Motionssvar - Sveriges Elevkårer
Möteshandlingar Välkomna! Det har blivit dags att summera ytterligare ett verksamhetsår. Ett år under vilket elevrörelsen tagit ytterligare steg mot visionen om en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. Och nu är det alltså dags för årsmöte. En plats där styrelse och medlemmar möts för att diskutera hur elevkårerna i Sverige kan utvecklas ytterligare och vad Sveriges Elevkårer kan göra ännu bättre i det arbetet. Under de senaste åren har Sveriges Elevkårer utvecklats i syfte att skapa en stabil organisation med en långsiktig riktning. Det har bland annat gjorts genom att anta övergripande styrdokument samt en strategi som säger var vi ska vara 2020 och hur vi ska ta oss dit. Under årsmötet ska sju motioner samt en proposition behandlas, och en ny valberedning ska väljas. Från styrelsen sida ser vi fram emot bra diskussioner och i slutändan väl avvägda beslut som kan föra elevrörelsen vidare på den framgångsrika väg vi är inne på. En ny och mer långsiktigt fokuserad organisation kräver också kontinuitet. Därför har vi infört två olika typer av möten: kongressen som väljer styrelse och fattar de långsiktiga besluten, och om vartannat årsmötet. Vi ses i talarstolen! Styrelsen för Sveriges Elevkårer genom dess ordförande, Emil Gustavsson 3 Formalia Föregående protokoll Förslag på dagordning Förslag på arbetsordning Föregående år Verksamhetsberättelse 14/15 Årsredovisning 2014 Ekonomi Q1-Q3 2015 Revisionsberättelse Proposition 1 Motion 1 Motion 2 Motion 3 Motion 4 Motion 5 Motion 6 Motion 7 Valbilaga Stadga Innehåll Sida 6 7 26 27 28 29 40 53 56 60 62 63 64 66 68 70 72 74 76 Schema Praktisk info Informationsdisk Informationsdisken finns till för att hjälpa dig som deltagare. Om du undrar över något, behöver få tag i någon eller mår dåligt kan du vända dig till våra medarbetare där. Vi har en första hjälpen-låda tillgänglig som tas över av nattvakterna inför kvällen. Öppettider: Fredag Lördag Söndag 20.00 - 00.00 07.30 - 00.00 07.30 - 15.30 Regler för boendet • • • När ni checkade in fick din elevkår ett röstkort. Röstkortet kan inte ersättas om det tappas bort så se till att hålla reda på det under hela helgen! Om din elevkår blev medlem efter den 30 juni i år har ni inte fått något röstkort - istället får ni ett yttrandekort. Det beror på att stadgan säger att den elevkår som blivit medlem senare än 30 juni inte får rösträtt. Kontakta styrelsen vid frågor kring detta. Du har även fått en namnskylt vilken fungerar som ett passerkort, exempelvis för att komma in i plenum och måste bäras under hela årsmötet. Borttappad namnskylt ersätts ej. Mat och fika Frukost och lunch serveras i Colosseum på de angivna tiderna i schemat. Fika serveras i anslutning till plenum. Guldgemet äger rum i Collegium. Boende och bagage Enligt den information som tidigare har gått ut finns inga sängar, madrasser, lakan eller liknande i övernattningslokalerna. Du använder den sovutrustning du själv har med dig. Det kommer att finnas nattvakter på plats under båda nätterna som innehar infodiskens roll på boendet. Vid ankomst på fredagen finns bagagerum i anslutning till incheckningen och på söndagen tar ni med er packning och lämnar i bagagerummen till dagens slut. Notera att Sveriges Elevkårer ej ansvarar för värdesaker. Nötfritt Det finns personer på plats med allvarlig luftburen nötallergi. INGA NÖTTER får under några som helst omständigheter medtas varken till plena, mingel, sovsalar eller andra platser under helgen. 6 Fredag 27 november 20.00 Incheckning 21.30 Välkomsttal 22.00 Filmvisning Lördag 28 november 08.00 Frukost* 09.00 Workshop med styrelsen 10.30 Mässa 11.30 Invigning 12.15 Förhandlingar Det finns tillgång till duschar via Campushallen. Duscharna finns tillgängliga för oss följande tider: Fredag 20.00 - 22.00 Lördag 07.00 - 10.00 Söndag 07.00 - 10.00 Det kommer inte finnas möjlighet att duscha precis innan bankettmiddagen, det kommer dock att finnas tid för ombyte om årsmötet väljer att hålla sig till beräknade hålltider. 12.30 Mässa* 14.00 Förhandlingar 19.00 Paus 20.00 Guldgemet* Alkoholfritt 08.00 Frukost* Årsmöte15 är en helt alkoholfri mötesplats. Deltagare som inte respekterar detta kommer få lämna arrangemanget. Detta gäller under hela helgen, även när mötet ajournerats.t 09.00 Förhandlingar 12.00 Lunch* 13.00 Förhandlingar Att lämna området 14.30 Avslutning • • Röstkort och namnskylt Om du av någon anledning behöver lämna boendet måste du meddela nattvakterna om detta och tillfälligt checka ut från arrangemanget. Du får en namnskylt när du checkar in. Det är mycket viktigt att du alltid bär den så att vi och övriga vet att du är en deltagare. Det är ditt passerkort och kan inte ersättas. Salsdörrarna måste vara öppna på natten när ni sover av brandsäkerhetsskäl. Ingen rökning inomhus eller i närheten av byggnaderna vi vistas i. Respektera andra. Låt de som vill sova göra det utan att bli störda. Duschtider Om du av någon anledning behöver lämna Linköpings universitet eller boendet måste du meddela detta i informationsdisken eller till nattvakterna. Samma sak gäller om du behöver lämna årsmötet för att åka hem tidigare. Om olyckan är framme måste vi ha en lista över alla personer på plats och därför är det viktigt att denna regel följs. Observera att följande tider kan komma att ändras på grund av den demokratiska processen. Söndag 29 november *Serveras mat i samband WiFi I informationsdisken finns utskrivna inloggningsuppgifter till de som valde att uppge personnummer för detta i anmälan. Utvärdering Vi vill uppmana dig att gå in på utvärderingslänken du får via mail efter Årsmöte15 och fylla i formuläret. Det är för din skull lika mycket som vår, så att ditt nästa besök på något av våra arrangemang kan bli ännu bättre. Fyll i formuläret senast den 2 december. 7 Föregående protokoll Formalia 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Förslag på Dagordning Årsmötet föreslås besluta att fastställa dagordningen till följande Årsmötets öppnande 2. Val av a.Ordförande b.Sekreterare c.Justerare tillika rösträknare för årsmötet 3. Fastställande av röstlängden 4. Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan 5. Fastställande av arbetsordningen 6. Fastställande av dagordningen 7. Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret 8. Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret 9. Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det gångna bokföringsåret 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevkårer för det senaste verksamhetsåret 12. 13. 14. 15. 28 Arbetsordning Årsmötet föreslås besluta att fastsälla arbetsordningen till följande Närvaro och yttranderätt 1. 11. Förslag på Behandling av propositioner a.Stadgerevidering Behandling av motioner a.Motion 1 – Öppenhet för ökat engagemang b.Motion 2 – Ekonomisk transparens c.Motion 3 – Eliminera faktorn “Lokalt finan sieringsbidrag” d.Motion 4 – Öppna möten e.Motion 5 – Engelskspråkiga elevkårer f.Motion 6 – Möten på alla nivåer g.Motion 7 – Verksamhetsplan och budget Val av ordförande för Sveriges Elevkårers valberedning för en mandatperiod fram till nästa årsmöte Val av ledamöter till valberedningen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod fram till nästa årsmöte Val av auktoriserad revisor för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod fram till nästa kongress 16. Övriga frågor 17. Årsmötets avslutande Följande personer har närvaro och yttranderätt på årsmötet • Styrelsen • Valberedningen • Lekmannarevisorer • Auktoriserad revisor • Två ombud per elevkår som var medlemmar i Sveriges Elevkårer per 15/06/30 vars medlemskap godkändes av styrelsen 15/08/15 • Två ombud per elevkår som inte var medlemmar per 15/06/30 • Nominerade kandidater (i valärenden) • Mötespresidiet • Särskilt inbjudna gäster • Generalsekreteraren • Övriga medarbetare (OBS! endast närvarorätt) Hur man gör sin röst hörd i plenum Alla som enligt denna arbetsordning har yttranderätt kan begära ordet, och därmed hamna på talarlistan, genom att sträcka upp sitt talarkort. Kortet ska hållas uppsträckt till dess att mötespresidiet nickat till dig eller du ser ditt talarnummer på projektorduken. All debatt sker från talarstolen. Talartidsbegränsning Varje debatt inleds med att styrelsen eller motionären föredrar sitt förslag. Därefter är debatten öppen för alla med yttranderätt. Den som talar för första gången i en debatt har förtur framför den som talat sedan tidigare. Det finns olika tidsbegränsningar för olika typer av inlägg: • • • • Föredragande av motion/proposition 5 min Förstagångstalare3 min Andragångstalare2 min Pläderingar vid personval 2 min Rösträtt • Elevkårer som var medlemmar innan 15/06/30 vars medlemskap godkändes av styrelsen 15/08/15 har rösträtt på årsmötet. Alla elevkårer som har rösträtt har en inloggning till VoteIt som primärt används vid omröstning, samt ett röstkort som används vid behov. Förslagsrätt Dessa har förslagsrätt under årsmötet: • Ombuden för medlemmarna (detta gäller alla medlemmar – oaktat när medlemskapet slöts) • Styrelsen • Valberedningen • Revisorerna • Mötespresidiet (endast förslagsrätt i ordningsfrågor) Hur man inkommer med ett förslag Alla förslag lämnas till mötesordförande via VoteIt under pågående förhandling. För att ett förslag ska behandlas måste det inkomma innan det att mötet börjar diskutera frågan. Det sistnämnda gäller dock inte förslag i ordningsfrågor Hur omröstningar går till • Utgångspunkten är att all omröstning sker genom acklamation, det vill säga ja-rap. Mötespresidiet bedömer vilket förslag som får flest röster. • Om något röstberättigat ombud begär det så sker omröstningen genom votering, det vill säga att ombuden håller upp sitt röstkort i luften. Mötespresidiet bedömer vilket förslag som får flest röster • Om något röstberättigat ombud begär det så sker omröstningen genom rösträkning, det vill säga att ombuden lämnar in sin röst via VoteIt. Systemet räknar sedan rösterna. • Om något röstberättigat ombud begär det så sker omröstningen genom sluten omröstning. Detta innebär att ombuden lämnar in sin röst via VoteIt men att röster inte går att härleda till de enskilda ombuden. • Om 1/6 av ombuden begär det så genomförs en protokollomröstning. Det innebär att varje enskild röst nedtecknas i protokollet. Styrelsens förslag är alltid huvudproposition i samtliga omröstningar. Hur valen går till Bara nominerade kandidater kan väljas av årsmötet. Alla val sker genom acklamation om det inte finns fler kandidater än platser som ska tillsättas, då används sluten omröstning. Reservation En reservation är ett meddelande om att man inte håller med om ett beslut som årsmötet har fattat och att man därmed vill föra detta meddelande till protokollet. En reservation måste lämnas in skriftligt till mötespresidiet innan årsmötet är slut och ska läsas upp under pågående förhandling. En reservation ska även noteras i protokollet. Replik Om någon som innehar yttranderätt anser sig felaktigt citerad eller vara utsatt för ett personligt påhopp – kan replik begäras. Replik beviljas av mötespresidiet och bryter talarlistan. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis ajournering eller beslut om streck i debatten. Ordningsfrågor lämnas in till mötespresidiet och bryter talarlistan. Streck i debatten Om debatten behöver avslutas kan någon begära streck i debatten, och då röstar kongressen om debatten ska fortsätta eller inte. Om kongressen beslutar om streck i debatten får alla som vill en chans att sätta upp sig på talarlistan- Sedan lottas talarlistan och debatten fortsätter När det sista talaren är klar går kongressen till beslut. 29 Föregående år 30 Verksamhetsberättelse 14/15 31 Verksamhet Årsmötet föreslås besluta att lägga verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 2014-2015 till handlingarna Genomförda styrelsemöten Styrelsen Genomförda styrelsemöten Styrelsen för Sveriges Elevkårer har under verksamhetsåret utgjorts av tolv ledamöter från olika delar av landet samt olika elevkårer. 13 -14 december 2014 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 11 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens ordförande samt den då tillträdande styrelsen närvarade. Ordförande 1-2 februari 2015 på Radison Blue Royal Wiking, Stockholm 12 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens ordförande och samtliga lekmannarevisorer närvarade. Emil Gustavsson, 22 år från Elevkåren på De la Gardiegymnasiet, Lidköping Vice Ordförande Helena Frieberg, 23 år från Elevkåren Katedral, Uppsala Andra vice ordförande Lina Hultqvist, 21 år från Elevkåren vid Mönsteråsgymnasiet, Mönsterås Ledamöter Erik Kochbati, 18 år från Hulebäcks Elevkår, Mölnlycke Jennifer Cardell, 20 år från Fokungaskolans Fria Elevkår, Linköping Joel Furvik, 21 år från Ingrid Segersteds elevkår, Göteborg Karolina Berntsson, 24 år från Schillerskas Elevkår, Göteborg Katja Holböll, 19 år från Den Fria Elevkåren vid Malmö Borgarskola, Malmö Max Holm, 18 år från Elevkåren Katedral, Uppsala Olivia Gyllenhammar, 17 år från Elevkåren Rosendal, Uppsala Richard Pettersson, 19 år från Hvitfeldtska Elevkår, Göteborg 2-3 maj 2015 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 11 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens ordförande och 1 lekmannarevisor närvarade. 27 juni 2015 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 10 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens ordförande och 1 lekmannarevisor närvarade. 15-16 augusti 2015 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 11 ledamöter, generalsekreteraren och 1 ledamot från valberedningen närvarade. 21 september 2015 via telefon 9 ledamöter närvarade 11 oktober 2015 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 11 ledamöter, generalsekreteraren och valberedningens ordförande närvarade. 