1. No category

2015-04-20
Skolstruktur 2.0
-utredning och rapport beträffande strukturella
utvecklingsbehov av och för den kommunala grundskolan
och relaterade verksamheter
Kultur och utbildningsförvaltningen
Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna
Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31
Telefon: 0980-70 000
Organisationsnr: 21 20 00-2783
Webb: www.kommun.kiruna.se
E-post: kommun@kommun.kiruna.se
2
Innehåll
1
Inledning
5
1.1
Uppdrag
5
1.2
Syfte
5
1.3
Metod
5
1.4
Tyngdpunkt och avgränsning
6
2
Nulägesbeskrivning
7
2.1
Skola och samhälle
7
2.1.1 Kiruna Vision
7
2.1.2 Skolans uppdrag(utdrag) och aktuella reformer
8
2.1.3 Samhällsutveckling
9
Organisation
10
2.2.1 Historia
10
2.2.2Barn och utbildningsförvaltning
11
2.2.3 Ledningsorganisation
12
2.2.4 Grundskolor och skolenheter
13
2.2.5 Ekonomi och fördelningsprinciper
23
2.3
Elev och befolkningsutveckling
25
2.4
Personal- och kompetensförsörjning
28
2.5
Resultat och kvalitetsarbete
30
2.6
Förvaltningens övriga verksamheter
33
2.6.1 Förskola och annan pedagogisk omsorg
33
2.6.2 Elevhälsa
33
2.6.3 Måltidsverksamheten – förplägnadsproduktion
35
2.6.4 Förvaltningskansli
38
2.7
Forskning och utveckling
39
2.8
Stadsutveckling och gruvbrytning
48
2.9
Fristående alternativ
49
2.2
3
3
Analys
50
3.1
Bedömning av nulägessituation
50
3.2
Syntes – överväganden och slutsatser
51
3.2.1 Utvecklingsbehov– sammanfattning och konkretion
52
3.2.2 Förändrings- och utvecklingsstrategi
53
3.2.3 Variabler
53
3.3
Förvaltningschefens målbild
54
4
Bedömande
55
4.1
Utgångspunkter
55
4.1.1 Möjligheter
55
4.1.2 Analys av möjligheter
57
Överväganden
59
4.2.1 Utveckling av möjligheter som alternativ
59
4.2.2 Alternativjämförelse
69
4.2.3 Slutsatser
79
4.2.4 Barnkonventionen
80
4.2.5 Alternativ utveckling
81
Möjligheter för förvaltningen i övrigt
83
4.3.1 Ledningsorganisation och verksamhetsstöd
83
4.3.2 Förskola och annan pedagogisk omsorg
83
4.3.3 Måltidsverksamheten
84
Konsekvenser för förvaltningen i övrigt
84
4.4.1 Ekonomi
84
4.4.2 Risk och konsekvensanalys
84
6
Referenslista
85
7
Bilagor
7.1
Risk och konsekvensanalys, Kultur och utbildningsförvaltningen, 201504-15
7.2
Verksamhetsplan Barn och utbildningsförvaltningen, 2014-12-10
7.3
Rapport ”Bemanning/behörigheter”, Kvalitetsutvecklare Caroline
Andersson, 2015-04-20
4.2
4.3
4.4
4
7.4
”Skolstruktur 2014”, Rektor A. Andersson m. fl., 2014-04-29
7.5
”Stödorganisationens betydelse för rektors pedagogiska ledarskap”,
Rektor A. Karlsson, 2014-12-01
5
1
Inledning
1.1
Uppdrag
Huvuduppdrag, de nationella målen, inom skolområdet för Kiruna kommun och därvid
utsedd facknämnd och berörd förvaltning regleras i skollag(2010:800) samt aktuella
läroplaner.
Utgående från antagen vision för Kiruna har förvaltningens uppdrag konkretiserats och
uttryckts i en verksamhetsplan, se bilaga 7.1, innehållande en s.k. orienteringskarta
samt tillhörande mål- och aktivitetsplanering. Verksamhetsplanen har presenterats för
och godkänts av Barn och utbildningsnämnden både 2013 och senast 2014-12-11.
Syftet med verksamhetsplanen är att tydliggöra och konkretisera egna uppdrag och
eget arbete för Kirunas vision och skolväsendets nationella mål samt över tid medge
förutsättningar för en medveten kultur och struktur i organisationen, dvs. att beskriva
ett sammanhang, ge kunskap om mål och deras innebörd för enskilda samt synliggöra
kopplingen mellan vardagliga aktiviteter och vision/mål. Härigenom kan
verksamhetsplanen stödja kommunikation och utveckling i den egna verksamheten.
I verksamhetsplanen uttrycks förvaltningens uppdrag enligt följande:
”Barn och utbildningsförvaltningen skall med hög kvalitet, i hela kommunen, bedriva
pedagogisk omsorg, förskola, grundskola och kostverksamhet i enlighet med de lagar
och föreskrifter som gäller för verksamheterna samt de kommunala mål och riktlinjer
som i övrigt beslutas.”
I verksamhetsplanens orienteringskarta uttrycks ett delmål för detta vara ”Skolstruktur
2.0” och i tillhörande målplanering konkretiseras delmålets/uppdragets aktiviteter på
följande sätt(utdrag):
1.2
•
Översyn, utredning och planering Grundskolestruktur
•
Relatera erhållet analysresultat till facknämnd samt föreslå åtgärder enligt
upprättad plan för utvecklad skolstruktur
Syfte
Arbetet med skolstruktur 2.0 syftar till att adressera aktuella och kommande
utmaningar för skolväsendet på det kommunala planet. Det handlar ytterst om att
tillvarata befintliga möjligheter och att åstadkomma förbättrade förutsättningar, ökad
kvalitet och likvärdighet i utbildning och undervisning, för att uppnå skolans nationella
mål samt de kommunala målen, uppdragen och ambitionerna.
Genom detta arbete verkar förvaltning och ansvarig facknämnd proaktivt för att möta
aktuella och framtida utmaningar ur såväl ett skol-, kommun- som
arbetsgivarperspektiv.
1.3
Metod
Inledningsvis har olika arbetsgrupper inom förvaltningens chefsorganisation
genomlyst och analyserat skolans uppdrag, Kiruna vision samt aktuellt läge i
6
kommunen och därvid identifierat behov, utmaningar och möjliga strategier för
utveckling av skolstrukturen. Härvid har vidare dialog och diskussion förts med den
politiska organisationen för erforderlig förankring och politisk inriktning av
utredningsuppdraget.
Därefter har en förvaltningscentral planeringsgrupp bestående av förvaltningschef,
rektorer, chefen för Elevhälsan och chefen för Skolmåltider sammanställt och
analyserat nuläget i flera avseenden, klarlagt behov och möjlig strategi samt identifierat
variabler, möjligheter och alternativ för en utvecklad grundskolestruktur. Professionen,
dvs. lärarkåren, vid kommunens samtliga grundskolenheter har under denna del av
processens genomförande erhållit information om arbetet med skolstruktur 2.0 och
getts möjlighet att vara delaktiga och lämna synpunkter på process, föreslå möjligheter
och presentera behov. I detta skede har respektive funktion inom såväl skola som övrig
kommunal förvaltning bidragit med egen expertis och sakkunskap.
Plangruppen har vidare bedömt och jämfört identifierade möjligheter och alternativ i
relation till identifierade variabler och genom en kvalitativ analys härvid konkluderat
en utveckling av grundskolans struktur och i förekommande fall relaterade
verksamheter och funktioner. Upprättat utredningsunderlag och förslag har därefter
återkopplats till skolans personal för synpunkter samt risk- och konsekvensanalys,
vilket har beaktats i slutberedningen av föreliggande underlag.
Processens olika faser och tidsförhållanden:
Dec 2013-Jan 2015
Situations-, behovs- och uppdragsanalys
Dec 2014-Mar 2015
Planerings– och förankringsarbete
skolorganisation
Mar 2015-Apr 2015
Upprättande av utrednings-/rapportunderlag
1.4
Tyngdpunkt och avgränsning
Tyngdpunkt i föreliggande arbete är en ny struktur för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet. Detta är centralt och har högsta prioritet. Ramen för detsamma är
dock facknämndens ansvarsområde - tillika förvaltningens verksamhetsområde.
En utvecklad grundskolestruktur ses beröra och påverka eller ge möjligheter för
utveckling och förbättringar inom andra relaterade förvaltningsområden, såsom t. ex.
ledningsorganisation, förskoleutveckling eller verksamhetsstöd. Förvaltningens
verksamheter presenteras i arbetet för att beskriva en helhet och sammanhang och i
förekommande fall behandlas identifierade möjligheter och föreslås åtgärder även för
dessa områden i relation till en förändrad grundskolestruktur – dock utan motsvarande
genomlysning som för grundskolestrukturen.
Gymnasieskola eller eftergymnasial utbildning omfattas inte i detta arbete. Det beaktar
inte heller under 2014 föreslagen och beslutad förändring av den kommunala nämndsoch förvaltningsorganisationen.
7
2
Nulägesbeskrivning
2.1
Skola och samhälle
2.1.1 Kiruna Vision
Kommunfullmäktige antog 2013-05-27 en vision, strategisk inriktning och mål för olika
områden för framtidens Kiruna. Visionen beskriver en gemensam bild av hur framtiden
ska se ut. De olika förvaltningarna ska i sitt arbete införliva visionen genom att beakta
antagna riktlinjer och förverkliga ställda mål.
Vision(KF beslut, 2013-05-27, § 68.)
”Vår övertygelse om människor lika värde är lika djup och värdefull som vår malm.
Våra ambitioner är högre än våra fjäll. Våra näringar gör oss världsledande. De
stora vidderna ger rymd åt ursprung och nytänkande. Vi är Kiruna.”
Visionen kan tolkas så här:
I Kiruna är människor viktiga. Vi är beroende av att människor vill leva, bo och arbeta
här. Det finns företag som erbjuder spännande arbetsuppgifter inom bl. a. turism,
rymd och gruvnäring. I Kiruna vill vi vara världsledande genom hög kvalitet. Vi vill att
medborgare ska ha ett gott och tryggt liv. Det finns många kulturer som berikar oss –
alla är lika mycket värda. Vi har plats för nytänkande och utveckling i så väl gamla som
nya näringar. Tillsammans gör vi Kiruna till en bra kommun att leva och bo i.
Strategisk inriktning (Utdrag ur underlag för KF beslut, 2013-05-27, § 68.)
Jämställdhet, hållbarhet och inflytande är nyckeln till vår framtid
 Jämställdhet och hållbarhet är aspekter som skall tas in i allt arbete – i alla
strategiska inriktningar. En jämställd arbetsmarknad, utbildning på lika villkor
och samhällsplanering är viktiga fokusområden. Jämställdhet är en viktig del i
att få ett hållbart samhälle.
 Kiruna ska utvecklas på ett sätt som samordnar ekologisk, social och ekonomisk
hållbarhet. Hållbarhetsarbetet ska använda sig av modern teknik och ske
utifrån Kirunas förutsättningar i ett arktiskt klimat.
 Alla människors lika värde ska vara vägledande i allt bemötande och ett
demokratiskt ledarskap ska genomsyra all verksamhet i kommunen.
Människors möjlighet till delaktighet är viktig för att de skall kunna få
inflytande.
Uppgiftens (visionens och målens) innebörd (Barn och
utbildningsförvaltningens analys, 2013-08-06)
Målbild:
Våra verksamheter skall ha en god och hög kvalitet och finnas i hela kommunen.
Kommunmedborgarna skall känna sig trygga och nöjda med våra verksamheters
service, dvs. utövande, bemötande och resultat.
8
Detta ska åstadkommas genom:
-ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap,
-att betona samarbete,
-att värna om alla människor lika värde,
-utbildning och undervisning på lika villkor,
-en hållbar utveckling med:
ett samordnat ekologiskt, ekonomiskt och socialt
arbete,
tidsenliga metoder och verktyg,
sektoröverskridande effektiva helhetslösningar,
lika villkor för kvinnor och män,
en jämnare könsfördelning vid rekrytering i och
till våra verksamheter,
beaktande och verkande för mångfald,
-att bibehålla och utveckla samverkan med näringslivet.
Analys
Utgående från aktuell verklighet, skollag och läroplaner samt aktuell utbildning och
forskning inom ledarskaps och utbildningsområdet bedöms mål och huvudsakliga
inriktningar utifrån Kiruna kommuns vision för framtiden mer än väl överensstämma
med pågående arbete och ambitioner inom grund- och förskola. Detta exemplifieras bl.
a. konkret genom skolans:
-systematiska kvalitetsarbete
-aktuella chefsutbildning vid det statliga rektorsprogrammet
-digitala lärplattform
-digitala utrustning och nätverk i samtliga skolor/förskolor
-aktuella kompetensutvecklingsinsatser av skolpersonal
-arbete med demokrati och fostransuppdraget
-arbete med och för likabehandling
-kompensatoriska uppdrag och aktuella åtgärder och insatser för att öka denna
förmåga
- aktuella skolutvecklingsåtgärder och projekt
Det som dock antas behöva en mer tydlig inriktning och ett mer utvecklat arbete för att
kunna införliva visionen i förvaltningens arbete bedöms vara:
-hållbar utveckling.
En hållbar utveckling ses inte uteslutande avse miljöfrågor, utan handlar i minst lika
stor del om uthållighet och attraktion ur ett socioekonomiskt perspektiv, dvs. effektiva
helhetslösningar, öppenhet och tolerans, god service och goda arbetsförutsättningar
rörande exempelvis samarbetsklimat, lönestrukturer, ledning samt
utvecklingsmöjligheter.
2.1.2 Skolans uppdrag(utdrag) och aktuella reformer
Skolans uppdrag anges och regleras i skollag(2010:800), skolförordning(2011:185) och
läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. I läroplanen
9
anges att skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta
och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja
elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare. Skolan skall genom överförande av värden
och främjande av elevernas lärande förbereda dem för att leva och verka i samhället.
Centralt i skolans uppdrag är att utbildningen ska vara likvärdig. Med detta avses att
undervisningen ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov, s.a.s. göras
tillgänglig för alla elever. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella
målen och innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att
skolans resurser skall fördelas lika.
Läroplanen uttrycker även att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
mot de nationella målen, vilket kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten
följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Svensk skola har de senaste åren varit föremål för ett flertal reformer där den nya
skollagen från 2010 är mest framträdande. En reform som bedöms ha stor påverkan
hur huvudmännen anordnar och organiserar skolans utbildning och undervisning
framgent är den om lärares behörighet och kompetens. I korthet innebär reformen att
den som anställs tillsvidare som lärare/förskollärare i skolväsendet efter 2011-07-01
måste vara behörig. From 2013-12-01 infördes ett legitimationskrav för att få anställas
som lärare/förskollärare, vilket även omfattar en lärare/förskollärare anställd före
2011, men som får ändrade anställningsvillkor. Behörighetskravet har således ersatts av
ett krav på legitimation.
Aktuella övergångsbestämmelser anger att det dock är möjligt för anställda före 201107-01 att utan behörighet(legitimation) undervisa och besluta om betyg tom 2015-0701 samt för grundsärskolan tom 2018-07-01. Behörighetsbegreppet och följaktligen
legitimationskravet skall förstås så att den som ska bedriva och ansvara för
undervisning, besluta om betyg och vara mentor skall ha utbildning för aktuellt ämne
och årskurs och kunna bestyrka detta genom en lärarlegitimation.
2.1.3 Samhällsutveckling
Svensk skola är alltjämt, och har under det senaste decenniet varit, föremål för en
omfattande debatt. Svikande resultat i såväl nationella som internationella mätningar
och undersökningar har föranlett flera statliga initiativ och reformer inom skolväsendet
i syfte att vända denna utveckling.
Utmaningarna idag för svensk skola är dock inte enbart frågorna om måluppfyllnad
eller huvudmannaskap utan även den om tillgången till behörig och utbildad
lärarpersonal. Kommunens lokala prognoser härvid presenterar pensionsavgångar om
ca 70 medarbetare inom de närmsta tre till fyra åren i förvaltningens verksamheter,
varav ca 40-50 är lärar- och förskolepersonal. Nationellt förutspås svensk skola 2020
sakna ca 43 000 medarbetare. 2025 prognostiseras yttermera svensk skola och förskola
ha en brist om ca 150 000 medarbetare.
Redan idag kan det i kommunens verksamheter konstateras symptom och yttringar på
denna nationella utveckling beträffande bemanning av det svenska skolväsendet.
Således utgör pågående och framtida personal- och kompetensförsörjning en central
fråga och utmaning för kommunens skolväsende. I detta sammanhang bedöms det
även vara så att de nationella såväl som de lokala initiativen för att få fler individer att
utbilda sig till ett arbete inom skolväsendet, så ses resultatet av detta inte kunna vara
tillgängligt förrän tidigast inom tre-fem år. Att förbättra förutsättningarna för och vidta
10
åtgärder för att bibehålla befintlig personal bedöms således kortsiktigt vara ett
prioriterat och konstruktivt perspektiv.
Samhälls- och omvärldsutvecklingen i övrigt ses även bidra till skolans aktuella och
framtida utmaningar. Den senaste tidens högkonjunktur har t. ex. inneburit att
kommunen upplevt ”växtvärk” innebärande att fler behov och uppdrag än tidigare skall
tillgodoses samtidigt som praktiska och faktiska förutsättningar för detta inte hittills
existerat eller haft möjligheter att utvecklas i motsvarande grad och tempo.
Arbetsmarknadens utveckling ställer även idag högre krav än tidigare beträffande
medarbetares kompetens, särskilt i perspektivet av en ökad global konkurrens och
kraftig minskning av antalet arbeten som inte förutsätter gymnasie- eller
eftergymnasial utbildning.
Allt fler i arbetslivet upplever och ger uttryck för en ökad stress i vardagen och orimlig
arbetsbelastning samt psykisk ohälsa. Under senare tid har detta förhållande varit
särskilt tydligt i debatt och media rörande skola, vård och omsorg. Bidragande till dessa
verklighetsbeskrivningar bedöms avseende skolan inte enbart vara avhängigt av
verksamheternas ledning och styrning, förutsättningar eller medarbetares förmåga
utan även samhällsutvecklingen i stort med en ökad individualisering och
kravmentalitet, ett ökat fokus på rättigheter - med motsvarande minskad medvetenhet
om skyldigheter, ett snävare normalitetsbegrepp, diagnossamhälle, förändrade
familjestrukturer och tillgänglig föräldratid m.m. Skolans utmaningar och dess
orsakssamband bedöms således inte enbart handla om skolan utan ses i lika stor
omfattning – om inte större? – vara avhängig av samhällsutveckling i övrigt.
2.2
Organisation
2.2.1 Historia
Kiruna kommun har genomfört flera skolstrukturutredningar under 2000-talet. Alla
har dock inte lett till stora förändringar eller förändringar överhuvudtaget. 2005
presenterades den s.k. för- och grundskoleutredningen, vilken sedan ledde till ett flertal
förändringar. Utifrån denna utredning fattades ett antal beslut rörande
förskoleorganisation, skolorganisation, skolbyggnader, ledningsorganisation,
stödfunktioner med mera. Ett av de viktigare förändringarna var att den tidigare
genomgående F-9 strukturen i enskilda rektorsområden nu grupperades i skolområde
Alpha och Beta med samordnande rektorsfunktioner. Ledningsorganisationen
omorganiserades även vid detta tillfälle och de s.k. ledningsresurserna vid varje
rektorsområde omvandlades till rektorspositioner och fler rektorer anställdes under
2006. Således kunde chefernas arbetsmiljö förbättras, ledningsorganisationen stärkas
och verksamheterna få en bättre ledning och styrning utan omfattande
kostnadsökningar.
År 2012 avskaffades skolområdena och skolenheter, i enlighet med skollagen,
inrättades och grupperades i s.k. verksamhetsområden, vilka kom att innehålla ett
mindre antal skolenheter och förskoleenheter än i de tidigare skolområdena med
samverkande rektorsområden. En annan förändring var att renodla chefsuppdragen
inom ledningsorganisationen så att befattningarna och uppdragen för rektor och
förskolechef skiljdes åt.
Genomförda strukturförändringar förbättrade generellt förutsättningarna för de olika
verksamheterna, men allt sker i ett sammanhang och det är inte en enskild åtgärd som
11
är framgångsrik utan de olika insatserna är beroende av varandra. Vidare föreligger
även det förhållandet att en organisation verkar i en omvärld och när denna förändras
behöver organisationen följa denna utveckling. Förändringarna 2012 kan idag
konstateras bidragit till att de olika skolformerna kunnat erhålla en ökad likvärdighet.
Dock ses utvecklingen i övrigt i kombination med denna förändring inneburit att
grundskolan erhållit en försämrad samordning.
2.2.2 Barn och utbildningsförvaltning
Barn och utbildningsförvaltningen är den kommunala tjänstemannaorganisationen
som står den ansvariga facknämnden till förfogande för verkställande av dess uppdrag
från kommunfullmäktige.
Barn och utbildningsförvaltningens verksamheter har ca 700 medarbetare och
omfattar kommunal annan pedagogisk omsorg, förskola och grundskola, inklusive
Elevhälsan samt Måltidsverksamheten, d.v.s. kommunens förplägnadsproduktion för
förskola, grundskola och kommunens äldreomsorg samt ett förvaltningskansli.
Förvaltningen företräder även det kommunala skolväsendets myndighets- och
medborgarservice.
Barn och utbildningsförvaltningen lyder from 2015-01-01 under Kultur och
utbildningsnämnden samt omorganiseras from 2015-03-30 i en ny förvaltning
tillsammans med kulturdelarna i Fritids och kulturförvaltningen, varvid ny benämning
på den nya förvaltningen blir Kultur och utbildningsförvaltningen.
12
Aktuella utmaningar:
Förvaltningens strukturella organisation och bemanning bedöms inte idag i erforderlig
omfattning medge tillfredställande:

samhälls- eller medborgarservice,

robusthet och uthållighet samt

attraktivitet
2.2.3 Ledningsorganisation
Ledningsorganisationen inom Barn och utbildningsförvaltningen kan betecknas som en
”platt” organisation. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som direkt underställt
sig har 25 chefer/rektorer och medarbetare vid förskola, grundskola, Elevhälsa och
Måltidsverksamhet samt förvaltningskansli. Kiruna Kommun tillämpar en
decentraliserad ledningsprincip som innebär att chefer och rektorer har stor
handlingsfrihet att leda respektive verksamhetsområde. Till stöd för detta föreligger
nationella styrdokument och kommunala mål och resurser.
Ledning av förvaltningens verksamheter skall ske genom, och skapa förutsättningar
för, ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap. Dialog och informationsspridning
är härvid centrala aspekter. Ledningsstrukturen skall medge forum för
verksamhetsledning och -styrning, utveckling, samordning samt samverkan och
delaktighet.
Ledarskap utövas direkt gentemot medarbetare eller indirekt genom mellanchefer,
funktionsföreträdare och handläggare. För ledning av organisationen utövas på
förvaltningsnivå ett indirekt ledarskap med fokus på processtyrning. Förvaltningens
direkta ledarskap sker gentemot organisationens chefer, rektorer och funktionsföreträdare.
Förvaltningen har följande ledningsstruktur:
Chefskonferens BUF
Genomförs en gång per månad under halv- till heldag och är
forum för verksamhetsledning, samverkan och
informationsdelgivning
Uppdragsdialog
Genomförs en - två gånger per månad med förvaltningens
huvudsakliga underavdelningar under en- två timmar och är
forum för styrning, dialog och informationsutbyte.
Rektors-/Förskolechefsträff
Genomförs en gång per månad och är forum för
gemensam planering, samordning och dialog
samt vid behov ärendeberedning för respektive
verksamhetsområde.
Utvecklingsforum/Lärtillfälle
Genomförs två-tre gånger per termin under heltill halvdag och är primärt ett lärtillfälle för
chefer och därvid forum för verksamhetsutveckling och erfarenhetsutbyte.
13
Aktuella utmaningar:
Förvaltningens ”platta” organisation och verksamhetens karaktär och uppdrag ses
innebära begränsade förutsättningar för:

chefers/rektorers tillgänglighet – intern såväl som externt,

verksamhetsutveckling och

operativ och strategisk planering, styrning och samordning samt uppföljning.
2.2.4 Grundskolor och skolenheter
Abisko skola och förskola
Abisko förskola och skola ligger 98 km nordväst om Kiruna centrum.
Abisko förskola och grundskola 1-9 med förskoleklass och fritidshem, är inrymd i en
och samma byggnad. Här finns också kommunal simbassäng och idrottshall.
Byggnaden är från tidigt 1900-tal; tre våningar, där den översta våningen har en
vidunderlig utsikt över både Lapporten och Nuolja. Skolan har med andra ord en helt
unik placering i vårt världsarv.
Förskolan har 9 barn inskrivna och fler kommer under de närmaste månaderna.
Förskolans verksamhet påverkas av turistsäsongen i Abisko/Björkliden på så sätt att de
familjer som kommer till regionen för att arbeta, oftare har små barn under skolåldern
som de tillfälligt skriver in i förskolan. När högsäsongen är slut kan ett-två barn
försvinna från förskolan pga att föräldrarna arbetar inom turistnäringen.
Förskoleklassen har under höstterminen 2014 haft en elev inskriven. Eleven kommer
från ett annat land och elevens vårdnadshavare arbetade i regionen under högsäsong.
I skrivande stund (jan -15) vet vi inte om eleven kommer till skolan även denna säsong.
I grundskolan finns för närvarande 10 elever inskrivna, förskoleklassen har 1 elev
inskriven. Elevfördelningen i årskurser är enligt följande:
14
Åk 1: 3 elever
Åk 2: 2 elever
Åk 3: 2 elever
Åk 5: 2 elever
Åk 9: 1 elev
Läsåret 2015/16 kommer Abisko skola inte att ha elever på högstadiet. Förskoleklassen
bedöms läsåret 2015/16 ha 3 elever inskrivna. Alla elever i lågstadiet är inskrivna i
fritidshemmet; dvs. 9 elever.
Aktuella utmaningar:
Den största svårigheten och utmaningen är bostadssituationen på orten. Att få bostad
är näst intill omöjligt. Delar av befintlig personal bor för närvarande i husvagn.
Att skapa intresse för, rekrytera och få personal till Abisko förskola och skola bedöms
inte vara svårt. Att kunna anställa och få dem att bo kvar långsiktigt är utmanande.
Luossavaara skola
Luossavaaraskolan ligger vid foten av berget Luossavaara. Området beräknas inom
överskådlig framtid ej beröras av stadsflytten, planer på nybyggnation finns. I
upptagningsområdet för skolan finns blandad bebyggelse; både hyreslägenheter,
bostadsrätter, radhus och fristående villor. Skolan har nära till befintlig förskola. I
skolans närområde finns skidbackar, slalombacke och gott om utrymme för
fritidsaktiviteter. Längs hela huvudbyggnaden finns en mycket stor skolgård. Vid
idrottshuset finns fotbollsplan och vid de två paviljongerna finns mindre skolgårdar.
Verksamheten är inhyst i ett idrottshus, 2 paviljonger och en huvudbyggnad.
Mellanstadiet finns samlat i en paviljong. Förskoleklass, musik och speciallärare finns i
paviljong 2. Lågstadiet, bibliotek, slöjdsalar, fritidshem, matsal, skolsköterska,
personalutrymmen och administration finns i huvudbyggnaden.
Elevfördelning läsåret 2014/15:
Förskoleklass: 25 elever
Åk 1:
22 elever
Åk 2:
29 elever
Åk 3:
23 elever
Åk 4:
24 elever
Åk 5:
13 elever
Åk 6:
24 elever
Totalt antal elever: 160
Luossavaaraskolans fritidshem har 84 elever inskrivna. Fritidshemmet har under
läsåret utvecklats pedagogiskt och eleverna stortrivs! Fritids förfogar över egna lokaler:
2 stora rum med tillhörande sidorum (har tidigare varit klassrum + grupprum), samt
en stor samlingssal som sammantaget möjliggör att vi kan realisera
läroplan/kursplanernas mål att fritids ska vara ett komplement till skolan. Vår
verksamhet har: idrottsfritids, musikfritids, bakning och läsning som återkommande
moment i utbildningen.
Aktuella utmaningar:
Det är viktigt för verksamheten att behålla och attrahera elever till Luossavaaraskolan.
Vår pedagogik är framgångsrik, eleverna trivs i skolan men vi ser att stadsutvecklingen
gör att familjer som går i byggtankar flyttar till annat område i staden. Vi ser fram emot
den planerade byggnationen av bostäder utmed Luossavaaras sluttningar.
15
Högalidskolan
Högalidskolan omfattar två skolenheter: enhet F-6 och enhet 7-9.
Skolenhet F-6 är en enparallellig verksamhet från förskoleklass t o m årskurs 6 med
fritidshem. Elevantalet är totalt 140 fördelat om ca 25 elever per klass förutom åk 6
med 35 elever och åk 4 med endast 12 elever. Orsaken till storleken i åk 6 beror på att vi
tog över en klass från Bolagsskolan läsåret 12/13 och fr o m åk 5 slog vi ihop bägge
klasserna till en. Detta frigjorde stora lärarresurser samtidigt som vi ökade
måluppfyllelsen och säkerställde alla elevers trygghet och studiero. Här hade vi även
fysiska förutsättningar till två klassrum med grupprum emellan vilket har varit väldigt
lyckat. Nuvarande åk 4 med endast 12 elever beroende på elevflyttar mm har vi satsat
mycket på och ser att det gett goda resultat. Det är dock alldeles för lite elever för att få
dynamik i klassen, vilket också lärarna påtalar.
Behörigheten är 100 procent i alla verksamheter och bemanningen är god, vilket också
syns i resultat och avsaknad av anmälningar, kränkningsärenden mm. Personalen är
organiserad i två arbetslag; F-3 samt 4-6. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och
man träffas kontinuerligt enligt ett i förväg bestämt kalendarium. Minst en gång varje
månad träffas hela F-6, ibland också med 7-9 för personalkonferens. Fritids deltar med
en representant på dessa konferenser men dock inte på arbetsenhetsmötena pga att
man har verksamhet då. När det gäller fritids med 77 inskrivna elever så har vi 5
behöriga fritidspedagoger. En av dessa är dock placerad på lågstadiet som pedagogisk
resurs och stöttning till en elev. Två av fritidspedagogerna undervisar också i tx-slöjd
respektive tm-slöjd vilket innebär att de inte tjänstgör fullt ut på fritids. Två av
fritidspedagogerna har också ffm-tid vilket också det tar bort tid från fritids.
Sammanfattningsvis så är bemanningen i dagsläget tajt inom fritids Högalid.
Vi har ett väl fungerande elevvårdsarbete med bra struktur och goda rutiner.
Specialpedagogen tar ett stort ansvar för sitt uppdrag och jobbar tätt med övrig
pedagogisk personal för att alla elever ska nå målen.
Skolenhet 7-9 är en fyrparallellig verksamhet från årskurs 7 t o m årskurs 9. Från och
med årskurs 7 kan eleverna ansöka om integrerad samisk undervisning. Till högstadiet
omfattas upptagningen av elever från Högalidskolan, Luossavaaraskolan, Bergaskolan,
Tuolluvaaraskolan, Jukkasjärvi skola och Sameskolan. Elevantalet är totalt 280
fördelat om 125 elever i årskurs 7, 89 elever i årskurs 8 och 89 elever i årskurs 9.
Behörigheten är hög bland lärarna på skolan. Personalen är organiserad i tre arbetslag;
Årskurs 7, 8 och 9. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och dessa träffas
kontinuerligt enligt ett i förväg bestämt schema. Minst en gång varje månad träffas all
personal vid enhet 7-9, ibland också med F-6 för personalkonferens.
Högalidskolan upplevs av huvuddelen av eleverna som en trygg och säker skola. Skolan
arbetar aktivt med värdegrundsuppdraget och ett väl fungerande elevvårdsarbete med
bra struktur och goda rutiner är upparbetat. Undervisningen och verksamheten utgår
från tre grundfaktorer - trygghet, hälsa och kunskap. Ett varierat arbetssätt med en
formativ bedömning och förhållningssätt utgör grunden i skolans undervisning.
Högalidskolan är en plats för lärande där måluppfyllelsen skall öka genom att alla
elever medges verka i en trygg och utvecklande lärmiljö:
Aktuell utmaning:
Skolans utmaningar består i att möta alla elever och deras behov. Vi lyckas inte
optimalt men har kommit en bra bit på väg.
16
Bergaskolan
Bergaskolan är en F-6 – skola som ligger mitt i det som kommer att bli det nya Kiruna.
Byggnaden är uppförd 1970 och delar gård med Backens och Ripans förskolor. I
verksamheten ingår grundskola 1- 6, förskoleklass och fritidshem. Elevantalet är idag
ca 160 elever fördelat på sju klasser med mellan 19 och 25 elever vardera.
Fritidshemmet har 69 inskrivna elever. Personalstyrkan uppgår till 14 lärare, och fem
verksamhetsassistenter/ fritidspersonal. Måluppfyllelsen är god vid nationella prov i åk
3 och 6 samt vid betygssättning i åk 6. Skolan har också genomgående återkommande
höga resultat vid de elev-, vårdnadshavar- och personalenkäter som genomförs i regi av
Barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan 2009 har skolan också alltid haft en budget
i balans. Skolans elevantal har ökat med ca 50 % sedan 2008 vilket tolkas som att
verksamheten är attraktiv för elever och vårdnadshavare.
Skolan har till 95% behörig personal anställd på lärartjänsterna i förskoleklass och
grundskola och verksamhetsassistenterna har olika former av gymnasial eller
eftergymnasial utbildning. På fritidshemmet finns ingen fritidspedagog anställd men
väl en musikpedagog och en förskollärare som tillsammans med de ett antal
verksamhetsassistenter/ barnskötare utgör personalstyrkan. Verksamheten är
organiserad kring att varje klass skall ha en behörig lärare som huvudansvarig. Till
detta finns en rörlig resurs på lågstadiet och en på mellanstadiet som sätts in där
behoven för tillfället är som störst. Skolan köper HKK- och musiklärartjänst av
respektive Triangelskolan och Kulturskolan. I de klasser där behov föreligger, finns
också en verksamhetsassistent för att hjälpa berörda elever med skolarbetet så att detta
skall flyta så bra som möjligt. Fritidshemmet är organiserat så att en pedagog är
heltidsanställd där och har huvudansvaret för planering och utvärdering av
verksamheten, tillika för arbete i barngrupp. Till sin hjälp har hon ett antal
deltidstjänster i form av de verksamhetsassistenter som tjänstgör även på
fritidshemmet. Genom denna organisationsform har fritidshemmet alltid en hög
personaltäthet under tider då det finns barn i verksamheten.
Skolan har en rektor som tillika är chef för Språkcentrum, den sammanhållna
verksamheten för Förberedelseklass, modersmål och svenska som andraspråk vars
verksamhet antingen finns på Bolagsskolan eller bedrivs ambulerande.
Varken Bergaskolan eller Språkcentrum har egna administrativa resurser utan dessa
delas med Högalidskolan respektive Tuolluvaara-/Jukkasjärvi skolor.
Aktuella utmaningar:
Utmaningen för verksamheten är att fortsatt vara så attraktiv att den kan bibehålla ett
hälsosamt elevantal samtidigt som verksamheterna kan fortsätta ha ett gott urval av
kandidater vid rekrytering av personal.
Språkcentrum
Språkcentrum omfattar kommunens skolorganisation för modersmålsundervisning,
undervisning i svenska som andraspråk(SvA) samt förberedelseklass för nyanlända,
vilken avser såväl förskola som grundskola.
Modersmåls- och Svenska som andraspråk (SvA)- undervisningen utgår idag från en
basering på Bergaskolan i icke ändamålsenliga arbetsrum, varvid personalen ambulerar
mellan 1- 5 skolor beroende på ämne. Till förfogande finns en huvudsakligen åldrande
fordonspark bestående av fem fordon, tre ägda, en leasad och en hyrbil.
Personalstyrkan är inte erforderlig för att uppfylla lagkraven fullt ut avseende
17
undervisningstid i SvA och här har en prioritering gjorts där undervisning i enlighet
med timplan ges i åk 6- 9, dvs i årskurser med betyg. I övriga årskurser ges
undervisning i SvA i varierande grad. I modersmål kan behoven mötas i
minoritetsspråken och i engelska samt i ryska med stöd av fjärr- och
distansteknik(internet).
Förberedelseklassen (förskola till åk 9) med f.n. 20 barn i förskolan och ca 40 elever i
grundskolan verkar i ändamålsenliga lokaler i Bolagsskolan. Denna organisation ses
dock vara till del segregerande då undervisningen inte sker i lokaler som delas med
ordinarie grundskoleklasser, utan integration sker först då eleverna fullt ut kan
integreras, vilket är något som hittills bedöms kunna ske efter 1- 2 år. Verksamheten
delar ansvarig rektor med Bergaskolan samt en skolassistent med Tuolluvaara och
Jukkasjärvi skolor.
Aktuella utmaningar:
I och med regeringens proposition av december 2014 har kraven på
myndighetsutövning och därmed sammanhörande skolgång för nyanlända skärpts
såtillvida att ett ökat kartläggnings- och utredningsarbete skall ligga till grund för en
integration av eleverna i svensk klass inom ett år. En följd av propositionen är också att
beslutsmängden gällande nyanlända elever ökat och att Förvaltningslagen skall
tillämpas fullt ut även gällande dessa elever, vilket innebär att Förberedelseklassen
kommer att behöva ökade administrativa resurser och ledningsresurser då antalet
beslut gällande eleverna bedöms komma att öka markant. En följd av den nya lagtexten
är behov av att omorganisera verksamheten avseende SvA och modersmål, så att större
resurser än idag knyts till mottagarskolorna i syfte att tillförsäkra integrerade elever det
stöd i skolgången de har rätt till. Yttermera bedöms nödvändigheten av stärka de
utredande resurserna i Förberedelseklassen, så att mottagande skolor kan få ett fullgott
underlag för mottagande av de integrerade eleverna, även öka.
Förberedelseklassen bedöms inte att kunna arbeta kvar som en segregerad solitär utan
se behöva dela byggnad med en svensk skola så snart lokalförhållandena medger detta.
En eventuell ny skola i centrala Kiruna behöver dimensioneras utifrån detta behov. En
vinst med en gemensam skolbyggnad är att detta möjliggör samutnyttjande av
administrativa, utredande och ledningsresurser. Organisationen avseende SvA,
modersmål och studiestöd på modersmålet bör byggas ut för att möta de nya
styrdirektiven och ledningsförhållandena avseende personal ändras så att den rektor
som är ansvarig för eleven och dennes kunskapsutveckling tillika i operativt hänseende
är chef för läraren. En sammanhållen organisation avseende rekrytering och
personalhantering bör dock behållas i syfte att kunna erbjuda attraktiva tjänster till
vilka vi kan rekrytera behöriga lärare.
Tidigare har det varit möjligt att kunna lösa delar av undervisningen i modersmål via
distans- och fjärrteknik(Internetkonferens), men som en följd av regeringens
proposition 2014/15:44 kommer detta, om propositionen antas av Riksdagen inte
längre att vara möjligt annat än inom en och samma huvudmans organisation, genom
entreprenad eller genom samarbete med statliga skolformer. Det länssamarbete som är
aktuellt f.n. bedöms inte att kunna lagligt fortgå. Det är f.n. oklart om detta förhållande
gäller även studiehandledning på modersmålet. Sammantaget betonar detta vikten av
en ökad samordning och gemensamt resursutnyttjande i syfte att kunna möta
lagkraven om nyanlända elevers rätt till skolgång och kraven på en rättssäker
myndighetsutövning kring dessa elever.
18
Triangelskolan
Triangelskolan är en enparallellig F-9 skola med f.n. 240 elever, belägen i centrala
Kiruna med gångavstånd till bibliotek, badhus och sporthall. Skolan ligger mitt emot
lasarettet och har busshållplats alldeles vid skolbyggnaden, så bussförbindelserna till
olika stadsdelar är goda. Skolan är ursprungligen en låg- och mellanstadieskola som är
byggd på 1960-talet, vilket innebär att klassrummens storlek är därefter.
På Triangelskolan finns:
11 klassrum för klassundervisning
1 klassrum för musik och bildundervisning
1 klassrum för NO-laborationer
1 klassrum för hemkunskapsundervisning
2 Slöjdsalar för trä- och metall och textilslöjd som vardera rymmer 12 elever.
5 grupprum
Skolenheten innefattar även fritidshem med 76 inskrivna elever. De förfogar över egna
lokaler med möjlighet att använda förskoleklassens rum. De anställda har behörighet
som fritidspedagog , förskolelärare och två barnskötare.
Aktuella utmaningar:
Skolreformen rörande krav på lärarlegitimation innebär att skolan genom aktuell
organisation och arbetssätt idag saknar ämnesbehörighet för vissa ämnen i flera
årskurser. Andra utmaningar är att i erforderlig omfattning möta alla elever och deras
behov.
Nya Raketskolan
Nya Raketskolan består av tre skolenheter, enhet F-3, 4-5 samt grundsärskolan och 69. Skolan är placerad på Lomboloområdet, söder om den nya stadskärnan och i ett
expansivt område. Totalt elevantal är 732 elever.
Eleverna upptas från närområdet, tidigare Raket-/ Lombolo – samt Bolagsområdet.
Årskurser och elevantal: f-3: 281 elever, 4-5: 146 elever, 6-9: 291, särskola: 14 elever.
Ingående verksamheter: Förskoleklass, Åk 1-3, fritidshemmet f-3 (3 avdelningar), åk 45, särskolan åk 1-9, åk 6-9, verksamhetsservice, administrativ personal för skolan,
studie- och yrkesvägledare för egna och andra skolors behov.
Aktuella utmaningar:
Områdets expansiva utveckling och det ökande antalet barn i närområdet bedöms
innebära att skolan får problem med att erbjuda plats för alla. T e x nästa års
förskoleklass bedöms bli 92 elever och skolans lokaler är dimensionerade för 80 elever.
Vissa kompetenser är f.n. svårrekryterade till skolans verksamheter, t e x trä- och
metallärare, språklärare, musiklärare, matte/no-lärare, specialpedagoger och lärare i
svenska som andra språk.
Andra utmaningar är också att hitta organisationsformer för fritidshemmets
verksamheter generellt i kommunen, skolassistentorganisationen och även studie- och
yrkesvägledarna i syfte att erhålla en mer effektiv resursanvändning.
19
Tuolluvaaraskolan
Tuollavaaraskolan är en mindre F-6 skola i östra utkanten av Kiruna C, men som
bedöms hamna relativt centralt i nya Kiruna C mot bakgrund av pågående
stadsutveckling. Skolan byggdes år 1913-14 och har senare byggts om för att anpassas
till nya behov och krav. Idag anses den av sakkunniga inte vara möjlig att bygga om
eftersom kraven på byggnader och bestämmelser för nybyggnation förändrats så
mycket under senare år.
Skolan har 18 elever i förskoleklassen (F-klass) och 103 elever i årskurserna 1-6.
Klasstorleken är mellan 12-22 elever per klass vilket ger ett genomsnitt på 17 elever per
klass i åk 1-6. Totalt har skolan121 elever. 24 elever är inskrivna i fritidshemmet.
Skolans personalstyrka omfattar 11 tjänster varav 8 är i åk 1-6, 1,5 i F-klass och 1,5 i
fritidshemmet.
Aktuella utmaningar:
I grundbemanningen har skolan idag utifrån kommande lagkrav (juli 2015) en brist på
personal i åk 4-6 med lärarlegitimation i ämnena idrott och hälsa, textilslöjd, musik,
bild, hemkunskap, matematik och NO-ämnen. För att kunna erbjuda undervisning i
dessa ämnen idag har skolan visstidsanställd personal fram till sommarlovet 2015. Två
av tre klasslärare i åk 4-6 saknar lärarutbildning. I åk 1-3 har skolan personal med
lärarlegitimation i samtliga klasser och i F-klassen finns utbildad behörig personal.
Inför höstterminen 2014 hade skolan få sökande på de tjänster där den idag inte har
full lärarbehörighet. Av de sökande fanns ingen behörig bosatt i Kiruna och av
sökanden från andra kommuner tackade samtliga nej p.g.a. bostadsbristen. Inför
höstterminen 2015 ser skolan ingen lättnad i rekryteringsprocessen då situationen
bedöms relativt oförändrad på bostadsområdet samt att få nyutbildade söker sig till
Kiruna.
Jukkasjärvi skola
Jukkasjärvi skola är en liten naturnära F-6 skola som ligger 17 kilometer öster om
Kiruna C. Dess placering ger stora möjligheter att undervisa både inom- och utomhus.
Torne älv ligger ett stenkast till söder och skogar och myrar breder ut sig mot norr. Det
världskända Icehotel, den gamla kyrkan och hembygdsgården ligger alla på
promenadavstånd på båda sidor om skolan och dagligen passerar bybor och turister till
fots skolan. Rymdforskningen på stationen Esrange pågår bara några kilometer utanför
byn.
Jukkasjärvi skola har 10 elever i förskoleklassen (F-klass) och 69 elever i årskurserna 16. Klasstorlekarna är mellan 4-16 elever per klass vilket ger ett genomsnitt på 11 elever
per klass i åk 1-6. Totalt har skolan 79 elever. 25 elever är inskrivna i fritidshemmet.
Skolans personalstyrka omfattar 7,6 tjänster varav 5,4 är i åk 1-6, 1,5 i F-klass och 0,7 i
fritidshemmet.
Aktuella utmaningar:
I grundbemanningen har skolan idag utifrån kommande lagkrav (juli 2015) en brist på
personal i åk 4-6 med lärarlegitimation i ämnena idrott och hälsa, textilslöjd, musik,
bild, hemkunskap, matematik och NO-ämnen. För att kunna erbjuda undervisning i
20
dessa ämnen idag har skolan visstidsanställd personal fram till sommarlovet 2015. I åk
4-6 har den två lärare där klass 4 och 5 är sammanslagna till en klass p.g.a. litet
elevantal. Endast två klasslärare i åk 1-6 har lärarlegitimation för åk 1-6.
Jukkasjärvi skola har under ett antal år haft svårigheter att rekrytera personal vilket
märks även i år. Inför höstterminen 2015 ses inga förändrade förutsättningar att
rekrytera personal.
Vittangi centralskola
Skolans verksamhet omfattar förskoleklass till årskurs 9, samt en förberedelseklass
med varierande storlek. Skolan har drygt 100 st. elever. Skolans upptagningsområde
består av mindre byar runt omkring Vittangi; Masugnsbyn, Lainio, Parakka,
Lannavaara, Högstadiet från Svappavaara har f.n sin största del av undervisningen
förlagd i Vittangi, då det varit synnerligen utmanande att rekrytera behörig personal till
Svappavaara inför läsåret 2014/15. Skolan har även några elever från Kiruna.
Skollokalerna är ändamålsenliga och det finna gott om utrymme för eleverna. Salarna
är utrustade med IT-hjälpmedel.
Fritidshemmet har flyttat in i skolans lokaler, då det blivit för trångt på förskolan som
öppnat en tredje avdelning. Personalen består av barnskötare, fritidspersonal och
förskolelärare med 22 inskrivna barn.
Vittangis lärarkår är utbildad till ca. 80 % och har 24 personal. I dagens organisation så
finns resurserna på skolan men kompetensen kommer inte till sin rätta. Planering finns
att omorganisera personalen så att rätt behörighet kommer på rätt plats.
Grundorganisationen är en platt organisation där personalen lyder direkt under rektor.
Enheten har två arbetslag: åk F-6 och åk 7-9, som har en samordnande roll och
planerar och organiserar utbildningen. I arbetslagen finns personal med stor
kompetens och erfarenhet men också de som startat upp sin yrkeskarriär nyligen. De
flesta har 10 år i yrket eller mer.
Aktuella utmaningar:
Skolans utmaningar består i att möta alla elever och deras behov och trygga elevernas
lärandemiljö.
Svappavaara skola
Svappavaara skola är en F-9 skola. Upptagningsområdet för skolan är koncentrerat till
Svappavaara som by. Intressant är att LKAB gör en gruvsatsning i Mertainen, ca. 1 mil
från Svappavaara, därför finns en förhoppning om att bygden skall blomstra. För
samhällsutvecklingen finns dock en utmaning i tillgängliga bostäder. Idag finns drygt
30 elever på skolan, 18 st. på lågstadiet, 11 st. på mellanstadiet. En process om
högstadiets förmåga att ge eleverna en kvalitativ utbildning har medfört att två st.
elever på högstadiet i Vittangi, som kommer från Svappavvara har valt att ha sin
undervisning på fredagar i Svappavaara. De andra dagarna har de sin undervisning i
Vittangi med högstadiet där.
Fritids är integrerat med skolan och har 13 inskrivna barn, lokalerna är väl anpassade
för verksamheten. Personalen arbetar 50% på fritids och 50 % i skolan.
Lokalerna är ändamålsenliga och det finns gott om utrymme för eleverna. Salarna är
utrustade med IT-hjälpmedel.
21
Skolan har en familjär stämning och präglas av ett genuint samarbete med näringsliv
och föreningar. Pedagogiskt så arbetar skolan temainriktat och har en fin skolskog
alldeles intill skolan. Svappavaara kan vara en potentiell ”buffert –skola” i samband
med stadsflytten, då byn ligger på ca 30 minuters avstånd från Kiruna.
På skolan arbetar fem personal, två på lågstadiet, två på mellanstadiet och en personal
med riktat stöd och fritidsansvar. Externa kompetenser som slöjd, musiklärare
kommer in från Vittangi och Kiruna. Skolans personal är välutbildad för de lägre
stadierna men har behov av att rekrytera personal till mellanstadiet from hösten 2015.
En högstadiepersonal är placerad i Vittangi, då delar av eleverna går där idag. Hela
personalstyrkan utgör ett arbetslag.
Aktuella utmaningar:
Skolan har under några år haft svårt att rekrytera personal till sin verksamhet, särskilt
svårt har personal till högstadiet varit. Denna situation har inte gjorts lättare med
skolreformen om krav på lärarlegitimation, Förutsättningarna i detta avseende bedöms
inte idag ha förbättrats.
Karesuando skolområde
Karesuando skolområde består av följande enheter:
-
Karesuando grundskola åk 1-9
-
Övre Soppero grundskola åk 1-6
-
Karesuando grundsärskola
-
Karesuando förskoleklass
-
Övre Soppero förskoleklass
-
Regnbågens förskola, Karesuando
-
Snöflingans förskola, Kuttainen
-
Enrisets familjedaghem, Övre Soppero
-
Fritidshemmet, Kuttainen
-
Fritidshemmet, Karesuando
-
Fritidshemmet, Övre Soppero
Läsåret 2014/15 har Övre Soppero grundskola totalt 14 elever. Övre Soppero skola har
nio elever på lågstadiet (åk 1-3), fördelade på fyra elever i åk 1, fyra elever i åk 2 och en
elev i åk 3. Mellanstadiet (åk 4-6) har fem elever fördelade årskursvis enligt följande:
en elev i åk 4, en elev i åk 5 och tre elever i åk 6.
Karesuando grundskola har totalt 70 elever läsåret 2014/15. Lågstadiet (åk 1-3) har 10
elever fördelade på två elever i åk 1, sex elever i åk 2 och två elever i åk 3. På
mellanstadiet i Karesuando grundskola går 7 elever. Fördelningen är årskursvis enligt
följande: två elever i åk 4, en elev i åk 5 och fyra elever i åk 6. På högstadiet (åk 7-9) går
totalt 53 elever. Årskurs sju är skolans största klass med 22 elever. I åk 8 går 13 elever
och i åk 9 har skolan 18 elever.
22
Karesuando skola har en stabil lärarkår. När textilslöjdläraren blir klar med sina
behörighetskompletterande studier i hem- och konsumentkunskap så täcks alla
kompetenser som behövs för att ha behöriga lärare i alla ämnen som skolan ger
undervisning i. Den enda kompetens som saknas inför läsåret 2015/16 är
