1. No category

Inventering av vildbin och övriga
gaddsteklar och validering av
vildbinätverk i Sollentuna kommun 2015
Beställare: Sollentuna kommun
Kontaktperson: Paola Ponzio och Karin Hermansson, Kommunledningskontoret, och Rickard
Dahlén, Trafik- och fastighetskontoret
Projektledare: Anna Koffman
Insektsinventering: Giulio Deboni, Claes Vernerback och Petter Andersson
Validering/statistiska analyser: Petter Andersson
Kartproduktion: Anna Koffman
Rapportförfattare: Petter Andersson
Kvalitetsgranskning: Anna Koffman
Erik Sjödin Naturvårdsverket har hjälpt till med klassning av ekologiska karaktärer hos vildbin funna i inventeringen.
Rapporten bör citeras: Andersson, P. (2015). Inventering av vildbin och övriga gaddsteklar och
validering av vildbinätverk i Sollentuna kommun 2015. Calluna AB.
Internt projektnummer Calluna: AKN0063
Kontaktperson för denna rapport: Petter Andersson, Tel: 0725-673880, E-post:
petter.andersson@calluna.se
Datum rapport: 2015-11-06. Version: slutversion.
Rapportens framsida visar storblodbi Sphecodes albilabris, en art som observerades i fält vid
Annero under fältinventeringen. Arten lever som boparasit hos vårsidenbi Colletes cunicularius.
Alla fotografier i rapporten är tagna av medverkande från Calluna AB.
2
Innehåll
Bakgrund ..............................................................................................................................4
Inventering av vildbin och övriga gaddsteklar .......................................................................4
Inventeringens utförande!.............................................................................................................4
Resultat av inventeringen!............................................................................................................5
Validering av vildbinätverket..................................................................................................7
Metodik och miljövariabler!............................................................................................................7
Statistiska analyser!....................................................................................................................11
Resultat!......................................................................................................................................13
Diskussion ..........................................................................................................................14
Referenser ..........................................................................................................................16
Databaser!...................................................................................................................................16
3
Bakgrund
Sollentuna kommun har under 2015 låtit Calluna AB analysera ekologiska landskapssamband i
kommunen. Calluna har bland annat tagit fram ett vildbinätverk som visar var det finns
ekologiska förutsättningar att hitta en artrik fauna (Fig. 1; Koffman 2015). Parallellt med detta
arbete har Calluna gjort en inventering av vildbin och andra gaddsteklar på ett antal lokaler i
kommunen. Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att göra en validering av
vildbinätverkets förmåga att förutsäga artrikedom och individrikedom av vildbin och andra
gaddsteklar. Förutom valideringen ger inventeringen även ny kunskap om gaddstekelfaunan i
kommunen.
Med hjälp av inventeringsresultatet har vi undersökt om art- och individrikedomen av vildbin och
andra gaddsteklar är högre på lokaler som av landskapsanalyserna identifierats som särskilt
gynnsamma för dessa arter. Denna rapport redovisar resultaten av gaddstekelinventeringen
inventeringen och valideringen av vildbinätverket.
Inventering av vildbin
och övriga
gaddsteklar
¯
Vildbinätverket
Inventeringens utförande
Under
våren-sommaren
2015
inventerades vildbin och övriga
gaddsteklar på totalt 31 lokaler i
Sollentuna kommun (Tabell 1). De
övriga
gaddsteklarna
(främst
getingar, rovsteklar och vägsteklar)
är rovdjur och skiljer sig på så vis
från vildbina. Däremot har de ofta
liknande krav på boplatser som
vildbin, och många arter födosöker i
blommor som fullbildade djur.
Insamlingsmetoden som användes
var färgskålar, det vill säga gula, blå
och vita skålar som lockar till sig
blombesökande
insekter
som
attraheras av färgerna (Fig. 2).
Skålarna är fyllda med vatten och
lite
diskmedel
(som
sänker
ytspänningen), och när insekterna
flyger ner i skålen ramlar de i
vätskan och drunknar. De skålar
som användes i inventeringen
bestod av matformar av aluminium
(1 liter), vilka hade målats med gul,
Källa ortofoto: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar
Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Födosökshabitat (tillgång till blommor)
Buffertzon 200 kostnadsviktade m från födosöksbiotoper (inom zonen är det lätt att ta sig till födoresuser)
0
500 1,000
2,000
Naturreservat
Meters
2015-10-30
Figur 1. Vildbinätverket i Sollentuna kommun. Kartan är hämtad från
Koffman (2015).
4
vit respektive blå sprayfärg.
Inventeringen av vildbin genomfördes vid tre
tillfällen: vår (april/maj), försommar (juni) och
sensommar (augusti). På varje lokal placerades tre
skålar ut (en gul, en vit och en blå skål, benämnd
insamlingsstation, Fig. 2). Datum för utsättning av
insamlingsstationerna valdes med hänsyn till
väderleken (soligt och varmt väder), och i de flesta
fall stod skålarna ute i tre dygn. I vissa fall, om det
kom någon enstaka kall och regnig dag under
insamlingsperioden, fick skålarna stå ute något
extra dygn. I tabell 1 finns en översikt över alla
insamlingsstationer
med
datum
för
insamlingsperioderna.
Vår ambition var att få en komplett insamling på
samtliga lokaler, det vill säga att få insamlat
material från alla insamlingsperioder (vår,
försommar och sensommar) på alla inventerade
lokaler. På vissa lokaler misslyckades dock Figur 2. En insamlingsstation med färgskålar som
insamlingen, oftast på grund av att skålarna blåst användes vid inventeringen av gaddsteklar i Sollentuna
omkull, men även på grund av gräsklippning eller kommun 2015.
skadegörelse. Detta medförde att vi fick kompletta
insamlingar från 23 (74 %) av de 31 inventerade lokalerna (Tabell 1).
Vid inventeringsperiodens slut tömdes fällorna och insamlat material förvarades i glykol (50%)
före sortering. Vid sortering av fångsten plockades samtliga gaddsteklar ut ut fångsten och
skickades till specialist för artbestämning. Artbestämning av alla insamlade gaddsteklar har gjorts
av Lars Norén, Gnesta.
Resultat av inventeringen
Totalt påträffades 966 individer av 112 arter gaddsteklar i färgskålarna. Av dessa utgjorde 82 % av
individerna (789 ex) och 54 % av arterna (61 arter) olika arter av bin (se Bilaga 1 för komplett
artlista). Artrikedomen varierade starkt på de undersökta lokalerna i Sollentuna kommun (Fig. 3).
En lokal, Annero (S_3) i norra delen av kommunen, utmärkte sig som den artrikaste av de
undersökta lokalerna. På lokalen påträffades 59 arter av gaddsteklar, vilket utgör drygt hälften (53
%) av det totala artantalet som påträffades i hela inventeringen och nästan dubbelt så många arter
som på den näst artrikaste lokalen (Kronåsen (W_9) 32 arter; Fig. 3).
Bland de påträffade arterna fanns två arter som är upptagna på 2015 års rödlista: svartpälsbi
Anthophora retusa (Sårbar, VU; Fig. 4) samt mörk glansguldstekel Omalus biaccinctus (Nära hotad,
NT). Svartpälsbiet A. retusa är känt från kommunen sedan tidigare (Artportalen) och förekomsten i
Sollentuna (och Uppland) upptäcktes så sent som 2007 (Nilsson 2007). Efter detta har arten hittats
på fler lokaler i Stockholmstrakten. Arten omfattas ett åtgärdsprogram (Nilsson & Andersson
2007), vilket innebär att Naturvårdsverket har prioriterat åtgärder för att gynna arten.
