägområdet anläggs brantare slänter med max
1:4 för att spara vegetationen eller att undvika intrång i tomtmark. Bankslänter utförs med rak lutning och rundad släntfot med radier angivna i Trafikverkets regelsamling Vägars och gators utformning (VGU).
Figur 5.1. Princip för släntavrundning där vägen går på bank enligt VGU kapitel 1.1.7.2.3.
På sträckan där E4 sänks (km 0/870-1/300) rundas toppen på befintlig vägbank av
och sänks för att få en mer naturlig framtoning. I ytterkurvan föreslås marknivån
ligga något högre än vägen i fortsättningen för att skapa optisk ledning för trafiken. Det gör också boendemiljön mer intakt och begränsar bullerutbredningen mot
husen.
5.3 Väg i skärning
Släntkrön i jordskärning ska avrundas med radie ≥ 5 meter. Radien ökas i förhållande till släntens höjd. Där vägen passerar Ulfviks disponentsvilla (km 1/080-1/150)
kommer gc-vägen att gå i skärning mellan E4 och trädgården. I trädgården finns
bland annat en syrénhäck och två lönnar som är en viktig del av kulturmiljön runt
villan. För att spara dessa och dessutom göra miljön runt gc-vägen mer varierad och
stadslik tas en del av höjdskillnaden upp av en kortare mur.
Figur 5.2. Princip för släntavrundning där vägen går i skärning enligt VGU kapitel 1.1.7.2.4. Krönets
radie anpassas till slänthöjden.
14
5.4 Vegetation
Vegetation kommer att användas inom projektet för två olika huvudsyften.
1. I de centrala delarna av Älandsbro kommer träd att användas för att avgränsa
vägrummet och ge vägen en tydligare form och riktning. Syftet är att planteringarna ihop med övriga åtgärder ska synliggöra samhället Älandsbro och närheten till människorna där. Detta ska öka vaksamheten hos trafikanterna och
sänka hastigheten.
2. Träd kommer även att användas i ytterkurvan (km 1/150-1/500) där E4 passerar
över höjden. En trädrad som följer vägens kurvning ihop med höjdanpassningen och kurvrätningen kommer att förbättra sikten och tydligheten i vägrummet
markant mot dagsläget. Kontrastverkan kommer att göra högersvängfältet för
norrgående trafik mot Ulvvik mer synligt och därmed ökar säkerheten.
Träden som planteras får störst effekt om de tydligt förknippas med kulturmiljön.
Därför föreslås ädellövträd eller sorter och former av träd som har ett tydligt formspråk och som inte naturligt förekommer i omgivningen. Alternativt planteras vanligt förekommande träd i tydliga geometriska former.
Träden ska vara härdiga, friska och klara de påfrestningar de utsätts för i vägmiljön.
5.5 Bullerskydd
Bulleråtgärder föreslås för ett antal fastigheter. I första hand är det fasadåtgärder
såsom fönsterbyten, placering av ventiler etc. Några fastigheter har också
uteplatser mot E4 som behöver skyddas. Åtgärder som utförs inne på fastigheterna
utformas individuellt i samråd med fastighetsägarna.
Bullerplank föreslås på två sträckor för att skydda villabebyggelse och tomter. Det
gäller bostäderna utmed Fredriksvägen (östra sidan km 0/600-0/800) och fastigheten Älandsbro 2:46 (västra sidan km 1/000-1/050). Planken föreslås i trä, målat i
neutralt grå ton (RAL 7045). Planken placeras så nära E4 som möjligt för att begränsa vägrummet, påtala närheten till bebyggelsen, minska påverkan på boendemiljön
samt för att höjden på planken ska kunna hållas nere.
Figur 5.3. Exempel på bullerskärm med något högre detaljeringsgrad som passar i villabebyggelse.
Planket ska vara målat så att det kan hållas rent.
15
5.6 Gång- och cykelport
Gång- och cykelporten föreslås utformas som en rörbro. Rundningen i konstruktionen gör att tunneln upplevs som luftigare. Porten föreslås med fördel utformas
utan vingmurar. Belysningen inuti tunneln och nära utanför tunnelmynningarna är
särskilt viktig för att porten ska kännas trygg och säker.
