Arbetsplan Vitsippans förskola 2015-2016
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Syd, Vitsippans förskola Karlstad 20150616 Förskolechef Jenni Gunnberg, 054-540 30 37 jenni.gunnberg@karlstad.se Arbetsplan Vitsippans förskola 2015-2016 Arbetsplan för Vitsippans förskola Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$). Här presenteras föreskriven planering enlig 1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt’ 2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2015. Den delen av planeringen har sin grund i kommunens styrmodell och målstruktur. Arbetsplanen för Vitsippans förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. I planeringen finns också utgångspunkter från andra föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt förskoleenheterna i verksamhetsplan 2015, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad. Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen utvärderas Kontinuerligt under arbetsåret Under särskilda möten eller planeringsdagar I samband med kommunens kund och brukarundersökningar (KBU) Jenni Gunnberg Förskolechef Vitsippans förskola Vitsippans förskola Vitsippans förskola är en av Karlstads äldsta och var från början ett barnhem. Huset är byggt i flera våningar där de fyra avdelningarna finns på olika våningsplan. Utemiljön är fantastisk! Stora gräsytor, skogspartier, buskage och lekplatser erbjuder stor variation. Jakobsbergsskogen är en naturlig del av förskolebarnens vardagsmiljö. Sedan 2009 är Vitsippans förskola miljöcertifierad med ”Grön Flagg”. Vitsippan har ett samarbete med en skola i Nepal vilket innebär bland annat att munken Pema kommer på regelbundna besök till förskolan samt att 4 pedagoger har haft möjlighet att göra ett lärande studiebesök i Nepal under påsklovet 2014. Samarbetet är en del av värdegrundsarbetet med barnen; att vi är alla olika men ändå väldigt lika. Vi arbetar aktivt med att ta tillvara barns egna intressen och idéer. Arbetet med estetiska lärprocesser samt en "inlyssnande" pedagogik är ett gemensamt förhållningssätt på Vitsippans förskola. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barn hos oss ska ”vilja, våga och kunna” ta del av sin omvärld. Det är viktigt för våra barn när de finns i vår verksamhet men också när de lämnar oss för nya upptäckter. Vårt ledord för vår verksamhet är Upplevelse med Inlevelse. Alla Upplevelser på Vitsippan görs med Inlevelse. Trygghet, omsorg Medforskande pedagoger Glädje, engagemang, hjärta En föränderlig förskola för barnen Vi kan konsten att veta när och varför vi säger nej Estetiska lärprocesser Upplevelse med inlevelse Vi gör roliga saker tillsammans Inbjudande lär/lekmiljöer Tillåtande klimat för alla Upptäckande nyfikenhet En tro att barn kan Bilagor 1. Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2. Grön flagg 3. 4. Dokumentation av barns utveckling och lärande samt överenskommelse 5. Planeringsunderlag 6. Aktivitetsplanering 7. Inskolningsrutin 8. Övergång mellan förskola-skola-fritidshem 9. Prioriterade områden förskolechef 10. Årshjul; systematiskt kvalitetsarbete 11. Kvalitetsredovisning 12. Pub 13. Årshjul; systematisk arbetsmiljö 14. Ledardeklaration 15. Krisplan Kontakta pedagoger eller förskolechef Jenni Gunnberg om ni vill läsa våra bilagor. Prioriterad kompetensutveckling 2015/16 för förskolan IT-verktyg i form av sajter Systematiskt kvalitetsarbete- planera, målformulera, reflektera, analysera, utveckla. Pedagogisk dokumentation Organisera och strukturera för PUT Genus Värdegrundsarbete- Likabehandlingsplaner Naturvetenskap och teknik Barnhälsoteam/nätverk Prioriterade utvecklingsområden på avdelningarna Storken: Språk, använder Babblarnas språkfrämjande material. Lärkan: Fysik genom verb Svalan/Duvan: Estetiska lärprocesser Uppföljning och utvärdering: Resultatdialog genomförs ht 15. Delutvärderas på planeringsdag i januari samt utvärdering i maj. Del 1 arbetsplanen Normer och värden Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg, individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö sid. 8) Metoder och aktiviteter: Se bilaga Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna som barn. Vi bryr oss om och finns här för barnen och även deras familjer. Vi låter barnen ta den tid de behöver för att bli trygga under inskolningen. Vi tror på det kompetenta barnet och behandlar dem som våra medmänniskor - Allt barn gör har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är. Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen. Vi tar tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra oliktänkande. Vi har roligt och lär tillsammans på Vitsippan! För att skapa en god pedagogisk miljö för alla barn tilltalar vi alla barn vid namn, miljöerna är väl planerade och genomtänkta så att det finns något som lockar och tilltalar alla. Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om både pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet. Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar med barnen vad en bra kompis är i leken och under samlingar. Bland de yngre barnen är pedagogerna med i leken och vägleder. De äldre barnen delas vid vissa planerade aktiviteter in i mindre grupper för att alla ska lära känna varandra. Under april -2014 besökte fyra pedagoger från Vitsippans förskola en skola i Nepal för att starta upp ett långsiktigt utbyte mellan skolorna. Syftet med samarbetet är att barnen ska få en förståelse för andra kulturer och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive kulturer. Barnen på Vitsippan lär sig sånger från Nepal och barnen i Nepal lär sig sånger från Sverige. Inför pedagogernas resa fick barnen skänka lego och tärningar som pedagogerna tog med sig till Nepal. Pedagogerna hade workshops med lärarna på skolan i Nepal för att introducera det material som vi samlat ihop. Som ett led i detta kommer munken Pema på årliga besök till Vitsippan. Uppföljning och utvärdering: Kontinuerlig uppföljning under verksamhetsåret. Delutvärdering sker i november och mars. Utvärdering sker i maj/juni. Hur vi utvärderar: Vi gör barnintervjuer med de äldre barnen Vi gör observationer på de mindre barnen Under föräldramöte och utvecklingssamtal med vårdnadshavare lyfter vi likabehandlingsplanen Vi tar hänsyn till KBU som vi återkopplar till vårdnadshavarna. Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är: Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick Vi når goda resultat Metoder och genomförande: Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader. Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver. Vi bemöter alla familjer med respekt. KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för utvecklingen av verksamheten. Vi har fyra hela dagar per år för systematiskt kvalitetsarbete; januari, juni, augusti och september. Vi har ordning på vår ekonomi genom regelbundna resultatuppföljningar, ansvarig är förskolechef- skolområdeschef. Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och likabehandlingsplaner som följs upp och utvärderas regelbundet. Personalen har regelbundna utbildningar i HLR och brandskydd. Vi är nyfikna och vill utvecklas tillsammans med barnen. Uppföljning och utvärdering: Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, samt via bokslut och kvalitetsredovisning. Utveckling och lärande Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Läroplan för förskolan 98/10) Helhet allsidighet/Identitet: Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Under ht 15 kommer en omorganisation att ske där de allra yngsta kommer att vara på en avdelning och de något äldre på den andra. Detta för att skapa tillgänglighet, trygghet och självständiga barn. Vi kommer också att anpassa lekmiljöerna och materialet. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Metoder och aktiviteter: Vi tar tillvara på alla vardagsrutiner som t.ex. lämning/hämtning, matsituationer, blöjbyten, samling. I dessa situationer möter och bekräftar vi varje barn och säkerställer att de blir lyssnade på och sedda varje dag. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att prova nya saker. Det är tillåtet att göra fel och prova om och om igen. Genom vårt samarbete med skolan i Nepal får vi en inblick i andra kulturer och lär av varandra. Vi lär sånger och danser av varandra. Genom ökad kunskap om andra kulturer får vi en större förståelse för varandra. I vår dagliga verksamhet delar vi in barnen i olika grupper, t.ex. avdelningsvis, tvärgrupper mellan avdelningarna, alla avdelningar tillsammans. De äldre barnen från båda avdelningarna delas in i två grupper, femårsgruppen – för de barnen som ska börja förskoleklass. De övriga barnen är tillsammans i en egen grupp, en förmiddag i veckan. Alla avdelningarna bjuder in varandra till gemensamma aktiviteter. Syftet är att barnen skall lär känna