5
Tabell 1. Information om de inventerade lokalerna i Sollentuna kommun med datum för varje insamlingstillfälle.
Kolumnen ”insamling komplett” anger om fällorna stått ute och insamling fungerat vid samtliga tre
inventeringstillfällen (vår, försommar, sensommar).
Lokalnamn
Lokal
ID
Datum
vår
Datum
försommar
Datum
sensommar
Insamling
komplett
Havrevägen
G_1
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Norrviken
G_2
29/4-3/5
5-8/6
2-6/8
Ja
Bandyvägen
G_3
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Häggvik
G_4
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Tellusvägen
G_5
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Gillberga
G_6
29/4-3/5
Ej insaml.
Ej insaml.
Nej
Lillstugan
G_9
Ej insaml.
5-8/6
8-11/8
Nej
S Tureberg
G_10
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Grustäkt N Rotebro
S_2
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Annero
S_3
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Rotsunda
S_4
Ej insaml.
Ej insaml.
2-6/8
Nej
Knista gårds väg
S_6
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Sollentunavallen
S_7
29/4-3/5
5-8/6
2-6/8
Ja
Silverdalsvägen
S_8
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Tegelhagsvägen
S_9&10
Ej insaml.
5-8/6
2-6/8
Nej
Väsjöbacken
S_11
Ej insaml.
5-8/6
Ej insaml.
Nej
Turebergs alle
U_1
21-24/9
5-8/6
Ej insaml.
Nej
Rotebro
U_3
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Bredden
U_4
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
N Pettersberg
U_5
Ej insaml.
5-8/6
2-6/8
Nej
Stäketleden
U_6
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Hovslagarevägen
U_8
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Mossvägen
U_9&2
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Trafikplats Tunberget
U_10
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Östervägen
W_1
21-29/4
5-8/6
2-6/8
Ja
Sollentunaholm
W_2
29/4-3/5
5-8/6
2-6/8
Ja
Fyndet
W_3
Ej insaml.
5-8/6
2-6/8
Nej
Tunberget
W_5
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
Skillinge
W_6
21-24/9
5-8/6
8-11/8
Ja
NV Helenelund
W_8
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
Kronåsen
W_9
21-24/9
5-8/6
2-6/8
Ja
6
70
Övriga gaddsteklar
60
Bin
Antal arter
50
40
30
20
10
G
_1
G
_3
G
_5
G
_2
S_
7
W
_6
G
_4
U
_3
U
_4
U
_8
S_
3
W
_9
S_
8
S_
2
U
_1
0
W
_2
W
_1
W
_8
U
_6
G
_1
0
S_
6
W
_
U 5
_9
&2
0
Lokal
Figur 3. Artantalet av vildbin och övriga gaddsteklar på de undersökta lokalerna i Sollentuna kommun 2015. Gröna
staplar visar artantal från lokaler i naturmarker, röda staplar i bostadsområden och grå staplar i urbana miljöer.
Fyndet av mörk glansguldstekel O. biaccinctus är anmärkningsvärt på flera sätt. Förutom att den är
rödlistad, är arten dåligt känd och har endast påträffats med ett fåtal fynd i Sverige, varav de flesta
fynd gjorts i Södermanland och Uppland (Sörensson & Johansson 2015). Troligen utgör lokalen i
Sollentuna det hittills nordligaste där arten är påträffad i Sverige (Artportalen).
Under inventeringen noterades även tre arter som var upptagna på den förra rödlistan (2010).
Dessutom gjordes fynd av ytterligare några arter som är mer eller mindre ovanliga och som är
intressanta ur ett naturvårdsperspektiv. Dessa, tillsammans med de rödlistade arterna, beskrivs
mer utförligt i Tabell 2.
Validering av vildbinätverket
Vildbinätverket har tagits fram parallellt med
denna inventering och validering och är beskriven
i separat rapport (Koffman 2015).
Metodik och miljövariabler
Vi använde resultatet från de 23 lokalerna med
komplett insamling, dvs de lokaler där vi haft
fungerande
färgskålar
vid
alla
tre
insamlingstillfällen (Tabell 1, Figur 5), för att
validera vildbinätverket i Sollentuna kommun. I
denna validering valde vi att även inkludera
övriga gaddsteklar, då dessa i många avseenden
ekologiskt liknar vildbin och ställer liknande krav
7
Figur 4. Hona av svartpälsbi Anthophora retusa. Arten
är rödlistad (VU) och omfattas av ett nationellt
åtgärdsprogram. Foto: Petter Andersson, Calluna AB.
Tabell 2. Rödlistade eller på annat sätt intressanta arter som påträffades under inventeringen i Sollentuna kommun 2015.
Art
Rödlistning/intressant
fynd
Lokal
Beskrivning
Anthophora retusa
VU (2015)
S_8, W_8
En art som gått starkt tillbaka under 1900-talet och som förekommer främst i
sydöstra Sverige upp till Mälardalen. Föredrar torra, varma och blomrika
sand- och grusmarker, ofta i människans närhet. Arten är långtungad och
födosöker ofta i blåeld, vallört, plisterarter och ärtväxter (Nilsson &
Cederberg 2010).
NT (2015)
S_9&10
Endast känd från ett fåtal lokaler i Sverige, främst i Södermanland och
Uppland. Dess biologi är dåligt känd, men arten lever troligen som
kleptoparasit hos rovsteklar som har bon i död ved och i torra växtstänglar.
Dess sällsynthet indikerar att arten ställer höga krav på sin livsmiljö
(Sörensson & Johansson 2008).
NT (2010)
W_2
En ganska sällsynt rovstekel som främst förekommer i sydöstra Sverige.
Arten anlägger bon i sandmarker, där honan förser larverna med dvärgstritar
som föda (Nilsson & Cederberg 1991).
NT (2010)
G_1
Ett relativt ovanligt bi som förekommer från Skåne upp till Norrlandskusten.
Arten är oligolektisk på blåklockor och förekommer huvudsakligen i
jordbruksmarker med förekomst av torrängar (Johansson 2012).
NT (2010)
G_4, W_9
Förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen och Värmland. Arten
förekommer ofta i blomrika betesmarker med lågt betestryck, men påträffas
även i sandiga bangårdar och militära skjutfält. Bohålorna anläggs i marken
och honan samlar pollen från olika fibblor (Cederberg 2015).
Osmia bicolor (snäckmurarbi)
Ovanlig art
S_2, S_8,
U_1, W_8
Detta bi förekommer i södra Sverige, med en tyngdpunkt i de östra delarna
(Artportalen). Förekommer främst på kalkrika marker, och honan anlägger
bon i tomma snäckskal. Besöker flera olika växter (Amiet & Krebs 2014).
Symmorphus connexus
Naturvårdsintressant/
signalvärde
S_9&10
Förekommer sparsamt i skogsmiljöer, exempelvis bryn och gläntor. Arten är
vedlevande och föder upp larverna på fjärils- och skalbaggslarver.
Fullbildade individer födosöker ofta i flockblomstriga växter (Douwes et al.
2012).
Naturvårdsintressant/
signalvärde
S_3
Förekommer i skogsmiljöer, exempelvis bryn och gläntor. Anlägger boet
främst i ved, men även i leriga slänter. Larverna föds upp på fjärilslarver.
