Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström Rapport: Beer Game Inledning Den här rapporten behandlar grupp elvas erfarenheter och förfaranden under spelet Beer game under kursen Industriell marknadsföring & Supply Chain Management. Spelet går ut på att fyra parter i en försörjningskedja ska beställa och leverera ordrar till varandra, utan att muntligen kommunicera. Den enda kommunikationen som förekommer är således de ordrar och leveranser som parterna tar emot vilka därför är det enda som kan ligga till grund för spelarnas prognoser. Nedan ska vi diskutera utfallet och försöka förklara varför våra kurvor ser ut som de gör. Vår data finns illustrerad i ett exceldokument som finns bifogad i en bilaga. Beskrivning av spelets utfall I bilaga 4 finns grupp elvas orderstatistik illustrerad i ett diagram. Det läsaren snabbt kan ta till sig är att beställd mängd ökar från och med dag fyra, men att de olika kurvorna följer varandra. Den första utmärkande toppen kommer dag 13 då Factory (F) gör en stor order. Vid en närmare granskning av vad som händer dagarna innan så kan vi se att dag 6 har Sales company (SC) ökat sin orderkvantitet, följt av Regional warehouse (RW) som dag 8 ökar sin orderkvantitet, vilket i sin tur följs av att Central warehouse (CW) dag 9 gör ytterligare en lite större order. Mönstret upprepas, men i högre kvantitet kort därefter framtill dag 25, då F ordrar toppar på 80 enheter, varpå beordrade kvantiteter djupdyker för alla förutom SC som fortsätter ligga på ett ganska stabilt orderflöde rakt igenom spelet. Försörjningskedjan drar snabbt på sig stora lagerkostnader. Enligt Christopher (2000) konkurrerar inte längre företag mot varandra, utan hela försörjningskedjor konkurrerar mot andra försörjningskedjor vilket gör att den här kedjan har blivit allt mer viktig att analysera. Kostnadsdiagrammen (bilaga 1 och 2) visar att de aggregerade kostnaderna skjuter i höjden i takt med att de dagliga kostnaderna ökar. Dock så avtar de dagliga kostnaderna senare, men de aggregerade kostnaderna fortsätter uppåt vilket är anmärkningsvärt. Beställda kvantiteter minskar också och även lagernivåerna minskar - för alla förutom F som ligger på en konstant lagernivå efter dag 30. Vi antar därmed att kostnaderna ökar med dessa lagernivåer och att det ej finns skalfördelar att hämta där. Det vi kan se är att när F gör sin stora beställning om 80 enheter några dagar i rad, så blir det väldigt svårt att bli av med detta lager senare. Spelproblematik Spelomgången är en talande illustration av den så kallade pisksnärtseffekten, eller “bullwhipeffect" (BWE) som är ett återkommande problem för försörjningskedjor. BWE har starkt negativ effekt på kedjans totala lönsamhet med symptom som: överdrivna lagernivåer, undermåliga efterfrågeprognoser, bristfälligt kapacitetsutnyttjande samt försämrad kundservice. I syfte att förmildra dessa negativa effekter har BWE studerats av flera teoretiker. Lee, Padmanabhan & Whang (1997) beskriver hur BWE främst uppkommer då varje enskild aktör försöker att optimera egna resultat utan att ta hänsyn till försörjningskedjan som helhet. Därför kan producenter av varor med relativt stabil slutledsefterfrågan uppleva kraftigt volatil orderingång när förändrade efterfrågemönster förstärks uppströms (ibid). Lee, Padmanabhan & Whang (1997) har iakttagit fyra orsaker till varför en försörjningskedja drabbas av bullwhipeffekten. De fyra faktorerna listas nedan och var och en av de fyra har sitt sätt att påverka kedjan beroende på hur kedjan är uppbyggd: • Avsaknad av gemensam prognos på slutkundernas efterfrågan 1 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström • Orderansamling • Prisvariationer • Ransonering av produkter ut till kunder vid hög efterfrågan som leder till “gaming” från köparens håll. Spelet är utformat så att varken prisuppgifter, produktionskapacitet eller orderhanteringskostnader begränsar spelarna vilket innebär att den enda faktor som påverkade Beer gameomgången var avsaknaden av gemensam prognos på efterfrågan. Vidare begränsas spelet av att det endast finns en vara, en kund och en leverantör i kedjan. Trots spelets begränsade komplexitet relativt ett verkligt scenario kan viktiga lärdomar dras. Bristen på uppdaterade efterfrågeprognoser var uppenbar då spelarna inte fick kommunicera annat än genom uppströms orderläggning. I ett verkligt scenario kan aktörer vid osäkerhet prognostisera framtida efterfrågan baserat på historisk orderingång. Vid spelets början fanns ingen sådan data varför uppskattningar om framtida efterfrågan tenderade att underdrivas. När spelare efter ett tag upplevde brist syntes istället en överdriven orderläggning vilken förstärktes längs kedjan. Denna förstärkning genom överdrivna säkerhetslagernivåer är något som Lee, Padmanabhan & Whang (1997) identifierat som starkt bidragande till BWE. Trots bristande information om historisk efterfrågan var varje enskild spelare tvungen att