1. No category

Demografisk rapport 2015:02
Demografiska prognoser för
Stockholms län 2014-2045
fördelat på kommunnivå
Reviderade kommunmodeller och byggplaner
Befolkningsprognos 2015-2024/50
1 (45)
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Ulla Moberg
08-123 14485
Ulla.moberg@sll.se
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
2015-06-08
Demografisk rapport 2015:2
Demografiska prognoser för Stockholms län
2014-2045 fördelat på kommunnivå; reviderade kommunmodeller och byggplaner
Inledning
Länsprognos -2045 bygger på den redan framräknade länsprognosen 20142023. Projekt ”kommunprognoser – 2045” bygger på de redan framräknade
prognoserna för länet, kommunerna och basområdena 2014-2023/2045.
Summan av kommunerna 2014-2045 skall sammanfalla med länsprognos
2014-20451. Det är således en länsprognos som görs som sedan fördelas vidare inom ett system där restriktionen är resultatet av länsprognosen enligt
den multiregionala prognosmodellen och där resultaten konsistensjusteras.
Den prognos som gjordes för länet i augusti 2014 har tillämpat antagandena
om fruktsamhet, mortalitet och in- och utvandring i Riksprognosen2. Riksprognosen justeras med jämna mellanrum. Det som påverkat revideringarna på
nationell nivå är framför allt Migrationsverkets ökade planer för flyktinginvandring, en uppräkning av födda och en ökning av livslängden. I maj 2015
publicerades de nya nationella antaganden som ligger till grund för den nya
Riksprognosen men det är inte givet att Stockholmsregionens nya definitiva
prognos påverkas på samma sätt som hela riket.
I Eurostats prognoser över befolkningen i länderna i EU28 fram till 2080 förväntas Sverige öka med drygt 400 000 personer till år 2020 och med 10
gånger fler till 2080. Sveriges befolkning som 31/12 2014 var 9 747 000 har
redan passerat EU-prognosen för 2015 med 25 000 personer. SCB:s förra
Riksprognos för år 2060 låg på samma nivå som Eurostats för år 2040; det
skiljde knappt 1,3 miljoner mellan dem år 2060. I den senaste prognosen3
publicerad 19 maj 2015 har SCB höjt Riksprognosen till nästan samma nivå
som Eurostat -2060. Det är invandringen som påverkat.
Länsprognoserna är inte känsliga för det planerade bostadsbyggandet. De är
främst känsliga för den framtida invandringen och förändringar i fruktsamhet
och barnafödande. Den framtida invandringen till länet beräknas efter den
invandring som härleds på nationell nivå för riket och bland annat följer Migrationsverkets rekommenderade volymer under närmaste år. För tiden däref1
LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. (http://www.trf.sll.se)
2
SCB (2014) Sveriges framtida befolkning 2014-2060. SOS/SM, BE 18 SM 1401
3
SCB (2015) Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Demografiska rapporter 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
2 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
ter beräknas ett genomsnitt av tidigare invandring eftersom migrationen varierar oförutsägbart med kriser och konjunkturer i världen. Den variabel som
verkar ”slå hårdast” är dock variationer i fruktsamheten. År 1991-1992 var den
summerade fruktsamheten 2,10 och 1993-1999 sjönk den successivt snabbt
ner till 1,48 innan den vände uppåt igen, en nedgång som kommer att märkas
under en mycket lång tid framöver.
På länsnivån är både den inrikes och utrikes migrationen också konjunkturkänslig och inverkan kan vara både negativ och positiv. Stockholms läns andel
av rikets in- och utvandring och associerade risker justeras vid behov. Länets
genomsnittliga andel av rikets invandring har varit drygt 30 procent sedan
1968 och from ökningen år 2006 har den varit knappt 30 procent. Eftersom
flyktinginvandringen till riket ökat kraftigt, i synnerhet från år 2012, har länets
andel av den totala invandringen sjunkit betydligt under senare tid. Både inflyttning och utflyttning av utrikesfödda mellan länet och övriga riket har ökat
markant efter 2003, till knappt 10 000 inflyttare och knappt 8 000 utflyttare.
Under perioden 2006-2014 har nettot av utrikesföddas flyttningar mellan
Stockholms län och övriga riket i genomsnitt uppgått till drygt 2 000 personer;
detta netto har minskat något under senare tid.
För var och en av de 26 kommunerna anpassas en individuell regressionsmodell för inrikes inflyttning som bestäms med vars och ens demografiska parametrar som input. Anpassningen för de 26 kommunprognoserna har resulterat
i två olika modeller där bostadsbyggandet 1975-2013 antingen är uppdelat på
småhus och flerbostadshus eller har summerats till nya lägenheter totalt. Vidare har icke-signifikanta variabler eliminerats för att få mer styrka i de som
är signifikanta. Dessa metod- och modelländringar har haft större påverkan på
resultaten i vissa kommuner än i andra. Se Demografisk rapport 2014:10
Prognosmetoder och modeller, regressionsanalys. Sambanden förändras över
tiden och modellerna, liksom bostadsbyggnadsplanerna, uppdateras därför
årligen.
I ett pågående projekt undersöks också om inflyttning från annat län kan slopas till förmån för inrikes inflyttning från övriga Stockholms län; inom länet
byter ca 280 000 personer per år bostad och på FA4-nivån är det ca 340 000
som definitionsmässigt byter bostad.
4
www.tillväxtanalys.se
Diarienummer
TRN 2015-0098
3 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Länsprognosen 2014-2045
Prognos 2014-2045 jämförd med Prognos 2012-2045
Alla prognoser är beroende av vilka antaganden som görs och hur långsiktiga
trenderna är som används för beräkningarna. I den nya prognosen är slutbefolkningen i länet år 2045 107 000 högre än för två år sedan. Det är framför
allt invandringen och födelseöverskottet som ökat. I den multiregionala prognosmodellen tas hänsyn till den framtida befolkningen i den nationella prognosen och således finns ett kontrollerat samband mellan kohortstorlekarna i
riket och framtida inrikes inflyttningar till Stockholms län, samt återflyttningarna. Prognoserna -2045 ligger 31 år framåt i tiden och skall ses som kvalificerade demografiska beräkningar baserade på en kombination av dagens förhållanden och långsiktiga antaganden, där hänsyn tas både till utvecklingen
innevarande år för de kortsiktiga behoven och till den rådande uppfattningen
om utvecklingen på längre sikt. Givet den multiregionala modellen för länet så
påverkas inte prognosen för länet av byggplanerna; det finns inget samband
mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivån. Kommun- och
planområdesnivån är däremot indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar.
