Årsredovisning 1415 ()
STENA METALLKONCERNEN ÅRSREDOVISNING 2014/2015 ÅRET I KORTHET Tack vare ett fokuserat förbättringsprogram visar koncernen ett bättre resultat – trots utmanande marknadsförutsättningar med fallande priser på råvaror. Kundanpassade råvaruleveranser har inneburit god avsättning på den globala marknaden. Vår investering i Stena Nordic Recycling Center, Nordens modernaste återvinningsanläggning, fortsätter enligt plan. Fortsatt utveckling av koncernens försäljningsarbete med förstärkta bransch- och kundspecifika lösningar. Kontinuerligt fokus på hållbarhetsfrågor, värdeskapande och säkerhet. NYCKELTAL MSEK Nettoomsättning EBITDA Rörelseresultat Eget kapital Soliditet, % Medelantal anställda 2014/2015 2013/2014 2012/2013 2011/2012 2010/2011 19.733 20.626 25.404 35.193 28.977 1.174 774 699 1.154 1.337 658 180 –50 426 722 4.585 4.225 4.173 4.432 4.407 36,5 36,2 33,4 34,4 33,0 3.224 3.335 3.595 3.831 3.486 Siffrorna för 2014/2015 och 2013/2014 är beräknade i enlighet med International Financial Reporting Standards. Tidigare år har ej omräknats, utan redovisas enligt tidigare redovisningsprinciper. INNEHÅLL KONCERNCHEFENS KOMMENTAR 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 KONCERNEN RESULTATRÄKNING 9 BALANSRÄKNING 10 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 12 KASSAFLÖDESANALYS 13 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 14 NOTER 20 EFFEKTER VID ÖVERGÅNG TILL IFRS 36 MODERBOLAGET RESULTATRÄKNING 41 BALANSRÄKNING 42 KASSAFLÖDESANALYS 44 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 45 NOTER 45 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 48 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 51 REVISIONSBERÄTTELSE 52 STYRELSE 54 ADRESSER 54 Koncernchefens kommentar På en fortsatt volatil marknad med fallande råvarupriser har Stena Metallkoncernen förbättrat resultatet jämfört med föregående verksamhetsår. Detta tack vare stärkt affärsmannaskap, bättre marknadsposition och ett fortsatt fokuserat förbättringsprogram. Resultatet för verksamhetsåret 2014/2015 blev 481 MSEK. Verksamhetsåret präglades av volatila marknadsförutsättningar med stora prisfall på råvaror. Utan draghjälp från omvärlden visar koncernens samtliga affärsområden ett bättre resultat än under fjolåret. Utvecklingen är ett resultat av fortsatt finansiell disciplin i kombination med fokuserade åtgärder inom ramen för det kontinuerliga förbättringsprogram som inleddes för ett par år sedan. Det är glädjande att konstatera att vi har haft ökade volymer, trots en bister marknadssituation. Volymökningen är resultatet av en förbättrad marknadsposition. Med ett starkt Sverige och en väsentlig förbättring i Norge såväl som Danmark visar Stena Recycling en mycket god utveckling. Såväl vår finska som vår polska verksamhet följer plan. Med målet att befästa vår position som Nordens ledande återvinningsbolag känns det spännande att följa den fortsatta kulturresan vår återvinningsverksamhet genomför med målet att ytterligare utveckla rollen som en attraktiv värdegenererande partner till våra kunder. Våra kundanpassade råvaruleveranser i kombination med en global kundbas har fortsatt gett oss god avsättning trots den utmanande marknadssituationen. Stena Technoworld har väsentligen flyttat fram sina positioner och skapat goda förutsättningar för den framtida utvecklingen. Stena Aluminium levererar ett gott resultat tack vare ökad produktivitet och bättre efterfrågan på kundspecifika legeringar. På en svensk stålmarknad i förändring har Stena Stål tagit marknadsandelar under året. Den svaga internationella stålmarknaden fortsätter dock att sätta press på lönsamheten även om resultatet var bättre än föregående år. För att ge ökat fokus och kraft i en förbättring av lönsamheten i industrikomponentverksamheten har denna under innevarande 4 Anders Jansson verksamhetsår brutits loss från Affärsområde Stål och bildat ett eget affärsområde med en ny ledning. Med högre kapacitetsutnyttjande och fokuserat affärsmannaskap på hemmamarknaden har Stena Oil skapat ett gott resultat under det gångna verksamhetsåret. Stena Metall Finans fortsätter att med hög kvalitet bidra till koncernens goda finansiella beredskap samtidigt som man återigen levererar ett starkt resultat med balanserat risktagande. Med fortsatt besvärliga förutsättningar för huvuddelen av de råvarubaserade marknader vi jobbar på måste vi fortsätta att skapa förbättringar genom egna aktiviteter. En väsentlig del sker genom en kontinuerlig satsning på förbättrad kvalitet och kompetens, bland annat genom utbildningar i ledarskap samt produkt- och material kunskap. Parallellt har utvecklingen av våra ”lean”-program inom produktions- och filialverksamheten skapat en ökad professionell stabilitet i våra processer. Vi fortsätter att lägga stort fokus vid forskning och utveckling – speciellt inom återvinningsområdet, vilket ger nya affärsidéer och ett gott stöd i vår utveckling. Bygget av Stena Nordic Recycling Center i Halmstad är igång i vad som kommer att bli Nordens modernaste återvinningsanläggning. Vår ambition är att ligga i framkant och fortsätta utveckla och investera i den bästa återvinningstekniken. Våra produktionssatsningar är viktiga, inte bara för Stena och våra kunder, utan även för miljön, då nya energieffektiva processer möjliggör ökad återvinning och minskade deponimängder. Tillsammans med våra kunder och partners skapar vi värden som bidrar till ett hållbart samhälle. Stena Metallkoncernen minskade antalet olyckor kraftigt under 2014/2015. Detta är resultatet av ett mångårigt arbete med att förbättra säkerheten inom alla våra verksamheter. Vår vision är att alla olyckor går att förhindra. Säkerhetsarbetet är en viktig del i vårt kvalitetsarbete och hur vi i Stena Metallkoncernen vill bedriva våra affärer. Utmanande marknadsförutsättningar kräver anpassning. Förändring ska vi skapa utifrån det vi själva kan påverka – vi kan inte förlita oss på draghjälp från omvärlden. I rådande affärsklimat har vi nu under en tid tvingats att göra nödvändiga anpassningar. Det lär fortsätta. Jag är mycket imponerad av det starka affärsmannaskap och den förmåga till kontinuerliga förbättringar som finns runtom i vår koncern. Under inledningen av innevarande verksamhetsår har prisfallet på råvaror accentuerats. Den generella marknadssituationen är pressad med ett väsentligt utbudsöverskott av framför allt järnskrot, vilket i skrivande stund sätter stor press på återvinningsmarknadens aktörer. Det gäller att förhålla sig till denna marknadsoro. Stena Metallkoncernen står väl rustad för att på bästa sätt hantera denna situation. Med fortsatt fokus på interna förbättringar och bibehållen finansiell disciplin förväntar jag mig att vi fortsätter stärka våra marknadspositioner. Göteborg den 21 oktober 2015 Anders Jansson 5 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Stena Metall Aktiebolag, org nr 556138-8371 med säte i Göteborg avger härmed redovisning för verksamhetsåret 1 september 2014 till 31 augusti 2015. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Stena Metallkoncernen är ett ledande, innovativt återvinningsföretag som samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja. Vid slutet av verksamhetsåret 2014/2015 hade koncernen verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Schweiz, Malta, Tyskland, Italien och USA. Verksamhetsåret kännetecknas av kraftiga prisfall på koncernens viktiga råvaror. Prisfallen har skett under hög volatilitet. Järnskrotpriserna föll med över 30 procent. Koppar och aluminium tappade vardera cirka 25 procent. Nickelpriset har nästan halverats. De främsta anledningarna är ökat utbud tillsammans med inbromsningen i den kinesiska ekonomin, vilket skapar oro på många marknader. Det åtgärdsprogram som initierades redan 2011/2012, med syfte att anpassa Stena Metalls verksamheter till sämre marknadsförutsättningar, har fortsatt och börjar visa resultat. Verksamhetsåret 2014/2015 innebar förbättrade resultat för alla affärsområden i koncernen. Utvecklingen beror i samtliga fall på det interna förbättringsarbetet snarare än förbättrade marknadsförutsättningar. MARKNAD Återvinning Stena Recycling bedriver återvinningsverksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Återvinningsmarknaden har varit fortsatt utmanande med stora svängningar i råvarupriser och volymer. Trots svåra förhållanden har Stena Recycling nått ett bättre resultat jämfört med föregående år. Förklaringen till förbättringen är ett starkt fokus på att förbättra det interna arbetet snarare än att förlita sig på förbättrad marknadsutveckling. Som exempel kan nämnas ökat fokus på sälj- och marknadsaktiviteter, effektiviseringar i produktion och logistik, ett program för kompetenshöjning med mera. Försäljningsbolaget Stena Metal International har haft god avsättning på material. Verksamhetsområdets omsättning uppgick till 10.923,4 MSEK (11.028,1) och rörelseresultatet var 426,5 MSEK (299,4). 6 Trading Stena Metallkoncernen bedriver handel med skrot, tackjärn, järnsvamp och färdiga stålprodukter. Stena Metal Inc. är en länk mellan råvaruleverantörer och stålverk i hela världen. Verksamhetsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 276,9 MSEK (407,9) respektive 2,1 MSEK (-0,8). Elektronikåtervinning Stena är en av Europas ledande elektronikåtervinnare med anläggningar i sju länder. Affärsområdets bolag arbetar till största delen med de olika insamlingssystemen i de olika länderna men också mot enskilda producenter. I likhet med de senaste åren har marknadsförutsättningarna även detta år varit utmanande, med generellt sjunkande priser på de återvunna materialen. Trots detta har Stenas elektronikåtervinning nått ett avsevärt bättre resultat jämfört med föregående år. Förklaringen är en ökad möjlighet att ta betalt för kvalificerad återvinning samt ett starkt fokus på förbättrad intern effektivitet. Affärsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 864,8 MSEK (713,5) respektive -31,6 MSEK (-139,7) Aluminium Stena Aluminium är Nordens ledande producent av aluminium genom återvinning och uppvisade ett förbättrat resultat under verksamhetsåret. Ökad fordonsförsäljning kombinerat med ett större fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor skapar en efterfrågan på aluminium i allmänhet och återvunnet aluminium i synnerhet. Bolaget har arbetat fokuserat med produktivitetshöjande åtgärder de senaste åren vilket bidrog till att man kunde möta den ökade efterfrågan och öka sin försäljning under verksamhetsåret. Rörelseresultatet uppgick till 49,8 MSEK (35,3). Omsättningen uppgick till 1.358,9 MSEK (1.063,2). Stål Stena Stål har anläggningar i Sverige och Norge och erbjuder ett brett sortiment av stålprodukter samt figurskuren, slittad, klippt och bearbetad plåt. Stena Stål har ökat sina volymer under verksamhetsåret, trots en totalmarknad som inte har visat några volymökningar. Affärsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 1.848,2 MSEK (1.617,8) respektive 5,9 MSEK (1,8). Olja Stena Oil är Skandinaviens ledande leverantör av bunkerolja och marina helhetslösningar till fartyg i Skagerak, Kattegatt och Nordsjöområdet. De senaste årens svaga ekonomiska utveckling i Europa har inneburit en hel del utmaningar för bunkerbranschen. Antalet fartyg i trafik har minskat och därmed också bunkervolymerna. Trots utmanande förutsättningar har Stena Oil detta verksamhetsår ökat sina volymer med 20 procent i Skandinavien och vänt förra årets negativa resultat till ett positivt. En bidragande förklaring är ett innovationsarbete som resulterade i ett nytt lågsvavligt bränsle som löser kundernas utmaning att klara de nya kraven på lägre svavelnivåer i utsläppen. De nya kraven infördes 1 januari 2015. Omsättning och rörelseresultat uppgick till 4.360,6 MSEK (5.691,9) respektive 25,7 MSEK (-52,9). Finansverksamheten Stena Metall Finans bedriver investeringsverksamhet och intern bankverksamhet inom koncernen, i Göteborg och Zug, Schweiz. Under verksamhetsåret har Stena Metall Finans succesivt reducerat marknadsrisken men ändå skapat bra avkastning. Rörelseresultatet uppgick till 146,2 MSEK (72,9) Förändringar i koncernens sammansättning Koncernen förvärvade under året bolaget Juteskären AB som i sin tur förvärvade fartyget Stena Scandinavica. Två mindre bolag har fusionerats. Miljöinformation Huvuddelen av koncernens verksamhet omfattas av anmälningseller tillståndsplikt. I fem av de svenska bolagen inom koncernen bedrivs verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken (1998:808). Totalt finns inom bolagen 160 anläggningar som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. I bolagen bedrivs återvinning av järn- och metallskrot, papper, elektronik samt framställning av aluminiumlegeringar. I verksamheterna bedrivs även insamling, mellanlagring och behandling av avfall, farligt avfall samt lagring av bunkerolja och förbehandling av stål. I två av de fem bolagen pågår revideringar eller förnyelse av tillstånden på grund av ökade produktionsvolymer. Under året har tillstånd erhållits för den planerade återvinningsverksamheten i nya anläggningen Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. De största miljöpåverkansfaktorerna från verksamheterna är buller samt utsläpp till mark, luft och vatten vid hantering och bearbetning av inkommet material. För att stärka miljöskyddet och förebygga bränder arbetar koncernbolagen utifrån etablerade kontrollsystem med syfte att uppnå ständig förbättring i miljöoch säkerhetsarbetet. Investeringar sker kontinuerligt inom ramen för det förebyggande arbetet i enlighet med brandskyddspolicy. Samtliga bolag har särskilt utsedda personer med ansvar för säkerhets- och miljöarbetet. Alla återvinningsföretag och stålverksamheter är certifierade enligt ISO 14001. Vissa av koncernens bolag bedriver verksamhet på mark vilka har, eller kan ha förorenats. Stena Metallkoncernen har genom tecknande av en miljöförsäkring överfört risken för återställande av förorenad mark till ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagets åtagande gäller så länge försäkringspremien betalas. Då försäkringsbolaget återförsäkrar en del av risken hos ett av koncernen ägt försäkringsbolag redovisas i koncernredovisningen den beräknade skulden för samtliga i koncernen ingående bolag. Försäkringen täcker den beräknade saneringskostnaden, upptagen till det mest sannolika utfallet, för koncernens samtliga driftställen. Premien betalas årligen och redovisas under rubriken Kostnad för sålda varor. Personal Under året minskade antalet heltidsanställda med 111 personer, vilket motsvarar cirka fem procent av arbetsstyrkan. Effektivisering och konsolidering i verksamheten är de huvudsakliga skälen. Säkerhetsarbetet fortsätter enligt plan med bland annat utökad utbildning och bättre rapporteringsverktyg. Antalet olyckor med frånvaro har fortsatt att minska under året. Ansvaret för säkerhet och skydd har kombinerats i en gemensam funktion på koncernnivå för ett ökat fokus inom båda områdena. Både arbetet med säkerhet och skydd leds från koncernnivå med ett dagligt ansvar på lokal nivå. Koncernen har fortsatt att arbeta för minskad sjukfrånvaro. En förnyad plan för hälsa och friskvård har antagits. Det nuvarande programmet för ett sundare Stena kommer att uppdateras och återintroduceras för att öka personalens kunskap i arbetsrelaterade hälsofrågor. Ledarskapsutveckling och utbildningsprogram har initierats inom hela koncernen. Insatserna sker inom tre områden: ledarskap, säljledning och säljkompetens. Detta gäller inom samtliga affärsområden. Dessutom har en skräddarsydd leanprocess för produktion inom affärsområde Recycling införts i alla de fem länder där verksamheten bedrivs. Forskning och utveckling I koncernen bedrivs ett flertal miljöteknikprojekt, dels i egen regi, dels i samarbete med högskolor, universitet, myndigheter, organisationer och näringsliv. Sammanlagt har under årets lagt ner cirka 23 (20) MSEK på forskning och utveckling. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen för Stena Metallkoncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta är Stena Metallkoncernens första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk information har räknat om från den 1 september 2013, vilket är datum för övergång till de nya redovisningsprinciperna. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultat- och balansräkning redogörs för på sidorna 36–40. Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk, motpartsrisk och likviditetsrisk. Koncernens riskexponering och hantering av dessa risker beskrivs i not 36. 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Stena Metallkoncernen är exponerat för ett antal riskfaktorer som helt eller delvis ligger utanför bolagets kontroll, men som kan ha en inverkan på koncernen resultat och rörelsekapital. Efterfrågan på och inköp av bolagets produkter styrs av aktiviteter inom järnbruk, pappersbruk, byggindustri, transportsektor, tillverkning, privatmarknad etc. Bolaget följer upp trender i marknaden regelbundet för att anpassa sig till rådande förutsättningar. Händelser efter räkenskapsårets slut Per den 19 oktober tecknade koncernen avtal med Stena Renewable AB om försäljning av Stena Metalls andelar i Örbacken Energi HB och Möckelsjö Energi HB. Försäljningen har ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Omsättning och resultat Koncernens omsättning uppgick till 19.732,8 MSEK (20.625,8) en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående verksamhetsår. Moderbolagets omsättning var 135,1 MSEK (134,5), varav koncerninternt 127,9 (124,2). Årets resultat och totalresultat för koncernen uppgick till 376,0 MSEK (-8,2). respektive 360,0 MSEK (61,8). Moderbolagets resultat, vilket överensstämmer med totalresultatet uppgick till 133,6 MSEK (263,4). Framtida utveckling Den generella marknadssituationen är fortsatt pressad med ett väsentligt utbudsöverskott av framför allt järnskrot, vilket sätter stor press på återvinningsmarknadens aktörer. Med fortsatt fokus på interna förbättringar och bibehållen finansiell disciplin står Stena Metallkoncernen väl rustad för att på bästa sätt hantera denna situation. Moderbolaget Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består i att hyra ut fastigheter till koncernföretagen samt tillhandahålla vissa koncerngemensamma funktioner såsom internrevision och koncernekonomi. KONCERNEN RESULTATRÄKNING 1 september– 31 augusti, MSEK Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Not Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter 2013/2014 3 19.732,8 20.625,8 2,5 -18.161,0 -19.389,9 1.571,8 1.235,9 2,5 -351,9 -413,3 2,4,5 -843,1 -786,9 6 304,0 153,3 BRUTTORESULTAT Försäljningskostnader 2014/2015 Övriga rörelsekostnader 7 -23,1 -9,3 RÖRELSERESULTAT 3 657,7 179,7 Resultat från andelar i intresseföretag 8 2,6 1,5 Räntenetto 8 -168,5 -163,7 Övriga finansiella intäkter och kostnader 8 -10,5 -61,4 481,3 -43,9 -105,3 35,7 376,0 -8,2 -48,6 38,5 RESULTAT FÖRE SKATT Skatter ÅRETS RESULTAT 9 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som senare kan komma att omklassificeras till årets resultat: Värdeförändring finansiella tillgångar som kan säljas Värdeförändring säkringsreserv Omräkningsdifferens dotterföretag utanför Sverige Omvärdering säkring av nettoinvestering 4,4 9,9 -15,6 22,0 40,2 -24,9 3,7 1,3 Poster som ej kommer att omklassificeras till årets resultat: Omräkning av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Effekt på uppskuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen SUMMA TOTALT RESULTAT — 23,2 360,0 61,8 376,1 -8,1 -0,1 -0,1 376,0 -8,2 Årets resultat är hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande ÅRETS RESULTAT Summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande SUMMA TOTALRESULTAT 360,1 61,9 -0,1 -0,1 360,0 61,8 9 KONCERNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 31 augusti, MSEK Not 2015 2014 Goodwill 10 526,6 538,1 Övriga immateriella tillgångar 11 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2,1 2,5 528,7 540,6 Materiella anläggningstillgångar Byggnader 12 1.037,0 1.128,8 Mark och övrig fast egendom 13 631,7 633,9 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14,35 2.663,3 2.032,2 Inventarier 15,35 22,0 29,1 Pågående nyanläggningar 16 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 267,5 67,7 4.621,5 3.891,7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i intresseföretag 17 12,0 12,2 Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 345,8 402,0 Uppskjutna skattefordringar 19 518,8 509,6 Andra långfristiga fordringar 20 31,8 41,9 908,4 965,7 6.058,6 5.398,0 21 1.253,7 1.440,5 22 1.736,8 1.753,5 34,0 35,8 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar 22 329,7 396,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 347,7 410,2 2.448,2 2.596,4 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kortfristiga placeringar Likvida medel SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR 10 23 707,1 684,4 2.095,6 1.542,4 6.504,6 6.263,7 12.563,2 11.661,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER 31 augusti, MSEK Not 2015 2014 13,0 13,0 Eget kapital Aktiekapital 130.000 aktier Reserver 24 Balanserat resultat Årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande 24 SUMMA EGET KAPITAL 138,9 158,5 4.049,8 4.054,2 376,0 -8,2 7,0 7,1 4.584,7 4.224,6 Långfristiga skulder Pensioner och liknande förpliktelser 25 14,8 21,5 Uppskjutna skatteskulder 26 255,4 178,3 Övriga avsättningar 27 494,1 458,2 Obligationslån 28 2.705,6 3.342,0 Skulder till kreditinstitut 29 965,3 478,7 Övriga skulder 30 58,5 62,6 4.493,7 4.541,3 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER Kortfristiga skulder Obligationslån 28 1.127,9 300,0 Skulder till kreditinstitut 31 34,7 33,3 1.199,1 1.427,9 17,1 16,8 Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder 32 214,1 178,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 891,9 938,9 3.484,8 2.895,8 12.563,2 11.661,7 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter 33 938,5 361,5 Eventualförpliktelser 33 625,7 545,0 11 KONCERNEN FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Hänförligt till moderföretagets aktieägare Ingående eget kapital 2013-09-01 Aktiekapital Reserver Balanserat resultat inklusive årets resultat 13,0 311,6 3.848,7 4.173,3 -198,6 181,0 -17,6 7,6 -10,0 113,0 4.029,7 4.155,7 7,6 4.163,3 -8,1 -0,1 Effekter av byte av redovisningsprinciper till IFRS Ingående eget kapital justerat i enlighet med nya principer 13,0 -8,1 Årets resultat Årets förändring verkligt värdereserv Årets förändring säkringsreserv Årets förändring omräkningsreserv Årets förändring omvärderingsreserv 13,0 9,9 9,9 9,9 22,0 22,0 22,0 -24,9 -24,9 -24,9 1,3 1,3 1,3 23,1 23,1 -0,4 22,7 45,5 24,4 69,9 -0,4 69,5 158,5 4.046,0 4.217,5 7,1 4.224,6 376,1 376,1 -0,1 376,0 -48,6 Årets förändring säkringsreserv Årets förändring omräkningsreserv Årets förändring omvärderingsreserv UTGÅENDE EGET KAPITAL 2015-08-31 12 13,0 -48,6 -48,6 4,4 4,4 4,4 -15,6 -15,6 -15,6 40,2 40,2 40,2 3,7 3,7 3,7 -19,6 3,7 -15,9 -15,9 138,9 4.425,8 4.577,7 Omräkning av avsättningar för pensioner Övrigt totalresultat för året -8,2 38,5 Årets resultat Årets förändring verkligt värdereserv 4.173,3 38,5 Effekt av ändrad skattesats i Sverige UTGÅENDE EGET KAPITAL 2014-08-31 Summa eget kapital 38,5 Omräkning av avsättningar för pensioner Övrigt totalresultat för året Summa Innehav utan bestämmande inflytande 7,0 4.584,7 KONCERNEN KASSAFLÖDESANALYS 1 september–31 augusti, MSEK Not 2014/2015 2013/2014 Resultat före skatt 481,3 -43,9 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 320,3 562,5 801,6 518,6 Den löpande verksamheten Betald skatt -29,8 -24,6 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL 771,8 494,0 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(–)/Minskning(+) av varulager 195,0 327,6 Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar 185,4 -140,6 -254,6 -202,1 897,6 478,9 Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Avyttring av finansiella tillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR — -3,1 -0,7 -0,7 -1.293,1 -438,4 121,2 59,1 -101,3 -14,9 191,3 — -1.082,6 -398,0 -185,0 80,9 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 1.161,1 35,1 Amortering av låneskulder -364,9 -709,5 796,2 -674,4 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 34 611,2 -593,5 1.542,4 2.136,0 -58,0 -0,1 2.095,6 1.542,4 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Resultat från andelar i intresseföretag Av- och nedskrivning av tillgångar Orealiserade kursdifferenser Rearesultat försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar Verkligt värde värdepapper och derivatinstrument Upplösning/avsättning till pensioner Övriga avsättningar SUMMA -2,6 -1,5 516,4 596,4 -39,9 -67,8 -150,6 -40,8 -30,5 80,6 -4,9 0,2 32,4 -4,6 320,3 562,5 13 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Stena Metall AB (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Stena Metallkoncernen) är ett återvinningsföretag som samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Göteborg. Adressen till huvudkontoret är Stena Metall AB, Box 4088, 400 40 Göteborg. Den 21 oktober 2015 har denna årsredovisning och koncernredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen är upprättad i miljoner kronor (MSEK) om inget annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år. Grunden för upprättande av redovisningen Koncernredovisningen för Stena Metallkoncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU, RFR1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen samt Årsredovisningslagen. Denna årsredovisning är Stena Metall AB:s första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk finansiell information har räknats om från den 1 september 2013 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs på sidorna 36–40. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgånger och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa 14 bedömningar vid tillämningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 1. Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen. Vid upprättandet av denna årsredovisning har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft och vilka är tillämpliga för koncernen. Nedan följer en preliminär bedömning av effekter från de standarder som bedöms vara relevanta för koncernen: IFRS 9 “Finansiella instrument” hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värdealternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 september 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 15 “Revenue from contracts with customers” gavs ut i maj 2014. IFRS 15 ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som avser intäktsredovisning (dvs IAS 11 “Construction Contracts” och IAS 18 “Revenue”, IFRIC 13 “Customer Loyalty Program”, IFRIC 15 “Agreements for the Constructions of Real Estate”, IFRIC 18 “Transfers of Assets from Customers”, SIC 31 “Barter Transactions Involving Advertising Services”). IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018. Standarden ska tillämpas med retroaktiv verkan. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 september 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Koncernredovisning Koncernens bokslut omfattar moderbolaget Stena Metall AB och samtliga företag i vilka moderbolaget vid räkenskapsårets slut, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bolag som har förvärvats under året har medtagits i koncernredovisningen från och med den dag det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Bolag som avyttrats under året exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom internvinster elimineras vid konsolideringen. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Rörelseförvärv och goodwill Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av överlåtna tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstillfället. I köpeskillingen ingår också verkligt värde vid förvärvstillfället av villkorad tilläggsköpeskilling. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Om köpeskillingen överstiger marknadsvärdet på identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner. Denna typ av förvärv är rapporterad som en andel av de förvärvade nettotillgångarna, dvs skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling, och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Därvid uppstår ingen goodwill vid den här typen av transaktioner. Intresseföretag Intresseföretag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen initialt till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter med koncernens andel av intresseföretaget vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Det redovisade värdet inkluderar också goodwill som identifieras vid förärvet. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. I koncernens balansräkning redovisas andelarna under ” Aktier och andelar i intresseföretag”, se not 17. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel av intresseföretagens resultat på raden ”Resultat från andelar i intresseföretag” inom finansnettot, se not 8. Omräkning av utländsk valuta Omräkning av utlandsverksamheter Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapportvaluta, samt koncernens rapportvaluta är svenska kronor. Alla utländska dotterbolag rapporterar i sin funktionella valuta, vilken är den valuta som används i företagets ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser. Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser. Alla omräkningsdifferenser som uppstår förs direkt till koncernens eget kapital och ingår i övrigt totalresultat. