PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT
Policy Riktlinjer Regler >> Strategi Program Plan Styrdokument PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-10-08, § 253 ANSVAR UPPFÖLJNING: SEKTORCHEF MSB GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra styrdokument [Normerande] Policy – Vår hållning, övergripande Riktlinjer – Rekommenderade sätt att agera Regler – Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan – Uppdrag, tidsram och ansvar Sammanfattning Parkeringsnormer är kommunens sätt att styra tillgången på parkering vid nybyggnation av bostäder och verksamheter. Som underlag för beräkning av normerna har befolkningsstatistik med boendetäthet och bilinnehav använts. I Ulricehamn har bilinnehavet och befolkningen ökat sedan den förra normen reviderades år 1999, varav parkeringsnormen nu har uppdaterats. År 2013/2014 var biltätheten 574 bilar/1000 invånare sett över hela kommunen och för Ulricehamns tätort 435 bilar/1000 invånare. Parkeringsnormen för enbostadshus, flerbostadshus, verksamhet och cykel har uppdaterats och redovisas i tabellerna nedan: Tabell 1. Parkeringsnorm för enbostadshus. Enbostadshus Antal bpl/bostad** Centrumzon Ytterzon 2,0 2,0 Antal bpl/bostad - samlad parkering** 1,2 1,6 **Inkl. besöksparkering Tabell 2. Parkeringsnorm för flerbostadshus. Flerbostadshus Antal bpl*/1000 kvm BTA 8 10 Centrumzon Ytterzon Tabell 3. Parkeringsnorm för verksamheter. Typ av verksamhet Antal p-platser/1000 kvm BTA (för hotell gäller antal platser/rum) Anställda Besökande Kontor 14 3 Butiker 8 25 Stormarknad 8 25 Industri 9 3 Skola (grundskola) 6 1 Restaurang 6-10 15-30 Hotell 0,1 bpl/rum 0,1-0,4 bpl/rum Fritidsanläggning Särskild utredning Särskild utredning Vårdinrättning Särskild utredning Särskild utredning Tabell 4. Parkeringsnorm för cykel. Flerbostadshus Verksamhet Antal cykelplatser 1/lägenhet 0,2-0,4/anställd Inte bara normtalen har uppdaterats utan också zonindelningen. Zonindelningen som används i normen består nu av en centrumzon och en ytterzon där centrumzonen har utvidgats med området Bronäs. I normen för verksamheter har systembolag gått in under butiksnormen och bank under kontorsnormen. Parkeringsnormen innehåller nu även riktlinjer för cykelparkering vid bostäder och verksamheter. Innehållsförteckning 1. Bakgrund................................................................................................................................ 1 2. Syfte ....................................................................................................................................... 1 3. Inledning ................................................................................................................................ 1 4. Utgångspunkter .................................................................................................................... 2 4.1 Vem är ansvarig? ........................................................................................................... 2 4.2 Vad säger plan- och bygglagen? .................................................................................. 2 4.3 Kvartersmark eller allmän gatumark ......................................................................... 3 5. Sammanfattning av den gamla parkeringsnormen........................................................... 3 6. Ulricehamns förutsättningar ............................................................................................... 3 6.1 Bilinnehav ......................................................................................................................4 7. Avgränsning ........................................................................................................................... 5 8. Metod ..................................................................................................................................... 5 8.1 Boendeparkering ........................................................................................................... 5 8.2 Arbetsplatsparkering .................................................................................................... 5 10. Parkeringsnorm bostäder ................................................................................................ 7 10.1 Bilinnehav .................................................................................................................. 7 10.2 Boendetäthet ............................................................................................................. 