VetenskapligaRapporter Q2 2015
05/05/15 VETENSKAPLIGA RAPPORTER OCH UPPSATSER Emelie Stenman: emelie.stenman@med.lu.se ATT SKRIVA VETENSKAP Ò O?a komplicerade ämnen Ò Siffror, staHsHk Ò Upplägg kan sällan påverkas Ò Liten konstnärlig frihet Ò Begränsad målgrupp Ò Språket är underordnat budskapet! 1 05/05/15 Hmm, det här var intressant! MÅLGRUPP Ò Vilken är målgruppen för eT ST-‐arbete? Ò För en vetenskaplig arHkel? Ò För en eHkansökan? 2 05/05/15 VISA RESPEKT • Visa respekt mot läsaren: kom ihåg aT reviewers, forskare och läkarkollegor o?a är experter på siT område men aT de kan ha en begränsad kunskap i di6 ämnesområde. • Var inte rädd för a6 vara rik<gt tydlig. VETENSKAPLIGA RESULTAT ÄR NYHETER… Lär av journalisterna: -‐ Håll dig Hll ämnet -‐ Korta meningar -‐ Enkla uTryck Lästips: Expressen: ”gatuspråkets universitet för folket” [Språktidningen nr 5 2009; Googlebart] 3 05/05/15 ENGAGEMANG • • • • Den som finner eT botemedel mot aids får in sin arHkel i Science utan ansträngning. Om du INTE gör det (d.v.s. de flesta av oss) krävs ansträngning för aT få läsaren intresserad. Låt diT engagemang lysa igenom Undvik: ”DeTa arbete är en obligatorisk del i specialistexamen” Leta F MEN HUR SKA VI NÅ FRAM? Ò Repetera budskapet Ò Fokusera på eT fåtal huvudtema och låt dessa huvudtema följa läsaren genom arHkeln/uppsatsen. Ò Alla lösa trådar ska knytas samman i slutet av dokumentet. 4 05/05/15 RUBRICERA MED OMSORG Ex: Ipren och muskelvärk Ipren lindrar muskelvärk Ò Rubriker och underrubriker ska beräTa vad texten handlar om ERSÄTT ADJEKTIV/ADVERB MED INFORMATION Exempel: Deltagarna nådde snabbt målvikten ..kan ersäTas med: Deltagarna nådde målvikten inom två månader 5 05/05/15 STRUKTUR ST-‐ARBETE Ò Titel Ò SammanfaTning/abstract Ò Introduk<on/bakgrund Ò Material och metod Ò Resultat Ò Diskussion Ò Referenser TITEL § Kort och informaHv § Titel (och underHtel) ska tala om vad texten/ dokumentet handlar om § Sökord 6 05/05/15 SAMMANFATTNING/ABSTRACT § Cirka 250 ord § Skrivs o?a sist § Rekommenderad fördelning av innehåll: Inledning, sy?en 10 % Huvudsy?e, problem Material och metod 30 % Studiedesign, vikHga metoder Resultat 40 % Resultat som är relevanta för budskapet Slutsatser/diskussion 20 % ”Take-‐home message” INTRODUKTION: VANLIG STRUKTUR § § § § Först eT perspekHv: problemet säTs in i sammanhang DefiniHoner Tidigare studier – styrkor/svagheter Sy?e Förkortningar skrivs ut första gången: hela uTrycket + förkortning inom parantes. …angiotensinreceptorblockare (ARB). I resten av dokumentet bara ARB ü 7 05/05/15 INTRODUKTION ü Glöm inte aT allHd betona varför en studie eller akHvitet är vikHg! T.ex. många drabbade av en viss sjukdom, allvarlig sjukdom, sjukdomen leder Hll stora samhällskostnader. INTRODUKTION: STYRKOR OCH SVAGHETER Tidigare studier har enbart omfaTat män med låg socioekonomisk status. I den här longitudinella studien har vi ha' möjlighet aT analysera data om hela Sveriges befolkning, både män och kvinnor. 