Fullbildade djur har observerats födosökande i bland annat kirskål (Douwes
et al. 2012).
Naturvårdsintressant/
signalvärde
S_8, W_8
En marklevande vägstekel som föredrar sandig mark. Ställer troligen krav
på ett varmt mikroklimat. Bona anläggs i marken och larverna föds upp på
spindlar (Abenius 2013).
Naturvårdsintressant/
signalvärde
W_9
Ett rovdjur som föredrar grusiga, sandiga och insektsrika marker. Boet
anläggs i marken och larverna föds upp på olika arter av bin. Det fullbildade
djuret är blombesökare (Else 1997, bwars.com).
Philanthus triangulum (bivarg)
Naturvårdsintressant/
signalvärde
W_5
Marklevande art som förekommer i blomrika sand- och hedmarker, det vill
säga miljöer där ett stort antal andra sandmarksinsekter kan förväntas.
Larverna föds huvudsakligen upp på honungsbin (Else 1997, bwars.com).
Bombus soroeensis
Naturvårdsintressant/
signalvärde
S_3, G_3
Arten är beroende av brynmiljöer med god tillgång på blåklockor. Arten har
föreslagits som en indikatorart för biologisk mångfald i ängs- och
betesmarker (Jordbruksverket 2003).
(svartpälsbi)
Omalus biaccinctus (mörk
glansguldstekel)
Mimesa bruxellensis (en
rovstekel)
Dufourea dentiventris
(ängssolbi)
Panurgus calcaratus
(småfibblebi)
(aspvedgeting)
Symmorphus debilitatus
(takvedgeting)
Priocnemis cordivalvata
(hjärtvägstekel)
Cerceris rybyensis (en
rovstekel)
(blåklockshumla)
på sina livsmiljöer. Från GIS-analyserna av vildbinätverket togs ett antal rumsliga miljövariabler
fram (Tabell 3) som sedan analyserades med statistiska analysmetoder i relation till artantal och
abundans (antal individer) av gaddsteklar för varje insamlingslokal.
Följande typer av lokaler täcktes in av undersökningen: 1) biotoper i naturmark (gräsmark,
buskmark och skogsbryn), 2) bostadsområde (klippt gräsmatta eller andra grönytor i närhet till
flerbostadshus), 3) urban miljö, (hårdgjord mark, eller mindre grönyta omgiven av hårdgjord
mark).
För att inhämta miljövariabler för varje inventeringslokal utgick vi från ett cirkelformat område
runt varje insamlingsstation (Fig. 5). Tidigare studier har uppskattat det maximala flygavståndet
för solitära bin till ca 365 m och för humlor ca 876 m (genomsnitt ca 500 meter; sammanfattat av
8
¯
U4
S2
S3
G1
U3
W6
U6
W2
G2
G3
W5
U10
U8
G4
W1
U9&2
G5
S6
S7
W9
G10
W8
Källa ortofoto: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar
Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Field inventory wild bees and spatial context
400m buffer from trap
2015-10-19
Foodhabitat "accessable" in 400 m buffert from trap
Movementarea around trap "accessable land" 400m using frictionraster
0
400
800
Meters
Foodhabitat in 400m buffert from trap
Figur 5. Karta som visar de lokaler där gaddsteklar har inventerats och varifrån de miljövariabler som använts i validering
har hämtats. En buffertzon med 400 meters radie omger varje insamlingsstation. I denna buffertzon har sedan
miljövariabler hämtats.
9
¯
U4
S2
S3
G1
U3
W6
U6
W2
G2
G3
W5
U10
U8
G4
W1
U9&2
G5
S6
S7
W9
G10
Field inventory wild bees and spatial context
400m buffer from trap
W8
Movementarea around trap "accessable land" 400m using frictionraster
Friktionraster
Value
1
2
3
5
10
2015-10-19
15
0
20
400
800
Meters
1,000
Figur 6. Karta över Sollentuna kommun . Färgskalan vit-svart illustrerar friktionsrastret, med vilket arealen tillgängliga
område har skattas. Gulmarkerade ytor visar tillgängligt område i anslutning till insamlingsstationerna.
10
Linkowski et al. 2004). Vidare fann Steffan-Dewenter et al. (2002) att solitära bins förekomst var
bäst korrelerade med tillgången på örtrika gräsmarker inom en radie på 250 m. Utifrån dessa
referenser valde vi att huvudsakligen analysera miljövariabler i en cirkel med en 400 meters radie
runt insamlingsstationernas placering.
Med hjälp av GIS räknade vi ut följande miljövariabler inom cirklarna som omsluter varje
insamlingslokal: 1) areal födosökshabitat inom 400 meters radie, 2) areal tillgängligt område, 3)
areal födosökshabitat inom tillgängligt område, 4) areal hårdgjord yta, 5) areal högkvalitativa
födosöks- och bohabitat, 6) antal stående döda träd och 7) antal stående döda träd inom
tillgängligt område. Med tillgängligt område (gulmarkerat i Fig. 5 och 6) menas ett
sammanhängande område som ligger i anslutning till insamlingsplatserna, men som tar hänsyn
till att olika miljöer (exempelvis vägar, hårdgjorda ytor) i omgivningarna kan utgöra
spridningsbarriärer eller ogästvänliga miljöer. På detta sätt klassas ett födosökshabitat som avskiljs
från övriga födosökshabitat (av till exempel en motorväg) som otillgängligt och ingår inte i
tillgängligt område, trots att det ligger inom en 400 meters radie från insamlingsstationen (se Fig. 6
för illustration av friktionsrastret som ligger till grund för detta). En förklaring av alla
miljövariabler och hur de togs fram finns beskrivet i Tabell 3. Dessutom finns en detaljerad
beskrivning av klassning av födosökshabitat och friktionsrastret i Bilaga 2.
Med data som har en rumslig struktur finns en risk för rumslig autokorrelation, dvs att
närliggande lokaler genererar likartade resultat som en konsekvens av att de inte är oberoende av
varandra. Oberoende datapunkter är en förutsättning för korrekt tolkning av statistiska analyser,
och vi kontrollerade för detta med ett Morans I-test (baserat på artantal och abundans i relation till
den geografiska positionen för varje insamlingslokal). Analysen visade att våra responsvariabler
inte är rumsligt autokorrelerade (artantal: p=0,72, abundans: p=0,53). Detta innebär att
närliggande lokaler inte nödvändigtvis uppvisar ett likartad art- och individantal, och våra
insamlingslokaler kan betraktas som oberoende datapunkter, trots att de i flera fall ligger relativt
nära varandra (Fig. 5, 6).
Statistiska analyser
Det första steget var att analysera om artantal och abundans av gaddsteklar skiljde sig åt mellan de
tre olika typer av lokaler som insamlingsstationerna placerats i (naturmark, bostadsområde och
urban miljö). Detta gjordes med en variansanalys, vilken testar om olika gruppers medelvärde
skiljer sig från varandra. För att få homogena varianser, vilket är en grundförutsättning för en
variansanalys, log-transformerades båda responsvariablerna (artantal och abundans). Eftersom
förklaringsvariabeln bestod av tre kategorier (naturmark, bostadsområde och urban miljö) gjordes
ett post hoc-test (Tukey-test) för att testa hur artantal och abundans skiljde sig åt mellan de tre
kategorierna.