7 10.3 Behovstal för bostäder ............................................................................................. 7 11. Parkeringsnorm verksamheter .......................................................................................8 11.1 Arbetstäthet och besökstäthet ...............................................................................8 11.2 Färdmedelsfördelning ..............................................................................................9 11.3 Behovstal .................................................................................................................. 10 11.4 Behovstal för verksamheter ........................................................................................ 10 12. Parkeringsnorm för cykel ...............................................................................................11 12.1 Cykelparkering boende........................................................................................11 12.2 Cykelparkering verksamheter ............................................................................11 13. Parkering för personer med funktionsnedsättningar .................................................11 14. Parkering vid evenemang .............................................................................................. 12 15. Reducering av antalet parkeringsplatser .................................................................... 12 15.1 Samnyttjande........................................................................................................... 12 15.2 Bilpool ....................................................................................................................... 13 15.3 Gröna resplaner – mobilitetsplaner ...................................................................... 13 15.4 Parkeringsköp .......................................................................................................... 13 16. Referenser & källor ........................................................................................................ 15 17. BILAGA 1 - Omvärldsanalys med jämförelser ............................................................. 16 18. BILAGA 2 – Begreppsförklaring ...................................................................................... 18 1. Bakgrund Ulricehamn är beroende av goda kommunikationer, b.la genom närheten till riksväg 40. En välbalanserad strategi för hur parkering inom tätorten hanteras är därför extra angelägen. Ulricehamn är under utveckling på flera områden både centralt men också ut mot motorvägen/riksvägen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplanering. 2. Syfte Syftet med parkeringsnormen är att skapa förutsättningar för parkering i samband med nybyggnad. Normen ligger till grund för stadens detaljplanering och för bygglovsprövning. Normvärdena är vägledande för att skapa tillräckligt många parkeringsplatser för det behov som fastighetens boende och verksamheter har. Normen sätter gränsen för det minsta antalet bilplatser som ska tillhandahållas. Utgångspunkten är att parkeringen i första hand ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen behandlar både parkeringsbehovet för bil och cykel. 3. Inledning Parkering har en central roll i trafiksystemet och har en stor påverkan på hur staden och tätorter upplevs och fungerar. Tillgång till parkering är en grundläggande förutsättning för att kunna nyttja fordon som bilar och cyklar på ett adekvat sätt. Samtidigt tar parkering stora ytor i anspråk som i sin tur påverkar stadsmiljöns attraktivitet. Stora bilparkeringar till lågt pris försvårar också utvecklingen av en mer hållbar trafik baserad på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltätheten i Ulricehamn är högre än riksgenomsnittet och i kommunen förekommer inga avgiftsbelagda parkeringsplatser. Ur ett parkeringsperspektiv kan en god tillgång på gratis eller billig parkering vara en bidragande orsak till hög biltäthet. Det finns idag flera sätt att reglera parkering på som i sin tur kan minska biltätheten och hjälpa mer hållbara transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik att vinna mark. Avgiftsbeläggning och tidsbegränsning av parkering är de vanligaste förekommande regleringsformerna. Avgiftsbeläggning av parkering är ett effektivt sätt att öka omsättningen på bilplatser vilket möjliggör för fler att nyttja bilplatser i attraktiva