varandra mellan avdelningarna. Äldreavdelningarna har ett gemensamt tema. Vid konflikter undersöker vi vad som hänt och undrar hur vi kan göra för att det ska bli bra för alla. I dessa samtal diskuterar och visar vi hur man är en bra kompis och medmänniska. Hälsa/ rörelse: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Metoder och aktiviteter: Vitsippan har en stor gård med variationsrika miljöer, det finns berg, skogsdunge, fotbollsplan och pulkabacke. Vi har Jakobsbergsskogen som granne och varje vecka går vi dit och undersöker vår natur i närmiljön. Vi har även möjlighet att laga mat ute i skogen. Vi använder oss av Mariebergsskogen som en lärande miljö. Vår innemiljö med trappor erbjuder motorikträning varje dag. Vi erbjuder planerade rörelseaktiviteter varje vecka t.ex. mini-röris, disco och dansstopp. Grön flaggs se bilaga nya mål väljs varje år. Vi har aktiviteter som är kopplade till Grön Flagg. Vi ger barnen möjlighet att vistas utomhus varje dag. Våra utemiljöer ger barnen motoriska utmaningar och lek i olika terränger. Barnen vilar efter lunchen. Vilorna är anpassade efter barnens behov. De äldsta barnen har gemensamma vilor i tvärgrupper mellan avdelningarna. Barnen serveras ekologiska produkter under alla måltider samt delvis Kravmärkta produkter. Vi fortsätter att rensa bort giftigt material i våra miljöer för att göra förskolan till en säker miljö. Språk och kommunikation: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik (IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns språk och identitetsutveckling. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder och aktiviteter: Vi benämner och sätter ord på det vi gör t.ex. vid blöjbyten och påklädning säger vi vad vi gör och vad de olika sakerna heter. Barnens namn och våra leksaker finns också i ordbilder. De några av de yngre barnen arbetar med Lilla Bokbryggan och de allra yngsta arbetar med Babblarna. På ett lekpedagogiskt arbetssätt arbetar vi med skapande, gestaltning och högläsning. Hela huset arbetar med projektet ”Läs högt”, det innebär att barnen tillsammans med sina föräldrar lånar hem böcker. Detta är ett språkfrämjande projekt i samarbete med biblioteket. De äldre barnen har ”visningsdag”. De får då ta med något hemifrån som de visar och berättar om för de andra barnen. Vi uppmärksammar och tar till vara på alla språk som talas på Vitsippan. Varje avdelning har en varsin Ipad. Barnen gör tillsammans med pedagoger dokumentationer om sitt eget lärande. Vi tittar tillsammans på bilder vi tagit av olika aktiviteter och pratar och reflekterar om dem. Hela huset har möjlighet att använda sig av projektorer som kan kopplas till dator, IPAD och smartphone. Vi tar tillvara på barnens intressen när det gäller skriftspråk. T.ex. när barnen frågar hur man skriver något visar vi och pratar med ett rikt och målande språk. Vi har alfabetet synligt på samtliga avdelningar. Vi uppmuntrar till att barnen ser sig själva som läsare. Bokbussen kommer till förskolan 3ggr varje termin. Tillsammans har vi sångsamling där vi sjunger sånger, gestaltar, har rim och ramsor. Vi använder oss också av instrument och rytmer, oftast genom trummor. Tecken som stöd används bland annat i samling och i matsituationer. Skapande: Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Metoder och aktiviteter: Vi tillhandahåller varierat material för skapande i olika former t.ex. olika sorters färg som målas med olika tekniker, play-doo, trä, textil, gips, garn, pärlor i olika former och lera. Vi har en drejskiva och en brännugn. Vi har möjlighet att använda oss av vår gemensamma ateljé tillsammans med en pedagog i vårt skapande. Vi skapar med hjälp av olika tekniker och verktyg t.ex. lera används med hjälp av olika redskap så som händer, kavel, formar och spatel. Vi uttrycker oss i olika former. Vi dansar, sjunger, leker, målar, snickrar, gestaltar, spelar instrument, fotograferar och spelar teater. Vi har ett eget teaterrum på Vitsippan där både barnen och pedagogerna gestaltar olika sagor. Vi har material tillgängligt och tillåtet för barnen. Matematik: För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och teknik. Ett sätt att konkret närma sig läroplanens mål är att utgå från sex aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Metoder och aktiviteter: Bygg och konstruktionslek: Vi erbjuder konstruktionsmaterial i olika material och former t.ex. klossar