Diarienummer
TRN 2015-0098
4 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Prognosvärdena för länet 2014-2045 och 2012-2045 och årlig justering
År
Länet P 2014 Länet P 2012 Differens
2013
2 163 042
2 166 059
-3 017
2014
2 199 949
2 203 191
-3 242
2015
2 242 335
2 240 009
2 326
2016
2 285 277
2 276 970
8 307
2017
2 327 818
2 312 199
15 618
2018
2 368 011
2 346 290
21 721
2019
2 405 522
2 378 681
26 841
2020
2 440 838
2 408 713
32 125
2021
2 474 098
2 436 745
37 353
2022
2 505 949
2 463 520
42 429
2023
2 536 292
2 489 556
46 736
2024
2 565 482
2 514 481
51 001
2025
2 593 101
2 538 462
54 638
2026
2 619 519
2 561 598
57 921
2027
2 644 617
2 583 704
60 913
2028
2 668 696
2 604 984
63 712
2029
2 691 778
2 625 299
66 479
2030
2 714 161
2 644 942
69 218
2031
2 735 942
2 663 952
71 990
2032
2 757 224
2 682 473
74 751
2033
2 778 109
2 700 593
77 517
2034
2 798 678
2 718 427
80 251
2035
2 819 005
2 736 079
82 926
2036
2 839 167
2 753 640
85 527
2037
2 859 232
2 771 182
88 050
2038
2 879 272
2 788 762
90 509
2039
2 899 330
2 806 415
92 915
2040
2 919 472
2 824 193
95 279
2041
2 939 708
2 842 086
97 621
2042
2 960 027
2 860 082
99 945
2043
2 980 418
2 878 148
102 270
2044
3 000 856
2 896 262
104 594
2045
3 021 314
2 914 381
106 934
Diarienummer
TRN 2015-0098
5 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Sammanfattning av komponenterna: Prognoshuvudrapporten 2014:04 sid 43
2013
Folkmängd
2015
2020
2025
2030
2035
2040
2045
2 163 042 2 242 335 2 440 838 2 593 101 2 714 161 2 819 005 2 919 472 3 021 314
Folkökning
36 036
42 387
35 315
27 619
22 383
20 327
20 142
20 459
Födda
29 613
31 679
35 491
36 545
34 955
34 739
36 378
38 241
Döda
15 215
15 479
16 070
17 177
18 860
20 629
21 816
22 673
Födelsenetto
14 398
16 201
19 421
19 368
16 096
14 111
14 562
15 568
Inr. inflyttade
39 924
41 205
41 409
39 558
39 559
40 320
41 115
41 770
Inr. utflyttade
34 842
34 899
36 259
37 579
38 710
39 761
41 453
42 953
Inrikes flyttningsnetto
5 082
6 306
5 150
1 979
848
559
-338
-1 183
Invandrade
32 754
35 989
28 960
25 094
24 382
24 648
25 013
25 353
Utvandrade
16 389
16 109
18 216
18 822
18 944
18 990
19 094
19 279
Utrikes flyttningsnetto
16 365
19 880
10 744
6 272
5 439
5 658
5 919
6 074
Totalt flyttningsnetto
21 447
26 186
15 894
8 251
6 287
6 217
5 581
4 891
LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. (http://www.trf.sll.se)
Kommunprognoserna 2014-2045
De förändringar som skett i prognosresultaten på kommunnivå beror främst
på modelländringarna (se bilaga 1, De nya regressionsekvationerna) men
också till viss del på revideringar i bostadsbyggnadsplanerna. På länets planoch basområdesnivå har byggplanerna påverkats av Stockholmsförhandlingen
2013 om ”utbyggd tunnelbana för fler bostäder” och Stockholms stads ”Bostadspotential i Stockholm” (Demografisk rapport 2014:01, Alternativa
byggplaner)5 , samt övriga kommuners reviderade planer. Vissa begränsade
förskjutningar har skett mellan kommunerna så att framför allt Järfälla fått en
något större del av befolkningen.
Det planerade bostadsbyggandet6 samlas in till och med 2030, om möjligt, och
uppdateras årligen. De 107 000 personer som prognos 2014-2045 ökat med
fördelas på kommunerna enligt de nya regressionsekvationerna där bostadsbyggandet i varje kommun beräknats ligga på en genomsnittlig nivå senare
under prognosperioden, beroende på vilka uppgifter som finns tillgängliga.
Det gör att prognoserna får ett ojämnt förlopp för befolkningsökningen i början när det finns byggplaner och senare under perioden ett jämnare förlopp
när medelvärden appliceras. Planerna införs på basområdesnivå om det är
möjligt, annars på planområdesnivå.