5.7 Vägutrustning
Där det behövs vägräcken föreslås rörräcken med sluten profil för att minska den
visuella effekten och maximera utblickar över landskapet. Vägräcken med W-profil
(bred plåt) bör undvikas eftersom räcket ger intryck av vägmiljö snarare än tätortsmiljö. Det skymmer också sikten åt sidorna.
Figur 5.4. Broräcken behövs vid gc-porten, 3P rörräcke är trafiksäkert samtidigt som det ger god sikt
ut åt sidorna .
5.8 Belysning
Principen med upplysta körbanor bibehålls för de centrala delarna som föreslås
med mittrefuger. För att lyfta fram korsningarna flyttas belysningsstolparna från
vägsidan till mittrefugen i korsningspunkten (se belysning i figur 5.5)
Armaturval med stadsmässig ljuskvalitet och lägre stolphöjder föreslås för att skapa
en trevligare miljö genom samhället och förtydliga dess centrala delar. Lamporna
ska ha vitt sken och god färgåtergivning. Fackverksmaster ska undvikas.
Trädraden i ytterkurvan (km 1/150-1/500) belyses med markstrålkastare för att
fungera som riktmärke och optisk ledning även då det är mörkt. Strålkastarna kan
inte vara bestyckade med LED-lampor eftersom de avger så lite värme att de uppåtriktade lamporna täcks av snö på vintern.
5.9 Skyltar
Skyltar ska inpassas i omgivande landskapsbild och placeras gärna med stöd i landskapet exempelvis i samband med en trädgrupp. Placering av nya trädplanteringar
ska samordnas med skyltplacering. Skyltar i innerkurva bör undvikas och tabellvägvisare ger en effektiv skyltning med ökad tydlighet på ett begränsat antal platser.
Budskapet på skyltarna går bättre fram om vägrummet är städat.
16
5.10 Refuger
Vägrummet idag är brett och odefinierat. I centrala Älandsbro (km 0/150-0/950)
kommer refuger användas, tillsammans med trädplanteringar vid sidan av E4, för
att avgränsa och strama upp vägrummet och ge trafiken tydliga riktlinjer. Korsningar lyfts fram och vänstersvängfält skyddas så att säkerheten höjs.
Refugerna utformas med granitkantstöd, fem rader smågatsten och där innanför
grov stenkross på svart ogräsduk. I refugen planteras pelarrönn (Sorbus aucuparia
’Rudolph’s Pride’ och ’Fastigiata’) i grupp. Träden ska ge volym åt refugen samtidigt
som de inte får skymma trafiken eller växa ut i vägen.
Figur 5.5. Illustration visande utformning av refuger på E4 i korsningen vid Hammarvägen, utformning av bullerplank, belysning samt en informell passage för gående från busshållplatsen till
Fredriksvägen.
Figur 5.6. Sorbus aucuparia ’Fastigiata’.
17
6 Gestaltningsförslag för fokusområden
6.1 Entré från söder och området i anslutning till skolan
För att tydligt visa E4-trafikanter från söder att ”här börjar ett samhälle, var aktsam!”, smalnas vägrummet av med mittrefug. Där refugen börjar (km 1/150) går
det ut ett näs med vegetation och villabebyggelse. Detta gör att vägrummet, med
den nya refugen blir mycket tydligt och väldefinierat i den här punkten. Här börjar
också den mer stadslika belysningen.
Ytan framför villan på fastighet Äland 22:2 hålls fortsatt öppen, utan trädplanteringar, eftersom det är bra att villan ligger i blickfånget. Däremot planteras träd i
grupper eller rader mot parkeringsytorna för att inte vägrummet sedan ska flyta ut.
Vid skolan finns en befintlig plankorsning för oskyddade trafikanter. Korsningen
flyttas 50 meter söderut för att skiljas från bil- och busstrafiken in mot skolan. Flytten innebär att de oskyddade trafikanterna blir mer synliga i trafiken. Eftersom
många barn korsar E4 är det också bra att trafiksituationen runt passagen blir enklare att uppfatta och att man kan korsa ett körfält i taget med paus i en refug.
