Handlingar - Vingåkers kommun
1 (1) Datum 2015-09-15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsen Tid: Måndag den 21 september 2015, kl. 13:00 Plats: Hjälmaren, kommunhuset, Vingåker Anneli Bengtsson Ordförande Föredragningslista Anders Bäcklin Sekreterare Godkännande av dagordning Val av justerare Informationsärenden 1. Information från kommunledningsförvaltningen 2. Information om förarbetet med kommunstyrelsens kommunplan/nämndplan 3. Information från temadagen i Eskilstuna om hur samhället kan arbeta mot våldsbejakande extremism Ärenden till kommunstyrelsen 4. Svar på revisionsrapport gällande kommunens upphandlingsverksamhet. 5. Samverkansavtal mellan Vingåkers kommun och polismyndigheten. 6. Remissvar – Strategi för inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. 7. Demografisk reserv 2015 Ärenden till kommunfullmäktige 8. Förstudie om förutsättning för ny brandstation i Katrineholm. 9. Förslag till revidering av uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst. 10. Begäran om kommunal borgen – Vingåkers Ryttarförening. 11. Riktlinjer för uppvaktning av medarbetare och förtroendevalda samt representation i Vingåkers kommun. Anmälningsärenden 12. Delgivningar Övrigt Dnr. 203/2015 292/2015 283/2015 293/2015 287/2015 100/2015 289/2015 Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 34 E-post: kommun@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 209 Ks § 166 Information från kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut • Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Kommunchef Marita Skog informerar om aktuella händelser inom kommunen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Ks § 167 Information om förarbetet med kommunstyrelsens kommunplan/nämndplan Förslag till beslut • Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Kommunchef Marita Skog informerar i ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 210 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 211 Ks § 168 Information från temadagen i Eskilstuna om hur samhället kan arbeta mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut • Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Tommy Björkdal informerar från temadagen i Eskilstuna om hur samhället kan arbeta mot våldsbejakande extremism. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 169 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 212 Dnr 203/2015 Svar på revisionsrapport gällande kommunens upphandlingsverksamhet Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyreslen beslutar att • • • • Förslaget till svar på revisionsrapporten antas och överlämnas till revisorerna. Utbildning inom upphandlingsområdet till kommunstyrelsens ledamöter och till kommunens ledningsgrupp ska prioriteras. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att revidera och se över de styrdokument som berör upphandling och inköp. De eventuella kostnader som uppstår i samband med de utbildningsinsatser som krävs ska finansieras ur kommunstyrelsens resurs, kostnadsställe 0062. Beskrivning av ärendet Revisorerna i Vingåkers kommun har låtit granska kommunens upphandlingsverksamhet. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. De synpunkter som framkommer vid granskningen sammanfattas i nedanstående punkter: ⋅ Det finns brister i organisationsstrukturen för offentlig upphandling ⋅ Upphandlingspolicyn behöver uppdateras ⋅ Reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner är från 1994 och i behov av uppdatering ⋅ Kommunstyrelsen behöver stärka sin uppsikt på området och utveckla den interna kontrollen och uppföljningen för att säkra att ramavtal används och att rätt inköp görs från rätt leverantör till rätt pris. ⋅ Kommunstyrelsen behöver besluta om den fortsatta hanteringen, uppdatera erforderliga styrande dokument och riktlinjer samt säkerställa att dessa efterlevs. ⋅ Det saknas avtal som fångar samarbetet med Telge Inköp AB via Katrineholms kommun. Kommunstyrelsen behöver prioritera att besluta om fortsatta samarbeten och teckna avtal kring dessa. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen ⋅ ⋅ Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 213 Sannolikt görs otillåtna direktupphandlingar från en del leverantörer. Analys av köptroheten på åtta områden visar att det finns förbättringsområden. Det finns förbättringar att göra kring kontrollen av att fakturerade inköp och priser överensstämmer med avtal. Revisorerna poängterar dock att de har noterat att insatser har skett inom området det senaste halvåret och förbättringar är på gång under 2015. Arbete har under året påbörjats inom kommunledningsförvaltningen med att definiera de förbättringsområden som finns samt vad som ska prioriteras. Detta arbete kommer att kräva en stor arbetsinsats, vilket medför att arbetstid måste frigöras. På sikt finns det besparingar att göra för kommunen som helhet genom ett effektivare arbete med upphandling och inköp, det gäller bland annat att handla rätt vara/tjänst från rätt leverantör till rätt pris vid rätt tidpunkt. Beslutsunderlag Revisionsrapport gällande upphandlingsverksamheten. Svar på revisonsrapport gällande upphandlingsverksamheten. Tjänsteutlåtande, 2015-08-25. Justerandes sign Utdragsbestyrkande VI NGÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsen VINGÅKERs KOMMUN Revisorerna 2015-05-20 ·u i· -05- 2 o n nr IOnrpl Kommunstyrelsen För kännedom till: Kommunchef Ekonomichef Revisionsrapport - "Upphandlingsverlummhet" Revisorerna i Vingåkers kommun har låtit granska kommunens upphandlingsverksamhet Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. Granskningen visar att det finns en del brister i organisationsstrukturen för offentlig upphandling samt att den interna kontrollen inte är tillräcklig. Delar av upphandlingsarbetet sköts via Katrineholm och Telge Inköp. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen behöver stärka sin uppsikt på området och utveckla den interna kontrollen och uppföljningen för att säkra att ramavtal används och att rätt inköp görs från rätt leverantörer till rätt pris. Vidare bedömer vi att det är av vikt att kommunstyrelsen beslutar om den fortsatta hanteringen, uppdaterar erforderliga styrande dokument och riktlinjer och säkerställer att dessa efterlevs. Vi har under granskningen noterat att insatser har skett inom området det senaste halvåret och att förbättringar uppges vara på gång under 2015. Vi vill uppmärksamma styrelsen på följande: • Det finns en beslutad policy som behandlar området upphandling. Policyn behöver uppdateras och efterlevnad behöver säkerställas. • Reglementet som rör kontroll av ekonomiska transaktioner är från 1994 och i behov av uppdatering. • Kommunstyrelsens delegationsordning har nyligen uppdaterats där vissa moment delegeras till Telge Inköp. Då det saknas avtal som fångar samarbetet med Telge Inköp via Katrineholm är det vår bedömning att kommunstyrelsen behöver prioritera att besluta om fortsatta samarbeten och teckna avtal kring dessa. • Sannolikt görs otillåtna direktupphandlingar från en del leverantörer. Vi har analyserat köptroheten på åtta områden och kan konstatera att köptroheten varierar från 97 procent som högst till49 procent som lägst. • När det gäller verifieringen av fakturor är vår bedömning att det finns förbättringar att göra kring kontrollen av att fakturerade inköp och priser överensstämmer med avtal. Resultatet av granskningen framgår av bifogad revisionsrapport "Granskning av kommunens upphandlingsverksamhet". Rapporten överlämnas hä1med för yttrande och åtgärder. Svar önskas senast 2015-09-30. ÖR VINGÅKERs KOMMUNS REVISORER Sören Ericsson Ordförande p wP eter Vogt Elin Höghielm, 0151-191 16 elin.hoghielm@vingaker.se Svar på revisionsrapport ”Granskning av kommunens upphandlingsverksamhet” Bakgrund Revisorerna i Vingåkers kommun har låtit granska kommunens upphandlingsverksamhet. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. Revisorerna önskar svar senast 2015-09-30. Granskningen visar att det finns en del brister i organisationsstrukturen för offentlig upphandling samt att den interna kontrollen inte är tillräcklig. De synpunkter som framkommer vid granskningen kan sammanfattas i nedanstående punkter: • • • VK400S v1.0 040416 L:\Nämndprotokoll\KS\Ks\Kallelser 2015\2015-09-21\Handlingar\Svar på revisionsrapport upph 150629.docx • • Kommunstyrelsen behöver stärka sin uppsikt på området och utveckla den interna kontrollen och uppföljningen för att säkra att ramavtal används och att rätt inköp görs från rätt leverantör till rätt pris. Kommunstyrelsen behöver besluta om den fortsatta hanteringen, uppdatera erforderliga styrande dokument och riktlinjer samt säkerställa att dessa efterlevs. Det saknas avtal som fångar samarbetet med Telge Inköp AB via Katrineholms kommun. Kommunstyrelsen behöver prioritera att besluta om fortsatta samarbeten och teckna avtal kring dessa. Sannolikt görs otillåtna direktupphandlingar från en del leverantörer. Analys av köptroheten på åtta områden visar att det finns förbättringsområden. Det finns förbättringar att göra kring kontrollen av att fakturerade inköp och priser överensstämmer med avtal. Kommunledningsförvaltningens svar Inledningsvis kan påpekas att det är värdefullt för förvaltningen att denna granskning genomförts och resultatet av densamma bekräftar de brister och förbättringsområden som förvaltningen också uppmärksammat. Det finns många områden som behöver tydliggöras och utvecklas. De brister som revisorerna påtalar kan till stor del förklaras med att det varit otillräckligt med information och otydlighet i roller och ansvar. Bakgrund Vingåkers kommun har sedan lång tid tillbaka haft ett avtal med Katrineholms kommun avseende köp av upphandlingstjänster. Som en följd av detta har Vingåkers kommun haft en person centralt i organisationen som på cirka 20 procent haft funktionen som upphandlingssamordnare. I detta uppdrag har det ingått att ha koll på vilka upphandlingar som är på gång och att utifrån detta vara 1 (3) kommunens länk till Katrineholms kommun som hanterat formalian runt upphandlingen. Kommunens egen upphandlingssamordnare har också sett till så att det funnits ett avtalsregister på kommunens intranät där man ser aktuella avtal. Personen har också svarat på frågor från verksamheten gällande upphandling. Sedan sommaren 2014 ligger upphandlingsområdet organisatoriskt under ekonomienhetens ansvarsområde. I samband med föräldraledigheter, organisationsförändringar och sjukskrivningar under 2014 blev detta område åsidosatt. I november 2014 utsågs en ny person till central upphandlingssamordnare för kommunen och personen gick en tredagars grundkurs i offentlig upphandling. I samband med detta har kommunen också startat ett upphandlingsråd med representanter från de olika förvaltningarna. I avvaktan på att det nya avtalet med Katrineholms kommun ska komma på plats har rådet inte haft några möten. Upphandlingsrådets roll behöver tydliggöras. Katrineholms kommun har under 2014 avvecklat sin egen upphandlingsenhet och istället tecknat avtal med Telge Inköp AB avseende upphandlingsstöd och expertis. I samband med detta beslöt även Vingåkers kommun (KS §82/2014) att teckna ett nytt avtal med Katrineholms kommun angående upphandlingsområdet samt samverkan kring en tjänst som upphandlingsstrateg. I och med detta ska Vingåkers kommun, via Katrineholms kommun, också anlita Telge Inköp. Detta avtal har inte kommit på plats då det funnits behov av att ytterligare belysa vilken funktion upphandlingsstrategen ska ha. Efter diskussioner mellan kommunerna har man enats om att tjänsten ska kallas upphandlingskoordinator istället för upphandlingsstrateg. I augusti har ett avtalsförslag arbetats fram och avtalet beräknas kunna godkännas och undertecknas för att sedan gälla från och med 1 november 2015 då förhoppningen är att tjänsten som upphandlingskoordinator ska vara tillsatt. Personen kommer att ha sin utgångspunkt i Katrineholms kommun, men med placering i Vingåker en dag i veckan. Behov av åtgärder Inledningsvis kan konstateras att kommunen har ett stort arbete att göra på många områden kopplat till upphandling och inköp. Mycket handlar om att tydliggöra roller och ansvar samt att se till så att de styrdokument som krävs inom detta område omgående revideras och fastställs politiskt. Tillsammans med styrdokumenten krävs också en omfattande utbildningsinsats både till kommunstyrelsens ledamöter, kommunens ledningsgrupp, samtliga chefer och till de personer som genomför inköp i organisationen. Det finns lagstiftning inom upphandlingsområdet som ska följas. Information och utbildning kommer att vara nödvändigt samt att minska antalet personer som gör inköp. Idag ses det på många håll i organisationen som en rättighet att ”vem som helst” ska kunna handla ”var som helst” eller ”där man alltid handlat”. Ett inköp är förknippat med ett antal skyldigheter som personen som genomför inköpet måste känna till. Det finns pengar att spara för kommunen genom att effektivisera och tydliggöra rutinerna kring upphandling och inköp. 2 (3) Nedan följer att antal punkter som kommer att vara fokusområden för det fortsatta förändrings- och förbättringsarbetet: ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ Revidering av styrdokument: o Upphandlings- och inköpspolicy som kompletteras med riktlinjer och tillämpningsanvisningar o Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner o Attestreglemente Tydliggöra kommunens upphandlings- och inköpsorganisation, roller och ansvar (vem gör vad) avseende Telge Inköp, upphandlingskoordinator/Katrineholms kommun, central funktion som upphandlingssamordnare och verksamheterna) Avtal med Katrineholm Utbildning och information o Kommunstyrelsens ledamöter och kommunens ledningsgrupp o Chefer o Inköpare Säkerställa att samtliga avtal finns tillgängliga via Avtalsportalen (Telge Inköp) Det kan konstateras att mycket av den kritik som riktas mot kommunen i rapporten från revisorerna hänger samman med brist på information, otydliga roller samt bristande internkontroll. Bristerna som rapporteras kring köptrohet och otillåtna direktupphandlingar kan undvikas genom tydligare verktyg för uppföljning av ingånga avtal. Kommunen tittar i nuläget på en lösning, så kallad spendanalys, för att via ekonomisystemet och registrerade leverantörsfakturor jämföra kommunens inköp med den avtalsdatabas som Telge Inköp tillhandahåller och därigenom se på vilka områden förbättringar kan göras. Under sensommaren och hösten 2015 sker uppstart av arbetet inför kommande upphandling av ett nytt ekonomisystem och i samband med detta kommer vi att titta på systemlösningar som kan vara en hjälp i arbetet med inköp och köptrohet mot ingångna ramavtal. En projektplan för detta arbete håller på att tas fram. Vingåkers kommun 150825 Kommunledningsförvaltningen Elin Höghielm Ekonomichef 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 1 (4) Till Kommunstyreslen 2015-08-25 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Dnr 203/2015 Svar på revisionsrapport granskning av kommunens upphandlingsverksamhet Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyreslen beslutar • • • • Förslaget till svar på revisionsrapporten antas och överlämnas till revisorerna. Utbildning inom upphandlingsområdet till kommunstyrelsens ledamöter och till kommunens ledningsgrupp ska prioriteras. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att revidera och se över de styrdokument som berör upphandling och inköp. De eventuella kostnader som uppstår i samband med de utbildningsinsatser som krävs ska finansieras ur kommunstyrelsens resurs, kostnadsställe 0062. Sammanfattning VK101S v1.0 060208, tjut granskning upphandling 2015 Revisorerna i Vingåkers kommun har låtit granska kommunens upphandlingsverksamhet. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. De synpunkter som framkommer vid granskningen sammanfattas i nedanstående punkter: ⋅ Det finns brister i organisationsstrukturen för offentlig upphandling ⋅ Upphandlingspolicyn behöver uppdateras ⋅ Reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner är från 1994 och i behov av uppdatering Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ Kommunstyrelsen behöver stärka sin uppsikt på området och utveckla den interna kontrollen och uppföljningen för att säkra att ramavtal används och att rätt inköp görs från rätt leverantör till rätt pris. Kommunstyrelsen behöver besluta om den fortsatta hanteringen, uppdatera erforderliga styrande dokument och riktlinjer samt säkerställa att dessa efterlevs. Det saknas avtal som fångar samarbetet med Telge Inköp AB via Katrineholms kommun. Kommunstyrelsen behöver prioritera att besluta om fortsatta samarbeten och teckna avtal kring dessa. Sannolikt görs otillåtna direktupphandlingar från en del leverantörer. Analys av köptroheten på åtta områden visar att det finns förbättringsområden. Det finns förbättringar att göra kring kontrollen av att fakturerade inköp och priser överensstämmer med avtal. Revisorerna poängterar dock att de har noterat att insatser har skett inom området det senaste halvåret och förbättringar är på gång under 2015. Arbete har under året påbörjats inom kommunledningsförvaltningen med att definiera de förbättringsområden som finns samt vad som ska prioriteras. Detta arbete kommer att kräva en stor arbetsinsats, vilket medför att arbetstid måste frigöras. På sikt finns det besparingar att göra för kommunen som helhet genom ett effektivare arbete med upphandling och inköp, det gäller bland annat att handla rätt vara/tjänst från rätt leverantör till rätt pris vid rätt tidpunkt. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av de synpunkter som framkommer i Pwc:s granskningsrapport avseende kommunens upphandlingsverksamhet samt i revisionsrapporten från lekmannarevisorerna. Ärendet har inom förvaltningen hanterats av ekonomichefen. Revisorerna önskar svar senast 2015-09-30. Förvaltningens ståndpunkt Inledningsvis kan påpekas att det är värdefullt för förvaltningen att denna granskning genomförts och resultatet av densamma bekräftar de förbättringsområden och brister som förvaltningen också uppmärksammat. Det är bra att ha revisorernas synpunkter med som stöd i det förändrings- och förbättringsarbete som är nödvändigt att genomföra. 2 (4) Kommunledningsförvaltningen föreslår att utbildningsinsatser inom upphandlingsområdet ska prioriteras och inledningsvis ges till kommunstyrelsens ledamöter och till kommunens ledningsgrupp. Då merparten av de brister som påtalats berör organisationen på flera olika nivåer är det viktigt att tydliggöra lagstiftning och regler genom att börja med kommunstyrelsens ledamöter som har uppsiktsplikten och svarar för den interna kontrollen i kommunen samt till kommunens ledningsgrupp som representerar verksamheterna. Under hösten kommer förslag till ny upphandlings- och inköpspolicy med tillhörande riktlinjer och tillämpningsanvisningar att presenteras och beslutas politiskt. Därefter kommer det att vara angeläget med mer utbildningsinsatser och då till chefer och inköpare i kommunens verksamheter. Det finns anledning att begränsa antalet personer som gör inköp på kommunens räkning. Det förbättringsarbete som påbörjats kommer att initieras och hanteras av kommunledningsförvaltningen med stöd från Katrineholms kommun genom den gemensamma upphandlingskoordinator som ska anställas, och från Telge Inköp AB. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar bifogat svar på granskningsrapporten som sitt eget och överlämnar det till revisorerna. Vidare anser förvaltningen att vikten av att utbildningsinsatser och information kring upphandlingsområdet ska prioriteras av kommunens samtliga verksamheter och det ska vara obligatoriskt att delta i de utbildningar som kommer att anordnas. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att utbildning och information till kommunstyrelsens ledamöter och kommunens ledningsgrupp kring upphandlings- och inköpsområdet ska prioriteras omgående. De eventuella kostnader som är förknippade med de utbildningsinsatser som krävs föreslås finansieras ur kommunstyrelsens resurs, kostnadsställe 0062. Förslag till nytt avtal med Katrineholms kommun har tagits fram under augusti och förväntas godkännas och undertecknas för att gälla från och med 1 november 2015 då tjänsten som upphandlingskoordinator beräknas vara tillsatt. Konsekvenser Det arbete som påbörjats kommer att medföra en tydligare upphandlingsorganisation med definierade roller och ansvarsområden. Effektivare upphandlings- och framförallt inköpsprocesser kommer att medföra att kommunens köptrohet mot befintliga avtal förbättras, vilket medför lägre kostnader. De utbildningsinsatser som föreslås förväntas medföra en ökad medvetenhet om den lagstiftning som gäller på området. 