lägen. Parkeringsförsörjningen måste balanseras väl med avseende på tillgänglighet, markutnyttjande, stadens attraktivitet och ett hållbart transportsystem. Parkeringsnormer och policyer är viktiga för kommunens långsiktiga mål samtidigt som det direkt påverkar Ulricehamns invånare. Ulricehamn har i dagsläget ingen aktuell parkeringspolicy eller övergripande parkeringsutredning som djupare går in i dessa frågor. Genom parkeringsnormen styr kommunen hur parkering ska lösas vid nybyggnad av t.ex. bostäder, kontor och handel. Samverkansnämnd miljö och bygg ansvarar för parkeringsnormen och dess tillämpning i detaljplanering och bygglovsprövning. Ulricehamns gamla parkeringsnorm är från 1990 -talet och reviderades, år 1999, efter några år av ökat bilinnehav. Det finns nu anledning att se över normen igen, vilket görs i denna rapport, där 1 syftet är att utveckla normen så att den i större utsträckning stödjer en attraktiv och hållbar utveckling för kommunens invånare och företag. Parkeringsnormen är framtagen i linje med Ulricehamns översiktsplan och däri satta mål. Parkeringsplatserna ska stödja livet i staden genom tydliga, samlade parkeringsplatser som är lätta att hitta för besökare till centrum. Genom att arbeta med parkeringstider ska möjligheten till parkering för både längre och kortare besök styras utan att nödvändigtvis behöva flytta med sig bilen. 4. Utgångspunkter 4.1 Vem är ansvarig? Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastighet. Kommunen har ingen skyldighet att ordna parkering, däremot har kommunen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen och ska ange vilken parkeringsefterfrågan fastighetsägarna ska tillgodose. Som stöd för att göra en bedömning av parkeringsefterfrågan tar många kommuner fram en parkeringsnorm som används i detaljplanering och bygglovprövning. I normen finns riktlinjer för vilka krav som ska ställas på byggherrar och fastighetsägare så att en rimlig efterfrågan på parkering kan tillgodoses. Parkeringsnormen är riktlinjer som inte har någon direkt rättsverkan och inte är bindande för kommunen. Kommunen gör genom byggnadsnämnden en slutlig bedömning i varje enskilt fall. Likställighetsprincipen ska dock tillämpas så att byggherrar behandlas lika om det inte finns skäl för något annat. Parkeringsnormen är att se som ett lägsta krav på antalet parkeringsplatser och skall inte användas för att beräkna enskilda verksamheters faktiska parkeringsbehov. 4.2 Vad säger plan- och bygglagen? I plan- och bygglagens 8 kap anges följande om parkering: ” 9§ En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att…” ”…4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon…” ”… Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.” ”10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.” 2 4.3 Kvartersmark eller allmän gatumark Parkeringar i tätorter ligger antingen på kvartersmark eller på allmän gatumark. I dagens fysiska planering eftersträvas allt oftare en stadsbyggnad med funktionsblandade kvarter, där biltillgänglighet utmed gatorna ibland kan öka möjligheterna för framväxt av handel och service. I dessa situationer ställs ibland frågan om del av fastighetens parkering kan lösas utmed gatan, dvs. på allmän gatumark. Parkering på allmän gatumark kan inte regleras för särskilda användare (utöver för exempelvis personer med funktionsnedsättningar, taxi etc.). Det krav som plan- och bygglagen ställer på fastighetsägaren för ordnande av parkering kan därför inte tillgodoses på allmän gatumark. Parkering utmed gator kan vara aktuell för att understödja biltillgänglighet till handel och service eller motsvarande. Sådan parkering kan dock inte inräknas i uppfyllandet av det parkeringskrav som kommunen ställer på byggherrar och fastighetsägare. Kommunen behåller på det sättet möjligheten att ändra markanvändningen utmed gatorna, t.ex. kan det uppstå behov av att omvandla dessa platser till extra körfält, cykelbanor eller lastzon etc. 5. Sammanfattning av den gamla parkeringsnormen Ulricehamn tog 1992 fram en parkeringsnorm som varit gällande fram tills nu. Normen hade en centrumzon definierad och för bygglovsprövningar utanför denna zon gjordes utredningar för varje enskilt tillfälle. Normen reviderades 1999 och en mellanzon samt ytterzon definierades med tillhörande normtal vilket gjorde att hela tätorten nu omfattades av parkeringsnormen. Parkeringskraven var generellt lägst i centrumzonen och ökade sedan för respektive zon då bilinnehavet varit lägre i centrala delar. Tabell 5 Exempel från revideringen av den gamla parkeringsnormen. Bostäder centrumzonen Bostäder mellanzonen Bostäder ytterzonen Kontor Butiker Restaurang 6. Bpl/1000 kvm (+besökande) 8 10 (+1) 12 (+1) 22 36 50 Ulricehamns förutsättningar Ulricehamns kommun har ca 23 000 invånare och ca 10 000 bor i centralorten Ulricehamn. I kommunens översiktsplan finns ett befolkningsmål på ca 25 000 invånare för år 2020. Kommunen har en boendetäthet på ca 2,2 personer/bostad totalt enligt utdrag från SCBs TYKO tabell som innehåller information om befolkningen på delområdesnivå i kommunen. 