i trä, papp, plast, skumgummi, kaplastavar, lego, duplo, magneter, clics och plus-plus. Dessa material uppmuntrar till sortering, klassificering, former och geometriska begrepp. De allra yngsta barnen har tillgång till ett bollhav som uppmuntrar till matematik. Vi låter barnen fundera ut egna lösningar på olika sorters problem, de får prova sina hypoteser för att arbeta sig fram till en lösning. Vi lyfter fram olika lösningar på samma problem för att visa barnen att det finns många olika sorters lösningar på ett och samma problem. Vi pratar om olika former, ytor, perspektiv och vinklar. Barnen uppskattar och jämför längder volym och vikter vid t.ex. vatten och sandlek. Vi använder vikter och volymer i det estetiska arbetet med olika material så som vattenlek. Räknesagor, ramsor och sånger förkommer dagligen. Mönster (pärlor, pärlplattor, klossar, mandalas mm) Pussel och spel, tränar det logiska tänkandet och olika strategier. Använda matematiska begrepp i de vardagliga situationerna, ex hur många köttbullar vill du ha? Vi använder bråkbegrepp i vardagen, t.ex. vid fruktstunden. Vi använder geometriska begrepp, rumsuppfattning och lägesbeskrivning vid t.ex. klossbygge, i naturen, i skapande aktiviteter etc. Naturvetenskap och teknik: I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp. Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga synliggörandet av teknik i vardagen. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Metoder och aktiviteter: Flera pedagoger på Vitsippan är utbildade i NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla. NTA-lådorna innehåller material för olika experiment, i år handlar experimenten om vatten, ljud och luft. Tillsammans med barnen gör vi experimenten vid ett flertal tillfällen och ställer hypoteser. Processen dokumenteras. Vi går till skogen regelbundet där barnen får upptäcka och uppfinna tillsammans. Vi har även skogen på gården där barnen letar småkryp så gott som dagligen under säsongen. Barnen får möjlighet att uppleva hur naturen förändras. Vi samtalar om djur och växter tillsammans. Vi tar reda på fakta med hjälp av IPAD och faktaböcker. Vi tillhandahåller olika tekniker, material och redskap för olika tekniska konstruktioner. Vi har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att upptäcka, utforska och lära. Vi utmanar barnen med öppna frågor och ställer hypoteser. Alla hypoteser är värda att undersöka. Vi har en utemiljö som gör det möjligt att kompostera, odla, spegla årstidsväxlingar, smaka på bär, gå till skogen/Mariebergsskogen och undersöka insekter. Vitsippan kommer att ha ett eget växthus där vi tillsammans kan följa olika växtprocesser. Barnen på äldreavdelningarna odlar i ”barnens trädgård” på Mariebergsskogen. Varje år är vi med på skräpplockardagen som ”håll Sverige rent” anordnar. Konstruktionsmaterial, lego, klossar, plus-plus, clics, geometriska figurer mm finns tillgängligt på avdelningen. Vi utnyttjar både inne och utemiljön för att barnen ska få uppleva fysikaliska fenomen. T.ex. lek med OH-apparat, ljusbord, spegelhus, ficklampor och prismor. Vi låter barnen undersöka olika material så som vatten, lera, gips, sand, papper, tyger och naturmaterial. Det kommer att finnas natur/teknik material lättillgängligt att ta med ut för att stimulera lärprocessen. Vi dokumenterar tillsammans med barnen på IPAD. Lek: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Metoder och aktiviteter: Genom fantasi och verklighet skapas det olika lekmiljöer. Leken genomsyrar alla våra lärprocesser. Vi arbetar med estetiska lärprocesser så som gestaltning och skapande i olika former. Genom att pedagogerna är med i leken stöttar och uppmuntrar vi barnen att använda sin fantasi. Vi tar till vara på barnens idéer när vi planerar vår verksamhet. Vi lär av varandra genom lekar från olika kulturer. Genom att material för rollekar finns tillgängligt utvecklar barnen samspel och sin sociala kompetens. Uppföljning och utvärdering av utveckling och lärande: Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i arbetslaget varje vecka. 