Kognitiv psykologi - Psykologiska institutionen

KOD:
Kurskod: PC1244
Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi
Provmoment: Kognitiv psykologi
Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand
Tentamensdatum: 2015-03-14
Tid: 09.00-13.00
Lokal: Viktoriagatan 30
Tillåtna hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna. Student som ej har svenska som modersmål
får dock använda ordbok för översättning mellan svenska och annat språk.
Svaren bedöms på en skala från 0 till 5 poäng. För godkänt krävs minst 36 poäng och för väl
godkänt 48 poäng. Tentamen omfattar 60 poäng fördelat på 12 frågor.
**********************************************************************************
OBS!
Detta är en anonym tenta. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Detta
försättsblad kommer att tas bort före rättning. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen.
Kontrollera att din tentamen är komplett och att samma kodnummer står på tentamen som på detta
försättsblad. Notera koden även på din talong nedan.
Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
Studentens namn:________________________________________________
Studentens personnummer:________________________________________
Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in
tentamen. Om du slarvar bort eller glömmer koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta
tills betyget är inlagt i Ladok.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kod: _____________
Kurs:______________________________________
KOD:
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Psykologiska institutionen
Kurs: PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi
Datum: 2015-03-14
Ulf Dahlstrand
Tentamen i kognitiv psykologi
Svaren bedöms på en skala från 0 till 5 poäng. För godkänt krävs minst 36 poäng och för väl
godkänt 48 poäng. Tentamen omfattar 60 poäng fördelat på 12 frågor.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kod: _____________
Kurs:______________________________________
1)
Vad innebär datastyrda respektive begreppsstyrda perceptuella processer? Ange exempel både
på övervägande begreppsstyrda (top-down) processer och övervägande datastyrda (bottomup) processer.
2)
”Inattentional blindness” och ”change blindness” är 2 fenomen som fått stöd i forskning.
Förklara vad dessa fenomen innebär.
.
3)
Hur fungerar kontrollen av vårt tänkande och våra handlingar enligt Norman-Shallice modell
(som sammanfaller med Baddeleys synsätt)? Ibland brister vår kontroll och vi begår s.k.
felhandlingar, "action slips". Likadant kan patienter med skador på frontalloben mer
systematiskt ”handla fel” i vissa situationer. Hur uppstår felhandlingar enligt Normans och
Shallice modell?
4)
Det verkar finnas olika former av återgivning (recall) och igenkänning (recognition) i
samband med minnesframtagning. Beskriv 2 former av återgivning och 2 former av
igenkänning.
5)
Vad är episodiskt respektive semantiskt minne? Ange utmärkande drag för dessa former av
minne, så att skillnader mellan dem framgår
6)
Hur kan lagrad kunskap i form av scheman/scripts påverka vårt minne av situationer och
händelser?
7)
Andra arter än människan, t ex. vissa apor, har också en vokal kommunikation, dvs med
talapparat. Vad skiljer denna kommunikation från den mänskliga? Vad är det som gör det
mänskliga språket unikt?
8)
Det verbala arbetsminnet är centralt för språk- och läsutveckling. Redogör för vad forskning
visat om relationen mellan arbetsminne och specifik språkstörning (SLI).
.
9)
Beskriv "förankrings och justerings" fenomenet. Varför inträffar detta fenomen? Beskriv även
med ett exempel hur det kan påverka korrektheten i våra bedömningar.
10)
Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) och hur det påverkar beslut.
11)
Vad innebär ett så kallat ”Problem solving set”? Ge ett exempel från verkligheten där ett
sådant tänkande kan påverka oss.
12)
Visuospatial uppmärksamhet kan inriktas på fokala delar av ett material eller på global helhet.
Det har visat sig att det finns ett samband mellan neglektfenomenet och dessa två former av
uppmärksamhet (fokal och global). Beskriv hur man har påvisat detta samband i en studie av
ett patientfall. Vilka var resultaten? Hur kan dessa resultat tolkas?