3 (4) Det är viktigt att poängtera att de förändringar som krävs kommer att medföra ett tungt och omfattande jobb då mycket av förändringsarbetet kommer att handla om och fokusera på att förändra beteenden och invanda mönster i organisationen, vilket inte kommer att kunna ske över en natt. En handlingsplan kommer att tas fram. Bilagor Svar på revisionsrapport Upphandlingsverksamhet VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef 4 (4) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 170 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 214 Dnr 203/2015 Samverkansavtal mellan Vingåkers kommun och Polismyndigheten Arbetsutskottets förslag till beslut • Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtalet mellan Vingåkers kommun och Polismyndigheten. Beskrivning av ärendet I januari 2015 inträdde den nya polismyndigheten i Sverige. Detta innebär att polismyndigheten gick från 21 polismyndigheter till att bli en stor gemensam polismyndighet. Rikspolisstyrelsen har skapat nationella direktiv angående samverkan mellan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Syftet med direktiven är att de lokala polisverksamheterna runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Med en gemensam problembild skall kommun och polis teckna avtal samt planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. Vingåkers kommun och polismyndigheten tecknade ett första samarbetsavtal under våren 2008. När avtalet tecknades hade de två parterna enats om några gemensamma problemområden att prioritera samverkan kring. Detta avtal har därefter förnyats vid tre tillfällen. Det senaste avtalet var giltigt till 2015-06-30. Beslutsunderlag Samarbetsavtal mellan Vingåkers kommun och Polismyndigheten. Tjänsteutlåtande, 2015-09-01 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun Avtalande parter Polismyndigheten och Vingåkers kommun Bakgrund I januari 2015 inträdde den nya polismyndigheten i Sverige. Detta innebär att polismyndigheten gick från 21 polismyndigheter till att bli en stor gemensam polismyndighet. Rikspolisstyrelsen har skapat nationella direktiv angående samverkan mellan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Syftet med direktiven är att de lokala polisverksamheterna runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Med en gemensam problembild skall kommun och polis teckna avtal samt planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. Vingåkers kommun och polismyndigheten tecknade ett första samarbetsavtal under våren 2008. När avtalet tecknades hade de två parterna enats om några gemensamma problemområden att prioritera samverkan kring. Detta avtal har därefter förnyats vid tre tillfällen. Det senaste avtalet är giltigt till 2015-06-30. Kommunens och polisens verksamhet är härutöver reglerad och såsom i all samverkan skall det finnas respekt för varandras huvuduppdrag. Båda verksamheterna är offentliga och syftar till att tjäna medborgarna på bästa sätt. Under senaste avtalstiden har en gemensam uppföljning genomförts över åtaganden i samarbetsavtalet. Under samma period har analys genomförts över aktuell problembild baserat på trygghetsundersökningar och brottstatistik samt diskussioner vid BRÅ, Brottförebyggande rådet. Detta tillsammans utgör grunden för det nya avtalet. Gemensamma samverkansområden Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam uppfattning om vilka samverkansområden som finns lokalt. Under våren 2015 har polisen och Vingåkers kommun analyserat den aktuella brottsituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Underlag för detta har varit brottsstatistik, trygghetsundersökningar, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit (händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem) m.m. Efter att ha diskuterat problembilden har Vingåkers kommun och polismyndigheten enats om att följande områden skall prioriteras under avtalstiden. Skol och ungdomsmiljö Brotts och drogförebyggande arbete Trafiksäkerhet Klotter och skadegörelse Våldsbrott Integration Medborgarlöften I arbetet med samverkansområdena är det viktigt att belysa problematiken ur ett flertal perspektiv, exempelvis tillgänglighet-, etnisk- och jämställdhetsperspektiv för att bemöta olikheter i förutsättningar och beteenden. I arbetet med samverkansområden skall ansvarsfördelningen (förvaltning, verksamhet, enhet) och kontaktpersoner förtydligas i respektive organisation, detta för att kvalitetssäkra arbetet och för att skapa goda förutsättningar till uppföljningar. Utifrån de samverkansområdena skapas handlingsplaner med tidsplan, tillsammans med polismyndigheten och deras ansvarsområden och den/de som ansvarar för frågan i Vingåkers kommun. Konkreta förslag kan göras enskilt av varje organisation eller att konkreta förslag görs tillsammans utifrån problembilden. Barn och ungdomsperspektivet är något som kommer primeras och lyftas i flera aspekter under avtalstiden. Målsättning Fler ungdomar ska välja bort droger. Nästa undersökning Liv & Hälsa Ung blir 2017. Den totala andelen elever i årskurs 9 som druckit så mycket alkohol att de blivit berusade ska minska med fem procentenheter. Undersökningen 2014, visade att totalt 14 % berusningsdricker och delat efter kön 19 % flickor och 8 % pojkar. Den totala andelen elever i år 2 på gymnasiet som röker i stort dagligen ska minska med fem procentenheter. Totalt röker 9 % och delat efter kön, 14 % flickor och 3 % pojkar. Vid nästa Trygghetsmätning 2016 ska andelen Vingåkersbor som upplever oro att utsättas för brott minska med tio procentenheter. Vid senaste mätningen 2013 uppgav 75 % att de är oroliga för att utsättas för brott som inbrott, stöld, skadegörelse eller överfall. Avtalstid 2015-07-01 – 2017-06-01 Parterna åtar sig att samverka kring de framtagna samverkansområdena samt arbeta efter de åtaganden som följer av avtalet. …………………….. …………………… Lokalpolisområdeschef Katrineholm Kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun Handlingsplan Skol och ungdomsmiljö Skolmiljön är en stor del av barn och ungdomars vardag. Ökad samverkan behövs mellan polisen och kommunen för att främja trygga barn- och ungdomsmiljöer såväl under skol- och fritid. Dialogen och informationen mellan aktörerna (skola, polis, föräldrar och elever) viktig, vad gäller exempelvis ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak) samt information och dialog om vilka konsekvenser brott kan ge. Att samhället reagerar tidigt är avgörande för individens fortsatta utveckling. Skolmiljöer är ofta utsatta för skadegörelser och bränder. Brotts- drogförebyggande arbete Att gemensamt jobba med ett brottsförebyggande arbete skapar förutsättningar för ökad trygghet och säkerhet i kommunen. I arbetet kommer fokus ligga på ANDT-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak). Undersökningen ”Liv & Hälsa, ung” (2014) visar på att användningen av droger ökar bland ungdomar, framförallt hos tjejer. Vetskapen om var droger kan införskaffas har också ökat bland ungdomarna. I Vingåker tror sig närmare var tredje elev (31%) i årskurs 9 veta, var de kan få tag i droger. I jämförelse med länet, är det något färre (35%). Bostadsinbrott drabbar många av kommunens invånare. Dessa inbrott riktas både mot flerfamiljshus (lägenheter) men även mot enfamiljshus (villaområden) och fritidshusområden. Att drabbas av inbrott i ens bostad upplevs ofta som oerhört integritetskränkande. För att möta denna problematik kan grannsamverkan vara ett bra hjälpmedel. I kommunen finns sju grannsamverkansområden. Enligt forskning är grannsamverkan det bästa brottsförebyggande metoden mot inbrott. I Siffror från ”öppna jämförelser” (2012) visar att stölder ökar nationellt. Sedan 2012 har inbrotten minskat dock ligger 2013 och 2014 på liknande nivåer. Trafiksäkerhet Antalet olyckor i trafiken har över tid minskat nationellt men fortfarande dödas många trafikanter och mångfalt fler skadas. Antalet alkohol och drogpåverkade förare som anträffas av polis är stort och mörkertalen måste anses stora. Ett sätt att arbeta med detta är genom SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken). Samverkan går ut på att erbjuda den rapporterade föraren kontakt med beroendevård. Klotter och skadegörelse Klotter och skadegörelse är brottslighet som bidrar till en känsla av otrygghet. Det är också ofta en inkörsport till annan kriminalitet. En nedklottrad miljö upplevs inte bara som otrivsam och ful, utan innebär också stora kostnader. Studier visar att det effektivaste sättet att minska klotter är att sanera inom 24 timmar. I ”öppna jämförelser” (2012) gjordes 15,2 anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare. I Vingåker har skadegörelsebrotten ökat något sett från 2012 och framåt. Våldsbrott Landets ”öppna jämförelser” (2012) visar att anmälda våldsbrotten ökar nationellt. Enligt polisens statistik ligger brottsligheten kopplat till våld på en konstant nivå i kommunen. Våld förekommer såväl i det offentliga rummet som i nära relationer. Barn kan utsättas för våld i familjen på olika sätt. Ibland kan det vara en förälder som slår, ibland ett syskon. Det kan handla om sparkar och slag, att man blir inlåst eller blir misshandlad på något annat sätt. Att bli tvingad till sex eller att göra något sexuellt är också våld. Våld kan även vara att bli kallad för något fult och elakt eller att få höra att man är dålig och jobbig. Man kan även bli hotad eller vara med om att vuxna eller syskon använder våld mot någon annan i familjen. Integration I Vingåkers kommun bor och vistas många invånare med utländskt ursprung. I syfte att främja integration, bidra till ökad förståelse och kunskap kring oliktänkande skall polis och kommun samverka genom synlighet, delaktighet och informationsspridning kring respektive organisation. Medborgarlöfte Medborgarlöften är en vidareutveckling av de överenskommelser som finns idag mellan polis och kommun. I framtagande ska medborgarna lokalt involveras, innehålla det som medborgarna upplever som problem (polisen.se). Detta görs för att öka delaktigheten och engagemanget för dessa frågor på alla nivåer i samhället. Uppföljning Detta avtal skall följas upp kontinuerligt i BRÅ. En samlad uppföljning sker senast 2016-03-29 samt 2017-03-01. Ett nytt förslag på avtal skall vara klart innan avtalstidens slut 2017-06-01. Uppföljning samt framtagande av förslag på nytt avtal sker genom möte mellan polismyndigheten och Vingåkers kommun. Analys Under hösten 2016 skall en ny kartläggning och analys av gemensamma samverkansområden utföras gemensamt av parterna. Resultatet av denna analys skall tillsammans med uppföljningen av avtalet utgöra grunden för prioritering vad avser de gemensamma åtagandena i nästkommande avtal. I arbetet med denna överenskommelse har följande representanter deltagit: För Lokalpolisområde Katrineholm Oscar Nissfolk, tillförordnad gruppchef kommunpolisen Pirjo Svegréus, kommunpolis För Vingåkers kommun Linda Sköldebrink, folkhälsosamordnare Dag Wallströmer, förvaltningschef för socialförvaltningen Polis Kommun Övergripande målsättning med samverkansöverenskommelsen är att öka tryggheten för de som bor och vistas i Vingåkers kommun samt minska den faktiska brottsligheten. Samverkansavtalet ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. - Tydlig ansvarsfördelning Skapa en positiv utveckling med stöd av gemensamma krafter Att ta i beaktande i arbetet och belysa problematiken ur ett flertal perspektiv som tillgänglighetsetnicitet- och jämställdhetsperspektiv, för att bemöta olikheter i förutsättningar och beteenden Skol- och ungdomsmiljö Samverkan kring förebyggande insatser FUG för målgruppen ungdomar Dialog och informationsinsatser om ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) Konsekvenser av brott, årskurs 7 Polisiär synlighet i skolorna och på fritidsgården Föräldrastödsmetoden Effekt Metoden används på föräldramöten i årskurs 6-9 Samverkansgrupp FUG, Förebyggande Ungdoms Grupp. Fritid-, BoU-förvaltning, Socialförvaltning och kommunpolis Dialog med elever/ungdomar, lärare och föräldrar angående bland annat ANDT frågor Polis medverkar i undervisningen Lag och rätt Kontaktskapande med ungdomar Fortsatt arbete med Effekt, forskningsbaserad föräldramötesmetod som syftar till att förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande. Samverkansgrupp: Systembolaget, IOGT/NTO, elevhälsa, folkhälsosamordnare och kommunpolis Polis Kommun Kommunpolis Föreståndare fritidsgård, Enhetschef elevhälsa Gruppledare IFO:s insatsgrupp Kommunpolis Enhetschef elevhälsa Kommunpolis Rektor Kommunpolis Rektor Gruppledare IFO:s insatsgrupp Kommunpolis Enhetschef elevhälsa Folkhälsosamordnare Kommunjurist/alkoholhandläggare Brotts- och drogförebyggande arbete Polis Kommun Grannsamverkan Kommunpolis Folkhälsosamordnare och VSR, Västra Sörmlands Räddningstjänst Tänk Om Medverkan i det nationella arbetet som initieras av Folkhälsomyndigheten i syfte att sprida kunskap om alkohol till föräldrar Utveckla och starta upp fler områden för Grannsamverkan Restaurangkontroller i syfte att följa upp att Alkohollagens bestämmelser följs Ansvarsfull Alkoholservering Trygghetsvandringar i offentlig miljö i syfte att upptäcka platser som upplevs otrygga Kronobergsmodellen Direktförverkande av alkohol från ungdomar med stöd av Alkohollagen samt förhör i syfte att ut röna vem som langat alkoholen Samarbete gällande tobakskontroller Gemensamma restaurangkontroller samt sporadiska egna kontroller Anordna utbildning i Ansvarsfull alkoholservering för krögare och krogpersonal Gemensamma trygghetsvandringar Poliser i yttre tjänst samt kommunpolis Kommunjurist/alkoholhandläggare Polis i K-F-V Kommunjurist/alkoholhandläggare Kommunpolis Folkhälsosamordnare Samverkan enligt Kronobergsmodellen Kommunpolis Gruppledare IFO:s barn och familjegrupp Samarbete med Polismyndigheten gällande tobakskontroller Kommunpolis Miljöinspektör VSR, Västra Sörmlands Räddningstjänst Brandsäkerhet Elever i åk 2 och 5 tränas i att släcka brand Trafiksäkerhet SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Myndighetssamverkan med syfte att erbjuda alkohol- eller drogpåverkade förare vård så snabbt som möjligt. Säkerhetsdagar med inriktning på moped Gemensamt fortsätta samverkan enligt SMADIT Kommunpolis Missbrukshandläggare Information till elever i årskurs 8, om trafiksäkerhet med inriktning på moped Kommunpolis VSR, Västra Sörmlands Räddningstjänst Polis Kommun Anmäla och dokumentera klotter, tidig klottersanering, målet är inom 24 timmar (om förutsättningar finns) efter att klottret är anmält. Kommunpolis Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Samverkan inom området våldsbrott i nära relation samt våld mot barn Polisen i yttre tjänst och utredare Gruppledare IFO:s barn- och familjegrupp Klotter och skadegörelse Aktivt arbete mot klotter Våldsbrott Våldsbrott Integration Information till invånare med utländsk bakgrund Polis Skapa mötesplatser där invandrare och majoritetsbefolkning Kommun Integrationshandläggare Information till nyanlända om polisen, lagstiftning mm Medborgarlöften Arbeta med modellen medborgardialog integreras Information i samverkan med Arbetsförmedlingen Gemensamt inhämta medborgarnas åsikter kopplats till medborgardialog Kommunpolis Kommunpolis Folkhälsosamordnare Referenser: Institutet för kvalitetsindikatorer. (2013). Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Landstinget Sörmland. (2014). Liv & Hälsa ung- Kommunprofil Vingåker MSB. (2012). Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet 2012 Polisen.se. Medborgarlöften. Hämtad 25.03.2015, från; https://polisen.se/Om-polisen/NyaPolismyndigheten-/Medborgarloften/ Polisens databas Hobit, Händelse- och brottsinformationstjänst 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-09-01 Vår handläggare Anders Bäcklin Vår beteckning Dnr KS 292/2015 Samverkansavtal mellan Vingåkers kommun och Polismyndigheten Förslag till beslut • Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtalet mellan Vingåkers kommun och Polismyndigheten. Sammanfattning I januari 2015 inträdde den nya polismyndigheten i Sverige. Detta innebär att polismyndigheten gick från 21 polismyndigheter till att bli en stor gemensam polismyndighet. Rikspolisstyrelsen har skapat nationella direktiv angående samverkan mellan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Syftet med direktiven är att de lokala polisverksamheterna runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Med en gemensam problembild skall kommun och polis teckna avtal samt planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. VK101S v1.0 060208, Tjänsteutlåtande samverkansavtal Vingåkers kommun och polismyndigheten tecknade ett första samarbetsavtal under våren 2008. När avtalet tecknades hade de två parterna enats om några gemensamma problemområden att prioritera samverkan kring. Detta avtal har därefter förnyats vid tre tillfällen. Det senaste avtalet är giltigt till 2015-06-30. Kommunens och polisens verksamhet är härutöver reglerad och såsom i all samverkan skall det finnas respekt för varandras huvuduppdrag. Båda verksamheterna är offentliga och syftar till att tjäna medborgarna på bästa sätt. Under senaste avtalstiden har en gemensam uppföljning genomförts över åtaganden i samarbetsavtalet. Under samma period har analys genomförts över aktuell problembild baserat på trygghetsundersökningar och brottstatistik samt diskussioner vid BRÅ, Brottförebyggande rådet. Detta tillsammans utgör grunden för det nya avtalet. Kansliförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 Ärendets beredning Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam uppfattning om vilka samverkansområden som finns lokalt. Under våren 2015 har polisen och Vingåkers kommun analyserat den aktuella brottsituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Underlag för detta har varit brottsstatistik, trygghetsundersökningar, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit (händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem) m.m. Efter att ha diskuterat problembilden har Vingåkers kommun och polismyndigheten enats om att följande områden skall prioriteras under avtalstiden. • • • • • • • Skol och ungdomsmiljö Brotts och drogförebyggande arbete Trafiksäkerhet Klotter och skadegörelse Våldsbrott Integration Medborgarlöften Samverkansavtalet har tagits fram och beretts i samråd av Oscar Nissfolk, tillförordnad gruppchef kommunpolisen och Pirjo Svegréus, kommunpolis vid Lokalpolisområde Katrineholm samt Linda Sköldebrink, folkhälsosamordnare och Dag Wallströmer, förvaltningschef för socialförvaltningen vid Vingåkers kommun. Bakgrund Vingåkers kommun och polismyndigheten tecknade ett första samarbetsavtal under våren 2008. När avtalet tecknades hade de två parterna enats om några gemensamma problemområden att prioritera samverkan kring. Detta avtal har därefter förnyats vid tre tillfällen. Det senaste avtalet är giltigt till 2015-06-30. Konsekvenser Detta avtal skall följas upp kontinuerligt i BRÅ. En samlad uppföljning sker senast 2016-03-29 samt 2017-03-01. Ett nytt förslag på avtal skall vara klart innan avtalstidens slut 2017-06-01. Uppföljning samt framtagande av förslag på nytt avtal sker genom möte mellan polismyndigheten och Vingåkers kommun. Under hösten 2016 skall en ny kartläggning och analys av gemensamma samverkansområden utföras gemensamt av parterna. Resultatet av denna analys skall tillsammans med uppföljningen av avtalet utgöra grunden för prioritering vad avser de gemensamma åtagandena i nästkommande avtal. 2 (3) 3 (3) Beslutsunderlag Samverkansavtal mellan Vingåkers kommun och polismyndigheten. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Anders Bäcklin Nämndsekreterare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 171 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 215 Dnr 283/2015 Remissvar – Strategi för inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen • Att anta yttrandet och således inte ha något att erinra gentemot strategin. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen i Södermanlands Län har översent remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog vid dess sammanträde 2015-09-07 åt kommunledningsförvaltningen att lämna förslag till yttrande. Ett yttrande har lämnats till kommunstyrelsen. Eventuella synpunkter ska vara Länsstyrelsen till handa senaste den 25 september. Beslutsunderlag Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Tjänsteutlåtande, 2015-09-11 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum Dnr 2015-08-20 457-463-2013 Missiv Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Länsstyrelsen erhöll följande uppdrag från länets krisledningsråd den 2013-03-06 (dnr 4505552-2012) Sörmlands krisledningsråd ställer sig bakom förslaget att se över rådets sammansättning och uppgift samt de nätverk som finns inom krishanteringsområdet i Sörmland. Länsstyrelsens ges huvudmannaskap för att organisera och driva översynen. Översynen ska utmynna i förslag till en förbättrad struktur för det regionala krishanteringsarbetet i Sörmland. Förslaget ska remitteras till rådets myndigheter/organisationer under framtagandeprocessen och vara klar för ställningstagande vid nästa krisledningsrådsmöte. Översynen ska särskilt beakta • • Behov som motiverar ett krisledningsråd Syfte och mål med krisledningsråd I översynen ska även ingå ett reviderat förslag till ny DSAM-överenskommelse. Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer via en arbetsgrupp(bilaga1), med stöd av myndigheten för samhällskydd och beredskap tagit fram remissversionen av strategin. Strategin ersätter nuvarande DSAM överenskommelse och även om förslaget inte innebär några större förändringar har fokus varit på en förstärkt samverkan och samordning. Redan idag finns ett flertal nätverk i länet där syftet är att samordna det förebyggande och förberedande arbetet inför en eventuell större händelse. Med start i höst påbörjas förändringsarbetet genom att uppdrag förbereds och presenteras för befintliga och nya nätverk. Länsstyrelsen ser att det kommer finnas aktörer som inte deltar i rådet eller nätverken. Länsstyrelsen har som avsikt att skapa exempelvis årliga krisaktörskonferenser eller liknande träffar, där dessa aktörer kan delta för att stärka samverkan i länet. Remissvaren sammanställs under oktober och till 1 november skickas den färdiga versionen ut. Under november förväntas strategin antas av länets aktörer. Första kvartalet 2016 avses första rådsmötet att hållas. Avsikten är att rådet där fastställer sina former och en första inriktning i länet för det samlade krishanteringsarbetet. Under hösten arbetar en interimistisk beredningsgrupp med att förbereda rådsmötet. Länsstyrelsen önskar synpunkter på remissen senast den 25 september, ställt till tomas.birgegard@lansstyrelsen.se Tomas Birgegård tf Beredskapsdirektör Bilaga 1. Deltagare i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har varit: Trosa kommun: Johan Sandlund, kommunchef Nyköpings kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst: Stefan Ekholm, räddningschef, Peter Kangedal, säkerhetssamordnare, Annica Nilsson, kommunikatör Vingåkers kommun: Maria Pestrea, kommunikationschef Eskilstuna kommun: Lars Lagebo, räddningschef Strängnäs kommun: Johan Harter, säkerhetsstrateg Polismyndigheten: Jan-Erik Granström, beredskapssamordnare Försvarsmakten: Roberto Gonzalo, samverkansofficer Landstinget Sörmland: Thorbjörn Ohlsson, Enheten för kris och katastrof Länsstyrelsen Södermanland: Lars Jonsson, beredskapsdirektör, Patrik Nissen, enhetschef, Tomas Birgegård, handläggare, Jonas Lundborg, handläggare. MSB: Nils-Olov Nilsson och Tommy Söderholm, båda processledare Sändlista Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Försvarmakten Polisen Landstinget i Södermanland Trafikverket Kustbevakningen Sjöfartsverket Post och telestyrelsen Svenska kraftnät Sveriges radio P4 SOS Alarm AB Västra Sörmland räddningstjänst MSB Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Stockholm S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN ”Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera händelser snabbare och säkrare.” E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N INLEDNING Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad sam ordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genom förts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som där med upphör att gälla. ESKILSTUNA STRÄNGNÄS G N E S TA VINGÅKER Ett samarbete mellan kommuner, landstinget, polisen, försvars makten och länsstyrelsen FLEN K AT R I N E H O L M TROSA NYKÖPING OXELÖSUND S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N VI SKA TILLSAMMANS VÄ R N A O C H S A MV E R K A F Ö R AT T U P P R ÄT T H Å L L A SAMHÄLLETS S K Y D D S VÄ R D E N : • Människors liv och hälsa • Samhällets funktionalitet • Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter • Miljö- och ekonomiska värden • Nationell suveränitet S K Y D D S VÄ R D E N O C H SAMVERKANSBEHOV Det moderna samhället är komplext och vi är beroende av varandra, både privata och offentliga aktörer, vilket ställer höga krav på förmågan att samverka. Vid en oförut sedd händelse eller samhällsstörning kan ett behov av resurssamordning och andra samordningsinsatser uppstå. Detta kan innebära att många aktörer behöver bidra och framgången i samverkan kan avgöra hur händelsen hanteras och utvecklas. Alla aktörer vid en sam hällsstörning är skyldiga att samverka med övriga. Länsstyrelserna i Sverige har en särskild roll genom sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Det är självklart för alla att man ska samverka, frågan är hur och denna strategi är Söder manlands svar. Den här strategin för samverkan före, under och efter en samhällsstörning är undertecknad av länets kommuner, lands tinget, polisen, försvarsmakten och läns styrelsen. F Ö R H Å L L N I N G S S ÄT T I vår samverkan visar vi respekt för varan dras verksamheter, mandat och uppdrag utifrån ett medborgarfokus. All samverkan genomsyras av proaktivitet, effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning (olycka eller kris) som påverkar Södermanlands län. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N SAMVERKAN FÖRE EN SAMHÄLLSSTÖRNING I N I T I A LT Ä R D E T INOM FEM OMRÅDEN SOM SAMVERKAN SKA SKE; • Krisberedskap • Räddningstjänst • Kriskommunikation • Samband och teknik • Infrastruktur Merparten av krishanteringsarbetet sker i det förebyggande och förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga behövs för att i samverkan kunna hantera samhällsstörningar. För att uppnå sam ordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation finnas; rå det för krisberedskap och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, nätverk och arbetsgrupper. RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S ) För att kunna svara upp mot samhällets och medborgarnas krav och behov av trygghet och säkerhet har rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor följande ansvar: • Att säkerställa att krishanteringsarbetet i länet sker samordnat och mot en gemensam inriktning. • Att vara mottagare av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och utvärderingar av händelser samt de åtgärdsbehov som finns i länet för att s äkerställa en god krishanterings förmåga. • Att besluta om arbetsområden och vilka gemensamma nätverk som ska finnas. • Att fastställa gemensamma rutiner, mallar, checklistor, teknik, verktyg, utbildningar och övningar som behövs för att klara krishantering i samverkan. • Att besluta om revidering av samverkansformerna. Rådet utgör styrgrupp för länets samlade krishantering och beslutar om den gemen samma inriktningen samt säkerställer att arbetet sker samordnat. Rådet har inte mandat att besluta över enskilda aktörer utan beslut sker i konsensus. Det regio nala rådet förvaltas av länsstyrelsen. Rådet består av representanter för länets samver kande aktörer. Följande ingår; länsledning, polisområdeschef, landstingsdirektör, länets kommundirektörer samt ledning för mili tärregion mitt. Landshövdingen/länsråd är ordförande och länsstyrelsens beredskaps direktör är sekreterare. BEREDNINGSGRUPP Rådet har en beredningsgrupp där länsstyrelsens beredskapsdirektör är ordförande. I beredningsgruppen ingår representanter för medverkande organisationer och nätverk. Represen tanterna utses av rådet utifrån läns styrelsens förslag och fokus ligger på helhetssyn och att berörda aktörers olika behov tillgodoses i beredning och genom förande av rådets beslut. S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N O R G A N I S AT I O N RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP O C H S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S ) BEREDNINGSGRUPP KRISBEREDSKAPS N ÄT V E R K E T RÄDDNINGSTJÄNSTN ÄT V E R K E T KRISK O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T Beredningsgruppen har följande ansvar. • Att bereda ärenden till rådet • Att genomföra rådets beslut • Att utvärdera och föreslå förbättringar av samverkansstrategin och dess rutiner. För att kunna skapa samverkan och ökad krishanteringsförmåga finns nätverk och arbetsgrupper, som beredningsgruppen ansvarar för. R K S N ÄT V E R K Initialt är det inom fem områden som samverkan ska ske: krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Inom dessa områden tillsätts nätverk och arbetsgrupper av beredningsgruppen utifrån rådets beslutade inriktning. • Krisberedskapsnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla krisberedskapen utifrån övergripande länsperspektiv. • Räddningstjänstnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla INFRASTRUKTURN ÄT V E R K E T TEKNISKA SAMBANDS- OCH K O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T räddningstjänsten utifrån övergripande länsperspektiv. • Kriskommunikationsnätverket. S yftet med nätverket är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna få ut ett samlat bud skap till berörda målgrupper i länet då det finns behov att samordna informationen och att vid större och långvariga händelser kunna säkra kommunikationsresurser inom länet genom att låna resurser av varandra. • Infrastrukturnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla förmågan till samverkan inom främst teleel och transportsektorn. • Tekniska sambands- och kommunika tionsnätverket. Syftet med nätverket är att kartlägga och samordna tekniska lösningar för kommunikation i Sörmland. ARBETSGRUPPER Beredningsgruppen tillsätter arbets grupper utifrån de behov som finns. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N FLÖDESSCHEMA SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA TiB MEDDELAR LÄNETS ÖVRIGA TiB MÅL OCH SYFTE: S K A PA M E D V E T E N H E T AT T N Å G O T H Ä N T, S O M K A N K O M M A AT T BERÖRA ANDRA. SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLER T i B K O N TA K TA R LÄNSSTYRELSENS TiB LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL TiB SAMVERKANSMÖTE LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL SAMVERKANSMÖTE MÅL OCH SYFTE: BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS. INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH B E S L U TA R O M N Ä S TA M Ö T E S S Y F T E . FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVERK A N S M Ö T E PÅ L E D N I N G S N I VÅ D I R E K T. S A M V E R K A N S M Ö T E H Å L L S F Ö R AT T GE SAMORDNING OCH INRIKTNING V I D H A N T E R I N G AV S A M H Ä L L S S T Ö R N I N G . B E S L U TA R ÄV E N O M F O R T S AT T S A M V E R K A N . SAMVERKAN UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemen sam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktning en för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprin cipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner och mallar ska vara samma oavsett händelse. S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N TJÄNSTEMAN I BEREDSK AP (TiB) E L L E R M OT S VA R A N D E Länets samverkande aktörer, som antagit strategin, har alla en funktion som ständigt är tillgänglig; tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Denne har till uppgift att ta emot larm eller annan information och vid behov påbörja samverkan enligt rådets beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman i beredskap, eller motsvarande, ska ha möjlighet att starta aktörens krisledningsor ganisation. INRIKTNING OCH SAMORDNINGSFUNKTION Vid en händelse eller samhällstörning uppmärksammar aktörerna varandra på detta tidigt. Detta sker också om händelsen kan komma att påverka flera kommuner eller aktörer i länet. Ansvaret för detta ligger på respektive tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion. Om någon aktör ser behov av samverkan begärs ett samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet med mötet ska klargöras mellan den som begär samverkansmöte och länsstyrelsen. Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte och är ordförande vid mötet. Alla inblan dade aktörer delger varandra underlag inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en samlad lägesbild och helhetssyn. Länets aktörer utgår från gemensamma principer för vad och hur man delger varandra läges bilder och genomför samverkansmöten. Södermanlands inriktnings och sam ordningsfunktion utgörs i första hand av samverkansmötena. Är samhällsstörningen stor och den samlade lägesbilden komplex kan länsstyrelsen komma att utöka sin kris ledningsorganisation med representanter från andra aktörer i syfte att kunna skapa en samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om samhällsstörningen kräver det, kommer en fast gruppering kunna skapas för gemen sam inriktning och samordning. I N F O R M AT I O N S S A M O R D N I N G I alla händelser finns ett stort behov av att kunna ge korrekt och samordnad informa tion. På samverkanskonferensen ska behov av informationssamordning tas upp och eventuella åtgärder överenskommas. Vid behov ska särskilda samverkansmöten för informationssamordning genomföras. SAMVERKAN EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Samverkan kring alla större händelser och samhällsstörningar ska följas upp och utvär deras vid behov. Beredningsgruppen ansva rar för att det genomförs och föreslår åtgär der till rådet för krisberedskap och lagen om skydd mot olyckor. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av Rådet för Krishantering och lagen om skydd mot olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets offentliga krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting, polis samt länets nio kommuner. Överenskommelsen har ta gits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi som undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för att öka tryggheten för alla som vistas i länet. ETT SAMARBETE MELLAN: TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 1 (2) Till kommunstyrelsen 2015-09-11 Vår handläggare Maria Pestrea 0151-191 19 maria.pestrea@vingaker.se Yttrande – Remiss för ”Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län” Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen • Att anta yttrandet och således inte ha något att erinra gentemot strategin. Sammanfattning Behovet av ökad samordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet i länet har lett till att en arbetsgrupp utsetts. Uppdraget var att ta fram ett förslag på strategi och rutiner för Sörmlands krishanteringsaktörer (Länsstyrelsen, polismyndigheten, landstinget, försvarsmakten samt länets nio kommuner). Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Ett förslag till strategin ” Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län” är nu ute på remiss. Ärendets beredning Kommunikationschefen för Vingåkers kommun har ingått i den arbetsgrupp som arbetat fram strategin. Kommunledningsförvaltningen Kommunikationsenheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 2 (2) Bakgrund Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad samordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genomförts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som därmed upphör att gälla. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningens ståndpunkt är att anta strategin. Förvaltningen har således inget att erinra gentemot remissen. Konsekvenser Det är värdefullt att ha en uttalad strategi som är väl känd för och godkänd av samtliga krishanteringsaktörer i länet, innan krisen inträffar. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Maria Pestrea Kommunikationschef Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 172 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 216 Dnr 293/2015 Demografisk reserv 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att • • Barn- och utbildningsnämnden ska under 2015 erhålla kompensation ur den demografiska reserven motsvarande de kostnader som beror på differenser avseende verkligt antal barn/elever jämfört med de antaganden som gjorts i budget 2015. Kompensationen ska ske i samband med delårsbokslut per 150831. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att inför höstens arbete med kommunplan 2016 redovisa vilka konsekvenser detta får på de ekonomiska ramarna 2016 och framåt utifrån resursfördelningsmodellen. Redovisning ska ske i samband med arbetsdag inför kommunplan 2016 som äger rum den 29 september. Beskrivning av ärendet Ekonomiska ramar till nämnderna fördelas enligt kommunens resursfördelningsmodell. Beroende av de befolkningsförändringar som prognostiseras inom olika åldersgrupper sker upp- eller nedräkning av den ekonomiska ramen. Kommunen har i anslutning till införandet av resursfördelningsmodellen öronmärkt pengar i en demografisk reserv. Den demografiska reserven ska användas för att under innevarande år justera ramarna till verksamheterna i aktuella åldersgrupper utifrån faktisk folkmängd i kommunen per 30 juni istället för den prognos som låg till grund då kommunfullmäktige antog budgeten. Under 2015 finns 4.861 tkr i den demografiska reserven. Barn- och utbildningsnämnden har behov av att erhålla kompensation ur den demografiska reserven för kostnader som hänger samman med att det är fler barn/elever i verksamheterna än antaget i budget 2015. Kostnaderna beräknas till cirka 4,5 mkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnade vid dess sammanträde 2015-09-07 ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-09-03 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-09-03 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Demografisk reserv 2015 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar • • Barn- och utbildningsnämnden ska under 2015 erhålla kompensation ur den demografiska reserven motsvarande de kostnader som beror på differenser avseende verkligt antal barn/elever jämfört med de antaganden som gjorts i budget 2015. Kompensationen ska ske i samband med delårsbokslut per 150831. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att inför höstens arbete med kommunplan 2016 redovisa vilka konsekvenser detta får på de ekonomiska ramarna 2016 och framåt utifrån resursfördelningsmodellen. Redovisning ska ske i samband med arbetsdag inför kommunplan 2016 som äger rum den 29 september. VK101S v1.0 060208, tjut demografisk reserv 2015 (2) Sammanfattning Ekonomiska ramar till nämnderna fördelas enligt kommunens resursfördelningsmodell. Beroende av de befolkningsförändringar som prognostiseras inom olika åldersgrupper sker upp- eller nedräkning av den ekonomiska ramen. Kommunen har i anslutning till införandet av resursfördelningsmodellen öronmärkt pengar i en demografisk reserv. Den demografiska reserven ska användas för att under innevarande år justera ramarna till verksamheterna i aktuella åldersgrupper utifrån faktisk folkmängd i kommunen per 30 juni istället för den prognos som låg till grund då kommunfullmäktige antog budgeten. Under 2015 finns 4.861 tkr i den demografiska reserven. Barnoch utbildningsnämnden har behov av att erhålla kompensation ur den demografiska reserven för kostnader som hänger samman med att det är fler Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 1 (4) barn/elever i verksamheterna än antaget i budget 2015. Kostnaderna beräknas till cirka 4,5 mkr. Ärendets beredning Inom kommunledningsförvaltningen har ärendet hanterats av ekonomichefen och budgetekonomen. Diskussioner har förts i kommunledningsgruppen. Bakgrund I juni 2014 fattade kommunfullmäktige beslut (kf §70/2014) om en förändrad resursfördelningsmodell för tilldelning av ekonomiska ramar och i samband med detta öronmärktes pengar i en demografisk reserv. Modellen tilldelar per automatik en förändrad ekonomisk ram till verksamheter inom barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens områden kopplat till den procentuella förändringen i olika åldersgrupper utifrån befolkningsprognoser. Fler/färre tillgängliga medborgare inom respektive åldersgrupper genererar samma procentuella förändring av den ekonomiska ramen som befolkningsprognosen indikerar. Utgångspunkt för resursfördelningsmodellen var 2014 års budget med några justeringar, bland annat fick gymnasieskolan en uppräkning för att hamna i nivå med det aktuella läget inför 2015. De antaganden om antal barn/elever/brukare/asylsökande osv som respektive nämnd har gjort i sin budget för 2015 är avgörande för beräkningarna då den uppräkning av den ekonomiska ramen som kopplas till befolkningsprognosen sker med en procentsats. Respektive nämnds budget grundar sig på de egna antaganden för respektive verksamhet som nämnden gjort. Resursfördelningsmodellen är bara ett sätt att teoretiskt räkna upp de ekonomiska ramarna procentuellt kopplat till befolkningen. Om det visar sig att de egna antagandena är felaktiga ska detta justeras inom befintlig ekonomisk ram. Den demografiska reserven ska användas för att under innevarande år justera ramarna till verksamheterna i aktuella åldersgrupper utifrån faktisk folkmängd i kommunen per 30 juni (KS 108/2015) vilket blir mer rätt än de ramar som kommunfullmäktige fastställde för 2015 (kf 70/2014) och som grundar sig på en befolkningsprognos. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att asylsökande inte finns med i befolkningsstatistiken. För 2015 finns 4.861 tkr öronmärkt i demografisk reserv. Förvaltningens ståndpunkt Det har under våren 2015 visat sig att framförallt de antaganden som barn- och utbildningsnämnden gjort avseende antalet barn/elever/asylsökande i budget 2015 inte stämmer med hur verkligheten ser ut. I ett ärende från barn- och 2 (4) utbildningsnämnden (BoU§44/2015) kan utläsas att samtliga verksamheter har fler barn inskrivna än vad som antogs då budgeten till 2015 fördelades. Som grund för avstämning per april månad finns barnlistor och klasslistor. Totalt flaggas för att det är 84 barn fler i verksamheterna (april 2015) än antagandet i budget, varav en viss del avser asylsökande personer. I samband med tertialuppföljning för perioden januari-april samt även månadsuppföljning i maj har detta redovisats från nämnden som angeläget att korrigera med hänsyn till demografi och nämnden är i behov av kompensation ur den demografiska reserven. Den resursfördelningsmodell med en demografisk reserv som kommunen tillämpar är inte tänkt att kompensera ”felaktiga antaganden” i respektive nämnds budget utan är en uppräkningsmodell kopplat till den procentuella befolkningsförändringen mellan åren inom respektive åldersgrupp. Grund för beräkningarna är utgångsläget i budget 2014 samt de antaganden om t ex antal barn/elever/brukare/asylsökande som respektive nämnd gjort inför kommande år. Nämnden ansvarar för hur den ekonomiska ramen fördelas mellan de egna verksamheterna samt vilka antaganden som ska göras. För att resursfördelningsmodellen ska fungera som modell för tilldelning av ekonomiska ramar anser kommunledningsförvaltningen att det är av stor vikt att de förutsättningar och de antaganden som varje nämnd beräknar sina specifika budgetar utifrån tydliggörs och sammanställs i den kommunplan med budget som kommunfullmäktige årligen beslutar om. Därför har förvaltningen tagit fram en mall till nämnderna att använda sig av vid arbetet med kommunplan med budget för 2016. Kommunledningsförvaltningen anser att den demografiska reserven inledningsvis ska användas för att rätta till ”felaktigheter” som uppstått mellan ursprungliga antaganden och det faktiska läget, särskilt då differenserna har sin koppling till demografi. Resursfördelningsmodellens trovärdighet kommer annars att ifrågasättas. Det finns fler områden som kommer att behöva justeras och finslipas innan resursfördelningsmodellen kan verka som det är avsett. Detta anser förvaltningen att man varit tydliga med då modellen infördes och att justeringar och korrigeringar är nödvändiga. Riktlinjer för resursfördelningsmodellen och den demografiska reserven bör tydliggöras. Från övriga nämnder har inte några synpunkter kring demografins påverkan på innevarande års budget och behov av justeringar framförts. Kommunledningsförvaltningen föreslår att den demografiska reserven under 2015 används till att kompensera barn- och utbildningsnämnden för de kostnader som fler barn i verksamheterna än vad som antogs i samband med budget innebär. 3 (4) Kommunledningsförvaltningen föreslår vidare att denna kompensation ska grunda sig i de uppgifter som barn- och utbildningsnämnen redovisar i samband med delårsbokslut per 150831. Preliminärt beräknas det handla om cirka 4,5 mkr. Kompensationen medför under 2015 en omfördelning av resurser från den demografiska reserven till barn- och utbildningsnämndens budgetram. Konsekvenser Om föreslagen omfördelning av resurser genomförs kommer barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ram för 2015 att utökas med motsvarande belopp. Detta kommer att medföra att även 2016 års ekonomiska ram behöver korrigeras för att få rätt utgångsläge inför de uppräkningar som görs framöver. Den demografiska reserven kommer att minska med motsvarande belopp under 2015 och behöver därefter fyllas på till 2016. Den demografiska reserven ska, enligt fullmäktiges tidigare beslut, i samband med budgetering uppgå till 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bilagor ⋅ Barn- och utbildningsnämnden §44/2015, ekonomisk uppföljning april 2015, demografiska konsekvenser VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef 4 (4) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 173 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 217 Dnr 287/2015 Förstudie om förutsättning för ny brandstation Arbetsutskottets förslag till beslut • Kommunfullmäktige ställer sig bakom förstudien om förutsättningar för ny brandstation i Katrineholm samt avvaktar den fortsatta processen hos Katrineholm. