1. No category

1(2)
KALLELSE/
FÖREDRAGNINGSLISTA
Barn- och ungdomsnämnden
Tid
Onsdagen den 16 september 2015 kl 08:30-17:00
Plats
Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum
Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn 45 30 01.
Enligt uppdrag
Iréne Jonsson
Kl 08.30-12.00
Barnpanel samt diskussion politiker och rektorer/förskolechefer (bilaga).
Föredragningslista
1.
Val av justerare.
2.
Anmälan av övriga ärenden.
Beslutsärenden
3.
Remissvar - På lika villkor - hbtq-handlingsplan (bilaga).
Föredragande: Lillian Alverö, Peter Sunnanek.
4.
Remissvar - Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby (bilaga).
Föredragande: Liselott Göth-Hallgren.
5.
Stadieindelad skolorganisation (bilaga).
Föredragande: Mats Linde.
6.
Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014
(bilaga).
Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde.
7.
Utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019 (bilaga).
Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde.
8.
Utbildningspolitiskt program 2016 (bilaga).
Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde.
2 (2)
Barn- och ungdomsnämnden
9.
KALLELSE/
FÖREDRAGNINGSLISTA
Diskussions- och informationsärenden:
a) Delårsbokslut per den 31 augusti 2015 samt uppföljning av mål efter tertial 2.
Föredragande: Kristina Olson, Malin Neander.
b) Mål och uppdrag i kommunens budget 2016.
Föredragande: Malin Neander.
c) Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmars skolor
(bilaga).
Föredragande: Clas Wolke.
d) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar.
Föredragande: Mats Linde.
10.
Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar.
11.
Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga).
12.
Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).
Handläggare
Datum
Peter Sunnanek
0480-45 30 25
2015-08-17
Dialog, Barn och ungdomsnämnden:
Barnpanel
Förskolechefer/rektorer
2015-09-16 på BoU
Syfte
 Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet i verksamheten.
 Bredda underlaget för framtida beslut.
 Öka insikten och förståelsen kring de arbetsinsatser som medarbetarna
gör.
 Förbättra överblicken över verksamheten vad gäller kapacitet och utvecklingsbehov.
 Följa upp redan beslutade insatser i utbildningspolitiska programmet
utifrån utbildningspolitiska visionen.
 Följa upp utvecklingsarbetet utifrån läroplans- och verksamhetsuppdraget.
Program:
08:30-09:30
09:30-10:00
10:00-12:00
12:00-13:00
13:00-
Diskussion utifrån frågorna nedan – politiker/elevråd
Fika
Diskussion utifrån frågorna nedan – politiker/chefer
Lunch
Ordinarie nämndssammanträde på BoU
Gemensamma frågeställningar
Enligt våra styrdokument ska elever och vårdandshavare kunna ha inflytande i
verksamheten. Ett axplock:
 FN:s barnkonvention artikel 12 ” Varje barn har rätt att uttrycka sin
mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas
i förhållande till barnets ålder och mognad.”
 Skollagen 4 kap 9 § ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att
vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör
dem.”
 Skollagen 4 kap 10 § ”Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle
att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.”
 Skollagen 4 kap 12 § ”Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över
utbildningen.”
Förvaltningskontoret │ Barn- och ungdomsförvaltningen
Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│peter.sunnanek@kalmar.se
2 (2)
1) Vad innebär det att elever/vårdnadshavare har inflytande i verksamheten?
2) Vilka forum finns för elevers/vårdnadshavares inflytande i verksamheten?
3) Vilka områden är möjliga för elever/vårdnadshavare att ha inflytande över?
För dialogen mellan politiker och chefer, om tid finns: I den utbildningspolitiska visionen finns målsättningen att Kalmar kommun ska bli en av Sveriges
allra bästa skolkommuner 2015.
4) Hur arbetar ni för att nå målsättningen att Kalmar ska rankas som en av
Sveriges 30 bästa kommuner 2015 i SKL:s ”Öppna jämförelser”, avseende
matematik, svenska och engelska?
5) Vad ser du för svårigheter/potentiella hinder för denna målsättning? Hur
kan dessa avhjälpas?
Gruppindelning:
Kalmarsundsnätet tillsammans med Vasa skolområde
Lindsdalsnätet tillsammans med Barkestorpsnätet
Falkenbergsnätet tillsammans med Funkabonätet
Grupp Verksamhet
1
Lindsdalsnätet
Plats
Politiker
Chefer
Lasse Johansson (S)
Carina Falkestad (SD)
Jonas Friberg (V)
Mikael Arvidsson
Yvonne Nordebo Merby
Mats Nyblom
Malin Öhlin
2
Kalmarsundsnätet
Björn Brändewall (FP)
Micaela Glindarv (S)
Jaafar Al-Jabiri (C)
Anneli Lintun
Heléne Eriksson
Ylva Tinnert-Gelebo
Eva Willberg
Anette Swenninger
3
Funkabonätet
Robert Sigvardsson (S)
Jasminka Peric (S)
Eric Dicksson (KD)
Jeanette Kennerfalk
Karin Berggren
Ann Ståhlberg
Anna Snöberg
Kerstin Espelund
4
Vasa skolområde
Erik Holm (S)
Marika Danielsson (C)
Alexander Critén (M)
Ingrid Hallberg
Andreas Hjortenkrans
Mats Carnesten
Eva Andersson
5
Falkenbergsnätet
Eva Jarstad (S)
Jennie Håkansson-Uller
(FP)
Patric Vadman (C)
Annelie Olsson
6
Barkestorpsnätet
Leila ben Larbi (V)
Pelle Sederkvist (M)
Dimen Eliassi (S)
Hildur Brorsson
Per-Ola Jacobsson
Peter Norlin
Susanne Lind
Pia Ihse
Lena Thor
Ann-Charlotte Nilsson
Marita Fransson
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Lillian Alverö/Peter Sunnanek
0480-45 30 22/45 30 25
2015-09-02
BUN 2015/0587
Barn- och ungdomsnämnden
På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020 remissvar
Förslag till beslut
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte invända mot förslaget till hbtqhandlingsplan.
2. Barn- och ungdomsnämnen föreslår att i de fall kommunledningskontoret och
övriga förvaltningar nämns som ansvariga bör gemensamma riktlinjer för arbetet i respektive förvaltning utgå från kommunledningskontoret.
3. Barn- och ungdomsnämnden meddelar att den inte har möjlighet att lägga till
alternativet ”annat/inget kön” vid enkäter, även om det skulle vara relevant.
Förvaltningen rapporterar in sin statistik direkt till SCB, SKL och Skolverket,
som i dagsläget inte erbjuder något sådant svarsalternativ. Kalmar kommun
kan behöva driva denna fråga mot dessa nationella organ att införa ett sådant
alternativ.
Bakgrund
Kommunfullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan
ska tas fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie
verksamheten i Kalmar kommun. Den framtagna handlingsplanen bygger bland
annat på diskrimineringslagen och regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet har skett i
samverkan med bland annat förvaltningarna.
Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat
att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag
Mats Linde
Förvaltningschef
Lillian Alverö
Planeringssekreterare
Peter Sunnanek
Planeringssekreterare
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Emad.Soukiyh@kalmar.se
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Louise Weidolf
50610
2015-06-16
KS 2013/0627
Remiss På lika villkor-hbtq-handlingsplan 2016-2020
Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas
fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten i Kalmar kommun. Den framtagna handlingsplanen bygger bland
annat på diskrimineringslagen och regeringens strategi för lika rättigheter och
möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet
har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna.
Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag.
Synpunkter på förslaget till handlingsplan ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 oktober 2015.
Välkomna att inkomma med yttrande!
Louise Weidolf
Strateg social hållbarhet
kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatran 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│Louise.Weidolf@kalmar.se
KL
Kalmar kommun 2015
På lika villkor –
Hbtq-handlingsplan
2016-2020
2015-06-09
Inledning
Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av
olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer) kränks och osynliggörs. Erfarenhet av och rädsla för diskriminering, våld och trakasserier på
grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och hatbrott är vanligare förekommande bland hbtq-personer än bland övriga befolkningen. Mest
utsatta är de personer som överskrider normer för könsidentitet och/eller
könsuttryck, transpersoner.
