Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk
Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 1/21 Innehåll 1. Grunddel - Administrativa uppgifter .................................................................................. 3 2. Textdel – Huvuddelen av miljörapporten ........................................................................... 4 1. Verksamhetsbeskrivning ...............................................................................................................................4 2. Tillstånd ........................................................................................................................................................5 3. Anmälningsärenden beslutade under året ....................................................................................................5 4. Andra gällande beslut ...................................................................................................................................5 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning ...........................................................................................................7 6. Ledningsnät och flödesbelastning .................................................................................................................8 Pumpstationer .............................................................................................................................................................................................8 Flödesmätning .............................................................................................................................................................................................8 Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten ......................................................................................................................8 Bräddat avloppsvatten .................................................................................................................................................................................9 Bräddning på pumpstation ..........................................................................................................................................................................9 Bräddning på ledningsnät ............................................................................................................................................................................9 7. Gällande villkor i tillstånd ........................................................................................................................... 10 8. Naturvårdsverkets föreskrifter .................................................................................................................... 12 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar .................................................... 13 Utvärdering av analysdata .........................................................................................................................................................................13 Riktvärde - Kvartalsmedelvärde .................................................................................................................................................................13 Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten..................................................................................................................14 Resultat från Slamanalyser ........................................................................................................................................................................15 Recipientkontroll ........................................................................................................................................................................................15 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ............................................. 16 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden ...................................................................................................................16 Egenkontroll ...............................................................................................................................................................................................16 Underhåll av ledningsnätet ........................................................................................................................................................................16 Underhåll av pumpstationer ......................................................................................................................................................................16 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm .................. 17 Tillbud och störningar på ledningsnätet .....................................................................................................................................................17 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi ............................................. 18 Energi produktion och användning ............................................................................................................................................................18 Transporter. ...............................................................................................................................................................................................19 Råvaror ......................................................................................................................................................................................................19 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm .............................................................................. 19 Avvattnat slam ...........................................................................................................................................................................................19 Annat icke miljöfarligt avfall ......................................................................................................................................................................20 Miljöfarligt avfall .......................................................................................................................................................................................20 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa ............................................................... 