Nästa steg var att analysera sambandet mellan våra responsvariabler (artantal och abundans) och
de framtagna miljövariablerna (Tabell 3) och detta gjordes med linjär regression. Linjär regression
testar huruvida en responsvariabel varierar som en funktion av en eller flera förklaringsvariabler.
Eftersom flera av miljövariablerna var korrelerade med varandra (exempelvis stående döda träd
och arean hårdgjord yta), gjordes endast univariata regressionanalyser där varje miljövariabel
analyserades för sig. För att normalisera residualer log-transformerades respons- och
förklaringsvariablerna i samtliga analyser. Vissa variabler (areal födosökshabitat inom tillgängligt
område samt båda variablerna med stående döda träd; Tabell 3) innehöll noll-värden. Eftersom
log-transformering inte kan hantera nollor adderades en konstant till dessa variabler.
11
Tabell 3. Översikt över de miljövariabler som togs fram till valideringen av vildbinätverket, med beskrivningar av vad de
betyder och hur de togs fram.
Miljövariabel
Förklaring
Areal födosökshabitat i cirkel
med 400m radie runt fällan (ha)
Från fällan gjordes en buffert på 400 m. Arealen av biotoper i biotopdatabasen
som klassats till födosökshabitat räknades ut.
Storlek på tillgängligt område
runt fällan (ha)
En buffert på 400 kostnadsviktade meter gjordes runt fällan. Avståndsanalysen tar
hänsyn till barriäreffekter och baseras på ett friktionsraster. Varje biotoptyp
tilldelades ett motståndsvärde som ska spegla hur gästvänlig eller ogästvänlig
miljön är för vildbiet att förflytta sig eller uppehålla sig i. Den sammanhängande
yta som är resultatet av avståndsanalysen kallar vi tillgängligt område.
Areal tillgängligt födosökshabitat
(ha)
Areal födosökshabitat inom tillgängligt område.
Arean hårdgjord yta i cirkel med
400m radie runt fällan (ha)
Areal hårdgjord mark (klassen hårdgjord mark, klassen byggnader i
biotopdatabasen) inom en cirkel med 400 meters radie runt insamlingsstationerna.
Areal tillgängligt högkvalitativt
födosökshabitat, ofta också
bohabitat (ha)
Av födosökshabitaten valdes de högkvalitativa biotoper ut och ett kartskikt gjordes
med ytor av dessa som låg sydvänt läge (Sö-S-SV). Följande typer räknades som
högkvalitativa biotoper: klassen torr-frisk gräsmark, hed och skogsbryn som
ansluter till andra födosökshabitat valdes från biotopdatabasen.
Antal stående döda träd inom
cirkel med 400 m radie.
Stående döda träd har karterats heltäckande i kommunen med
stereoflygbildstolkning. Antalet i cirkel med 400 meters radie räknades ut.
Antalet tillgängliga stående döda
träd
Antalet stående döda träd inom tillgängligt område.
Antal arter gaddsteklar
35
p=0.052
30
25
p=0.06
20
p=0.99
15
10
5
0
Antal individer gaddsteklar
120
Naturmark
Bostadsområden
Urban miljö
p=0.067
100
Ovanstående analyser är gjorda på
artantal och abundans av gaddsteklar.
Detta innebär att datat, förutom
vildbin (61 arter), även inkluderar
guldsteklar (5 arter), pansarsteklar (1
art), getingar (8 arter), vägsteklar (14
arter), kackerlackesteklar (1 art),
sandsteklar (3 arter) och rovsteklar (19
arter). Vi upprepade samtliga av
ovanstående analyser på enbart bin,
med syftet att undersöka om mönstret
för bin avviker från gaddsteklarna i
stort.
p=0.21
80
60
p=0.85
40
20
0
Naturmark
Bostadsområden
Urban miljö
Figur 7. Artantal och abundans av gaddsteklar i förhållande till de tre
lokalklasserna som insamlingsstationerna var placerade i. P-värdena
visar resultaten från de parvisa jämförelser mellan klasserna (posthoctest).
12
För vildbina gjordes även några
ytterligare
analyser
baserat
på
egenskaper hos arterna. Vi undersökte
sannolikheten att finna boparasiter och
födospecialister (oligolektiska bin) i
bisamhällena. För dessa analyser
användes logistisk regression (glm
med binomial residualfördelning), där
närvaro/frånvaro av oligolektiska bin
analyserades i förhållande till arean
födosökshabitat inom tillgängligt område,
och närvaro/frånvaro av boparasitiska bin
analyserades i förhållande till arean på
tillgängligt område. Slutligen analyserades
om
den
genomsnittliga
storleken
(kroppslängd i mm) hos vildbina varierade
med
någon
av
de
undersökta
miljövariblerna (Tabell 3).
Antal arter gaddsteklar
100
10
1
Antal individer gaddsteklar
1
10
100
Area hårdgjord yta (ha)
1000
Samtliga statistiska analyser har gjorts med
programmet R 3.2.2 (R Development Core
Team 2015).
Resultat
100
Det fanns en stark korrelation mellan
artantal och abundans av gaddsteklar (n=23,
r=0,93, p<0,001 ), vilket medförde att
resultaten genomgående var väldigt lika för
responsvariablerna artantal och abundans.
10
1
1
10
100
Vi fann att antalet gaddstekelarter
tenderade att vara högre i naturmark,
jämfört med bostadsområden och urban
Figur 8. Artantal och abundans av gaddsteklar i förhållande till
arean hårdgjord yta inom en 400 meters radie från
miljö (Fig. 7). Abundansen tenderade att
insamlingsstationerna.
vara högre i naturmark jämfört med urban
miljö (Fig. 7). I övrigt fanns inga
signifikanta skillnader (Fig. 7). Vi fann även att artantal och abundans av gaddsteklar minskade
med arean hårdgjord yta inom en 400 meters radie runt insamlingstationerna (artantal: n=23,
r2=0,28, p=0,009; abundans: n=23, r2=0,28, p=0,009; Fig. 8), vilket understryker den negativa
betydelsen av urbana miljöer på gaddsteklar.
Area hårdgjord yta (ha)
Vi fann inget samband mellan varken artantal eller abundans i förhållande till den totala arean
med födosökshabitat inom en 400 meters radie från fällornas placeringar (artantal: n=23, r2=0,01,
p=0,58; abundans: n=23, r2=0,001, p=0,72; Fig. 9a, b). Däremot fann vi ett positivt samband mellan
både artantal och abundans och arealen födosökshabitat inom tillgängligt område (artantal: n=23,
r2=0,34, p=0,004; abundans: n=23, r2=0,25, p=0,014; Fig. 9c, d). Ett liknande positivt samband fanns
även mellan artantal och abundans i förhållande till arean på det tillgängliga området (artantal:
n=23, r2=0,20, p=0,033; abundans: n=23, r2=0,32, p=0,005; Fig. 9e, f).
Vi ville utesluta att ovanstående resultat endast var ett resultat av att arean på det tillgängliga
området var mindre till ytan än arean födosökshabitat inom en 400 meters radie, vilket i så fall
skulle indikera att resultatet berodde på en skaleffekt. Därför upprepade vi ovanstående analyser,
men skattade variablerna utifrån en radie på 200 meter runt insamlingsstationerna. Dessa analyser
visade att artantal och abundans inte varierade med arean födosökshabitat inom 200 meters radie
(artantal: n=23, r2=0,12, p=0,11; abundans: n=23, r2=0,07, p=0,22), men fortfarande ökade med
arean födosökshabitat inom tillgängligt område (artantal: n=23, r2=0,33, p=0,004; abundans: n=23,
r2=0,20, p=0,0,033); mönstret var alltså mycket likt resultatet som baserades på en 400 meters radie.
