1. No category

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
Tegel
75
1986-10
Dokumentets
Dokumentnamn
utgivare
och dokumentbeteckning
T-inf
«U?
Dokumentets
BYGG
o
nr
75
datum
Ärendebeteckning
5001-225/86
1986-10
STYRELSEN
Projektnamn
(ev förkortat)
Tegel
Projektledare
, upphovsman
Bengt
( män),
konsult (er), etc
Uppdragsgivare
Bergwall
Byggnadsstyrelsen
Tekniska
Dokumentets
byrån
titel
Tegel
Huvudinnehåll
Redovisning av skador på tegelbyggnader
inrapporterade
av byggnadsstyrelsens
fastighetsingenjörer.
Genomgång
av aktuell
Sammanställning
och kontroller
litteratur
och normer.
av resultat och erfarenheter från provningar
av tegels motståndsförmåga
mot frostsprängning.
Nyckelord
Tegel,
frostsprängningar,
frostskador.
ISSN
Försäljningsställen
Omfång
Byggnadsstyrelsen
18
Sekretessuppgifter
Ref
Red
©
Ingrid Bäckström
Byggnadsstyrelsen
Bengt Bergwall
1986
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Build S
Innehållsförteckning
sid
Inledning
3
Tegel, gällande normer
3
Genomgångav litteratur
4
Besiktigade skador
6
Sammanställning
av in-
rapporterade skador
9
Sammanställning
9
Bilagal,TabeIIl
-6
10-16
Bilaga 2, Frostbestän-
dighetsgaranti för fasadtryck
17
Litteraturförteckning
18
á
3
Inledning
som inte är tillverkningskontrollerade enligt Svensk
Tegel ärkanskedet äldstakända tillverkade
Tegelkontrollstillämpningsbestämmelserförutomövriga
egenskaperfrostresistensenprovasdär så erfordras.Enligt
tabell skall 10 stenarper 300 000 provas dvs sammasom
byggnadsmaterialet. I alla tider har det också ansetts vara
ett av de beständigaste. Dess förmågaatt motstå
påfrestningarav ett varierandeklimathargjort att det
kunnatanvändaspå platserdärandramaterielsnabbt
skulle brutitsned.
Inom byggnadsstyrelsensproduktionhartegel sedan
länge använtspå ett stortantalbyggnadermed gott
resultat. Det är därföranmärkningsvärt
att det underloppet
av de sista två decenniernauppträttett antalskadorpå
tegelfasader. En del av dem hardessutomvarit av allvarlig
karaktär.
De flesta skadornabestårav lossprängningoch avflagning
av flisor och bitarur teglets yta.
Tegel, gällande normer
För att få en uppfattningvad som krävs dels i de svenska
normernabeträffandeteglets kvalitetdels i motsvarande
normeri de övriga nordiskaländernahardetta
sammanställtsenligt följande.
Största intresset har därvid lagts på provning och kontroll
av teglets motståndsförmågamot frostsprängning.
Svenska normer
Kravpå murstenarär formuleradei svensk standardSIS
220111 utgiven 1975.
Frostresistensen behandlas under punkt 3.4. Man skiljer
därmellan frostresistensoch frostbeständighet.
Definition på det förstnämndaär "Medfrostresistens
förståshär vattenlagradstens förmågamotstå25
nedfrysningar vid provning enligt 5.6". Frostresistensen
definierasalltså helt med stenensmotståndsförmågavid
ett laboratorieprov.
Vidarepåpekasatt frostbeständighetförbehållesvanligen
murstenensförmågaatt i praktikenmotståklimatiska
påfrestningar. Någon exakt överensstämmelsemellan
frostresistensenligt standardlaboratorieprovoch
frostbeständigheti praktikenkan icke påräknas.
Direktsäges dock "Stenaravseddaatt användasutomhus
med synlig fasadytaeller med tunnytbehandlingskall
varafrostresistenta".
Vid provtagning ur ett parti tas ett generalprov
omfattande30 stenarper varje 300 000 sten. Proven skall
tagas ut slumpmässigt . Ur varje provparti provas 10
stenarbeträffandefrostresistensen, dvs 1 sten per 30 000.
Frostskadornabeskrivs enligt följande,
- små avflagningar
- storaavflagningar
- sprickor
- sönderfalli stycken.
I stort är det fråga om en okulär bedömning.
Skador som bedöms härröra från kalksprängning anges i
rapportenmen bedöms inte som frostskador.
Enligt SBN 8024:552 Byggkontrollskall för produkter
anges i SIS normer.
Danska normer
Bestämmelsernafinns i "DanskIngeniorsforeningsnorm
för murverkskonstruktioner
" utgivna mars 1984.
Någon motsvarighettill det i SIS 220111 angivna
frostresistensprovetmed frysning och upptiningfinns
icke. Närmastmotsvarandeskulle varaprov avseende
vattenupptagningoch minutsugning. Därvid anmärkesatt
vattenupptagning och minutsugning icke kan sättas i
omedelbarrelationtill stenens "frostfasthet".
För murstenarsom skall användasi aggressiv och
moderatmiljö skall egenskapernaanges. Frostfastastenar
skall betecknasmed F i deklarationen.