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet. Segmentsrapportering Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högsta verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den 15 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som Stena Metall AB:s styrelse, som fattar strategiska beslut. Koncernens segment, dess affärsområden, följer den interna styrningen och rapporteringen. Denna ligger till grund för identifiering av huvudsakliga risker och den varierande avkastning som finns i verksamheten och baseras på de olika affärsmodellerna för koncernens slutkunder. Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de tillgångar som används i deras verksamheter. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser. Stena Metallkoncernens affärsområden och därmed segment är: •Återvinning •Aluminium •Elektronikåtervinning •Olja •Stål •Trading •Finans Nedskrivning av icke-finansiella anläggningstillgångar Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp var med köpeskillingen överstiger Stena Metalls andel i det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som kostnad. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilket goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas per kassagenerande enhet. Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lästa nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivnngar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet eller redovisas som separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period då de uppkommer. Filialnätet betraktas som ett led i produktionen och dess kostnader ingår i sin helhet i kostnad för sålda varor. Därmed Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Immateriella anläggningstillgångar 16 redovisas alla avskrivningar på anläggningstillgångar i filialnätet som kostnader för sålda varor. Övriga inventarier hänför sig till gruppen försäljnings- eller administrationskostnader. Anskaffningsvärdet för pågående nyanläggningar beräknas enligt samma grunder som gäller för förvärvade tillgångar. Omklassificering sker när tillgången kan tas i bruk. Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning enligt plan på övriga tillgångar görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande: Maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier skrivs av på 3–20 år, byggnader på 15–50 år samt markanläggningar på 5–20 år. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Finansiella instrument Klassificering Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och redovisas löpande till verkligt värde via resultaträkningen. Kategorin indelas i två huvudkategorier: 1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana som koncernen valt att klassificera i denna kategori (verkligt värde option). Finansiella tillgångar för handelsändamål utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med huvudsyfte att säljas på kort sikt samt av derivatinstrument. Finansiella tillgångar kategoriserade till verkligt värde optionalternativet appliceras baserat på hur investeringarna hanteras och att deras resultat utvärderas genom en verkligt värdevärdering i enlighet med koncernens investeringsstrategi. Internt följer koncernen upp och rapporterar dessa tillgångar utifrån deras verkliga värden och anser att denna värdering ger årsredovisningens läsare den mest relevanta informationen. Båda kategorierna redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under raden övriga rörelseintäkter. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens ”lånefordringar och kundfordringar” ingår i övriga fordringar och kundfordringar i balansräkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar och om avsikten inte är att avyttra tillgången inom 12 månader efter rapportperiodens slut. Koncernens ”finansiella tillgångar som kan säljas” utgörs av posten långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen. Övriga finansiella skulder Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut samt obligationslån, övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som övriga finansiella skulder. Redovisning och värdering Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde plus transaktionskostnader för samtliga finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. För finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnaderna i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder sker endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde. En stor del av koncernens kundfordringar är kreditförsäkrade. Förändringar i verkligt värde avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter eller rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för andra långfristiga värdepappersinnehav klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivning av finansiella instrument Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller finansiella tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för ett instrument till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort från övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernen använder sig av flera olika derivatinstrument för att minimera valutarisker avseende finansiella flöden samt tillgångar och skulder. Därutöver används olika ränteinstrument för att erhålla en önskad räntenivå. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering av ränteinstrument redovisas i resultaträkningen i finansnettot. Resultatet för övriga derivatinstrument ingår i kostnad för sålda varor. Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som finansiell anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. 17 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Valutakursdifferenser från omvärdering av upplåning i utländsk valuta, som avser säkring av utländska tillgångar, förs direkt till koncernens eget kapital och matchas mot omräkningsdifferenser på sådana utländska nettotillgångar. För beskrivning av koncernens finansiella risker, se not 36 till koncernens bokslut. och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Varulager Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterföretag är verksamma Varulagret har upptagits till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats. Värdering sker i enlighet med FIFU-principen eller genom vägda genomsnittspriser. Kundfordringar Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Likvida medel Likvida medel är finansiellt instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa och banktillgodohavanden med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulderna klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning Skulder till kreditinstitut och obligationslån redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse 18 Aktuell och uppskjuten skatt och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra ersättningar, erläggs i allt väsentligt genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgiftsbestämda planer. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Vissa pensionsutfästelser är säkrade via företagsägda kapitalförsäkringar. Resterande del fullgörs genom så kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom Stena Metallkoncernen. Förmånsbestämda planer finns i Norge och Polen. För förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet av utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Se även not 25. Koncernen innehar även förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan. Låneutgifter Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Låneutgifter aktiveras som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår. Intäktsredovisning Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncerninterna försäljningar. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Koncernens omsättning från återvinnings-, aluminium-, stål-, olje- och handelsverksamheten är hänförlig till försäljning av varor och tjänster samt uthyrning av utrustning, exempelvis containers. Försäljning av varor redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i takt med att prestationen utförs. I de fall koncernen utfört en tjänst och betalning erhålls innan materialet hanterats enligt avtal med kunden, skuldförs intäkten i avvaktan på att tjänsten ska slutföras. Realisationsresultat från finansverksamheten redovisas netto som övrig rörelseintäkt/rörelsekostnad. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles och redovisas i finansnettot. Leasing Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperioden. Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren definieras som en finansiell lease. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som övrig lång- och kortfristig upplåning. Leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Eventualförpliktelser Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balansräkningen, kan den betraktas som en eventualförpliktelse. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Moderföretagets redovisningsprinciper Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernredovisningen ovan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen samt i vissa fall skattelagstiftningen. De mest väsentliga avvikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad, reducerat för eventuell nedskrivning. I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med Årsredovisningslagens regler med uppdelning i bundet och fritt eget kapital. 19 KONCERNEN NOTER 1 | UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR I BOKSLUTET Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Se not 10. Värdering av underskottsavdrag Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt 20 att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. Stena Metall har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Underskottsavdrag för vilka en uppskjuten skattefordran ej har bokförts uppgår per den 31 augusti 2015 till 272,1 (252,8). Avsättningar Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt. Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balansräkningen kan den betraktas som en eventualförpliktelse och upplysas om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. 2 | PERSONAL 2014/2015 Medelantal anställda 2013/2014 Totalt Varav män Totalt Varav män 24 9 21 8 Moderbolaget Sverige Dotterbolag 1.806 1.466 1.750 1.402 Danmark 350 274 367 298 Norge 261 220 269 226 Finland 129 93 142 108 Tyskland 113 100 162 145 Schweiz 2 1 3 1 Sverige — — 15 12 Italien 142 129 150 133 Polen 395 280 453 321 2 2 3 2 3.224 2.574 3.335 2.656 Österrike USA KONCERNEN TOTALT Medelantalet anställda har beräknats genom att av bolaget betalda närvarotimmar under året har ställts i relation till en inom företaget normal årsarbetstid. Styrelsen består enbart av män i både koncern och moderföretag. Av ledande befattningshavare i Stena Metall är 0 procent kvinnor. Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pension) Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pension) 37,7 24,7 (8,2) 35,6 22,2 (9,3) Dotterbolag 1.374,0 441,5 (139,1) 1.361,7 438,3 (138,6) KONCERNEN TOTALT 1.411,7 466,2 (147,3) 1.397,3 460,5 (147,9) Moderbolag Dotterbolag Moderbolag Dotterbolag 13,2 35,5 10,8 34,5 2,7 13,0 1,8 6,0 19,4 1.273,6 20,8 1.278,8 2,4 51,9 2,2 42,4 37,7 1.374,0 35,6 1.361,7 Löner, ersättningar och sociala kostnader Moderbolaget Löner och andra ersättningar Styrelse och VD Löner Tantiem Övriga anställda Löner Tantiem KONCERNEN TOTALT Löner och ersättningar till moderbolagets VD och styrelse som utbetalats under året uppgår till 15,9 (12,6). Motsvarande pensionskostnader uppgår till 3,5 (3,5) och utestående pensionsförpliktelser uppgår till 60,1 (51,7). Avtal om avgångsvederlag har träffats med VD innebärande att avgångsvederlag kan utgå med motsvarande 24 månadslöner. Stena Metallkoncernen omfattas av den kollektivt avtalade ITP-planen, inklusive alternativ ITP-pension för tjänstemän med lön överstigande 10 prisbasbelopp. För alternativ ITP-pension t illämpas strikt frilagd Alecta-premie, undantaget befattningshavare i koncernledande ställning där premien är 30 procent av pensionsgrundande lön. 21 KONCERNEN NOTER 4 | ERSÄTTNING TILL REVISORER 3 | SEGMENTSREDOVISNING NETTOOMSÄTTNING 2014/2015 2013/2014 Återvinning 10.923,4 11.028,1 Aluminium 1.358,9 1.063,2 Per affärsområde 864,8 713,5 Olja 4.360,6 5.691,9 Stål 1.848,2 1.617,8 Elektronikåtervinning Trading 276,9 407,9 Övrigt 100,0 103,4 SUMMA 19.732,8 20.625,8 Övriga världen SUMMA 17.738,3 17.211,9 1.994,5 3.413,9 19.732,8 20.625,8 17.985,0 19.007,7 1.747,8 1.618,1 19.732,8 20.625,8 2014/2015 2013/2014 426,5 299,4 49,8 35,3 -31,6 -139,7 25,7 -52,9 5,9 1,8 2,1 -0,8 Finans 146,2 72,9 Övrigt 33,1 -36,3 657,7 179,7 Tjänsteuppdrag SUMMA Punktskatt ingår i omsättningen med 0,4 (0,3). RÖRELSERESULTAT Per affärsområde Återvinning Aluminium Elektronikåtervinning Olja Stål Trading TOTALT Övriga världen TOTALT 7.7 0,1 0,1 Övriga 0,2 0,2 SUMMA 8,2 8,0 PwC 0,9 — SUMMA 0,9 — Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget PwC 1,0 3,1 Övriga 0,6 0,4 SUMMA 1,6 3,5 PwC 3,5 0,9 SUMMA 3,5 0,9 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt s tyrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föra nleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 5 | AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader Administrationskostnader SUMMA 180,5 2,1 -0,8 657,7 179,7 2014/2015 2013/2014 -496,7 -513,9 -10,7 -68,9 -9,0 -13,6 -516,4 -596,4 -4,1 -6,0 Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar fördelade per tillgång Övriga immateriella tillgångar 655,6 Valutakursdifferenser redovisade i rörelseresultatet uppgår netto till 12,9 (–6,1). Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier SUMMA 22 2013/2014 7,9 Revisionstjänst Falkenberg AB Goodwill Per geografisk marknad Europa 2014/2015 Andra uppdrag Per väsentligt intäktsslag Varuförsäljning PwC Skatterådgivning Per geografisk marknad Europa Revisionsuppdraget -1,2 -58,1 -88,8 -113,4 -7,8 -10,0 -402,7 -391,5 -11,8 -17,4 -516,4 596,4 6 | ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 9 | SKATTER 2014/2015 2013/2014 179,6 117,0 Leasingintäkter fartyg, netto 18,6 — Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 73,1 17,3 4,9 0,2 22,3 13,3 5,5 5,5 304,0 153,3 Affärsområde Finans Erhållna bidrag Hyresintäkter Övrigt SUMMA Affärsområde Finans avser nettot av finansverksamhetens handel med finansiella instrument. Erhållna bidrag avser R & D-projekt. Exempel på projektområden är tillverkning och återvinning av nästa generations litiumjonbatterier samt projekt med syfte att byta ut elektrisk energi mot lågvärdiga, energiinnehållande avfallsrester på ett nytt sätt och därmed minska användningen av jungfruligt järn. Koncernen tyska dotterbolag har erhålligt bidrag för utveckling av ny teknik för kylskåpsåtervinning. 