4 gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp, analyserar, utvärderar och förbättrar. Dokumentation av barnens utveckling och lärande följs upp regelbundet och är ett underlag för planering av verksamheten. Barns inflytande Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö, sid 12) Metoder och aktiviteter: Barnen får efter egen förmåga vara med och bestämma olika aktiviteter under dagen. Vi arbetar efter ett tillåtande och öppet klimat där vi pedagoger är lyhörda för barnens åsikter. Vi lär oss att vara rädda om vår miljö och ta hand om resurserna som erbjuds. Vi erbjuder barnen ett varierat utbud av material och aktiviteter genom att våra miljöer är tillgängliga och tillåtande för alla barn. Vi gör barnen delaktiga i sitt eget lärande genom att de har inflytande över verksamheten. Planeringen inför läsåret utgår från barnens intresse som vi kartlagt under början av läsåret tillsammans med ett bestämt förbättringsområde. De äldre barnen turas om att representera i ett miljöråd, där barn deltar i olika beslut för att lära sig de demokratiska principerna. Uppföljning och utvärdering: Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i arbetslaget varje vecka. 4 gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp, analyserar, utvärderar och förbättrar. Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Det handlar också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Förskolan ska ge förutsättningar för: att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används, för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Metoder och aktiviteter: Vi dokumenterar barnens lärprocess genom: Ipad/smartphone - Med dem tar vi kort och filmar. Barnen är med och dokumenterar olika händelser. De får både ta korten och sedan välja vilka som ska vara med i dokumentationen och berätta vad det ska stå. Iakttagelser – Det är ett levande verktyg i vår verksamhet, vi pedagoger har på oss ”de pedagogiska glasögonen”. Utvecklingssamtal – Varje termin erbjuder vi föräldrarna ett utvecklingssamtal. Vi går igenom barnets utveckling och lärprocess med hjälp av den dokumentationen vi har. Se bilaga dokumentation av barns utveckling och lärande och överenskommelse Planeringsunderlag – När vi i början på hösten har lärt känna barnen skriver vi ett planeringsunderlag. Vi ser till barnens intresse och behov och skriver ett underlag för vår verksamhet. Under läsåret följer vi hela tiden upp och utvärderar vad vi har gjort och hur vi ska utveckla verksamheten vidare. Se bilaga planeringsunderlag och aktivitetsplanering Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp barnens lärande och vår verksamhets utveckling. Barnen reflekterar över dokumentationen för att få syn på sitt eget lärande. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö, sid.13) Förskolan ger förutsättningar för: Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Metoder och aktiviteter: Rutiner för introduktion i förskolan, se bilaga Vitsippans inskolningsrutin Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen Föräldramöte för nya föräldrar i augusti. Föräldrasmedja/föräldraråd 1 ggr/termin Utvecklingssamtal 1 ggr/termin KBU undersökning 1ggr/år Pedagogerna på förskolan har dagliga samtal vid lämning och hämtning med barnens föräldrar, där vi informerar om hur barnens dag varit och vad vi gjort, detta är en viktig del för att föräldrarna ska känna sig välkomna och även delaktiga i sina barns vardag på förskolan. Vi startar upp sajter på alla avdelningar under ht 15. På förskolan har vi föräldraaktiviteter så som: Sommarfest: Vi bjuder in alla barn, föräldrar och syskon till förskolan på en sommarfest, där de tar med sig egen picknickkorg. Luciafirande: Alla föräldrar, syskon och släkt bjuds in på luciafirande. Drop in fika: Varje avdelning försöker ha detta en gång per termin, där vi bjuder in barnens föräldrar att vid hämtning få stanna ett slag och ta en fika tillsammans med sitt barn och vi pedagoger är närvarande vid fikat. Här får barnen ett tillfälle att visa sina föräldrar förskolan-. Detta ger även föräldrarna ett tillfälle att träffa andra föräldrar till barn på avdelningen. Uppföljning och utvärdering Uppföljning i januari Utvärdering i maj Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö, sid 13) Förskolan ger förutsättningar för: Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder och aktiviteter: Under vårterminen besöker vi Kvarnbergets skola, för att bekanta oss med miljön, skolgården osv. De blivande skolbarnen på Vitsippans-, Jakobsbergs- och Kvarnbergets förskolor träffas under vårterminen för att lära känna varandra. Se bilaga: handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem Uppföljning och utvärdering: Uppföljning och utvärdering