13
Antal arter gaddsteklar
100
100
C
10
E
10
1
1
Antal individer gaddsteklar
100
A
10
100
Total area födosökshabitat (ha)
1000
10
1
0,01
1000
0,1
1
10
100
Födosökshabitat i tillgängligt område (ha)
B
1
0,01
D
100
100
10
10
10
1
10
Total area födosökshabitat (ha)
100
1
0,01
1
10
100
F
100
1
0,1
Area på tillgängligt område (ha)
1000
0,1
1
10
100
Födosökshabitat i tillgängligt område (ha)
1
0,01
0,1
1
10
100
Area på tillgängligt område (ha)
Figur 9. Artantal och abundans av gaddsteklar i förhållande till a, b) total area födosökhabitat i en 400 meters radie runt
insamlingsplatsen, c, d) arean födosökshabitat i tillgängligt område runt insamlingsplatsen och e, f) area på tillgängligt
område runt insamlingsplatsen.
När vi analyserade betydelsen av döda träd inom en 400 meters radie från insamlingsstationernas
placering, fann vi en tendens till positivt samband mellan artantal och abundans och mängden
stående död ved (artantal: n=23, r2=0,16, p=0,055; abundans: n=23, r2=0,16, p=0,062; Fig. 10a, b).
När vi analyserade mängden stående död ved inom tillgängligt område, fann vi ett signifikant
positivt samband både för artantal och abundans av gaddsteklar (artantal: n=23, r2=0,38, p=0,002;
abundans: n=23, r2=0,27, p=0,01; Fig. 10c, d). Dessutom ökade artantalet och abundansen av
gaddsteklar i förhållande till arean högkvalitativ födosöks- och bohabitat inom en 400 meters radie
från insamlingsstationerna (artantal: n=23, r2=0,25, p=0,015; abundans: n=23, r2=0,23, p=0,021; Fig.
10e, f).
Samtliga analyser har även upprepats på enbart vildbiarter. Inga avvikande mönster framkom vid
dessa analyser, utan de generella resultaten förblev oförändrade gentemot analyserna baserat på
samtliga gaddsteklar.
När vi undersökte förekomster av vildbin med olika egenskaper, fann vi att sannolikheten att finna
oligolektiska bin tenderade att öka med arean på födosökshabitat inom tillgängligt område (n=23,
z=1,85, p=0,064). Dessutom fann vi att sannolikheten att finna boparasiter i vildbisamhällena
tenderade att öka med arean på tillgängligt område runt insamlingsstationerna (n=23, z=1,92,
p=0,055). Den genomsnittliga storleken på vildbina varierade inte signifikant med någon
miljövariabel (p=0,48-0,93).
Diskussion
Valideringen visar att flera av de miljövariabler som undersöktes kan förutsäga både artantal och
abundans av gaddsteklar och vildbin i Sollentuna kommun. En intressant upptäckt var betydelsen
av friktionsrastret för att beskriva gaddstekelfaunan. När vi analyserade arean födosökshabitat
14
Antal arter gaddsteklar
100
100
C
10
E
10
1
10
1
1
10
100
Antal döda träd inom 400 m radie
1000
Antal individer gaddsteklar
100
A
1
10
100
Antal döda träd i tillgängligt område
1000
B
1
0,01
1000
D
100
100
10
10
10
1
1
10
Antal döda träd inom 400 m radie
100
1
10
F
100
1
0,1
Högkvalitativt födo- och bohabitat (ha)
1
10
Antal döda träd i tillgängligt område
100
1
0,01
0,1
1
10
Högkvalitativt födo- och bohabitat (ha)
Figur 10. Artantal och abundans av gaddsteklar i förhållande till a, b) antal döda träd i en 400 meters radie runt
insamlingsplatsen, c, d) antal döda träd i tillgängligt område runt insamlingsplatsen och e, f) area på högkvalitativt
födosöks- och bohabitat.
inom en 400 meters radie från våra insamlingsstationer fann vi inga samband mellan artantal eller
abundans och arean födosökshabitat. När arean födosökshabitat istället kvantifierades med
hänsyn tagen till friktionsrastret, fann vi ett tydligt samband för både artantal och abundans av
gaddsteklar i förhållande till arean födosökshabitat inom tillgängligt område (Fig 9a-d). Liknande
resultat, om än inte lika tydliga, fann vi när vi analyserade betydelsen av antalet stående döda träd
inom en 400 meters radie och inom tillgängligt område (Fig. 10a-d).
Friktionsrastret baseras på antaganden om att vissa miljöer, såsom hårdgjorda ytor och tät skog,
kan utgöra spridningshinder för gaddsteklar. Att hårdgjorda ytor har en negativ effekt på artantal
och abundans av gaddsteklar styrks även av resultat i denna studie (Fig. 8). Detta indikerar att
lämpliga födosökshabitat och boplatsområden med död ved även på relativt korta avstånd kan
vara otillgängliga för gaddsteklar, i de fall dessa miljöer fragmenteras av ogästvänliga miljöer
såsom vägar, byggnader och täta skogar.
Det fanns inga skillnader mellan lokalerna med avseende på den genomsnittliga storleken hos de
arter som påträffades. Framförallt hade vi förväntat oss att i genomsnitt finna större arter i miljöer
med mera hårdgjorda ytor, då större arter i tidigare studier har visat sig vara bättre flygare
(Greenleaf et al. 2007). En möjlig förklaring till resultatet kan vara att den finmaskiga
grönstrukturen är utbredd i kommunen (även i områden med mycket hårdgjorda ytor), vilket
medför att små och stora arter förekommer någorlunda jämnt fördelade över landskapet i
kommunen.
Förutom att artantalet och abundans av gaddsteklar ökade med arean på tillgängligt område och
arean födosökshabitat inom tillgängligt område, fann vi även att sannolikheten för förekomster av
födospecialister och boparasiter tenderade att öka med dessa variabler. Detta innebär att
habitatnätverket inte bara kan förutsäga ett artantal och abundans, utan även kan säga någonting
om egenskaper hos arterna i gaddstekelsamhällena.
15
Vid urval av födosöksbiotoper från en biotopdatabas finns alltid en risk att ytor som i själva verket
är bra vildbihabitat missas, antingen genom felklassning i biotopkartan eller på grund av
otillräcklig kunskap om ekologiska krav hos vildbina. Även skapandet av friktionsrastret kan
innehålla osäkerheter genom att tilldelningen av motståndsvärden gjordes genom
expertbedömning (vilken kan vara felaktig). Trots detta visar vår studie tydligt att valideringen
styrker modellen att använda friktionsraster, som tar hänsyn till barriäreffekter, för att skapa
sammanhängande områden inom vilka födosökshabitat för vildbin finns lättillgängliga.
Referenser
Abenius, J. (2013). Artfaktablad för hjärtvägstekel Priocnemis cordivalvata. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Amiet, F. & Krebs, A. (2014). Bienen Mitteleuropas - Gattungen, Lebensweise, Beobachtung. Haupt
Verlag AG.
Cederberg, B. (2015). Artfaktablad för småfibblebi Panurgus calcaratus. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Douwes, P., Abenius, J., Cederberg, B., Wahlstedt, U., Hall, K., Starkenberg, M., Reisborg, C. &
Östman, T. (2012). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror-Getingar.