bilda en uppfattning om framtiden. Denna uppfattning baserades främst på de signaler som levereras uppströms genom orderläggning. Varje spelare såg orderingången som en god indikator för framtida efterfrågan samtidigt som personliga förväntningar hade viss påverkan. Lee, Padmanabhan & Whang (1997) kallar denna orderkommunikation för demand signal processing och, en process som starkt bidrar till BWE. I sin artikel kontrasterar Lee, Padmanabhan & Whang (1997) Stermans experiment vars utfall visade på att BWE beror på mänskligt irrationellt agerande som missuppfattningar om lagerstatus och efterfrågan. Lee m.fl. (1997) menar istället att BWE går att hänföra till spelarnas rationella beteende beroende av en försörjningskedjas infrastruktur. Alla parter i grupp elvas försörjningskedja anser sig ha agerat rationellt utefter den information som de fick från den närmaste kunden nedströms. Eftersom att det inte fanns någon annan information att tillgå så baserade spelarna sina ordrar utefter en trade-off: Ska jag hålla lagernivåerna nere för lagerkostnadernas skull eller ska jag misslyckas med att leverera till mina kunder? Alla spelare valde det senare alternativet, men i olika utsträckning och vi vill argumentera för att det, givet informationsutbudet, var rationellt. Problemet enligt oss låg i infrastrukturen som inte tillät interagerande mellan parterna i kedjan. Med det sagt, är det en komplicerad fråga att hålla en ensam aktör ansvarig för ett uppstått problem då förutsättningarna för att aktörerna ska kunna ta adekvata beslut inte är lika gynnsamma som om de hade haft en högre grad av informationsutbyte. Därmed är det inte helt riktigt att tillskriva en enskild aktör ansvar för problemet, utan snarare de processuella brister som är inbyggda i värdekedjan, vilket alla aktörer har ett gemensamt ansvar för om de arbetar enligt CPFR. Eventuella lösningar för att undvika/mildra “bullwhip-effekten” Kunde svängningarna ha undvikits helt och hållet på ordernivå samt lagernivå? Hau Lee (1997) skildrar fyra strategier som motverkar “bullwhip-effekten”. Författaren av “The Bullwhip Effect in Supply Chains” menar att det är när en förståelse för varför “bullwhipeffekten” uppstår etablerar sig hos cheferna, kan strategier som mildrar den negativa påverkan 2 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström av dessa effekter tillämpas. Den första åtgärden för att minska “bullwhip” är göra informationen mer transparent. Detta för att undvika multipla efterfrågeprognoser som leder till fel beställningsvolym från alla delar av försörjningskedjan och som späder på “bullwhipeffekten”. Vår erfarenhet av detta är omfattande, då vi anser att mycket av problematiken med ordervolymen och orderkvantiteten skulle kunna mildras med hjälp av att exempelvis få vända på sina kort och ta del av varandras ordrar samt att få prata, då vi på så vis skulle förstå den dynamiska efterfrågan i alla olika led. Den andra strategin som kan appliceras för att motverka “bullwhip” är att anpassa orderansamlingen genom att beställa mindre batcher mer frekvent. Anledningen till att företag tenderar att beställa i större batcher är av kostnadsskäl, dels att bonusar kan erhållas vid högre kvantitet i beställningen, men också med tanke på att transportkostnaden kan optimeras. Spelet påverkades dock inte av någon av dessa parametrar. Likaså hade inte prisvariationer något inflytande på “bullwhip-effekten” i vårt fall, varför vi ej kan analysera effekten av att försöka stabilisera prisnivåer. Att försöka stabilisera prisnivåerna var den tredje åtgärden för att proaktivt jobba för en mindre “bullwhip-effekt” vilket leder oss fram till den sista handlingen som enligt Hau Lee (1997) kan genomföras för att få en mer effektiv flödeskedja. Genom att förhindra “gaming” när låg lagernivå är ett faktum och då fördela varor i proportion till historisk beställningsnivå gör att de olika intressenterna i produktkedjan inte har något incitament att överdriva ordervolymen. I vårt fall kan man urskilja att de olika “spelarna” handlade för att försäkra sig om att deras lagernivå var tillräcklig genom att lägga en större order än vad som egentligen behövdes, vilket förstärkte “bullwhip-effekten”. Information och kommunikation kan förebygga denna problematik. Specifika åtgärder på hur man undviker “bullwhip-effekten” VMI - Vendor managed inventory Enligt Mohsen Attaran och Sharman Attaran (2007) syftar begreppet till att beslut om påfyllning hos detaljister centraliseras uppströms i värdekedjan hos centrallagret/distributören eller producenten. De två senare nämnda följer noga och hanterar både grossistens och detaljistens lager. Med denna metod menar författarna att lagerhållningsomsättningen har ökat inom företag som till exempel den amerikanska detaljistjätten K-mart. CPFR - Collaborative Planning Forecasting and Replenishment Vidare argumenterar författarna för att CPFR (se bilaga 5) är den senaste vidareutveckling av