3 6.1 Bilinnehav Vid framtagande av den tidigare normen, låg bilinnehavet för Ulricehamns kommun på 498 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 1998/1999. Antalet personbilar i trafik i Ulricehamns kommun var, vid årsskiftet 2013/2014, 574 bilar/1000 invånare. Genomsnittet för riket ligger på 471 bilar/1000 invånare. Antalet personbilar avser här även bilar ägda av juridiska personer. Beräknas bilinnehavet endast utifrån privatägda bilar är bilinnehavet istället 530 bilar/1000 invånare för Ulricehamns kommun. För Ulricehamns tätort är bilinnehavet då 435 bilar/1000 invånare. Enligt statistik från CSB ägs 9 % av bilarna i Ulricehamn av juridiska personer. 700 600 Bilar/1000 inv 500 Biltäthet Ulricehamn Biltäthet hela riket 400 300 200 100 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Figur 1. Biltätheten i Ulricehamn och övriga riket under ett antal år. Även inom Ulricehamns tätort varierar bilinnehavet. Bilinnehavet i de centrala delarna av tätorten ligger idag på omkring 377 privatägda bilar/1000 invånare, medan det i de yttre delarna ligger på omkring 450 privatägda bilar/1000 invånare. Enligt Trafikverkets prognoser för personbilstrafiken för perioden 2014-2021 förväntas bilinnehavet öka något fram till 2030 och därefter totalt sett minska, pga. av inflyttning till tätorter där biltätheten generellt är lägre. Bilinnehavet för Ulricehamn ligger idag relativt högt jämfört med riksgenomsnittet. I kommunens översiktsplan anges att antalet bilresor ska minska vilket inte nödvändigtvis betyder färre bilar. Diagrammet visar hur bilinnehavet i Ulricehamn följer samma mönster som övriga riket men på en högre nivå. Orsakerna till det höga bilinnehavet är många men 4 sett ur ett parkeringsperspektiv kan god tillgång till billig och gratis parkering bidra till det höga bilinnehavet. Med bakgrund i det redan höga bilinnehavet och kommunens planer på att minska antalet bilresor bedöms det som troligt att bilinnehavet närmar sig ett mättnadsvärde och inte kommer att öka särskilt mycket under de kommande åren. 7. Avgränsning Parkeringsnormen omfattar endast Ulricehamns tätort. 8. Metod Parkeringsbehovet beräknas så att det ska finnas bilparkering för boende, besökande och arbetande. Den nivå som parkeringsbehovet räknas fram till används sedan som underlag till normen. Det är inte bara behovstalen som bestämmer normen utan följande faktorer har också vägts in: 8.1 Hur den befintliga normen fungerat Framtida bilinnehav Jämförelser med andra kommuner Kommunens övergripande mål och planer Boendeparkering För att kunna bestämma en norm för boendeparkering behöver bilplatsbehovet beräknas. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten enligt formeln: Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Uppgifter om boendetäthet och biltäthet har beräknats utifrån statistik från Ulricehamns kommun. 8.2 Arbetsplatsparkering Hur många bilplatser som krävs vid respektive arbetsplats beror på faktorer som typ av arbetsplats, läge och kollektivtrafikutbud mm. För att kunna fastställa en parkeringsnorm för arbetsplatser krävs kännedom om arbetstätheten samt hur färdmedelsfördelningen ser ut. Andelen som reser med bil multipliceras sedan med arbetstätheten för att få fram parkeringstalet per 1000 kvm BTA (bruttototalarea). Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel Arbetstätheten och besökstätheten har uppskattats utifrån statistik från Ulricehamns kommun samt jämförelse med liknande kommuner. För att få fram hur många som färdas med bil respektive cykel har Trafikverkets trafikalstringsverktyg använts. 