25 oktober 2015 via telefon 10 ledamöter närvarade Suppleant Richard Leijon, 19 år från Kulturama Gymnasiums Elevkår Drygt en månad efter varje utgånget kvartal lämnar generalsekreteraren en rapport till styrelsen om hur kvartalet varit för organisationen. Styrelsen granskar hela rapporten och därefter görs den tillgänglig för alla medlemmar samt andra intressenter. Kvartalsrapporten innehåller alla de viktiga händelser organisationen varit med om, hur det går med måluppfyllelsen samt hur väl organisationen håller sig inom fastställd budget. Genomgående i hela rapporten görs kommentarer på hur det går för organisationen av såväl styrelse och generalsekreterare som ledningschefer. Strategi 2020 Första året på organisationens femåriga strategi har snart nått sitt slut. Strategin innehåller mål inom sex strategiska områden som tillsammans ska säkerställa tillväxten av elevrörelsen och att fler gymnasieelever nås av en mer givande skoltid. Under året har flertalet handlingsplaner jobbats fram och implementerats i organisationen. Det har varit alltifrån att uppdatera strukturen utefter vilken styrelsen sätter mål, arbeta fram nya aktivitetsområden för elevkårerna samt utveckla organisationens HR-arbete. •Utbildningsdepartementet • Riksdagens utbildningsutskott •Skolkommissionen •Skolverket •Skolinspektionen • Sveriges Kommuner och Landsting •Lärarförbundet • Lärarnas Riksförbund • Sveriges Skolledarförbund • Partipolitiska ungdomsförbund Vi har utöver de fysiska mötena även skrivit remissvar på relevanta utredningar samt suttit med i ett antal referensgrupper till statliga utredningar som bereder förslag till riksdag och regering. Vi har även släppt en rapport tillsammans med Lärarnas Riksförbund där vi ställt frågor om gymnasieskolan i allmänhet och studiemotivation i synnerhet. Rapporten släpptes under Almedalsveckan i Visby, där vi också arrangerade en utfrågning med samtliga riksdagspartiers skolpolitiska talespersoner och deltog i flertal paneler. Som vanligt när vi representerar organisationen lyfte vi också frågor som rör elevers organisering. Elevera Elevkår har nämnts 7866 gånger i sociala medier efter tre kvartal. Jämfört med förra verksamhetsåret är det en sänkning med 12 %. På lång sikt ska dessa siffror öka för att bidra till en ökad kännedom om och stärka varumärket elevkår. Under verksamhetsåret har Sveriges Elevkårer återupptagit verksamheten i Kårprofil AB under varumärket Elevera. Syftet med uppstarten var initialt att förändra marknaden för studentmössor till det bättre. Detta är fortfarande ett av de viktigaste ändamålen med Elevera men under året har företagets produktutbud även breddats. I skrivande stund erbjuder företaget även T-shirts och tygpåsar. Idén är att erbjuda sådana produkter som gymnasieelever redan köper i dagsläget men att flytta vinsten som dessa produkter genererar till elevrörelsen. Detta görs genom att varje köp ger provision till elevkårerna på respektive skola men också genom att vinsten i Elevera går vidare till att stärka elevrörelsen genom att öka Sveriges Elevkårers intäkter. Nationellt påverkansarbete Internationella utskottet Sveriges Elevkårer jobbar ständigt, utifrån vår syftesparagraf, med att företräda elevkårernas intressen gentemot nationella beslutsfattare. Ståndpunkterna hämtas ifrån det medlemsbeslutna Förutsättningsprogrammet för fri och självständig organisering, samt rapporter och undersökningar vi gjort. Årsmötet 2013 gav styrelsen i uppdrag att inrätta ett internationellt utskott. Tanken med utskottet var att det skulle främja och möjliggöra elevkårers internationella engagemang. Under verksamhetsåret har det internationella utskottet påbörjat arbetet med att ta fram ett material. Tanken är att materialet, som ska vara färdigt under våren 2016, ska innehålla tips för hur elevkårerna i Sverige kan engagera sig internationellt. Dessutom har det internationella utskottet representerat organisationen vid träffar med våra nordiska systerorganisationer. Media När denna verksamhetsberättelse skrivs har tre kvartal passerat. Under den perioden har Sveriges Elevkårer skrivits om i totalt 216 gånger i traditionell webbmedia och 513 nyheter har handlat om elevkår. Det är i samma nivå som under föregående verksamhetsår. Vi har deltagit i både nationella dagstidningar, debatter och radio. Detta verksamhetsår har präglats av att anpassa oss till det politiska klimat som råder samt knyta nya kontakter eftersom det blev ett regeringsskifte förra hösten samt att vi fick en ny ordförande i årsskiftet. Vi har under verksamhetsåret bland annat haft möten med: Planerade styrelsemöten 31 oktober - 1 november 2015 på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten 32 33 Uppföljning av kongressbeslut Under kongress14 beslutade medlemmarna om ett antal propositioner som gav styrelsen två tydliga uppdrag. Här rapporterar styrelsen hur vi har jobbat med besluten. Förutsättningsprogrammet Kongressen 2014 fattade beslut om ett förutsättningsprogram för fri och självständig organisering av Sveriges elever. Under året har de politiska uppmaningarna från programmet drivits fram av styrelsen, primärt genom dess ordförande som har ansvar för det politiska arbetet. Parallellt med detta har styrelsen arbetat med att kartlägga hur förutsättningarna ser ut för elevkårerna runtom i landet. Denna kartläggning ska vidare ligga till grund för hur Sveriges Elevkårer långsiktigt ska arbeta med att skapa de förutsättningar som återfinns i programmet. Styrelsen kommer under kommande verksamhetsår att befästa denna strategi. Ombudsperson 2012 inrättade kongressen ett antal förmåner som ska ges till medlemmarna i Sveriges Elevkårer. På kongressen 2014 fattade medlemmarna beslut om att lägga till ytterligare en medlemsförmån; Ombudsperson. Under året har styrelsen fattat beslut om ett hanteringssystem som gör det möjligt för medlemmarna att använda sig av Sveriges Elevkårer då de är i konflikt med tredje part. Efter implementering av hanteringssystem har fokus legat på att öka kännedomen bland medlemmarna om förmånen – eftersom den är så pass ny. Enligt kvartalsenkäten för kvartal 2 var 71% av medlemmarna medvetna om förmånen. Medarbetare Sveriges Elevkårer har, när denna verksamhetsberättelse skrivs, totalt 36 personer som jobbar för organisationen. De har under året funnits utspridda i 10 städer runt om i landet, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Våra kontor finns i 10 städer runt om i landet: Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Karlstad, Linköping, Göteborg, Kalmar, Helsingborg, Kristianstad och Malmö. Medarbetare som jobbar nu Under verksamhetsåret har dessa personer arbetat för organisationen: Angelo da Silveira, säljare Agnes Skyman, verksamhetsutvecklare Aleese Rydlund, verksamhetsutvecklare Alexander Lucas Ljungqvist, regionchef Alexandra Stenlund, verksamhetsutvecklare Axel Tjäder Berggren, verksamhetsutvecklare Christoffer Linnér, regionchef Dina Otterli, regionchef Ebba Grape, verksamhetsutvecklare Elina Stigengård, verksamhetsutvecklare Elsa Risby, verksamhetsutvecklare Emil Samuelsson, verksamhetsutvecklare Erika Wideqvist, personalchef Frida Ågrup, verksamhetsutvecklare Hannes Psajd, verksamhetsutvecklare Henrietta Cahn, verksamhetsutvecklare Izabell Zaza, projektassistent Jack Strömer, kreatör Jacob Hellke, verksamhetsutvecklare Johan Sandblom Widerman, verksamhetsutvecklare Johanna Andersson, verksamhetsutvecklare Jonas Larsson, ekonomichef Jill Johansson Vennelin, projektledare Kristoffer Ruckemann, kommunikationschef Lina Thunberg, regionchef Linn Svansbo, operativ chef Maja Sundkvist Kräutner, turnéassistent Marcus Nilsson, verksamhetsutvecklare Matilda Pettersson, verksamhetsutvecklare Mattis Lilja, verksamhetsutvecklare Max Karlsson, verksamhetsutvecklare Mikael Lundström, generalsekreterare Oliver Björklund, verksamhetsutvecklare Sebastian Krantz, IT-ansvarig Simon Sjögren, kontorsansvarig Torbjörn Averås Skorup, verksamhetsutvecklare 34 35 Medlemmar Medarbetare som är tjänstlediga Frida Åsbrink, verksamhetsutvecklare Marie Widerberg, administrativ chef Ofelia Daun, regionchef Sofia Hovnert, verksamhetsutvecklare Victor Johansson, verksamhetsutvecklare Medarbetare som slutat Amelia G Westerberg, receptionist Anna Maria Karlsson, verksamhetsutvecklare Axel Edlund, regionchef Berfin Eken, verksamhetsutvecklare Caroline Knutsson, verksamhetsutvecklare Elias Collin, verksamhetsutvecklare Freja Hedman, verksamhetsutveckare Hanna Bergman, verksamhetsutvecklare Hedda Tingskog, verksamhetsutvecklare Iris Nilsson, receptionist Jini Christoffersson, projektassistent Jacob Danielsson, verksamhetsutvecklare John Gustafsson, informationssekreterare Jonas Lindeberg, informationssekreterare Josefin Liv, turnéassistent Julia Örtegren, verksamhetsutvecklare Klara Nilsson, Personalchef Lovisa Birath, verksamhetsutvecklare Lucas Nilsson, projektledare Madeleine Liljedal, kontorsansvarig Malin Alfredsson, verksamhetsutvecklare Malin Zakrisson, verksamhetsutvecklare Matilda Yvede, regionchef Oskar Kindberg, verksamhetsutvecklare Pehr Ekdahl, verksamhetsutvecklare Philip Österbo, regionchef Vi började 2015 med 343 medlemsorganisationer som ansökt om medlemskap för året. De organiserade ungefär 81 040 elever, utspridda i alla Sveriges 21 län. Under verksamhetsåret har 17 elevkårer ansökt om nytt medlemskap. En lista på alla medlemmar finns som bilaga. Medlemsförmåner På kongressen 2012 fattade medlemmarna beslut om fyra medlemsförmåner och 2014 tillkom en. Här nedan följer en redogörelse för hur medlemsorganisationerna fått ta del av dem. Support Som medlem i Sveriges Elevkårer har medlemsorganisationerna rätt till support från oss. Den tillhandahålls främst genom våra anställda verksamhetsutvecklare. De träffar elevkårerna fysiskt, men ger även support via mail, telefon och sociala medier. Stöttningen verksamhetsutvecklarna ger är både utifrån elevkårens specifika behov men också mer allmänt såsom projektledning och hur elevkårerna kan hålla årsmöten. Material Förutom support och utbildning tillhandahåller Sveriges Elevkårer även en del material. De syftar till att bygga och utveckla elevkårernas kunskapsgrund. Nivån på materialet är varierande, där elevkårernas företrädare kan börja på en grundläggande nivå och sedan ta till sig fördjupande material. Det grundläggande materialet finns att ladda ner på vår hemsida. Det mer fördjupande materialet finns att köpa genom Elevrörelsens förlag, www.elevrorelsensforlag.se. Där finns även en mer utförlig lista på tryckt material som vi erbjuder. Visst tryckt material delar vi även ut gratis till våra medlemmar. Vår senast bok, Varför finns det inga svenska high school-filmer?, handlar om vår historia och elevrörelsens framväxt. Utbildning Sveriges Elevkårers medlemmar erbjuds även utbildningar. Syftet med utbildningarna är att ge elevkårerna, både dess medlemmar och dess företrädare, verktyg och inspiration att utveckla både verksamheter och deras organisation. Organisationen erbjuder flera utbildningar till elevkårernas styrelse. Bland annat just en styrelseutbildning eller inom exempelvis ekonomi, projektledning, marknadsföring och kommunikation. Vi erbjuder också en heldag kallad Inspiration. Tanken är att elevkårerna då ska träffa föreläsare de vanligtvis inte stöter på i deras dagliga arbete. Inspiration sker dock bara på ett antal platser i Sverige, de har ett max antal platser och till dem är det först till kvarn som gäller. Årets största utbildning och mötesplats är Upptakt. Det är ett nationellt arrangemang som sker på våren. I år hölls Upptakt på Högskolan i Jönköping och 343 deltagare från 103 elevkårer var på plats. Temat på årets Upptakt var elevkårernas aktivitetsområden – event, service, lobbying och bildning. Genom seminarium och workshops fick medlemmarna ny kunskap inom dessa områden som de kan använda i sin verksamhet. Bland de som talade fanns bland annat Camilla Waltersson Grönvall, Nils von Heijne och Gustav Fridolin, som skickade en hälsning via videolänk. Andra gäster var Petrina Solange, Fatime Nedzipovska och Mattias Hjelm. Till sist har drygt 50 elevkårsaktiva med ledande positioner i sina organisationer genomgått en ledarskapsutbildning i samarbete med Raoul Wallenberg Academy. Ombudsperson Kongressen 2014 beslutade att lägga till ytterligare en medlemsförmån – ombudsperson. Under året har ett system inrättats internt för att organisationen ska kunna tillgodose medlemmarnas behov att bli företrädda vid konflikt med tredje part. Dessutom har vi verkat för att sprida kännedomen om medlemsförmånen. Enligt kvartalsenkäten för kvartal 2 var 71% av medlemmarna medvetna om förmånen. Ekonomiskt stöd De medlemmar som uppfyllt kraven för ekonomiskt stöd har fått det. Det innebär de medlemmar som skickat in korrekta kontobevis har fått ekonomiskt stöd utifrån parametrarna i servicemodellen. Den totala summan år 2015 var 1 340 368 kr fram tills verksamhetsberättelsens författande. Ronja Sannasdotter, verksamhetsutvecklare Samuel Fernmo, projektledare Signe Gry, verksamhetsutvecklare 36 37 Sex principer Kongressen 2012 fattade beslut om sex principer för Sveriges Elevkårer samt tio principer för elevkårerna i Sverige. Det är principer som ska genomsyra såväl Sveriges Elevkårers som elevkårernas arbete. Att göra avsteg från principerna innebär att gå emot det som elevrörelsen kommit överens om. De sex principerna för Sveriges Elevkårer är: demokrati, långsiktighet, medlemsfokus, sammanhållning, tillgänglighet och öppenhet, De tio principerna för elevkårerna i Sverige är: bredd, balans, demokrati, ekonomisk hållbarhet, engagemang, frivillighet, jämlikhet, självständighet, tillgänglighet och universalism. Nedan följer en kort redogörelse för hur Sveriges Elevkårer har arbetat med våra sex principer. Medlemsfokus ”Sveriges Elevkårer utformar sina mål, strategier och verksamheter utifrån medlemmarnas beslut och behov.” Utgångspunkten för alla de beslut som styrelsen fattar är att de ska gynna våra medlemmar. Eftersom vi är en medlemsstyrd organisation handlar det framförallt om att göra verklighet av de viljeyttringar som medlemmarna enats kring på årsmöte eller kongress. I vår vardagliga verksamhet sätter Sveriges Elevkårer ständigt medlemmarna i fokus. Ett sätt är exempelvis genom att vi kontinuerligt tar in information om hur elevkårerna uppfattar sitt medlemskap – allt för att utveckla våra medlemsförmåner än mer. Demokrati ”Sveriges Elevkårer styrs genom av medlemmarna fastställda styrdokument och den av kongressen valda styrelsen. De viktigaste besluten fattas alltid av kongress och årsmöte.” Under året har vi arbetat med att implementera de beslut som kongressen 2014 fattade. I en organisation som vår, med stor omsättning av anställda, förtroendevalda och aktiva är det viktigt att det ständigt finns en diskussion om de av medlemmarna beslutade styrdokument. Det handlar om att vi fattar beslut och genomför verksamhet som går i riktning mot visionen, faller inom ramen för vårt syfte samt genomsyras av våra principer. 38 Medlemslista Tillgänglighet ”Sveriges Elevkårer upprätthåller en god relation med sina medlemmar och gör sig tillgänglig för dem i deras vardag.” Under året har styrelsen funnits närvarande vid de mötesplatser som har samlat en större skara medlemmar. Relationen mellan styrelsen och medlemmarna syftar både till ge styrelsen möjlighet att lyssna in medlemmarnas åsikter samt att medlemmarna ska känna att styrelsen finns tillgängliga för dem. I medlemmarnas vardagliga arbete finns våra verksamhetsutvecklare tillgängliga. Öppenhet ”Sveriges Elevkårer redovisar regelbundet sin verksamhet och sina ekonomiska förhållanden för medlemmarna på ett tydligt och lättförståeligt sätt.” Styrelsen släpper varje kvartal en kvartalsrapport som redovisar hur verksamheten och ekonomin gått under det gångna kvartalet. Efter varje styrelsemöte finns även en protokollsammanfattning tillgänglig och för den medlem som begär det går även beslutsprotokollet att få ut. Meningen med denna redovisning är att medlemmarna löpande ska kunna följa hur organisationen förvaltas. Dessutom finns styrelsen tillgänglig för frågor från medlemmarna som rör förvaltningen av organisationen. Sammahållning ”Enbart om alla medlemsorganisationer sluter upp bakom visionen kan den uppnås. Sveriges Elevkårer uppmuntrar därför medlemmarna att utvecklas i enlighet med organisationens vision och principer.” Såväl vår kommunikation som våra utbildningar har fokuserat på att stärka uppslutningen bakom visionen och värna gemenskapen i Sveriges Elevkårer. En betydande del av detta arbete är också våra mötesplatser – där Upptakt15 och Inspiration varit de viktigaste. Under dessa träffar har vi samlat elevrörelsen och skapat en stark känsla av gemenskap. Långsiktighet ”Sveriges Elevkårer planerar sin verksamhet på lång sikt, för att nå den vision som är fastställd av medlemmarna.” Under verksamhetsåret har styrelsen fattat de sista besluten för att göra Strategi 2020 komplett. Det innebär att organisationen nu har en tydlig riktning för hur den ska utvecklas under de kommande fem åren. Dessutom har styrelsen fortsatt att satsa på varumärket Elevera – ett sätt för att långsiktigt kunna stärka finansieringen av organisationen. ABBE ABSOLUTPLUS af Chapman Akademi Båstad Gymnasiums Elevkår ALE Allékåren Allvar Gullstrands elevkår Almåskåren Alströmergymnasiets elevkår senaten Angereds Elevkår Apelryds Elevkår Aranäskåren Arlandas Elevkår Bergagymnasiets Elevkår Berzans Elevkår Birgittaskolans Elevkår Björko Elevkår Blackebergs Elevkår Borgar Borgis elevkår Bromma Gymnasiums Elevkår Bryggeriets Gymnasiums Elevkår Bräckebygg elevkår C4 Elevkår Carl Adolph Agardhs Elevkår Carlforsskas Elevkår Celsiusskolans elevkår Culturas Elevkår Cultus elevråd Cybergymnasiets elevkår DAGYs Elevkår Dahlandergymnasiets elevråd DBGY Elevkår Borås DBGY Halmstad Didaktus Elevkår Liljeholmen DLG Donnergymnasiets Elevkår Dragonskolans Elevkår Drottning Blankas Elevkår Göteborg Ehrensvärdskas Elevkår Einar Hansens elevkår Ekbackeskolans Elevråd Ekebys Elevkår Elevföreningen JENSEN Gymnasium Borås