5
LSF/TMR (2014:01) Alternativa byggplaner. (http://www.trf.sll.se)
6
LSF/TMR (2014:05) Bostadsbyggnadsplaner. Bilaga till 2014:04 Stockholms län – Huvudrap-
port. (http://www.trf.sll.se)
6 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
De nya prognosvärdena 2045 för varje kommun och skillnader
Nya prognos Förra prognos
SCBmodellen
modellen
Absolut Diff./nya
Kod Kommun
2014-2045
2012-2045 differens prognosen
114 Upplands Väsby
57 583,0
54 497,5
3 085,5
0,054
115 Vallentuna
55 900,0
52 582,3
3 317,7
0,059
117 Österåker
46 580,1
46 054,0
526,2
0,011
120 Värmdö
62 747,3
70 027,1
-7 279,8
-0,116
123 Järfälla
112 097,3
95 079,8 17 017,6
0,152
125 Ekerö
38 548,2
36 998,0
1 550,2
0,040
126 Huddinge
147 804,6
139 159,0
8 645,6
0,058
127 Botkyrka
131 059,0
108 819,4 22 239,6
0,170
128 Salem
25 550,5
26 333,8
-783,3
-0,031
136 Haninge
109 645,9
95 807,5 13 838,4
0,126
138 Tyresö
71 996,1
63 521,8
8 474,3
0,118
139 Upplands-Bro
32 214,2
28 629,0
3 585,2
0,111
140 Nykvarn
13 124,9
14 830,2
-1 705,3
-0,130
160 Täby
89 999,2
82 524,8
7 474,4
0,083
162 Danderyd
36 625,8
34 932,0
1 693,9
0,046
163 Sollentuna
95 193,3
87 812,4
7 380,8
0,078
180 Stockholm
1 123 817,2
1 076 046,7 47 770,5
0,043
181 Södertälje
117 162,5
109 437,8
7 724,7
0,066
182 Nacka
177 719,6
176 580,6
1 139,0
0,006
183 Sundbyberg
86 330,0
102 706,7 -16 376,7
-0,190
184 Solna
141 389,7
165 730,1 -24 340,3
-0,172
186 Lidingö
53 284,8
48 660,8
4 624,0
0,087
187 Vaxholm
14 805,6
20 104,0
-5 298,4
-0,358
188 Norrtälje
67 611,5
72 724,1
-5 112,6
-0,076
191 Sigtuna
77 090,8
67 498,4
9 592,4
0,124
192 Nynäshamn
35 433,3
37 283,1
-1 849,8
-0,052
01 Stockholms län
3 021 314,4
2 914 380,6 106 933,8
0,035
I de nya modellerna är Järfälla, Botkyrka, Haninge och Sigtuna vinnare och
förlorare är trots ökat byggande Värmdö, Nykvarn, Sundbyberg, Solna och
Vaxholm. Förklaringsgraden är hög i flera kommuner och högst i Solna där
R2-Adj ligger på 97 procent. Stockholm som redan är stort vinner men är inte
speciellt byggkänslig.
Diarienummer
TRN 2015-0098
7 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Byggplaner och utfall
Den befintliga bostadsstocken i länet uppgår till drygt 1 miljon lägenheter i
småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder och strukturen påverkar befolkningstillväxtens fördelning inomregionalt. Under 2014 tillkom
knappt 11 000 bostäder7. Nyproduktionen av bostäder i småhus och flerbostadshus, som årligen utgör mindre än en procent av det totala beståndet, har
varierande påverkan på prognoserna på kommunnivå. Den påverkar framför
allt på lägre geografiska nivåer som basområdesnivån. Eftersom rapporteringen av färdigställda bostäder sker med varierande fördröjning är det svårt att
beräkna samband. Den planerade nyproduktionen i prognosen är därmed en
geografisk variabel som har störst betydelse i större utbyggnadsområden, för
exempelvis sjukvårdens och kollektivtrafikens behov av planeringsunderlag.
Bostadsbyggandet i länet 1975 – 2014: småhus och flerbostadshus
I själva prognosmodellen ingår att det historiska genomsnittet 80 procent av
planerna realiseras under prognosperioden.
7
Bostadsbeståndet, www.scb.se
Diarienummer
TRN 2015-0098
8 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Byggplaner 2014-2030, alla typer av färdigställda bostäder
Kommun
2014-2023 2024-2030
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands
Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna*
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Hela länet
5 442
1 093
1 625
5 897
7 010
8 827
2 931
12 932
3 741
1 281
1 623
773
5 437
6 141
11 237
64 564
9 730
4 630
4 309
6 013
4 445
8 173
1 577
7 452
1 375
842
864
35
2 800
7 000
58 149
1 280
2014-2030
9 887
1 093
1 625
5 897
7 010
17 000
4 508
20 384
5 116
2 123
2 487
808
8 237
6 141
18 237
122 713
11 010
4 630
4 309
6 013
4 581
4 581
4 356
4 658
1 659
3 275
2 825
186 590
4 356
4 658
1 912
5 760
3 141
283 636
253
2 485
316
97 046
*Byggstarter
År 2014 blev utfallet för länet 0,82/-18 procent av de senast uppskattade planerna på totalt 11 033 nya bostäder. Utfallet för resp. kommun blev mellan
0,07 och 16,20, dvs. mellan -93 och +1520 procent.
För 2014 redovisas 744 färdigställda specialbostäder, en nedgång jämfört med
2013 då antalet var 864. I denna kategori ingår studentbostäder, specialbostäder för äldre/ funktionshindrade och övriga bostäder. Se www.scb.se 8.