För att visuellt avgränsa E4 från omgivande parkeringsytor och andra flacka öppna
ytor i anslutning till vägen planteras träd i grupper utmed vägen. Även busshållplatserna och anslutande gc-väg kommer att styras upp för att motivera barnen till att
använda gc-vägen och åka kollektivt. Utrymme ges vid busshållplatserna på E4 för
att även de ska kunna utrustas med väderskydd längre fram om användandet ökar.
Figur 6.1. Illustrationsplan på området kring skolan med planteringar, refug, vänstersvängfält,
busshållplatser och staket.
18
6.2 Korsning med väg 724 (Ramsåsvägen)
Korsningen flyttas något söderut vilket innebär att delar av befintlig väg 724 utgår
och blir grönyta. Detta skapar visst avstånd till bensinmacken och de uppställningsytor som finns runt den och utmed Nässlandsvägen. Avståndet förstärks ytterligare
av föreslagna trädplanteringar i grönytan. Målet med detta är att avgränsa vägrummet, hålla nere skalan och öka detaljeringsnivån så att hastigheten hålls.
Vägrummet styrs upp av refuger, vilka ger säkrare vänstersvängfält och förbättringar för oskyddade trafikanter som ska korsa Ramsåsvägen. Passagen för oskyddade
trafikanter föreslås också höjas upp för ökad säkerhet.
6.3 Gång- och cykelväg, tunnel under E4
En ny gc-väg sträcker sig utmed E4 på västra sidan genom hela centrum bort till den
nya gc-porten där den svänger österut under E4 och kopplar ihop med Hyvlarvägen.
Stråket för oskyddade trafikanter lyfts fram i samtliga korsningar med lokalvägar
genom god belysning, avvikande beläggning och eventuellt upphöjda passager där
så behövs. Trädgrupper planteras utmed gc-vägen på båda sidor för att skapa distans till vägarna och bilda en lugn miljö för oskyddade trafikanter samtidigt som
vägrummet kring E4 begränsas.
Gc-vägen anpassas terrängmässigt för att minimera intrång på fastigheterna Äland
2:10 och Nässland 4:1. För att skapa en varierad miljö runt gc-vägen och samtidigt
skydda den kulturmiljö som finns runt disponentsvillan (Äland 2:10) föreslås en
mur på en del av sträckan (se figur 6.2). På så vis kan syrénhäcken och de stora
lönnarna på tomten bevaras. Passagen mellan E4 och muren blir relativt smal och
tillsluten eftersom gc-vägen här svänger ner mot vägporten.
Figur 6.2. Illustrationsplan visande murläget samt typ av mur.
Vanligtvis brukar planskilda passager ske vinkelrätt. Här har porten under E4 vinklats något för att skapa ett så öppet utrymme som möjligt runt porten. Detta för att
förbättra sikten genom porten och därmed tryggheten i att använda den. Slänterna
19
har också anpassats så att den slutna delen ska bli kort. Framförallt de som kommer
från västra sidan kommer att få bra utsikt genom tunneln och från mynningen.
Porten under E4 utformas som rörbro i korrugerad plåt med öppen lösning utan
vingmurar (se figur 6.3). Tunnelöppningen kläs in med betongsten istället för den
vanliga gummilisten för att få ett mer robust och stadsmässigt uttryck. Marken invändigt vinklas upp utmed tunnelsidorna och beläggs med kullersten, för att möta
de kurvade tunnelväggarna. Kontrasten i markslag och marknivå gör att tunneln
upplevs som luftigare eftersom betraktaren inser att det får plats mer än en fullbred
gc-väg. I de snedställda kullerstensslänterna fälls belysningen in och riktas upp mot
taket. Att taket är ljust och reflekterar ljuset nedåt gör att tunneln upplevs som högre och rymligare än den i själva verket är.
Belysningen i vägporten och utmed anslutande gång- och cykelväg ska bidra till
att förstärka upplevelsen av trygghet. Korsningspunkter belyses extra för ökad
säkerhet.