Elevkåren af ProCivitas Elevkåren Akademi Elevkåren Duveholm och KTC Elevkåren Katedral Elevkåren Katedralskolan Elevkåren Lugnetgymnasiet Elevkåren på Blekinges naturbruks- gymnasiet Elevkåren Rosendal Elevkåren Theta Elevkåren THG Elevkåren vid ABB industrigymnasium Elevkåren vid Bladins Elevkåren vid Campeon Frigymnasium Elevkåren vid Jenny Nyströmsskolan Elevkåren vid Lars Kaggskolan Elevkåren vid Mönsteråsgymnasiet Elevkåren vid Nicolai Elevkåren vid Procivitas i Helsingborg Elevkåren vid Rytmus Elevkåren vid Rönnowska Elevkåren vid Universitetholmens gymnasium Elevkåren vid Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm Elevkåren vid Växjö Katedralskola Elevkåren vid Österänggymnasiet Elevkåren vid Östra Real Elevplenum vid Procivitas i Växjö Elevrådet Eksjö Gymnasium Elevrådet Falkenbergs gymnasieskola Elevrådet HALIB Elevrådet på ABB Industrigymnasium Ludvika Elevrådet på Ingelstorpgymnasiet Elevrådet på Kunskapsgymnasiet Norrköping Elevrådet på Sunnerbogymnasiet Elofkåren Enskilda gymnasiets elevkår Enskilda Kåren Nyköping Ester Mosessons Elevkår Europakåren EVV Facettens Elevkår FEK FGE Filbornas Elevkår Folkungaskolans Fria Elevkår Framtida elevkår Franska skolans Elevkår Fria Läroverken i Norrköpings Elevkår Fyrisskolans elevkår Fågelviks elevkår Globala gymnasiets elevkår Grennaskolans Elevkår GTI:s Elevråd Gudlav Bilderskolans elevråd Gullviva Gymnasiums Fria Elevkår Gunillakåren Hagagymnasiets Elevråd Hagagymnasiets elevråd Haganässkolans elevkår Hagströmska Elevkår Hagströmskas elevkår Hardkåren Hedbergskas elevkår Helixgymnasiets elevråd Hermods Elevkår Hermods Elevkår - Göteborg Hermods Elevkår Malmö Himmelkåren HTS elevkår Huddinge gymnasiets Elevkår Hulebäcks Elevkår Humanus elevkår Hvitfeldtska elevkår IGUEK IHGR STUN IKE Ingelstads gymnasium elevråd 39 Ingrid Segerstedts Elevkår INIT Elevkår ITG Elevkår IT-Gymnasiet Uppsalas elevkår Jacobsskolans Elevkår JB gymnasiet Skellefteå elevråd JB uppsala elevråd Jensen gymnasium Uppsalas Elevkår Jensen Gymnasium Västerås Elevkår Jensen Örebro Elevkår Jensen Gymnasium Västra Elevkår Jensens Elevkår Jällas Elevkår Karlbergs Elevkår Karlfeldts elevkår Karolinska Läroverkets Elevkår Katedralskolans Elevkår Katedralskolans fristående elevkår Kattegattkåren Kavelbro elevkår KCM Elevråd KGK Elevkår KGLE KGVE KKF Klara södras elevkår Klaras Elevkår Klippans Elevkår KPGs elevkår Kristinegymnasiets elevkår Kristofferskolans Elevkår KSKÅREN Kullagymnasiets elevkår Kulturama Gymnasiums Elevkår Kungsholmens Gymnasiums Elevkår Kungshögaskolans Elevråd kungsmadskolan elevkår Kungstensgymnasiets Elevkår Kunskapsgymnasiet elevkår Kunskapsgymnasiet Globens Elevkår Kunskapsgymnasiet Göteborgs Elevkår Kunskapsgymnasiets Elevkår Uppsala Kärrtorps elevkår Lars-Erik Larsson Gymnasiets Elevkår LBS Elevkår LBS Elevråd Kungsbacka LBS Kristianstads elevkår Leksands gymnasiums elevråd Lerums Gymnasiums Elevråd LFTG kåren Lidingös Elevkår Lindeskolans Elevkår Linnékåren LM Engströms Elevkår Malmö Latins Elevkår Malmö Praktiskas Elevkår Marks Elevkår MediaGymnasiets Elevkår MHEK 40 Midgårds Elevkår Mikael Elias Elevkår Mikael Elias Elevkår Millners elevkår MLE Mount High Elevkår MTU’s Elevkår Munkkåren Mågs elevkår Nacka gymnasiums elevkår NFU Elevråd Nils Ericsons Elevkår Nils Holgerssons elevkår Nolaskolans Elevråd nordenbergsskolans elevråd Norra Reals Elevkår NT-Gymnasiets Elevkår NTI elevkår NTI Gymnasiet Stockholm Elevkår Nyströmskas Elevkår Nösnäs Elevkår Olympias Elevkår Oscarskåren P.R.I.M.E.S.T Elevråd Parkgymnasiets elevkår Parkskolans Elevkår Pauliskolans Elevkår Peabskolans elevkår Per Brahegymnasiet Platengymnasiets Elevkår Plusgymnasiet Malmös Elevkår Polhems elevkår Polhemskåren Polhemsskolans Elevkår Praktiska Dreamkår Praktiska elevkår Psyket Realgymnasiet Lunds Elevkår Risbergska skolans Elevråd Rodengymnasiets Elevkår Rudbecks elevkår Rymds Elevkår Ryssby Fria Elevkår Rönnes elevkår S:t Petri elevkår S:ta Ragnhilds Elevkår Sanda Elevkår Sandvikens Elevkår Schillerskas elevkår Sigrid Rudebecks Elevkår Sjödals Elevkår Sjökåren Sjölins Elevkår Sjölins Elevkår Södermalm Skanska Hard-kår Skrapans Elevkår Skvadersekten SMV Tyska Skolan Smålandsgymnasiets elevkår Solbergas Elevkår Solna Gymnasiums Elevkår Soltorgs Elevråd Sportgymnasiets Elevkår Spånga Gymnasiums Elevkår SRG-Svedalas elevråd SSG Elevkår Staffangymnasiets Elevkår STage4you Elevkår Stagneliusskolans elevkår Stiernhööksgymnasiets elevkår Stjerneskolans Elevkår Strömmaskolans elevkår Sturekåren Sunds Elevkår SÄG:s Elevkår Söderports elevkår Södra Latins Elevkår Taseruds Elevkår TBS Karlstad Elevkår TBS Malmö Elevkår TBS uppsala elevkår TEEO Teknikums elevkår Teknis Teknis Elevkår TG Elevkår The Core The IB Student Union The Student Council of International School of Stockholm The Student Union of IEGS Thorén Business School Linköpings Elevkår Tibbles elevkår Tingvallas Elevkår TIS Elevkår TIS Göteborgs Elevkår Torsbergsgymnasiets elevråd Tranemo Gymnasieskolas Elevråd TSE Tullinge gymnasium elevkår Tycho Brahes Elevkår Tyresö Gymnasiums Elevkår Törnfisch Elevkår UBC Elevkår UBGS elevkår UIG Elevkår Ullvikåren Uppvidinge elevkår UWS Elevkår Valhalls Elevkår Vasagymnasiets Elevkår Wendela Hebbegymnasiets elevkår Wendesgymnasiets elevkår Westerlundskas Elevkår Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplans Elevkår Viktor Rydberg Odenplans Elevkår Wilhelm Haglunds Elevråd Vipans elevkår Voxnadalens gymnasiums elevråd Värmdö Gymnasiums Elevkår Västerhöjds Elevkår Västermalms elevkår Växjö Fria Fordonsgymnasium växjö frias elevkår Växjö Praktiska Yrkesgymnasiets Elevkår Ådalsskolans Elevkår Ållebergsgymnasiets Elevkår Åva elevråd Älvstrandsgymnasiets Elevkår ÖEG Öknaskolans Elevråd Ölands gymnasiums elevkår Önnestadsgymnasiets Elevråd ÖPEK Österlengymnasiets Elevkår Östersunds gymnasieskolas elevrådsorganisation Östrabo elevkår Östras elevkår 41 Årsmötet föreslås besluta att lägga verksamhetsberättelsen för verksam hetsåret 2014-2015 till handlingarna 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 Ekonomi från Q1 Försäljning Resultaträkning Rörelsensintäkterochlagerförändring Nettoomsättning 800000 700000 600000 500000 400000 300000 Ihop med finansmarknadsminister Per Bolund (Mp) var två medlemmar inbjudna för att ringa in Stockholmsbörsen under Global Money Week, som uppmärksammade privatekonomi för unga. Tycho Brahes Elevkår säljer pingisracket till sina medlemmar, bland annat för spel i det stora elevkårsrummet. Vi har gjort flera IT-satsningar i börjar av året, bland annat implementering av ett HR-system och utveckling av medlemssystemet Ebas. Dessa har blivit billigare än budgeterat. Vi har fått våra nationella bidrag från MUCF och Skolverket under början av året, vilket är de främsta anledningarna till vårt positiva kassaflöde och höga likviditet. Andra bidragande faktorer är att vi ännu inte har gjort vissa planerade likvidöverföringar till fasträntekonton samt att vi har hållit kostnaderna nere inom flera delar av verksamheten. Ekonomin ser stark ut för det kommande året och vi projicerar ett positivt ekonomiskt resultat vid årets slut. Vi står dock inför vissa ekonomiska utmaningar. Till exempel så kommer ökningen av sociala avgifter för anställda under 26 år att slå hårt mot oss. 54 8 5 323 534 5 398 197 S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 323 534 5 398 197 Rörelsenskostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader 0 -1 689 122 -2 921 384 0 -1 320 691 -3 230 372 S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror -4 610 507 -4 551 063 Avskrivningar Avskrivningar -10 500 -2 881 100000 S:a Avskrivningar -10 500 -2 881 Resultatfrånfinansiellainvesteringar Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter Räntekostnader och likn. resultatposter 0 -5 000 38 -9 450 S:a Resultat från finansiella investeringar -5 000 -9 412 697 527 834 842 Q2 Vi öppnar året med starka ekonomiska resultat och positivt kassaflöde. Vilket delvis beror på IT satsningar som har blivit billigare än budgeterat och delvis på att de stora nationella bidragen har betalats ut. Utfall 200000 0 Ekonomi Budget Q3 Q4 Q1 Försäljning av utbildningar, föreläsningar och workshops till kommuner, skolor och andra parter. Inkluderar även turnéer och försäljning av monterplatser till organisationer och företag på våra arrangemang. Beräknat resultat Balansräkning Tillgångar Tecknat men ej inbetalt kapital Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Ing.Balans Utfall Utg.Balans 403 064 130 500 5 325 298 17 213 99 119 6 415 312 420 277 229 619 11 740 610 5 858 862 6 531 644 12 390 506 Egetkapitalochskulder Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -1 908 588 -562 603 -3 387 671 0 0 -5 696 802 -1 908 588 -562 603 -9 084 473 S:a Eget kapital och skulder -5 858 862 5 696 802 -11 555 664 S:a Tillgångar Beräknatresultat Kassaflöde 0 834842 834842 Likvida medel vid periodens början Januari Budget 1 900 000 Utfall 2 053 315 Februari Budget 4 356 067 Mars Utfall Budget 4 356 067 4 898 793 Utfall 4 898 793 Inbetalningar Utbetalningar 5 203 046 4 315 032 4 526 087 2 223 335 2 798 953 2 967 635 2 609 550 2 066 824 3 123 524 4 767 602 2 282 573 1 883 453 Likvida medel vid periodens slut 2 788 014 4 356 067 4 187 385 4 898 793 3 254 715 5 297 913 9 55 Ekonomi från Q3 Ekonomi från Q2 Försäljning Resultaträkning Rörelsensintäkterochlagerförändring Nettoomsättning 800000 700000 600000 500000 400000 300000 Budget Utfall 5 323 534 5 398 197 S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 323 534 5 398 197 Rörelsenskostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader 0 -1 689 122 -2 921 384 0 -1 320 691 -3 230 372 S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror -4 610 507 -4 551 063 Avskrivningar Avskrivningar -10 500 -2 881 100000 S:a Avskrivningar -10 500 -2 881 0 -5 000 38 -9 450 -5 000 -9 412 697 527 834 842 Q3 Q4 Q1 Q2 platsertillorganisationeroch företagpåvåraarrangemang. Balansräkning 800000 700000 600000 500000 400000 BudgetUtfall 5 372 134 5 705 678 S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 372 134 5 618 628 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader 0 -2 427 100 -2 535 616 0 -1 992 620 -2 494 870 S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror -4 962 715 -4 487 490 200000 Avskrivningar Avskrivningar -10 500 -8 294 100000 S:a Avskrivningar -10 500 -8 294 0 -5 000 46 -15 167 -5 000 -15 121 393 919 1 107 724 Q4 Q1 Q2 Q3 Försäljning av utbildningar, föreläsningar och workshops till k ommuner, skolor och andra parter. Inkluderar även turnéer och försäljning av monterplatser till organisationer och företag på våra arrangemang. Resultat från finansiella investeringar Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter Räntekostnader och likn. resultatposter S:a Resultat från finansiella investeringar Beräknat resultat Balansräkning Ing.Balans Utfall Utg.Balans 403 064 130 500 5 325 298 17 213 99 119 6 415 312 420 277 229 619 11 740 610 Tillgångar Tecknat men ej inbetalt kapital Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 5 858 862 6 531 644 12 390 506 S:a Tillgångar 11 862 368 -2 375 432 9 486 936 Egetkapitalochskulder Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -1 908 588 -562 603 -3 387 671 0 0 -5 696 802 -1 908 588 -562 603 -9 084 473 Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -1 908 588 0 -9 305 335 0 0 3 483 155 -1 908 588 0 -5 822 179 S:a Eget kapital och skulder -5 858 862 5 696 802 -11 555 664 S:a Eget kapital och skulder -11 213 923 -3 483 155 -7 730 768 834842 Beräknat resultat 648 445 1 107 724 1 756 169 September UtfallBudget 2 890 392 3 344 214 Utfall 3 344 214 S:a Tillgångar Beräknatresultat Kassaflöde 56 Rörelsens intäkter och lagerförändring Nettoomsättning 0 Resultatfrånfinansiellainvesteringar Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter Räntekostnader och likn. resultatposter Försäljning av utbildningar, föreläsningar och Försäljningavutbildningar,föreläsnworkshops till k ommuner, skolor och andra S:a Resultat från finansiella investeringar ingarochworkshopstill kommuner, parter. Inkluderar även turnéer och försäljning skolorochandraparter.Inkluderar av monterplatser till organisationer och Beräknat resultat äventurnéerochförsäljningavmonterföretag på våra arrangemang. Tillgångar Tecknat men ej inbetalt kapital Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Resultaträkning 300000 200000 0 Försäljning 0 834842 Kassaflöde Ing. Balans Utfall Utg. Balans 420 177 210 652 11 231 539 0 -8 294 -2 367 137 420 177 202 358 8 864 402 Likvida medel vid periodens början Januari Budget 1 900 000 Utfall 2 053 315 Februari Budget 4 356 067 Mars Utfall Budget 4 356 067 4 898 793 Utfall 4 898 793 Likvida medel vid periodens början Inbetalningar Utbetalningar 5 203 046 4 315 032 4 526 087 2 223 335 2 798 953 2 967 635 2 609 550 2 066 824 3 123 524 4 767 602 2 282 573 1 883 453 Inbetalningar 320 000 88 960 1 935 000 1 818 028 1 803 419 Utbetalningar 1 270 954 1 358 910 1 660 954 1 364 205 1 770 825 1 122 222 1 739 123 Likvida medel vid periodens slut 2 788 014 4 356 067 4 187 385 4 898 793 3 254 715 5 297 913 Likvida medel vid periodens slut 2 727 314 9 Juli Augusti Budget Utfall Budget 4 160 342 4 160 342 2 890 392 3 209 387 2 890 392 3 164 437 3 344 214 3 376 809 57 Revisionsberättelse Sveriges Elevkårer, verksamhetsåret 2014. Enligt stadgan är revisorernas uppgift att ha insyn i Sveriges Elevkårers räkenskaper, verksamhet och bokslut samt att avlämna en revisionsberättelse till organisationens medlemmar. I revisionsberättelsen ska revisorerna beskriva hur revisionen genomförts, och i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för kongressen eller årsmötet. Revisorerna ska också i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa detta i revisionsberättelsen och uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Denna revisionsberättelse avhandlar den revision som genomförts av de undertecknade lekmannarevisorerna. Revision berör huvudsakligen verksamheten samt styrelsens följsamhet till stadgar, övriga styrdokument, samt tidigare beslut fattade av kongress och årsmöte. Organisationens ekonomiska förvaltning har granskats av den auktoriserade revisorn, varför denna inte berörs närmare i denna revisionsberättelse Tillvägagångssätt för revision Revision har skett löpande under verksamhetsåret, primärt genom granskning av styrelsens protokoll, styrdokument och kvartalsrapporter, liksom närvaro på ett antal styrelsesammanträden för att få en djupare förståelse för styrelsens resonemang och beslut. Revisorerna har också genomfört en granskning av organisationens medlemssystem eBas inför ansökan om bidrag från Ungdomsstyrelsen. Revisorernas bedömning av verksamheten Under kongressen 2014 antogs ett förutsättningsprogram där sex strategiska fokusområden sattes upp för att kunna förverkliga strategi 2020. Det nya förutsättningsprogrammet går i linje med både den vision som fastslogs av kongressen 2012 genom sex formulerade nyckelord som ska ligga till grund för styrelsens och organisationens arbete och den servicemodell som fastslogs av årsmötet 2013. Under verksamhetsåret har rapportering och uppföljningen anpassats efter de nya målsättningarna i förutsättningsprogrammet med utgångspunkt från organisationens vision, syfte medlemsförmåner och strategi. Revisorerna bedömer att styrelsens arbete som helhet under verksamhetsåret i allt väsentligt bedrivits i enlighet med stadgar, styrdokument samt beslut fattade av kongress och årsmöte. 