1. No category

UPPSATSER
Kulturgeografiska institutionen
Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter
- En kvantitativ studie av den etniska boendesegregationen
i Sverige
Pär Holmberg
Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp
Termin: VT2015
Handledare: Roger Andersson, professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och
urbanforskning (IBF)
Kursansvarig: Ann Grubbström
ABSTRACT
Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen,
Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.
Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna
debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö
medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland
annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer.
Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i
Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och
segregation.
Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att
den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att
segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än
den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten
på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med
både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en
lägre nivå.
Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå,
vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien
och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och
segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och
segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.
Keywords: Etnisk boendesegregation, Olikhetsindex, Segregation, Tätort, Kulturgeografi
Handledare: Roger Andersson, professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning
(IBF)
Disposition
Uppsatsen har följt ett grundformat som benämns IMRaD vilket står för Introduction, Method,
Results and Discussion (Björk & Räisänen, 1996). I första delen, det vill säga Introduction, ska
läsaren sättas in i ämnet som studien kommer behandla. Dels ska tidigare teorier och teoretiska
begrepp förklaras och tillsammans med dessa ska sedan studiens slutgiltiga syfte och
frågeställningar formuleras. Den andra delen Method beskriver vilken metodologisk ansats som
valts för att besvara frågeställningar. Den innefattar ofta en kort motivering varför metoden blivit
vald och vilka analytiska ansatser som studien baseras på. I Results redovisas informationen ska
användas för att angripa frågeställningarna. Beroende på frågeställningen så kan informationen
redovisas på olika sätt, exempelvis genom statistiska metoder. Discussion är där själva
innebörden av resultaten diskuteras och vad de kan innebära. Detta kan vara en mer spekulativ
del som med hjälp av till exempel tidigare forskningar binder ihop resultat och teoretiska
begrepp.
IMRaD är det format och de fyra huvuddelar som har använts i studien. I denna uppsats
kommer delarna att benämnas som Introduktion, Metod och data, Resultat och analys och
Avslutade diskussion. Anledningen till att den skiljer sig något från det ursprungliga formatet är
att det i studien ingår mycket kvantitativ data som beskrivs närmare i Metodavsnittet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ........................................................................................................................ 5
1.1 Syfte .................................................................................................................................... 5
1.2 Avgränsningar ..................................................................................................................... 6
1.3 Definitioner av centrala begrepp ......................................................................................... 7
1.4 Etnisk boendesegregation ................................................................................................... 7
1.5 Historisk återblick ............................................................................................................... 9
1.6 Tidigare forskning............................................................................................................. 12
2. METOD OCH DATA ......................................................................................................... 14
2.1 Kvantitativ metod ............................................................................................................. 14
2.2 Litteraturstudie .................................................................................................................. 14
2.3 Statistisk data och urval .................................................................................................... 15
2.4 Segregationsmått ............................................................................................................... 16
2.5 Regressionsanalys ............................................................................................................. 18
3. RESULTAT OCH ANALYS ............................................................................................. 19
3.1 Den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter 1990 och 2010.............................. 21
3.2 Skiljer sig nivåer och utveckling beroende på ortshierarki? ............................................. 26
4. AVSLUTANDE DISKUSSION ......................................................................................... 32
REFERENSLISTA ................................................................................................................. 35
BILAGA 1: REGRESSIONMODELLER OCH HISTOGRAM ............................................ 38
BILAGA 2: OLIKHETSINDEX FÖR RESPEKTIVE TÄTORT .......................................... 39
1. INLEDNING
Etnisk segregation är ett fenomen som existerar i alla länder med en etniskt blandad befolkning
och i Sverige visar studier en stor förändring i Sveriges befolkningssammansättning de senaste
decennierna. Arbetskrafts-, flykting- och anhöriginvandring har ökat antalet utlandsfödda
markant och har bidragit till en mer varierad befolkning (Nordström & Åslund, 2010).
Det är emellertid inte bara en förändring i befolkningssammansättningen som skett utan det
har även uppstått rent geografiska åtskillnader mellan befolkningskategorier. Dessa geografiska
åtskillnader anses mest vara sammankopplade med Sveriges tre storstäder och kan definieras
som etnisk boendesegregation.
Eftersom etnisk segregation ofta sammankopplas med sociala problem och oroligheter har
ämnet blivit mycket omdebatterat på dagens politiska arena. Ofta är det födda i Sydamerika,
Asien och Afrika som hamnar under den allmänna debattens lupp då dessa födelselandsgrupper
består av en större andel flyktingar och har generellt sämre position på bostadsmarknaden (Se
till exempel: Andersson & Molina 1996, SCB demografiska rapporter 2007:2, Molina 1997)
Den etniska boendesegregationen i storstäderna finns väldokumenterad och det anses
allmänt inom forskningen att segregationsproblemen är påtagligare i en högre koncentration av
människor som i större omfattning leder till polarisering (Bråmå, 2004). På grund av detta har få
studier skett på orter utanför de tre storstäderna. Segregationsnivåer och utveckling i övriga orter
är förhållandevis outforskade till trots ett fåtal rapporter om befintlig segregation även i dessa
(Se till exempel: Bråmå 2004, Integrationsverket 2007, Jordbruksverket 2012).
Eftersom dessa rapporter pekar emot att etnisk boendesegregation även existerar utanför
storstadsområdena väcks frågor kring hur segregationen egentligen ter sig i andra orter? På grund
av detta är det intressant att expandera fokus från storstäderna och även belysa övriga svenska
orter i en studie av etnisk boendesegregation. Framförallt är födda i Sydamerika, Afrika och
Asien av extra intresse då dessa födelselandsgrupper flitigt diskuteras i den allmänna debatten.
Föreliggande rapport ämnar att för första gången göra en kvantitativ kartläggning över den
etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter och analysera om segregationen är högre i städer
med större invånarantal. Rapporten omfattar både en deskriptiv och analytisk statistisk
undersökning för segregationsnivåerna i Sveriges tätorter 1990 och 2010.
1.1 Syfte
Den etniska boendesegregationen i Sveriges tre storstadsområden är som nämns ovan väl utredd
medan det finns få svenska studier av hur det sett ut i mindre orter. Därav syftar denna studie till
att få en kvantitativ överblick över hur den etniska boendesegregationen sett ut i Sveriges tätorter
1990 och 2010. Utöver detta, eftersom det i teorin (Se till exempel: Bråmå, 2004 och Andersson
& Molina, 1996) argumenteras för att segregationen är påtagligare i större städer än i mindre,
ämnar studien till undersöka om nivåerna och utvecklingen av etnisk boendesegregation de facto
skiljer sig i förhållande till invånarantal. Undersökningen har dels avsett att kartlägga den etniska
boendesegregationen för svenskfödda relativt alla utlandsfödda men har även lagt extra fokus på
5
segregationen mellan svenskfödda relativt födda i Asien, Sydamerika och Afrika. Detta på grund
av att personer från denna grupp av födelseländer generellt har sämre position på
bostadsmarknaden och består av en större andel flyktingar.
Således, syftet med denna studie är dels att kartlägga segregationsnivåerna och utvecklingen
av etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter 1990 och 2010. Dels att undersöka och analysera
om nivåerna och utvecklingen skiljer sig beroende på ortshierarkin.
Frågeställningar:
● Hur har den etniska boendesegregationen sett ut i Sveriges tätorter 1990 och 2010?
● Skiljer sig segregationsnivåerna och utvecklingen i tätorterna beroende på vilket
invånarantal de har?
1.2 Avgränsningar
I Föregående avsnitt framgår det att det ingått en stor mängd statistisk data i studien då den syftar
till att kartlägga den etniska boendesegregationen för alla Sveriges tätorter. Detta har inneburit
att en hel del generaliseringar och avgränsningar har gjorts för att kunna göra en studie som
rymmer sig inom ramarna för en uppsats på kandidatnivå.
En rad avgränsningar följer den data som varit tillgänglig för studien där
befolkningssammansättning varit sammankopplad till respektive bostadsområde och tätort, se
avsnitt Metod och data för en mer detaljerad beskrivning. De statistiska data som erhållits
innehåller befolkningsstatistik endast för åren 1990 och 2010, vilket innebär att segregationens
utveckling bygger på dessa två tillfällen och definieras som nettoförändringen av valt
segregationsmått mellan dessa två tidpunkter. En ytterligare avgränsning som följer studiens
statistiska data är att ett stort antal tätorter endast innefattar ett bostadsområde vilket innebär att
en eventuell etnisk boendesegregation skulle vara omöjlig att mäta då alla segregationsmått
kräver minst två områden. Dessa tätorter har uteslutits helt ur kartläggningen, det statistiska
urvalet finns mer detaljerat i Metod och data. Socioekonomiska faktorer saknas i de data som
erhållits vilket innebär att dessa inte tagits under beaktning i studien.
För att kunna få en överblick över alla tätorter har dessa fritt delats in i olika hierarkinivåer
grundade på antalet invånarantal, se avsnittet Metod och data för mer detaljerad information.
Uppsatsen har således inte gått ner på detaljnivå för varje enskild tätort och frågeställning ett har
besvarats utifrån deskriptiva resultat baserad på denna ortuppdelning. För att besvara
frågeställning två, huruvida nivåer och utveckling skiljer beroende på invånarantal, har endast
linjära korrelationer sökts mellan segregation och invånarantal. Icke linjära samband bortses
ifrån eftersom studien syftar att undersöka hypotesen om att segregationen skulle vara högre i
större städer.
Sammanfattat består studien till stor del av generaliseringar. I största mån har enbart en
explorativ statistisk kartläggning utförts av segregationsnivåer och utveckling, utifrån ett valt
segregationsmått. Diskussioner kring eventuella orsaker och effekter saknas i analysen. Dels
eftersom dessa kan skilja sig från ort till ort (Se Bråmå, 2004) och dels eftersom eventuella
6
kvantitativa generaliseringar kanske bör undvikas innan de kompletteras av mer kvalitativa
fallstudier.
1.3 Definitioner av centrala begrepp
Nedan definieras en rad begrepp som är relevanta för uppsatsen. Hur dessa används kommer
framgå längre fram i rapporten.
Boendesegregation: Begreppet boendesegregation definieras av Andersson & Molina
(1995, s. 8) som “En geografisk åtskillnad i en ort eller bygd av två eller fler grupper av individer
som inbördes delar något bestämt kännetecken där grupperna sinsemellan inte delar detta
kännetecken”. Denna definition är den som har använts i denna studie.
Etnisk boendesegregation: Den etniska befolkningssammansättningen i olika delar av en
stad skiljer sig från den övriga sammansättningen i staden” (Socialstyrelsen 2010, s.177-178 ).
Detta är den definition av etnisk boendesegregation som har använts i denna rapport.
Befolkningsförändring: I denna rapport definieras befolkningsförändringen som ökningen
eller minskningen av befolkningsmängden i en tätort från 1990 till 2010.
Tätort: En tätort definieras enligt SCB som ”hussamlingar med minst 200 invånare där
avstånden mellan husen normalt inte överstiger 200 meter och består till minst 50 procent av
permanentboende” (SCB 2010). Denna definition har sedermera använts i denna rapport.
Segregationsmått: Segregation går att mäta på en rad olika sätt och i denna uppsats har ett
så kallat olikhetsindex att använts. För en mer detaljerad beskrivning se avsnitt 2.4 under Metod
och data.
Ortshierarki: Detta refererar till antalet invånare per tätort. Desto fler invånare desto högre
upp i Ortshierarkin. För en närmare beskrivning av hur tätorterna är uppdelade hierarkiskt i
denna rapport, se Tabell 2 i avsnitt 2.3 under Metod och data.
Bostadsområde: I denna uppsats har tätorternas bostadsområden definierats av SAMS
(Small Area Market Statistics). SAMS är en områdesindelning som bygger på delområden i de
större kommunerna och i de mindre kommunerna på valdistrikten (SCB). Se en mer detaljerad
beskrivning i avsnitt 2.3 under Metod och data.
1.4 Etnisk boendesegregation
Boendesegregation är ofta uppdelad i tre olika kategorier inom forskningen. Vanligen handlar
det om följande inriktningar (SCB Demografiska rapporter 2007:2, s. 13):
● Demografisk boendesegregation: Denna inriktning inom segregationsforskningen
behandlar främst den rumsliga skillnaden mellan individer. De kan kategoriseras efter
kön, ålder och hushållstyp. Det kan till exempel handla om åtskillnader mellan studentoch äldreboenden.
● Socioekonomisk boendesegregation: Denna kategori inriktar sig på sociala och
ekonomiska åtskillnader, till exempel den rumsliga distinktionen mellan
höginkomsttagare och låginkomsttagare.
7
● Etnisk boendesegregation: Den tredje kategorin handlar om den rumsliga distinktionen
mellan inrikes födda svenskar och olika etniska grupper. Det är utifrån denna tradition
som denna studie kommer att utgå.
Den etniska segregationen kännetecknar i Sverige främst hur bosättningsmönstret för
inrikes födda svenskar rumsligt skiljer sig från andra etniska grupper. Detta är ett fenomen som
i första hand har studerats på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Att
omfattande studier saknas på mindre tätorter baseras sannolikt på uppfattningen att
boendesegregationen är större i storstäder, där koncentrationen av människor i en högre grad
tillåter social polarisering (Bråmå, 2004). Denna polarisering kan i större städer bidra till att hela
stadsdelar domineras av utlandsfödda grupper eller socioekonomiskt utsatta grupper.
Även om den etniska boendesegregationen teoretiskt sett bör vara större i Sveriges
storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö) så påpekar Bråmå (2004, s. 42-43) i en av
de få studier kring mindre städer att tendenserna och mekanismerna i segregationsförlopp för
storstäderna även verkar finnas i mindre städer. Hon påpekar emellertid att eventuella effekter
av segregationen generellt uppträder i mindre geografiska områden i mindre orter. Detta gör till
exempel att effekterna för sammansättningen i skolan inte blir lika stora.
1.4.1 Orsaker till etnisk boendesegregation
Det finns en uppsjö av studier och teorier om varför etnisk boendesegregation uppstår och det är
inget som det läggs särskild stor tonvikt vid eftersom denna studie endast syftar att kartlägga den
etniska boendesegregationens nivåer i Sveriges tätorter. Däremot följer en kort sammanfattning
kring dessa orsaker för att läsaren ska få en klarare uppfattning om vad etnisk boendesegregation
är och grundar sig i.
Ett problem med att kartlägga bakomliggande orsaker till etnisk boendesegregation är
sammankopplingen med socioekonomisk och demografisk segregation. Det kan till exempel
vara så att den etniska bakgrunden indirekt bidrar till segregationen men att den direkta orsaken
är den socioekonomiska. IFAU (2010, s.6-7) nämner hur fall av etnisk diskriminering leder till
ett visst yrke och inkomst som i sin tur bidrar till ett sämre läge på bostadsmarknaden. Den initialt
dåliga positionen på bostadsmarknaden gör att en stor del av den utlandsfödda befolkningen bor
i hyresrätter som ofta är geografiskt koncentrerade till vissa områden. Andersson (2007, s. 69)
nämner en annan anledning till att en stor av invandrarbefolkningen bor i hyresrätter, som
grundar sig i rent demografiska orsaker. Han beskriver hur unga vuxna överrepresenteras i
hyresrätter och eftersom en stor del av dagens immigranter faller in under denna grupp ökar det
andelen av utlandsfödda som bosätter sig i hyresrätter. Det faktum att många immigranter
bosätter sig i hyresrätter leder dessutom till att de går miste om en eventuell värdeökning, vilket
försvårar ett avancemang på marknaden (IFAU 2010, s. 6-7). Problemet grundar sig alltså inte
bara på etniska grunder utan också från socioekonomiska och i demografiska faktorer.
Den bostadspolitik som bedrivits har i vissa fall bidragit till ökad etnisk segregation och till
exempel har nyanlända svårare att ta sig in på bostadsmarknaden på grund av privata aktörers
höga krav. Samma problem har emellertid även visat sig bland institutioner som kommunala
8
bostadsförmedlingar. Bland andra beskriver Molina (1997, s. 92) hur de gamla
miljonprogramområdena övergivits av svenskfödda och hur de nyanlända flyktingarna
välkomnats till dessa billiga lediga bostäder av kommunerna. Den här hänvisningen av
nyanlända till mindre attraktiva områden blir extra påtaglig då migrationen varierar och inte är
jämn över tid (Socialstyrelsen 2010, s. 178-179).
Etnisk boendesegregation kan också uppstå av att nyanlända själva väljer att bosätta sig nära
andra av samma etniska bakgrund, vilket lättare ger tillgång till redan existerande kontaktnätverk
som kan påverka val av bostadsförmedlare (Socialstyrelsen 2010, s. 178-179). Faktorer som
kultur, språk och traditioner kan bidra till att personer med samma bakgrund tenderar att dra sig
till varandra och att familjebildning sker inom grupper med samma etniska bakgrund (IFAU
2010. s. 7-8). Närheten till andra med samma bakgrund kan också leda till att en gemensam
affärskultur uppstår, som kan attrahera andra med samma geografiska bakgrund. Detta kan leda
till att bostadsområden får en högre koncentration av vissa etniska grupper. Givetvis är inte detta
ett strikt bosättningsmönster men att det finns tendenser kan räcka för att segregation ska uppstå
(IFAU 2010. s. 7-8).
1.4.2 Eventuella effekter
När det gäller eventuella effekter av den etniska boendesegregationen utreds dessa inte heller i
denna studie. Att det kan finnas eventuella effekter från etnisk boendesegregationen motiverar
emellertid en kartläggning som denna och kan därför vara av vikt att nämna i sin korthet.
Den etniska boendesegregationens effekter är flitigt diskuterade både i forskning och det
allmänna forumet och åsikten kring dessa är tudelade. Bland de mest belysta problemen återfinns
rasism, diskriminering och bristande socialt tillit (Andersson 2007, s. 84 ).
Andersson (2009) påpekar att ett problem i studier kring dessa effekter, som han benämner
som grannskapseffekter, är huruvida de grundar sig i egenskaper från grannskapet eller från
individer inom vissa demografiska grupper och med särskilda sociala egenskaper som skulle
associeras med samma effekter även om individerna haft en annan omgivning. Det finns
emellertid studier på att etnisk boendesegregation har haft effekter på arbetslöshet (Se till
exempel Andersson, 2007 och Musterd et al 2009), skolresultat (Se till exempel: Brännström,
2007 och Szulkin & Jonsson, 2007), valdeltagande (se Andersson, 2007), språkinlärning (Se till
exempel Socialstyrelsen, 2010, Van Kempen et al 2009 och Urban 2009) och hälsa (se
Andersson 2007).
Sammanfattat finns det många delade meningar kring grannskapseffekterna men
förekomsten av dessa är av både akademiskt och politiskt intresse. Slutligen är det viktigt att
påpeka, som redan nämnt, att konsekvenserna av dessa eventuella effekter kan antas vara mindre
påtagliga i geografiskt mindre orter.
1.5 Historisk återblick
För att kunna sätta studiens kartläggning i en historisk kontext kommer en kort återblick att ges
i detta avsnitt. Det dras inte några slutsatser utifrån denna men en uppfattning om hur den etniska
9
boendesegregationen formats är enligt studiens författare en viktig bakgrund, dels för att få ökad
förståelse för hypotesen om att boendesegregationen skulle vara högre i större städer, dels för att
få en inblick över vilka politiska aktioner som funnits för att motverka att segregationen
koncentrerats i storstäderna.
Denna återblick tar avstamp i mitten av 1960-talet då flyktinginvandring började öka i Sverige
och så småningom dominera över den tidigare arbetskraftsinvandringen. Boendesegregation och
den etniska aspekten går att spåra avsevärt längre tillbaka än så men det var först kring denna tid
som diskursen kring detta fenomen nådde det allmänna forumet (Hugosson & Maandi 2008, s.
6-8).