sker vid stormöte under höstterminen. Rektor, förskolechef och pedagoger deltar. Del 2 arbetsplanen Förskolechefens ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, Metoder och aktiviteter: Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels veckovis på veckomöten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera, utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden för pedagogen lyfts och diskuteras. Pedagogisk utvecklingstid: Avdelningsplanering, APT ALM Enskild planering Planeringsdagar Lärgrupp med samarbetsavdelning Pedagogisk utvecklingsgrupp Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektion i mindre grupper, Litteratur som rör olika delar av förskolans uppdrag. Stödmaterial: Planeringsunderlag Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande Prioriterade utvecklingsområden se bilaga Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga Kvalitetsredovisning se bilaga Likabehandlingsplan se bilaga Pub, Planering, uppföljning, budget, se bilaga Utvecklingssamtal med pedagoger 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal samt lönesamtal med personal. Föräldrars delaktighet KBU Föräldraråd/föräldrasmedja Föräldramöte Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, Metoder och aktiviteter: Under hösten 2014 läste och diskuterade förskollärarna utifrån Boken Barn som oroar. Detta för att få en djupare förståelse kring barn i behov av stöd. Hur miljön och bemötandet påverkar ett barn. Ett barn är inte, ett barn blir i det sammanhang som erbjuds. Under våren 2015 har samtliga pedagoger läst och diskuterat utifrån boken Systematiskt kvalitetsarbete, barns lärande i fokus av Sheridan och Pramling. Boken har gett ett positivt resultat i pedagogernas sätt att skriva sin analys i planeringsunderlagen. Terminen avslutades med ett studiebesök på tom titts i Södertälje där samtliga pedagoger fick information och inspiration kring utforskande miljöer. Under fortbildningsdag i augusti kommer samtliga pedagoger i VIZAJA att få ta del av två föreläsare i systematiskt kvalitetsarbete samt pedagogiskt dokumentation som en fortsättning och fördjupning på det utvecklingsområde som pågått under två år. Dagen belyser därtill vikten av att anpassa miljöer efter barns intressen och behov. Under året fördjupas arbetet med kollegialt lärande med fokus systematsikt kvalitetsarbete och lärmiljöer genom att det kommer att vara lärgruppsträffar tillsammans med Vitsippans-, Jakobergbergs- och Zakrisdalsförskolor. Samtliga avdelningar har en samarbetsavdelning på en annan förskola i VIZAJA. Fysisk arbetsmiljö Se bilaga årshjul systematiskt kvalitetsarbete Skyddsrond Hygienrond Systematiskt brandskyddsarbete Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver Metoder och aktiviteter: Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass BHT, barnhälsoteam, rutin, se bilaga Tillgång till specialpedagog i Syd Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spo Modersmålsstöd erbjuds Specialkost erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, Metoder och aktiviteter: Rutiner för hantering av kränkning i förskolan Likabehandlingsplan Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Metoder och aktiviteter: Föräldramöte Föräldraråd, Förskolans hemsida, sajt, e-post etc. Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare Tolkstöd erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete. Metoder och aktiviteter: Rutin för överskolning till förskoleklass, fritidshem, skola. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Metoder och aktiviteter: Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade arbetsområden, KBUresultatet, kvalitetsredovisning, nya styrdokument samt utifrån barngruppens behov. Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp. Handleda studenter i den Verksamhetsförlagda utbildning VFU. Nyutbildade förskollärare får en mentor under sitt introduktionsår. Ledardeklaration Se bilaga Krisplan Förskolechef ansvarar för: att krisplanens innehåll är uppdaterat att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska agera när krisplanen används Metoder och aktiviteter: Se bilaga Organisation 2015-2016 På förskolan har all personal olika arbetsansvar. Det behövs ansvarig för ekonomi, Heroma, brand, informationsmöte, ALMledare, genus, och miljö. Varje start av terminen ser vi över ansvarsområden och fördelar så det blir en jämn arbetsfördelning