5 9. Parkeringszoner Efterfrågan på parkering, då framförallt bilparkering, kan se olika ut i olika delar av kommunen. Parkeringsefterfrågan styrs till stor del av bilinnehavet, vilket kan variera utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Även närheten till service, tillgång till kollektivtrafik samt avgiftsnivån för parkering är faktorer som påverkar efterfrågan på parkering. Ulricehamns kommun har med utgångspunkt från den tidigare normen samt utifrån aktuell statistik avseende bilinnehav och boendetäthet delats in i två olika zoner enligt figur 2. Indelningen har gjorts i en centrumzon och en ytterzon där ytterzonen avgränsas av centrumzonen och tätortsgränsen. Figur 2. Centrumzonens utbredning. 6 10. Parkeringsnorm bostäder 10.1 Bilinnehav Tabell 6. Bilinnehavet i de två olika zonerna i Ulricehamn. Bilinnehav Centrumzon Ytterzon Antal bilar/1000 inv.* 411 491 *Statistiken för antalet bilar/1000 inv. för respektive delområde avser endast privatägda bilar. Ett påslag på 9 % har därför gjorts för att även få med bilar ägda av juridiska personer (vilket beräknats från utdrag från TYKO), så som t.ex. leasingbilar. Bilinnehavet är inte uppdelat för respektive boendetyp utan anger endast ett snitt för respektive område. 10.2 Boendetäthet Boendetätheten för Ulricehamns tätort har beräknats utifrån statistikunderlag för befolkningsprognoser – TYKO-tabeller Tabell 7. Boendetätheten för de två olika zonerna för flerbostadshus. Flerbostadshus Centrumzon Ytterzon Antal boende/1000 kvm BTA 19,8 18,3 Tabell 8. Boendetätheten för de två olika zonerna för enbostadshus. Enbostadshus Centrumzon Ytterzon Antal boende/bostad* 2,2 3,0 * Bedömd boendetäthet för respektive zon. Boendetätheten är ca 2,5 boende/småhus i snitt för kommunen (17674 invånare bor i ca 7000 småhus) 10.3 Behovstal för bostäder Utifrån ovanstående förutsättningar avseende biltäthet och boendetäthet har följande behovstal beräknats för respektive zon. Tabell 9. Parkeringsnorm för flerbostadshus. Flerbostadshus Centrumzon Ytterzon Antal bpl*/1000 kvm BTA 8 10 *Inkl. 1,0 besöksparkering Enbostadshus kan antingen ha parkeringen på den egna tomten eller på en samlad parkering. Samlad parkering innebär att parkeringen för ett antal bostäder finns samlade till en gemensam parkeringsplats, och att ett visst samnyttjande av bilplatser därmed kan antas. 7 Tabell 10. Parkeringsnorm för enbostadshus. Enbostadshus Centrumzon Ytterzon Antal bpl/bostad** 2,0 2,0 Antal bpl/bostad - samlad parkering** 1,2 1,6 **Inkl. besöksparkering 11. Parkeringsnorm verksamheter Parkeringsbehovet för olika verksamheter beräknas utifrån behovet för anställda och besökare. Det är arbetstäthet, besökstäthet och färdmedelsfördelning som avgör behovstalen. 11.1 Arbetstäthet och besökstäthet Arbetstätheten avser antalet anställda per 1000 kvm BTA (bruttototalarea). Arbetstätheten varierar mellan olika verksamheter men har för riket tenderat att öka för kontor och minska för industri och handel. Underlag för bedömning har hämtats från Trafikverkets trafikalstringsverktyg, handboken Parkeringslexikon (Henrikson, C-H. 1990) samt andra kommuners parkeringsnormer. Siffrorna ska inte ses som exakta värden på arbetstätheten eller besökstäthet för varje enskild verksamhet utan är genomsnittsvärden lämpade för normberäkning. Tabell 11. Arbetstätheten för respektive verksamhet. Verksamhet Kontor Butiker Restauranger Hotell Stormarknad Skola Samlingslokal Vårdinrättning Industri Fritidsinrättning Arbetstäthet Antal anställda/1000 kvm 30 15 15 15 80 3 10-25 - Statistik kring antal besökande för olika målpunkter har inte funnits att tillgå. Besökstätheten, uttryckt som antal besökande per 1000 kvm BTA (bruttototalarea), har därför även den bedömts utifrån handboken Parkeringslexikon och andra kommuners parkeringsnormer. Besökare till kontor varierar beroende på vilken verksamhet som bedrivs samt dess läge. 8 Tabell 12. Uppskattad besökstäthet för respektive verksamhet. Verksamhet Kontor Småindustri Handel Restaurang Besökstäthet antal besökare/1000 kvm BTA 3-5 3-5 30-70 80-100 Antagen besökstäthet 4 3 50 90 För följande verksamheter har utgångspunkten för beräkning av bilplatsbehov för besökande till verksamheter varit följande: Tabell 13. Utgångspunkt för beräkning av antalet besökande till respektive verksamhet. Verksamhet Förskola Grundskola Vårdboende 11.2 Utgångspunkt 5 barn/anställd 140 kvm (LOA)/avdelning, 200-250 kvm (BTA)/avdelning, 20 barn/avdelning 10 barn/anställd 8 boende/avdelning Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelningen har tagits fram med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Verktyget använder bl.a. RES 0506 och andra resvaneundersökningar som källa för såväl alstringstal som färdmedelsfördelning och bryter ner