Mot slutet av 1960-talet steg invandringen till rekordhöjder och även om den fortfarande
dominerades av arbetskraftsinvandring från Finland så började den allt större andel flyktingar
som anlände förändra förutsättningarna för invandringen. Som Molina (1997) nämner så innebar
det en geografisk förändring i dubbel bemärkelse. Dels började de nyanlända komma från mer
avlägsna länder från Sydamerika, Afrika och Asien, och dels började deras boendemönster
förändras. Molina beskriver att den första vågen flyktingar koncentrerades i storstäderna och
framförallt i Stockholm. Under samma tidsperiod hade miljonprogrammet, som skulle lösa
bostadsbristen, börjat visa alltmer brister. Hugosson & Maandi (2008) beskriver hur det började
uppmärksammas att dessa områden och bostäder inte höll den klass som de utgav sig för att göra.
Bostadsområdena ansågs innehållsfattiga, tråkiga, dominerades av hyreslägenheter och var ofta
belägna en bra bit från centrum. Detta gjorde att få familjer sökte sig till dessa områden och
hyresvärdarna hade svårt att hitta hyresgäster.
Molina (1997) utreder samma tidpunkt och nämner att myndigheterna, i och med den stora
flyktingvågen, ställdes inför en rad praktiska problem och däribland boendefrågan. Detta ledde
till att de nyanlända placerades i miljonprogramsområdena vilket i sin tur gjorde att personer
med utländsk bakgrund koncentrerades till dessa. Enligt Hugosson & Maandi bidrog denna
koncentration av personer med utländsk bakgrund tillsammans med ett växande socialt
utanförskap till stigmatisering och sociala problem.
Hugosson & Maandi återger hur den första politiska åtgärden kring boendesegregationen
kom 1974. Den kallades “Målsättningen om allsidig hushållssammansättning” och innebar att
upplåtelseformerna och typerna av bostad skulle varieras i den kommunala planeringen. Detta
var enligt Hugosson & Maandi tänkt att hjälpa bostadsområdena att bli mer diversifierade ur
främst en socioekonomisk synvinkel, men året därefter började även begreppet etnisk
boendesegregation tas i beaktande. Den etniska faktorn ansågs förstärka segregationen på grund
av konflikter mellan fattiga invandrare och fattiga svenskar som ledde till ytterligare
polarisering. Från och med mitten av 1970-talet introducerades alltså etnisk boendesegregation
som ett samhällsproblem i Sverige och i mitten av 1980-talet initierades “Hela Sverigestrategin”.
10
1.5.1 Hela Sverige-strategin
“Hela Sverige-strategin” innebar att ansvaret för flyktingarna förflyttades till kommunerna,
vilket var tänkt att sprida utlandsfödda från storstäderna ut i landet (Hugosson & Maandi 2008,
s. 23-24). Strategin var tänkt att utgå från nya flyktingars individuella behov med målet att
bosätta dem i kommuner där det kunde finnas arbete och bostad. Tanken var från början inte att
involvera alla Sveriges kommuner men mot slutet av 1980-talet blev alla kommuner, bortsett
från ett par undantag, involverade (Andersson 2000, s. 151).
Andersson (2000) menar att även om “Hela Sverige-strategin” inte förändrade
bosättningsmönstret i grunden så skedde en viss omfördelning. Framförallt menar Andersson att
ett mönster kunde skönjas där kommuner med initialt liten andel utlandsfödda snabbare ökade
denna andel än storstadsområdena. Detta gjorde att hela Sverige på kommunnivå fick ett mer
etniskt blandat utseende. Både Andersson och Borgegård, Håkansson och Müller (1998) påpekar
emellertid att något som bromsade strategins omfördelning var den s.k. sekundärmigrationen,
det vill säga att de flyktingar som placerades i små kommuner flyttade vidare till större städer.
Effekten av “Hela Sverige-strategin” började kring 1994 försvagas av olika anledningar.
Dels minskade flyktinginvandringen och färre fick uppehållstillstånd och dels påverkade den
ovan nämnda sekundära migrationen. Ytterligare en ny viktig faktor som uppstod parallellt var
att flyktingarna, i samband med att strategin blev mindre styrande, själva började ordna boende
(Hugosson & Maandi 2008, s. 24-25). 1997/98 släpptes bostadsstyrningen helt och regeringen
ansåg att varje individ själv helt skulle få bestämma vart denne skulle bosätta sig (SCB
Demografiska rapporter 2007:2, s. 16).
1990-talet initierades istället en områdesbaserad strategi kallad “Särskilda insatser i
invandrartäta områden” vilken syftade till att förbättra sociala förhållanden för utlandsfödda i
berörda områden. Avsikten var att förbättra utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden och
att förhindra diskriminering (Hugosson & Maandi 2008, s. 25-27). Palander (2006) menar
emellertid att denna områdesbaserade strategi också bidrog till en ökad stigmatisering då vissa
områden och dess invånare blev utpekade som grunden till hela problemet. Hon menar att dessa
insatser inte bidrog till mindre boendesegregation utan att de var alltför koncentrerade på ett visst
antal områden istället för att omfatta en hel stad. Vidare påpekar hon att många av
boendesegregationens orsaker inte går att finna i själva området utan återfinns i andra processer
som migrationsflöden, arbetslöshet, diskriminering etc. Dessa åtgärder kom att följas av liknande
områdesbaserade strategier under 1990-talets senare hälft och in på 2000-talet (Hugosson &
Maandi, s. 25-27).
1.5.2 Storstadssatsningen
1998 initierades vad som kom att kallas “Storstadssatsningen” som syftade till att bryta den
etniska, sociala och diskriminerande segregationen i storstadsområdena och särskilt sju utvalda
kommuner (SCB Demografiska rapporter 2007:2, s. 17). Även om åtgärdernas första fas var
tänkt att pågå fram till 2003 har dessa åtgärder fortsatt och fler kommuner har involverats (SCB
Demografiska rapporter 2007:2, s. 17). Till trots att ett övergripande mål med satsningen var att
11
motverka den etniska boendesegregationen i storstäderna så visar forskning att segregationen
fortsatte öka i storstäderna (Se till exempel: Nordström Skans & Åslund 2010, SCB
Demografiska rapporter 2007:2, Biterman et al 2010 ). Biterman et al påpekar emellertid att
segregationen stabiliserades något under 2000-talets första hälft men att det på längre sikt finns
tendenser till ökad segregation.
Under 2000-talets andra hälft ökade invandringen kraftigt till Sverige (SCB 2008). Även
om rapporter har visat att de utlandsfödda koncentrerades till storstadsområdena efter “Hela
Sverige-strategin”, så visar en rapport från Jordbruksverket (2008) att den utlandsfödda delen av
befolkningen även ökat kraftigt i mindre städer och på landsbygden. Enligt rapporten så har
tillväxten av andelen utlandsfödda till och med ökat kraftigare i städer utanför storstadsområdena
och på landsbygden.
Detta stöds också av en undersökning av Johansson & Rauhaut (2008) som påvisar att
framförallt flyktinginvandrarnas bosättningsmönster i mitten av 2000-talet verkar ha större
spridning och inte koncentreras till endast storstadsområdena. Detta menar de kan ha kopplingar
tillbaka till “Hela Sverige-strategin” som fortfarande till viss del lever kvar för flyktingar som
inte ordnar eget boende. De påpekar också, precis som Jordbruksverkets rapport, att
storstadslänens överpresentation av utlandsfödda minskat något och att de utlandsfödda fått en
jämnare fördelning över landet. Emellertid understryker Johansson & Rauhaut att detta inte
gäller inomregionalt, där koncentrationen till invandrartäta områden istället ökat. Detta, förklarar
de, beror på att det under 2000-talet skett en utjämning av boendemönstret då framförallt
flyktingar hamnar i län med stora flyktinganläggningar. De påpekar att även om en allt större
andel av dessa väljer att bosätta sig inom länet så sker i många fall en vidareflyttning till
storstadslän där de koncentreras i områden med redan hög andel utlandsfödda.
1.6 Tidigare forskning
När det gäller etnisk boendesegregation utanför de tre storstadsområdena finns det väldigt lite
svensk forskning. Detta kan verka något besynnerligt då Andersson & Molina (1996) redan för
snart 20 år sedan konstaterade i en undersökning av Sveriges till invånarantalet 25 största
kommuner, att segregationen inte kan anses vara koncentrerad till storstäderna även om
konsekvenserna troligen är mer märkbara i dessa.
En av få studier som har fokus utanför de tre storstäderna är “Utvecklingen av
boendesegregationen i mellanstora städer under 1990-talet” av Åsa Bråmå (2004). Hon har i
studien koncentrerat sig på fem mellanstora städer och mer specifikt Uppsala, Västerås,
Norrköping, Jönköping och Umeå. Hennes resultat visar att den etniska boendesegregationen
ökat i alla dessa städer förutom i Uppsala mellan 1990-2000 samt att tendenserna och
processerna för segregationen har stora likheter med de tre storstäderna. Hon påpekar emellertid
att även om segregationen i dessa städer har ökat så går de inte att jämföra med storstäderna.
Varken när det gäller segregationsnivå eller den geografiska faktorn, vilket gör att
segregationens effekter rimligtvis inte heller går att jämföra. Slutligen nämner hon att problemen
12
som associeras med segregationen i storstäderna lätt kan bli sammankopplade med andra städer
vilket gör att debatten och de problem som ändå kan finnas i dessa hamnar i skymundan.
Utöver Bråmås studie finns det få om ens några studier kring den etniska
boendesegregationen utanför storstäderna, emellertid återfinns ämnet i ett par statliga
utredningar. Bland annat har Integrationsverket (2007) gjort en undersökning för hur den etniska
boendesegregationen sett ut och ändrats mellan 1997- 2005 i Sveriges 20 största kommuner. I
rapporten menar de att även om segregation vanligtvis brukar sammankopplas med de tre
storstadskommunerna visar deras undersökning på att den i högsta grad är befintlig i övriga 17
kommuner. Av deras siffror att döma har till och med segregationen bland utrikes födda minskat
i några av de största kommunerna som Göteborg, Uppsala och framförallt Malmö, samtidigt som
den ökat i de flesta mindre. Emellertid påvisar de att det är svårt att utifrån deras undersökning
att hitta ett samband mellan kommunernas storlek och segregationens utveckling.
En annan myndighet som belyst den etniska boendesegregation utanför de tre storstäderna
är Jordbruksverket (2012) där de använt sig av församlingarna inom varje kommun för att
beräkna den etniska segregationen. Bland de tio kommunerna som enligt rapporten påvisar högst
segregation återfinns förutom de tre storstäderna även mindre kommuner som Karlskrona,
Trollhättan, Lidköping och Kristianstad.
Även i forskningen utanför Sverige är det svårt att hitta studier kring den etniska
boendesegregation utanför storstadsområden men ett fåtal går att finna och däribland en rapport
av Lichter et al (2007) som koncentrerar sig på småstäder i USA. Den etniska boendesegregation
i USA skiljer sig från Sverige men Lichter et al kommer fram till ett par viktiga slutsatser som
är viktiga att ta under beaktande. Framförallt kommer de precis som Bråmå fram till att
mekanismerna för etniska boendesegregation i de mindre städerna verkar följa dem i de större.
En annan viktig aspekt som Lichter et al nämner är att om den etniska segregationen minskar i
de större städerna är det lätt att tro att så också sker i de mindre städerna även om så inte behöver
vara fallet. Slutligen konstaterar Lichter et al att det endast finns ett fåtal studier kring ämnet och
att det behöver belysas mer.
En ytterligare studie av Gonzales-Wahl et al (2006) som fokuserat på städer i USA med ett
invånarantal mellan 10 000 - 50 000 och segregationen av latinamerikaner konstaterar att det
finns stora likheter den dynamik som går att finna i metropolerna. De sammankopplar det faktum
att segregationsnivåerna är lägre i mindre städer med att de socioekonomiska skillnaderna är
mindre. De konstaterar att ökad socioekonomisk status för latinamerikanerna leder till ökad
integration.
Sammanfattat finns det väldigt lite forskning av etnisk boendesegregation kring mindre
städer men den forskning som finns verkar överens om att etnisk boendesegregation även
existerar i mindre städer och att dynamiken är lik den i storstäderna. I Sverige tyder rapporter på
att segregationen ökat även i svenska mellanstora städer. I flera av städerna verkar dessutom
ökningen vara kraftigare än den i storstäderna.
13
2. METOD OCH DATA
I följande kapitel redogörs uppsatsens forskningsmetodik och dess ansatser. Kapitlet beskriver
hur statistisk data har samlats in, hur informationen har använts och vilket urval som gjorts.
Därefter kommer valt matematiskt segregationsmått att redovisas och förklaras för att sedermera
klargöra hur det applicerats på statistisk data. I kapitlets sista delar beskrivs det hur studien
statistiskt ämnat att besvara de två frågeställningarna, den ena besvaras främst genom
beskrivande statistik och den andra främst genom analytisk statistik i form av
regressionsanalyser.
2.1 Kvantitativ metod
För att besvara studiens frågeställningar har ett par olika metoder använts. Huvudsakligen är det
en kvantitativ explorativ metod som studien grundar sig på. Eftersom uppsatsens syfte innefattar
en stor mängd tätorter i Sverige och mycket statistisk data, så lämpar sig en kvantitativ metod
bäst för att undersöka hur den etniska boendesegregationen utvecklat sig. Analysen består både
av ett deskriptivt och analytiskt tillvägagångsätt där de deskriptiva och analytiska resultaten
presenteras genom tabeller, figurer och diagram.
Detta val av metodik stärks av Denscombe (2013) som menar att kvantitativa studier främst
associeras med en empiri som utgår från numeriska uppgifter och statistiska metoder, detta för
att se mönster och göra jämförelser av händelser och fördelningar. Ytterligare argument för att
ett kvantitativt metodval är lämpligt ges av Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006, s. 120) som
anger att en kvantitativ inriktning behandlar sifferdata och vilar på en analys med
genomsnittsmått, variationer och samband. Resultatet redovisas därefter med hjälp av tabeller,
grafer och diagram. Vidare förklarar Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006, s. 80-83) att
kvantitativa metoder oftast har ett positivistiskt synsätt på kunskap som utgår från
objektivitetsideal och att dess ansats är deduktiv, det vill säga att den utgår ifrån redan befintliga
begrepp. Detta gäller även denna studie.
Studiens angreppssätt är i mångt och mycket explorativ och har inte utgått ifrån någon
specifik teoriprövning. Emellertid kan inte ansatsen anses induktiv eftersom det är en rent
statistisk kartläggning och analys, utan någon djupare diskussion kring orsak och verkan. Detta
dels för att en stor del av studiens forskningsområde, bortsett de tre storstadsområdena, i hög
grad är outforskad och få, om ens några, tidigare studier finns. Därtill grundas studiens analys
på en stor mängd statistisk data och utan ett teoretiskt ramverk blir det en explorativ infallsvinkel
där hypoteser och statistiska mönster i många fall grundas på författarens subjektiva tolkning.
2.2 Litteraturstudie
För att kort belysa bakomliggande orsaker och effekter av etnisk boendesegregation har en
litteraturstudie gjorts. Enligt Friberg (2006) är en sådan metodik lämplig för att få en överblick
över dagens kunskap och tidigare forskning. En historisk litteraturöversikt har presenterats som
är tänkt att som bakgrund komplimentera den kvantitativa analysen och sätta den i en kontext.
14
Litteraturstudien syftar även till att få en överblick över politiska åtgärder och utvecklingen i
befolkningssammansättningen i övriga landet. Dessa översikter är inte menade att användas för
att analysera studiens resultat utan för att få en uppfattning om fenomenet etnisk
boendesegregation och som bakgrund till varför en kartläggning av Sveriges tätorter skulle vara
intressant.
Slutligen har en litteraturöversikt gjorts över tidigare forskning för kunna se om tidigare
studiers mönster och tendenser sammanfaller med dem som påträffats i denna uppsats. I
litteraturstudien har materialet främst samlats in från Google Scholar, DIVA, Uppsala
universitetsbibliotek, LIBRIS och studiens handledare Roger Andersson.
2.3 Statistisk data och urval
För att kunna göra en kvantitativ analys kring den etniska boendesegregationen i Sveriges
tätorter har en mängd statistisk data samlats in. Aggregerad statistisk data har samlats in med
hjälp av professor Roger Andersson från institutet för bostads- och urbanforskning. Den
aggregerade data som studien använt sig av består av befolkningsstatistik från alla Sveriges
tätorter från 1990 och 2010 med invånarantal, tätortskod, SAMS-områden och utlandsfödda, se
Tabell 1. För att kunna jämföra olika bostadsområden i tätorterna har de blivit indelade och
sammankopplade till SAMS-områden.
Tabell 1: Kategorier och variabler för den aggregerade statistiska data som studien grundats på
Kategori
SAMS
Tätortskod
Sverige
Västländer
Östeuropa
Övriga världen
Total befolkning
Variabel
En kod på sju siffror för respektive SAMS-område.
En kod på fyra siffror för respektive tätort. Baserad på
2010-års tätortslista
Antal svenskfödda inklusive andra generationens
invandrare för varje tätort. Data finns från 1990 och
2010.
Antal födda i de EU-länder som var medlemmar före
2004, övriga EES-länder (Norge, Island och
Liechtenstein) samt Nordamerika, Japan och Oceanien.
Data finns från 1990 och 2010
Antal födda i övriga länder i Europa, Ryssland och andra
länder från forna Sovjet. Data finns från 1990 och 2010.
Antal födda i övriga länder i Asien inklusive Turkiet,
Afrika samt Syd- och Centralamerika. Data finns för
både 1990 och 2010
Totala antalet individer i varje SAMS-område både 1990
och 2010
I studien har, som tidigare nämnts, dels segregationen mellan kategorin Sverige och de tre
övriga födelselandsgrupperna sammanslagna, det vill säga födda i utlandet undersökts. Utöver
detta så har även, som redan nämnt, fokus legat på segregationen mellan kategorin Sverige och
Övriga världen.
15
Sveriges tätortsindelning skiljer sig från år till år och i denna studie används 2010-års
indelning (SCB 2010). Denna skillnad i Sveriges tätortslista kan ha betydelse för analysen men
då ett urval med bestämda krav har gjorts, antas skillnaderna filtreras bort till en försumbar nivå.
Vad som bör uppmärksammas i segregationsanalyser där SAMS-områden figurerar är att
homogeniteten ibland dessa går att ifrågasätta. Amcoff (2012, s. 111-112) konstaterar att SAMSområdena kan anses föråldrade och att storleken skiljer sig från kommun till kommun. Han
tillråder därför försiktighet i kommunala jämförelser. Denna fallgrop undviks till största del i
denna uppsats då endast tätorter analyseras, inom vilka SAMS-områdena är mer ihopklustrade
och homogent indelade än utanför tätortsgränserna. När områdena dessutom studeras över tid
minskas problemet ytterligare. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att SAMS-områdenas
varierande storlek kan påverka analysens utfall.
Ett ytterligare problem är att vissa tätorter delar SAMS-områden. För att inte få dubbletter i
de aggregerade data som används har ett SAMS-område som delats av en eller flera tätorter blivit
tilldelad den tätort som har störst invånarantal inom SAMS-området. Vissa tätorter innehåller
endast ett SAMS-område och att innefatta dessa orter i analysen skulle leda till ett undermåligt
resultat då segregation bara kan mätas om en tätort består av minst två statistikområden. Därav
har all data filtrerats för att sortera bort de orter som endast har ett SAMS-område.
För att undersöka hur den etniska boendesegregationens nivåer och utveckling skiljer sig
har tätorterna att delats in i sex olika grupper beroende på invånarantal. Grupperna har fördelats
fritt av studiens författare och visas i Tabell 2:
Tabell 2: Ortshierarki fördelade efter invånarantal
Ortshierarki
Invånarantal
Storstäder
Fler än 200 000
Större städer
100 000- 200 000
Mellanstora städer
50 000- 99 999
Städer
20 000-49 999
Mindre städer
5000-19 999
Mindre samhällen
200-4999
Dessa grupper används främst för att på ett enkelt sätt kunna få en bra deskriptiv bild av hur
den etniska boendesegregationen sett ut 1990 och 2010. För varje hierarkinivå redovisas
beskrivande statistik i form av tabeller och figurer.