I januari 2014 antog regeringen en strategi för lika rättigheter och möjligheter
oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Denna bygger på fokusområden som bedöms ha central betydelse för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. De sex fokusområden som strategin omfattar är våld,
diskriminering och andra kränkningar, unga hbtq-personer, hälsa, vård och
sociala tjänster, privat- och familjeliv, kulturområdet samt civila samhället.
Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas
fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten. Förutom regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter så
utgör Diskrimineringslagen (2008:567) grund för policyn tillsammans med
Kalmar kommuns värdegrund:
Kvalitetspolicy
 Vi möter dig med respekt och engagemang.
 Vi finns här för dig.
Miljöpolicy
 Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt,
ekologiskt och socialt.
Arbetsmiljöpolicy
 Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och
känner sig delaktiga.
2
Vision
”Hos oss erbjuds alla människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet,
kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga
drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint
välkomnande och tillåtande attityd.”
Ur Vision Kalmar 2020
Handlingsplan




Kompetensutveckla - Förtroendevalda, chefer och medarbetare i
Kalmar kommun ska ha normkritisk- och hbtq-kunskap för att kunna
garantera likvärdig behandling och för att främja jämlika levnadsvillkor.
Bemöta - Alla som har kontakt med Kalmar kommun bemöts, oavsett
kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning på ett respektfullt och
lyhört sätt.
Synliggöra - Hbtq-personer ska känna sig inkluderade och synliggjorda i kommunens arbete.
Möjliggöra - I Kalmar kommun skapar vi en livsmiljö präglad av
trygghet, tillgänglighet, kvalitet, jämlikhet, öppenhet och nyfikenhet.
Till varje område följer aktiviteter.
Uppföljning
Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt
Välfärdsbokslut tas fram. Strategerna för social hållbarhet ansvarar för uppföljningen.
Uppföljningen sker utifrån underlag på kommunal, nationell och internationella nivå.
3
Begrepp
Normer
Heteronorm
Kön
Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses
vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är
situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden.
Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen kvinna eller man och
ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och
män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara
heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller inte
uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar.
Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in
människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan delas in i fyra olika delar:
Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser
ut.
Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller
legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska
personnummer. I Sverige finns bara två juridiska kön: man eller kvinna. Alla
barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på ens biologiska kön.
Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det
kön en person känner dig som. Ingen utom personen själv kan bestämma
detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har.
Könsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom
kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst.
Köna
Tillskriva något ett speciellt kön.
Hbtq-personer
Benämning på homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer som grupp.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (juridisk definition).
Heterosexuell person
En person som blir kär i, eller attraheras av, personer av annat kön än sig
själv.
Homosexuell person
En person som blir kär i, eller attraheras av, personer av samma kön som sig
själv.
Bisexuell person
En person som blir kär i, eller attraheras av, personer oberoende av kön.
Transpersoner
Transsexuell
Transvestit
Cis-personer
Queer
Transperson är ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Transpersoner kan också välja att inte definiera sitt kön alls. Att
vara transperson har inte något med personens sexuella läggning att göra.
Det hänger istället ihop med personens könsidentitet och könsuttryck och
hur dessa relateras till personens biologiska kön. Transpersoner kan vara
hetero-, homo-, bi- eller asexuella eller definiera sin sexuella läggning på
annat sätt, precis som vem som helst.
En person som upplever sig vara av annat kön än det juridiska kön en tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis
med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills en har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transexuella eller före
detta transsexuella även efter korrigeringen.
En person som ibland eller alltid, helt eller delvis, iklär sig eller använder sig
av ett annat köns kläder och/eller andra attribut.
En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är
linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en
person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och
har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för ”på samma sida”.
Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett
ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin
sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön
och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig.
4
Handläggare
Datum
Louise Weidolf
0480-45 06 10
2015-06-11
Handlingsplan hbtq – aktiviteter/år 2016-2020
2016
Område
Kompetensutveckla
Aktivitet
Kommunens förtroendevalda ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtqfrågor.
Genomförande: Del i respektive nämnds utbildning.
Bemöta
Varje förskolas och skolas årliga plan mot diskriminering och kränkande
behandling (likabehandlingsplan) ska innehålla strategier för och uppföljning
av likabehandling utifrån diskrimineringslagstiftningen och skollagen.
Synliggöra
Kommunens bibliotek och skolbibliotek synliggör litteratur, tidskrifter och
filmer utifrån hbtq-perspektivet.
Synliggöra
Regnbågsflaggan hissas vid relevanta aktiviteter.
Synliggöra
Att det, när det är relevant att ange kön, i enkäter läggs till alternativet ”annat/inget kön”.
Utreda om att ge stöd till sociala mötesplatser för hbtq-personer.
Ex. på genomförande:
1. Ekonomiskt bidrag
2. Upplåta lokaler med rätt förutsättningar för hbtq-personer, ex. utifrån
trygghetsperspektivet.
Möjliggöra
Ansvarig
Kommunledningskontoret tillsammans med resp.
förvaltning
Barn- och ungdomsförvaltningen och
Södermöre kommundelsförvaltning
Kultur- och fritidsförvaltningen, Barnoch ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning
Kommunledningskontoret
Samtliga
Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning,
Serviceförvaltningen, Omsorgsförvaltningen
2017
Område
Kompetensutveckla *)
Kompetensutveckla
Kompetensutveckla
Kompetensutveckla
Bemöta
Aktivitet
Fördjupad hbtq-kunskap för chefer.
Genomförande: Halvdagsutbildning, verktygsinriktad, 4 olika tillfällen att
välja på.
Ansvarig
Hbtq-kunskap för chefer.
Genomförande: Del i kommunens chefskörkort.
Kommunledningskontoret tillsammans med resp.
förvaltning
Kommunledningskontoret
Medarbetare ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtq-frågor.
Genomförande: Del i kommunens introduktionsprogram för nyanställda.
Kommunledningskontoret
Medarbetare ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtq-frågor.
Genomförande: Planeras i samråd mellan social strateg, personalutvecklare
och i förekommande fall nätverksutvecklare/enhetsutvecklare.
Kommunledningskontoret tillsammans med resp.
förvaltning
Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning,
Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan med hur man arbetar mot diskriminering och kränkningar på grund
av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │louise.weidolf@kalmar.se
2 (2)
Synliggöra
Kommunens utbildningsmaterial synliggör olika familjekonstellationer.
Ex. att hbtq-personer och regnbågsfamiljer finns representerade i barnböcker
och läromedel men också att ex. läromedel tar upp hbtq på ett korrekt sätt.
Genomförande: Vid nyinköp av utbildningsmaterial.
Socialförvaltningen
Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning
2018 - 2020
Område
Kompetensutveckla *)
Aktivitet
Fördjupad hbtq-kunskap för särskilda personalkategorier.
Planeras i samråd mellan social strateg, personalutvecklare och i förekommande fall nätverksutvecklare/enhetsutvecklare.
Kommunens förtroendevalda ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtqfrågor. Genomförande: Del i utbildningen av nyvalda politiker.
Hbtq-certifiering/diplomering, delar av verksamheten.
Bemöta
Synliggöra
Möjliggöra
Kalmar kommuns hbtq-policy skall beaktas vid framtagande av kravställningar till upphandlingsunderlagen och utgöra en del i avtalsinnehållet där
det är relevant.
Respektive verksamhet vidtar årligen, utifrån framtaget material, åtgärder för
att göra medarbetarna medvetna om situationer då de kan bidra till att bryta
heteronormen.
Information och kommunikation från kommunen ska såväl språkligt som
bildmässigt omfatta, eller inte exkludera, hbtq-personer.
Genomförande: Hbtq-perspektivet inkluderas vid produktion av nytt material
och vid uppdatering av informationsmaterial, blanketter, enkäter, annonser,
webbsidan etc.
Se över rutiner och arbetsmiljö för att säkerställa att synliggörandet av hbtqperspektivet även omfattar personalen i kommunen.
Översyn av omklädningsrummen i kommunens idrottslokaler utifrån ett
hbtq-perspektiv.
Avveckla könade toaletter i kommunens lokaler.
Utreda om att kunna erbjuda skyddat boende vid behov för hbtq-personer.