resultatet av resvaneundersökningen på kommunnivå och på lokalisering i kommunen. Från trafikalstringsverktyget har färdmedelsfördelningen för centrala Ulricehamn hämtats för olika verksamheter. Färdmedelsfördelningen i tabellen nedan utgår ifrån att kommunen arbetar aktivt med att minska andelen bilresor och öka de hållbara transportsätten (kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik). Färdmedelsfördelningen avser både anställda och besökare. Då färdmedelsfördelningen till kontor till största delen utgörs av de anställdas arbetsresor, d.v.s. andelen besökande är relativt lågt, har färdmedelsfördelningen för kontor använts för anställda, oavsett verksamhet. Vid beräkning av bilplatsbehov för besökande används däremot de olika verksamheternas respektive färdmedelsandel. Trafikalstringsverktyget genererar fördelningar baserade på resvaneundersökningar och statistiska underlag. Detta medför att en rimlighetsbedömning av värdena kan behöva göras om det finns kännedom om speciella förutsättningar. För besökare till detaljhandel bedöms speciella förutsättningar föreligga då kommunen är relativt stor till ytan och många människor reser från landsbygden och mindre tätorter för att handla i Ulricehamn. Även den stora genomfartstrafiken på riksväg 40 påverkar färdmedelsfördelningen. Ett rimligt antagande är där utav att ca 50 % av besökarna kör bil (istället för knappt 40 % som räknats fram i alstringsverktyget och redovisas i tabellen nedan). 9 Tabell 14. Färdmedelsfördelningen, i %, till respektive verksamhet i Ulricehamn. Bil Kollektivt Gång/Cykel Övrigt Medelvärde 54 10 34 3 Kontor Småindustri 46 69 9 5 43 26 1 1 Större industri Detaljhandel Förskola 59 37 38 10 3 4 30 59 58 1 1 0 Grundskola Restaurang Vårdboende 25 20 23 9 4 3 64 74 74 2 2 1 11.3 Behovstal Underlaget för beräkningen av behovstalen redovisas ovan i form av dimensionerande arbetstäthet och besökstäthet samt färdmedelsfördelningen. Vissa typer av verksamheter är mycket svåra att göra behovsberäkningar för då det förutsätter att de ska gå att kategorisera i homogena kategorier. Vissa verksamheter tillhör samma kategori men har stora skillnader i parkeringsbehov. För dessa verksamheter behövs det göras noggrannare beräkningar som är mer anpassade till den specifika verksamheten. I tabellen nedan med behovstal står det därför ”särskild utredning” på dessa. 11.4 Behovstal för verksamheter Tabell 15. Parkeringsnormen för olika verksamheter. Typ av verksamhet Antal p-platser/1000 kvm BTA (för hotell gäller antal platser/rum) Anställda Besökande Kontor 14 3 Butiker 8 25 Stormarknad 8 25 Industri 9 3 Skola (grundskola) 6 1 6-10 15-30 0,1 bpl/rum 0,1-0,4 bpl/rum Fritidsanläggning Särskild utredning Särskild utredning Vårdinrättning Särskild utredning Särskild utredning Restaurang Hotell 10 12. Parkeringsnorm för cykel Med en målsättning att främja hållbara transporter bör parkeringsmöjligheterna för cykel vara goda i kommunen. Cykelparkeringens läge skall prioriteras framför bilparkering och bör anordnas så nära entrén som möjligt. 12.1 Cykelparkering boende Minst en cykelplats/lägenhet bör vara lättillgänglig. Varje boende bör ha en cykelplats. Utöver detta tillkommer cykelplats för besökare. Cykelnormen avser i första hand flerbostadshus, vid enbostadshus ordnas cykelplats på egna tomten. För att öka attraktiviteten på cykelparkeringarna är det en fördel med väderskyddade parkeringar och gärna i låsta utrymmen. Tabell 16. Parkeringsnorm för cykel för flerbostadshus Flerbostadshus 12.2 Antal cykelplatser 1/lägenhet Cykelparkering verksamheter Cyklister ska ha möjligheten att parkera i nära anslutning till entrén. Cykelparkeringens läge ska prioriteras framför bilparkering. Väderskydd och möjlighet att förvara cykeln i låst utrymme höjer attraktiviteten på parkeringarna. Cyklandet varierar kraftigt över året och behovet av cykelparkering för verksamheter likaså. Cyklister är också känsliga för avstånd vilket gör att behovet också skiljer sig mellan centrala verksamheter och verksamheter lokaliserade längre bort från stora bostadsområden. Vanligt använda normer för cykelparkering är 0,2 till 0,4 cykelplatser per anställd beroende på verksamhet. Tabell 17. Parkeringsnorm för cykel för verksamhet Verksamhet Antal cykelplatser 0,2-0,4/anställd 13. Parkering för personer med funktionsnedsättningar Enligt Boverkets Byggregler skall en bilplats för personer med funktionsnedsättning ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entré. Detta bör i första hand gälla entréer som är av allmänt intresse. Handikappförbunden rekommenderar att 5 % av det totala antalet bilplatser är anpassade för personer med funktionsnedsättningar, men alltid minst en plats. Minst en gångväg mellan en byggnads entré och parkering skall kunna användas av en person med funktionsnedsättning. 