2.4 Segregationsmått
16
Det finns en rad olika sätt att mäta etnisk segregation på och beroende på vad uppsatsen granskar
så finns diverse segregationsmått med varierande egenskaper. I en känd studie av Massey &
Denton (1988) delade de in den etniska boendesegregationen i fem olika dimensioner vilka fritt
översatt var: Jämnhet; Exponering; Koncentration; Centralisering och Kluster. Bland dessa fem
dimensioner har geografer främst använt sig av mått på Jämnhet i forskningen kring etnisk
boendesegregationen. Ett sådant mått är ett olikhetsindex. Detta är enligt Massey & Denton
(1993) ett mycket vanligt och effektivt sätt att mäta segregation. Det är ett mått som undersöker
jämnhet mellan två befolkningsgrupper där indexet talar om hur jämnt fördelade en
minoritetsgrupp är i delområden över en större region. Indexet sträcker sig mellan 0 och 1 där 0
är minsta möjliga segregation och 1 största möjliga segregation.
För att mäta segregationsnivåer i undersökningen har ett olikhetsindex använts och
förenklat säger indexet hur stor andel av en befolkningsgrupp i en, i detta fall, tätort som skulle
behöva byta residens för att undvika segregation (Bråmå, 2004). Ekvationen ser ut som nedan:
1
𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑎𝑣 𝑏𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝1 𝑖 𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 𝑖
2
𝐵𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝1 𝑖 ℎ𝑒𝑙𝑎 𝑡ä𝑡𝑜𝑟𝑡𝑒𝑛
𝑂𝑙𝑖𝑘ℎ𝑒𝑡𝑠𝑖𝑛𝑑𝑒𝑥 = ∑𝑁
𝑖=1 |(
−
𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑎𝑣 𝑏𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝2 𝑖 𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 𝑖
𝐵𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝2 𝑖 ℎ𝑒𝑙𝑎 𝑡ä𝑡𝑜𝑟𝑡𝑒𝑛
)|
Noström Skans & Åslund (2010, s 9-10) påpekar att beroende på studiens förutsättningar
och vilket syfte den ämnar att besvara, så finns det metoder som lämpar sig bättre än andra från
fall till fall. Eftersom denna uppsats ämnar att fokuserar på etnisk boendesegregation är det
viktigt med ett segregationsmått som inriktar sig på den rumsliga fördelningen och inte tar
hänsyn till andra faktorer, som till exempel sysselsättningsnivå. Detta motiverar valet av
olikhetsindex då detta endast innefattar andelar av två olika befolkningsgrupper i en tätorts
bostadsområden.
En svaghet jämtemot en del andra segregationsmått skulle emellertid kunna vara att bara två
befolkningsgrupper jämförs (Wong 2003, s.181-182). I denna studie undersöks dock
svenskfödda mot alla utlandsfödda och svenskfödda mot födda i Sydamerika, Afrika och Asien.
I båda fall är det alltså segregationen mellan två ”befolkningsgrupper” som jämförs vilket gör
att olikhetsindexet är lämpligt som segregationsmått.
Antalet SAMS-områden som omfattas av tätorterna och antalet invånare inom varje SAMSområde varierar stort och detta påverkar indexet. Bråmå (2002) nämner en grundregel vilken
säger att en uppdelning i få stora delområden alltid ger lägre indexvärde än uppdelningen i flera
mindre. Indexet är dessutom känsligt för gruppstorlek, om den grupp som undersöks är liten
relativt till totala antalet i tätorten blir indexvärdet högt. I denna studie har de befolkningsdata
som använts filtrerats så att alla SAMS-områden som involveras är kopplade till tätorter med
minst 5 procent utlandsfödda 1990. Därutöver har SAMS-områden där färre än 20 individer
fanns bosatta filtrerats bort. Detta gör att dessa faktorers påverkan på indexet minskar.
Segregationsindexen har beräknats i Matlab.
För att kartlägga utvecklingen av segregationen har nettoförändringen av respektive
olikhetsindex mellan 1990 och 2010 beräknats. Denna nettoförändring kommer i studien att
definieras som segregationens utveckling.
17
2.5 Regressionsanalys
Den andra resultatdelen som främst ämnar att besvara den andra frågeställningen består av
analytisk statistik i form av regressionsmodeller. Framförallt är det en linjär regression som
använts då det är ett effektivt verktyg för att undersöka hur en variabel påverkar en annan i
kontinuerlig data (Pallant 2010, s.148) .
Mer specifikt består en linjär regression utav en beroende variabel och en oberoende variabel
tillsammans med ett antal kontrollvariabler. Regressionsanalysen visar hur mycket av variansen
från beroende variabeln som kan förklaras av gruppen oberoende- och kontrollvariabler (Pallant
2010, s. 148-149). Det är framförallt den oberoende variabeln som är intressant medan
kontrollvariabler adderas då det finns misstanke om att andra variabler skulle kunna påverka
sambandet. Denna studie kommer använda sig av både enkla regressioner där endast en beroende
och oberoende variabel används, samt multipla linjära regressionsanalyser där en rad
kontrollvariabler adderas för att undersöka linjära samband.
Det finns vissa saker som måste tas i beaktning när en regressionsanalys utförs, dels är det
viktigt att antalet ”mätpunkter” är tillräckligt många. I samhällsforskning menar Steven (1996,
s.72) på att 15 fall per oberoende variabel är minimum för att få ett tillräckligt tillförlitligt
resultat. I detta fall är antalet mätpunkter densamma som antalet tätorter som ingått i analysen
och är, även efter statistiska urval, betydligt många fler än 15. Två andra faktorer som linjära
regressionsanalyser är känsliga för är så kallade ”outliers” och multikollinearitet eller
singularitet. Outliers refererar till mätvärden som extremt avviker sig från övriga värden vilket
försvårar processen att hitta linjära samband. Multikollinearitet och singularitet innebär att de
oberoende variablerna har för starka samband eller på olika vis betyder samma sak.(Pallant 2010,
s.48-52)
I denna studie som syftar till att undersöka sambandet segregationsnivå och ortshierarki är
segregationsmåtten de beroende variablerna och invånarantal den oberoende. För att undersöka
ett eventuellt samband mellan utveckling och ortshierarki så är nettoförändringen av
olikhetsindex mellan 1990 och 2010 den beroende variabeln och invånarantal den oberoende.
Modellerna har därefter utökats med en rad kontrollvariabler för att undersöka den statistiska
signifikansen och öka modellernas förklaringsgrad.
För att utföra regressionsanalyserna har statistikmjukvaran SPSS använts.
18
3. RESULTAT OCH ANALYS
För att besvara uppsatsens två frågeställningar och uppfylla studiens syfte presenteras i detta
kapitel de resultat från den numeriska analysen som anses vara relevanta.
De aggregerade data som studien grundat sig på har som tidigare nämnts filtrerats i Matlab
för att undvika ett undermåligt resultat från analysen. Efter filtreringen bestod studiens statistiska
data av 571 tätorter som analysen utgått ifrån, dessa finns listade i Bilaga 2. I Tabell 3 finns en
översikt för hur många tätorter och SAMS-områden som finns inom respektive tätortsnivå.
För att kunna besvara vilken utveckling och segregationsnivåer den etniska
boendesegregation haft i Sveriges tätorter kommer deskriptiva figurer och tabeller presentera de
resultat som anses relevanta. För att besvara om utvecklingen och segregationsnivåerna skiljer
sig beroende på ortshierarki, det vill säga invånarantal, kommer dels nivåerna och utvecklingen
för varje tätortsgrupp deskriptivt presenteras och därtill resultaten från regressionsanalyser att
redovisas.
Innan resultatkapitlet går in djupare på frågeställningarna kommer först en deskriptiv
översikt att ges på variabler som inom studiens ramverk och utifrån dess data anses vara relevanta
för resultaten. Det är viktigt både för den statistiska analysen och slutdiskussionen att få en bild
över hur dessa variabler är fördelade i tätorterna. De innefattas dels indirekt i beräkningar av
segregationsmåttet och är dels viktiga kontrollvariabler för regressionsanalysen.
Tabell 3: Medelvärden och standardavvikelser för kontrollvariabler. Tabellen visar medelvärden för alla tätorter som
innefattats i analysen. Antal bostadsområden och antal invånare per bostadsområde bygger på data från 2010. a SAMS är i
denna studie detsamma som bostadsområden
Antal SAMSa
Antal
Befolkningsföränd
Födda i
Alla
per tätort
invånare per
ring 1990-2010:
övriga
utlandsfödda
världen %
%
SAMSområde
1990
2010
1990
2010
Medelvärde
9,3
1280,3
8,8
1,6
3,4
7,5
10,7
Standardavvikelse
36,3
832,1
45,2
1,3
3,0
4,0
5,4
Resultaten i Tabell 3 innefattar alla tätorter som omfattats i analysen. Det som går att utläsa
ur resultaten är att snittantalet bostadsområden (SAMS) ligger kring nio men standardavvikelsen
är så pass hög som knappt fyra gånger medelvärdet vilket innebär att det finns en stor varians
där max antal bostadsområden och minsta antal skiljer sig mycket. Att genomsnittet ändå är så
pass lågt beror på att antalet tätorter med endast ett fåtal områden istället är många gånger fler
än de stora städerna. Hög standardavvikelse har också antalet invånare per bostadsområde och
nettomigrationen över alla befolkningsgrupper.
19
När det gäller andelen av födda i övriga världen och alla utlandsfödda per tätort så har
andelen ökat relativt kraftigt från 1990 till 2010. Andelen födda i övriga världen har ökat från
1,6 procent per tätort till 3,4 procentenheter och andelen utlandsfödda ökade ungefär 3 procent
från 7,5 procent 1990 till 10,7 procent 2010.
För att kunna få en bättre bild över dessa faktorer visas i Tabell 4 samma upplägg men för
respektive ortshierarki där också antalet tätorter inom respektive grupp listas.
Tabell 4: Ortshierarkinivåer med medelvärden och standardavvikelser (N avser antalet tätorter inom hierarkinivå) aSAMS är i
denna studie detsamma som bostadsområden
Ortshierarki
Antal
Antal
Befolknings
Födda i
Alla
SAMSa
invånare
förändring
övriga
utlandsfödda
per tätort
per
1990-2010
världen %
%
SAMS-
%
1990
2010
1990
2010
område
Storstäder:
Medelvärde
440,7
1904,2
22,7
4,8
12,8
15,8
25,3
N=3 (Antal
Standardavvikelse
241,9
1703,2
5,3
0,6
1,1
1,3
5,0
Större
Medelvärde
96,3
1221,9
22,3
4,4
11,2
10,6
18,5
städer:
Standardavvikelse
16,4
138,0
6,0
1,7
0,6
3,3
1,5
Mellanstora
Medelvärde
45,0
1766,6
17,8
3,7
9,9
11,7
19,0
städer:
Standardavvikelse
13,3
595,5
9,4
1,9
5,0
4,8
6,7
Städer:
Medelvärde
24,8
1488,3
12,1
2,6
6,6
9,0
14,8
N=38
Standardavvikelse
13,3
666,9
10,0
1,5
3,5
4,2
6,1
Mindre
Medelvärde
7,3
1798,9
7,1
2,0
4,2
8,4
12,1
städer:
Standardavvikelse
6,0
1150,0
20,4
1,5
3,0
5,0
6,0
Mindre
Medelvärde
2,5
996,1
8,6
1,2
2,2
6,7
9,2
samhällen:
Standardavvikelse
1,1
474,5
55,7
0,9
1,6
3,1
3,8
orter)a
N=4
N=13
N= 162
N= 351
20
Tabell 4 påvisar ett tydligt mönster att högre ortshierarki har inneburit större andel individer ur
befolkningsgruppen Övriga världen där storstäderna har ökat sin andel av denna grupp med 8
procent från 4,8 procent till 12,8. Jämförelsevis har gruppen längst ner i hierarkin, Mindre
samhällen, ökat med endast en procent från 1,2 till 2,2 procent. Samma tendenser går att utläsa
för andelen av alla utlandsfödda. Storstäderna har högst andel på 25,3 procent och har ökat
andelen med 9,5 procent jämfört med 1990. Längst ner i hierarkin har gruppen Mindre samhällen
ökat från 6,7 till 9,2 procent. När det gäller andelen utlandsfödda är den alltså påtagligt lägre
längre ner i ortshierarkin.
Befolkningsförändringen tenderar att följa samma mönster där storstäderna ökat sin
befolkningsmängd med i genomsnitt 23 procent relativt befolkningsnivån 1990 och de mindre
samhällena 9 procent. Noterbart är emellertid att standardavvikelsen ökar relativt kraftigt lägre
ner i ortshierarkin för vilket innebär att migrationen verkar variera kraftigt från tätort till tätort i
de lägre hierarkinivåerna.
Att antalet bostadsområden är fler i de större orterna är, som redan nämnts, inte särskilt
överraskande. Snittantalet invånare per område verkar inte följa något hierarkiskt mönster, de
mindre samhällena har visserligen ett lägre medelvärde men detta beror på att den gruppen
innefattar orter från 200 till 5000 invånare. Övriga grupper verkar ha viss homogenitet i antalet
invånare per bostadsområde men standardavvikelsen skiljer sig istället relativt mycket vilket
påvisar stora skillnader inom framförallt grupperna Mindre städer och Storstäder.
3.1 Den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter 1990 och 2010
De kvantitativa resultaten kretsar kring det segregationsmått som studien grundar sig på. Det vill
säga ett olikhetsindex. Detta index har beräknats för respektive tätort i Matlab och i Bilaga 2 går
dessa att finna för varje enskild tätort som innefattats i analysen. I Tabell 5 finns en
sammanställning för medelvärde och standardvariation för alla utlandsfödda och den grupp som
ämnas extra fokus, det vill säga Övriga världen.
Tabell 5: Medelvärde och standardavvikelse för olikhetsindex 1990 och 2010. aOlikhetsindex för svenskfödda relativt alla
utlandsfödda bOlikhetsindex för svenskfödda och födda i övriga världen cNettoförändring av olikhetsindex 1990 till 2010
Olikhetsindex: Alla
Olikhetsindex: Övriga
Nettoförändring av
utlandsföddaa
världenb
olikhetsindexc
1990
2010
1990
2010
Alla
Övriga
utlandsfödda
världen
Medelvärde
0,12
0,13
0,24
0,21
0,01
-0,03
Standardavvikelse
0,08
0,10
0,15
0,13
0,07
0,13
Resultaten för alla tätorter visar att den etniska boendesegregation för alla utlandsfödda
relativt svenskfödda i Sveriges tätorter hade ett lågt snitt 1990 och har inte ökat nämnvärt fram
till 2010 (en procentenhet). Även om indexet för övriga världen är markant högre har
nettoförändringen minskat med tre procentenheter från 1990. Standardavvikelsen är emellertid
21
relativt hög. För att tydligare kunna se hur segregationsnivåerna och utvecklingen sett ut har en
sammanställning gjorts även här för respektive ortshierarkinivå, se Tabell 6.
Tabell 6: Medelvärden och standardavvikelser för olikhetindex i respektive ortshierarkinivå tillsammans med nettoförändringen
Ortshierarki
Olikhetsindex:
Olikhetsindex:
Nettoförändring av
Alla utlandsfödda
Övriga världen
olikhetsindex
1990
2010
1990
2010
Alla
Övriga
utlandsfödda
världen
Medelvärde
0,29
0,33
0,46
0,42
0,04
-0,04
Standardavvikelse
0,03
0,02
0,01
0,03
0,03
0,03
Större
Medelvärde
0,26
0,32
0,40
0,42
0,06
0,02
städer
Standardavvikelse
0,07
0,07
0,09
0,07
0,09
0,12
Mellanstora
Medelvärde
0,26
0,31
0,42
0,41
0,05
-0,01
städer
Standardavvikelse
0,06
0,06
0,10
0,08
0,03
0,06
Städer
Medelvärde
0,21
0,27
0,37
0,36
0,06
-0,01
Standardavvikelse
0,06
0,08
0,10
0,09
0,06
0,09
Mindre
Medelvärde
0,13
0,15
0,25
0,24
0,02
-0,01
städer
Standardavvikelse
0,07
0,09
0,14
0,12
0,06
0,10
Mindre
Medelvärde
0,10
0,09
0,21
0,17
-0,01
-0,04
samhällen
Standardavvikelse
0,08
0,07
0,15
0,12
0,07
0,15
Storstäder
Resultaten i Tabell 6 ger stöd åt det förväntade resultatet att den etniska
boendesegregationen är högre i städer med ett större invånarantal. Framförallt för
hierarkinivåerna Städer, Mellanstora städer, Större städer och Storstäder går det att utläsa en hög
segregation svenskfödda relativt födda i övriga världen, alla har ett genomsnittsindex över 0,3. I
de tre högsta ortshierarkierna är dessutom boendesegregationen för svenskfödda relativt
utlandsfödda över 0,4 år 2010. Standardavvikelsen däremot blir högre lägre ner i ortshierarkin
vilket tyder på en större spridning i olikhetsindexet. I dessa grupper blir dessutom antalet tätorter
fler inom gruppen, se Tabell 5. De två nedersta ortsgrupperna har också ett något lägre
olikhetsindex än de ovanför.
Något mer överraskande är resultaten för nettoförändringen 1990-2010, där finns inte
samma hierarkimönster att utvecklingen av den etniska boendesegregationen skulle blir högre
desto fler invånare en tätort har. Detta gäller framförallt för födda i Övriga världen där Mindre
samhällen precis som Storstäderna har sänkt sin segregation med 4 procentenheter jämfört med
1990. Vid 2010 har Större städer nått samma nivå som storstäderna på 0,42. Detta är intressant
22
eftersom storstäderna har störst positiv befolkningsförändring och högst andel utlandsfödda.
Standardavvikelsen för de mindre samhällena är emellertid väldigt hög vilket återigen innebär
att det finns en större spridning inom denna ortsgrupp. Intressant att notera är att samtliga
ortsnivåer förutom Större städer har minskat sin boendesegregation när det gäller svenskfödda
relativt födda i övriga världen.
Boendesegregationen svenskfödda relativt alla utlandsfödda har enligt resultaten lägre
nivåer än segregationen för födda i övriga världen. 2010 når emellertid de tre högsta
hierarkinivåerna över ett olikhetsindex på 0,3. Även här är det ett litet hopp ner till de nedersta
nivåerna som visar på lägre olikhetsindex under 0,2 för båda tillfällen.
Resultaten i Tabell 6 för nettoförändring av olikhetsindex 1990-2010 visar att segregationen
ökat i samtliga ortsgrupper förutom Mindre samhällen, där standardavvikelsen, precis som i
tidigare fall, istället är väldigt hög. Noterbart är att indexet för Storstäder har en svagare
utveckling än grupperna Större städer, Mellanstora städer och Städer.
Dessa generella resultat motiverade en närmare deskriptiv framställning av ortsgruppen
Mindre samhällen där standardavvikelsen är anmärkningsvärt stor. I Figur 1 visas ett histogram
över dessa tätorters förändring av olikhetsindex svenskfödda relativt alla utlandsfödda för att få
en uppfattning om spridning och fördelning.
Figur 1: Histogram för nettoförändringen i olikhetsindex för svenskfödda relativt alla utlandsfödda
Från histogrammet i Figur 1 går det att se att det finns en stor variation i förändringen där det
finns tätorter som både minskat och ökat över 20 procentenheter. Emellertid ser förändringen ut
23
att vara normalfördelad där de flesta tätorter finns inom spannet -5 till 5 procentenheter.
Histogrammet för segregationen svenskfödda relativt födda i övriga visade på en snarlik
fördelning och finns i Bilaga 1.