metoder såsom bland annat VMI och är en ansamling av processer och teknologi som ska verka för ett interaktivt informationsflöde i en värdekedja som alla dess aktörer kan dra nytta av för att ha en så effektiv input → process/förädling → output fram till kund som möjligt. Köpare och säljare i en värdekedja arbetar tillsammans för att tillfredsställa slutkonsumentens behov. Om en störning uppkommer i kedjan, kan aktörerna gemensamt komma överens om hur den ska lösas. Några typiska CPFR-lösningar som författarna (ibid) nämner är bland annat: • Delande av historiska data och prognoser • Automatisera samverkansprocesser och gemensamma affärsplaner • Underlätta revisioner • Utvärdera undantagssituationer M. Attaran och S. Attaran (2007) lägger även fram den processmodell för CPFR som fastställts av VICS Association (Voluntary Interindustry Commerce Standards Association), som sammanfattas i nio punkter: 3 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström 1. Utveckla avtal för samarbete 2. Skapa en gemensam affärsplan 3. Skapa säljprognos 4. Identifiera undantag för säljprognosen 5. Lösa/samarbeta säljundantagen 6. Skapa beställningsprognos 7. Identifiera undantag för orderprognosen 8. Lösa/samarbeta för orderundantag 9. Generera ordrar Christopher (2000) skriver i sin artikel “The Agile Supply Chain” att för att företag ska vara konkurrenskraftiga på dagens dynamiska marknad och kunna anpassa sig till kundefterfrågan flexibelt ska applicera en agil strategi. En agil strategi ska implementeras då efterfrågan är svår att prognostisera samtidigt som den är instabil. Den agila försörjningskedjan är marknadskänslig och ska läsa och svara mot “riktig” efterfrågan och göra detta genom en virtuell försörjningskedja genom att vara informationsbaserad snarare än lagerbaserad. Informationen distribueras inom organisationen och till andra parter inom försörjningskedjan genom integrerade processer. Den sista aspekten i en agil försörjningskedja är att den ska vara nätverksbaserad där goda relationer med leverantörerna blivit av allt mer vikt. Detta är steg som kan minska “bullwhip-effekten”. Vidare diskuterar Christopher (2000) tyngden av kundorderpunkten. Enligt Christopher (2000) finns det två former av kundorderpunkter som är viktiga att analysera, material samt informationskundorderpunkt. Informationskundorderpunkten ska ligga närma produktion medan den materiella kundorderpunkten ska ligga så närma kunden som möjligt. Detta är strategier som kan mildra “bullwhip-effekten” i och med att informationsspridningen finns långt upp i försörjningskedjan samtidigt som lagret hålls så nära den “riktiga” kundefterfrågan som möjligt. Reflektioner Vad vi upplevde under spelet och vad teorin i stora drag säger är att när aktörer agerar som helt separata enheter, avskilda från varandra utan någon informationsdelning om sin respektive situation så ökar risken drastiskt för problem som till exempel “bullwhip-effekten”. Oavsett om anledningen till denna kan härledas till irrationella eller rationella beteenden hos aktörerna, kvarstår faktum att med ökade informationsflöden och teknologi som förenklar utbytet av information kommer värdekedjan i helhet bli mer konkurrenskraftig. Dock kvarstår problemet om huruvida alla aktörer i en värdekedja vill dela med sig av företagsinformation till andra aktörer i värdekedjan, då risken finns att de kan hamna i en beroendeställning och utnyttjas om det finns andra aktörer som är “starkare” och kan utöva mer påtryckningar på värdekedjan än andra. Kommer till exempel verkligen alla aktörer i värdekedjan att tjäna på en gemensam affärsplan och vem är det som får bära tyngden av avvikelser och undantag som ändå uppstår? Faktum är att inga system eller modeller är felfria, men vi anser ändå att med en högre grad av kommunikation i värdekedjan så kommer produktion och distribution att kunna effektiviseras. I vårt fall så skulle det innebära att vi hade fått tala om för varandra vilken kvantitet vi lade i våra ordrar och vad slutkunden faktiskt begärde i antal. 4 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström Referenser Christopher, Martin (2000) “The Agile Supply Chain - Competing in volatile markets.” Industrial Marketing Management. s37-44. Lee H L, Padmanabhan V & Whang S (1997) "The Bullwhip Effect in Supply Chains." Sloan Management Review, Vol.38, No.3, pp. 93-102. Mohsen Attaran & Sharmin Attaran (2007) “Collaborative supply chain management - The most promising practice for building efficient and sustainable supply chains.” Business Process Management Journal Vol. 13 No. 3, pp. 390-404. 5 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 6 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström Bilaga 3 Bilaga 4 7 Industriell marknadsföring & Supply Chain Management 722A29 Julia Carlsson Karin Mattsson Louise Rönnberg Håkan Sandström Bilaga 5 CPFR-modell Referens: Mohsen Attaran & Sharmin Attaran (2007) 8
© Copyright 2024