Ansvarig
Kommunledningskontoret tillsammans med resp.
förvaltning
Kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret tillsammans med resp.
förvaltning
Serviceförvaltningen
Samtliga
Samtliga men särskilt kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret
Serviceförvaltningen
Serviceförvaltningen
Serviceförvaltningen
*) En del av kompetensutvecklingen medför viss kostnad/förvaltning.
Alternativa förslag:
 Antidiskrimineringsbyrån – ca.5000kr/halvdag. Är en engångsutbildning.
 Diplomering – ca 22 000kr/verksamhet. Är en processutbildning. Uppföljning efter
6-12 månader. Catch-up-utbildning för nyanställda finns.
 Certifiering RFSL – ca.100 000kr/verksamhet. Är en processutbildning. Catch-uputbildning för nyanställda finns. Omcertifiering efter 3 år för en mindre kostnad.
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Liselott Göth-Hallgren
0480-45 30 06
2015-09-02
BUN 2015/0672
Barn- och ungdomsnämnden
Remissvar - Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna synpunkterna till kulturoch fritidsnämnden.
Bakgrund
Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 maj 2015
att begära in synpunkter på förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby från bland annat barn- och ungdomsnämnden.
Skälby är idag en mötesplats i centrala Kalmar med en fantastisk miljö med
djur och natur och med verksamheter som många kommuninvånare uppskattar, inte minst våra yngre.
I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar. Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning.
Ett antal utredningar är gjorda bland annat avseende samverkan mellan berörda parter på området.
Sammanfattning
En sammanfattande bedömning av kultur- och fritidsnämndens förslag till
Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby är att denna på ett positivt sätt täcker in de flesta områden som rör barn- och ungdomsnämnden. Ett
flertal barn, elever och vuxna inom dess verksamheter använder Skälby på
många olika sätt bland annat i ett lärande och nätverksskapande syfte. Det
finns därför några punkter inom handlingsplanens övergripande mål, som vi
önskar lägga till eller förtydliga.
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax +46 0480-45 30 30│liselott.goth-hallgren@kalmar.se
BUN 2015/0672
2 (2)
Barn- och ungdomsnämndens tillägg
Mötesplatsen:
Öppna förskolan
Verksamheten i öppna förskolan ska bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv
ta tillvara besökarnas mångfald när det gäller erfarenhet, olika levnadsvillkor,
social och kulturell bakgrund. Nätverksskapande aktiviteter på öppna förskolan/familjecentrum, belägen i Skälbys närhet, inbjuder och skapar möjligheter
till samtal och möten mellan de vuxna besökarna.
Förskola
I dag finns en förskola belägen på Skälby som i en framtid troligen kommer att
utökas med fler avdelningar. Förskolan använder Skälby som ett integrerat,
naturligt och lärande komplement till sin verksamhet
Besöksmålet:
Lek och rörelse
Då verksamheterna många gånger använder Skälbyområdet i ett lärande syfte, vill
barn- och ungdomsnämnden göra tillägg inom samlingsplats för rörelse/lekplats och
vattenlek. Vi önskar att detta sker genom ytterligare utmanande och föränderliga
aktiviteter för barnen t.ex. genom pedagogisk vattenlek, balansbanor m m.
Mats Linde
Förvaltningschef
Liselott Göth-Hallgren
Planeringssekreterare
Handläggare
Datum
Lolita Persson
0480-45 06 80
15
2015-06-29
Till
Barn- och ungdomsnämnden
Kommunstyrelsen
Omsorgsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Servicenämnden
Socialnämnden
Södermöre kommundelsnämnden
Destination Kalmar
Inbjudan från kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter/
remiss på: Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby.
Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag den 17 juni 2015 § 82.
Sammanfattning
Skälby är idag en mötesplats i centrala Kalmar med en fantastisk miljö med djur och
natur och med verksamheter som många kommuninvånare uppskattar, inte minst
våra yngre.
I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande
från såväl verksamheter, företag som föreningar. Intresset och engagemanget är
stort men det finns inte alltid tid till samordning.
Ett antal utredningar är gjorda bland annat avseende samverkan mellan berörda
parter på området. Det konstateras gång på gång att det finns fantastiska samarbetsoch utvecklingsmöjligheter men inte alltid tid och medel. 2012 fördes en politisk
diskussion om att utveckla området och för att på bästa sätt, i ett långsiktigt perspektiv, arbeta med områdets utveckling. Kultur- och fritidsnämnden har avsatt tid
till en projektledare som med berörda parter tagit fram ett förslag till vision, övergripande mål och handlingsplan. Aktiviteterna i dokumentet är inte kostnadsberäknade utan ska utgöra ett underlag i den kommunala planerings- och beslutsprocessen.
Kultur, idrott och service │ Kultur- och fritidsförvaltningen
Adress Box 610, 391 26 Kalmar │ Besök Tullslätten 4
Tel 0480-45 00 00 vx │lolita.persson@kalmar.se
2 (2)
Synpunkter på Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby
Ska skickas till kultur- och fritidsförvaltningen kultur-fritid@kalmar.se
senast 30 september 2015.
Vid frågor kontakta gärna projektledare Leif Holmström, 0480-45 06 09.
Lolita Persson
förvaltningschef
1 (2)
UTDRAG
Sammanträdesdatum
2015-06-17
Kultur- och fritidsnämnden
§ 82
Skälby utveckling
Dnr KFN 2014/0209
Handlingar
Förvaltningschef Lolita Peressons och projektledare/koordinator Leif
Holmströms skrivelse samt ”Vision, övergripande mål och handlingsplan för
Skälby” 9 juni 2015.
Bakgrund
Skälby är idag ett utflyktsmål med en unik karaktär som ska bevaras och
utvecklas och som lockar många kommuninvånare och turister. På Skälby finns
bland annat cirkusplats, sagopark, utomhusgym, grillplatser, frisbeeplan,
boulebanor, en stor handikappanpassad lekplats samt ett antal lokaler för olika
typer av verksamheter. Omkring femtio olika föreningar och organisationer har
sin verksamhet förlagd till området.
Skälby är i ständig förändring, verksamheter kommer och går, och behovet att ta
fram en gemensam vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälbys
framtida utveckling är mycket stort.
I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är
omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar.
I dagsläget saknas en långsiktig plan och en tydlig inriktning för hur området kan
utvecklas.
•
Hur ska Skälby utvecklas som besöksmål och varumärke?
•
Föreningslivets utveckling på Skälby?
•
Hur ska lokalerna användas på Skälby?
Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning.
Kultur- och fritidsförvaltningen presenterar här Kalmar kommuns långsiktiga
vision, strategi och handlingsplan som ska ligga till grund för kommande
kommunala beslut som rör Skälby.
Vision: ”Skälby, den naturliga mötesplatsen”.
Övergripande mål uppdelade på områdena mötesplatsen, föreningslivet,
varumärket, besöksmålet och området.
Övergripande mål förtydligas med en handlingsplan som har tidsatta aktiviteter.
Dokumentet har utarbetats i ett mycket nära samarbete med föreningarna och
verksamheterna på Skälby.
Anslaget på kommunens anslagstavla den 23 juni 2015.
2 (2)
Kultur- och fritidsnämnden
UTDRAG
Sammanträdesdatum
2015-05-21
Aktiviteterna är inte kostnadsberäknade utan ska ses som en beskrivning av vad
som kan ske i ett längre perspektiv.
Beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar att skicka skrivelsen på remiss till berörda
nämnder och begära svar senast 30 september 2015.
Sekreterare
Pia Axeheim
Justeras
Marianne Dahlberg
ordförande
Niklas Hellström
Dnr KFN 2014/0209
Vision, övergripande mål och
handlingsplan för Skälby
Vision:
Skälby, den naturliga mötesplatsen.
Övergripande mål:
Mötesplatsen:

Fler gemensamma årliga arrangemang för att
ytterligare visa på mångfalden, vad området
har att erbjuda till allmänheten.
Föreningslivet:

Utveckla och öka samverkan mellan
föreningarna och dess verksamheter.
Varumärket:

Tydliggöra områdets identitet, dess signum, karaktär, värden och potential.
Besöksmålet:



Antalet besökare ska öka för att stärka Skälby som Kalmars naturliga
mötesplats.
Lyfta områdets attraktionsvärde.
Antalet åretruntverksamheter ska öka.