8
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-
bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/Behallarefor-Press/389253/
Diarienummer
TRN 2015-0098
9 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Rapporterade färdigställda bostäder i länets kommuner 2014
Kommun
Flerbostadshus Småhus Totalt Andel fh Andel sh PLAN Utfall
163 0,67
0114 Upplands Väsby
78
31
109
0,72
0,28
143 0,69
0115 Vallentuna
0
99
99
1,00
0117 Österåker
149
114
263
0,57
0,43
133 1,98
0120 Värmdö
73
162
235
0,31
0,69
250 0,94
0123 Järfälla
227
86
313
0,73
0,27
500 0,63
0125 Ekerö
41
73
114
0,36
0,64
65 1,75
0126 Huddinge
87
131
218
0,40
0,60
252 0,87
0127 Botkyrka
413
96
509
0,81
0,19
372 1,37
0128 Salem
0
18
18
1,00
108 0,17
325 0,80
0136 Haninge
103
156
259
0,40
0,60
305 1,43
0138 Tyresö
352
83
435
0,81
0,19
172 1,33
0139 Upplands-Bro
75
154
229
0,33
0,67
91 1,52
0140 Nykvarn
102
36
138
0,74
0,26
0160 Täby
213
54
267
0,80
0,20
307 0,87
0162 Danderyd
57
24
81
0,70
0,30
5 16,20
0163 Sollentuna
274
50
324
0,85
0,15
323 1,00
0180 Stockholm
2 964
183
3 147
0,94
0,06 4 739 0,66
0181 Södertälje
269
133
402
0,67
0,33
293 1,37
0182 Nacka
142
197
339
0,42
0,58
502 0,68
0183 Sundbyberg
461
21
482
0,96
0,04
649 0,74
0184 Solna
383
45
428
0,89
0,11
443 0,97
126 0,30
0186 Lidingö
18
20
38
0,47
0,53
81 0,07
0187 Vaxholm
0
6
6
1,00
349 1,09
0188 Norrtälje
164
216
380
0,43
0,57
201 0,84
0191 Sigtuna
112
57
169
0,66
0,34
0192 Nynäshamn
37
11
48
0,77
0,23
136 0,35
01 Stockholms län
6794
2256
9050
0,75
0,25 11033 0,82
Eftersom det rapporterade tillskottet i bostadbeståndet som hämtas från lägenhetsregistret var 10 853 mellan åren 2013 och 2014 och rapporterad nyproduktion 9 050 för år 2014, så finns här en oförklarad differens på ca 1 800
bostäder som beror på en mängd komplicerade faktorer som medför att uppgifterna i lägenhetsregistret ändras. Allt detta gör att förändringen i bostadsbeståndet under ett visst år inte behöver stämma med nybyggnadsuppgifterna
för detta år9. Rapporteringsproblematikens inverkan är tydlig.
9
SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter
10 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Resultatsammanfattning
Inomregionala flyttningar (bostadsbyten) är betydligt fler än inflyttningar från
övriga län och i nyproduktionen dominerar bostadsbytare inom länet, barnfamiljer och pensionspuckeln. Det görs ungefär 280 000 bostadsbyten per år. År
2014 flyttade 41 000 personer till länet och 37 000 från länet, netto 4 000. Då
har man beräknat hur många som bytt folkbokföringsadress 31/12 2014 jämfört med 31/12 2013 men inte hur många gånger personerna flyttat in/ut till/
från länet under året. År 2014 bidrog Stockholms stad återigen till mer än hela
länets inrikes flyttnetto medan 17 kommuner uppvisade negativt inrikes netto
gentemot övriga län. För sex kommuner inom länet, däribland Stockholms
stad, var nettot gentemot övriga kommuner i länet negativt (bostadsbytare).
I den vidareutvecklade prognos 2014-2045 har bostadsbyggandet varierats på
samma sätt som tidigare. Historiskt har ungefär 80 procent av det planerade
byggandet färdigställts. I de alternativa beräkningarna har 100 procent respektive 60 procent av planerna använts som övre och nedre gräns, dvs. allt som
planeras blir färdigställt – eller om konjunkturen försämras – en lägre andel än
den genomsnittliga färdigställs. Resultaten indikerar att vissa kommuner vinner
på högt generellt byggande och vissa vinner på lågt generellt byggande, jämfört
med huvudalternativet 80 procent.
Befolkningen i de tre olika prognoserna år 2014-2045 i relation till år 2045 i huvudprognosen efter generell nivå på bostadsbyggandet – högt (100 %), lågt (60 %) eller
genomsnittet 80 % i huvudalternativet
På kommunnivån fördelas tillskottet i befolkningen efter bostadsbyggnadsplanerna efter att hänsyn tagits till övriga kommunspecifika demografiska parametrar, t.ex. åldersstruktur. Varje kommun har olika utseende på sina planer
Diarienummer
TRN 2015-0098
11 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
vilket kan ge ”hopp” i diagrammen precis som Migrationsverkets planer för
invandringen. Jämfört med 2012-2045 har flera kommuner bytt plats.
I nedanstående tabell och två diagram visas födelsenettots och totala flyttnettots (inrikes och utrikes) bidrag till den kalkylerade befolkningsförändringen.
Födelsenettot får en större betydelse för tillväxten jämfört med idag.
Befolkning -2045 sorterat efter total befolkningsförändring 2014 – 2045; bas 2013
Total Födelsenettots
förändring
andel
Kommunkod
Kommun
Flyttnetto
Födelsenetto
0180
Stockholm
-47 442,6
273 559,9
226 117,3
1,21
0182
Nacka
58 724,8
24 572,0
83 296,8
0,29
0184
Solna
32 977,1
35 672,7
68 649,7
0,52
0126
Huddinge
17 748,9
27 498,6
45 247,5
0,61
0183
Sundbyberg
19 844,7
23 859,4
43 704,0
0,55
0127
Botkyrka
15 583,7
27 895,3
43 479,0
0,64
0123
Järfälla
27 870,6
15 059,9
42 930,5
0,35
0191
Sigtuna
20 979,9
12 739,0
33 719,0
0,38
0136
Haninge
12 230,0
16 484,0
28 713,9
0,57
0138
Tyresö
20 102,5
7 612,8
27 715,3
0,27
0163
Sollentuna
14 777,8
12 269,8
27 047,6
0,45
0181
Södertälje
11 235,9
14 854,5
26 090,4
0,57
0115
Vallentuna
16 816,8
7 467,5
24 284,3
0,31
0160
Täby
18 871,0
4 835,9
23 706,9
0,20
0120
Värmdö
16 337,5
6 625,6
22 963,1
0,29
0114
Upplands Väsby
8 896,6
7 237,6
16 134,2
0,45
0125
Ekerö
8 143,1
4 050,3
12 193,4
0,33
0188
Norrtälje
17 371,9
-6 605,8
10 766,1
-0,61
0128
Salem
6 703,9
2 845,2
9 549,1
0,30
0192
Nynäshamn
8 853,2
-216,1
8 637,1
-0,03
0186
Lidingö
7 019,2
1 087,7
8 106,9
0,13
0139
Upplands-Bro
2 422,0
5 089,1
7 511,1
0,68
0117
Österåker
3 012,8
3 072,3
6 085,1
0,50
0162
Danderyd
4 967,0
-563,2
4 403,8
-0,13
0187
Vaxholm
3 508,2
109,1
3 617,4
0,03
0140
Nykvarn
01
Länet 2014-2045
1 979,0
1 622,7
3 601,7
0,45
329 535,7
528 735,8
858 271,5
0,62
Fullständiga tabeller finns i Excelbilagan Sammanställning alla kommuner
2014-2045, www.trf.sll.se.