7 | ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 2014/2015 2013/2014 -20,5 — -1,1 — Nedläggningskostnader dotterföretag — -6,9 Nedskrivningar aktier och fordran intresseföretag — -0,9 Nedskrivning försäkringsfordran Betalat skadestånd Övrigt SUMMA 2014/2015 2013/2014 Aktuell skatt -33,1 -28,1 Uppskjuten skatt -72,2 27,4 Effekt av byte av redovisningsprinciper till IFRS SUMMA Aktuell skatt för perioden Justering av skatt för tidigare år SUMMA Avseende temporära skillnader SUMMA -72,2 27,4 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avser huvudsakligen reservering för osäkra fordringar och avskrivningar över plan på materiella anläggningstillgångar. Se not 19 och 26. Avstämning redovisad skattekostnad Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 22,0% -1,5 Effekt av ändrade skattesatser Andra ej avdragsgilla kostnader SUMMA 2,6 1,5 Skatt hänförlig till tidigare år Övrigt REDOVISAD SKATTEKOSTNAD -0,5 -41,7 Kursdifferenser -5,4 -15,2 Övrigt -4,6 -4,5 -10,5 -61,4 — -0,1 -0,9 -1,3 -30,0 -4,3 -52,3 Uppskjuten skatt -163,7 20,7 -35,8 0,6 -168,5 29,4 0,7 0,9 -26,1 8,5 48,8 Övriga SUMMA -105,9 22,3 Ej upptagna skattefordringar på årets förlust -198,2 -38,8 Outnyttjade underskottsavdrag 0,9 -16,5 2013/2014 481,3 13,2 1,7 -178,2 2014/2015 Ej skattepliktiga intäkter Returpapperscentralen i Uppsala HB Upplåningskostnader 30,0 — 2013/2014 Räntekostnader -62,3 -2,6 -9,3 60,6 -8,0 -28,1 -10,1 -1,5 26,2 -3,3 -33,1 Justering av skatt för tidigare år 2014/2015 Ränteintäkter -20,1 0,2 Avseende underskottsavdrag -23,1 RÄNTENETTO -29,8 Uppskjuten skatt Nedskrivning av goodwill RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 36,4 35,7 Aktuell skatt Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag 8 | FINANSNETTO — -105,3 7,6 24,2 13,3 -10,6 8,1 0,2 105,3 35,7 ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Verkligt värde ränteswappar SUMMA 23 KONCERNEN NOTER 10 | GOODWILL Ingående anskaffningsvärde Utrangering fullt nedskriven goodwill Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 11 | ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 15-08-31 14-08-31 1.288,0 1.257,2 -22,5 — -3,7 30,8 1.261,8 1.288,0 -749,9 -719,8 Årets nedskrivningar -4,1 -6,0 Utrangering fullt nedskriven goodwill 22,5 — Omräkningsdifferenser -3,7 -24,1 -735,2 -749,9 526,6 538,1 Ingående ackumulerade avskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE Prövning av nedskrivningsbehov på goodwill Goodwill är inte föremål för någon årlig avskrivning utan årligen görs en bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov. För andra immateriella tillgångar och anläggningstillgångar görs avskrivningar baserade på den bedömda ekonomiska livslängden. Men även för dessa tillgångar görs bedömningar om det föreligger behov av nedskrivning utöver de planmässiga avskrivningarna. Det bedömda nedskrivningsbehovet baseras på ledningens förväntan om framtida intjäning och kassaflöde. Årligen testas om nedskrivningsbehov finns för goodwill tillhörande kassaflödesgenererade enheter och övriga immateriella tillgångar. Dessa analyser och bedömningar för identifiering av möjliga nedskrivningsbehov genomförs årligen samt då indikationer på nedskrivning föreligger. Gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. En nedskrivning av goodwill kommer aldrig att återföras. Beräknade återvinningsvärden för kassaflödesgenererande enheter baseras på ledningens femåriga prognoser över det fria kassaflödet, vilket i sin tur är ett resultat över prognostiserad försäljningsutveckling, rörelseresultat efter avskrivningar, förändring av rörelsekapital och reinvesteringar. Varje kassaflödesgenererande enhet utför specifika femåriga prognoser utifrån ledningens bästa bedömning och kunskap om olika marknadsbetingelser. Beräkning av det så kallade slutvärdet baseras på en evig tillväxt – bedömd individuellt för varje kassaflödesgenererande enhet - uppgående till 1,5 % -2,75 % och beräknas i enlighet med Gordons tillväxtformel. Vid beräkning av återvinningsvärdet för de kassagenererade enheterna och tillgångarna under 2014/2015 har en diskonteringsfaktor (WACC - weighed average cost of capital) på 6 % - 8 % efter skatt använts, (7,5 % – 10 %) och 8 % - 10,7 % före skatt (10 % - 13,3 %). Dessa beräkningar visade inget behov av nedskrivning för de kassagenererande enheterna. 15-08-31 14-08-31 Ingående anskaffningsvärde 9,8 30,4 Årets anskaffningar 0,7 0,6 — -22,6 Utrangering fullt avskrivna tillgångar 0,3 1,4 10,8 9,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -7,3 -27,0 Årets avskrivningar -1,2 -1,5 — 22,6 Omräkningsdifferenser -0,2 -1,4 UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR -8,7 -7,3 2,1 2,5 15-08-31 14-08-31 2.077,8 2.000,6 Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE Utrangering fullt avskrivna tillgångar REDOVISAT VÄRDE 12 | BYGGNADER Ingående anskaffningsvärde Sålda bolag Årets anskaffningar Omklassificering Försäljningar och utrangeringar -4,6 13,8 25,0 8,3 23,8 -93,3 -20,2 -7,6 53,2 UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 1.999,0 2.077,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -936,8 -845,2 — 2,3 Omräkningsdifferenser Ingående ackumulerade avskrivningar i sålda bolag Omklassificeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar 2,8 — 72,8 19,3 -82,3 -89,9 -0,4 -23,3 -943,9 -936,8 49,3 47,2 Omräkningsdifferenser — 2,1 Ingående avskrivningar på uppskrivet belopp -31,2 -27,0 -1,8 -3,0 Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Ingående uppskrivningar Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ACKUMULERADE UPPSKRIVNINGAR, NETTO Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE 24 — 0,6 -1,2 16,9 18,1 -30,3 -9,8 -4,7 -20,5 -35,0 -30,3 1.037,0 1.128,8 15 | INVENTARIER 13 | MARK OCH ÖVRIG FAST EGENDOM 15-08-31 14-08-31 707,9 629,2 — -0,1 Sålda bolag Årets anskaffningar 7,2 4,3 Omklassificering 0,1 –5,6 -16,7 –31,5 Ingående anskaffningsvärde Sålda bolag Ingående anskaffningsvärde — 58,3 Omklassificering 10,5 7,2 Försäljningar och utrangeringar -11,9 -1,2 Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Årets anskaffningar 15-08-31 14-08-31 190,4 220,8 — –0,3 1,6 14,5 0,9 2,7 UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 708,1 707,9 UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 181,9 190,4 Ingående ackumulerade avskrivningar -99,5 -92,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -161,1 –166,3 5,6 0,4 -7,8 -7,3 Ingående ackumulerade avskrivningar i sålda bolag — 0,2 Omklassificering — 2,9 14,0 21,5 -11,3 –17,2 Omräkningsdifferenser Försäljning och utrangeringar Årets avskrivningar -0,8 Omklassificering — -0,6 Omräkningsdifferenser -102,5 UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR UTGÅENDE ACKUMULERADE UPPSKRIVNINGAR Årets nedskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE -99,5 28,8 28,2 — -2,7 -2,7 -2,7 631,7 633,9 Anskaffningsvärdet för mark uppgår till 512,4 (443,8). 15-08-31 14-08-31 6.598,3 6.354,4 — -37,1 983,1 263,3 67,6 110,7 -303,2 -208,2 Sålda bolag Årets anskaffningar Omklassificering Försäljningar och utrangeringar -12,9 115,2 7.332,9 6.598,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -4.502,8 -4.262,9 Ingående ackumulerade avskrivningar i sålda bolag — 28,5 Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE -1,8 –2,9 284,2 201,5 -398,6 –383,9 Omklassificering Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar 16,8 –83,1 -4.602,2 –4.502,8 -63,3 –55,7 Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Ingående ackumulerade nedskrivningar -4,1 –7,6 -67,4 –63,3 2.663,3 2.032,2 Årets nedskrivningar UTGÅENDE ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE Årets avskrivningar -0,8 –2,2 -159,2 –161,1 Årets nedskrivningar -0,5 –0,2 UTGÅENDE ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR -0,7 –0,2 REDOVISAT VÄRDE 22,0 29,1 15-08-31 14-08-31 67,7 112,6 Omräkningsdifferenser UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Beträffande leasing av anläggningstillgångar, se not 35. 16 | PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 14 | MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde Försäljningar och utrangeringar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 289,0 93,9 Omklassificering -86,5 –136,1 -2,7 –2,7 267,5 67,7 Omräkningsdifferenser REDOVISAT VÄRDE Beträffande leasing av anläggningstillgångar, se not 35. 25 KONCERNEN NOTER 17 | AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Indirekt ägda Kapitalandel/ Röstetal, % Returpapperscentralen i Uppsala HB, 9165139313, Uppsala 50,0 15-08-31 7,8 19 | UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR 14-08-31 7,0 Jern og Metallomsetning AS, Norge 50,0 3,5 4,5 Mørlandsmoens Bilupphuggning AS, Norge 33,3 0,7 0,6 Stenoco Miljø AS, Norge 40,0 — — Sp/f Gotship, Färöarna — — 0,1 12,0 12,2 SUMMA 15-08-31 14-08-31 Ingående redovisat värde 12,2 13,9 Avyttrade innehav -0,1 — 2,6 1,5 Ackumulerade anskaffningsvärden Andel av årets resultat Utdelning/uttag ur handelsbolag Nedskrivningar -2,2 –2,9 — –0,5 Omräkningsdifferens -0,5 0,2 UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 12,0 12,2 15-08-31 14-08-31 EQT 324,3 361,3 Aloe 18,1 23,3 SUMMA 14-08-31 509,6 461,6 Tillkommande fordringar 33,9 61,1 -27,9 –19,5 Reglerade fordringar Omräkningsdifferenser UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE Årets anskaffningar Avyttrade innehav Orealiserad vinst/förlust Realiserat resultat UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 6,4 518,8 509,6 Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars och skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skattefordringar på 518,8 (509,6) och uppskjutna skatteskulder på 255,4 (178,3) (se not 26) avseende följande poster: 15-08-31 14-08-31 -180,7 –117,2 Varulager 1,3 4,7 Fordringar 76,7 61,1 Materiella tillgångar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar 4,5 — 56,1 49,5 Skulder -14,7 5,2 Förlustavdrag 318,2 327,3 2,0 0,7 263,4 331,3 Övrigt SUMMA 3,3 345,8 17,4 402,0 20 | ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Räntebärande fordringar Övrigt SUMMA Ingående redovisat värde 3,2 Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässigt underskottsavdrag vilka inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till 272,1 (252,8). Tidsbegränsningar i utnyttjandet finns i Finland och Polen. 18 | ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Övriga 15-08-31 Ingående redovisat värde 402,0 76,3 -179,3 -30,6 77,4 345,8 15-08-31 14-08-31 29,5 39,2 2,3 2,7 31,8 41,9 Fordringar avseende kapitalförsäkringar vilka tidigare redovisades brutto har kvittats mot motsvarande långfristig skuld. En ställd säkerhet kopplad till tillgången finns. Ingående redovisat värde 41,9 34,1 Tillkommande fordringar 6,7 19,7 -16,6 –12,1 Reglerade fordringar Omräkningsdifferenser -0,2 0,2 UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 31,8 41,9 21 | VARULAGER 15-08-31 14-08-31 Råvarulager 982,1 1.017,9 Färdigvarulager 271,6 422,6 1.253,7 1.440,5 SUMMA Under året kostnadsförda utgifter avseende inkurans uppgår till 0,6 (0,5) och vid årsskiftet uppgick inkuransreserven till 9,1 (8,5). 26 FORTS NOT 22 KORTFRISTIGA FORDRINGAR 22 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR KUNDFORDRINGAR 15-08-31 14-08-31 1.573,3 1.579,9 114,9 130,0 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Kundfordringar har klassificerats utifrån förfallotidpunkt Ej förfallna Förfallna upp till 30 dagar Förfallna mer än 30 dagar TOTALT 48,6 43,6 1.736,8 1.753,5 140,5 189,1 Skattekonto Derivatinstrument Förskott till leverantörer 25,6 — 2,1 2,8 1,6 10,5 Övrigt 127,9 169,9 SUMMA 329,7 396,9 Räntebärande fordringar 100,6 98,9 Utlevererade men ej fakturerade varor 206,9 276,0 40,2 35,3 347,7 410,2 15-08-31 14-08-31 2.093,2 1.539,9 2,4 2,5 2.095,6 1.542,4 SUMMA 23 | LIKVIDA MEDEL Kassa och bank 24,6 32,0 14-08-31 Förutbetalda omkostnader Övriga upplupna intäkter ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR Mervärdeskatt 15-08-31 Bank deposits SUMMA 24 | EGET KAPITAL Specifikation av reserver Verkligt värdereserv Säkringsreserv Omräkningsreserv Omvärderingsreserv Summa — — — 63,7 63,7 67,9 -18,6 — — 49,3 Ingående eget kapital justerat i enlighet med nya principer 67,9 -18,6 — 63,7 113,0 Årets förändring verklig värdereserv 38,5 — — — 38,5 Årets förändring säkringsreserv — 9,9 — — 9,9 Årets förändring omräkningsreserv — — 22,0 — 22,0 Årets förändring omvärderingsreserv — — — -24,9 -24,9 Utgående balans reserver 2014-08-31 106,4 -8,7 22,0 38,8 158,5 Årets förändring verklig värdereserv -48,6 — — — -48,6 Årets förändring säkringsreserv — 4,4 — — 4,4 Årets förändring omräkningsreserv — — -15,6 — -15,6 Årets förändring omvärderingsreserv — — — 40,2 40,2 57,8 -4,3 6,4 79,0 138,9 Ingående balans reserver 2013-09-01 Effekter av byte av redovisningsprinciper till IFRS Utgående balans reserver 2015-08-31 Verkligt värdereserv Reserven omfattar vinster och förluster som uppstår vid värdering av finansiella tillgångar som kan säljas. Omvärderingsreserv Reserven omfattar omvärdering av lån som upptagits i syfte att säkra nettoinvesteringar i dotterföretag. Säkringsreserv Reserven innehåller verkligt värde avseende vissa derivatinstrument vid övergången till IFRS. Detta värde upplöses över derivatens återstående löptid. Innehav utan bestämmande inflytande Avser minoritetsägarnas andel i Örbacken Energi HB (5%) 4,0 (3,9), Möckelsjö Energi HB (5%) 2,4 (2,7) samt i Bilretur ABC AB (49%) 0,6 (0,5). Omräkningsreserv Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens utländska dotterföretags funktionella valutor till SEK ackumuleras i omräkningsreserven. 27 KONCERNEN NOTER 25 | PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER 15-08-31 14-08-31 Ingående redovisat värde 21,5 21,7 Aktuariell förlust -3,8 -1,3 Ianspråktagande under perioden -1,2 –1,4 Återförda outnyttjade belopp — –0,3 Omklassificering från övriga avsättningar — 1,9 Avyttrade bolag — –0,1 Omräkningsdifferenser mm -1,7 1,0 UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 14,8 21,5 Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda pensionsplaner omfattar i huvudsak ålderspension där arbetsgivaren har ett åtagande att betala livsvarig pension motsvarande en viss garanterad procentuell andel av lönen eller ett visst årligt belopp. Intjänandet avseende ålderspension bygger på antalet anställningsår. Den anställde måste vara ansluten till planen ett visst antal år för att uppnå rätt till full ålderspension. Förmånsbestämda planer finns huvudsakligen i Norge. Dessa planer avser i sin helhet tidigare anställda, varför inga nya inbetalningar görs. Pensionsskulden avseende förmånsbestämda planer uppgår till 14,8 (21,5). För de aktuariella beräkningarna i Norge har en diskonteringsränta på 2,3% (4,0%) tillämpats och förväntad löneökningstakt har beräknats till 2,75% (3,75%), viket tillsammans med pensionsutbetalningar på 1,2 är förklaringen till pensionsskuldens minskning. Avgiftsbestämda pensionsplaner Planerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till olika försäkringsföretag. Storleken på premierna baseras på lönen. Pensionskostnaderna för perioden ingår i resultaträkningen och uppgår till 120,1 ( 112,9). För ett flertal av de svenska koncernföretagen tryggas åtaganden genom ålderspension och sjukpension för tjänstemän genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som en förmånsbestämd plan, då Alecta för närvarande inte kan tillhandahålla specifika förmånsbestämda belopp för de som ingår i planen. Pensionsplaner som tryggas igenom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 47,8 (41,8). 