Hymenoptera: Formicidae-Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Greenleaf, S. S., Williams, N. M., Winfree, R. & Kremen, C. (2007). Bee foraging ranges and their
relationship to body size. Oecologia 153:" 589-596.
Johansson, N. (2012). Artfaktablad för ängssolbi Dufourea dentiventris. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Jordbruksverket (2003). Indikatorarter - metodutveckling för nationell övervakning av biologisk
mångfald i ängs- och betesmarker. Jordbruksverket 2003:1.
Koffman, A. (2015). Sollentunas urbana grönstruktur. Ekologiska landskapssamband och de
stödjande ekosystemtjänsterna habitat för arter och genetisk variation. Calluna AB.
Nilsson, A. & Andersson, H. (2007). Åtgärdsprogram för svartpälsbi 2007-2011 (Anthophora retusa).
Naturvårdsverket, rapport 5743.
Nilsson, A. & Cederberg, B. (2010). Artfaktablad för svartpälsbi Anthophora retusa (reviderat 2013).
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Nilsson, G. & Cederberg, B. (1991). Artfaktablad för Mimesa bruxellensis (reviderat 2006).
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Nilsson, J. (2007). Svartpälsbi Anthophora retusa återfunnet i Uppland. Fauna och flora 102(2): 24-27.
R Development Core Team (2015). R: A language and environment for statistical computing. R
Foundation for Statistical Computing, Vienna
Steffan-Dewenter, I. & Tscharntke, T. (2002). Insect communities and biotic interactions on
fragmented calcareous grasslands – a mini review. Biological Conservation 104: 275-284. Sörensson, M. & Johansson, N. (2008). Artfaktablad för mörk glansguldstekel Omalus biaccinctus
(reviderat 2015). ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Linkowski, W. I., Cederberg, B. & Nilsson, L. A. (2004). Vildbin och fragmentering.
Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska
jordbrukslandskapet. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
Databaser
Artportalen (www.artportalen.se)
Artfakta (www.artfakta.artdatabanken.se)
Bees, Wasps & Ants Recording Society (www.bwars.com)
16
Svenskt namn
Rödlista
2010 2015 NVart
G1
G2
G3
G4
G5
G6
G 10
S2
S3
1
Totalt
antal
10
2
2
S4
1
S6
S7
5
1
1
1
S8
U1
Lokal
S
S 11
9&10
1
1
1
U3
U4
U5
6
U6
U8
4
1
U 9&2 U 10
W3
W6
1
1
W1
W2
Bilaga 1. Artlista över gaddsteklar påträffade i Sollentuna kommun under 2015.
Art
Chrysis angustula
1
1
Chrysididae - guldsteklar
Chrysis illigeri
1
1
Hedychrum nobile
1
1
1
rödbent pansarstekel
5
NT
3
mörk glansguldstekel
Omalus aeneus
Omalus biaccinctus
nordmurargeting
8
Tiphidae - pansarsteklar
Ancistrocerus scoticus
skogsgeting
1
1
Tiphia femorata
Dolichovespula sylvestris
takgeting
1
1
Vespidae - getingar
Dolichovespula saxonica
vanlig geting
1
1
4
Vespula vulgaris
husvedgeting
1
2
Symmorphus bifasciatus
ekvedgeting
x
5
Symmorphus crassicornis
takvedgeting
1
bergvägstekel
10
1
Symmorphus debilitatus
x
Agenioideus cinctellus
vargvägstekel
4
1
aspvedgeting
1
Symmorphus connexus
Anoplius viaticus
skogsvägstekel
Pompilidae - vägsteklar
Anoplius nigerrimus
W5
W8
1
W9
1
2
1
Rödlista
G6
G 10
S2
S3
4
G5
Svenskt namn
7
1
G4
Art
ögonvägstekel
2
G3
Arachnospila anceps
krabbvägstekel
1
G2
Arachnospila trivialis
spatelvägstekel
5
G1
Arachnospila minutula
svart murarvägstekel
9
Totalt
antal
Auplopus carbonarius
ekvägstekel
4
1
2010 2015 NVart
Dipogon subintermedius
aspvägstekel
1
4
1
1
2
1
Dipogon variegatus
sandgökstekel
17
2
1
Evagetes crassicornis
större stigstekel
6
1
Priocnemis perturbator
höstvägstekel
1
Priocnemis exaltata
hjärtvägstekel
3
2
Priocnemis cordivalvata
buskvägstekel
x
Priocnemis hyalinata
S4
S6
5
1
S7
S8
1
2
1
1
1
1
Ampulicidae - kackerlackesteklar
1
1
Dolichurus corniculus
1
Sphecidae - sandsteklar
Ammophila sabulosa
1
5
2
Podalonia hirsuta
1
1
1
1
1
Argogorytes mystaceus
2
Crabronidae - rovsteklar
Astata boops
2
1
1
Podalonia affinis
x
Crossocerus podagricus
1
Cerceris rybyensis
Ectemnius dives
U1
Lokal
S
S 11
9&10
1
2
U3
U4
U5
U6
U8
U 9&2 U 10
1
W3
1
W6
1
W1
W2
1
1
W5
1
1
W8
3
1
W9
1
1
1
2
6
1
2
1
2
Rödlista
2010 2015 NVart
Totalt
antal
1
Svenskt namn
Lindenius albilabris
1
Art
Mellinus arvensis
Oxybelus uniglumis
Nysson trimaculatus
3
1
7
9
Passaloecus singularis
1
NT
Passaloecus corniger
2
Mimesa bruxellensis
Pemphredon clypealis
Trypoxylon clavicerum
Tachysphex obscuripennis
21
1
1
1
1
x
Pemphredon lugubris
bivarg
Trypoxylon minus
3
Philanthus triangulum
Trypoxylon attenuatum
G1
1
G2
G3
G4
G5
G6
G 10
S2
S3
1
1
2
23
1
1
1
1
vårsidenbi
5
18
Colletidae - korttungebin
Colletes cunicularius
småcitronbi
20
22
Hylaeus brevicornis
gårdcitronbi
11
1
Hylaeus communis
ängscitronbi
19
1
17
5
Hylaeus confusus
kölcitronbi
1
1
Hylaeus hyalinatus
backcitronbi
1
Hylaeus rinki
Andrenidae - grävbin
27
4
sälgsandbi
Andrena vaga
S4
1
1
S6
S7
S8
2
2
19
U1
Lokal
S
S 11
9&10
1
U3
2
1
U4
U5
U6
1
1
U8
1
1
U 9&2 U 10
1
1
1
W3
W6
W1
4
W2
1
9
1
W5
1
3
1
W8
1
2
1
1
W9
5
10
1
1
2
Rödlista