11 Vid planering och placering av bilplatser för personer med funktionsnedsättningar bör det kontrolleras att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan att hindras av kantstenar, trappsteg och liknande. 14. Parkering vid evenemang Genom att ha en tydligt avvägd parkeringsnorm ska parkeringsmöjligheter vid evenemang och större tillställningar kunna tillgodoses genom ett effektivt utnyttjande av befintliga parkeringar. Det är ett rimligt antagande att många evenemang är förlagda på tider och dagar som möjliggör samnyttjande av bilparkeringsplatser med närliggande verksamheter i hög utsträckning. Många besökare kommer samtidigt till evenemangen vilket medför att bilparkeringsplatser över ett stort område kommer att användas. Evenemangen är ofta spridda över tiden och är av tillfällig karaktär. Under sådana förutsättningar behövs tillfälliga och evenemangsspecifika lösningar. I Ulricehamn genomförs årligen en rad större evenemang och sammankomster. Större sammankomster Jehovas vittne Västgötaloppet skidor - ca 1000 besökare UT milen - ca 900 besökare Vattnets dag - ca 4000 besökare Diggiloo - ca 5000 besökare Uport - ca 10 000 besökare per dag Smaka på Ulricehamn - ca 5000 besökare 15. Reducering av antalet parkeringsplatser I enskilda projekt, där förhållandena bedöms vara särskilda, kan det vara aktuellt att göra avsteg från parkeringstalen. För att kunna göra avsteg från parkeringstalen krävs att de specifika förutsättningarna utreds i en särskild utredning. 15.1 Samnyttjande Samnyttjande av bilplatser innebär att flera använder samma bilplatser under olika tidpunkter på dygnet. Genom att använda sig av denna metod kan en högre och mer konstant beläggning på en parkeringsplats uppnås och därmed också en reducering av det totala antalet bilplatser. Förutsättningen för att det ska fungera är att olika grupper parkerar under olika tidpunkter på dygnet och att det tas fram olika avtalslösningar för detta. Tabellen, som bygger på undersökningar som gjorts i Göteborg på 1980-talet, kan användas som utgångspunkt för beräkning av samnyttjande, om inget annat är känt eller utrymme finns för egen kartläggning. 12 Tabell 18. Beläggning i % av antal bilplatser för parkeringsplatser för olika verksamhetstyper och tidpunkter. Bostäder - boende - besökande Kontor Handel Industri Hotell Restaurang Skolor Vardag 10-16 Fredag 16-19 Lördag 10-13 Natt 55-75 30 60-80 40 60-80 50 75 90 55 70 20 80-90 10 50 40 10 50 40 10 100 5 30 60 5 80-90 50 20 10 80 - Det är viktigt att vara restriktiv med att samnyttja bilplatser som är avsedda för boende. Det bör alltid finnas möjlighet att lämna bilen hemma och istället använda sig av ett alternativt transportmedel. 15.2 Bilpool Bilpooler kan medföra ett lägre parkeringsbehov då flera personer delar bil och kan minska bilinnehavet genom att hushållets bil ersätts med en poolbil. Undersökningar visar att det kan försvinna fem bilar för varje poolbil. En förutsättning är att det finns tillgång till god kollektivtrafik och är nära till samhällsservice och annan service. Det finns många olika typer av bilpooler med olika förutsättningar, konceptet att bilar delas mellan flera användare blir allt vanligare. Effekterna av bilpooler ligger också i linje med flera av de övergripande målen som kommunen har satt upp rörande exempelvis resursanvändning, luftkvalité och minskat bilåkande. 15.3 Gröna resplaner – mobilitetsplaner Syftet med ”gröna resplaner” är att förändra resmönstret hos dem som reser till/från en utpekad plats. Det kan t.ex. avse anställda på ett specifikt företag eller elever och pedagoger på en skola. Planen avser åtgärder som säljer in och främjar alternativa resesätt - samåkning, tillgång till bilpool, - anpassade arbetstider, trygg och säker cykelparkering mm. Baserat på utvärderingar av genomförda projekt med ”gröna resplaner” kan parkeringstalen reduceras med 10 %. Reduktionen kräver ett långsiktigt engagemang från företaget och fastighetsägaren. 