De olika miljöklassernadefinierasnoggrant.
Beträffandeprovtagningunderdriftav tegelbrukskiljer
man på nyproduktion och löpandedrift.
Vid nyproduktion tas 1 sten per 100 000 upp till 500
000 därefter1 sten per 300 000 upp till 2 000 000.
Vid löpande produktiontas 1 sten per 1000 000 dock
minst 1 sten per månad. Vid godkända prov sker
utglesning till 1 sten per 2 000 000 dock minst 1 per
kvartal.
På byggplatserna sker mottagningskontroll om
tegelbruketickeår godkändleverantör.
I de fall kontroll behövs omfattarden till en börjanvid
normalafall 1 sten per 25 000 och därefter1 sten per 100
000. Skärptkontroll är i huvudsakdetsammautom att då
även godkändaleverantörerskall prövasmed 1 sten per 50
000 och därefter1 sten per 200 000.
Sammanfattningsviskan sägas att den danskanormen
behandlarfrostresistensoch frostprovningsparsamt.Det
som kan hänföras till det är möjligen kraven på
vattenupptagning och minutsugning.
För övrigt är att märka kraven och definitionen av de
olika miljöklasserna.
Norska normer
Bestämmelsernafinns i norsk standardNS 3000
utarbetadeav Norges Byggstandardiseringsråd
och daterade
juni 1967. Standardenliknarmotsvarandesvenska.
Man skiljer mellan frostresistenssom definierassom
vattenmättattegels förmåga att motstå laboratorieprov
som i största möjliga utsträckning kan jämföras med de
klimatiskapåfrestningarnaoch frostbeständighetvilket är
tegelstenens förmåga att motstå de klimatiska
påfrestningarnai praktiken.
Vidare sägs att fasadtegel och tegel som utsättsför
påfrestningarav klimatet skall varagaranterat
frostbeständigt.
Provning av frostresistensensker på laboratoriumpå
liknandesätt som görs enligt svensk standard.Eventuella
skadorbedöms okulärtenligt,
- små avspjälkningar
4
- stora avspjälkningar
- sprickor eller sönderfall.
Vid provtagning ur ett likartat parti tegelsten delar man
upp det i delpartier om 100 000 stenar och ur varje
delpartitages en provserie om 30 stenarav vilka 10
utsättes för frysprov.
I kommentarerna påpekas att det inte finns full
överenstämmelse mellan frostresistens och
frostbeständighet . Om icke frostresistens kan
dokumenteras vid provning skall tegelbruket garantera
frostbeständighet
. Ansvaretöverförsalltsåpå tillverkaren.
Finska normer
Finsk standard finns i R1L85 utgiven av Finlands
Byggnadsinjenjörers förbund 1972.
Frostresistensen eller möjligen frosttåligheten förefaller
sättas i relation till teglets porvolym och
vattensugningsförmåga . Av allt att döma utföres icke
några direkta frysprov.
Sammanfattning
vid tillverkningen av råmaterial fria från vittrande ämnen
användes. Ett sådant ämne anses t ex svavelkis vara.
Vidare , ju starkare bränning desto högre grad av
väderbeständighet.
Väderbeständighet
fordrashos sådanttegel som användesi
fasadmurar.
Husbyggnadsteknik
1944
Där kan utläsasbeträffandeprovning av tegel att man på
klangen och brottytansrenhetkan avgöra om teglet är
gott och genombränt.
Vidare skall tegel provasvid materialprovningsanstalt
med avseendepå vattenupptagningsförmåga,
väderbeständighet,volymvikt och tryckhållfasthetenligt
gällandenormalbestämmelser.
Vid provtagning skall man ta ut ett tegel per 1000 ur
det partidet gäller. Av de sålundauttagnamurteglentages
sedan ett generalprov omfattande 30 tegel för provning.
Antaletgeneralprovblir beroendepå det aktuellapartiets
storlek. Vid 500 000 stycket tegel tages ett generalprov,
vid 500 000 -1 000 000 två osv.
Motståndsförmåganmot frost undersökeshos 10 tegel ur
Sverige och Norge har likartade bestämmelser beträffande
provning av tegels frostresistens samtidigt som det
framhålles att frostresistensen inte är detsamma som
generalprovet genom frysprov.
frostbeständighet
. Det förstnämndaär ett laboratorieprov
Av det sagda framgåratt 1 tegel per 50 000 provas
medan det sistnämnda är hur tegler fungerar i praktiken.
Finland har andra kriterier för att bedöma
frosttåligheten . Danmark saknar tydligen prov att bedöma
frostresistensen . Däremot skall frostfasta stenar användas
när de klimatiska förutsättningarna så kräver.
Jämföres provfrekvensen mellan de olika nordiska
beträffande frostresistens.
ländernaerhållesföljande:
"Generalprov"
Frostresistens
Sverige
Danmark
Norge
301300 000
1/30 000
1/25 000
-
30/100 000
1110000
I Norge prövarman alltså tre gånger så många stenarsom
i Sverige med avseendepå frostresistensen.