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Katrineholm har i övergripande plan med budget 20152018 gett dess kommunstyrelse i uppdrag att ta fram en förstudie rörande förutsättningarna för en ny brandstation. Förstudien visar att nuvarande brandstation har arbetsmiljömässiga brister. Dagens brandstation har stora ytor som inte används på ett effektivt sätt. Anpassningar och reparationer av brandstationen, så att den motsvarar verksamhetens krav och behov, är en investering på minst tio miljoner kronor. Förstudien visar också att en investering i en ny brandstation på 60 miljoner kronor ger en merkostnad avseende hyreskostnaden på cirka 1,9 miljoner kronor, jämfört med att bygga om befintliga lokaler. Beslutsunderlag Förstudie: Förutsättningar för ny brandstation i Katrineholm. Tjänsteutlåtande, 2015-08-28 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (6) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 2015-08-18 Vår handläggare Jenny Bolander Förutsättning för ny brandstation i Katrineholm Bakgrund Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i. Kommunfullmäktige har i Övergripande plan med budget 2015-2018 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en förstudie för förutsättningarna för en ny brandstation. I samband med en eventuell etablering av ny brandstation är det viktigt att beakta de fysiska förutsättningarna för ett bra trygghetsarbete i hela Katrineholm. I förstudien har två alternativ setts över. Dels möjligheten att renovera den befintliga stationen och dels att bygga en ny station. Framtida användningsområden av befintlig räddningstjänststation med mark har också beaktats. Förstudien visar att den befintliga brandstationen brister ur ett arbetsmiljöperspektiv. Att anpassa och reparera stationen för att motsvara verksamhetens krav och behov innebär en investering om minst 10 mnkr. Stationen har stora ytor som idag inte används effektivt. Vid medlemssamrådet för Västra Sörmlands Räddningstjänst den 9 juni beslutade medlemskommunerna om att ta fram ett gemensamt beslutsunderlag för respektive kommunstyrelses ställningstagande. I underlaget ska det framkomma hur ett uppdrag om ny brandstation ska se ut till Katrineholms Fastighets AB med projektering och en ekonomisk kalkyl för en investering på 60 mnkr. Genomförd förstudie visar att en investering i ny brandstation på 60 mnkr ger en merkostnad på hyreskostnaden på ca 1,9 mnkr jämfört med alternativet att bygga om befintliga lokaler. Nuvarande räddningstjänststation Brandstationen i Katrineholm togs i drift runt 1945. En större om- och tillbyggnad blev klar 1994 då en ny garagedel byggdes, det gjordes även viss ombyggnad i befintliga lokaler. Efter detta har inte byggnaden genomgått någon ombyggnation exteriört. Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund (VSR) bildades 1999 för att svara för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Då förändrades antalet anställda på dagtid från fyra anställda till dagens tio anställda. Därutöver jobbar operativ personal ett antal dagspass. Förändringen medförde att åtgärder vidtogs under 2004 för att skapa ytterligare kontorsutrymme samt personalutrymmen. Vid ombyggnaden installerades reservkraft och stabsutrymmen iordningställdes som också är alternativ plats för kommunens krisledning. Trots dessa ombyggnationer så är nuvarande station inte ändamålsenlig, varken när det gäller arbetsmiljö eller lokalernas storlek. 2 (6) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 2015-08-18 Nuvarande station har en kvadratmeteryta om ungefär 3 000 kvm. Bedömningen är att lokalytan är för stor för nuvarande verksamhet och nyttjas således inte effektivt. Dagens räddningstjänst kräver en mer optimerad station som fyller fler funktioner och effektivare ytor. Till exempel har övernattningsbehoven förändrats och räddningsfordonen har utvecklats och blivit större vilket ställer krav på anpassningar av lokalerna. Vid en nybyggnation skulle ytan med en bättre planering kunna minskas avsevärt för att minska kostnaderna samtidigt som verksamhetens behov tillgodoses. Idag råder stora arbetsmiljöproblem med den befintliga fastighetens utformning. Under flera års tid har det vid skyddsronder uppkommit arbetsmiljörelaterade problem som härleds till fastigheten. • VSR försöker arbeta utifrån ”friska brandmän”, Skellefteåmodellen. Utformningen av dagens brandstation innebär att man bär både rent och smutsigt material genom hela brandstationen. Slangtvätten finns i källarvåningen, tvättning sker manuellt och personalen utsätts för de gifter som finns på den smutsiga slangen. • Vid insatser där brand förekommit utsätts personal och material för ett stort antal cancerogena ämnen, dessa ämnen finns på utrustning och i brandkläder. Att minimera detta är viktigt. I nuvarande brandstation finns inte förutsättningar att hantera kontaminerad utrustning på ett godtagbart sätt, personalen kommer hela tiden i kontakt med oren utrustning. För att undvika detta krävs nya åtgärder för att lokalerna ska anpassas och utformas så att flödet med material då man återvänder till stationen efter larm blir rätt. • Personalens utryckningskläder skall alltid vara rentvättade men i dagsläget förvaras de i direkt anslutning till vagnhallen och på så sätt kan utryckningskläderna komma i kontakt med de gifter som finns i materialet som hanteras i vagnhallen. Genomförda åtgärder VSR har så gott det går i nuvarande lokaler förändrat rutinerna för att minimera att personal ska komma i kontakt med kontaminerat material. Exempelvis så tar personal av larmkläder som är utsatta för rök redan på brandplats. Tvätt sker i speciell tvättmaskin, en stor grovdiskmaskin är inköpt där man i möjligaste mån gör en grovtvätt av utrustningen, dessa genomförda åtgärder är på inget sätt tillräcklig utifrån dagens arbetsmiljökrav. För att få till ett tillräckligt bra flöde av material i befintliga lokaler krävs omfattande ombyggnader i byggnaden samt ny ventilation. Katrineholms Fastighets AB har tagit fram förslag till ombyggnader. Dessa beräknas kosta 10 miljoner kronor. Investeringen innebär att resultatet blir godtagbart i dagsläget men det innebär också att det blir en brandstation som blir väldigt tungarbetad. Det kommer även vid en ombyggnad vara onödigt stora lokaler för VSR:s verksamhet. Genomförda studier av alternativa geografiska lägen Utdrag ur detaljplan för övningsfältet, upprättad 2008 och reviderad 2009: 3 (6) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 2015-08-18 En lokaliseringsstudie genomfördes under 2007 för att hitta den mest lämpliga platsen för räddningstjänstens övningsfält samt nya station. Några huvudkrav i räddningstjänstens kravspecifikation var att det skulle ligga så placerat att det, även under övning, skulle vara möjligt att nå hela Katrineholms tätort under 10 minuter samt att det skulle ligga nära befintliga och planerade leder. Vidare krävdes att området skulle uppta en yta av ca 40 000 kvadratmeter, en yta som då inkluderar expansionsmöjligheter samt en ny brandstation. Lokaliseringsstudien ledde fram till att det nu aktuella området ansågs bäst lämpat, bland annat genom läget nära de stora vägarna samt att det finns en möjlighet att ha övningsfältet och den kommande stationen så pass nära varandra. Studien ligger som grund till detaljplan för del av Lasstorp 4:2 samt Gersnäs 3:8, uppförande övningsfält samt reservation av mark för framtida byggnation av brandstation. På planområdets norra del finns ett brandövningshus och ett antal gasolcontainrar och andra anordningar för övningsverksamheten. På vägen in till fältet har ett mitträcke monterats för att kunna öva realistiska insatser vid trafikolycka. Södra delen av området har reserverats för en brandstationsbyggnad, se nedanstående bild. 4 (6) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 2015-08-18 Investeringskostnader och finansiering Omvärldsbevakning När det gäller kostnaden kommer den självklart att avgöras av storlek, standard och hur man vill ta höjd för framtida förändringar i verksamheten. Frågor att utreda vidare och ta ställning till är huruvida kommunledningen ska ha brandstationens stabsutrymme som alternativt stabsutrymme samt frågan om kommunen i framtiden organiserar en gemensam jour och beredskapsorganisation för medlemskommunerna med en gemensam ledningscentral. Det har skett ett antal nybyggnationer av brandstationer i vårt närområde där byggkostnaden varierar beroende på utformning, läge och storlek. När det gäller kostnader för nybyggnation har en omvärldsbevakning genomförs för att se kostnaderna i andra kommuner. I Lindesberg uppgick kostnaden för en ny station till 50 mnkr. Lindesbergs station är byggd som en deltidsstation utan heltidsanställd personal. Stationen saknar därför logement och vissa personalutrymmen. Utifrån VSR:s behov saknas även någon garageplats. Katrineholm Nybyggnation Vid en nybyggnation är bedömningen att fler funktioner kan samordnas i fastigheten, till exempel genom en gemensam larm-ledningscentral för att samordna jour och beredskap. Katrineholms Fastighetsbolag AB och VSR har besökt ett par olika brandstationer för att se vad och hur det skulle kunna byggas i Katrineholm. Bedömningen är också att det finns möjlighet till utvecklad samverkan med andra kommuner och/eller förbund. Med en ny brandstation kan personalen försäkras om en arbetsmiljö som klarar dagens krav och att de nya lokalerna är ändamålsenliga och passar räddningstjänstens verksamhet. Utgångspunkten att en ny brandstation placeras i anslutning till nuvarande övningsfält innebär flera stora samordningsfördelar. En mycket grov uppskattning är att en ändamålsenlig brandstation kan byggas för ca 60 miljoner kronor, beroende på utformning och vilken verksamhet som ska inrymmas i lokalerna. Detta kommer dock att innebära en hyresökning som måste kompenseras i kommunbidraget. Vid medlemsamrådet för Västra Sörmlands Räddningstjänst den 9 juni beslutade medlemskommunerna om att ta fram ett gemensamt beslutsunderlag för respektive kommunstyrelses ställningstagande. I underlaget ska det framkomma hur ett uppdrag om ny brandstation ska se ut till Katrineholms Fastighets AB med projektering. Medlemskommunerna var överens om en ekonomisk kalkyl där totalkostnaden för en ny brandstation inte får överstiga 60 mnkr. Förstudien visar att Katrineholms Fastighets AB bör bygga och äga den nya brandstationen medan VSR blir hyresgäst. Kostnad En investering i ny brandstation på 60 mkr ger en merkostnad på hyra på ca 1,9 mkr jämfört med alternativ med att bygga om befintliga lokaler. 5 (6) Datum 2015-08-18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Vid en nybyggnation under 2016 påverkar kostnaden kommunbidraget år 2017-2018. Kostnadsberäkning av ny brandstation - ombyggnation av befintlig Investering Hyra Skillnad Skillnad mot ombyggnad 65 mnkr 5,0 3,1 2,1 62,5 4,9 3,0 2,0 60,0 4,8 2,8 1,9 57,5 4,6 2,7 1,7 55,0 4,5 2,5 1,6 Antaganden: Nybyggnation Ombyggnation Ränta 3,0% 3,0% Avskrivningstid 30 år 15 år Renovering av befintlig brandstation På nuvarande övningsfält finns idag baracker som innehåller lektionssalar, kontor och personalutrymmen som är dyra i drift. Vid en nybyggnation är bedömningen att dessa lokaler inte nödvändigtvis måste införlivas i en ny brandstation. Det uppskattade behovet av nödvändiga renoveringar av befintlig brandstation beräknas uppgå till 10 miljoner kronor. Den investeringskostnaden innebär att resultatet blir godtagbart i dagsläget men att det krävs fortlöpande underhåll för fortsatta förbättringar för att lokalerna ska vara anpassad till verksamheten. Bedömningen är att en ombyggnation inte kommer att ge en tillräckligt bra brandsstation eftersom fastigheten är begränsande. Eftersom förutsättningarna för ett bra resultat inte finns är bedömningen att stationen kommer bli fortsatt tungarbetad. Det kommer även vid en ombyggnad vara onödigt stora lokaler för VSR:s verksamhet. Finansiering av projekteringskostnad Om VSR redovisar en positiv avvikelse vid bokslut 2015 kan den positiva ekonomiska avvikelsen reserveras till projektering av brandstation. Skulle 2015 inte ge ett ekonomiskt kan projekteringen eventuellt finansieras via VSR:s budget 2016. Den ökade kostnaden täcks då med VSR:s egna kapital vid 2016 års bokslut. Tidsplan En detaljplan är upprättad och beslutad varför tiden till en färdig brandstation kan kortas. Projektering kan starta omgående efter erforderliga fattade beslut och beräknas till sex månader, upphandling ca fyra månader och därefter byggtid på ungefär tolv månader. En styrgrupp bör bildas med kommunchef och ekonomichef från Katrineholms respektive Vingåkers kommun samt räddningschef och representanter från Katrineholms Fastighets AB som återkopplar till medlemssamrådet för Västra Sörmlands Räddningstjänst. 6 (6) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 2015-08-18 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att överlämna förstudien om Förutsättning för ny brandstation i Katrineholm till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen. 1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-08-28 Vår handläggare Anders Bäcklin Vår beteckning KS 287/2015 Förstudie om förutsättning för ny brandstation i Katrineholm Förslag till beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom förstudien om förutsättningar för ny brandstation i Katrineholm samt avvaktar den fortsatta processen hos Katrineholm. Sammanfattning Kommunfullmäktige i Katrineholm har i övergripande plan med budget 20152018 gett dess kommunstyrelse i uppdrag att ta fram en förstudie rörande förutsättningarna för en ny brandstation. Förstudien visar att nuvarande brandstation har arbetsmiljömässiga brister. Dagens brandstation har stora ytor som inte används på ett effektivt sätt. Anpassningar och reparationer av brandstationen, så att den motsvarar verksamhetens krav och behov, är en investering på minst tio miljoner kronor. Förstudien visar också att en investering i en ny brandstation på 60 miljoner kronor ger en merkostnad avseende hyreskostnaden på cirka 1,9 miljoner kronor, jämfört med att bygga om befintliga lokaler. Ärendets beredning VK101S v1.0 060208, 5Tjänsteutlåtande förstudie ny Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningarna i Vingåkers respektive Katrineholms kommun. Kansliförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 2 (2) Bakgrund Kommunfullmäktige har i Övergripande plan med budget 2015-2018 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en förstudie för förutsättningarna för en ny brandstation. I samband med en eventuell etablering av ny brandstation är det viktigt att beakta de fysiska förutsättningarna för ett bra trygghetsarbete i hela Katrineholm. I förstudien har två alternativ setts över. Dels möjligheten att renovera den befintliga stationen och dels att bygga en ny station. Framtida användningsområden av befintlig räddningstjänststation med mark har också beaktats. Förstudien visar att den befintliga brandstationen brister ur ett arbetsmiljöperspektiv. Att anpassa och reparera stationen för att motsvara verksamhetens krav och behov innebär en investering om minst 10 mnkr. Stationen har stora ytor som idag inte används effektivt. Vid medlemssamrådet för Västra Sörmlands Räddningstjänst den 9 juni beslutade medlemskommunerna om att ta fram ett gemensamt beslutsunderlag för respektive kommunstyrelses ställningstagande. I underlaget ska det framkomma hur ett uppdrag om ny brandstation ska se ut till Katrineholms Fastighets AB med projektering och en ekonomisk kalkyl för en investering på 60 mnkr. Genomförd förstudie visar att en investering i ny brandstation på 60 mnkr ger en merkostnad på hyreskostnaden på ca 1,9 mnkr jämfört med alternativet att bygga om befintliga lokaler. Ärendets handlingar Förstudien: Förutsättning för ny brandstation i Katrineholm. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Marita Skog Handläggare Anders Bäcklin Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks § 174 Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 218 Dnr 100/2015 Förslag till revidering av uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst Arbetsutskottets förslag till beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna reviderat förslag till uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Beskrivning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har för de båda medlemskommunernas räkning arbetat fram ett förslag till reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst. De båda medlemskommunerna ska ha en lika lydande beslutsformulering angående VSR:s uppdrag. Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Kommunledningsförvaltningen föreslår ett antal revideringar. Utöver smärre redaktionella ändringar, föreslås följande innehållsmässiga revideringar: Insyn och rapportering där medlemskommunerna ska ges den information och tillställas de handlingar som begärs. VSR svarar för att upprätta förslag till taxa inom räddningstjänstens uppdrag. Taxeförslagen överlämnas till respektive kommunfullmäktige för fastställande. Beslutsunderlag Reviderad uppdragsbeskrivning för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Tjänsteutlåtande, 2015-08-28 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst angående räddningstjänstverksamhet Reviderad 2015 1 Bakgrund Katrineholms och Vingåkers kommuner bildade 1999 kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) för att bedriva gemensam räddningstjänstverksamhet. För att styra verksamheten och tydliggöra den politiska viljan med VSR väljer medlemskommunerna Katrineholm och Vingåker att utforma följande tre styrdokument. Förbundsordning I förbundsordningen beskrivs den formella strukturen för VSR. I förbundsordningen anges ändamål för verksamheten och hur de juridiska fundamenten regleras såsom medlemmar, namn, säte, utträde samt politiska och ekonomiska styrformer. Reglemente för direktionen Reglementet är ett statiskt dokument som beskriver ansvar och arbetssätt. Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Detta är en beskrivning över hur medlemskommunerna vill att förbundet ska prioritera sitt arbetssätt, det kan liknas med en programförklaring. Uppdraget till VSR är det politiska dokumentet för styrning av VSR. Sett över flera mandatperioder är det ett dynamiskt dokument, men det kan revideras under pågående mandatperiod om det finns särskilda skäl. Uppdraget ska förnyas eller omprövas inom ett år efter varje mandatperiod för att hålla den politiska styrningen av förbundet levande. Men också för att säkerställa aktualitet i relation till förändringar i lagstiftningen. I Lagen om skydd mot olyckor finns två nationella mål för räddningstjänstverksamhet: • • Tillfredställande och likvärdigt skydd Effektiv räddningsinsats inom godtagbar tid Uppdraget till VSR är medlemskommunernas tolkning och lokala utformning av de nationella målen. I uppdraget beskrivs de lagstiftningsområden inom vilka VSR svarar för räddningstjänstverksamhet, mål, krav, restriktioner, medgivanden och former för rapportering till kommunerna. Handlingsprogram Enligt lagen om skydd mot olyckor ska varje kommun ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska antas varje mandatperiod. VSR:s handlingsprogram antas av förbundsdirektionen samt fastställas av respektive medlemskommuns fullmäktige. Medlemskommunernas uppdrag till VSR utgör den innehållsmässiga grunden för VSR:s handlingsprogram. 2 Kommunernas handlingsprogram täcker de områden inom LSO där VSR inte har ett ansvar. Främst samordningen av skyddet mot olyckor samt planering kring de olyckor som inte leder till räddningsinsatser. Insyn och rapportering Medlemskommunerna ska ges den information och tillställas de handlingar som anges i medlemskommunernasde styrdokument till VSRbegär. Rapporteringen till medlemskommunerna ska ligga i linje med detta uppdrags innehåll och struktur. Budget och ekonomisk redovisning ska vara på en sammanfattande nivå. VSR ska åtskilja rapporteringen till direktionen från rapporteringen till kommunerna på ett sätt som ligger i linje med respektives ansvar. 3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Uppgift VSR:s ansvar Samordning VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum 1 kap 6§ Samordning 3 kap 1§ LEH 2 kap 7 § Tillsyn Information 1 Underlätta för den enskilde 3 kap 1§ 1 kap 7§ 3 kap 2§ 2 Underlätta för den enskilde Rengöring och brandskyddskontroll 3 kap 4§ Räddningstjänst 3 kap 7§ Kommentar VSR har ansvaret för att samordna statliga och kommunala myndigheters verksamhet i fråga om räddningstjänst. Kommunerna har ansvaret för att samordna skyddet mot olyckor. Syftet är att skapa en samsyn mellan olika statliga, kommunala och privata aktörer inom till exempel områdena trafiksäkerhet, plan- och bygg, miljö, folkhälsa, kommunskydd, räddningstjänstverksamhet och skydd mot extraordinära händelser. VSR ska delta i arbetsgrupper/råd som verkar inom de olyckstyper där VSR har erfarenheter från räddningsinsatser. Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor, miljöolyckor, drunkning, naturolyckor och suicid. VSR tillhandahåller kompetens inom områdena. VSR ansvarar för tillsyn av enskildas ansvarstagande. VSR ansvarar för att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns samt upplyser om varning och information vid allvarliga olyckor. I begreppet underlätta ingår information och rådgivning till den enskilde samt i mån av resurser utbildning. VSR underlättar för den enskilde att ta sitt ansvar utan att inkräkta på annan myndighets ansvar inom alla typer av olyckor som omfattas av begreppet räddningstjänst. VSR svarar för beslut i fråga omatt upprätta förslag till taxaor för sotning och brandskyddskontroll samt överlämnar taxan förslag till respektive kommunfullmäktige för fastställande. VSR ansvarar för utförandeavtal och därtill hörande frågor. VSR svarar för att medge dispens för egen sotning. VSR ansvarar för tillsyn av sotningsverksamheten. VSR svarar för att genomföra effektiva räddningsinsatser som påbörjas inom godtagbar tid. Definition av effektiva räddningsinsatser respektive godtagbar tid beslutas vid antagande av handlingsprogram för räddningstjänst med förmågekarta. 1 Den enskildes förebyggande skyldigheter enligt denna lag begränsas till området brand. Detta uppdrag är således också begränsat till området brand. 2 Även om uppgiften ligger utanför lagstiftningens ram kan kommunerna välja att addera det som en uppgift om det gagnar tryggheten. Detta är ett sätt att effektivisera kommunens samlade trygghetsskapande arbete. 4 Räddningstjänst 3 Skadeavhjälpande 4 insatser Olycksförloppsutredning 3 kap 10 § Alarmering 6 kap 10 § Räddningstjänst höjd beredskap 8 kap 2§ Kommunern 2 kap as förebygg 1,2,3 § ande åtgärder i egenskap av enskild VSR ska genomföra räddningsinsatser så att det skapas ett mervärde för de drabbade. VSR ska utföra insatser mot andra olyckor än de som faller under begreppet räddningstjänst under förutsättning att VSR kan åstadkomma ett mervärde för den drabbade. VSR ansvarar för att alla olyckor som föranlett räddningsinsats utreds med inriktning på orsak, förlopp och insats. VSR ansvarar för att det finns anordningar för alarmering av räddningsorgan i anslutning till varje brandstation alarmering sker via SOS Alarm Sverige AB. VSR ansvarar för tillkommande uppgifter som ankommer på kommunerna under höjd beredskap. Kommunerna har ett egenansvar för sitt eget brandskydd i likhet med alla andra företag och individer. VSR ska tillhandahålla all brandskyddsoch olycksförebyggande utbildning åt kommunerna efter beställning från respektive medlemskommun. Ersättning för utbildning ingår inte i kommunbidraget. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Uppdrag Lagrum Kommentar Tillstånd 17-19 §§ Återkallande av tillstånd Tillsyn 20 § Beslut om föreläggande och förbud Fastställande av avgifter 25 § VSR ansvarar för tillståndsprövning gällande hantering och överföring av explosiva varor och hantering av brandfarliga varor. VSR ansvarar för återkallande av tillstånd i förekommande fall. VSR ansvarar för utövande av tillsyn över efterlevnaden av givna tillstånd. VSR ansvarar för att meddela förelägganden och förbud i förekommande fall. VSR:s ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret 21 § 27 § VSR ansvarar för att fatta upprätta förslag till beslut om taxa för tillståndsprövning, tillsyn med mera enligt aktuell lag och . Samt överlämnar taxan till respektive kommunfullmäktige för fastställande. 3 Förutom vid själva räddningsinsatsen kan VSR stödja drabbade efter en olycka genom efterföljande arbete. Detta stöd ligger utanför lagstiftningens krav men är ett uttryck för kommunernas ambition. 4 Denna uppgift är bredare än de lagstadgade kraven på kommunerna. VSR ska utföra insatser mot andra olyckor än de som faller under begreppet räddningstjänst. Avsikten med denna uppgift är att öka tryggheten i kommunerna. 5 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Uppgift VSR:s ansvar VSR biträder Lagrum annan myndighet som bär ansvaret Tillsyn 15 § Information till 14 § allmänheten (högre kravnivå) Kommunens plan FSO för räddnings6§ insatser (högre kravnivå) Kommentar Länsstyrelsen svarar för tillsynen. VSR ska biträda. VSR biträder kommunerna i arbetet med att informera personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka. VSR ansvarar för att upprätta en plan för räddningsinsatser enligt förordning om skydd mot olyckor. Lag (2006:544) om kommuners och landstingens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppgift VSR:s ansvar VSR biträder Lagrum annan myndighet Analys och 2 kap planering 1§ Krisledningsnämndens verksamhet 2 kap 2-6 § Delta i 2 kap arbetsgrupper 7 § Utbildning, övning Rekrytering, utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Kommentar Kommunen har det direkta ansvaret för dessa frågor. Räddningschef eller den som räddningschefen utser har mandat att sammankalla krisledning och ingår i kommunernas krisledningsorganisation. VSR ansvarar för medlemskommunernas Tjänsteman i beredskap (TiB). VSR ansvarar genom TiB för att säkerställa medlemskommunernas krisberedskap under dygnets alla timmar vid en oönskad händelse. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar för att olika aktörer samverkar planerings- och förberedelsearbetet samt att aktörernas olika åtgärder och information samordnas. VSR deltar i detta förberedelsearbete. Kommunen har det direkta ansvaret. VSR biträder vid utbildning och övning. VSR ansvarar för att egen personal utbildas och övas. VSR ansvarar även för rekrytering och övning av annan personal för räddningstjänst under höjd beredskap. Kommunen har det direkta ansvaret. VSR kan biträda. Kommunerna ska vidare underhålla och prova de aggregat som finns för utomhusalarmering. VSR utför arbetet genom avtal. 6 Plan – och bygglag (2010:900) Uppgift VSR: ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Biträda kommunens planprocess Biträda kommunens byggprocess Lagrum Kommentar VSR utgör remissinstans i planfrågor. VSR biträder kommunen i byggprocessen, vilket inkluderar till exempel byggsamråd, granskning av brandskyddsdokumentation och säkerhetsbesiktning. VSR ska aktivt delta i samhällsplaneringen genom att följa samhällsutvecklingen och föreslå lösningar, peka på behov och brister som behöver hanteras samt delta i arbetsgrupper. Biträda kommunens 5 byggprocess VA-lagen Uppgift VSR: ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Biträda kommunen vid dimensionerin g av antal brandposter Lagrum Kommentar Kommunen svarar var och en för att erforderligt antal väl fungerande brandposter finns. Grundnivån utgörs av VAV publikationerna VAV P83 allmänna vattenledningsnätet samt VAV P76 vatten för brandsläckning. Kommunerna var och en tillhandahåller aktuella kartor som utvisar brandposternas läge. Förvaltningslagen (1986:223) Uppgift VSR: ansvar Lagrum VSR biträder annan myndighet Vid förfrågan 6 § biträda andra myndigheter Formaterat: Teckensnitt:9 pt Kommentar VSR utgör remissinstans i tillståndsärenden vid till exempel offentlig tillställning (ordningslag), LSSverksamhet (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och alkoholservering (alkohollag). VSR bistår även Polismyndigheten med sakkunnighetsutlåtanden. 5 En viktig komponent i det olycksförebyggande arbetet är riskhantering i samhällsplaneringen. VSR ska upptäcka risker i samhällsplaneringen och finna åtgärder för att minska dessa. VSR ska utgöra remissinstans till ansvarig nämnd. VSR har inte någon slags veto, men ska å andra sidan inte heller avstå från att peka på samhällsplanering som innebär förhöjda risker. 7 Mål Effektmål Effektmålen beskriver de effekter i samhället som kommunerna förväntar sig av VSR. Målen beskriver vilka resultat VSR ska åstadkomma och utgör en komplettering till tabellen ovan som beskriver VSR:s uppgifter. 1 2 3 Mål VSR har i uppdrag att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt stödjer medlemskommunernas intentioner för räddningstjänstverksamhet, säkerställer en långsiktigt effektiv verksamhet samt möter framtidens krav. VSR ska uppfattas som trygghetsskapande och därigenom bidra till att medlemskommuner är trygga och säkra att leva och verka i. Arbetet ska vara olycksförebyggande där män och kvinnors, flickor och pojkars säkerhet står i centrum. Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. 4 VSR ska kontinuerligt se över förutsättningar för att utveckla samverkan med andra kommuner i syfte att öka verksamhetens effektivitet och kvalité samt uppnå ökad trygghet och säkerhets för medlemskommunernas invånare. 5 Kunskap och förmåga hos allmänheten om olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder ska kontinuerligt öka. Beskrivning/Förklaring Målet och resultatet har ambition att beskriva verksamhetens kvalitet och effektivitet. Målet och resultatet har ambition att visa hur VSR bidrar till ökad trygghet och säkerhet för invånarna i respektive medlemskommuner. Målet och resultatet har ambition att beskriva verksamhetens kvalitet och effektivitet. Med hänsyn till lagstiftningens nationella mål och kommunernas uppdrag till VSR är detta det yttersta och logiska resultatet. Målet och resultatet har ambition att beskriva verksamhetens kvalitet och effektivitet. Den enskildes förmåga lyfts ofta fram som den mest effektiva åtgärd för att åstadkomma ett tryggare samhälle. Hur denna förmåga utvecklas är intressant för kommunerna att följa. Målet är begränsat till olyckor som kan föranleda räddningsinsats. För andra olyckor (som inte leder till räddningsinsats) ska kommunerna beskriva sina aktiviteter och mål i respektive kommuns handlingsprogram. 6 VSR:s, eller genom samverkansavtal annan räddningstjänst, första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Det nationella målet är att räddningsinsats ska ske inom godtagbar tid. Detta mål är kommunernas lokala tolkning. Istället för att koppla framkomsttiden till vissa orter har tiden kopplats till handlingsprogrammets förmågekarta. 8 7 Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda Vid insatser som görs av räddningsstyrkan ska detta mätas. Detta kan också ses som ett kvitto på hur Målet och resultatet har ambitionen att visa vilken effektväl utbildning till allmänheten har. har haft förväntad effekt Ekonomiska mål VSR:s verksamhet ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning. Det är VSR:s uppgift att hushålla med tillgängliga resurser på ett sådant sätt att även framtida kommuninvånare kan tillförsäkras en bibehållen hög standard på verksamhet och anläggningar. En sund ekonomi präglas av redovisningslagens krav på god redovisningssed samt kommunallagens krav på budget i balans. 1 2 Mål VSR ska ha ett positivt årligt resultat. Beskrivning/förklaring Målet handlar om balanskrav, vilken balans förbundet har över sina intäkter och kostnader under året (resultatperspektivet). Reinvesteringar ska ske med förbundets egna medel. Målet innebär att reinvesteringar ska göras utan upptagande av lån. Lån får tas till reinvesteringar om ränta och amortering ryms inom VSR:s ram. Medgivanden För att utnyttja en organisations fulla energi kan det vara värdefullt att lossa på bromsar eller det som kan uppfattas som bromsar. Här följer medgivanden som bör vara värdefulla för VSR:s effektivitet. VSR får sänka beredskapen när omständigheterna så medger. När VSR gör en räddningsinsats eller genomför övningar samt utför skadeförebyggande utbildningar minskar av naturliga skäl beredskapen för räddningsinsats. Om det vid en pågående räddningsinsats uppstår ytterligare olyckor minskar beredskapen för kommande räddningsinsatser. Uppstår ytterligare en samtidig olycka minskar beredskapen för en tredje insats och så vidare. VSR får sänka beredskapen i relation till målen med hänsyn till sannolikhet för ett andra larm eller andra viktiga omständigheter. 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum 2015-08-28 Vår handläggare Anders Bäcklin Vår beteckning KS 100/2015 Förslag till revidering av uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna reviderat förslag till uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har för de båda medlemskommunernas räkning arbetat fram ett förslag till reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst. De båda medlemskommunerna ska ha en lika lydande beslutsformulering angående VSR:s uppdrag. Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Kommunledningsförvaltningen föreslår ett antal revideringar. Utöver smärre redaktionella ändringar, föreslås följande innehållsmässiga revideringar: VK101S v1.0 060208, Tjänsteutlåtande vsr Insyn och rapportering där medlemskommunerna ska ges den information och tillställas de handlingar som begärs. VSR svarar för att upprätta förslag till taxa inom räddningstjänstens uppdrag. Taxeförslagen överlämnas till respektive kommunfullmäktige för fastställande. Kansliförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningarna i Vingåkers respektive Katrineholms kommun. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har för de båda medlemskommunernas räkning arbetat fram ett förslag till reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst och som redovisas i ärendets handling. Vidare, sammanställer kommunledningsförvaltningen ett gemensamt tjänsteutlåtande med rätt reviderat dokument (se ärendets handlingar) som ska ligga till grund för beslut i kommunstyrelserna i Katrineholm och Vingåker. De båda medlemskommunerna ska ha en lika lydande beslutsformulering angående VSR:s uppdrag. VSR bildades 1999 för att svara för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. För att göra den politiska viljan tydlig med VSR och styra verksamheten, finns en förbundsordning som beskriver VSR:s formella struktur, reglemente för direktionen som anger ansvar och arbetssätt samt uppdrag till VSR som talar om vilka huvuduppgifter förbundet har. Uppdraget till VSR är medlemskommunernas tolkning av och lokala utformning av de nationella målen enligt lagen om skydd mot olyckor. Vidare, är uppdraget det politiska dokumentet för styrning av VSR: Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har i bifogat förslag infört ett antal revideringar. Dessa är markerade i bifogad handling. Utöver smärre redaktionella ändringar, föreslås följande innehållsmässiga revideringar: Insyn och rapportering (sidan 3): medlemskommunerna ska ges den information och tillställas de handlingar som begärs. VSR:s ansvar enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 kap 7 § (sidan 4): Rengörings- och brandskyddskontroll. VSR svarar för att upprätta förslag till taxa för sotning och brandskyddskontroll sam överlämnar förslag till respektive kommunfullmäktige för fastställande. 2 (3) VSR:s ansvar enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, 27 § (sidan 5): VSR ansvarar för att upprätta förslag till taxa för tillståndsprövning, tillsyn med mera enligt aktuell lag samt överlämnar till respektive kommunfullmäktige för fastställande. Beslutsunderlag Reviderat uppdrag till VSR 20150818 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Marita Skog Handläggare Anders Bäcklin 3 (3) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Ks § 175 Sida 219 Dnr 289/2015 Begäran om kommunal borgen – Vingåkers Ryttarförening Arbetsutskottets förslag till beslut • Kommunfullmäktige beslutar att Vingåkers kommun ingår borgen, såsom för egen skuld, för Vingåkers Ryttarförening organisationsnummer 818500-8268 för upptagande av lån om maximalt 1 800 000 kronor. Lånet ska amorteras. Beskrivning av ärendet Vingåkers Ryttarförening har inkommit med en ansökan om borgen för ett banklån om maximalt 1 800 000 kronor för markköp. Beslutsunderlag Ansökan om borgen, Vingåkers Ryttarförening. Vingåkers Ryttarföreningens årsredovisning för år 2014. Tjänsteutlåtande, 2015-08-31 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Vingåkers ryttarförening Önskan om kommunal borgen Vingåkers Ryttarförening är en aktiv förening med ca 350 medlemmar, varav de flesta är barn och ungdomar. Vi har även en väl fungerande verksamhet och ett stort engagemang för personer med funktionshinder. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter men vi är starkt begränsade av vår nuvarande anläggning. Vår avsikt är att bygga en multiridanläggning, se bifogad projektplan. Föreningen äger idag fastigheten Gäringstorp 1:23 och arrenderar ytterligare 16 ha betesmark. Oavsett ovan nämnda projekt ser vi en risk med att inte äga betesmarken och vi har fört en dialog med nuvarande markägare som nu accepterat vår önskan om att få köpa 16 ha mark av honom till en maximal kostnad av 1,800.000 kr. Sörmlands Sparbank har tagit del av föreningens årsredovisning för 2014 samt halvårsredovisningen för 2015. De ställer sig positiva till ett lån med förbehållet att kommunen går in som borgenär, enligt bankens praxis. Vingåkers Ryttarförening önskar således att kommunen går i borgen för ett banklån om maximalt 1,800.000 kr hos Sörmlands Sparbank, för inköp av markköp. Vänliga hälsningar, Vingåkers Ryttarförening Veronica Gårdestig Marie Lindqvist Eriksson Ordförande Ridskolechef Adress Telefon Internet Vingåkers Ryttarförening Vårnäs Gäringstorp 643 92 VINGÅKER 0151-127 58 www..vingakersrf.se Fax Bankgiro e-post 0151-133 00 584-7389 info@vingakersrf.se Föreningens säte Organisationsnr Vingåker 818500-8268 Godkänd för F-skatt Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 1 (17) Styrelsen för Vingåkers Ryttarförening får härmed avge följande Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Förvaltningsberättelse Verksamhet Styrelsen för år 2014 Ordförande: Vice ordförande: Tomas Pettersson Maria Lindgren Kassör: Helena Mählqvist Sekreterare: Marie Nyberg Övriga ledamöter: Jonas Andersson Veronica Gårdestig Per Hökpers Suppleanter: Maria Larsson Sari Thorén Revisorer: Owe Svedberg Tomas Niva Valberedning: Lena Sundqvist Ing-Marie Bark Lagergren Ann-Sofie Gibro I föreningen finns en ungdomssektion (VIRUS), anläggningsgrupp, cafeteriagrupp samt tävlingsgrupp vilka alla arbetar aktivt i föreningen. Dessutom finns en handikappsektion som för tillfället ligger vilande. Ungdomssektionen är helt självstyrande och driver sina egna frågor. Styrelsen har under 2014 haft 9 protokollförda styrelsemöten. Föreningens medlemsantal under 2014 uppgick till 255 st. Medlemsmatrikel bifogas. Medlemsavgift under 2014: Familj Senior Junior 650 kr 350 kr 175 kr Verksamhet För beskrivning av föreningens verksamhet hänvisas till nedanstående verksamhetsberättelse. Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 2 (17) Verksamheten idag Anläggningen Vingåkers Ryttarförening förfogar idag över en imponerande anläggning, vilken omfattar fastigheten Gäringstorp 1:23 (vilken förvärvades -87) med tillhörande byggnader som bl. a stall och ridhus. Utöver det utrymme byggnaderna upptar är marken uppdelad i hagar och utomhusbanor för hoppning och dressyr. För att få ridbanor och hagar att räcka till arrenderar föreningen också mark i direkt närhet till ridanläggningen. Lektionsridning Föreningens huvudsakliga intäkter består till största delen av de ridavgifter verksamheten inbringar. Junior 45 min 135:Senior 45 min 175:Junior 60 min 175:Senior 60 min 200:Junior 60 min/ 6 elever 210:Senior 60 min/ 6 elever 240:Är man inte medlem är priset 20,- högre Knatte 30 min 50,Knattespecialen dubbel 135,Föreningen har även specialgrupper, dessa är 60 min långa, med max 6 st deltagare per grupp med en avgift på 210:- för juniorer och 235:- för seniorer. Antalet ridgrupper per vecka har uppgått till 29 st med totalt 255 elever. Utöver detta har 6.5 timmar per vecka utgjorts av handikappridning och projektridningar av olika slag. Läs mer om det under projekt. Vad säkerheten beträffar har, liksom föregående år, säkerhetsvästar funnits att låna och likaså hjälmar. Under våren köpte föreningen in nya hjälmar i alla storlekar. Ett par nya säkerhetsvästar har även det köpts in. Teori är en mycket viktig del i verksamheten. Alla ridgrupper har teori vid två tillfällen per termin. En mycket uppskattad Temavecka är en återkommande aktivitet under hösten, där ridskolan erbjuder olika aktiviteter och föreläsningar. Under höstens temavecka var den röda tråden prestation- utifrån var och ens egna förutsättningar. Vi har haft flera duktiga föreläsare på plats. Johan Fyrberg pratade om teamet, delmål och mål, och berörde även ämnet mentalträning. Sussie Engberg från Sisu höll en mycket uppskattad föreläsning som vände sig till föräldrar till aktiva barn, där hon pratade om stöttning och relaterade till materialet ”Idrottens himmel och helvete”. Arnold Assarsson känd tävlingsryttare, hästutbildare och B-tränare i hoppning höll både träning och clinic (där han red själv). Pia Fälth B-tränare i dressyr höll en dressyrclinic för hugade intressenter. Kristin Edvinsson höll en föreläsning om betydelsen av en bra sits för att kunna prestera. För de yngre deltagarna fanns enklare teman att välja på: Hästens färger och tecken, hästens delar, vad äter hästen, persedelvård och visitation. Samtliga clinics och föreläsningar var väldig välfyllda och uppskattade Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 3 (17) Knatteridning Under 5 st lektioner på lördagseftermiddagar bedriver ridskolan knatteridning för alla små hästälskande knattar, som ännu är i minsta laget för ordinarie lektionsridning. Under dessa 30 minuters-pass rider de var sin ponny med en ledare tillgänglig vid sin sida. Efter hand slussas knattarna vidare in i verksamheten. Knatteavgiften har legat på 50 kr per lektion. För att på något sätt belöna och motivera de ledare som hjälper till på knatteridningen varje lördag beslutade styrelsen under våren att vi skulle bjuda dessa entusiaster på en resa till Stockholm Horse Show i december. Tack vare ett generöst bidrag från Vingåkers Hantverksförenings Byggnadsförening upa och viss finansiering från Sisu-Sörmlandsidrotten kunde resan genomföras. Knatteridningen bedrivs i ungdomssektionens regi. Knatteinstruktörer under 2014 har varit, Emilia Blomqvist, Josefine Eriksson och Sara Larsson Ridläger Under året som gått har olika läger bedrivits på ridskolan, dagläger, veckoläger, vuxenläger med spatema, mamma/pappa/barnläger, hästägare för en dag, helgläger samt långritter. I de flesta fall har kost och logi ingått men i några fall har deltagarna egen mat med sig. Det vanliga är att varje deltagare rider och sköter en av ridskolans hästar men ryttarna har även egna hästar eller ponnyer med sig. Det har varit hög beläggning på samtliga läger Projekt I vår strävan efter att vara en förening som sporrar mot nya utmaningar har vi bedrivit 4 stycken olika projekt. Samtliga projekt har vänt sig till