Diarienummer
TRN 2015-0098
12 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto i kommunerna.
Sorterat efter befolkningsförändringen totalt i respektive kommun. 2014-2045
Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto,
exkl. Stockholms stad. 2014-2045
13 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
FA – funktionella analysregioner
Eftersom länet definieras som en gemensam bostadsmarknad som dessutom
sträcker sig utanför den administrativa länsgränsen så torde indelningen i
Tillväxtanalys FA (Funktionella Analysregioner) möjligen kunna ge en bättre
bild av den egentliga boenderegionen. Stockholms FA ingår inte i Sjukvårdens
ansvarsområde men SL påverkas. Tillväxtanalys10 reviderar för närvarande FA.
Stockholms län och FA-regionen – Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto 2008–2013
Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport
Demografiska skillnader i åldersstruktur och boendepreferenser ger traditionella mönster i livscykelrelaterade flyttningar och bostadsbyten, dvs. unga
vuxna bosätter sig gärna i små lägenheter i de centrala delarna av länet medan
man när man bildat familj bosätter sig i större bostäder lite längre ut eller flyttar från länet.
Det bör återigen understrykas att det generellt inte går att visa så mycket med
regressionsanalyser inom de samhällsvetenskapliga områdena. Det vi använder som input är folkbokföringsdata där en hel del av underlaget är egenrapporterat vilket innebär kvalitetsproblem. När det gäller byggande, bostäder
och fastigheter förefaller verkligheten vara ännu mer svårfångad. Både folkbokföringen och den administrativa indelningen i län och kommuner är konstruerade verkligheter. Att studera samband mellan byggande och folkökning i
en (inom) regional geografisk prognosmodell är därför centralt.
10
www.tillväxtanalys.se
Diarienummer
TRN 2015-0098
14 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Kommunvisa sammanfattningar av förändringarna 2014-2045 jämfört med 2012-2045
Sammanställningar och underlag till 2014 -2045 prognoserna finns under:
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Lans--ochkommunprognoser/
Där återfinns en sammanställning i Excel för alla kommuner tillsammans och
26 individuella och mer detaljerade redovisningar över varje kommun.
Medelvärdet i befolkningsstorlek på en kommun är idag drygt 51 000 exklusive Stockholms stad. Nio kommuner har en befolkning över medelvärdet och
15 en befolkning som är mindre. Till de större hör Huddinge, Nacka, Södertälje, Botkyrka, Haninge, Solna, Järfälla, Täby och Norrtälje som har befolkningar mellan 104 000 och 58 000.
Se också bilaga 2, Läns- och kommunprognoserna 2014-2023, för en sammanfattningstabell över prognoserna -2023 och en karta över prognosticerad förändring i befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden.
Diarienummer
TRN 2015-0098
15 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Botkyrka
Botkyrka är en stor kommun med dynamisk demografi. Botkyrkas folkmängd
år -2045 justeras upp med drygt +22 000 personer. Samtliga komponenter
påverkas uppåt, på både plus- och minussidan. Inrikes nettot från samma län
beräknas stiga med drygt 12 500, födelseöverskottet med drygt 5 000, nettot
från annat län med drygt 3 000 och nettoinvandringen med drygt 2 000.
Diarienummer
TRN 2015-0098
16 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Danderyd
Danderyd justeras uppåt med ungefär +1 700 personer i slutbefolkningen för
år 2045. Komponenterna i prognosen -2045 är mycket stillsamma. Födelseunderskottet ökar men de tre flyttnettona är marginellt mer positiva: från egna
länet, från annat län och invandring, där in- och utflyttningen till och från
egna länet ger det största tillskottet (+900).
Diarienummer
TRN 2015-0098
17 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Ekerö
Komponenterna i Ekerö är också stillsamma och slutfolkmängden -2045 justeras uppåt med ca +1 600 personer. Födelseöverskottet minskar lite men flyttnettona bidrar med lite mer: flyttarna från egna länet ökar mest (+1 150), nettoinvandringen ökar också och nettot från andra län ökar minst.
Diarienummer
TRN 2015-0098
18 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Haninge
Haninge är en av de större kommunerna och får i nya -2045 prognosen en uppjustering med knappt +14 000 personer. Befolkningsökningen kommer framför allt
från egna länet (+7 000) och ett ökat födelseöverskott i kommunen (+3 000) och
resten beräknas till lika delar komma från utrikesnetto och netto från övriga län.
19 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Huddinge
Huddinge är länets näst största kommun med över 100 000 invånare. Den
nya prognosen för -2045 ligger ungefär +9 000 över den förra så förändringen
är relativt måttlig. Tillskottet kommer till ungefär lika delar från netto inom
länet, nettoinvandring och födelseöverskott inom kommunen, ca 2 500 från
vardera, och resten från andra län dvs. ca 1 500. Flyttströmmarna mellan
Huddinge kommun och övriga kommuner i länet är mycket stora.
Diarienummer
TRN 2015-0098
20 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Järfälla
Järfälla är en mellanstor kommun som ingår i Stockholmsförhandlingen 2013 om
”utbyggd tunnelbana för fler bostäder”. Järfälla är den kommun som får den
största uppjusteringen och ökningen, med +17 000 personer, efter Botkyrka (och
exkl. Stockholms stad). Halva ökningen kommer från egna länet, 4 000 från ökat
födelseöverskott (egna kommunen), 2 500 från övriga län och knappt 2 000 från
nettoinvandring. Flyttströmmarna mellan Järfälla och övriga länet är stora.
