Repetition F8 • System (isolerat, slutet, öppet) • Första huvudsatsen – ∆U = 0 i isolerat system – ∆U = q + w i slutet system • Tryck-volymarbete – w = -Pex∆V vid konstant yttre tryck – w = 0 vid expansion mot vakuum och vid konstant V • Entalpi – H = U + PV (definition) Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F8 forts. • Värmekapacitet – C = q / ∆T • Konstant volym – ∆U = qV – CV = qV / ∆T = ∆U / ∆T • Konstant tryck – ∆H = qP – CP = qP / ∆T = ∆H / ∆T Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F8 forts. • Standardtillstånd – rent ämne vid 1 bar • Entalpiändringar – fasomvandling: ∆Hvap, ∆Hfus, ∆Hfreeze, ∆Hsub – reaktioner: standardförbränningsentalpi, ∆Hc°, standardbildningsentalpi, ∆Hf° • Hess lag – ∆H för en process är summan ∆H för delprocesserna – ΔH = ∑ nΔH f (produkter) − ∑ nΔH f (reaktanter) Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 F9 – Entropi • Tillståndsfunktion som beskriver systemets variationsrikedom • Visar åt vilket håll en process går spontant Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Processer • Reversibel • Irreversibel Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Reversibel process • Jämvikt • En oändligt liten ändring (i någon av tillståndsvariablerna eller yttre faktorer) krävs för att processen ska gå åt ena eller andra hållet • Exempel: Gasexpansion där det externa trycket i varje steg matchar systemets tryck Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Irreversibel process • En liten ändring byter inte riktning på processen • Systemet kan inte gå tillbaka till ursprungsläget samma väg • En spontan process är irreversibel • Exempel: Gasexpansion mot konstant yttre tryck lägre än systemets (extremfall vakuum), eftersom ett högre yttre tryck krävs för att driva processen baklänges Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Klassisk respektive statistisk termodynamik • Tillståndsvariabler som P, V, T och n definierar systemets tillstånd som helhet, men beskriver inte detaljer som enskilda molekylers läge och hastighet • Klassisk termodynamik – bryr sig bara om helheten • Statistisk termodynamik – beskriver hur detaljerna leder fram till helhetsresultat, ofta i form av medelvärden Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Hur kan vi avgöra om en process spontant har en viss riktning? • Tankeexperiment: ideal gas expanderar isotermt (T konstant) mot vakuum från V1 till V2 där V1 är en del av V2 V1 vakuum V2 Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Hur är det med energiändringen? • ∆U=∆H=0 vid isoterm expansion av en ideal gas – ingen hjälp V1 vakuum V2 Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Varför expanderar gasen, då? • Att gasmolekylerna sprider sig beror på att det inte finns något som hindrar dem att göra det • Det är möjligt att molekylerna samlar sig i V1 igen, men osannolikt, när de har tillgång till hela V2 och skulle de råka samlas V1 har de snart spridit sig i V2 igen • Rent statistiskt har tillståndet ”alla i V2” vunnit därför att det finns många fler möjligheter att realisera det än ”alla enbart i V1”, även om det senare är en delmängd av det förra Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Variationsrikedomen har betydelse • Vad vi söker är ett mått på variationsrikedomen i de två tillstånden • Måttet bör vara extensivt, dvs. en fördubbling av systemet ska ge en fördubbling av måttet • Varje unik uppsättning av lägen och hastigheter för molekylerna kallar vi ett mikrotillstånd • Alla mikrotillstånd som är förenliga med systemets termodynamiska tillstånd bildar en ensemble Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropi, S – statistisk termodynamisk definition • Antalet