Ett annat intressant resultat som föranledde en djupare undersökning var att resultatet i
Tabell 6 visar att storstäderna har en svagare utveckling av boendesegregationen än de tre
hierarkinivåer som kommer därunder. Figur 2 visar en scatterplot (spridningsdiagram) för
olikhetsindex både 1990 och 2010 för svenskfödda relativt födda i övriga världen tillhörandes
de fyra översta hierarkinivåerna. Eftersom 2010 års olikhetsindex visas på Y-axeln och 1990 års
värde på X-axeln blir värdena viktade mot varandra vilken tydligt visar nivåer och förändringar.
Figur 2: Scatterplot för de fyra högsta ortshierarkierna och deras segregationsindex för svenskfödda relativt födda i övriga
världen. Y-axeln visar nivån på olikhetsindexet 2010 och X-axeln 1990. Referenslinjen visar om tätorten har minskat eller ökat
sitt segregationsindex. Under referenslinjen är de tätorter som minskat sitt segregationsindex och ovanför är de som har ökat.
Fördelningen av tätorter i spridningsdiagrammet från Figur 2 är intressant då det tydligt syns
att de tre storstäderna alla ligger under referenslinjen som innebär att boendesegregationen
svenskfödda relativt födda i övriga världen har minskat i samtliga, framförallt i Malmö.
Visserligen hade storstäderna en hög segregationsnivå både 1990 och 2010 men som tydligt syns
i spridningsdiagrammet finns det en rad orter som relativt storstäderna ligger högre på Y-axeln
men lägre på X-axeln. Detta innebär att segregationen ökat i dessa städer och att de gått om
24
storstäderna i olikhetsindex från 1990 till 2010. Orter som sticker ut är framförallt städerna
Borlänge och Karlskrona där segregationen ökat avsevärt från 1990 till 2010. Även i större städer
som Linköping och Örebro har segregationen ökat kraftigt och gått om de tre storstäderna jämfört
med 1990.
Åt andra hållet utmärker sig framför allt Uppsala och Katrineholm som båda hade en högre
segregationsnivå än de tre storstäderna 1990 men som 2010 hade en lägre nivå. Slutligen finns
det ett fåtal orter som både ligger högre på Y-axeln och X-axeln, det vill säga att de både 1990
och 2010 hade en högre segregationsnivå än de tre storstäderna. Däribland Växjö, Eskilstuna,
Trollhättan och Borås. I Borås har indexet visserligen minskat kraftigt men var fortfarande
relativt högt 2010. När det gäller boendesegregationen svenskfödda relativt alla utlandsfödda så
visas samma sorts översikt i Figur 3.
Figur 3: Scatterplot för de fyra högsta ortshierarkierna och deras segregationsindex för svenskfödda relativt alla utlandsfödda.
Y-axeln visar nivån på olikhetsindexet 2010 och X-axeln 1990. Referenslinjen visar om tätorten har minskat eller ökat sitt
segregationsindex. Under referenslinjen är de tätorter som minskat sitt segregationsindex och ovanför är de som har ökat
När det gäller alla utlandsfödda har segregationen ökat för i princip alla orter. Det är endast
ett fåtal städer och den större staden Uppsala som visar på en utveckling mot minskad
segregation. Annars ses här samma mönster som i Figur 2, det vill säga att det finns ett antal
städer som både har ett högre index och haft en högre utveckling. Även här utmärker sig städer
25
som Borlänge, Karlskrona, Trollhättan, Kristianstad och de större städerna Örebro och
Linköping.
Dessa två scatterplots visar tydligt att den etniska segregationen inte bara är koncentrerad
till Sveriges tre storstäder. Det finns orter som både har ett högre segregationsindex och en mer
ökande utveckling. Emellertid ligger fortfarande majoriteten av de orter i de tre hierarkinivåerna
under storstäderna fortfarande på en indexnivå som är lägre.
3.2 Skiljer sig nivåer och utveckling beroende på ortshierarki?
För att tydligare kunna besvara frågan huruvida det finns en korrelation mellan antalet invånare
och segregationsnivån har ett antal regressions- och korrelationsanalyser utförts. Dessa har
utförts både för segregationen svenskfödda relativt utlandsfödda samt svenskfödda relativt födda
i övriga världen.
I dessa analyser har gruppen Mindre samhällen uteslutits eftersom de deskriptiva resultaten
visade på en hög standardavvikelse för denna grupp och eftersom dessa orter utgör en majoritet
av studiens data, skulle det kunna leda till undermåliga analyser där statistiska mönster i de
övriga grupperna riskerar att bli försummade.
Modeller har skapats för årtalen 1990 och 2010 med olikhetsindexet som oberoende variabel
för att främst undersöka huruvida segregationen de facto ökar med ett högre invånarantal.
Slutligen har två modeller tagits fram för respektive förändring i olikhetsindex för att undersöka
om den skiljer sig beroende på invånarantal. Nedan redogörs för de regressionsmodeller som
anses mest relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Övriga återfinns i Appendix 1.
Tabell 7 visar tre modeller för 2010 där olikhetsindexet för segregationen svenskfödda och
födda i övriga världen.
26
Tabell 7: Regressionsmodeller för oberoende variabeln Olikhetsindex svenskfödda relativt födda i övriga världen 2010.
aInvånarantal storleksordning 10 000; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per bostadsområde
storleksordning 100
Modell 1
Variabel Övriga världen
B
Std.
Modell 2
Beta
B
Error
Std.
Beta
Modell 3
B
Error
Std.
Beta
Erro
r
1
(Constant)
,265
,009
Invånarantala
,003
,001
,214**
,227
,014
,325
,016
,002
,001
,124*
,002
,001
,165**
-,001
,000
-,089
,000
,000
-,032
,039
,010
,737**
,035
,008
,657***
*
Befolkningsförändring
%
Förändring födda i
*
övriga världen %
Födda i övriga världen
-,013
,007
-,307
-,009
,005
-,263
-,011
,002
-.055
,000
,002
-,013
,000
,002
-,019
-,006
,001
-,510***
%
Alla utlandsfödda %
Antal
bostadsområden
b
Medelantal invånare
per bostadsområde
c
R Square
,046
,203
,453
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
I Modell 1 blir invånarantalet mycket statistiskt signifikant men inte helt oväntat blir
modellens trovärdighet (R Square) låg eftersom den endast beror på en variabel. Modellen
förklarar variationen till knappt fem procent. I modell 2 sänks den statistiska signifikansen för
variabeln invånarantal men är fortfarande signifikant på nivån 0,1. Noterbart är att
nettoförändringen i tätorternas invånarantal inte är signifikant. Däremot är kanske inte helt
oväntat nettoförändringen och andelen av befolkningsgruppen övriga världen signifikanta.
Modell 3 visar återigen på att signifikansen av variabeln Invånarantalet höjs men även på
att Antalet invånare per bostadsområden är mycket statistiskt signifikant medan Antal
bostadsområden inte uppfyller kraven. Denna modell har förklaringsgraden R square = 0,453
vilket är betydligt bättre än medelvärdet.
Samma modeller har även utförts på gruppen Alla utlandsfödda som finns att se i Tabell 8.
27
Tabell 8: Regressionsmodeller för oberoende variabeln Olikhetsindex svenskfödda relativt utlandsfödda 2010. aInvånarantal
storleksordning 10 000; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per bostadsområde storleksordning
100
Modell 1
Variabel Alla utlandsfödda
B
Std.
Modell 2
Beta
B
Error
Std.
Beta
Modell 3
B
Error
Std.
Beta
Erro
r
1
(Constant)
,124
,004
Invånarantala
,004
,001
,258**
,132
,011
,195
,012
,001
,001
,112*
,001
,001
,111
-,000
,003
-,059
,000
,000
-,043
,028
,007
,679**
,025
,007
,603***
*
Befolkningsförändring
%
Förändring födda i
*
övriga världen %
Födda i övriga världen
-,001
,005
-,052
,001
,005
-,018
-,003
,001
-,199**
-,003
,001
-,174**
,001
,001
,034
-,004
,001
-,411***
%
Alla utlandsfödda %
Antal
bostadsområden
b
Medelantal invånare
per bostadsområde
c
R Square
,067
,28
,453
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
Från modellerna i Tabell 8 går att se vissa skillnader gentemot Tabell 7. Framförallt blir inte
invånarantalet signifikant i Modell 3 men även visas att procentandelen ur befolkningsgruppen
födda i Övriga världen inte uppfyller de statistiska kraven.
Två enklare modeller har på samma sätt gjorts för olikhetsindexen 1990 som i Tabell 9 visas
för segregationen svenskfödda relativt födda i Övriga världen.
28
Tabell 9: Regressionsmodeller för oberoende variabeln Olikhetsindex svenskfödda relativt födda i övriga världen 1990.
aInvånarantal storleksordning 10 000; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per bostadsområde
storleksordning 100
Modell 1
Övriga Världen 1990
1
B
Std. Error
(Constant)
,277
,010
Invånare 1990a
,004
,001
Beta
Modell 2
B
Std. Error
,350
,017
,003
,001
,154*
,022
,006
,253***
Alla utlandsfödda 1990 %
,002
,002
,059
b
,001
,002
,039
Medelantal invånare per
-,008
,001
-,564***
,212***
Födda i övriga världen
Beta
1990 %
Antal bostadsområden
bostadsområde
c
,045
R square
,420
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
Dessa modeller visar på ett snarlikt mönster liknande modellerna för 2010. Det vill säga att
Invånarantalet har viss signifikans. Det som skiljer sig är att procentandelen i tätorterna som var
födda i Övriga världen blir signifikant på nivån 0,01. Motsvarande modeller för alla utlandsfödda
1990 finns i Tabell 10.
Tabell 10: Regressionsmodeller för oberoende variabeln Olikhetsindex svenskfödda relativt födda i övriga världen 1990.
aInvånarantal storleksordning 10 000; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per bostadsområde
storleksordning 100
Modell 1
Alla utlandsfödda 1990
1
B
Std. Error
(Constant)
,150
,006
Invånare 1990
,003
,001
Beta
Modell 2
B
Std. Error
,171
,011
,001
,001
,072
,023
,003
,465***
Alla utlandsfödda 1990 %
-,002
,001
-,113*
b
,002
,001
,146*
Medelantal invånare per
-,003
,000
-,432***
,245***
Födda i övriga världen
Beta
1990 %
Antal bostadsområden
bostadsområdec
,060
R square
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
Precis som i modellerna för segregationen svenskfödda relativt födda i övriga världen så går
det att se skillnader från Tabell 9. Den första modellen visar på ett samband att högre invånarantal
skulle innebära högre segregation. Modellen har hög statitstisk signifikans men väldigt låg
förklaringsvariabel. Den andra modellen med adderade kontrollvariabler hittar inget statistiskt
signifikant samband mellan invånarantal och nivå på olikhetsindex. Samma mönster gick att
29
,414
utläsa i modellerna för 2010, det vill säga att det är främst för segregationen svenskfödda relativt
födda i övriga världen som olikhetsindexet är högre i större städer.
Slutligen har tre regressionsmodeller utförts för att undersöka om nettoförändringen av
olikhetsindexen 1990-2010 har något samband med tätorternas ortshierarki. Dessa ses i Tabell
11.
Tabell 11: Regressionsmodeller för beroende variabeln Förändring i olikhetsindex 1990-2010 för svenskfödda relativt födda i
övriga världen. aInvånarantal storleksordning 10 000 ; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per
bostadsområde storleksordning 100
Modell 1
Variabel: Nettoförändring
Övriga världen
B
Std.
Modell 2
Beta
B
Error
1
(Constant)
-,014
,007
Invånarantala
-,001
,001
Std.
Beta
Modell 3
B
Error
-,006
Befolkningsförändring
-,032
,011
-,001
,001
,001
Std.
Beta
Error
-,046
,015
-,054
,000
,001
-,018
,000
-,131*
,001
,000
-,121*
,004
,004
,130
,004
,004
,105
,001
,003
,018
,001
,003
,019
-,001
,002
-,057
,001
,001
,091
%
Förändring födda i
övriga världen %
Förändring alla
utlandsfödda %
Antal
bostadsområden
b
Medelantal invånare
per bostadsområdec
R Square
,000
,031
,043
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
Ingen av modellerna ur tabell 11 visar på något statistiskt signifikant samband mellan
invånarantal och nettoförändringen av olikhetsindexet för svenskfödda relativt födda i Övriga
världen. Detta stödjer de deskriptiva resultaten om att ett sådant samband inte existerar.
Förklaringsgraden är också väldigt låg i alla tre modeller. Tre motsvarande modeller har utförts
för olikhetsindexet svenskfödda relativt alla utlandsfödda som beroende variabel. Modellerna
visade precis som Tabell 11 på tre svaga modeller och inget samband mellan ortshierarki och
nettoförändring av olikhetsindex 1990-2010. Modellen finns därav i Appendix 1. Att ett samband
saknas mellan nettoförändringen av olikhetsindex och invånarantal är intressant. Detta innebär
att sambandet mellan nivån på olikhetsindex och invånarantal inte kan anses vara ett
deterministiskt samband eftersom nettoförändringen av olikhetsindex, eller utvecklingen, skulle
kunna vara större i ortshierarkier under storstäderna.
Sammanfattat visar resultaten på att det finns ett visst statistiskt signifikant samband mellan
indexnivå och ortshierarki, detta gäller framförallt olikhetsindexet svenskfödda relativt födda i
övriga världen. Däremot påvisar inte nettoförändringen av olikhetsindexen några tendenser till
30
samma korrelation vilket visar att sambandet mellan indexnivå och invånarantal inte är
deterministiskt.
31
4. AVSLUTANDE DISKUSSION
Den här studien har syftat till att kartlägga den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter
med avseende på dels alla utlandsfödda men även med extra fokus på födda i Asien, Sydamerika
och Afrika. Studien belyser också samband mellan segregationsnivå, utveckling och ortshierarki.
För att uppfylla studiens syfte har både beskrivande och analytiska ansatser utnyttjats.
Studiens forskningsområde, segregation utanför de tre storstadsområdena, är relativ
outforskat vilket gör denna kartläggning av Sveriges tätorter viktig i den bemärkelsen att en
sådan studie aldrig genomförts tidigare. Studien ämnar att ge underlag för vidare studier kring
etnisk boendesegregation där fokus även kan förflyttas utanför storstäderna.
Nedan kommer de resultat presenteras som enligt studiens författare anses vara mest
relevanta för studiens syfte, frågeställningar och kontext. Då studien innefattat en stor mängd
kvantitativa resultat hänvisas läsaren till rapportens resultatdel i kapitel 4 för mer detaljerade
tabeller och figurer.
När det gäller den första frågeställningen, som efterlyste en översikt över segregationen
1990 och 2010, visar de deskriptiva resultaten framförallt fem viktiga punkter:
 Den etniska boendesegregationen har vid båda tillfällen varit påtaglig även utanför
de tre storstadsområdena. För segregationen svenskfödda relativt alla utlandsfödda
hade förutom de tre storstäderna även ortshierarkinivåerna Större städer,
Mellanstora städer och Städer höga nivåer både 1990 och 2010. Vid 2010 hade
Storstäder, Större städer och Mellanstora städer gått över ett index på 0,3 vilket kan
tolkas som att mer än 30 procent av stadens invånare skulle behöva flytta för att
eliminera segregationen.
 Storstäderna hade visserligen högst index vid båda tillfällen men skillnaden till de
tre hierarkinivåerna därefter hade krympt 2010 jämfört med 20 år innan. Detta till
trots att storstäderna haft en större positivt befolkningsförändring. Mindre städer och
Mindre samhällen visade ett lägre olikhetsindex och en liten nettoförändring mellan
1990 och 2010.
 För segregationen svenskfödda relativt födda i övriga världen visade
hierarkinivåerna på ett ännu högre olikhetsindex. Storstäderna, Större städer och
Mellanstora städer hade alla ett index över 0,4 både 1990 och 2010. Även här hade
Storstäder högst index vid 1990.
 Till skillnad mot segregationen svenskfödda relativt alla utlandsfödda hade
olikhetsindexen vid 2010 minskat för alla ortshierarkier förutom Större städer. Detta
innebar att Storstäder och Större städer låg på samma segregationsnivå (0,42) vid
2010. Mindre städer och Mindre samhällen hade vid båda tillfällen ett relativt lågt
index jämfört med övriga ortshierarkinivåer.
 Det mest utmärkande från resultaten kan vara att storstäderna visar på en
nettoförändring av olikhetsindex som är lägre än de tre ortshierarkinivåerna under.
Detta skulle kunna tyda på en utveckling mot att dessa grupper med tiden skulle
32
kunna gå om storstäderna i segregationsnivå. En djupare deskriptiv översikt över de
fyra översta ortshierarkinivåerna (Se kapitel 4.1) visade tydligt hur vissa orter inom
de tre ortshierarkierna under Storstäder haft ett högre index både 1990 och 2010 och
hur vissa haft ett lägre index vid 1990 men vid 2010 gått om i segregationsnivå.
När det gäller den andra frågeställningen, som prövade hypoteserna att segregationsnivå och
nettoförändring skulle bero på ortshierarki, pekade både de deskriptiva resultaten och en rad
regressionsmodeller mot två viktiga slutsatser:
 Det finns ett visst statistiskt signifikant samband för att segregationsnivåerna skulle
bli högre med ett större invånarantal. Detta gäller framförallt för segregationen
svenskfödda relativt födda i övriga världen.
 Däremot hittas inget statistiskt trovärdigt samband mellan nettoförändring i
olikhetsindex och invånarantal, varken i de mer beskrivande resultaten eller från den
mer analytiska ansatsen. Regressionsmodellerna går att finna i kapitel 4.2 och
appendix 1.
Dessa resultat följer delvis resultaten och slutsatserna från de få studier som gjorts tidigare
kring etnisk boendesegregation utanför storstäderna. Tidigare rapporter från exempelvis
Jordbruksverket och Åsa Bråmå antydde att det den etniska boendesegregationen även varit
påtaglig utanför storstäderna. Vidare finns det en intressant koppling till amerikanska studier där
ett varningens finger höjts för att dra allmänna slutsatser från den utveckling som sker i
storstäderna kring segregationen. Precis som resultaten i denna studie menar de att även om den
etniska boendesegregationen minskar i storstäderna så behöver inte så vara fallet i mindre städer.
Att ett samband saknas mellan nettoförändring och invånarantal kan tolkas som att sambandet
mellan olikhetsindex och invånarantal inte kan anses vara deterministiskt och att generaliseringar
bör undvikas med storstäderna som mall.
Även om undersökningen för studiens andra frågeställning till viss del stödjer hypotesen om
att det etniska boendesegregationen skulle vara större i storstäder, ger övriga resultat en
tillräcklig grund för att kunna expandera den allmänna debatten om etnisk boendesegregation till
att även ha ett fokus utanför storstadsområdena. Att det dessutom finns orter med både ett högre
segregationsindex och en högre nettoförändring än storstäderna bör motivera både vidare
forskning kring etnisk boendesegregation utanför storstäderna och fallstudier för specifika
tätorter. Exempelvis Borlänge och Karlskrona som från Figur 2 och 3 utmärker sig med höga
segregationsnivåer och hög utveckling.
Metoden att dela in tätorter i SAMS-områden skulle möjligtvis kunna utföras på ett
alternativt sätt. Inte minst eftersom kontrollvariablerna i regressionsmodellerna visar att
medelantalet invånare per bostadsområde i högsta grad är statistiskt signifikant för
olikhetsindexen. Som tidigare nämnt finns det dessutom anledning att ifrågasätta systemet med
SAMS-områdens aktualitet och trovärdighet i kommunala jämförelser. Likväl är det denna
indelning som vanligen använts i tidigare kvantitativa svenska studier kring etnisk
boendesegregation men det är nära till hands att tänka att en annan indelning skulle kunna ge en
annan bild.
33
Den linjära regression som använts söker endast efter linjära mönster för kontinuerlig data
vilket innebär att icke linjära mönster försummas. Resultaten från den deskriptiva delen påvisar
att ortshierarkierna under storstäderna har en högre nettoförändring vilket även skulle kunna
motivera en studie för icke linjära samband och med logistisk regression.