Figur 6.3. Illustration visande dispositionen i tunneln med flackt lutande sidor, stensättning och
belysning. Slänt och vegetation utanför östra tunnelmynningen.
Befintlig gång- och cykelväg på östra sidan E4 mellan km 0/800 och 1/300 rivs och
området återställs.
6.4 Profilsänkning
På sträckan km 0/900-1/500 rätas kurvan ut och vägbanan sänks så att siktförhållandena för E4-trafiken förbättras. För att ytterligare förtydliga vägens riktning över
kvarvarande krön planteras en trädrad i ytterkurvan. Höga distinkta träd, pelar​aspar (Populus tremula ’Erecta’), har valts för att med sitt tydliga formspråk stå ut ur
omgivande grönska.
Vägslänten ansluter till och förlänger den naturliga höjdryggen som går genom
norra Älandsbro och den är numera en del av omkringliggande boendemiljö. Den
får därför vara kvar i stor utsträckning. Toppen på slänten rundas av, med en brantare innerslänt mot E4 och en flackare kurvning på utsidan. På den sträcka där en
befintlig gång- och cykelväg rivs integreras gång- och cykelvägens terrass i det nya
rundade släntkrönet. Den nya slänten går upp ca 1 meter över den nya vägbanan för
att skydda omkringliggande bostadsbebyggelse från buller och för att ge optisk ledning. Slänten blir något lägre än tidigare ut mot bebyggelsen.
Träden placeras inte exakt på höjdpunkten utan något öster om denna.
Väster om E4 får sänkningen av vägen liten effekt på landskapsbild och gestaltning, förutom den slänt och mur som blir mot fastigheterna Äland 4:1 och 2:10 som
nämnts i avsnitt 5.3. Norr om gång- och cykelporten, på västra sidan, gränsar E4 mot
20
Figur 6.4. När E4 sänks används befintlig slänt till att skapa bullerskydd mot bostäderna på östra
sidan och optisk ledning för trafiken över kvarvarande krön.
en vegetationsridå. Trädskärmen kommer att bli tunnare då E4 rätas ut men kommer ändå bilda ridå mot den industritomt som finns på andra sidan.
6.5 Entré från norr
Något som kommer förändra landskapsbilden är att tre villor, nära vägen på västra
sidan (km 1/350-1/450), kommer att lösas in och försvinna. Därför är det extra viktigt att på andra sätt visa för södergående trafikanter att de nu närmar sig ett samhälle innan de passerar över krönet.
Den nya trädraden av pelaraspar kommer på sikt att bilda ett stilbrott i den naturligt
förekommande, lite bulliga vegetationen på åsen. För att pelarträden ska framträda
även på kvällarna sätts uppåtriktad effektbelysning. Gång- och cykelvägen går utmed E4 hela vägen fram till busshållplatsen på västra sidan vid avfarten till väg 727.
Den belysta gångvägen kommer också att signalera att nu närmar sig trafikanterna
bebyggelse.
På grund av skärningarna kring gång- och cykelvägen kommer bebyggelsen på västra sidan E4 att bli mer synlig då södergående trafik kommer över krönet vid km
1/100. Bebyggelsen förstärks också med bullerskärmar mot vägen. För att vägrummet inte ska bli för odefinierat åt öster där det gränsar mot stora fält, planteras träd
på marken som frigörs när den befintliga gång- och cykelvägen rivs fram tills dess
att mittrefugen börjar vid km 0/900. På så vis skapas samma trånga ”portal” vid km
0/900 som vid km 0/150.
21
7 Drift och underhåll
7.1 Vegetation
Träd
Utgångspunkten vid val av träd har varit att de ska vara så underhållsfria som möjligt. Bland annat har smalkroniga sorter valts där utrymmet är begränsat för att
minska behovet av beskärning. Skadade grenar tas bort så snart de upptäcks. Skadade träd ersätts med nya.
Träden bör vattnas de två första åren. Fyra gånger före midsommar och därefter en
gång i veckan till slutet av augusti. Vattensäck rekommenderas. Andra året tillförs
långtidsverkande gödselmedel i vattnet för träd i hårdgjorda ytor. Trädplanteringar
i gräsytor gödslas med komposterad stallgödsel som luckras ner i ytan. Tredje året
och fortsättningsvis tills träden vuxit upp gödslas de en gång på våren.