Området:


Byggnaderna ska användas som verksamhetslokaler i så stor utsträckning som
möjligt.
Bra tillgänglighet.
Skälbys historia
Skälby gård var en gång Gustav Vasas personliga egendom, 1534 gav han bort gården
till sin ståthållare Jacob Smålänning. Från 1600-talet fram till 1800-talet användes
gården främst som landshövdingeresidens.
Den vita herrgården byggdes 1785 och de röda flyglarna 1839, men långt innan dess
har det bedrivits jordbruk på Skälby. 1844 anlades en park med kastanjer, pyramidpopplar och jasminhäckar samt en lång almallé som kom att förbinda Kalmars norra
och södra infarter, landsvägarna Timmermansgatan och Södra vägen. Till Skälby gård
hörde flera torp som gett namn åt några av Kalmars stadsdelar bl.a. Norrlidstorpet,
Oxhagstorpet samt Funkabotorpet.
När Ölandsbron skulle byggas i slutet på 60-talet och början på 70-talet lades
jordbruket ner.
En mängd föreningar delar idag på de olika byggnaderna. 4H:s närvaro på området
sedan 1973 har räddat flera ängar från att växa igen och har bevarat områdets
karaktär som lantbruk, om än i liten skala.
I dag är området Kalmars mest besökta rekreationsområde.
Skälby ligger centralt placerat och är lättillgängligt var man än bor i kommunen.
2
På Skälby finns ett stort antal föreningar etablerade.
Området erbjuder stora områden med fria grönytor och skogsområden på båda sidor
E22.
Samverkan
Sedan 2002 har Skälbygruppen funnits. Gruppen träffas 3 – 4 gånger/år, och
diskuterar gemensamma frågor som rör området och dess utveckling. Från och med
2014 består gruppen av en tjänstemannagrupp med representanter från
samhällsbyggnads-kontoret, kultur- och fritids-, barn- och ungdoms-, social- och
serviceförvaltningen samt anställda representanter från 4H, Studiefrämjandet, Kalmar
djurhem samt Friskis & Svettis.
Utöver Skälbygruppen finns det även en verksamhetsgrupp, där
representanter från samtliga verksamheter på området bjuds in till arbets- och
informationsmöten.
För att möjliggöra en samverkan finns en koordinator vars främsta arbetsuppgifter är
att vara kontaktperson och förmedlande länk till kommunens förvaltningar,
föreningar och organisationer som är verksamma på Skälby. Att vara sammanhållande för arbetsgrupperna, Skälbygruppen samt den ideella gruppen och som ser
Skälby i ett helhetsperpektiv.
Handlingsplan:
Mötesplatsen
Gemensamma arrangemang
(KFN)
Fler allmänna arrangemang såsom Valborg, midsommar, Skälbydagen, julmarknad
och nationaldagsfirande. Områdets verksamheter är drivande i arrangemangen.
Prio 1.
Skälbyträdgården
Studiefrämjandets treåriga projekt om en tillgänglighetsanpassad åretruntverksamhet
”Skälbyträdgården – en trädgård för alla sinnen” stöds av Allmänna arvsfonden.
Trädgården blir belägen på grönytan söder om växthusen, väster om den nya
äppelodlingen. Projekttiden är slut 2018, verksamheten fortsätter därefter att
utvecklas i regi av Studiefrämjandet och i samverkan med flera verksamheter på
området.
Startade våren 2015.
Utomhusscen
(SBN, SFN och KFN)
Utomhusscen för teater och musik med huvudmålgrupp barn och familjer, belägen
på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden.
Prio 2.
Föreningslivet
Traditioner
(KFN)
Idag arrangeras Valborgsmässofirande, midsommarfirande, Skälbydagen och
julmarknad. Dessa arrangemang ska förstärkas genom bredare samarbeten. Viktigt
med fler för området gemensamma arrangemang för att förtydliga områdets unika
karaktär och historia.
Prio 1.
3
Egna och gemensamma verksamhetslokaler
(SFN och KFN)
En av förutsättningarna för att Skälbyområdet ska kunna utvecklas på ett gynnsamt
sätt är att utnyttja lokalerna på ett bättre sätt. Lokalytor ska inte behöva stå tomma
utan kunna användas av flera olika verksamheter vid olika tider. Det är efterfrågan på
lokaler dagtid, kvällstid och helger. Effektivt utnyttjande av lokaler för föreningslivet
är en del av lösningen till detta.
Prio 1.
Varumärket
Namn och logotype
(KFN, DK och KS)
Skälby, Skälby gård, Skälby kungsgård eller Skälby kungsladugård är de namn som
området benämns med. Arbetsgruppen föreslår ett gemensamt namn för området, att
en gemensam logotype tas fram, som binder samman området och dess
verksamheter, det är nödvändig för områdets identitet.
Prio 1.
Marknadsföring
(KFN, DK och KS)
Skälby är idag synonymt med 4H för flertalet Kalmarbor, området behöver
marknadsföras för fler värden och verksamheter som kan förknippas med Skälby.
Bästa marknadsföringen är positiva personliga upplevelser som förs vidare genom
personliga kontakter, men det räcker inte. All tänkbar form av marknadsföring lokalt
i kommunen och i ett länsperspektiv är av stor betydelse för Skälby.
Prio 1.
Skyltar
(SBN och SFN)
Synliggöra Skälby så att det går att hitta dit genom ytterligare skyltning från
tillfartsvägarna. Tydlig skyltning för parkering. Skyltar på området som hänvisar till
olika form av service. Skyltning som beskriver historien av byggnader och platser
inom Skälby. Informationsskyltar på kulturhistoriskt intressanta byggnader tas fram.
Prio 1
Gemensamma anslagstavlor
(SBN och KFN)
En av marknadsföringsåtgärderna är gemensamma anslagstavlor på området för att
kunna få information om vad som händer på Skälby. Placera på strategiska platser
som är väl synliga.
Prio 1
Hemsida
(KFN och KS)
Synliggöra Skälby via en hemsida som har en enkel sökväg. Med uppgifter om vad
som händer på området, som är lättnavigerad och som ständigt uppdateras, vilket gör
sidan aktuell, intressant och välbesökt.
Prio 1.
Besöksmålet
Inriktning natur, kultur samt lek och rörelse
Inriktningen för Skälby behöver förtydligas, den ”röda tråden” ska synas. Tidigare
har utbudet spretat, det bör läggas fast i en tydligare riktning
4
Natur
Friluftsliv och rekreation
Området erbjuder stora områden med fria grönytor, skogsområden på båda sidor
E22. Förutsättningar finns att mitt i staden erbjuda en mängd verksamhet i skog och
natur.
Fågelliv
(SFN)
Iordningställa befintliga dammar för att kunna locka fler vildfåglar till området.
Tillverka och sätta upp fågelholkar för att ge bra förutsättningar för småfåglar på
området.
Prio 1.
Växthus
(SFN)
Växthusen kan bli mer tillgängliga för fler målgrupper och bör få ett tydligt uppdrag
kring rehabiliteringsfrågor. Önskemål finns att återinföra fjärilar till fjärilshuset.
Prio 2.
4 H-gården
Skälbys 4H gård är en gränsöverskridande mötesplats där besökare får kunskap om
djur, natur och kultur samt ger barn och ungdomar en innehållsrik fritid i form av
friluftsliv, djur och social gemenskap.
Kultur
Museum/utställning
(KFN)
För att bevara och lyfta fram historien kring Skälby är olika utställningar och muséer
bra exempel. Verksamheterna kan vara tillfälliga eller varaktiga.
Prio 2.
Skälbys historia
(KFN)
Det finns massor av material som bör tas om hand från privatpersoner,
länsmuséet, hembygdsförening med flera, detta behöver sammanställas och
dokumenteras på olika sätt. Historien om Skälby kan på olika sätt förmedlas till
besökarna via guidningar, föreläsningar, skådespel, skyltar, skrifter med mera. Arbetet
kan ske på många sätt, exempelvis i projektform, kanske i samarbete med Kalmar
läns museum, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, teaterföreningar med
flera. Den kultur- och gårdsmiljö som finns på Skälby ska tas tillvara samt lyfta upp
traditioner och historia.
Prio 1.