Denna studie har avgränsat sig från socioekonomiska faktorer men då den mesta forskningen
är överens om att socioekonomisk boendesegregation och etnisk boendesegregation är tätt
sammankopplade vore det intressant att innefatta även den aspekten i vidare studier. Även
upplåtelseformerna har en stor roll för etnisk boendesegregation och bostadsmarknaden skulle
kunna innefattas i en liknande studie med exempelvis logistisk regression.
Slutligen kommer studiens viktigaste slutsatser att listas nedan:
 Den etniska boendesegregationen finns även utanför de tre storstäderna och i flera
fall har orter haft både högre segregationsnivå och snabbare nettoförändring.
Majoriteten av tätorterna hade emellertid lägre segregationsnivå än storstäderna både
1990 och 2010. Det är främst i mindre städer och mindre samhällen som
segregationsnivåerna generellt fortfarande håller en relativt låg segregationsnivå.
 Den etniska boendesegregationen för svenskfödda relativt födda i Asien, Afrika och
Sydamerika har haft högre nivåer än för svenskfödda relativt alla utlandsfödda.
Nettoförändringen av olikhetsindex mellan 1990 och 2010 är däremot lägre än för
segregationen svenskfödda relativt alla utlandsfödda.
 Det finns ett signifikant statistiskt samband mellan ortshierarki och segregationsnivå
där fler antal invånare skulle innebära högre etnisk boendesegregation. Detta gäller
framförallt för segregationen svenskfödda relativt födda i Asien, Afrika och
Sydamerika.
 Prövningarna visade inte på något samband för nettoförändringen i olikhetsindex,
det vill säga nettoutvecklingen, och antalet invånare. Vilket innebär att sambandet
mellan ortshierarki och segregationsnivå inte kan anses deterministiskt.
Denna rapport och dess slutsatser väcker frågor inför framtida studier kring etnisk
boendesegregation i Sverige. En rekommendation är att lägga större fokus på mindre städer för
att få större förståelse för mekanismerna och dynamiken i den etniska boendesegregationen i
Sverige. Framförallt eftersom denna studie dels visar att utvecklingen i storstäderna inte
nödvändigtvis behöver följas i mindre städer, dels att segregationen även varit påtaglig i mindre
orter.
34
REFERENSLISTA
Tryckta källor
Amcoff, J. (2012). Hur bra fungerar SAMS-områdena i studier av grannskapseffekter? En studie
av SAMS-områdens homogenitet. Socialvetenskaplig tidskrift. 19(2):s 93-115
Andersson, R. (2000). Segregerande Urbanisering? Ingår i: Hemort Sverige. 149-182.
Norrköping: Integrationsverket
Andersson, R. (2007). Ethnic Residential Segregation and Integration Processes in Sweden.
Ingår i: Schönwälder, K (red.). Residential Segregation and the Integration of Immigrants:
Britain, the Netherlands and Sweden. Berlin, Social Science Research Center Berlin
Andersson, R. (2009). Boendesegregation och grannskapseffekter. I Graninger, G. &
Knuthammat, C (red.). Samhällsbyggande och integration - Frågor om assimilation, mångfald
och boende. Stiftelsen Vadstena forum
Andersson, R. & Molina, Å (1996). Etnisk boendesegregation i teori och praktik. Ingår i: SOU
1996:55, Vägar in i Sverige. 155-204. Stockholm, Fritze
Biterman, D. Gustafsson, B. Österberg, T. Brännström, L. Sällström, E. Arnoldsson, G. (2010).
Boendesegregation, s. 176-226 i Social rapport 2010. Västerås, Edita Västra Aros.
Björk, L. & C. Räisänen (1996). Academic Writing ‐ A University Writing Course. Lund,
Studentlitteratur.
Borgegård, L.E. Håkansson, J. & Müller, D.K (1998). Concentration and Dispersion of
Immigrants in Sweden, 1973-1992, The Canadian Geographer, 1998, Vol. 42, No. 1: 28-39
Brännström, L. (2007). Making their mark. Disentangling the Effects of Neighbourhood and
School Environments on Educational Achievement. Stockholm, institutet för Framtidsstudier
Bråmå, Å. (2004). Utvecklingen av boendesegregationen i mellanstora städer under 1990‐ talet.
Bilaga till Rapport Integration 2003. Norrköping, Integrationsverket.
Denscombe, M. (2013). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2:7 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.
35
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2006). Att utreda forska och rapportera (8 uppl.)
Malmö, Liber.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsatsvägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. Lund, Studentlitteratur AB
Gonzales-Wahl, A.M., Breckenridge, R.S., & Gunkel, S.T. (2007). Latinos, residential
segregation and spatial assimilation in micropolitan areas: Exploring the American dilemma on
a new frontier. Social Science Research 36 (2007) 995–1020. Science Direct.
Hugosson, J & Maandi, C. (2008). Boendesegregation i Sverige - Orsaker, konsekvenser och
åtgärder. På uppdrag av Hyresgästföreningen. Uppsala. IBU Uppsala Universitet.
Johansson, M & Rauhut, D. (2008). Invandrarnas bosättningsmönster i ett regionalt perspektiv
1950-2005. I Cars, G & Engström, C.J. (Red). Stadsregioners utvecklingskraft - Trender och nya
perspektiv. Stockholm, Kungliga tekniska högskolan
Lichter, D.T., Parisi, D., Grice, S.T., & Taquino, M.C. (2007). National estimates of racial
segregation in rural and small-town America. Demography, Vol 44 no 3, 563-581
Massey, D. S. and Denton, N. A. (1988). The dimensions of residential segregation. Social
Forces. Vol. 67
Massey, D.S, & Denton, N.A. (1993.) American Apartheid: Segregation and the making of the
underclass. Cambridge, Harvard University Press.
Molina, I. (1997). Stadens rasifiering - Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala,
Uppsala Universitet
Musterd, S., Andersson, R., Galster, G. & Kauppinen, T. (2008). Are immigrants’ earnings
influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning A, Vol 40, 785–
805
Nordström Skans, O. & Åslund, O (2010). Etnisk Segregation i Storstäderna 2010. Uppsala,
Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering(IFAU)
Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den svenska
storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Uppsala, Kulturgeografiska institutionen,
Uppsala universitet.
36
Stevens, J. (1996). Applied multivariate statistics for the social sciences (3rd ed). Mahwah, NJ:
Lawrence Erlbaum.
Urban, S. (2009). Is the neighbourhood effect an economic or an immigrant issue? Urban Studies
Vol 46,583-603
Van Kempen, R & Özüekren, S. (1997) Ethnic segregation in cities: New forms and explanations
in a dynamic world, Urban Studies (35), (s. 1631-1656)
Wong, D.W.S. (2003) Spatial Decomposition of Segregation Indices: A Framework Toward
Measuring Segregation at Multiple Levels, Geographical Analysis, Vol. 35, No. 3. The Ohio
State University
Årsrapporter
Jordbruksverket. (2012). Allt om att bo, leva och vara på landsbygden
Integrationsverket. (2007). Statistikrapport - uppdatering av aktuella siffror, relevanta nyckeltal
och indikatorer om integration. Norrköping, Integrationsverket
SCB Demografiska rapporter 2007:2. Barn, boendesegregation och skolresultat. Stockholm,
Statistiska Centralbyrån(SCB)
SCB. (2008). Integration – en beskrivning av läget i Sverige. SCB rapportserie 2008: 1
Socialstyrelsen. (2010). Social Rapport 2010. Västerås, Socialstyrelsen
Statistiska centralbyrån (SCB) (2010). Tätorter 2010. (Statistiskt meddelande MI 38 SM 1101)
(Sveriges officiella statistik). Stockholm, Statistiska Centralbyrån (SCB)
Elektroniska källor
Statistiska
centralbyrån(SCB).
“Postnummeroch
SAMS-atlasen.”.
http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Regionalastatistikprodukter/Marknadsprofiler/Postnummer--och-SAMS-atlasen/ [Hämtad: 2015-02-26]
37
BILAGA 1: REGRESSIONMODELLER OCH HISTOGRAM
Tabell 12: Regressionsmodeller för beroende variabeln Förändring i olikhetsindex 1990-2010 för svenskfödda relativt födda i
övriga världen. aInvånarantal storleksordning 10 000 ; bAntal bostadsområden storleksordning 10; cMedelantal invånare per
bostadsområde storleksordning 100.
Modell 1
Variabel:
Nettoförändring
Alla utlandsfödda
B
Modell 2
Std.
Beta
B
Error
1
(Constant)
,001
,000
-,000
,000
,001
i
alla
Befolkningsförändring
Beta
B
Error
,007
Invånarantal
,004
Std.
,001
a
,031
Modell 3
,089
Std.
Beta
Error
,013
,009
-,008
,000
,001
,071
,000
-,028
,000
,000
,043
,005
,002
,202**
,005
,002
,218**
,004
,002
,209**
,004
,002
,210**
-,001
,001
-,101
-,001
,000
-,128*
%
Förändring
födda
övriga världen %
Förändring
utlandsfödda %
Antal
bostadsområdenb
Medelantal
invånare
c
per bostadsområde
R Square
,008
,150
,166
*** Statistiskt signifikant på nivån 0,01 ** Statistiskt signifikant på nivån 0,05 * Statistiskt signifikant på nivån 0,10
Figur 4: Histogram för nettoförändringen i olikhetsindex för svenskfödda relativt födda i övriga världen
38
BILAGA 2: OLIKHETSINDEX FÖR RESPEKTIVE TÄTORT
Tatortskod AntalSams Vast90
Vast10
Ost90
Ost10
Ovriga90
Ovriga10
Alla90
Alla10
Invanare90 Invanare10
104
16
0,17335
0,126199
0,153002
0,266793
0,301875
0,325671
0,182317
0,213101
21082
29629
108
6
0,139088
0,064053
0,299439
0,440903
0,224984
0,352937
0,182486
0,238826
6186
8844
112
3
0,065135
0,091339
0,094768
0,225874
0,21303
0,225717
0,114918
0,184272
6797
7751
116
2
0,028194
0,021078
0,049392
0,054195
0,180344
0,07394
0,028308
0,03551
1070
1707
124
3
0,035692
0,007442
0,030238
0,099688
0,037343
0,078132
0,031069
0,047124
4512
4486
132
2
0,176948
0,027628
0,120195
0,002133
0,138052
0,097372
0,106179
0,001728
1061
1785
136
2
0,089042
0,051536
0,018269
0,054724
0,055594
0,006946
0,073366
0,046072
1693
2020
140
2
0,090632
0,064379
0,296847
0,205188
0,151871
0,128265
0,066078
0,095685
818
948
144
2
0,061977
0,135622
0,214064
0,107235
0,119269
0,267765
0,055342
0,13086
1149
1245
148
2
0,033873
0,018344
0,262942
0,124682
0,221276
0,119613
0,071878
0,026519
2156
3075
150
4
0,004288
0,039863
0,152376
0,197677
0,172095
0,214086
0,073831
0,133304
8965
12439
156
2
0,014681
0,036026
0,012459
0,045102
0,019794
0,053199
0,016157
0,048493
7050
7711
168
2
0,026938
0,073657
0,34512
0,09449
0,012023
0,047176
0,090403
0,063935
1817
2006
172
8
0,169491
0,134993
0,223979
0,225895
0,359703
0,218602
0,185466
0,15969
7258
12429
176
4
0,137324
0,113065
0,295831
0,122506
0,132194
0,228601
0,122348
0,145845
6146
6022
180
6
0,05261
0,088691
0,087284
0,138537
0,239991
0,163894
0,060571
0,087509
5723
10191
190
3
0,139063
0,073198
0,154687
0,253754
#NULL!
0,127878
0,118373
0,078633
669
980
196
2
0,041638
0,031033
0,246719
0,076109
0,144155
0,035389
0,012896
0,019129
1896
3064
200
7
0,154604
0,127329
0,319612
0,4791
0,23076
0,346538
0,192989
0,345787
20716
25245
202
2
0,001107
0,021724
0,05627
0,144174
0,050979
0,103243
0,016029
0,013682
1975
2793
204
2
0,034971
0,002122
0,034059
0,066617
0,073174
0,068606
0,016093
0,002
6624
7968
208
3
0,06298
0,026787
0,309361
0,133779
0,184932
0,257692
0,092339
0,107692
930
1094
220
5
0,121427
0,092421
0,079623
0,14137
0,190866
0,114437
0,121929
0,084903
7451
9367
224
2
0,01871
0,065637
0,249892
0,098331
0,083226
0,313385
0,03393
0,114972
846
1162
228
28
0,090065
0,099142
0,157945
0,284685
0,24453
0,354645
0,101834
0,212564
30145
32958
232
2
0,074906
0,094736
0,036205
0,225777
0,09176
0,101809
0,024906
0,049223
950
1174
236
2
0,138533
0,062797
0,299615
0,453226
0,368493
0,411915
0,18856
0,291055
1551
1547
240
19
0,164455
0,135623
0,206309
0,34737
0,433574
0,356562
0,266182
0,294231
22304
26676
244
2
0,036033
0,019491
0,275269
0,103632
0,11362
0,193859
0,0182
0,040158
1482
1919
252
10
0,144293
0,120557
0,183744
0,247978
0,357539
0,32745
0,158396
0,187982
15016
18278
260
2
0,034416
0,00415
0,010975
0,155627
0,115453
0,06135
0,039554
0,001485
6381
8235
264
8
0,094267
0,108529
0,270617
0,293812
0,472397
0,344362
0,207888
0,225838
12497
13524
268
3
0,117833
0,064451
0,305243
0,06858
0,395677
0,06858
0,136143
0,027414
860
1074
276
2
0,070513
0,00503
0,349301
0,114405
0,222028
0,119862
0,153004
0,053166
1198
3031
280
4
0,096275
0,054425
0,226875
0,136688
0,286483
0,184278
0,121049
0,058384
5042
6022
282
2
0,008897
0,037698
0,020174
0,198945
0,014657
0,436415
0,002948
0,214289
2305
3726
288
41
0,124827
0,13404
0,241263
0,305169
0,253638
0,256259
0,16144
0,197445
56861
63916
39
292
2
0,002873
0,132288
0,103187
0,099005
0,103187
0,097965
0,027919
0,104458
648
747
294
2
0,164341
0,029659
0,003627
0,042662
0,36077
0,06845
0,18055
0,024296
1030
1168
296
5
0,095178
0,079449
0,143806
0,248907
0,177019
0,203614
0,113693
0,124728
5930
7296
300
7
0,079745
0,091998
0,210487
0,169504
0,158599
0,219752
0,073334
0,119115
5155
8763
302
3
0,021609
0,09084
0,040932
0,125566
0,162361
0,069221
0,038819
0,056058
3438
3816
304
3
0,043938
0,053968
0,120791
0,107571
0,081722
0,185483
0,021703
0,108763
6486
8712
308
2
0,220395
0,02483
0,568221
0,208228
0,431779
0,398704
0,160814
0,1368
606
629
320
2
0,021077
0,053048
0,368446
0,000523
0,006907
0,095761
0,045088
0,01742
2498
2938
324
2
0,13996
0,131876
0,130526
0,16675
0,219474
0,439165
0,04386
0,138201
1025
1574
328
2
0,037373
0,023698
0,12755
0,117365
0,113856
0,040225
0,019406
0,059716
3762
4204
336
349
0,155414
0,113505
0,210188
0,311161
0,455293
0,440893
0,24956
0,32141
1072486
1348389
350
2
0,035746
0,008367
0,219893
0,073212
0,043844
0,025281
0,018203
0,022523
975
1946
354
2
0,055985
0,031028
0,171927
0,043802
0,328073
0,149862
0,055044
0,005923
1281
1947
356
32
0,225236
0,120785
0,205401
0,2423
0,45321
0,436889
0,275104
0,329292
58443
65717
372
24
0,158199
0,1327
0,328536
0,321962
0,479782
0,294435
0,250256
0,244235
33407
39970
384
17
0,165151
0,139005
0,216458
0,237728
0,338535
0,304959
0,191678
0,225189
33475
36437
388
13
0,083389
0,045888
0,163887
0,184115
0,23916
0,234333
0,122375
0,140957
21794
28368
392
2
0,10093
0,035957
0,03384
0,357787
0,250275
0,332678
0,142962
0,224194
4051
4868
404
6
0,082707
0,066965
0,213207
0,10445
0,08056
0,132027
0,090205
0,055225
9513
10883
408
12
0,092662
0,120133
0,123179
0,274127
0,381304
0,341112
0,163693
0,227964
21045
25240
416
4
0,131884
0,099745
0,162133
0,370868
0,396477
0,461967
0,186125
0,309866
6949
9994
512
7
0,119906
0,127855
0,213442
0,223318
0,188888
0,277713
0,065418
0,148761
4109
4670
516
2
0,135393
0,193879
0,043746
0,160319
0,135993
0,00231
0,11809
0,049765
1809
2586
520
13
0,039124
0,089432
0,15692
0,238953
0,2445
0,222381
0,059878
0,12684
12654
15186
524
6
0,156958
0,225058
0,26452
0,193891
0,167296
0,103746
0,12157
0,135804
3090
3314
526
2
0,19689
0,096217
0,323944
0,264867
0,212833
0,079803
0,124332
0,116797
1052
1905
528
2
0,014124
0,027563
0,16477
0,242841
0,218563
0,207159
0,053074
0,023214
2097
1999
532
13
0,141131
0,108366
0,173629
0,335335
0,439227
0,442372
0,211377
0,296064
20865
23864
540
3
0,098543
0,089144
0,128948
0,19216
0,4478
0,35574
0,135178
0,163654
3620
3303
606
2
0,086805
0,062836
0,174717
0,266758
0,182426
0,090287
0,062472
0,112625
1096
1541
616
7
0,211329
0,141796
0,260264
0,269041
0,335863
0,372824
0,201572
0,224097
8440
8670
622
2
0,001145
0,156197
0,151145
0,088736
0,098855
0,130053
0,020284
0,128177
690
1155
628
10
0,101597
0,058014
0,154348
0,361586
0,315378
0,355604
0,163732
0,251476
6451
7092
632
10
0,146095
0,18316
0,197542
0,298663
0,426266
0,439334
0,321336
0,35691
8428
10613
636
3
0,174369
0,178103
0,544225
0,280169
0,593316
0,280616
0,314333
0,220779
3416
3076
640
3
0,033027
0,105713
0,137365
0,30235
0,130249
0,217091
0,067406
0,18735
5323
5873
656
115
0,197965
0,129214
0,229444
0,243058
0,517298
0,374951
0,344905
0,282107
109793
141363
676
2
0,055839
0,020314
0,125979
0,055125
0,069825
0,059887
0,038053
0,007397
1891
1893
688
4
0,083719
0,060988
0,135975
0,224963
0,492052
0,225702
0,169162
0,094402
4921
4720
704
2
0,030711
0,029377
0,14539
0,035871
0,299054
0,252538
0,050688
0,041
1384
1457
734
2
0,001111
0,040667
0,284603
0,20219
#NULL!