speciallärarkompetensen. Dock har skolan en lärare som kompetensutvecklas för att
även denna kompetensskall finnas inom en snar framtid. Det bedöms härvid vara så att
skolan idag eller i närtid står väl rustad för gällande skoluppdrag. Övre Soppero skola
har de behörigheter och de lärarkompetenser som behövs för att bedriva undervisning i
åk 1-6. Det är en stabil lärarkår där skolan enligt plan inte räknar med några större
förändringar under de närmaste åren.
Aktuella utmaningar:
Inför läsåret 2017/18 kan Tulinkisuando friskola, vilken är belägen inom Karesuando
skolas s.k. upptagningsområde, eventuellt ha ett elevantal som understiger den kritiska
punkt då det ur ekonomisk synvinkel inte längre är praktiskt att driva en friskola. Idag
har skolan 33 elever, fördelade på 2-8 elever/årskurs F-6. En sådan utveckling bedöms
innebära att hela Tulinkisuando friskolas elevantal behöver beredas plats vid
grundskolan i Karesuando, vilket framgent ses behöva beaktas i planeringen av den
offentliga skolan.
En annan utmaning som skolan i Karesuando står inför är framtida personal- och
kompetensförsörjning. Under en tidsrymd på ca 6 år kommer fyra lärare i Karesuando
skola att fylla 65 år, vilket innebär att ca en tredjedel av lärarkåren kommer att avgå
med pension. Dessa lärartjänster bedöms bli svårare att fylla upp internt då det är fråga
om väldigt speciella kompetenser som vi i dagsläget inte har. De lärare som under
denna tidperiod kommer att avgå med pension är lågstadielärare, mellanstadielärare,
lärare i finska och bild och lärare i samhällsorienterande ämnen, dvs. geografi, historia,
samhällskunskap och religionskunskap.
23
Befintlig skolstruktur Kiruna C idag:
2.2.5 Ekonomi och fördelningsprinciper
Barn och utbildningsnämnden ekonomiska resultat 2014:
Redovisning per
verksamhet (tkr)
Gemensam verksamhet
Grund- och förskolor
Måltidsverksamhet
Fria driftsalternativ
Interkommunala
ersättningar
Drifts projekt
Totalt
Utfall
Utfall
Budget
Avvikelse
2013
2014
2014
2014
106
398
224
274
42
765
50
432
103
053
230
272
108
627
214
244
43 567
43 004
-563
57 425
57 856
431
484
-54
700
754
1799
0
0
0
426
152
434
263
424
431
-9 832
5 574
-16 028
24
I korthet avseende grundskolan kan de ekonomiska resultatet hänföras till
personalkostnader beroende på extraordinära insatser till stöd för elever i behov av
särskilt stöd. Dessa är särskilt kännbara vid mindre enheter där resurser för särskilt
stöd snabbt ses förbrukas. Detta accentueras av att en liten skola ofta är attraktiv för
vårdnadshavare till elever med särskilda behov och att skolan många gånger tvingas
svara upp mot behov av särskilt stöd som inte är i proportion till skolans elevantal i
övrigt.
Kiruna kommuns budget samt budgetprognos för år 2015-2017:
För- och grundskoleverksamhet
Antal barn i de kommunala verksamheterna
feb-14
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
46
39
45
54
38
53
54
86
Förskola
868
820
788
799
781
757
774
773
Förskoleklass
184
184
228
221
200
192
226
224
Grundskola
Obligatoriska
särskolan
Totalt antal
barn/elever
1940
1916
1 924
1909
1882
2086
2153
2236
14
13
13
15
25
19
24
21
3052
2972
2 998
2 998
2 926
3 107
3 231
3 340
542
597
620
590
534
536
582
584
Pedagogisk omsorg
Skolbarn i fritidshem
Dygnet runt förskola
18
25
*Statistik för helåret är avläst i oktober.
Antal barn i de fria driftsalternativen
feb-14
Pedagogisk omsorg
2013
2012
2011
2010
23
33
3
0
0
Förskola
181
155
140
149
127
Förskoleklass
40
40
32
27
35
Grundskola
Totalt antal
barn/elever
300
301
266
278
265
544
529
441
454
427
149
124
76
80
67
Skolbarn i
fritidshem
* Statistik för helåret är avläst i oktober.
Den grundläggande resursfördelningsprincipen kommunal verksamhet inom Kultur
och utbildningsnämnden år 2015
Den grundläggande resursfördelningsprincipen inom barn- och
utbildningsförvaltningen är att antalet barn och elever genererar resurser till respektive
enhet. En enhet är exempelvis en förskola, en grundskola, ett fritids, Skolmåltider,
Interna skolskjutsar, Språkcentrum, Elevhälsan, Särskolan eller Förskolor centralt.
Budgeten för personal och övrig drift i förskola, förskoleklass, grundskola och fritids
baserar sig på antal barn och elever i verksamheten samt i förekommande fall på
resursfördelningens koefficientsystem.
Resursfördelningsprinciper fristående alternernativ 1-16 år inom Kultur- och
utbildningsnämnden år 2015
Hemkommunen skall lämna bidrag till huvudman för fristående alternativ för varje
elev vid enheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp.
Grundbeloppet ska avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider,
administration, mervärdesskatt och lokalkostnader och skall bestämmas efter samma
grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna
grundskolan.
2.3
Elev- och befolkningsutveckling
För år 2014 redovisar SCB en folkmängd i Kiruna på 23 241 personer, vilket är en
ökning med 45 nya kommunmedborgare under det gånga året. När det gäller
befolkningsutvecklingen under åren 2011 t.o.m. 2014 har Kirunas befolkning ökat med
297 personer. Tittar man framåt fyra år (2015-2018) så spår SCB att Kirunas befolkning
kommer att uppgå till 24 138 personer, enligt tabell nedan.
26
Befolkningsprognos Kiruna kommun
Antal
invånare
2015
23 402
2016
23 665
2017
23 917
2018
24 138
Källa: SCB
Med utgångspunkt i näringslivets utveckling, de senaste årens befolkningsutveckling
och SCBs prognoser är kommunens målsättning att Kirunas befolkning ska uppgå till
minst 25 000 personer år 2020.
Befolkningsutvecklingen mellan 2005 och 2014 i olika delar av Kiruna ses vidare visa
på en tydlig trend att antalet barn, både i åldrarna 0-1 år och 2-15 år har minskat i
områdena från Saivomuotka till Lannavaara. När det gäller området Vittangi och
Svappavaara har antalet barn 0-1 år ökat medan antalet barn 2-15 år har minskat. I
området kring Jukkasjärvi har utvecklingen gått åt motsatta hållet med en ökning av
antalet barn, både i åldrarna 0-1 år och 2-15 år. I Kiruna C har antalet barn 0-1 år ökat
medan antalet barn 2-15 år har minskat. Slutligen, i området Abisko – Riksgränsen har
antalet barn 0-1 år minskat och antalet barn 2-15 år har varit ganska oförändrat.
Befolkningsutveckling i olika delar av Kiruna
Saivomuotka-Lannavaara
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005-2014
0-1 år
24
29
38
31
20
22
20
15
20
14
-10
2-15 år
306 289 269 269 262 247 223 218 212 205
-101
16-w år 1149 1122 1116 1089 1096 1078 1078 1060 1062 1061
-88
Totalt
1479 1440 1423 1389 1378 1347 1321 1293 1294 1280
-199
Vittangi-Svappavaara
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005-2014
0-1 år
14
17
13
17
18
16
25
29
30
23
9
2-15 år
188 174 161 157 152 152 154 154 173 165
-23
16-w år 1052 1071 1069 1093 1086 1091 1083 1087 1085 1048
-4
Totalt
1254 1262 1243 1267 1256 1259 1262 1270 1288 1236
-18
Jukkasjärvi-Paksuniemi-Laxforsen-Poikijärvi-Kauppinen
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005-2014
0-1 år
21
27
33
23
28
37
37
39
41
42
21
2-15 år
171 166 166 166 177 167 179 208 215 235
64
16-w år
865 890 898 910 921 945 966 984 1004 1044
179
Totalt
1057 1083 1097 1099 1126 1149 1182 1231 1260 1321
264
Kiruna C
2005 2006
0-1 år
403 400
2-15 år 3182 3124
16-w år 14880 15034
Totalt 18465 18558
2007
377
3019
15047
18443
2008
376
2914
15127
18417
2009
395
2841
15072
18308
2010
426
2799
15073
18298
2011
424
2773
15080
18277
2012
426
2775
15031
18232
2013
449
2800
15162
18411
2014 2005-2014
451
48
2809
-373
15216
336
18476
11
Abisko-Riksgränsen
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005-2014
0-1 år
6
4
1
1
4
2
5
8
5
2
-4
2-15 år
20
19
20
17
18
20
19
22
22
21
1
16-w år
134 144 141 151 173 182 185 196 189 223
89
Totalt
160 167 162 169 195 204 209 226 216 246
86
Källa: SCB och KIR
27
Barn och utbildningsförvaltningens prognoser för elevutvecklingen vid kommunens
olika områden och skolenheter visar på en liknande utveckling. Dessa prognoser
upprättas genom s.k. framskrivning där antalet födda i ett område vid tidpunkt för
skolgång adderas till befintligt elevantal och avgångsklasserna subtraheras på
motsvarande sätt. Framskrivningen har erfarits hittills visa på en tillfredställande
prognostisering och uppvisar för innevarande läsår en felmarginal motsvarande ca 1%.
Område/läsår
Abisko
Luossavaara
Högalid
Berga
Triangel
Raket
Tuollavaara
Jukkasjärvi
Vittangi
Svappavaara
Övre Soppero
Karesuando
Total:
Prognos +/Årli g +/-
20150203
12
160
420
150
240
732
121
79
100
30
14
70
2128
-
14/15
13
158
417
156
242
725
124
84
82
40
14
60
2115
-
Fel%
-8
+1
+1
-4
-1
+1
-2
-6
+22
-33
0
+17
+1
-
15/16
12
164
435
140
230
731
127
97
75
43
14
52
2120
-8
-8
16/17
14
177
453
136
236
735
132
111
77
44
17
58
2183
+55
+63
17/18
18
176
456
127
223
734
128
121
87
43
18
62
2193
+65
+10
Källa: Barn och utbildningsförvaltningen, Kiruna kommun
Nyanlända till och från Kiruna kan för närvarande konstateras minska något. Orsaken
till detta bedöms vara aktuell bostadssituation samt en ökad mottagning i andra
kommuner i Norrbotten. Nyanlända antas dock fortsatt ske i samma omfattning som
idag. Integreringstakten från förberedelseklass till ordinarie grundskolor bedöms öka
och komma att omfatta ca 20 elever per år.
Bedömning elevutveckling
Abisko prognostiserar en relativt oförändrad elevutveckling de närmaste tre läsåren.
Kommande läsår finns inga elever på högstadiet. Övriga elever undervisas i s.k. B-form,
med integrerade årskurser. Elevantalet bedöms dock för mer än något annat område
vara beroende av utvecklingen och situationen för de närliggande turistanläggningarna.
Befintliga skollokaler bedöms vara tillräckliga.
Luossavaara, Högalid, Berga och Triangel prognostiserar en stabil elevutveckling över
tid. Högalid förutspås genom framskrivningen öka markant kommande läsår. Berga
och Triangel har ökat markant från föregående prognostisering 2013, men spås över tid
minska med sammanlagt ca 20-25 elever under de kommande 3 läsåren. Sammantaget
för dessa fyra områden bedöms elevutvecklingen över tid kunna vara konstant eller
rent av öka, vilket faktiskt utfall i jämförelse med tidigare framskrivning hittills
redovisar. Skolorna omfattar idag ca 20-25 elever i varje klass och årskurs. Befintliga
skollokaler vid Luossavaara och Högalid skolor bedöms vara tillräckliga, men för Berga
28
och Triangelskolan i de fall en fortsatt ökning av elevantal skulle vara aktuell bedöms
dock vara eller komma att bli otillräckliga.
Raket/Lombolo har en stabil och eventuellt ökande elevutveckling. Inflyttning till
området antas öka och följaktligen behovet av skola. Befintliga skollokaler bedöms idag
vara tillräckliga för år 1-9. Beträffande elever till förskoleklass konstateras dessa inför
kommande läsår vara 92 elever, vilket ses vara ca 12 mer än vad skollokalerna är
dimensionerade för. Detta är en utmaning för organiseringen av skolans förskoleklass
och därefter lågstadium. Sett ur det totala antalet elever är dock skolans lokaler
erforderliga, men innebär utmaningar för enskilda årskurser. Skolans klassrum är i
huvudsak dimensionerad för elevgrupper om ca 40 elever, varvid de enskilda
årskurserna i huvudsak omfattar ca 80 elever. Vid en ökad inflyttning till området eller
ökade behov av integrering av nyanlända bedöms befintliga skollokaler bli otillräckliga.
Tuollavaara har en ökad elevutveckling och bedöms de närmaste läsåren öka sitt
elevantal med minst ca 10 elever. Skolan har i genomsnitt ca 17 elever per årskurs.
Befintliga skollokaler bedöms vara tillräckliga idag, men bedöms bli otillräckliga vid
ökade behov.
Jukkasjärvi har en markant ökad elevutveckling och bedöms fram till 17/18 öka med ca
30-40 elever. Dock finns kännedom om att flera elever som flyttar till Jukkasjärvi
fullföljer sin skolgång vid andra skolor i Kiruna C alternativt vid fristående alternativ,
varför den enkla framskrivningen i detta sammanhang inte bedöms förmedla en helt
korrekt bild av utvecklingen för Jukkasjärvi. Skolan organiserar idag ca 10-11 elever per
årskurs. Befintliga skollokaler är idag tillfredställande, men bedöms inte kunna hantera
en omfattande, eller prognostiserad, ökning av elever.
Vittangi har en stabil elevutveckling och bedöms i huvudsak bibehållas på aktuell nivå
de närmaste läsåren med en viss elevminskning läsåret 15/16. Befintliga skollokaler
bedöms kunna hantera nuvarande och framtida skolbehov.
Svappavaara har en oförändrad elevutveckling över tid. Möjligheter att bemanna och
organisera undervisning för högstadieeleverna det senaste läsåret och bedömt framgent
även för mellanstadiets elever ses dock påverka det faktiska elevunderlaget vid skolan.
Befintliga skollokaler bedöms vara tillräckliga för elevantalet.
Övre Soppero har en relativt oförändrad elevutveckling de närmaste tre läsåren.
Befintliga skollokaler bedöms vara tillräckliga.
Karesuando har en minskande elevutveckling de närmsta läsåren för att läsåret 15/16
markant minska. Befintliga skollokaler bedöms vara tillräckliga och kunna hantera
nuvarande och framtida skolbehov.
2.4
Personal- och kompetensförsörjning
Personalförsörjning handlar om olika slags åtgärder på kort och lång sikt som görs för
att klara av att rekrytera och behålla personal. I Kiruna kommuns personalpolitiska
program konstateras ett antal viktiga hörnstenar angående personal- och
29
kompetensförsörjning. Dessa är att ”attrahera, rekrytera, introducera, tillvarata, förnya
och utveckla”.
Fokus på personalförsörjning i Kiruna kommun har blivit allt viktigare de senaste åren
bland annat på grund av stora pensionsavgångar, utökningar i verksamheterna samt
förändrade krav på lärarbehörigheter i skolan. Behov av att rekrytera personal inom
Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter är främst måltidspersonal,
barnskötare, förskollärare, lärare och specialpedagoger. Rekryteringsbehovet har ökat
det senaste året både inom förskolan och skolan och det är idag svårt att rekrytera
personal med rätt behörighet både till vikariat och till tillsvidareanställningar. Detta ses
ofta leda till att kraven på utbildning/legitimation måste sänkas och att anställningen
blir tillfällig och tidsbegränsad.
För att underlätta rekrytering av personer med rätt kompetens arbetas det bland annat
med att marknadsföra Kiruna kommun som attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att
tillvarata men samtidigt också locka nya medarbetare till kommunen. Genom åren har
bland annat fler personalförmåner antagits till förmån för medarbetarna i syfte att vara
en än attraktivare arbetsgivare. Kiruna kommun arbetar också med olika typer av
marknadsföring. Det kan handla om annonser för lediga tjänster eller om information
om hur det är att arbeta i kommunen. Andra marknadsföringsåtgärder är bland annat
att Kiruna kommun representeras vid olika mässor, besöker skolor och universitet samt
deltar vid olika andra evenemang.
Sedan Skollagens krav om legitimation för förskollärare och lärare har ett arbete pågått
i Kiruna kommun med att samla in legitimationer av kommunens tillsvidareanställda
förskollärare och lärare. I dag har 83,3% av kommunens lärare lämnat in en
legitimation och 78,7% av kommunens förskollärare likaså. Svårigheter att rekrytera
legitimerade lärare ses vara särskilt svårt inom vissa ämnesområden. I skolorna i
centrala Kiruna har vi personal som är tidsbegränsat anställda på grund av att de
saknar legitimation. Detta är främst i ämnen som trä- och metallslöjd, tyska, finska /
meänkieli, spanska, musik samt idrott. Det finns även ett par anställda som saknar
legitimation och som är tidsbegränsat anställda som klasslärare.
Till Svappavaara har det senaste två åren varit mycket svårt att rekrytera legitimerade
lärare oavsett ämnesbehörighet. Till Jukkasjärvi har det också varit svårigheter att
rekrytera legitimerade lärare. Till Abisko har det däremot gått lättare att rekrytera
legitimerade förskollärare/lärare men där har bostadssituationen varit väldigt svår att
lösa. Det har lett till att legitimerade förskollärare ej kunnat anställas.
Beträffande pensionsavgångar och pensionsprognoser utgör 65 år som pensionsålder
utgångspunkt. Eftersom pensionsavgång är möjligt från och med 61 år till och med 67
år så kan det innebära att prognosen kan förändras något. Genomsnittlig pensionsålder
i Kiruna kommun var 64,1 år 2013, vilket innebär att fler avslutar sin anställning före
65 års ålder. Inom en fyraårsperiod kommer cirka 40 personer att lämna verksamheten
då de blir 65 år.
2015 - 2018
Lärare
Specialpedagoger
20
3
Fritidspedagoger
Barnskötare
Förskollärare
3
8
2
Måltidspersonal
4
30
Om vi ser till en längre tidsperiod som 10 år, 2016-2025, så är det cirka 82 personal
från förskolan och cirka 45 personal från skolan som går i pension.
Förutom pensionsavgångar så påverkar även personalomsättningar det kommande
rekryteringsbehovet. Personalomsättning avser inte pensionsavgångar,
omorganisationer eller omflyttningar av personal inom Kiruna kommun.
Personalomsättningen avser endast tillsvidareanställda som avslutat sin anställning
hos Kiruna kommun av andra orsaker. Personalomsättningen för Kiruna kommun
beräknades till 5 % för 2013. Det är en minskning från 2012 då personalomsättningen
beräknades till 5,3 %.
De senaste två åren har antalet legitimerade lärare som ansökt lediga arbeten minskat
både till tjänster i förskolan och grundskolan. I vissa fall har det inte funnit några
sökande alls. Bristen på behöriga lärare har lett till att utbildningskravet har sänkts och
en del obehöriga förskollärare/lärare har anställts tillfälligt. Svårigheter att rekrytera
legitimerade förskollärare/lärare bedömer vi till stor del beror på att antalet
lärarstudenter som examineras är färre än tidigare samt att vi inte lyckats locka dem att
söka till just Kiruna kommun. Bostadssituationen i Kiruna bedöms även bidraga till
svårigheter att rekrytera personal från andra delar av Sverige.
2.5
Resultat och kvalitetsarbete
Måluppfyllelsen i grundskolan kan redovisas på flera olika sätt. Tre vanliga parametrar
som man brukar utgå från är andel elever som efter årskurs 9 är behöriga att börja på
gymnasieskolans nationella program, andel elever som minst nått målen för betyget E i
alla ämnen samt genomsnittligt meritvärde (bokstavsbetygen får fasta värden mellan 5
och 20 poäng och summeras).
Tabellen visar en jämförelse av dessa tre parametrar över de senaste fem åren – dels för
Kirunas kommunala skolor och dels för riket.
Grundskolan åk 9
Kiruna
2014
Riket
2014
Kiruna
2013
Riket
2013
Kiruna
2012
Riket
2012
Kiruna
2011
Kiruna
2010
Andel elever behöriga till
gymnasiets nationella
program (%)
81,2
86,9
81,6
87,6
89,3
87,5
86,7
88,9
Andel elever som uppnått
målen i alla ämnen (%)
76,3
77,4
69,1
77,0
78,6
77,4
80,3
76,7
Genomsnittligt meritvärde
207
215
207
213
209
211
210
209
*Statistiken hämtad från Skolverkets databas SiRiS.
Trots att andelen elever som nått målen i alla ämnen under 2014 är drygt 7
procentenheter högre än för 2013 så är andelen elever som är behöriga till gymnasiets
nationella program samt det genomsnittliga meritvärdet ungefär detsamma.
Måluppfyllelsen inom samtliga tre variabler är fortsatt högre hos gruppen flickor. Den
tendens till ökning av genomsnittligt meritvärde som syns i riket för de senaste åren
gäller dock inte för Kiruna.
31
Måluppfyllelse i relation till skolverkets modellvärde
Förutom skolans undervisning så finns det faktorer utanför skolan som påverkar
elevernas förutsättningar att uppnå målen i skolan. För att man bättre ska kunna
jämföra olika skolors resultat med varandra har Skolverket tagit fram en
beräkningsmodell där hänsyn tas till tre av de mest avgörande omgivningsfaktorerna.
Detta framräknade värde kallas för modellvärde. Modellvärdet är framräknat utifrån de
omgivande faktorer som, utifrån den forskning som finns på området, anses påverka
måluppfyllelsen mest och ska visa på vilken måluppfyllelse skolan borde ha utifrån
dessa faktorer. Faktorerna som påverkar modellvärdet är föräldrarnas
utbildningsbakgrund (störst påverkan), andel pojkar/flickor och andel nyinvandrade
elever.
Diagrammet visar Skolverkets redovisning av Kirunas skolor avseende den faktiska
måluppfyllelsen i genomsnittligt meritvärde för åk 9 läsåret 2013/2014 i relation till det
beräknade modellvärdet.
* Skolorna i Vittangi, Svappavaara och Abisko redovisas inte då elevantalet i årskurs 9 är lägre
än 10.
Måluppfyllelse per årskurs och ämne vt 2014 i Kiruna kommuns grundskolor
Även om betygsättningen av elevernas måluppfyllelse påbörjas först i årskurs 6 så ska
en bedömning av i vilken grad eleverna nått målen utifrån uppsatta mål ske löpande
under hela skoltiden. Nedan visas en bild av hur måluppfyllelsen såg ut efter
vårterminen 2014 för hela grundskolan. Resultatet visar att Kiruna kommun över lag
har störst behov av att förbättra undervisningen inom ämnena matematik, svenska,
engelska och NO-ämnen.
Tabellen nedan visar andelen (%) av de elever i respektive årskurs som uppgetts ha läst
ämnet
under året och bedömts uppnått målen för vt 2014. I de fall 90% eller fler av eleverna
bedömts ha nått målen markeras rutan med grön färg. I de ämnen där färre än 90%
bedömts ha nått målen markeras rutan med rött.
32
Ämne
Bild
Engelska
Hkk
Idrott o hälsa
Matematik
Musik
NO
Biologi
Fysik
Kemi
SO
Geografi
Historia
Religion
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska / SvA
Teknik
Språkval
åk 1
åk 2
åk 3
åk 4
åk 5
åk 6
åk 7
åk 8
åk 9
99
99
x
98
95
99
99
99
94
x
96
86
99
97
99
92
x
99
84
99
97
98
88
100
98
89
100
98
98
87
100
87
91
98
94
94
97
97
94
95
97
95
95
99
89
96
x
97
90
98
96
88
99
99
84
97
90
100
88
91
98
98
100
93
98
x
96
92
80
91
84
95
96
88
94
91
84
96
93
93
92
91
89
95
86
91
86
93
88
90
91
90
89
90
90
90
90
94
93
89
93
92
92
92
92
94
84
94
97
90
91
91
91
95
95
92
94
99
x
94
99
x
95
100
85
100
x
97
100
88
99
x
97
97
91
95
x
Analys av måluppfyllelsen
Jämförelse över tid visar att de enskilda skolornas resultat varierar över tid. Detta
gäller främst de små skolorna med få elever där varje enskild elev utgör en relativt stor
andel av elevunderlaget. Man kan även se att Kiruna kommuns skolors resultat ligger i
paritet med riket i övrigt. De sociala faktorer som påverkar skolornas resultat är relativ
jämn mellan de kommunala skolorna i Kiruna C och därför har de en spridning på
endast tre meritpoäng i det beräknade modellvärdet. En stor skillnad mellan dessa tre
skolor, Högalidskolan, Triangelskolan och Nya raketskolan, är att Högalidskolan tar
emot elever i åk 6 från sex skolor medan eleverna på Triangelskolan och Nya
raketskolan går hela sin skolgång på samma skola.
Om man jämför skolornas måluppfyllelse med behörigheten hos lärarkåren på skolorna
kan man också se att det finns ett samband mellan bristen på behöriga lärare och
måluppfyllelsen. Detta syns tydligast om man jämför de skolor som lämnar över elever
till Högalidskolan efter årskurs 6. Vid en jämförelse mellan elevernas betyg på våren i
årskurs 6 och hösten i åk 7 visar det sig att elever som gått på skolor där det är stor brist
på behöriga lärare också har en sämre måluppfyllelse.
Förutom att skolorna behöver få en jämnare fördelning av lärarkompetensen och att
kompetensen måste användas på ett mer effektivt sätt för ökad kvalitet i verksamheten
så finns behov av kompetensutvecklingsinsatser och stöd på flera områden.
Måluppfyllelsen för alla årskurser i alla ämnen visar att den undervisning som eleverna
får främst i ämnena matematik, svenska, engelska och NO-ämnen inte håller den
kvalitet som behövs för att eleverna ska ha förutsättningar att nå läroplanens mål.
Pågrund av bland annat framtida pensionsavgångar riskerar detta även att gälla för
andra ämnen om rekrytering av behöriga och kompetenta lärare inte lyckas och
organiseringen av skolan fortsätter att vara splittrad på många små enheter
33
2.6
Förvaltningens övriga verksamheter
2.6.1 Förskola och annan pedagogisk omsorg
I Kiruna kommun finns för närvarande 24 förskolor med totalt 53 avdelningar, varav
en förskoleavdelning har inriktning finska/meänkieli. Förskolorna är lokaliserade
enligt följande: 17 st. i centrala Kiruna och sju stycken utanför centralorten. På
förskolorna arbetar ca 200 personal varav ca 45 % är förskollärare. Skollag och
förskolans övriga styrdokument ställer krav på att verksamheten ska uppfylla angivna
mål och att alla barn utvecklas i sitt lärande.
Aktuella utmaningar:
I dagsläget har kommunen stor brist på förskollärare och har stora problem att
rekrytera nya. Styrdokumentens krav är svåra att uppfylla då förskollärarkompetensen
inte är tillräckligt.
Kommunens förskolor verkar i en tillväxtkommun, vilket innebär att det varit och är en
ökad efterfrågan på förskoleplatser. Vidare föreligger även en uttalad politisk ambition
att reducera barngruppernas storlek samt ökade behov av förskola på finska/meänkieli.
Under de senaste åren har verksamheterna dock drabbats av fuktskador, brand samt
andra oförutsebara utmaningar i förskolans lokaler, vilket har medfört stora störningar
i verksamheterna med bl.a. omorganisationer och byte till tillfälliga lokaler. Således
föreligger idag en stor brist på ändamålsenliga lokaler.
I Kiruna kommun finns för närvarande 6 dagbarnvårdare med totalt 26 barn, en av
dagbarnvårdarna har samisk språkinriktning. Dagbarnvårdarna är lokaliserade enligt
följande: en dagmamma finns centralt Kiruna och tre dagmammor finns kring
bolagsområdet och två stycken finns i Tuolluvaara, varav den ena dagbarnvårdaren
arbetar som pedagogisk resurs. Fem av dagbarnvårdarna har barnskötarutbildning och
en har förskollärarutbildning. De krav som skollagen ställer på den pedagogiska
omsorgen är att verksamheten sa bedrivas i ändamålsenliga lokaler, i grupper med en
lämplig sammansättning och storlek samt för bedrivande verksamhet ska det finnas
personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god
pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. För att kunna reglera dagbarnvårdarnas
arbetstid, arbetar kommunens dagbarnvårdare både i de egna hemmen och i en
särskild lokal avsatt för dagbarnvårdarverksamhet. De arbetar enligt ett sexveckors
schema. Arbetstidslagen och de fackliga avtalen styr dagbarnvårdarnas arbetstider.
Enligt avtalen får inte dagbarnvårdarna ha planerad övertid, därav organisationen med
en dagbarnvårdarlokal och en i resurs för dagbarnvårdaren i Tuolluvaara.
Aktuella utmaningar:
Hösten 2015 pensioneras två av dagbarnvårdarna, vilket medför svårigheter för
schemaläggningen och att arbeta enligt de fackliga avtalen och arbetstidslagen. Därför
behöver kommunen titta på alternativa lösningar för den pedagogiska omsorgen. Dessa
pensionsavgångar medför också en utmaning för förskolorna. Det kommer behövas ett
samarbete mellan dagbarnvårdarna och två förskolor i centrala Kiruna (Norrskenet och
Bolags förskola), för att fortsatt kunna arbeta i enlighet med arbetstidslagen.
2.6.2 Elevhälsa
Den nya skollagen, som började tillämpas från och med den 1 juli 2011, ställer tydligare
krav på Elevhälsan. Barn och elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. I lagen anges att Elevhälsan ska
stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vi ska bidra till att skapa miljöer
34
som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Inriktningen på vårt arbete ska
vara hälsofrämjande och förebyggande.
Den nya Skollagen betonar också de förebyggande och hälsofrämjande insatserna
istället för symtomlindring på individnivå.
I Elevhälsans organisation arbetar skolsköterskor, skolläkare, psykologer, kuratorer,
specialpedagoger, resursperson värdegrundsfrågor, logoped, sekreterare under ledning
av en verksamhetschef. Elevhälsans organisation stöder elevvårdsarbetet vid
kommunens förskolor, grundskola och gymnasium.
Förskolan och skolan i Kiruna, där Elevhälsan är en del, ska arbeta utifrån ett
hälsoperspektiv. Hälsa, välbefinnande och lärande hör samman.
Inriktningen på Elevhälsans arbete är:
 Tidiga, inkluderande och förebyggande insatser
 Utveckling av ett handledande och reflekterande arbetssätt
 En samsyn mellan Elevhälsan och förskolans/skolans miniteam för att främja
hälsa och lärande.
Målet med Elevhälsans arbete är att bidra till en hälsofrämjande förskola och skola
I arbetet med detta mål utgår vi ifrån fyra hörnstenar:
 Fokus på lärandet utifrån organisation, grupp och individ
 Arbetet med barnets/elevens delaktighet och målbild för sitt lärande
 Föräldrarnas delaktighet i arbetet med barnens och elevernas lärande
 Utvecklingen av överlämnanderutiner mellan stadier och skolor
Elevhälsans personalorganisation:
Skolsköterskor
5,5 tjänster varav en vikarierande skolsköterska i nordöstra
kommundelen
Skolläkare
1,0 skolläkare med specialistkompetens inom barnmedicin.
Anställningen är på konsultbasis och upphandlad.
Kuratorer
3,0 tjänster varav en tjänst på gymnasiet
Specialpedagoger
2,0 tjänster, inriktning mot förskola och skola tidiga år
Logoped
1,0 tjänst, tyngdpunkt på förskolan samt skolans tidiga år.
(Språkliga svårigheter i tidiga barnaår kan leda till läs- och
skrivsvårigheter på sikt. En tidig upptäckt och tidigt stöd är
viktigt.)
Resursperson värdegrund 1,0 tjänst
Resursperson i värdegrundsfrågor (RVF) möter i sitt
arbete barn och ungdomar från lågstadiet t o m
gymnasiet. RVF bidrar till att skapa en "röd tråd" i
värdegrundsarbetet över skolstadierna och stärker
kontinuiteten i elevhälsoarbetet där värdegrundsfrågor är
en viktig del.
Psykologer
2,0 tjänst, en vakans i dagsläget
35
Sekreterare
0,75 tjänst
Elevhälsan samverkar med socialtjänsten. Dess kuratorer ska vara en brygga mellan
skola och socialförvaltning och är alltid informerade när en anmälan görs från skola till
socialförvaltning. Specialpedagogerna vid Elevhälsan, BVC samt Socialtjänstens IFB
samverkar för att skapa möten som leder till rätt stöd för barn och familjer.
Elevhälsans personal deltar även i kommunens folkhälsoråd(FHR).
Elevhälsan samordnar även samarbetet mellan kommunens skolväsende och
Specialpedagogiska Skolmyndigheten(SPSM). Denna samverkan innebär tillgång till
pedagogisk kompetens kopplad till olika funktionsnedsättningar. I avtalet med SPSM
ingår också kostnadsfri kompetensutveckling för pedagogerna inom Kiruna Kommun.
Aktuella utmaningar:
Det är viktigt att hela förskole- och skolorganisationen finns med i det hälsofrämjande
och förebyggande elevvårdsarbetet. Detta arbete och Elevhälsans förutsättningar för
sitt uppdrag bygger på en förskole/skolorganisation som har förutsättningar att
förbereda ärenden och följa upp samt fortsätta arbetet efter det stöd elevhälsans
kompetenser och insatser bidragit med.
Stadieövergångar kan ofta vara en svag länk i skolkedjan, särskilt för de barn och elever
som behöver anpassningar i sin lärmiljö. Rutiner och praktik för övergångar bedöms
behöva ges utvecklade förutsättningar.
2.6.3 Måltidsverksamheten – förplägnadsproduktion
Måltidverksamheten är organiserad vid Barn och utbildningsförvaltningen och
omfattar tre huvudområden; skolmåltider, förskolekök och Jägarköket/Ängsgården,
vilket är samlingsbegrepp för den förplägnadsproduktion som i huvudsak riktas till
vård och omsorg. För Måltidsverksamhetens tre områden ansvarar tre kostchefer.
Verksamheten producerar ca 1 000 000 portioner per år.
Skolmåltider
Skolmåltiderna har en central organisation i Kiruna C. Nästan alla skolorna får mat
levererat från ett centralt produktionskök beläget i gymnasieskolans lokaler (Hjalmar
Lundbohmsskolan). Nya Raketskolan lagar och serverar sin egen mat på skolan.
I byarna lagas skollunchen på respektive skola utom i Vittangi där maten tillagas på
Ängsgården och skickas varm till skolan.
Skolmåltiderna är anslagsfinansierade och ansvarar för produktion och servering av
måltider på respektive skola. Varje skoldag produceras och serveras ca 3400 portioner
lunch och dessutom ca 300 portioner vegetariskt samt 200 portioner specialkost.
Verksamheten serverar också mellanmål till fritids på de flesta skolorna, men i övrigt så
ansvaras inte för luncher till fritids på loven.
Skolmåltiderna har 31 anställda fördelade på kommunens 14 skolor. Det är en relativt
geografiskt utspridd verksamhet där många medarbetare arbetar ensamma eller i lag
om två personer. Personalen är välutbildad och mycket motiverade för sina uppgifter.
36
Aktuella utmaningar:
Den största utmaningen är personal- och kompetensförsörjning, i synnerhet
vikariebristen. Det är svårt att rekrytera ny kompetent personal till alla enheter.
Det geografiska läget där personalen är utspridd på 40 mil är även en utmaning.
Specialkosterna är också en utmaning. Det är ett extremt ansvarsfullt jobb och det är
särskilt svårt att nyrekrytera här.
Heltidsprojektet är en annan utmaning. Enligt Kiruna kommuns policy så ska alla
kunna erbjudas heltider. Skolmåltiderna har inte erforderliga förutsättningar för att
åstadkomma detta i egen och samverkande verksamheter. En identifierad orsak i detta
sammanhang är de många små skolor som kräver bemanning av ett visst antal
personer under en kort tid av dagen.
Förskolekök
Det finns 23 förskolekök i Kiruna Kommun. I tillagningsköken tillagas och planeras frukost,
lunch och mellanmål. I mottagningskök och serveringskök bereds frukost och mellanmål
och lunch erhålls och tas emot varm från centralkök, dvs Jägarköket, Hjalmar Lundbohmsskolans skolkök och förskolornas tillagningskök.
De sju tillagningskökenför förskolan är Jökel, Lombolo, Kastanjen, Bullerbyn,
Norrskenet, Hjalmar Lundbohm och Lokeldaren. Sju serveringskök och Nattis får
maten från Jägarköket, Backens förskola får maten från Hjalmar Lundbohmsskolans
kök. Lilla Björns förskola och Kottens förskola får maten från Lombolo förskolekök.
I Vittangi tillagas förskolans mat vid Ängsgården(Jkök) och skickas varm till
mottagningsköket på Vittangiskola/förskola. I Abisko, Jukkasjärvi och Svappavaara
lagas förskolans mat i tillagningskök på respektive skola. Förskolorna i Karesuando och
Kuttainen har tillagningskök.
Förskolkökens huvudsakliga uppdrag är att tillaga och serverar måltider, men
förskoleköken samverkar med andra verksamheter. Varje dag tillagas ca 1100 portioner
lunch, ca 900 portioner frukost och 900 portioner mellanmål. Förskoleköken omfattar
29 anställda vid 23 förskolor. Samtliga medarbetare jobbar i huvudsak ensamma i sina
kök. Kompetenserna i förskolekök är kock och måltidsbiträde.
Aktuella utmaningar:
Personal- och kompetensförsörjning, i synnerhet vikariebristen, är en utmaning idag
och i överskådlig framtid.
Många av förskolornas kök är slitna och byggda med hushållsstandard. Eftersom det
tillagas och serveras många portioner i dessa kök är behoven beträffande maskinpark
och lokalunderhåll stora.
Jägarköket har idag produktionen av lunch till sju av förskolorna. För att klara
matförsörjningen framöver behöver förskolorna fler tillagningskök och ett centralkök
för förskolan för matförsörjningen till förskolorna. Detta behov föreligger för att kunna
tillhandahålla erforderlig specialkost till förskolorna samt möta prognostiserad och
önskad utveckling av densamma. Jägarköket idag har svårt att producera erforderlig
mängd specialkost till barn och pedagoger vid förskolorna samt tillagar och producerar
redan på toppen av möjlig kapacitet. En ambition i detta sammanhang är att
37
förskolorna bedöms behöva och önskar en egen matsedel. Behovet av ett centralt
förskolekök och utökad produktions- och distributionskapacitet i närtid är synnerligen
aktuellt och se medge en långsiktig strategi för denna del i kommunens
måltidsproduktion. Detta är även uttryckt i den måltidsutredning som förelagts
kommunfullmäktige och därvid beslutad inriktning.
Jägarköket/Ängsgården
Jägarköket levererar varm lunch till friskolan Vargen, åtta förskolor, SAVO och
Resurscenter. Kyld mat levereras till 14 avdelningar för äldreboende, fyra
sjukhusavdelningar och till omsorg och hemtjänst(Bromsgatan/Glimten). Totalt lagas
ca 1200 portioner per dag på Jägarköket. I produktionen ingår förutom normalkost,
konsistensanpassad kost och specialkost. Köket tillagar också salladsbufféer till alla
skolor inom Kiruna C. ca 3500 port.
Ängsgårdens kök är ett mindre centralkök i Vittangi. Köket levererar varm lunch till
skola, förskola och äldreboende måndag till fredag. Kyld mat levereras till
äldreboendets middag måndag till fredag och till helgens måltider. Hemtjänsten får
paketerad kyld mat varje dag. I produktionen ingår förutom normalkost,
konsistensanpassad kost och specialkost. Köket gör ca 250 portioner per dag.
Jägarköket och Ängsgårdens har totalt 20 personer tillsvidareanställda. Ängsgårdens
kök har tre kockar och en kökschef. På Jägarköket finns elva kockar, en
administratör/måltidsbiträde för matdistribution, en kökschef och en biträdande
kökschef. Gemensamt för måltidsverksamheten finns en assistent, en
kvalitetsutvecklare och fyra personal i ett resursteam.
Aktuella utmaningar:
Personal- och kompetensförsörjning, i synnerhet vikariebristen, är en utmaning idag
och i överskådlig framtid. Varje dag står verksamheten inför utmaningen att ha full
personalstyrka i sina kök. Det är även svårt att rekrytera utbildad kvalificerad personal
till tillsvidareanställningar. Behovet av specialkoster ökar varje dag. Eftersom det
saknas vikarier har Jägarköket och Ängsgården svårt att genomföra fortbildning av
befintlig personal.
I måltidsutredningen gavs förslag på en effektivare produktion på Jägarköket. Det är
den ”tillfälliga” tillagningen av måltider till åtta förskolor som behöver överföras till ett
centralkök för förskolan. Jägarköket har mycket svårt att klara den belastning som
förskolornas behov av specialkoster innebär. Att ha två produktionslinjer på
Jägarköket, en för varm mat och en för kall, som det är idag ses inte vara effektivt.
Jägarköket behöver inriktas mot att vara ett kök för endast kyld mat när centralköket
för förskolan och den nya gymnasieskolans kök är byggd. Det se vara av största vikt att
ett beslut om centralkök för förskola tas så fort som möjligt för att frigöra resurser vid
Jägarköket.
Idag får grundskolorna varm mat från Hjalmar Lundbohmsskolans centralkök. Den
nya gymnasieskolan kommer endast ha ett tillagningskök för gymnasiekolans egna
elever, varvid Jägarköket ses komma att ta över måltiderna till grundskolornas kök när
Hjalmar Lundbohmsskolan försvinner.
38
2.6.4 Förvaltningskansli
Barn- och utbildningsförvaltningens centrala kansli är förlagt till Kiruna stadshus och
omfattar förvaltningschef samt fem heltidstjänster för myndighetsexpedition,
nämndsadministration, handläggning, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt
verksamhetsledning. Barn- och utbildningsförvaltningen representerar en platt
organisation med endast två chefsnivåer.
Förvaltningschefen är högsta ansvariga tjänsteman för barn- och utbildningsnämndens
verksamheter och ansvarar för verkställighet av politiska mål och beslut, att gällande
lagar och förordningar följs i verksamheterna och utgör nämndens
arbetsgivarrepresentant. Förvaltningschefen leder direkt verksamhetschefer/rektorer
och tjänstemän på det centrala kansliet, vilka omfattar totalt 26 personal.
Handläggare utgör tillika verksamhetschefer för skoltransporter respektive
förskoleteam, resursteam samt annan pedagogisk omsorg. Personalen på centrala
kansliet har huvudansvar för olika områden men uppdragen är diversifierade då
kansliet utför flera uppdrag och uppgifter som del i kommunkoncernen och som
kommunmyndighet. Flera av dessa uppgifter är utan direkt koppling till
huvuduppdragen.
Förvaltningskansliets bemanning utgörs av:
1,0 nämndssekreterare med huvudansvar för nämndsprocesser och -administration,
bevakning av KF-beslut, hantering av handlingar, skrivelser, diarium och arkiv samt
fakturahantering BUF-kansli.
1,0 verksamhetschef/handläggare med huvudansvar för förskolans förskoleteam,
resursteam och annan pedagogisk omsorg samt tillsyner, central SCB-statistik samt
systemansvar Procapita.
1,0 verksamhetschef/handläggare med huvudansvar för skoltransporter,
skolskjutsärenden, arbetsmiljöfrågor och skyddskommitté, personalredogörare för
förvaltningens chefsgrupp samt kansli, PUL-ombud, förvaltningens representant i
POSOM/säkerhetsgruppen, systemansvarig och supportkontakt Kiruna lärplattform
samt förvaltningens samordnare av kommunens informationsblad Kiruna
information.
1,0 IKT-pedagog/strateg med huvudansvar för samordning, upphandling, utveckling
och planering av förvaltningens digitala maskin- och systempark samt tillhörande
infrastruktur. Leder och ansvarar för pedagogiskt utvecklingsarbete och
kompetensutveckling beträffande digital teknik i den pedagogiska verksamheten.
1,0 kvalitetsutvecklare med huvudansvar för förvaltningens systematiska
kvalitetsarbete, förvaltningens interna och externa webbsamordning och samordnar
verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter(VFU) samt är resursperson i
kommunens arbete med socioekonomiska investeringar.
Aktuella utmaningar:
Förvaltningskansliets personalstyrka erfars i dagsläget inte i tillfredställande grad
kunna möta de uppgifter, krav och förväntningar som finns i och från verksamheterna,
kommun, politik och allmänhet. Detta ses påverka kvaliteten för såväl
verksamhetsledning och samhällsservice som myndighetsutövning.
39
2.7
Forskning och utveckling
I senare tids skol- och organisationsforskning har det konstaterats att centrala aspekter
av en organisation och dess effektivitet kan härledas till några centrala områden såsom
struktur, kultur och ledarskap. Nedan presenteras generella trender och rön som kan
vara av intresse för en organisation och dess förmåga att prestera, lära och utvecklas
samt utdrag ur forskningsrapport rörande att leva och bo i Malmfälten.
Struktur
Organisationsstrukturen är den formella formen för en organisation och anger bl. a.
förväntningar på medarbetare, fördelning av arbetsuppgifter och ansvar samt den
hierarkiska uppbyggnaden. Huvudsyftet enligt Jacobsen och Thorsvik (2008) är att
påverka beteendet i en speciell riktning. De menar vidare att mot bakgrund av den s.k.
globaliseringen, utvecklingen av informationsteknik och kunskapsbaserad
produktionsteknik, har trycket ökat att utveckla organisationsformer som främjar
medarbetarnas lärande, innovation och omställningsförmåga (2008, s. 129). Jacobsen
och Thorsvik presenterar sina slutsatser i detta avseende på följande sätt (2008, s.
129):
…För att kanalisera deras engagemang till kollektiva
lärprocesser som bidrar till att göra organisationen alltmer
innnovativ, kommer man sannolikt att i allt större
utsträckning etablera teamarbete och nätverkslösningar som
stimulerar en horisontell integration i organisationen.
Genom utveckling av arbetslag(team) och nätverk betonas samarbete mellan
medarbetare och möjligheterna att tillsammans omvärdera och utveckla
undervisningen samt reducera osäkerhet och minska den enskildes isolering. En
förutsättning för skolutveckling i perspektivet av team-/lagarbete är att arbetslagen är
lärlag (Larsson & Löwstedt, 2010, s. 184). Om detta säger Larsson och Löwstedt (2010,
s. 55) att:
…Arbetslagen möjliggör med dessa utgångspunkter ett
gemensamt organisatoriskt lärande genom att underlätta
samarbete och öppna upp för gemensam problemlösning av
sådant som tidigare varit varje enskild lärares enskilda
arbete…
Trots det positiva med arbetslag finns det många farhågor. En central aspekt är det
faktum att fokus lätt hamnar på det enskilda arbetslaget och deras fördelar och att
skolan, organisationen, som helhet lämnas därhän. Forskning visar att betydelsen av
att skapa en skolövergripande förståelse för gemensamma frågor, skolans mål och
vision inte har uppmärksammats tillräckligt och att dessa frågor underminerats i skolor
med en påtaglig team-/lagstruktur. En lösning på detta problem föreslås vara att inte
uppmärksamma arbetslag som ett mål i sig utan etablera ett skolövergripande fokus på
organisationens mål och visioner (Larsson & Löwstedt, 2010, s. 56). Nätverk anses
allmänt vara en god modell för utveckling och ha positiva effekter på lärande och
kompetensutveckling. Larsson och Löwstedt (2010) redovisar dock att aktuell
forskning har kunnat påvisa mycket små konkreta effekter av nätverksarbete.
Svårigheter som konstateras i nätverksarbeten är att organisera genomförandet, att få
en bred medverkan och delaktighet och att följa upp och sprida resultaten. En stor risk
härvid är alltså att det som sker i nätverken ”stannar” i nätverken. Flera andra forskare
är skeptiska till nätverk och menar att det inte sker något automatiskt lärande i nätverk
utan att deltagarna bara byter information med varandra (Larsson & Löwstedt 2010, s.
40
87). Det lärande som kan konstateras ske i nätverk är mer av en stödjande karaktär, där
deltagarna får bekräftelse, social avlastning och bidrar till den enskildes
stresshantering genom det kravlösa erfarenhetsutbytet snarare än att samarbetet gett
stöd till förändring och utveckling, vilket oftast ändå är huvudsyftet med nätverken. De
fria diskussionerna är inte tillräckliga utan någon form av hjälp behövs för att föra in
”verkligheten”. För att nätverken skall få mer utvecklande karaktär än den hittills
identifierade stödjande karaktären behöver man bestämma sig från början för vad som
skall utvecklas (mål och uppgifter), vad som skall förändras och att initiativ till
satsningar genom nätverk bör vara förankrade i hela personalgruppen på en skola
(Larsson & Löwstedt, 2010, s. 88-93).
Kultur och organisationens lärande
Organisationskulturen är en organisations informella sidor och anses idag vara en
viktig faktor för att förklara hur organisationer fungerar. Kultur och struktur hänger
nära samman och samverkar vilket måste förstås för att kunna styra och förändra en
organisation. En organisations kultur utvecklas i ett organisatoriskt sammanhang och
kan beskrivas som en uppsättning åsikter som en grupp människor i en gemenskap
delar, ett system av gemensamma värderingar i en grupp och ett mönster av dessa som
ger mening och riktlinjer för hur individen bör bete sig i organisationen (Jacobsen &
Thorsvik, 2008, s. 172). Hoy och Miskel beskriver kultur i en organisation som de
delade uppfattningar som sammanbinder en verksamhet och ger den en identitet, dvs.
dess antaganden, värderingar och normer (2008, s. 460-462). Jacobsen och Thorsvik
citerar vidare Edgar Schein i sin bok om hur moderna organisationer fungerar
angående organisationskultur på följande sätt (2008, s. 140):
Organisationskultur är ett mönster av grundläggande
antaganden – uppfunnet, upptäckt eller utvecklat av en viss
grupp efterhand som den lär sig bemästra sina problem med
extern anpassning och intern integration – som har fungerat
tillräckligt bra för att bli betraktat som giltigt, och som därför
lärs ut till nya medlemmar som det riktiga sättet att uppfatta,
tänka och känna om dessa problem.
Enligt Schein (Jacobsen & Thorsvik, 2008) handlar kultur om lärande och i
sammanhanget av en organisations kultur kan vi således belysa begreppet lärande
organisation. Skolan beskrivs på många ställen i litteraturen som en lärande
organisation av det enkla skäl att den arbetar med lärande. Att detta är en
missuppfattning går enkelt att fastställa genom att studera både Larsson och
Löwstedt(2010) samt Jacobsen och Thorsvik (2008). Lärande organisationer är den
process där individer och organisationer tillägnar sig ny kunskap och förändrar sitt
beteende på grundval av denna kunskap. Det avser således både en tillägnelseprocess
och en handlingsprocess, alltså ett lärande som leder till en ändrad praktik (Jacobsen
& Thorsvik 2008, s. 374-376).
Kommunens skolväsende bedöms behöva utveckla sitt organisatoriska lärande, vilket
även kan uttryckas som ett bättre tillvaratagande av de olika förändringarna i arbetssätt
som olika arbetslag och skolor genomför. Detta bedöms även omfatta ett bättre
utnyttjande av enskilda pedagogers utvecklingsåtgärder och särskilda styrkor och
förmågor, dvs. det ”goda exemplet”. Centralt för en lärande organisation enligt Larsson
och Löwstedt (2010, s. 179-181) är det kollektiva lärandet, dvs. hur det individuella
lärandet sprids till ett gemensamt lärande för och i det dagliga arbetet. De betonar även
att detta handlar om att värdesätta det informella lärandet – det som sker
erfarenhetsbaserat i arbetet och vid sidan av formell kompetensutveckling, att skapa
förutsättningar för detta genom samarbete och tid för reflektion i vardagsarbetet.
41
Jacobsen och Thorsvik (2008, s. 374-376) framhåller även vikten av det kollektiva
lärandet och betonat härvid vikten av intern kommunikation för erfarenhetsutbytet och
kunskapsöverföringen mellan anställda. Inom ramen för dessa teorier om den lärande
organisationen bedöms även skolans behov av att öka möjligheterna för att kunna ge
eleverna överblick och sammanhang kunna omfattas, dvs. samverka och samarbeta för
bl. a. en mer ämnesövergripande undervisning.
Individer – och deras behov, mål och uppfattningar formar beteendet – kulturen - i en
organisation i lika stor omfattning som några strukturer. Det bedöms därför som
relevant att arbeta med organisationens kultur i sammanhanget av organisatoriskt
lärande. Scheins definition (Jacobsen & Thorsvik, 2008) anger att kultur handlar om
lärande och understryker att denna bara upprätthålls så länge den uppfattas som riktig.
Poängen här är att kulturen ständigt prövas mot verkligheten genom praktiken, och att
det bedöms som sannolikt att den kan förändras om de grundläggande antagandena
visar sig falska (Jacobsen & Thorsvik, 2008, s. 141-142). För organisationens lärande
bedöms således följande behöva beaktas:
 Kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte
 Samarbete och reflektion
 Intern kommunikation
 Kultur är lärande och prövas mot verkligheten genom praktiken
 Kultur kan förändras om antaganden visar sig falska
Ovanstående styrks även av annan skolforskning och uttrycks som framgångsfaktorer
och möjliga strategier för utveckling. Enligt Grosin (2003, s. 143-151) handlar det om
att rikta skolans uppmärksamhet mot dess ”inre pedagogik och sociala egenskaper”,
dvs. verksamhetens kultur och struktur, dess mål, värderingar, pedagogiska och
teoretiska antaganden samt former för undervisning och fostran – istället för ett fokus
på yttre omständigheter såsom t. ex. socioekonomiska faktorer. En framgångsrik
verksamhet omfattar även en god och aktiv kommunikation, där innehållet utifrån
situation och individ upplevs som meningsfull. En god kommunikation bör innehålla
utrymme för information, bekräftelse och tolkning. Kommunikationen behöver stödjas
av såväl strukturer, mötesformer m.m. som enskildas handlingar. För att skapa ett
sammanhang av detta behöver samarbete, lagarbete och ett starkt engagemang betonas
samt ett demokratiskt och lärandecentrerat arbetssätt vara i fokus. Kommunikationen
skall stödja organisationens uppdrag och bygga förtroende och samarbete mellan olika
roller i en verksamhet (Ärlestig, 2010).
Ledarskap
Framgångsrika skolor i tillgänglig skolforskning har ett fokus på sin egen undervisnings
kvalitet och sätter organisationens resultat och metoder i relation till varandra och
angivna nationella mål för skolans verksamhet. Skolans kvalitetsarbete syftar bl. a. till
att kvalitet skall kopplas till läroplanen och de nationella uppdragen.
Framgångsrikt ledarskap som beskrivs i internationell forskning är ”transformational
leadership”, dvs. ett utvecklande/förändrande ledarskap samt ”instructional