58 Framtiden 60 61 Proposition 1 Proposition 1 Stadgerevidering Stadgerevidering Bakgrund Efter att propositionsfönstret stängde har en av våra största bidragsgivare gjort en anmärkning i vår stadga. Den rör otydligheter i paragrafen rörande revisionen av organisationen. Sveriges Elevkårers styrelse vill åtgärda paragrafen beträffande revisionen redan på årsmöte15 eftersom det inför 2016 inte ska uppkomma samma problem igen, trots att propositionen egentligen är för sen. Anledningen till att problemet kommit upp är att styrelsen gjort ändringar i paragrafen vid olika årsmöten och kongresser, och inte skrivit om paragrafen i sin helhet. Det har gjort det lite rörigt i själva stadgan. Därför har styrelsen gjort en genomarbetning av hela paragrafen för att allt som står där ska hänga ihop och vara enhetligt. Förändringarna rör förtydliganden, och inte praktiska förändringar, vilket gör att styrelsen hoppas medlemmarna kan godkänna att lyfta frågan trots att propositionen kommer för sent. Vårt förslag Vi föreslår som sagt att förtydliga ett antal moment i stadgan som rör den auktoriserade revisorn. Eftersom Sveriges Elevkårer är en så stor organisation krävs både granskning av lekmannarevisorer – som känner organisationen väl och kan ta ett större ansvar för styrelsens förvaltning av verksamheten – och en auktoriserad revisor – som granskar framförallt räkenskaperna och huruvida styrelsen håller sig till lagar och rådande organisationspraxis. Denna uppdelning har inte varit helt tydlig och därför föreslår styrelsen ett förtydligande rörande den auktoriserade revisorns uppgift. Vidare har paragrafen benämnt granskningsorganet som revisor, lekmannarevisor och auktoriserad revisor. Styrelsen föreslår en språklig förändring där endast lekmannarevisor och auktoriserad revisor används för att tydliggöra vem det är som menas. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse mom 1 Lekmannarevisorer väljs av kongressen. mom 2 Lekmannarevisorerna ska vara två till antalet. mom 3 Varje lekmannarevisor ska ha en personlig suppleant. mom 4 Lekmannarevisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Sveriges Elevkårer anordnar. mom 5 Lekmannarevisorernas uppgift är att • ha insyn i Sveriges Elevkårer räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för Sveriges Elevkårer ska vara lekmannare visorerna så behjälpliga att det blir möjligt. • kontrollera och godkänna rapporter till styrelsen • avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före kongressen och årsmötets öppnande, samt i sin revisionsberättelse: • beskriva hur revisionen gått till • i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för kongressen eller årsmötet. • i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa det för kongressen eller årsmötet. • uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet mom 6 I ett fall då en lekmannarevisor avgår ska detta meddelas skriftligt till styrelsen, som i sin tur ska inhämta skriftlig bekräftelse från den personliga suppleanten att denna tillträder i ordinarie lekmannarevisors ställe. Om suppleanten avböjer tillträde ska styrelsen vända sig till den andra suppleanten. Besked om avgång och tillträde ska anslås för medlemmarna. mom 7 Ordinarie lekmannarevisorer uppbär ett halvt prisbasbelopp arvode för genomförandet av sitt uppdrag. mom 8 Kongressen ska välja en auktoriserad revisor, i syfte att granska styrelsens arbete mom 8 Kongressen ska välja en auktoriserad revisor. mom 9 Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 9 Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande-, och förslagsrätt på Sveriges Elevkårers arrangemang och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 10 Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på Sveriges Elevkårers arrangemang och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 11 Nyvalda revisorer tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret mom 10 Den auktoriserade revisorns uppgift är att granska organisationens årsredovisning, räkenskaper och styrelsens förvaltning mom 11 Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 12 Nyvalda lekmannarevisorer och nyvald auktoriserad revisor tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående föreslås årsmötet besluta att lyfta förslaget om stadgerevidering att godkänna förslaget på stadgerevidering 62 63 Motion 1 Motion 2 Öppenhet för ökat engagemang Ekonomisk Transparens Sveriges Elevkårer är en organisation som ständigt utvecklas och förnyas. Det är många beslut styrelsen tar och diskussioner styrelsen för, som inte alltid når medlemmarna. Således kan styrelsens arbete kännas distanserat till elevkårernas arbete på skolorna, något som internt skapar ett “vi” och “dem”. I dagsläget delges protokollsammanfattningarna på hemsidan, men det är inte helt lätt att hitta dem. Vårt förslag är att varje kvartalsutskick även innefattar hänvisningar till protokollsammanfattningar från de möten som hållits under kvartalet, utöver att protokollen delgetts på hemsidan. På så sätt kan medlemsorganisa- Sveriges Elevkårer redovisar efter varje kvartal organisationens inkomster och utgifter i kvartalsrapporterna som skickas ut till medlemsorganisationerna. I dagsläget redovisas utgifter och inkomster i kvartalsrapporten enbart som stora poster (klumpsummor) där det inte går att urskilja pengarnas faktiska ändamål. Som medlemsorganisation vill vi ha möjlighet att få en detaljerad ekonomisk redovisning över organisationens utgifter under verksamhetsårets gång och inte enbart när bokslutet släpps. Även insynen i de regionala bidragen är viktiga. De bidrag som de regionala samarbetsorganisationerna får, bidrar till den allmänna ekonomin för Sveriges Elevkårer och det är otydligt hur dessa disponeras geografiskt inom Sveriges Elevkårer. Genom att få ut en detaljredovisning kan medlemmarna försäkra sig om att pengarna återinvesteras in i den enskilda regionen och om inte, se var och hur de omdisponeras. tionerna få en större möjlighet till inflytande och insyn, och styrelsen får en möjlighet att förankra sina diskussioner och beslut hos medlemsorganisationerna i en större utsträckning. Globala Gymnasiets Elevkår yrkar med hänseende på ovanstående bakgrund att I kvartalsrapporteringen innefatta hänvisningar till protokollsammanfattningar från de styrelsemöten som hållits under kvartalet Bakgrund Detta regleras i viss mån i stadgan §5 Styrelsen mom 5, där det står vad styrelsen har ansvar att göra. Den mer detaljerade beskrivningen av den faktiska utformningen finns i styrelsens interna styrdokument och utformningen av kvartalsrapporten utvecklas ständigt utefter vad vi vill lyfta fram. Styrelsens förslag Styrelsen ser positivt på Globala gymnasiets Elevkårs förslag. Vi ser det som att de vill öka tillgängligheten ytterligare och vara med i utvecklingen av kvartalsrapporterna – en utveckling och ett arbete styrelsen redan gör. Vi vill därmed anse motionen beaktad och ta med oss det förslag de lagt. Vi vill inte avslå motionen, men inte heller bifalla den. Risken med att bifalla den och sedan låta årsmötesprotokollet vara det enda som styr är att det kan falla mellan stolarna. Eller om det kommer en tid då vi vill ändra rapporteringens format och struktur, då sätter ett årsmötesbeslut stopp för detta. Det är bättre att vi nu arbetar in en rutin för hur detta ska fungera i vår nuvarande struktur. Att hänvisa till protokollsammanfattningarna vill styrelsen ska vara upp till oss för att hitta det bästa sättet för. Däremot är det en god idé att skriva något sammanfattande om styrelsens möten. Vi vill inte avslå motionen eftersom det är en bra idé och för att vi som sagt uppskattar ansvarstagandet hos Globala gymnasiets Elevkår. Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anse motionen beaktad. 64 att Sveriges Elevkårer ska vid en medlems begäran kunna detaljredovisa hur bidragen från de regionala sammarbetsorganisationerna använts och disponerats inom organisationen. att Sveriges Elevkårer ska vid en medlems begäran kunna detaljredovisa summorna för en specifik utgiftspost i kvartalsrapporten. att Sveriges Elevkårer ska vid en medlems begäran vid ett verksamhetsårsslut ge medlemmar tillgång till samma ekonomiska redovisning som används internt. Motionssvar Motionssvar Styrelsen för Sveriges Elevkårer lämnar ut kvartalsrapporter till medlemmarna och andra intressenter drygt 30 dagar efter utgånget kvartal, alltså fyra gånger om året. Det började vi med för att vi ville öka tillgängligheten och insynen i organisationen. Allt som står i kvartalsrapporterna följer den löpande förvaltningen av organisationen - från styrelsebeslut till verksamheten gentemot medlemmarna. Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens Gymnasiums Elevkår Bakgrund Styrelsen uppfattar att Kungsholmens gymnasiums Elevkår ger tre tydliga uppmaningar till organisationen Sveriges Elevkårer. Eftersom det är styrelsen som är ansvarig för besluten rörande budget samt förvaltningen av organisationen mellan kongress och årsmöte, samt årsmöte och kongress tolkar styrelsen att uppmaningen framförallt är riktad till dem. Att-satserna kommer att behandlas till viss del var för sig eftersom det finns olika sätt att behandla dem på. Styrelsens förslag Styrelsen föreslår årsmötet att anse motionen besvarat. Det korta svaret till varför är helt enkelt för att detta görs idag. Om en medlem hör av sig med en fråga kring redovisningen av bidragen från de regionala samarbetsorganisationerna eller kring en specifik post i kvartalsrapporteringen så får de svar. Frågan är dock på vilken nivå detta kan göras. Styrelsen skulle, i de fall medlem hör av sig, redovisa på den nivån som syns i budgeten. Det betyder att vi kan visa hur mycket vi får in i bidrag från varje regional samarbetsorganisation samt hur mycket kostnader som ligger i det området. Eftersom vi inte detaljbudgeterar för varje bidrag kan vi inte visa en sådan redovisning. Det som dock går att säga är att inget bidrag ensamt täcker alla kostnader för en regional samarbetsorganisation. Vårt största bidrag är 428 000 kronor och för att sätta det i relation är våra kostnader för en verksamhetsutvecklare mellan 350 000 och 400 000 kronor om året. Det innebär att vi alltid med säkerhet kan säga att de bidrag vi får från olika avtal används just där. Dessutom får Sveriges Elevkårer alltid gå in med extra medel, eftersom verksamheten i landet kostar mer än vad vi får in från just avtal med regionala samarbetsorganisationer. Vad gäller den tredje att-satsen görs detta under årsmöte och kongress. Den ekonomiska redovisningen som delges medlemmarna på årsmöte och kongress är den planering med utfall som använts internt. Vi vill emellertid förtydliga att styrelsen för Sveriges Elevkårer planerar ekonomin per kalenderår och inte per verksamhetsår, varför den ekonomiska redovisningen på årsmöte och kongress är föregående kalenderår samt de tre första kvartalen innevarande kalenderår. Att styrelsen inte sprider interna planeringsdokument är för att de inte med säkerhet kan säga i vems händer det till slut hamnar. Däremot kommer styrelsen aldrig undanhålla något för den som är medlem och kommer vid de fall medlem är ytterligare intresserad av ekonomin hitta lösningar för att delge informationen. Något som är viktigt att ha med sig som medlem är att hjälpa till att skydda organisationen från utomstående. Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anse motionen besvarad. 65 Motion 3 Motion 3 - Motionssvar Eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag” Eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag” Elevkåren de ProCivitas och Ingrid Segerstedts Elevkår yrkar på att eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag” befolkningstäta kommuner med många elevkårer till mindre kommuner med få elevkårer. Som mindre elevkårer spelar det finansiella bidraget från Sveriges Elevkårer stor roll. I nuläget baseras det finansiella bidraget enligt Sveriges Elevkårers officiella hemsida enligt följande: “Föreningar får tillgång till service och ekonomiskt stöd baserat på hur stor andel av skolans elever de har som anslutna till sin förening samt på hur stor tillgång till lokal finansiering de skapar för Sveriges Elevkårer”. Vi anser att det är orättvist att det finansiella bidraget ska bero på hur mycket lokal finansiering elevkåren skapar för Sveriges Elevkårer eftersom det då blir mer gynnsamt för de kårer som är lokaliserade i en tät kommun med flera elevkårer till skillnad från om kåren är etablerad i en mindre kommun som ger mindre bidrag. Genom denna eliminering kommer alla medlemmar i Sveriges Elevkårer få ett jämnt fördelat bidrag som ej beror på vilken kommun elevkåren har sitt säte i. att förtydliga termen “lokal finansiering” att eliminera faktorn ; “... Hur stor tillgång till lokal finansiering de skapar för Sveriges Elevkårer” från servicemodellen som bestämmer elevkårers finansiella bidrag. Motionssvar Bakgrund Medlemmarna fick på årsmötet 2013 fatta beslut om vilka parametrar som skulle reglera servicemodellen, ett beslut som tidigare legat på styrelsens bord. De parametrarna blev ”lokal finansiering” samt ”anslutningsgrad”, efter styrelsens förslag. Att ändra detta beslut, bara två år efter att det första gången fattats, anser styrelsen inte är att följa organisationens princip om långsiktighet, eller respektera beslut fattade av tidigare företrädare för medlemsorganisationerna. Att ändra beslutet nu skulle innebära att den drivkraft servicemodellen uppmuntrar till försvinner, och att de medlemmar som arbetat med att förändra sin situation inte får betalt för sitt arbete. Eftersom medlemmar byter nivå i servicemodellen när de väljer att förnya sitt medlemskap en gång om året är det inte särskilt långsiktigt att redan ändra parametrarna. Det finns en fördröjning på effekterna varje medlemsår. Syftet med servicemodellen När beslutet angående parametrarna fattades presenterade styrelsen tre grundläggande syften med själva modellen. För det första har servicemodellen en budgetreglerande funktion. Det betyder att utformningen av det ekonomiska stödet som betalas ut varje år är beroende av Sveriges Elevkårers omsättning. Om det går dåligt för Sveriges Elevkårer ett år betalas mindre stöd ut, samtidigt som det motsatta gäller. Detta är en förutsättning för att elevrörelsen ska växa stabilt och för att Sveriges Elevkårers ekonomi ska kunna planeras långsiktigt. Om inte våra kostnader minskar samtidigt som våra inkomster gör det kommer organisationens överlevnad bli kort. Det andra syftet med servicemodellen är att den skapar en incitamentsstruktur. Den ena parametern är tydligt incitamentsreglerande; ju fler medlemmar elevkårerna lyckas värva, desto högre upp i servicemodellen hamnar elevkåren. Den som har bra koll på servicemodellen ser också att den största skillnaden i ekonomiskt stöd ligger 66 Motionärernas argument att genom att ta bort ”lokal finansiering” som parameter i servicemodellen kommer medlemmarna i Sveriges Elevkårer få ett jämnare fördelat stöd stämmer inte. Medlemmarna hade i så fall bara segmenterats efter anslutningsgrad; alltså hur bra de är på att värva medlemmar. Det tror styrelsen skulle skapa segmentering utefter storleken på elevkårerna. Att ha två parametrar som reglerar medlemsstödet bidrar till att de elevkårer som tar ansvar för lobbyarbetet gynnas, även om de kanske inte lyckas lika bra med medlemsvärvningen. För att avsluta anser styrelsen att motionärernas första att-sats faller om den andra går igenom, varför styrelsens argumentation mest handlat om den andra att-satsen. i huruvida elevkåren lyckas bli majoritetskår – något som är eftersträvansvärt för både den enskilda elevkåren men också för hela elevrörelsen. Den andra parametern, lokal finansiering, är ett incitament som syftar till att elevkårerna själva ska hjälpa till med att påverka politiker att stödja elevkårers arbete. Sverige har idag 290 kommuner och 21 landsting, det säger sig självt att våra förtroendevalda och tjänstemän själva inte kan utföra allt påverkansarbete utan att alla inom elevrörelsen behöver hjälpas åt. Sveriges Elevkårer har idag avtal med 9 kommuner. Det är inte tillräckligt bra för att kunna stärka elevkårer lokalt och elevrörelsen i stort. Medlemmar, styrelse och medarbetare i Sveriges Elevkårer måste gemensamt ta ansvar för organisationens fortlevnad. Finansieringen har alltid varit en utmaning för oss. Det