0,30219
0,034603
0,061449
675
739
40
740
68
0,224746
0,180718
0,270684
0,248445
0,486793
0,508325
0,263313
0,343568
65584
70587
744
6
0,082883
0,075987
0,153602
0,377234
0,328576
0,42393
0,190253
0,317593
8079
7836
752
3
0,059077
0,02007
0,299175
0,129322
0,207692
0,161373
0,047129
0,0596
5616
6812
756
2
0,02317
0,030282
0,63933
0,010875
0,093875
0,213256
0,004921
0,053805
1227
1348
760
2
0,178926
0,059052
0,116181
0,03999
0,366181
0,073483
0,194798
0,059753
1136
1190
764
2
0,000863
0,031381
0,111974
0,038596
0,110248
0,143223
0,000659
0,005608
1361
1282
768
2
0,028246
0,008429
0,057952
0,050855
0,124044
0,18584
0,03588
0,013812
2158
1627
776
2
0,000836
0,087235
0,055573
0,05318
0,104427
0,05318
0,000723
0,029793
2891
2703
784
31
0,160189
0,16839
0,303163
0,246711
0,541012
0,350385
0,30053
0,276938
21837
22105
788
2
0,01928
0,022888
0,361052
0,012368
0,061052
0,195965
0,051774
0,039186
1504
1506
792
3
0,083876
0,026933
0,09177
0,179835
0,293319
0,286229
0,072443
0,034653
1960
2772
796
2
0,091472
0,019722
0,096523
0,03726
0,094386
0,210052
0,07179
0,018995
2719
2492
812
34
0,113639
0,139229
0,249347
0,297702
0,48342
0,458968
0,180389
0,298967
27587
31228
820
12
0,150504
0,150328
0,210757
0,234173
0,467928
0,370685
0,200278
0,212333
13001
11179
844
2
0,145507
0,076979
0,361971
0,045064
0,236971
0,382902
0,191889
0,182319
1289
1267
852
2
0,232503
0,100329
0,097567
0,011075
0,214933
0,128399
0,214137
0,09123
2753
3382
864
2
0,017278
0,039145
0,570957
0,044188
0,429043
0,377522
0,029043
0,044188
323
365
868
3
0,010208
0,012616
0,037854
0,018524
0,009129
0,031481
0,006617
0,011543
11969
13517
880
12
0,175241
0,167391
0,262646
0,253879
0,176736
0,199473
0,166266
0,169711
7933
8042
884
2
0,050806
0,062966
0,12074
0,087324
0,102762
0,260925
0,040269
0,11505
4214
4914
904
3
0,084638
0,170544
0,204949
0,1317
0,534311
0,470169
0,251305
0,318876
4853
4068
908
2
0,106642
0,042823
0,157796
0,005694
0,127919
0,012163
0,076195
0,030496
1043
928
912
2
0,138336
0,034824
0,085137
0,139549
0,213846
0,123195
0,138106
0,06908
3747
4094
920
2
0,186633
0,129423
0,08683
0,008579
0,069785
0,319852
0,161696
0,067889
2058
2130
1040
3
0,139395
0,110085
0,274325
0,093504
0,332234
0,236515
0,23623
0,141983
3678
3369
1052
2
0,045702
0,02396
0,041924
0,226721
0,084126
0,076923
0,040295
0,055274
1993
1961
1054
2
0,242784
0,123453
0,088349
0,082349
0,219108
0,020947
0,215665
0,049929
6623
6727
1056
11
0,130788
0,096767
0,244923
0,202283
0,327675
0,250126
0,116
0,125677
14202
12487
1074
2
0,215409
0,094885
0,296155
0,193843
0,429695
0,406763
0,275391
0,235601
3427
3803
1128
2
0,040527
0,067696
0,245502
0,186363
0,006599
0,040529
0,008511
0,013569
2507
2554
1132
3
0,057183
0,149469
0,181851
0,165923
0,308048
0,147549
0,101604
0,139603
4617
4214
1140
3
0,156376
0,1185
0,17339
0,091602
0,153909
0,063009
0,121784
0,097516
5151
5588
1144
4
0,199066
0,128012
0,046414
0,258928
0,161946
0,234193
0,139803
0,206321
6273
7389
1152
75
0,127375
0,142739
0,233907
0,307165
0,32749
0,47102
0,212138
0,368607
85726
105981
1156
2
0,019937
0,089021
0,129244
0,18264
0,164924
0,24249
0,051759
0,185898
3626
4142
1180
19
0,149591
0,183298
0,269401
0,364503
0,643446
0,39865
0,396457
0,328081
13132
13017
1188
32
0,188831
0,161237
0,294554
0,395487
0,483456
0,453331
0,246225
0,326254
31936
32163
1192
44
0,160396
0,164189
0,218558
0,29319
0,393044
0,399025
0,245643
0,297109
71736
77768
1236
2
0,064189
0,01325
0,335023
0,041821
0,301689
0,266512
0,168356
0,120679
619
641
1248
4
0,179146
0,162381
0,09948
0,18298
0,145734
0,15373
0,150165
0,104077
5512
5650
1304
2
0,227576
0,073228
0,338687
0,132265
0,443449
0,121154
0,324652
0,057517
3328
2864
41
1328
19
0,17937
0,171921
0,179431
0,312386
0,534277
0,376621
0,305355
0,246113
7848
6858
1332
3
0,170879
0,143282
0,022659
0,271361
0,260754
0,357834
0,176907
0,154303
3460
3217
1400
8
0,199272
0,138473
0,120784
0,15514
0,368795
0,302323
0,173613
0,147469
5252
5254
1404
4
0,123167
0,084189
0,392263
0,366317
0,43615
0,277539
0,25609
0,222223
5247
4727
1412
5
0,084262
0,027292
0,090537
0,057377
0,088701
0,133102
0,055527
0,053504
10348
11896
1428
2
0,140216
0,063704
0,088955
0,211795
0,176867
0,187404
0,142098
0,063301
2611
2515
1436
2
0,08603
0,089077
0,079932
0,197557
0,329932
0,184991
0,118923
0,083135
2167
2065
1452
3
0,201398
0,199725
0,220364
0,219803
0,22227
0,188005
0,205323
0,188005
1277
1119
1456
2
0,132581
0,090095
0,075516
0,333094
0,054683
0,162913
0,107053
0,234947
2337
2171
1460
13
0,211846
0,129028
0,330944
0,340502
0,245713
0,256625
0,156751
0,21733
11964
11496
1468
2
0,100476
0,100572
0,104642
0,185318
0,167142
0,137699
0,124407
0,135768
2570
2456
1484
10
0,268098
0,18916
0,362792
0,295746
0,456754
0,504651
0,290632
0,296569
9570
10038
1488
3
0,114573
0,1472
0,219711
0,05375
0,418758
0,36568
0,249846
0,228786
4699
4847
1504
3
0,091747
0,187967
0,190893
0,298223
0,156287
0,09209
0,08968
0,045987
1653
1531
1508
2
0,095166
0,055948
0,183628
0,256868
0,216961
0,247353
0,121471
0,196022
3588
3325
1520
4
0,138405
0,100598
0,235332
0,273991
0,244737
0,312684
0,045231
0,070304
2342
2116
1524
2
0,22969
0,114545
0,553219
0,63365
0,614623
0,397878
0,404096
0,337769
1498
1253
1532
2
0,036004
0,000148
0,403064
0,095747
0,098971
0,247471
0,006865
0,056276
2335
2156
1544
42
0,179051
0,13413
0,247724
0,277576
0,531091
0,425018
0,290585
0,327241
77462
91349
1560
2
0,015608
0,007104
0,284392
0,167442
0,201058
0,552558
0,072853
0,005581
1577
1161
1568
2
0,005077
0,014472
0,073871
0,038998
0,073871
0,074713
0,013265
0,032459
1737
1534
1588
2
0,009693
0,048204
0,321076
0,1752
0,053924
0,0502
0,017308
0,012863
2329
1775
1600
2
0,180518
0,144769
0,278557
0,311436
0,240096
0,228102
0,205386
0,220526
1080
910
1608
8
0,081569
0,225279
0,34343
0,331245
0,574993
0,416593
0,369491
0,355442
17516
17480
1620
2
0,157292
0,0577
0,389738
0,294843
0,098958
0,0623
0,276736
0,099464
666
381
1624
2
0,040536
0,084779
0,346091
0,162149
0,211476
0,013332
0,083591
0,091737
1308
1292
1636
2
0,189101
0,237452
0,402737
0,192836
#NULL!
0,406023
0,255862
0,291738
1562
1189
1652
2
0,072747
0,103512
0,457865
0,524564
0,042135
0,095993
0,015819
0,185278
769
687
1656
2
0,027959
0,084226
0,141299
0,195363
0,068367
0,254032
0,042824
0,196952
3754
4004
1664
6
0,146402
0,077211
0,329249
0,196737
0,160149
0,229158
0,174502
0,169948
4730
4853
1688
3
0,043958
0,131667
0,103656
0,129543
0,155732
0,160978
0,082132
0,140228
6148
5835
1692
3
0,067166
0,026675
0,092855
0,158609
0,064566
0,073851
0,042459
0,070536
4188
4739
1700
9
0,101954
0,17125
0,175318
0,234249
0,428767
0,321397
0,201373
0,238739
15219
15574
1720
3
0,118798
0,050194
0,20374
0,083994
0,16873
0,153552
0,152665
0,10433
4399
5075
1724
2
0,012771
0,028075
0,018944
0,012633
0,018944
0,017085
0,016329
0,005583
12748
13308
1732
18
0,124389
0,144715
0,285123
0,359335
0,382326
0,312439
0,181035
0,295304
17755
20294
1752
2
0,045127
0,170248
0,07713
0,174314
0,036506
0,087591
0,015673
0,12579
1130
1038
1808
3
0,028289
0,008084
0,064115
0,073077
0,050687
0,061696
0,045406
0,057964
8521
8676
1820
3
0,109129
0,055751
0,003268
0,151441
0,224556
0,245497
0,103664
0,130112
2287
2007
1832
2
0,125085
0,099929
0,337094
0,34811
0,100406
0,303666
0,192698
0,12192
1566
1507
1856
3
0,149072
0,083172
0,297477
0,0268
0,053164
0,032024
0,062703
0,044031
1602
1653
42
1872
2
0,11136
0,040584
0,194693
0,452822
0,416915
0,090035
0,146082
0,208285
1053
974
1876
2
0,098989
0,135484
0,180978
0,143617
0,010649
0,190846
0,02032
0,067457
3448
3273
1912
2
0,131545
0,158745
0,33272
0,151757
0,038565
0,318424
0,134749
0,112997
2376
2179
1916
2
0,011884
0,023875
0,066857
0,126639
0,118328
0,060502
0,029513
0,004784
3009
2807
1936
2
0,021567
0,009108
0,023544
0,020634
0,019756
0,022067
0,022062
0,018812
14517
15464
1940
4
0,083377
0,093637
0,179099
0,210668
0,194495
0,322457
0,087703
0,140195
6502
5914
1944
2
0,155982
0,041917
0,106872
0,197578
0,033701
0,253537
0,110937
0,055276
2710
2457
1948
2
0,07889
0,162583
0,1807
0,045729
0,015882
0,134012
0,099674
0,114757
1990
1732
1960
2
0,019608
0,034418
0,207567
0,434931
0,405532
0,297576
0,185989
0,21373
2401
1959
1980
2
0,022698
0,044785
0,098575
0,044887
0,006888
0,003834
0,053147
0,036461
2792
2392
1992
2
0,086259
0,22145
0,143046
0,09581
0,095035
0,137417
0,105452
0,145667
3718
3658
2012
2
0,140216
0,080299
0,253852
0,266987
0,477966
0,187442
0,158572
0,201916
2582
2344
2024
68
0,189335
0,188898
0,389742
0,365266
0,500446
0,488541
0,360403
0,386986
47866
62287
2036
2
0,07005
0,102287
0,247928
0,074974
0,013947
0,02115
0,110556
0,046476
3261
3112
2048
6
0,112568
0,086655
0,207734
0,263266
0,376501
0,394791
0,183338
0,235916
8639
9400
2112
2
0,185809
0,002724
0,171601
0,197047
0,200116
0,140133
0,160323
0,005432
2994
2645
2132
2
0,01064
0,069823
0,149698
0,095216
0,125888
0,137927
0,051377
0,012545
3174
3127
2160
3
0,102682
0,05178
0,216668
0,161916
0,034159
0,280308
0,081203
0,145387
5887
5260
2192
2
0,149798
0,008631
0,342105
0,340206
0,407895
0,659794
0,106811
0,000206
452
341
2212
4
0,067569
0,18358
0,481207
0,147654
0,412348
0,368722
0,191296
0,18617
4367
3768
2244
2
0,028697
0,258256
0,09633
0,097354
0,073141
0,122122
0,068379
0,182602
993
1149
2260
5
0,203583
0,12204
0,291929
0,320569
0,308653
0,234594
0,253367
0,244957
6115
5449
2280
35
0,17956
0,131686
0,359012
0,443131
0,455346
0,37202
0,274222
0,332729
30862
36502
2332
2
0,099122
0,114614
0,369628
0,115627
0,416087
0,254088
0,150372
0,122173
748
571
2340
3
0,058522
0,007392
0,338347
0,18367
0,327215
0,300806
0,193593
0,164311
4707
4889
2352
3
0,071875
0,005692
0,099037
0,089315
0,062884
0,084608
0,076926
0,066155
14192
14048
2360
10
0,114103
0,114561
0,181022
0,292905
0,18249
0,280231
0,124494
0,240173
14991
15337
2464
2
0,192676
0,044657
0,099614
0,272418
0,295841
0,107773
0,222312
0,117456
2875
2143
2472
21
0,174734
0,182174
0,308719
0,319933
0,428897
0,30192
0,241951
0,261179
21481
20597
2552
16
0,121812
0,138918
0,180428
0,21097
0,294277
0,285633
0,158085
0,184025
20881
22397
2628
2
0,025165
0,013784
0,081529
0,029426
0,161529
0,112759
0,04574
0,014483
1717
1544
2672
4
0,050184
0,101593
0,280336
0,127149
0,120285
0,121574
0,096315
0,067091
9664
9294
2676
16
0,099367
0,164674
0,218858
0,272596
0,329608
0,314304
0,139323
0,244809
20179
20898
2680
23
0,160061
0,205449
0,375805
0,398282
0,40132
0,591127
0,238855
0,473432
32915
38629
2684
2
0,101805
0,107082
0,035138
0,083521
0,469624
0,089724
0,015312
0,071284
2678
2132
2700
3
0,034048
0,029865
0,188253
0,1522
0,221391
0,256039
0,057877
0,090646
5309
4943
2720
8
0,211122
0,168502
0,212773
0,142104
0,197067
0,302792
0,182732
0,146609
8371
7427
2732
7
0,1444
0,249906
0,279963
0,444436
0,409034
0,44376
0,259457
0,361363
9725
10246
2748
2
0,093661
0,21766
0,031339
0,047462
0,307947
0,21564
0,148456
0,122905
2212
1698
2752
4
0,033654
0,060898
0,21855
0,101808
0,118889
0,157201
0,129884
0,105119
7825
8745
2804
3
0,17646
0,096673
0,193127
0,275245
0,376161
0,108004
0,19675
0,134552
1165
1103
43
2816
6
0,169921
0,108877
0,238274
0,223066
0,294644
0,223153
0,10969
0,104548
3358
3168
2824
2
0,028766
0,080837
0,114426
0,233978
0,207019
0,199495
0,040709
0,078806
1897
1770
2828
3
0,170496
0,100609
0,045629
0,121577
0,14243
0,064624
0,081727
0,077671
3755
3513
2832
8
0,232586
0,156239
0,252646
0,245574
0,435416
0,525389
0,220572
0,257262
8260
8342
2840
6
0,118761
0,050601
0,087755
0,146237
0,302925
0,167656
0,090339
0,083331
8847
9515
2860
2
0,059016
0,038853
0,087588
0,04215
0,00765
0,310007
0,055568
0,064317
973
814
2868
2
0,176
0,289818
0,238772
0,002181
0,2615
0,100324
0,017912
0,151606
1138
1092
2880
2
0,022238
0,1096
0,115589
0,056227
0,185637
0,06875
0,115348
0,023211
2887
3046
2884
2
0,007273
0,008084
0,205056
0,011594
0,108669
0,048049
0,006273
0,010417
2573
2242
2896
2
0,136547
0,128466
0,290987
0,223704
0,433844
0,169153
0,217177
0,080847
1496
1513
2904
2
0,104345
0,006201
0,11396
0,070917
0,270655
0,247668
0,055432
0,075497
1847
2111
2916
2
0,186878
0,077598
0,041694
0,087122
0,363122
0,112303
0,121921
0,056045
2327
2842
2928
5
0,078721
0,092925
0,206829
0,161933
0,152518
0,16893
0,100532
0,142846
9520
10755
2936
12
0,131806
0,13784
0,231321
0,229095
0,414138
0,23937
0,232668
0,207742
17885
20416
2940
4
0,048419
0,101699
0,197179
0,38926
0,449045
0,169954
0,084089
0,186663
2326
2112
2942
2
0,082473
0,057436
0,019207
0,127203
0,119207
0,060297
0,075457
0,063373
1376
1399
2956
2
0,037918
0,004734
0,188568
0,291705
0,352204
0,097449
0,07546
0,103914
1379
1189
2964
8
0,117299
0,122967
0,149004
0,234923
0,273422
0,265107
0,122136
0,166297
8281
8424
2972
2
0,024065
0,009962
0,082794
0,124938
0,111226
0,176281
0,014228
0,017041
3565
3263
2980
65
0,225819
0,245932
0,436298
0,384833
0,447549
0,49469
0,341084
0,410616
30438
36728
2984
4
0,072845
0,063945
0,17813
0,120036
0,255172
0,180805
0,072845
0,099328
2470
2723
2988
2
0,020106
0,015183
0,143355
0,059627
0,148311
0,040373
0,004842
0,022127
718
724
2992
4
0,103074
0,070202
0,442989
0,06375
0,341572
0,164868
0,040042
0,040808
3867
3948
3000
2
0,186869
0,095098
0,151592
0,192497
0,240481
0,102441
0,07063
0,037648
3275
2869
3024
2
0,134261
0,035961
0,199943
0,107014
0,288153
0,157014
0,14086
0,071363
2154
1991
3032
6
0,049676
0,070314
0,299157
0,192371
0,182126
0,443221
0,117128
0,253603
8538
8284
3036
4
0,047546
0,061883
0,105558
0,112334
0,283103
0,100615
0,118888
0,053265
6428
6017
3060
4
0,072049
0,086467
0,146782
0,210108
0,204845
0,077933
0,094909
0,117918
6094
6350
3092
2
0,059459
0,019964
0,142342
0,026952
0,164565
0,016527
0,075676
0,01859
2355
2362
3100
3
0,062852
0,08465
0,393175
0,065371
0,033396
0,12964
0,097405
0,043092
2240
2318
3104
4
0,133578
0,244356
0,310049
0,169587
0,152595
0,221384
0,112103
0,145884
2574
2473
3128
7
0,081115
0,116036
0,262397
0,25535
0,288187
0,18657
0,178187
0,152459
4957
4608
3148
2
0,063603
0,058119
0,216397
0,09304
0,283603
0,130715
0,087175
0,017017
1105
1163
3168
5
0,078869
0,075463
0,415216
0,315114
0,316559
0,340066
0,108393
0,145645
1819
1633
3192
8
0,190382
0,154302
0,232716
0,247831
0,402147
0,276786
0,257142
0,217097
8599
9649
3196
9
0,088387
0,112963
0,197492
0,25223
0,199964
0,273528
0,119014
0,210735
19092
23248
3200
2
0,103867
0,086847
0,137201
0,050977
0,303867
0,209806
0,193977
0,119254
1901
1857
3208
3
0,100533
0,050151
0,219753
0,146104
0,363027
0,287318
0,18007
0,126935
5164
5399
3216
2
0,067508
0,260223
0,056176
0,113164
0,427158
0,120169
0,060491
0,089354
887
908
3308
2
0,020665
0,006044
0,111437
0,045742
0,060932
0,127375
0,005376
0,032837
1479
1437
3312
2
0,072151
0,126299
0,124028
0,061593
0,030122
0,043058
0,07271
0,087083
2796
3218
44
3320
3
0,121236
0,09348
0,336449
0,269768
0,621236
0,107216
0,212145
0,06615
1007
1073
3332
2
0,020638
0,017749
0,048301
0,034533
0,048806
0,017205
0,020524
0,017282
3690
3767
3338
2
0,088562
0,006875
0,1269
0,077212
0,192376
0,031798
0,099689
0,017745
2967
3351
3344
3
0,033132
0,082026
0,276188
0,22061
0,37907
0,290626
0,167288
0,175369
3787
3863
3352
4
0,090716
0,090996
0,148796
0,169243
0,28147
0,191635
0,112677
0,148815
7094
7316
3356
11
0,082874
0,14007
0,205759
0,12682
0,134053
0,241323
0,050504
0,095622
8927
10132
3372
8
0,098913
0,235047
0,223718
0,317237
0,111421
0,277327
0,089213
0,257692
4328
10910
3380
8
0,06407
0,101666
0,092779
0,143556
0,234593
0,162311
0,090339
0,111577
5592
5904
3388
2
0,006231
0,019167
0,029843
0,137044
0,081269
0,100007
0,004446
0,065373
2123
3197
3392
2
0,117701
0,10962
0,076701
0,045034
0,305834
0,046901
0,053478
0,064891
3415
3635
3396
11
0,167175
0,1397
0,275727
0,218527
0,436784
0,199398
0,274941
0,174204
15473
18301
3408
4
0,087365
0,043086
0,119751
0,13041
0,315717
0,254926
0,10756
0,131286
5023
5901
3412
2
0,091223
0,016518
0,177957
0,007988
0,145062
0,047775
0,117824
0,002354
4254
4439
3416
7
0,180561
0,130178
0,416788
0,339952
0,364549
0,166941
0,18856
0,141173
2877
3246
3428
3
0,107699
0,068889
0,143179
0,181723
0,14794
0,037474
0,029549
0,091058