leadership”. Det senare kan jämföras med vad vi kallar för ett pedagogiskt ledarskap,
dvs. ett ledarskap som fokuserar på lärares och undervisningens kvalitet (Törnsén,
2010). Fem dimensioner av pedagogiskt ledarskap har identifierats. Törnsén (2010, s.
77) beskriver dessa enligt följande:
…sätta upp mål och ha höga förväntningar; strategisk
resursallokering kopplat till pedagogiska syften; planera,
koordinera och utvärdra undervisningen och
42
undervisningsplaner; aktivt stödja och delta i lärares lärande
och utveckling; och slutligen säkerställa en välordnad och
stödjande omgivning genom att ha sociala förväntningar och
regler.
För det pedagogiska ledarskapet i övrigt, men för det organisatoriska lärandet i
synnerhet, erfarits i aktuell skolforskning även följande: aktuella och prioriterade
utvecklingsområden för rektors ledarskap idag är att genom ett ökat deltagande,
förtrogenhet och samarbete i vardagen för kunskaps- och kompetensutveckling, hos
såväl rektor som enskild lärare, berika den enskilde pedagogens och skolans
undervisningskvalitet. I detta arbete skall även beaktas möjligheter för ledarskapets
och organisationens behov av ett öppet klimat för kommunikation och personlig
återkoppling. Ärlestig framhåller att ett pedagogiskt ledarskap i en målstyrd
organisation, vilket skolan är, kännetecknas av att det förs tolkande samtal om
verksamhetens inriktning och vad som sker i skolans vardag. Det behövs således
reflekterande samtal mellan lärare och rektorer – en kommunikation kring
pedagogiska frågor, undervisning och lärande, resultat, skolutveckling och
återkopplingar från gjorda observationer av enskilda praktiker. Det är rektors uppgift
att i detta sammanhang balansera verksamhetens olika syften, förväntningar och
dilemman, dvs. att rikta och leda kommunikationen mot det som är väsentligt att
samtala om (2010, s. 124, 129-130).
Björkman belyser i sin forskning vikten av ett involverande arbetssätt, dvs. att
strukturer ger utrymme för delaktighet och underlättar det praktiska genomförandet av
skolans verksamhet. Vidare beskriver Björkman hur strukturerna och ledarskapet
genom att vara involverande även medger en ökad medvetenhet, ett ökat ömsesidigt
förtroende mellan olika aktörer och ett ökat ansvarstagande. Samarbetet betonas och
förbättras härmed och skapar även ett gemensamt ansvar och en vilja att pröva nya
metoder och lösa uppkomna problem (2010, s. 140).
För det direkta pedagogiska ledarskapet bedöms således följande behöva beaktas:
 Rektors deltagande i den vardagliga verksamheten
 Rektors förtrogenhet med den vardagliga praktiken
 Gemensam reflektion och kommunikation: -Pedagogiska frågor
-Undervisning/lärande
-Resultat
-Observationer
-Återkoppling/feedback
 Balansera och styra kommunikationen
 Involverande arbetssätt
 Betoning av samarbete
Leithwood m fl visar i en studie från 2007 i regi av National College for School
Leadership att rektor och lärare många gånger inte kan lägga ned tillräckligt med tid på
huvuduppgiften att främja elevens lärande på grund av att man försöker motsvara
alltför många krav från omvärlden och inte har en tillräcklig stödorganisation för att
motsvara dessa. Man jobbar hårt men lägger ner för mycket tid på uppgifter som inte
har med huvuduppdraget att göra och som skulle kunna ha lösts av stödfunktioner eller
genom gemensamt arbete i ledar- eller lärarlag. Dessa tankar verifieras även av
Törnsén och Ärlestig (2013). Larsson och Löwstedt (2010) beskriver också synen på en
självförbättrande organisation där pedagogerna ges möjlighet att koncentrera sig på att
förbättra den egna verksamheten och inte tvingas lägga ned stort arbete på att försöka
43
komma tillrätta med yttre faktorer över vilka skolan ändå oftast inte råder. Illeris
(2007) beskriver lärande i olika lärorum och hur dessa kan kombineras till en helhet
för eleven samt hur tänkande kring lärandet inte får låsas till ett synsätt som appliceras
på alla tillfällen utan istället arbeta situationsanpassat med människan och skolans
huvuduppdrag i centrum utifrån de unika behov och förutsättningar som varje skola,
elevgrupp och individ har, och sträva efter att hitta de bästa möjliga lösningarna för
varje människa i vår verksamhet utan att låsa oss vid tidigare praxis, beslut eller
teorier.
Utvecklingsmöjligheter – strategier och hinder
Att utveckla är att förändra. I syfte att förändra något kan utgångspunkten vara att det
behöver finnas ett behov av förändring och att det bedöms kunna påverka en utveckling
genom olika insatser och åtgärder. Är behovet identifierat kan en organisation planera
för en förändring. Detta perspektiv beskriver förändring som en rationell
beslutsprocess enligt Jacobsen och Thorsvik och förutsätter tre centrala element,
såsom att man har klara mål och prioriteringar, kunskap om egen
organisationsutveckling(behov, möjliga åtgärder och dess effekter) och kan verkställa
förändringar i organisationens strukturer, sociala såväl som strukturella. Ett
förändringsarbete bygger oftast på en ofullständig information och erfarenhetsmässigt
är inte alltför ofta målen särskilt tydliga, kunskapen om problem eller lösningar
tillräcklig eller överblicken av sambanden mellan åtgärd och effekt klar. Detta leder
inte sällan till en alternativ utveckling mot den planerade.
Svårigheter med realiserandet av en förändring kan även uppstå och centralt här är vad
som kan kallas för ”motstånd mot förändring”, vilka främst kan kopplas till individuella
konsekvenser och kan beskrivas vara följande (Jacobsen & Thorsvik 2008, s. 427-430):
1) Fruktan för det okända
2) Brytning av ett psykologiskt kontrakt (outtalade förväntningar och
överenskommelser)
3) Förlust av identitet (roll och mening)
4) Den symboliska ordningen förändras (territorier)
5) Maktrelationer förändras (inflytande)
6) Krav på nyinvesteringar( kompetens och kunskap)
7) Extra arbete under en viss period(arbetsbelastning)
8) Sociala band bryts (kolleger och gemenskap)
9) Utsikter till personlig förlust (lön och karriär)
10) Externa aktörer vill ha stabilitet (privilegier och intressen)
Organisatoriska och kulturella konsekvenser som kan leda till motstånd mot förändring
eller att en önskvärd utveckling uteblir är vad som också kan kallas för ”groupthink”
eller grupptänkande. En organisation som utvecklat en enhetlig och stark gruppkultur
med internaliserade normer, värderingar och sociala antaganden, dvs. de tas för givna
av den enskilda gruppmedlemmen och innebär att dessa inte själv behöver vara
medvetna om vad som styr deras handlingar, kan hindra en grupp från att lära av
desamma. De kan anses ha utvecklat en viss s.k. konformitet och betraktar omvärld,
normer och värderingar på samma sätt och när gruppen mottar information som
antyder att den gör fel eller är ineffektiv reagerar den ofta med motstånd. Gruppen ses
också utveckla en form av rationalisering som möter alla utmaningar med en viss logik
som ignorerar varningar och uppenbara fakta. I vissa fall känner gruppen att det som
den företar sig är det enda moraliskt riktiga och alla andra görs till ”fiender”. Det råder
44
ett starkt tryck för enighet i gruppen och den slår hårt ned på alla som kan få för sig att
att avvika från det som gruppen anser vara är riktigt. Dessa mekanismer medverkar till
att få gruppen ur stånd att lära av sina misstag och den sätter ständigt in mer resurser
för att bevisa att den har eller hade rätt – även efter att omvärlden bevisat att gruppen
handlade fel(Jacobsen & Thorsvik 2008, s. 395-396).
Leva, bo och arbeta i Malmfälten
(Utdrag ur rapport, Barn och ungdomars attityder och inställningar till
vidareutbildning: Identifiering av nyckelfaktorer för framtida kompetensförsörjning,
Öqvist & Malmström, 2014, LKAB/LTU)
Malmfälten är under förändring. I Gällivare och Kiruna kommuner pågår omfattande
investeringar inom gruvverksamheten. Samtidigt kännetecknas de båda kommunerna
av en gles befolkningsstruktur och långa avstånd. Dessutom råder en demografisk
obalans med en minskande och samtidigt åldrande befolkning i området (WSP, 2009).
De planerade och nuvarande gruvinvesteringarna innebär en positiv efterfrågan på
dessa små, lokala arbetsmarknader och därmed helt nya utvecklingsmöjligheter (WSP,
2009). En direkt effekt är de nytillkomna arbetstillfällen i gruvan samt av den
inkomstökning som produktionen skapar. En stor utmaning för kommunerna blir att
locka arbetskraft utifrån att vilja flytta till regionen. Detta krävs för att en
gruvetablering ska få betydande inverkan på den lokala ekonomin. Men att få
människor att bosätta sig i gles- och landsbygd är ingen lätt uppgift. Studier av
flyttmönster i de nordiska länderna visar att människors benägenhet att flytta av
arbetsmässiga skäl minskat medan faktorer som miljö, utbildning och sociala
förhållanden fått ökad betydelse (Lundholm, 2007). Kiruna och Gällivare kommuner
måste således kunna erbjuda fler faktorer än arbete för att öka möjligheter till en
betydande inflyttning. Det innebär två nödvändiga villkor (1) att det finns arbete, (2) att
det finns en attraktiv livsmiljö, såsom t.ex. attraktivt boende, bra privat och offentlig
service inklusive bra förskolor och skolor, samt sport, kultur och nöjen (Tillväxtanalys,
2010). Dessa förändringar påverkar på flera sätt Gällivare och Kiruna kommuner i
deras verksamhet för att främja en god samhällsutveckling. Att satsa på förskola och
skola är generellt en oöverträffat god investering för att uppnå en attraktiv livsmiljö
(Lärarförbundet, 2014) men också för att få fler ungdomar i regionen att vidareutbilda
sig för att senare bo, leva och arbeta i Malmfälten.
Attityden bland elever i gymnasieskolan till att leva, bo och arbeta i Malmfälten i
framtiden framstår som mer negativ än positiv men är även utspritt. Även attityden
bland elever i grundskolan till att leva, bo och arbeta i Malmfälten i framtiden framstår
som mer negativ än positiv. Omkring en fjärdedel av eleverna har en övervägande
positiv attityd till att bo, leva och arbeta i Malmfälten medan omkring en tredjedel har
en övervägande negativ attityd.
Inställningen till möjligheter att få drömjobbet i Malmfälten bland elever i
gymnasieskolan är diversifierad. Elevernas inställning till att få drömjobbet i
Malmfälten i framtiden visar att nära en tredjedel har en negativ inställning, medan
ungefär en fjärdedel har en positiv inställning. Bland elever i grundskolan är
inställningen till möjligheter att få drömjobbet i Malmfälten också utspridd. Elevernas
inställning till att få drömjobbet i Malmfälten i framtiden visar att nära en tredjedel av
eleverna har en negativ inställning, medan nära en tredjedel har en positiv inställning.
Den dominerande andelen av elever i både grund- och gymnasieskolan har en neutral
eller positiv inställning av att arbeta vid LKAB i framtiden.
45
Två elevprofiler identifieras där den ena profilen kan kallas för ”framtida
universitetsstudenter”. Den profilen utgörs av elever som med hög sannolikhet kommer
att studera vidare vid universitet/högskola och ser det som viktigt att i framtiden ha en
universitets-/högskoleutbildning. Dessa elever ser det som viktigt att i framtiden få
ökade framtida inkomster, framtida arbetsvariation, samt roligt och stimulerade
arbete. Samtidigt har dessa elever en relativt negativ inställning till att bo, leva och
arbeta i Malmfälten medan de har en relativt positiv inställning till LKAB som
arbetsgivare. I den andra profilen som kan kallas för ”icke-framtida
universitetsstudenter” finns elever som inte ser sig själva som framtida universitets/högskolestuderande. De ser inte nyttan av att studera vidare samtidigt som de har en
neutral inställning till att leva, bo och arbeta i Malmfälten i framtiden medan de har en
relativt positiv inställning till LKAB som arbetsgivare. Dessa elever ser det också som
viktigt att i framtiden få höga inkomster, hög arbetsvariation, samt roligt och
stimulerade arbete.
Nyckelfaktorer för attitydförändring
Resultatet visar att det finns sju faktorer som påverkar elevers attityd och inställning
till vidareutbildning. Utöver dessa sju faktorer identifieras ytterligare en grundläggande
faktor som visar sig ha betydelse för regionens kompetensförsörjning vilken är hur
elever ser på sin framtid i Malmfälten och hur attraktivt Malmfältsregionen är att leva,
arbeta och bo i. Nedan görs en sammanfattning av alla dessa faktorer.
(1) Utbildningsmotivation. Generellt visar resultatet att elever i grund- och
gymnasieskolan ligger över mittpunkten på upplevd utbildningsmotivation.
Elever som upplever att de är kompetenta för sin utbildning, att känner
tillhörighet och självständighet, har en högre utbildningsmotivation än de
elever som inte upplever utbildningsmotivation. Resultatet visar även att
lärarens ledarskap och elevers självtillit är avgörande faktorer för elevers
utbildningsmotivation vilket beskrivs mer ingående under respektive
nyckelfaktor nedan.
(2) Lärares ledarskap. 50 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan
upplever sina lärares ledarskap något över mittpunkten, endast 1,7 procent
(elever i gymnasieskolan) respektive 1,2 procent (elever i grundskolan) upplever
det som relativt svagt. Elever i både grund- och gymnasieskolan beskriver en
överensstämmande bild av två typer av ledarskap de upplever hos sina lärare:
lärare med hög grad av utvecklande ledarskap och lärare med låg grad av
utvecklande ledarskap. Lärare med hög grad av ledarskap beskrivs inneha en
kombination av fyra olika ledarskapsstilar: (1) en vägledande lärare som ger
elever tydliga instruktioner angående de uppgifter som skall genomföras och
vilka förväntningar som finns samt hur uppgiften skall lösas. (2) En stödjande
lärare som bryr sig om elever och är tillgänglig både under och efter lektionstid.
Särskilt betonas det extra stöd lärare sätter in samt det engagemang läraren ger
utanför lektionstid i form av uppmuntrande samtal och planering av extra stöd.
Det skapar ett vänskapligt klimat och bidrar till välbefinnande och uppfyllande
av de mänskliga behoven hos elever vilket många elever upplever varit
avgörande för att de har klarat godkänt i vissa ämnen. (3) En deltagande lärare
som gör elever delaktiva och lyssnar på deras idéer och förslag och använder sig
av det i det fortsatta arbetet. Till exempel att få vara med och bestämma hur
lektioner skall se ut och i vilken form elever ska göra prov. Elever menar att
detta ökar deras prestationer då de får en känsla av självbestämmande rätt och
press att prestera när de involveras i beslutsprocessen. (4) En
prestationsinriktad lärare som utmanar och uppmuntrar elever att prestera på
hög nivå och hålla en hög kvalitet i arbetet. Elever menar att kontinuerlig
46
uppmuntran i form av att för höra att de är bra och att de klarar av allt bara de
satsar och vill, upplevs motiverande och inspirerande vilket medför förbättrade
prestationer och visar tilltro till deras förmåga att prestera. Detta medför att
elever kan nå målen på grund av att läraren förstärker elevers förväntningar på
att nå målet, ökar deras självförtroende och att kontinuerligt söka efter
förbättringsmöjligheter. Lärare med låg grad av utvecklande ledarskap påverkar
elever negativt i studier. Elever beskriver denna typ av ledarskap som att lärare
besitter ett oengagemang i både elever och undervisning, brister i förmågan att
hjälpa och ge stöd, ger inget eller mycket lite utrymme till elevers delaktighet i
undervisningen, visar ingen tillgänglighet och brist på tilltro till elevers
förmågor. Detta sätt att agera och styra i klassrummet, skapar en miljö som inte
främjar varken motivation, prestationer eller välbefinnande i studierna. Det
innebär att de elever som har lärare med denna typ av ledarskap ges sämre
förutsättningar att lyckas och motiveras i sina studier än de elever som har en
lärare med en hög grad av utvecklande ledarskap. Detta resultat kan ses som att
läraren har en mycket central roll för utbildningsmotivation hos elever i grundoch gymnasieskolan.
(3) Elevers självtillit. Självtillit är elevers upplevda förmåga att hantera och klara
av studieuppgifter i utbildningen. 50 procent av eleverna i grund- och
gymnasieskolan upplever att de har en relativt hög självtillit. De beskriver att de
har en inneboende trygghet i att de litar på sin förmåga, det vill säga tron på sig
själv och sina kunskaper och förmågor samt att de har full tilltro till sin
kapacitet att prestera. Denna upplevda höga tillit till sin egen förmåga tycks
påverka deras utbildningsmotivation positivt vilket sannolikt medför att de
kommer genomföra och klara av prov och andra studieuppgifter i skolan. Detta
till skillnad från elever med låg självtillit. Dessa elever tvivlar på sin egen
förmåga att prestera tillräckligt och har en rädsla av att misslyckas. Detta
medför att de påverkas av sin upplevda förmåga i mycket större utsträckning än
den faktiska förmågan som i sin tur kan medföra ett självbegränsandebeteende
då flertalet elever tror sig sakna vad som krävs för en given uppgift, trots att de
besitter förmågan av vad som krävs.
(4) Emotioner. Emotioner är olika känslomässiga tillstånd såsom dels positiva
såsom glädje, stolthet, entusiasm, upprymdhet, aktiv etc och dels negativa
såsom rädsla, oro, nervositet, stress, skamsen etc. Hos elever i gymnasieskolan
visar det sig att de elever som upplever hög grad av negativa emotioner är också
de elever som har för avsikt att studera vidare vid universitet/högskola och att
det i sin tur ger positiva effekter i framtida arbetsliv. Det var framförallt
emotioner såsom rädsla, oro och stress över att inte få tillräckligt bra betyg och
inte hinna med skolarbetet i tid. För elever som har för avsikt att läsa vidare vid
universitet/högskola var dessa negativa emotioner kopplade till deras
ambitioner om karriär och vidare utbildning. Ett misslyckande i deras
prestationer (tex vid ett prov) upplevs kunna ge konsekvenser i form av att de
får svårare att komma in på en universitets-/högskoleutbildning. Bland elever i
grundskolan är detta mönster tvärtom. Det vill säga att desto mer positiva
emotioner de känner i sina studier desto större är sannolikheten att de ser
fördelar med – och har för avsikt att studera vid universitet/högskola. Positiva
emotioner, såsom känslor av att någonting är intressant, spännande, roligt, är
genomgående emotioner flertalet elever kopplar till sina studier. Detta visar att
positiva emotioner påverkar elevers lust att lära och att det ökar elevers
prestationer. Resultatet visar också att det händer någonting i övergången
mellan grund- och gymnasieskolan med hur emotioner påverkar inställningen
47
till betydelsen av en universitets-/högskoleutbildning för framtida arbetsliv och
om elever har för avsikt att studera vidare. De positiva emotioner som upplevs i
grundskolan, som tycks övergå till negativa emotioner i gymnasieskolan, skulle
kunna förklaras med att grundskolan ger elever möjligheter till fler chanser att
påverka ett slutbetyg medan gymnasieskolan är sista länken till arbetsliv och
akademiska studier.
(5) Föräldrars påverkan. Gällande föräldrars inverkan på elevers val av att
studera vidare vid universitet/högskola upplever 39,8 procent av eleverna i
gymnasieskolan en högre inverkan från föräldrar, samtidigt som 50 procent
anger en relativt låg till moderat inverkan av föräldrar. Bland elever i
grundskolan förefaller föräldrar ha en större inverkan. 58,4 procent av eleverna
upplever en högre inverkan från föräldrar samtidigt som 50 procent av eleverna
i grundskolan anger en relativt moderat till hög inverkan av föräldrar. Elever i
både grund- och gymnasieskolan beskriver en överensstämmande bild av hur
föräldrar har en både positiv och negativ påverkan. Den positiva påverkan är
betydelsen av att studera vidare då detta förväntas ge ett bra jobb, bra lön,
större valmöjligheter i arbetslivet, större karriärmöjligheter etc. Den negativa
påverkan som framkommer är föräldrars avrådan från vidare studier vid
universitet/högskola. De främsta argumenten är att akademisk examen inte
medför garantier för bra och välbetalda jobb samt skulder i form av studielån
som ska betalas tillbaka varje månad. Istället uppmuntras de att söka
karriärmöjligheter i företag som erbjuder internutbildning. LKAB lyfts av elever
som exempel på företag föräldrar föreslår ge bra betalt och ger möjligheter till
god internutbildning vilket skulle öka möjligheterna till bra positioner inom
företaget. Resultatet visar att elever tenderar att följa normer och värderingar
som i sin tur styr deras val av framtida utbildning och arbetsliv.
(6) Klasskamraters påverkan. Klasskamraters inverkan på elevers val av vidare
studier och framtida karriärval visar på en överensstämmande bild där elever i
både grund- och gymnasieskola ligger under mittpunkten. Det innebär att 17-18
procent upplever en högre inverkan från klasskamrater samtidigt som 50
procent anger en relativt låg inverkan av klasskamrater. Klasskamraternas
positiva påverkan handlar framförallt om en riktad och utbildningsmedveten
uppmuntran. Det innebär att elever inte specifik ser universitets/högskolestudier som enbart en möjlig väg, utan som en förutsättning för ett
bra liv. Det innebär ett bra jobb, bra inkomst och en investering för framtiden
vilket de ser som en trygghet. Klasskamraters negativa påverkan handlar
framförallt om avrådan från vidare studier vid universitet/högskola. Det
innebär att kompisar framför en stark önskan om ett tryggt och bra liv med dem
istället för ett mer ovisst liv någon annanstans. Detta resultat, både vad gäller
klasskamraters- och föräldrars påverkan på elevers val gällande framtida
studier vid universitet-/högskola, visar att attityder och inställningar bland barn
och ungdomar förefaller vara institutionaliserade och inneslutna i hemmet.
(7) Förväntade framtida effekter av universitets-/högskoleutbildning.
De elever som upplever att en framtida universitets-/högskoleutbildning ger
ökade framtida inkomster, framtida arbetsvariation samt ett roligt och
stimulerade arbete har också för avsikt att i framtiden läsa vid
universitet/högskola. Detta i motsats till de elever som inte upplever att en
framtida universitets-/högskoleutbildning ger ökade framtida inkomster,
framtida arbetsvariation samt ett roligt och stimulerade arbete. De har inte för
avsikt att i framtiden läsa vid universitet/högskola. De menar att en
universitets-/högskoleutbildning inte är lösningen, utan menar att ett arbete i
48
gruvan ger liknande inkomst med minst lika varierande, roligt och stimulerande
arbete. Med andra ord har föreställningar om vad en universitets/högskoleutbildning kan betyda för framtida arbetsliv en stark påverkan på
elevers avsikt att studera vidare vid universitet/högskola. Resultatet visar
därmed att de rådande normsystemen i attityder och inställningar till
vidareutbildning bland elever och de vanor i tankestrukturer, genom vilka de
förstår och rationaliserar deras sociala tillvaro såsom betydelsen av en
universitetsutbildning för deras framtida arbetsliv, påverkar deras agerande
som exempelvis att välja eller inte välja att studera vidare.
2.8
Stadsutveckling och gruvbrytning
LKAB:s brytningsmetod innebär att hålrum uppstår i berget när järnmalmen bryts. Ju
mer malm som bryts, desto mer sjunker berget ovanför. Till sist påverkas markytan och
markdeformationer uppstår. Deformationerna rör sig mot Kirunas nuvarande
stadskärna med ca 40 meter per år. Detta betyder att stadskärnan kommer att vara
omvandlad till gruvindustriområde inom 20 år. Totalt berörs 3 000 bostäder, hela
stadskärnans kommersiella centrum och flertalet större offentliga institutioner, bl. a.
stadshus, gymnasieskola, en grundskola, sjukhus, bibliotek, kyrkan och badhus samt
cirka 1 000 arbetsplatser. Avvecklingsarbetet för den nuvarande stadskärnan är precis i
startgroparna.
I augusti 2013 stängdes järnvägsstationen som ligger mellan gruvan och staden.
Järnvägen har fått en ny sträckning bakom Kirunavaara i stället för att gå längs med
nuvarande E10. Inom kort påbörjas arbetet med nya E10, vilken planeras att ha sin
sträckning norr om staden.
49
Våren 2014 slöt Kiruna kommun och LKAB ett avtal om nästa område som ska
avvecklas, nämligen Gruvstadspark 2(GP 2). Det civilrättsliga avtalet Gruvstadspark del
2 mellan Kiruna kommun och LKAB ger ersättning för kommunal infrastruktur och
mark, kommunala verksamhetslokaler och Kirunabostäder AB:s kommersiella lokaler.
Allt ersätts till en nivå som gör att Kiruna kommun kan bygga upp motsvarande
funktion, kvalitet och volym i det nya Kiruna. Hela Gruvstadspark 2-området beräknas
vara tömt cirka år 2023 och hela påverkansområdet för gruvans huvudnivå KUJ 1365
cirka tio år senare.
I den senaste deformationsprognosen från LKAB, som kom i december 2014, visade det
sig att deformationerna inte rör sig så snabbt mot stadskärnan som tidigare beräknat.
Det här påverkar dock inte Kiruna kommuns inställning om att utveckling ska föregå
avveckling och arbetet med den nya stadskärnan fortsätter i samma takt som planerat.
I september 2014 togs det första spadtaget för Kirunabornas nya vardagsrum, det nya
stadshuset Kristallen. Målsättningen är att det nya stadshuset ska stå klart i juni 2017. I
huvudsak ska stadskärnan och handelsgatan vara klara 2018. Under de följande åren
fortsätter utbyggnaden av den nya staden och beräknas pågå under 10-15 år.
2.9
Fristående alternativ
Kiruna kommun har tre huvudmän för fristående grundskolor samt en huvudman för
skolformen Sameskolan, vilka upptar elever inom Kiruna kommun samt erhåller bidrag
utifrån samma grunder som medel fördelas till de kommunala grundskolorna. Dessa är
följande med angiven geografisk placering och elevvolym:

Tulinkisuando friskola, F-6 skola i Kuttainen, 34 elever

Vargen i Kiruna AB, 4-9 skola i centrala Kiruna, 132 elever

Uterummet i Kiruna AB, F-3 skola med fritidshem i centrala Kiruna, 88 elever

Sameskolstyrelsen, med två F-6 skolor i Karesuando och centrala Kiruna, 29
respektive 50 elever
Beträffande de fristående grundskolealternativen och Sameskolan förutses i närtid inga
förändringar. Ett prognostiserat minskat elevunderlag för Tulinkisuando friskola kan
innebära att verksamheten from läsåret 2016/17 får svårigheter att innehålla skollagens
intentioner.
50
3
Analys
3.1
Bedömning av nulägessituation
Presenterade nulägesbeskrivningar ses beskriva en komplex verklighet med ett
omfattande antal utmaningar och behov inom flera områden, vilka inom överskådlig
framtid bedöms behöva adresseras i varierande grad. Med en övergripande bedömning
av nulägessituationen och de aktuella utmaningar som kan ses inom de olika
verksamhetsområdena ses några omständigheter och behov kunna sammanfatta några
centrala utmaningar. Dessa är:
Hållbarhet
Kommunens och dess skolväsendes organisation har inte bara ett uppdrag att
åstadkomma en ökad hållbarhet utan ses även omfatta en aktuell verklighet där
organisationen behöver utveckla en ökad robusthet och uthållighet för att minska sin
sårbarhet i flera avseenden. Detta ses avse såväl organisationens förmåga och
uthållighet i flera perspektiv samt dess arbetsförutsättningar som mer effektiva
helhetslösningar och sektoröverskridande samarbete och samverkan. Genom att vidta
åtgärder för en ökad hållbarhet ses även organisationens attraktivitet och förmåga att
kunna möta och utvecklas i takt med en konstaterad och förväntad samhällsutveckling
kunna förbättras. I detta sammanhang förstås även att insatser och utveckling av skola
och förskola generellt kan konstateras vara en oöverträffad åtgärd för en attraktiv
livsmiljö.
Hållbarhetsbegreppet bedöms tydligt omfatta situation och åtgärder rörande personaloch kompetensförsörjning. Kommunen och dess verksamheter har erfarit och upplever
svårigheter att rekrytera erforderliga kompetenser till de olika verksamheterna.
Behoven förstås variera men grundläggande för detta förhållande bedöms vara
avhängig den faktiska tillgången på utbildad arbetskraft. Aviserade pensionsavgångar
bedöms i närtid kunna försämra denna situation. Nationellt signaleras en förestående
akut lärarbrist! Att förbättra förutsättningarna för och vidta åtgärder för att bibehålla
och tillgängliggöra befintlig personal bedöms således kortsiktigt vara ett prioriterat och
konstruktivt perspektiv.
En annan del som ses kunna omfattas av hållbarhetsbegreppet är organisationens
förmåga att verka operativt och strategiskt. Det förstnämnda avser förutsättningar för
att kunna leverera i enlighet med grundläggande uppdrag och förväntningar, dvs. vad
som kan förväntas i vardagen oavsett om det avser undervisning, ekonomi,
myndighetsutövning, måltidsproduktion, arbetsmiljö eller ledning och styrning. Det
sistnämnda avser förutsättningar för att kunna vara förutseende och i tid vidta åtgärder
och anpassa såväl organisation som förmåga för en antagen eller konstaterad
utveckling för bibehållen eller ökad organisatorisk förmåga, attraktivitet och
samhällsservice.
Likvärdighet
Centralt i skolans uppdrag är likvärdigheten. Härvid ses undervisningens tillgänglighet
för alla elever vara primärt. Flera verksamheter beskriver sitt nuläge i detta avseende
vara otillfredsställande. Det kan konstateras föreligga brist på behörig lärarpersonal
och även begränsade förutsättningar att i erforderlig grad möta de behov av stöd och
trygg lärandemiljö som elever kan behöva för sin kunskapsutveckling. Detta
förhållande ses även påverka de arbetsförutsättningar som råder i stora delar av
verksamheterna och bidrar till aktuell arbetsmiljö – inte minst beträffande upplevd
stress och arbetsbelastning i vardagen oavsett nivå i organisationen - samt till upplevd
attraktivitet och kvalitet i och av densamma. Skolreformen om krav på
51
lärarlegitimation förstås utgå från det enkla sambandet att en utbildad lärare torde
innebära en högre kvalitet i utbildning och undervisning och därmed bidra till en ökad
likvärdighet och rättsäkerhet för elever och barn, men även en ökad status för aktuell
yrkeskår. Den ses även innebära att skolans organisation av idag utmanas och härvid
bedöms befintlig organisation och bemanning inte i erforderlig grad inneha eller kunna
möta stipulerade förhållanden.
Måluppfyllnad
Kiruna kommuns grundskolor presterar idag inte i den omfattning som är förväntat
eller i relation till de resurser som kommunen avsätter för denna verksamhet. Om en
jämförelse görs mellan skolornas måluppfyllelse och behörigheten hos relaterad
lärarkår kan det konstateras ett visst samband mellan bristen på behöriga lärare och
aktuell måluppfyllelse. På grund av bland annat framtida pensionsavgångar riskerar
denna situation att förvärras om rekrytering av behöriga och kompetenta lärare inte
lyckas och organiseringen av skolan fortsätter i nuvarande struktur med många små
enheter. Skolorna ses härvid behöva få en jämnare fördelning, eller ökad tillgänglighet,
av lärarkompetenser och att kompetensen används på ett mer effektivt sätt för ökad
kvalitet i verksamheten. Utöver detta ses ett behov föreligga av en förbättrad
kompetensutveckling och stöd på flera områden.
Centralt för en lärande organisation är det kollektiva lärandet, dvs. hur det individuella
lärandet sprids till ett gemensamt lärande för och i det dagliga arbetet. De betonar även
att detta handlar om att värdesätta det informella lärandet – det som sker
erfarenhetsbaserat i arbetet och vid sidan av formell kompetensutveckling och
undervisning. Att utveckla organisationsformer som främjar detta ”medarbetarnas
lärande”, innovation och omställningsförmåga bedöms starkt vara avgörande för
likvärdigheten samt bidra till en framgångsrik verksamhet och förbättrade
förutsättningar i vardagen. Skolan ses även ha behov av att öka möjligheterna för att
kunna ge eleverna överblick och sammanhang för bl. a. en mer ämnesövergripande
undervisning. Detta bedöms kräva en ökad samverkan och samarbete, vilket behöver
ges förbättrade förutsättningar och organiseras för.
3.2
Syntes – överväganden och slutsatser
Förvaltningsorganisationen bedöms ha flera kvalitativa behov som behöver tillgodoses
för att de nationella målen och kommunala uppdragen skall kunna innehållas och
framtida utmaningar mötas. Aktuella förutsättningar och gällande organisation
bedöms inte vara erforderlig för rådande verklighet och identifierad utveckling.
Generellt och övergripande bedöms behoven avse vad som kan omfattas av begreppen
hållbarhet och verksamhetsförutsättningar och därvid primärt avse organisationens
utmaningar beträffande:

Personal- och kompetensförsörjning

Operativ och strategisk förmåga

Uthållighet och attraktivitet

Resursallokering och resursnyttjande
52
Mer i detalj för skolväsendet bedöms behoven kunna konkretiseras avseende:

Likvärdighet

Arbetsmiljö

Lärande
Utgående från presenterad nulägesbeskrivning och därvid redovisade förutsättningar i
befintlig struktur och befintliga verksamheter bedöms följande utgångspunkter även
kunna göras gällande för fortsatta överväganden:
-
befintlig arbetskraft på alla nivåer behöver värnas och tillgängligöras i större
omfattning än hittills,
befintliga resurser behöver tillgängliggöras och brukas i ökad och effektivare
omfattning än hittills,
aktuell ekonomisk ramtilldelning definierar tillgängliga medel,
GP 2 avtalet mellan Kiruna kommun och LKAB bedöms långsiktigt medge ny
lokalproduktion mht stadsutvecklingen och
befintlig lokalstruktur definierar kortsiktigt tillgängliga byggnader och lokaler.
3.2.1 Utvecklingsbehov – sammanfattning och konkretion
Förvaltningsorganisationen, i synnerhet grundskolan, kan konstateras ha flera
kvalitativa behov som behöver tillgodoses för att de nationella målen och kommunala
uppdragen skall kunna innehållas.
De kvalitativa behoven på övergripande nivå ses avse:

Förbättrade förutsättningar i allmänhet – på alla nivåer och för de olika
uppdragen, dvs. skoluppdraget, arbetsgivaruppdraget samt det kommunala
uppdraget beträffande bl. a. förvaltning, medborgarservice och
samhällsutveckling.

Ökad hållbarhet – med mer stabil och mindre sårbar struktur och ökad
organisatorisk förmåga samt en förbättrad(effektivare) resursanvändning.
De kvalitativa behoven mer specifikt ses avse:

Likvärdig utbildning och undervisning – avseende säkerställandet av
ämnesundervisning för alla elever med behörig och legitimerad lärarpersonal
samt organisatorisk förmåga att möta och stödja behövande elever eller utföra
extraordinära insatser till gagn för elevernas lärande.

Förbättrad arbetsmiljö – med rimlig arbetsbelastning på alla nivåer och för
alla funktioner, en mer produktiv och samverkande organisation med
förbättrad gemenskap, ansvarstagande och sammanhållning.

Lärande - genom ett utvecklat verksamhetsstöd, strukturer och uppdrag som
medger kvalitativ kompetens och erforderlig resurs i relevanta processer samt
ett ökat fokus på lärande och relaterade kvalitativa kärnprocesser. Härvid ett
tydligare beaktande av aktuell forskning vid såväl organisering av som vid
genomförande av utbildning och undervisning.
53
3.2.2 Förändrings- och utvecklingsstrategi
Hur kan Kiruna kommun med befintliga resurser åstadkomma en mindre sårbar
organisation, förbättra förutsättningarna i vardagen, framförallt öka likvärdigheten och
lärandet i aktuell verklighet och prognostiserad framtid? Härvid ses
ramförutsättningarna definieras av vad som idag är tillgängligt, dvs. befintligt, vilket
således i en ökad omfattning behöver brukas, tillgängliggöras, för att lösa erhållna
uppdrag.
I syfte att adressera identifierade kvalitativa behov med konstaterade
planeringsförutsättningar ses strategin för detta behöva vara att:
kraftsamla och samordna – i större omfattning än hittills:
-resurser – materiella såväl som personella,
-lärandet – elevers såväl som personals och rektorers/chefers.
3.2.3 Variabler
I genomförd nulägesanalys har aktuella omständigheter analyserats, slutsatser
konkluderats och strategier identifierats. För fortsatta överväganden i föreliggande
arbete och vald metod härvid behöver identifierade behov och strategier fungera som
variabler, som olika möjligheter och alternativ kan relateras till för en fortsatt kvalitativ
analys. Nedan presenteras dessa variabler kompletterade med följdfrågor för ökad
konkretion.
Hållbarhet
Bedöms alternativet medge/innebära ökad organisatorisk
uthållighet?
Bedöms alternativet medge/innebära långsiktighet beträffande
personal- och kompetensförsörjning?
Bedöms alternativet medge/innebära ökad effektivitet avseende
lokalnyttjande?
Bedöms alternativet medge/innebära minskad sårbarhet och
ökad förmåga att möta aktuella och framtida utmaningar?
Bedöms alternativet medge/innebära ökad attraktion ur ett
socioekonomiskt perspektiv, dvs. effektiv helhetslösning,
öppenhet och tolerans, god service och goda
arbetsförutsättningar?
Bedöms alternativet medge/innebära ökade möjligheter för
andra verksamheter/behov – synergier?
Bedöms alternativet medge/innebära förbättrad arbetsmiljö i
perspektivet av kollegialt stöd, minskad arbetsbelastning och
stress?
54
Likvärdighet
Bedöms alternativet medge/innebära ökad tillgänglighet av
adekvata lärarkompetenser – kortsiktigt/långsiktigt?
Bedöms alternativet medge/innebära att behövande elever i ökad
omfattning kan få relevant stöd i sin kunskapsutveckling?
Bedöms alternativet medge/innebära säkerställd
ämnesundervisning för berörda elever?
Lärande
Bedöms alternativet medge/innebära ökad samordning av
lärande för såväl elever som personal?
Bedöms alternativet medge/innebära att en ökad flexibilitet och
dynamik erhålls vid skolenheterna?
Bedöms alternativet medge/innebära att rektorer och lärare kan
fokusera mer på det pedagogiska ledarskapet?
Bedöms alternativet medge/innebära förbättrade förutsättningar
för ett kollegialt lärande och organisering av lärlag?
3.3
Förvaltningschefens målbild
Efter en struktur- och organisationsutveckling har Kiruna kommuns skolorganisation
erhållit förbättrade förutsättningar för lösande av tilldelade uppdrag samt en mer
hållbar organisation för att över tid hantera aktuella och kommande utmaningar samt
samhällsutveckling. Mer i detalj kan detta förstås som:
-att befintliga resurser(ek, pers, lokal) har gjorts tillgängliga för fler(barn, elev, vht),
-att ämnesundervisningen i grundskolan med behörig pedagogisk personal är
förbättrad/säkerställd vid alla skolenheter,
-att förutsättningar och därmed även förmågan att tillhandhålla erforderligt stöd för de
elever som är i behov därav är förbättrad/säkerställd vid alla skolenheter,
-att personal, lärare m. fl. och rektorer, vid skolenheterna har erhållit en förbättrad
arbetsmiljö – främst beträffande upplevd arbetsbelastning och eget huvuduppdrag,
-att personal, lärare m. fl. och rektorer, i större omfattning än idag samarbetar i lärlag,
-att resursfördelningssystemet är ytterligare anpassat till övriga förändringar i såväl
samhällsutvecklingen och skolorganisationen som gällande lagstiftning,
-att förvaltningschef har ett markant förbättrat utrymme för att utöva ett nära
ledarskap gentemot förvaltningens chefer, rektorer och kanslifunktioner samt
förbättrade förutsättningar att utöva ledning och styrning i en mer tydlig och
lätthanterlig organisation,
-att förvaltningens förvaltningsuppdrag och samhälls-/medborgarservice getts
erforderliga förutsättningar att innehållas,
-att Kiruna kommun avseende sin skolorganisation framstår som en attraktiv
arbetsgivare.
55
4
Bedömande
4.1
Utgångspunkter
I syfte att identifiera alternativ och förslag för en utvecklad skolstruktur som tillgodoser
klarlagda behov behöver en genomlysning av möjligheter härvid ske. För att en
möjlighet skall kunna konstateras och bedömas ses denna behöva omfatta de
grundläggande behov och inriktningar som belysts. I ett större sammanhang bedöms
även en möjlighet för en verksamhet ha påverkan på en annans, varför sammanhanget
kan ses vara relativt flerdimensionell. Stadsutvecklingen i kommunen ses också ge
utrymme för flera framkomliga vägar i ett längre perspektiv.
En central möjlighet beaktande pågående stadsutveckling och de förutsättningar detta
innebär är att uppföra nya skolor i det nya samhället, stadskärnan. Skolor, lokaler, som
bättre kan möta och medge erforderliga förutsättningar för aktuell och förväntad
verksamhets- och samhällsutveckling. Oavsett detta bedöms dock inte en sådan
utveckling av praktiska skäl medges i närtid utan ses i förekommande fall vara ca 6-10
år bort, varför tillgängliga och befintliga resurser alltjämt ses behöva utgöra grunden
för vad som i närtid kan vara möjligt.
4.1.1 Möjligheter
Grundskolan i Kiruna kommun idag är i huvudsak organiserad som F-6 alternativt F-9
skolor med s.k. en-parallell, dvs. en elevgrupp/klass för varje årskurs. Kommunens
grundskolor omfattar även idag ca 430 elever färre än för 10 år sedan, men
verksamheten bedrivs i ett i princip oförändrat lokalbestånd. Denna organisation
bedöms bidra till de utmaningar och resultat som idag kan ses på flera områden.
Härvid bör möjligheterna att organisera sig i flera paralleller övervägas, dvs. att samla
lärare och elever till färre platser. En sådan organisation bedöms även bättre möta
identifierade behov.
Utgående från aktuellt elevantal i centrala Kiruna i perspektivet av en generell
gruppindelning om ca 25 elever per elevgrupp/klass konstateras att det finns
elevunderlag för åtta(8) paralleller. Räknas elevunderlaget för Nya Raketskolan bort
föreligger ett elevunderlag om 5 paralleller. Aktuella skolenheter i centrala Kiruna,
inklusive Jukkasjärvi skola, uppgår till sex(6) enheter. Det kan även konstateras att
elevgrupperingarna f.n. innehar mellan 4-25 elever. Det bedöms således finnas en
möjlighet och potential för en annan skolstruktur/-organisation i perspektivet av en
generellt ökad lärartillgänglighet och förbättrade förutsättningar för lärande.
I perspektivet av skolans timplan och tillgängliga lärarkompetenser kan även en annan
synergieffekt observeras. Vid en gruppering av elever i en generell omfattning om ca 25
elever per klass organiserade i minst två paralleller ses en viss redundans beträffande
lärarresurser kunna åstadkommas. Denna möjlighet fördelad på ett färre antal
skolenheter än för närvarande bedöms dels skapa motsvarande förbättrade
förutsättningar för erbjudande av särskilt stöd och s.k. extraordinära insatser i
verksamheterna, dels medge reella förutsättningar för s.k. ”tidiga insatser” i de
inledande årskurserna i grundskolan, inte minst genom att en dubblerad bemanning
beräknas kunna medges för dessa årskurser – i alla ämnen!
Att överväga och organisera flera paralleller vid färre skolenheter, dvs. kraftsamla
resurser och lärande, bedöms vara realistiska och centrala möjligheter som kan
adressera identifierade kvalitativa behov och även förbättra skolans generella
förutsättningar. En sidoeffekt av en kraftsamlande organisering av grundskolan är att
lokalutrymme även ses kunna göras tillgängligt för andra verksamheter inom
56
förvaltningens organisation, primärt för förskola och måltidsverksamhet. Detta
förhållande ses särskilt vara aktuellt såväl som önskvärt för centrala Kiruna, men kan
inte göras gällande i alla avseenden för verksamheterna i västra respektive östra
kommundelen.
I närtid bedöms tillgängliga skollokaler vara det som finns till förfogande för skolans
organisation och struktur. Ur ett längre perspektiv och mot bakgrund av det s.k. GP 2avtalet och pågående stadsutveckling ses goda möjligheter föreligga för såväl
prioritering som nyproduktion av skolbyggnader i den nya stadskärnan.
Mot bakgrund av hittills fört resonemang kan flera möjligheter ses föreligga. I detta
sammanhang bör det åter belysas att befintlig struktur ses medge de förutsättningar
som är aktuella idag. Dessa kan konstateras i vissa avseenden vara otillräckliga och
även bedömas bidragande till aktuella behov, varför en oförändrad organisation inte
ses vara en reell möjlighet och således än mindre ett alternativ. Strukturella möjligheter
bedöms även i varierande grad möta identifierade behov och medge förbättrade
förutsättningar. Möjligheter att överväga kan bl. a. vara följande:
Abisko skola
F-9 - eller F-6 skola
Luossavaara skola
F-3-, F-4- eller F-5 skola alternativt ingen
skola
Högalidskolan
7-9-, 6-9-, 5-9 eller 4-9 skola
Bergaskolan
F-3-, F-4-, F-5 eller 4-6 skola alternativt ingen
skola
Triangelskolan
F-3-, F-4-, F-5 eller 4-6 skola alternativt ingen
skola
Tuolluvaara skola
F-3-, F-4- eller F-5 skola alternativt ingen
skola
Nya Raketskolan
F-9-, 4-9- eller F-6 skola
Jukkasjärvi skola
F-3-, F-4- eller F-5 skola alternativt ingen
skola
Svappavaara skola
F-3-, F-4, F-5 eller F-6 skola alternativt ingen
skola
Vittangi skola
F-9 skola
Övre Soppero skola
F-3-, F-4-, F-5 eller F-6 skola alternativt ingen
skola
Karesuando skola
F-9 skola
Ny centralskola(Kiruna C)
F-9-, F-6- eller 4-9 skola
En dimension beträffande möjligheter ses även differentierade tidsförhållanden vara.
Härvid kan en långsiktigt önskad utveckling och organisation vara möjlig och
eftersträvansvärd i ett längre tidsperspektiv medan en annan är möjlig och att föredra
kortsiktigt och som ett led i utvecklingen mot en bedömt optimerad struktur och
skolorganisation.
57
4.1.2 Analys av möjligheter
Bedömandet ses klarlägga att flera möjligheter kan vara alternativ som bättre än idag
kan tillgodose aktuella behov. Alla möjligheter ses dock inte nödvändigtvis behöva ske i
närtid, men utgör alltjämt en möjlighet som kan bedömas förbättra verksamheternas
förutsättningar. Möjligheterna ses även utgöra delar i en helhet där dessa i
förekommande fall påverkar och är förutsättningar för varandra. Beträffande centrala
Kiruna ses detta förhållande vara särskilt tydligt. För den västra respektive nordöstra
kommundelen bedöms detta förhållande inte föreligga i motsvarande omfattning.
Alternativen för de enskilda skolorna ses i dessa områden inte heller vara avhängiga av
vilka lösningar de andra skolorna erhåller. Detta förhållande ses innebära att tre
områden kan brukas för den fortsatta analysen för en ökad tydlighet. Härvid ses dessa
områden vara 1) Abisko, 2) Centrala Kiruna, inklusive Jukkasjärvi samt 3) Östra
kommundelen, omfattande verksamheterna från Svappavaara till Karesuando.
Vidare ses det vara möjligt att mot bakgrund av pågående stadsutveckling och i övrigt
identifierade omständigheter överväga olika strukturer vid olika tidpunkter. Denna
möjlighet ses innebära att utöver ovan angivna områden även tidsperspektivet kan
omfattas för fortsatta överväganden. Härvid ses detta förhållande kunna beskrivas som
1) Nutid, dvs. i närtid och under en eventuell övergångsperiod till något annat, 2)
Framtid, dvs. en önskad och avsedd utveckling i relation till stadsutvecklingen i
tidsspannet 6-10 år.
Överses enskilda skolor och områden och de möjligheter som kan medges kan
nedanstående bedömning göras:
Abisko
Verksamheten utmanas idag beträffande förutsättningar för bemanning inte minst med
anledning av bostadssituationen på orten, men även med kraven på lärarlegitimation.
Omfattningen på verksamheten är även begränsande utifrån skolans uppdrag och de
statliga styrdokumentens intentioner. Härvid föreligger även de geografiska avstånden
till andra verksamheter, vilket ses begränsa och påverka vad som kan vara möjligt att
överväga trots de kvalitativa brister i förutsättningarna detta kan innebära. För Abisko
skolas vidkommande bedöms inte de nationella intentionerna för år 7-9 i egentlig
mening kunna innehållas. I detta perspektiv borde således inte skolstrukturen
innehålla detta uppdrag. Det bedöms dock för Abiskos del att de praktiska och
geografiska omständigheterna omkullkastar ett sådant kvalitativt resonemang och
därvid ses idag ingen annan möjlighet än att Abisko fortsatt principiellt bör vara en F-9
skola. Det som här ses bli fallet är dock att organiseringen av undervisningen för elever
i år 7-9 framgent kan behöva ske i perioder och för enskilda ämnen på annan ort och
vid annan skolenhet eller med eventuellt tillfälligt tillförd lärarresurs. Åtgärder för att
överse och klarlägga hur viss ämnesundervisning via distans- och fjärrteknik eventuellt
kan ske bedöms även behöva vidtas i ett mer långsiktigt perspektiv.
Centrala Kiruna
I ett skolstruktursammanhang och beträffande kvalitativa behov är verksamheterna i
centrala Kiruna i fokus. Detta så då de flesta skolenheterna är belägna här, de flesta
eleverna och lärarresurserna finns här samt att de geografiska förutsättningarna
medger flera möjligheter och alternativ. Avgörande för utvecklade skolstrukturer,
möjligheter och konsekvenser härvid bedöms därmed primärt vara avhängigt följande:

skolenheters nuvarande organisation och omfattning,

skolenheters lokaliteter,
58

skolenheters erfarna och aktuella förutsättningar att rekrytera, bemanna och
bibehålla personal,

skolenheters förutsättningar för samordning och synergier med andra enheter,

stadsutvecklingens påverkan på förutsättningar och möjligheter samt

i närtid påbörjade, utförda och initierade utvecklingsinsatser.
Östra kommundelen
Verksamheterna utmanas idag beträffande förutsättningar för bemanning inte minst
med anledning av kraven på lärarlegitimation och erfarna begränsningar beträffande
möjligheter att rekrytera och bemanna. Aviserade pensionsavgångar bedöms även
utmana verksamheterna härvid inom den närmsta femårsperioden. Omfattningen på
verksamheterna är vid de mindre enheterna även begränsande utifrån skolans uppdrag
och de statliga styrdokumentens intentioner. De geografiska förhållanden som
föreligger i området bedöms såväl medge som begränsa vad som är möjligt att överväga
för att förbättra likvärdigheten i elevernas utbildning och befintliga lärarkompetensers
tillgänglighet.
För Svappavaara skolas vidkommande bedöms inte de nationella intentionerna för år
7-9 f.n. kunna innehållas. I detta perspektiv bör således inte skolstrukturen innehålla
detta uppdrag, vilket även är ett resonemang som övriga förutsättningar för området
medger. Det som härvid bedöms vara aktuellt är att elever i högstadieåldern bör
erbjudas utbildning vid annan skolenhet.
Organiseringen av undervisningen vid i området aktuella skolenheter och för vissa
årskurser kan behöva ske i perioder och för enskilda ämnen på annan ort och vid annan
skolenhet eller med eventuellt tillfälligt tillförd lärarresurs. Åtgärder för att överse och
klarlägga hur viss ämnesundervisning via distans- och fjärrteknik eventuellt kan ske
bedöms även behöva vidtas för detta område i ett mer långsiktigt perspektiv.
59
4.2
Överväganden
4.2.1 Utveckling av möjligheter som alternativ
Abisko – Framtid och nutid
För Abiskos vidkommande bedöms idag och för överskådlig framtid inga andra
möjligheter medges, varvid alternativet tillsvidare bedöms vara en oförändrad
skolstruktur, dvs. en F-9 skola.
Centrala Kiruna – Framtid
Alternativ 1 – Kraftsamling
Högalid
F-9
Nya Raketskolan
F-9
Ny centralskola
F-9
Innebörd:
Högalidskolan och Nya Raketskolan organiseras som F-9 skolor. En ny
F-9 skola uppförs i nya stadskärnan: Nya Centralskolan.
Styrka:
Medger goda förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet samt
uppfylla styrdokumentens intentioner.
Ett starkt kommunalt skolalternativ.
Elever och lärare medges kontinuitet i sitt lärande.
Utvecklandet av en lärande organisation ges förbättrat utrymme.
Medger optimerade samordningsvinster.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges goda förutsättningar, vilket även
bedöms medge en ökad attraktivitet och hållbarhet för organisationen.
Underlättar för integration av nyanländas lärande.
Svaghet:
Organisatorisk sårbarhet om en skolbyggnad blir obrukbar beaktande
aktuella elevvolymer och behov av ersättningslokaler.
Konsekvens: Medger optimerad organisation för lärande med en robust och
redundant struktur, vilken bedöms medge hållbarhet över tid.
Behov:
Uppförande av nyproducerad skolbyggnad anpassad för modern
pedagogik.
60
Alternativ 2 – Närhet
Luossavaara
F-3
Högalid
4-9
Berga alt. Triangel
F-3
Nya Raketskolan
F-9
Tuolluvaara
F-3
Jukkasjärvi
F-3
Ny centralskola
4-9
Innebörd:
Luossavaaraskolan, Bergaskolan alternativt Triangel-, Tuolluvaara- och
Jukkasjärvi skolor organiseras som F-3 skolor. Högalidskolan
organiseras som 4-9 skola och Nya Raketskolan organiseras som F-9
skola. Ny 4-9 skola uppförs i nya stadskärnan: Nya Centralskolan.
Styrka:
Närhetsprincipen kan tillgodoses för de lägre årskurserna i stor
omfattning.
Medger vissa förutsättningar för att åstadkomma ökad likvärdighet samt
uppfylla styrdokumentens intentioner.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges vissa förbättrade förutsättningar,
vilket även bedöms medge en viss ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Svaghet:
Önskvärda samordningsvinster och kontinuitet uteblir till viss del.
Ökad tillgänglighet av lärarresurser medges inte i erforderlig omfattning
– kraftsplittring.
Konsekvens: Helhetsgrepp för önskvärd hållbarhet beaktas ej. Optimal robusthet och
redundans för lärande säkerställs ej.
Behov:
Uppförande av nyproducerad skolbyggnad anpassad för modern
pedagogik.
61
Alternativ 3 – Variant A
Högalid
F-9
Berga alt. Triangel
F-3
Nya Raketskolan
F-9
Tuolluvaara
F-3
Ny centralskola
F-9
Innebörd:
Bergaskolan alternativt Triangelskolan och Tuolluvaaraskolan
organiseras som F-3 skolor. Högalidskolan och Nya Raketskolan
organiseras som F-9 skolor. Ny F-9 skola uppförs i nya stadskärnan: Nya
Centralskolan.
Styrka:
Närhetsprincipen kan tillgodoses för de lägre årskurserna i viss
omfattning.
Medger vissa förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet samt
uppfylla styrdokumentens intentioner.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges vissa förbättrade förutsättningar,
vilket även bedöms medge en viss ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Svaghet:
Önskvärda samordningsvinster och kontinuitet uteblir.
Ökad tillgänglighet av lärarresurser för tidigare årskurser medges inte i
erforderlig omfattning – kraftsplittring!
Konsekvens: Helhetsgrepp för önskvärd hållbarhet beaktas ej. Optimal robusthet och
redundans för lärande säkerställs ej.
Behov:
Uppförande av nyproducerad skolbyggnad anpassad för modern
pedagogik.
62
Alternativ 4 – Variant B
Luossavaara
F-6
Högalid
7-9
Nya Raketskolan
F-9
Ny centralskola
F-6
Innebörd:
Luossavaaraskolan organiseras som F-6 skola, Högalidskolan
organiseras som en 7-9 skola, Nya Raketskolan organiseras som en F-9
skola. Ny F-6 skola uppförs i nya stadskärnan: Nya Centralskolan.
Styrka:
Medger vissa förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet samt
uppfylla styrdokumentens intentioner.
Elever och lärare medges viss kontinuitet i sitt lärande.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges förbättrade förutsättningar, vilket
även bedöms medge en viss ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Underlättar för integration av nyanländas lärande.
Svaghet:
Önskvärda samordningsvinster och kontinuitet erhålls ej fullt ut.
Konsekvens: Helhetsgrepp för önskvärd hållbarhet beaktas ej. Optimal robusthet och
redundans för lärande säkerställs ej.
Behov:
Uppförande av nyproducerad skolbyggnad anpassad för modern
pedagogik.
63
Centrala Kiruna - Nutid
Alternativ 1 – Variant A
Innebörd:
Luossavaara
F-4
Högalid
5-9
Berga
5-9
Triangel
F-4
Nya Raketskolan
F-9
Tuollavaara
F-4
Jukkasjärvi
F-4
Luossavaaraskolan organiseras som 2-parallelig F-4 skola med
fritidshem. Elever och lärare grupperas i huvudsak från nuvarande
Luossavaaraskolan och Högalidskolan.
Högalidskolan organiseras som 5-9 skola med 4-paralleler i år 5-9.
Elever och lärare grupperas i huvudsak från Luossavaaraskolan,
Högalidskolan, Bergaskolan, Tuolluvaaara och Jukkasjärvi skolor.
Bergaskolan organiseras som 1-parallelig 5-9 skola. Elever och lärare
grupperas i huvudsak från Bergaskolan och Triangelskolan.
Triangelskolan organiseras som en 2-parallelig F-4 skola med
fritidshem. Elever och lärare grupperas i huvudsak från Triangel och
Bergaskolan.
Nya Raketskolan organiseras som en F-9 skola med fritidshem, dvs. är
oförändrad.
Tuolluvaaraskolan organiseras som 1 parallellig F-4 skola med
fritidshem.
Jukkasjärvi skola organiseras som 1 parallellig F-4 skola med fritidshem.
Styrka:
Närhetsprincip för tidiga åldrar tillgodoses.
Jämn struktur för Högalidskolan, vilket underlättar schemaläggning och
organisation av undervisning.
Svaghet:
Skolstruktur ej i överensstämmelse med statliga styrdokument.
Begränsar eventuella samordnings- och brukarvinster avseende
lärarpersonal med utbildning och behörigheter i spannet 1-7 respektive
4-9.
Bedöms utmanande att bemanna då strukturen ses kraftsplittra
kompetensbehovet.
Inga förbättrade förutsättningar eller synergivinster erhålls vid
Tuollavaara och Jukkasjärvi skolor.
Ökat samordningsbehov mellan enheter. Erfarna brister idag kvarstår i
för hög omfattning.
Konsekvens: Ökade skoltransporter.
64
Behov:
Alternativ 2 – Variant B
Innebörd:
Luossavaara
F-5
Högalid
6-9
Berga
F-5
Triangel
F-5
Nya Raketskolan
F-9
Tuollavaara
F-5
Jukkasjärvi
F-5
Luossavaaraskolan organiseras som 1-parallelig F-5 skola med
fritidshem. Elever och lärare grupperas i huvudsak från nuvarande
Luossavaaraskolan och Högalidskolan.
Högalidskolan organiseras som 6-9 skola med 5-paralleler i år 6-9.
Elever och lärare grupperas i huvudsak från Luossavaaraskolan,
Högalidskolan, Bergaskolan, Tuolluvaaara och Jukkasjärvi skolor.
Bergaskolan organiseras som 1-parallelig F-5 skola med fritidshem.
Elever och lärare grupperas i huvudsak från Bergaskolan och
Triangelskolan.
Triangelskolan organiseras som en 2-parallelig F-5 skola. Elever och
lärare grupperas i huvudsak från Högalid och Triangelskolan.
Nya Raketskolan organiseras som en F-9 skola med fritidshem, dvs. är
oförändrad.
Tuolluvaaraskolan organiseras som 1-parallellig F-5 skola med
fritidshem.
Jukkasjärvi skola organiseras som 1 parallellig F-5 skola med fritidshem.
Styrka:
Närhetsprincip tidiga åldrar tillgodoses.
Svaghet:
Skolstruktur ej i överensstämmelse med statliga styrdokument.
Begränsar eventuella samordnings- och brukarvinster avseende
lärarpersonal med utbildning och behörigheter i spannet 1-7 respektive
4-9.
Bedöms utmanande att bemanna då strukturen ses kraftsplittra
kompetensbehovet.
Inga förbättrade förutsättningar eller synergivinster erhålls vid
Luossavaara, Berga, Tuollavaara och Jukkasjärvi skolor.
Ökat samordningsbehov mellan enheter. Erfarna brister idag kvarstår i
huvudsak oförändrade.
65
Konsekvens: Ökade skoltransporter.
Behov:
Alternativ 3 – Kraftsamling
Innebörd:
Luossavaara
F-3
Högalid
4-9
Berga
4-6
Triangel
F-3
Nya Raketskolan
F-9
Tuolluvaara
F-3
Jukkasjärvi
F-3
Luossavaaraskolan organiseras som 2-parallelig F-3 skola med
fritidshem. Elever och lärare grupperas i huvudsak från nuvarande
Luossavaaraskolan och Högalidskolan.
Högalidskolan organiseras som en 4-9 skola med 3-paralleler i år 4-6
samt 5-paralleller i år 7-9. Elever och lärare grupperas i huvudsak från
Luossavaaraskolan, Högalidskolan och Tuollavaara/Jukkasjärvi för år 46 och från Triangelskolan och Högalidskolan för år 7-9.
Bergaskolan organiseras som 2-parallelig 4-6 skola. Elever och lärare
grupperas i huvudsak från Bergaskolan och Triangelskolan.
Triangelskolan organiseras som en 2-parallelig F-3 skola med
fritidshem. Elever och lärare grupperas i huvudsak från Triangel- och
Bergaskolan.
Nya Raketskolan organiseras som en F-9 skola med fritidshem, dvs. är
oförändrad.
Tuolluvaara- och Jukkasjärvi skola organiseras som 1-parallelliga F-3
skolor med fritidshem.
Styrka:
Medger förbättrade förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet
samt uppfylla styrdokumentens intentioner.
Strukturen följer läroplanens kontrollstationer.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges förbättrade förutsättningar, vilket
även bedöms medge en ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Åstadkommer ökad tillgänglighet av befintliga lärarresurser och medger
vissa ökade förutsättningar för samordning samt lärar- och
rektorsuppdraget.
66
Reella förutsättningar för tidiga insatser, främst genom att en dubblerad
bemanning i år 1-3 i alla ämnen bedöms kunna medges. Detta
förhållande medges dock ej för Tuollavaara- och Jukkasjärvi skola.
Adekvat och förbättrad hållbarhet i perspektivet av aktuell
lärarutbildning och följdaktliga behörigheter för nyexaminerad
lärarpersonal.
Svaghet:
”Ojämn” organisation för Högalidskolans vidkommande.
Begränsar eventuella samordnings- och brukarvinster avseende
lärarpersonal med utbildning och behörigheter i spannet 1-7 lärare
respektive 4-9 lärare.
Konsekvens: Skolbyte blir aktuellt vid två tillfällen i förekommande fall för elever från
Berga, Triangel och eventuellt Tuolluvaara och Jukkasjärviområdet.
Inför år 4 respektive år 7.
Ökade skoltransporter.
Behov:
Viss anpassning av enskild skolas lokaler för ökad fritidsverksamhet kan
vara erforderligt.
Översyn av och eventuell revidering av gällande resursfördelningssystem
för möjlighet till anpassning för mindre enheter.
Östra Kommundelen – Framtid och nutid
Alternativ 1 – Närhet
Karesuando
F-9
Övre Soppero
F-3
Vittangi
F-9
Svappavaara
F-3
Innebörd:
Karesuando och Vittangi skolor organiseras som F-9skolor. Övre
Soppero och Svappavaara skola organiseras som F-3 skolor.
Styrka:
Medger närhet hem- skola för elever tom åk 3.
Befintliga skollokaler är tillräckliga.
Medger vissa förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet samt
uppfylla styrdokumentens intentioner.
Elever och lärare medges viss kontinuitet i sitt lärande.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges förbättrade förutsättningar, vilket
67
även bedöms medge en viss ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Svaghet:
Möjliga samordningsvinster begränsas.
Konsekvens: Helhetsgrepp för önskvärd hållbarhet beaktas ej tillräckligt. Optimal
robusthet och redundans för lärartillgång säkerställs ej.
Elever i åk 4-6 erhåller en förlängd skoldag m.h.t. restid med
skoltransport.
Behov:
Alternativ 2 – Kraftsamling
Innebörd:
Karesuando
F-9
Vittangi
F-9
Karesuando och Vittangi skolor organiseras som F-9 skolor.
Övre Soppero och Svappavaara skolor erbjuder ingen utbildning.
Styrka:
Befintliga skollokaler är tillräckliga.
Medger förutsättningar för att åstadkomma ökad likvärdighet
Elever och lärare medges kontinuitet i sitt lärande.
Bemanning av organisation och organisering av undervisning med
behörig lärarpersonal på plats ges förbättrade förutsättningar, vilket
även bedöms medge en ökad attraktivitet och hållbarhet för
organisationen.
Utvecklandet av en lärande organisation ges realistiska möjligheter.
Medger optimerade samordningsvinster.
Underlättar för integration av nyanländas lärande.
Svaghet:
Ökade skoltransporter
Konsekvens: Förutsätter skoltransport även för elever i förskoleklass.
Elever i angränsande byar erhåller en förlängd skoldag mht restid med
skoltransport.
Behov:
Organisera och erbjuda skoltransport även för elever i förskoleklass.
68
Alternativ 3 – Variant
Karesuando
F-9
Övre Soppero
F-4/5/6
Vittangi
F-9
Svappavaara
F-4/5/6
Innebörd:
Karesuando och Vittangi skolor organiseras som F-9 skolor. Övre
Soppero och Svappavaara skola organiseras som F-4 alternativt -5 eller 6 skolor.
Styrka:
Medger närhet hem - skola för elever tom åk 4/5 eller 6.
Befintliga skollokaler är tillräckliga.
Medger vissa förutsättningar för att åstadkomma likvärdighet.
Elever och lärare medges viss kontinuitet i sitt lärande.
Svaghet:
Möjliga samordningsvinster uteblir.
Förutsättningar för bemanning med behörig personal.
Konsekvens: Helhetsgrepp för önskvärd hållbarhet beaktas ej tillräckligt. Optimal
robusthet och redundans för lärartillgång säkerställs ej.
Behov:
Periodvis organiserad undervisning med eventuellt tillförd lärarresurs
alternativt på annan ort vid annan skolenhet.
69
4.2.2 Alternativjämförelse
Centrala Kiruna - Framtid
Variabel/
Alternativ
1
2
3
4
kraftsamling
närhet
variant A
variant B
Medges
organisatorisk
uthållighet?
Ja, genom fler
personal på
färre platser och
i erforderlig
omfattning
bedöms såväl
tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Ja och nej.
Möjliga
samordningsvinst
er, robusthet och
redundans
bedöms inte
medges i
erforderlig
omfattning. Dock
ses alternativet
innebära vissa
förbättrade
förutsättningar
jämfört med idag.
Ja och nej.
Möjliga
samordningsvin
ster, robusthet
och redundans
bedöms inte
medges i
erforderlig
omfattning.
Dock ses
alternativet
innebära vissa
förbättrade
förutsättningar
jämfört med
idag.
Ja, genom fler
personal på
färre platser
och i erforderlig
omfattning
bedöms såväl
tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka
Medges långsiktig
personal- och
kompetensförsörj
ning?
Ja,
verksamheterna
ges förbättrade
förutsättningar
att organisera
befintlig
personal.
Nej. Till viss del
ses
förutsättningarna
för detta
förbättras, men
möjliga
samordningsvinst
er, robusthet och
redundans
bedöms inte
medges i
erforderlig
omfattning.
Nej. Till viss del
ses
förutsättningarn
a för detta
förbättras, men
möjliga
samordningsvin
ster, robusthet
och redundans
bedöms inte
medges i
erforderlig
omfattning.
Ja,
verksamheterna
ges förbättrade
förutsättningar
att organisera
befintlig
personal.
Medges ökad
effektivitet
avseende
lokalnyttjande?
Ja, de lokaler
som kan frigöras
och brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Ja, de lokaler som
kan frigöras och
brukas mht
gruvbrytning och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov inom
kommun och
förvaltning.
Ja, de lokaler
som kan frigöras
och brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Ja, de lokaler
som kan
frigöras och
brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling
i övrigt ses
kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Medges ökad
stabilitet,
minskad
sårbarhet och
ökad förmåga att
möta aktuella och
Ja, alternativet
bedöms
optimera dessa
förutsättningar
genom att
resurserna
Nej, inte i
önskvärd och
erforderlig
omfattning.
Nej, inte i
önskvärd och
erforderlig
omfattning.
Ja, alternativet
bedöms
förbättra dessa
förutsättningar
genom att
resurserna
70
framtida
utmaningar?
kraftsamlas till
få och stora
enheter, varvid
möjligheterna
för redundans,
samordning och
flexibilitet för
dessa kan
tillvaratas på
bästa sätt.
kraftsamlas till
få och stora
enheter, varvid
möjligheterna
för redundans,
samordning och
flexibilitet för
dessa kan
tillvaratas
bättre än idag.
Medges en ökad
attraktion ur ett
socioekonomiskt
perspektiv, dvs.
effektiv
helhetslösning,
öppenhet och
tolerans, god
service och goda
arbetsförutsättni
ngar?
Ja,
förutsättningar
och
organisatorisk
förmåga ses ges
markant ökade
förutsättningar.
Nej. Alternativet
bedöms inte
förbättra
förutsättningarna
i önskvärd och
erforderlig
omfattning
jämfört med idag.
Nej. Alternativet
bedöms inte
förbättra
förutsättningarn
a i önskvärd och
erforderlig
omfattning
jämfört med
idag.
Ja, alternativet
ses kunna
innebära att
dessa behov
tillgodoses på
ett utvecklat
sätt.
Medges
synergier, dvs.
ökade
möjligheter för
eller
tillfredställelse av
andra
kommunala
verksamheter och
behov?
Ja, t. ex. de
lokaler och
andra resurser
som kan frigöras
och brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Ja, t. ex. de
lokaler och andra
resurser som kan
frigöras och
brukas mht
gruvbrytning och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov inom
kommun och
förvaltning.
Ja, t. ex. de
lokaler och
andra resurser
som kan frigöras
och brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Ja, t. ex. de
lokaler och
andra resurser
som kan
frigöras och
brukas mht
gruvbrytning
och
stadsutveckling
i övrigt ses
kunna
ianspråktas för
andra behov
inom kommun
och förvaltning.
Medges
förbättrad
arbetsmiljö i
perspektivet av
kollegialt stöd,
minskad
arbetsbelastning
och stress?
Ja, alternativet
bedöms
förbättra
förutsättningarn
a för detta
genom att
resurserna
kraftsamlas till
få och stora
enheter, varvid
möjligheterna
för redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas på
bästa sätt.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför önskvärda
effekter i detta
avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför
önskvärda
effekter i detta
avseende
bedöms som
svåra att
förutsäga.
Ja, alternativet
bedöms
förbättra
förutsättningar
na för detta
genom att
resurserna
kraftsamlas till
få och stora
enheter, varvid
möjligheterna
för redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas
bättre än idag.
Medges ökad
tillgänglighet av
adekvata
lärarkompetenser
Ja, på bästa
möjliga sätt.
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig
Ja, till del. Dock
inte i erforderlig
och möjlig
71
både kortsiktigt
och långsiktigt?
omfattning.
omfattning.
omfattning.
Medges i ökad
omfattning
relevant stöd för
behövande
elever?
Ja, genom fler
personal på
färre platser och
i erforderlig
omfattning
bedöms såväl
tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför önskvärda
effekter i detta
avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför
önskvärda
effekter i detta
avseende
bedöms som
svåra att
förutsäga.
Ja, genom fler
personal på
färre platser
och i erforderlig
omfattning
bedöms såväl
tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Medges
säkerställd
ämnesundervisni
ng för alla elever?
Alternativet
bedöms
markant
förbättra
förutsättningarn
a för detta
genom fler
personal på
färre platser och
i erforderlig
omfattning, så
ses såväl
tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför önskvärda
effekter i detta
avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
kraftsplittring
varför
önskvärda
effekter i detta
avseende
bedöms som
svåra att
förutsäga.
Alternativet
bedöms
förbättra
förutsättningar
na för detta
genom fler
personal på
färre platser
och i erforderlig
omfattning, så
ses såväl
tillgänglighet
som redundans
kunna öka.
Medges en ökad
samordning av
elevers såväl som
personals
lärande?
Alternativet
bedöms
markant
förbättra
förutsättningarn
a för detta
genom fler
personal och
elever på färre
platser och i
erforderlig
omfattning, så
ses såväl lärartillgänglighet
som redundans,
men framförallt
lärandets
dynamik,
avsevärt öka.
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig omfattning
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig
omfattning
Alternativet
bedöms
förbättra
förutsättningar
na för detta
genom fler
personal på
färre platser
och i erforderlig
omfattning, så
ses såväl
tillgänglighet
som redundans
kunna öka.
Medges en ökad
handlingsberedsk
ap, flexibilitet och
dynamik vid
skolenheterna?
Ja, se ovan.
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig omfattning
Nej, inte i
erforderlig och
möjlig
omfattning
Ja, se ovan.
Medges ett ökat
fokus på
huvuduppdraget
Ja, alternativet
bedöms
förbättra
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
Osäkert.
Alternativet
innebär viss
Alternativet
bedöms
förbättra
72
för berörda
personalgrupper?
förutsättningarn
a för detta
genom att
resurserna
kraftsamlas till
få och stora
enheter, varvid
möjligheterna
för redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas på
bästa sätt.
kraftsplittring
varför önskvärda
effekter i detta
avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
kraftsplittring
varför
önskvärda
effekter i detta
avseende
bedöms som
svåra att
förutsäga.
förutsättningar
na för detta
genom fler
personal på
färre platser
och i erforderlig
omfattning, så
ses såväl
tillgänglighet
som redundans
kunna öka.
Medges
förbättrade
förutsättningar
för ett kollegialt
lärande och
organisering av
lärlag?
Ja, se ovan samt
, alternativets
struktur för
skolorganisation
en bedöms
medge
utvecklade
möjligheter för:
Ja och nej. Se
ovan.
Ja och nej. Se
ovan.
Ja, se ovan
samt
alternativets
struktur för
skolorganisatio
nen bedöms
medge
utvecklade
möjligheter för:
Kollegialt
lärande
Arbetslag –
lärlag
Ämnesövergripa
nde
undervisning
Samarbete och
samverkan
Kollegialt
lärande
Arbetslag –
lärlag
Ämnesövergrip
ande
undervisning
Samarbete och
samverkan
Dock inte i
erforderlig och
möjlig
omfattning.
73
Centrala Kiruna - Nutid
Variabel/Alternativ
1
2
3
variant A
variant B
kraftsamling
Medges organisatorisk
uthållighet?
Delvis. Möjliga
samordningsvinster,
robusthet och
redundans bedöms
inte medges i
erforderlig
omfattning. Dock ses
alternativet innebära
vissa förbättrade
förutsättningar
jämfört med idag.
Nej, inte i erforderlig
omfattning.
Ja, genom fler
personal på färre
platser och i
erforderlig
omfattning bedöms
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Medges långsiktig
personal- och
kompetensförsörjning?
Nej. Till viss del ses
förutsättningarna för
detta förbättras, men
möjliga
samordningsvinster,
robusthet och
redundans bedöms
inte medges i
erforderlig
omfattning.
Nej, inte erforderlig
omfattning.