tredje och sista syftet med servicemodellen är att den är behovssegmenterande. Det innebär att utifrån den gruppering som servicemodellen bidrar till kan liknande behov identifieras och särskilt riktat stöd kan ges inom gruppen. Detta har dock inte kunnat urskiljas så tydligt, men det har visat sig mer och mer, vilket lett till att styrelsen fördelat stödet lite annorlunda varje år. Därför hoppas vi kunna få fortsätta med det långsiktiga arbetet med dessa parametrar som påbörjats. Styrelsens motivering Styrelsen arbetar årligen med servicemodellen, hur den ska utvecklas och vilket stöd som ska ges på de olika nivåerna. Vi håller med motionärerna om att mindre elevkårer, eller kanske snarare nystartade elevkårer, är beroende av det ekonomiska stödet. Vi håller däremot inte med om analysen där elevkårer ligger i mindre kommuner nödvändigtvis har möjlighet till mindre lokal finansiering, till skillnad från befolkningstäta kommuner med fler elevkårer. Om vi tittar på vilka kommuner, landsting och organisationer, och därmed vilka elevkårer, som Sveriges Elevkårer har avtal med idag varierar det från både Styrelsens motivering Styrelsen arbetar årligen med servicemodellen, hur den ska utvecklas och vilket stöd som ska ges på de olika nivåerna. Vi håller med motionärerna om att mindre elevkårer, eller kanske snarare nystartade elevkårer, är beroende av det ekonomiska stödet. Vi håller däremot inte med om analysen där elevkårer ligger i mindre kommuner nödvändigtvis har möjlighet till mindre lokal finansiering, till skillnad från befolkningstäta kommuner med fler elevkårer. Om vi tittar på vilka kommuner, landsting och organisationer, och därmed vilka elevkårer, som Sveriges Elevkårer har avtal med idag varierar det från både befolkningstäta kommuner med många elevkårer till mindre kommuner med få elevkårer. Motionärernas argument att genom att ta bort ”lokal att finansiering” som parameter i servicemodellen kommer medlemmarna i Sveriges Elevkårer få ett jämnare fördelat stöd stämmer inte. Medlemmarna hade i så fall bara segmenterats efter anslutningsgrad; alltså hur bra de är på att värva medlemmar. Det tror styrelsen skulle skapa segmentering utefter storleken på elevkårerna. Att ha två parametrar som reglerar medlemsstödet bidrar till att de elevkårer som tar ansvar för lobbyarbetet gynnas, även om de kanske inte lyckas lika bra med medlemsvärvningen. För att avsluta anser styrelsen att motionärernas första att-sats faller om den andra går igenom, varför styrelsens argumentation mest handlat om den andra att-satsen. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående text föreslår styrelsen årsmötet besluta att avslå motionen i sin helhet. 67 Motion 4 Motion 5 Öppna möten Engelskspråkiga Elevkårer Idag finns det få forum där medlemsorganisationer kan direktkommunicera tankar och idéer till styrelsen. Konceptet med öppna möten används runt om i landet och går ut på att medlemmar kan föra fram och diskutera förslag på verksamhet samt ställa frågor till organisationens styrelse. Förslag är att detta möte hålls öppet för närvaro men även via en livestream där medlemmar kan delta oavsett var de befinner sig och kan lämna in punkter och frågor skriftligt via internet eller live på mötet. Genom ett öppet möte skulle medlemmar kunna påverka organisationen och föra fram sina tankar direkt till Motionssvar Bakgrund Idag har organisationen ett möte om året där medlemmarna samlas för att fatta beslut och diskutera Sveriges Elevkårers framtid och utveckling. Dessa möten är årsmöte och kongress, där kongressen är det möte där de största och tyngsta besluten ska fattas. Mellan kongress och årsmöte, samt årsmöte och kongress är det styrelsens uppgift att förverkliga de beslut som fattats av medlemmarnas möte. Medlemmarna utvärderar också styrelsens arbete på årsmöte och kongress. Utöver det finns styrelsen alltid tillgänglig när medlemmarna tar kontakt – men då handlar det mer om informell input och dialog. Detsamma gäller för de arrangemang där ett större antal medlemmar samlas och styrelsen i de allra flesta fall finns representerad. Styrelsens förslag Styrelsen ser positivt på att Kungsholmens gymnasiums Elevkår vill vara med och göra organisationen mer närvarande för medlemmarna. Men att, utöver Årsmöte och Kongress, öka antalet möten på ett verksamhetsår där medlemmarna har förslagsrätt ser vi som problematiskt. Organisationens alla aktiva samlas en gång om året på Kongress eller årsmöte för att gemensamt ta ansvar för organisationen. Stadgan föreskriver hur detta möte ska kallas till, vilka mandat olika grupper har samt hur beslut fattas. Styrelsen strävar alltid mot att sänka trösklarna för deltagande på Årsmöte och Kongress, och genom det stärka demokratin och att representativiteten ska vara så bred som möjligt. På dessa möten är det majoriteten som fattar beslut och styr organisationen. Styrelsen ser det som väldigt konstigt att ge närvarande medlemmar på ytterligare ett ”öppet möte” yttrande- och förslagsrätt eftersom det skulle ge vissa medlemmar ett större inflytande än andra. Sveriges Elevkårer har i dagsläget 343 medlemmar. Omkring 1/3 av dem kommer på Årsmöte och Kongress, en siffra som styrelsen ständigt jobbar med att öka, men att ha ett ytterligare möte varje år tror styrelsen kommer få två konsekvenser; dels att färre kommer på Årsmöte och Kongress, men också att det är ett fåtal elevkårer som 68 styrelsen. Detta stärker interndemokratin, insynen och inflytandet i organisationen - något som i slutändan gynnar alla parter. Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens Gymnasiums Elevkår att i stadgan §6 “Styrelsen för Sveriges Elevkårer” moment 6 “Styrelsen ansvar för att” lägga till “hålla minst ett öppet möte per verksamhetsår”. att Medlemsorganisationerna får närvarorätt, förslagsrätt och yttranderätt på det öppna mötet. deltar varje gång istället för en bred representation vid enstaka fall. Självklart är det så att dialogen med medlemmarna är viktig. Därför är styrelsen alltid representerad på nationella utbildningar och mötesplatser, samt i de allra flesta fall på regionala och det händer även på lokala. Vi i styrelsen uppmuntrar alla medlemmar att till oss framföra åsikter, men lämnar inga garantier för att önskemål som lyfts fram blir verkställda. Vidare skickas kvartalsenkäter ut varje kvartal där medlemmarna får tillfälle att tycka till om medlemsservicen och styrelsen finns ständigt tillgänglig för frågor och åsikter. Då krävs det dock att medlemmarna själva tar kontakt. Styrelsen vänder sig ibland även till medlemmarna för särskilda fokusgrupper när de behöver olika typer av input. Det hände 2012 under Upptakt när styrelsen höll på att arbeta fram nya styrdokument och en ny struktur för organisationen. Även logotypen presenterades då. Under 2014 arbetade styrelsen fram ett förslag till förutsättningsprogram. Då kontaktades vissa företrädare för medlemsorganisationerna för att vara fokusgrupp. Anledningen till att de kontaktades var för att styrelsen på så sätt kunde få en spridning på svaren; de som deltog var både från städer och landsbygd, samt företrädare för olika stora elevkårer. Vidare har styrelsen år 2012, 2013 och 2014 haft uppstartsträffar inför Kongress och Årsmöte för att mer fördjupande presentera vilka förslag de lagt fram. Att styrelsen i år inte har haft varken pass på Upptakt, fokusgrupper eller uppstartsträffar är för att vi gjorde bedömningen att vi inte behövde det. Istället har vi synts på de mötesplatser som den operativa verksamheten redan planerat. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet besluta att Det finns flera elevkårer i Sverige som antingen är helt engelskspråkiga eller tvåspråkiga. År 2012 antog Sveriges Elevkårer ett officiellt engelskt namn, Swedish Federation of Student Unions. Vi har sett framsteg sedan dess - till exempel att styrelseutbildningen översatts till engelska - men skulle med denna motion vilja föreslå ändringar för en mer tillgänglig organisation. Det krävs resurser för att översätta alla Sveriges Elevkårers dokument och information till engelska, men vi tror att ifall dokumenten översätts de enstaka gånger det behövs har organisationen kommit en lång bit på vägen. Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens Gymnasiums Elevkår att under ”Medlemsförmåner”, ”Material” lägga till ”Medlemsorganisationer ska vid begäran kunna få nödvändiga dokument och information översatt till engelska” Motionssvar Bakgrund Årsmötet 2013 fattade beslut om att skriva in ett officiellt namn på engelska i stadgan. Det var framförallt för att Sveriges Elevkårer då tog upp kontakten med våra skandinaviska systerorganisationer och engagera oss internationellt. Det handlade alltså inte primärt om att vi vill stärka tillgängligheten till våra engelskspråkiga medlemmar. Styrelsen håller som sagt med om att det är en god idé att på fler sätt göra materialet och utbildningarna organisationen levererar tillgängligt på fler språk, men att göra det kommer kräva en större process än vad som under kommande år är möjligt. Vidare vill vi i så fall också kunna tillhandahålla det utan att medlemmarna ska behöva begära det från oss. Styrelsens förslag Förslag till beslut Styrelsen uppskattar Kungsholmens Gymnasiums Elevkårs intention att göra organisationen mer tillgänglig för flerspråkiga. Vi föreslår dock årsmötet att avslå motionen. Inte för att vi inte håller med motionären, vi tycker att det är en bra idé att på sikt göra delar av vårt material tillgängligt på flera språk. Däremot tror vi inte att det är läge nu, eftersom det precis som motionären skriver är en kostnad. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet besluta att avslå motionen i sin helhet. Att vi skulle ge styrelseutbildningen på engelska endast på grund av beslutet om ett officiellt namn på engelska stämmer inte. Vi tillhandahöll, om de då arbetande verksamhetsutvecklarna gick med på det, styrelseutbildningen på engelska även innan det. Det har funnits fall då vi även gett den på franska och tyska också, eftersom vi har medlemmar med nämnda språk som talspråk. Enligt Sveriges Elevkårers principer ska organisationen finnas tillgänglig för sina medlemmar. Ett sätt att bli mer tillgänglig skulle givetvis vara att översätta utbildningar, material och styrdokument till flera språk. Samtidigt vill styrelsen poängtera att det finns många plan där organisationen skulle kunna bli mer tillgänglig, exempelvis genom att använda teckenspråk för de som behöver det, i våra utbildningar och mötesplatser. Vidare är språkkunskaper, utöver svenska, inget vi kräver av våra medarbetare när de söker anställning hos oss. Det här beslutet skulle då leda till att vi i vår kravprofil vid personalrekryteringen skulle behöva ställa höga krav på språkkunskaper – något som begränsar vår rekryteringsbas. avslå motionen i sin helhet. 69 Motion 6 Motion 6 - Motionssvar Möten på alla nivåer Möten på alla nivåer Sveriges Elevkårer arbetar idag med stöd i form av utbildning för och utbyte mellan sina medlemsorganisationer. Syftet är att utveckla det aktiva arbetet så att alla medlemmar får en mer givande skoltid. Detta beskrivs i paragraf 1 mom 1: • Skapa och utveckla en kunskapsgrund för elevkårerna att utgå från och använda sig av i sitt arbete • Tillhandahålla elevkårerna med sådana tjän ster och insatser som bäst möter de behov dem har inom ramen för sin verksamhet • Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma mötesplatser och ömsesidigt utbyte I dagsläget fyller verksamhetsutvecklarna denna funktion genom att tillhandhålla utbildningar. Detta är en bra början men den största utvecklingsfaktorn är utbytet, för att medlemsorganisationerna ska kunna lära sig av varandra så måste ett utbrett utbyte ske mellan elevkårer på alla nivåer. I dagsläget arrangerar Sveriges Elevkårer olika typer av träffar för utbyte mellan kårer. Men detta är oftast i en miljö där de mest etablerade kårerna i de största städerna gynnas. Vi i den motionerande kåren Motionssvar Bakgrund Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Folkungaskolans Fria Elevkår att I stadgan Paragraf 1 moment 1 punkt 3 ändras från ” Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma mötesplatser och ömsesidigt utbyte“ till ”Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma mötesplatser och ömsesidigt utbyte mellan elevkårer av olika storlek och etablering på lokal samt på nationell nivå” att Att verksamhetsutvecklare regelbundet ska arrangera lokala utbyten mellan kårer av olika storlek och etablering inom respektive distrikt. att Under “Medlemsförmåner” lägga till “elevkårer med låg anslutningsgrad ska ges möjlighet att delta under nationella evenemang”. Styrelsen ser positivt att Folkungaskolans Fria Elevkår värnar elevrörelsens mötesplatser och därmed principen om sammanhållning. sammans med medlemmarna för att sedan fatta beslut på kongress12. Syftet var att den röda tråden skulle vara tydlig, framförallt mellan vision och syfte. I sin motion yrkar de på tre olika saker, där de vill ändra någonting på två olika nivåer. Både stadgan och medlemsförmånerna är medlemsägda dokument vilket gör att diskussionen om beslutet i allra högsta grad hör hemma på ett årsmöte där medlemsorganisationer och styrelse möts. Vad gäller arbetsbeskrivning och arbetsledning av verksamhetsutvecklarna hör ett sådant beslut inte hemma på ett årsmöte. Det är upp till verksamhetsutvecklarnas närmaste chef att utifrån uppsatta mål i organisationen arbetsleda dem. En ska vara medveten om att om beslut av den typen fattas på årsmöte och kongress skapas väldiga inlåsningseffekter. Att ändra syftet utefter motionärernas förslag anser inte styrelsen skulle gynna den vision medlemmarna beslutat om. Målsättningen enligt visionen är att alla elevkårer ska vara väletablerade och framgångsrika, men i det fall syftet ändras enligt Folkungaskolans Fria Elevkår förslag, skulle istället Sveriges Elevkårer göra en kategorisering av elevkårer som innebär att vi särskiljer våra medlemmar. Det är att vara bakåtsträvande. Med anledning av ovanstående kommer styrelsen behandla varje att-sats för sig. Att-sats 1 Det första motionärerna vill göra är att ändra Sveriges Elevkårers syfte. Det som är viktigt att ha med sig i en sådan diskussion är att de dokument som organisationen idag vilar på – vision, syfte (stadgan) och principer – hänger ihop och bygger på varandra. Visionen beskriver var organisationen ska, syftet (stadgan) hur vi ska ta oss dit och principerna inom vilka ramar vi ska göra det. Styrelsen gjorde ett omfattande arbete under 2012 till- 70 önskar att utbytet ska ske på lokal även som nationell nivå. Vi önskar även att Sveriges Elevkårer ska verka för att de minst etablerade elevkårerna får en bättre chans för utbyte. Ytterligare en konsekvens blir att Sveriges Elevkårer behöver börja kategorisera efter godtycklig bedömning om etablering, därefter kvotera platserna till mötesplatserna och till sist se till att de, som Folkungaskolans Fria Elevkår menar är av ”olika storlek och etablering” kommer till mötesplatserna. Det anser styrelsen inte är att föredra då det frångår visionen samt Sveriges Elevkårers princip om medlemsfokus, samt elevkårernas principer om frivillighet och självständighet. Att-sats 2 Förslag till beslut Ett beslut likt det Folkungaskolans Fria Elevkår föreslår hör inte hemma på årsmöte eller kongress. Detaljstyrning på den nivån är att helt frångå den struktur och de arbetssätt den här organisationen har byggt upp i över 75 år. Det innebär inlåsningseffekter och ger varken styrelsen eller de 40 medarbetarna inom den operativa verksamheten utrymme att förvalta organisationen och göra det som inom den löpande verksamheten lämpar sig bäst. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet besluta att avslå motionen i sin helhet. Att regelbundet arrangera mötesplatser kommer dessutom ta både från medarbetares tid och från organisationens pengar som annars skulle använts till utveckling av annan verksamhet. Eftersom vi redan idag har problem med att elevkårer anmäler sig och inte dyker upp till våra mötesplatser tror styrelsen att vi behöver ta itu med det först, och sedan börja prata om fler mötesplatser. Det ansvaret delar Sveriges Elevkårers medlemmar med Sveriges Elevkårer. Att-sats 3 Till sist vill Folkungaskolans Fria Elevkår lägga till texter till medlemsförmånerna. Styrelsen uppfattar att det är en text som ska läggas till under medlemsförmånen utbildning. Anledningen till att fördelningen av alla medlemsförmåner är olika beroende på anslutningsgrad och lokal finansiering enligt servicemodellen är främst på grund av den incitamentsstruktur styrelsen vill åstadkomma. Alla medlemmar får dock i någon form tillgång till alla medlemsförmåner såklart. I dagsläget är det endast de elevkårer som placerar sig i nivå A1 som inte har rätt att åka på Sveriges Elevkårers nationella arrangemang, men alla oavsett nivå i servicemodellen har rätt till mötesplatser och utbildningar. Av Sveriges Elevkårers 343 st medlemsorganisationer är i dagsläget 18 st placerade i A1 . Anledningen till det är för att styrelsen helt enkelt vill att de ska ha ett incitament att ta sig från A1 vidare till en annan nivå. Det handlar inte om att styrelsen på något sätt vill utesluta medlemmar från att delta. Vi ser, precis som motionärerna, positivt att så många elevkårer som möjligt deltar. Enligt årsmötesbeslutet från 2013 är det upp till medlemmarna att avgöra utefter vilka parametrar medlemsförmånerna fördelas i en servicemodell, men det är upp till den av kongressen valda styrelsen att fylla modellen med innehåll eftersom det krävs komplexa och kontinuerliga avvägningar. I och med att styrelsen får löpande rapportering om hur det går för hela organisationen har de ständigt underlag för att göra dessa avvägningar och beslut. 71 Motion 7 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplanen och budgeten ger insyn i hur de kommande åren i organisationen kommer att se ut. Vi vill att medlemmarna ska få möjlighet att framföra sina tankar kring samt revidera dessa styrdokument för att delvis stärka interndemokratin, men också för att öka medlemsinflytandet i organisationen. Genom att presentera verksamhetsplanen på Kongressen så får medlemmarna en inblick i organisationens framtid som de samtidigt direkt kan påverka. Genom att presentera budgeten på både Årsmöte och Kongress vill vi se att medlemmarna även får direkt inflytande i organisationens ekonomi. I nuläget så är det praxis att det behandlas på Kongress och Årsmöte men ej är stadgereglerat vilket betyder att styrelsen inte nödvändigtvis behöver ta upp det. Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens Gymnasiums Elevkår att Lägga till följande i §5 mom 14 “Fastställande av verksamhetsplan för nästkommande mandatperiod”. att Lägga till följande i §5 mom 14 “Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår”. att Lägga till följande i §5 mom 15 “Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår”. Motionssvar Bakgrund Kungsholmens gymnasiums Elevkår yrkar på att lägga till två moment i stadgan i paragrafen som styr Kongress och Årsmöte. Det är två moment som skulle innebära att medlemmarna på Kongressen fastställer en verksamhetsplan för den tillträdande styrelsen om två år framåt samt fastställa budget både på kongress och årsmöte för ett verksamhetsår framöver. De övriga styrdokument som styrelsen har att förhålla sig till – framförallt vision, syftesparagrafen(stadgan) och principer – har en mer långsiktig styrning. Med den stora genomströmningen av medlemmar och osäkerheten i finansieringen behöver styrelsen utrymme att leda organisationen mellan kongresserna utan att gå emot beslut fattade av medlemmar. Verksamhetsplanen har inte varit ett dokument styrelsen arbetat med, eller låtit medlemmarna tagit ställning till, sedan kongressen 2012. Årsmötet 2011 var sista gången en verksamhetsplan fanns som ett medlemsägt dokument. Vidare anser styrelsen, som tidigare styrelser, att medlemsförmånerna är ett bra sätt för medlemmarna att fastställa en miniminivå av stöd medlemmarna får av Sveriges Elevkårer och att styrelsen däremellan har utrymme att lägga till mer. Dessutom är det så att vi kontinuerligt följer upp hur medlemmarna ser på servicen de får genom kvartalsenkäterna och justerar servicen därefter. Till sin fördel är medlemsförmånerna dessutom en typ av medlemsstyrning där medlemmarna i förhand kan försäkra sig om vad de får ut av organisationen, snarare än att följa upp i efterhand hur väl styrelsen följde verksamhetsplanen. Vad gäller budget har den aldrig lyfts upp och beslutats om på årsmötet i modern tid, framförallt eftersom Sveriges Elevkårer idag planerar ekonomin kalenderårsvis samt styrningen genom budget blir väldigt stelbent om budgetbesluten endast sker en gång per år. Till sist är det mycket som försvårar ett budgetbeslut, eller att bereda ett förslag, i tid till årsmöte och kongress. Gällande att-sats 1 Styrelsen tackar Kungsholmens gymnasiums Elevkår för motionen, men tyvärr håller vi inte med om deras analys. Att ta tillbaka verksamhetsplanen upplevs av styrelsen som bakåtsträvande, eftersom medlemmarna på kongressen 2012 ersatte verksamhetsplanen med medlemsförmåner. Anledningen till det var att inte detaljstyra styrelsens och organisationens arbete i alltför hög utsträckning, utan låta medlemmarna istället ta ställning till den övergripande målbilden för verksamhetsåret. En stor anledning till det var att organisationer i Sveriges Elevkårers storleksordning ofta arbetar på det sättet. Det är i linje med resterande organisationsstruktur där styrningen sker i mål snarare än medel, alltså vad istället för hur. Styrelsen behöver utrymme att vara flexibla och styra organisationen efter behov, snarare än att vara bunden till kongressbeslut som pekar ut en riktning på två år. 72 För att avsluta argumentationen varför styrelsen inte anser att organisationen bör ta tillbaka verksamhetsplanen menar vi att det nuvarande systemet med medlemsförmåner ger styrelsen mindre utrymme i tolkningen av medlemmarnas vilja i relationen till den operativa verksamheten. Medlemsförmånerna är ett bättre sätt för medlemmarna att utöva inflytande. Det ger medlemmarna bättre verktyg i utvärderingen av organisationen samtidigt som fokus kommer hamna på styrelsens förvaltning och styrning av organisationen. Gällande att-sats 2 och 3 Anledningarna till att styrelsen vill avslå att föra in budgetbeslut är flera. För det första skulle ett budgetförslag vara en proposition från styrelsen. Om vi tittar på tidsfristerna inför kongress och årsmöte ska propositionerna vara ute 15 respektive tio veckor innan mötets öppnande. Enligt stadgan ska kongress och årsmöte hållas i november. Utifrån det ska propositionerna ut, beroende på när i november mötet hålls, i juli respektive augusti. I det läget, när styrelsen knappt har fått utfallen från kvartal 2, är det väldigt svårt att lägga fram förslag på budget för kommande år. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet besluta att avslå motionen i sin helhet. Vidare startar i regel budgetprocessen i organisationen i september med det slutgiltiga styrelsebeslutet i december. Då vet styrelsen med större säkerhet också vilka intäkterna för det kommande året, och balansera kostnaderna därefter. Besluten angående våra största bidrag kommer i januari samma år som pengarna ska utnyttjas. Innan dess kan styrelsen bara utgå från vad som borde vara rimligt utifrån tidigare års bidragsnivå. Dessutom kan det vara så att styrelsen väljer att revidera budgeten som fastställs i december på styrelsemötet i februari eftersom vi fått utfallet av ekonomin för föregående år då, tillsammans med beslutet angående bidraget. Framförallt är styrelsen emot att fatta beslut om budget på kongress och årsmöte eftersom det inte ger något handlingsutrymme av den löpande förvaltningen och utvecklingen av organisationen. I dagsläget gör styrelsen bedömningar om satsningar när utfallet efter varje kvartal kommer, eftersom årets resultat då bättre kan projiceras. Att fatta detta beslut en gång om året kommer inte leda till en långsiktighet, utan en långsammare utveckling av organisationen. Istället anser styrelsen, precis som i argumentationen om verksamhetsplanen, att medlemmarna ska fastställa vad de vill ha ut av sitt medlemskap och styrelsen planerar därefter verksamheten utifrån de kraven. Till sist kommer en budget som beslutas om en gång varje år bli väldigt tandlös. Dels utifrån vad vi redan argumenterat; att ett eventuellt budgetförslag enbart grundar sig på antaganden, men framförallt är det viktigt att komma ihåg av styrelsens juridiska ansvar i förvaltningen. Det händer alltid saker under året som gör att ekonomin måste planeras om. Styrelsen kommer alltid vara skyldig att göra det som är bäst för organisationen, vilket betyder att vi måste förvalta ekonomin utifrån en löpande uppföljning och justering. Det kommer med allra största sannolikhet få som konsekvens att styrelsen varje år måste gå emot beslutet medlemmarna fattat angående budget. Detta kommer i slutändan leda till en minskad medlemsmakt, trots att syftet med motionen var att öka den. 73 Valbilaga Hej! Den här valbilgan kommer från Sveriges Elevkårers valberedning. Valbilgan innehåller information om de kandidater som är valbara till förtroendeuppdraget som valberedare, en presentation av valberedningens arbete samt motivering av valberedningens förslag på ny valberedning. Valberedningen har under året utlyst möjligheten att kandidera till förtroendeuppdrag i Sveriges Elevkårer. Detta har vi gjort genom att publicera en kravprofil och information om uppdraget på organisationens hemsida samt i sociala medier. Vi har närvarat vid Sveriges Elevkårers största mötesplats Upptakt15. Löpande har vi mottagit nomineringar och tips från medlemmarna på kandidater fram till vårt nomineringsstopp, åtta veckor innan årsmötes öppnande, som vår stadga föreskriver. Därefter har vi tagit kontakt med samtliga nominerade och kandiderade och genomfört intervjuer. Slutligen har vi i valberedningen utvärderat kandidaterna och presenterar vårt förslag i denna valbilga. 74 Motivering till valberedningens förslag på ny valberedning Valberedningens förslag innehåller fem personer som tillsammans utgör en helhet. Samtliga kandidater uppfyller de kriterier som presenterats i vår kravprofil. Det är av yttersta vikt att som valberedare ha förmågan att vara relationsskapande, vara långsiktig och strategisk i sitt tänkande samt ha en stark integritet. Dessa egenskaper har kandidaterna visat prov på under rekryteringsprocessen. Vi har personer med gedigen erfarenhet från elevkårsarbete, både på lokal, regional och nationell nivå. Det finns kompetens inom både rekrytering, styrelsearbete och utbildning som valberedningen anser vara relevant för uppdraget. Vidare har vi lagt stort vikt vid att kandidaterna ska ha ett brinnande engagemang för Sveriges Elevkårer. Vårt förslag innehåller även personer med erfarenhet från andra ideella organisationer än Sveriges Elevkårer. Tack vare dessa personer får vi in nya perspektiv och kan fortsätta att utveckla vårt arbete. Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er till valberedningens ordförande, Nicole Haag. 75 Valberedningens förslag på ordförande Valberedningens förslag på ledamöter Frida Yngve Födelseår 1994 Födelseår 1993 Student 2013 Student 2012 Skola Bor Elevkår Titel Tidigare uppdrag i organisationen Utbildning Erfarenheter Efter två år som ledamot i Sveriges Elevkårers valberedning så har min kärlek och mitt engagemang för elevrörelsen aldrig varit starkare. Som valberedare påverkar du hur organisationens framtid utformas. Att med medlemmarnas förtroende i ryggen ha fått möjligheten att utforma ett förslag på nya förtroendevalda för Sveriges Elevkårer har varit fantastiskt givande - och något som jag med stor förhoppning om även får göra under nästkommande mandatperiod. Med de erfarenheter som jag förankrat från valberedningen och styrelseengagemang i andra ungdomsorganisationer så är jag nu beredd att ta ett större ansvar för valberedningens fortsatta arbete för att Sveriges Elevkårer ska ledas i rätt riktning. Med anledning av det så kandiderar jag till ordförandeposten i Sveriges Elevkårers valberedning. Det är ett förtroendeuppdrag som jag har respekt för, och som jag med stor ödmjukhet kommer att förvalta väl om jag får ert förtroende på Årsmötet. 76 Agnes Carlsson Kungstensgymnasiet, Stockholm Uppsala Kungstensgymnasiets elevkår Ordförande Ledamot i Sveriges Elevkårers valberedning Skola Bor Elevkår Titel Utbildning Samhällsvetenskapligt program, ekonomiinriktning Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul Wallenberg Academy Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala Universitet Statskunskap A, Uppsala Universitet Nationalekonomi A, Uppsala Universitet Ledarskap- och organisationsteori, Mittuniversitetet Fyriskolan, Uppsala Gävle Fyrisskolans Elevkår Vice ordförande samt ordförande Informatörsprogrammet vid Gävle högskola (nuvarande) Ordförande, Sveriges Elevråds valberedning Ledamot, Sveriges Elevråds valberedning Ledamot, Juseks studerandesektions styrelse Ordförande, Klubb Molto För mig är det viktigt att det breda, starka engagemanget inom elevrörelsen syns på flera plan, och inte bara på gräsrotsnivå. Det är av största vikt att olika perspektiv lyfts in i styrelserummet för att Sveriges Elevkårer ska kunna komma ett steg närmre vår vision. Då Sveriges Elevkårer är en organisation som engagerar väldigt många personer under gymnasietiden, så finns det oerhört mycket kompetens inom organisationen, vilket en bra valberedning lyckas tillvarata på rätt sätt. Med mina erfarenheter och mitt driv så anser jag att jag är rätt person att leda nästkommande valberednings arbete för att tillvarata den kompetensen och det engagemanget som finns för att Sveriges Elevkårers framtid ska gå i samma ljusa riktning som den gör idag. Det vore en ära att få uppdraget att sitta med i Sveriges Elevkårers valberedning. För mig personligen står Sveriges Elevkårer för det viktigaste som Sveriges ungdomar kan engagera sig i under sin skoltid på gymnasiet. Jag tror att alla ungdomar runt om i gymnasieskolorna vill påverka sin skoltid, det gäller bara att de tilldelas de rätta verktygen. Det är här Sveriges Elevkårer sitter på en nyckelroll. Sveriges Elevkårers styrelse ska i mina ögon verka för att varje gymnasieelev i detta land ges chansen att påverka sin skoltid. Min tid som verksam i Fyrisskolans Elevkår var den bästa perioden i mitt liv. Där och då hade jag aldrig kunnat ana vilka erfarenheter och kunskaper som den tiden skulle ge mig. I efterhand är jag stolt över vad jag uträttade tillsammans med Fyrisskolans Elevkår. Jag vet att vi gjorde skillnad för många elever. Samtidigt lyckades vi leverera en spännande och minnesvärd skoltid för Fyrisskolans elever. Det är någonting som jag vill att alla Sverigesgymnasieskolor ska få uppleva. Det är någonting som Sveriges Elevkår i mina ögon bidrar till. Efter min gymnasietid har jag haft stora svårigheter med att släppa taget om ”elevkårslivet”, vilket gör att jag ständigt sett till att hålla mig uppdaterad på hur situationen ser ut just nu. Jag känner att det nu är dags att ta ett ordentligt steg in i den tillvaron igen, genom en roll i valberedningen. Jag anser att den viktigaste uppgiften som en del av valberedningen kommer bli att arbeta fram ett team som förstår vikten av att vara en källa till inspiration och kunskap för elevkårsaktiva runt om i Sverige. Det är en stor uppgift och det krävs ett kompletterande team för att uppnå de bästa resultaten. 