Totalt
antal
G1
G2
G3
G4
G5
G6
G 10
S2
S3
S4
S6
S7
S8
U1
Lokal
S
S 11
9&10
U3
U4
U5
U6
U8
U 9&2 U 10
W3
W6
W1
W2
Svenskt namn
1
2010 2015 NVart
Art
åssandbi
1
1
1
2
1
Andrena ruficrus
34
2
4
27
31
7
1
äppelsandbi
33
2
1
Andrena helvola
småsandbi
9
1
2
3
Andrena minutula
ängssandbi
3
1
2
Andrena bicolor
gyllensandbi
3
1
1
3
1
1
159
5
1
1
3
2
3
13
1
1
2
1
1
2
1
3
4
Andrena nigroaenea
trädgårdssandbi
1
1
1
1
7
Andrena haemorrhoa
vårsandbi
1
1
2
1
Andrena praecox
lönnsandbi
1
1
10
2
Andrena tibialis
sommarsandbi
2
1
2
10
1
Andrena nigriceps
veronikasandbi
NT
1
1
1
2
2
Andrena semilaevis
småfibblebi
NT
3
1
Panurgus calcaratus
ängssolbi
38
1
3
1
Dufourea dentiventris
ängsbandbi
1
22
1
5
3
Halictus tumulorum
skogsbandbi
288
3
1
2
Halictus rubicundus
metallsmalbi
21
1
1
Lasioglossum morio
bronssmalbi
11
1
1
Lasioglossum leucopus
blanksmalbi
1
3
2
Lasioglossum semilucens
svartsmalbi
3
1
3
Lasioglossum fratellum
brunsmalbi
4
1
1
Lasioglossum fulvicorne
mysksmalbi
2
1
Halictidae - vägbin
Lasioglossum calceatum
fibblesmalbi
1
1
1
Lasioglossum leucozonium
hedsmalbi
2
1
Lasioglossum villosulum
ängssmalbi
4
Lasioglossum albipes
W5
W8
8
1
1
63
7
12
1
W9
9
1
1
1
1
1
Rödlista
G5
G6
G 10
S2
S3
1
G4
Svenskt namn
2
1
G3
Art
mellanblodbi
1
1
G2
Sphecodes ephippus
sandblodbi
3
G1
Sphecodes pellucidus
småblodbi
2
Totalt
antal
Sphecodes geofrellus
släntblodbi
1
2010 2015 NVart
Sphecodes crassus
rostblodbi
småsovarbi
6
9
3
8
1
Sphecodes ferruginatus
Chelostoma campanularum
väggbi
3
Megachilidae - buksamlarbin
Heriades truncorum
rödmurarbi
19
1
1
Osmia b. bicornis
snäckmurarbi
1
1
Osmia bicolor
blåmurarbi
2
8
Osmia caerulescens
3
Anthophora retusa
honungsbi
svartpälsbi
13
12
1
8
1
Apidae - långtungebin
Apis mellifera
stenhumla
20
1
1
3
Bombus lapidarius
åkerhumla
11
2
4
Bombus pascuorum
ljus jordhumla
26
1
2
Bombus lucorum
jordhumlor
6
1
1
S4
1
S6
1
4
1
Bombus lucorum coll.
trädgårdshumla
4
6
Bombus hortorum
hushumla
6
3
Bombus hypnorum
ängshumla
1
5
Bombus pratorum
jordsnylthumla
1
märggnagbi
1
1
Hoplitis claviventris
VU
2
Bombus bohemicus
S7
1
S8
1
1
2
1
1
U1
Lokal
S
S 11
9&10
1
4
2
U3
U4
1
U5
2
1
U6
1
1
1
4
1
U8
1
1
1
1
1
1
1
1
U 9&2 U 10
1
2
2
1
W3
W6
1
1
W1
1
1
1
1
W2
1
3
1
1
W5
1
1
W8
1
1
9
1
2
W9
1
1
2
1
2
Rödlista
G5
G6
G 10
S2
S3
Svenskt namn
G4
Art
mörk jordhumla
G3
Bombus terrestris
blåklockshumla
2
G2
Bombus soroeensis
cyanmärgbi
2
1
G1
Ceratina cyanea
majgökbi
6
2
Totalt
antal
Nomada marshamella
smågökbi
3
2010 2015 NVart
Nomada flavoguttata
gyllengökbi
3
1
2
3
1
1
3
Nomada goodeniana
sälggökbi
4
1
9
Nomada lathburiana
ängsgökbi
2
1
Nomada fabriciana
skogsgökbi
1
x
Nomada panzeri
videgökbi
1
Nomada leucophtalma
5
Melittidae - sommarbin
blåklocksbi
Melitta haemorrhoidalis
S4
S6
1
S7
S8
2
1
3
1
1
U1
Lokal
S
S 11
9&10
U3
U4
U5
U6
1
U8
U 9&2 U 10
1
W3
W6
1
W1
1
1
W2
1
W5
W8
W9
1
1
5
1
1
Bilaga 2. Klassning av födosökshabitat och
friktionsvärden till friktionsraster.
Skapande av friktionsraster och födosökshabitat bygger på urval från en biotopdatabas. Denna kallas
prototypdatabasen och skapats i metodutvecklingen för en länstäckande ny typ av biotopdatabas. Den
har tagits fram i Sollentuna kommun av Helle Skånes vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms
universitet tillsammans med Metria Miljöanalys och SLL/NILS.
Tabell XX. Urval födosöksbiotoper från biotopdatabasen
Kod$biotopdatabas
Biotopklass$eller$resultat$e1er$ Födosöksbiotop
geoprocessing$enligt$uppställda$
kriterier.
Huvudklass)100
Skogsbryn
Skogsbryn)som)gränsar)mot)övriga)födosöksbiotoper.)
Brynen)skapades)genom)a=)skapa)ytor)med)en)bredd)om)
30)m)från)skogskanten)och)in)i)skogen.
211
Åker)och)vallodling
Ja,)för)kantzon)10)m)bred.)I)övrigt)inte.
212
Odlingslo=
Ja
213
FruktJ)och)bärodling
Ja
214
Tomtmark)J)"lummig"
Ja
223
GrusJsandmark
Ja
231
Gräsmark,)torrJfrisk
Ja
241
Rished,)torrJfrisk
Ja
251
Gräshed,)torrJfrisk
Ja
302
Rosbuskmark)(familj)Rosaseaé)
Ja
305
Blandbuskmark
Ja
306
Lövbuskmark
Ja
232
Gräsmark)frisk
Ja,)för)markanvändningarna)Bete/slå=er)(trad);)Ingen)
markanvändning;)igenväxande;)Ledningsgata;)Pågående)
odling,)trädgårdsbruk)mm;)Träda,)obrukad.
301
Enbuskmark
Ja
304
Barrbuskmark
Ja
216
Gräsyta/gräsma=a
Ja)för)urval)av)vissa)ytor,)se)beskrivning*
221
Hällmark
ja,)för)kombina]onen)biotop)Hällmark)och)
markanvändning)Kra_ledningsgata.
233
Gräsmark)friskJfuk]g
Ja,)förutom)för)markanvändningarna)Gol`ana)och)
Gräsklippning,)maskinell)slå=er)eller)annan)öppen)mark
234
Gräsmark,)fuk]gJvåt
Ja,)för)markanvändningarna)Bete/slå=er)(trad))och)
Ledningsgata
702
Ruderatmark,)vägslänter,)gammal)
exploatering
Ja)för)urval)av)vissa)ytor,)se)beskrivning**
303
Videbuskmark)(fuk]gJvåt)
Ja
*Urval)klass)216)ytor)som)är)födosöksbiotoper)Steg)1.)Ytor)valdes)från)kommunens)parkdatabas)(skötsel)av)kommunal)
parkmark).
Kriterie)urval)kommunal)parkdatabas)filen)parkyta.)Urval)ytor)där)vi)antar)a=)det)är)intensivare)markskötsel.