mikrotillstånd i en ensemble betecknas W • Har vi två system A och B, blir totala antalet tillstånd Wtot = WA ×WB. Om vi logaritmerar får vi lnW tot = ln(W A × W B ) = lnW A + lnW B • Vi kan därför definiera det extensiva måttet (Boltzmanns formel) € S = k lnW € där k = R/NA = 1,3807 × 10-23 J/K är Boltzmanns konstant Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropi, S – statistisk termodynamisk definition • S kan identifieras som entropin ”känd” från klassisk termodynamik • Som definition på entropi förutsätter Boltzmanns formel att alla mikrotillstånd är likvärdiga, dvs. har samma sannolikhet pi =1/W, vilket gäller om de har samma energi (garanterat i ett isolerat system) • Slutsats – En process kan drivas av det faktum att det finns fler mikrotillstånd i sluttillståndet än i starttillståndet – Entropin är ett mått på mängden mikrotillstånd Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Gibbs formel (överkurs) • Om sannolikheterna pi för mikrotillstånden i ensemblen är olika gäller (Gibbs formel) S = −k ∑ pi ln pi € € • Om pi = 1/W för alla i erhålls Boltzmanns formel 1 S = −k ∑ pi ln pi = −k ln p∑ pi = −k ln p × 1 = −k ln = k lnW W där vi utnyttjat att ln pi är en konstant och att ∑ pi = 1 • Slutsats: Inte bara mängden av mikrotillstånd, utan även deras sannolikhetsfördelning har betydelse € Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Kvantmekanisk beskrivning av monoatomär gas (translation) • Rörelsen (translationen) hos en monoatomär gas kan beskrivas som en partikel i en tredimensionell låda • Energinivåer (n x2 + n y2 + n z2 )h 2 E= 8mL2 € n x ,n y ,n z = 1, 2, 3… • Större massa m och större volym (lådlängd L) ger tätare energinivåer (mindre energiskillnad) ⇒ tillgång till fler tillstånd ⇒ högre entropi • (Elektrontillstånd tillkommer) Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Kvantmekanisk beskrivning av monoatomär gas (translation) • Partikel i en tredimensionell låda (n x2 + n y2 + n z2 )h 2 E= 8mL2 n x ,n y ,n z = 1, 2, 3… • Medelenergi € € 3 E = RT 2 • Högre temperatur T ger högre medelenergi ⇒ tillgång till fler tillstånd ⇒ högre entropi Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Multiatomär molekyl ger ökad komplexitet • Diatomär, triatomär etc gas har även vibrations- och rotationstillstånd ⇒ högre entropi per molekyl Exempel: Ökande entropi, Ne < HF < H2O < NH3 • Långa molekyler med många bindningar ger möjlighet till rotation kring bindningar ⇒ högre entropi per molekyl Exempel: Ökande entropi, CH3CH2CH3 < CH3CH2CH2CH3 Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropi, S – ett mått på ordning • Om det finns många mikrotillstånd, blir det svårt att hålla reda på dem. Det brukar betecknas som oordning – Hög S: oordning – Exempel: gas • Finns det ett fåtal brukar de vara uppordnade pga av växelverkan – Låg S: ordning – Exempel: kristall Huller om buller: högre S Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Fix struktur: lägre S Spridning/utjämning ökar entropin Spridning av materia Spridning av energi Spridning av partikelfördelning Kräver möjlig reaktion, spontan eller inte beror på alla effekter av reaktionen Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropi, S – liten sammanfattning • Entropin för en enskild molekyl ökar med – Större tillgänglig volym – Tyngre atomer – Högre temperatur – Mer komplex molekylstruktur • Entropin för ett system ökar med – Jämnare fördelning av energi och materia – Större ”oordning” – Sgas > Svätska > Sfast ämne Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Vad har störst entropi? 1. I2(g) eller I2(l)? 2. Ne(g) eller Kr(g)? 3. NH3(g) eller Ne(g)? 4. KCl(aq) eller KCl(s)? 5. 1,0 mol Ne(g) i 10 liter eller i 20 liter (konstant T)? 