Genomgång av litteratur
DTV 1920
Problemetmed frostbeständighetdiskuterasinte särskilt
utförligt. Man anser attju porösaretegler är desto mer
vattenkan det hålla, samtidigtsom stor porositetmedger
att vattnetavdunstarlättare.Hållfasthetennedsättesäven
vid stor porositet.
Största tillåtna vattensugning anges till högst 20 % av
det torra teglets vikt.
Frysprov rekommenderas för att "på kort tid skaffa sig
erforderligkännedomom frostbeständigheten
". Samtidigt
betonasatt full överensstämmelsemellan prov och
praktikaldriggår att få och att inget materialunder
obegränsadtid ärväderbeständigt.
Nödvändig förutsättning för väderbeständigheten är att
Teglet anses frostbeständigtom det efter genomgånget
frysprov inte visar sprickbildning eller avflagningar.
Om vattengenomslag i murade väggar
Hjalmar Granholm CTH:s handlingar nr 1951958.
Utredningen behandlar i sin inledande del fuktskador i
allmänhet på olika slag av murverk. Erfarenheter från ett
femtiotal olika muradebyggnaderharinsamlatsoch
bearbetats. Ur materialetkan utläsas;
Byggnadensläge i terrängenhar stor betydelse för hur
allvarlig fuktbelastningenblir. Skyddatläge på väst- eller
sydkustenbehövericke varabesvärligareän oskyddatläge
på annanplats.
Även jämförelsevis små fel i materialoch utförandei
byggnaderpå utsattaplatserfår svårakonsekvenser.
Några belägg för att fuktskadorskulle varaen ny
företeelse finns inte.
Fogning och fogstrykningmed rent kalkbrukpå
byggnaderbelägnai utsattalägen på västkustensynes
vara direktolämpligt.
Teglet synes icke ha en avgörandebetydelsedå det gäller
fuktskadoroch dessas storlek. Det mesta vattnetträngerin
i fogarnaoch inte genom själva stenen.
Vindströmningenkring en byggnad är av stor betydelse.
Byggnadersom saknataksprångeller harsmå taksprång
får en ur fuktskadesynpunkt ogynnsammare strömning
och därmed också fler och större skador.
Då fuktskadorskall åtgärdasrekommenderastätningfrån
utsidani förstahand. Dvs orsakentill skadanskall
avlägsnas.
Vidare visar Granholmteoretisktatt en tegelvägg har
kapacitetatt suga åt sig allt det slagregn som träffarden.
Det är nödvändigtmed ett kapillärbrytandeskiktom en
5
väggs insida skall förbli torr vid långvarigt slagregn.
Arbetsutförandet är helt avgörande för en väggs täthet.
Vid fullgott arbete blir murarna täta oberoende av brukets
sammansättning. Utförda försök har icke visat mätbar
skillnad.
För att få ett frostbeständigt tegel måste det brännas vid
hög temperatur. Då först uppstår nämligen de förändringar
i porstrukturen som ger frostbeständighet. Men samtidigt
ökar vattensugningen vilket icke är fördelaktigt ur denna
synpunkt.
Enligt bl a amerikanska erfarenheter ger en konkav fog
den bästa tätheten mot slagregn. En sådan fog erhålles
genom fogstrykning med ett rundjärn några m m tjockare
än fogens tjocklek. Murbruken pressas upp mot den övre
och nedre stenen.
Sammanfattningsvis
slår utredningen fast att
arbetsutförandet är helt avgörande för om en vägg är tät
eller ej.
För täthet fordras helt fyllda stötfogar.
Handboken Bygg 1961
Under rubriken beständighet påpekas att ju hårdare ett
tegel bränns desto bättre blir frostbeständigheten mest
beroende på att porstrukturen ändras då porerna genom den
högre temperaturen blir större, vilket anses gynnsamt.
Sönderfrysning så att tunna skivor flagar av anses bero på
att det bildas s k slisor vid tillverkningen då lersträngen
pressas genom munstycket. Slisoma kan bestraktas som
en form av inhomogenitet.
Frostbeständigheten undersökes genom frysprov.
Bruk, murning , putsning
H Duhrkop, V Saretok, T Sneck, S D Svendsen.
Statens Råd för byggnadsforskning, Stockholm 1966.
Utredningen har några kommentarer om frostsprängning
och frostkänslighet hos tegel och bruk.
Frostsprängning förorsakas av en rad olika faktorer som
man fortfarande inte har full kännedom om. Den för dagen
mest sannolika teorien säger att den primära orsaken
ligger i isbildning i de mellanstora kapillärerna. Har väl
sedan iskristaller bildats har de en tendens att växa då
isytor har stor förmåga att dra åt sig fukt med ytterligare
isbildning som följd.
Både teori och praktik visar att frostskadomas
omfattning är beroende på nederbördsförhållanden som kan
leda till hög vattenhalt i materialets porer, tillräckligt låga
temperaturer så att is bildas samt stort antal
fryspunktspassager.
Beträffande tegel så är den frostkänslighet en mycket
viktig egenskap i vårt nordiska klimat.
För närvarande saknas pålitliga metoder för bestämning av
frostkänsligheten. De frostresistensprov som anges i
tegelnormerna är inte rättvisande.