21 Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Bil. 4 Bil. 5 Bil. 6 Bil. 7 Anslutning och flöden Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Resultat från Slamanalyser (4.1 + 4.2 + 4.3) Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk (6.1 + 6.2) Inventering av energiförbrukande utrustning på reningsverket (7.1 + 7.2) Bil. A Bil. Y Processbeskrivning med processchema Lista över analysresultat från utsläppskontroll Sida 2/21 Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 3/21 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer, ort: Kontaktperson: Telefonnummer: Bollnäs kommun 212000 - 2361 Teknik-, service- och fritidsförvaltningen 821 80 BOLLNÄS Teknisk chef: Anders Aune 0278 - 250 00 Anläggningens namn: Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Arbrå reningsverk Av 6 2183 - 018 Forsön 1:4 Idrottsvägen 45 Postnummer, ort: 820 10 , Arbrå Kommun: Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 0271-57542 Kontaktperson på plats Karl-Axel Björklin, tel 070-588 87 41 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch MFP: SFS 2013:251 Avloppsreningsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe: 90.10 (B) Ev övriga branscher och koder: Kod för farliga ämnen: Kod för avgifter: - Tillståndsgivande myndighet Tillståndsdatum: Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen Gävleborgs län Länsstyrelsen 1998-11-09 Länsstyrelsen Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2009-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 4/21 2. Textdel – Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Område med röd markering indikerar verksamhetsområde för Avlopp. Område med orange färg indikerar område för vatten + avlopp. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslam-metoden med BIO-P-process samt kemisk rening med efterfällning). Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. • Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. • Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. • Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 5/21 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 2009-01-21 med beslutsnummer 551-1706-05, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Lst 1998-11-09 Länsstyrelsen Lst 2009-01-21 Länsstyrelsen Beslutet avser Beslutsnummer 551-1706-05, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 2006-10-25 Länsstyrelsen, 555-12226-06, 2183-018 Minnesanteckning - Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk 2009-01-21 Länsstyrelsen 551-1706-05, 2183-018 Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk 2010-01-15 Länsstyrelsen 555-3802-09, 83-018 Beslut - Miljörapport 2008, Arbrå 2010-12-21 Länsstyrelsen 555-1770-10, 83-018 Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk 2011-09-09 Länsstyrelsen 555-1699-11, 83-018 Underrättelse Arbrå, angående 2010 års miljörapport 2011-11-18 Länsstyrelsen 555-2011-11m, 83-018 Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram Arbrå 2012-01-10 Länsstyrelsen 555-6830-11, 83-018 Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 - Beslut från Länsstyrelsen 2012-12-10 Helsingevatten HVAB-2012-047 Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 Utfärdare Pär Hisved 2013-01-14 Länsstyrelsen 555-8786-12, 2183-018 Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät 2013-02-04 Länsstyrelsen 555-921-13, 2183-018 Minnesanteckning- Tillsynsmöte 2013-05-08 Länsstyrelsen 555-2466-13, 2183-018 Beslut - 2012 års miljörapport, Arbrå 2013-06-10 Länsstyrelsen 555-3867-13, 2183-018 Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk 2013-08-26 Länsstyrelsen 555-1456-13, 2183-018 Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk 2013-09-04 Länsstyrelsen 555-4722-2013, 2183-018 Kartläggning av pumpstationer 2014-04-14 Länsstyrelsen 555-2188-2014, 2183-018 Beslut angående 2013 års Miljörapport 2014-11-21 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2186-018 Förslag till beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet 2014-12-02 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2186-018 Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet 2015-02-16 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2183-018 Nytt beslut ersätter beslut från 2014-12-02. Beslut om klassning av Arbrå RV med anl av nya Miljöprövningsförordningen. HVAB-2015-004 Sida 6/21 Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 7/21 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För Arbrå reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1006 m³. Av detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning. I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn). Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pe (BOD7) 1996 1850 3376 2173 2682 3252 2470 1864 2772* 2889* 2708* 2604 2573 2509 2645 PE (deb.avloppsvatten) 2815* I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7-halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Befolkningsmängden i området för Arbrå ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2600 st. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 8/21 6. Ledningsnät och flödesbelastning Pumpstationer Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som LTA-stationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter. En av de nämnda LTA-stationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Flödesmätning Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Nedanstående tabell visar en jämförelse av perioden 2007-2014. Parameter 2007 3 Inkommande vatten (m ) 3 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 306 363 374 042 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 Debiterat vatten (m ) 179 806 177 049 184 507 172 961 171 338 164 354 160 299 168 955 Längd huvudledning (m) 50 440 3 Inläckage (m ) Inläckage (%) 3 Inläckage (m /km*dygn) 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50238 126 557 196 993 202 411 158 152 151 095 176 370 154 899 144 063 41% 53% 52% 49% 48% 52% 49% 46% 6,9 10,7 11,0 8,6 8,2 9,6 8,4 7,9 Diagrammet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Inläckaget säger något om kvaliteten på ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är att trots en relativt hög procentsats så är mängden tillkommande vatten relativt låg mätt per meter huvudledning. Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 9/21 Bräddat avloppsvatten Arbrå reningsverk har inte bräddat under 2014. Bräddning på pumpstation Bräddning har registrerats på Nytorps och Törnfelts pumpstationer. Sammanlagd bräddat tid är 14 timmar. Bräddning på ledningsnät Ingen bräddning har registrerats på ledningsnätet för Arbrå avloppsreningsverk. Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät Typ av bräddning 2010 2011 Bräddat vid avloppsreningsverket 63 m3 841 m3 Bräddat på ledningsnätet 1200 m3 Bräddat från pumpstation 0 2012 149 m3 300 m3 77 m3 2013 335 m3 0 0 2014 0 0 14 h Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 10/21 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. Kommentar Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Kommentar Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Villkor 5. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen. Kommentar Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2013. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Kommentar Inga klagomål på lukt har förekommit. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 dB(A) dagtid (kl 07-18) 50 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 45 dB(A) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 dB(A) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Kommentar Inga klagomål avseende buller har förekommit. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant Kommentar Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 11/21 sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Kommentar Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Kommentar Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kommentar Ett reviderat förslag lämnades i april 2011. Villkor 13. Kommentar En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter Förstagångsbesiktning har utförts. ombyggnad och upprustning av reningsverket. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt- och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD7. Kommentar Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal. Villkor 15. Kommentar Gränsvärden har ej överskridits. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 12/21 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell X Ej aktuell X X X X Nedanstående två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs. • COD, BOD7, P-tot, N-tot Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och pH på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB, de är ackrediterade av SWEDAC. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. ∑ koncentration∗provdygnsflöde = massa /år =mg / l flöde/ år ∑ provdygnsflöden Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla utsläpp i kg/dygn har årsmedelhalt multiplicerats med avläst total årsvolym och sedan delats med 365. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2013 har ingen slam levererats till jordbruket. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs. • • • Torrsubstans och glödgningsförlust, pH Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Slammet körs för närvarande inte till jordbruksmark Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 13/21 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde BOD7 (mg/l) P-tot (mg/l) Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l. Riktvärden 10 mg/l 0,3 mg/l Q1 6 0,05 Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de tre månadsmedelvärden som ingår respektive kvartal. Q2 6 0,06 Q3 5 0,10 Detaljerad redovisning av analysresultat redovisas i tabellform i ”Bilaga Y – detaljerade analysresultat” Q4 5 0,05 Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BOD-utsläppet är max 12,05 kg BOD7/dygn och max 0,42 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 6,84 8,30 4,66 6,10 4,0 4,0 4,4 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,148 0,141 0,109 0,07 0,07 0,05 0,05 Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 14/21 Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten Som en del av Revaq-certifieringen ska Arbrå reningsverk utföra undersökningar för att ta reda på metallhalt i inkommande och utgående avloppsvatten. Under året har 6 provuttag genomförts på inkommande och utgående vatten. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnen, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vid de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 4,35 2,00 0,13 33,1 1,6 0,1 2,5 103,4 2013 6 6,14 2,85 0,14 54,3 2,5 0,1 2,7 153,0 2014 6 4,68 3,03 0,14 39,2 2,4 0,1 2,8 136,3 Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 7,5 0,50 0,1 1,08 15,9 Utgående flöde Medelvärden Antal prov 2012 6 0,10 0,20 0,02 2013 6 0,05 0,39 0,02 8,2 0,78 0,1 1,67 14,2 2014 6 0,06 0,32 0,02 10,6 0,63 0,1 1,73 27,8 Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2012 98 % 90 % 81 % 77 % 70 % 0% 56 % 85 % 2013 99 % 86 % 84 % 85 % 69 % 0% 38 % 91 % 2014 99 % 90 % 85 % 73 % 73 % 0% 37 % 80 % Procentuell avskiljning Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 15/21 Resultat från Slamanalyser Arbrå reningsverk har skickat 498,84 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 21,4% torrhalt och vikten motsvarar ca 107 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos Alcontrol . Bilaga 4 redovisar analysresultat och medelvärde samt fällningskemikaliens bidrag till metallinnehållet. Kadmiuminnehåll Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 27 mg kadmium/kg fosfor, vilket är något högre än förra året. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 20 mg/pe och år. Ungefär 7 % av kadmiumet kommer från fällningskemikalien PAX XL100. Reningsverket är certifierat enligt Revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden tungmetaller i slammet. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Vid tömning noterar slambilen hur stor volym som töms. Endast om slambilen är full kan en exakt volym noteras, om slambilen är delvis full blir noteringen en uppskattning av volymen. Under 2014 uppskattas att verket tog emot 598 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1963 m³ från de externa verken. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 16/21 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls av leverantör enligt serviceavtal. Den utrustning som inte sköts enligt serviceavtal underhålls av personal på reningsverket. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Underhåll av ledningsnätet Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Bilaga 5 redovisar 2014 års förnyelse av ledningsnätet tillhörande Häggesta reningsverk. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer och ledningar mm. Underhåll av pumpstationer Bilaga 5 redovisar åtgärder på pumpstationer år 2014. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 17/21 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Under året har inga allvarliga tillbud som påverkat reningsprocessen inträffat. Ett mindre tillbud som inträffade var att blixten slog ut styrdatorn – detta påverkade dock inte reningsprocessen eftersom verket går att köra manuellt utan styrdator. Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Bilaga 5 redovisar antalet avloppstopp år 2014 Buller och lukt Det har inte förekommit några klagomål på lukt eller buller under året. Men blåsmaskinerna har haft en relativt hög ljudnivå och risk finns att ljud spridits i omgivningen. För att minska bullernivån har vi satt ljuddämpare och ljudisolering på blåsmaskinerna. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 18/21 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Inga åtgärder har utförts för att minska elanvändning. Arbrå reningsverk har ingen egen värmeproduktion i form av biogas eller värmepump. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 439 378 kWh, 38 830 kWh av detta avleddes till den del av reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). Ovanstående cirkeldiagram baseras på en energikartläggning utförd 2009 där effekten på utrustningen i reningsverket multipliceras med uppskattad drifttid. Beräknad årsförbrukning hamnar på 430 000 kwh Beräknad potentiell värmebesparing, kwh Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som tyder på att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan oundvikligt så länge man inte isolerar verket med överdrivet mycket isolering. År 2012 2013 2014 Kwh 73 000 148 000 70 000 Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Värdet är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Avloppsvattenflöde 1 Elanvändning Elanvändning Inköp av eldn.olja 1 2010 2011 2012 2013 2014 m /år 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 kWh/år 3 kWh/m 3 m /år 459 412 1,4 11,4 483 966 1,5 7,4 385 839 1,1 3 405 933 1,3 3 400548 1,3 0 3 Avläst från Telgekrafts hemsida minus el förbrukad på rörnätsidans personallokaler Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 19/21 Transporter Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga ”råvara” är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. För avvattning används polymeren Zetag 7565, den årliga förbrukningen uppskattas till ca 750 kg baserat på att vi beställer 750 kg ungefär en gång per år. Tabell över använda kemikalier Produkt Anv.område PAX XL100 Fällningkemikalie Zetag 7565 Polymer för avvattning Smörjfett Grovrent rengöring Rengöring Motorolja (hydraway bio se 46) Hydraulolja Växelolja *tas från Häggesta vid behov Smörjning centrifug mm Rengöring maskiner, golv biltvätt Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner Används i pumpar, maskiner, bilar Används i inloppspumpar, skrapspel Används i maskiner,växlar Mängd 89210 kg Uppskattas till 750 kg årligen 0 kg * 0 kg * 0 kg * 0 kg * 0 kg * 0 kg * Avvattnat slam Under 2014 producerades sammanlagt 499 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 21 %. Slam från Arbrå reningsverk är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2014 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 20/21 Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam uppkommer pressat grovrens. Grovrenset samlas upp i 200 liters soptunnor och vilka transporteras av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Det tar ungefär en vecka att fylla en soptunna – så mängden grovrens uppskattas till ca 800-1000 liter per månad. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Pressat grovrens Sand Transportör Härjelast Härjelast Mottagare BORAB BORAB Mängd Ca 12 m3 Ej tömt 2014 Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200-liters fat för spillolja. Fatet skickas för återvinning när det är fullt. Helsingevatten kontaktar årligen BORAB för att begära en sammanställning över levererat avfall. Detta sker i samband med upprättande av miljörapporten. Eftersom allt miljöfarligt avfall först transporteras till Häggesta reningsverk i väntan på vidare transport till BORAB så särredovisas inte det miljöfarliga avfallet per reningsverk. Det redovisas istället som avfall från Häggesta reningsverk. Miljörapport 2014 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2015 Datum 2015-01-29 Utfärdare Pär Hisved Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2015 HVAB-2015-004 Sida 21/21 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens volym. Under 2014 har en riskgranskning utförts på Arbrå RV. Utöver det har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningar. 2. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 3. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 4. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 5. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar: 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på åkermark som gödslats med slam. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Koordinater i rikets nät SWEREF 99TM X 6814732 Y 574266 ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Tillåten maximal anslutning 3250 5350 3250 2 584 AVLOPPSANL, antal anslutna personer***: Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD7 Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukning ***uppskattat via http://gis4.gavle.se/befostat Månad Mängd avlopps- Mängd bräddat vatten, m³ avloppsvatten m³ I Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa 27395 29994 37445 28410 22990 22353 20399 16994 17786 29541 35543 24168 313 018 pe pe pe pe 1 864 2 645 Nederbörd Mängd avloppsAntal mm vatten, m³ I 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1 20 3 4 5 6 70 8 9 10 11 12 * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/pe och dygn ** Anslutna pe beräknas utifrån vattenförbrukning hos avloppsabonnenter och 175 liter/pe och dygn UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER 13079,07 139709,93 11204,45 * Näringslivets förbrukning * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm Debiterad mängd avloppsvatten, m³ Ovidkommande mängd vatten, m³ Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning Bräddat nät, uppskattat m³ 205 pe 2 193 pe 176 pe 168 955 144 063 46% 15 