på avdelningarna och i arbetslagen. I dagsläget har vi en pedagog som ansvarar för arbetet i vår ateljé. Arbetslag All personal på enheten tillhör ett arbetslag. Varje arbetslag består av 2-3 avdelningar, och leds av en ALM-ledare. Arbetslaget ska träffas 1,5 timma varannan vecka. Tiden för arbetslagsmötet ska läggas så att så många som möjligt i arbetslaget kan gå på mötet. ALM-ledare ALM-ledaren utses av förskolechef. ALM-ledarens uppgifter: Förbereda ALM, sammanställa och prioritera bland punkterna på dagordningen. Leda ALM. Utse någon att föra mötesanteckningar. Tydliggöra vilka beslut som tagits inom arbetslaget. En länk mellan arbetslag och förskolechef. Vara en länk i informationsflödet mellan medarbetare och förskolechef. Se till att arbetet enligt Arbetsplanen följs upp, och att Arbetsplanen blir en del i det vardagliga arbetet. Veckomötesansvarig Veckomötesansvarig utses av det egna arbetslaget. En representant per avdelning. Personen har mandat från avdelning att ta beslut på veckomötet. Personen ansvarar för att: Lyfta aktuell information till mötesgruppen Aktivt delta på mötet Ekonomiansvarig Ekonomiansvariga utses av förskolechef. Ekonomiansvariges ansvar: Ansvara för beställningar. Attestera fakturor i tid. Redogöra för arbetslaget hur dess ekonomi ser ut. Göra en enkel budget för arbetslagets pengar och följa upp denna budget. Utvecklingsgruppsrepresentant Representant till utvecklingsgrupp utses av förskolechef. Representantens uppgifter: Vara aktiv i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten. Vara med på utvecklingsgruppsträffar. Delge övriga i arbetslaget information från utvecklingsgrupp. Leda diskussioner om områden som tagits upp på pedagogiskt forum. APT Varje termin har enheten två APT. Strävan är att alla ska delta, men om detta inte är möjligt kan representanter för arbetslag delta. Förskolechefen leder dessa möten. Mötesanteckningar ska föras. Frågor att ta upp: Utveckling av verksamheten, t.ex. Den pedagogiska plattformen Arbetsplanen Organisation/ Samarbete Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Övriga frågor Informationsträff med förskolechef En person från varje avdelning deltar på informationsmöten. Dessa personer är de som ingår i veckomötesgruppen. Det finns två informationsmöten inlagda i kalendariet varje termin. Dessa träffar leds av förskolechefen. Fasta punkter på dagordningen: Den pedagogiska verksamheten här och nu Arbetsplanen Ekonomi Utvecklingsområden Rutiner Schema Laget runt arbetsmiljö Övriga frågor Info- och diskussionsforum Vid möjlighet närvarar förskolechefen på veckomöten, för att delge information, diskutera och lyssna in olika frågor. Förskolechef kan skicka med frågor till veckomötesrepresentanter att diskutera på dessa möten. Samverkansavtal /Arbetsmiljö Samverkan 08 på förskolorna: Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdal Avtalet gäller fr o m 1 januari 2014, och ersätter föregående bilaga till Samverkansprotokoll daterat 2009-04-28. 1. Utvecklingssamtal Varje chef ska ha utvecklingssamtal med sina medarbetare minst en gång per år. Utvecklingssamtalet bör vara skilt från lönesamtalet. 2. Arbetslagsmöte (ALM) Frågor som rör det egna arbetslaget t.ex. planering av den dagliga verksamheten, gruppens utveckling, arbetsmiljöfrågor för gruppen ska tas upp i arbetslagsmöte. Verksamhetens behov får styra frekvens och omfattning. Mötesanteckningar ska föras och lämnas till resp chef. 3. Arbetsplatsträff (APT) Arbetsplatsträff är en träff för Förskolan/enheten, och ska ledas av chefen. Mötets syfte är att skapa dialog om verksamhetens utveckling. APT ska ske två gånger per termin, 1,5 h/tillfälle. Frågor att ta upp: Utveckling av verksamheten Organisation Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Dagordning skickas ut ca en vecka innan mötet. Ärenden som medarbetare vill ta upp skickas till chefen innan dagordningen skickats ut. Strävan ska vara att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta, men om det inte är möjligt kan representanter för arbetslag delta. Mötesanteckningar ska föras. Facklig information kan ges i anslutning till arbetsplatsträff. 