26 | UPPSKJUTNA SKATTESKULDER Ingående redovisat värde 14-08-31 178,3 189,5 84,1 18,9 -5,9 –8,0 — -22,8 UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 28 15-08-31 Avsättningar under perioden Omräkningsdifferenser Av övriga avsättningar består huvuddelen av avsättning för framtida saneringskostnader för förorenad mark 414,9 (392,7). Ej tryggade pensionsåttaganden (kapitalförsäkringar) vilka tidigare redovisades brutto har kvittats mot motsvarande långfristig fordran. Föregående års värde har justerats. -1,1 0,7 255,4 178,3 15-08-31 14-08-31 458,2 492,8 — –1,9 Ingående redovisat värde Omklassificering till Pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar under perioden Ianspråktagande under perioden Omräkningsdifferenser UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE 51,5 24,8 -19,1 –64,8 3,5 7,3 494,1 458,2 Avsättningarna förväntas huvudsakligen betalas efter mer än 12 månader. Vissa av koncernens bolag bedriver verksamhet på mark vilken har eller kan ha förorenats. Stena Metallkoncernen har genom tecknande av en miljöförsäkring överfört risken för återställande av förorenad mark till ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagets åtagande gäller så länge försäkringspremien betalas. Då försäkringsbolaget återförsäkrar en del av risken hos ett av koncernen ägt försäkringsbolag redovisas i koncernredovisningen den beräknade skulden för samtliga i koncernen ingående bolag. Försäkringen täcker den beräknade saneringskostnaden, upptagen till det mest sannolika utfallet, för koncernens samtliga driftställen. Premien betalas årligen och redovisas under rubriken Kostnad sålda varor. 28 | OBLIGATIONSLÅN Lånen är emitterade av AB Stena Metall Finans (publ) med borgen av moderbolaget. Lånen löper med rörlig ränta. Samtliga obligationslån har Nibor alternativt Stibor 3 månader som räntebas. Obligationslån Återstående löptid Marginal 15-08-31 14-08-31 300,0 — — — SE0003918119 2011-2016 1 år 3,00 425,0 425,0 SE0003395946 2010-2017 2 år 2,10 400,0 400,0 SE0003918127 2011-2017 2 år 3,20 300,0 300,0 SE0003950443 2011-2017 2 år 3,20 200,0 200,0 SE0003950450 2011-2017 2 år 2,39 400,0 400,0 SE0005249323 2013-2018 3 år 3,65 NO0010612203 2011-2016 1 år 3,00 NO0010682370 2013-2018 3 år 3,50 NO0010736895 2015-2019 4 år SE0007158373 2015-2020 5 år SE0003395938 2010-2015 SUMMA Ianspråktagande under perioden Förändring skattesats 22% 27 | ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 500,0 500,0 NOK 702,9 778,5 NOK 305,6 338,5 2,85 500,0 — 3,00 100,0 — 3.833,5 3.642,0 690 300 29 | LÅNGFRISTIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT 15-08-31 14-08-31 33 | STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER 15-08-31 14-08-31 9,8 24,5 Övriga skulder 955,5 454,2 Ställda säkerheter till kreditinstitut SUMMA 965,3 478,7 Fartyg 560,0 — Vindkraftparker 357,6 319,0 18,3 31,0 935,9 350,0 Leasingskulder Koncernen har avtal om kreditlöften om 1.000,0 (1.000,0), varav 1.000,0 (1.000,0) är ej utnyttjade. Avtalet bygger på att finansiella nyckeltal upprätthålls. SUMMA 30 | ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER Derivatinstrument Övriga SUMMA 15-08-31 14-08-31 56,2 60,3 2,3 2,3 58,5 62,6 31 | KORTFRISTIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT 15-08-31 Utnyttjad checkräkningskredit Leasingskulder Övriga lån SUMMA 14-08-31 SUMMA 2,6 11,5 938,5 361,5 TOTALT STÄLLDA SÄKERHETER Eventualförpliktelser 212,0 60,0 25,8 25,9 Garantiförbindelser och övriga ansvarsförbindelser 404,0 462,9 34,7 33,3 Importremburser Bolagsmannaansvar i handelsbolag TOTALA EVENTUALFÖRPLIKTELSER — 13,3 9,7 8,8 625,7 545,0 34 | KASSAFLÖDE OCH FÖRVÄRV 15-08-31 14-08-31 67,6 75,2 48,2 Derivatinstrument 16,0 10,3 Fastighetsskatt 1,7 1,9 Förskott från kunder 0,5 5,7 76,2 37,5 214,1 178,8 Upplupen varukostnad 244,3 324,6 Upplupna löner och lönebikostnader 324,1 305,1 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Räntor 25,4 27,0 Destruktionslager- och slamreserv 78,6 63,5 218,0 216,7 SUMMA 10,5 Borgensförbindelser 52,1 Förutbetalda intäkter 1,0 1,6 1,0 Mervärdeskatt Övriga uppluppna kostnader 1,0 Övrigt 6,4 Personalens löner och källskatter SUMMA Likvida medel — 32 | KORTFRISTIGA SKULDER Övrigt Ställda säkerheter för övriga skulder 8,9 Koncernen har avtal om checkkreditlöften om 850,0 (850,0) varav 850,0 (849,0) är ej utnyttjade. Avtalet bygger på att finansiella nyckeltal upprätthålls. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Materiella anläggningstillgångar, leasingfinansiering 1,5 2,0 891,9 938,9 I kassaflödesanalysen har effekterna av förvärvade och avyttrade dotterföretag och affärsenheter exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Summan av betalningarna för dessa förvärv/avyttringar efter avdrag för likvida medel i de förvärvade/ avyttrade enheterna redovisas på egen rad i kassaflödesanalysen. Också effekten av valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernföretag exkluderas, eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet. Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Betalda räntor uppgick till –169,1 (–201,1) och erhållna räntor till 17,5 (32,4). Erhållna utdelningar uppick till 4,1 (8,0). Under året har följande förändringar skett i koncernens sammansättning: Juteskären AB har förvärvats. Detta bolag förvärvade under räkenskapsåret fartyget Stena Scandinavica. Stena Stål Storfors AB och Soumen Kierrätyspalvelut Oy, Finland, har fusionerats. Inga förvärv eller avyttringar av företag har gjorts under räkneskapsåret. Föregående år avyttrades det tyska dotterföretaget GRIAG Glasrecycling AG, vilket hade en obetydlig påverkan på koncernens tillgångar och skulder. 29 KONCERNEN NOTER 35 | LEASING Koncernen som leasetagare Finansiell leasing Koncernens finansiella leasingavtal avser maskiner och tekniska anläggningar samt tjänstebilar. Vidareuthyrning förekommer ej. Anskaffningsvärdet för dessa uppgick per balansdagen till 113,0 (124,2) och redovisat värde netto till 18,4 (30,4). Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till: Inom ett år Mellan 1 och 5 år Mer än fem år SUMMA MINIMILEASEAVGIFTER 15-08-31 14-08-31 9,8 8,3 11,9 21,5 — — 21,7 29,8 Nuvärde på finansiella leasingskulder Inom ett år 8,9 6,4 Mellan 1 och 5 år 9,8 24,6 — — Mer än fem år SUMMA 18,7 31,0 Operationell leasing Operationella leasingkontrakt avser huvudsakligen charter av tankfartyg på timecharter samt fartyg under bare boat-avtal. Dessutom leasas fastigheter. Årets kostnad för operationella leasingavtal uppgick till 196,4 (207,7) och utgörs av minimileasingavgifter. Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till: 14-08-31 109,8 112,8 Mellan 1 och 5 år 203,2 207,6 Mer än fem år 138,7 152,8 SUMMA MINIMILEASEAVGIFTER 451,7 473,2 Koncernen som leasegivare Koncernen har under räkenskapsåret förvärvat ett fartyg vilket leasats ut under ett operationellt leasingavtal. Årets leasingintäkt uppgår till 18,6. Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till: 15-08-31 14-08-31 Inom ett år 100,2 - Mellan 1 och 5 år 371,4 - Mer än fem år SUMMA MINIMILEASEINTÄKTER 30 15-08-31 Inom ett år - - 471,6 - 36 | FINANSIELLA INSTRUMENT/RISKER Noten nedan beskriver koncernens finansiella instrument. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument beskrivs på sidorna 16 – 18 och finansiell riskhantering längre fram i denna not. Finansiella instrument per kategori Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen 31 augusti 2015 Verkligt värde option Innehav för handelsändamål Finansiella instrument som kan säljas Lån och fordringar Övriga finansiella skulder Totalt bokfört värde Totalt verkligt värde 345,8 345,8 Tillgångar Andra långfristiga värdepapper 345,8 Övriga långfristiga fordringar 31,8 31,8 31,8 1.736,8 1.736,8 1.736,8 32,1 32,1 32,1 707,1 707,1 — 2.853,6 2.853,6 Obligationslån 3.833,5 3.833,5 3.877,9 Skulder till kreditinstitut 1.000,0 1.000,0 1.000,0 1.199,1 1.199,1 1.199,1 72,2 72,2 6.032,6 6.104,8 6.149,2 Övriga finansiella skulder Totalt bokfört värde Totalt verkligt värde 402,0 402,0 Kundfordringar Derivat ingående i övriga fordringar Kortfristiga placeringar 538,0 169,1 TOTALA TILLGÅNGAR 538,0 201,2 345,8 1.768,6 Skulder Leverantörsskulder Derivat ingående i övriga skulder TOTALA SKULDER 31 augusti 2014 72,2 0 72,2 Verkligt värde option Innehav för handelsändamål Finansiella instrument som kan säljas Lån och fordringar Tillgångar Andra långfristiga värdepapper 402,0 Övriga långfristiga fordringar Kundfordringar Kortfristiga placeringar 527,7 156,7 TOTALA TILLGÅNGAR 527,7 156,7 402,0 41,9 41,9 41,9 1.753,5 1.753,5 1.753,5 684,4 684,4 — 2.881,8 2.881,8 3.642,0 3.642,0 3.642,0 512,0 512,0 512,0 1.427,9 1.427,9 1.427,9 70,6 70,6 5.652,5 5.652,5 1.795,4 Skulder Obligationslån Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder 1) Derivat ingående i övriga skulder 70,6 TOTALA SKULDER 70,6 5.581,9 innehav för handelsändamål inkluderar derivat som innehas i säkringssyfte, men inte inkluderad i säkringsredovisning bland övriga skulder/fordringar, -40,1 (-70,6) 31 FORTS. NOT 36 FINANSIELLA INSTRUMENT/RISKER Finansiella riskfaktorer Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk: (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflöde och prisrisk), motpartsrisker och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat över tid. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhantering sköts av koncernledningen enligt policys som fastställs av styrelsen. Koncernens finansbolag identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet. Nedan beskrivs koncernens riskexponering med åtföljande riskhantering. Marknadsrisk Valutarisk Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker från olika valutaexponeringar. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar: Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i utländska dotterbolag förs direkt till koncernens eget kapital. Bokfört värde på nettotillgångarna i koncernens dotterbolag i utländsk valuta uppgick per 31 augusti 2015 till 793,3. Huvudsakliga nettotillgångar finns i DKK, motsvarande 576,5 MSEK. En förändring med 1 % av värdet i SEK mot DKK skulle per 31 augusti 2015 påverka eget kapital med 5,8. Se även avsnittet ”säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheten” längre ner i denna not. Omräkningsdifferenser från balansexponering: Koncernledningen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutarisk mot sin funktionella valuta. För att hantera den valutarisk som uppkommer från redovisade tillgångar och skulder, använder koncernföretagen terminskontrakt som tecknas genom koncernens finansbolag. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som uppstår som en följd av bolagets verksamhet omvärderas till balansdagens kurs. Derivatinstrument avseende ekonomisk säkring av värdet på dessa balansposter, såsom valutaswappar, valutatermins- eller valutaoptionskontrakt, värderas till verkligt värde vilket inkluderar en omräkning till balansdagens kurs och förändringen i verkligt värde redovisas som kursdifferenser i koncernens resultaträkning där också omräkningen av de monetära tillgångarna och skulderna i utländsk valuta redovisas. I koncernen finns exponering i den externa upplåningen då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Då koncernens finansbolag har investeringar i finansiella instrument i annan valuta än den funktionella säkras dessa genom terminskontrakt. Styrelsen har gett bolaget viss möjlighet att göra investeringar utan valutasäkring. Den 31 augusti 2015 var hela den externa upplåningen som gjorts i annan än den funktionella valutan och samtliga investeringar i finansiella instrument i utländsk valuta säkrade genom terminskontrakt. Omräkningsexponering i övriga 32 finansiella fordringar och skulder bedöms som liten då dessa poster i allt väsentligt är nominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valutor. Omräkningsdifferenser från transaktionsexponering: Koncernledningen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutarisk mot sin funktionella valuta. För att hantera den valutarisk som uppkommer från framtida affärstransaktioner, använder koncernföretagen terminskontrakt som tecknas genom koncernens finansbolag. Koncernen har valt att inte tillämpa säkringsredovisning på de valutaterminer som ingåtts, varpå marknadsvärderingen av dessa kontrakt löpande redovisas i resultaträkningen. Följande tabell visar visar koncernens terminskontrakt per balansdagen. Terminskontrakt, nominellt belopp MSEK Köpt Sålt DKK 16,9 — EUR — 89,8 NOK — 18,6 PLN 1,7 — SEK 328,9 — USD — 239,1 Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernen tar vanligtvis upp långfristiga lån till rörlig ränta. Koncernen hanterar delvis ränterisken avseende kassaflödet genom att använda ränteswappar med den ekonomiska innebörden att konvertera upplåning från rörliga till fasta räntor. Ränteswappar innebär att koncernen kommer överens med andra parter att, med angivna intervaller (vanligen tertial), utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, beräknande på kontrakterade nominella belopp. Koncernen har valt att inte tillämpa säkringsredovisning på ränteswappar varpå omvärderingseffekten av dessa redovisas i finansnettot. Med beaktande av innehavda ränteswappar belöper 1.613 av koncernens räntebärande skulder till fast ränta och 3.220,5 till rörlig. Per den 31 augusti 2015 varierade räntan på swapparnas fasta ränteben mellan 0,97 % och 2,98 % (0,97 % och 2,98 %) De viktigaste rörliga räntorna är STIBOR och NIBOR. Om räntan skulle förändras med +-1 % skulle koncernen belastas med 32,2 högre/lägre räntekostnader, med alla andra variabler konstanta. Prisrisk Koncernen håller lager av obearbetat och bearbetat material. Det bearbetade materialet säljs på marknaden till det rådande marknadspriset. Genomloppstiden från att material köps in, bearbetas och säljs varierar. Under denna tid kan marknadspriset på materialet ändras varför koncernen har en prisrisk i lager. Priset på vissa produkter kan säkras genom derivat medan andra inte går att