21 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Lidingö
Lidingös befolkningsutveckling är ganska lugn men justeras ändå upp med ca
+4 000 personer i slutbefolkningen -2045. Det största tillskottet kommer från
nettot av flyttningar till och från egna länet (+1 700), flyttare från övriga län och
invandringsnetto (runt 1 000 vardera), medan födelseöverskottets ökning är låg
(+300).
Diarienummer
TRN 2015-0098
22 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Nacka
Nacka är länets tredje största kommun och ingår också i Stockholmsförhandlingen 2013 om ”utbyggd tunnelbana för fler bostäder”. Nacka har en stark befolkningstillväxt men justeringen -2045 är marginell med drygt +1 000 personer.
Födelseöverskottet justeras ner, nettoinflyttning från egna länet justeras ner medan flyttningar från övriga län och framför allt nettoinvandringen justeras upp,
det sistnämnda med ca 2 700. Nacka påverkas således inte så mycket.
23 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Norrtälje
Norrtälje som har en befolkning något över medelvärdet och är den till ytan
största kommunen i länet ligger längst från Stockholm City. Befolkningen justeras ner med ca - 5 000 personer, nästan helt beroende på ett minskat inflyttningsnetto från egna länet men också beroende på en viss minskning från andra
län. Födelseöverskottet förändras marginellt positivt medan invandringsnettot
stiger något mer.
Diarienummer
TRN 2015-0098
24 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Nykvarn
Nykvarn delades från Södertälje 1998 och det är länets minsta kommun till folkmängden. I den nya -2045 prognosen justeras kommunen ner med ca -1 700 personer år -2045, vilket betyder relativt mycket. Det är framför allt nettot från egna
länet som sjunker (-1 500), vilket även medför en liten minskning av födelseöverskottet. Inflyttningsnettot från övriga län minskar också något och det enda som
ökar marginellt är invandringsnettot. Byggplanerna är f.ö. ganska ambitiösa. Eftersom kommunen är liten och strömmarna små blir också resultaten generellt
känsliga.
25 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Nynäshamn
Nynäshamn är en av de mindre kommunerna och ligger långt från Stockholm
City. Befolkningen -2045 justeras ner med ca -1 900 personer. Nettoinflyttningen
från egna länet sjunker med ca 2 000, inflyttningen från övriga län minskar netto
med 200-300 medan invandringsnettot ökar med 400 pga. både lite högre invandring och lite lägre utvandring. Förändringarna i födelseöverskottes komponenter tar ut varandra.
26 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Österåker
Österåkers slutbefolkning påverkas mycket lite, med endast ca plus +500 personer totalt. Nettot från egna länet minskar med ca 500 medan framför allt invandringsnettot ökar. En liten ökning ses också i födelseöverskottet och i flyttnettot
från övriga län.
Diarienummer
TRN 2015-0098
27 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Salem
Salem är länets tredje minsta kommun efter Vaxholm och Nykvarn. Befolkningen -2045 justeras ner med knappt -800 personer. Det som minskar mest är nettoinflyttningen från egna länet (-1 000) och då minskar dessutom födelseöverskottet något. Nettoinflyttningen från övriga län minskar marginellt. Den enda komponent som inte minskar är nettoinvandringen, som beräknas öka med drygt 400
personer.
28 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Sigtuna
Under senare år har Sigtunas tillväxt varit god och i denna -2045 prognos så justeras folkmängden upp med ca +9 500 personer, vilket är en stor justering. Alla
komponenters netton stiger; nettoinflyttning från egna länet stiger mest (+2 900)
och sedan i tur och ordning födelseöverskottet (+2 700), nettoinvandringen
(+2 400) och nettot från annat län (+1 500).
29 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Södertälje
Södertälje är en av de större kommunerna och som haft en stark folkökning under senare år. Trots utbrytningen av Nykvarn 1998 så är Södertälje länets tredje
största kommun (exkl. Stockholm). I prognosen för -2045 justeras befolkningen
upp med +7 700 personer. I den nya prognosen ökar nettoinvandringen med
5 900, medan födelseöverskottet ökar med 2 100 och nettot från egna länet ökar
med 1 300. Nettot från övriga län minskar däremot med 1 600.
Diarienummer
TRN 2015-0098
30 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Sollentuna
Sollentuna är en ganska stor kommun som justeras upp med +7 400 i den nya
prognosen -2045. Alla nettokomponenter är positiva och mest ökar inflyttningen
från egna länet (+3 500) och invandringen (drygt 1 800). Dessutom ökar nettot
från andra län med drygt 1 100 och födelseöverskottet med 600.
Diarienummer
TRN 2015-0098
31 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Solna
Solna ligger mycket centralt, är till ytan länets näst minsta kommun och har under de senaste åren vuxit mycket snabbt. Tillsammans med Stockholms stad tar
Solna emot flest inflyttare från övriga Sverige. I den nya prognosen justeras befolkningen -2045 ner med hela -24 000 personer vilket beror på den nya modellen där förklaringsgraden R2-Adj är högst av alla, 97 %.
I de nya beräkningarna minskar nettot av flyttningarna till och från egna länet
med 21 400. Nettot från övriga län minskar med knappt 6 000 medan nettoinvandringen ökar med nära +8 400 och födelseöverskottet minskar med 4 300.
Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån på alla strömmar
”lugnar ner sig” betydligt utom invandringen, som stiger något medan utvandringen beräknas falla mer.
Nedjusteringen av Solna gynnar i stället andra kommuner. Solna är trots detta en
av de två kommuner som beräknas växa mest under kommande 10-årsperiod;
Sundbyberg beräknas öka något snabbare.
Solna påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om ”utbyggd tunnelbana för
fler bostäder”.