6. 1,0 mol Ar(g) vid 1,0 atm eller vid 2,0 atm (konstant T)? 7. CH2=CH2(g) eller CH3CH3(g)? Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Vad har störst entropi? 1. I2(g) eller I2(l)? 2. Ne(g) eller Kr(g)? 3. NH3(g) eller Ne(g)? 4. KCl(aq) eller KCl(s)? 5. 1,0 mol Ne(g) i 10 liter eller i 20 liter (konstant T)? 6. 1,0 mol Ar(g) vid 1,0 atm eller vid 2,0 atm (konstant T)? 7. CH2=CH2(g) eller CH3CH3(g)? Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropi, S – (klassisk) termodynamisk definition • Konstant temperatur qrev ΔS = T – qrev: värme i en reversibel process (begränsar vägval) € • Om T inte är konstant måste man summera små steg, där T är konstant, dvs. beräkna ∆S som en integral Tf ΔS = ∫ Ti dqrev = T Tf ∫ Ti Tf CdT = C ln T Ti (värmekapacitet C ober. av T) • S är en tillståndsfunktion Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 € Statistisk (mikroskopisk) tolkning av den klassiska definitionen • Konstant temperatur qrev ΔS = T € • Hög T – många mikrotillstånd – oordning – extra energitillskott (värme) ger liten nettoeffekt – ∆S litet • Låg T – få mikrotillstånd – ordning – extra energitillskott (värme) ger stor nettoeffekt – ∆S stort Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Andra huvudsatsen • Entropin är konstant eller ökar i ett isolerat system ΔS ≥ 0 € ∆S > 0: spontan process, irreversibel ∆S = 0: jämvikt, reversibel process • Ett isolerat system vill maximera sin entropi Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Andra huvudsatsen – generalisering • Men universum = system + omgivning är ett isolerat system ΔStot = ΔSsys + ΔSomg ≥ 0 € ∆Stot > 0: spontan process, irreversibel ∆Stot = 0: jämvikt, reversibel process • För ett slutet eller öppet system måste vi alltså titta på både systemets och omgivningens entropiändring för att avgöra om en process är spontan eller inte Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Entropiändringen i omgivningen • Omgivningen är så stor att den inte märkbart påverkas – Tomg konstant – qomg kan betraktas som reversibel • qomg = -qsys ΔSomg € qomg −qsys = = Tomg Tomg • Exempel: P konstant −qP −ΔH sys ΔSomg = = Tomg Tomg Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning 1,0 kJ värme förs reversibelt från en stor vattenbehållare med temperaturen 50°C och in i en annan stor vattenbehållare med temperaturen 10°C. Vad blir ändringen i entropi? Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar q= 1,0 kJ qrev ΔS = T ΔS = ΔS1 + ΔS2 € € • Använd SI-enheter – x°C = (x + 273,15) K −q q ΔS = ΔS1 + ΔS2 = + = T1 T2 50°C ∆S1 −1,0 × 10 3 J 1,0 × 10 3 J = + = 0,44 J/K (50 + 273,15) K (10 + 273,15) K • Svar: Entropiändringen är 0,44 J/K. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 10°C ∆S2 Entropiändringen vid fasomvandling (jämvikt) • Jämvikt ↔ reversibel process • P konstant: qrev = ∆H • T = Tsys = Tomg konstant ΔStot = ΔSsys + ΔSomg = 0 (jämvikt) −qsys ΔH sys ΔSsys = −ΔSomg = − = (jämvikt, konstant P) T T ΔH omv • Generellt för fasomvandling: ΔSsys = Tomv € Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 € ∆Ssys vid fasomvandling • Smältning vid smältpunkten Tm ΔSsys ΔH fus = Tm • Förångning vid kokpunkten Tb € ΔSsys € ΔH vap = Tb Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 s→l ∆Hfus > 0 ∆Ssys > 0 Tredje huvudsatsen S = 0 vid T = 0 för en perfekt kristall • T = 0: ingen värmerörelse (alla atomhastigheter = 0), alla elektroner i sina grundtillstånd • Perfekt kristall: fullständig ordning, endast en möjlig struktur • Endast ett mikrotillstånd: S = k ln 1 = 0 Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Absoluta entropier • Tredje huvudsatsen ger nollpunkt för entropi, S(0) = 0 • Absolut entropi kan integreras fram med hjälp av experimentaldata, S(T)€= S(0) + ΔS0→T – En fas, konstant P CP ΔS = ∫ dT T € – Fasomvandling, konstant P ΔH omv ΔS = € Tomv Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Standard molär entropi, Sm° • Om P = 1 bar erhålls standard molära entropier, Sm° [enhet J/(K mol) = J K-1 mol-1] • Obs! Inget ∆, eftersom absoluta värden • Från tabeller kan standard reaktionsentropi beräknas ΔS = ∑ nSm (produkter) − ∑ nSm (reaktanter) där n är koefficienterna i reaktionsformeln € Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Beräkna ∆S° för följande reaktion: C6H6(l) + 3 H2(g) → C6H12(l) Sm°(C6H6(l)) = 173,3 J K-1 mol-1, Sm°(H2(g)) = 130,7 J K-1 mol-1 och Sm°(C6H12(l)) = 204,4 J K-1 mol-1. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar C6H6(l) + 3 H2(g) → C6H12(l) ΔS = ∑ nSm (produkter) − ∑ nSm (reaktanter) = = Sm (C 6H12 (l)) − Sm (C 6H 6 (l)) − 3Sm (H 2 (g)) = = 204,4 −173,3 − 3 × 130,7 J K -1 mol-1 = −361,0 J K -1 mol-1 € • Svar: Standardentropiändringen för reaktionen är -361,0 J K-1 mol-1. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Kunde vi förutse att ∆S° för reaktionen C6H6(l) + 3 H2(g) → C6H12(l) är negativ? Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar C6H6(l) + 3 H2(g) → C6H12(l) • Svar: Ja, mängden gas minskar, vilket minskar entropin. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Tumregel Om mängden gas ökar i en reaktion, är ∆S > 0 för reaktionen Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Vad har ∆S° för tecken för följande reaktioner? a) 2 CaCO3(s) → CaO(s) + CO2(g) b) N2(g) + 3 H2(g) → 2 NH3(g) Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar a) 2 CaCO3(s) → CaO(s) + CO2(g) 1 mol gas per mol reaktion bildas: ∆S° > 0 b) N2(g) + 3 H2(g) → 2 NH3(g) 2 − 1 − 3 = −2 mol gas per mol reaktion bildas, dvs. totala mängden gas minskar: ∆S° < 0 Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning För reaktionen C6H6(l) + 3 H2(g) → C6H12(l) är ∆S° = -361 J K-1 mol-1 och ∆H° = -205 kJ mol-1 vid 298 K. Vad är entropiändringen i omgivningen? Sker reaktionen spontant vid standardtillstånd? Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar 3 -1 −ΔH −(−205 × 10 ) J mol sys ΔSomg = = = 688 J K -1 mol-1 T 298 K ΔStot = ΔSsys + ΔSomg = −361+ 688 J K -1 mol-1 = = 327 J K -1 mol-1 > 0 ⇒ spontan process € • Svar: Entropiändringen i omgivningen är 688 J K-1 mol-1. Reaktionen sker spontant, eftersom totala entropiändringen är positiv. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Övning Beräkna ∆Stot när vatten a) smälter vid +10,0 °C och b) fryser vid −10,0 °C. Antag att smältentropin ∆Sfus = 22,0 J K-1 mol-1 och smältentalpin ∆Hfus = 6,01 kJ mol-1 är oberoende av T. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Svar ΔStot = ΔSsys + ΔSomg € −ΔH sys ΔSomg = T • Använd SI-enheter (absolut temperatur) – x °C = (x + 273,15) K a) −ΔH sys,fus −6,01 × 10 3 J/mol ΔSomg,fus = = = −21,2 J K -1 mol-1 T (10,0 + 273,15) K ΔStot,fus = ΔSsys,fus + ΔSomg,fus = 22,0 − 21,2 J K -1 mol-1 = = 0,8 J K -1 mol-1 > 0 ⇒ spontan process • Svar: Totala entropiändringen är 0,8 J K-1 mol-1. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 € Svar b) Frysning är den omvända processen mot smältning ∆Sfreeze = −∆Sfus • Räkna först som smältning och byt därefter tecken. −ΔH sys,fus −6,01 × 10 3 J/mol ΔSomg,fus = = = −22,8 J K -1 mol-1 T (−10,0 + 273,15) K ΔStot,fus = ΔSsys,fus + ΔSomg,fus = 22,0 − 22,8 J K -1 mol-1 = = −0,8 J K -1 mol-1 < 0 ⇒ inte spontan process ΔStot,freeze = −ΔStot,fus = 0,8 J K -1 mol-1 > 0 ⇒ spontan process • Svar: Totala entropiändringen är 0,8 J K-1 mol-1. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
© Copyright 2024