8 05/05/15 INTRODUKTION Ò En studie av Chang et al. visade eT posiHvt samband mellan meditaHon och psykisk hälsa. Överväg istället: Ò En kinesisk studie visade eT posiHvt samband mellan meditaHon och psykisk hälsa. Intressantare med länder och etnicitet! SYFTE § O?a sist i introdukHonen § Tips: lägg in studiedesignen i sy?et – kopplar ihop med material och metod. Ex: Sy?et med denna kohortstudie är aT utvärdera om kostrådgivning i grupp med viktväktarna är användbart för aT förbäTra kardiovaskulära riskmarkörer… ©dpcdsb.org 9 05/05/15 MATERIAL OCH METOD: VANLIG STRUKTUR • Studiedesign (rekrytering, målgrupp, inklusions-‐/ exklusionskriterier) • EHska övervägandanden • (Randomisering, blindning) • Procedur – insamling av data, mätmetoder • UrallsmåT: primärt och sekundära • StaHsHk MATERIAL OCH METOD – EN KOKBOK § Tillräckligt med detaljer och referenser för aT andra ska kunna utvärdera studien (och även repetera den) 10 05/05/15 PATIENTER Ò Ålder, kön, födelseland, BMI, annat av betydelse Ò Varifrån rekryterades paHenterna? Ò Hur gjordes urval? Slumpmässigt? Ò Inklusions-‐/exklusionskriterier Ò Indikatorer: hur definierades diabetes? 21 PROCEDUR Ò Kronologisk ordning Ò Tester: reliabilitet och validitet (vid t.ex. mätmetoder, enkäter) Ò Eventuellt argument för val av metod -‐ antaganden 11 05/05/15 STATISTIK Ò Eventuell styrkeberäkning (power) Ò Signifikansnivå (o?a p < 0,05) Ò StaHsHsk analysmetod Ò Eventuellt analysprogram ETIK Ò ”EHkprövningsnämnden i XXX granskade och godkände vårt studieprotokoll (dnr XXX)” Ò ”Samtliga studiedeltagare gav skri?ligt informerat samtycke Hll aT delta i studien” Ò ”Vi följde principerna i DeclaraHon of Helsinki” Ò Kan även nämna GCP (good clinical pracHce) 12 05/05/15 RESULTAT § Rekryteringen: hur gick det? § Baseline-‐värden § Svar på frågeställningarna Metod Resultat Procedur 1 Resultat 1 Procedur 2 Resultat 2 § Eventuella subgruppsanalyser/andra ”biresultat” § Eventuella biverkningar RESULTAT ü Det ska finnas metoder Hll alla resultat ü ”Signifikant” betyder staHsHskt signifikant 13 05/05/15 RESULTAT Ò Tabeller och grafer är fokus Ò Texten vägleder läsaren i tolkningen av tabeller och figurer Ò Presentera tabell för tabell, figur för figur RESULTAT: HUR KAN DU HJÄLPA LÄSAREN? Tvåhundratreuosex paHenter rekryterades iniHalt Hll studien, varav 161 uteslöts på grund av uppfyllda exklusionskriterier. Återstående 75 paHenter randomiserades Hll 1) Placebo (n=25), 2) 5-‐Loxin (100 mg/ dag; n=25) eller 3) 5-‐Loxin (250 mg/dag; n=25). I placebogruppen fullföljde 23 paHenter behandlingen. I den första behandlingsgruppen (100 mg/dag) fullföljde 24 paHenter behandlingen och i den andra behandlingsgruppen (250 mg/dag) fullföljde 23 paHenter behandlingen. 