Fasadtegel måste dock vara garanterat frostbeständigt och
författarens uppfattning är att det tegel som säljs som
fasadtegel uppfyller detta krav även under svåra klimatiska
förhållanden. Vissa leror är emellertid inte lämpliga för
framställning av fasadtegel.
Rekommendation är att fasadtegel väljes efter de
praktiska erfarenheter som tillverkarna kan redovisa.
Fukt
Statens Råd för byggnadsforskning,
programskrift nr 12,
1969.
I skriften införes begreppet vattenmättnadsgrad, betecknad
med S. Vattenmättnadsgraden är förhållandet mellan
frysbar vattenmängd och tillgängligt utrymme. För varje
fasadmaterial finns ett kritiskt värde på
vattenmättnadsgraden och om nu det värdet uppnås i ett
tillräckligt tjockt skikt i en fasad och frysning uppträder
så skadas fasadmaterialet.
Om nu den kapillära sugkraften är stor kan den kritiska
vattenmättnadsgraden lätt överskridas och frostskador
uppstå.
Tegelkvaliteten har en avgörande betydelse för
frostbeständigheten.
Man kan inte generellt påstå att ett tegel är frostbeständigt
bara för att det klarat provningen enligt SIS 220111.
Detta uttalas också klart i normen, vilken använder
beteckningen "frostresistent" om teglet klarat provningen.
Tidskriften
"Tegel nr 1" 1984
Förutom en diskussion om klimatpåkänningar på
murverk, slagregn, erfarenheten från slagregnsområden,
väggkonstruktioner, - detaljer m m avslutas uppsatsen
med följande, citat;
"Material och utförande
Rätt murbruk ger tätt murverk. Ett viktigt krav för att
erhålla ett tätt murverk är att rätt murbruk används. För
ytterväggar innebär detta att murbruket skall vara av
kvalitetsgrupp B eller C samt uppfylla kraven för
frostbeständighet.
Bruket måste fästa på hela tegelytan. Vidhäftningen
mellan tegel och bruk är av helt avgörande betydelse för
väggens täthet och styrka.
Fabrikstillverkat
bruk är säkrast. Vid
fabrikstillverkningen av bruken med
viktproportionering ökar förutsättningarna för brukets
lämplighet.
Be tegelbruket om råd i slagregnsutsatta områden. I
slagregnsrika områden skall endast användas föreskrivna
kombinationer tegelbruk, eller de bruk som respektive
tegeltillverkare rekommenderar.
Teglet: Som tidigare nämnts tränger inte slagregn
genom teglet.
Frostbeständighet: Vid slagregnsklimat och frost
under slagregnsperioden är kravet på frostbeständigheten
av stor betydelse. De till Sveriges Tegelindustriförening
anslutna tillverkarna garanterar frostbeständigheten hos
sina produkter.
Foga vid murning: Fogning vid murning är det
lämpligaste förfarandet och den enda godtagbara metoden
i utsatta områden.
Utkratsning och efterfogning skall endast ske
undantagsvis."
Slut på citat.
6
Observeraatt härtalarman om frostbeständighet.
sortering.
Bygga beständigt
- I de nedersta skiften skall vissa stötfogar vara öppna för
dränering. Kontroll med att sticka in linjal visade att de
fungerade dåligt ur dräneringssynpunkt då de var fyllda
Byggforskningsrådet . Rapport R113 :1984. Nordiskt
murverkssymposium 15-17 augusti 1984 , Göteborg.
med nedfalletbruk.
Det viktigaste innehållet i de uppsatser som behandlar
- Liggfogarna var utformade med sned avstrykning uppåt,
se typ 6, och ej så väl fyllda. Stötfogarna visade även
fuktbelastning, fukt och frysskadorhar sammanställtsi
dålig fyllnadsgrad.
det följande.
Forskning och utveckling inom murat och putsat
byggandei Sverige. LarsErikNevander.
Beträffandeskalmurarvet man litet om dessa murars
fuktbalans.
Risken för frostskadorökarom muren stårfuktig länge.
Frostbeständighetav putsadeskalmurar,Reijo
Hörsal, fysiologi
Vid slagrengblir de högredelarnaav väggarnafuktigast
och således mest utsattaför frost.
Byggnadenär en hörsalsbyggnadmed höjdenca 4 m och
kvadratiskplanformca 30 x 30 m. Taket är i det närmaste
horisontellt, saknartaksprångoch hängrännor.
- Fasadmurarnastårpå en sockel av betong och torde vara
utfördasom fullmurar. Öppna stötfogarnedtill saknas
helt.
- Teglet som är gult har frusit sönder så att störrebitar
I väl värmeisolerad skalmur är påfrestningarna av klimatet
fallit ned tillsammans med skärv. På några ställen finns
störreän i en massiv mur.Dels har skalet lägre
temperaturän massivmurenunderden kalla årstidendels
hardet mindremassa och fler passeringaröver 0° då
saltutslag.
- Liggfogarnautformadeenligt typ 6 figur sid 22, såväl
klimatet växlar.
Vattenhaltenblir lättarekritiskmed avseende på frysning
- Över några fönster finns en horisontellsprickai första
eller andraliggfogen ovanförden horisontellamurkanten.