2254
2596
3438
2
0,036302
0,029788
0,060496
0,011786
0,189504
0,001348
0,034985
0,021506
735
823
3452
30
0,131446
0,124431
0,271463
0,342097
0,289916
0,367352
0,20222
0,293185
78500
94050
3464
2
0,033855
0,038846
0,053975
0,017029
0,058333
0,110625
0,019688
0,006916
2265
2639
3476
3
0,024103
0,012269
0,09529
0,076996
0,045618
0,030553
0,013232
0,024727
3187
4028
3480
2
0,117521
0,07
0,117521
0,138333
0,117521
0,043485
0,117521
0,041154
488
639
3488
18
0,105672
0,095601
0,241176
0,308468
0,315848
0,320528
0,138583
0,190361
14178
14710
3496
5
0,086424
0,101299
0,085943
0,063481
0,135947
0,05061
0,084104
0,068194
8642
11507
3504
5
0,055826
0,048815
0,158843
0,241772
0,108834
0,204441
0,050298
0,110664
8296
10040
3506
2
0,03663
0,040213
0,03663
0,061047
0,03663
0,007919
0,03663
0,030119
1140
1473
3512
2
0,079913
0,122889
0,120472
0,163133
0,090169
0,080581
0,086733
0,126182
2145
2417
3532
2
0,000723
0,071602
0,171429
0,119149
0,228571
0,108611
0,071091
0,094774
2262
2502
3540
2
0,151845
0,044007
0,205298
0,234483
0,205298
0,034483
0,020113
0,087424
480
469
3552
6
0,103
0,077255
0,303105
0,154659
0,381031
0,278472
0,258084
0,150428
6507
8033
3560
41
0,155594
0,252447
0,253126
0,336296
0,424772
0,456277
0,203381
0,338271
26609
30617
3572
3
0,026486
0,026608
0,171579
0,166218
0,18
0,161529
0,014881
0,027194
2118
2558
3576
7
0,076862
0,128385
0,108808
0,113529
0,21983
0,219612
0,098671
0,093633
7973
11050
3584
46
0,112127
0,110999
0,250602
0,217408
0,280483
0,254472
0,18677
0,188705
63211
85480
3588
2
0,072245
0,189121
0,016644
0,121174
0,086088
0,114385
0,045405
0,123881
1786
2061
3592
4
0,105272
0,118469
0,185353
0,165935
0,087415
0,184126
0,120719
0,075973
5450
7092
3604
258
0,152851
0,153507
0,367665
0,340223
0,465413
0,392792
0,303407
0,310925
219863
276555
3608
3
0,067915
0,064929
0,090867
0,118977
0,195033
0,066628
0,082674
0,072498
1829
1952
3612
2
0,132154
0,259766
0,344037
0,002678
0,155963
0,155619
0,035274
0,072953
683
773
3640
18
0,146268
0,183491
0,215412
0,165281
0,297151
0,220164
0,171556
0,184266
10387
11738
3656
2
0,057474
0,115381
0,139496
0,162657
0,272829
0,081685
0,042923
0,120581
1708
1962
3668
4
0,105215
0,092184
0,101267
0,049006
0,147354
0,065038
0,072058
0,047803
6557
8852
3672
4
0,085223
0,091623
0,057848
0,11236
0,097454
0,172464
0,071763
0,088998
6854
6932
45
3684
4
0,063286
0,042344
0,181332
0,092458
0,235663
0,124374
0,094497
0,03955
7223
8296
3696
4
0,07305
0,058805
0,094366
0,111888
0,095513
0,146104
0,083036
0,094433
12635
14213
3700
2
0,016587
0,014544
0,090556
0,063325
0,034444
0,010693
0,004682
0,022229
815
1210
3708
2
0,024136
0,064719
0,048093
0,038036
0,133725
0,345728
0,017446
0,005757
1619
1728
3716
3
0,12575
0,133533
0,103289
0,131821
0,211739
0,125868
0,125866
0,113479
3533
4017
3720
2
0,003107
0,09914
0,029151
0,160801
0,243437
0,144754
0,023533
0,041846
1667
1906
3724
2
0,016631
0,025445
0,023086
0,019462
0,087067
0,04103
0,035033
0,02672
3635
3295
3732
10
0,082495
0,091691
0,183242
0,225364
0,158973
0,161218
0,068967
0,094
6250
7043
3744
3
0,032619
0,118586
0,065207
0,132978
0,130553
0,131934
0,01281
0,090859
2239
2350
3752
20
0,155453
0,113318
0,380338
0,336934
0,443306
0,343901
0,228529
0,255264
25075
28699
3756
7
0,225475
0,039177
0,131827
0,070508
0,219017
0,129255
0,141827
0,025173
2114
3010
3760
3
0,153395
0,078015
0,084634
0,037256
0,056581
0,06259
0,094658
0,043754
2672
2729
3776
8
0,176673
0,12118
0,267244
0,164503
0,229774
0,174059
0,145344
0,098219
3481
3804
3780
4
0,061495
0,049269
0,14909
0,103601
0,193372
0,137768
0,050274
0,069916
6426
6873
3784
2
0,012559
0,032293
0,055416
0,077848
0,055416
0,01571
0,02496
0,003402
3391
4345
3792
2
0,027443
0,090472
0,394635
0,258113
0,36727
0,041786
0,012455
0,012493
2086
2079
3808
40
0,142486
0,151073
0,296468
0,252099
0,41634
0,25619
0,193196
0,165755
15907
18298
3812
3
0,10546
0,070485
0,054638
0,043992
0,048303
0,063971
0,056625
0,035799
5346
5678
3898
2
0,266199
0,054565
0,516199
0,342609
0,150468
0,3767
0,230484
0,144532
484
914
3900
2
0,000503
0,034233
0,008589
0,166319
0,040335
0,088036
0,01042
0,074247
1392
3216
3904
4
0,11148
0,044391
0,14754
0,170887
0,066746
0,114526
0,068475
0,070887
3388
4519
3912
2
0,025274
0,02352
0,08979
0,102468
0,08979
0,0327
0,044677
0,041657
2082
2012
3916
2
0,060555
0,055822
0,073599
0,152874
0,526401
0,210845
0,026401
0,044178
1297
1275
3920
14
0,133454
0,138093
0,271528
0,268306
0,317642
0,283123
0,197173
0,22892
21347
25159
3928
2
0,028021
0,054354
0,111979
0,000376
0,102307
0,045555
0,019089
0,041119
2407
3256
3932
2
0,118722
0,011207
0,027813
0,082398
0,128031
0,021174
0,086255
0,024933
1934
2817
3934
2
0,045937
0,027947
0,446371
0,212108
0,110191
0,081811
0,009933
0,029816
2083
2709
3950
2
0,134889
0,031057
0,627016
0,018355
#NULL!
0,126441
0,100257
0,038329
518
869
3954
3
0,089559
0,122917
0,198729
0,168125
0,112575
0,13125
0,108985
0,086655
1845
2745
3960
26
0,164944
0,212386
0,42327
0,440715
0,36336
0,432514
0,309134
0,383116
50953
61043
3992
3
0,060731
0,088578
0,309711
0,166136
0,2086
0,12135
0,125355
0,129789
4226
4164
4008
4
0,051083
0,033373
0,009174
0,107631
0,058303
0,050447
0,045169
0,057349
14790
19007
4012
2
0,096249
0,012241
#NULL!
0,196857
#NULL!
0,396857
0,096249
0,053107
575
541
4016
2
0,118363
0,006307
0,132252
0,05504
0,042351
0,204219
0,097529
0,019661
1178
1252
4028
5
0,061345
0,138253
0,205973
0,185553
0,198236
0,137589
0,067507
0,149066
8652
10233
4054
5
0,138503
0,037564
0,184014
0,11566
0,120218
0,127537
0,136066
0,023409
9517
12124
4056
3
0,063923
0,085082
0,303156
0,303227
0,28591
0,255916
0,19811
0,218095
4694
4698
4106
4
0,074908
0,099541
0,184861
0,040778
0,442004
0,236908
0,113432
0,048881
1684
2092
4108
3
0,169616
0,152977
0,233204
0,063233
0,067442
0,088271
0,134109
0,10984
2055
2471
4122
2
0,018519
0,100712
0,03976
0,071557
0,157407
0,024853
0,046296
0,014634
1053
2103
4124
2
0,08502
0,051646
0,02252
0,001117
0,08502
0,072054
0,073526
0,03634
1322
1597
46
4128
2
0,026196
0,083922
0,201077
0,023494
0,132256
0,126604
0,032256
0,009588
587
1309
4148
2
0,18987
0,1677
0,398204
0,210756
0,341385
0,0323
0,239622
0,170315
1403
1392
4156
25
0,16501
0,149493
0,335783
0,359749
0,300291
0,262956
0,230625
0,266461
21961
25801
4168
2
0,1779
0,121609
0,139846
0,111864
0,059018
0,145189
0,117768
0,058185
1506
1400
4224
2
0,04917
0,068599
0,259696
0,164734
0,073637
0,014734
0,0528
0,005107
622
1098
4294
4
0,045588
0,037665
0,203212
0,269039
0,702048
0,176085
0,060896
0,109133
614
1006
4300
5
0,078657
0,026298
0,184994
0,121437
0,130745
0,08558
0,082509
0,034455
6645
9008
4302
3
0,086639
0,052186
0,13534
0,047814
0,673546
0,286439
0,083068
0,037095
1146
2231
4308
2
0,079647
0,016948
0,037019
0,183457
0,005838
0,191197
0,051153
0,090295
2173
2302
4312
2
0,087681
0,035605
0,276569
0,440367
0,323431
0,109633
0,025589
0,028602
1182
1158
4316
2
0,057354
0,109638
0,033722
0,322955
0,043908
0,084293
0,027841
0,152611
3363
3116
4344
2
0,026015
0,00173
0,216491
0,046418
0,332321
0,075804
0,116491
0,018527
3023
3095
4368
715
0,243246
0,179615
0,333929
0,404826
0,468293
0,437264
0,311504
0,357043
476362
555717
4384
3
0,045341
0,031391
0,189335
0,196055
0,278133
0,125204
0,099108
0,072873
3997
4404
4392
2
0,01678
0,052435
0,099784
0,165037
0,090693
0,19376
0,036222
0,099248
2315
2757
4396
3
0,039389
0,099935
0,250679
0,031011
0,067615
0,074993
0,060079
0,048294
2545
4244
4404
2
0,06418
0,048537
0,016103
0,012823
0,193897
0,07051
0,014223
0,014189
2617
2620
4424
4
0,11847
0,040375
0,227734
0,144058
0,171094
0,227309
0,130361
0,069698
2817
3655
4428
2
0,044375
0,013644
0,182308
0,00356
0,10632
0,044059
0,018286
0,020844
4567
5111
4448
2
0,01935
0,055697
0,114545
0,340259
0,174069
0,104475
0,038904
0,139682
3496
3288
4452
17
0,136781
0,126854
0,337083
0,247623
0,23555
0,314151
0,172211
0,212848
20465
24103
4472
14
0,213251
0,140712
0,163421
0,289639
0,242911
0,238163
0,167844
0,221364
10035
11279
4484
4
0,120904
0,0292
0,349499
0,191949
0,176303
0,236635
0,095194
0,128653
5536
7042
4488
9
0,13358
0,038888
0,143116
0,184219
0,204438
0,277685
0,10263
0,121621
7930
8833
4492
3
0,247125
0,183354
0,101833
0,208988
0,082155
0,209491
0,202163
0,188707
4449
5267
4496
6
0,14319
0,18201
0,158691
0,251433
0,392781
0,3266
0,183564
0,25286
9050
8875
4512
3
0,072517
0,049168
0,230769
0,316383
0,374769
0,196462
0,189758
0,153599
5296
4968
4514
2
0,023379
0,15134
0,101621
0,098809
0,20739
0,155452
0,041436
0,077027
2653
3286
4518
3
0,136182
0,112115
0,538871
0,087476
0,872204
0,068578
0,176552
0,051187
336
3423
4520
9
0,220204
0,121681
0,272618
0,370652
0,332558
0,318215
0,253594
0,248808
11535
15136
4528
2
0,057868
0,054148
0,105607
0,037382
0,008322
0,154629
0,021398
0,032663
1544
3465
4544
2
0,079962
0,031016
0,079247
0,038159
0,126866
0,076254
0,036743
0,043081
1918
2014
4560
2
0,061087
0,075498
0,177753
0,307641
0,100302
0,246312
0,084519
0,194707
3141
3351
4566
2
0,053398
0,041627
0,397148
0,071276
0,102852
0,031276
0,055684
0,013831
1239
1497
4568
40
0,180575
0,152778
0,367553
0,453189
0,491672
0,328839
0,252077
0,219972
10002
10382
4584
2
0,026629
0,079259
0,194689
0,041612
0,141576
0,118397
0,012264
0,08472
3610
3985
4598
2
0,06066
0,169109
0,006897
0,137291
0,267613
0,065506
0,051927
0,115984
486
603
4608
30
0,116733
0,148279
0,246413
0,34332
0,377142
0,426257
0,187751
0,320729
30783
32343
4631
4
0,016453
0,065438
0,167288
0,121858
0,141239
0,07892
0,037457
0,047976
1537
3660
4700
20
0,107199
0,114937
0,22676
0,251323
0,16213
0,28947
0,134308
0,200723
21843
25148
4704
2
0,126755
0,025788
0,079136
0,063498
0,034899
0,103169
0,093571
0,018135
2549
3078
47
4720
3
0,034271
0,06255
0,36179
0,229232
0,303952
0,313286
0,066161
0,140048
4713
4089
4732
3
0,078585
0,120917
0,175566
0,104873
0,388871
0,05807
0,052938
0,043214
2460
3726
4744
3
0,057019
0,110499
0,123195
0,067704
0,047831
0,023298
0,024953
0,072051
3747
4219
4752
52
0,299558
0,273018
0,324483
0,396573
0,587408
0,474599
0,353243
0,389726
60694
68148
4772
3
0,034176
0,121108
0,423689
0,139451
0,110487
0,336634
0,037673
0,13967
2279
1872
4780
3
0,074442
0,05103
0,127037
0,140102
0,156929
0,104063
0,070218
0,03379
3456
3504
4796
2
0,055534
0,096772
0,18484
0,164208
0,034657
0,281891
0,058789
0,135228
3753
3519
4804
4
0,013867
0,03551
0,116543
0,07128
0,220955
0,061293
0,029511
0,029755
8692
9103
4808
4
0,030503
0,087369
0,088306
0,056116
0,291269
0,042831
0,028386
0,041212
4859
5366
4812
2
0,014226
0,088695
0,093104
0,146999
0,10613
0,145556
0,0326
0,114584
2884
2763
4816
2
0,182646
0,023098
0,30659
0,286793
0,30659
0,237708
0,209886
0,132947
1305
1541
4828
2
0,065664
0,065
0,242093
0,116906
0,303346
0,280153
0,151621
0,137561
2737
2457
4832
2
0,106626
0,018925
0,006626
0,045781
0,20107
0,087552
0,127593
0,015088
1671
1501
4852
2
0,075319
0,037851
0,252403
0,03336
0,052403
0,023388
0,085736
0,015092
2091
1888
4856
4
0,207247
0,108764
0,309592
0,248376
0,258885
0,336803
0,210135
0,176462
3999
3865
4860
2
0,273481
0,006492
0,02139
0,05761
0,39639
0,109056
0,145276
0,013818
799
766
4864
4
0,116942
0,210129
0,216753
0,216129
0,422759
0,300418
0,196465
0,239412
4264
4273
4884
2
0,361708
0,219137
0,309023
0,258563
0,218114
0,117505
0,234666
0,124883
912
926
4888
2
0,041206
0,015767
0,217415
0,56766
0,117415
0,391573
0,011156
0,20824
983
906
4892
2
0,195603
0,180029
0,349449
0,02159
0,127227
0,079282
0,21056
0,141782
1706
1824
4904
2
0,000322
0,068051
0,038894
0,1495
0,306988
0,218278
0,057232
0,067858
2195
2159
4908
2
0,02037
0,005
0,126604
0,125952
0,130749
0,12
0,02686
0,035598
1701
1717
4912
6
0,109305
0,135689
0,221054
0,326749
0,260427
0,273724
0,16904
0,244826
15490
15971
4920
9
0,041036
0,054006
0,157079
0,255705
0,153639
0,140221
0,060093
0,116138
15112
17235
4924
2
0,116501
0,123119
0,134931
0,081201
0,328072
0,170054
0,14478
0,125564
4003
3844
4948
2
0,049878
0,078571
0,386019
0,321429
0,274908
0,178571
0,04812
0,076531
1680
1838
4952
3
0,05311
0,089885
0,1
0,222973
0,199285
0,155868
0,022993
0,144195
4591
4289
4976
4
0,158672
0,079041
0,240121
0,281826
0,247628
0,330986
0,179335
0,228123
10186
12289
4996
2
0,108193
0,147712
0,165336
0,276144
0,401331
0,302334
0,025573
0,212041
1287
1380
5008
5
0,070453
0,062686
0,181182
0,096719
0,11708
0,145734
0,091258
0,057815
5508
6473
5032
2
0,028885
0,033783
0,121786
0,11255
0,097465
0,303726
0,01792
0,092709
1233
1381
5060
3
0,048264
0,01204
0,066525
0,084731
0,078379
0,093357
0,042228
0,057912
4219
4043
5080
2
0,091171
0,104763
0,230779
0,206408
0,375281
0,166795
0,103701
0,156911
2325
2374
5084
42
0,272477
0,291802
0,314852
0,48655
0,521189
0,541155
0,33273
0,438704
42513
46737
5092
2
0,023565
0,07381
0,059601
0,253411
0,154839
0,207957
0,045416
0,15374
1132
1189
5112
5
0,062295
0,054836
0,140857
0,384232
0,173596
0,130171
0,064578
0,066059
6140
6048
5120
3
0,295394
0,223479
0,252064
0,119488
0,284571
0,159032
0,288948
0,188978
4202
3919
5124
4
0,058609
0,087465
0,225954
0,259761
0,307638
0,351802
0,134554
0,244434
5323
5892
5132
8
0,142437
0,159085
0,084089
0,356206
0,221535
0,272931
0,147031
0,264799
17791
18595
5136
2
0,047589
0,028112
0,025581
0,02317
0,025581
0,02317
0,025266
0,006681
919
1146
5140
10
0,085856
0,089854
0,24677
0,207895
0,252622
0,274424
0,092616
0,148558
11219
10452
48
5156
2
0,031011
0,068744
0,154703
0,220687
0,279703
0,087354
0,032481
0,015222
853
915
5236
4
0,065453
0,14524
0,153543
0,27202
0,086613
0,306651
0,068807
0,265205
15818
16888
5260
5
0,104784
0,139735
0,379
0,235015
0,340728
0,208753
0,11935
0,178197
4191
4079
5268
2
0,045241
0,024444
0,28192
0,036013
0,149115
0,124701
0,066294
0,05699
2258
1966
5280
5
0,096436
0,159259
0,482057
0,267543
0,345542
0,387354
0,262419
0,271462
5793
5603
5284
2
0,043411
0,040082
0,000445
0,064697
0,017962
0,004408
0,025644
0,034563
4734
4685
5296
4
0,042952
0,04966
0,210625
0,176766
0,154108
0,183655
0,067425
0,078662
6737
6621
5300
2
0,087719
0,059265
0,412281
0,088111
0,118163
0,173755
0,031684
0,007544
2414
1902
5304
2
0,04219
0,006588
0,069463
0,401862
0,069463
0,014804
0,047724
0,036271
1595
1489
5308
2
0,102877
0,021187
0,118354
0,016143
0,130475
0,146395
0,10941
0,031107
1564
1608
5352
9
0,145194
0,195597
0,221311
0,408827
0,383785
0,32169
0,226003
0,31082
25750
28181
5360
2
0,109051
0,195848
0,155814
0,029548
0,089147
0,00757
0,048108
0,115293
1255
1271
5368
2
0,131026
0,061224
0,070232
0,11678
0,736898
0,716553
0,090688
0,065265
993
937
5372
9
0,191152
0,207539
0,298745
0,328991
0,45498
0,3746
0,284894
0,285253
17349
16823
5380
4
0,072482
0,047469
0,135542
0,140666
0,411616
0,093213
0,181832
0,073765
6509
6461
5388
3
0,194444
0,03834
0,315412
0,206903
0,376648
0,255711
0,263492
0,115757
3360
3111
5412
2
0,039155
0,063289
0,083067
0,336711
0,333067
0,036711
0,001839
0,012069
1305
1049
5420
7
0,072556
0,157071
0,299219
0,273682
0,296743
0,280629
0,136477
0,239397
11248
11269
5428
31
0,239586
0,198352
0,369651
0,329405
0,528295
0,431855
0,300475
0,30264
31170
34992
5456
5
0,037362
0,058051
0,078522
0,12029
0,090078
0,114124
0,062978
0,098633
9575
9048
5460
6
0,133048
0,180369
0,206199
0,271931
0,282138
0,244541
0,178876
0,187141
8722
8457
5484
3
0,057174
0,213132
0,24473
0,285051
0,386537
0,298894
0,191489
0,247966
5123
4645
5500
2
0,095427
0,179364
0,059195
0,101348
0,013976
0,10113
0,038727
0,130575
3896
4024
5524
2
0,005496
0,076708
0,439959
0,153321
0,460041
0,071679
0,039959
0,058934
1034
1020
5596
2
0,056956
0,139334
0,075397
0,130563
0,200397
0,402771
0,032293
0,017056
722
829
5604
17
0,102385
0,119662
0,190726
0,233664
0,286273
0,259419
0,124293
0,159817
16118
16433
5624
2
0,151813
0,325101
0,363934
0,199653
0,636066
0,421875
0,145753
0,302827
665
490
5628
3
0,097537
0,201899
0,473003
0,27344
0,4536
0,18502
0,143799
0,204375
3582
3455
5632
2
0,117954
0,061861
0,128014
0,058139
0,163729
0,326726
0,12484
0,103837
3385
3020
5640
2
0,106158
0,063837
0,180871
0,03781
0,176272
0,01781
0,087121
0,050773
2255
2044
5656
2
0,065938
0,029309
#NULL!