säkra. Järn är en sådan produkt som inte går att säkra. FORTS. NOT 36 FINANSIELLA INSTRUMENT/RISKER Den 31 augusti 2015 hade koncernen ett järnlager om 235 (433). Av detta var 120 (102) sålt men inte levererat. Om marknadspriset på järn hade förstärkts/försvagats med 10 % i förhållande till det rådande marknadspriser den 31 augusti 2015, med alla andra variabler konstanta, skulle marknadsvärdet på järnlagret per den 31 augusti 2015 ha varit 12 (33) högre/lägre, justerat för redan sålda delar av järnlagret. Denna förändring skulle påverka marginalen på försäljningen av dessa produkter med motsvarande. Koncernens finansverksamhet handlar med finansiella instrument som till övervägande del handlas på en aktiv marknad och där värderingen baseras på noterade marknadspriser. De typer av innehav koncernen hade 31 augusti 2015 kan delas in i fyra portföljer, Private Equity, hedgefonder, strategisk aktieportfölj samt trading portfölj. Koncernens strategi är att de olika portföljerna beter sig olika vid olika marknadslägen och därmed bidrar diversifieringen till att aktiemarknadskorrelationen blir lägre jämfört med en ren aktiemarknadsexponering. Förenklat uttryckt kapar vi toppar och bottnar jämfört med aktiemarknaderna. Den 31 augusti hade koncernen 707,1 (684,4) i kortfristiga värdepapper och 345,8 (402,0) i långfristiga värdepapper. Om marknaden generellt hade förstärkts/försvagats med 10 % den 31 augusti, med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat ha varit 71 (68) högre/lägre och övrigt totalresultat varit 34,6 (40,2) högre/lägre då samtliga värdepapper värderas till marknadspris. Motpartsrisk I koncernens operativa verksamheter uppstår kreditrisker i form av kundfordringar samt förskott till leverantörer. Koncernen har en av styrelsen antagen kreditpolicy, varje bolag har dessutom en kreditinstruktion. Grundläggande är att alla motparter skall ha en god återbetalningsförmåga. Kunderna kan delas in i tre olika kategorier; de vi kan kreditförsäkra, de som kan lämna betryggande säkerhet i form av förskottsbetalning samt de där vi efter en analys finner att vi kan bevilja en öppen kredit. Motpartsrisk uppstår även genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut. Alla finansiella instrument och likviditet handlas med motparter som bedöms ha betryggande kreditvärdighet och där villkor och avräkningsrutiner är väl dokumenterade. Normalt ställs inga säkerheter från någondera parten. Finansiella derivat som är inkluderade i ISDA avtal och är föremål för nettning, framgår av nedanstående tabell. Den maximala exponeringen för kreditrisk vid rapportperiodens slut är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen. 31 augusti 2015 Derivat finansiella tillgångar Likviditetsrisk Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande bolag och aggregeras av koncernen. Koncernens finansbolag följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte utnyttjas så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor på några av koncernens lånefaciliteter. De villkor, kovenanter, koncernen har mot motparterna för kreditfaciliteterna är koncernens Nettoskuld i förhållande till koncernens EBITDA som inte får överstiga 3,8 samt EBITDA i förhållande till räntenettot som inte får understiga 3,4. All likviditet i koncernen hanteras av koncernens finansbolag. Finansbolaget placerar överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämnda prognoser. På balansdagen hade koncernen likvida medel på 2.095,6 (1.542,4 MSEK) och outnyttjade kreditfaciliteter på 1.850,0 (1.849,0). Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Ränta har beräknats på nu gällande rörlig marknadsränta. 31 augusti 2015 Obligationslån Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år 1.261,0 1.372,2 1.470,4 — 470,3 109,7 303,6 149,5 1.199,1 — — — 22,5 24,9 25,4 — 2.952,9 1.506,8 1.799,4 149,5 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år 444,6 1.323,0 2.238,4 — 60,8 373,8 41,9 20,3 — Derivatinstrument SUMMA 31 augusti 2014 Obligationslån Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder 1.427,9 — — 16,0 13,7 41,2 — 1.949,3 1.710,5 2,321,5 20,3 Derivatinstrument SUMMA Finansiella tillgångar/ skulder brutto Nettade balanser Belopp redovisade i balansräkningen Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning men som inte redovisas netto Finansiella instrument nettobelopp 32,1 — 32,1 -20,4 11,7 Derivat finansiella skulder -72,2 — -72,2 20,4 51,8 TOTALT -40,1 — -40,1 — -40,1 33 FORTS. NOT 36 FINANSIELLA INSTRUMENT/RISKER Finansiella instrument värderade till verkligt värde. För en jämförelse mellan bokfört värde och verkligt värde på koncernens finansiella instrument hänvisas till den första tabellen i denna not. Denna tabell inkluderar koncernens finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen den 31 augusti 2015 och där upplysning ska lämnas om det verkliga värdet samt de finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. 31 augusti 2015 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen: -Derivat -Kortfristiga placeringar — 32,1 — 32,1 105,3 601,8 — 707,1 Finansiella tillgångar som kan säljas — — 345,8 345,8 TOTALA TILLGÅNGAR 105,3 633,9 345,8 1.085,0 Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen: -Derivat — 72,2 — 72,2 TOTALA SKULDER — 72,2 — 72,2 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 31 augusti 2014 — — — — 207,1 477,3 — 684,4 Finansiella tillgångar som kan säljas 14,0 — 388,0 402,0 TOTALA TILLGÅNGAR 396,4 302,0 388,0 1.086,4 -Kortfristiga placeringar • Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. • Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Notera att alla verkliga värden som fastställs med hjälp av värderingstekniker återfinns i nivå 2. Det har inte skett några överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under året. Finansiella instrument nivå 3. I de fall ett eller flera väsentliga indata i verkligt värdevärderingen inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. Följande tabell visar förändringarna för instrument på nivå 3 under 2014/2015. 31 AUGUSTI 2015 Totalt Ingående balans 388,0 Totalt orealiserd vinst/förlust -Valutaeffekter redovisade i resultaträkning -Redovisat i övrigt totalresultat Nedskrivning i resultaträkningen Skulder Likvid från köp Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen: Likvid från försäljning -Derivat — 70,6 — 70,6 TOTALA SKULDER — 70,6 — 70,6 De olika nivåerna defineras enligt följande: Finansiella instrument i nivå 1. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Dessa instrument återfinns i nivå 1. 34 Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar Specifikation av finansiella instrument nivå 3 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen: -Derivat Finansiella instrument i nivå 2. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex. OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2. Kortfristiga värdepapper som återfinns i nivå 2 avser innehav i värdepappersfonder där verklig värdevärdering baseras på noterade priser på marknader som inte bedöms vara aktiva. Realiserat resultat redovisat i resultaträkning UTGÅENDE BALANS 18,1 -48,7 — 76,3 -165,3 77,4 345,8 Beståndsdelarna i nivå 3, verkligt värde hierarki, består av investeringar i onoterade private equity-fonder. Verkligt värde bestäms utifrån nettotillgångsvärdena i fonden, som mäts av respektive fondförvaltare i enlighet med allmänt vedertagen praxis, International Private Equity och Venture Capital Guidelines (IPEV). Följande tabell summerar de kontraktuella nettovärdena av koncernens termins- och swapkontrakt. Nominella belopp är bruttobelopp. Nominellt belopp 2015 Verkligt värde 2015 Nominellt belopp 2014 Verkligt värde 2014 — — — — 1.613,0 -45,8 1.652,1 -47,5 2.869,2 19,3 — — — — 3.338,4 -8,0 positiv position 402,6 7,5 137,6 0,9 negativ position 395,4 -5,4 615,5 -7,6 Tillgångar Ränteriskhantering Ränteswapkontrakt positiv position negativ position Valutariskhantering Valutaswapkontrakt positiv position negativ position Valutaterminskontrakt Övergångseffekter vid övergång till IFRS I enlighet med god redovisningssed i Sverige har koncernen tidigare använt sig av säkringsredovisning för samtliga derivat som innehas för säkringsändamål (ränta, el, valuta och olja) och instrumenten har således inte blivit redovisade på balansräkningen (”Off-balance sheet instruments”). Vinster och förluster på samtliga kontrakt har istället belastat resultaträkningen då de olika kontrakten realiserats. I samband med övergången till IFRS har samtliga derivat värderats till marknadsvärde. Under de mer komplexa reglerna kring säkringsredovisning under IAS 39 har koncernen valt att inte tillämpa säkringsredovisning för några utav dessa kontrakt. Marknadsvärdet vid övergången till IFRS, vilket uppgick till -18,6, har därför redovisats emot säkringsreserven inom eget kapital och kommer att periodiseras ut i resultaträkningen under kontraktens respektive löptid. Per 2015-08-31 uppgick kvarstående belopp i säkringsreserven till -4,3. 37 | UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Transaktioner mellan Stena Metall AB och dess dotterföretag, vilka är närstående till Stena Metall AB, har eliminerats i koncernen och redovisas inte i denna not. Oljeriskhantering — Oljeterminskontrakt positiv position negativ position 295,1 2,8 3,7 0,4 39,9 -4,3 3,8 -0,7 Metallriskhantering Metallterminskontrakt positiv position 6,8 0,4 4,6 0,2 negativ position 8,8 -0,6 94,5 -3,4 Elprisriskhantering Elterminskontrakt positiv position negativ position — — — — 44,2 -16,2 71,8 -12,8 Tillämpad säkringsredovisning Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter En del av koncernens upplåning i NOK uppgående till 440,0 MNOK (440,0 MNOK) är identifierad som säkring av nettoinvestering i koncernens dotterföretag i Norge. Kursvinsten på omräkning av upplåning till svenska kronor uppgår för året till 48,2 (-20,9) och redovisas i övrigt totalresultat. Säkring av valutakursrisk i investeringar som kan säljas En del av koncernens finansiella placeringar klassificerade som investering som kan säljas är denominerade i annan valuta än SEK. Dessa placeringar omvärderas löpande till marknadsvärde via övrigt totalresultat. Koncernen säkrar löpande hela valutarisken i dessa placeringar genom att ingå valutaswappar vilka löpande omvärderas i resultaträkningen. För att eliminera de fluktuationer som annars skulle uppstå i resultaträkningen har koncernen valt att tillämpa säkringsredovisning (verkligt värde säkring) på dessa investeringar med avseende på valutarisken varpå marknadsvärdeförändringen på dessa placeringar med avseende på valuta också redovisas i resultaträkningen. Under året har 18,1 redovisats i resultaträkningen avseende sådan marknadsvärdeförändring. Stena AB Stena Metalls dotterföretag Stena Oil AB säljer bunkerolja för fartygsdrift till Stena AB-koncernen. Värdet av denna försäljning uppgick under räkenskapsåret till 1.859,7 (1.865,1). Stena AB-koncernen utför vissa tjänster för Stena Metall, för vilka ersättning lämnats med 3,2 (2,8). Till Stena Rederi IT Services AB och Stena Line Scandinavia AB har betalats 7,2 (8,4) avseende Stena Metallkoncernens andel av gemensamma kostnader och till Stena Fastigheter AB har betalats 0,1 (0,2) för lokalhyror och fastighetsförvaltning. Från Stena Renewable AB har Örbacken Energi HB och Möckelsjö Energi HB upptagit lån om 20,0 respektive 15,0. Från Stena North Sea Ltd har ett fartyg förvärvats för 800,0 baserat på oberoende marknadsvärderingar. Fartyget chartras ut till Stena Line Scandinavia AB och under 2014/2015 uppgick hyran till 18,6. Familjen Olsson Stena Metall hyr kontorslokaler av familjen. Erlagda hyror uppgick till 12,3 (12,4). Samtliga transaktioner med närstående redovisas till marknadsmässiga villkor. 38 | HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS SLUT Per den 19 oktober tecknade koncernen avtal med Stena Renewable AB om försäljning av Stena Metalls andelar i Örbacken Energi HB och Möckelsjö Energi HB. Försäljningen har ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. 35 EFFEKTER VID ÖVERGÅNG TILL IFRS Stena Metallkoncernen upprättade till och med 31 augusti 2014 sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och akutgruppsuttalanden. Från och med 1 september 2014 upprättar koncernen sina finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Moderbolaget tillämpar från och med 1 september 2014 RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Övergången har ingen väsentlig påverkan på moderbolagets resultat och balansräkning. VAL SOM GJORTS VID ÖVERGÅNGEN TILL IFRS Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1, Första gången IFRS tillämpas. Huvudregeln är att alla tillämpliga IFRSoch IAS-standarder, som trätt i kraft och godkänts av EU, ska tillämpas med retroaktiv verkan. IFRS 1 innehåller dock övergångsbestämmelser som ger företagen en viss valmöjlighet. Nedan anges de av IFRS tillåtna undantagen från fullständig retroaktiv tillämpning av samtliga standarder som koncernen valt att tillämpa vid övergången från tidigare redovisningsprinciper till IFRS. Undantag för rörelseförvärv IFRS 1 erbjuder möjligheten att tillämpa principerna i standarden IFRS 3, Rörelseförvärv, antingen framåtriktat från tidpunkten för övergång till IFRS eller från en specifik tidpunkt före övergångstidpunkten. Detta ger lättnader från en fullständig retroaktiv tillämpning som skulle kräva omräkning av alla rörelseförvärv före övergångstidpunkten. Koncernen har valt att tillämpa IFRS 3 från och med 2011-09-01. Rörelseförvärv som skedde före detta datum har således inte räknats om. Undantag för ackumulerade omräkningsdifferenser IFRS 1 tillåter att ackumulerade omräkningsdifferenser redovisade i det egna kapitalet nollställs vid övergångstidpunkten. Det innebär en lättnad jämfört med att fastställa ackumulerade omräkningsdifferenser i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser, från den tidpunkt då ett dotterföretag eller intresseföretag bildades eller förvärvades. Koncernen har valt att nollställa alla ackumulerade omräkningsdifferenser i omräkningsreserven och omklassificera dessa till balanserade vinstmedel vid tidpunkten för övergången till IFRS. Omklassificeringar I samband med övergången till IFRS har följande omrubriceringar och omklassifieringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: Resultat från andelar i intresseföretag har flyttats från rörelseresultatet till finansnettot där det redovisas på egen rad. Finansnettot delades tidigare upp i Ränteintäkter och liknande poster samt Räntekostnader och liknande poster. Uppdelning görs nu istället på Räntenetto och Övriga finansiella intäkter och kostnader. Kassa och bank benämns istället Likvida medel. Avsättningar ska enligt IFRS inte längre redovisas under egen rubrik benämnd Avsättningar, utan redovisas istället under rubriken Långfristiga skulder. Eget kapital delas inte längre upp i bundet och fritt eget kapital. Vissa omklassificeringar inom det egna kapitalet har gjorts (se nedan). Eget kapital är uppdelat i Aktiekapital, Reserver, Balanserat resultat och Årets resultat. 