än i en massiv vägg . Risken för nedfuktning ökar också
om byggnaden saknar hängrännor.
Skalmurars vattentäthet
Medicinska fakulteten
Ylä-Mattila.
stöt som liggfogar är mindre väl fyllda.
Uppsatsenär en slutrapportfrånlaboratorieprovav
Byggnadenhar en höjd av ca 15 m och således flera
skalmurars vattentäthet samtidigt som vissa erfarenheter
från praktiken vägs in.
våningar . Taket är lutande pulpettak utan taksprång.
Murarna är skalmurar med bägge skalen av tegel. Enligt
Bland de slutsatsersom redovisaskan nämnas,
- Det finns inte helt tätamuradehalvstensväggar.
- Ingen sten eller brukger utanvidare täthet
Arbetsteknikoch
- Utförandeär viktigareän material.
uppgift är teglets danskt, fabrikatHedehusen.
Byggnadenharbetongsockel.
- Varannanstötfog i ett av de nederstaskiften var murad
öppen , för dränering och luftning av muren. Kontroll
genom att försöka sticka in en tumstocki öppningen
Viktig konstruktionsprincip är att konsekvent se till att
inträngande vatten har möjlighet att komma ut utan att
visade att endast ett fåtal öppningar fungerade . De flesta
var fyllda med nedfallet bruk. Enligt utsago finns ingen
skada.
luftning upptill mellan skal- och bakmur.
- Fogarnahade samma fogstrykningsom de övriga.
Besiktigade skador
väl fyllda.
- Teglet föreföll vara av andrasorteringfrånbörjanmed
ojämntutseende och ojämn form.
- Skadornabestod av nedfall av skärv,spräckningav
enstaka stenarsamt att bitarav stenarnasatt lösa.
- Stöt- och liggfogar föreföll vid okulär besiktning vara
Medicinarberget
Göteborg
På medicinarbergetuppfördesunderförstahälftenav
60-talet ett flertal byggnadertill medicinskafakultetenvid
Göteborgs Universitet . Läget är ur klimatsynpunkt
relativt utsatt, det ligger högt i förhållande till omgivande
terräng och är oskyddat mot sydvästliga vindar.
Byggnadernaharbärandeytterväggarav tegel i
skalmurskonstruktion.
För att lättare kunna identifieras har de olika
byggnaderna numrerats enligt bifogade skiss, sid
Medicinsk kemi
Byggnadenär beträffandeutseende,utförandeoch skadebild
jämförbarmed Medicinskafakulteten.
I samband med reparationsåtgärdernaförsågs byggnaden
med taksprång.
Läget är något mer skyddat för SV-vindar än övriga
Institutionen för fysiologi, höghus
byggnader.
- Frostskadat tegel från och med någon våning upp på
fasaden.
Farmakologi
- Teglets ytskikt är bortfruset på ett flertal ställen och
0
bitar har ramlat bort. Atskilliga stenar är spräckta mitt av.
- Tegelkvaliteten förefaller okulärt vara dålig och av andra
Byggnadenharflera våningaroch hari huvudsaksamma
utförandeoch konstruktionsom de föregående.
- Reparationav murarnapågick vid besiktningsbesöket.
7
Det gick att se tydligt hur bakmumingen och yttre skalet
hade beröring med varandra genom brukstunga på ett
flertal ställen. Dessutom föreföll det som om den inre
muren inte stod i lod utan hade någon form av måttfel.
- Stötfogarna nedtill för dränering och luftning, var
liksom för övriga fall inte funktionsdugliga
merendels fyllda med nedfallet bruk.
utan
Panncentral CTH
Byggnadenär uppfördföre 1960 med väggari
fullmurskonstruktion med rätt tegel. I varje hörn finns det
betongpelaremellan vilka väggarnaärutfackade.Såväl
stöt- som liggfogar förefallervaraväl fyllda och med
stötstrukna liggfogar.
Byggnaderhar ansenlig höjd med nästahorisontellttak
och små taksprång.
- Sönderfrysningfinns i mindreomfattningi ytan vid
stenarnas kanter. Stenarna förefaller ha något ojämn
kvalite med "mjuka" och "hårda
" stenar.Det är
företrädesvisde förstnämndasom förefallerskadade.
Sammanfattning
Som orsak till de ovan redovisade skadorna kan följande
vara
- Olämplig geometrisk utformning av byggnaderna då
taksprång saknas
- Snett avstrukna liggfogar typ 6
- Dåligt arbetsutförande vilket gett vatteninträngning
i
fogarna och dåligt vattenutsläpp i stötfogarna nedtill.
Vattenmättningsgraden har uppnåtts och därmed felaktig
fuktbalans . Frågan är om det går att tillverka ett tegel
som är tillräckligt bra för att klara alla dessa
felaktigheter.
8
Il Ii 11111111111
i l 1111
IAISAL
v
10U(l G
I cyDr SrDt X
9 IS
9 11
I_
a
L?ROtSK HA1
VARO
HYGIEN 9•1L
-
09
i9
!r-
MUU UA1A
7
t
1:
LAS
El[K1R
i
SPE K 1
2S
1
fl
,17i r
925
; f ARr1 A ri'D . O G'
M f 0 c1 h
IJ
•2
l
•
._
_
1
cy
-._
9
•11s
6.