14 05/05/15 RESULTAT RESULTAT § Var konsekvent i formen när du presenterar data § Blanda inte %, kvoter och siffror i onödan: ”En tredjedel gick ner i vikt, medan 47 paHenter behöll baselinevikten och 33 % ökade i vikt.” § Inte 1.56 i tabell och 1.6 i text 15 05/05/15 DISKUSSION • • • • • Resultatet med andra ord Jämförelse med andra studier Styrkor och svagheter med studien Mekanismer Slutsatser/konklusion – eventuella nya frågeställningar som bör studeras DISKUSSION – SVAGHETER OCH STYRKOR § Erkänn allHd svagheterna med studien men betona även styrkorna. § När du nämner svagheterna, försök även analysera vad de har för betydelse för resultaten. (non-‐differenHal bias saknar t.ex. betydelse för resultaten) 16 05/05/15 REFERENSER § Välj eT referenssystem och använd det konsekvent, t ex Vancouver ([1] i texten för referens nummer 1 i källförteckningen) Referensprogram: § EndNote, EndNote Web (bra men kostar) § Mendeley, Zotero (graHs) “I didn't have 3me to write a short le7er, so I wrote a long one instead.” Mark Twain 17 05/05/15 SPARRING: SYFTE OCH VETENSKAPLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR Tack! 18 05/05/15 OPPOSITION PROJEKTPLAN 1) Första 15 minuterna (max): Opponenten presenterar kort innehållet i respondentens arbete och ger sina synpunkter och kommentarer på projektplanen. ST-‐läkaren som har skrivit planen har möjlighet aT kommentera och bemöta kriHken. 3) Nästa 5 minuter (max): Övriga deltagare får kommentera eller ställa frågor. 4) Sista 5 minuterna (max): Examinatorn sammanfaTar opposiHonen och eventuella önskemål om kompleTering (enligt bedömningskriterierna). 19 05/05/15 TIPS TILL OPPONENTEN Kort genomgång av bakgrund och sy?e Ò Inled med aT framhålla planens förtjänster Ò Däre?er konstrukHv kriHk: invändningar bör åröljas av lösningsförslag Ò Är bedömningskriterierna uppfyllda? Ò PeHtesser, tex språk kan lämnas nedskrivet på papper Ò Opponenten ska föra projektet framåt – inte hänga respondenten 20 05/05/15 BÖRJA MED EN SAMMANFATTANDE MENING Ò Börja skriva när du har eT färdigt resultat Ò SammanfaTa resultaten i en tydlig mening: -‐ -‐ -‐ -‐ omkring 10–14 ord ska innehålla eT verb ska inte vara en Htel ska inte vara en fråga. [Fored & Bonamy, Läkartidningen nr 15 2013] EXEMPEL Ischemisk stroke i råTa ökar endotelin-‐ kontrakaHonen i ipsilaterala cerebrala artärer 21 05/05/15 SKRIVPLAN VETENSKAPLIG ARTIKEL Ò Varför gjorde vi studien? Ò Vad gjorde vi? Ò Vad fann vi? Ò Vad har det för betydelse? [Fored & Bonamy, Läkartidningen nr 15 2013] SKRIVPLAN Varför gjorde vi studien? Tidigare forskning har visat aT antalet endotelinreceptorer ökar vid kardiovaskulära händelser, något som kan påverka blodflödet i det drabbade området. (inleder introdukHonen) Ò Vad gjorde vi? Sy?et med studien var aT i en kontrollerad djurstudie undersöka om ischemisk stroke påverkar endotelinreceptorerna i hjärnans artärer. (sist i introdukHonen) Ò Vad fann vi? Ischemisk stroke i råTa visade sig öka endotelinkontrakHonen samt mängden endotelinreceptor-‐mRNA i hjärnans artärer på den drabbade sidan. (först i diskussionen) Ò Vad har det för betydelse? Vår hypotes är aT en ökad kontrakHon i hjärnans artärer e?er stroke kan försämra blodförsörjningen yTerligare och resultera i en större hjärnskada. (sist i diskussionen) Ò 22
© Copyright 2024