Nyplanterade träd ska bindas upp med 5 cm breda juteband till tre ej tryckimpregnerade stolpar. Stolparna ska inte nå upp bland grenarna och bindningen ska vara ca
100 cm över marknivån. Efter etableringstiden tas uppbindningen bort.
Gräsmattor
I centrala Älandsbro och utmed hela gång- och cykelvägen ska gräset klippas som
bruksgräsmatta. Klipp aldrig bort mer än 1/3 av gräsets längd vid varje klippning.
Bra klipphöjd är 4-8 cm. Antalet klippningar per säsong anpassas till grästillväxten.
Putsa med trimmer runt träden vid varje klipptillfälle, utan att skada stammarna.
Högvuxna gräsytor
Branta vägslänter som inte går att bruka som gräsmatta, till exempel den höga ytterslänten nedanför raden av pelaraspar (km 1/150-1/500), sköts som högvuxen gräsyta. Gräset klipps 2-5 gånger per säsong beroende på tillväxt. Klipp aldrig bort mer
än 1/3 av gräsets längd vid varje klippning. En bra klipphöjd är 8-15 cm. Här räcker
det att putsa med trimmer vid vartannat tillfälle men minst 2 gånger per säsong.
7.2 Ogräs
Endast stenläggningar och ytor med stenkross i refugerna kommer att ogräsrensas.
För att förhindra uppkomst av ogräs i refugerna bör löv och annat skräp städas bort
på våren. Ogräs bekämpas i första hand mekaniskt 3 gånger per säsong. Mekanisk
ogräsrensning ska inte ske i oktober eller november. Om ogräset får fäste kan envist
ogräs bekämpas med värme. Behandlingen måste då upprepas cirka varannan vecka
tills dess att ogräset utrotats.
7.3 Bullerplank
Skadade plank repareras omgående. Likaså åtgärdas klotter så fort det uppstått genom att det målas över eller tvättas bort, beroende på färgtyp. Planken målas helt
var sjunde år.
Översiktlig översyn av planken utförs varje månad. Mer detaljerad inspektion av
planken utförs en gång varje vår.
22
8 Rekommendationer inför fortsatt arbete
8.1 Andra aktörer
Gestaltningsprogrammet innebär att Trafikverket skapar parkmark på ett par platser som sedan kommer att ägas och skötas av Härnösands kommun. Träden är av
stor betydelse för uppfattningen av vägrummet och det är därför viktigt att parterna
kommer överens om hur detta ska gå till. I figur 8.1 redogörs för var planteringar
uppförs utanför vägområdet förutsatt att en överenskommelse träffas.
Anledningen till att planteringar föreslås utanför vägområdet är följande:
• En trädrad föreslås utmed skolans parkering för att där är stora asfaltsytor som
visuellt breddar vägrummet och därmed minskar effekten av den avsmalning
som blir med mittrefugen. Här består vägområdet av djupa diken och lämpar
sig inte för trädplantering.
• Trädgrupper föreslås även i slänten öster om E4 i samma läge för att smalna
av vägrummet. Tillsammans bildar planteringarna en smalare portal vid södra
infarten till samhället.
• Då korsningen med väg 724 flyttas söderut behövs ett visuellt hinder för att
trafikanterna ska observera ändringen. Planteringen skiljer dessutom av vägrummet runt E4 från de stora ytorna utmed Nässlandsvägen och bensinmacken.
Här kan planteringarna ses som återställande av parkmark i och med återlämnandet av vägområdet för väg 724.
N
Älandsfjärden
Korsning med väg 724
Slänt på fastighet
Äland 24:1
Utmed parkering på
fastighet Äland 22:1
Figur 8.1. Platser där planteringar föreslås utanför vägområdet men som ändå främjar trafikmiljön
på E4. Överenskommelse krävs med Härnösands kommun före genomförandet.
23
www.trafikverket.se
TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER:XXXX. ISBN: (VID FLER ÄN 16 SID). UTGÅVA:X. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATION:XXX.
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00