0,37296
0,065938
0,157576
0,065938
0,055195
1717
1668
5660
9
0,110506
0,07345
0,178813
0,166105
0,362906
0,424
0,147643
0,19694
8867
7418
5664
4
0,101192
0,102953
0,208716
0,223313
0,140186
0,387292
0,096148
0,241905
5965
5543
5676
4
0,061251
0,040025
0,112315
0,174932
0,154589
0,063313
0,085309
0,051627
5982
5305
5688
5
0,066645
0,12802
0,302782
0,14748
0,284551
0,224662
0,122502
0,090139
7108
5529
5704
33
0,101922
0,110973
0,19241
0,330902
0,401948
0,397648
0,201914
0,298126
53574
63060
5708
4
0,08211
0,0744
0,128255
0,068387
0,135996
0,256627
0,083024
0,126399
10308
9870
5712
2
0,006179
0,097542
0,72459
0,228545
0,12459
0,271455
0,029675
0,078684
1279
1155
5720
34
0,137549
0,161238
0,255623
0,338922
0,495247
0,333346
0,212306
0,233898
19990
18785
5760
4
0,118257
0,088637
0,242677
0,227792
0,185914
0,227377
0,02868
0,049986
4813
3769
5804
16
0,142582
0,113757
0,256969
0,275752
0,210809
0,255184
0,129894
0,171799
12953
14329
49
5812
2
0,045937
0,033027
0,029845
0,108563
0,356738
0,166235
0,086164
0,093148
3138
2439
5820
2
0,165786
0,007389
0,311137
0,328818
0,061137
0,174972
0,139568
0,072407
942
890
5824
4
0,120307
0,034999
0,229362
0,166088
0,181321
0,184318
0,136409
0,086568
5501
5798
5840
6
0,059374
0,21596
0,193197
0,298283
0,270957
0,190007
0,103642
0,217356
10294
8997
5844
3
0,040096
0,012503
0,19762
0,181745
0,229401
0,03547
0,112431
0,036055
5543
5105
5864
3
0,22502
0,193238
0,305381
0,181926
0,100161
0,144889
0,209735
0,183503
4187
3703
5880
4
0,177564
0,174058
0,04214
0,42814
0,144517
0,303635
0,173638
0,196817
4196
3546
5884
2
0,104837
0,015335
0,132439
0,140021
0,041011
0,04927
0,082301
0,016668
3954
3939
5904
3
0,07429
0,044008
0,246099
0,182169
0,328852
0,103375
0,139469
0,022843
4949
4812
5916
9
0,162075
0,14269
0,258731
0,199944
0,43845
0,27602
0,22089
0,165279
9824
8012
5928
2
0,113742
0,105935
0,011955
0,032218
0,043601
0,225245
0,094953
0,127393
3354
2677
5940
2
0,056294
0,044892
0,187873
0,04088
0,118907
0,122517
0,066797
0,0442
3241
3049
5960
3
0,161293
0,137741
0,360427
0,30621
0,52419
0,395189
0,337591
0,244682
2770
2484
5964
12
0,178336
0,179499
0,257993
0,445826
0,367546
0,430469
0,235785
0,34627
10456
9931
5984
2
0,029353
0,132626
0,437313
0,405354
0,229353
0,030354
0,036371
0,140648
708
591
5988
2
0,056792
0,004491
0,043713
0,005501
0,011586
0,014651
0,026706
0,009129
2817
2939
5996
6
0,043211
0,080555
0,151886
0,256979
0,468029
0,206632
0,090084
0,086067
6960
5114
6008
22
0,144477
0,153874
0,23185
0,252697
0,363972
0,324877
0,157097
0,191095
32628
28535
6016
3
0,151994
0,025672
0,290221
0,091209
0,472185
0,372774
0,228012
0,077267
4387
3518
6020
9
0,16175
0,208543
0,19255
0,220438
0,275033
0,299278
0,188976
0,254652
13080
15009
6036
4
0,049264
0,063563
0,177259
0,073811
0,518137
0,165467
0,168267
0,039913
4980
3494
6040
2
0,070161
0,022654
0,15528
0,153398
0,154725
0,17631
0,099088
0,130602
10656
11186
6060
5
0,089684
0,041756
0,244871
0,070642
0,14552
0,166658
0,071956
0,070049
7065
7391
6064
2
0,100611
0,165509
0,217657
0,127164
0,325114
0,272672
0,169811
0,19724
2457
2790
6088
3
0,161172
0,048266
0,132692
0,247371
0,196698
0,271139
0,142975
0,087285
2214
1961
6092
2
0,101832
0,028694
0,229104
0,206114
0,229104
0,079601
0,119729
0,037282
1404
1222
6096
2
0,331143
0,136364
0,329571
0,166667
0,329571
0,333333
0,276986
0,087719
947
790
6112
2
0,064825
0,067799
0,038706
0,382201
0,122039
0,179202
0,071838
0,031718
1659
1578
6120
2
0,108129
0,100565
0,179803
0,076145
0,154803
0,205344
0,117259
0,11888
3328
2684
6140
2
0,099867
0,062776
0,183201
0,225057
0,066799
0,141723
0,105485
0,088532
1596
1417
6184
3
0,060513
0,050396
0,35328
0,300396
0,125432
0,12329
0,011816
0,108188
910
921
6188
97
0,18434
0,168949
0,285435
0,37217
0,413071
0,48974
0,284424
0,394764
87457
107005
6200
11
0,07366
0,161403
0,254561
0,341074
0,328139
0,292488
0,137874
0,235745
13130
11844
6204
2
0,016313
0,056263
0,044285
0,143564
0,139307
0,196436
0,041881
0,003564
1166
1514
6208
2
0,085501
0,086395
0,211875
0,125297
0,242644
0,340567
0,131965
0,157564
1646
2173
6212
2
0,004005
0,006034
0,008535
0,010762
0,008535
0,010762
0,004694
0,008183
12394
11246
6224
3
0,058352
0,069257
0,08922
0,153437
0,131967
0,179259
0,072409
0,116901
12246
10971
6236
2
0,001157
0,012197
0,026749
0,014713
0,049476
0,043643
0,009842
0,019396
3097
3142
6244
2
0,033797
0,007134
0,065385
0,061166
0,096055
0,062092
0,049175
0,027732
2512
2320
6248
8
0,206083
0,146389
0,393939
0,285301
0,319073
0,21661
0,205869
0,155887
4420
3966
6256
6
0,074411
0,066848
0,12608
0,14418
0,310657
0,257567
0,085975
0,123629
7220
6877
50
6266
2
0,211707
0,142544
0,623472
0,175877
0,376528
0,075877
0,223472
0,142544
429
495
6268
21
0,123307
0,144346
0,193599
0,312332
0,544805
0,397014
0,17198
0,263825
19262
18297
6280
2
0,139538
0,181419
0,01483
0,033216
0,242102
0,01893
0,131576
0,127145
1836
1809
6292
5
0,078332
0,044208
0,253775
0,122494
0,156429
0,271945
0,086802
0,089512
6056
5203
6296
9
0,103079
0,097788
0,268796
0,471965
0,384703
0,551295
0,113253
0,166496
1716
1586
6312
9
0,110842
0,106768
0,1861
0,268659
0,32703
0,438577
0,150929
0,290203
14459
14557
6320
2
0,00349
0,026449
0,050707
0,118771
0,039585
0,106162
0,009629
0,000087
3484
2806
6324
2
0,051319
0,033949
0,037744
0,097528
0,089329
0,108173
0,057426
0,074424
3691
3606
6332
11
0,095676
0,108322
0,201733
0,174695
0,54668
0,39617
0,150675
0,150424
7509
6611
6340
2
0,376393
0,281791
0,523452
0,14
0,190119
0,14
0,372767
0,270137
606
548
6342
2
0,203386
0,067835
0,483148
0,068276
0,316482
0,028594
0,255449
0,033906
882
1396
6348
2
0,133007
0,069485
#NULL!
#NULL!
0,445507
0,433121
0,228115
0,085295
546
808
6356
2
0,049209
0,03922
0,035556
0,002301
0,146667
0,038435
0,056389
0,01954
2913
3474
6364
6
0,122848
0,062996
0,34624
0,242802
0,296351
0,203611
0,11492
0,067752
1888
1517
6376
98
0,151503
0,133602
0,211368
0,263208
0,348512
0,343266
0,182623
0,249724
97927
111911
6404
20
0,100125
0,113159
0,252903
0,267323
0,355375
0,416732
0,093313
0,220271
19557
17151
6444
59
0,14904
0,141939
0,30462
0,327278
0,408519
0,599079
0,176491
0,430597
40512
42899
6464
2
0,067921
0,041435
0,772989
0,076896
0,227011
0,076896
0,043338
0,047134
1093
988
6504
15
0,045221
0,047002
0,135258
0,152105
0,221138
0,198012
0,104949
0,128508
36389
39317
6532
2
0,031136
0,161203
0,289377
0,189774
0,377289
0,30406
0,032462
0,176441
1208
916
6552
2
0,037792
0,03464
0,023184
0,026899
0,023184
0,004677
0,024893
0,010695
2045
2029
6556
4
0,058128
0,095036
0,141668
0,15063
0,364685
0,122059
0,066471
0,100707
4653
3603
6572
7
0,049751
0,074
0,3388
0,12759
0,289804
0,241118
0,097068
0,131505
8548
8302
6576
2
0,063525
0,001589
0,186982
0,238431
0,063018
0,138431
0,061982
0,061961
1778
1394
6596
2
0,002826
0,043103
0,238553
0,014643
0,039225
0,174104
0,001757
0,026226
2626
2759
6624
10
0,081554
0,078162
0,21802
0,104882
0,207586
0,256795
0,063417
0,154674
15866
14529
6636
7
0,161313
0,148988
0,306835
0,423864
0,460783
0,41197
0,204548
0,255103
6419
5665
6648
6
0,042535
0,109682
0,09891
0,223261
0,23806
0,162414
0,103255
0,1307
10972
11049
6692
3
0,00545
0,084467
0,221178
0,179708
0,072908
0,073597
0,024159
0,090721
1240
1374
6744
7
0,130554
0,096199
0,153613
0,169155
0,432633
0,578489
0,134747
0,211058
7416
5258
6792
3
0,071763
0,114437
0,290818
0,240533
0,264231
0,259285
0,124435
0,17873
5869
5228
6796
2
0,172445
0,101873
0,290518
0,08343
0,290518
0,148713
0,112708
0,076851
1549
1369
6852
2
0,123537
0,109527
0,178482
0,049564
0,107232
0,105198
0,109175
0,095173
1300
1013
7000
3
0,016892
0,126069
0,424085
0,228922
0,492202
0,21518
0,2724
0,094221
3627
3003
7052
2
0,258042
0,183991
0,1446
0,136229
0,172572
0,249351
0,244634
0,196491
2631
2732
7076
54
0,202356
0,16137
0,224957
0,294316
0,435996
0,44811
0,248717
0,334985
64807
69075
7112
5
0,061383
0,052537
0,301168
0,175451
0,495204
0,21821
0,137932
0,095943
8859
6796
7120
19
0,114306
0,09261
0,290744
0,251804
0,405754
0,517452
0,182343
0,330276
16476
17321
7132
2
0,045643
0,029951
0,019575
0,092533
0,04049
0,083724
0,042228
0,063504
4490
3816
7144
2
0,154429
0,07626
0,194408
0,057073
0,194408
0,116533
0,058044
0,033697
2399
2204
7148
2
0,091112
0,124628
0,103367
0,036703
0,228367
0,120482
0,099057
0,113376
2774
2634
51
7168
4
0,050208
0,038443
0,149516
0,103872
0,35422
0,190853
0,027763
0,038867
4206
4377
7188
3
0,127384
0,101439
0,23278
0,105388
0,194965
0,084409
0,080648
0,074218
3197
2095
7268
2
0,078217
0,137156
0,305312
0,0774
0,065116
0,057703
0,007579
0,098828
3215
3033
7272
20
0,192701
0,090648
0,249246
0,231185
0,414619
0,440773
0,234688
0,293098
23700
21357
7292
2
0,174299
0,032034
0,361799
0,073303
0,399079
0,117748
0,32185
0,05743
1309
880
7316
9
0,132312
0,089476
0,281733
0,322571
0,381503
0,358539
0,226076
0,269339
12460
11280
7446
2
0,037997
0,001376
0,298343
0,00516
0,105776
0,074634
0,033343
0,022386
3545
3230
7468
2
0,098483
0,054634
0,138776
0,047058
0,17211
0,000561
0,107624
0,039196
2079
1443
7496
2
0,149877
0,071752
0,18702
0,355536
0,18321
0,240428
0,165042
0,188115
3268
2488
7500
23
0,161068
0,111762
0,32858
0,290026
0,352558
0,380582
0,240747
0,273999
21544
19909
7510
2
0,163177
0,058553
0,163974
0,233179
0,291022
0,138541
0,203837
0,12893
6803
6026
7516
2
0,204529
0,122929
0,349393
0,001717
0,099393
0,005276
0,123684
0,088446
1383
1093
7524
6
0,097157
0,121505
0,415178
0,218865
0,362353
0,267374
0,198653
0,185959
7218
6186
7540
2
0,168827
0,064656
0,640697
0,139957
0,309303
0,184075
0,192636
0,104243
2035
2005
7670
3
0,103542
0,075613
0,238936
0,242471
0,246511
0,306133
0,147637
0,230519
3495
3330
7684
5
0,087088
0,117718
0,120274
0,058809
0,118744
0,114794
0,091916
0,104853
2742
2326
7688
42
0,119017
0,184268
0,278289
0,351161
0,405639
0,363503
0,215822
0,29459
44964
48496
7700
7
0,104502
0,132593
0,302209
0,165836
0,435542
0,393929
0,140488
0,206357
3150
3128
7704
6
0,116466
0,132165
0,331255
0,285796
0,263179
0,245082
0,141804
0,217402
10936
10848
7816
2
0,126704
0,063734
0,228055
0,351316
0,33852
0,383179
0,260664
0,293633
2531
2109
7856
2
0,10325
0,013558
0,246107
0,158691
0,234343
0,234448
0,176487
0,105809
2470
2028
7884
2
0,00839
0,07839
0,427203
0,125
0,096591
0,10061
0,045282
0,015909
3184
2764
7960
3
0,131801
0,023381
0,154329
0,589039
0,439486
0,37101
0,270616
0,355658
4752
4076
8044
31
0,101791
0,131501
0,37846
0,339095
0,310332
0,28899
0,162791
0,213643
43198
44225
8200
6
0,092909
0,069713
0,534066
0,284359
0,129231
0,249586
0,075563
0,121184
8432
8830
8232
6
0,112964
0,132841
0,563682
0,128407
0,180224
0,302369
0,144039
0,206426
10280
9690
8256
2
0,073016
0,089546
0,601683
0,243151
0,093054
0,024178
0,079881
0,062186
3031
2924
8304
2
0,15957
0,005772
0,24043
0,136887
0,108851
0,048975
0,006853
0,033712
2279
2471
8372
49
0,165537
0,136452
0,369342
0,320357
0,427317
0,386162
0,273774
0,297215
60109
79134
8380
2
0,024947
0,035764
#NULL!
0,10285
0,142779
0,079458
0,087571
0,069364
3214
2930
8400
2
0,09628
0,329352
0,004082
0,089133
0,275488
0,249577
0,147434
0,019778
3083
2390
8512
3
0,032847
0,069662
0,535669
0,062269
0,249954
0,079315
0,025669
0,073374
2441
2366
8532
4
0,090212
0,17584
0,708533
0,508258
0,063372
0,356472
0,096412
0,307194
3716
3656
8580
5
0,101716
0,183899
0,174288
0,340562
0,179765
0,325125
0,100412
0,20755
5494
5403
8596
2
0,000428
0,028721
0,005822
0,018102
0,005822
0,018102
0,001002
0,00357
9519
9319
8604
4
0,084866
0,054237
0,188526
0,130066
0,406584
0,32867
0,090377
0,047296
7367
7399
8656
6
0,080721
0,125536
0,251421
0,271641
0,240214
0,136192
0,064519
0,115526
7609
7294
8676
16
0,092217
0,075322
0,287119
0,225414
0,396184
0,167603
0,095779
0,097581
20424
17967
8724
42
0,259147
0,150753
0,374792
0,288988
0,422984
0,382679
0,273928
0,270867
43139
47494
8740
2
0,088334
0,012932
0,241618
0,193679
0,241618
0,150201
0,096791
0,025937
1875
1389
8880
2
0,119521
0,060283
0,698661
0,19464
0,301339
0,026448
0,131984
0,069584
2812
3374
52
8884
2
0,017282
0,075597
#NULL!
0,247816
0,273636
53
0,351563
0,067084
0,210962
2439
2016