36 AVSTÄMNING MELLAN TIDIGARE TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH IFRS Nedan följer en kort beskrivning av Stena Metallkoncernens redovisningsprinciper i enlighet med IFRS samt förklaringar till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper till IFRS påverkat koncernens resultat-, balansräkning och eget kapital per den 1 september 2013 och 31 augusti 2014. Övergången till IFRS har inte haft någon effekt på redovisningen av koncernens kassaflöde. Immateriella tillgångar med obestämbar livslängd Enligt tidigare redovisningsprinciper har alla immateriella tillgångar antagits ha en bestämd nyttjandeperiod och därför görs avskrivningar i enlighet med denna. IFRS antar att vissa immateriella tillgångar har en obestämd nyttjandeperiod varför avskrivning inte sker på dessa tillgångar. Istället testas dessa tillgångar årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod omfattar i Stena Metallkoncernen goodwill. Övriga immateriella tillgångar skrivs av enligt plan. Finansiella instrument Stena Metallkoncernen redovisade tidigare finansiella instrument enligt lägsta värdets princip. I samband med övergången till IFRS klassificeras koncernens finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt övriga finansiella skulder. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde. I bolag som driver handel med värdepapper redovisades tidigare handeln i nettoomsättningen och kostnad för sålda varor. Efter övergången till IFRS ingår denna i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter eller rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för andra långfristiga värdepappersinnehav klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Rörelseförvärv Stena Metallkoncernen har valt att tillämpa IFRS 3, Rörelseförvärv från och med 2011-09-01. Detta innebär att förvärvet av Norsk Metallretur AS per 1 september 2011 har räknats om. Skillnaden mellan köpeskilling och förvärvat eget kapital som tidigare huvudsakligen redovisades som goodwill har i den nya förvärvsanalysen fördelats mellan varumärke, kundregister och goodwill. Innehav utan bestämmande inflytande I enlighet med IAS 27, redovisas innehav utan bestämmande inflytande (tidigare benämnt minoritetsintresse) som en separat komponent i eget kapital och ingår i årets nettoresultat i resultaträkningen. OMRÄKNING AV KONCERNENS RESULTATRÄKNING 1 september–31 augusti, MSEK Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Tidigare principer 2013/2014 Effekt vid övergång 2013/2014 1 23.724,0 -3.098,2 20.625,8 1, 2 –22.342,2 2.952,3 -19.389,9 1.381,8 -145,9 1.235,9 –488,7 75,4 -413,3 –786,9 — -786,9 4 1,5 -1,5 — 1, 5 36,3 117,0 153,3 1 –9,3 Not BRUTTORESULTAT Försäljningskostnader 3 Administrationskostnader Resultat från andelar i intresseföretag Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från andelar i intresseföretag 4 Räntenetto Övriga finansiella intäkter och kostnader 6 RESULTAT FÖRE SKATT IFRS 2013/2014 -9,3 134,7 45,0 179,7 — 1,5 1,5 –163,7 — -163,7 –9,8 -51,6 -61,4 –38,8 -5,1 -43,9 Skatter 7 –0,7 36,4 35,7 Innehav utan bestämmande inflytande 8 0,1 -0,1 — –39,4 31,2 -8,2 38,5 38,5 ÅRETS RESULTAT ÖVRIGT TOTALRESULTAT Värdeförändring finansiella tillgångar som kan säljas 9 Värdeförändring säkringsreserv 10 9,9 9,9 Omräkningsdifferens dotterföretag utanför Sverige 11 22,0 22,0 Omvärdering säkring av nettoinvestering 11 -24,9 -24,9 Omräkning av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 11 1,3 1,3 Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen 11 23,2 23,2 101,2 61,8 SUMMA TOTALRESULTAT 37 OMRÄKNING AV KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR Not Tidigare principer 1 sept 2013 Effekt vid övergång till IFRS Öppningsbalans IFRS 1 sept 2013 Tidigare principer 31 aug 2014 Effekt vid övergång till IFRS IFRS 31 aug 2014 Goodwill 12 900,3 -362,9 537,4 746,9 -208,8 538,1 Övriga immateriella tillgångar 12 3,4 56,7 60,1 2,5 903,7 -306,2 597,5 749,4 -208,8 540,6 1.165,8 — 1.165,8 1.128,8 — 1.128,8 565,7 — 565,7 633,9 — 633,9 2.035,8 — 2.035,8 2.032,2 — 2.032,2 54,5 — 54,5 29,1 — 29,1 112,6 — 112,6 67,7 — 67,7 3.934,4 — 3.934,4 3.891,7 — 3.891,7 MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2,5 Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark och övrig fast egendom Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående nyanläggningar SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar 13,9 12,2 Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 13,9 5,9 342,5 348,4 17,4 384,6 402,0 Uppskjutna skattefordringar 14 241,3 220,3 461,6 275,9 233,7 509,6 Andra långfristiga fordringar 15 163,2 -115,2 48,0 171,1 -129,2 41,9 424,3 447,6 871,9 476,6 489,1 965,7 5.262,4 141,4 5.403,8 5.117,7 280,3 5.398,0 1.752,9 — 1.752,9 1.440,5 — 1.440,5 1.782,2 — 1.782,2 1.753,5 — 1.753,5 Aktier och andelar i intresseföretag SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 12,2 Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar 2 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 35,4 35,8 — 35,8 211,9 396,9 — 396,9 442,5 410,2 — 410,2 2.469,1 2,9 2.472,0 2.596,4 — 2.596,4 16 882,5 -215,1 667,7 912,7 -228,3 684,4 Likvida medel 2.136,0 — 2.136,0 1.542,4 — 1.542,4 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 7.240,8 -212,2 7.028,6 6.492,0 -228,3 6.263,7 12.503,2 -70,8 12.432,4 11.609,7 52,0 11.661,7 SUMMA TILLGÅNGAR 38 — 2,9 442,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar 35,4 209,0 MSEK Not Tidigare principer 1 sept 2013 Effekt vid övergång till IFRS IFRS 1 sept 2013 Tidigare principer 31 aug 2014 Effekt vid övergång till IFRS IFRS 31 aug 2014 13,0 — 13,0 13,0 — 13,0 311,6 -210,5 113,0 296,3 -137,8 158,5 4.097,9 192,9 4.278,9 3.845,5 208,7 4.054,2 -249,2 — -249,2 -39,4 31,2 -8,2 4.173,3 -17,6 4.155,7 4.115,4 102,1 4.217,5 — 7,6 7,6 — 7,1 7,1 -10,0 4.163,3 — 109,2 4.224,6 7,6 -7,6 - 7,1 -7,1 — 20,6 1,1 21,7 21,6 -0,1 21,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 130.000 aktier Reserver Balanserat resultat Årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolaget aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande SUMMA EGET KAPITAL 17 Minoritetsintresse Långfristiga skulder Pensioner och liknande förpliktelser Uppskjutna skatteskulder 18 189,5 35,8 225,3 169,7 8,6 178,3 Övriga avsättningar 15 608,1 -115,2 492,9 587,4 -129,2 458,2 3.895,0 — 3.895,0 3.342,0 — 3.342,0 497,5 — 497,5 478,7 — 478,7 Obligationslån Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 2 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 0,4 21,1 21,5 2,3 60,3 62,6 5.211,1 -57,2 5.153,9 4.601,7 -60,4 4.541,3 300,0 — 300,0 300,0 — 300,0 Kortfristiga skulder Obligationslån Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 88,6 — 88,6 33,3 — 33,3 1.251,1 — 1.251,1 1.427,9 — 1.427,9 12,6 — 12,6 16,8 — 16,8 498,5 4,0 502,5 168,6 10,3 178,9 960,4 — 960,4 938,9 — 938,9 3.111,2 4,0 3.115,2 2.885,5 10,3 2.895,8 12.503,2 -70,8 12.432,4 11.609,7 52,0 11.661,7 39 NOTER 1 | Justering av rapportering avseende handel med värdepapper från nettoomsättning och kostnad för sålda varor till övriga rörelseintäkter eller rörelsekostnader. 2 | Verkligt värde avseende derivatinstrument utom ränteswappar som rapporteras i finansnettot. 3 | Återläggning av avskrivningar avseende goodwill samt tillägg för avskrivning avseende kundregister. 4 | Justering av rapportering avseende resultat från andelar i intresseföretag från rörelseresultatet till finansnettot. 5 | Omvärdering från lägsta värdets princip till verkligt värde avseende finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde via resultaträkningen. 6 | Verkligt värde på ränteswappar. 7 | Uppskjuten skatteintäkt avseende omvärdering till verkligt värde för korta placeringar och derivatinstrument samt avseende avskrivning kundregister. 8 | Enligt tidigare redovisningsprinciper redovisades minoritetens intresse efter eget kapital. Enligt IFRS redovisas minoritetsintresset som en del av eget kapital och benämns innehav utan bestämmande inflytande. 9 | Omvärdering från lägsta värdets princip till verkligt värde avseende finansiella tillgångar som kan säljas. 15 | Det redovisade värdet för kapitalförsäkringar, vilket i juridisk person redovisas brutto som både tillgång (fordran på försäkringsbolag) och skuld (avsättning för ej tryggade pensioner ingående i övriga avsättningar) har enligt IFRS kvittats i koncernbalansräkningen. 16 | Finansiella tillgångar som kan säljas redovisade enligt lägsta värdets princip har flyttats till andra långfristiga värdepappersinnehav. Förändringen avser också omvärdering till verkligt värde avseende finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen vilka tidigare redovisades enligt lägsta värdets princip. 17 | Eget kapital Justering inom eget kapital har gjorts enligt följande: Uppställningsform enligt tidigare principer Aktiekapital Reserver Bundna reserver Fria reserver Balanserat resultat Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL PER 1 SEPT 2103 12 | Omräkningen av förvärvet av Norsk Metallretur AS per 1 september 2011 innebar att en stor del av goodwillvärdet omfördes till varumärke och kundregister, vilka redovisas som övriga immateriella tillgångar med en bestämd nyttjandeperiod. Den 1 september 2012 fusionerades Norsk Metallretur med Stena Recycling AS. Varumärkets värde skrevs då ner till noll. Kundregistret beräknades ha en nyttjandeperiod på tre år, varför en tredjedel av värdet redovisas som övriga immateriella tillgångar per 1 september 2013. Avskrivning på goodwill för perioden 1 september 2013 till 31 augusti 2014 har återförts. 13 | Finansiella tillgångar som kan säljas redovisade enligt lägsta värdets princip har flyttats från kortfristiga placeringar och omvärderats till verkligt värde. 14 | Uppskjuten skattefordran avseende skattemässigt underskottsavdrag vilket tidigare inte redovisats i balansräkningen och som beräknas medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden samt uppskjuten skattefordran på verkligt värde derivatinstrument. 40 Uppställningsform enligt IFRS 13,0 — 13,0 — 63,7 63,7 311,6 -311,6 — 4.097,9 -4.097,9 — — 4.345,8 4.345,8 -249,2 — -249,2 4.173,3 — 4.173,3 Övergång till redovisning enligt IFRS har haft följande effekt på eget kapital: 10 | Verkligt värde derivatinstrument vid övergången till IFRS upplöses via resultaträkningen över instrumentens återstående löptid. 11 | Redovisades tidigare enbart som förändring av eget kapital i balansräkningen. Omklassificering Goodwill 1 september 2013 31 augusti 2014 38,6 192,7 Varumärke -277,4 -277,4 Kundregister -82,7 -124,1 Uppskjuten skattefordran 220,3 233,6 Verkligt värde värdepapper 127,3 156,4 Verkligt värde derivatinstrument -22,1 -70,6 -1,1 0,1 -20,5 -8,6 Pensioner Uppskjuten skatteskuld Minorietsintresse TOTAL JUSTERING EGET KAPITAL 7,6 7,1 -10,0 109,2 18 Uppskjutna skatteskulder Avser uppskjuten skatteskuld på ineffektiv säkring av investering i dotterföretag samt uppskjuten skatteskuld på omvärdering från lägsta värdets princip till verkligt värde avseende kortfristiga värdepapper redovisade till verkligt värde via resultaträkningen. MODERBOLAGET RESULTATRÄKNING 1 september–31 augusti, MSEK Not 2014/2015 2013/2014 Nettoomsättning 1 135,1 134,5 Kostnad för sålda varor 5 -42,4 –36,7 BRUTTORESULTAT 92,7 97,8 Försäljningskostnader -6,3 –6,9 2, 3, 4, 5 -89,5 –72,6 6 47,9 0,2 44,8 18,5 34,5 50,0 Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från andelar i koncernföretag 7 Ränteintäkter och liknande poster 8 14,6 1,6 Räntekostnader och liknande poster 9 -43,6 –49,0 50,3 21,1 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner 10 RESULTAT FÖRE SKATT Skatter ÅRETS RESULTAT 11 91,0 242,9 141,3 264,0 -7,7 -0,6 133,6 263,4 I moderföretaget finns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat. 41 MODERBOLAGET BALANSRÄKNING 31 augusti, MSEK Not 2015 2014 Byggnader 12 266,2 284,2 Mark och övrig fast egendom 13 287,3 294,9 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 7,2 7,3 Inventarier 15 1,0 1,7 Pågående nyanläggningar 16 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar 36,2 11,6 597,9 599,7 Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag Aktier och andelar i koncernföretag 17 386,5 331,8 1.487,7 1.487,7 3,0 3,0 27,5 22,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 1.904,7 1.845,2 Summa anläggningstillgångar 2.502,6 2.444,9 Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjutna skattefordringar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 0,8 2,3 1.308,2 1.458,1 Skattefordringar 3,8 20,1 Övriga fordringar 25,4 35,5 7,9 4,9 1.346,1 1.520,9 Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar 0,9 6,9 Summa omsättningstillgångar 1.347,0 1.527,8 SUMMA TILLGÅNGAR 3.849,6 3.972,7 Kassa och bank 42 31 augusti, MSEK Not 2015 2014 13,0 13,0 2,6 2,6 15,6 15,6 2.728,0 2.464,6 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 130.000 aktier Bundna reserver Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Fria reserver 133,6 263,4 Summa fritt eget kapital 2.861,6 2.728,0 Summa eget kapital 2.877,2 2.743,6 18 6,4 6,3 1,0 1,1 19 20,7 19,0 21,7 20,1 878,3 1.073,4 Årets resultat Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för uppskjutna skatter Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 2,3 2,3 880,6 1.075,7 — 1,4 Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Eventualförpliktelser 21 25,2 8,6 — 80,3 5,4 9,4 33,1 27,3 63,7 127,0 3.849,6 3.972,7 — — 7.336,0 6.688,2 43 MODERBOLAGET KASSAFLÖDESANALYS 1 september–31 augusti, MSEK Not 2014/2015 2013/2014 Resultat efter finansiella poster 50,3 21,1 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm -17,8 26,2 32,5 47,3 3,6 –0,9 36,1 46,4 6,9 99,0 Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder -63,3 71,9 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -20,3 217,3 — –79,0 -65,0 –106,0 90,7 11,3 -54,7 –16,0 Den löpande verksamheten Återbetald/betald skatt KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Utlåning till koncernföretag Förvärv av finansiella tillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -4,4 1,6 -33,4 –188,1 53,9 17,3 Finansieringsverksamheten Upptagna lån från koncernföretag Amortering av skuld Erhållna koncernbidrag -248,9 — 242,7 — — –62,6 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 47,7 –45,3 Årets kassaflöde Lämnade koncernbidrag -6,0 –16,1 Likvida medel vid årets början 6,9 23,0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 0,9 6,9 23,7 24,4 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser 22 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Av- och nedskrivning av tillgångar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Värdeförändringar av finansiella anläggningstillgångar Övriga avsättningar SUMMA 44 -47,6 2,0 -9,9 –5,9 16,0 5,7 -17,8 26,2 MODERBOLAGET FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Ingående eget kapital 2013-09-01 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Nettoresultat Totalt eget kapital 13,0 2,6 2.223,6 241,0 2.480,2 241,0 -241,0 — 263,4 263,4 2.464,6 263,4 2.743,6 263,4 -263,4 — 133,6 133,6 133,6 2.877,2 Omföring av föregående års resultat Årets resultat 13,0 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2014-08-31 2,6 Omföring av föregående års resultat Årets resultat 13,0 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2015-08-31 2,6 2.728,0 MODERBOLAGET NOTER 1 | NETTOOMSÄTTNING Nettoomsättningen avser huvudsakligen hyresintäkter för fastigheter uthyrda till dotterföretagen vilka i sin helhet är hänförlig till Sverige samt tillhandahållande av vissa koncerngemensamma tjänster. 