77 Valberedningens förslag på ledamöter Valberedningens förslag på suppleanter Födelseår 1994 Födelseår Student 2013 Student Skola Bor Elevkår Titel Utbildning Erfarenheter Kunskapsgymnasiet Globen Uppsala Kunskapsgymnasiet Globens Elevkår (KGGE) Ordförande, Sekreterare Naturvetenskap inriktning naturvetenskap Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala Universitet Political Science, North Park University, Chicago Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul Wallenberg Academy Skola Bor Elevkår Titel Utbildning Erfarenheter Mötessekreterare, Kongress14 Styrelseledamot, Stockholms Elevkårer Under min tid i elevrörelsen så har jag fått möjligheten att träffa de mest fantastiska av människor och fått många wow-upplevelser. Då jag stått i plenum, stannat upp och tänkt på all potential som fyllt samma sal som jag just då befunnit mig i så har jag blivit imponerad av alla i allmänhet, men också av skärpan hos vissa i synnerhet. litet, men får inte heller tappa fotfästet hos elevkårerna. Därför så är det oerhört viktigt att det i organisationens ledning finns folk som ännu har ena foten kvar bland medlemsorganisationerna. Målet är en kompetent styrelse och en organisation för elevkårer, men också av elevkårer. Min utgångspunkt är att det är när den balansen är funnen som rörelsen blir som starkast. Mitt namn är Mathias och jag har precis börjat plugga i Uppsala. Här har jag som gammal elevkårsräv hamnat i himmelen. Det finns så mycket engagemang här. För många av mina studiekamrater är det dock en helt ny känsla och när jag berättar att det för mig bara känns som en naturlig fortsättning av mina erfarenheter från gymnasiet så häpnar många. ”Va? Hur har jag kunnat missa det?” säger de. Att lära känna nya människor är både bland det roligaste och viktigaste en kan göra här i livet. Som del av valberedningen skulle min uppgift vara att lära känna nya människor för att få dem att fylla en uppgift i organisationen. Men tänk hur mycket annat jag kommer lära mig av dessa människor på vägen. Jag vill få nya wow-upplevelser och uppmuntra alla stjärnskott i den här organisationen att använda sin fulla potential för att utvecklas tillsammans med Sveriges Elevkårer. Det betyder att Sveriges Elevkårer måste fortsätta att växa och nå ännu fler. Med det kommer dock stora utmaningar. Sveriges Elevkårer har blivit en professionell verksamhet. Organisationen behöver professiona- 78 Mathias Bjerkhaug Hej, Det finns en hel del saker som jag verkligen älskar. Att kommunicera och arbeta med människor, att vara aktiv i elevrörelsen och att utmana mig själv är några av dessa saker. Det är med anledning av detta som jag har valt att kandidera till Sveriges Elevkårers valberedning. Jag har en stor fascination och ett genuint intresse för människor. Det är få saker jag tycker är lika härligt som att utforska, prata med och lära känna andra människor. Så länge jag kan minnas har jag alltid varit intresserad av hur människor fungerar, både som individer och grupper, och under det senaste året har mitt intresse för hur människor arbetar bra ökat markant. Det som lockar mig med valberedningsarbete att få leta efter kandidater och få se till människors egenskaper och kompetenser för att få fram starka individer och effektiva grupper. Amanda Karlberg 1996 205 Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan Ekerö Viktor Rydberg Odenplans Elevkår Valberedning, ordförande, traditionsutskottsledamot, demokratiutskottsledamot Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap Ordförande, Stockholms Elevkårer Fryshuset och Svenska Lottakåren, Mpower Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul Wallenberg Academy Jag vet att jag inte är den enda, särskilt inte bland elevkårsaktiva, som har förälskat mig i elevrörelsen. Det är otroligt häftigt med allt engagemang och all kompetens som gör stor skillnad för tiotusentals elever runt om i Sverige. Min största sorg när jag skulle ta studenten var att jag inte längre skulle få vara en del av den organisation och rörelse jag brann för. För att slippa sörja valde jag att fortsätta engagera mig efter min studenttid genom Stockholms Elevkårer. Mitt engagemang för elevrörelsen är även det en viktig aspekt bakom min kandidatur. Sist men absolut inte minst är jag en människa som alltid vill utvecklas genom att utmana mig själv. Jag är medveten om ansvaret och arbetet som krävs av Sveriges Elevkårers valberedning och jag är villig att anta den utmaning som det innebär för mig. Det är helt klart med enormt mycket respekt inför uppdraget som jag väljer att kandidera till detta uppdrag. Vänliga hälsningar, Amanda Karlberg 79 Valberedningens förslag på suppleanter Oliver Åbrink Födelseår 1993 Student 2012 Skola Bor Elevkår Utbildning Erfarenheter Katedralskolan i Uppsala Uppsala EJ VALBARA Kandidater som valt att dra tillbaka sin kandidatur Adam Johansson Födelseår Skola 1996 Katedralskolan i Skara Elevkåren Katedral Naturvetenskaplig linje Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala universitet Medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet Vice ordförande, Juridiska studierådet Vice ordförande, Ung Media Sekreterare och kassör, föreningen Artis Amici Redaktionschef, skoltidningen Pegasen Alfred Lind Anderton Födelseår Skola 1997 Katedralskolan i Uppsala Amanda Zaza Födelseår Skola 1996 Fyrisskolan Aza Cheragwandi Födelseår Skola 1994 Solna Gymnasium Rosanna Lindström Jag heter Oliver Åbrink och visar härmed mitt intresse för att kandidera till valberedningen för Sveriges Elevkårer. Jag har tidigare suttit som vice ordförande i Ung Media Sverige och har där fått stor erfarenhet av hur en styrelse fungerar och vad som krävs för att driva en nationell ungdomsorganisation framåt. Jag har även suttit som verksamhetsrevisor samt innehaft andra styrelseuppdrag på såväl lokal som central nivå. Den enda typen jag inte riktigt provat på är just rollen som valberedare, och då ännu mindre i en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Jag gick gymnasiet på Katedralskolan i Uppsala vilket var och är en skola där föreningslivet är ständigt närvarande och elevstyrt. Jag valde att engagera mig i andra saker än just elevkåren, men har ändå fått ganska stor insyn i hur Sveriges Elevkårer fungerar på lokal och central nivå. Elevkåren Katedral utvecklades mycket under min skoltid och var en ständig och viktigt 80 närvaro på skolan. Som vice i Ung Media, som ju delar kontor med Sveriges Elevkårer, har det också funnits många tillfällen att lära känna organisationen och dess medlemmar. Födelseår Skola 1990 Hvitfeldska Gymnasieskola Så varför välja mig? Eftersom jag inte varit engagerad inom organisationen tror jag att jag kan bidra med andra erfarenheter och perspektiv än en person som rekryteras internt. Jag har mycket erfarenhet från en liknande styrelse, och även om utmaningarna och frågorna är annorlunda är jag väl införstådd i vad som krävs för att en styrelse ska fungera och har många tankar kring vilka som kan passa för att driva organisationen framåt. Allt gott! /Oliver Åbrink 81 Stadga för Sveriges Elevkårer Senast reviderade och antagna under Kongress14 Stadga Innehållsförteckning §1 Syfte 2 §2 Organisation 2 §3 Medlemskap 3 §4 Enskild anslutning 3 §5 Kongress och årsmöte 4 §6 Styrelsen för Sveriges Elevkårer 7 §7 Sveriges Elevkårers valberedning 10 §8 Revision 12 §9 Omröstning 13 § 10 Valbarhet 14 § 11 Uteslutning 14 § 12 Avstängning 15 § 13 Redovisningsår 15 § 14 Tolkning av stadgan 15 § 15 Ändring av stadgan 15 § 16 Upplösning 16 Stadga för Sveriges Elevkårer 82 s. 1 83 Stadga för Sveriges Elevkårer mom 7 Medlemsorganisationerna i Sveriges Elevkårer är autonoma. §3 Medlemskap §1 Syfte mom 1 mom 1 Sveriges Elevkårers syfte är att stärka elevkårerna i Sverige i sitt arbete att skapa en mer givande skoltid för sina medlemmar. I sådant syfte har Sveriges Elevkårer särskilt att: Elevkårer och elevråd på gymnasieskolor kan bli medlemmar i Sveriges Elevkårer. Elevkårer och elevråd är demokratiska organisationer som genom att tillvarata sina medlemmars intressen skapar en mer givande skoltid mom 2 Styrelsen beviljar medlemskap baserat på en komplett ansökan. Styrelsen beslutar vad som ingår i en komplett ansökan. Se bilaga 1 mom 3 »» Tillhandahålla elevkårerna med sådana tjänster och insatser som bäst möter de behov de har inom ramen för sin verksamhet För nya medlemmar, det vill säga organisationer som inte är medlemmar under innevarande kalenderår, beviljas medlemskap för det kalenderår under vilket medlemsansökan skickats in samt nästkommande kalenderår. mom 4 »» Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma mötesplatser och ömsesidigt utbyte För organisationer som för närvarande är medlemmar beviljas medlemskap för kalenderåret efter att medlemsansökan skickats in. mom 5 Ekonomiskt stöd utbetalas inte till nya medlemmar under det kalenderår då de skickar in sin första medlemsansökan utan först året därpå. Det innebär att medlemskap behöver förnyas varje år för att det ekonomiska stödet ska utbetalas varje år. mom 6 Medlemskap upphör med omedelbar verkan om elevkårs- eller elevrådsstyrelsen skriftligen meddelar styrelsen för Sveriges Elevkårer att utträde ur organisationen önskas. Förnyas inte medlemskapet upphör det nästkommande kalenderår. §4 Enskild anslutning mom 1 Elever som tillhör en medlemsorganisation kan bli enskilt anslutna i Sveriges Elevkårer. mom 2 Enskild anslutning upphör om »» Skapa och utveckla en kunskapsgrund för elevkårerna att utgå från och använda sig av i sitt arbete »» Verka för en frivillig och självständig organisering av Sveriges elever »» Företräda elevkårernas ekonomiska och politiska intressen gentemot skolväsendet och övriga myndigheter, kommunal-, regional- och rikspolitiska beslutsfattare, näringslivet och samhället i stort §2 Organisation mom 1 Sveriges Elevkårers juridiska namn är Sveriges Elevkårer mom 2 SverigesElevkårersofficiellanamnpåengelskaärSwedishFederationofStudent Unions. mom 3 Sveriges Elevkårer har sitt säte i Stockholm. mom 4 Sveriges Elevkårer verkar inom hela landet. mom 5 Sveriges Elevkårer högst beslutande organ är kongressen och årsmötet och därefter styrelsen för Sveriges Elevkårer. mom 6 Sveriges Elevkårer är partipolitiskt och religiöst obunden. Stadga för Sveriges Elevkårer 84 »» den enskilt anslutne meddelar styrelsen för Sveriges Elevkårer att utträde ur organisationen önskas. »» den enskilt anslutne inte längre tillhör en medlemsorganisation vid s. 2 Stadga för Sveriges Elevkårer s. 3 85 årsskiftet. mom 3 Kongress och årsmöte mom 1 Alla jämna årtal har Sveriges Elevkårer kongress och varje ojämnt årtal årsmöte. »» verksamhetsberättelse för Sveriges Elevkårer med bokslut och revsionsberättelse ska göras tillgängliga för alla medlemsorganisationer senast sex veckor före kongressens öppnande och senast fyra veckor före årsmötets öppnande. För att kongressen eller årsmötet ska vara beslutsmässig ska hälften av organisationens medlemsorganisationer närvara eller ha avsagt sig sitt mandat. Kongressen eller årsmötet ska hållas november varje år. mom 4 Kongressen ska utlysas av styrelsen för Sveriges Elevkårer till alla medlemsorganisationer senast 15 veckor innan kongressens öppnande och årsmötet till alla medlemsorganisationer senast tolv veckor innan årsmötets öppnande. mom 6 mom 7 mom 8 Elevkårer och elevråd som är medlemmar i Sveriges Elevkårer den 30 juni har rätt till ett mandat på samma års kongress eller årsmöte. Om ett ärende ska tas upp på kongress eller årsmöte måste det ha lyfts i en proposition eller en motion. En proposition eller en motion som inkommit för sent kan behandlas av kongressen eller årsmötet om denna/detta med minst fem sjättedelars majoritet beslutar att ta upp den. Styrelsen för Sveriges Elevkårer har rätt att lägga propositioner till kongressen eller årsmötet. Propositionerna ska skickas till alla medlemsorganisationer senast 15 veckor innan kongressens öppnande och senast tio veckor innan årsmötets öppnande. mom 13 mom 14 Ombuden för medlemsorganisationerna, styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorerna och valberedningen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på kongressen och årsmötet. Åtminstone dessa punkter ska behandlas på kongressen: »» Kongressens öppnande »» Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för kongressen »» Fråga om kongressen har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan »» Fastställande av röstlängden »» Fastställande av dagordningen »» Behandling av propositioner och motioner »» Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret »» Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret mom 9 Medlemsorganisationer har rätt att lägga motioner till kongressen och årsmötet. »» Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det gångna bokföringsåret mom 10 Motioner ska vara inkomna till Sveriges Elevkårer senast tio veckor innan kongressens öppnande och senast sex veckor innan årsmötets öppnande. »» Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för Sveriges Elevkårer för det senaste verksamhetsåret Alla kandidaturer till förtroendeuppdrag som väljs på kongressen ska vara inkomna till Sveriges Elevkårers valberedning senast 14 veckor innan kongressens öppnande och senast åtta veckor innan årsmötets öppnande. »» Val av ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år mom 11 Stadga för Sveriges Elevkårer 86 »» motioner och styrelsen för Sveriges Elevkårers yttranden om dem mom 3 mom 5 Alla handlingar inför kongressen eller årsmötet, det vill säga: »» propositioner Enskild anslutning gäller kalenderårsvis. §5 mom 2 mom 12 »» Val av vice ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år s. 4 Stadga för Sveriges Elevkårer s. 5 87 »» Val av andra vice ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år »» Val av ordinarie ledamöter till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år mom 16 mom 17 »» Val av suppleant till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år »» Val av revisorer för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år »» Kongressens avslutande. mom 15 Alla dokument som kongressen eller årsmötet har antagit ska vara renskrivna senast en månad efter kongressens eller årsmötets avslutande och då göras tillgängliga för alla medlemsorganisationer. mom 18 Styrelsen för Sveriges Elevkårer fastställer deltagaravgiften för ombuden vid kongressen eller årsmötet. mom 19 Ett extra årsmöte ska hållas om styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorerna eller en majoritet av medlemsorganisationerna begär det. Åtminstone dessa punkter ska behandlas på årsmötet: mom 20 »» Årsmötets öppnande Det ska skrivas ett protokoll vid kongressen och årsmötet. Protokollet ska vara justerat senast en månad efter kongressen eller årsmötets avslutande och då göras tillgängligt för alla medlemsorganisationer. »» Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie årsmötet, med undantagen att »» det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för Sveriges Elevkårer senast nio veckor innan det extra årsmötets öppnande. Eventuella propositioner ska skickas ut i samband med kallelsen »» Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan »» Fastställande av röstlängden »» motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande »» Fastställande av dagordningen »» Behandling av propositioner och motioner »» alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor innan det extra årsmötets öppnande »» Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret »» det extra årsmötet kan hållas när som helst under året »» Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret »» Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det gångna bokföringsåret »» Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevkårer för det senaste verksamhetsåret »» Eventuella fyllnadsval till Sveriges Elevkårers styrelse »» Val av ordförande för Sveriges Elevkårers valberedning för en mandatperiod fram till nästa årsmöte §6 Styrelsen för Sveriges Elevkårer mom 1 Styrelsen för Sveriges Elevkårer väljs av kongressen. mom 2 Styrelsen är ansvarig inför kongressen och årsmötet. mom 3 Styrelsens funktion är att styra