timmar pga höga flöden Miljörapport för år: 2014 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Ink.flöde (m3/d): Bräddflöde nät+verk, m³ INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Provtagningspunkt, prov-in Antal prov Medelvärde* Inkommande mängder II I+II I Maxvärde prov-IN Bräddat vatten 313018 858 0 Enhet Totalt och provtyp COD-Cr BOD-7 P-tot N-tot NH4-N 12 dp 12 dp 12 dp 12 dp 0 372,6 152,2 3,7 29,7 - UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Provtagningspunkt, prov-UT Antal prov Medelvärde* 116,6 116,6 47,6 47,6 1,1 1,14 9,3 9,3 0,0 0,00 I Maxvärde II prov-UT Bräddat vatten vid verket och provtyp COD-Cr BOD-7 P-tot N-tot NH4-N Susp.substans 24 dp 24 dp 24 dp 24 dp 24 dp Utgående mängder I+II 35,82 11,2 5,13 1,6 0,062 0,0 24,55 7,7 0,00 0,0 7,22 2,3 ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år Enhet Totalt - 11,2 1,6 0,0 7,7 0,0 2,3 ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år Månadsmedelvärden 1 2 3 Januari Februari Mars Medelvärde 4 5 6 April Maj Juni Medelvärde BOD Fosfor BOD mg/l mg/l mg/l 6,000 7,000 5,000 6,000 0,050 0,050 0,050 0,050 5,000 7,552 4,461 5,671 0,050 0,079 0,058 0,062 7 Juli 8 Augusti 9 September Medelvärde 10 Oktober 11 November 12 December Medelvärde Fosfor mg/l 5,517 6,000 3,000 4,839 0,102 0,150 0,050 0,101 6,665 4,000 4,478 5,048 0,050 0,050 0,050 0,050 Årsgränsvärde, utsläpp kg per dygn BOD kg/dygn 2014 4,40 Fosfor kg/dygn 0,05 BOD kg/dygn Gränsvärde Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. 12,05 Fosfor kg/dygn 0,42 Miljörapport för år: 2014 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Utg.flöde (m3/d): Bräddflöde nät+verk, m³ 313018 858 0 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Inkommande mängder II I+II I Metaller prov-IN Bräddat vatten Enhet Totalt Metaller halt i µg/l Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 3,03 0,95 0,95 0,14 0,04 0,04 2,37 0,74 0,74 39,18 12,26 12,26 2,77 0,87 0,87 0,100 0,03 0,03 136,32 42,67 42,67 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Utgående mängder II I+II I Metaller Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink Aluminium prov-UT Metaller halt i µg/l 2 dp 0,32 2 dp 0,02 2 dp 0,63 2 dp 10,57 2 dp 1,73 2 dp 0,100 2 dp 27,83 24 dp 0,60 Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom 0,85 0,04 0,54 0,10 0,01 0,20 3,31 0,54 0,03 8,71 0,19 Bräddat vatten Enhet Totalt - 0,10 0,01 0,20 3,31 0,54 0,03 8,71 0,19 Koppar 8,96 Nickel Kvicksilver 0,32 0,00 Zink 33,96 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar 90% 85% 73% 73% Nickel Kvicksilver 37% 0% Zink 80% kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år ton/år Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. En effekt av detta beräkningsätt är ämnen uteslutande rapporterats som <x får ett högre värde än det borde vara Miljörapport för år: 2014 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Resultat från slammanalyser Laboratorium Alcontrol AB Förbrukad mängd fällningskemikalie 4 slamprover per år Producerad mängd slam 89210 kg 498,84 ton Polymer för avvattning Parameter Torrsubstans Enhet vikts-% Glödgn.förlust Glödrest Totalfosfor N-tot NH4-N Kalium Kalkverkan(CaO) pH % % % % % % Järn Aluminium Silver Arsenik av TS av TS av TS av TS av TS av TS 60-element 2014-12-16 RSD % Antal värden Kvot Cd/P mg/kg Mängd i slam kg/år 2014-03-26 2014-06-23 2014-09-23 22,7 22,5 21,8 20,9 19,2 21,42% 6,7% 106 852 73,3 27% 18 000,0 52 000,0 12 000,0 1 800 68,7 31% 16 000,0 52 000,0 20 000,0 2 100 67,3 33% 21 000,0 52 000,0 15 000,0 2 100 69,0 31% 19 600,0 67,2 33% 17 000,0 50 000,0 19 000,0 2 600 69,1 31% 18320 51500 16500 2538 3,6% 8,0% 10,9% 1,9% 22,4% 36,0% 33 017 1 958 5 503 1 763 271 7,2 7,2 4,1% 4 090 2014-12-17 Medelvärde större än gränsvärde SFS 1985:840 6,9 7,1 7,6 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 69 000,0 0,8 63 000,0 0,8 62 000,0 0,9 77 200,0 0,8 63 000,0 0,9 66840 0,8532 9,6% 7,7% Bly Kadmium Koppar Krom mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 5,4 0,5 110,0 10,0 8,5 0,5 110,0 9,1 12,0 0,6 190,0 13,0 11,1 0,5 118,0 15,2 10,0 0,5 120,0 12,0 9,4 0,49 129,6 11,86 27,5% 10,6% 26,3% 20,5% 0 st 0 st 0 st 0 st Kvicksilver Nickel Zink Kobolt Antimon mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 0,2 6,6 310,0 0,5 5,2 330,0 0,3 7,3 490,0 0,4 5,8 426,0 0,3 6,4 410,0 0,3354 6,264 393,2 38,4% 12,7% 18,7% 0 st > 2,5 0 st > 50 0 st > 800 BOR Vismut Molybden Tenn Calcium mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 3,3 1,6 2,5 8,3 7 300,0 4,0 1,4 2,2 8,2 7 300,0 4,8 2,3 2,7 10,0 12 000,0 4,9 2,2 3,5 7,4 9 510,0 3,3 1,3 2,5 8,3 7 600,0 4,052 1,756 2,686 8,432 8742 18,9% 26,0% 18,8% 11,4% 23,4% 0,433 0,188 0,287 0,901 934,096 Magnesium Selen Tellur Guld mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 1 500,0 1,6 1 700,0 1,7 2 700,0 3,4 2 280,0 0,9 0,3 0,2 2 200,0 3,4 2076 2,207 0,3 0,196 23,1% 51,1% 221,824 0,236 0,032 0,021 Platina Flouranten Toluen Nonylfenol PAH PCB DDT Diftalater (DEHP) PBDE * mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 0,1 0,2 0,2 0,8 0,3 0,3 95,3% 5,2 0,3 0,0 5,0 0,3 0,0 3,7 0,3 0,0 2,6 2,6 0,0 4,1 0,9 0,02 29,5% 131,4% 28,0% Sulfat Al2O3 Klorid (Cl) Sulfat 0,3 >100 >2 > 600 > 100 26,7 20,19593122 kg Innehåll Fällningskem mg/kg TS Varav från fällningskem kg/år Varav från fällningskem % 0,000 7141,956 0,091 100 93000 0,100 0,050 8,921 8296,530 0,009 0,004 116,2% 9,8% 1,004 0,052 13,848 1,267 0,200 0,040 0,700 1,000 0,018 0,004 0,062 0,089 1,8% 6,8% 0,5% 7,0% 0,036 0,669 42,014 0,000 0,000 0,003 0,600 0,500 0,100 0,030 0,000 0,054 0,045 0,009 0,003 0,7% 8,0% 0,1% 0,030 0,003 50000,0 176000,0 210000,0 4460,500 15700,960 18734,100 0,037 0,035 0,000 0,441 0,093 0,002 Miljörapport för år: 2014 Bilaga 4.