Ja, verksamheterna
ges förbättrade
förutsättningar att
organisera befintlig
personal.
Medges ökad
effektivitet avseende
lokalnyttjande?
Ja, de lokaler som
kan ses kunna
ianspråktas för andra
behov inom kommun
och förvaltning.
Nej. Alternativet ses
företräda ett i
huvudsak oförändrat
lokalnyttjande.
Ja, de lokaler som
kan frigöras ses
kunna ianspråktas
för andra behov
inom kommun och
förvaltning.
Medges ökad stabilitet,
minskad sårbarhet och
ökad förmåga att möta
aktuella och framtida
utmaningar?
Delvis, dock inte i
önskvärd och
erforderlig
omfattning för de
kvalitativa behov
som önskas.
Delvis, dock inte i
önskvärd och
erforderlig omfattning
för de kvalitativa
behov som önskas.
Ja, alternativet
bedöms optimera
dessa
förutsättningar
genom att
resurserna
kraftsamlas till få
och större enheter,
varvid
möjligheterna för
redundans,
samordning och
flexibilitet för dessa
kan tillvaratas på
bästa sätt. Bedöms
dock utmana
beträffande
schemaläggning
och
undervisningens
organisation för
Högalidskolans
vidkommande
Medges en ökad
Nej. Alternativet
Nej. Alternativet
Ja, förutsättningar
74
attraktion ur ett
socioekonomiskt
perspektiv, dvs.
effektiv helhetslösning,
öppenhet och tolerans,
god service och goda
arbetsförutsättningar?
bedöms inte
förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
bedöms inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig omfattning
jämfört med idag.
och organisatorisk
förmåga ses ges
markant ökade
förutsättningar.
Medges synergier, dvs.
ökade möjligheter för
eller tillfredställelse av
andra kommunala
verksamheter och
behov?
Delvis. Alternativet
bedöms inte
förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Delvis. Alternativet
bedöms inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig omfattning
jämfört med idag.
Ja, t. ex. de lokaler
och andra resurser
som kan frigöras
och brukas mht
gruvbrytning och
stadsutveckling i
övrigt ses kunna
ianspråktas för
andra behov inom
kommun och
förvaltning.
Medges förbättrad
arbetsmiljö i
perspektivet av
kollegialt stöd,
minskad
arbetsbelastning och
stress?
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra
att förutsäga.
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
Ja, alternativet
bedöms förbättra
förutsättningarna
för detta genom att
resurserna
kraftsamlas till
färre enheter,
varvid
möjligheterna för
redundans,
samordning och
flexibilitet bedöms
ge ökade
förutsättningar.
Medges ökad
tillgänglighet av
adekvata
lärarkompetenser både
kortsiktigt och
långsiktigt?
Nej, inte i erforderlig
och möjlig
omfattning.
Nej, inte i erforderlig
och möjlig omfattning.
Ja, på bästa möjliga
sätt.
Medges i ökad
omfattning relevant
stöd för behövande
elever?
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra
att förutsäga.
Osäkert, inte i
erforderlig och möjlig
omfattning.
Ja, genom fler
personal på färre
platser och i
erforderlig
omfattning bedöms
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Skillnader kan dock
föreligga mellan
olika enheter.
Medges säkerställd
ämnesundervisning för
alla elever?
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra
Osäkert, inte i
erforderlig och möjlig
omfattning.
Alternativet
bedöms markant
förbättra
förutsättningarna
för detta genom fler
personal på färre
75
att förutsäga.
platser och i
erforderlig
omfattning, så ses
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka. Detta
bedöms dock inte
generellt kunna
gälla Tuo, Juk.
Medges en ökad
samordning av elevers
såväl som personals
lärande?
Delvis, dock inte i
erforderlig och möjlig
omfattning
Nej, inte i erforderlig
och möjlig omfattning
Alternativet
bedöms markant
förbättra
förutsättningarna
för detta genom fler
personal och elever
på färre platser och
i erforderlig
omfattning, så ses
såväl lärartillgänglighet som
redundans, men
framförallt
lärandets dynamik,
avsevärt öka. Detta
bedöms dock inte
generellt kunna
gälla Tuo, Juk.
Medges en ökad
handlingsberedskap,
flexibilitet och
dynamik vid
skolenheterna?
Delvis, dock inte i
erforderlig och möjlig
omfattning
Delvis, inte i
erforderlig och möjlig
omfattning
Ja, se ovan.
Medges ett ökat fokus
på huvuduppdraget för
berörda
personalgrupper?
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra
att förutsäga.
Osäkert. Alternativet
innebär fortsatt
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende bedöms
som svåra att
förutsäga.
Ja, alternativet
bedöms förbättra
förutsättningarna
för detta genom att
resurserna
kraftsamlas till få
och stora enheter,
varvid
möjligheterna för
redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas på bästa
sätt. Begränsningar
kan dock föreligga
vissa enheter.
Medges förbättrade
förutsättningar för ett
kollegialt lärande och
organisering av lärlag?
Nej, inte i erforderlig
och möjlig
omfattning
Nej, inte i erforderlig
och möjlig omfattning
Ja, se ovan samt
alternativets
struktur för
skolorganisationen
bedöms medge
utvecklade
möjligheter för:
76
Kollegialt lärande
Arbetslag – lärlag
Ämnesövergripande
undervisning
Samarbete och
samverkan. Detta
bedöms dock inte
generellt kunna
gälla alla enheter
Östra kommundelen – Framtid och nutid
Variabel/Alternativ
1
2
3
närhet
kraftsamling
variant
Medges organisatorisk
uthållighet?
Delvis. Möjliga
samordningsvinster,
robusthet och
redundans bedöms
dock inte medges i
erforderlig
omfattning. Dock ses
alternativet innebära
vissa förbättrade
förutsättningar
jämfört med idag.
Ja, genom fler
personal på färre
platser och i
erforderlig
omfattning bedöms
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Erfarna brister och
utmaningar idag
bedöms kvarstå i
oförändrad
omfattning.
Medges långsiktig
personal- och
kompetensförsörjning?
Nej. Till viss del ses
förutsättningarna för
detta förbättras, men
möjliga
samordningsvinster,
robusthet och
redundans bedöms
inte medges i
erforderlig
omfattning.
Ja, verksamheterna
ges optimerade
förutsättningar att
organisera befintlig
personal.
Nej, erfarna brister
och utmaningar idag
bedöms kvarstå i
oförändrad
omfattning.
Medges ökad
effektivitet avseende
lokalnyttjande?
Detta bedöms vara
oförändrat jämfört
med idag.
Ja, bruket av
befintliga och
tillgängliga lokaler
effektiviseras.
Alternativet ses
företräda ett i
huvudsak oförändrat
lokalnyttjande.
Lokala behov f.n.
bedöms dock
innebära att denna
variabel inte har full
relevans.
Medges ökad stabilitet,
minskad sårbarhet och
ökad förmåga att möta
aktuella och framtida
utmaningar?
Nej, inte i önskvärd
och erforderlig
omfattning.
Ja, alternativet
bedöms optimera
dessa förutsättningar
genom att resurserna
kraftsamlas till få och
stora enheter, varvid
möjligheterna för
Nej, inte i önskvärd
och erforderlig
omfattning.
77
redundans,
samordning och
flexibilitet för dessa
kan tillvaratas på
bästa sätt.
Medges en ökad
attraktion ur ett
socioekonomiskt
perspektiv, dvs.
effektiv helhetslösning,
öppenhet och tolerans,
god service och goda
arbetsförutsättningar?
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Ja, förutsättningar
och organisatorisk
förmåga ses ges
markant ökade
förutsättningar.
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Medges synergier, dvs.
ökade möjligheter för
eller tillfredställelse av
andra kommunala
verksamheter och
behov?
Alternativet bedöms
inte förbättra
aktuella
förutsättningar.
Ja, bruket av
befintliga och
tillgängliga lokaler
effektiviseras.
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Medges förbättrad
arbetsmiljö i
perspektivet av
kollegialt stöd,
minskad
arbetsbelastning och
stress?
Osäkert. Alternativet
innebär viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms svåra att
förutsäga.
Ja, alternativet
bedöms förbättra
förutsättningarna för
detta genom att
resurserna
kraftsamlas till få och
stora enheter, varvid
möjligheterna för
redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas på bästa
sätt.
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Medges ökad
tillgänglighet av
adekvata
lärarkompetenser både
kortsiktigt och
långsiktigt?
Delvis, dock inte i
erforderlig och möjlig
omfattning.
Ja, på bästa möjliga
sätt.
Nej, inte i erforderlig
och möjlig
omfattning.
Medges i ökad
omfattning relevant
stöd för behövande
elever?
Osäkert. Alternativet
innebär fortsatt viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra att
förutsäga.
Ja, genom fler
personal på färre
platser och i
erforderlig
omfattning bedöms
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Nej, inte i erforderlig
och möjlig
omfattning.
Medges säkerställd
ämnesundervisning för
alla elever?
Delvis.
Förutsättningarna
bedöms förbättras
jämfört med idag.
Alternativet innebär
dock fortsatt viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
Alternativet bedöms
markant förbättra
förutsättningarna för
detta genom fler
personal på färre
platser och i
erforderlig
omfattning, så ses
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
78
detta avseende
bedöms som svåra att
förutsäga.
såväl tillgänglighet
som redundans
avsevärt öka.
Medges en ökad
samordning av elevers
såväl som personals
lärande?
Delvis, dock inte i
erforderlig och möjlig
omfattning
Alternativet bedöms
markant förbättra
förutsättningarna för
detta genom fler
personal och elever
på färre platser och i
erforderlig
omfattning, så ses
såväl lärartillgänglighet som
redundans, men
framförallt lärandets
dynamik, avsevärt
öka.
Inte i erforderlig och
möjlig omfattning.
Medges en ökad
handlingsberedskap,
flexibilitet och
dynamik vid
skolenheterna?
Delvis, dock inte i
erforderlig och möjlig
omfattning
Ja, se ovan.
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Medges ett ökat fokus
på huvuduppdraget för
berörda
personalgrupper?
Osäkert. Alternativet
innebär fortsatt viss
kraftsplittring varför
önskvärda effekter i
detta avseende
bedöms som svåra att
förutsäga.
Ja, alternativet
bedöms förbättra
förutsättningarna för
detta genom att
resurserna
kraftsamlas till få och
stora enheter, varvid
möjligheterna för
redundans,
samordning och
flexibilitet kan
tillvaratas på bästa
sätt.
Alternativet bedöms
inte förbättra
förutsättningarna i
önskvärd och
erforderlig
omfattning jämfört
med idag.
Medges förbättrade
förutsättningar för ett
kollegialt lärande och
organisering av lärlag?
Nej, inte i erforderlig
och möjlig
omfattning
Ja, se ovan samt
alternativets struktur
för
skolorganisationen
bedöms medge
utvecklade
möjligheter för:
Inte i erforderlig och
möjlig omfattning
Kollegialt lärande
Arbetslag – lärlag
Ämnesövergripande
undervisning
Samarbete och
samverkan
79
4.2.3 Slutsatser
Nutid
Föreliggande underlag och genomförda överväganden kan konstateras förorda följande
utveckling i närtid:
Abisko
Oförändrat
Centrala Kiruna
Alternativ 3 – kraftsamling
Östra kommundelen
Alternativ 2 - kraftsamling
Dessa alternativ framträder att de med befintliga resurser i närtid, intill dess ett
framtidsalternativ har realiserats, bedöms kunna tillgodose identifierade kvalitativa
behov på bästa sätt och därvid i närtid medge:
-utvecklad organisatorisk förmåga,
främst genom förutsättningar för en dubblerad
bemanning i alla ämnen i år 1-3, ett utvecklat
organisatoriskt lärande samt en ökad
lärartillgänglighet i allmänhet.
-utvecklad organisatorisk uthållighet,
främst genom ökad lärartillgänglighet.
-kommunala synergier,
främst avseende befintligt lokalbestånd och
möjliggörande av erforderliga förutsättningar
för olika kommunala verksamheters behov.
Övervägandet förordar således följande kommunala skolstruktur i närtid(from 2015):
Abisko
F-9 skola
Luossavaara
F-3 skola
Högalid
4-9 skola
Berga
4-6 skola
Triangel
F-3 skola
Tuolluvaara
F-3 skola
Jukkasjärvi
F-3 skola
Nya Raketskolan
F-9 skola
Vittangi
F-9 skola
Karesuando
F-9 skola
80
Framtid
Föreliggande underlag och genomförda överväganden kan konstateras förorda följande
utveckling i närtid:
Abisko
Oförändrat
Centrala Kiruna
Alternativ 1 – kraftsamling
Östra kommundelen
Alternativ 2 - kraftsamling
Dessa alternativ ses förordas främst med hänsyn till att de bedöms tillgodose
identifierade kvalitativa behov på bästa sätt utifrån prognostiserad samhällsutveckling,
nationella styrdokument och kommunala förutsättningar och därvid medge:
-optimerad organisatorisk förmåga
-organisatorisk uthållighet
-effektiv helhetslösning
Övervägandet förordar således följande kommunala skolstruktur för
framtiden(~2025):
Abisko
F-9 skola
Högalid
F-9 skola
Nya Raketskolan
F-9 skola
Ny centralskola
F-9 skola
Vittangi
F-9 skola
Karesuando
F-9 skola
4.2.4 Barnkonventionen
I enlighet med Barnkonventionen skall konsekvenser och vad som är bäst för barnet
bedömas vid beslut som kan få påverkan för barn. En kvalitativ utveckling av
grundskolans organisation och struktur bedöms kunna innebära en sådan påverkan på
elevernas vardag och förekommande skolsituation.
I detta avseende görs primärt bedömningen att de åtgärder och den utveckling som
sker för en ökad kvalitet och likvärdighet i utbildning och undervisning, och därmed för
ett högre syfte - och för en större helhet och ett större flertal - överväger önskemål, t.
ex. om skolgång i eget närområde, som kan medföra en organisation som inte i
tillfredställande omfattning medges möta identifierade behov av kvalitativa
förbättringar. Behovet av att organisera över tid hållbara lösningar kan också
principiellt bedömas överväga lösningar som innebär kortsiktiga andrum – i synnerhet
då avgörande kvalitativa aspekter inte tillfredställande bedöms kunna innehållas.
Den utveckling som föreliggande underlag förordar för framtid och nutid bedöms i
perspektivet av en likvärdig utbildning och undervisning, främst beträffande s.k. tidiga
insatser och lärartillgänglighet, tillvarata aktuella förutsättningar i högsta möjliga grad
och därmed vara till barnets bästa.
81
4.2.5 Alternativ utveckling
Inom Kiruna kommun föreligger vissa geografiska och klimatologiska realiteter, vilka
kan bedömas begränsa ett renodlat kvalitativt resonemang och härvid medge andra
perspektiv på barnets bästa, särskilt i perspektivet av en elevs ålder och mognad.
Härvid kan bedömningen av en utvecklad skolstruktur för en elev i de inledande
skolåren, som inte erbjuds en skolgång i relativ närhet till hemmet och som därmed
även omfattas av behov av skolskjuts, ses innebära en viss risk för bristande trygghet,
bristande kontinuitet i lärandet och en eventuellt otillfredsställande omfattning av den
totala skoldagens längd. Ett företräde för denna bedömning förutsätter dock att
undervisning i sådant fall kan organiseras i enlighet med skolans styrdokument i
tillfredställande grad samt att en sådan bedömning inte sker till gagn för ett fåtal på
bekostnad för ett större flertal.
I dessa avseenden skulle en sådan bedömning f.n. kunna medges för verksamheterna i
den östra kommundelen, dvs. Övre Soppero och Svappavaara skolor för årskurserna F3.
En sådan bedömning möjliggör följande alternativa utveckling av Kiruna kommuns
skolstruktur(from 2015):
Abisko
F-9 skola
Luossavaara
F-3 skola
Högalid
4-9 skola
Berga
4-6 skola
Triangel
F-3 skola
Tuolluvaara
F-3 skola
Jukkasjärvi
F-3 skola
Nya Raketskolan
F-9 skola
Svappavaara
F-3 skola
Vittangi
F-9 skola
Övre Soppero
F-3 skola
Karesuando
F-9 skola
En sådan alternativ utveckling innebär i relation till förordade alternativ följande
strukturella skillnad:
Abisko
Ingen skillnad.
Centrala Kiruna
Jukkasjärvi skola erbjuder skola i år F-3. I övrigt ingen
skillnad.
Östra kommundelen
Svappavaara skola erbjuder ingen undervisning i år 7-9.
Svappavaara skola och Övre Soppero skola erbjuder skola
för år F-3. I övrigt ingen skillnad.
82
En alternativ utveckling enligt ovan medför vidare konsekvenser av olika slag i relation
till i föreliggande underlag förordad utveckling. Dessa ses primärt vara:
Styrkor:
Medger närhet hem- skola för elever tom åk 3.
Begränsar omfattning av skolskjuts för elever i skolans tidiga åldrar.
Svaghet:
Möjliga samordningsvinster beträffande lärare för elever och skolenheter begränsas.
Dubblerad bemanning i år 1-3 medges ej för skolor i östra kommundelen och påverkar
möjligheterna för detta för övriga skolenheter. Förutsättningar för en tillfredställande
likvärdighet kan därmed eventuellt vara otillräckliga.
Härvid kan dock en skolenhets ringa elevvolym innebära att den kvalitativa förtjänsten
med en dubblerad bemanning för tidiga åldrar kan bedömas som redundant och att
flera årskursers samlade elevvolym möjliggör erforderligt samspel för ett kvalitativt
lärande i perspektivet av lärarens tillgänglighet för enskild elev och undervisningens
organisering i övrigt.
En sådan bedömning i perspektivet av hittills förts resonemang och analys kan således
vara möjlig att överväga för Övre Soppero och Svappavaara skola avseende år F-6.
Övrigt:
Beträffande Jukkasjärvi skola och eventuellt även Tuolluvaara skola ses inte
ovanstående bedömning vara möjlig. Avgörande härvid ses primärt vara dessa
skolenheters aktuella och prognostiserade elevvolymer samt det förhållande att en
sådan utveckling bedöms få påverkan för dessa och övriga skolenheters möjligheter till
förbättrade förutsättningar, verksamhetssynergier och ökad likvärdighet för ett större
flertal av centrala Kirunas grundskoleelever. Inom centrala Kiruna är skolstrukturen
och respektive skolas förutsättningar för utveckling och övergipande synergier
beroende av enskild enhets organisation.
Behovet av lokaliteter för förskolans prognostiserade platsbehov samt
Måltidsverksamhetens nödvändiga utveckling påverkar och kan behöva ges prioritering
beträffande skolstrukturen i centrala Kiruna, varför nutidsalternativen ”variant A och
B” kan behöva övervägas, men då på bekostnad av övriga alternativs bedömda
organisatoriska förtjänster.
83
4.3
Möjligheter för förvaltningen i övrigt
En förändring av grundskolans struktur i enlighet med föreliggande underlags
förordande ses medge utvecklingsmöjligheter för flera områden inom förvaltningens
organisation och dess uppdrag. Dessa utvecklingsmöjligheter bedöms medge en ökad
organisatorisk förmåga samt att vissa styrdirektiv kan innehållas, främst genom att
organisationens operativa och strategiska förutsättningar bedöms förbättras.
Möjligheter för några centrala områden inom förvaltningens organisation att fortsatt
överse och överväga presenteras nedan.
4.3.1 Ledningsstruktur och verksamhetsstöd
Aktuell förvaltnings- och ledningsstruktur innebär en synnerligen organisatoriskt platt
verksamhet. Denna omständighet erfars starkt begränsa chefers och
förvaltningskansliets och befintlig stödorganisations arbetsförutsättningar samt
tillgänglighet och därvid funktionens, organisationens och kommunens samhällsservice
såväl som dess operativa och strategiska förmåga.
En förändrad skolstruktur med färre enheter och samordnade årskurser bedöms
innebära att även förutsättningar för ledningsstrukturen påverkas, varvid möjligheter
till ökad samordning och verksamhetsstöd kan erhållas. Teoretiskt ses möjligheter för
bl.a. följande utveckling av ledningsstruktur, verksamhetsstöd och specialkompetens:
-förvaltningssamordnande lednings- och verksamhetsstödjande funktioner för förskola
och grundskola,
-ökad tillgänglighet av skolassistentfunktionen,
-ökad tillgänglighet av Elevhälsans kompetenser,
-ökad tillgänglighet av specialpedagogisk kompetens.
4.3.2 Förskola och annan pedagogisk omsorg
En förändrad skolstruktur ses kunna möjliggöra viss förskoleutveckling i kommunens
befintliga lokalbestånd, vilket förutom att medge ökade förutsättningar för att
tillgodose prognostiserat behov av plats i förskolan även ses innebära ett effektivt
resursutnyttjande och en reell synergi beträffande kommunala resurser.
Härvid ses preliminära möjligheter i relation till förordat alternativ upprätta och utöka
med följande ungefärliga antal förskoleavdelningar:
Bergaskolan
1 avdelning
Triangelskolan
1-3 avdelningar
Tuolluvaaraskolan
1-2 avdelningar
Detta behöver dock överses och beräknas ytterligare mot bakgrund av lokalernas
utformning och status.
84
4.3.3 Måltidsverksamheten
Organiserandet av Triangelskolan som en F-3 alternativt F-4 skola med brukandet av
ordinarie lektionssalar samt iordningställande av befintlig rasthall för
fritidsverksamheten bedöms medge att skolans mottagningskök och nuvarande
fritidslokaler kan inrymma ett centralt förskolekök i enlighet med antagen kommunal
måltidsutredning. Behov av ett centralt förskolekök är idag en kärnfråga för den
kommunala förplägnadsproduktionen och dess möjligheter att möta övrig
verksamhets- och samhällsutveckling. Ett realiserande av denna möjlighet bedöms
innebära att erforderliga förutsättningar för kommunens förplägnadsproduktion samt
ett effektivt kommunalt resursutnyttjande härvid medges.
4.4
Konsekvenser för förvaltningen i övrigt
4.4.1 Ekonomi
Genomförd analys och övervägande klargör att tillgängligt ekonomiskt utrymme, dvs.
av Kiruna kommunfullmäktige tilldelade medel, utgör de ekonomiska förutsättningar
som är tillgängliga för realiserande av facknämndens uppdrag.
Skolstruktur 2.0 och dess resonemang utgår från att befintliga resurser organiseras och
tillgängliggörs i utvecklade avseenden jämfört med nuvarande organisation. En
konsekvens av detta bedöms vara ökade skolskjutskostnader om preliminärt ca 0,9 –
3,0 Mkr beroende på hur denna organiseras och tillgodoses. Måltidsverksamheten kan
ur ett liknande perspektiv även behöva utöka personalstyrkan motsvarande 1-2
helårsanställningar, dvs. ca 0,4 – 0,8 Mkr.
Föreslagen förtätning av lärare och elever och därvid förbättrade förutsättningar
avseende lärartillgänglighet bedöms frigöra ordinarie personal för pedagogiskt arbete i
större utsträckning och därigenom begränsa aktuellt behov av tillfällig
personalförstärkning för bl. a. särskilt stöd/extraordinära insatser i minst motsvarande
omfattning.
4.4.2 Risk- och konsekvensanalys
Risker och konsekvenser av förordad utveckling samt en bedömning av dessa redovisas
i bilaga 7.1.
85
6
Referenslista
Andersson, A. m. fl. (2014): Skolstruktur 2.0, Barn och utbildningsförvaltningen,
Kiruna kommun
Berg, G. & Scherp, H. (red) (2003): Skolutvecklingens många ansikten, Stockholm,
Myndigheten för skolutveckling
Björkman, C. (2010): ”Skolans ledarskap som intern förbättringskapacitet”, i Höög. J.
& Johansson. O (red) (2010) Kultur, struktur och ledarskap, Lund, Studentlitteratur
Ds 2009:25, Lagrådberedningens kommentarer till nya skollagen
Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare SFS 2011:326
Grosin, L. (2003): ”Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling”,
i Berg. G. & Scherp. H. (red) (2003) Skolutvecklingens många ansikten, Stockholm,
Myndigheten för skolutveckling
Hoy, W. & Miskel, C. (2008): Educational administration: Theory, Research, and
Practice, 8:e uppl., New York, McGraw –Hill
Höög, J & Johansson, O. (red) (2010): Struktur, kultur och ledarskap, Lund,
Studentlitteratur
Illeris, K. (2006): Lärande, 2.a uppl., Lund, Studentlitteratur
Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2008): Hur moderna organisationer fungerar, 3:e uppl.,
Lund, Studentlitteratur
Karlsson, A. (2014): Stödorganisationens betydelse för rektors och förskolechefs
möjlighet att lyckas som pedagogisk ledare, Barn och utbildningsförvaltningen, Kiruna
kommun
Lag om införande av skollag SFS 2010:801
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2010): Strategier och förändringsmyter – ett
organisatoriskt perspektiv på skolutveckling och lärares arbete, Lund, Studentlitteratur
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Skolförordning SFS 2011:185
Skolinspektionens rapport(2014), Från huvudmannen till klassrummet –tät styrkedja
för förbättrade kunskapsresultat, Dnr 2014:6739
Skollag SFS 2010:800
86
SOU 2015:22, Rektor och styrkedjan
Svedberg, L. & Johansson, O. (2013), Att leda mot skolans mål, Malmö: Gleerups
Ärlestig, H. (2010): ”Kvalitetsredovisningens betydelse för skolans interna arbete”, i
Höög. J. & Johansson. O (red) (2010) Kultur, struktur och ledarskap, Lund,
Studentlitteratur
Öqvist, A. & Malmström, M. (2014): Rapport Barn och ungdomars attityder och
inställningar till vidareutbildning: Identifiering av nyckelfaktorer för framtida
kompetensförsörjning, LKAB/LTU