32 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Stockholm
I den nya prognos -2045 ökar Stockholms stad med ytterligare ca +48 000 personer. En ökad invandring och lägre utvandring ger ett nettotillskott på drygt
29 000 och födelseöverskottet stiger med 17 500, vilket framför allt beror på fler
födda. Till och från länen i övriga Sverige stiger de stora flyttströmmarna i båda
riktningar vilket beräknas ge ett marginellt ökat netto på 2 700 och inom länet
ökar också strömmarna i båda riktningar ungefär lika mycket vilket ger ett marginellt minskat netto på -1 200.
Stockholms stads inrikes flyttnetto gentemot övriga Sverige är vanligtvis högre än
vad nettot är för hela länet sammantaget, medan stadens netto mot övriga kommuner inom länet brukar vara negativt. Stockholms stad tillhörde före 1968 inte
länet och det är därför svårt att följa tillväxten längre bakåt i tiden eftersom man
inte kan få fram flyttningar mellan staden och övriga länet före 1968.
Stockholms stad påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om ”utbyggd tunnelbana för fler bostäder” och Stockholms stads ”Bostadspotential i Stockholm”.
33 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Sundbyberg
Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och tätt befolkad. I den nya prognosen justeras befolkningen -2045 ner med ca -16 000 personer vilket beror på
de nya modellerna. Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån
på alla strömmar ”lugnar ner sig”. Nettoinflyttningen från övriga kommuner i
egna länet minskar med ca 12 500, från övriga län med ca 5 200, födelseöverskottet minskar med 4 000 men nettoinvandringen ökar med nästan +6 000.
Minskningen i Sundbyberg gynnar i stället andra kommuner. Sundbyberg är trots
detta den kommun i länet som beräknas växa snabbast under kommande 10årsperiod; Sundbyberg prognostiseras öka med kvoten 1,42 på 10 års sikt, medan
grannen Solna beräknas ha den näst högsta tillväxtkvoten, 1,30.
34 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Täby
Täby är en av de större kommunerna i länet. I den nya prognosen -2045 justeras
slutbefolkningen upp med drygt +7 000 personer. Flyttströmmarna till och från
kommunen är ganska stora och nettoinflyttningen inom länet ökar med ca
4 600. Både födelseöverskottet och nettot från övriga län ökar med 1 300-1 400,
medan nettoinvandringen minskar marginellt.
Diarienummer
TRN 2015-0098
35 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Tyresö
Tyresö beräknas i den nya prognosen få en sluthöjning av befolkningen -2045
med hela +8 500 personer, vilket är en rejäl ökning. Framför allt är det nettoinflyttningen från egna länet som ökar (+5 800). Födelseöverskottet stiger med
+900, nettot från andra län ökar med knappt +1 200 och nettoinvandringen beräknas öka med ca +500.
Diarienummer
TRN 2015-0098
36 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Upplands Väsby
Upplands Väsby har haft en lugn befolkningsutveckling under lång tid. Uppjusteringen -2045 i den nya prognosen blir ca +3 100 personer. Framför allt stiger
födelseöverskottet (+1 500) och nettoinvandringen (+900), medan nettot från
egna länet ökar lite mindre (+700) och nettot från övriga län minskar med några
hundra. In – och utflyttningen till och från egna länet är relativt hög.
Diarienummer
TRN 2015-0098
37 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Upplands-Bro
Upplands-Bro är en ganska liten kommun som haft en stillsam befolkningsutveckling. I den nya prognosen justeras slutbefolkningen -2045 upp med ca
+3 600. Största ökningen är i komponenterna födda/födelseöverskott (+1 400)
och in- och utflyttning från egna länet (+1 300). Netto från övriga län och nettoinvandring ger tillsammans mindre än +1 000.
Diarienummer
TRN 2015-0098
38 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Vallentuna
Vallentuna är en av de något mindre kommunerna i länet. Befolkningstillväxten
har länge varit hög och ganska jämn. I den nya prognosen stiger slutbefolkningen
– 2045 med drygt +3 300. Nettoinflyttning från egna länet ökar med ca 1 750
och från övriga län med ca 1 200, tillsammans knappt +3 000, medan födelseöverskottet och nettoinvandringen beräknas ge mindre tillskott, de prognostiseras
öka med ca 450 respektive 200.
39 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Värmdö
Värmdö är en från början liten kommun som vuxit synnerligen snabbt men i den
nya prognosen justeras slutbefolkningen ner med drygt -7 000 år 2045. Flyttströmmarna gentemot andra kommuner i egna länet minskar i båda riktningar
och ger ett lägre netto på ca -6 800, framför allt beroende på lägre inflyttning.
Födelseöverskottet minskar som en följd av färre födda med ca 1 800.
Nettot mot övriga län ökar med knappt 750 då utflyttningen beräknas sjunka något mindre än den prognosticerade lägre inflyttningen och nettoinvandringen
ökar med ca 1 050 pga. något högre invandring och lägre utvandring.
Diarienummer
TRN 2015-0098
40 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Vaxholm
Vaxholm som är länets näst minsta kommun har ojämn utveckling vilket är vanligt hos små kommuner. Alla flyttströmmar och befolkningsförändringen har varit mycket ojämna. I den nya prognosen för -2045 förlorar Vaxholm mer än
-5 000 personer vilket är relativt mest av alla kommuner – 35 procent jämfört
med förra prognosen för -2045. Flyttningarna mellan kommunen och egna länet
dämpas betydligt beroende på framför allt lägre inflyttning och ger ett nytt netto
som är ca -4 200 lägre, och födelseöverskottet minskar då som en följd av färre
födda med -1 200. Flyttningarna gentemot övriga län påverkas också med ett
netto som minskar med ca -350 medan nettoinvandringen påverkas positivt med
ca 550 personer fler.
Diarienummer
TRN 2015-0098
41 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
BILAGA 1. De nya regressionsekvationerna
Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys (SCB, Michael Franzén)
I regressionsekvationerna är alla värden som införs generellt positiva. En nybyggd lägenhet i flerbostadshus eller småhus eller en utflyttad eller död ger
fler inflyttade. Dessa har positiva koefficienter. En född ger färre antal inflyttade och har i de flesta fall negativ koefficient. Variationerna mellan kommunerna är betydande och vissa kommuner är okänsliga och uppvisar mycket
svaga samband mellan bostadsbyggande, inflyttning och övriga demografiska
komponenter. Som nämnts tidigare pågår ett projekt som studerar om inrikes
inflyttning från annat län kan ersättas med inrikes inflyttning från övriga egna
länet på kommunnivå eftersom de flesta flyttningarna är lokala bostadsbyten
inom länet eller FA.