•
01OG
ii
L
1
lö
(7:
f
• 9,?
N
,1
TON1
v+
B.6JUC
1
\
HUSET
MARIN
C,E OtDv'
9
.7
,
-
CI
1
(1.
1 : 'r.
1
C
GÖTEBORGSUNIV€RSIT
-.E 01CINStUJ..t
(x(11
r,Oec
-
; +rw
ITUAT(OP54';
., c t7
ty6?
fI.4I•i
2r
2
3
5
6
,
?
Vanliga fogutformningar
•
U; i f 14 N
9
Sammanställning av
inrapporterade
skador
Sammanfattning
Fastighetsingenjörerna inom byggnadsstyrelsens olika
förvaltningsområden har tillfrågats dels om antalet
tegelbyggnader de har, dels om antalet skadade byggnader.
De inkomna svaren har sammanställts i tabellform i
bilaga.
Svaren har ordnats efter förvaltningsområdena.
Sammanställs samtliga svar enligt tabell 6 kan utläsas
att av totalt 517 tegelbyggnader har 35, eller 6,8%, skador
bestående av sönderfruset tegel. Största skadefrekvensen
har KBS-N med 13% och minsta KBS-M med endast
drygt 1,5%. KBS-V där i varje fall teoretiskt den största
Orsaken till de konstaterade skadorna beror på att vatten
av slagregn och av andra orsaker pressats in i
konstruktionen och att vattnet inte haft lika lätt att ta sig
ut, innan köldperioden kommit med frysskador som följd.
- Slagregnsintensiteten är beroende på byggnadens läge.
- De studerade skadefall visar dock att byggnadens
mängden slagregn borde förekomma ligger strax under
medeltalet för alla områden.
Några bestämda slutsatser torde inte kunna dras av
materialet utan mer ingående undersökning av skadorna
och deras orsaker.
Man kan dock säga att den totala skadefrekvensen är
jämförelsevis låg.
geometriska utformning kan spela en oväsentlig roll.
- Byggnader med taksprång förefaller ha mindre skador än
byggnader utan taksprång. Anledning är antagligen inte
att taksprånget i och för sig skyddar i någon större grad
utan att luftströmningen, turbulensen, runt byggnaden
blir en annan. Påfrestningen av vind och slagregn blir
mindre särskilt vid hörnen vid takanslutningen.
- Hjalmar Granholm har genom sina undersökningar
visat att avgörande för hur mycket vatten som tränger in i
en murad vägg är arbetsutförandet och i icke ringa mån
själva utformningen av fogen. Materialet som sådant,
varken i sten eller bruk, synes ha någon avgörande
betydelse för vattentätheten.
Granholms uppfattning vidimeras av senare forskare som
betonar vikten av ett gott arbetsutförande, att själva
väggens konstruktion är riktig och vidare att väggen skall
vara i "fuktbalans" dvs den skall lätt kunna avge all den
fukt den tager emot. Helt fyllda fogar, avstrukna med
rundjärn anses bäst.
- Fullständig enighet råder om att det provningsförfarande
som för närvarande användes för att pröva frostresistens
hos tegel inte är direkt jämförbart med teglets
frostbeständighet i verkligheten. Laboratorieproven blir
aldrig rättvisande och även om ett tegel klarar
frostresistensproven är det inte säkert att det är
frostbeständigt.
Vad man dessutom vill ha så är det frostbeständiga
kontruktioner och då kommer arbetsutförandet direkt med
i bilden.
- För närvarande provas frostresistensen hos en sten av
30 000 vid leverans av tegel.
- Med beaktande att arbetsutförandet och konstruktionen
som sådan är mest betydelsefull då det gäller
frostbeständigheten är det tveksamt om resultatet bini så
mycket bättre om provningsfrekvensen ökas till det
dubbla eller tredubbla. Möjligen om man ökar
provningsfrekvensen en tio potens eller dylikt till t ex en
sten på 3 000.
- Resultatförbättringen torde lättast och effektivast
erhållas genom goda konstruktioner och noggrant
arbetsutförande.
Vidare får naturligtvis byggnadernas underhåll icke
eftersättas. Läckage vid stuprör ger ofelbart frostskador på
bakomliggande mar.
- Tegelbruken har även reviderat sin
frostbeständighetsgaranti. Tidigare utgåva har gällt sedan
60-talet.
- I det nya garantiformuläret har bl a uppmärksammats
hur materialet användes i slutprodukten dvs själva
murverket. Själva konstruktionen och arbetsutförandet
kommer alltså in här i enlighet med vad som sagts
tidigare. Se bilaga 2.