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Massbalans Totalfosfor Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Inkommande vatten kg/år 1 143,34 0,95 0,04 12,26 0,74 0,03 0,87 Zink Kadmium/fosforkvot (mg/kg fosfor Inkommande via fällningskemikalie kg/år 42,67 38,3 Mottagning av externslam Rengsjö reningverk Växbo reningsverk Flästa reningsverk Slutna tankar ton 1320 276 46 598 Summa 2240 0,02 0,00 0,06 0,09 0,00 0,05 Utgående vatten kg/år 19,42 0,10 0,01 3,31 0,20 0,03 0,54 0,04 8,71 medel TS-halt 1,1% 0,6% 1,9% 0,8% Mängd i slam kg/år 1 957,52 1,00 0,05 13,85 1,27 0,04 0,67 42,01 26,7 ton TS 14,52 1,656 0,874 4,784 21,834 ton Koncentration i slammet mg/kg TS Slam Rengsjö RV Totalfosfor Bly Kadmium Koppar Slam Växbo RV mg/kg TS 18 000,00 4,95 0,40 99,50 Krom Kvicksilver Nickel Zink Kadmium/fosforkvot (mg/kg fosfor 6,95 0,10 4,05 330,00 21,9 Bidrag i kg via slam från små reningsverk Slam rengsjö kg Totalfosfor Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Slam Flästa RV mg/kg TS 16 000,00 5,35 0,25 58,50 mg/kg TS 12 600,00 8,60 0,37 310,00 9,95 0,07 4,55 215,00 19,7 6,30 0,10 3,40 260,00 15,6 7,80 0,26 5,15 370,00 29,0 Slam Flästa kg Slam slutna tankar kg 13,98 0,00 0,00 0,05 0,01 0,00 0,00 0,23 60,28 0,04 0,00 1,48 0,04 0,00 0,02 1,77 Slam växbo kg 261,36 0,07 0,01 1,44 0,10 0,00 0,06 4,79 25,67 0,01 0,00 0,16 0,02 0,00 0,01 0,36 Utbyten, utgående mängd mätt i procent av inkommande mängd Totalfosfor 131% Krom Bly 101% Kvicksilver Kadmium 106% Nickel Koppar 111% Zink 148% 195% 119% 102% Slambalans Slam till deponitäckning Jordbruk Anläggningsjord Till annan anläggning Summa borttransporterat slam 498,84 0 0 0 498,84 ton ton ton ton ton Lagrat slam vid årets slut (till nästa år) 0 ton Lagrat slam vid årets start (från föregående år) Producerat slam under året Levererat slam under året 0 ton 498,84 ton 498,84 ton Lagrat slam årets slut Slam slutna tankar mg/kg TS 15 500,00 5,20 0,31 98,00 0 ton Miljörapport för år: 2014 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Fällningsekonomi Analyserat Fosfor (mg/kg TS) Aluminium (mg/kg TS) Kvot Al/P (g/g) 2014-03-26 18 000,0 69 000,0 3,83 2014-06-23 16 000,0 63 000,0 3,94 2014-09-23 21 000,0 62 000,0 2,95 2014-12-16 19 600,0 77 200,0 3,94 2014-12-17 17 000,0 63 000,0 3,71 Analysresultat ligger ganska långt över teoretiskt optimal fällning Förbrukning fällningskemikalie Fällningskemikalie 89210 kg Aluminiumhalt 9,3 % 0,093 kg/kg kg Aluminium 8296,53 kg aluminium Fosfor i slam 1 958 kg Kvot Al/P (kg/kg) 4,24 kg aluminium/kg fosfor Analysresultat stämmer dåligt med teoretiskt optimal fällning Slutsats: Fällningsprocessen förbrukar hög mängd aluminium i förhållande till teorin. Bilaga 4.3 Miljörapport för år: 2014 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Ledningstyp Dagvatten (m) 18 016 26% Avloppsledning Trycksatt (m) Självfall (m) 5 240 44 998 8% 66% Inläckage Summa 50 238 meter avloppshuvudledning 7,9 m³/km huvudledning och dygn 8,8 m³/km självfallsledning och dygn 0,10% av ledningsnätet tillhörande Arbrå RV har förnyats Rörnätsjobb UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Parten Vallsta Solängsv. Vallsta Solängsv. Vallsta Åtgärd Nyläggn. Nyläggn. Nyläggn. Kod* RN R SN Längd (m) Ledn.nät Arbrå Arbrå 50,00 Arbrå Ledningstyp Huvudl. Servisl. Servisl. 50,00 *Koder S = Spillvatten D = Dagvatten R = Renvatten **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram A = Akutåtgärd LB = Ledningsbrott K = Kombinerad N = Nyanläggningar UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Antal avloppsstopp, huvudledning: 0 Antal avloppstopp, servisledning: 0 Antal läckor tryckavloppsledning: 1 Anmärkningar OG = Ombyggnad gata Ö = Övrigt Miljörapport för år: 2014 Bilaga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Pumpstationer i Arbrås spillvattennät Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem. Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal ställen på ledningsnätet. Bräddning vid hydraulisk överbelastning ID-nr Arbetsnamn APU_310 Orbaden, Trollbo APU_301 Orbaden, Orfa Stugby APU_302 Orbaden, Badstrand APU_312 Orbaden APU_309 Vallsta, Sågvägen APU_303 Brädd- frekvens Bräddad tid dygn/år timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärk ning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll Bräddfrekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Recipient DT1 Vippa Dike vid järnväg Vippa Vippa Dike Koordinat 1986 1969 1973 2006 1750 5100 100 17000 1978 1973 200 1300 Vippa Vippa Dike invid pumpstation Vallsta, Östernäs DT1 Vippa Dike till myr APU_311 Vallsta, Posten 1993 27000 R-OP45 Tryckgivare APU_304 Karlsbro Partån R-OP45 Tryckgivare Åmyrbäcken-Partån APU_306 Kalle Hennings 30000 30000 30000 Tryckgivare Törnfelts 2008 1976 1976 R-OP45 APU_305 R-OP45 Tryckgivare Brunn på åker 6818723, 572970 R-OP45 Tryckgivare Ljusnan 6817936, 573710 R-OP45 Tryckgivare Våtmark, ljusnan 6816398, 573986 - - - - - - - - - - APU_307 Nytorp 1995 31000 APU_308 Norränge 1978 10000 2014-05-27 2014-03-05 13 Höga flöden 2 Höga flöden/snösmältning - - R-OP45 Tryckgivare - NEJ Ljusnan Partån Bräddning vid underhåll på ledningsnät - - Reningsverket Arbrå reningsverk Arbrå reningsverk Miljörapport för år: 2014 Bilaga 6.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Översiktskarta för Arbrå ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. ID-nr Arbetsnamn Byggår Antal abonnenter uppströms Förmedlat debiterat avlopp m3/år Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad tid 2010 tid 2011 m3 2012 tid 2013 1750 - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Rehn 1986 1969 1973 2006 15 20 1 89 5100 - 100 17000 - 1978 1973 2 14 200 1300 - Vallsta, Östernäs - 0 0 0 0 0 0 APU_311 Vallsta, Posten 1993 157 27000 - 0 0 0 APU_304 Karlsbro Törnfelts APU_306 Kalle Hennings APU_307 Nytorp APU_308 Norränge 2008 1976 1976 1995 1978 184 184 186 197 77 30000 30000 30000 31000 10000 - APU_305 0 0 0 0 0 0 0 0 76,9 0 0 0 0 22 h 0 879 160 000 APU_310 Orbaden, Trollbo APU_301 Orbaden, Orfa Stugby APU_302 Orbaden, Badstrand APU_312 Orbaden APU_309 Vallsta, Sågvägen APU_303 Bräddning vid underhåll på ledningsnät Med utgångspunkt från anslutna adresser i avloppsledningsnätet och förbrukningsstatistik i vår kunddatabas har flödet av debiterat avloppsvatten beräknats till ovanstående volymer per år. Det verkliga flödet är i praktiken högre pga inläckage. I rutorna visas en beräkning på mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012). Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till Reningsverket Reningsverket Arbrå Arbrå reningsverk Reningsverk - - Miljörapport för år: 2014 Bilaga 7.