Guidningar
(KFN)
För att sprida kunskap om Skälbys historia är guidningar på området ett mycket bra
sätt att förmedla detta på. Det kan ske via personal på Skälby, hembygdsföreningar,
Kalmar läns museum eller privatpersoner. Det går att bygga upp guidningarna efter
olika teman, olika tidsperioder, genom skådespel, variationerna är stora.
Prio 1.
Hantverkare och konstnärer
(SFN och KFN)
Skälby med sin bakgrund behöver stärka sin historik med genuina hantverkare. Idag
finns smeden på området, men skulle behöva kompletteras med garvare, skomakare,
snickare, hovslagare med mera.
Området behöver förstärka sin kulturella och historiska profil, konstnärer av olika
slag är också hantverkare som arbetar med olika material och tekniker, keramik, tyg,
5
foto, metall med mera. Tänkbara placeringar kan vara vinkeln till Röda ladan,
sädesmagasinet, nedervåningen på logen.
Prio 1.
Handelsbod
(SFN och KFN)
Plats där försäljning av i första hand varor som produceras på området, grönsaker,
frukt, bakverk, souvenirer av olika slag som har koppling till området. En del av
boden kan vara ett museum för att visa hur det såg ut för 100 år sedan. Tänkbar
placering kan vara Röda ladan, vinkel till Röda ladan, 4H-längan.
Prio 2.
Lek och rörelse
Samlingsplats för rörelse/lekplats
(SBN, SFN och KFN)
Kontinuerlig vidareutveckling av området kring lekplatsen på stora gräsplanen söder
om huvudbyggnaden. Där det ska finnas spontanidrottsmöjligheter för vardagsidrott,
lek och samlingsplats för rörelse. Platsen ska vara generationsöverskridande och
genussmart.
Prio 1
Utomhusgym
(SBN, SFN och KFN)
Kontinuerlig vidareutveckling av utomhusgymmet. Friskis & Svettis vill förlägga mer
av sin utomhusverksamhet till området, då är en utbyggnad av gymmet en del av
detta.
Prio 1.
Vattenlek
(SBN och SFN)
En grund damm med rinnande vatten och utedusch där småbarn kan plaska och
vuxna kan svalka sina fötter. Placering på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden i första hand, alternativ placering är området kring växthusen.
Prio 2.
Kojbyggeplats
(SBN)
Anvisat område och material där barn kan bygga kojor under sommarhalvåret. När
säsongen är slut rivs kojorna för att kunna starta om kommande säsong.
Prio 1
Isbana
(SBN)
Konstfrusen isbana för allmänhetens åkning på fria tider. Tänkbar placering på
nuvarande cirkusplatsen eller annan central plan placering på området.
Innan banan är konstfrusen kan man iordningställa för vanlig naturis med spolning
vid lämpliga vinterförhållanden.
Prio 2.
Pulkabacke
(SBN)
Iordningställande av pulkabacken i Brukshagen, samt belysning.
Prio 1.
6
Området
Byggnader
(SFN och KFN)
Det finns ett flertal byggnader på Skälby som används för lite och det finns flera
byggnader som används som förråd. Den röda tråden ska avspegla sig även i
lokalupplåtelser. Vid ombyggnation öppnas stora möjligheter till bättre
lokalutnyttjande och ett betydligt större utbud av verksamheter som gör Skälby mer
attraktivt som besöksmål och mötesplats.
Stora fria grönytor
(SBN och SFN)
Att bevara de fria grönytorna ska finnas med i planeringen vid ombyggnationer och
utveckling av Skälby, nu och i framtiden. Generös utplacering av soffor, bord och
anordningar för grillplatser.
Promenadväg, löparslinga och ridväg
(SBN och SFN)
Upprustningen är påbörjad i vissa områden av Skälby, men fler områden behöver
åtgärdas. På vissa ställen behöver det röjas en del sly. Underlag väljs för att underlätta
framkomlighet för barnvagnar, rullstolar och rullatorer.
Kring hela området, även på andra sidan E22, finns mycket varierad terräng som är
lämplig för anläggning av löparslingor. Både promenadvägar och stigar används och
förstärks med lämpligt underlag för att skapa varierade slingor. Belysningen utmed
promenadvägarna behöver utökas.
Prio 1.
Ytterligare entré, söder
(SBN och SFN)
Skapa en ny entré för att använda området bättre och ordna fler parkeringsplatser,
samt minska biltrafiken inne på området.
Prio 1
Cirkusplats
(SBN och SFN)
Ny placering på området, nuvarande plats är för begränsad och inkräktar på
cykelvägar och verksamheter. Värdet är stort att ha en cirkusplats på området.
Ärendet behöver projekteras och undersökas grundligt innan en flytt till ny placering
kan genomföras.
Prio 2.
Långsiktiga planer för Skälbyområdet
Övernattning
Det finns behov av övernattning till lågpris i Kalmar, dels för privatpersoner, men
även för grupper, framförallt ungdomar, som vistas i området för olika typer av
tävlingar eller läger. En sådan verksamhet skulle kunna drivas av förening eller
organisation som är etablerad på Skälby. Tänkbar placering kan vara sädesmagasinet.
Frågan behöver utredas grundligt, både behovsmässigt och driftsmässigt.
Prio 3
Kursgård, större möten
En kursgård, konferensanläggning eller möjlighet till större möten är något som idag
inte finns på området, men som är eftersökt med det lantliga men centrala läget i
Kalmar. Tänkbara placeringar kan vara vindsvåningen i huvudbyggnaden, Röda ladan
eller i sädesmagasinet. Frågan behöver utredas ytterligare.
Prio 3
7
Café och restaurang
Skälby är ett stort besöksmål under hela året, det finns underlag för fler
försäljningsställen av måltider av olika slag. Idag är 4H:s café det enda
försäljningsstället på området. Etablering av kompletterande verksamhet är
prioriterat. Tänkbar placering kan vara huvudbyggnaden, Röda ladan, nedervåningen
av logen eller Sädesmagasinet. Frågan behöver utredas grundligt, både behovsmässigt
och driftsmässigt
Prio 3
KFN = Kultur- och fritidsnämnden
KS = Kommunstyrelsen
SFN = Servicenämnden
SBN = Samhällsbyggnadsnämnden
DK = Destination Kalmar
Prio 1 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2015 – 2016
Prio 2 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2017 – 2019
Prio 3 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2020 - 2025
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Torbjörn Hansson
0480-45 30 07
2015-05-07
BUN 2015/0437
Barn- och ungdomsnämnden
Stadieindelad skolorganisation
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att
1. grundskolan i Kalmar organiseras med stadieindelning som grund.
Det innebär att samtliga skolenheter kommer att vara antingen låg- och
mellanstadieskola (F-6) eller högstadieskola (7-9) eller en skola med samtliga årskurser (F-9),
2. förändringen börjar gälla fr.o.m. läsåret 2016/2017.
Bakgrund
År 2010 genomfördes en förändring av skolans organisation där vissa skolor
som tidigare var högstadier också skulle omfatta åk 6 och alltså bli 6-9 skolor.
Låg och mellanstadieskolor skulle omfatta åk F-5.
Syftet var att bättre utnyttja lokaler och lärare när elevunderlaget sjönk på högstadierna och samtidigt skapa utrymme för växande elevkullar bland de yngsta
eleverna. Förändringen genomfördes dock inte fullt ut och vissa skolor i ytterområden fortsatte som F-6 skolor.
Varför stadieindelning
Sedan omorganisationen år 2010 har skolans styrdokument radikalt förändrats
och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Detta gäller framför allt ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”
Kursplanerna för varje ämne är nu grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive åk 3, åk 6 och åk 9. Detta är det främsta skälet till att
organisera skolan utifrån en stadieindelning..
Även timplanen, d.v.s. hur mycket tid som eleven ska garanteras i varje ämne,
som nu finns i Skollagen, kommer sannolikt att stadieindelas.
Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimationen är också kopplade till kursplanernas olika stadier och nya lärarutbildningar följer denna indelning.
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Torbjorn.Hansson@kalmar.se
BUN 2015/0437
2 (5)
Skolor som berörs
De flesta skolor har redan möjlighet till stadieindelning men i två områden
behöver förändringar göras. Det gäller dels Funkaboskolan, en F-9 skola, som i
dag tar emot elever i årskurs 6 från Lindöskolan och Djurängsskolan, dels Barkestorpsskolan som tar emot elever från Dörbyskolan i årskurs 6 (och från
Trekantenskolan i årskurs 7).