10
Bilaga 1
Tabell 1
Antal
Inga
tegel
bygg skada
nader
Svar från
KBS- S
Skador
Byggnad
1
25
25
2
10
10
3
5
4
4
30
29
5
25
25
6
10
9
M 65
Ystad
7
7
6
Polishus
Ljungby
8
3
3
L6:1
Kristianstad
polishus
M 17:804 LU
Växtfysiologi
Tingshus
Byggnadsår
Typ av skada
Vattenskador
Orsak
Vattenläckage
p g a konstruktion
fel i fönster
11
Bilaga 1
Tabell 2
Antal
tegel Inga
bygg skado
nader
Svar från
KBS - V
1
28
28
2
15
15
3
2
2
4
5
5
5
15
6
1
14
1
Skador
Byggnad
Byggnadsår
Typ av skada
Orsak
Kanter och hörn
bortsprängda p g a
frysning
Vatteninträngn
och frysning
07:21, 22, 25 CTH
Hörsalar
Gult fasadtegel
Enstaka stenar
har skiktats
Sönderfrysning
Nässjö Postterminal
Bergsbrunna Grey
10-tal stenar
skadade
078 CTH
Kraftcentralen
8
10
10
9
10
10
10
10
10
11
15
15
12
7
6
13
1
14
1
09:33 Farmakologi,
Med kemi Fysiologi
15
1
09:24
Forskningslab.
09:7 Anatomi
Histologi
09:18 Anatomi
tillbyggnad
Sönderfrysning
av tegel Nedfall
av skarv och bitar
ing
12
Bilaga 1
Tabell 3
Antal
tegel
Inga
bygg skador
nader
Svar från
KBS- 0
Skador
Byggnad
Byggnadsår
Typ av skada
1
10
10
2
10
10
3
1
1
4
12
12
5
1
1
6
25
25
7
1
1
8
5
5
9
5
5
10
2
2
11
5
5
12
5
13
1
-
AB 273
Kv Vandee Kuff
Sönderfrysning
14
25
24
AB 167
Kv Johannes Större
Sönderfrysning
Orsak
4
Eftersatt underhåll
13
Bilaga 1
Tabell 3 - fortsättning
Antal
tegel
Inga
bygg skador
nader
Svar från
KBS - 0
Skador
_
Byggnad
15
1
16
1
-
AB 20 KTH
Sektion M
17
39
34
AB 59:2
18
-
AB 59:8
19
-
AB 59:15
20
-
AB 51
Kv Grönlandet
21
-
AB 14:1
Kv Vega
Kl Anatomi
Byggnadsår
Typ av skada
Sönderfrysning
22
1
-
AB 124:2
Kv Kungsstenen
Sönderfrysning
23
1
-
183:23
Kasern III
Sönderfrysning
24
1
-
183:102
Min verkstad
25
1
-
183:103
Torpedverkstad
26
1
27
1
185:15
Moderna Museet
-
183:25
Kokhuset
Sönderfrysning
Orsak
Läckage i gesims
rännor och stuprör
Eftersatt underhå II
14
Bilaga 1
Tabell 4
Antal
tegel
Inga
bygg skador
nader
Svar från
KBS - M
1
10
10
2
25
25
3
4
4
4
5
5
5
10
10
6
5
5
7
5
4
Skador
Byggnad
Byggnadsår
Typ av skada
Orsak
Statens
maskinprovningar
Ultuna
e
1
15
Bilaga 1
Tabell 5
Antal
Inga
tegel
bygg skador
nader
Svar från
KBS - N
Skador
Byggnad
1
5
5
2
10
10
3
6
6
4
15
14
AC 31 Statens
Maskinprovningar
Röbäcksdalen
5
15
14
AC 8:1
Umeå Univ.
Anatomi, Histologi
6
1
AC 8:2
Umeå Univ.
Zoologi, Genetik
7
1
AC 8:4
Umeå Univ.
Kemi Hufo
8
1
AC 8:5 Umeå Univ.
Samhällsvetenskap
Bibliotek
9
1
AC 8:7 Umeå Univ.
( Fysik, Botanik
Hufo
10
1
11
5
Byggnadsår
Typ av skada
Orsak
'
AC 8:9
Umeå Univ.
Humaniora
4
420
Hovrätten
Sundsvall
48
Sönderfrysning
kring stuprör
Bristande underhå II
16
Bilaga 1
Tabell 6
Förvaltningsområde
Antal
byggnader
I Antal
oskadade
Skadade
Antal
%
KBS - S
115
111
4
3,5
KBS - V
122
115
7
5,7
KBS - 0
155
140
15
9,7
K BS . M
64
63
1
1,6
KBS - N
61
53
8
13,1
r
17
Bilaga 2
Kopia från
Sveriges Tegelindustriförening
Frostbeständighetsgaranti
för fasadtegel
Garantibeståmmels°r och kommentarer antagnaav Sveriges Tegelindustriförening
Garantibestämmelser
För fasadteglets frostbeständighet garanterar tillverkaren under förutsättning att följande bestämmelser iakttagas.
1. Tegel i upplag och murkrön skall skyddas mot regn, snö och annan vattentillförsel.
2. Murning skall utföres med täta fogar och god vldhäftning mellan tegel och murbruk
3. Fasadtegletskall hanterasoch användaspå fackmässigtsätt, så att det Icke utsättes för påfrestningar som är onormalaför materialet.
4. Anmälan om frostskada på Inmurat fasadtegel skall utan dröjsmål Ingå till tillverkaren.
5. Art och omfattning av frostskada på fasadtegel skall fastställas tillsammans med tillverkaren eller
hans befullmäktigade ombud och protokoll skall upprättas över besiktningen.