våra medlemmar under 20 år och har finansierats av Idrottslyftet. Skolsamverkan I Under året har vi drivit ett väldigt framgångsrikt projekt tillsammans med Duveholmsgymnasiets särskola. I projektet har elever med olika funktionsnedsättningar de flesta med någon form av autistiska handikapp deltagit. Med viljan att lära sig mer om hästar som ledord har ett gäng ungdomar erbjudits plats i projektet. Eleverna har varit med och lärt sig om hästar och skötsel av desamma och varvat detta med praktisk träning och även ridning. Flera av deltagarna har utvecklats så pass att de under senare del av projektet vågade sig upp på hästryggen. Resultaten både vad gäller beröring, initiativförmåga och förmågan att påverka hästen har varit mycket större än vad vi vågade hoppats på vid uppstarten. Projektet är även sökt till våren 2015. Skolsamverkan II Under året har även ett samverkansprojekt med fritidsgården i Vingåker pågått. Tjejerna på fritidsgården behövde något eget, där det inte ingår killar i konceptet. Övervägande besökare på fritidsgården är killar och tjejerna vågar inte längre ta plats i den utsträckning de tidigare gjort. De behövde en "fristad" där de kunde få ägna sig åt sitt eget. I gruppen om 10st var det 5st som gick på introduktionsprogrammet på högstadiet på Vidåkersskolan och 5st tjejer som gått i "vanlig" klass i åk.7-9. Ingen av de tjejer som ingick i samverkansprojektet med fritidsgården/ridskolan hade tidigare erfarenhet av hästar eller ridning. Projektet pågick under hela året och var väldigt uppskattat Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 4 (17) Talangsatsningen Under de senaste årens projekt har flera av våra aktivaste tävlings/lektionsryttare upp till 20 år deltagit i vårt projekt ”Talangsatsning”. Detta projekt var tänkt att föra våra tävlings/privatryttare närmare varandra och integrera dem i den ordinarie verksamheten på ridskolan. Vi ville med projektet stärka deras vi-känsla ytterligare och samtidigt utveckla deras ridtalang. Även lektionsryttare har getts möjlighet att delta i projektet. Vi har också genom projektet säkrat ridskolan som självklart val som fritidsgård genom att höja statusen på närvaro. Man vinner något på att faktiskt vara här, vara närvarande. Man behöver inte söka sig någon annanstans för att kunna utvecklas. Projektet har även säkrat en god kunskap om hästen, hästhållning, vikten av "egen" träning och kostmedvetenhet. Då dessa delar varit en stor del i projektet Nya ridentusiaster Projektet kom till för att rekrytera nya ridande medlemmar i åldern 7-12 år. Barnen kom under hösten ut till ridskolan och provade på ridning och umgicks med hästarna i stallet. Vi ville visa på att ridningen innebär mer än att bara lära sig att rida och handskas med hästar, det är även inkörsporten till en oerhört viktig föreningsfostran och en social gemenskap. Detta projekt öppnade ridskolans dörrar för barn som av olika anledningar inte skulle välja ridning som sitt förstahandsval som fritidsaktivitet och inte har en naturlig inkörsport till ridsporten. Projektet gav barnen möjlighet att prova på ridning och föreningsliv kostnadsfritt. Projektet gav barnen möjlighet att komma in i ridskolans verksamhet och ridklubbens gemenskap. Övriga intäkter i föreningen Medlemsavgift 2014 Junior 175,- Senior 350,- Familj 650,Under 2014 löste 267 personer medlemskap i Vingåkers Ryttarförening. Kvinnor Män Okänt 0-6 år 15 4 0 7-12 år 79 10 0 13-20 år 52 3 0 21-40 år 51 4 0 41-Max år 41 8 0 Summa 238 29 0 Privathästarna inbringar en del till föreningen, 2.500,-/box o 1.950,-/spilta. Personalen har ett anställningsavtal som berättigar dem till halva priset. Anläggningskortet för privatryttare som utnyttjar ridanläggningen, är en inkomstkälla vilken inbringar 450,-/halvår, 750,-/år Ensambokning av ridhuset kostar 500,-/tim. Möjlighet att betala för enstaka tillfälle har kostat 100,- för medlemmar. För icke medlemmar ligger priset på 200,-/tim. Subventionerat pris vid organiserad träning för instruktör har varit 50,- för medlemmar. Övriga träningar Ridskolan erbjuder medlemmarna en mångfald av olika alternativ till vidareutveckling kring allt som rör våra fyrfota vänner. För hoppryttarna har Erik Berggren och Arnold Assarsson funnits behjälpliga och haft regelbundna hoppträningar. Båda är licensierade B-tränare Pia Fälth har bedrivit träning i dressyr på ridskolan. Även Pia är B-tränare Under vissa söndagar har dressyr- och hoppträningar bedrivits på ridskolan för föreningens egna instruktörer, dessa träningar är mycket populära och välfyllda Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 5 (17) Hästar I stallet finns idag 7 st uppstallade privathästar samt 15 st hästar/ponnyer som ägs av föreningen och 1st inlånad ponny, Tompa. Under året har föreningen köpt 2 hästar, Solei och Esker Grey, båda ponnys. Vår gamla trotjänare Dream Boy (Bojen) fick gå i välförtjänt pension hos en av våra ridelever och mår enligt uppgift som en prins. Tim gillade inte livet på ridskolan och såldes därför till en liten flicka i Rejmyre. Personal under 2014 Ridskolechef: Marie Lindqvist Ridinstruktör: Johannah Ström, Emelie Thorin t.o.m. juni och Kristin Edvinsson fr.o.m. augusti. Paulina Moqvist och Josefine Eriksson helgpersonal. Stallpersonal: Susanne Svensson, Annelie Flink-Bodin och Irene Olovsson Allt i allo/vaktmästare: Sture Andersson Under året har dessa personer arbetstränat och praktiserat på ridskolan: Emma Johansson VIRUS finns inte med på lönelistan men det bör påpekas att det arbete och engagemang som de lägger ner på verksamheten är guld värt för föreningen. Utbildningar och kurser Kristin Edvinsson har under året genomfört utbildning till Level II ridlärare på Strömsholm på distans. De tre sista månaderna Mars-Juni genomförde hon sin praktiska del på Strömsholm och anställdes på ridskolan från augusti -14 Fortbildningskurs för instruktörer och tränare i dressyr med Patrik Kittel, arrangerad av Södermanlands ridsportförbund, har Marie Lindqvist, Kristin Edvinsson och Johannah Ström genomgått. Marie Lindqvist, Johannah Ström och Emelie Thorin har även varit på fortbildning i hoppning för Jens Fredricsson Ledare i Focus Under året har föreningens ordförande Tomas Pettersson och styrelseledamoten Veronica Gårdestig deltagit i projektet ”Ledare i Fokus”, ett pilotprojekt i samarbete mellan Svenska Ridsportförbundet, Sörmlandsdistriktet och SISU. Deltagande föreningar var Vingåker, Nyby-Torshälla, Mariefred, Trosa, Nyköping och ÖSRK. Vi har besökt alla anläggningar och knutit många nya kontakter. Varje träff har haft ett tema och vi har fått många bra föreläsningar bl.a. om hur man kan kommunicera med sin kommun, vad man bör tänka på i sammansättning av styrelsen, valberedningens viktiga uppgift, marknadsföring och varumärkesbyggande, ledarskap och hur man blir mer strukturerad och målinriktad i sitt arbete. Något som också diskuterades var hur man kombinerar det ideella arbetet med en alltmer affärsinriktad verksamhet, en utveckling som pågår i hela landet. Att förstå och tolka omvärldskraven samt tydliggöra och omsätta dem till vår verksamhet är avgörande för vår fortsatta framgång. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 6 (17) Höjdpunkten på projektet var resan till Garda i Italien där vi fick tid till arbete med vår egen förening samt en mycket intressant genomgång av personlighetstyper där vi fick en ökad förståelse för hur vi själva och vår omgivning fungerar. Dessutom hade vi med distriktet fadder i förbundsstyrelsen, Marie Hallander-Larsson som delade med sig av sina erfarenheter inom HR-området och målarbete. Projektet avslutades med redovisning och diplomutdelning samt Sörmlandsgalan i Eskilstuna den 25 oktober. Vi är båda väldigt nöjda med projektet och rekommenderar att alla styrelsemedlemmar och nyckelpersoner i verksamheten får förmånen att delta om det blir fler tillfällen Vingåkers Ryttarförening först i Sverige Framtidens ridskola säkrar kvalitén Ett nytt system för besöksverksamhet och kvalitetsmärkning infördes 2014. Två nya skyltar har tagits fram, liksom två checklistor som stöd för föreningarnas kvalitetsarbete. Svenska Ridsportförbundet har sedan lång tid säkrat kvalitén på medlemsföreningarnas ridskolor genom distriktens besöksverksamhet. Såväl hästhållning som anläggning och verksamheten synas i sömmarna. En övergång till det nya systemet görs inom en treårsperiod, till och med 2016. Alla föreningar som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet får en medlemsskylt. Sedan kommer samtliga ridskolor med den gamla skyltmärkningen att besökas och erhålla uppdaterad märkning/kvalitetsmärkning när kvalitetskraven uppfyllts. Kvalitetsmärkning av ridskolorna ger möjlighet för ökat marknadsvärde, synlighet och också en styrka i dialogen med exempelvis kommuner och sponsorer. Den erfarenhet och kunskap som besöksverksamheten ger används som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Verksamheten, som främst sker via distriktens besöksgrupper, har under åren lett fram till en god standard på stall och hästhållning. Som ett led i Svenska Ridsportförbundet fokus på ridskolans framtidsfrågor har två olika checklistor tagits fram, som stöd för föreningarnas utvecklingsarbete: Hästhållning med kvalitet - checklistan för egentillsyn för ridskolor kan föreningen använda för att förbereda sig inför kvalitetsmärkning. Idrottsanläggning för Ridsport – checklistan är till för att underlätta arbetet och ge en vägledning inför möte med exempelvis kommunen. Om besöksverksamheten I förbundets 19 distrikt finns idag besöksgrupper som regelbundet besöker föreningar. Besöksgruppernas uppdrag är att bedöma om anläggningen är säkert utformad för häst och människa. Detta gäller vid •nyanslutning och förprövning •regelbundna besök för rådgivning och kontakt •uppföljningsbesök av kvalitetsmärkta föreningar •rådgivande stöd för föreningens kontakter med beslutsfattare Innan sommaren besöktes VRF av Södermanlands besöksgrupp. Vi gick prickfritt genom det tjocka kontrollhäftet. Verksamheten blev med beröm godkänd. I september överraskades vår ridskolechef Marie Lindqvist av distriktets konsulent och representant från Svenska ridsportförbundet då hon var på konferens på Strömsholm. Där fick Marie ta emot en stor blombukett, kvalitets-skylten och blev intervjuad av tidningen Häst & Ryttare. Som första ridskola i Sverige kunde vi f.r.om nu stoltsera med den nya kvalitetsskylten. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 7 (17) Årets Värdefulla förening Under hösten blev vi även nominerade som en av tre föreningar i Södermanland till priset ”årets värdefulla förening” Nomineringen löd: Vingåkers Ryttarförening Vingåkers Ryttarförening nomineras till Årets Värdefulla förening för sitt målmedvetna arbete med att bedriva sin verksamhet i linje med Idrottens värdegrundsdokument Idrotten Vill. Tyvärr nådde vi inte hela vägen fram. Men gladdes åt vår nominering och att ridsporten var representerad även i kategorierna ”Årets eldsjäl” och ”Årets ledare”. Årets friskvårdspris Vingåkers Vårdcentral tillsammans med Vingåkers kommun delar varje år ut ett pris på Vingåkersbanketten. Årets friskvårdspris tilldelades VRF. Här är nomineringen: Årets friskvårdspris - Vingåkers Ryttarförening Ridning är inte bara ett intresse för hästar och sport, det är även folkhälsa. Med en omfattande verksamhet som väl möter upp flera av Sveriges 11 övergripande folkhälsomål, erbjuder Vingåkers ryttarförening aktiviteter anpassade till alla, oavsett ålder, kön, nationalitet eller särskilda behov. Med en styrelse som ser möjligheter i varje utmaning, och med ett stort engagemang från medlemmar och frivilliga fylls ridhuset med omnejd av aktiviteter från tidig morgon till sen kväll. Årets Eldsjäl i Vingåkers kommun Helena Mählqvist blev nominerad till Årets eldsjäl för sin insats som VRF:s kassör. ”I det tysta lägger hon ner åtskilliga timmar i veckan på föreningens löner, böcker och skatter. Det är rakt ingen kaffekassa att handskas med: i fjol omsattes mellan tre och fyra miljoner kronor. Med ett snett leende kallar hon sig "pappersmänniska". Hon klarar sitt uppdrag på handens fem fingrar tack vare arbetet som ekonomiansvarig i familjeföretaget Mählqvist rör. Av kompisarna på Vårnäs har hon till och med förärats en jacka med trycket "Årets cash hunter". Men det är, som sagt, inte pengarna som får världen att snurra. Helena Mählqvist tycker att kassörsuppdraget är lika viktigt som att ställa upp en nedfallen stallkratta, plocka upp ett godispapper från stallbacken, torka av kafeteriaborden eller bara säga hej till en besökare. – Det är svårt i dag att få folk att arbeta ideellt. Jag brinner för att få folk att hitta det engagemanget. Det är så ofta jag hör "vad får jag om jag gör det här?". Det funkar inte så. Man ska inte vinna materiellt på att vara med i en förening, det är en känsla man vinner.” (Citat ut Katrineholms-Kuriren) Årets Ungdomsledare i Södermanland Josefine Eriksson - Josefine är sedan flera år mycket aktiv i föreningens ungdomssektion ”Virus”. Josefine har haft flera olika roller i Virus styrelse. Ledamot, sekreterare och ordförande. Josefine är alltid väldigt mån om att alla ska få vara med, hon är en positiv, framåt, engagerad och omtyckt ungdomsledare och kompis. Josefine är en god förebild i sin roll som ungdomsledare på ridskolan. Hon är alltid mycket noggrann i sin hästhantering och på det sätt hon månar om både hästen och de barn/ungdomar hon har hand om känner sig både hästar och barn väl omhändertagna. Sedan ett par år är Josefine även aktiv i DUS, där hon är en av de drivande krafterna. Bl.a. har hon föreläst för deltagarna i projektet Ledare i Fokus om distriktets ungdomsverksamhet. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 8 (17) En hästkraft gör skillnad Under parollen - En hästkraft gör skillnad, och med anledning av att vi som första förening i Sverige blev tilldelade kvalitetsmärkningen, startades en fantastisk artikelserie upp I Katrineholms-Kuriren under hösten. KK gjorde en djupdykning i föreningens verksamhet för barn/ungdomar med någon typ av funktionsnedsättning. ”Hästen. Kompis, arbetskamrat, transportmedel – men också terapi och träningsredskap för massor av människor. Katrineholms-Kuriren i samarbete med Vingåkers ryttarförening startar en insamling för att föreningen ska kunna köpa in en ny handikapphäst. Vingåkers ryttarförening på Vårnäs utanför Vingåker har under 2014 blivit den första i landet som lever upp till Svenska Ridsportförbundets krav för kvalitetsmärkt förening. Det är en märkning svår att nå, och VRF är en omvittnat välfungerande förening med många ideellt arbetande krafter – inklusive hästkrafterna, förstås. Handikappridningen är en viktig del av ryttarföreningens verksamhet. Men för att den delen av verksamheten ska kunna utvecklas ännu mer behövs ytterligare en häst. En superhäst, helt enkelt; klok, stadig, tålmodig, trygg och eftertänksam. Denna häst ska vi på Kuriren vara med och bidra till. Vi lägger 3 000 kronor som grundplåt, målet för insamlingen är 30 000 kronor. Härmed utmanar vi andra företag, och privatpersoner, att dra sitt strå till höstacken. Inget bidrag är för litet, varje krona är välkommen! Och om insamlingen ger mer än målet, så kan det också köpas in utrustning till hästen. I dag inleder vi också en artikelserie om handikappridningen på Vårnäs, vad den har för betydelse för barn och ungdomar som rider samt för föräldrar och lärare. På kkuriren.se kan du stifta närmare bekantskap med de unga ryttarna i tv-reportage. Nu kör vi! Du är väl med?” Så löd första artikeln i KK. Denna artikel följdes sedan av ett dussin till. Vi hade knappt ens vågat drömma om det engagemang och uppskattning artiklarna gav upphov till. Vi tyckte att vi siktade högt, när vi på det första mötet uppskattade att det kanske skulle kunna gå att få ihop 30.000:- till en ny häst att använda i verksamheten. Engagemanget och givmildheten var enorm. Hela 85.000:- kom in till föreningens handikappverksamhet. Pengarna kommer användas till att köpa in en ponny och en stor häst. Sadlar till desamma, och till utrustning att användas i handikappverksamheten. Dessa företag, organisationer och personer har varit med och skänkt pengar: Impecta fröhandel, Skedevi bygg & service, Per, Sara och Lilly Hökpers, Vingåker, C-G Burell, Vingåker, familjen Rengman, Vingåker, Miljöpartiet de gröna i Vingåker, Annelie Flink-Bodin, Vittorps gård, mormor och morfar Gun och Ingemar Karlsson, Julita, Jerry Lindqvist, Anita Larsson, Vingåker, Veterinär Karolina Rudstedt, Lions club, Vingåker, Sörmländska bygg och betong AB, H Arvidssons rör AB, XL Bygg Ålsäter, Elvy Lindman, Djurkliniken i Katrineholm AB, Mählqvist Rör AB, familjen Eklöf Pettersson, Ica Supermarket Cityhallen, Säfstahill AB, City konditori, Strandviks blommor, Elin Åhlström, fam Lindqvist, Ålsäter, Carl-Edvard Sturkell, Katrineholm, John-Erik Ohlsson, Majblommans lokalförening i Vingåker, Stall Hemmet, Berit Lidar, Tisnarkonsult – Lena Drenth-Eriksson, Svensk Personlig Assistans AB, Elektrotjänst, Jonny Ström, Johnny Persson, Katrineholms-Kuriren, M&P Plåt AB, Backbo AB, Fotvalvet Anna-Lena Theilland-Poulsen, Robin Ashby, Vingåker, Prodek, Skedevi Torpa revision och ekonomikonsult AB, Lennart Ström, Bo Thörnbergs Linjeberedning AB, ManualEx AB, Elaine Håkansson, Vingåker, Inger Lund, Katrineholm, Erika Nikolai, Vingåker, Mari Andersson, Vingåker, Mia Karlsson, Österåker, Marie-Louise Lönnqvist, Vingåker, Pernilla Hagström, Katrineholm, IngaLill Blick, Strångsjö, Anneli Engström, Katrineholm, Mette Johansen, Katrineholm, Carina Storm, Björkvik, Erika Wall, Katrineholm, Jessica Svärd, Katrineholm, Edwin och Clara Pedersen, Katrineholm, Camilla Eriksson, Katrineholm, Johannah Ström, Vingåker, Thomas Götling, Valla, Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 9 (17) Irene Olovsson, Katrineholm, Sari Thorén, Österåker, Katarina Enqvist-Bolin, Bie, Jonas Andersson, Vingåker, Roland Olofsson, Julita, Pernilla Olofsson, Julita, Charlotta Andersson, Vingåker, Ewa Rolander, Ålberga, Åsa Juhlin, Sköldinge, Ove Carlson, Vingåker, Helena Nylander, Katrineholm, Kristina Svedberg, Julita, Anna Åkesson, Katrineholm, Olivia Öhlin, Katrineholm, Stig Wenell, Katrineholm, Lena Brännlund, Katrineholm, Pia Mikaj, Katrineholm, Mats Fhinn, Katrineholm, Familjen Christensen, Vingåker, Marianne Jeppson, Katrineholm, Urban Ehrlin, Katrineholm, Monica Lindqvist, Strångsjö, Sandra Svensson, Örebro, Anita Ohlsson, Julita, Gunilla Calner, Katrineholm, Jonas Bjurling, Vingåker, Britt-Louise Larsson, Katrineholm, Jonas Andersson, Vingåker, Jeanette Lindqvist, Vingåker, Anna-Karin Berggren, Vingåker, Lena Petersson, Katrineholm, Helena Ekdahl, Flodafors, Gunilla Hellman, Katrineholm, Anette Engdahl, Valla, Anna Svedberg, Julita, Solveig Lunden, Katrineholm, Lars Olsson, Vingåker, Jan-Erik Eriksson, Vingåker, Annemarie Jonsson, Katrineholm, Annika Uddin, Vingåker, Frank Haglund, Vingåker, Carina Johansson, Katrineholm, Fanny Bjurling, Vingåker, Familjen Ronach, Vingåker, Anna-Lena Blomqvist, Vingåker, Git Wasborg, Byle, Birgit Östlund, Katrineholm, Gisela Larsson, Katrineholm, Annika Svenberg, Vingåker, Kristin Edvinsson, Vingåker, Annelie Andersson, Katrineholm, Annika Gustavsson, Vingåker, Ann Andersson, Vingåker, Eva Sjöberg, Valla, Sten Evert Löfvenborg, Vingåker, Jessica Bergström, Högsjö, Amanda Tilda Horselovers, Vingåker, Mattias Edvinsson, Vingåker, Maria Carlsson, Katrineholm, Sofie Skoglundh, Vingåker, Lena Hagdahl, Valla, Henrik och Maggie Gregefelt, Katrineholm, Astrid Andersson, Katrineholm, Alice Pettersson, Vingåker, Felicia Persson, Katrineholm, William Persson, Katrineholm, Cornelia Persson, Katrineholm, Fam Lennholm, Valla, Camilla Lennholm, Valla, Jannica Ingvarsson, Vingåker, Frida Ingvarsson, Vingåker, Jonas Andersson, Vingåker, Håkan Anneli Ohlsson, Vingåker, Maria Karlsson, Julita, Hans Andersson, Katrineholm, Sandra Bäckström, Vingåker, Rebecca Holen, Vingåker, Kristina Ehrenkrona, Vingåker, Erika Olsson, Vingåker, Kerstin Palmfjord, Katrineholm, Kjell Eriksson, Katrineholm, Jenny Henriksson, Katrineholm, Gunilla Björn, Vingåker, Cecilia Säv, Björkvik, J-À Nyberg, Katrineholm, SvenErik Åberg, Vingåker, Tom Blixt, Katrineholm, Ewa Andersson, Katrineholm, Ulrika Johansson, Vingåker, Heli-Anne Hämevirta, Vingåker, Janne Lind, Vingåker, Lena Hammar, Vingåker, Elliot Hammar, Vingåker, Eva Jonsson, Katrineholm, Fam Dahlqvist, Vingåker, Eva Ohlson, Julita, Stefan Olsson, Vingåker, Anna och Bengt Strindberg, Katrineholm, Lena och Göran Olsson, Österåker, Stina Svensson-Eklund, Katrineholm, Fam Olsson, Österåker, Adelina och Susanne Persson, Valla, Pernilla Björling, Ättersta, Susanne Svensson, Österåker, Helena Mählqvist, Vingåker, Ingela Norsell, Katrineholm, Bo Ulla Örnklev, Katrineholm, Bertil Svegreus, Katrineholm, Anette Axelsson, Odensbacken, Anita Larsson, Vingåker, Mia och Henrik Högberg, fam Lindqvist, Ålsäter, Emelie Karlsson, Hävla, Anna Adamsson, Vingåker, Tintin Kristensen, Vingåker, Disa Kristensen, Vingåker, Familjen Wersäll, Katrineholm, Inger Lars-Åke Karlsson, Vingåker, Inger Skoglund, Vingåker, Sussie Engberg, Katrineholm, Camilla Knutsson, Katrineholm, Carina Ekdahl, Katrineholm, Mindy Lindström, Vingåker, Ingemar Eriksson, Vingåker, Marie Nyberg, Katrineholm, Wilma Nyberg, Katrineholm, Fam Kostiainen-Dalberg, Katrineholm, Diana Andersson, Vingåker, Christer Rengman, Vingåker, Bosse Hammar, Vingåker, Marie Hammar, Vingåker, Stina Pettersson, Katrineholm, Selma Lindblom Vingåker, Elisabeth Larsson Katrineholm Vi är otroligt tacksamma och glada för alla dessa gåvor som ger oss möjligheter att utveckla vår verksamhet ännu mer. Tack även till Katrineholms-Kuriren, Elisabeth Bäck, för initiativet till artikelserien och insamlingen En hästkraft gör skillnad! Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 10 (17) Tävlingssektionen Dressyrsektionen har under året anordnat fyra regionala tävlingar för häst med b.la kval till Breeders Trophy. Tävlingarna hölls på prov på onsdagskvällar under maj och juni. Hela nio hopptävlingsdagar har hållits på vår fina anläggning. Störst som vanligt är Guldsporrarna. I år satte vi stopp för anmälningar när vi hade uppnått 400starter per dag. Visa av erfarenheten från tidigare år, då vi hoppat till långt in på natten vill vi ge våra deltagare och funktionärer humana tävlingsdagar. I år var vädrets makter på vår sida och solen sken över Vingåker på tävlingsdagarna. Tävlingarna är en stor inkomstkälla för föreningen. Guldsporrarna inbringar naturligtvis mest till kassan, och skulle inte kunna genomföras utan alla ideella insatser av våra medlemmar. Även i år stallades hästar o ponnyer upp i ridskolestallet och i inhyrda portabla gästboxar som även i år kom hela vägen från Danmark. På Guldsporrarna hyrdes 140 mobila boxar in för uppstallning till de tillresta hästarna. Därutöver tillkommer de hästar som stallades upp i det befintliga ridskolestallet (23st) och på stall runt om i bygden. Årets deltagarantal uppgick till ca 450 olika ekipage som gjorde ca.400 starter per dag vilket ger 1400 starter på fyra dagar. Vilket torde vara svårslaget på regionala tävlingar i Sverige! Även om vinsten ser ut att bli stor finns en hel del kostnader, såsom premier till pristagarna och boxhyran som hör till de största utgifterna. Utan allt ideellt engagemang och välvilliga sponsorer vore dessa tävlingar inte genomförbara och det är med den största beundran föreningen tackar alla ideella krafter före, under och efter tävlingarna. Tävlingsryttare Föreningen har haft lag i div III dressyr för ponny. Elvira Åhlund, Anni Magnusson, Caroline Mård, Leah Björklund och Josefine Thorstensson representerade föreningen och kom totalt på en tredje plats i finalen. Div III Hoppning. Där placerade sig laget totalt på en andra plats. I laget ingick Maria ”Frasse” Lindgren, Ulrica Kernen, Göran Karlsson, Catarina Rydberg och Marie Lindqvist I Div II vann laget en omgång och kom på andra plats vid två tillfällen. Detta räckte till en totalseger i finalen. I laget ingick Ebba Lindgren, Catarina Rydberg, Sara Journath, Göran Karlsson och Viktor Pettersson Föreningen har också flera medlemmar som tävlat individuellt i såväl hoppning, fälttävlan, dressyr, körning och Working Equitation. Totalt löste 49 st ryttare licens för att representera VRF på tävlingsbanorna runt om i Sverige. Framgångsrikast ekipage 2014 Marita Nyberg – dressyr ridhäst Susanna Oom – hoppning ridhäst Ebba Lindgren – hoppning ponny Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 11 (17) Klubbmästare 2014 Klubbmästare häst hoppning Åsa Olofsson-Spending Klubbmästare ponny hoppning Elvira Åhlund-Mandel Ridskolemästare häst hoppning Sandra Larsson-Omega Ridskolemästare ponny hoppning Lovisa Mansbart-Freja Klubbmästare häst dressyr Chatrine Dahlgren- Bernard Klubbmästare ponny dressyr Lea Björklund- Candella Ridskolemästare ponny dressyr Evelina Orest - Freja Ridskolemästare häst dressyr Sara Larsson-Omega Cafeteria Cafeterian är en sektion i föreningen som bidrar med en stor trivselfaktor och den inbringar även en betydande del av föreningens inkomst. En stor del av vinsten kommer in under tävlingar och clinics då det säljs korv, hamburgare, dagens rätt, dricka, godis, kaffe och fika till de aktiva. Varje lördag håller ideella krafter öppet och säljer kaffe, godis och annat gott under knatteridningen. Under året har Susanne Svensson och Annelie Flink-Bodin hållit cafeterian öppen på tisdag, onsdag och torsdagskvällarna vilket har ökat trivseln enormt och varit uppskattat av föräldrar och elever. Detta har även inbringat lite mer i kassan. Under Guldsporrarna arrangerades lunchserveringen på tävlingarna genom ett samarbete med Knattebo catering och Lasse Nicklasson Insatsen sektionen gjorde under årets Guldsporrar var enorm! Från tidig morgon till sen kväll var cafeterian bemannad av de entusiastiska krafterna i sektionen, alltid med ett leende på läpparna, detta måste vara en unik insats. Ett stort tack till de ideella krafterna under året. Anläggningssektionen. Anläggningssektionen arbetar hårt med att hålla vår anläggning i det fina skick den befinner sig i. Under våren gjordes en uppfräschning av uteserveringen ”Restaurang Gödselstacken” där en ny betongplatta gjöts, och ny väggpanel spikades upp och målades. En ny serveringsdisk byggdes också. Under våren byttes vår gamla 4-hjuling ut till en nyare modell som vi leasar. Ove Eriksson, Jonas Andersson m.fl. dikade ur, vägde av och dränerade runt de hagar som ligger nedanför ridhuset. Fam. Mählqvist lånade ut maskiner och vagnar. Även Fam. Hjalmarsson lånade ut sin grävmaskin till arbetet. Under midsommarhelgen jobbade Mattias Moqvist med att väga av och jämna till tävlingsbanorna. Föreningen köpte även in en stor vattentank som den nya traktorn kan dra. En vattenpump att lägga i sjön så att tanken kunde fyllas under rimlig tid införskaffades också. Vattentrycket på anläggningen räcker inte till för att under rimlig tid fylla tanken. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 12 (17) Under året har även två stora förråd byggts ute på logen. Till detta köptes tjänsten in från en byggfirma. Behovet av att kunna förvara utrustning, sopsortera och hålla foderlager inlåst har ökat. Till detta fick föreningen stöd från b.la Rotary Ridhuset fylldes på med nytt spån under hösten. Anläggningskommittén gör ett otroligt jobb varje år och ni gör allihop en ovärderlig insats för vår förening och trivseln här! Ett varmt tack till alla starka krafter som jobbat så hårt under året som gått. Bidrag Bidrag som föreningen erhållit under året har varit driftsbidrag, aktivitetsstöd, idrottslyftet, skolsamverkanspengar och anläggningsstöd. Även bidrag från Rotary, Majblomme-kommittén och Vingåkers Hantverksförenings Byggnadsförening upa har mottagits. Hemsidan Under året har hemsidan fortsatt att utvecklas och Kristin Edvinsson, Jessica Svärd, Stina Järperud och ridinstruktörerna har fortsatt att hålla den uppdaterad. Föreningen har även en mycket välbesökt sida på Facebook. Information Föreningens hemsida fungerar bra med mycket bra information. www.vingakersrf.se Vingåkers Ryttarförening, Vårnäs Gäringstorp, 643 92 Vingåker. Tel 0151-127 58 info@vingakersrf.se Härmed framför styrelsen för Vingåkers Ryttarförening sitt varma Tack till alla som på något sätt deltagit och bidragit till att genomföra aktiviteter och bidra till föreningens utveckling under verksamhetsåret 2014. Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 Resultaträkning 13 (17) Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella anläggningstillg. 1 2 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Årets resultat 2014-01-01 - 2014-12-31 2013-01-01 - 2013-12-31 2 858 125 475 125 3 333 250 2 563 240 403 306 2 966 546 -248 781 -1 202 235 -1 816 987 -142 781 -3 410 784 -281 038 -950 584 -1 305 528 -129 555 -2 666 705 -77 534 299 841 20 -29 767 -107 281 261 -35 982 264 120 3 0 -107 281 264 120 Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 Balansräkning 14 (17) Not 2014-12-31 2013-12-31 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Hästar Inventarier, verktyg och installationer 1 563 042 264 980 428 176 1 524 375 293 460 479 970 Summa anläggningstillgångar 2 256 198 2 297 805 41 647 35 023 123 701 153 706 113 710 237 411 105 784 259 490 42 667 15 448 321 725 309 961 2 577 923 2 607 766 151 741 -107 281 44 460 -112 379 264 120 151 741 44 460 151 741 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 Balansräkning 15 (17) Not Långfristiga skulder 4 Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 5 2014-12-31 2013-12-31 127 803 908 939 880 000 1 916 742 81 916 985 207 880 000 1 947 123 57 143 252 228 307 350 616 721 61 455 178 946 268 501 508 902 2 577 923 2 607 766 1 500 000 1 500 000 Inga Inga Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 6 Ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Erforderligt avdrag för inkurans har gjorts. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 16 (17) Noter 1 Anställda och personalkostnader Medeltalet anställda Kvinnor Män Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till anställda Pensionskostnader till anställda Återbetalt Fora-avgift Övriga sociala kostnader Övriga personalkostnader 2014 2013 5 1 6 5 1 6 1 307 043 21 548 -25 813 466 525 47 684 1 816 987 890 715 43 659 0 307 461 63 693 1 305 528 2 Avskrivningar och nedskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Hästar Traktor med tillbehör Fyrhjuling och datorer 1,5 % 5% 8% 10 % 20 % 3 Bokslutsdispositioner Avskrivning över/under plan 2014 2013 0 0 2014-12-31 2013-12-31 1 407 594 1 483 862 370 000 127 803 370 000 81 916 4 Långfristiga skulder Förfallotid senare än 5 år efter balansdagen 5 Checkräkningskredit Beviljad kredit Utnyttjad kredit Vingåkers Ryttarförening 818500-8268 17 (17) 6 Ställda säkerheter För skulder till kreditinstitut m m: 2014 2013 1 500 000 1 500 000 Vingåker 2015-02-15 ................................................... Tomas Pettersson ..................................................... Maria Lindgren ................................................... Helena Mählqvist ..................................................... Veronica Gårdestig ................................................... Per Hökpers ..................................................... Marie Nyberg ..................................................... Jonas Andersson Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har lämnats den ____/____ 2015. ................................................... Owe Svedberg Auktoriserad revisor ..................................................... Tomas Niva Revisor Vingåkers Ryttarförening Resultatbudget Reviderad: 150811 Räkenskapsår: 150101-151231 Konto 3040 3041 3042 3043 3044 3045 3047 3048 3051 3052 3054 3056 3057 3060 3071 3079 3080 3091 3093 3099 3110 3111 3112 3114 3120 3220 3690 3710 3813 3983 3985 3986 3987 3988 3989 3990 3992 4011 4012 4013 4014 4015 4016 Benämning Ridavgifter Knatteridning Kurser Intäkt After Work Hästhyra Ridläger Träning Ers för stalljour Uppstallning Anläggningskort Reklamskyltar Annonser hemsida Sponsorhuset Medlemsavgifter Bingolotter Övriga lotterier Cafeterian Klubbkläder Försäljning biljetter arr. Avyttring av hästar övriga inventarier Sponsorer Tävlingar - boxar Intäkter tävlingar Intäkter Virus Intäkter Hästis Uthyrning transport Övriga sidointäkter Bidrag HK-häst Uthyrning av idrottsanläggning Administrativt bidrag Ledarbidrag Driftsbidrag Aktivitetsbidrag Bidrag idrottslyftet Bidrag ungdomsprojektet Övr ersättn och intäkter Bidrag skolsamverkan Summa intäkter Budget 2015 1 650 000,00 kr 30 000,00 kr 20 000,00 kr 12 000,00 kr 15 000,00 kr 120 000,00 kr 93 000,00 kr 5 000,00 kr 152 750,00 kr 20 000,00 kr 16 000,00 kr 2 500,00 kr 1 000,00 kr 100 000,00 kr 5 500,00 kr 2 000,00 kr 250 000,00 kr 12 000,00 kr 12 000,00 kr 22 500,00 kr 125 000,00 kr 77 500,00 kr 255 000,00 kr 30 000,00 kr 10 000,00 kr 5 000,00 kr 5 000,00 kr 14 200,00 kr 26 300,00 kr 30 000,00 kr 3 800,00 kr 129 000,00 kr 119 000,00 kr 130 000,00 kr 30 000,00 kr 10 000,00 kr 120 000,00 kr 3 661 050,00 kr Hö Havre Halm och spån Övrigt foder Skoning Veterinärvård - 112 000,00 kr 40 000,00 kr 65 000,00 kr 20 000,00 kr 75 000,00 kr 40 000,00 kr 4017 4018 4019 4020 4042 4043 4044 4045 4047 4048 4050 4080 4090 4091 4093 4099 4110 4112 4114 4121 4132 4150 4161 4162 4163 4164 4165 4167 4240 4241 5061 5140 5160 5162 5164 5220 5221 5222 5310 5360 5380 5410 5460 5480 5520 5611 5612 5910 6110 6211 Arrende beten Förbrukningsmaterial hästar Arbetsredskap stall Kostnader hästpass Kostnad kurser Kostnader After Work Kostnader arrangemang Kostnad ridläger Kostnad träning Kostnad inhyrd ridlärare Kostnader Allsvenskan Inköp cafeterian Försäkring hästar Klubbkläder Försäkring olycksfall rid Avyttring hästar Kostnader Virus Kostnader tävlingar Kostnader boxar tävling Kostnader ungdomsprojektet Inköp utrustning Ridskolan Förbrukningsinventarier hästar Rep/Underhåll hagar Rep/Underhåll tävlingsanl Rep/Underhåll ridhus Rep/Underhåll stall Rep/Underhåll klubbutrymmen Rep/Underhåll vägar Rep/Underhåll traktor Gräsklippare/Röjsåg Skadedjursbekämpning Avlopp Städning o renhållning Sophämtning Snöröjning, sandning Hyra inventarier o verktyg Leasing hästtransport Leasingaavgift 4-hjuling Elavgifter för drift Bensin o olja Vatten Förbrukningsinventarier Förbrukningsmaterial Arbetskläder o skyddsmaterial Rep/Underhåll invent o verktyg Försäkring o skatt hästtransport Försäkring o skatt 4-hjuling Annonsering Kontorsmaterial Telefon - 12 000,00 kr 10 000,00 kr 5 000,00 kr 4 000,00 kr 10 000,00 kr 1 000,00 kr 1 500,00 kr 6 000,00 kr 50 000,00 kr 1 500,00 kr 9 000,00 kr 120 000,00 kr 81 000,00 kr 7 000,00 kr 14 275,00 kr 4 000,00 kr 25 000,00 kr 230 000,00 kr 69 000,00 kr 10 000,00 kr 7 000,00 kr 10 000,00 kr 35 000,00 kr 20 000,00 kr 15 000,00 kr 25 000,00 kr 10 000,00 kr 20 000,00 kr 30 000,00 kr 6 000,00 kr 3 500,00 kr 6 000,00 kr 6 000,00 kr 10 000,00 kr 10 000,00 kr 4 000,00 kr 16 000,00 kr 19 000,00 kr 110 000,00 kr 30 000,00 kr 8 000,00 kr 25 000,00 kr 5 000,00 kr 5 000,00 kr 10 000,00 kr 1 150,00 kr 3 500,00 kr 6 000,00 kr 5 000,00 kr 6 000,00 kr 6212 6214 6230 6250 6310 6350 6380 6381 6390 6540 6570 6590 7010 7011 7090 7331 7510 7533 7570 7610 7612 7613 7690 8410 8413 8423 Mobiltelefon Telefax Datakommunikation Porto Företagsförsäkringar Kundförlust Möteskostnader Kostnader styrelsen Övriga kostnader Datakostnader Bankkostnader Medlemsavgifter/licenser Löner Lönebidrag Ledarersättning Bilersättning skattefri Sociala avgifter Särskild löneskatt pens.kostn Premier arbetsmarknadsförsäkr. Utbildning Personalvård Medlemsvård Övr pers.kostn o bidrag Räntekostnader långfr skulder Räntekostn checkräkn.kredit Räntekostn skatt o avgifter Summa kostnader - Beräknat resultat före avskrivningar 7821 7831 7832 Avskrivning byggnader Avskrivning maskiner och tekn anl Avskrivning hästar Beräknat resultat efter avskrivningar 6 000,00 kr 1 350,00 kr 6 000,00 kr 10 000,00 kr 15 000,00 kr 600,00 kr 5 000,00 kr 32 500,00 kr - kr 10 000,00 kr 6 100,00 kr 30 500,00 kr 1 675 000,00 kr 470 231,00 kr 47 500,00 kr 7 000,00 kr 456 000,00 kr 10 700,00 kr 42 000,00 kr 20 000,00 kr 10 000,00 kr 6 500,00 kr 1 500,00 kr 26 000,00 kr 3 650,00 kr 200,00 kr 3 448 294,00 kr 212 756,00 kr - 48 591,00 kr 57 710,00 kr 36 480,00 kr 69 975,00 kr Nytt ridhus hos Vingåkers Ryttarförening Projektfakta Multifunktionellt ridhus i Södermanland. Vingåkers Ryttarförening Kontaktperson Marie Lindqvist Vingåkers Ryttarförening att: Marie Lindqvist, Vårnäs, 643 92 Vingåker marie@vingakersrf.se 2. Sammanfattning Projektet syftar till att bygga en multiridanläggning som möjliggör en mångsidig utveckling av ridverksamheten för barn, ungdomar och vuxna i närområdet men också regionalt. Projektet ökar integrationen mellan olika grupper av barn, ungdomar och vuxna oavsett funktionsförmåga, nationalitet, uppväxtmiljö och andra faktorer. Då verksamheten bedrivs inomhus större delen av året skulle den nya anläggningen ge stora möjligheter att verkställa vår vision – Vi sporrar mot nya utmaningar. Projektet kommer att skapa möjligheter till samarbete, delaktighet i föreningslivet och i samhället i stort för flera. Föreningen vill med projektet skapa en ridanläggning med fokus på barn, ungdomar och vuxna, oavsett nationalitet, funktionsnedsättning, fysiska eller psykiska sjukdomar. Tillgängligheten för alla är en ledstjärna i projektet. 3. Projektpresentation Vingåkers Ryttarförening har funnits sedan 1978. VRF är en förening med cirka 350 medlemmar varav de flesta är barn och ungdomar. Verksamheten bedrivs vid Vårnäs i utkanten av Vingåker. Ett oisolerat ridhus på 22x45 meter med 2 utebanor och stall för 23 hästar är förutsättningarna vid projektets start. Föreningen har innan projektet tillgång till ett klubbrum i anslutning till kontor, 2 toaletter på anläggningen varav en handikapptoalett, ett litet kök i ridhusets uppvärmda del. Detta har föreningen finansierat med egna medel och stort eget ideellt engagemang. Föreningen fick idén med ett nytt ridhus under 2012 när vi såg ett utökat behov av ytterligare ett ridhus anpassat för personer med någon form av funktionsnedsättning. Vårt nuvarande ridhus är helt oisolerat vilket gör att verksamheten ibland måste ställas in på grund av kyla vintertid. Under sommaren 2006 gjordes en renovering av taket som läcker. Takplåten lyftes och en kondensväv lades mellan plåten och innertaket för att transportera ut regnvatten och hålla taket ventilerat. Plasten som satt som skydd för ljudisoleringen på insidan var tvungen att plockas bort, vilket idag innebär att glasfiberull hänger ner från innertaket och utgör en hälsorisk för elever, personal och hästar. Frågan ställdes i föreningen vad vi kunde utveckla om vi hade ett nytt ridhus och svaren analyserades. Utifrån SWOT-analys, behovsanalys och intresseanalys valde vi att gå in i projektet för att kunna möta behov och intressen vi fann i analyserna. 1 Vingåkers Ryttarförening kom fram till att föreningen ville: • Bidra till att ge barn, ungdomar och vuxna en aktiv fritidssysselsättning samt möjligheten att aktivt engagera sig i föreningens verksamhet. • Arbeta för att främja psykisk och fysisk hälsa hos alla målgrupper vi har i föreningen: barn, ungdomar, vuxna och där vi har en anläggning tillgänglig för alla, även personer med olika funktionsnedsättningar. • Bibehålla en stark ”vi-känsla” och öka gemenskapen både i och mellan ridgrupperna i alla ålderskategorier. • Erbjuda en god ridverksamhet på alla nivåer inom Svenska Ridsportförbundets godkända discipliner. • Att föräldrar ska kunna känna att ridskolan är en trygg och säker plats för deras barn och ungdomar. Vara ett föräldrastöd när det finns ett ökat behov för det. • Ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet till en aktiv fritid. Skapa delaktighet för alla i föreningslivet. • Skapa en anläggning med flera aktivitetsytor för att ge fler möjlighet att upptäcka tjusningen med ridsporten. • Motarbeta alkohol, narkotikamissbruk, doping. • Bekämpa rasism, mobbing, diskriminering genom att arbeta med frågor om alla människors lika värde. Aktivt utbilda barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar om deras rättigheter. Använda FNs konvention om barns rättigheter och FNs konvention om personer med funktionsnedsättningars rättigheter. • Vi använder lokalproducerat foder till hästarna. När vi har ridläger köper vi till viss del lokalproducerad mat. Vi pantar burkar och returflaskor. Vi källsorterar så mycket som möjligt. Vi strävar efter att använda miljövänligt tvättmedel i vår tvättmaskin avsedd för hästtäcken m.m. Vi köper miljövänlig energi. Vi försöker komma på nya lösningar för att göra så lite klimatpåverkan som möjligt. • Vi vill bevara landsbygden och ge fler en möjlighet att uppleva landsbygden. Positiva effekter Positiva effekter vi förväntar oss av projektet är bl.a: • Ge fler en möjlighet att bli delaktiga i föreningslivet. • Ge personer med funktionsnedsättningar en möjlighet att få en daglig sysselsättning. • Ge personer med funktionsnedsättningar en möjlighet att tävla inom ridsporten. • Skapa en nationell arena för ridsporten i denna region. • Skapa nya kontakter och samarbeten. • Skapa nya band, nya idéer och broar mellan olika generationer och kulturer. • Förbättra dragningskraften till regionen. • Skapa möjligheter att öka vårt medlemsantal. • Behålla våra ridande längre med ökade möjligheter till träning och tävling. • Ge fler en möjlighet att bli delaktiga i samhället. • Öka folkhälsan. • Förbättra livskvalité hos våra intressenter. • Skapa tillgänglighet för alla. • Skapa ny verksamhet. • Skapa fler jobb. • Ge kompetensutveckling för våra anställd. 2 Det nya ridhuset kommer att skapa nya samarbeten, projekt och en helt ny verksamhet inriktad på personer med olika funktionsnedsättningar. Ridhuset kommer att ge oss och andra föreningar fler möjligheter till träning och tävling. Vi kan även i framtiden, då ridhuset står klart, hyra ut ridhuset till andra verksamheter som till exempel brukshundklubbarna i Södermanland/Närke då de ofta vill arrangera tävlingar under vintern inomhus i till exempel ridhus. Vårt nya ridhus kommer skapa möjlighet att arrangera konferenser för företag och specialförbund. Anordna kickoffer för företag m.m. Även personer med egen häst som idag inte har tillgång till eget ridhus kommer gynnas eftersom vi kommer arrangera fler träningar och tävlingar. Vi har varit i kontakt med olika instanser om ett samarbete inom handikappverksamheten. Ett tillgängligt ridhus som har läktare, café och alla hjälpmedel som behövs när personer med olika rörelsehinder ska rida ger en bra grund för handikappverksamheten. Ramp, lift, trappa, hiss och räcken att hålla sig i är en nödvändighet. Vi vill skapa ett dagligt aktivitetscenter för personer med olika funktionsnedsättningar i samarbete med Vingåkers och Katrineholms kommun, Dammsdalskolan och privata assistansboenden. Med ovanstående kommer vi skriva samarbetsavtal som börjar gälla när vi byggt ridhuset. Projektets målgrupp är barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Barn och ungdomar, samt långtidssjukskrivna och barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Genomförande och resultat Vi delar in projektet i tre faser: Föreberedelsefasen: Här jobbar vi med att skapa nya kontakter, samarbeten, finansiärer, gör marknadsundersökningar, bidragsansökningar, planering, möten och en framtidsplan för hur vi ska utveckla föreningen på kort och lång sikt. Inledande fasen: Vi börjar med bygget av ridhuset som byggs tillgängligt för alla. När ridhuset i stort står färdigt kommer vi att påbörja aktivitetsdelen i projektet genom att ha möten med våra samarbetspartners och dela ut information. Genomförandefasen: Efter den inledande fasen är det dags att bedriva verksamhet för projektdeltagarna och medlemmarna i föreningen. Överlevnaden ligger i att ha en genomgång av projektet och diskutera hur vi kan fortsätta att samarbeta även efter projektets slut. Projektet är tänkt att pågå mellan 1 januari 2015- 6 juni 2018 Vingåkers Ryttarförening vill med färdigställandet av ett nytt ridhus uppnå följande: • Skapa en aktivitetsanläggning för ridsporten för vi ser ett behov av fler aktivitetsytor inom ridsporten för både träning och tävling. • Särskilt vänder vi oss till barn, ungdomar och personer med olika funktionshinder. Detta uppnår vi med det nya ridhuset. • Höja kvaliteten på alla nivåer av ridutbildning genom att kunna bedriva undervisning i ett ridhus med lämpligare storlek och med rätt markunderlag. • Genomföra tävlingar där vi kan bjuda in andra klubbar att delta. Under vintertid kan vi ordna framridning i det befintliga ridhuset och tävla i det nya ridhuset. 