Dessa skolor får ett förändrat lokal- och personalbehov om en årskull ”stannar
kvar” i årskurs 6, respektive om dessa elever börjar först i årskurs 7 på högstadiet. Följande tabeller beskriver förväntad elevutveckling i olika scenarier. Den
uppskattade effekten av bostadsbyggande i respektive område ingår.
Funkaboskolan
Elevutveckling i olika scenarier
Läsår
Nuvarande organisation
Ny organisation
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
653 671 672 685 715 737 757 627 649 679 686 726 20/21
Funkaboskolan får en elevminskning, främst ht 2016, då inga elever tillkommer
från Lindöskolan och Djurängsskolan det året. På längre sikt får skolan en
elevökning, framför allt om/när bostadsbyggandet på ”Karlsons äng” tar fart.
Skolan ser dock ut att, även på längre sikt, ha något för stora lokaler. Om ett
nytt högstadium i centrala Kalmar blir verklighet, kommer elevunderlaget att
minska (ej inräknat här).
Lindöskolan
Elevutveckling i olika scenarier
Läsår
Nuvarande organisation
Ny organisation
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
244 247 237 235 251 259 281 278 269 291 309 322 20/21
Lindöskolan står inför en betydande elevökning. Denna kommer tidigare om
skolan också har årskurs 6 men ökningen beror främst på planerat bostadsbyggande i området. Skolan är i dag i princip full och det finns begränsat utrymme
för fler elever. På kort sikt får skolan tillgång till den paviljong som i dag används av förskolan hösten 2016 då den nya förskolan är klar. På längre sikt
behövs dock fler skollokaler för att klara behovet i området.
BUN 2015/0437
3 (5)
Djurängsskolan
Elevutveckling i olika scenarier
Läsår
Nuvarande organisation
Ny organisation
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
158 148 139 135 133 144 151 168 160 156 176 169 20/21
Djurängsskolan ser ut att ha ett relativt oförändrat elevunderlag även om man
har årskurs 6. I ovanstående prognos är också effekter av bostadsbyggande
inräknat.
Skolan kommer att renoveras/byggas om under 2016 och dimensioneras för
att kunna ha två paralleller F-6. Under ombyggnaden behöver skolan helt eller
delvis evakueras. Det kan då vara svårt att genomföra ny stadieindelning där
årskurs 6 ingår under byggperioden. Detta får dock lösas i samband med evakueringsplanen.
Barkestorpsskolan
Elevutveckling i olika scenarier
Läsår
Nuvarande organisation
Ny organisation
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
20/21
230 220 237 257 258 263 271 182 197 214 218 226 Barkestorpsskolan får en elevminskning om den blir en renodlad högstadieskola 7-9. I synnerhet de första åren från 2016 får skolan betydligt färre elever
även om man räknar in effekter av nybyggnation och nyanlända. Det innebär
att man börjar närma sig gränsen för att ha tjänsteunderlag för behöriga lärare
och att skolan blir ekonomiskt mer sårbar.
Barkestorpsskolan kommer att ha ett kraftigt överskott av lokaler.
BUN 2015/0437
4 (5)
Dörbyskolan
Elevutveckling i olika scenarier
Läsår
Nuvarande organisation
Ny organisation
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
305 309 300 298 313 322 334 355 358 357 374 379 20/21
Dörbyskolan får en tydlig ökning av antalet elever om årskurs 6 också går på
skolan. Skolan finns i dag på två platser i Smedby. Lokaler finns på både Skolvägen och Tiltvägen. En effektivare skolorganisation kan sannolikt skapas genom ett lokalsamarbete med Barkestorpsskolan.
Lokalsamarbete Barkestorpsskolan – Dörbyskolan
Sammantaget finns ett överskott på skollokaler i Smedby. Detta överskott ser
ut att bestå, även om bostadsbyggandet på Jakobsberg (villaområde) och andra
bostadsprojekt kommer igång. Även i med hänsyn taget till att Smedby har ett
relativt stort antal nyanlända, finns för mycket skollokaler.
En lösning kan vara att skolan på Skolvägen läggs ner. Dörbyskolan skulle då
få för lite lokaler men samtidigt finns ett betydande lokalöverskott på Barkestorpsskolan. Smedbys totala behov av skollokaler kan förmodligen täckas av
Barkestorpsskolan och Dörbyskolan/Tiltvägen. Rektorerna för de två skolorna
bör ges i uppdrag att titta på en sådan lösning.
Elever
Ur elevsynpunkt finns stora fördelar med en stadieindelning. Kopplingen till
kursplanernas innehåll och vad som förväntas (kunskapskrav) kan göras sammanhållet utan ett byte av skola och lärare inom stadiet. Läraren får också
större möjlighet till ett bredare underlag när betyg skall sättas första gången i
årskurs 6.
Det är viktigt att berörda elever, och deras föräldrar, i årskurs 5 informeras i
god tid om förändringen.
Personal - Lärare
För den enskilde läraren finns i stora delar samma fördelar som för eleverna.
Förändringen kommer dock att påverka personalbehovet på berörda skolor.
De skolor som behåller årskurs 6 behöver fler lärare och de som blir högstadier
ett minskat behov. Detta får lösas i tjänstefördelning inför höstterminen 2016.
Låg- och mellanstadieskolor har redan behöriga lärare för årskurs 6 men dessa
har hittills inte satt betyg. Viss kompetensutveckling kan då behövas.
BUN 2015/0437
5 (5)
Förankringsprocess
Rektorerna vid berörda skolor har haft uppdraget att inhämta personalens,
elevernas och föräldrarnas synpunkter på förslaget. Ur verksamhetssynpunkt
finns en bred enighet kring att organisera skolan med en tydlig stadieindelning.
Lindöskolan påtalar problem kring den framtida lokalsituationen, där skolan
relativt snart blir för liten.
Funkaboskolan ser förändringen som positiv men framför farhågor kring risken för ökad segregation om ett nytt högstadium etableras i centrala Kalmar.
De fåtal synpunkter från elever/föräldrar som kommit in handlar om att det ur
trygghetssynpunkt kan vara bra att ”stanna kvar” på sin skola ett år till. Några
tycker dock att den förändring det i dag innebär att byta skola i åk 6, nya lärare,
nya elevgrupper etc. är något positivt.
Mats Linde
Förvaltningschef
Torbjörn Hansson
Planeringssekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Emad Soukiyh
0480-45 30 10
2015-06-22
BUN 2015/0484
Barn- och ungdomsnämnden
Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för
år 2013 och årsrapport för år 2014
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna svaret till Kommunens
revisorer.
Bakgrund
Kommunens revisorer lämnar årligen en uppföljningsrapport över de granskningar som gjorts under de båda föregående verksamhetsåren. Utifrån rapporten önskar revisionen att kommunfullmäktige överlämnar rapporten till kommunstyrelsen och berörda nämnder med begäran om svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder senast 16 november 2015.
Revisionsrapporter som berör Barn- och ungdomsnämnden:
- Kränkande behandling och diskriminering
Tidigare bedömningar och slutsatser av revisorerna samt inlämnat
svar och vidtagna åtgärder
Barn och ungdomsnämnden lämnade svar på rapporten ”Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering” den 22 april 2015, dnr BUN BUN
2015/0484
I svaret framgår följande
Revisorerna skriver:
”Vi rekommenderar att nämnderna tydligare följer upp att varje enhet har årligen upprättade planer för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering samt att samtliga
ärenden som anmäls till nämnden även anmäls när de är avslutade.”
Barn och ungdomsnämndens svar:
Barn- och ungdomsnämndens enheter är grupperade i sex nätverk. Varje nätverk har flera kontaktpolitiker ur nämnden. Kontaktpolitikerna har möjlighet
att göra fyra arvoderade verksamhetsbesök i sina nätverk under ett läsår. Plan
för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering utgör del av upprät-
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Emad.Soukiyh@kalmar.se
BUN 2015/0484
2 (2)
tat förslag till diskussionsunderlaget vid dessa verksamhetsbesök. Genomförda
verksamhetsbesök återrapporteras rutinmässigt vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde.