"KLARTEXT")=)'Bollplan')OR)"KLARTEXT")=)'Brukbuskage')OR)"KLARTEXT")=)'Buskage,)bruksbuskage')OR)"KLARTEXT")=)'Gräs,)
brukgräsma=a')OR)"KLARTEXT")=)'Gräs,)bruksgräsma=a')OR)"KLARTEXT")=)'Gräs,)prydnadsgräsma=a'
Steg)2.)Valde)alla)ytor)i)biotopdatabasen)klass)216)var)max)en)halv)hektar.)Sedan)togs)de)ytor)bort)som)hade)
markanvändning=)"Markanv_T")=)'Gol`ana)(7)')OR)"Markanv_T")=)'Badplats)(9)')OR)"Markanv_T")=)'Gräsklippning,)
maskinell)slå=er)eller)annan)öppe*')OR)"Markanv_T"=)'Idro=sJ/mo]onsanläggning/skola)mm)(10)')OR)"Markanv_T")=)
'Kyrkogård)(11)')OR)"Markanv_T")=)'Täkt)(13)')(Det)var)bara)1)täktpolygon)och)den)låg)omgärdad)av)hårdgjord)mark)
Sedan)valdes)ytor)som)INTERSECT)GISJskiktet)med)intensivt)skö=a)parkytor.)Metod)de)polygoner)som)har)sin)centroid)i)
parktya.)En)manuell)genomgång)gjordes)också)och)plockade)bort)ytor)som)tydligt)överlappade)parkyta)–intensivskötsel)
men)som)missats)i)urvalet.
Resultat)er)e=)urval)från)klass)216)som)vi)anser)sannolikt)är)goda)födosöksbiotoper)för)vildbin.
**)Urval)födosöksbiotoper)klass)702)ruderat)mark)från)biotopdatabas)2015J03J29)där)polygoner)som)överlappade)E4:ans)
vägdatabas)plockats)bort.)Ingen)storleksgräns.)
Polygoner)med)markanvänding)i)biotopdatabasen)som)var)enligt)nedanstående)urval)valdes)inte:
"Markanv_T")=)'Badplats)(9)')OR)"Markanv_T")=)'Gol`ana)(7)')OR)"Markanv_T")=)'Gräsklippning,)maskinell)slå=er)eller)
annan)öppe*')OR)"Markanv_T")=)'Idro=sJ/mo]onsanläggning/skola)mm)(10)')OR)"Markanv_T")=)'pågående)exploatering)
(19)')OR)"Markanv_T")=)'Skidbacke)(8)')OR)"Markanv_T")=)'Småbåtshamn)(permanent)anlägg)på)land)och)bryggor*')
Polygoner)som)hade)centroid)i)GISJskiktet)med)intensivt)skö=a)parkytor)vid)en)överlagring)valdes)inte.
Tabell XX: Friktionsvärden för biotopklasser. All data från Sollentuna biotopdatabas version 2015-03-29
samt ”vägdatabasen biotoper längs E4:an version 2015-08-17, utom Järnvägar (digitaliserade av Calluna),
Sandbiotoper (Calluna) och vägar (Calluna, efter trafikflödesdata SLB).
Kod$
biotopdatabas
Biotopklass$eller$resultat$e1er$
geoprocessing$enligt$uppställda$
kriterier.
Kriterier$för$fritk:onsvärde
Frik:on
211
Åker)och)vallodling
Kantzon)10)m
1
212
Odlingslo=
)
1
213
FruktJ)och)bärodling
)
1
214
Tomtmark)J)"lummig"
)
1
223
GrusJsandmark
)
1
231
Gräsmark,)torrJfrisk
)
1
232
Gräsmark)frisk
Endast)urvalet)födösöksbiotoper
1
233
Gräsmark)friskJfuk]g
Endast)urvalet)födösöksbiotoper
1
234
Gräsmark,)fuk]gJvåt
Endast)urvalet)födösöksbiotoper
1
241
Rished,)torrJfrisk
)
1
251
Gräshed,)torrJfrisk
)
1
301
Enbuskmark
)
1
302
Rosbuskmark)(familj)Rosaseaé)
)
1
304
Barrbuskmark
)
1
305
Blandbuskmark
)
1
306
Lövbuskmark
)
1
531
Rinnande)va=en,)öppet
)
1
532
Rinnande)va=en,)vegeta]onsklä=
)
1
Huvudklass)100
Skog;)Skogsbryn
Skogsbryn)som)gränsar)mot)övriga)
födosöksbiotoper.)Brynen)skapades)
genom)a=)skapa)ytor)med)en)bredd)om)
30)m)från)skogskanten)och)in)i)skogen.
1
702
Ruderatmark,)vägslänter,)gammal)
exploatering
Endast)urvalet)födösöksbiotoper
1
216
Gräsyta/gräsma=a
Endast)urvalet)födösöksbiotoper
1
232
Gräsmark)frisk
Ytor)som)ej)uppfyllde)kriterie)för))
födosöksbiotoper
2
233
Gräsmark)friskJfuk]g
Ytor)som)ej)uppfyllde)kriterie)för))
födosöksbiotoper
3
621
Hårdgjord)obebyggd)mark)
Hårdgjord)obebyggd)mark)exl.)vägar.)De)
flesta)av)vägarna)maskades)bort)och)data)
från)vägdatabaser)användes)istället.))se)
uppgi_er)om)vägar)(kod)Övrig))data)
1000
234
Gräsmark,)fuk]gJvåt
Ytor)som)ej)uppfyllde)kriterie)för))
födosöksbiotoper
5
702
Ruderatmark,)vägslänter,)gammal)
exploatering
Ytor)som)ej)uppfyllde)kriterie)för))
födosöksbiotoper
5
Huvudklass)100
Skog;)Gles)med)solbelysta)träd
Genomsni=lig)krontäckning)lägre)än)80)%)
(baserat)på)laserdata))”CC)mean”
5
Huvudklass)100
All)typ)av)skog
All)skog)utom)bryn)och)gles)skog
15
211
Åker)och)vallodling
)
10
215
Tomtmark)J)ej)"lummig"
)
10
216
Gräsyta/gräsma=a
Ytor)som)ej)uppfyllde)kriterie)för))
födosöksbiotoper
10
221
Hällmark
)
5
262
Sötva=enstrandäng,)
sedimena]onsbe]ngad
)
5
303
Videbuskmark)(fuk]gJvåt)
)
2
411
Öppen)myr
)
10
421
Videkärr
)
2
431
Tallskogsmyr
)
5
432
Granskogsmyr
)
5
433
Barrblandskogsmyr
)
5
434
Blandskogsmyr
)
5
435
Lövskogsmyr
)
5
511
Va=enområde)(sjö),)öppet
)
10
511
Va=enområde)(sjö),)öppet
)
40
512
Va=enområde)(sjö),)vegeta]onsklä=
)
40
611
Bebyggd)mark)(själva)husen)
)
1000
701
Övrig)mark)med)avlägsnad)vegeta]on
)
5
Övrig)data
Sandiga)biotoper
Karterade)från)infraröda)flygbilder)i)
stereo)och)bedömda)i)fält.
1
Övrig)data
Väg,)10)000J20)000)bilar)per)dag
)
20
Övrig)data
Väg,)fler)än)20)000)bilar)per)dag
)
1000
Övrig)data
Väg,)lokalgator)med)låg)trafik)och)vägar)
med)max)10)000)bilar)per)dag
)
3
Övrig)data
Järnväg
)
15