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Energiinventering av utrustning i Reningsverket klassning effektförbr. drifttid timmar per dygn effektförbr. Per dygn effektförbr. Kwh per år Förbehandling Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Renspress 1 1,5 0,05 0,075 27,375 Mottrycksskruv 1 1,55 0,05 0,0775 28,2875 Sandpump' 1 4,9 1,00 4,9 1788,5 Elevator 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Sandtransportör 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Luftning biosteg Omrörare Blåsmaskin 1 1 1,5 17,2 24 14,4 36 247,68 13140 90403,2 Mellansed Pump 1 Pump 2 Slamskrapa 1 Slamskrapa 2 1 1 1 1 4 4 0,09 0,09 21,6 21,6 24 24 86,4 86,4 2,16 2,16 31536 31536 788,4 788,4 Flockning Omrörare 1 Omrörare 2 Omrörare 3 Omrörare 4 Intensivomrörare Doserpump 1 1 1 1 1 1 0,18 0,18 0,18 0,18 0,25 0,021 24 24 24 24 24 24 4,32 4,32 4,32 4,32 6 0,504 1576,8 1576,8 1576,8 1576,8 2190 183,96 Slutsedimentering Hydraulskapa 1 Hydraulskarapa 2 Pump 1 Pump 2 1 1 1 1 2,2 2,2 2,7 2,7 12 12 2,291666667 2,291666667 26,4 26,4 6,1875 6,1875 9636 9636 2258,4375 2258,4375 Slambehandling, förtjockare Slamskrapa Pump till långtidsluftning Omrörare Omrörare 1 st slamluftning 1 1 1 1 1 0,25 3 2,5 2,5 18 14,8 2,75 2,08 2,08 24 3,7 8,25 5,2 5,2 432 1350,5 3011,25 1898 1898 157680 Avvattning Centrifug Omrörare Exenterskruvpump Polymerpump Centrifug Utmatnignskruv 1 Utmatningsskruv 2 1 1 1 1 1 1 2,5 3 0,37 17,4 1,1 1,1 24 2,74 4,8 4,8 4,8 4,8 60 8,22 1,776 83,52 5,28 5,28 21900 3000,3 648,24 30484,8 1927,2 1927,2 Polymerbehandling Omrörare Fläkt Doserare 1 1 1 0,75 1,1 0,3 2,4 2,4 2,4 1,8 2,64 0,72 657 963,6 262,8 1179 430225 Sida 1 Miljörapport för år: 2014 Bilaga 7.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Förbehandling 1954 Luftning biosteg 103543 Mellansed 64649 Flockning 8681 Slutsedimentering 23789 Slambehandling, förtjockare 165838 Avvattning Centrifug 59888 Polymerbehandling 1883 430225 Översikt över elförbrukning vid Arbrå reningsverk kwh/år 0% 24% 15% 2% 6% 39% 14% 0% Förbehandling Luftning biosteg; 103543; 24% Luftning biosteg Mellansed Flockning Slambehandling, förtjockare; 165838; 39% Slutsedimentering Slambehandling, förtjockare Avvattning Centrifug Polymerbehandling Sida 2 Arbrå reningsverk Bilaga A – Processbeskrivning Sida 1 (1) Senast uppdaterad: Maj 2014 Beskrivning av reningsanläggningen I tillståndsansökan efter ombyggnaden 1999 lämnades följande dimensioneringsdata för Arbrå-verket: Dim. anslutning 3 250 pe 160 kg/d BOD7-belastning 3 Qdim 46 m /h 3 Maxflöde, rensgaller 200 m /h 3 Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio) 92 m /h (= 2*Qdim) Efter mindre förändring av verket 2004 (se anmälan daterad 2004-06-28) i syfte att minska bräddningar gäller följande dimensioneringsdata Dim. anslutning 3 250 pe 160 kg/d BOD7-belastning 3 Qdim 46 m /h 3 Maxflöde, rensgaller 400 m /h 3 Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio) 136 m /h (ca 3*Qdim) Beskrivning av reningsprocessen: se ”processbeskrivning i drift och skötselinstruktion författad av ELVAAB” Övrigt Reningsverket producerar ca 500 ton avvattnat slam per år med en TS-halt mellan ca 20 - 28 %. Avvattnat slam hamnar i container, när containern är full körs den till slutanvändaren (1-2 veckors mellanrum). Avvattnat slam används antingen i jordbruk eller på BORABs avfallsanläggning för deponitäckning. Internt slam Arbråverket tar hand om slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa. Detta slam tas direkt in i långtidsluftarbassängerna för att sedermera gå till avvattning med centrifug. Extern slam Det externa slammet från slutna tankar(enskilda avlopp) släpps på inkommande ledning och går den normala processvägen genom verket. Slam från trekammarbrunnar tas ej emot på grund av REVAQcertifiering. Arbrå Reningsverk 2 Processbeskrivning Processbeskrivningen avser normaldrift av anläggningen. Till processbeskrivningen finns ett processchema (se flik 5). Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten rinner in till avloppsreningsverket med självfall. Avloppsvattnet genomgår mekanisk rening via rensavskiljning över två rensgaller (RG01 och RG02). Rensgallrens cykler styrs av nivån innan gallren, nivån mäts med tryckgivare (LC01 och LC02). Vippor som indikerar hög nivå är placerade i rensgallerlådan innan rensgallren. Avskilt rens avlastas i en renstvätt med transportör (RP01) och mottrycksskruv (RP02) som tvättar, pressar och transporterar renset till ett sopkärl. Tvätt- och spolvatten tillförs renstvätten via tvättvattenventil (VE30) och spolvattenventil (VE31). Renstvätten styrs av rensgallrens cykler. Efter rensavskiljning leds avloppsvattnet på självfall via en samlingslåda till ett ytomrört sandfång. I samlingslådan finns bräddmöjlighet. Bräddat vatten flödesmäts över skibord med ultraljudsgivare (LC94) och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC92) som startas manuellt. I det oluftade sandfånget avskiljs sand och sump som tidsstyrt pumpas till sandavvattnare av en sandpump (P01). Sanden avvattnas och transporteras med sandskruv (SA01) ur sandavvattnaren till container. Biologisk rening Efter sandfånget leds det mekaniskt renade avloppsvattnet till den biologiska reningen som sker genom aktivslammetoden. Vid normaldrift används bassäng Luftning 2. Första delen av bassängen består av en oluftad del, ca 1/3 av hela volymen, med omrörare (OM21). Vattnet fortsätter därefter in till den luftade delen där syresättningen sker med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet genom varvtalsreglerad blåsmaskin (BM21) via en reglerventil (VE25). Tillförseln av luft styrs av syrehaltsmätare (QC21) med det börvärde matas in i styrsystemet. Blåsmaskinens varvtal styrs av trycket som mäts med tryckgivare (PT21) på luftledningens huvudstam. Bildade bioflockar avskiljs i två parallella mellansedimenteringsbassänger (Mellansedimentering 1 och 2). Sedimenterat slam transporteras med kedjeslamskrapor (SS21 och SS22) till sedimenteringsbassängernas slamfickor. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013 Slamfickorna är försedda med luftspett dit tryckluft leds tidsstyrt via ventiler (VE26 och VE27). Slam från slamfickorna pumpas ut med excenterskruvpumpar (P21 och P22) som returslam eller överskottsslam. Slamhalt mäts med hjälp av slamhaltsmätare (QC22) i den luftade delen av bassängen och reglerar överskottslamuttaget efter fyra nivåer av inställda värden i styrsystemet. Överskottsslamuttaget sker tidsstyrt med start- och gångtider fördelade över dygnet. Det slam som tas ut som överskottsslam flödesmäts med flödesmätare (QC23) och transporteras till förtjockaren via automatventiler (VE22 och VE24). Returslampumpningen ställs in som manuellt börvärde i styrsystemet och sker via automatventiler (VE21 och VE23). Kemisk rening Efter mellansedimenteringen leds avloppsvattnet till kemisk rening. Fällningskemikalien förvaras i två tankar där nivån i tankarna mäts med ultraljudsgivare (LC 51 och LC52). Kemikalien doseras med membrandoseringspump (P51 alt. P52) till inblandningsdelen för intensivinblandning. Doseringen styrs av börvärde/ mängd utgående avloppsvatten (ml/m3). Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom pashallränna, maxbegränsning för dosering finns. Intensivinblandningen av fällningskemikalie sker med toppmonterad propelleromrörare (OM51). Efter intensivinblandningen av fällningskemikalie delas avloppsvattnet upp i två parallella linjer. Linjerna inleds med ytterligare två flockningskammare vardera för att erhålla en god flockbildning. Toppmonterade propelleromrörare (OM52, 53, 54 och 55) med olika hastighet bygger upp flockarna. Efter kemikalieinblandningen sedimenteras bildade kemflockar i efterföljande parallella slutsedimenteringsbassänger. Sedimenterat kemslam transporteras till slamfickor med hydrauliska bottenslamskrapor (SS51 och SS52). Slammet återförs till biosteget eller pumpas till förtjockare med slampumpar (P54 och P55). Returslampumpningen styrs på start- och gångtider som ställs in i styrsystemet. Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom parshallränna och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC93) innan det leds till recipienten. Slambehandling Slam från processen förtjockas i gravitationsförtjockare (Förtjockare 1). I förtjockaren mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC71) och dekantat rinner till en rejektvattentank. Omrörning sker med toppmonterad grindomrörare (OM71) och slam pumpas tidsstyrt med slampump (P71) till stabilisering i form av långtidsluftning. Externt slam från de mindre reningsverken leds direkt till stabilisering. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013 I stabiliseringen/långtidsluftningen luftas slammet med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet kontinuerligt genom blåsmaskiner (BM22 och BM23). I stabiliseringen/långtidsluftningen finns två propelleromrörare monterade (OM73 och OM74). Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg, nivån mäts av tryckgivare (LC73). Slam från stabiliseringen/långtidsluftningen pumpas manuellt till en konditioneringstank med hjälp av slampumpar (P74 och P75). I konditioneringstanken mäts nivå med tryckgivare (LC74). En toppmonterad propelleromrörare (OM75) rör om slammet. Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg. Slammet avvattnas med hjälp av centrifug (SC71) som startas manuellt från separat styrskåp. Slammet pumpas från slamlagringstanken till centrifugen (SC71) med excenterskruvpump (P76). Polymer tillsätts med excenterskruvpump (P78) för att underlätta avvattningen. Polymer i pulverform bereds genom att transportera polymerpulvret med skruv till en beredningstank. I beredningstanken tillsätts spädvatten från högtrycksnätet och blandningen omrörs med toppmonterad propelleromrörare (OM76) innan blandningen släpps till en mognadstank varifrån polymerblandningen kan doseras. Rejekt från centrifugen rinner till en rejektvattentank. I rejektvattentanken mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC75). Nivån styr rejektvattenpumpen (P77) som pumpar rejektvattnet till den biologiska reningens luftade del. Avvattnat slam transporteras till fördelningsskruv (TS72) med hjälp av transportskruv (TS71). Fördelningsskruven (TS72) fördelar slammet tidsstyrt mellan två containrar. Transportskruven och fördelningsskruven har kontinuerlig drift då centrifugen (SC71) är i drift. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013 Bilaga Y, rapportering Miljörapport 2014 Bilaga Y – individuella analysresultat ARBRÅ RENINGSVERK inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov Datum 2014-12-16 2014-11-18 2014-10-08 2014-09-23 2014-08-13 2014-07-23 2014-06-11 2014-05-20 2014-04-24 2014-03-10 2014-02-13 2014-01-15 Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov 2014-12-16 2014-12-03 2014-11-18 2014-10-22 2014-10-08 2014-09-23 2014-09-04 2014-09-02 2014-08-13 2014-07-23 2014-07-09 2014-06-25 2014-06-11 2014-05-20 2014-05-08 2014-04-24 2014-04-10 2014-03-25 2014-03-10 2014-02-13 2014-01-28 2014-01-15 Månad 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N mg/l mg/l mg/l 200 450 40 130 280 28 150 490 33 260 640 50 190 460 46 180 410 35 180 410 34 200 570 37 210 510 34 94 240 19 250 620 39 170 250 32 Flöde 832 961 1213 640 679 713 767 684 861 5649 805 876 rapporteringsgräns Månad Flöde 12 12 11 10 10 9 9 9 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 1 1 Metaller, inkommande vattenflöde Volym inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov 832 1213 679 767 861 805 2014-12-16 2014-10-08 2014-08-13 2014-06-11 2014-04-24 2014-02-13 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov Utgående dygnsprov 832 1213 679 767 861 805 2014-12-16 2014-10-08 2014-08-13 2014-06-11 2014-04-24 2014-02-13 Aluminium, Al 832 907 961 773 1213 640 601 598 679 713 667 655 767 684 2372 861 1023 1203 5649 805 792 876 30 COD(Cr) 5 36 4 35 4 <30 <30 9 33 <30 35 <30 6 54 6 44 5 31 5 40 4 36 6 47 8 42 5 31 5 <30 5 33 5 <30 7 <30 6 37 6 44 7,4 7,5 7,4 7,3 7,3 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,3 7,5 7,2 7,2 7,4 7,2 7 7,2 7,2 7,1 7,2 7,4 3,4 5,9 2 1,6 1,6 2,1 Kadmium, Cd µg/l 0,23 0,19 0,11 0,11 0,06 0,11 Koppar, Cu µg/l 40 37 30 26 26 76 Kadmium, Cd µg/l Koppar, Cu µg/l 1,7 2,8 21 9 25 8,7 Bly, Pb µg/l Bly, Pb µg/l <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 0,9 <0.2 3 BOD7 (ATU) pH 0,38 0,28 0,29 0,25 0,5 0,13 0,22 0,17 1,5 0,6 0,33 0,53 0,49 0,74 1,3 0,78 0,78 0,91 0,82 0,64 0,75 0,9 0,03 <0.02 <3 <3 <3 <3 Krom tot, Cr µg/l 3,5 3,4 1,8 1,9 1,8 1,2 Krom tot, Cr µg/l <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 Kväve tot, N 24 22 21 24 24 23 31 27 36 27 33 31 25 25 26 22 17 20 14 23 29 16 Kvicksilver, Hg µg/l Fosfor tot, P 5 3,5 4 6,4 5,8 5 4,4 5,2 4,6 2 4,8 4,1 0,05 Fosfor tot, P <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 0,15 0,12 0,083 0,067 <0.050 0,06 0,085 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 5 Susp.substans <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 <6.7 <5.0 <5.0 <5.0 <20 <13 <5.0 <5.0 <8.7 5,3 9,6 5,2 <6.7 <8.3 <6.7 <5.0 <8.7 <10 Nickel, Ni µg/l Zink, Zn µg/l <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 Kvicksilver, Hg µg/l <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 1,3 <0.1 <0.1 Sida 1 4 3,4 2,5 2 2,4 1,9 Nickel, Ni µg/l 170 200 110 81 90 130 Zink, Zn µg/l 1,1 1,5 1,4 1,3 4,1 0,9 12 7 11 13 110 16 Dosering 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125
© Copyright 2024