7,3 (10,3) avser uthyrning av fastigheter till externa hyresgäster. Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 4 | LEASING 2 | PERSONAL För uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för anställda, se not 2 till Koncernens bokslut. Årets leasingkostnad för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal inklusive lokalhyresavtal uppgår till 10,2 (10,4). 3 | ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014/2015 2013/2014 PwC Revisionsarvoden 2,8 2,6 Skatterådgivning 0,7 2,6 Andra uppdrag 2,8 0,5 SUMMA 6,3 5,7 0,1 0,1 Övriga Revisionsarvoden SUMMA 0,1 0,1 TOTALT 6,4 5,8 45 MODERBOLAGET NOTER 5 | AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 2014/2015 11 | SKATTER 2013/2014 Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion Aktuell skatt Kostnad för sålda varor Administrationskostnader SUMMA -22,7 –23,0 -0,5 –1,4 -23,2 –24,4 Uppskjuten skatt SUMMA Resultat före skatt 141,3 20,4 –1,3 Skatt enligt gällande skattesats 22% -31,1 –4,5 24,4 Ej avdragsgilla kostnader -2,0 –2,0 Ej skattepliktiga intäkter 10,4 11,9 22,7 49,8 Maskiner och andra tekniska anläggningar -1,0 –1,1 Inventarier -0,5 6 | ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER Outnyttjade underskottsavdrag Avser vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Förändring uppskjuten skatt Justering skatt avs föreg år REDOVISAD SKATTEINTÄKT/KOSTNAD 7 | RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Ingående anskaffningsvärde 8 | RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE POSTER Anskaffning från koncernföretag 2014/2015 2013/2014 0,1 0,2 — 0,1 14,5 1,1 — 0,2 14,6 SUMMA 1,6 Årets anskaffningar Omklassificering 2014/2015 2013/2014 -41,5 –48,4 -2,1 –0,6 -43,6 –49,0 2014/2015 2013/2014 91,1 243,6 Räntekostnader, koncernföretag Kursförluster SUMMA 10 | BOKSLUTSDISPOSITIONER Koncernbidrag 46 Avsättning till /Upplösning av ackumulerade avskrivningar utöver plan -0,1 –0,7 SUMMA 91,0 242,9 5,0 –2,2 -7,7 53,0 15-08-31 14-08-31 522,7 498,9 — 0,1 3,6 20,4 12,5 3,3 Försäljningar och utrangeringar -55,4 — UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 483,4 522,7 -238,5 –219,9 Ingående ackumulerade avskrivningar 39,4 — -18,1 –18,6 -217,2 –238,5 Planmässigt restvärde 266,2 284,2 Avskrivningar över plan -2,3 –2,5 263,9 281,7 Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar 9 | RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER -12,7 12 | BYGGNADER Avser utdelningar från koncernföretag. Övriga finansiella intäkter 55,2 — Avstämning redovisad s kattekostnad/ skatteintäkt Kursvinster — 55,2 –3,5 Ränteintäkter, koncernföretag 53,0 -12,7 -3,6 Ränteintäkter, externa -7,7 -12,7 Markanläggningar -23,2 –2,2 SUMMA –18,5 SUMMA 55,2 5,0 Justering skatt avs föregående år -18,1 Byggnader 2013/2014 -12,7 Aktuell skatt fördelas enligt följande: Aktuell skatt för perioden Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång 2014/2015 UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE 13 | MARK OCH ÖVRIG FAST EGENDOM 16 | PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 15-08-31 14-08-31 335,2 270,4 — 0,2 Årets anskaffningar — 58,3 Omklassificeringar 0,2 6,3 -8,5 — UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 326,9 335,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -40,3 –36,8 17 | AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 4,3 — -3,6 –3,5 Moderföretagets och koncernens innehav av aktier och andelar specificeras på sidorna 48–49. UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR -39,6 –40,3 Planmässigt restvärde 287,3 294,9 Avskrivningar över plan — — 287,3 294,9 Ingående anskaffningsvärde Anskaffning från koncernföretag Försäljningar och utrangeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar REDOVISAT VÄRDE 14 | MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 15-08-31 14-08-31 41,6 36,7 Årets anskaffningar 0,7 6,4 Omklassificeringar 0,3 0,6 Försäljningar och utrangeringar -5,3 -2,1 UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 37,3 41,6 -34,3 –33,3 -1,0 –1,1 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 5,2 0,1 -30,1 –34,3 Planmässigt restvärde 7,2 7,3 Avskrivningar över plan -3,1 –2,1 4,1 5,2 Försäljningar och utrangeringar UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR REDOVISAT VÄRDE 12,8 Årets anskaffningar 60,2 20,4 Omklassificering -12,9 –10,3 Sålda till koncernföretag -22,7 –11,3 36,2 11,6 REDOVISAT VÄRDE 18 | OBESKATTADE RESERVER Ingående balans Årets avsättning/ upplösning Redovisat värde Byggnader 2,5 –0,2 2,3 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2,1 1,0 3,1 Inventarier 1,7 -0,7 1,0 SUMMA 6,3 0,1 6,4 Av obeskattade reserver utgör 1,4 (1,4) uppskjuten skatt. 19 | ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Ej tryggade pensionsåtaganden (kapitalförsäkringar) vilka tidigare redovisades brutto har kvittats mot motsvarande långfristig fordran. Föregående års värde har justerats. Övriga avsättningar består därefter av avsättning för särskild löneskatt på kapitalförsäkringsskulden. 20 | UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 15-08-31 14-08-31 13,6 9,2 Upplupna löner 15 | INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde 14-08-31 67,8 68,0 0,4 0,4 -3,6 –0,6 UTGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE 64,6 67,8 -66,1 –65,4 3,5 0,6 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar -0,5 Årets avskrivningar -0,5 –1,3 -63,6 –66,1 UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Planmässigt restvärde 1,0 1,7 Avskrivningar över plan -1,0 –1,7 — — REDOVISAT VÄRDE 7,1 5,5 Övrigt 12,4 12,6 SUMMA 33,1 27,3 15-08-31 14-08-31 7.205,4 6.609,1 130,6 79,1 7.336,0 6.688,2 Upplupna sociala kostnader 15-08-31 Försäljningar och utrangeringar Årets anskaffningar 14-08-31 11,6 Avskrivning över plan: Anskaffningsvärdet för mark uppgår till 241,9 (245,8). Ingående anskaffningsvärde 15-08-31 Ingående anskaffningsvärde 21 | EVENTUALFÖRPLIKTELSER Borgensförbindelser för dotterbolag Övriga borgensförbindelser SUMMA 22 | K ASSAFLÖDE Erhållna och betalade externa räntor uppgick till 0,1 (0,2) respektive 0,0 (0,0). 47 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Aktier i svenska koncernföretag Organisationsnummer Säte Innehav% Redovisat värde TSEK 15-08-31 Redovisat värde TSEK 14-08-31 556012-5691 GÖTEBORG 100 250.528 250.528 Örbacken Energi HB 969715-2594 GÖTEBORG 95 81.031 81.031 Stena Aluminium AB 556039-3075 ÄLMHULT 100 71.400 71.400 Möckelsjö Energi HB 969715-3592 GÖTEBORG 95 61.926 61.926 Stena Technoworld AB Stena Fragmentering AB 556443-2184 GÖTEBORG 100 60.005 60.005 Stena Recycling AB 556132-1752 GÖTEBORG 100 45.325 45.325 Stena Regalia AB 556236-0841 GÖTEBORG 100 30.050 30.050 Stena Stål AB 556077-5925 GÖTEBORG 100 19.500 19.500 Stena Miljöteknik AB 556139-0922 GÖTEBORG 100 12.200 12.200 Förmasten AB 556308-1396 GÖTEBORG 100 7.570 7.570 Stena Metal International AB 556732-2895 GÖTEBORG 100 5.000 5.000 Adactum AB 556628-8246 GÖTEBORG 100 5.000 5.000 Stena Oil AB 556236-0288 GÖTEBORG 100 2.350 2.350 AB Stena Metall Finans 556008-2561 GÖTEBORG 100 1.200 1.200 Stena Recycling International AB 556732-2903 GÖTEBORG 100 100 100 Stena Resurs 1 AB 556732-2887 GÖTEBORG 100 100 100 KB Pinnen i Göteborg 916835-1493 GÖTEBORG 50 — — Stena Stål HB 916557-4246 GÖTEBORG 50 SUMMA — — 653.285 653.825 Aktier i utländska koncernföretag Stena Recycling AS NORGE 100 782.660 782.660 Stena Recycling Oy FINLAND 100 41.452 41.452 USA 100 10.315 10.315 Stena Metal Inc. SUMMA 834.427 834.427 TOTALT 1.487.712 1.487.712 Koncernföretags innehav av aktier och andelar Organisationsnummer Säte Innehav% SMG Glava AB 556610-2231 GÖTEBORG 100 Stena Fragmentering AB Rossholmen AB 556554-8269 GÖTEBORG 100 Dannholmen AB 556867-2918 GÖTEBORG 100 Landgrund AB 556867-2991 GÖTEBORG 100 DANMARK 100 POLEN 100 RYSSLAND 100 GÖTEBORG 100 Stena Metall A/S Stena Recycling Sp. z o.o. OOO Chermet Invest Dannholmen AB Glumsten AB 48 556867-3007 Koncernföretags innehav av aktier och andelar Organisationsnummer Säte Innehav% 556814-7457 GÖTEBORG 51 TYSKLAND 100 Stena Recycling AB Bilretur ABC AB Stena Scanpaper GmbH Stena Regalia AB Stena Stål HB 916557-4246 GÖTEBORG 50 Wockatz & Co i Göteborg AB 556155-3974 GÖTEBORG 100 Safe Regalias Intressenter HB 916835-0727 GÖTEBORG 50 916835-0727 GÖTEBORG 50 916835-1493 GÖTEBORG 50 Juteskären AB 556914-3786 GÖTEBORG 100 Stena Resurs 4 AB 556732-2911 GÖTEBORG 100 Wockatz & Co i Göteborg AB Safe Regalias Intressenter HB Förmasten AB KB Pinnen i Göteborg AB Stena Metall Finans Sten Met Insurance AG Stena Metall Holding Limited SCHWEIZ 100 MALTA 100 MALTA 100 Stena Metall Holding Limited Stena Metall Limited Stena Stål AB Stena Stål Molkom AB 556065-0359 KARLSTAD 100 Stena Stål Nybro AB 556179-4628 NYBRO 100 NORGE 100 GÖTEBORG 100 TYSKLAND 100 Stena Stål Moss AS Stena Technoworld AB Stena Nera AB Stena Metall Holding GmbH 556719-5465 Stena Technoworld GmbH ÖSTERRIKE 100 STENA Technoworld International GmbH ÖSTERRIKE 100 ITALIEN 100 TYSKLAND 100 ITALIEN 100 FINLAND 100 Stena Metall Holding srl Stena Metall Holding GmbH Stena Technoworld GmbH Stena Metall Holding srl Stena Technoworld srl Stena Recycling Oy Stena Technoworld Oy 100 Stena Metall A/S Stena Recycling A/S DANMARK 100 Stena Technoworld A/S DANMARK 100 TYSKLAND 100 Stena Recycling A/S Stena Recycling GmbH 49 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel i moderbolaget: Balanserad vinst 2.728.024.376 Årets resultat 133.580.278 2.861.604.654 FRITT EGET KAPITAL disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 326,92 kronor per aktie 42.500.000 Till Sten A. Olssons stiftelse för Forskning och Kultur överförs 4.000.000 I ny räkning överförs 2.815.104.654 2.861.604.654 TOTALT Den föreslagna utdelningen reducerar bolagets soliditet till 73,5 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erfordeliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförts i ABL 17 kap 3 § 2–3 st. (försiktighetsregeln). Göteborg den 21 oktober 2015 Dan Sten Olsson Sten Jakobsson Lennart Jeansson Styrelsens ordförande Mårten Hulterström M Johan Widerberg Per Kaufmann Gustav A Eriksson Anders Jansson VD och koncernchef Tonny Fogelqvist Peter Ernström ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant Min revisionsberättelse har avgivits den 21 oktober 2015 Johan Rippe Auktoriserad revisor 51 Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I STENA METALL AB, ORG.NR 556138-8371 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Stena Metall AB för år räkenskapsåret 2014-09-01 – 2015-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–51. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 augusti 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stena Metall AB för räkenskapsåret 2014-09-01 – 2015-08-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 augusti 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla Göteborg den 21 oktober 2015 PricewaterhouseCoopers AB Johan Rippe Auktoriserad revisor 52 53 STYRELSE DAN STEN OLSSON ANDERS JANSSON Ordförande VD och koncernchef MÅRTEN HULTERSTRÖM SVERIGE Stena Metall AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenametall.com AB Stena Metall Finans (publ) Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenametall.com Stena Metal International AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenametalinternational.com Stena Oil AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenaoil.com Stena Recycling AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenarecycling.se LENNART JEANSSON M JOHAN WIDERBERG PER KAUFMANN STEN JAKOBSSON GUSTAV A ERIKSSON Stena Recycling International AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenarecycling.com DANMARK FINLAND Stena Recycling A/S Banemarksvej 40 DK-2605 Brøndby Danmark Telefon +45 56 67 95 50 www.stenarecycling.dk Stena Recycling Oy Äyritie 8 C FI-01510 Vantaa Finland Telefon +358 10 802 323 www.stenarecycling.fi Stena Stål AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenastal.se Stena Technoworld AB Box 4088 400 40 Göteborg Telefon 010-445 00 00 www.stenatechnoworld.se Besöksadress Göteborg: Fiskhamnsgatan 8B 414 58 Göteborg Stena Aluminium AB Box 44 343 21 Älmhult Telefon 010-445 95 00 www.stenaaluminium.se Besöksadress: Gotthards gata 5 343 36 Älmhult Stena Technoworld A/S Banemarksvej 40 DK-2605 Brøndby Danmark Telefon +45 56 67 96 30 www.stenatechnoworld.com/da NORGE Stena Recycling AS Postboks 1723 3998 Porsgrunn Norge Telefon: +47 91 24 79 33 www.stenarecycling.no Besöksadress: Dokkveien 8 3920 Porsgrunn Stena Stål Moss AS Årvollskogen 79 NO-1529 Moss Norge Telefon + 47 69 23 54 00 www.stenastal.no POLEN Stena Recycling Sp. z o.o. Al. Krakowska 271 02-133 Warszawa Polen Telefon +48 22 520 27 00 www.stenarecycling.pl TYSKLAND Stena Technoworld GmbH Langenhorner Chaussee 40 D-22335 Hamburg Tyskland Telefon +49 402 800 670 www.stenatechnoworld.de ARBETSTAGARREPRESENTANTER TONNY FOGELQVIST RONNY PERSSON Ordinarie Suppleant REVISOR JOHAN RIPPE Auktoriserad revisor PETER ERNSTRÖM FABRICE ANGELINI Ordinarie Suppleant ITALIEN USA Stena Technoworld srl Via Santa Maria in Campo 2 I-20873 Cavenago di Brianza (MB) Italien Telefon +39 02 95335374 www.stenatechnoworld.it Stena Metal Inc. 200 Pequot Avenue, Suite 101 Southport, CT 06890 USA Telefon +1 475 888 9005 www.stenametal.com SCHWEIZ Stena Metall Limited, Zug branch Bahnhofplatz CH-6300 Zug Schweiz Telefon +41 417 28 81 21 www.stenametall.com MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0250 Fotografer: Anna Hult, Carlo Baudone, Nicke Johansson, Nicklas Rudfell, Pontus Almén. Tryck: Göteborgstryckeriet. Tryckt på ett papper med 100% returfiber. Producerad av Stena Metallkoncernen.
© Copyright 2024