15.4 Parkeringsköp Ulricehamn har i sin översiktsplan övergripande strategier som bygger på en förtätning av bebyggelsestrukturen. För att möjliggöra förtätning och samtidigt hantera parkeringsproblematiken på ett kostnadseffektivt sätt behöver kommunen arbeta för att samlade parkeringar (parkeringsgarage, parkeringshus eller dyligt) byggs. Detta kan göras med medfinansiering från byggherrar genom parkeringsköp. Detta innebär att byggherren 13 köper sig fri från att anlägga parkering på den egna tomten. På så sätt kan dessa pengar finansiera samlade parkeringsplatser i närheten. Parkeringsköp kan därför vara ett sett för kommunen att uppfylla de övergripande mål som ställts i översiktsplanen om att parkering i högre grad ska vara samlad för bättre markutnyttjande. Genom parkeringsköp blir också den faktiska kostnaden för byggande och underhåll av parkering mer synlig. 14 16. Referenser & källor Trafikverkets trafikalstringsverktyg, 2014-12-31 Parkeringslexikon, Henriksson, Carl-Henrik, 1990, Stockholm Utdrag ur TYKO för Ulricehamns kommun, Statistik från SCB rörande boendetäthet, 201412-31 Utdrag ur BILPAK för Ulricehamns kommun, Statistik från SCB rörande biltäthet, 2014-1231 Plan- och Bygglagen, (SFS 2010:900 med gjorda ändringar t.o.m. SFS 2015:235) Översiktsplan för Ulricehamns kommun 2030, (utställningshandling) 15 17. BILAGA 1 - Omvärldsanalys med jämförelser En jämförelse av ett antal kommuners parkeringsnorm redovisas nedan. Det är viktigt att beakta att kommunerna har olika förutsättningar vad gäller biltäthet, boendetäthet och möjlighet för andra transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Tabell 19. Jämförelse mellan kommuners parkeringsnorm för bostäder. Kommun Ulricehamn Borås Falkenberg Lerum Lund Enbostadshus bpl/hus Flerbostadshus bpl/1000 kvm Bilar/1000 inv. (kommun) 2 8-10 574 1,8 8 385 2 8-11 516 1,8 -2,6 10-16,5 470 2 8-10 370 (Ej jämförbar enhet) Laholm 2 541 Intervallen beskriver i vissa fall skillnaden mellan olika zoner. Bpl för boende och besökare är sammanslagna. Tabell 20. Jämförelse mellan kommuners parkeringsnorm för verksamheter. Bilplatser/1000 kvm BTA Kommun Kontor Småindustri/ hantverk Handel Bilar/1000 inv. kommun Ulricehamn 17 12 33 574 Borås 17 7 22-47 385 Falkenberg 18-21 10 15-40 516 Lerum 27-37 20-26 20-50 470 Lund 8-16 6 20-25 370 Laholm 16 18 31 541 Intervallen beskriver i vissa fall skillnaden mellan olika zoner. Bpl för anställda och besökare är sammanslagna. 16 Arbetstillfällen För att få en förståelse för hur arbetskraften fördelar sig i kommunen redogörs här för respektive näringsgrens andel av den totala arbetskraften. Eftersom bilplatsbehovet också beräknas för verksamheter ger fördelningen av arbetskraften en förståelse för kommunens parkeringsbehov. Arbetstillfällena fördelar sig översiktligt på respektive näringsgren enligt nedan: Tabell 21. Fördelning av arbetskraften, i %, på respektive näringsgren. Näringsgren Tillverkning och utvinning Handel Företagstjänster Jord- och skogsbruk Utbildning Vård och omsorg Byggverksamhet Företagstjänster Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster Ej i arbete Summa Procent av arbetskraften 21 16 6 6 11 14 8 6 4 4 4 100 17 18. BILAGA 2 – Begreppsförklaring Angöring Avlösen Tillfällig eller kortare uppställning av fordon för på- och avstigning eller för lastning och lossning. Avtal där annan fastighetsägare går in i berörd fastighetsägares ställe och anordnar de bilplatser som krävs. Bilplats (bpl) Utrymme för uppställning av en bil, en ”parkeringsruta”. Bilpool Bilpool innebär att ett antal personer eller företag delar på en eller flera bilar. Bilen bokas av användaren före körning. Biltäthet Antal bilar per 1000 invånare BTA (bruttototalarea) Anger arean av byggnadens våningsplan begränsade av ytterväggarnas ytor. En lokals våningsyta utgörs av summan av lokalens samtliga våningsplans ytor. Utrymmen som inte ska ingå är garage, körytor, pannrum, fläktrum samt förråd i bostadsfastigheter. Utrymmen som ska ingå är lager och hanteringslokaler i direkt anslutning till huvudlokalen samt trapphus. Grön resplan Syftar till att förvalta och förändra resmönstret hos den som reser till en specifik plats, t.ex. ett företag. Parkering Uppställning av fordon, dock ej för tillfällig angöring. Parkeringsköp Avtal där fastighetsägaren löser den egna fastighetens parkeringsbehov på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan- och Bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör samutnyttjande. Parkeringsplats Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Samnyttjande Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller med varandra. 18
© Copyright 2025