4. Samverkansgrupp Vitsippan, Jakobsbergsskogen och Zakrisdal har en gemensam samverkansgrupp. Enheterna har ett behov av att hålla samman det geografiska området, för att lära av varandra och vara fler i dialogen och skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av verksamheten. Samverkansgrupp ska träffas minst 4 gånger/år. Samverkan ska präglas av en kontinuerlig process från förslag till beslut. För att stödja en sådan process ska det ingå fackliga förtroendemän och skyddsombud. Frågor att ta upp: Strategisk utveckling av verksamheten Övergripande arbetsmiljöfrågor Viktigare förändring av verksamheten som tidigare diskuterats på APT Budget och ekonomisk uppföljning Andra frågor som är viktiga för verksamheten Frågor av övergripande karaktär som lyfts från arbetslagsmöte Kallelse till samverkansgrupp skickas ut tio dagar innan mötet. Protokoll ska föras och justeras. Lokal arbetsplan för arbetsmiljöarbete vid Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdals förskolor. Personalen är den viktigaste resursen för att vi skall uppnå verksamhetsmålen. Därför är god hälsa hos personalen en av de högsta prioriterade uppgifterna. Ett öppet klimat med god kommunikation är en förutsättning för att anställda skall trivas på arbetsplatsen, orka med sina arbetsuppgifter och är stolta över att arbeta i verksamheten. Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla. En arbetsmiljöfrågas väg skall vara känd för all personal. (se arbetsmiljötrappan) Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen vid varje ALM, APT och samverkansmöte. Enligt Kommunens plan genomförs LMU med arbetsmiljöfrågor. Enligt resultat på LMU upprättas handlingsplan på varje enhet. Uppföljning och utvärdering sker enhetsvis. Friskvårdsstöd med 300 kronor per anställd och termin. Erbjudande om att delta i Barn- och ungdomsförvaltningens friskvårdssatsning ”Qom i gong”. Uppvakta alla 50- och 60-åringar samt vid pensioneringen. Skyddsrond genomförs tillsammans med skyddombud minst en ggr/år Denna arbetsplan skall utvärderas årligen vid verksamhetsårets slut. Mål Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla. Styrdokument och lagar Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller alla som är verksamma i skolan – elever, lärare och övrig personal. Lagen gäller ej barn i förskolan. Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljölagen(AML) Arbetsmiljöverkets föreskrifter(AFS) Skollagen, barnkonventionen, Lpfö 98/10. Ansvar Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. Politikerna är ytterst ansvariga och skall ge förutsättningar. Förskolechef är ansvarig att leda förskolans systematiska arbetsmiljöarbete. Barn och medarbetare- alla skall vara delaktiga! SAM I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete, beskrivs vad arbetsgivare ska göra i praktiken för att uppfylla sitt ansvar för arbetsmiljön. Det löpande SAM arbetet skall drivas av en arbetsgrupp som består av förskolechef och skyddsombud. Skyddsombud Ett skyddsombud utses av det lokala facket, AML 6:e kap, §2. Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Samverkans system Arbetsmiljön är en stående punkt på ALM, APT samt i förskolechefs samverkansgrupp. Årshjul Skall innehålla planering för både det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet. Medarbetare skall känna till arbetsmiljöarbetet. Riskbedömning Vid omorganisation eller förändring görs alltid en barnkonsekvensanalys och eller riskbedömning av förskolechef tillsammans med skyddsombud. Friskfaktorer Previa, tidig hjälp vid sjukdom, vab Företagshälsovård finns för alla medarbetare vid arbetsrelaterade behov. Kris Det finns en krispärm som är känd av alla medarbetare och som uppdateras 1 ggr per år och vid behov av skyddsombud och förskolechef. SOC SVG Samverkansgruppen kommer överens om en rimlig tidsplan om problemet inte kan lösas omedelbart. Fskch ansvarar för att problemet löses. ALM APT Kan inte frågan lösas inom enhetens ram lämnas frågan till närmast högre nivå av fskch. FSKCH Arbetsmiljötrappan Problemet löses på enheten. Om inte problemet löses tas frågan vidare till samverkansgrupp. Skyddsombudet informeras. En arbetsmiljöfråga (fysisk eller psykosocial) tas upp av en medarbetare: Problemet löses inom arbetslagets mandat eller tas vidare till APT. Fskch skall till Arbetsmiljöinspektionen anmäla allvarligare olycka eller tillbud. Olycka/tillbud skall: För barn och personal anmälas till administrationen, och fskch tar del av informationen. Dessa kommer att sammanställas och behandlas i samverkansgrupp. Arbetsskada och tillbud skall rapporteras på särskilda blanketter som finns på Solsidan.
© Copyright 2024