3 • • • • • • • • • Höja kvaliteten på ridundervisningen för funktionshindrade. Det nya ridhuset kommer att göras tillgängligt för personer med funktionshinder. Vi kommer utveckla samarbetsavtal med ett antal handikappföreningar och organisationer, som vi kommer att ta hjälp av för att tillgänglighetsanpassa ridhuset redan från början. För att kunna ha dessa samarbeten och påbörja projekten måste vi ha ett nytt ridhus tillgängligt för alla. Detta har vi delvis uppnått genom att kontakterna är tagna och projektet med att bygga ridhuset är påbörjat. Arrangera tävlingar för funktionshindrade på i första hand lokal och regional nivå och förhoppningsvis i en förlängning även på nationell och internationell nivå. Nuvarande ridhus har för liten yta för att anordna hopp- och dressyrtävlingar som uppfyller dagens krav. Samarbeta med arbetsterapeuter och sjukgymnaster för att hjälpa barn, ungdomar och vuxna att förbättra sin hälsa. Detta med inriktning på personer med olika funktionshinder, eftersom denna grupp ofta har svårt att utöva olika aktiviteter och ett större behov av stöd och träning för att säkerställa ett bra hälsotillstånd. Detta finns inte i vår region sedan tidigare Utveckla samarbete med organisationer som arbetar med rehabilitering och träning av funktionshindrade. Erbjuda medlemmar med egen häst fler träningstillfällen. Idag finns inga ridtillfällen för dessa. Rekrytera fler barn och ungdomar i verksamheten och öka dragningskraften för äldre ungdomar att stanna kvar inom ridsporten. Medlemsantalet kommer öka. Genomföra kurser och utbildningar på ett professionellt sätt. Vi kommer arbeta för att använda egenproducerad miljövänlig energi. Mycket större möjligheter med solceller/solfångare på det nya ridhusets tak. Föreningen beslutade i inledningen av projektet att fokusera på i utvärderingen: • Medlemsantalet. • Antalet deltagare under projekttiden – både ideella, professionella och lekmän. • Deltagarnas synpunkter på verksamheten och om vi lyckas bli tillgängliga för alla genom att föra närvarolistor på våra lektioner. • Utvärderingen riktas till alla som har varit i projektgruppen, deltagare och deras vårdnadshavare samt våra medlemmar och samarbetspartners. • Resultatet redovisas till medlemmar i Vingåkers Ryttarförening, finansiärer och samarbetspartners. Informationen kommer även läggas på hemsidan. Överlevnaden efter projekttidens slut diskuteras i styrelsen som kommit fram till att ett värde finns efter projekttidens slut med ett ridhus med många möjligheter att påbörja nya projekt. Vi kan fortsätta att skapa ett intresse av att etablera sig på landsbygden. Stängs en dörr öppnas en annan! 4 Reflektioner och slutsatser Visionen är att inte låsa oss till ett sätt att utvecklas, utan även hitta på nya och innovativa idéer för att bevara landsbygden och få ökad lönsamhet och ge fler jobb utan att tappa en hållbar utveckling, jämställdhet, integration och kompetensutveckling och ett aktivt fritidsliv för alla. Ridsporten är en sport som tyvärr förknippas med endast flickor och tjejer och därför får den ofta inte samma värde som idrott som fler pojkar utövar. Det märks när man söker bidrag, sponsorer och tid i media. Vi vill förändra den bilden och visa att ridsporten är för alla, flicka, pojke, invandrare, kvinna, man och även personer med olika funktionsnedsättningar. Vi hoppas att den multifunktionella anläggningen kommer få mycket positiv respons och framtiden ser ljus ut, projektidén ligger helt rätt i tiden. Medlemmar och samarbetspartners ser fram emot en utökad verksamhet. Projektorganisationen fungerar väl. Dilemmat ligger i att behålla medlemmars engagemang i att lägga ideella timmar samt bibehålla energin hos alla involverade. Det är krävande att bygga och driva projekt. Medlemmar och engagerade kommer få lägga åtskilliga timmar för att ro projektet i hamn. Projektet ska resultera i en ny multifunktionell anläggning med en verksamhet som har stora möjligheter att utvecklas ytterligare framåt. Effekterna kommer förhoppningsvis bli de som föreningen önskade i sina mål med projektet. När vi nu utvecklar vår verksamhet får vi ett ökat behov av hagar, betesmark och mer foder till hästarna. Detta är mycket billigare/lättare att ha/producera eller köpa i närområdet. Vi för diskussioner kring att köpa mer mark från granngården. I dagsläget är marken runt verksamheten jordbruk/arrende. Vi upplever att vi kan utveckla området väl. Landsbygden är så nära att även stadspersoner kan komma ut till landsbygden och uppleva naturen och inse betydelsen av ett rikt djur och naturliv och ett behov av jordbruksmark nära dem. Indirekt och direkt skapar vi även fler jobb, fler landsbygdsentreprenörer genom att visa att det går att ha verksamhet för många ute i landsbygden. Vi bevarar landsbygden i utkanten av staden och vi samarbetar med flera parter som ligger ute på landsbygden. Framgångsfaktorer i projektet kommer vara den kontinuitet samt den enorma drivkraften i styrgruppen. Förutom personer kommer framgångsfaktorer vara att projektet ligger rätt i tiden vad gäller aktiviteter för föreningslivet kvällstid och helger men även under dagtid med integration, rehabilitering och sysselsättning som en viktig del. En medvetenhet om vikten av att vara omvärldsorienterad är en viktig del för den fortsatta verksamheten att lägga vikt vid. För att möta detta har föreningen planerat ett ”Brain storm”- möte kring framtiden för föreningen och de behov som kan ses i t.ex. kompetensutveckling, behov av utveckling för att möta framtiden och vilka strategier som skulle kunna läggas för att föreningen ska kunna möta framtida behov och fortsätta utvecklas. Grunden är stadigt lagd – det gäller att förvalta och utveckla den vidare med framtiden för ögonen! 5 Vingåkers kommun l (3) TJÄNSTEUTLATANDE Till kommunstyrelsen Datum 2015-08-31 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Begäran om kommunal borgen - Vingåkers Ryttarfören ing Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar • Vingåkers kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Vingåkers Ryttarförening, organisationsnummer 818500-8268, för upptagande av lån om maximalt 1.800.000 kronor. Lånet ska amorteras. Sammanfattning Vingåkers Ryttarförening (VRF) har för avsikt att köpa 16 ha betesmark som idag arrenderas i anslutning till den egna fastigheten. För detta ändamål behöver föreningen ett banklån. VRF har inkommit med en förfrågan om kommunal borgen för ett banklån på maximalt 1.800.000 kronor. Ärendets beredning Ärendet har hanterats inom kommunledningsförvaltningen av kommunchefen och ekonomichefen som i början av sommaren träffade representanter från Vingåkers Ryttarförening som berättade om sina planer avseende markköp och byggnation av en multiridanläggning. För att kunna handlägga ärendet har kommunens ekonomichef begärt in kompletterande handlingar i form av årsredovisning och budget. I enlighet med kommunens finanspolicy har kommunen inför beslut om kommunal borgen gjort en kreditprövning av Vingåkers Ryttarförening. Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 Vingåkers kommun Bakgrund Vingåkers Ryttarförening (VRF) är en aktiv förening med cirka 350 medlemmar, varav de flesta är barn och ungdomar. De har även en väl fungerande verksamhet och ett stort engagemang för personer med funktionshinder. I en skrivelse till kommunen beskriver de sina planer på utveckling av verksamheten. I dagsläget äger VRF fastigheten Gäringstorp 1:23 och arrenderar ytterligare 16 ha betesmark. Föreningen ser stora utvecklingsmöjligheter, men är starkt begränsade av nuvarande anläggning och har därför för avsikt att bygga en mulitiridanläggning. Man har fört en dialog med nuvarande markägare som accepterat att föreningen får köpa loss den mark som arrenderas för en maximal kostnad om 1.800.000 kronor. För att föreningen ska kunna få ett banklån krävs kommunal borgen. Därav har föreningen inkommit med en skriftlig förfrågan till kommunen. Kommunens finanspolicy reglerar hur och till vilka kommunal borgen kan lämnas och i densamma fastslås att kommunal borgen till externa låntagare alltid ska föregås av kreditprövning. Vid den kreditprövning av VRF som genomförts framkom att föreningen inte har några betalningsanmärkningar de senaste tre åren och det fanns inte heller något skuldsaldo registrerat hos Kronofogdemyndigheten per den 150828. Sedan tidigare har kommunen borgensförbindelser för VRFs räkning motsvarande 959.000 kronor (enligt årsredovisning 141231). Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen har genom ekonomichefen tagit del av VRFs årsredovisning för 2014 samt budget för 2015. Kreditprövning av VRF har genomförts utan anmärkningar. Föreningen har inte heller några obetalda fakturor till kommunen. Bifogat VRFs förfrågan om kommunal borgen finns en projektplan för den multiridanläggning som föreningen har för avsikt att bygga. Kommunledningsförvaltningen har tagit del av projektpresentationen och ser positivt på de planer som föreningen beskriver. Kommunledningsfö1valtningen föreslår att Vingåkers Ryttarförening beviljas kommunal borgen för ett banklån om maximalt 1.800.000 tkr under förutsättning att lånet har en årlig amorteringsplan. 2 (3) Vingåkers kommun 3 (3) Konsekvenser Kommunens totala borgensförbindelser ökar med 1.800.000 kronor. Ingångna borgensförbindelser innebär alltid en risk att kommunen på sikt blir betalningsansvarig om låntagaren inte kan betala. Lånet som VRF förväntas uppta är tänkt att ha en amorteringsplan, vilket innebär att utnyttjad borgenssumma sjunker i takt med att lånet amorteras. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ga~'duElin Höghielm Ekonomichef " Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Sida 220 Ks § 176 Riktlinjer för uppvaktning av medarbetares och förtroendevalda samt representation i Vingåkers kommun Personalutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige • beslutar att riktlinjerna för uppvaktning av medarbetare och förtroendevalda i Vingåkers kommun från 1981 ersätts med reviderat förslag. • delegerar till kommunstyrelsen och dess personalutskott att vid behov revidera riktlinjerna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade år 1981 att anta riktlinjer för uppvaktning av förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna har ett behov av uppdatering bland annat på grund av föråldrat kostnadsläge och språkbruk. Revideringen innebär att riktlinjerna är anpassade till dagens kostnadsläge och är reglerade mot prisbasbelopp. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-08-20 Riktlinjer för uppvaktningar av medarbetare och förtroendevalda samt representation i Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Vingåkers kommun l (2) T JÄNSTEUTLATANDE Datum 2015-08-20 Handläggare Mattias Gustafsson Tjänsteutlåtande Förslag till beslut Förvaltningen föreslår KSPU besluta föreslå Kommunfullmäktige besluta att riktlinjer för uppvaktning av medarbetare och förtroendevalda i Vingåkers kommun från år 1981 ersätts med reviderat förslag, vidare föreslås Kommunfullmäktige ge delegation till Kommunstyrelsen och dess Personalutskott att vid behov revidera riktlinjen. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade år 1981 att anta riktlinje för uppvaktning av förtroendevalda och anställda. Riktlinjen har ett behov av uppdatering bland annat på gtund av förändrat kostnadsläge och språkbtuk. Revideringen innebär att riktlinjen är anpassad till dagens kostnadsläge och är reglerad mot prisbasbeloppet. Ärendets beredning Fötvaltningen har handlagt ärendet. Kansliförvaltningen Vingåkers kommun·, 643 80 Vingåker o Parkvägen 8 o Tel vx 0151-191 00 o Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se o www.vingaker.se o Pg 95 81-0 Bg 624-8371 Vingåkers kommun 2 (2) VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Mattias Gustafsson Personalchef Marita Skog Korrununchef l (5) Riktlinjer för uppvaktningar av medarbetare och förtroendevalda samt representation i Vingåkers kommun Ekonomi- och personalförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 32 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 n Riktlinjer för uppvaktningar Följande riktlinjer och tutiner gäller för Vingåkers kommun. Med begreppet kommunalt anställd/ medarbetare i detta reglemente avses all tillsvidareanställd personal med minsta tjänstgöringsgrad av 16 timmar/vecka. Uppvaktning av medarbetare och förtroendevalda som fyller 50 år Medarbetare och förtroendevalda som fyller 50 år uppvaktas med gåva i förhållande till anställningstid/ tiden för förtroendeuppdraget. Upp till15 år: Liten gåva Över 15 år: Stor gåva Utöver ovan uppvaktas de som fyller 50 år med blommor till ett värde av 300 kronor (0,75% av prisbasbeloppet). Rutiner medarbetare Personalenheten lämnar senast i december året innan uppgiften till berörd arbetsledning om vilka som fyller 50 år. Vid uppvaktningen bör representant för berörd arbetsledning delta för att hedra jubilaren. Medarbetare som undanber sig uppvaktning ska inte uppvaktas. Rutiner förtroendevalda Nämndservice lämnar senast i december året innan uppgiften till berörd nämndordförande om vilka som fyller 50 år. Vid uppvaktningen bör nämndrepresentant delta för att hedra jubilaren. Förtroendemän som undanber sig uppvaktning ska inte uppvaktas. Uppvaktning av arbetstagare som avgår i pension Medarbetare som avgår med pension uppvaktas med gåva i förhållande till anställningstid. Fast anställning minst 10 år: Liten gåva Fast anställning minst 15 år: Stor gåva Rutiner Kommunfullmäktiges presidium inbjuder de som gått i pension under året till en avtackningsmiddag. Avtackningen brukar ske i slutet av året. Festligheten utgörs av ett lämpligt arrangemang inklusive trerättersmeny. Avtackningen ombesörjs av kommunfullmäktiges ordförande, förvaltningschef samt personalchef. 2 (5) n Personalenheten gör en sammanställning av pensionsavgångar under året samt ansvarar för att inbjudan skickas ut. Inköp av minnesgåva sker i samråd med personalenheten. Avtackning av arbetstagare vid avgång ur tjänst av annan anledning än pensionsavgång Vid avgång efter minst 1O års fast anställning ska medarbetaren avtackas med gåva. Fast anställning minst 10 år: Liten gåva Fast anställning minst 15 år: Stor gåva Rutiner När medarbetare slutar, kontrollerar arbetsledningen hur lång anställningstid medarbetaren haft. Avtackningen ombesörjs av representant för berörd arbetsledning. Hedersbevisning vid dödsfall Vid dödsfall inom fullmäktige, nämnd eller förvaltning företräds kommunen med en krans eller gåva till fond till ett värde av ca 600 kronor (1 ,5 % av prisbasbeloppet) vid begravningen. Den verksamhetsansvarige, där medarbetaren arbetet, ansvarar för detta. Förtroendevalda Förtroendevald erhåller vid avgång blommor alternativt gåva enligt följande regler: a) Ledamot av kommunfullmäktige i minst 20 år erhåller gåva till ett värde av 33,5% av prisbasbeloppet. b) Ledamot av fullmäktige med mandattid understigande 20 år erhåller blommor till ett värde av 500 kronor. c) Ledamot som innehar post i kommunfullmäktiges presidium uppvaktas med gåva i förhållande till ~änsteåren till en kostnad av 2 - 3 % av prisbasbeloppet. d) Ledamot av kommunstyrelsen uppvaktas- om mandattiden understiger 6 årmed blommor. Överstiger tiden 6 år uppvaktas med liten gåva i förhållande till *nsteåren till en kostnad av 2,5 % av prisbasbeloppet Dessa regler gäller också för ledamot som innehar presidiepost i kommunstyrelsen, varvid belopp skall utgå efter samma grunder som gäller för kommunfullmäktiges presidium, punkt c) ovan. 3 (5) un 4 (5) e) Övriga nämnder skall vid uppvaktning tillämpa i huvudsak samma regler som sägs för kommunstyrelsen ovan med undantag för presidieposter i respektive nämnder, där beloppet begränsas med hänsyn till omfattningen av vederbörande nämnds verksamhet. Hedersbevisning vid dödsfall Förtroendevald som avlider ska hedras med blomsterarrangemang eller gåva till fond motsvarande ett värde av ca 600 kronor, (1,5% av prisbasbeloppet) vid begravningen. Fullmäktiges ordförande eller någon av dess vice ordförande ansvarar för detta. Uppvaktning av föreningar, företag eller institutioner Föreningar, företag eller institutoner med minst 50 års verksamhet i kommunen uppvaktas med blommor och bordsstandar. Rutiner Kommunstyrelsens ordförande beslutar om uppvaktning med standar. Gåvor Nuvarande minnesgåvor: 1111 1111 1111 • Liten vas, liten present, 2,5% av prisbasbeloppet (1.112 kronor) Stor vas, stor present, ca 3,5 %av prisbasbeloppet (1.557 kronor) Tavla, liten present Glasfat, stor present Inköp av minnesgåva sker i samråd med personalenheten. De kostnader som uppstår för inköp av minnesgåvor och blommor enligt dessa riktlinjer ska belasta respektive styrelse/nämnd. Riktlinjer för representation Extern representation Med extern representation avses värdskap vid besök, affårsförhandlingar, jubileer, invigningar, visningar där gästerna är externa. Huvuddelen av representationen avser kontakter med bl a näringsliv, andra myndigheter, kommuner och organisationer. Representation kan ske vid inledande, avslutande eller n bibehållande av en affärsförbindelse/relation. Extern representation kan också ske i fo11n av en arbetslunch, där avsikten med lunchen är fortsatt behandling av ärendet. Intern representation Intern representation avser bl a informationsmöten, sammanträden och personalvård som ej är av regelbunden karaktär. Intern representation ska användas restriktivt och med gott omdöme. Ibland kan intern representation vara svår att skilja från konferenser. En konferens ska dock vara schemalagd och genomföras under minst sex timmar på vardagar respektive minst fyra timmar på helgdagar. 5 (5) (Avskrift av dokttmentet från 1981 som inte finns i digital version) Antaget av kommunfullmäktige 1981-08-24, § 60 Revidering av kommunfullmäktige 1972-10-30 antagna regler för uppvaktning av förtroendemän och anställda. F örtroendemän §1 Kommunal förtroendeman erhåller vid avgång blommor alternativt hedersgåva enligt följande regler: a) Ledamot av kommunfullmäktige i minst 20 år erhåller hedersgåva. b) Ledamot av fullmäktige med mandattid understigande 20 år erhåller blommor. c) Ledamot som innehar post i kommunfullmäktiges presidium uppvaktas med gåva i förhållande till tjänsteåren till en kostnad av 200-800:-kronor. d) Ledamot av kommunstyrelsen uppvaktas - om mandattiden understiger 6 år - med blommor. Överstiger tiden 6 år uppvaktas med gåva i förhållande till ~änsteåren till en kostnad av 100-200:kronor. Dessa regler gäller jämväl för ledamot som innehar ledande post i kommunstyrelsen, varvid belopp skall utgå efter samma pundet som gäller för kommunfullmäktiges presidium, punkt c) ovan. e) I vad gäller övriga styrelser och nämnder skall vid uppvaktning tillämpas i huvudsak samma pundet som sägs för kommunstyrelsen ovan med undantag för ledande poster i respektive nämnder och styrelsen, där beloppet begränsas med hänsyn till omfattningen av vederbörande nämnds och styrelses verksamhet. §2 Revisorer De av fullmäktige valda revisorerna för den kommunala förvaltningen uppvaktas vid avgång och högtidsdagar enligt i huvudsak samma grunder som gäller för uppvaktning av kommunens förtroendemän i övrigt. F ör uppvaktningen svarar fullmäktiges presidium. §3 Anställda Den som vid avgång ur ~änst varit anställd hos kommunen i minst 1O år erhåller en gåva som skall anpassas i förhållande till tjänsteåren till en kostnad av 200-800:- kronor. §4 Alhnänt Uppvaktning av såväl förtroendemän som anställda begränsas till fätutom avgång ur *nst, 50årsdagar. För uppvaktning vid födelsedagar skall i huvudsak sanunaregler gälla som vid avgång ur ~änst. Anställda, som avgår från sin ~änst i samband med pensionering, skall uppvaktas vid lämpligt tillfälle under det år vederbörande uppnår pensionsålder. F ör uppvaktningen svarar fulhnäktiges presidium. §5 Vid uppvaktning skall fätutom blommor och/ eller gåva även kommunens bordsstandar kunna överlämnas. I fråga om eventuellt överlämnade av bordsstandar beslutar kommunstyrelsens ordförande. §6 När kommunens representeras vid jubileum med föreningar, företag eller institutioner med minst 25 års verksamhet i kommunen, uppvaktar kommunen med sitt bordsstandar och blommor. §7 Beslut om överlämnande av gåva vid uppvaktning, fätutom vid anställdas avgång ur tjänst på gmnd av pensionering, fattas av vederbörande nämnd eller styrelse. Om arbetsutskott finns fattas beslutet av utskottet. Uppvaktning med blommor ankommer på vederbörande ordförande och avdelningschefen för vederbörande förvaltningsenhet. I det fall uppvaktningen avser förtroendeman som deltagit i två eller flera nämnder och styrelsers arbete skall samråd ske mellan vederbörande ordförande och avdelningschefer och varvid samordning skall ske. §8 Vid dödsfall inom fulhnäktige, nämnd eller förvaltning före-trädes kommunen med en krans. För detta svarar fulhnäktiges ordförande eller någon av dess vice ordförande. §9 Att med begreppet kommunalt anställda i detta reglemente skall avses all tillsvidare anställd personal med en minsta tjänstgöringsgrad av 16 tinunar/vecka. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-09-21 Ks § 177 Sida 221 Dnr 299/2015 Dnr 57/2015 Dnr 331/2013 Dnr 304/2015 Delgivningar Arbetsutskottets förslag till beslut • Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Cirkulär 15:23 från SKL om budgetförutsättningar för åren 2015-2018. Resandestatistikrapport 2015. Prövning enl 6 kap 5 § miljöbalken avseende betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Södermanlands län har beslutat att Vingåker Vatten och Avfall AB:s planerade återvinningsverksamhet på fastighet Vik 1:5 i Vingåkers kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet får inte överklagas. Protokoll från Mälardalsrådets möte den 8 maj. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
© Copyright 2024