Barn- och ungdomsnämnden anser att verksamhetsbesöken är en tydlig metod
för att bland annat följa upp plan för arbetet mot kränkande behandling och
diskriminering.
Följande åtgärder har vidtagits ytterligare utifrån rapporten:
Ett tydligare årshjul med mall för dokumentation av verksamhetsbesöken har
upprättats där arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är ett fokusområde. Syftet är att dokumentera och förbättra återrapporteringen från
besöken.
Barn och ungdomsnämndens svar:
Gällande anmälan av avslutade ärenden till nämnden kommer samtliga chefer
under våren att informeras om vikten av att det fullföljs.
Följande åtgärder har vidtagits utifrån rapporten:
Information om vikten av att återrapportera ärenden som har avslutat delgavs
cheferna på chefsmötet i april 2015.
Mats Linde
Förvaltningschef
Emad Soukiyh
Administrativ chef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Emad Soukiyh
0480-45 30 10
2015-05-22
BUN 2015/0324
Barn- och ungdomsnämnden
Utbildningspolitisk vision 2016-2019
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019.
Bakgrund
Kalmar kommun utarbetade en utbildningspolitisk vision för åren 2012-2015
med tydligt fokus på att kommunen ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Visionen inleds med ”Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa
skolkommun”. Vidare beskrivs i visionen att barn och elever ska vara i centrum och ges bästa förutsättningar för lärande samt att arbetet ska ha ett 1-16årsperspektiv. I visionen uttrycks också att vi ska ha höga positiva förväntningar på barn och elever och att varje individ ska mötas av skickliga pedagoger. I
innehållet slås fast att förbättringar i verksamheten ska ske genom fokus på
kända framgångsfaktorer och modern skolforskning. Fullmäktige uttrycker i
dokumentet att rektorer och förskolechefer har stor frihet i Kalmar. Vidare
konstateras att Kalmar ska prioritera verksamheternas basuppdrag, det vill säga
färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara
alla ämnen. En rättvis fördelning av resurser utifrån barns och elevers behov
som förutsättning för en bra skolkommun nämns också. Visionen avslutas med
att Kalmar ska utveckla verksamheten genom att jämföra sig med andra.
Utifrån utbildningspolitisk vision har Kalmar kommun under åren gjort flera
insatser, se utbildningspolitiska program för åren 2012-2015, samt startat flera
processer för att utveckla undervisningen. Det är av stor vikt att låta dessa insatser verka över tid och ge effekt i form av högre måluppfyllelse. Redan idag
kan positiv effekt utläsas i form av bättre resultat på nationella prov, fler behöriga till gymnasieprogram samt högre meritvärden. Trots bättre resultat kan
man fortfarande se tydlig korrelation mellan elevers studieresultat och
socioekonomiska bakgrundsfaktorer; såsom föräldrars utbildningsbakgrund,
utländsk bakgrund och kön. Ytterligare ansträngningar behövs för att hitta nya
vägar och insatser för att bättre uppfylla det kompensatoriska uppdraget.
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Emad.Soukiyh@kalmar.se
BUN 2015/0324
2 (2)
Skolutveckling bygger på tidsmässigt långsiktiga förbättringsprocesser och kräver tålamod och uthållighet. Därför vill barn- och ungdomsnämnden behålla
den höga ambitionsnivån och fokus från förra visionen genom att i ny vision
förutom mindre revideringar tillföra ett tillägg som tydliggör verksamheternas
kompensatoriska uppdrag.
Mats Lind
Förvaltningschef
Emad Soukiyh
Administrativ chef
UTBILDNINGSPOLITISK VISION
FÖR KALMAR KOMMUN 2016-2019
Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun
– Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever
I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få
de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta förmåga.
Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla
barns och elevers lust att lära sig och utmana varje
individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska
samarbeta i ett 1-16-årsperspektiv för att förbättra
kunskapsresultaten. Våra barn och elever ska känna
höga och positiva förväntningar på sig. Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska vara
behöriga i samtliga ämnen.
Vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner.
Vägen dit går framför allt genom en engagerad och
skicklig lärarkår. Det har vi! Modern skolforskning
visar att lärarens ämneskunskaper, pedagogiska
förmåga och personliga intresse är nyckelfaktorer för
att höja elevernas kunskaper. Hos oss ska alla barn
och elever ha rätt att möta goda pedagoger som har
förmåga att entusiasmera till kunskap och kreativitet.
Det kompensatoriska uppdraget, att varje elev ska ha
förutsättningarna att lyckas i skolan, handlar om hur
skolor genomför sin undervisning så att alla elever
kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar
så att alla elever får samma möjligheter och ge eleverna de utmaningar de behöver för att nå så långt
som möjligt. Detta är en grundbult i vår verksamhet.
Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras
genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer
som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern
skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga
förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och
inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i
förskolan, skolan och på fritidshemmen.
Vi lyfter fram kompetenta medarbetare och sätter
barnet och eleven i centrum i allt vi gör. Hos oss har
rektorerna och förskolecheferna tillsammans med
pedagogerna i de olika verksamheterna stor frihet att
utforma arbetssätt som förbättrar elevernas resultat
och barnens utveckling. Vi prioriterar förskolans,
skolans och fritidshemmets basuppdrag, det vill
säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka
är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En
förutsättning för att skapa en bra skolkommun är att
resurserna fördelas rättvist efter behov och att barnen och eleverna ges rätt till trygghet, studiero och
utvecklande arbets- och läromiljöer.
Vi ska utveckla vår skolverksamhet genom att aktivt
jämföra oss med andra framgångsrika jämförelsebara
skolkommuner.
Strategiskt mål för Kalmar kommun är att vi
senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa
skolkommuner och rankas bland de 30 bästa
skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse.
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Emad Soukiyh
0480-45 30 10
2015-04-23
BUN 2015/0324
Barn- och ungdomsnämnden
Utbildningspolitiskt program 2016
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program
2016.
Bakgrund
Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2012-2015 har Barnoch ungdomsnämnden upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje
budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som
syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. En ny vision för åren 2016 till 2019 är under bearbetning och kommer
att ha samma fokus; Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utifrån detta vill nämnden utarbeta ett program som fullföljer påbörjade satsningar samt initiera nya.
Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet
knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet.
Nämndens strategiska medel i budget för år 2016 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4.35 mkr. Som en del av besparingarna mellan 20152017 på totalt 3 % av budgetomslutningen väljer nämnden att avstå satsningar
på 250 tkr vilket utgör 5,7 % av strategiska medel.
Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med:
Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun
– Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!!
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Emad.Soukiyh@kalmar.se
BUN 2015/0324
1
2
3
4
5
6
7
För budgetåret 2016 vill nämnden göra följande satsningar
Utvecklingstjänster
Gemensam rättning av nationella prov
Lovskola – en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse
Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet
Fokustid
Förstärkning av läslyftet
Naturvetenskap och teknik för alla (NTA)
Summa
2 (4)
tkr
1500
250
300
700
1000
250
100
4100
Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem
Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av
Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av
att ta tillvara på lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och
sprida den kunskapen för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar
kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag
på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska under en treårsperiod arbeta
både med ämnesdidaktik och allmändidaktik i skolorna, förskolorna och fritidshemmen för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse.
Nämnden satsar därför 1500 tkr på dessa utvecklingstjänster under 2016.
Gemensam rättning av nationella prov
Barn- och ungdomsförvaltningen vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker numera genom att rättningen görs gemensamt. Projektet avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och
9:an och i samtliga ämnen. För 2016 vill nämnden avsätta 250 tkr för detta
ändamål.
Lovskola – en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse
Kalmar kommun ska ha lovskola som erbjuder en chans för elever att komma
ifatt i studierna och öka måluppfyllelsen. Lovskolan ska erbjudas elever i årskurserna 4-9 och anordnas på flera skolor i kommunen för att nå så många
elever som möjligt.
Barn- och ungdomsnämnden vill fortsätta satsningen och avsätter därför
300 tkr till lovskolan 2016.
Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet
Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper,
erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att
skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse.
I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept som dels är
mycket välbesökt och dels har goda resultat. Konceptet Ateljén är ett samarbete mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kalmar konstmuseum. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar
inspiration i utställningen, återvänder till Ateljén för att sedan skapa, allt under
ledning av BoU:s pedagoger.