Diarienummer
TRN 2015-0098
42 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
BILAGA 2. Läns- och kommunprognoserna 2014-2023
Demografisk rapport 2015:01
Prognos 2014-2023: Befolkningstäthet 2013 och prognos för 2023.
Befolkning
Prognos
Kommun
2013
2023
Botkyrka
87 580 104 435,3
Danderyd
32 222
34 140,3
Ekerö
26 355
30 345,1
Haninge
80 932
92 929,5
Huddinge
102 557 119 694,0
Järfälla
69 167
83 367,4
Lidingö
45 178
48 972,7
Nacka
94 423 116 583,3
Norrtälje
56 845
62 498,1
Nykvarn
9 523
11 135,4
Nynäshamn
26 796
29 453,1
Salem
16 001
18 525,9
Sigtuna
43 372
53 605,4
Sollentuna
68 145
79 179,9
Solna
72 740
94 268,8
Stockholm
897 700 1 045 959,9
Sundbyberg
42 626
60 554,1
Södertälje
91 072 100 899,5
Tyresö
44 281
53 013,7
Täby
66 292
75 369,6
Upplands Väsby
41 449
47 536,8
Upplands-Bro
24 703
29 295,6
Vallentuna
31 616
38 886,4
Vaxholm
11 188
13 107,1
Värmdö
39 784
47 719,9
Österåker
40 495
44 816,0
Länet
2 163 042 2 536 292,6
Förändring
(absolut)
16 855,3
1 918,3
3 990,1
11 997,5
17 137,0
14 200,4
3 794,7
22 160,3
5 653,1
1 612,4
2 657,1
2 524,9
10 233,4
11 034,9
21 528,8
148 259,9
17 928,1
9 827,5
8 732,7
9 077,6
6 087,8
4 592,6
7 270,4
1 919,1
7 935,9
4 321,0
373 250,6
Tillväxt
Areal
(kvot)
(km2)
1,192
194,17
1,060
26,40
1,151
217,68
1,148
458,07
1,167
131,01
1,205
53,81
1,084
30,80
1,235
95,12
1,099 2 016,04
1,169
152,76
1,099
358,76
1,158
54,09
1,236
327,40
1,162
52,64
1,296
19,30
1,165
187,17
1,421
8,67
1,108
525,15
1,197
69,25
1,137
60,72
1,147
75,09
1,186
235,47
1,230
358,36
1,172
57,88
1,199
448,03
1,107
312,40
1,173 6 526,24
OBS! Värdena kan avvika lite jämfört med vissa andra tabeller eftersom det är
basområden som summerats i denna tabell.
Diarienummer
TRN 2015-0098
43 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Prognos ökad befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden
Diarienummer
TRN 2015-0098
44 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
KÄLLOR:
Kommunprognoser 2011-2040
Kommunprognoser 2012-2045
Kommunprognoser 2014-2045
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Lans-och kommunprognoser/
Planområdesprognoser och demografiska områdesdata, 2014-2023
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-ochprognoser/Planomradesprognoser/
Demografisk rapport 2010:11, Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län – regressionsanalys
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner, Befolkningsprognos 20142023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:03, Demografiska försörjningskvoter för planområden, Åldersstruktur 2013 och prognoser för 2023, Befolkningsprognos 20142023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:04, Stockholms län – Huvudrapport, Befolkningsprognos 2014-2023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och- prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:05, Bostadsbyggnadsplaner – bilaga till Stockholms
läns huvudrapport, Sammanfattning för Stockholms läns kommuner, Befolkningsprognos 2014-2023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:06, Befolkningsprognos 2014-2023 : bilaga till Stockholms läns huvudrapport - Sammanfattning för Stockholms läns kommuner
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
45 (45)
DEMOGRAFISKA PROGNOSER
Demografisk rapport 2015:2
Diarienummer
TRN 2015-0098
Demografisk rapport 2014:07, Fruktsamhet och mortalitet 2013, Befolkningsprognos 2014-2023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:08, In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen, Befolkningsprognos 2014-2023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2014:10, Prognosmetoder och modeller, Regressionsanalys,
Befolkningsprognos 2014-2023/45
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
Demografisk rapport 2015:01, Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och
prognoser för 2023, Befolkningsprognos 2015-2024/50
http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Befolkningsprognoser/
http://www.trf.sll.se/Statistik/Omradesdata/Omradesdatabasen/
BE18 Sveriges framtida befolkning, BE18SM1401
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljeradinformation/?publobjid=23327+
BE51BR1502 Sveriges framtida befolkning 2015-2060
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljeradinformation/?publobjid=24552+
Eurostat, European Commission
http://ec.europa.eu/eurostat
Andra rapporter i samma serie:
Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med
övriga Sverige ......................
2010:05
”Pensionspuckeln”, 55+flyttningar
2011:02
Vart tar invandrarna vägen?
2011:04
Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer
2012:04
Hushåll och familjer i förändring
2012:05
Varför flyttar svenska barnfamiljer?
2012:10
Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000
2013:04
Barn och barnfamiljer i tillväxtregion
2013:05
Alternativa byggplaner
2014:01
Demografiska försörjningskvoter för planområden
2014:03
Stockholms län - Huvudrapport
2014:04
Bostadsbyggnadsplaner 2014-2023/30
2014:05
Kommunprognoser -bilaga till Stockholms läns huvudrapport
2014:06
Fruktsamhet och mortalitet 2013
2014:07
In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen
2014:08
Segregation i Stockholmsregionen
2014:09
Prognosmetoder och modeller
2014:10
Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023
2015:01
ISBN
www.trf.sll.se