och leda organisationen, genom att förvalta och utveckla den samma. »» Val av ledamöter till valberedningen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod fram till nästa årsmöte. Stadga för Sveriges Elevkårer 88 s. 6 Stadga för Sveriges Elevkårer s. 7 89 mom 4 Styrelsen ansvarar för organisationens verksamhet, ekonomi och demokrati. mom 5 Styrelsens ansvarar för att »» organisationens stadgar följs mom 11 Styrelsen sammanträder när ordföranden eller revisorerna kallar till möte eller då en majoritet av styrelsens ledamöter begär det. mom 12 Styrelsen är beslutsmässig om »» en kallelse har skickats till alla ledamöter och suppleanter i styrelsen, valberedningen samt revisorer minst en vecka före mötets öppnande och »» fatta beslut om budget samt presentera den för medlemsorganisationerna i samband med kvartalsrapporteringen »» hälften av styrelsens ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande vid mötets aviserade öppnande. »» beslut på kongress och årsmöte verkställs och antagna styrdokument efterlevs »» fatta beslut om delegationsordning för organisationen samt arbetsordning för styrelsens arbete mom 13 Ordinarie styrelseledamöter äger full närvaro-, förslags-, yttrande-, och rösträtt. Är styrelsen fulltalig äger suppleanten närvaro-, förslags-, och yttranderätt. Är styrelsen inte fulltalig äger suppleanten även rösträtt. mom 14 Protokollfrånstyrelsensmöteskafinnasjusteradeochtillgängligaförmedlemmarna, vid begäran, senast fyra veckor efter mötet avslutats. »» lägga fram propositioner till kongressen och årsmötet »» lägga fram verksamhetsberättelse samt ekonomisk berättelse till kongressen och årsmötet mom 15 »» svarapåfrågorochpåannatsättfinnastillgängligförmedlemmarna »» svarapåfrågorochpåannatsättfinnastillgängligförvalberedningochrevisorer. mom 6 Till styrelsen väljer årsmötet elva ledamöter och en suppleant. Av ledamöterna väljs ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande i separata val. mom 7 Om ordföranden avgår träder vice ordförande i dennes ställe. mom 8 Om vice ordförande avgår eller tillträder som ordförande, väljer styrelsen inom sig en ny vice ordförande. mom 9 mom 10 Ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande uppbär arvode för genomförandet av sitt uppdrag. mom 17 Ordförandes arvode är vid tillträdet sju (7) prisbasbelopp per år. Denna summa höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt åtta och ett halvt (8,5) prisbasbelopp mom 18 Om andra vice ordförande avgår eller tillträder som ordinarie vice ordförande, väljer styrelsen inom sig en ny andre vice ordförande. Vice ordförandes arvode är vid tillträdet fem och ett halvt (5,5) prisbasbelopp per år. Denna summa höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt sju (7) prisbasbelopp mom 19 Vid sådant tillfälle att både organisationens ordförande och vice ordförande avgår tillträder andra vice ordförande som ställföreträdande ordförande till det att styrelsen kan tillförordna en ny ordförande inom sig. Andra vice ordförandes arvode är vid tillträdet ett (1) prisbasbelopp per år. Denna summa höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt 2 och ett halvt (2,5) prisbasbelopp mom 20 Nyvald styrelse tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret. Vid styrelseval under extrakongress ska kongressen särskilt förordna om tillträdestid. Stadga för Sveriges Elevkårer 90 mom 16 Ettsammanfattandeprotokollfrånstyrelsensmöteskafinnasanslagetförmed- lemmarna senast fyra veckor efter mötet avslutas. s. 8 Stadga för Sveriges Elevkårer s. 9 mom 8 Parallellt med presentationen av valberedningens förslag ska även samtliga nominerade som valt att kandidera men dragit tillbaka sin kandidatur listas med namn, gymnasieskola och födelseår. Valberedningen består av ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. mom 9 Valberedningen har rätt att ta del av all verksamhet som organisationen anordnar. mom 3 Valberedningens ordförande är sammankallande för valberedningen. mom 10 mom 4 Om valberedningens ordförande avgår väljer valberedningen inom sig en ny ordförande. Valberedningen skall kallas till styrelsens sammanträden där de äger närvarooch yttranderätt. mom 11 Valberedningens funktion är att är att förbereda valen inför årsmöte och kongress. Valberedningens uppgifter är att §7 Sveriges Elevkårers valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 mom 5 mom 6 mom 7 Valberedningen ska inom sig utse vilken suppleant som ska tillträda vid ordinarie ledamots frånfälle. »» till medlemmarna utlysa möjligheten att kandidera till förtroendepost »» sprida information och kunskap till medlemmarna om organisationens förtroendeuppdrag och ansvaret som förtroendevald för organisationen Enpresentationavvalberedningensförslagpåstyrelseochrevisorerskafinnas tillgänglig för medlemmarna senast fyra (4) veckor för kongressen och förslag på valberedning senast fyra (4) veckor före årsmötet. »» uppmana tidigare och nuvarande företrädare för elevkårer och elevråd samt andra personer med relevanta erfarenheter och färdigheter att kandidera till styrelse, valberedning och revisorer I samband med presentationen av valberedningens förslag på styrelse ska samtliga nominerade presenteras avseende »» uppmana medlemmarna att nominera kandidater till de aktuella förtroendeposterna »» födelseår »» år personen tog eller beräknas ta studenten »» ta emot nomineringar och klargöra vilka av de nominerade som kandiderar »» skola »» intervjua kandidater »» boendeort »» lägga ett förslag på styrelse, valberedning och revisorer »» elevkår eller elevråd »» göra en presentation av förslaget och av övriga nominerade som valt att kandidera »» tidigare eller nuvarande förtroendeuppdrag i elevkåren eller elevrådet »» tidigare förtroendeuppdrag i organisationen »» aktivt meddela de nominerade huruvida de inkluderas i valberedningens förslag senast två veckor innan kongressen respektive årsmötet »» gymnasieutbildning »» eventuell högskole- eller universitetsutbildning samt eventuella relevanta erfarenheter Vad gäller val av valberedning och revisorer står det valberedningen fritt att forma innehållet i dessa presentationer. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 10 »» på kongressen respektive årsmötet presentera och framföra förslaget. mom 12 Valberedningens ordförande uppbär ett arvode på ett halvt (1/2) prisbasbelopp per år. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 11 mom 13 Nyvald valberedning tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet påföljande kalenderåret mom 7 mom 8 Kongressen ska välja en auktoriserad revisor, i syfte att granska styrelsens arbete mom 9 Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 10 Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på Sveriges Elevkårers arrangemang och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna mom 11 Nyvalda revisorer tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret §9 Omröstning mom 1 Om inget annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Vid omröstning utgår rösträkningen alltid från det totala antalet avlagda röster. Nedlagda röster räknas bort. mom 3 Vid lika röstetal vinner den mening organets ordförande eller dennes ersättare förespråkar. Det gäller dock inte vid personval eller under kongressen och årsmötet. Då ska man istället lotta. »» i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för kongressen eller årsmötet. mom 4 En protokollsomröstning innebär att varje ledamots röst redovisas i protokollet. En protokollsomröstning ska genomföras i sakfråga på kongressen och årsmötet då minst en sjättedel av ombuden begär det. »» i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa det för kongressen eller årsmötet. mom 5 Namnupprop innebär att varje ledamot öppet redovisar sin röst och att varje röst redovisas i protokollet. Namnupprop genomförs i styrelsen för Sveriges Elevkårer då minst en sjättedel av ledamöterna begär det. mom 6 Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det. mom 7 Vid personval måste alla röstande rösta på det antal personer som ska väljas. mom 8 Vid personval gäller att: §8 Revision mom 1 Lekmannarevisorer väljs av kongressen. mom 2 Lekmannarevisorerna ska vara två till antalet. mom 3 Varje lekmannarevisor ska ha en personlig suppleant. mom 4 Lekmannarevisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Sveriges Elevkårer anordnar. mom 5 Lekmannarevisorernas uppgift är att »» ha insyn i Sveriges Elevkårer räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för Sveriges Elevkårer ska vara lekmannarevisorerna så behjälpliga att det blir möjligt. »» kontrollera och godkänna rapporter till styrelsen. »» avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före kongressen och årsmötets öppnande, samt i sin revisionsberättelse: »» beskriva hur revisionen gått till »» uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. mom 6 Ordinarie lekmannarevisorer uppbär ett halvt prisbasbelopp arvode för genomförandet av sitt uppdrag. I ett fall då en lekmannarevisor avgår ska detta meddelas skriftligt till styrelsen, som i sin tur ska inhämta skriftlig bekräftelse från den personliga suppleanten att denna tillträder i ordinarie lekmannarevisors ställe. Om suppleanten avböjer tillträde ska styrelsen vända sig till den andra suppleanten. Besked om avgång och tillträde ska anslås för medlemmarna. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 12 »» varje person som ska väljas måste få egen majoritet. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 13 »» om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången ska man tillsätta resten av platserna genom en andra valomgång. I den andra valomgången deltar en kandidat mer än antalet platser som ska tillsättas och urvaletbaseraspåflestantalrösteriförstavalomgången. mom 3 En medlemsorganisation som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro- och yttranderätt på följande kongress eller årsmöte. mom 4 Styrelsen för Sveriges Elevkårer får inte besluta att utesluta en medlemsorganisation utan att först berätta för elevrådets eller elevkårens ordförande varför man funderar på att göra det. Denne ska också ha fått möjlighet att yttra sig om anklagelserna inför styrelsen för Sveriges Elevkårer och revisorerna innan beslutet fattas. »» omflerapersonerfåttlikamångarösterskamangenomföraenskiljeomröstning mellan dem. »» vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta. mom 9 Beslut om uteslutning eller avstängning fattas med 2/3 majoritet både i styrelsen för Sveriges Elevkårer och på kongressen eller årsmötet. § 12 Avstängning mom 1 Styrelsen för Sveriges Elevkårer kan avstänga en person från all verksamhet om personen motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Revisorer kan inte avstängas. § 10 Valbarhet mom 1 mom 2 Alla är valbara till samtliga uppdrag inom Sveriges Elevkårer. Revisorer får inte ha styrelse- eller valberedningsuppdrag inom Sveriges Elevkårer. mom 3 Valberedningens ledamöter får inte ha styrelse- eller revisorsuppdrag inom Sveriges Elevkårer. mom 4 En revisor, valberedare eller styrelseledamot kan inte anställas av Sveriges § 13 Redovisningsår Elevkårer, företag ägda av Sveriges Elevkårer eller verksamheter med nära anknytning till Sveriges Elevkårer. mom 5 Ledamot eller suppleant i styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorer, valberedning samt personer anställda av Sveriges Elevkårer kan inte väljas som ombud till kongressen eller årsmötet. § 11 Uteslutning mom 1 Styrelsen för Sveriges Elevkårer kan utesluta en medlemsorganisation om den motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Beslut om uteslutning gäller fram till nästa kongress eller årsmöte som beslutar om uteslutningen ska fortsätta gälla. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 14 mom 1 Organisationens bokföringsår sträcker sig från 1 januari till 31 december. mom 2 Sveriges Elevkårer verksamhetsår löper jämna år mellan årsmöte och kongress samt ojämna år mellankongress och årsmöte och. mom 3 Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret. § 14 Tolkning av stadgan mom 1 Under pågående verksamhetsår är det styrelsen för Sveriges Elevkårers tolkning av denna stadga som gäller. mom 2 Under pågående kongress eller årsmöte är det styrelsen för Sveriges Elevkårers tolkning av denna stadga som gäller så länge kongressen eller årsmötet inte beslutar att tolka annorlunda. Stadga för Sveriges Elevkårer s. 15 § 15 Ändring av stadgan mom 1 mom 2 För att ändra i den här stadgan krävs ett beslut med minst två tredjedelars majoritet på en ordinarie kongress eller ett ordinarie årsmöte, eller beslut med enkel majoritet på en kongress och ett årsmöte som efterföljer varandra. Stadgeändringen träder i kraft när protokollet från kongressen eller årsmötet är justerat om inte kongressen eller årsmötet beslutar annorlunda. § 16 Upplösning Bilaga 1. Fastställd på styrelsemötet 2014-04-11 Grundkrav All information måste registrerat i angivet medlemssystem enligt angiven process. Krav på medlemsorganisationer Krav på individuella medlemmar mom 1 För att Sveriges Elevkårer ska kunna upplösas måste det föreslås i en proposition eller en motion. Följande information måste registreras för medlemsorganisationer. Följande information måste registreras för individuella medlemmar. mom 2 Beslut om upplösning ska tas av en kongress samt ett årsmöte som efterföljer varandra, med minst tre fjärdedelars majoritet vid båda tillfällena. •» Namn på organisationen •» Medlemsorganisation mom 3 Kongressen eller årsmötet som beslutar om upplösningen beslutar också vad som händer med organisationens tillgångar. •» Namn på skolan •» Förnamn •» Adress •» Efternamn •» Telefon •» Födelseår •» E-postadress •» Telefonnummer •» Stadgar •» Inträdesdatum •» Årsmötesrapport •» Juridiskt kön •» Årsmötesprotokoll 1 •» Verksamhetsrapport •» Fem individuella medlemmar 3 Krav på styrelseledamöter 2 Följande information måste registreras för styrelseledamöter 4 •» E-postadress Årsmötesprotokollet ska innehålla namn på föreningen och eventuellt organisationsnummer, fullständigt datum för årsmötet (ÅÅÅÅ-MM-DD), att det framgår att det är ett årsmötesprotokoll samt underskrifter av sekreterare och justerade. Uppfylls inte kraven godkänns inte protokollet. Årsmötesprotokollet skickas till ebas@sverigeselevkarer.se eller laddas upp direkt på eBas. 2 Verksamhetsrapporten ska innehålla de aktiviteter föreningen redan gjort, inte det ni kommer att göra framöver. Även om det är ert första årsmöte. 3 Dessa måste uppfylla kraven på individuella medlemmar 4 Utöver de krav de har på sig som individuella medlemmar 1 Stadga för Sveriges Elevkårer s. 16 Stadga för Sveriges Elevkårer: Bilaga 1 s. 17 By the way! Du kanske har hört talas om Under året slöt vi ett avtal med dem. Med vårt samarbete vill vi erbjuda alla elevkårer unika medlemskort. När en medlem registreras går det att välja till Studentkortet. På kortet står elevkårens namn och medlemmens uppgifter, som medlemmen sedan kan använda för de hundratals rabatter som Studentkortet erbjuder. Elevkåren kan även knyta sina lokala rabatter till kortet. I framtiden kan det här innebära att ni som elevkår kan ta ut medlemsavgift direkt genom eBas. Det kan också gå att få en egen design på kortet (innanför Studentkortets ramar) för att göra det unikt för er elevkår. Genom dessa medlemskort kan fler elevkårer erbjuda sina medlemmar nya förmåner och en starkare koppling till sin elevkår. För att få kortet krävs personnummer och postadress till medlemmen. Det går att fylla i direkt i eBas eller om er elevkår värvar själva genom excel-dokument. Då är det viktigt att ni informerar eleven om vad det innebär för hen att lämna ifrån sig de personuppgifterna. (Det kan ni läsa mer om på eBas vid onlineregistreringen) Elevkåren behöver inte hantera några kort själva, utan medlemmen får sitt kort tillgängligt digitalt via Studentkortets app. Styrelsekåren Emil Gustavsson för en mer givande skoltid
© Copyright 2024