BUN 2015/0324
Då detta koncept är framgångsrikt ser vi nu en möjlighet att i projektform
bredda samarbetet runt estetiska lärprocesser med Länsmuséet och Byteatern
på ett liknande sätt. Allt för att ytterligare stärka elevernas möjlighet, att genom
olika sätt att lära nå ännu bättre kunskapsresultat.
Barn- och ungdomsnämnden vill säkerställa finansiering av projektet i tre år
och satsar därför 700 tkr årligen under 2015, 2016 och 2017.
Fokustid
Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats
för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i
huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med
skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning
inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska
finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget.
Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen
så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det
gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna
kommer från en miljö som saknar studietradition.
Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan.
Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr
till fokustid 2016
Förstärkning av läslyftet
Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt
lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att
stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och därför riktas läslyftet till samtliga
lärare och inte enbart lärare i svenska och svenska som andraspråk.
Upplägget i läslyftet är likt matematiklyftet. Erfarenheter från våra skolledare
och lärare är positiva kring modell och metodik. Våra positiva erfarenheter
tycks delas av de flesta kommuner vilket har resulterat i större intresse för
läslyftet än vad staten via skolverket har avsatt medel för. Detta har inneburit
att Kalmar kommun beviljades statsbidrag som täcker sex handledningsgrupper, varje grupp består av cirka tio lärare. Önskemål från skolorna i Kalmar är
14 handledningsgrupper.
Barn- och ungdomsnämnden vill ge samtliga skolor som har önskat deltagande
i läslyftet möjlighet till det och satsar därför 250 tkr 2016.
Naturvetenskap och teknik för alla (NTA)
NTA är en utprovad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi
och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där
barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt
med frågebaserad och undersökande metodik.
3 (4)
BUN 2015/0324
4 (4)
Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans
tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i förskolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsnämnen satsar därför 100 tkr för att utveckla NTA för förskolan och grundsärskolan.
Mats Linde
Förvaltningschef
Emad Soukiyh
Administrativ chef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Åke Gustafsson
0480-45 30 17
2015-08-27
BUN 2015/0660
Barn- och ungdomsnämnden
Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska
utgöra svar på medborgarförslaget om insatser för särbegåvade barn i Kalmar
kommuns skolor.
Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.
Bakgrund
Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag
om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor.
Det är rektor och lärare på skolan som har ansvar för undervisningen enligt
skollag1, skolförordning2 och läroplaner3.
Skollagen 1 kap 4 §
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd
och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. ”
Skollagen 3 kap 3 §
”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som
möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås
ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”
Skollag (2010:800)
Skolförordning (2011:185)
3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
1
2
Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret
Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│Ake.Gustafsson@kalmar.se
BUN 2015/0660
Skollagen 7 kap 11 §
”Tidigare skolstart
Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen
det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att
börja skolan.”
Skolförordningen 4 kap 7 §
”Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den
högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.”
Skolverket har under våren 2015 gett ut ett stödmaterial – Att arbeta med särskilt begåvade barn4. Materialet består av två delar; en övergripande del och en
del som riktar sig främst till lärare och speciallärare med bl.a. ämnesdidaktiskt
stöd.
För att stötta rektorer och lärare har barn- och ungdomsnämnden, sedan tidigare, avsatt medel för att kunna anställa utvecklingslärare (förstelärare). Dessa
har lärarexamen med behörighet i skolans kursplaneämnen. I uppdraget att vara
utvecklingslärare ingår att stötta rektorer och lärare genom utbildningsinsatser på
förvaltningsnivå, enhetsnivå, arbetslagsnivå och individnivå samt att ge handledning och rådgivning i ämnesspecifika frågor och ämnesmetodik för lärare och
arbetslag. Dessa utvecklingslärare lyfter Skolverkets stödmaterial i de olika ämnesgrupper som finns och träffas flera gånger per läsår. I ämnesgrupperna ingår
undervisande lärare.
Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram ett utbildningspolitiskt program för
2016. I detta beskrivs ”Fokustid” – något som ska finnas på samtliga skolor och
erbjudas alla elever. Resurser avsätts så att fokustid ska finnas på samtliga skolor
och i bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i
årskurserna 1-6. Fokustiden ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de
yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. Elever som är långt fram och vill ha ännu
fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med
finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017.
Mattevägen – ett samarbete mellan kommunens högstadieskolor och Lars Kagg/Jenny Nyströmsskolan. Samarbetet riktar sig mot elever i årskurs åtta och nio
som erbjuds undervisning på gymnasienivå. Upplägget är fyra träffar på hösten
(åk 8) och fyra träffar på våren (åk 9).
Barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska program 2016
Fokustid
Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för
att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med
skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning
inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska
finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget.
4
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661
2 (3)
BUN 2015/0660
3 (3)
Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så
att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller
oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer
från en miljö som saknar studietradition.
Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan.
Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr till
fokustid 2016
Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som
möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar.
Fokustid är i huvudsak utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för
fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn
och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller
förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd.
Tid som i huvudsak är utöver den ordinarie undervisningstiden men inom tiden
för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn
och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller
förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd.
Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som
möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar.
Fokustid ska finnas på varje skola
- I bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna 1-6.
- Den ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre.
- Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid.
- Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska
kunna få sådana på fokustid.
Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till
läsåret 2016/2017.
Mats Linde
Förvaltningschef
Åke Gustafsson
Planeringssekreterare
Barn- och ungdomsnämnden 2015-09-16
Anmälnings- och kännedomsärenden
1.
Södermöre kommundelsnämnd - Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola.
2.
Anonym skrivelse ”Angående situationen på Kalmarsundsskolan” (dnr
2015/0692).
Anmälan av delegationsbeslut
1.
Förvaltningschefens beslut augusti: D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar (dnr
2015/0661, 2015/0678), B 18 Beslut om tilläggsbelopp (dnr 2013/0903,
2014/0210, 2014/0529, 2014/0528).
2.
Samordnare barn i behov av särskilt stöd, beslut augusti: B 6 Beslut om mottagande av elev i grundsärskola (dnr 2015/0673, 2015/0721, 2015/0578,
2015/0509).
3.
Rektor Särskolan i Kalmar, beslut juni: C 3 anställning.
4.
Rektor Djurängsskolan, beslut maj-augusti: A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (förskola och fritids), A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller
avskrivning av fordran, C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler.
5.
Rektor Åbyskolan, beslut augusti: C 3 Anställning.
6.
Rektor Vasaskolan, beslut augusti: C 3 Anställning.
Handläggare
Datum
Linus Hellman
2015-08-19
Dnr SKDN 2105/0067
Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola
Södermöre kommundelsnämnd hade vid sammanträdet den 17 juni 2015
ärendet: Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola på dagordningen
som information.
Svarstiden till fullmäktige är kort och på grund av att Södermöre kommundelsnämnd inte har något sammanträde i augusti fattades följande beslut:
1. Södermöre kommundelsnämnd beslutar att ge ordförande Elisabeth
Gustafsson och vice ordförande Christopher Dywik mandat att lämna
ett yttrande till fullmäktige.
2. Inlämnade synpunkter och protokollsanteckningar, till
kommundelskontoret senast den 10 augusti, från ledamöterna, ska bifogas
presidiets yttrande till fullmäktige.
Inga ytterligare synpunkter har inkommit från nämndens ledamöter.
Protokollsanteckning från Vänsterpartiet inlämnad vid sammanträdet den 17
juni ska bifogas presidiets förslag till beslut.
Yttrande
Södermöre kommundelsnämnds ordförande Elisabeth Gustafsson och vice
ordförande Christopher Dywik, på uppdrag från Södermöre kommundelsnämnd, lämnar följande yttrande till kommunfullmäktige.
Södermöre kommundelsnämnd ställer sig bakom nämndens tidigare beslut den
22 april 2015:
1. Reduceringen av avgift för förskolebarn med vistelsetid under
15timmar i veckan upphör fr.o.m. 1 januari 2016.
Bilagor
Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola – handling
Protokollsutdrag SKDN 22 april 2015
Protokollsutdrag SKDN 17 juni 2015
Protokollsanteckning Vänsterpartiet inlämnad den 17 juni till SKDN
Adress
Tel 0480-45 00 00 vx │