Vid fastställd frostskadapå fasadtegel åtager sig tillverkaren
att kostnadsfrittoch.på platsen lämna nya fasadtegelstenartill ett antal som motsvararde enligt besiktningsprotokollet skadade.
att bidraga till kostnadernaför utbyte av de skadadefasadtegelstenarna1 murverket med belopp, som med hänsyn till omständigheterna i varje fall kan anses skäligt.
Tillverkaren skall vara fritagen från vidare ansvarom reparationav skada underlåtes, sedan ersättningstegeloch/eller murningebidragutgått.
Denna garanti för fasadteglets frostbeständighet gäller i tlo år efter leverans av fasadteglet.
Kommentarer
Enligt Svensk Standard SIS 22 2104 skall fasadtegel vara frostreelstent. ' Normed menas ett vettenmättat fasadtegel utan skador skall motstå 25 cykler frysning och upptining efter ett fastställt förfarande.
Erfarenheten visar ett murverk, som blivit mättat med vatten 1 vissa fall kan skadas ev frost, Sven om det 1 murverket Ingående teglet genom provning bedömts som frostresistent . Då alltså Icke på förhand kan avgöres om
varje fasadtegelsten
kan motstå frostangrepp, har tegeitlliverkama anslutna till STIF beslutat lämna garanti för
fasadteglets frostbeständighet på så sätt, att bidrag lämnas till reparation 1 de fall frostskador skulle uppstå.
Fasadteglets vård och hantering
Då tegelmaterielets vattenmättnad utgör förutsättning för frostangrepp, skall tegelstenar och murkrön, särskilt under den kalla årstiden, skyddes mot vattentillförsel avsila slag och murverket får icke utsättas för ovidkommande
vattenflöden.
Murringen skall ske med murbruk som ger god vidhäftning mot fasedteglet och utföra. med tAte fogar . Vid efterfogning skall beaktas ett logbruket skall häfta mot tegel- och murbruksytor.
Skadade fogar och tegel utgör angreppspunkterför Inträngsndevatten. Frostskadapå fasadtegel skall därför enren anmalas och reparationerutförs utan dröjsmål.
Onormala påfrestningar
Fasadteglets frostbeständighetbetingas sv bl. e. tegetmaterlaletsporositet. Vid beetrykning och påslag minskas
eller dlltäppes teglets utåt öppne porer. Förutsättningsrkan därvid ikepes för frostskador, l synnerhet om tegelytan behandlas Innan murverket befriats från byggfukt.
Om fasadtegel ständigt står fuktigt, t. ex. vid murning1Iller under markytan, 1 fristående kSilmurar eller 1 omalutningsvägger kring fuktiga utrymmen, föreligger större risk än normalt för murverkets vattenmättnad och frontpåverkan.
.
1 fall som exempelvis de här nämnde; då fasadtegel l n;anaes vara utsatt för onormala påfrestningar, skall s 1 rs k i l d ö v e r e n s k o m sn e 1s e ha träffats med tillverkaren, orn.,frostbestsndlghetsgerentlns
tlllömpning.
Erslttning vid frostekeda
Enligt garantibestämmelserna skall bliverkaren bidrag. nied sk$llgt'belopp till kostnaden för repsrstlon a frostskada på fasadtegel . Som riktpunkt för utbyteskostnaden her sitts kr; 5: - för enstak s fasadtegelstenar och som
lagste bldrageeummakr. 15: -- vid beilktlgat bch fpitställt skedefaii,
Sveriges Tegelindu$trlförening
18
LITTERATUR FÖRTECKNING
De tekniskavetenskaperna,
DTV, band 1, Avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
Albert Bonniers Boktryckeri , Stockholm 1929.
Husbyggnad, band 1,
AB Nordiska Bokförlaget Erdheim och Co,
Stockholm 1946
Om vattengenomslag i murade väggar,
HjalmarGranholm,
CTH: s handlingarnr 195,
Göteborg 1958.
Bygg, Handbok för hus - , väg - och vattenbyggnad,
Huvuddel 2 Materiallära,
AB Byggmästarens Förlag, Stockholm 1961.
Bruk, murning, putsning.
H. DUhrkop, V. Saretok, T. Sneck, S. D. Svendsen,
Statensråd för byggnadsforskning,
Stockholm 1966.
Fukt.
Statens råd för byggnadsforskning,
Programskrift
nr 12, Stockholm 1969.
Skalmurar.
BFR:s informationsblad B8:1975.
Puts - och ytskiktsproblem,
K. Sandin, Rapport TVBM - 3013, Lund 1983.
Tidskriften " Tegel " nr 1 1984,
Tidskriften " Tegel " nr 11985,
Sveriges Tegelindustriförening.
Bygga beständigt.
BFR, Rapport R 113:1984,
Nordiskt murverkssymposium 15 -17 augusti 1984,
Göteborg.
Saltutslag
på nyuppförda tegelmurverk,
0
A. Eklind, BFR rapport R 23:1978.
Praktiska anvisningar för fasadrestaurering med kalkbruk och kalkfärg.
ECS - teknik rapport 1:84, Krylbo 1984.
á
á
á
TRYCKERI
BALDER
AB